You are on page 1of 13

27.

Den inre resan


Stanislav Grof och tiden fre fdseln

en tjeckiskfdde Stanislav Grof berttar om saker jag


inte knner till. Det r uppseendevckande, revolutionerande saker, och jag tycker att han gr det p ett s gediget
och vl underbyggt stt att jag mste ta hans observationer
p allvar, ven om jag sjlv lngtifrn har upplevt allt det han
talar om. Men lyssna nu, s kan du sjlv bedma hur mycket
av det som du har anvndning fr.
I mer n tjugo r arbetade Grof med tusentals klienter under s kallade LSD-sessioner. n mera spnnande r det att
han drefter i ytterligare tjugo r hade samma typ av workshops eller terapitimmar utan LSD men i stllet anvnde sig
av kropps- och andningstekniker med vldsam verkan. Resultaten r i stort sett desamma och ger en mycket bred, universell bild av vad som ryms i psyket.
Grof arbetade med LSD p den tiden d det var vanligt att
man gjorde det, p femtiotalet, nr mnet var nstintill
oknt. I USA liksom p alla andra stllen blev mnet sedan
frbjudet och forskning som Grofs omjlig att genomfra.
Grof arbetade emellertid i Tjeckoslovakien, dr det inte hll
p att vxa fram en alternativ drogkultur. Han kunde fortstta, och det fick han ven efter det att han hade kommit till
USA.
Grof brjade som psykoanalytiker, allts inspirerad av
Freud, men lngsamt och motvilligt tvingades han inse att en
lng rad av de upplevelser som folk berttade om eller gestal314

tade i dramatisk form under analystimmarna inte kunde frklaras med Freuds modell, som endast tog hnsyn till det
personligt omedvetna. Det fr Grof ndvndiga verskridandet placerar honom snarast p samma niv som Jung och
hans begrepp om det kollektivt omedvetna.
Grof tog ven en annan psykoanalytiker p allvar. Han
heter Otto Rank och har inte nmnts i den hr boken. Rank
r knd fr en enda sak, begreppet "fdelsetrauma". Som ordet antyder gr Ranks teori ut p att sjlva fdseln r en
traumatisk upplevelse fr den nyfdda, och n viktigare:
denna "upplevelse", som naturligtvis inte nr fram till medvetandet, gr sig pmind senare i livet som ett slags kroppslig avlagring. Den kan yttra sig i vissa psykisk-kroppsliga
symtom eller i drmmar eller som ngestfyllda eller depressiva anfall.
Under terapiseanserna med Grof berttade deltagarna om
en mngd upplevelser. Grof menar att de kan delas in i tre
huvudgrupper. Hos Grof, liksom i all terapi, berttade deltagarna om personligt omedvetet material som kommer upp
till ytan under terapitimmarna. Vi kan kalla det Freudskiktet. Det r upplevelser som deltagaren inte knde till tidigare
men som nu dyker upp i medvetandet och efterlmnar en
spnningsutlsande knsla i honom.
Den andra gruppen upplevelser erinrar om tiden som foster och om sjlva fdseln. Vi kan lmpligen kalla det Rankskiktet.
Fosterstadiet och fdelseprocessen delar Grof i sin tur
upp i fyra huvudperioder. Han kallar dem perinatala matriser (peri = "vid tiden fr"; natal kommer av natalis = fdsel;
matris = stpform), allts ett slags prglingar av mnster i
kropp och sjl som hrrr frn tiden kring fdseln.
Den frsta perioden r tiden som foster. Om fostret lever
ostrt i livmodern r tillstndet nrap idealiskt. Upplevelser
frn detta stadium kan terkallas i terapi, antingen i konkret
315

form eller i symbolisk form, som bildliga omskrivningar.


Det kan exempelvis handla om en djup upplevelsemssig
identifikation med havet eller dess livsformer - alger, tng,
sjanemoner, delfiner, valar. Eller med universum, rymden
mellan stjrnorna - en upplevelse av viktlshet. ven bilder
av moder natur kan frekomma. Alla dessa upplevelser har
en stark anstrykning av ngot gudomligt.
Den andra perioden har inte den frstas lyckliga prgel,
snarast tvrtom. Det r brjan p den kliniska fdseln. Fostertillvarons harmoni bryts, frst av kemiska alarmsignaler,
senare av livmoderns sammandragningar, nrmast kramper.
Vid denna tidpunkt r systemet helt och hllet slutet, livmoderhalsen har inte utvidgats. Det tycks inte finnas ngon
utvg.
Upplevelser som hnger samman med den andra perioden
innefattar bland annat knslor av ngest och ett medvetande
om verhngande livsfara. Hr frekommer upplevelser av
en vldig tratt eller malstrm som obnhrligt uppslukar individen. Man upplever att man blir slukad av ett ohyggligt
monster, att man blir angripen av en jtteblckfisk, att man
nedstiger till underjorden, de ddas rike, ett system av mrka grottor, en labyrint. Mytologiska bilder av en farofylld
resa, ngelns fall och det frlorade paradiset upptrder.
Den tredje perioden r samma sak som fdselns andra fas.
Livmodersammandragningarna fortstter, men nu har livmoderhalsen ppnat sig och tillter fostret att undan fr undan pressas fram genom frlossningskanalen. Det innebr en
oerhrd kamp fr att verleva, fostret klms och manglas,
och ofta tillstter syrebrist med fara fr kvvning.
Upplevelserna motsvarar detta frlopp. Ibland r de ytterst konkreta, men det kan ocks vara frga om bilder av
stora strider, sadomasochistiska orgier, intensiv sexuell upphetsning, demoner, enorma floder av skrp och avfring. Eller ocks kan det rra sig om identifikation med otyglade
316

naturkrafter som vulkaner, jordbvningar, flodvgor och


virvelvindar. Atombomber, stridsvagnar, rymdskepp, raketer eller kraftverk. Slagsml, resor, undergng, mord eller
sjlvmord, vldtkt eller avrttning, tortyr, mnniskooffer.
Den fjrde perioden r sjlva fdseln. Pressen, smrtan,
ngesten kar tills den blir outhrdlig, men s kommer
pltsligt befrielsen och avslappnandet.
Upplevelserna kan vara ytterst konkreta. ven individer
som inte vet ngot om omstndigheterna vid sin egen fdsel
kan genom dessa upplevelser konkret och i detalj identifiera
begynnelsepositionen, fdslovrkarnas karaktr, vilken sorts
bedvningsmedel som anvndes, vilka instrument som togs i
bruk, vilka manuella ingrepp som gjordes och p vilket stt
man togs om hand eftert.
Om upplevelserna inte r konkreta utan symboliska
handlar de om dd och terfdelse. Eventuellt om mten
med en alltomfamnande modersgudinna.
Men vad ska vi ha alla dessa bilder till? r de inte bara - bilder? Bde och. Saken r den, sger Grof, att kunskapen om
och genomlevandet av dessa upplevelser har en lkande effekt. Nr man har ntt en full knslomssig insikt betrffande dessa bilder har deras destruktiva verkan s att sga monterats bort.
Vanliga psykoterapier, som exempelvis Freuds, beaktar
endast psykiska trauman, men kroppsliga trauman har lngt
mer omfattande verkningar. Inom psykiatrin, andra sidan,
anses inte kroppsliga trauman ha ngot direkt inflytande p
individens psykologiska utveckling eller vara ngot som kan
bidra till uppkomsten av knslomssiga eller psykiskkroppsliga strningar.
Detta str i skarp motsttning till Grofs och andras iakttagelser frn djupgende upplevelseterapi. Hr r terupplevelser av livshotande sjukdomar, allvarliga skador, opera317

tioner eller situationer dr individen varit nra att drunkna


ytterst vanliga, och deras betydelse r lngt strre n betydelsen av vanliga psykiska trauman. vriga knslor och
kroppsliga sinnesfrnimmelser frn situationer som hotat
verlevandet eller organismens integritet visar sig spela en
betydelsefull roll fr utvecklandet av olika former av psykisk sjukdom - en roll som enligt Grof nnu inte erknts av
den akademiska vetenskapen.
Vi har pratat om det personligt omedvetna skiktet, Freudskiktet, och vi har nmnt de upplevelser som tycks vara frknippade med foster-fdelseprocessens fyra faser, Rankskiktet. Nu kommer vi till det material som dyker upp antingen spontant p olika hll under terapifrloppet eller som
r nstan allenardande efter det att de tv frsta skiktens
material har genomlevts: det kollektivt omedvetna skiktet,
Jungskiktet eller "det transpersonella skiktet", som Grof
kallar det. Transpersonell betyder att det gr utver den ifrgavarande individens upplevelser under uppvxten eller under frlossningen.
I det vanliga medvetandetillstndet upplever vi att vi existerar innanfr vr kropps grnser och att vr upplevelse av
vrlden begrnsas av vra sinnen. Begrnsas av tid och rum.
Vid transpersonella upplevelser, s som de kommer fram i
upplevelseorienterad terapi eller rent av spontant, har den
ena av dessa begrnsningar verskridits.
En av de mest kontroversiella och omdiskuterade typerna
av transpersonella upplevelser r upplevelser av tidigare inkarnationer, allts av att "vi har varit hr frut".
Denna typ av upplevelser r mycket vertygande fr dem
de berr. De knner inget tvivel om upplevelsernas kthet,
liksom vi till vardags med ltthet kan skilja mellan ett minne
och en dagdrm.
Nu ska du f hra en mrklig historia om en flicka som vi
318

kan kalla Gladys. Gladys deltog i en Grofkurs. Hon hade i


mnga r plgats av depressioner med stark ngest. Hon deltog i gruppens andningsvningar. Frsta gngen lyckades
inte kursledarna frlsa ngonting. Tvrtom hade depressionen blivit vrre. Det gick en dag. Gladys gav sig hn t
vningarna och nynnade med till musiken som spelades.
I nstan en timme darrade hon vldsamt, utsttte hga ljud,
kmpade mot osynliga fiender. Eftert berttade hon att hon
hade terupplevt sin fdelse. Senare under frloppet blev
hennes ljud mera begripliga. Hon uppmanades att lta dem
komma, att inte censurera dem. Hon sjng upprepade gnger en fljd av starka toner som lt som ett slags bn. Hndelsen gjorde ett starkt intryck p gruppen runt omkring henne. Senare berttade hon att hon hade knt ett oemotstndligt behov av att gra som hon gjorde och att sjunga just p
det sttet.
Och s kommer det mrkliga: Nrvarande fanns en argentinsk psykoanalytiker. Han frklarade att Gladys hade
sjungit p perfekt sefardiska. Det r ett judiskt blandsprk
med rtter i medeltidsspanska och hebreiska, p samma stt
som jiddisch har sina rtter i tyskan. Gladys kunde inte
sprket, talade inte ens modern spanska och var inte judinna.
Den direkta versttningen av sngen lyder: "Jag lider, och
jag kommer alltid att lida. Jag ber, och jag kommer alltid att
be." Jag kan ingen sefardiska, men orden passar bra ihop
med den chassidiska judiska traditionen.
Det r ju en frunderlig och gripande historia. Men s infinner sig ett men. Vad ska vi gra med denna kunskap? Utmaningen till oss, till dig och mig, lyder: Har vi varit hr frut? Ar det bara s att vi, liksom Gladys, mste genomg en
verkligt djupgende, knslomssig terapi fr att inse det?
Jag har absolut ingen aning. Jag har inte sjlv varit i nrheten av ngra sdana upplevelser, fast kanske nd. Jag har
ett par gnger utfrt den meditativa vning som det r att
319

skriva en roman som utspelar sig i nuet. Jag anvnder mngder av dokument, fotografier, artiklar, musik och s vidare,
alla trick jag kommer p. Och s frsker jag nrma mig mitt
mne. Vi ska inte prata om mig, men det kan kanske illustrera vad det handlar om. Skillnaden r att jag p intet stt knner mig som ngon i det frgngna som har ftts p nytt.
Men ven jag kunde senare se att jag utan att veta om det
hade gjort iakttagelser som stmde. (T.ex. exakt nr elektriciteten kom och nr man brjade asfaltera. Jag slog upp det
eftert, och det stmde!) Men Gladys kommer i kontakt med
det frflutna p ett helt annat stt och har frberetts p det
genom en helt annan metod, genom terapins frlopp, inte
genom ett intellektuellt insamlande av vetande.
Bara genom att presentera historier som den om Gladys r
Grof en stor utmaning fr en lsare som jag. Det r sknt att
Grof inte drar ngra frhastade slutsatser. Det var det jag
menade med att han verkar vara en hederlig vetenskapsman.
"Fr att frtydliga min position nr det gller upplevelser av
tidigare liv vill jag understryka att jag inte betraktar de aspekter av dem som hittills har beskrivits som ngot egentligt
bevis p att vi har levt frut. Jag knner emellertid mycket
starkt att detta fenomen inte p ett tillfredsstllande stt kan
frklaras av den mekanistiska vetenskapen och att det r en
allvarlig begrepps- och frestllningsmssig utmaning av existerande paradigm [grundlggande vetenskapliga tankemnster] inom psykiatrin och den vsterlndska vetenskapen i allmnhet."
Att Grof inte sger rakt ut att dessa upplevelser orsakas av
att vi faktiskt har levt frut beror p att han inte lter sig styras av den frklaringsmodell i termer av orsak och verkan
som hr till den gammaldags vetenskapen. Grof ser till psykets verklighet. Huruvida denna stmmer verens med den
objektiva verkligheten har ingen avgrande betydelse fr det
nya sttet att bedriva vetenskap. I psyket, i sjlen, har vi levt
320

frut, och via sjlen kan vi f fram kunskap om vr tidigare


tillvaro. Huruvida det ven frhller sig s "i den verkliga
vrlden", det vill han inte frska bekrfta. Men han sger
att den traditionella vetenskapen har ett problem. Och det
rcker inte att sga om Grofs klienter, om guruer och mystiker och siare och schamaner och heliga mn och kvinnor i
alla tider, det rcker inte att sga att alla dessa kloka mnniskor helt enkelt r gemena lgnare. Drtill r vittnesbrden
alldeles fr mnga och kommer frn alltfr mnga olika
vrldsdelar och frn alltfr mnga olika tidsldrar.
I det transpersonella skiktet finns det flera andra typer av
upplevelser, till exempel andeskdning, kommunikation
med avlidna mnniskor, upplevelser av chakran och auror
och andra lttare energiflden. "Det verkar som om varje individ via sina upplevelser i princip hade tillgng till samtliga
mytologiska teman frn alla tidsldrar och kulturer" och kan
beskriva aspekter av dem som de inte knner till men som
kan bekrftas av experter p omrdet.
En sak r att det upplevelsematerial som vller upp under
terapin r intressant och rent av chockerande, en annan sak
r att dessa upplevelser, om de genomlevs, har en lkande effekt.
"Hndelsefrlopp dr man starkt upplever att man dr
och fds kan p ett dramatiskt stt leda till lsningar p en
hel rad knslomssiga, psykosomatiska och mellanmnskliga problem som tidigare har varit otkomliga fr alla former
av psykoterapeutiskt arbete som har fokuserat p biografiska fenomen efter fdseln."
"Sdana avgrande symtom som rdsla, aggression, depression, ddsngest, skuldknslor, sadomasochistiska tendenser och mindervrdeskomplex tycks ha djupa rtter i det
perinatala omrdet av det omedvetna." Grof anser att det
i vrt omedvetna, lagrade i vra kroppar, finns upplevelser
frn tiden fr fdseln (det perinatala omrdet). Om dessa
321

kropps-"minnen" lyfts fram till medvetandet resulterar det i


en knslomssig chock som har en lkande effekt.
Och hur br man sig d t fr att n dit? Grof rknar upp
tre huvudvgar till Rank- och Jungskikten i psyket: andningsvningar, musik och srskild kroppsterapi.
Andningen kan bearbetas p mnga stt. Det viktiga r att
klienten andas snabbare och mer effektivt n normalt och att
han p samma gng r fullkomligt koncentrerad p den inre
processen.
"Om man inte har bevittnat eller personligen upplevt denna process r det svrt att p enbart teoretiska grunder tro p
denna tekniks kraft och effektivitet."
Den stegrade andningen kallar man i medicinska sammanhang fr hyperventilering. Lrobckerna beskriver vad som
vanligtvis hnder: kroppen reagerar med kramper, lngvariga,
plgsamma kramper i bestmda muskelpartier. Grof anser
inte att den gngse tolkningen av dessa kramper r korrekt.
I stllet finner han att kroppen reagerar p den frndrade
situationen genom att bringa olika djupliggande spnningar
upp till ytan fr att frska bli av med dem.
Kroppen frsker rena sig och avreagerar sig genom ryckningar, dramatiska rrelser, hostningar, uppkastningar,
skrik. Detta r en mekanism som inom psykiatrin r knd i
samband med hysteri s som fenomenet beskrevs av Freud
(t.ex. i historien om Anna O.).
Om detta kramptillstnd tillts fortstta (om man inte
som i den gngse lkarvetenskapen frsker hva det) r det
en mycket effektiv lkande tgrd. Det minskar knslomssiga och psykisk-kroppsliga spnningar.
Detta r ingen verraskning fr den moderna lkarvetenskapen. Man skulle - eftert - sga att kramperna hade en
spnnings- och stressreducerande effekt.
Grof r mer intresserad av en annan mekanism: Nr man
lter kramperna fortstta r det som om de i ett visst gon322

blick hade frbrukat sin kraft. Den lttnad som d infinner


sig (och som ingen tvivlar p) har en lngvarig avslappnande
effekt (det r det senare som den vanliga lkarvetenskapen r
skeptisk mot).
Grofs metod kan jmfras med flera andra, starkt verkande, knslofrlsande terapiformer, till exempel Janovs, men
ven med vissa gestaltterapier.
Den andra tekniken som Grof anvnder r ett slags hypnotisk inympning (det r mitt uttryck, inte Grofs) genom
musik. I inledningsfasen rekommenderar Grof stycken som
Rachmaninovs "Ddens ". Lngre fram i frloppet freslr
han till exempel Skrjabins "Pome d'extase". I den sista fasen br lngsammare, mindre dramatisk musik anvndas.
Den som ngon gng har hrt de tv ovannmnda musikstyckena blir inte frvnad ver att de kan ha en hypnotiserande verkan.
Nr jag sger att de r hypnotiserande menar jag att deras
klanger i sig sjlva frammanar de egendomligheter (upplevelser av dd och terfdelse) som enligt Grof uppstr
spontant under andningsterapin. Jag r inte srskilt sker p
det jag sger nu, men det tycks mig som om det i hgre grad
r de tv kompositrernas vrldar som skapar samstmmighet hos de mnga olika terapideltagarnas upplevelser n
upplevelsernas inneboende enhetlighet. Jag vet inte, men jag
har ett starkt intryck av att det r musikens karaktr som gr
att man leds in p sdana upplevelser. Det betyder att vi ter
kommer in p den frhjda beredskapen att lta sig pverkas, som vi pratade om i hypnoskapitlet och som vi ska vnda tillbaka till i sista kapitlet.
Den tredje grundtekniken i Grofs behandlingsmetod r
kroppsterapi. Den anvnds bara vid behov. Mest om kramperna r s intensiva att klienten inte r i stnd eller villig att fortstta. I dessa fall stts avslappnande och stdjande kroppsvningar in.
323

Utifrn sin behandling med dessa tekniker, andningen,


musiken och kroppsterapin, menar sig Grof ha visat att det
r medvetandet (jmte det omedvetna p alla tre niver) som
styr tillvaron, inte den materiella vrlden som styr medvetandet.
Det har funnits en utprglad tendens under senare r att
betrakta tillvaron p samma stt som Grof. Tankar som pminner om Grofs hittar man i den strmning som brukar g
under namnet new age, den nya tiden, och med det menas
den nutid som anser att vi med varje fiber i vra kroppar r
sammanlnkade med universum och att detta universum
med hjlp av bland annat stjrnbilderna styr vr tillvaro. Att
vra jordiska villkor kan bli bttre om vrt medvetande styr
oss i rtt riktning. Och att vrt medvetande mste frdlas
till ett hgre medvetande fr att vi ska inse detta.
Det r en diskutabel syn p tillvaron som Grof mlar upp.
En del lsare kommer att svlja den med hull och hr och
tycka att den r toppen. Andra, som liksom jag sjlv menar
att man med en vetenskaplig och humanistisk instllning kan
frklara tillvaron p ett naturligt stt, har betydligt svrare
att hnga med.
Grof sger att upplevelser p djupa psykiska niver dominerar ver upplevelser p ytliga niver. Det vill sga att det r
viktigare fr vr psykisk-kroppsliga hlsa p vilket stt vi
genomlevde vr frlossning n vilken uppfostran vi fick.
Inget av det som vi har varit med om i vr personliga livshistoria r av avgrande betydelse frrn det fr djupare liggande trauman att blossa upp igen. Om saken stlls p sin
spets har det mindre betydelse om jag var ett incestoffer n
om jag hll p att bli kvvd under frlossningen.
Och denna strypande navelstrng kring min hals r i sin
tur mindre betydelsefull n om jag i en tidigare inkarnation
offrades p kttarbl. Det transpersonella skiktet dominerar
ver de personliga, omedvetna upplevelserna, som dock
324

har strre betydelse n de upplevelser jag r medveten om.


Grof skriver betrffande samhllsomstrtningar bland annat fljande: "Det verkliga motivet och den drivande kraften
bakom vpnade revolutioner och drmmar om sociala utopier r sledes ett omedvetet behov av att frigra sig frn
fdelsetraumats undertryckande och begrnsande inverkan."
Det dr har jag vldigt svrt att kpa. Skulle koloniernas
frigrelsekamp vara ett uttryck fr deras ledares svra frlossningar?
r det sant, allt det som Grof berttar? Det r svrt att
sga. Det som Grof skriver ner tror jag nog r det som terapideltagarna har berttat fr honom. Och jag tror att deltagarna sjlva tror p det de berttar. Men r det "sant"?
Tittar man nrmare p Grofs tekniker, andningen, musikens rytmer och den srskilda kroppsliga behandlingen, s
r det huvudingredienserna i all s kallad transinduktion
(frsttande av en annan person i ett hypnotiskt tillstnd).
Idn bakom alla dessa framkallade hypnotiska tillstnd r
den kade pverkbarheten, eller fr att sga det brutalt: tro
och lydnad.
Dessa transtillstnd pminner lite grann om epilepsi, som
man faktiskt mycket enkelt kan framkalla hos andra mnniskor genom liknande tekniker, genom att tillfra fr mycket
syre eller genom rytmer (t. ex. ljusglimtar i mycket snabb,
konstant hastighet, i stil med det stroboskopiska ljus som en
gng var s modernt p diskoteken). Bde naturliga och
framkallade epileptiska tillstnd karaktriseras av kramper
och medvetslshet eller grumlat medvetande, samt av vad
mnga epileptiker berttar om: mrkliga, frunderligt vackra
syner.
Dessa epileptiska anfall, elektriska skvder i hjrnan, kan
utlsa dramatiska tillfrisknanden frn svl depressioner
(det r drfr man ibland anvnder elchocker, som kan ha en
325

lindrande effekt), schizofreni och lngvariga traumatiska tillstnd. Kanske sker detta (man vet inte skert) drfr att skvdret utstter organismen fr en verbelastning som slutar
med utmattning och kollaps och en lngvarig frndring eller till och med ett terstllande av hjrnfunktionerna.
Ett transaktigt, epileptiskt tillstnd? r det vad muskelkramperna och upplevelserna handlar om? Det r svrt att
sga, men som du minns frn hypnoskapitlet (hypnos leder
ocks till trans) knnetecknas det hypnotiska tillstndet av
en starkt kad pverkbarhet (suggestibilitet) och en stark
kontakt mellan mediet och hypnotisren. Mediet vill kolossalt grna behaga hypnotisren, som har en oerhrd makt.
Hypnotisren ger instruktioner om att man ska tervnda
till ett tidigare liv... Ja, d gr man det. Vi har mngder av
omedvetna aningar om vad det gamla Egypten r fr ngonting och hur det var p medeltiden. Vi kan utan vidare "minnas" levande bilder frn dessa perioder. Om du har en smula
fantasi kan du snabbt komma p en riktigt bra historia frn
den tiden d du var en egyptisk prinsessa eller en tysk landsknekt som fick ett spjut i magen. Eller hur?
Och s ett par ord om versttningen av de bilder du
kommer med. Bilderna r vldsamma, fr din kropp befinner sig i vldsamt uppror, den krampar. Nr din kropp upptrder p ett visst stt har ditt psyke en tendens att stmma
in. Nr din kropp r slapp och obrukbar knner du dig deprimerad. Nr din kropp r upphetsad ser du bilder av vldsamma explosioner. Och med vilken naturndvndighet str
dina visioner av vulkaner i samband med ett visst moment
under din frlossning?
Nja, jag ska inte frska lsa Grofs gta. Jag tycker att det
r s viktigt att lyssna p honom att jag grna vill bertta om
honom. Det r upp till oss sjlva att bestmma om vi vill tro
p allt han sger eller bara lite grann, och i s fall hur mycket.
326