You are on page 1of 19

En tidig avbildning av mjldryga i rgax, ett mne

som r utgngsmaterial till LSD.


106

KAPITEL 7

Meskalin

och LSD-gudakontakt?

"nnu knner ingen grnserna fr


medvetandet. Ocks de flyktiga glimtar
som man, spontant eller med LSD:s hjlp,
kan urskilja, r bara lsryckta bitar av
en strre helhet. En slutsats av detta r
att vra mjligheter r outtmliga d
vanligtvis endast en brkdel av
medvetandets kapacitet utnyttjas.
Framtidens lfte r att vi ska vnda
denna brkdel till vr frdel."
Sidney Cohen

En port till andra vrldar?


Cocteau och Michaux var diktare med en modernistisk syn p
konsten dr, s att sga, medvetandeutvidgning ingick i kpet.
Men ven utanfr modernistiska kretsar frekom vid mitten
av femtiotalet experiment med meskalin i medvetandeutvid107

gande syfte. P andra sidan Atlanten, i Californien, stod en av


1900-talets mest lsta frfattare, Aldous Huxley, i begrepp att
agera frskskanin i ett meskalintest, ett experiment som kom
att frndra hela hans vrldsbild.
Nstan samtliga av Huxleys mnga bcker r idromaner
dr spelet mellan gott och ont, frnuft och ofrnuft r betydligt intressantare fr frfattaren n att modellera psykologiskt
trovrdiga romanpersoner. Hans engagemang spnde ver ett
vitt spektrum av mnskliga frgestllningar, frn verbefolkning till kosmologiska spekulationer.
I Du skna nya vrld, 1932, som vl r hans populraste roman, ger Huxley utlopp fr en svidande samhllskritik. Boken r en negativ utopi dr samhllet ntt en punkt av yttersta
stabilitet och effektivitet, till priset av total frlust av mnsklighet. Medborgarna kontrolleras och lyckliggrs med droger. Chansen till val mellan frnuft och galenskap r fr lnge
sedan frbi. I den skna nya vrlden drogas understarna med
ett preparat kallat soma. Namnet r inte taget ur luften. Soma
r namnet p den planta som dyrkades och intogs av arierna,
det folk som utvandrade till nordvstra Indien fr mer n tretusen r sedan, och som stndigt nmns i ariernas heliga skrift,
Rigveda. Huxley knde naturligtvis till detta nr han skrev
Du skna nya vrld.
Hans intresse fr religion och psykologi kade mot slutet
av 30-talet, vilket senare gav honom anledning att ter anknyta till en drog i sitt frfattarskap. Den hr gngen meskalin.
Vid detta laget, och nu r vi framme vid 50-talet, hade Huxley
flyttat frn England till Californien. Dr mtte han 1953 doktor Humphrey Osmond vilket i sin tur skulle ge Huxley anledning att skriva boken En port till andra vrlden, 1954.
Humphrey Osmond forskade p ett mentalsjukhus i Canada. I ngra av sina studier hade han experimenterat med meskalin som behandlingsmedel fr schizofrena patienter. Resultaten publicerades i ett antal vetenskapliga tidskrifter. Ngra
av dessa artiklar ndde Aldous Huxley, som genast blev in108

tresserad och skrev ett brev till Osmond. Den kanadensiske


forskaren svarade och kontakten var etablerad.
Ngon mnad efter korrespondensen inletts dk Osmond
ovntat upp i Los Angeles, dr Huxley bodde, fr att nrvara
vid en kongress. Huxley erbjd honom att bo hos sig under tiden. Redan i sitt brev till Osmond hade Huxley stllt sig till
frfogande i ett vetenskapligt kontrollerat experiment med
meskalin. Forskarna hade ont om frivilliga och man nskade
ett bredare frsksmaterial. Huxley visste detta men hans
frmsta skl var inte att i frsta hand stilla forskarnas nyfikenhet utan att ska svaren p sina egna frgor om hur man p
bsta stt kunde frena det sunda frnuftets och den grnslsa
erfarenhetens vrldar. Frnuftets vrld knde han redan. Det
var den andra han hoppades lra knna med meskalinets hjlp.
I brevet till Osmond skrev han:
"Under den nuvarande ordningen frlorar den stora majoriteten av individer, under utbildningens lopp, all den ppenhet
fr inspiration, all den kapacitet att uppfatta andra ting n de
upprknade i postorderkatalogen som omfattar den vanliga
'verkliga' vrlden. Att detta inte r det ndvndiga och ofrnkomliga priset vi mste betala fr vr biologiska verlevnad
och sociala effektivitet, demonstreras av existensen av de f
mn och kvinnor som behller kontakten med den andra vrlden, samtidigt som de fullfljer sina ligganden i denna. r
det fr mycket att hoppas p ett undervisningsvsende som en
dag ska ge resultat i termer av mnsklig utveckling, i proportion till den tid, de pengar, den energi och uppoffring som
lggs ner? I ett sdant undervisningssystem r det mjligt att
meskalin eller ngon annan kemisk substans spelar en roll fr
unga mnniskor att 'smaka och se' det som de har lst i andra
hand, eller direkt men p en lgre intensitetsniv, frn religisa skrifter eller verk av poeter, mlare och musiker . . . "
Osmond fattade sympati fr Huxley och visst verkade frut109

sttningarna goda nu nr han nd befann sig hemma hos sin


frsksperson. Experimentet kunde gras i lugn och ro. Frskspersonen hade frdelen att befinna sig hemma, omgiven
av mnniskor han knde, vilket var viktigt fr att frsket
skulle lyckas. Trots detta erfor doktor Osmond en viss tvekan. I antologin Psychedelics skriver han tillsammans med
Bernard S. Aaronson om sina tankar denna majmorgon 1953:
"Vr frbindelse med denna tvrgenerations-kontrovers brjade fr ungefr sexton r sedan, d en av oss, efter en orolig
natt, stod vid ett bord och rrde i ett glas vatten i vilket silvervita kristaller upplstes och lmnade en oljig film p vattenytan. Skulle det bli tillrckligt eller fr mycket? Han knde
sig illa till mods: han skulle bli besviken om ingenting hnde,
men andra sidan, vad skulle ske om meskalinet verkade fr
bra? Antag att han hllde halva glaset i en nrbelgen blomvas? Han njt inte precis infr mjligheten, hur liten den n
var, att skapa sig en smal, men vanhedrande, nisch i litteraturhistorien, som den som gjorde Aldous Huxley galen.
Hans fruktan visade sig ogrundad. Fastn den bittra kemikalien inte verkade s fort som han vntat sig s etsade den sig
i sinom tid igenom det begreppsmssiga tnkandets tunna
hinna."
Frsket tog cirka tta timmar och gjorde ett bestende intryck p Aldous Huxley. Upplevelserna frskte han omforma till ord i boken En port till andra vrlden. Meskalinet som
Huxley tog denna morgon var allts framstllt i ett laboratorium. Efter den amerikanske lkaren Weir Mitchells experiment med peyote-kaktusen i slutet av 1800-talet och Havelock Ellis frsk i England strax drefter, utfrdes nstan inga
experiment med den obearbetade peyote-kaktusen. Mitchells
och Ellis' frsk fll i glmska. Deras resultat var omtbara.
Den nya drogens effekt ofrutsgbar snr som p de fantastiska hallucinationerna. Det lkarvetenskapen vid brjan av
110

seklet skte var kalla siffror och praktisk nytta.


1918 lyckades kemister avskilja de verksamma substanserna
hos peyote-kaktusen. Den viktigaste och mest intressanta var
meskalin som framkallade de mrkliga hallucinationerna.
Meskalin r kemiskt sett tmligen okomplicerat och kan ltt
framstllas syntetiskt. Inte frrn efter andra vrldskriget
brjade forskare ter intressera sig fr meskalin. Deras intresse vcktes av den schweiziske kemisten doktor Albert Hoffmans nyupptckta, eller nyframstllda drog LSD, 1943. Det
visade sig att LSD:s verkningar ibland liknade psykotiska tillstnd, till exempel schizofreni och man hade frhoppningar
att bttre frst sjukdomen och eventuellt lindra den med
hjlp av LSD. Pentagon var intresserat av den nya drogen varav
endast 20 mikrogram rckte fr att framkalla hallucinationer.
Militrerna frlorade dock snart intresset. LSD var fr ohanterligt och oplitligt. Dremot fortsatte psykologer och lkare
att experimentera med LSD fr att utforska det mnskliga
psykets hemligheter. Intresset fr LSD bidrog till att uppmrksamheten ocks drogs till meskalinet som hade en liknande kemisk uppbyggnad och effekt.
Aldous Huxley tog en dos meskalin 1953.I En port till andra vrlden, 1954, redogr han fr upplevelsen. Han gr det i
en essartad form och drar filosofiska, religisa och estetiska
konsekvenser av sin upplevelse. Till skillnad frn Weir Mitchell och Havelock Ellis noterar Huxley inte bara fantastiska landskapssyner eller frndringar av de iakttagna fremlens struktur. Istllet frndras det iakttagnas innehll.
Vardagliga och enkla freml fr en ny vernaturlig dimension:
"Jag har tagit mitt piller klockan elva p frmiddagen. En och
en halv timme senare satt jag i mitt arbetsrum och betraktade
med spnd uppmrksamhet en liten glasvas. Vasen innehll
bara tre blommor: en fullt utslagen ros, en 'Belle of Portugal',
med snckskalsskra kronblad som djupnade till mera flam111

mande nyanser vid blomhyllet; en stor nejlika med frger i


anilin och grdde; och en svagt purpurfrgad, heraldisk iris
med bruten stngel. Blommorna hade satts samman lite vrdslst och tillflligt och p ett normalt frgsinne mste buketten
verka som en enda utmaning. Jag kom ihg, att jag redan vid
frukosten blivit slagen av hur illa frgerna gick ihop. Men nu
hade det dr inte lngre ngon betydelse. Vad jag nu betraktade var inte ett tillflligt och lite konstigt blomarrangemang.
Vad jag sg var detsamma som Adam hade sett i sin skapelses
morgon: den frn gonblick till gonblick fdda rena existensens under. (...)
Bckerna till exempel, som kldde mitt arbetsrums vggar.
De gldde som blommorna nr jag nu sg p dem, men med
nnu klarare frger, nnu djupare betydelse. Rda bcker, lika rubiner, smaragdfrgade bcker bundna i vit jade, bcker
av agat, bcker av beryll, bcker av gul topas, lapus lazulibcker s mttade med mening att de frefll i frd med att
lmna hyllorna fr att pkalla min uppmrksamhet i nnu
hgre grad. (...)
Jag var tillbaka vid blommorna i vasen, tillbaka i en vrld
dr allting lyste med ett inre ljus och hade en ondlig betydelse. Stolsbenen till exempel - hur underbar tedde sig inte deras
rrform, hur vernaturlig deras polerade yta! Jag spillde flera
minuter - eller var det kanske sekler - p att betrakta dessa
bamburrsben, nej inte p att betrakta dem, vara mig sjlv i
dem, eller fr att vara nnu mer exakt: d 'jag' inte hrde till i
sammanhanget, inte heller 'de' i en viss mening, s var mitt
icke-jag i det icke-jag som var stolen."
Huxley reflekterar ver dessa upplevelser och utvecklar sin
teori som skymtat i brevet till Osmond. Den gr ut p att varje
person i varje gonblick r kapabel att erinra sig allt som hnt
honom i livet och dessutom att uppfatta allt som hnder i universum. Hjrnans och nervsystemets funktion skyddar oss
frn denna kunskapsmngd och lter oss endast uppfatta den
112

del som kan vara praktiskt anvndbar fr vr verlevnad. Vissa mnniskor har dock frmgan att uppsnappa delar av den
kosmiska informationen spontant eller medvetet genom andlig vning. Liknande mjligheter mot samma ml ppnas med
hypnotism eller med droger, till exempel meskalin.
Vad hnder d i hjrnan nr meskalinet nr den med blodet?
Huxley spaltar upp effekterna i fyra punkter:
1. Frmgan att minnas och tnka kvarstannar.
2. Visuella intryck frstrks och intresset fr rummet och
tiden begrnsas till nra nog noll.
3. Viljan frsvagas och de skl som tidigare ftt den drogade att handla ter sig inte lngre giltiga.
4. Dessa saker upplevs "som om de hnde 'dr ute' eller
'hr inne', allts bde i den yttre och den inre vrlden, antingen samtidigt eller efter vartannat". Jaget frsvagas och organismen inriktar sig istllet p "biologiskt onyttiga" saker. Vissa mnniskor frunnas en extrasensorisk varseblivningsfrmga. Andra har visionra sknhetsupplevelser och i det slutliga skedet av jagbefrielse, dit det r tveksamt om meskalinbrukaren nr, men dit upplevelsen strvar, skymtar upplevelsen av att allt r i allt, en total identifikation med vrldsalltet.

Huxley's Utopia
Alldeles uppenbart var upplevelsen under meskalin vervgande positiv fr Huxley. Vad drar han d fr konsekvenser
av sin erfarenhet? Br meskalin och andra droger distribueras
fritt s att alla kan ta denna kemiska genvg, eller frdmer
han, som Baudelaire och De Quincey, de artificiella paradisen?
Ja, Huxley konstaterar att kravet p eskapism alltid varit
oemotstndligt. Och han frordar drfr att man erstter
mnniskors dliga utbrytningsvanor, alkohol och tobak, med
mindre riskabla. Flykten undan det outhrdliga jaget kommer
113

vrlden, det obnhrliga sug mnniskan knner att g utver


det egna jaget, att transcendera. En mjlighet till det, och en
som mnniskan utnyttjat s lngt tillbaka i historien vi har
mjlighet att blicka, ligger i jsta dryckers och vissa plantors
makt. Droger som tjnat vr nskan att n en ny medvetandegrad, att g utver oss sjlva, har alltid funnits och kommer
alltid att finnas, menar Huxley, s lt oss drfr utnyttja allt
det kemiska kunnande som faktiskt finns, om mjligheterna
att kemiskt ndra medvetandet. Lt oss utnyttja det fr att f
fram en drog som r fysiskt ofarlig men som p ett enkelt stt
lter oss f ta del av de mysterier som hittills endast varit tillgngliga via den meditativa vgen. Visserligen finns det en risk
att en sdan drog kan bli ett hot mot den individuella friheten,
fortstter Huxley, och tankarna gr direkt till hans skildring
av soma i Du skna nya vrld, men andra sidan kan den livskraft och kade intelligens som frigrs kemiskt bli frihetens
starkaste fretrdare.
Huxley gr sedan jmfrelser med kemiskt framkallade
tillstnd och sant religisa upplevelser. Den kemiskt framkallade kan varken garantera upplysning eller frlsning. Den kan
i bsta fall lyfta och hjlpa mottagaren till detta. Huxley frstr dem som tycker att intagandet av ett piller r en vl billig
vg till en genuin religis upplevelse. Men, ppekar han, de
tillvgagngsstt som vanligtvis frknippas med andliga vningar, fasta, spkningar, yoga, meditation, r ocks stt att
frndra kroppens och nervsystemets kemi. Den nya kemin
r en religis faktor som kyrkans makthavare br rkna med.
Och han avslutar artikeln med ett stycke som idag kan tyckas
naivt i sin blgda framtidstro:
"Min egen uppfattning r den, att fastn de kanske till att brja med blir ngot av en frlgenhet, s kommer dessa sinnesfrndrare att i lnga loppet frdjupa det andliga livet i de
samhllen dr de finns tillgngliga. Den bermda 'frnyelsen
av religionen', som s mnga har pratat om s lnge, kommer
116

inte som resultat av gigantiska vckelsemten eller framtrdande av mediatillvnda prster i televisionen. Den kommer
som resultat av biokemiska upptckter som gr det mjligt
fr ett stort antal mn och kvinnor att uppn en omvlvande
sjlv-transcendence och en djupare frstelse av tingens natur. Och denna frnyelse av religionen kommer samtidigt att
bli en revolution. Frn att vara en symbolorienterad aktivitet
frvandlas religionen till en aktivitet, i frsta hand, inriktad p
upplevelse och intuition - en vardagsmysticism som genomstrmmar och ger mening t vardagsfrnuftet, vardagsgromlen och de mnskliga vardagsrelationerna."
En man som kan skriva s p sin lders hst mste ha en absolut tro p mnniskornas positiva mjligheter. Lser man Huxley sls man av just detta. Han pekar p mnniskans inneboende mjligheter, de goda och positiva krafter som trots allt r
hennes krna. Grundstommen i denna vertygelse r i botten
religis och vi har Huxleys egna ord fr att denna religisa
tro, eller knsla, frstrks med meskalin eller LSD.
Hoppet och tron p det sunda frnuftet, p att mnniskorna kan frigra sig frn sin blodiga historia och leva ett rikare
och andligare liv p alla plan kommer starkast till uttryck i
Huxleys sista roman n, 1962. Trots att civilisationens mrka krafter till slut kr ver det utopiska samhlle han skildrar
i boken s kan utopin ses som en sorts regelbok fr ett bttre
samhlle. Vad kan vi gra fr att bli lyckligare, fullstndigare
och mer krleksfulla? I n presenterar Huxley det samhlle
som kan tnkas ge utrymme t dessa mnskliga ambitioner.
Platsen fr detta utopiska samhlle r ngonstans mellan Sri
Lnka och Indonesien, en som p grund av sin otillgnglighet och brist p naturlig hamn lyckats undg att koloniseras.
I mitten p 1800-talet rddade en skotsk lkare livet p ns
verhuvud genom ett kirurgiskt ingrepp under hypnotisk bedvning. Kungligheten och lkaren fann att de bda hade gemensamma filosofiska utgngspunkter och de brjade till
117

sammans frndra de samhlleliga grunderna p n genom att


infra och praktiskt verkstlla det bsta av det filosofiska tnkandet frn st och vst. Detta arbete fortsattes under tre generationer framt. ret 1960 lotsas lsaren genom n Palas
samhllssystem av en skeppsbruten engelsk journalist som
flutit i land. Den "primitive" vilden frn Du skna nya vrld,
som brt sig loss frn robotsamhllet har hr frvandlats till
den illusionslse journalisten Will Farnaby, som frn den kalla omnskliga civilisationen finner sig i frd med att bryta in
till ett mnskligare samhllssystem.
Huxley har vnt p pannkakan. Will Farnabys vandring genom det palanesiska samhllet blir en genomgng och redogrelse fr dess funktion. Fdelsekontroll r obligatorisk. Jordbruket baseras p vetenskapliga metoder fr hgsta mjliga
avkastning. Ekonomin r varken kapitalistisk eller socialistisk
osv.
P Pala snps tidigt alla tendenser till maktfullkomlighet
och brottslighet. Problemen, anser man, har sin orsak i individuell anatomi och biokemi. Dessa faktorer kan man ta itu med
vid tidig lder. Genom blodprov, psykologiska tester, EEG
osv, finner man barn som r utvecklingsstrda eller disponerade fr aggressivitet. Behandlingen stts snabbt in och efter
ett r r patienterna fr det mesta teranpassade i samhllet.
Lkekonsten r till strsta delen inriktad p preventiva tgrder. Kemi, psykologi och filosofi har en sjlvklar plats i det
palanesiska undervisningsvsendet. Allt ska samverka till att
gra medborgarna till medvetna, krleksfulla och ansvarsknnande mnniskor.
Skolbarnen i Pala fr tidigt lra sig om den ekologiska balansen i naturen, att mnniskorna r en del av den och att denna lrdom mycket vl kan appliceras p mnskliga relationer.
Huxleys utopiska samhlle r ett lappverk av olika lror frn
olika tidsldrar. Hr blandas mesmerism med biokemi, William James med Pavlov, taoism med Zen och buddhism, Darwin och Mendel gr hand i hand med Robert Barclays reli118

gisa frestllningar frn kvkarsamfundet.


I Du skna nya vrld anvndes drogen soma fr att dva
mnniskors sinnen. P Pala brukas ocks en drog, moksha, en
frfinad version av meskalin men i motsats till soma tas moksha
rituellt fr att hja medborgarnas medvetande.
Det hade gtt ver sex r sedan Huxley tog sin frsta dos
meskalin och han trodde fortfarande, medan han skrev n,
fullt och fast p mjligheten att i stor skala anvnda medvetandeutvidgande droger fr att ndra mnniskors syn p sin yttre
och inre omgivning till det bttre.
Will Farnabys vandring genom det palanesiska samhllet
slutar med att han tar en dos moksha och hela sista kapitlet r
en redogrelse fr vad han upplever under dess pverkan.
Han har tidigare frberetts fr denna rituella invigningsceremoni. Argumenten och frklaringarna han fr till livs fr
mokshamedicinens bruk r i stort sett upprepningar i sknlitterr form av vad Huxley sagt i En port till andra vrlden om
frdelen och effekten av meskalin.
Hur mycket han n ogillade det blev och r Aldous Huxleys
bcker en av de frmsta influenserna till det experimenterande
med hallucinogena droger som tog sin brjan under 1960-talet bland ungdomar. Huxleys bakgrund var intellektuell.
Sprungen ur en slkt med historiska anor, med diplom frn de
finaste universiteten, dessutom frfattare till en rad bcker,
fr att inte tala om mngden artiklar och esser i de mest skilda
mnen, r det svrt att bara rycka p axlarna t hans studier i
mnet meskalin.
Nr n publicerades 1962 var Aldous Huxley redan en ddsmrkt man. Han hade cancer och genomgick radiumbehandling. Trots det var han nda in i det sista vid fullt medvetande och
i stndig frd med att skriva. P sin ddsbdd bad han att f 100
mm LSD intramuskulrt. Lkaren samtyckte och Huxleys fru
administrerade dosen. I n ges en dende kvinna en dos moksha fr att ppna medvetandet infr frden till andra sidan. P sin
ddsbdd beslutade Huxley att gra detsamma.
119

Drogen som religist sakrament


Det r tydligt att Huxleys meskalinupplevelser gjort ett starkt
religist intryck. Han jmfr i En port till andra vrlden de
syner och upplevelser som religisa mystiker redogjort fr
med sina egna under meskalin. Denna koppling mellan drogframkallade tillstnd och nrkontakt med det gudomliga r en
urgammal tradition som teruppsttt genom den moderna laboratorieteknikens framsteg och som ftt sin mest extreme fresprkare i den fre detta psykologidoktorn vid Harvarduniversitetet i U.S.A., Timothy Leary. Fr att belysa denna
infallsvinkel en aning finns det anledning att g till den i litteraturen om de hallucinogena drogerna s ofta refererade amerikanske psykologen och filosofen William James.
I sitt stora arbete om religionens psykologi Den religisa
erfarenheten, 1902, drar han fram fyra frutsttningar som
mste infrias om en upplevelse ska kunna benmnas religist
mystisk.
1. Upplevelsen r obeskrivlig. Den vertrffar ordens uttryckskraft. Den mste upplevas fr att kunna frsts.
2. Upplevelsen ger insikt i ting som det resonerande intellektet aldrig frmtt. Den uppenbarar hittills gmda sanningar.
3. Obestndighet. Tillstndet r vergende och varar vanligen mellan en halv till tv timmar.
4. Passivitet. I ett mystiskt tillstnd upplses den egna viljan, jaget, och blir delaktigt av en hgre makt.
Nr dessa fyra frutsttningar blivit fastslagna vergr James till att ge ngra exempel p mystiska tillstnd. Det drjer
inte frrn han nalkas de som av allmnheten och den etiska
filosofin brnnmrkts som sjukliga, dvs dr droger r den frmedlande lnken mellan de tv vrldarna. Den drog James i
frsta hand tnker p r alkohol vars makt ver mnniskoslktet han tveklst hnfr till dess frmga att stimulera den
mnskliga naturens frutsttningar fr det mystiska, som
oftast tillintetgrs av det nyktra frstndets rationalism. Det
120

nyktra frminskar, diskriminerar och frbjuder. Det druckna


expanderar, frenar och tillter och r den stora uppmuntraren av mnniskans ja-funktion. Lustgas och eter, anser James,
har samma frmga att stimulera det mystiska medvetandet.
Fr William James fungerade experimenten han genomfrde med lustgas som en drr till en mystisk religis upplevelse.
Knslan, som James beskriver, att sammansmlta med det absoluta, dr motsatserna frenas och vi blir medvetna om enhet, r inte unik fr honom utan finns beskriven av svl hinduer, neoplatoniker, kristna mystiker, sufister med flera. James frutsttningar fr vad som kan kallas en genuint mystisk
upplevelse uppfylls av mnga redogrelser fr erfarenheter
under pverkan av hallucinogena droger. Det finns ett definitivt samband och det blir nnu mer frsteligt om man beaktar
det bruk av hallucinogener som olika folk med skiftande religioner gnat sig t fr att n andra tillstnd av medvetande, fr
att personligen mta sina gudar.
Upptckten att vissa plantor kunde frndra medvetandet
och ge upphov till extatiska tillstnd r som vi sett urgammalt.
Upptckten ritualiserades snabbt inom en religis ram. Shamanen, kultens versteprst eller andlige ledare, var oftast den
som med hjlp av olika vxthallucinogener kunde komma i
kontakt med andarna fr att f svar p frgor om framtiden,
botandet av sjukdomar och annat. Shamanismen lever n i dag
kvar p mnga platser i Asien, Australien, Afrika och Nordoch Sydamerika.
De plantor som str till shamanens frfogande i vxtriket r
talrika. Bland sibiriska stammar grs en dekokt p Amarita
muscaria, den vanliga flugsvampen. Forskaren R. Gordon
Wasson menar sig ha bevisat att den gtfulla soman, som s
hgljutt prisas i Rig Veda, var just flugsvamp. Aztekerna tillbad en helig svamp, teonanocatl eller "Guds ktt". Flera av de
spanska historieskrivarna noterade detta under femton- och
sextonhundratalen. Huichol-indianerna i Mexico frbereder
sig i flera veckor fr att dra ut p den rliga jakten efter den he121

liga peyote-kaktusen. Denna jakt kan liknas vid en slags pilgrimsfrd som krver bn, meditation, fasta och avhllsamhet. Pilgrimerna ger sig ivg p peyotevandring som kan ta flera dagar. Ledaren mste vara en man av hgsta rbarhet, som
mer n ngon annan knner peyotens hemligheter.
Under frden besker man heliga platser dr man stannar
och tillber. Nr man, efter mnga strapatser, nr de frsta
peyote-kaktusarna skjuter ledaren pilar mot kaktusen och ddar den rituellt p det att jakten r slut och gudomen kan frlsas och teruppst i deltagarna. Denna religion, vars sakrament r peyote-kaktusen, spreds senare frn Mexiko ver
grnsen till U.S.A. och apache-, kiowas- och commancheindianerna. I takt med att indianerna utrotades av den vita civilisationen frsvann kulten nstan helt men verlever in i vra
dagar hos "The native American Church of the United States", vars ndaml r a t t . . .
" . . . fostra och frmja religis tro p Gud Allsmktig och de
mnga indianstammarnas i Frenta staterna bruk vid dyrkandet av en Himmelsk Fader och att frmja moral, nykterhet,
flit, vlgrenhet och rttskaffens leverne samt att odla en anda
av sjlvaktning och broderlig krlek och enhet bland medlemmarna av de olika indianstammarna i hela Frenta staterna . . .
med och genom det sakramentala bruket av peyote."
Deras fresats, liksom alla de religioner som brukar hallucinogena droger, r i frsta hand att ge individen en kulturell och
social identitet, att integrera den enskilde i gruppen och att bekrfta de vrden som gruppen grundar sin existens p. Syftet,
det br man ha klart fr sig, skiljer sig markant frn de frutsttningar och frhoppningar som stts i samband med hallucinogener i vstvrlden idag. Dr innebr meskalin, LSD och
andra hallucinogener oftast ett desperat individuellt flyktfrsk frn ett samhlle man tycker omjligt, frn en outhrdlig
122

omgivning man inte alls vill veta av. Det r intressant att se hur
mycket gemenskapen, den positiva stmningen, den andliga
mognaden och frberedelsen pongteras i alla dessa religisa
kulter av hallucinogena plantor. Samma sak understryks av de
frfattare som alltsedan Coleridge skrivit om drogupplevelser
- ett harmoniskt, kultiverat sinne i en trygg omgivning r frutsttningar fr en rik upplevelse. r frutsttningarna inte
uppfyllda blir resultatet lika med noll, eller nnu vrre, en
tripp till helvetet.
Det rituella urldriga bruket av vxthallucinogener ger bakgrund och kanske bitar av ett svar p varfr intresset fr hallucinogener blev s intensivt i vsterlandet under 1960-talet.
Allan Watts, teolog och filosof, var en av dem som i Huxleys klvatten tog fasta p de religisa implikationer de nya
upptckterna inom farmakologin bar med sig. Watts har i ett
tiotal bcker lagt fundamentet fr sin religisa filosofi som inte r frmmande fr att bruka hallucinogener som sakrament.
LSD kan till exempel anvndas som en slags psykoterapeutisk
medicin, som tillflligt kan ge oss knslan av att vara integrerade med universum, med naturen. Upplevelsen varar en kort
stund men effekten r mer lnglivad. Mnniskan fr en inblick, en ny syn p vad som kan gras fr att stadkomma en
fullkomlig integration av sig sjlv och vrlden. Upplevelsen
motverkar den destruktiva dualism mellan ande och materia,
som alltfr lnge dominerat vsterlndsk tnkande, menar
Watts.
Han r medveten om att den allmnna synen p hallucinogener strider mot hans egen; att LSD och meskalin kan orsaka
psykotiska genombrott hos vissa mnniskor. Men, sger han,
myndigheternas handlggande av dessa droger har bara gjort
saken vrre. De har frbjudit vidare forskning, skapat en svart
marknad och en falsk fascination infr den frbjudna frukten.
De har konfronterat i vanliga fall sociala medborgare med
lnga fngelsestraff och skapat en paranoid fruktan fr dessa
straff hos de som olagligt tar drogerna. Istllet borde man sat123

sa p forskning, ppna laboratorier och psykmottagningar


dr mnniskor under trygga omstndigheter kunde f chansen att stifta bekantskap med de mystiska och kreativa krafter
som kemikalierna trots allt frigr.
Den vrld Watts anser hallucinogenerna ppnar har han
frskt terge i boken The joyous cosmology, 1962, som r en
lyrisk betraktelse ver de upplevelser han haft under ett antal
experiment med hallucinogener. Dessa upplevelser har i boken komprimerats till en dag och lsaren fr flja hur berttarens personlighet upplses och terfds i en ny medvetenhet
om alltings samstmmighet:
"Det r den livfulla insikten om viljans och vrldens vxelverkan, aktivt och passivt, inre och yttre, jaget och icke-jaget,
som frammanar de mest gtfulla aspekterna av dessa experiment frn det normala medvetandets stndpunkt: den mrkliga och uppenbart oheliga vertygelsen om att 'Jag' r Gud. I
den vsterlndska kulturen anses denna upplevelse som galenskapens hjdpunkt. Men i Indien r det en sjlvklarhet att
mnniskans djupaste krna, atman, r universums djupaste
krna, Brahman. Varfr inte?"
Alan Watts r en av de mnga som i Aldous Huxleys efterfljd
fresprkat vidare forskning och utnyttjande av de mjligheter, de menar, finns med ett frstndigt och vetenskapligt
uppbackat bruk av hallucinogener. Watts koppling mellan de
upplevelser han erfarit i sina drogexperiment och den livssyn
man finner i sterlndska religioner r inte heller unik. Han r
bara en ovanligt litterrt kapabel och inflytelserik fresprkare.
Den frjdefulla kosmologin hade mnga fresprkare p
60- och 70-talen. Bde Watts och Huxley pstod, fast mest i
frbigende, att de hallucinogena drogerna pverkade kreativiteten i positiv riktning. Utanfr laboratorierna, dr frsken med LSD och meskalin frsiggick under 50-talet, skte
124

ungdomar efter ny inspiration. Beatgenerationen med frfattaren Jack Kerouac gick i spetsen. De fann sin egen form och
sina egna uttrycksmedel med hjlp av bland annat meskalin
och LSD, men i nnu hgre grad marijuana och amfetamin.

125

ven svampar har anvnts i drogsyfte, hr en gammal illustration


ver sdana svampar i Mexico, reproducerad ur en gammal engelsk
hok.
166