You are on page 1of 48

Lektion 6

Lektion 6
Ord och fraser
Kroppen
Hos doktorn
P apoteket
Nr vi inte mr bra
Uttal
Att inte m bra
Grammatik:

Vad r perfekt?

Hur bildar vi perfekt?

Perfekt eller presens?

Perfekt eller preteritum?


Perfekt eller pluskvamperfekt?

Fraser: Hur mr du?


Jag knner mig...
...yr.
...illamende.
Jag mr illa.
Jag r frkyld.
Jag hostar och jag har snuva.
Jag r snuvig.
Jag har ont i...
Jag har feber.

Uttal: Hur mr du?


Jag knner mig yr.
Ja knner mej yyyyyyyyyyr.
Ja knner mej illllllllllamende.
Jag mr illa.
Ja mr illlllllllllla.
Jag r frkyld.
Ja fshyyyyyyyyyyyyyyld.
Jag r snuvig.
Jag har ont i huvudet.
Ja har ont i huvvvvvvvvvvvvet.
Jag har feber.
Ja har feeeeeeeeeeeber.

Vrden i Sverige
En vrdcentral:
Lkare som ger dig remiss till sjukhuset. Lkare kan ocks skriva recept.
Sjukskterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar ocks hr.
Mdravrdscentral
Barnavrdscentral
Ett sjukhus:

Specialister, akutsjukvrd

Hgkostnadskort
Vntetider
Ringa och boka tid
Ett vntrum
Trna p frstelse av dialog p Internet!

Apoteket
Ta en klapp
Lmna ditt recept, eller hmta ut p e-recept
en medicin = ett lkemedel
Receptfritt lkemedel
Trna p frstelse av dialog vid apoteket p Internet!

Vrden i Sverige
Sjuk frn jobbet:
En karensdag
Fjorton dagar sjukln frn arbetsgivaren
Sjukintyg frn lkare efter sju dagar
Sjukpenning frn frskringskassan efter fjorton dagar
Hgst 364 dagar i 15 mnader
Sjuk p semestern:
Anml att du r sjuk, s kan du f semesterdagar kvar!

Talestt om kroppen

Det man inte har i huvudet fr man ha i benen.

Smaken r som baken: delad.

Han har huvudet p skaft.

Vgen till mannens hjrta gr genom magen.

Man ska inte lgga nsan i blt.

Sm grytor har ocks ron.

ga fr ga. Tand fr tand.

gonen vill ha mer n magen.

Att ha fjrilar i magen.

Perfekt: hur bildar vi det?


Engelska: ofta lika med preteritum
Svenska: aldrig lika med preteritum
1
2a
2b
3

hosta
knn
kp
m

hosta
knna
kpa
m

hostar
knner
kper
mr

hostade
knde
kpte
mdde

hostat
knt
kpt
mtt

t
frys
snyt
ha

ta
frysa
snyta
ha

ter
fryser
snyter
har

t
frs
snt
hade

tit
frusit
snutit
haft

Perfekt, presens, preteritum eller pluskvamperfekt?


Perfekt
Regel:
Vi anvnder perfekt nr:

ngot hnde frut, men pgr fortfarande. (Tiden r inte slut)


ngot har hnt frut men exakt tid r inte intressant.

Likt engelskan!

Exempel
Presens + perfekt = bra att blanda i en text!
Jag gr och handlar igen fr barnen har
druckit upp all mjlk. Jag kper alltid 8 liter
varje gng, men det hjlper inte. Ungarna har
verkligen blivit stora mjlkdrickare!
Vi tycker om att blanda perfekt, presens och framtid.
Vi berttar i nutid.

Exempel
Preteritum + pluskvamperfekt = bra att
blanda i en text!
Jag gick och handlade igen fr barnen hade
druckit upp all mjlk. Jag brukade alltid kpa 8
liter varje gng, men det hjlpte inte. Ungarna
hade verkligen blivit stora mjlkdrickare!
Vi tycker om att blanda pluskvamperfekt, preteritum och
futurum preteritum (skulle...).
Vi berttar i dtid.

Vlj dtid eller nutid nr du berttar!


Nutidssystemet
________x_________x____________x____forts.
Fre nu

Nu

Efter nu

Perfekt

Presens

Futurum

Det hr r Ivan. Han kommer frn Slovakien och bor i Karlstad nu. Han har
bott i Sverige sedan 1998 och pratar bra svenska. Eftersom Ivan vill bli polis
har han skt in till polishgskolan. I juni ska han f besked om han kommer in
eller inte.

Vlj dtid eller nutid nr du berttar!


Dtidssystemet
________x_________x____________x____forts.
Fre d

Efter d

Pluskvamperfekt

Preteritum

Futurum preteritum

Mannen p bilden hette Ivan. Han kom frn Slovakien men bodde i Karlstad.
Han hade bott i Sverige sedan 1998 och pratade bra svenska. Eftersom Ivan
ville bli polis hade han skt in till polishgskolan. I juni skulle han f besked
om han kom in eller inte.

Vi tittar extra p perfekt och preteritum:


Vad gjorde du igr?
Vad har du gjort idag?
Vart reste du frra mnaden?
Vart har du rest den hr mnaden?
Hur lnge har du varit i Sverige?
Hur lnge var du i Sverige?
________x___________x____________x____forts.
Fre nu

Nu

Jag har varit sjuk i fem dagar.


Jag var sjuk i fem dagar.

Efter nu

Vi tittar extra p pluskvamperfekt


Vi anvnder pluskvamperfekt i dtids-berttelser:
Jag hade kommit hem och brjat laga mat nr telefonen ringde.
Vi hade precis skottat klart nr det brjade sna igen.
...och pluskvamperfekt i hypotetiska situationer:
Det hade varit roligt om vi var p semester i Brasilien nu.
Vi hade kt till er om det inte hade snat s mycket.
Liverpool hade vunnit fotbollsmatchen om Torres hade spelat fr
dem.

Tidsprepositioner
Fasta regler (nstan) alltid!
Tnk p frgeorden:

Nr

Hur lnge

Hur snabbt

Hur ofta

Nr?

Framtid:
Prepositionen OM
Nr ska du avsluta kursen?
Min kurs slutar om tre veckor.

Dtid:
Prepositionerna

FR...SEDAN

Nr brjade den hr kursen?

Nr slutar den hr lektionen?

Den brjade fr 5 veckor sedan.

Den slutar klockan

Nr var du magsjuk sist?

Den slutar om minuter.

Det var fr fem mnader sedan.

Det hr gller bara nr du pratar om antal sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor,
mnader, r...
Vi kan ocks prata i
rtal (2013):
Stockholm grundades (tror man) 1187.
Decennium (90-talet)
Stockholm grundades p 1180-talet.
rhundraden (2000-talet)
Stockholm grundades p 1100-talet.
Mnaders namn (mars)
Jag fick influensan i april.
Vi ska trffa resa till Thailand i augusti s vi har vaccinerat oss.
Veckonamn (mndag)
I tisdags ringde jag till vrdcentralen.
Jag ska f trffa min lkare p fredag.

Hur lnge?

Prepositionen i
Hur lnge har du varit sjuk nu?
Jag har varit sjuk i fem dagar.
Hur lnge ska jag ta antibiotikan?
Du ska ta din antibiotika i 10 dagar.
Hur lnge pgick andra vrldskriget?
Det pgick i 6 r.
Hur lnge ska sa prata om grammatik?
Jag ska prata i mnga minuter till.

Hur lnge? (inte)


Prepositionen (inte)... p
Nu har vi inte pratat svenska p en vecka.
Sandra har inte varit frkyld p tv r.
Jag gjorde inte min lxa p tre lektioner.
Lraren pratar inte om ordfljd p hela lektionen.
Inte p hela lektionen pratar lraren om ordfljd.
Vi ska inte trffa vr familj p ett halvr.

Hur ofta?
Dagen, dygnet, ret = prepositionen om
Alla andra tidsenheter (time units) = prepositionen

Du ska ta din medicin tre gnger om dagen. (per dag)


En gng om ret brukar det vara influensatid. (per r)
Sov minst 8 timmar om dygnet! (per dygn)

Klockan tickar 60 sekunder i minuten. (per minut)


Tre gnger i veckan pratar jag bara svenska. (per vecka)

Hur snabbt?
Prepositionen p
Hur snabbt kan man lra sig ett nytt sprk?
Hur snabbt kan man bli frisk frn en frkylning?
Hur snabbt kan man f en lkartid i Sverige?
Man kan kanske lra sig ett nytt sprk p 6 mnader.
Man kan nog bli frisk p en vecka.
Tja... om du har tur kan du f en lkartid i Sverige p samma dag.

Lektion 7
Ord och fraser:
Fakta om Sverige

Grammatik:

Ordfljd i huvudsats (mer komplex)

Ordfljd i bisats

Bisatsinledare

Lektion 6

Lektion 6
Ord och fraser
Kroppen
Hos doktorn
P apoteket
Nr vi inte mr bra
Uttal
Att inte m bra
Grammatik:

Vad r perfekt?

Hur bildar vi perfekt?

Perfekt eller presens?

Perfekt eller preteritum?


Perfekt eller pluskvamperfekt?

Fraser: Hur mr du?


Jag knner mig...
...yr.
...illamende.
Jag mr illa.
Jag r frkyld.
Jag hostar och jag har snuva.
Jag r snuvig.
Jag har ont i...
Jag har feber.

Uttal: Hur mr du?


Jag knner mig yr.
Ja knner mej yyyyyyyyyyr.
Ja knner mej illllllllllamende.
Jag mr illa.
Ja mr illlllllllllla.
Jag r frkyld.
Ja fshyyyyyyyyyyyyyyld.
Jag r snuvig.
Jag har ont i huvudet.
Ja har ont i huvvvvvvvvvvvvet.
Jag har feber.
Ja har feeeeeeeeeeeber.

Vrden i Sverige
En vrdcentral:
Lkare som ger dig remiss till sjukhuset. Lkare kan ocks skriva recept.
Sjukskterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar ocks hr.
Mdravrdscentral
Barnavrdscentral
Ett sjukhus:
Specialister, akutsjukvrd
Hgkostnadskort
Vntetider
Ringa och boka tid
Ett vntrum
Trna p frstelse av dialog p Internet!

Apoteket
Ta en klapp
Lmna ditt recept, eller hmta ut p e-recept
en medicin = ett lkemedel
Receptfritt lkemedel
Trna p frstelse av dialog vid apoteket p Internet!

Vrden i Sverige
Sjuk frn jobbet:
En karensdag
Fjorton dagar sjukln frn arbetsgivaren
Sjukintyg frn lkare efter sju dagar
Sjukpenning frn frskringskassan efter fjorton dagar
Hgst 364 dagar i 15 mnader
Sjuk p semestern:
Anml att du r sjuk, s kan du f semesterdagar kvar!

Talestt om kroppen

Det man inte har i huvudet fr man ha i benen.

Smaken r som baken: delad.

Han har huvudet p skaft.

Vgen till mannens hjrta gr genom magen.

Man ska inte lgga nsan i blt.

Sm grytor har ocks ron.

ga fr ga. Tand fr tand.

gonen vill ha mer n magen.

Att ha fjrilar i magen.

Perfekt: hur bildar vi det?


Engelska: ofta lika med preteritum
Svenska: aldrig lika med preteritum
1
2a
2b
3

hosta
knn
kp
m

hosta
knna
kpa
m

hostar
knner
kper
mr

hostade
knde
kpte
mdde

hostat
knt
kpt
mtt

t
frys
snyt
ha

ta
frysa
snyta
ha

ter
fryser
snyter
har

t
frs
snt
hade

tit
frusit
snutit
haft

Perfekt, presens, preteritum eller pluskvamperfekt?


Perfekt
Regel:
Vi anvnder perfekt nr:

ngot hnde frut, men pgr fortfarande. (Tiden r inte slut)


ngot har hnt frut men exakt tid r inte intressant.

Likt engelskan!

Exempel
Presens + perfekt = bra att blanda i en text!
Jag gr och handlar igen fr barnen har
druckit upp all mjlk. Jag kper alltid 8 liter
varje gng, men det hjlper inte. Ungarna har
verkligen blivit stora mjlkdrickare!
Vi tycker om att blanda perfekt, presens och framtid.
Vi berttar i nutid.

Exempel
Preteritum + pluskvamperfekt = bra att
blanda i en text!
Jag gick och handlade igen fr barnen hade
druckit upp all mjlk. Jag brukade alltid kpa 8
liter varje gng, men det hjlpte inte. Ungarna
hade verkligen blivit stora mjlkdrickare!
Vi tycker om att blanda pluskvamperfekt, preteritum och
futurum preteritum (skulle...).
Vi berttar i dtid.

Vlj dtid eller nutid nr du berttar!


Nutidssystemet
________x_________x____________x____forts.
Fre nu

Nu

Efter nu

Perfekt

Presens

Futurum

Det hr r Ivan. Han kommer frn Slovakien och bor i Karlstad nu. Han har
bott i Sverige sedan 1998 och pratar bra svenska. Eftersom Ivan vill bli polis
har han skt in till polishgskolan. I juni ska han f besked om han kommer in
eller inte.

Vlj dtid eller nutid nr du berttar!


Dtidssystemet
________x_________x____________x____forts.
Fre d

Efter d

Pluskvamperfekt

Preteritum

Futurum preteritum

Mannen p bilden hette Ivan. Han kom frn Slovakien men bodde i Karlstad.
Han hade bott i Sverige sedan 1998 och pratade bra svenska. Eftersom Ivan
ville bli polis hade han skt in till polishgskolan. I juni skulle han f besked
om han kom in eller inte.

Vi tittar extra p perfekt och preteritum:


Vad gjorde du igr?
Vad har du gjort idag?
Vart reste du frra mnaden?
Vart har du rest den hr mnaden?
Hur lnge har du varit i Sverige?
Hur lnge var du i Sverige?
________x___________x____________x____forts.
Fre nu

Nu

Jag har varit sjuk i fem dagar.


Jag var sjuk i fem dagar.

Efter nu

Vi tittar extra p pluskvamperfekt


Vi anvnder pluskvamperfekt i dtids-berttelser:
Jag hade kommit hem och brjat laga mat nr telefonen ringde.
Vi hade precis skottat klart nr det brjade sna igen.
...och pluskvamperfekt i hypotetiska situationer:
Det hade varit roligt om vi var p semester i Brasilien nu.
Vi hade kt till er om det inte hade snat s mycket.
Liverpool hade vunnit fotbollsmatchen om Torres hade spelat fr
dem.

Tidsprepositioner
Fasta regler (nstan) alltid!
Tnk p frgeorden:

Nr

Hur lnge

Hur snabbt

Hur ofta

Nr?

Framtid:
Prepositionen OM
Nr ska du avsluta kursen?
Min kurs slutar om tre veckor.

Dtid:
Prepositionerna

FR...SEDAN

Nr brjade den hr kursen?

Nr slutar den hr lektionen?

Den brjade fr 5 veckor sedan.

Den slutar klockan

Nr var du magsjuk sist?

Den slutar om minuter.

Det var fr fem mnader sedan.

Det hr gller bara nr du pratar om antal sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor,
mnader, r...
Vi kan ocks prata i
rtal (2013):
Stockholm grundades (tror man) 1187.
Decennium (90-talet)
Stockholm grundades p 1180-talet.
rhundraden (2000-talet)
Stockholm grundades p 1100-talet.
Mnaders namn (mars)
Jag fick influensan i april.
Vi ska trffa resa till Thailand i augusti s vi har vaccinerat oss.
Veckonamn (mndag)
I tisdags ringde jag till vrdcentralen.
Jag ska f trffa min lkare p fredag.

Hur lnge?

Prepositionen i
Hur lnge har du varit sjuk nu?
Jag har varit sjuk i fem dagar.
Hur lnge ska jag ta antibiotikan?
Du ska ta din antibiotika i 10 dagar.
Hur lnge pgick andra vrldskriget?
Det pgick i 6 r.
Hur lnge ska sa prata om grammatik?
Jag ska prata i mnga minuter till.

Hur lnge? (inte)


Prepositionen (inte)... p
Nu har vi inte pratat svenska p en vecka.
Sandra har inte varit frkyld p tv r.
Jag gjorde inte min lxa p tre lektioner.
Lraren pratar inte om ordfljd p hela lektionen.
Inte p hela lektionen pratar lraren om ordfljd.
Vi ska inte trffa vr familj p ett halvr.

Hur ofta?
Dagen, dygnet, ret = prepositionen om
Alla andra tidsenheter (time units) = prepositionen

Du ska ta din medicin tre gnger om dagen. (per dag)


En gng om ret brukar det vara influensatid. (per r)
Sov minst 8 timmar om dygnet! (per dygn)

Klockan tickar 60 sekunder i minuten. (per minut)


Tre gnger i veckan pratar jag bara svenska. (per vecka)

Hur snabbt?
Prepositionen p
Hur snabbt kan man lra sig ett nytt sprk?
Hur snabbt kan man bli frisk frn en frkylning?
Hur snabbt kan man f en lkartid i Sverige?
Man kan kanske lra sig ett nytt sprk p 6 mnader.
Man kan nog bli frisk p en vecka.
Tja... om du har tur kan du f en lkartid i Sverige p samma dag.

Lektion 7
Ord och fraser:
Fakta om Sverige

Grammatik:

Ordfljd i huvudsats (mer komplex)

Ordfljd i bisats

Bisatsinledare

You might also like