You are on page 1of 5

Nu hotas Sverige av LSD-vgen.

Forskaren och
psykologen Bjrn Netz studerar det livsfarliga
preparatet. i
Lt oss inte gripas av panik,
sger LSD-experten Bjrn Netz.
LSD r ett ohyggligt medel i
hnderna p missbrukare. Det
kan ocks ge sjuka mnniskor
bot och lindring det har flera
frsk visat.
Men nnu vet man inte om LSD
kan ge skador i arvsmassan!
Jag sg den gula tapeten brja rinna nerfr vggen.
Vasen p bordet krkte sig och flt ut som sirap. Jag
hade tagit en tablett med hundra mikrogram LSD. Jag
blev fruktansvrt rdd!
Det r ingen narkoman som berttar. Det r psykologen Bjrn Netz. 32 r. vid Rdgivningsbyrn
fr lkemedelsmissbrukare i Stockholm. Han r en av de f i Sverige som vetenskapligt provat LSD p
sig sjlv och andra mnniskor.
LSD har beskrivits som ett livsfarligt gift som i sm mngder helt frvandlar den som tar en dos.
26-ringen i Uppsala, som skt sex mnniskor med en k-pist. pstr att han var drogad med LSD. Kan
det verkligen ge sdana effekter?
Ja. sger Bjrn Netz. LSD kan utlsa handlingar av det hr slaget. 26-rigen var tydligen en man
som stngt in sina aggressioner i sig sjlv. Han var sktsam och ordentlig nstan till verdrift, men
inuti honom kokade hatet. Nr han fick en dos LSD dk alla aggressioner upp till ytan.
Men LSD r inte bara ett gift med negativa effekter, sger Bjrn Netz. Detta r klarlagt:

LSD har botat alkoholister.

LSD kan hjlpa mnniskor ur svra neuroser.

LSD lindrar smrtorna fr dende i cancer.

LSD har anvnts som behandlingsmedel p "sena barn med framgng!

Dessutom visar frsk vid Karolinska institutet i Stockholm att LSD inte r fysiskt vanebildande,

men kan bli det psykiskt och att det inte r giftigt fr kroppens organ.
Frsta gngen jag sjlv provade LSD var 1961 p ett mentalsjukhus i Stockholm, berttar Bjrn
Netz. Jag tog tabletter som innehll sammanlagt hundra mikrogram LSD. Det r en "normaldos". Det
hela skedde i typisk sjukhusmilj.
En lkare och en psykolog ledde frsket. Vi brjade i ett sjukhusrum, men jag kunde ocks g ut
i en korridor om jag ville.
Frst hnde ingenting. Symtomen ska brja efter ungefr fyrtifem minuter. Vi gick ner i matsalen
och jag t en tallrik filmjlk. Vtskor pskyndar effekten av tabletter, och nr jag ftt i mig filmjlken
brjade det hnda saker.
Nr vi gick frn matsalen till sjukhuset tyckte jag att jag blivit oerhrt lng. Jag duckade for
hisstaken och korridortaket fr att inte sl huvudet. Lkaren och psykologen som gick bredvid mig
mrkte ingenting ovanligt. Fort farande kunde jag fora ett vettigt samtal. Men pltsligt tyckte jag att
mina armar ocks blev lngre och lngre. Snart rckte de nda ner till golvet. Jag r ganska lng, men
har aldrig haft komplex fr detta som kan frklara den hr reaktionen,
Nr vi kom tillbaka till sjukhusrummet var jag rtt kraftigt pverkad. Jag knde inget illamende.
Inte heller var armar och ben ovanligt tunga. Men mina reaktioner var onormala. Frsksledaren lste
upp olika ord som har med knslolivet att gra. Han sa:
Atombomb.
Frst sa han det helt opersonligt. Ingenting srskilt hnde. S sa han det med vnlig rst. och det
klarade jag ocks. Men s sa han ordet "atombomb" p ett otckt stt. D reagerade jag mycket hftigt.
Mitt inre gjorde kraftigt uppror mot atombomben. Knslolivet frstrks i hg grad av LSD.
Pltsligt tyckte jag mycket illa om lkarens och psykologens vita rockar. Jag tyckte att det var helt
felaktigt att bra "sterila" klder i vrdmilj. Det skulle inte falla mig in att sjlv bra vit rock p
rdgivningsbyrn. Narkomaner r mycket knsliga fr saker som de uppfattar som frsk att hlla
distans. De hatar auktoritativa attityder.
Efter en stund brjade frgerna i rummet strla. De blev oerhrt starka, och jag tyckte att
ljusstrlarna kom rakt emot mig frn alla hll. Det var fascinerande. Hela tiden hrde jag rster som
bad mig bertta vad jag upplevde.
S tittade jag p min hand. Jag har en liten vrta p versidan. Medan jag sg p den blev den strre

och strre! D satte jag in kraft p att "vilja" att den skulle bli mindre igen och den frsvann! D
blev jag fruktansvrt skrmd. Huden tycktes lsa upp sig i levande ringar. Jag visste i frvg att sdant
hr till LSD-pverkan. Men d upplevde, jag det som ngot otckt. Personer med schizofreni
(personlighetsklyvning) upplever liknande saker.
Nr jag tittade ut genom fnstret sg jag en mentalsjuk man g med en skottkrra utanfr
sjukhuset. Jag tyckte att han sg s lustig ut att jag brjade gapskratta. Han pminde mig om en Albert
Engstrm-Figur. I vanliga fall skulle jag inte ens ha reagerat nr jag sg mannen, men nu tyckte jag att
han var hejdlst rolig.
En stund senare blev jag lmnad ensam en stund i sjukhuskorridoren. Det var skrmmande. Om
frsksledarna hade knt till mer om LSD-pverkan, skulle de aldrig ha lmnat mig ensam. Knslan av
total vergivenhet blev mycket stark. Nr frsket avbrts var jag skrmd. Det drjde tre r innan jag
vgade ta LSD igen.

Men LSD-pverkan r inte alltid en skrmmande upplevelse. Mediet fungerar som ett slags

"utlsare" i hjrnan. Det stter i gng oanade sjlsliga processer. I olika sammanhang har jag framhllit
vikten av att sdana hr prov ska ske under medicinskt kontrollerade former i forskningens tjnst.
Vuxna och mogna mnniskor mste vara frsks- objekt. Att LSD r helt revolutionerande i arbetet p
att ut forska mnniskans mentala resurser r helt klart.

Forskning med LSD anvnt p normala frskspersoner har faktiskt pgtt i snart tjugo

r. sger Bjrn Netz. Men de senare rens LSD-hysteri och det kade missbruket har frsvrat
forskningsarbetet. LSD r inte ett narkotiskt preparat i medicinsk mening. Det skiljer sig mycket frn
narkotiska preparat som leder till fysiskt beroende. Dremot finns risk fr psykiskt beroende och andra
skadeverkningar. Det mste samhllet ha under kontroll.

Tyvrr gr utvecklingen i Sverige i samma riktning som i USA. Serisa och erfarna

forskare stoppas i sitt arbete, medan missbrukarna fr allt lttare att skaffa LSD.

Kan LSD anvndas som medicin?

Ja. Man har mnga positiva erfarenheter frn andra lnder. Det gller mentalt onormala

pa- tienter som blivit behandlingsbara frst sedan de ftt LSD.


Hur vanliga r LSD-behandlingar?

Under de senaste tio ren har man gjort ungefr femtio tusen behandlingar. LSD har

bidragit till att underltta psykoanalys av tyska och hollndska patienter. Tyvrr har mnga rapporter
om LSD:s positiva effekter inte varit helt objektiva. Vi mste veta mycket mer innan man kan ta
slutgiltig stllning fr eller emot. LSD r starkare n ngot annat hallucinatoriskt medel. Drfr
behver vi ett stort kunnande innan vi vgar anvnda det som hjlpmedel. Drfr anser mnga att
terapeuten sjlv br ha provat LSD.

Trots myndigheternas tgrder kar missbruket. Drfr var det fel att stoppa

grundforskning med LSD p mnniskor i Sverige fr ett par r sedan.


Vi behver kunna ta reda p hur stor risken fr kromosomfrndringar kan vara.
Enligt vissa forskare har man pvisat frndringar i kromoso- merna vid djurfrsk och "provrrsfrsk". Men man vet mindre om risken fr kromosomfrnd- ringar hos levande mnniskor. Om
det verkligen finns en sdan risk. mste man sjlvfallet helt och hllet sluta med all LSD- forskning p
mnniskor.
Mina frsk med mnniskor gick bland annat ut p att f fram om LSD kar mottagligheten fr
hypnos. Ett trettital universitetsstuderande var frskspersoner. Jag studerade olika typer av tran- ce.
LSD framkallar ett drmlik- nande tillstnd. Den som tagit LSD r fortfarande medveten om sig sjlv,
vad han heter, vad han gr. Man han har svrt att skilja p drm och verklighet. Han tror kanske att han
kan flyga och hoppar drfr ner frn en bro.
Somliga tror att de kan g ut p gatan och stoppa alla bilar med bara hnderna. Andra inbillar sig att
om de vill tillrckligt intensivt s slr ljuset om frn rtt till grnt.
Har kningen av LSD-missbruket frt med sig att rdgivningsbyrn fatt ta hand om fler
LSDfall?

Vi har inte mrkt det. De "rena" LSD-fallen r ganska f. De flesta r biandmissbrukare.

De tar andra medel, oftast "silar", centralstimulerande preparat. S svra missbrukare anvnder LSD
kanske bara tv tre gnger i mnaden. De tycker att upplevelserna under ett LSD-rus r s starka att
de inte klarar dem oftare. Dessutom frlorar LSD sin effekt om man tar det ofta. Om man tar det
kontinuerligt- under tre fyra dagar hnder till slut ingenting alls. frutsatt att man hela tiden kar
dosernas storlek.
LSD lr ocks ha provats p barn.

Ja, det har gllt 'sena" barn. De har varit som ettringar vid sex sjursldern och

knslomssigt mycket svagt utvecklade. Ingenting har ftt dem att ska kontakt med omvrlden. Efter
LSD-behandling har de fr frsta gngen tagit gonkontakt med frldrarna eller frsksledarna och
kunnat ge uttryck fr vad de knner och ser. Barnen skrattar och ler under frsken. De har ftt sm
doser under en begrnsad tidsperiod.
Har LSD fler medicinska mjligheter?

I USA och Kanada har alkoholister botats med hjlp av LSD. ven mnniskor med svra

neuroser och ngesttillstnd har kunnat hjlpas. Hos patienter med cancer kan LSD lindra svra
smrtor, och hos de patienter dr cancern r obotlig kan medlet lindra ddsngesten. LSD
behandlingar har ocks givits till personer med sexuella abnormiteter. Men de frsken r s f att man
inte kan dra skra slutsatser.

Bjrn Netz har tidigare varit militrpsykolog. Han har utarbetat en omfattande rapport om LSD.
Forskare vid Frsvarets forskningsanstalt instmmer i hans sikter om LSD som kemisk substans. r
han inte rdd att betraktas som LSD-profet i Sverige genom att sga att medlet kan ha positiva
verkningar?
Jo. Det gr inte att varna tillrckligt kraftigt fr LSD som berusningsmedel. Det r

sorgligt att myndigheterna inte kan stoppa spridningen p den illegala marknaden. LSD kan ge svra
ngesttillstnd och hallucinationer lngt efter det att medlet gtt ur kroppen. Sjlvmordsfrsk och
sjlvmord har intrffat under sdana tillstnd. LSD-missbruket mste stoppas!
Forskning med LSD p mnniskor r frbjuden. P farmakologiska avdelningen vid Karolinska
institutet i Stockholm anvnder man mss som frsksobjekt. Med kand Henrik Nybck injicerar LSD
i vita mss och rttor.
Resultaten

att

visar

signalsubstanserna

nervsystemet inte blockeras av


LSD. som man tidigare trott.
Tvrtom tycks de ppnas och
stimuleras. Det kan frklara att
den som r pverkad av LSD
upplever frger, ljus. ljud s
intensivt.
nervsystemet
upplevelser.

LSD

aktiverar

till
LSD

sdana
r

inte

narkotika i vanlig bemrkelse.


Det r helt unikt, inte bara genom sin styrka utan ocks drfr att det inte r fysiskt vanebildande.

Men. sger Henrik Nybck. man kan aldrig gardera sig fr hur hjrnan och psyket

reagerar.
P Karolinska institutet i Stockholm experimenterar man med LSD p vita mss och rttor (bilden
ovan). Man frsker utrna hur mnet intensifierar mnniskans upplevelser av frg, ljus och ljud.

FIB-aktuell nr 19, 4 maj 1970.


Reportage: L E Brolin. Michael Branns, Kamera-Bild (foto).