Dokumentnummer

D 2014-001771

MILJÖRAPPORT
STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT
2013

Swedavia AB
Stockholm Arlanda Airport
Organisationsnummer: 556797-0818
Anläggningsnummer: 0191-72-001

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

2(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

Revisionsförteckning

Rev

Datum

Upprättad av

01.00

2014-03-31

ARNMM

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

Information

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

3(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1

VERKSAMHETSBESKRIVNING .................................................................................. 6
1.1 Viktiga händelser under året...................................................................................... 6
1.2 Fastighetsrättsliga förändringar ................................................................................. 7
1.3 Swedavias organisation på Stockholm Arlanda Airport ........................................... 7
1.4 Flygplatsens påverkan på miljön ............................................................................... 8

2

TILLSTÅNDBESLUT ...................................................................................................... 9

3

ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER
ÅRET ................................................................................................................................ 10

4

ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV
LÄNSSTYRELSEN ......................................................................................................... 10

5

TILLSYNSMYNDIGHET .............................................................................................. 10

6

TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ........................................... 10

7

GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND ...................................................................... 10

8

EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS
FÖRESKRIFTER ............................................................................................................ 10

9

SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR,
BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR ....................................... 12
9.1 Flygtrafik ................................................................................................................. 12
9.1.1 Antal rörelser ............................................................................................. 12
9.1.2 Bananvändning .......................................................................................... 13
9.1.3 Flygplanstyper............................................................................................ 19
9.1.4 Flygvägsuppföljning-kontrollprogram ....................................................... 21
9.2 Flygbuller ................................................................................................................ 25
9.2.1 Beräkningsmetod och utfall ....................................................................... 25
9.2.2 Ljudmätningar ............................................................................................ 26
9.3 Vatten och mark ...................................................................................................... 28
9.3.1 VA-rapport ................................................................................................. 28
9.3.2 Grundvattenrapport .................................................................................... 38
9.3.3 Swedavias bergtäkt Laggatorp ................................................................... 46
9.3.4 Undersökningar och utredningar ................................................................ 46
9.3.5 Forskningsprojektet RE-PATH .................................................................. 48
9.3.6 Periodisk miljöbesiktning .......................................................................... 49
9.3.7 Föreläggande gällande enskilda avlopp ..................................................... 50
9.3.8 Naturinventeringar ..................................................................................... 50
9.4 Utsläpp till luft ........................................................................................................ 51
9.4.1 Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda Airport ........................................ 51
9.4.2 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Airport ......................... 52
9.4.3 Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda Airport ............................. 55
9.4.4 Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda Airport ................................... 56
9.4.5 Flygtrafik och motorprovning .................................................................... 57
9.4.6 Uppvärmning och elanvändning ................................................................ 59

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

............ 72 11........... 61 Miljöförbättrande åtgärder .......4 Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor ..................................... 77 13 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS VARA MINDRE FARLIGA .................1 Energianvändning...........................4.........4 Skadad gummiduk på brandövningsplatsen ....................4. 74 12.................rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01....3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen ..........................................................................................3 Förbättrad tippficka för A-glykol ........... 74 12...1 Provyta för mätning av skogsskador ..................................................................................................................................8 9............. 73 11......................................1 Mätstationer för ljudmätning . 71 11.................................... 72 11............................. 78 13.................................................... 80 13.... 61 Halter av luftföroreningar i omgivningen ........................................................... 74 12................................... 79 13..... 82 13................................................................................................................... 81 13..1 Fjärrvärmeanvändning .................. 70 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ............ 73 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI .................................................. 76 12.......2 Nyckeltal energianvändning .........................7 Kemikalieanvändning vid brandövning .............................................. 73 11........................................ 72 11....................................................... 83 13.........................................................................................9 9...........................7 9..................................... 75 12....................................................................2 Nya mätbodar för mätning av vattenkvalitet ................8 Olyckor ......................................................8 Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter ..................1......................................................................5 Begränsning av utläckage av grundvatten åt öster .............. 71 11...............................................................................................7 Flygvägsuppföljning..... 71 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR.......................1 Sammanfattning glykolrapport .. 78 13........................9 Övrig kemikalierapportering ................... 61 Lösningsmedel .................................................................. 71 11...........10 Referens Brandövning.....5................................. 76 12..................2 Kemikaliearbete ..............Dokumenttyp Datum Ver........................................................................................................................... 71 10............................................................00 D 2014-001771 4(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9....................3 Kemikalieförbrukning 2013 ..........................................2 Elanvändning ........................ OLYCKOR MM ............................................................9 Bränsledumpningar under året ............................................... 82 13....................... 84 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 ........................................... 71 10...............................................................................2 Reningsanläggning B508 (Brandstation Öst) ..................................................6 Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor .....4 Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar ............4..........................................1 Typer av kemiska produkter .................................................................4............... 81 13..........6 Hantering av miljöincidenter ................. AVBROTT......................................................... 78 13.... 83 14 REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ...................................................... 72 11......5 Kemikalieanvändning vid flygplansavisning ...................................1.

...............................4 Flygtrafik..................... 88 15.... Pågående miljömål................... 90 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR ................. Stockholm Arlanda Airport 2013....................................................2 Energi .................1..............................Dokumenttyp Datum Ver................... 86 15................... 84 14.............................................................1 Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten ....................... .................... 88 15........................1 Byggnation av dagvattenanläggningar ............................2.......... 89 15... Tillståndsvillkor-Stockholm Arlanda Airport 2013......................2 Åtgärder för minskade utsläpp till luft .......................1 Avfallshantering på Arlanda år 2013 ...3 PFOS ........1........................1......... 85 14......................2 Avfallsfraktioner från Stockholm Arlanda Airport 2013 ............................ 87 15.3 Aktiviteter under 2013.1 Fordon och bränslen .........2........ 89 15.....................................3 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Airport ....................... 88 15............... 87 15. anmälningsärenden och andra beslut... 92 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 Gällande tillståndsbeslut för Swedavia AB Stockholm Arlanda Airport 2013......................................................................... 85 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA ... Beräkning av avgasemissioner från flygtrafik.........00 D 2014-001771 5(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens 14........................ Kemikalieförteckning Stockholm Arlanda Airport 2013.......................................................................................................... 86 15.................................5 Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission ..................................... 87 15.....................................................rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01........................................ 86 15...............4 Airport Carbon Accreditation ........... FOI3-metoden Energibesparande åtgärder 2008-2013 Stockholm Arlanda Airport......................................................2................................2.......................................3 Åtgärder för minskad energianvändning ........ Uppföljning handlingsplan för reduktion av CO2 2013....................... 90 15........................2 Märstaåns vattensamverkan .............

Däremot innebär domen att Arlanda får möjlighet att Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .och miljödomstolen om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Flygplatsen är också en arbetsplats för omkring 16 000 personer som arbetar i något av de runt 250 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Därutöver äger Swedavia Göteborg City Airport samt är minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Den 27 november meddelade mark. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag som flyger till omkring 170 olika destinationer. Inkluderas koncernanställda. placerade på Arlanda.och miljödomstolen ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Stockholm Arlanda Airport.Dokumenttyp Datum Ver. Swedavia är ett statligt ägt aktiebolag som äger. driver och utvecklar Stockholm Arlanda Airport och nio andra flygplatser som ingår i det nationella basutbudet.1 Viktiga händelser under året Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har skett på Stockholm Arlanda Airport under 2013:   Den 3-6 september hölls huvudförhandling i mark. Cirka 800 personer är anställda inom Swedavia Arlandas organisation. 1.00 D 2014-001771 6(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 1 Referens VERKSAMHETSBESKRIVNING Stockholm Arlanda Airport är Sveriges största flygplats med drygt 20 miljoner resenärer under 2013.och landningsbanor. Bana 2 (08-26) Halmsjön Bana 1 (01L-19R) Terminal 2 . är antalet drygt 1100 personer. Arlanda har tre start. Domen innebär att flygplatsen har fortsatta begränsningar gällande inflygningar till bana 3 söderifrån.5 Väg 273 Bana 3 (01R-19L) Väg E4 Figur 1 Översiktsbild Stockholm Arlanda Airport.

Miljöenheten har under större delen av 2013 bestått av fem miljörådgivare och en miljöchef som ingår i flygplatsens ledningsgrupp. dels ny reglering av vattennivån i Halmsjön. SAS Sverigehuset (kontorsbyggnad) och Oxford Flight Academy (utbildningsanläggning). se vidare bilaga 1. till exempel miljö. Under 2012 förvärvade också Swedavia via sitt fastighetsbolag.och miljödomstolen.3 Swedavias organisation på Stockholm Arlanda Airport Organisationsschemat nedan (figur 2) beskriver Swedavias organisation på Stockholm Arlanda Airport under 2013. Flygplatsdirektör på Stockholm Arlanda Airport är Kjell-Åke Westin. Fastigheten Arlanda 2:1 ägs av LFV. Det enda som kvarstår av den tidigare flygplatsfastigheten.   1. Som hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia Konsult. Flygplatsdirektörens Ledningsstöd består av ett antal experter i olika frågor. Fastighetsrättsliga förändringar Flygplatsfastigheten är sedan 2012 benämnd Sigtuna Arlanda 3:1. över från LFV till Swedavia och senare vidare till Swedavia Real Estate AB. Swedavia överklagade domen den 17 december 2013 och har inte tagit den nya domen i drift. Sigtuna Arlanda 2:1. ett antal byggnader av SAS-koncernen belägna på fastigheten Altuna 2:8 (hangarområdet) samt två byggnader belägna på Sigtuna Arlanda 3:1. Clarion Arlanda.Dokumenttyp Datum Ver. 1. Försäljning. dels anläggande av skärmbassänganläggning för rening av dagvatten från bland annat östra delen av bana 2. Miljöråd-givare i miljöenheten har under året även bemannat miljöcontroller-funktionen för Operations. Infrastruktur samt Ledningsstöd. Inga ytterligare fastighetsrättliga förändringar har ägt rum under 2013.00 D 2014-001771 7(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens arbeta mer ändamålsenligt med utsläpp genom att det tidigare så kallade utsläppstaket för koldioxid har ersatts med en handlingsplan. är ett område kring LFV:s luftrumskontrollcentral vilken är belägen på flygplatsen. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Swedavia Real Estate AB. Swedavia följer samma tillstånd och villkor som tidigare tills annat beslut tas. Båda fastigheterna ägs av Swedavia.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.2 Den 17 april fick flygplatsen två nya domar från mark. Anläggandet av flygplatsens dagvattenanläggningar håller på att slutföras. Under 2012 reglerades även fastigheten (Arlanda 2:11) för det nya hotellet.

Verksamheten på Arlanda förbrukar även resurser i form av drivmedel till fordon.00 D 2014-001771 8(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 2 Organisationsschema för Stockholm Arlanda Airport 2013  Avdelningen Infrastruktur ansvarar för drift.  Säkerhetsavdelningen ansvarar för säkerhetsskydd och försvarsberedskapsplanering. energianvändning i Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . underhåll och utveckling av flygplatsens infrastruktur. kollektivtrafik.  Safetyenheten ansvarar för att Stockholm Arlanda Airport har ett strukturerat flygsäkerhetsarbete som uppfyller de av Transportstyrelsen ställda kraven på verksamheten.4 Flygplatsens påverkan på miljön Miljöpåverkan från Stockholm Arlanda Airport sker framför allt genom utsläpp till luft och vatten samt buller från flygtrafiken. där resenären är den primära kunden.  Verksamhetsutvecklings roll är driva och koordinera långsiktiga planer för flygplatsens tillväxt samt att säkra framdrift av olika verksamhetsutvecklande projekt. såsom parkering. restauranger. men också marktjänstbolagen och andra aktörer för flygoperativa tjänster. 1.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.  Avdelning Försäljning ansvarar för att Stockholm Arlanda Airport på ett effektivt sätt förser resenärerna med produkter och tjänster. flygbolag och hyresgäster. Operations säljer flygoperativa produkter till främst flygbolagen. butiker (RFB) och reklamplatser.  Avdelningen Operations utför de minutoperativa tjänsterna för att få verksamheten att fungera för Swedavias kunder: resenärer.Dokumenttyp Datum Ver.

och utflygningsvägar enligt överenskomna trafikmönster. I bilaga 2. De största utsläppen till luft kommer dock från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen.m. enligt dåvarande 4 kap. 2 TILLSTÅNDBESLUT Flygplatsens tillstånd. I verksamheten genereras också avfall samt farligt avfall. är givna till Swedavia.Dokumenttyp Datum Ver.och miljödomstolen. lagen om hushållning med naturresurser m. Miljöansvaret har delegerats till flygplatsdirektören. Stockholm Arlanda Airport. Ansvarig för verksamheten är Swedavias VD. kväveoxider.och miljödomstolen ett Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Gällande tillståndsbeslut för Swedavia AB. även av glykol. se bilaga 3. baktericider och mindre mängder olja och tungmetaller. Den 27 november 2013 meddelade mark. Tillståndsvillkor-Stockholm Arlanda Airport 2013. kolväten. provning av flygplansmotorer och från brandövningar. som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika avdelningscheferna på flygplatsen. ändringar och tillägg vilka redovisas i bilaga 1. enligt miljölagstiftningen. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har övertagits av Swedavia AB.  Utsläppen till spillvattennätet från flygplatsen består. • • Den 15 augusti 1991 lämnade regeringen Luftfartverket tillstånd.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.  Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på flygplatsens banor samt vid användning av in.  Utsläpp till luft av koldioxid. Under 2011 lämnade Swedavia in en ansökan om nytt miljötillstånd till mark. förutom av det som är normalt för hushållsavloppsvatten. Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande miljöbalken.00 D 2014-001771 9(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens byggnader och materialanvändning vid byggnationer. Därutöver finns även ett antal beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län. kolmonoxid och svaveldioxid. Spillvatten från flygplatsen passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till kommunalt reningsverk. på flygplatsen sker från servicefordon inne på flygplatsen. Dessa beslut har följts av rättelser. redovisas alla nu gällande miljövillkor tillsammans med villkorsuppföljning för 2013. Beslutet innehåller elva villkor. Den 6 april 1993 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd Luftfartsverket tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen till att på Arlanda flygplats bedriva flygverksamhet och anlägga en tredje rullbana. partiklar. (NRL) till att utvidga verksamheten vid Stockholm Arlanda flygplats med en tredje rullbana.  Flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas. produktion av fjärrvärme som flygplatsen använder.

Det nya tillståndet har inte tagits i drift. Detta är en ökning med cirka fem procent jämfört med år 2012. 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2013 redovisas i bilaga 3. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor. Miljöskyddslagen och Miljöbalken. se tidigare miljörapporter. Merparten av de uppgifter som redovisas i denna rapport är resultaten från mätningar. För en redovisning av tidigare fattade beslut.7 miljoner år 2013. beräkningar och andra undersökningar som är fastställda i Stockholm Arlanda Airports Kontrollprogram.Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Även antalet passagerare ökade med cirka fem procent till omkring 20.a. version 5.3 De föreskrifter som listas nedan är inte aktuella för Stockholm Arlanda Airport: Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Stockholms län. vilket innebär krav på en årlig miljörapport i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9). I bilaga 2 redovisas en sammanställning av gällande villkor. År 2013 genomfördes cirka 219 594 rörelser (starter och landningar). 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Stockholm Arlanda Airport har tillstånd för 372 100 rörelser (starter och landningar) på tre rullbanor.00 D 2014-001771 10(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Stockholm Arlanda Airport. 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Swedavias tillstånd för Stockholm Arlanda Airport är givna enligt Naturresurslagen. Domen har överklagats av bl. 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2013 redovisas i bilaga 3. 8 EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Verksamheten vid Stockholm Arlanda Airport är tillståndspliktig. Swedavia.

Dokumenttyp Datum Ver.  NFS 2002:28 (Avfallsförbränning). särskilt marken.  NFS 2002:26 (Utsläpp till luft av svaveldioxid.och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse). kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer). när avloppsslam används i jordbruket).rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.  SNFS 1994:2 (Skydd för miljön. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .00 D 2014-001771 11(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens  SNFS 1990:14 (Kontroll av utsläpp till vatten.  NFS 2001:11 (Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar).

och Swedavias flygvägsuppföljningssystem som innehåller radarspår från faktiska flygningar. flyghöjd. Detta är en ökning med cirka fem procent jämfört med år 2012.1. flygplanstyp.1 Antal rörelser Det totala antalet rörelser (starter och landningar) var 219 594 år 2013. flygbolag m. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1 Flygtrafik Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2013 och har hämtats från Swedavias statistik. flygväg. erhållas. som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen. Systemet används även för att sammanställa nödvändig information för bullerberäkning. 9. Ur systemet kan information om flygtid.Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.m.00 D 2014-001771 12(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens 9 SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR.

. Banfördelningen av dessa har använts vid beräkning av antal rörelser per bana redovisade i Tabell 1. Detta har påverkat bananvändningsmönstret och syns bland annat i utfallet gällande antalet starter på bana 19L dagtid som är fler år 2013 jämfört år 2012. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . natt och bana.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. vilket också varit den vanligaste sett över en längre tid. 1 januari . Denna fördelning används i bullerberäkningen. fördelade på dag. Bananvändningen styrs i huvudsak av vindriktningen och trafikintensiteten.2 Referens Bananvändning I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade1 antalet starter och landningar på Stockholm Arlanda Airport år 2013.Dokumenttyp Datum Ver. ANOMS. finns cirka 99% av landningarna och starterna på Stockholm Arlanda Airport år 2013 registrerade. Tabell 1 Rörelser per bana och tidsperiod.31 december 2013 Operation Landningar Bana 08 26 01L 01R 19L 19R Landn.1. Det totala antalet landningar på bana 3 var knappt 20 procent fler jämfört år 2012. Vidare utförde Swedavia banljusunderhåll på samtliga banor under våren och sommaren år 2013 vilket föranledde en alternativ bananvändning. Det förklaras delvis av det ökade antalet rörelser och därmed högre trafikintensitet. I Figur 3 illustreras hur vindriktningen har varit under år 2013. Totalt Starter 08 26 01L 01R 19L 19R Starter Totalt Totalt 1 Summa av Dag 1 26861 14459 12239 16035 5203 74798 20360 19 14627 236 4224 41172 80638 155436 Summa av Kväll 0 7345 4801 1525 1662 2722 18055 6697 1 2064 4 255 8048 17069 35124 Summa av Natt 0 6364 5410 193 159 4836 16962 5550 1 2095 5 4260 162 12073 29035 109815 109780 219595 I systemet för flygvägsuppföljning. kväll. Bananvändningen överensstämmer i stort med utfall 2012 men det finns dock några skillnader. Bana 3 (01R/19L) har använts i större utsträckning för landning jämfört år 2012. Den vanligaste vindriktningen år 2013 var sydvästlig.00 D 2014-001771 13(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. 250 grader.

Figur 4 – Figur 7 baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts hela dagen. Figur 4 .rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.Dokumenttyp Datum Ver. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .00 D 2014-001771 14(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 3 Vindriktningsförhållande vid Stockholm Arlanda Airport år 2013 enligt METAR2. NV.Figur 7 visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO. SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm Arlanda Airport. Täthetsplottar visar antalet passager av flygspår under höjden 10 000 fot (ca 3 000 meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100 meter. Denna väderraport uppdateras var 30:e minut. en väderrapport inom flyget som talar om hur vädret är på en flygplats. 2 METAR står för METeorological Aerodrome Report.

rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.1.Dokumenttyp Datum Ver.00 D 2014-001771 15(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. huvudsakligen vind från 350-100 grader (NO) baserat på 747 flygrörelser den 20 november 2013. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1 Referens Nordostliga vindar I Figur 4 visas en flygtäthetsbild under en dag med huvudsakligen nordostliga vindar år 2013.2. Figur 4 Flygtäthet.

Figur 5 Flygtäthet.1. huvudsakligen vind från 280-350 grader (NV) baserat på 712 flygrörelser den 24 november 2013.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .00 D 2014-001771 16(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.2.2 Referens Nordvästliga vindar I Figur 5 visas en flygtäthetsbild under en dag med huvudsakligen nordvästliga vindar år 2013.Dokumenttyp Datum Ver.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1.00 D 2014-001771 17(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.3 Referens Sydostliga vindar I Figur 6 visas en flygtäthetsbild under en dag med huvudsakligen sydostliga vindar år 2013.Dokumenttyp Datum Ver. Figur 6 Flygtäthet.2.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. huvudsakligen vind från 100-170 grader (SO) baserat på 708 flygrörelser den 22 maj 2013.

Figur 7 Flygtäthet.2.1.Dokumenttyp Datum Ver.4 Referens Sydvästliga vindar Figur 7 visas en flygtäthetsbild under en dag med huvudsakligen sydvästliga vindar år 2013. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . huvudsakligen vind från 170-280 grader (SV) baserat på 769 flygrörelser den 7 oktober 2013.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.00 D 2014-001771 18(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.

Jämfört med 2012 års lista bland vanligast förekommande flygplanstyper har MD82 och F50 försvunnit. där B738 (Boeing 737-800) var den vanligast förekommande flygplanstypen. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . vikt och certifieringsår. Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv som förbjuder kapitel 2-flygplan3 som är tyngre än 34 ton. Under 2013 utfördes totalt 24 rörelser på flygplatsen med kapitel 2-flygplan.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.1. Sedan år 2006 bullercertifieras civila jetflygplan och tyngre propellerflygplan enligt ICAO Annex 16 kapitel 4. Dokumentet är indelat i kapitel som anger gränsvärden beroende på typ.till medeldistansflygningar. Bland dessa tio flygplanstyper är majoriteten tvåmotoriga jetflygplan som tillsammans med de tre turbopropellerflygplanen ATP.Dokumenttyp Datum Ver. Flygplanstyp Antal B738 55693 B736 35502 B737 17837 A320 14793 SB20 11451 A321 8929 SF34 8884 B712 8661 A319 8024 ATP 6041 Övriga 43779 Totalt 219594 Bullergränser som gäller vid certifiering av civila flygplanstyper anges i ICAO Annex 16. samtidigt som B712 och ATP har tillkommit. Dessa utgjorde tillsammans cirka 80 procent av alla rörelser på flygplatsen. Tabell 2 De 10 vanligaste flygplanstyperna på Stockholm Arlanda Airport år 2013. Gränsvärdena har blivit striktare med tiden i syfte att säkerhetsställa att den senast tillgängliga tekniken avseende bullerreducering beaktas vid design av nya flygplan och därmed bidrar till en bullerreducering runt flygplatserna.00 D 2014-001771 19(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. 3 Gäller certifieringsår från 1972 till 1977. SF34 och SB20 utgör listan. samtliga av dessa var statsflyg eller hade en startvikt som var lägre än 34 ton. i kraft. Flygplanstyper är redovisade med ICAO-beteckningar. Antal rörelser med MD82 minskade drastiskt under 2013 jämfört 2012 och utgjorde totalt mindre än en procent av alla rörelser.3 Referens Flygplanstyper I Tabell 2 anges antalet rörelser av de 10 vanligast förekommande flygplanstyperna på Stockholm Arlanda Airport år 2013. Samtliga av dessa flygplanstyper är avsedda för kort.

Gränsvärdena kommer att anges i Annex 16 kapitel 14 och kommer att gälla nydesignade flygplan från år 2017 eller 2020 beroende på vikt.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.00 D 2014-001771 20(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens I Figur 8 illustreras några olika flygplanstypers marginal till gränsvärden angivna i kapitel 3. I figuren illustreras även gränsvärden för de olika kapitlena jämfört kapitel 3. Som ett led i ett fortsatt arbete med att minska bulleremission.aero/News/Releases/Most-Recent/2013/02/18/ACI-Welcomes-New-InternationalAircraft-Noise-Standard Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .aci.Dokumenttyp Datum Ver. Horisontell axel visar flygplanstypens introduktionsår. har ICAOs råd under 2013 fattat ett beslut om att skärpa bullercertifieringskraven med ytterligare 7 enheter jämfört kapitel 44. Figuren visar en trend där flygplanstyperna blivit tystare med tiden. 4 http://www. Av figuren framgår det att nuvarande kapitel 4 är ungefär 10 enheter striktare jämfört kapitel 3.

Horisontell axel anger flygplanstypens introduktionsår och vertikal axel visar marginal till gränsvärden enligt kapitel 3. men frekvensvägningen är annorlunda och dessutom nivåberoende. Blå linje anger gränsvärden för de olika kapitlena enligt ICAO Annex 16. dels en för ljudets varaktighet och dels en för närvaro av rena toner. Exempelvis uppfyller B788. Swedavia Stockholm Arlanda Airport (Avdelningen Operations och Miljöenheten). 6 I bilaga 2 redovisas vilka som ingår i Samarbetsorganet.4 Flygvägsuppföljning-kontrollprogram Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts.1. Det ingår även två korrektioner i EPNL. gränsvärden enligt kapitel 3 med en marginal om ungefär 25 EPNdB5. EPNL liknar den A-vägda ljudnivån. Boeing Dreamliner. Vid mötet granskas att samtliga flygningar under föregående kvartal skett inom ramen för gällande tillstånd.00 D 2014-001771 21(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 8 Illustration av hur utvecklingen av jetflygplan avseende bulleremission sett ut sedan 60-talet. I de fall flygbolagen gjort sig skyldiga till överträdelser tillskrivs dessa.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .Dokumenttyp Datum Ver. Vid flygvägsuppföljningsmöten deltar representanter från LFV. 9. Flygplanstyper ritade med svarta fyrkanter är ur produktion medan flygplanstyper ritade med röda trianglar är i produktion. Resultatet av uppföljningen dokumenteras i såväl den rapport som efter mötet kvartalsvis delges Samarbetsorganet6 som i denna Miljörapport.(flygtrafikledningen vid Stockholm Arlanda flygplats) och Swedavia Konsult. Under året har en justering gjorts så att uppföljningen sker kalenderårsvis istället för som tidigare i förskjutna kvartal. Resultatet av 2013 års uppföljning av flygvägsvillkor enligt flyg5 Med EPNdB avses den enhet som svarar mot storheten EPNL.

En otillåten start över Märsta skedde år 2013.4.00 D 2014-001771 22(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens platsens kontrollprogram redovisas nedan.1 Avgående flyg-inom begränsningslinjer Minst 90 procent av den avgående trafiken ska hålla sig inom de villkorade flygvägarna.4. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1.4. Under 2013 har 15 stycken ankommande plan flugit lägre än 750 m MSL.1. som har ritats in med begränsningslinjer på karta. Under 2013 var utfallet för flygplan inom SID 96 procent. Standard Instrument Departure (SID). 9.1. förutsatt att den maximala ljudnivån inte överstiger 70 dB(A) över tätort. Swedavia kontrollerar 19 tätorter runt omkring flygplatsen.3 Ankommande flyg-inflygning över 750 m MSL Nattetid får inte slutlig inflygning påbörjas förrän flygningen är etablerad på centrumlinjen för aktuell landningsbana. 7 MSL står för Mean Sea Level och avser höjd över havsyta. Uppfyllelse av flygplatsens miljövillkor redovisas i Bilaga 2 Tillståndsvillkor-Stockholm Arlandas Airport 2013. Dessa är: Alsike. Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december År 2013 9.4. Med hjälp av flygvägsuppföljningssystem kontrolleras antalet flygningar på lägre höjd än 1000 m MSL7 över Märsta tätort.4 Ankommande flyg-inflygning över tätorter Ankommande flygplan får inte överflyga tätorter på lägre höjd än 750 m MSL.1.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.Dokumenttyp Datum Ver. 9. Anflygning skall ske på lägst 750 m MSL. Tabell 3 Starter inom SID vid Stockholm Arlanda Airport under 2013.och kvällstid för att avveckla trafik med propellerflygplan. 9. Månadsvis utfall för 2013 redovisas i Tabell 3.2 % inom SID 98 % 98 % 99 % 96 % 99 % 96 % 95 % 95 % 96 % 95 % 94 % 95 % 96 % Avgående flyg-flygning över Märsta Miljötillståndet medger användandet av så kallade Lågfartssektorer dag.

Av dessa 22 överträdelser var det totalt tre landningar som inte följde villkoret.8 Starter bana 19R nattetid Starter från bana 19R nattetid övervakas och rapporteras. Brunna.1. Kårsta. I syfte att kontinuerligt behålla minimiavstånd mellan anflygande plan får passering av tätort inte ske på lägre än 600 m vid landning mellan kl 07-22. I tabell 4 redovisas utfallet för 2013. Lindholmen. Täby.och kvällstid inom en kvadrat på 51 x 51 km med flygplatsen i centrum. Kungsängen. Rosersberg. 9. Norra Sollentuna.4. Tabell 4 Ankommande flygplan lägre än 750 m MSL över tätort (villkor 2 kontroll 4).4.4.1. Märsta.Dokumenttyp Datum Ver. Norra Järfälla. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Knivsta.00 D 2014-001771 23(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Bålsta. 9. Uppsala. får inte använda bana 1 nattetid. 9. kallad 08-26).rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.6 Landning bana 08 och start bana 26 Totalt 22 landningar och starter har under år 2013 skett västerifrån respektive västerut på bana 2 (den väst-östliga banan.4. Under år 2013 har inga sådana rörelser ägt rum. Samtliga på grund av säkerhetsskäl. och Upplands-Väsby. Rimbo. Under år 2013 har 159 starter skett nattetid. Övriga 19 landningar som fastnat i kotrollen har skett med anledning av speciella förhållanden som säkerhetsskäl.7 Kapitel 2-flygplan nattetid Jetflygplan och propellerflygplan med en maximal startvikt överstigande 9 ton som inte uppfyller kraven i ICAO Annex 16. Vallentuna. Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Totalt 9. Håbo-Tibble.1. kapitel 3 eller 5.1. Bro.5 Antal 1 1 1 1 5 1 3 3 3 3 0 0 22 Ankommande flyg-propellerplan Ankommande propellerflygplans höjd övervakas dag. Sigtuna. Samtliga av dessa 22 landningar och starter har skett på grund av säkerhetsskäl. Inga otillåtna anflygningar har skett under året.

1.10 Vägd dygnsekvivalent ljudnivå Information om detta finns i avsnittet ”Flygbuller”. 9.4. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1. Nattetid (kl.11 Löwenströmska sjukhuset Landningar på bana 01R mellan kl 23-06 övervakas i syfte att undvika att bullerexponera sjukhuset för maximala ljudnivåer om minst 70 dB(A). 22-07) får sådana motorprov ske högst tio gånger per år för de flygplanstyper som inte kan tas in på motorprovplats.Dokumenttyp Datum Ver. 9. Under år 2013 registrerades ungefär 24 670 landningar på bana 01L varav fyra inflygningar genom kontrollzonen under 2 200 ft.1. Swedavia har dock tillstånd för motorprov vid banände. 9.1. Antal i kontrollzon registrerade flygningar med flyghöjd över 2 200 fot var 152 stycken.4.4.12 Motorprov nattetid vid banände Normalt företas motorprov av flygplansmotorer i Swedavias motorprovplats.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.9 Referens Anflygning över Upplands Väsby tätort Inflygningar till bana 01L övervakas och antalet flygningar i kontrollzon över Upplands Väsby tätort redovisas separat för överflygningar under respektive över 2 200 ft. Under 2013 har en nattlig motorprovning genomförts vid banände.4. Under år 2013 har inga landningar skett på bana 01R under aktuell tid.00 D 2014-001771 24(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.

1 Beräkningsmetod och utfall Referens En flygbullerberäkning av FBN år 2013 genomfördes med beräkningsprogrammet INM version 7. FBN 65 dB(A) ligger inom motsvarande tillståndsgiven bullerkurva. I Figur 9 redovisas FBN 55 och 65 dB(A) jämfört med de tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer.00 D 2014-001771 25(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. FBN 55 dB(A) år 2013 utbreder sig i huvudsak inom tillståndsgiven kurva. FBN 55 dB(A) skär den tillståndsgivna kurvan men är inom marginalen 3 dB(A) (enligt MD deldom 200301-17 M346-01). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . jämfört med motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56. se Tabell 5. Figur 9 Beräknad FBN 55 dB(A) (blå kurva) och 65 dB(A) (röd kurva) för år 2013.2 Flygbuller 9. Antalet boende inom FBN 55 dB(A) år 2013 uppgår till 2 125.0d.Dokumenttyp Datum Ver.2. svarta kurvor.

2.00 D 2014-001771 26(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 5 Antal boende och area inom FBN 55 och 65 dB(A). I rapporten presenteras sammanställningen av mätdata från år 2013 och samtidigt beräknade bullervärden för att tydliggöra hur de beräknade resultaten förhåller sig Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . dB(A) > 55 > 65 9.Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. km2 78 12 Ljudmätningar Som ett led i Stockholm Arlanda Airports miljöarbete och strävan efter att tillhandahålla korrekta underlag för bullersammanställningar upprättades två mätstationer för flygbuller under år 2010. Figur 10 Bullermätstationernas placering Dessa mätstationer är obevakade och spelar in ljudet från varje flygplansrörelse i närheten av mätstationen. Flygbullernivå. Ljudinspelningarna analyseras automatiskt och resultatet från dem kopplas samman med rätt flygplansrörelse i flygvägsuppföljningsprogrammet ANOMS. se figur 10.2 Boende (data från år 2013) 2125 19 Area. Bullermätstationen för landningsbuller är placerad ca 2 km från banans tröskel och mätstationen för startbuller är placerad omkring 6.5 km från den punkt där flygplanen börjar rulla. Bullermätningen för 2013 finns sammanställd i rapport D2014-001728.

För den vanligast förekommande flygplanstypen (B738) uppgår median av uppmätt ljudnivå till 76 dB(A) för landningspassager vilket överensstämmer med den beräknade ljudnivån. Sedan 2012 finns en bullermätare upprättad i Rosersberg. För bullerberäkningen har dessa flygplanstypers egenskaper hämtats från en databas och höjden korrigerats med hänsyn till uppmätt medelavstånd för startprocedurer. 8 http://www.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.se/Miljo--Natur/Buller/Bullermatstationen-i-Rosersberg/ Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . och ungefär 77 dB(A) i mätpunkt för starter.sigtuna.Dokumenttyp Datum Ver. tillgängliga på Sigtuna kommuns hemsida8.3 km söder om bana 1. Stationen i Rosersberg är ansluten till Swedavias flygvägsuppföljningssystem och registrerade ljudnivåer finns tillgängliga via verktyget WebTrak. Mätstationen ägs och förvaltas av Sigtuna kommun. De beräknade ljudnivåerna stämmer väl överens med de uppmätta medianerna för respektive flygplanstyp år 2013.00 D 2014-001771 27(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens till de uppmätta värdena. belägen omkring 6. Mätsammanställningen visar att den vanligast förekommande flygplanstypen Boeing 737-800 uppvisar maximala ljudnivåer om ungefär 85 dB(A) i mätpunkten för landningar. Sammantaget visar de uppmätta resultaten en god överensstämmelse med de beräknade resultaten. Syftet med mätningarna som sammanställs i rapporter. är dels att sammanställa de uppmätta ljudnivåerna och särskilt redovisa de tio högst registrerade ljudnivåerna dels att jämföra uppmätta och beräknade ljudnivåer.

00 D 2014-001771 28(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. Kontrollprogram för Stockholm Arlanda Airport version 5. I detta avsnitt sammanfattas resultatet av egenkontrollen samt andra utredningar som gjorts under året. 9.Dokumenttyp Datum Ver.3. grundvatten och dricksvatten samt recipientkontroll. Swedavia har under 2013 anlitat ALcontrol för att utföra en stor del av den provtagning och analys som genomförs inom ramen för Swedavias egenkontroll. Kontroll av dricksvatten har skett i enlighet med kontrollprogrammet för dricksvatten11. En karta över provpunkter för kontroll av dagvatten redovisas i figur 11. 10 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . D 2011-020322. Utöver detta ingår en kortfattad redovisning av den verksamhet som bedrivs i Swedavias bergtäkt Laggatorp. 9 Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2013. dagvatten. som i sin helhet beskrivs i en separat miljörapport för täktverksamheten9.1 VA-rapport Detta avsnitt syftar till att sammanfatta resultatet av den kontroll och provtagning som under 2013 gjorts i Arlandas recipientvatten.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. D 2014 -001588. För att minimera miljöpåverkan genomgår dagvattnet och spillvattnet behandling i flygplatsens reningsanläggningar.3. Vattenkontrollen omfattar dagvatten. För beskrivning av övriga provpunkter och systemlösningar för de olika tekniska systemen hänvisas till gällande kontrollprogram. spillvatten och oljeavskiljare i enlighet med kontrollprogrammet10.3 Referens Vatten och mark Stockholm Arlanda Airport utför kontinuerlig kontroll av de vatten som flygplatsens verksamhet påverkar. spillvatten. 11 Kontrollprogram för dricksvatten Stockholm Arlanda Airport. resterande provtagning utförs av Swedavias egna provtagare.

rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Underlagsrapporterna ska ses som en del av VA-rapporten. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Kartan är tagen från ”Kontrollprogram för Stockholm Arlanda Airport version 5.Dokumenttyp Datum Ver.4”. Utförligare beskrivning av genomförd kontroll och resultat går att finna i de underlagsrapporter som beskrivs i tabell 6.00 D 2014-001771 29(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 11 Karta över provpunkter för kontroll av dagvatten samt provpunkt F (recipientkontroll).

rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Ytterligare kompletterande analyser har utförts av Swedavias egen personal och av IVL (PFOS). Villkorsuppfyllnad För en fullständig redovisning av villkorsuppfyllnaden hänvisas till bilaga 2.Dokumenttyp Datum Ver. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Dricksvattenanalyser har utförts av Norrvatten. Kiselalger i Märstaåns avrinningsPublicerad: 2014-01-16 område 2013 Dagvattenkontroll 2013 Stockholm D 2014-000675 Arlanda Airport Spillvattenkontroll 2013 Stockholm D 2014-000495 Arlanda Airport Årsrapport för underhåll och tömning D 2014-000580 av oljeavskiljare vid Stockholm Arlanda Airport 2013 Årsrapport för dricksvatten vid D 2014-000579 Stockholm Arlanda flygplats 2013 Bottenfauna i bäckar och sjö i Arlanda D 2014-001192 flygplats närhet 2013 Analyser av dagvatten och spillvatten har i huvudsak utförts av det ackrediterade laboratoriet ALcontrol samt via provtagning med onlineinstrument.och spillvatten.00 D 2014-001771 30(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 6 Underlagsrapporter som ligger till grund för VA-rapporten. I tabell 7 redovisas ett urval av de villkor som följts upp avseende dag. Tillståndsvillkor – Stockholm Arlanda Airport 2013. Rapport namn Dokumentnummer Recipientkontroll 2013 Stockholm D 2014-000676 Arlanda Airport Märstaåns vattensamverkan Publicerad 2014-03-04 Årsrapport.

Provtagningen i oktober vid reningsanläggningar (B529. Lägst halt uppmättes i juni och augusti (7.1. I övrigt understiger alla ställts för reningsanläggning B457.1 Uppföljning Märstaån Recipientkontroll i Märstaån har utförts genom provtagning enligt Swedavias kontrollprogram samt enligt det samordnade uppföljningsprogrammet inom ramen för Märstaåns vattensamvekan. Utgående vatten från samtliga renings. 12 För fullständig villkorsformulering se gällande kontrollprogram. Villkoret är uppfyllt. Den tillförda glykolen till spillvattenTillförseln av glykol har som mest nätet får inte överstiga 10 ton glykol uppgått till 2. B457 och B508) anläggningen B508 visade på förhöjda ska understiga de riktvärden som fastblyhalter. analyserade värden riktvärdena.Dokumenttyp Datum Ver.1 Recipientkontroll ytvatten 9. Villkoret överstiga 5 mg/l (oljeindex).55 ton TOC per enskilt mätt som COD per dygn eller 2.1.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser i samma provtagningspunkt utförts av ALcontrol. Årsflödet i punkten F under 2013 (6 441 600 m3) var nästan 40 % lägre än under 2012. Vid B508 vidtogs åtgärder omgående så att riktvärdena därefter kunde hållas. Resultatet av provtagningen visar att syrehalten i punkten F har överstigit 7 mg/l under hela året13.4 mg/l). glykol mätt som TOC per dygn. Årsmedelhalter och totala mängder TOC. 13 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 9.3.1. 14 För bedömning se underlagsrapporten ” Recipientkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”.00 D 2014-001771 31(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 7 Ett urval av de villkor som följts upp avseende dag.och spillvatten.3. är uppfyllt. Villkor12 Utvärdering Halten opolära alifatiska kolväten i Halten har understigit detektionsutgående vatten från OAD1 ska inte gränsen i samtliga analyser. Mätt som dygnsmedelvärde.56 ton dygn. Under 2013 bedömdes vattnet i punkten F ha ett syrerikt tillstånd14. fosfor och kväve redovisas i tabell 8. Swedavias kontrollprogram Swedavias kontroll av recipientpåverkan i Märstaån har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt F.

18 Jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder19 bedömdes årsmedelhalterna för metaller i punkten F som låga eller mycket låga.056 2012 15. 19 Naturvårdsverket. 17 EU:s direktiv 2008/105. medan 15 För bedömning se underlagsrapport ”Recipientkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”. Med undantag för arsenik och uran var metallhalterna även lägre än de förslag till klassgränser som finns för ekologisk status. För bedömning se underlagsrapport ”Recipientkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”. bly. Samordnad recipientkontroll i Märstaån Den samordnade recipientkontrollen för Märstaån sker inom ramen för Märstaåns vattensamverkan.och fosfortransporten var lägre 2013 än 2012 med en transporterad mängd på 6. Den transporterade mängden TOC under året var 89 ton.4 0. Kaliumhalterna antas beror på flygplatsens användning av kaliumformiat.00 D 2014-001771 32(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 8 Årsmedelhalt och transporterad mängd TOC.Dokumenttyp Datum Ver.904 0. Odensalabäcken. PFOS detekterades vid provtagningen. Kväve. Metallhalterna i punkten F var lägre än de gränsvärden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU17. Roserbergsbäcken och i Märstaåns mynning. Halterna20 var högre än den miljökvalitetsnorm i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (0.39 ton.5 mg/l16. men ej onormalt höga för ett näringspåverkat vattendrag15.2 0. 16 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 18 Havs. Vattenkemi Månadsvis stickprovtagning har utförts av Länsstyrelsen.39 2012 185 10.1 0.2 ton respektive 0. Undersökningar sker av vattenkemi och kiselalger i Halmsjöbäcken. I förhållande till de andra bäckarna uppvisade Kättstabäcken påtagligt högre halter av kalium.046 2013 89 6. Även årsmedelhalten för TOC bedöms som hög med en halt på 12.49 Halten av kväve och fosfor bedömdes som hög respektive mycket hög.65 ng/l) som gäller från och med 2015-09-15. 20 Halterna som detekterades var 140 och 146 ng/l. koppar och zink).och Vattenmyndighetens skrivelse 2013-09-27. vilket är mindre än föregående år. Parameter Årsmedelhalt (mg/l) Mängd (ton) TOC Kväve Fosfor 2013 12. Sammantaget visar undersökningen på lägre flöden och generellt lägre halter av framför allt näringsämnen jämfört med föregående år. nickel.5 0. organiskt material och järn.862 0. bilaga 1. Rapport 4913 (arsenik. kväve och fosfor under 2013 och 2012 i punkten F. Kättstabäcken. kadmium.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. krom.

9.1 Uppföljning Kontroll av dagvatten från verksamheten under 2013 har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt ut från Kättstabäckens dagvattenanläggning (KDA). Resultaten från provtagningen vid Halmsjöns utlopp visade att lägsta syrehalt uppmättes i augusti (1.2 Dagvattenkontroll 9.Dokumenttyp Datum Ver.3.00 D 2014-001771 33(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens de förhållandevis höga halterna av organiskt material och järn antas främst bero på de humusrika vatten som avleds från skogs. Halmsjöbäckens bergtunnel (HBT)22 samt punkt E323.2.1.7 och 13. Vid HBT var syrehalterna lägre.9 mg/l). Årsmedelhalten var 5 mg/l och i februari. 23 Den kontroll som tidigare gjordes manuellt i punkten E2 är fr.o. Halmsjöbäcken ligger i gränslandet mellan god och måttlig status21 och i Kättstabäcken bedömdes statusen som måttligt god (som tidigare).och mossområden i bäckens övre delar.8 mg/l vid HBT.3. 22 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 25 För bedömning se underlagsrapport ”Dagvattenkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”. Resultaten av analyserna visar att syrehalten i vatten ut från KDA var generellt hög (i huvudsak över 7 mg/l som dygnsmedelvärde)24. Årsmedelhalten TOC i Halmsjöns utlopp uppgick 2013 till 9. Syrehalten vid placeringen för Södra dagvattenanläggningen (SDA) varierade mellan 0. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser utförts av ALcontrol. Kiselalger Undersökningarna med avseende på kiselager utfördes av Medins Biologi AB.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.8 mg/l (årsmedelhalt 9. vilket var mindre än året 21 För bedömning se underlagsrapporten ”Kiselalger i Märstaåns avrinningsområde 2013”. Årsmedelhalten av organiskt material (TOC) var i utgående vatten 28 mg/l vid KDA och 12. juni och juli och augusti uppmättes dygnsmedelvärden lägre än 1 mg/l. Därutöver har syrehalten överstigit 7 mg/l vid alla tillfällen utom två (mars och april).1. 24 För bedömning se underlagsrapport ”Dagvattenkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”. Provtagningarna indikerade att den ekologiska statusen i Märstaån var god under 2013 men att ån.4 mg/l) och årslägsta syrehalt i punkten E3 uppmättes i oktober och var 4. När HDA driftsätts och mätbod finns på plats kommer kontroll även att utföras vid den nya provpunkten HDAut.3 mg/l).m. ligger inom riskzonen för måttligt god status. Årstransporten av TOC från KDA var 20 ton. Mätpunkt HBT anlades för att kontrollera utgående vatten från bland annat bana 3 under byggnation av HDA. 2013 flyttad till punkten E3 där mätning görs online.3 mg/l25. Flödet från KDA under 2013 var 731 000 m3 och därmed ca 35 % lägre än året innan26. precis som under 2012. 26 2012 var flödet 1 123 000 m3.2 mg/l (årsmedelhalt 7.

Anläggningen har under 2013 varit fri från större driftstörningar.5 ton). tar under vintersäsongen emot dagvatten från östra delen av bana 2. Den transporterade årsmängden TOC från KDA under 2013 utgjorde ca 23 %27 av den transporterade mängden i punkten F. tar under vintersäsongen emot vatten från ramp. HDA30 Den tredje säsongslagringsdammen färdigställdes under 2013 och hela anläggningen kunde tas i drift till vintersäsongen 13/14. 32 HSDA. Mätbod för onlinemätning sattes upp i december. HSDA32 Halmsjöns dagvattenanläggning driftsattes i december 2013. 27 Motsvarande siffra för 2012 var 13 %. Halmsjöbäckens dagvattenanläggning. Anläggningen har ej varit i provdrift tillräckligt länge för att det ska gå att dra några slutsatser kring drift och funktion. Anläggningen har under perioden oktober till december 2013 driftats på ett likartat sätt som under vintersäsongen 12/13. 28 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Under denna period beräknades nedbrytningen till 55 %. Halmsjöns dagvattenanläggning. Inga större driftstörningar har inträffat.och terminalområden sydost om bana 1. Södra dagvattenanläggningen. 29 Anläggningens utjämningsdammar kördes främst i serie men under en period lagrades vattnet i utjämningsdammarna under fyra veckor.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Driftperioden har varit för kort för att det ska gå att dra några slutsatser kring drift och funktion. Under två perioder skedde en lagring av vatten i utjämningsmagasinet.Dokumenttyp Datum Ver. SDA31 Södra dagvattenanläggningen färdigställdes under 2013 och driftsattes så att den kunde börja användas till vintersäsongen 13/14. Hela anläggningen har inte varit i drift en hel vintersäsong och det går ännu inte att dra några slutsatser kring nedbrytningsgrad. KDA28 Under vintermånaderna 2013 har de tre säsongslagringsdammarna. då den uppskattade reningsgraden m a p TOC bedömdes vara mellan 10 % och 80 %29. 31 SDA. Anläggningen körs under provdrift. 30 HDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor. Dagvattenanläggningarnas drift och funktion Kättstabäckens dagvattenanläggning. Där var nedbrytningen under en fyraveckorsperiod 10 % och under en åttaveckorsperiod 80 %. utjämningsmagasinet och filterbäddarna varit i drift och tagit emot formiatpåverkat vatten. västra delen av bana 2 samt rampytor vid terminalerna 4 och 5. KDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 1.00 D 2014-001771 34(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens innan (24.

1 Uppföljning Kontroll 2013 utfördes genom provtagning och analys av ALcontrol i enlighet med gällande kontrollprogram.3 Spillvattenkontroll 9. Kadmiumhalten har under 2013 förekommit i en halt (årsmedelhalt 0. Provtagningen under 2013 visar att halten olja (oljeindex) varit under detektionsgränsen (<0.1. 34 Enligt varningsvärdena bör inte halten kadmium i spillvattnet överstiga den från vanligt hushåll.24 µg/l) som var högre än vad som är normalt från vanligt hushållsspillvatten34.3. krom.1. Resultaten av de provtagningar och analyser som gjorts på det samlade spillvattnet visar att bly. Särskild uppföljning av kadmiumhalter och mängder gjordes regelbundet under 2013 inom ramen för arbetet med att minska tillförseln av kadmium till spillvattennätet. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . det vill säga 0.1.Dokumenttyp Datum Ver.3. Swedavias reningsanläggningar Utgående vatten från Swedavias reningsanläggningar bedöms utifrån de riktvärden som har fastställts för den då temporära reningsanläggningen B457. Resultatet av provtagningen visar att metallhalterna i utgående vatten från reningsanläggningarna B529 (Kolsta) och B457 understiger fastställda riktvärden.3.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Mängden organiskt material.00 D 2014-001771 35(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Oljeavskiljare dagvatten Samtliga av Swedavias oljeavskiljare kontrolleras och töms enligt fastställda rutiner. Undantaget nickel var samtliga metallhalter och metallmängder i det samlade spillvattnet mindre under 2013 än föregående år. Trenden är positiv då årsmedelhalten under 2013 är klart lägre jämfört med 2012 då den uppmättes till 0.1 µg/l. 9. Vid provtagning i oktober var blyhalten i reningsanläggningen B508 över rikt33 Svenskt vattens publikation P95 ” Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet”. fosfor och kväve var i nivå med föregående år. zink och nickel förekom i halter som var lägre än varningsvärdena33 för inkommande vatten till Käppala reningsverk. Måby Under 2013 var det totala spillvattenflödet från Arlanda 588 500 m3. För borttransporterad mängd oljeföroreningar från oljeavskiljare se avsnitt 14. Provtagning görs i OAD 1 enligt gällande kontrollprogram. som numera är permanent.4 µg/l.1 mg/l) vid samtliga mättillfällen. koppar. Detta är något mer än 2012 då flödet var 557 500 m3.

Metallmängderna från B457 och B529 var generellt lägre än tidigare år. De beräknade metallmängderna från B508 var generellt högre än tidigare år36.4 Dricksvatten 9. Tankar och rännor rengjordes och ny provtagning genomfördes.1. Slutlig mottagare är Löt avfallsanläggning. Detta är något mindre än föregående år.00 D 2014-001771 36(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens värdet35. Halterna av organiska ämnen (TOC. 9.56 ton/dygn. har under året totalt 69 ton oljehaltigt avfall transporterats bort. Analysrapporter för kallvattenprover inom ordinarie provtagningsschema med bedömningen tjänligt med anmärkning har föranlett uppföljningsprov vid ett till35 36 Uppmätt blyhalt i oktober var 91 µg/l. Under året har kloreringsanläggningen för dricksvatten till flygplan vid terminal 2 tagits ur drift. Från alla oljeavskiljare. Motsvarande volym för 2012 var 554 400 m3. Glykolpåverkat vatten Under 2013 har Swedavia i genomsnitt pumpat ut 0.4. Vid den nya provtagningen var alla metallhalter under riktvärdena.1. För bedömning se underlagsrapporten ”Spillvattenkontroll 2013 Stockholm Arlanda Airport”.55 ton TOC/dygn. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . riktvärdet är 50 µg/l. Den utpumpade mängden TOC har inte vid något enskilt dygn överskridit 2. Oljeavskiljare spillvatten Samtliga av Swedavias oljeavskiljare kontrolleras och töms enligt gällande rutiner.3. Under 2013 har inga nya oljeavskiljare installerats eller tagits ur drift. CODCr och BOD7) var högst i utgående vatten från reningsanläggning B457.3. Under 2013 upptäcktes en vattenläcka som reparerades omgående.Dokumenttyp Datum Ver. Halten av oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningarna var lägre än fastställt riktvärde och pH-värdet var inom angivet intervall.52 ton TOC/dygn till spillvattennätet.som dagvattennätet. Under året har 600 000 m3 dricksvatten förbrukats/köpts in. Den största mängd som pumpas ut under ett enskilt dygn var 2.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.1 Uppföljning Provtagningen av Swedavias dricksvatten har utförts enligt ”Kontrollprogram för dricksvatten Stockholm Arlanda Airport”. Borttransport har utförts av SITA. inom såväl spill.

och individantal. 37 Spolning av ledningar och blandningskärl utförs fyra gånger per år för att minimera halterna av trihalometaner. 38 Lokaliserade i Halmsjöbäcken.1. Undersökningen visade att taxa40 och individer varierar naturligt i vattendragen och några större förändringar kunde inte upptäckas. 41 För bedömning och diskussion kring orsaker se rapporten ”Bottenfauna i bäckar och sjö i Arlanda flygplats närhet 2013”.5 Bottenfaunaundersökning Bottenfaunaundersökning görs vart 5:e år och genomfördes hösten 2013 av det ackrediterade laboratorier Limnia. Halterna av Trihalometaner var vid ett av två tillfällen strax över Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning37. släkte och familjer. 42 För bedömning och diskussion kring orsaker se rapporten ”Bottenfauna i bäckar och sjö i Arlanda flygplats närhet 2013”.Dokumenttyp Datum Ver. i sex provlokaler38 som ligger inom flygplatsens avrinningsområde samt i två referenslokaler39. med största sannolikhet orsakad av höga halter av organiskt material och låga syrehalter. En generell bedömning är att vattendragen är grumliga och att någon form av miljöpåverkan föreligger då två av vanligaste dagsländearterna i de flesta lokalerna saknas42. Limnia föreslår därför att undersökningarna i stället bör göras under våren när de akvatiska insekterna vuxit sig större och de samtidigt varit utsatta för en eventuell miljöpåverkan under en längre tid. 9. vilket till viss del kunde härledas till att vissa känsliga arter teoretiskt inte längre fanns i systemet eftersom de inte gick att artbestämma. Dessa dagsländearter saknades även vid den föregående bottenfaunaundersökningen som genomfördes 2009. Index-beräkningen för Halmsjön visar hög status medan expertbedömningen menar att sjön är påverkad av förhöjda fosforhalter. 39 För placering av provpunkter se underlagsrapporten ”Bottenfauna i bäckar och sjö i Arlanda flygplats närhet 2013”.00 D 2014-001771 37(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens fälle.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. undantaget en av provtagningslokalerna i Kättstabäcken (uppströms flygplatsen) där någon form av påverkan verkar ha skett under senaste året41. Resultaten av index-beräkningarna visar på vissa förändringar sedan 2009. men troligtvis ändå fanns där som små nykläckta individer. Undersökningen är gjord i enlighet med Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag” och det har gjorts en bedömning av index.3. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 40 Taxa används i rapporten som ett samlingsbegrepp för arter. Provtagning av Trihalometaner sker vid uttagsposter för tankning av flygplansvatten. Kättstabäcken och Halmsjön. taxa.

3.00 D 2014-001771 38(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. 5.Dokumenttyp Datum Ver. vilket innebär att villkoret är uppfyllt. 9.2.2 Översiktlig grundvattenprovtagning I enlighet med kontrollprogrammet sker översiktlig grundvattenprovtagning i åtta grundvattenrör på flygplatsen. 9.2 Referens Grundvattenrapport I detta avsnitt sammanfattas utförd kontroll av grundvatten.0) liter per minut och 100 meter tunnel. Villkoret medger bortledning av 5 liter vatten per minut och 100 meter tunnel.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Provtagningsfrekvens och parametrar varierar något på de olika provplatserna. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet.3. se figur 12 nedan. Vatteninläckaget i tunneln är beroende av väderförhållanden och svårt att styra. Arlanda har villkor på hur mycket grundvatten som får pumpas ut från den nya försörjningstunneln. Den bortledda mängden under 2013 var något lägre jämfört med de föregående två åren då 5. norr respektive söder om bana 3. organiskt material och kalium liksom ämnena enligt SGU:s grundvattenlista.1 Försörjningstunnlar Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika media.2. Som en följd av gällande villkor för skyddet av Långåsen mäts även alifatiska och polyaromatiska kolväten (olja respektive PAH) i provpunkterna B2 och C2.3.1 resp. Under 2013 har bortledd vattenmängd i genomsnitt uppgått till 5 (5. I stort mäts grundvattenytans nivå.6 liter pumpades ut per minut och 100 meter tunnel år 2012 respektive 2011. Tunneln är totalt 2600 meter och mätningen av inläckage sker vid fyra mätstationer. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .

Dokumenttyp Datum Ver. där konduktiviteten (salthalten) och halterna av kalium och TOC var något högre än vad som är normalt för området. Halterna av nitratkväve och PAH i provpunkterna B2 och C2 låg med god marginal under gällande villkor. även om påverkan i dessa punkter inte var lika tydlig som under tidigare år. Grundvattennivåerna vid de olika provplatserna var generellt låga på grund av såväl ovanligt lite nederbörd som ovanligt hög årsmedeltemperatur.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. På det hela taget bedöms påverkan på grundvattnet inom flygplatsområdet som mycket liten. I övriga provpunkter märks ingen särskild påverkan. Ovan beskrivna grundvattenkontroll finns beskriven i rapporten Grundvattenkontroll 201343.00 D 2014-001771 39(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 12 Kontrollbrunnar för grundvatten. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 43 Grundvattenkontroll 2013. De flesta undersökta ämnena uppvisade halter som var lägre än SGU:s riktvärden. Viss påverkan från flygplatsen märks dock i provpunkten 8902 strax väster om bana 1. dokumentnummer D 2014-000496. En liknande påverkan märks i provpunkterna BH6 (mellan bana 1 och bana 2) och 08-26 S strax norr om östra delen av bana 2).

Swedavia AB. 44 Grundvatten – Akvifären. restauranger). vilket också är reglerat i särskilt tillstånd. För akvifäranläggningen finns ett särskilt tillstånd.3 Referens Energiutvinning från akvifären och Halmsjön Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av sand och grus och som utgör en del av Stockholmsåsen.och värmeändamål. vattenkemi samt eventuella skador på byggnader. De mätpunkter som nedanstående text hänvisar till finns (bland andra mätpunkter) redovisade i figurerna 13-14 nedan. varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning. kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök. Akvifären används som ett säsongslager.Dokumenttyp Datum Ver. Som komplement till akvifäranläggningen används även vatten från Halmsjön för kyl. med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder.3.00 D 2014-001771 40(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. Nedan följer en sammanfattning av denna rapport. Miljörapport 2013. Denna egenkontroll är sammanställd i rapporten Grundvatten – Akvifären. Grundvattengruppen 2014-02-13. I syfte att uppfylla gällande tillstånd och meddelade villkor för akvifären och Halmsjön behöver kontroll ske av bortledda och återförda vattenvolymer.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Kylan används till komfortkyla. Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för kylningsändamål. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Miljörapport 201344. Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till markvärme.2. diarienummer D 2014-000969. grundvattennivåer. anläggningar och vegetation.

Dokumenttyp Datum Ver.00 D 2014-001771 41(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Figur 13 Mätpunkters läge längs Långåsen. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 Referens .rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.

rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.Dokumenttyp Datum Ver.00 D 2014-001771 42(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Figur14 Mätpunkters läge i akvifären och Halmsjön. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 Referens .

och uppvärmningsändamål Under sommardriften togs ca 896 000 m³ grundvatten från de kalla brunnarna för kylningsändamål och under vinterdriften togs ca 625 000 m³ grundvatten från de varma brunnarna ut för uppvärmningsändamål.och uppvärmningsändamål Som komplement till akvifäranläggningen används Halmsjöns vatten till kylningsoch uppvärmningsändamål. dock utan att överskrida 720 000 m³/år eller 720 m³/h (200 l/s).2. Denna punkt har därför inkluderats i kontrollprogrammet. att jämföra med maximalt tillåtna 1 440 000 m3 respektive 1 460 000 m3.3.2. För spoländamål uttogs ca 3 000 m³ grundvatten. Den totala vattenvolymen som har tagits från Halmsjön under 2013 för produktion av kyla och värme uppgick till 719 312 m3.1 Referens Grundvattenvolymer till kylnings. Det högsta timflödet uppgick till 525 m3/h. jämfört med maximalt tillåtna 720 m3/h.Dokumenttyp Datum Ver.3.och temperatur norr om den åssträcka som direkt påverkas av akvifärlagret.3.3. jämfört med maximalt tillåtet 5 000 m3.00 D 2014-001771 43(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.2. där motsvarande volym har återförts till Halmsjön.3 Grundvattennivå I 2012 års miljörapport för akvifärlagret föreslogs några ändringar som har genomförts till år 2013:     Observationsrören Rb0605 och Rb0608 berörs inte direkt av akvifärlagrets drift och har därför utgått i programmet för grundvattennivå. Det högsta momentana flödet har inte gått att få ut från registrerade värden men kan antas uppgå till installerad pumpkapacitet som är på ca 300 m3/h (ca 83 l/s) d v s knappt 50 % av det maximalt tillåtna uttaget. 9. I enlighet med gällande beslut får Swedavia fritt styra fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön. Mätpunkten 110919E har tillkommit för att få ett referensvärde från ett område med djupare liggande grundvatten.2 Halmsjövatten till kylnings. Istället har punkt Rb8611 valts som referenspunkt för grundvattennivå. Punkt 08-26N har inte visat sig vara en bra punkt för referensmätning av naturliga variationer i grundvattentemperatur.och temperaturmätning. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Under 2013 har egenkontrollen omfattat de mätpunkter som redovisas i tabell 9.3.3. 9.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Mätpunkten Rb1001 har använts för att bestämma ”tröskelnivån” över vilken grundvattenutströmning sker mot öster. Denna punkt utgör också en lämplig punkt för referensmätning av grundvattennivån söder om den åssträcka där akvifärlagret är beläget.

 B  Rb1001 . Under 2013.utgått  Rb0607  VP3 (referensmätning)  Rb0608 . d.s.05 och 5.5 meter (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2.00 D 2014-001771 44(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 9 Mätpunkter under 2013 för kontroll av grundvattennivå och temperatur.Dokumenttyp Datum Ver. Orsaken till att B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna (bl a Rb 0604).utgått  Rb8611 (referensmätning) . var liksom under 2012 och 2011. totalt 6 meter nivåvariation.08 meter).utgått  08-26N .ny  Rb0614 Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2013 hållit sig inom de nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar. Figur 15 Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 och 110919E) och i observationsrör prepresenterande ”varma” respektive ”kalla” sidan om akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614). Placeringen av de i figur 14 redovisade grundvattenrören redovisas i figurerna 13-14.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.och vinterdriftfall.v. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3. nivåvariationen störst i mätpunkt B (3.ny  Rb0609  110919E (referensmätning) . se figur 15 nedan. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .5 meter.ny  Rb0604  Rb1006  Rb0605 .71meter respektive 4.

Dokumenttyp Datum Ver. Figur 16 Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 resp VP3 och 110919E) samt i observationsrör prepresenterande ”varma” respektive ”kalla” sidan om akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614). Försök med utpumpning av grundvatten från nyanlagd brunn för att begränsa grundvattenutströmningen på Långåsens östra sida. Baserat på erhållna erfarenheter bestämdes att försöket med provpumpning skulle fortsätta under vintern 2013/2014.3. Pumpningen innebar att grundvattennivån i akvifären sänktes för att hindra grundvatten att strömma ut mot öster och tillföras Sigridsholmssjön och Fyrisåns avrinningsområdeområde när de kalla brunnarna laddades under vintern. Vattenflödet i diket öster om åsen mäts kontinuerligt med hjälp av en v-ränna i mätpunkt Dike 1 (se figur 13). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . I samråd med Länsstyrelsen beslöts att avleda det uppumpade grundvattnet till Halmsjön. Pumpning av grundvatten påbörjades igen den 10 december 2013. trots den ovanligt 45 Arlanda – Akviferlagret.4 Referens Grundvattenutströmning öster om åsen Det utredningsarbete och den provpumpning som påbörjades 2012 för att begränsa utströmningen av grundvatten mot öster under vinterdriftfall avslutades under våren 2013.00 D 2014-001771 45(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.3. I figur 16 nedan redovisas grundvattennivåernas variation från juni 2010 till och med 2013.2. Som framgår av figuren har nivån vid de kalla brunnarna minskat under 2012-2013.1 meter. Försöket med provpumpning innebar att ett betydligt lägre flöde avleddes österut jämfört med tidigare år. Nivån i akvifären sänktes därmed så att grundvattennivån i anslutning till källområdet i öster inte steg över tröskelnivån ca +23.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Grundvattengruppen 2013-0612. Under senvåren 2013 analyserades och sammanställdes provpumpningen45.

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

46(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

nederbördsrika hösten och vintern. Under perioden 2012-12-14 till 2013-03-27
pumpades närmare 390 000 m3 till Halmsjön och det flöde som rann i diket
österut mot Sigridsholmssjön utgjordes till helt övervägande del av en naturlig
grundvattenutströmning.
9.3.2.3.5

Inventering av skogs- och kärrmarksområden

Till följd av akvifäranläggningen har Skogsstyrelsen sedan hösten år 2008 haft i
uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och kärrmarker öster
om åsen. Kontrollen sker på två provytor i områden som betingar höga naturvärden och som är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Från sammanfattningen av dessa två rapporter46 framgår att uttorkningen av
området inte hade ökat, vare sig under vintern eller sommaren, men att en viss
förändring av mossarternas fördelning kunde märkas. Medeltalet av
kronutglesning är lite högre än medeltalet för Stockholms län.
9.3.3

Swedavias bergtäkt Laggatorp
Swedavia har avtal med Svevia AB, som driver bergtäkten Laggatorp norr om
bana 2. Täkttillståndet medger en årlig produktion på maximalt 750 000 ton och
under 2013 har 742 960 ton berg brutits. Denna mängd är ovanligt stor och beror
på att man berett plats för ett asfaltverk. Samtliga 19 villkor i täkttillståndet är
uppfyllda. En utförlig beskrivning av bergtäktsverksamheten finns i en separat
miljörapport47.

9.3.4

Undersökningar och utredningar

9.3.4.1

Inventering av kadmium
Stockholm Arlanda Airports spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till Käppala reningsverk på Lidingö. För att det kväve- och fosforrika
slammet från reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket
behöver mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättade Swedavia,
Käppalaförbundet och Sigtuna kommun en åtgärdsplan med syftet att minska
förekomsten av kadmium i spillvattnet från Arlanda. Åtgärdsplanen har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från Arlanda år
2020 inte ska innehålla högre kadmiumhalt än vad avloppsvatten från hushåll gör.
Detta innebär 0,1 µg kadmium/l vilket med Arlandas spillvattenflöde motsvarar
ett utsläpp på cirka 50 g kadmium per år.

46

Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2013-06-27, Skogsstyrelsen,
Diarienummer SVE 104631 och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen,
2013-12-12, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 104631.
47
Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2013, diarienummer D 2014-001588.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

47(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

Inom ramen för åtgärdsplanen påbörjades kartläggningen av kadmiumförekomsten i spillvattennätet under 2011. Provtagningen och kartläggningen av
intressanta delströmmar i spillvattennätet har fortgått under 2012 där det östra
driftområdet har visat sig vara av särskilt intresse. Under 2012 genomfördes också
en informations- och inventeringskampanj på flygplatsen, där även Käppalaförbundet och Sigtuna kommun deltog. Målgruppen var bland andra flygplatsaktörer med verksamheter i flygplanshangarer, verkstäder, fordonstvättar samt
Swedavias fastighetsförvaltare. Totalt besöktes 17 verksamheter. Därtill genomfördes dels en spillvattenprovtagning från en av hangarerna i samband med en så
kallad teknisk tvätt av ett flygplans landningsställ, dels en stickprovtagning i flertalet vattenlås. Inventeringen visade att handtvättning i samband med hangarverksamhet kan vara en potentiell källa till kadmium.
Under 2013 har bl.a. undersökningar av handtvättrutiner och vattenlås i hangarbyggnader fortsatt, följt av en dialog med aktuella verksamhetsutövare. Ett 20-tal
VA-avtal har upprättats med externa verksamhetsutövare och det har utförts en
utredning av olika reningsmetoder för metallrening av B-glykol.
9.3.4.2

Grundvattenutredningar
Simulering av akvifärdrift
I början av 2013 presenterades en reviderad matematisk grundvattenmodell48, vars
syfte var att simulera olika driftfall av akvifäranläggningen. Modellen har arbetats
fram parallellt med den konceptuella grundvattenmodellen för Långåsen49. Den
matematiska modellen framhåller viss osäkerhet med hänsyn till bl. a. jordarters
utbredning och egenskaper, grundvattenbildning, grundvattnets trycknivåer samt
utläckage i öster och väster, men visar ändå god samstämmighet med den vattenbalans som tagits fram i den konceptuella modellen. Den matematiska modellen
bedöms kunna simulera trycknivåer vid sommar- och vinterdrift på ett godtagbart
sätt.
Försök för att begränsa grundvattenutströmningen åt öster
Det utredningsarbete och den provpumpning som påbörjades 2012 för att begränsa utströmningen av grundvatten mot öster under vinterdriftfall avslutades under
våren 201350. Som tidigare redovisats i kapitel 9.3.2.3.4 konstaterades det i utredningen att det är möjligt att hålla grundvattennivån i åsen på en sådan nivå att
grundvattenutströmningen från det kalla brunnsområdet upphör. Utredningen
pekar dock på betydelsen att grundvattennivån i det kalla brunnsområdet är väl
avsänkt innan vinterdriften börjar. Eftersom grundvattenmagasinet reagerar
mycket snabbt på såväl ändringar i driften som den naturliga grundvattenbild48

Akvifärlager Arlanda – Reviderad matematisk grundvattenmodell, kalibreringar och
driftsimuleringar, Sweco 2013-01-03.
49
Arlanda – Akviferlagret, Konceptuell hydrogeologisk modell, Grundvattengruppen 2012-09-02.
50
Arlanda – Akviferlagret, Försök med utpumpning av grundvatten från nyanlagd brunn för att
begränsa grundvattenutströmningen på Långåsens östra sida, Grundvattengruppen 2013-06-12.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

48(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

ningen krävs en automatisk styrning av bortpumpningen, som i sin tur är baserad
på grundvattennivån i akvifären. Utredningen kom även fram till att den
hydrauliska kontakten mellan Halmsjön och akvifären är mycket begränsad,
inströmmande sjövatten utgör endast en mycket liten del av den totala
tillrinningen till grundvattnet.
Akvifärlagrets påverkan på vattennivån i Halmsjön
Baserat på de senaste årens mätningar av yt- och grundvattennivåer i området
kring Långåsen samt inflöden till Halmsjön gjordes uppföljande beräkningar51 för
somrarna 2012 och 2013 i syfte att stämma av den vattenbalans som tidigare
presenterats i den konceptuella hydrogeologiska modellen. Beräkningarna blev
dock något osäkra på grund av avsaknaden av uppgifter på in- och utflöden från
Halmsjön. Från och med sommaren 2014 kommer utgående flöde från sjön och
vattennivån att mätas i och med drifttagandet av en ny regleringsdamm.
Ökad användning av akvifäranläggningen och ökat vattenuttag från Halmsjön
I den nya tillståndsansökan för flygplatsens verksamhet som lämnades in under
2013 ingår som en del att utveckla akvifäranläggningen och vattenuttaget från
Halmsjön.
9.3.5

Forskningsprojektet RE-PATH
Swedavia inledde under 2009 ett femårigt forskningsprojekt tillsammans med
Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL kallat RE-PATH, som står för
Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human
Populations in the vicinity of international Airports. Syftet med projektet är att
utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö med
avseende på perfluorerade ämnen. Frågan blev aktuell då det framkommit att
brandsläckningsskum som användes på flygplatser innehöll perfluorerade ämnen,
vars ytegenskaper ger produkten god funktion men som för med sig negativa
konsekvenser då det bland annat är bioackumulerande och persistent (binder till
proteiner i kroppen och är mycket svårnedbrytbart). Ytegenskaperna har gjort att
dessa ämnen har använts i en rad olika produkttyper, till exempel brandsläckningsmedel, impregneringsmedel och i hydrauliska system där vätskans egenskaper är avgörande.
Under 2009 och 2010 genomfördes en mycket omfattande provtagning av vatten
och sediment. Olika biotaprover insamlades, karterades och analyserades med
avseende på PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Även
effektstudier genomfördes. De kemiska analyserna visade att PFOS och PFOA
som läckt ut till närmiljön från brandövningsplatsen där brandskummet AFFF
använts, fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och

51

PM – Akviferlagrets påverkan på vattennivån i Halmsjön, Grundvattengruppen 2013-12-02.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

varvid det framgick att PFOS-koncentrationen fortfarande är förhöjd i den fisk som fanns i nära anslutning till flygplatsområdet. underhåll.6 Periodisk miljöbesiktning I enlighet med kontrollprogrammet har periodisk miljöbesiktning genomförts på Arlanda under 2013.ivl. liksom under tidigare år.Dokumenttyp Datum Ver. tidigare PFOS-användning. Besiktningen utfördes av konsultföretaget WSP på uppdrag av Swedavia och omfattade dagvattensystemet. kvalitetskontroll. varvid det kunde konstateras att de klart högsta halterna finns i Kättstabäcken. Även under 2012 uppmättes höga halter i Kättstabäcken och i fisk från Halmsjön. Under 2011 fortsatte vattenprovtagningarna i Halmsjön. jun 2012) och Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH (B 2148. Årsrapport 2010 för projektet REPATH (B 1984. Vid besiktningen genomfördes även provtagning av vatten från oljeavskiljare. Resultatet av dessa beräkningar kommer att presenteras i 2013 års rapport. att det inte finns några skillnader i PFOS-halt med hänsyn till kön eller ålder. december 2013). Baserat på uppmätta halter och flöden i punkten F i Märstaån beräknas ca två kilo per år lämna flygplatsområdet. som väntas bli klar under sommaren 2014. Swedavias flygplatser har ersatt brandskummet AFFF52 i räddningsfordonen med ett fluorfritt brandskum som heter Moussol-FF 3/6.a. vattenflöden etc. Under 2013 påbörjades uppbyggnaden av en massbalansmodell baserad på bl.se. nedströms brandövningsplatsen. Under året utfördes även provfiske i Halmsjön. Analyser på fisk indikerar. vilket innebär att förekomst i grundvatten kan bero på utlakning från ovanliggande marklager. halter i jord och vatten. 9. Benstockensbäcken och Halmsjöbäcken. uppföljning av villkor samt påpekanden från förra besiktningen (2010).3. nov 2010).och avfallshantering. Hittills finns fyra rapporter53 vilka återfinns på projektets hemsida54. Bland annat kontrollerades vardagliga rutiner. Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH (B1899. Från år 2010 ingår även Kättstabäcken i provtagningsprogrammet. Resultaten från forskningsprojektet RE-PATH sammanställs i en årlig rapport av IVL. Vidare visade lakförsök på sediment att en stor del av den PFOS som fanns i sedimentproverna var lakbar.00 D 2014-001771 49(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens fisk är kraftigt förhöjda relativt halter i bakgrundslokalerna. Steningeviken och Valloxen (referenssjö). Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH (B 2060. recipientvatten samt bottensediment i dagvattendamm och nedströms liggande bäckar. 53 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Kättstabäcken. 54 http://repath. dagvatten. jun 2011).rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. grundvatten samt risker med kemikalie. 52 AFFF står för Aqueous Film-Forming Foam.

Föreläggandet innehåller en tid. Rekommendationen var att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar. kopplade till välhävdade gräsmarker. Inventeringen utfördes av Faunistica AB på uppdrag av Swedavia.3. Fokus under inventeringen var att identifiera naturvärden. Rutiner fungerar på avsett sätt. 9. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.Stockholm Arlanda Airport 2012. villkor följs. 56 Hög biodiversitet på Arlanda flygplats – Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna. Pågående miljömål. Under inventeringen 2013 (2012+2013) registrerades totalt 234 (569) arter varav 10 (18) är rödlistade.00 D 2014-001771 50(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Enligt besiktningsmannen fungerar egenkontrollen i huvudsak väl.8 Naturinventeringar Under sommaren 2013 genomfördes en kompletterande naturinventering på gräsytorna kring bansystemet på Arlanda56. gårdar och bostadshus som finns på markerna runt flygplatsen. Bostäderna har skiftande standard och består av både permanentbostäder och fritidshus.7 Föreläggande gällande enskilda avlopp Swedavia äger och förvaltar ett flertal torp. Biologisk mångfald på Arlanda 2013.och åtgärdsplan som Swedavia inlämnat. Byggkonsulter och entreprenörer är upphandlade och arbetet följer i stort sett tidplanen. Byggnaderna hyrs ut till privatpersoner och näringsidkare.och hälsoskyddskontoret har under 2012 inventerat enskilda avloppsanläggningar och förelagt Swedavia om förbud mot utsläpp av avloppsvatten utan godtagbar rening55 efter 31 december 2016. Den fälthållning av gräsytorna som bedrivs på flygplatsen skapar en slåttermark som är gynnsam för många arter. Några av de större mangårdsbyggnaderna är enligt Länsstyrelsens bebyggelseregister klassade som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 55 Se bilaga 3.Dokumenttyp Datum Ver. Vid karteringen 2013 noterades färre individer finnögontröst och färre individer fältgentiana jämfört med 2012 års kartering.3. 9. Årligen genomförs även karteringar av finnögontröst och fältgentiana på Lejden. däribland jordlöpare. liksom förordningen (1998:901) om egenkontroll. och utförd provtagning visade inte på någon anmärkningsvärd miljöpåverkan. Faunistica. Miljö. Inga direkta påpekanden eller rekommenderade åtgärder lämnades av besiktningsmannen. I princip samtliga av dessa hus är från tiden före flygplatsen uppfördes. anmälningsärenden och andra beslut .

1 Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda Airport Sedan april 2013 drivs de nio hybridbussar som köptes in och togs i drift i slutet av 2012 med100-procentig RME (rapsmetylester. Utsläppen av koldioxid baseras på bränsleförbrukningen borträknat fem procent inblandning av etanol i bensin och inblandning av 10-35 procent förnybart bränsle i form av bl.4. p. Biogas ger miljönytta eftersom den framställs av förnybar råvara och därmed inte ger upphov till något nettoutsläpp av koldioxid.a. redovisas i uppföljningen av villkor 1.o.g.a.Dokumenttyp Datum Ver. Swedavia har även nio passagerarbussar som drivs med fordonsgas. ACP Evolution.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. På grund av tekniska problem kördes hybridbussarna på diesel med förnybar inblandning i början av 2013. Mängden bränsle som tankats och utsläppen från bränslet redovisas i tabell 10 nedan. Swedavia strävar efter att den diesel som används har så hög inblandning av förnybar råvara som möjligt förutsatt att övriga bränslekrav är uppfyllda.m. Bussarna har cirka 30 procent lägre bränsleförbrukning jämfört med motsvarande bussar som drivs med diesel och utan hybriddrift. Den huvudsakliga orsaken till den minskade dieselanvändningen är mindre behov av snöröjning p. införsel av hybridbussar.a. 9.g.m. det snöfattiga slutet av året. Under 2013 bestod fordonsgasen till 84 procent av biogas och 16 procent naturgas. Användningen av fordonsgas har minskat med 21 procent år 2013 jämfört med föregående år. VOC (flyktiga organiska ämnen). förnyelsebart). mars 2013 30 procent förnybar råvara vintertid (oktober-mars). se tabell 10. som fr. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . inklusive utsläpp från marktransporter till och från Stockholm Arlanda Airport. Koldioxidutsläppen har beräknats utifrån kolinnehållet i bränslet. Bensinförbrukningen har minskat med 37 procent och dieselförbrukningen har minskat med cirka 13 procent. Vidare är gasbussars utsläpp av kväveoxider och partiklar lägre jämfört med utsläppen från motsvarande dieseldrivna bussar. se bilaga 2.Tillståndsvillkor-Stockholm Arlanda Airport 2013. gasbilar eller dieselbilar. För bestämning av utsläpp av kväveoxider (NOX). De interna fordonen tankar huvudsakligen på Swedavias tankstation inne på Arlandas behörighetsområde (airside). RME och tallolja i diesel. juni 2013 innehåller 35 procent förnybar råvara sommartid (april-september) och fr. Swedavia förvaltar den enda tankstationen på airside. S (svavel) och partiklar har beräkningarna utgått ifrån Trafikverkets prognostiserade emissionsfaktorer (g/km) för år 2013.00 D 2014-001771 51(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. Bensinminskningen beror på att bensinbilar fasats ut och ersatts med laddhybrider. År 2013 användes Diesel MK1. Bensin och diesel är av miljöklass 1 och har låg svavelhalt.4 Referens Utsläpp till luft De totala utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygplatsverksamheten.o.

Mätpunkterna är markerade på kartan i figur 17. ”Swedavia” avser Swedavias interna förbrukning. Biodiesel100 Bensin MK13. huvudsakligen vid samma mätpunkter som tidigare år. ett förnybart bränsle tillverkat av raps och rybs. Fordonsbränsle 1 Användare/förbrukning Enhet Fordonsgas RME(100 %)2.2.Dokumenttyp Datum Ver.o. Utsläppen från biogasdrivna bussar och bilar har beräknats med emissionsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. ACP Evolution diesel Vinter innehåller ca 30 % förnyelsebar råvara fr. 2 RME står för rapsmetylester. har dessa trafikrörelser istället uppskattats och adderats till det totala mätresultatet. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .4.o. Trafikräkningen omfattar totala antalet fordon med uppdelning på lätta respektive tunga fordon (>3.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. 5 % etanol Diesel MK1. som följd av att vägen mot Cargo City byggdes om i slutet av 2009. ACP Evolution (S)4 Diesel MK1. ACP Evolution (V)5 Nm 3 m 3 m 3 m 3 m Swedavia 3 215 860 160 45 80 550 Swedavias kunder 35 320 710 Totalt 215 860 160 80 400 1 260 Användare/utsläpp Utsläpp Enhet Swedavia Swedavias Totalt kunder CO2 ton 1 400 2 000 3 400 NOX ton 15 21 36 S kg 3 2 5 1 Fordonsgasen innehåller 84 % biogas (förnybart) och 16 % naturgas. Då mätpunkt 5 togs bort och Swedavia har ringa trafik till Kolsta reningsverk som tidigare passerade mätpunkt 5. 3 MK1 står för miljöklass 1. mars (janfeb 10 %) 9.5 ton) och sker med slangar från Vectura Consulting AB för räkning av fordon. 4 ACP Evolution diesel Sommar innehåller ca 35 % förnyelsebar råvara fr.00 D 2014-001771 52(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens 0.m. Mätpunkt 11 tillkom under 2008 för att frakttransporterna som tidigare gick via en mätpunkt 5 (Kolstavägen) 2008 numera går via denna punkt. juni (i maj ca 30 %)5.001 viktprocent.m.1 Vägtrafik till Arlanda Vägtrafiken till Arlanda kartläggs genom trafikräkning på tillfartsvägarna. År 2013 utfördes trafikräkningen veckorna 40-43 (30 sep – 27 okt).4. Under 2010 togs mätpunkt 5 bort och mätpunkt 12 lades till. Tabell 10 Mängd tankat fordonsbränsle och beräknade avgasutsläpp från flygplatsfordonen under 2013 (avrundade värden). ”Swedavias kunder” avser förbrukningen hos externa aktörer på flygplatsen.2 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Airport 9.

Dokumenttyp Datum Ver. Medelantalet fordon per dygn på alla tillfartsvägar redovisas i tabell 11.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Fordon som parkerar på långtidsparkeringarna ingår också i trafiken till flygplatsen och är därför med i redovisningen.00 D 2014-001771 53(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 17 Mätpunkter för trafikräkning på Stockholm Arlanda Airports tillfartsvägar perioden 30 sep – 27 okt 2013. Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som föregående år.

7.65 13 250 1 200 (9 %) 7. Vid mätpunkterna 6. en minskning med cirka 12 procent (motsvarar 194 fordon per dygn). Väg till Benstockens parkering 440 100 (23 %) 8.Statoil 240 130 (55 %) 11. Fordon Tunga Tunga Tillfartsvägar. men att trafikökningen sedan 2011 har avstannat. Mot bränsledepån* 1 070 440 (41 %) 12. Den tunga trafiken uppgick till totalt cirka 3 200 fordon per dygn under mätperioden. Förbindelseväg Skogsvägen .00 D 2014-001771 54(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 11 Medelantalet fordon på Stockholm Arlanda Airports tillfartsvägar per dygn och i riktning mot flygplatsen under perioden 30 sep – 27 okt 2013 (avrundade siffror). Detta är en minskning med cirka en procent jämfört med motsvarande mätperiod under 2012.Dokumenttyp Datum Ver. Den största procentuella och faktiska förändringen av dygnsmedeltrafiken jämfört med föregående år har skett vid mätpunkt 4. Väg mot Cargo city 200 170 (84 %) Alfa/Beta-parkeringen (infarter) 1 710 Total 21 900 3 200 15 % * Medelantalet fordon per dygn som trafikerade Arlandas Kolsta reningsverk är inkluderade i trafikuppgifterna för tillfartsväg 11 (ett fordon/dygn). Medeldygnstrafiken till flygplatsen uppgick till cirka 21 900 fordon per dygn under mätperioden 30 september – 27 oktober 2013. Den tunga trafiken utgjorde cirka 15 procent av den totala trafiken under trafikmätningsperioden. Skogsvägen 380 130 (35 %) 3. Väg till Statoil 3 280 880 (27 %) 4. Väg mellan väg 273 och terminalerna 1 360 150 (11 %) 6. Ur diagrammet kan utläsas att trafiken till flygplatsen i grova drag har ökat sedan 2003. Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som föregående år. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . år 2013 fordon fordon % 2. I figur 18 åskådliggörs utvecklingen av vägtrafiken till flygplatsen sedan 2003.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Det bör påpekas att mätningarna för 2006 inte är jämförbara med övriga mätningar eftersom de genomfördes vid en annan tidpunkt på året. vilket motsvarar en minskning med cirka en procent jämfört med föregående år. vilket var i samma nivå som år 2012. samt att det år 2009 skedde en viss dubbelräkning av fordon. 8 och på infarterna till parkeringen Alfa/Beta har antalet fordon ökat (med 30. E4. 21. 9 respektive 111 fordon).

Utsläppen från passagerarnas anslutningsresor år 2013 har minskat med cirka 1000 ton (. taxi/limousin) är det vanligaste transportsättet till Arlanda. De samlade utsläppen från vägtrafiken har alltså minskat (med ca 4 % för CO2 och ca 6 % för NOX) jämfört med föregående år.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år.4. Avgasmängden från vägtrafik till och från Arlanda år 2013 har beräknats till cirka 154 000 ton koldioxid (CO2) och cirka 450 ton kväveoxider (NOX). Den genomsnittliga andelen miljötaxi uppgick till 95 procent under 2013. framgår resenärernas sista färdsätt till Arlanda. Genomsnittligt antal fordon per dygn i riktning mot flygplatsen. I Swedavias resvaneundersökning.00 D 2014-001771 55(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 18 Resultat från trafikräkningar år 2003–2013. Observera att mätningarna 2006 genomfördes vid annan tidpunkt på året än övriga mätningar.ca 1 %) jämfört med föregående år. se tabell 12 (resenärer som färdades med flyg redovisas inte). Tabellen visar att bil (egen bil. En jämförelse mellan passagerares val av marktransportmedel år 2013 med ett antal år tillbaka visar på en ökande trend för andelen kollektivtrafikresenärer och en minskande trend för andelen bilresenärer. 9. som år 2013 omfattade cirka 99 300 avresande passagerare.Dokumenttyp Datum Ver.3 Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda Airport Avresande flygresenärer väljer olika färdsätt till Arlanda. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . vilket kan jämföras med ca 160 000 ton CO2 respektive 480 ton NOX år 2012. Antalet passagerare har däremot ökat med cirka fem procent. hyrbil.

Dokumenttyp Datum Ver.4. vilket innebar samtliga anställda inom Swedavia samt ett urval av företag på flygplatsområdet. engagerat och involverat medarbetarna i dialog och fått dem att känna sig delaktiga har lyckats minska andelen bilresande till och från Arlanda. En detaljerad genomgång per företag visar att företag som bland annat infört subventioner för kollektivtrafikkort. där även resultatet från 2006 och 2008 års undersökningar redovisas (2006 kartlades endast Swedaviaanställdas val av färdmedel).4 Referens 2013 50 % 19 % 30 % 1% Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda Airport Under år 2013 gjordes ingen kartläggning av anställdas färdsätt till Arlanda.och bussresenärer bland Swedaviaanställda har ökat jämfört med 2008 samtidigt som andelen bilresenärer har minskat. vilka generellt sett åker något mer bil och buss till jobbet jämfört med gruppen Swedaviaanställda (2010 jämfört med 2008). MarktransportAndel Swedaviaanställda Andel flygplatsanställda medel År 2006 År 2008 År2010 År 2008 År 2010 Bil 68 % 62 % 53 % 55 % 56 % Buss 19 % 12 % 15 % 20 % 21 % Tåg 9% 20 % 28 % 19 % 20 % Annat 4% 6% 4% 6% 3% Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Arbetspendlingen till och från Arlanda med bil var totalt sett på samma nivå år 2010 som år 2008. Undersökningen omfattade totalt cirka 6400 personer. Av resultatet framgår att andelen tåg. geografisk spridning och skiftarbetande personal. Swedavia). I tabellen ses att Swedaviaanställda åker mer tåg än hela gruppen flygplatsanställda (inkl.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Resultaten nedan är från den resvaneundersökning som utfördes år 2010.00 D 2014-001771 56(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Tabell 12 Avresande passagerares val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda Airport år 2006 – 2012 (avrundade värden). Tabell 13 Anställdas val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda Airport år 2010. MarktransportAndel resenärer medel 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bil 54 % 53 % 52 % 53 % 52 % 50 % Buss 18 % 19 % 19 % 19 % 18 % 20 % Tåg 26 % 26 % 27 % 26 % 27 % 28 % Annat 2% 2% 2% 2% 2% 2% 9. Andel flygplatsanställda inkluderar Swedavia. utvalda med avseende på bland annat personalintensitet. 2008 och 2006 (avrundade värden). Resultatet över de anställdas val av transportmedel till jobbet år 2010 redovisas i tabell 13.

Inför beräkningen av utsläppen från flygtrafiken år 2011 uppdaterades även emissionsdata för nästan samtliga flygplanstyper. kvävedioxid (NOx). flygplanens transporter på marken. Beräkningsmetoden beskrivs i bilaga 5.00 D 2014-001771 57(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. Utsläpp (ton) År LTO (antal) CO2 NOx HC CO SO2 2013 109 811 147 910 470 110 860 50 2012 104 909 143 860 460 110 800 50 20111 106 612 140 920 460 100 730 40 2 2011 106 612 148 770 560 60 390 50 2010 95 406 129 150 490 60 370 40 2009 96 240 128 590 480 60 340 40 2008 111 410 158 230 600 70 420 50 2007 109 188 153 460 570 70 410 50 2006 113 529 152 270 550 70 400 50 2005 117 073 146 180 550 70 350 50 2004 122 656 148 730 540 70 370 50 1 Beräknat med FOI:s beräkningsmodell efter uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och införande av mer realistiska flygbanor. Från ett system baserat på linjär modellering av flygbanor har FOI övergått till ett system som använder ICAO:s Emission Indices och mer realistiska flygbanor.1 Flygtrafik Referens Till avgasutsläppen från flygtrafik räknas alla avgasutsläpp i LTO-cykeln (Landing and Take-Off cycle).och SO2-utsläpp.v. CO2.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. År 2011 gjordes en förbättring av beräkningsmetoden. kolmonoxid (CO) och svaveldioxid (SO2) redovisas i tabell 14 och bygger på beräkningar utifrån Swedavias statistik på de flygplan som startat eller landat på Arlanda under året. Beräkningar av utsläppen i LTO-cykeln år 2013 har utförts av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) enligt samma metod som föregående år. Dessa förändringar kan till stor del förklaras av uppdaterade emissionsdata för flygplanstyperna i gruppen Boeing 737. Tabell 14 Avgasutsläpp från flygtrafik under 915 meters höjd för olika år (avrundat). vilka sammanlagt stod för cirka 40 procent av flygtrafiken 2011. Vid jämförelse av utsläppen för år 2011 i tabell 14 nedan. beräknade före respektive efter uppdatering av beräkningsmodellen. 2 Beräknat med FOI:s beräkningsmodell före uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och införande av mer realistiska flygbanor. Utsläppsdata för koldioxid (CO2). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .4.s. framgår att den uppdaterade modellen ger en tydlig ökning av beräknade CO.5. vilket innebär utsläpp från flygplanen under höjden 3000 fot (915 meter) inklusive taxning. kolväten (HC).Dokumenttyp Datum Ver.5 Flygtrafik och motorprovning 9.4.och HC-utsläpp samt en minskning av beräknade NOx-. d.

cirka tre procent med MD-80-flygplan och cirka en procent med Fokker 50. År 2012 var motsvarande antal 390 motorprovningar och 423 bokade timmar. främst i inrikestrafiken. Motorprovningen görs med varierande gaspådrag.4.1 2. Detta som en följd av övergång till mer kostnadseffektiva och utsläppseffektiva flygplan. Flygplanen ur MD-80-serien minskade drastiskt vid årsskiftet 2012/2013 och utgjorde mindre än en procent av rörelserna år 2013. Fullt pådrag används först efter att motorn blivit varm och bara under korta stunder. en ökning med tre procentenheter från föregående år. Under år 2013 gjordes sammanlagt 273 motorprovningar på motorprovplatsen och vid änden av rullbanan. jämfört med fem procent 2012. Motorerna är i realiteten dock bara i drift en del av den totala tid som bokats. Flygtrafiken inrikes har traditionellt dominerats av flygplanstyperna Boeing 737 i olika versioner (främst -600 och -800) och McDonnell-Douglas (MD-80-serien.5. I förhållande till nya generationens Boeing 737 som har modernare motorer. Relativa utsläpp av koldioxid per LTO och per passagerare har dock minskat med omkring två procent vardera jämfört med föregående år. vilket innebär att utsläppen överskattas i beräkningen. Tabell 15 Avgasutsläpp från motorprovningar på Stockholm Arlanda Airport 2013.8 0. Utsläppsberäkningen baseras vidare på att cirka 30 procent av motorprovningarna skett med flygplansmodellen B737. 9. Analysen av 2013 års flygtrafik visar att andelen rörelser med nya generationens Boeing 737 uppgick till sammanlagt 49 procent. genererar MD-80-serien mer CO2 och NOx men mindre CO. I tabell 15 redovisas beräknade utsläpp från motorprovningar år 2013. 81/82/83/87). Gaspådrag Tid Utsläpp (ton) (%) (h) CO2 NOx HC CO 30 288 1006 2.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. LTO-utläppen har ökat med knappt tre procent avseende koldioxid och drygt två procent avseende kväveoxider.Dokumenttyp Datum Ver.1”Flygtrafik”. För motorprovningarna bokades totalt 288 timmar. Utsläppen från övriga motorprovningar (andra flygplansmodeller) har beräknats som ett medelvärde av utsläppen från MD80 och B737. SAS verkstad uppger att ett genomsnittligt gaspådrag på cirka 30 procent av maximalt pådrag är ett rimligt antagande för beräkning av utsläppen från motorprovningarna.6 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Se även avsnitt 9.00 D 2014-001771 58(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Flygtrafiken på Arlanda har ökat med knappt fem procent år 2013 jämfört med år 2012. I beräkningen antas motorerna vara i drift under all bokad tid.2 Motorprovning Efter reparation och/eller underhåll av flygplan är det nödvändigt att prova motorernas funktion.

Swedavia och SAS äger varsin panncentral som ingår som reserv i fjärrvärmenätet.03 Externa enskilda oljepannor (ingår ej i 1 070 290 0.5 %) jämfört med föregående år. d. År 2012 var motsvarande användning cirka 84 200 MWh totalt för flygplatsen.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Utsläppen av koldioxid från den totala fjärrvärmeanvändningen under år 2013 var 0. Swedavias fjärrvärmeanvändning år 2013 innebar således en knapp minskning (-0. Utsläppen från energiproduktionen beror på vilka bränslen AB Fortum Värme använt för att producera fjärrvärmen.Dokumenttyp Datum Ver.3 0. Swedavias panncentral driftas av AB Fortum Värme och startas vi behov.6 %) skett. varav Swedavias användning uppgick till cirka 46 500 MWh. ska vara koldioxidneutral.00 D 2014-001771 59(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9. då enbart förnybar fjärrvärme användes. I dessa pannor används eldningsolja 1 som bränsle. År 2013 Energi Utsläpp (ton) (MWh) CO2 NOx S Swedavia. Enligt uppgifter från AB Fortum Värme bestod bränslemixen till Swedavia och andra verksamhetsutövare på Arlanda år 2013 till huvuddel av träflis och pellets och i mindre omfattning av andra biobränslen. För 2013 har ett avtal träffats med AB Fortum Värme om att all fjärrvärme som levereras till Stockholm Arlanda Airport. Tabell 16 Utsläpp från produktion av den fjärrvärme som använts på Stockholm Arlanda Airport år 2013 samt utsläpp från enskilda oljepannor som inte ingår i fjärrvärmenätet.4. producerad av förnybara bränslen. Normalårskorrigeras värmeanvändningen har dock en liten ökning (+1. varav Swedavias användning uppgick till cirka 46 300 MWh.v. fjärrvärme 84 825 0 7 0. Biobränslet antas inte ge något nettoutsläpp av CO2. SAS panncentral togs under 2013 ur drift tills vidare. Sedan 2006 har inte Swedavia några egna oljepannor utanför fjärrvärmenätet. Swedavias fjärrvärmenät är vid fastighetsgränsen anslutet till ett fjärrvärmenät som är samägt av AB Fortum Värme och Stockholms stad.06 fjärrvärmenätet) Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .01 Arlanda totalt inkl.s. Swedavia. fjärrvärme 46 260 0 4 0.6 Referens Uppvärmning och elanvändning Swedavias och SAS byggnader är anslutna till ett fjärrvärmesystem på flygplatsen som ägs av Swedavia. Den totala energiåtgången för flygplatsens fjärrvärmesystem uppgick till cirka 84 800 MWh år 2013. Utsläppen från fjärrvärme beräknas med hjälp av uppgifter från AB Fortum Värme på de totala utsläppen från producerad mängd energi. Flygplatsens värmeanvändning under året och de utsläpp som värmeproduktionen givit upphov till visas i tabell 16.

v.s. Från och med år 2011 köper Swedavia även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till kunder på flygplatsen.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. ”Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi”. Arlandas totala elanvändning var cirka 141 000 MWh år 2013 vilket är en knapp minskning (.. sol.3. se figur 19.00 D 2014-001771 60(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Swedavias elanvändning på Arlanda uppgick år 2013 till cirka 65 400 MWh. Swedavia arbetar kontinuerligt med nya åtgärder som leder till minskad energianvändning. vatten och/eller biobränslen. från vind. Sedan 2005 köper Swedavia ursprungsgarantier57 motsvarande Swedavias årliga elanvändning.Dokumenttyp Datum Ver. vilket är något lägre än år 2012.armaturer på flygplatsen är exempel på åtgärder som under 2013 minskat energianvändningen med 1549 MWh. Anslutning av fjärrkyla till terminal 2 och fortsatt arbete med att byta till LED. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Arlandas arbete inom energiområdet beskrivs närmare i miljörapportens avsnitt 12.0.3 %) jämfört med år 2012. Härutöver tillkommer utsläpp från reservkraftaggregaten. År 2013 köpte Swedavia vindel motsvarande cirka en fjärdedel av Swedavias elanvändning. Därmed kan Swedavias och Swedavias kunders nettoutsläpp av koldioxid från produktionen av den köpta elen anses vara noll. 57 Ursprungsgarantier upphandlas från elproducenter som producerar el från enbart förnybara källor. se vidare i avsnitt 12. d. Figur 19 Utveckling av elanvändning vid Stockholm Arlanda Airport 2005–2013. För resterande del av flygplatsens elanvändning köpte Swedavia ”vanliga” ursprungsgarantier.2 m3 diesel miljöklass 1 (cirka 26 ton koldioxidutsläpp). vilka under 2012 tankades med 10.

5). vilket minimerar onödiga moment och därmed bränsleförbrukningen. flyktiga organiska ämnen (VOC = Volatile Organic Compounds) och partiklar med diameter mindre än 2. Utsläppen har beräknats utifrån den faktiska förbrukningen av olika kemiska produkter i Swedavias verkstäder. 9. 9. På två skogsytor (nr 7 och 16) har tidigare gjorts en inventering av skogsskador genom bedömning av andel tappade barr på gran och tall. Förbrukningsminskningen av brandövningsbränsle de senaste åren har åstadkommits genom en rad aktiviteter.00 D 2014-001771 61(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 9.6 ton. Utsläppet av fossil koldioxid (från gasolanvändning) vid årets brandövningar var totalt cirka fyra ton koldioxid (CO2). Villkoret uppfylldes med god marginal då VOC-utsläppen till luft från Swedavias verkstäder och kylaggregat år 2013 var cirka 1.4. Jet-A1.1 Mätningar av luftföroreningar Swedavia mäter kontinuerligt halterna av luftföroreningar med passiva provtagare vid totalt 13 provpunkter. Sekundol ersatte i april 2010 flygfotogen.9.Dokumenttyp Datum Ver. Sekundol 85 är en biobaserad alkoholprodukt som främst innehåller etanol.0 ton gasol 2012). deras innehåll av olika VOC.5 μm (PM2. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Förbrukningen av Sekundol var cirka 30 procent lägre och förbrukningen av gasol cirka 40 procent lägre jämfört med föregående år (35 m3 Sekundol. Härutöver har en taktiksal byggts upp för att i kunna simulera övningarna före praktiskt genomförande vid brandövningsplatsen.4. Utsläppet av VOC inom villkor 10 har minskat med cirka 0. Brandsimulatorerna har justerats till att förbruka mindre bränsle och en begränsning av bränslemängd per brandscenario har införts. ozon (O3).2 ton aromater. varav 0. Flygplatsens räddningskår stod för 26 procent av förbrukningen av Sekundol. Under året användes cirka 24 m3 Sekundol som brandövningsbränsle samt 1. Under 2013 har dock inte punkt 7 använts på grund av att skogen har avverkats.8 Lösningsmedel I villkor 10 i tillståndsbeslutet enligt Miljöskyddslagen (6 april 1993) föreskrivs det att ”utsläppsmängden till luften av lösningsmedel m.och räddningsskolan stod för den resterande delen. markerade på kartan i figur 20. varav högst 5 t aromater”. De olika parametrar som mäts är kvävedioxid (NO2). och Brand. Utsläppen från brandövningar på flygplatsen har därför minskat jämfört med tidigare år.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.7 Referens Brandövning Under år 2013 användes endast ett förnybart brandövningsbränsle. (VOC) från LFVs verkstäder och kylaggregat får sammanlagt uppgå till högst 12 t/år.4.9 Halter av luftföroreningar i omgivningen 9. Sekundol 85. På en av skogsytorna (nr 16) samt på öppet fält (nr 10) mäts nedfall av luftföroreningar. Halterna anges i mikrogram per kubikmeter luft.2 ton gasol till tändning av brandövningsbränslet. som tidigare använts. andel aromater och deras densitet.m.1 ton jämfört med 2012. 2.4.

Årsmedelvärden för NO2. Provpunkt 7 har inte använts under 2013 på grund av att skogen har avverkats. Kvävedioxid.5 redovisas i tabell 17. O3.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. VOC. Mätning av VOC sker fyra veckor på sommaren respektive vintern. PM2. VOC och PM2.och ozonprovtagarna i de olika provpunkterna byts varje månad (månadsprover). nedfall av luftföroreningar samt undersökning av skogsskador vid Stockholm Arlanda Airport 2013. O3.Dokumenttyp Datum Ver.00 D 2014-001771 62(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 20 Provpunkter för mätning av luftföroreningshalter (NO2.5). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Mätning av partiklar sker under en vecka per månad.

9.36 (0.4) 11 15 (15) 53 (49) 12 0. En anledning kan vara att uppvärmningsbehovet i regionen är störst på vintern. Även NO2-halten som årsmedelvärde för samtliga enskilda provpunkter var lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Riktvärdet avseende årsmedelvärde för kvävedioxid för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halten 20 µg/m3 inte ska överskridas. se figur 21.7 (6) 5 5 (5) 6 4. I tabellen anges 2012 års värden inom parentes. Månadshalterna av NO2 varierar med årstiden och är som högst på vintern.4 (5) 57 (53) 0.7) 14 0.9) 15 7. Det sammanlagda årsmedelvärdet av NO2 för samtliga mätpunkter vid flygplatsen uppgick till 8 µg/m3 och underskred därmed miljökvalitetsmålets riktvärde.4 (6) 3 5 (5) 4 6.5 (8) 13 0.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.6) *För VOC.00 D 2014-001771 63(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 17 Halter av luftföroreningar som årsmedelvärde år 2013. har halten av bensen i g/m3 angivits.9.9 (5) 8 15 (15) 9 5.1 (7) 0.Dokumenttyp Datum Ver.7) 6. vilket innebär ökad energiproduktion med ökade utsläpp och därmed en högre bakgrundshalt i luften. Månadsmedelvärdena av NO2-halten för de olika provpunkterna sammanslagna överensstämmer med månadsmedelvärdena för föregående år. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .4. åtta veckors mätning.41 (0.41 (0.55 (0. vid större vägar och vid parkeringar där det är mest marktrafik. jämför tabell 17 (årsmedelvärden) och figur 20. NO2 O3 VOC* PM2.5 Provpunkt 3 3 3 (g/m ) (g/m ) (g/m ) (g/m3) 1 12 (10) 2 5.41 (0. Mätresultatet kan också jämföras med miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa som är 40 µg/m3 i årsmedelvärde.2 Kvävedioxid NO2-halterna har liksom tidigare år varit högst nära terminalerna.

Det tidigare generationsmålet för marknära ozon innebar att O3-halten inte bör överstiga 50 µg/m3 i medelvärde under sommarhalvåret (apr. Medelhalten för sommarhalvår på Arlanda har varit högre än det tidigare generationsmålet varje år de senaste åren. Månadsmedelvärdena av ozonhalten år 2013 låg generellt på en något högre nivå än halterna under föregående år. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa innebär att det ska eftersträvas att ozon efter 2009 inte förekommer i högre halter än 120 µg/m3 som åttatimmarsmedelvärde. har jämförelse gjorts mot det tidigare generationsmålet.) år 2020.00 D 2014-001771 64(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 21 Månadsmedelvärden av NO2 under perioden januari 2006 till december 2013 samt riktvärde för miljökvalitetsmålet Frisk luft.3 Marknära ozon Marknära ozon (O3) bildas genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .). Ozonbildning tar lång tid vilket innebär att ozonet som har mätts upp på Arlanda har bildats på grund av utsläpp från andra områden.4. eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av solljus och höga temperaturer. avseende timmedelvärde respektive åttatimmarsmedelvärde.-okt. Halterna är vanligtvis högre under vår och sommar samt på eftermiddagar.Dokumenttyp Datum Ver. 9.9. och medelhalten under 2013 var 63 µg/m3. detta gäller även månadsmedelvärdena under sommarhalvåret (apr. Med anledning av brist på mätdata för att kunna stämma av mot gällande riktvärden för marknära ozon till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Arlandas lokala avgasutsläpp ger en tillfällig sänkning av ozonhalten eftersom ozon förbrukas när kväveoxid (NO) omvandlas till kvävedioxid (NO2).rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.– okt. se figur 22.

Halterna vid bana 3 i övrigt ligger något över halterna vid referenspunkten utom för butyl-acetat där de är lägre än vid referenspunkten. bensen. Syftet med mätpunkterna är att mäta upp halterna där många människor vistas och att undersöka var på Arlanda de högsta VOC-halterna finns. toluen.4. Mätningar utfördes vecka 22–25 och vecka 46–49. Mätpunkterna är placerade vid Sky City (nr 12). n-nonan. meta/para-xylen. Halterna av xylen och etylbensen är högst vid bana 3. Halterna varierar med årstiden och är för flertalet av VOC-föreningarna högre vintertid än sommartid. VOC (Volatile Organic Compounds). terminal 2 (nr 13) och vid Grind 1 (nr 14). vilka är mycket trafikerade områden. ortoxylen. Medelvärdena av de uppmätta VOC-halterna vid de olika mätpunkterna presenteras i figur 23. De olika VOC som mätts vid mätpunkterna är n-oktan. terminal 2.Dokumenttyp Datum Ver. 9. etylbensen och butylacetat.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .4 Flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen. se figur 20. är vanliga bränslerester i avgaser från förbränningsmotorer. och Grind 1 jämfört med referensprovpunkten.9.00 D 2014-001771 65(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 22 Månadsmedelvärden och sommarmedelvärden av marknära ozon under perioden januari 2006 till december 2013 samt tidigare generationsmål till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Mätpunkt 15 ligger vid bana 3 och mätpunkt 9 ligger i flygplatsområdets utkant och används som referenspunkt. Resultatet från mätningarna visar att VOC-halterna liksom tidigare år generellt är högre vid de trafikerade områdena Sky City.

00 D 2014-001771 66(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 23 Medelvärden under 2013 för olika VOC (μg/m3) utifrån mätningar gjorda vecka 22-25 och vecka 46-49 vid fem mätpunkter. Årshalten av M+P-xylen har ökat med tre procent vid terminal 2 och från 0. Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på cirka 10 µm (0.ex.Dokumenttyp Datum Ver.5 till miljökvalitetsmålet Frisk luft.5) ska underskridas. och genom mänsklig verksamhet.4 μg/m3.5 som fastställdes av regeringen 2012 gäller riktvärdet att halterna 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde och 10 µg/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2. På senare år har kunskapen om hälsofaran med finare partiklar ökat. Av de uppmätta VOC-föreningarna är bensen den enda det finns en miljökvalitetsnorm samt ett riktvärde till miljökvalitetsmålet Frisk luft för.01 mm) eller mindre. 26 procent vid mätpunkterna Sky-City och Terminal 2 samt 23 procent vid mätpunkten Bana 3. I och med preciseringen av miljökvalitetsmålet för partiklar PM2. 5 µg/m3 som årsmedelvärde. Halterna av PM2. 1 µg/m3 som årsmedelvärde. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . För alla övriga punkter och ämnen har årsmedelhalterna av olika VOC som uppmätts minskat jämfört med år 2012.4. som en följd av vägtrafik samt förbränning av olje. Liksom tidigare år är medelhalten för bensen vid samtliga mätpunkter väsentligt lägre än både miljökvalitetsnormen.9. Jämfört med år 2012 har årsmedelhalterna av butyl-acetat ökat med cirka 50 procent vid mätpunkten Grind 1.ex. som innebär att halten 25 µg/m3 som årsmedelvärde bör eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari 2015. och miljökvalitetsmålets riktvärde.18 till 0.5.5 i bakgrundsluften orsakas till stor del av långväga transporterade partiklar. och i november 2005 infördes ett delmål för halten PM2. se figur 23. t. Sedan år 2010 finns även en miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar PM2.5 Partiklar Partiklar i utomhusluft uppkommer naturligt. 9. t.eller biobränslen.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. genom spridning av damm och sand.

en vecka vid gate 4. Sedan 2006 har mätningar av halten PM2.5. PM2. Filtren vägs på specialvåg före och efter mätning. Syftet med mätningarna är att få en indikation på partikelhalterna på platser där människor vistas och där halterna förmodas vara särskilt höga. Årsmedelhalten av PM10 låg båda åren under såväl miljökvalitetsnorm som delmålet till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det är också lägre än såväl miljökvalitetsnormen (25 μg/m3) som riktvärdet till det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft (10 μg/m3) avseende årsmedelhalt. Terminal 4.5 μg/m3. (μg/m3) vid huvudingången till Terminal 4 utifrån mätningar en vecka per månad under 2013.5 utförts vid samma mätpunkt under en vecka per månad.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. 8. Felstaplar är SE (SE=Standardavvikelse/√n). Kort beskrivet sugs en viss mängd luft per dygn genom ett filter. Den högsta dygnsmedelhalten uppmättes till 23 µg/m3 under ett dygn i juni.00 D 2014-001771 67(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Under 2004 och 2005 utförde Swedavia mätningar av halten PM10 (µg/m³) på en mätpunkt utanför huvudingången till Terminal 4 (nr 12 i figur 20) under en vecka per månad.1 μg/m3 år 2012. Figur 24 Veckomedelvärdet av partikelhalten.7 μg/m3 år 2010. 9. Resultaten från mätningarna Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 9.5 μg/m3 år 2011.5 μg/m3 år 2009). Juni var också den månad som hade det högsta månadsmedelvärdet (13 µg/m3).Dokumenttyp Datum Ver. Variationer i partikelhalten samt medelvärde per mätvecka redovisas i figur 24. I augusti-september 2012 utförde Swedavia mätningar av antalet ultrafina partiklar (UFP) inne på flygplatsområdet. Terminal 5 (nr 1. Årsmedelvärdet av de uppmätta halterna PM2. för att få ett mått på förekomsten av dessa finare partiklar. vilket är något lägre jämfört med tidigare år (8. för varje dygn under mätveckan. Miljökvalitetsmålets riktvärde 25 μg/m3 som dygnsmedelvärde överskreds inte vid något av dygnen (0 av 84 dygn). Även MKN samt riktvärde till miljökvalitetsmålet Frisk luft redovisas.5 utanför huvudingången till Terminal 4 under 2013 uppgick till 6. Figur 23) och två veckor vid gate 32 (2). Alla mätningar har utförts med en metod som utarbetats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL).

6 Nedfall av luftföroreningar Länsstyrelsen i Stockholms län mäter nedfall av luftföroreningar och markförsurning på flera provytor i länet.58 9. jämförelser med andra typer av verksamheter. Försurning Nedfallet av sulfatsvavel till granskog vid Arlanda ligger under eller i nivå med motsvarande nedfall vid andra platser med granskog i Stockholmsområdet. Mätdata från alla provytorna sammanställs varje år i en årsrapport ”Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län” av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. I huvudsak har ANC legat på positiva värden 58 Ultrafine Particles at Airports. Rapporten publicerades i februari 2013.4. Halterna av sulfatsvavel i markvattnet har legat relativt högt vid granskogen vid Arlanda jämfört med andra platser i Stockholmsområdet. jämförbart med andra platser.5 – 6.00 D 2014-001771 68(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens redovisades i miljörapporten för 2012 och finns sammanställda i separata rapporter. Det kan dock finnas andra skäl än nedfall till höga svavelhalter. redovisning av resultat från mätningar av UFP från ett antal flygplatser i Europa och USA. Mätning av våtdeposition sker på öppet fält (nr 10).org/policy/positionpapers. Vid Arlanda har pH i markvattnet varierat mellan 4. Där sker mätning av torrdeposition och provtagning av markvatten.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.7 sedan mätstart. Nedfallet av sulfatsvavel har minskat signifikant vid samtliga fyra skogsytor i länet sedan 1999 då mätningarna startade vid Arlanda.html?view=group&group=1&id=7 Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Rapportering sker på våren efter varje hydrologiskt år. Inom ramen för ACI EUROPE Environmental Strategy Committee medverkade Swedavia under 2012 att genomföra en studie om ultrafina partiklar. redovisning av mätmetoder och en diskussion kring regelverk. https://www. En av provytorna ligger vid Arlanda (nr 16 i figur 20).3 sedan mätstarten. pH i markvattnet har vid Arlanda legat relativt högt.aci-europe. Resultatet redovisas i en rapport som innehåller beskrivning av vad UFP är.9.Dokumenttyp Datum Ver.1 – 0. Sulfatsvavelhalterna vid Arlanda har inte minskat sedan mätstarten. som varar från oktober till och med september. Discussion and assessment of ultrafine particles (UFP) in aviation and at airports in 2012.) Den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid Arlanda har varierat mellan -0. (Om pH är under 5 är markvattnet försurat. ACI EUROPÉ Environmental Strategy Committee. I det följande återges en sammanfattning för Arlanda från den senaste rapporteringen. utförs av Skogsstyrelsen och finansieras av Swedavia. Provtagningen sker samma tid som övrig provtagning i länet.

Arlandas provytor har något fler skadade granar och tallar jämfört med länets provytor i genomsnitt. nitrat (NO3) och ammonium (NH4) med nederbörden vid Arlanda varierar betydligt mellan åren.Dokumenttyp Datum Ver. provytor. 41-60 procent barrförlust och 61-100 procent barrförlust under åren 2006 till 2013. Inventeringen görs på gran och tall och på samma individer varje år. Bergby och Farstanäs som också ligger utanför själva Stockholmsområdet. Nitrat förekommer inte i några förhöjda halter i markvattnet vid granskogen i Arlanda. Inte heller ammonium förekommer i några förhöjda halter vid Arlanda. Detta tyder på att en eventuell upplagring av kväve i skogsmarken inte nått den nivå där det börjar läcka ut till markvattnet. Sammanfattningsvis har bedömningen gjorts att nedfallet till och inverkan av försurande och övergödande ämnen (kväve) på skogsmarken vid Arlanda inte på något betydande sätt skiljer sig jämfört med andra motsvarande platser i Stockholmsområdet. Sammantaget tyder mätningarna av markvattenkemi inte på någon betydande försurning i granskogen vid Arlanda. 21-40 procent barrförlust.ex. 9.s.3 kg N/ha/år. Figur 25 och figur 26 visar andelen gran respektive tall med 0-20 procent barrförlust.v. Att ett träd har färre barr än ett friskt träd är symtom på skogsskador. vilket är över det gränsvärde som finns för kvävenedfall till barrskog. medan barrförlusten för tallar på Arlandas provytor har minskat något jämfört med föregående år.7 Skador på skog Varje år inventerar Skogsstyrelsen barrförlust på skogsytor.9.00 D 2014-001771 69(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens vilket tyder på att det inte föreligger någon betydande försurning av markvattnet vid Arlanda. Barrförlusten för granar är högre jämfört med föregående år. Provpunkt 7 har emellertid inte använts under 2013 på grund av att skogen har avverkats. Kvävenedfall Nedfallet av oorganiskt kväve. för hela länet samt för Arlandas två provytor sammanslagna. d.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Så är dock fallet för kvävenedfallet även vid andra jämförbara platser i Stockholmregionen. Som medelvärde för de senaste fem åren ligger nedfallet med nederbörden på 5. Träden klassas som skadade först när barrförlusten överstiger 20 procent. knappt 85 procent av granarna och 91 procent av tallarna har utglesning under 20 procent. På varje träd görs en uppskattning av hur stor andel barr som saknas på de kvistar som borde bära barr. Utglesningen i länet är på relativt låg nivå. På uppdrag av Swedavia inventeras också två provytor som ligger nära Arlanda (nr 7 och 16 i figur 20). t. i hela Stockholms län.4.

men även genom att ge incitament till andra aktörer på flygplatsen att begränsa sina utsläpp. Detta har resulterat i betydande utsläppsminskningar. Sedan år 2006 har Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Swedavia har tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor och har minskat sin energianvändning med cirka fem procent under de senaste fyra åren. framför allt genom energieffektiviseringar och minskade utsläpp från marktransporter.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. 9. Figur 26 Tallars barrförlust vid Stockholm Arlanda Airport jämfört med Stockholms län under perioden 2006–2013. Swedavia arbetar med åtgärder inom den egna verksamheten.4.10 Miljöförbättrande åtgärder Swedavia arbetar sedan många år tillbaka med olika åtgärder för att begränsa utsläppen till luft där fokus är att minska flygplatsens klimatpåverkan.00 D 2014-001771 70(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 25 Granars barrförlust vid Stockholm Arlanda Airport jämfört med Stockholms län under perioden 2006–2013. flygplatsdriften.Dokumenttyp Datum Ver.

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

71(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

Swedavia mer än halverat koldioxidutsläppen från verksamheter knutna till driften
av flygplatsen. Detta arbete för år 2013 beskrivs vidare i kapitel 15.

10

ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT
OCH KONTROLLFUNKTIONER

10.1

Mätstationer för ljudmätning
Som ett led i Stockholm Arlanda Airports miljöarbete och strävan efter att tillhandahålla korrekta underlag för bullersammanställningar upprättades två mätstationer för buller under år 2010. Under 2012 upprättades dessutom en mätstation
i Rosersberg som ägs och förvaltas av Sigtuna kommun. Denna är ansluten till
Swedavias flygvägsuppföljningssystem och registrerade ljudnivåer finns tillgängliga via verktyget WebTrak. Se avsnitt 9.2.2.

10.2

Nya mätbodar för mätning av vattenkvalitet
Nya mätbodar har uppförts vid utloppen från Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA), Södra dagvattenanläggningen (SDA) och Halmsjöns dagvattenanläggning (HSDA).

11

ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV
EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM

11.1

Provyta för mätning av skogsskador
Nordväst om bana 1 har Swedavia haft en provyta för inventering av skogsskador,
vilken Skogsstyrelsen enligt egenkontrollen utvärderat en gång per år. Under
oktober 2013 avverkades denna skogsyta innan den årliga utvärderingen ägde
rum. Avverkningen var möjlig då skogsytan inte var registrerad i skogsbruksplanen och därmed inte var skyddad mot avverkning. I samarbete med Skogsstyrelsen kommer en ny provyta att tas fram under 2014, vilken kommer att registreras i skogsbruksplanen. Swedavia har också genomfört en översyn för att
säkerställa att övriga skogsprovytor inom fastigheten är registrerade i skogsbruksplanen.

11.2

Reningsanläggning B508 (Brandstation Öst)
Vid provtagning i oktober uppvisade de flesta metallerna onormalt höga halter,
särskilt bly som låg över riktvärdet59. Tankar och rännor rengjordes och ny provtagning genomfördes. Vid den nya provtagningen var alla metallhalter under
59

Uppmätt blyhalt i oktober var 91 µg/l. Riktvärdet är 50 µg/l.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

72(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

riktvärdet. Flödet under den aktuella mätperioden med de förhöjda metallhalterna
var lågt (ca 6 m3) och händelsen bedöms inte ha inneburit någon anmärkningsvärd
påverkan på utgående spillvatten från flygplatsen.
11.3

Förbättrad tippficka för A-glykol
I syfte att förhindra spill i samband med tippning av A-glykol har tippfickan
förbättrats genom kompletterande gjutning av vissa delar.

11.4

Skadad gummiduk på brandövningsplatsen
I en av de två uppsamlingsdammarna för släckvatten från brandövningsplatsen har
gummiduken på botten gått sönder. Revan är svår att lokalisera och fram tills dess
att den är lagad leds släckvattnet förbi den aktuella dammen. Skadan bedöms inte
innebära någon anmärkningsvärd miljöolägenhet eftersom vattnet leds till Kolsta
reningsverk som har goda marginaler för en eventuellt ökad belastning.

11.5

Begränsning av utläckage av grundvatten åt öster
I syfte att begränsa/minimera det utläckage av grundvatten som tidigare skett från
akvifäranläggningen i Långåsen påbörjades redan 2012 provpumpning med återledning av vattnet till Halmsjön. Försöket har fortsatt med goda resultat och finns
beskrivet i den nya tillståndsansökan som är inlämnad till mark- och miljödomstolen. Se vidare under kap 9.3.2.3.4.

11.6

Hantering av miljöincidenter
Swedavia arbetar kontinuerligt för att minska uppkomst och konsekvenser av
miljöincidenter på flygplatsen. Miljöincidenter utgörs som regel av spill och
läckage av bränsle eller olja från flygplan och fordon, men kan även vara kopplad
till ett problem med någon utrustning. Vid alla incidenter ska den som orsakat
eller upptäckt ett spill eller läckage kontakta flygplatsens räddningstjänst.
Räddningstjänsten bär huvudansvaret för saneringsåtgärden men den som orsakat
incidenten ska påbörja saneringsarbetet omedelbart. När det finns risk för att ett
spill kan nå exempelvis en dagvattenbrunn tillkallas VA-jouren som dels bedömer
huruvida det föreligger risk för att spillet kan nå mark, spill- eller dagvatten, dels
kan vidta ytterligare åtgärder för att begränsa konsekvenserna av spillets spridning. I Airport Regulations (AR) ställs krav på flygplatsaktörerna att utöva egenkontroll av fordon och utrustning. ATOS ronderar på flygplatsen och underrättar
räddningstjänst och påbörjar saneringen vid behov. Spill rapporteras i Swedavias
händelserapporteringssystem och Swedavias revisionsteam granskar aktörers
beredskap och rutiner för hantering av spill.
Under 2013 rapporterades 58 incidenter på grund av spill och läckage, de flesta
orsakade av externa aktörer på flygplatsen. Omkring hälften av dessa incidenter
bestod av flygbränsle och ungefär en fjärdedel av bränsle och olja från
markfordon. Antalet glykolspill uppgick till sex stycken. Fyra av dessa utgjordes

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

Dokumenttyp

Datum

Ver.rev

Dokumentnummer

Sida

RAPPORT

2014-03-31

01.00

D 2014-001771

73(92)

Godkänd

Sekretess

K-ÅW
Flygplats

Upprättad av

Stockholm Arlanda Airport

ARNMM

Referens

av missade uppsugningar av avisningsvätska, till följd av att uppsugningen initialt
inte utfördes direkt efter genomförd flygplansavisning.
Bedömningen är att rapporterade miljöincidenter på flygplatsen inte har inneburit
negativ miljöpåverkan. I majoriteten av förekomna incidenter har saneringsarbetet
hindrat förorenad vätska från att nå dagvattenbrunnar eller icke hårdgjord yta.
11.7

Flygvägsuppföljning
Under året har Swedavia jobbat med kontinuerliga förbättringar av indata till flyguppföljningsystemet. En viktig aktivitet som genomförts under året är att säkerställa att monitorering för alla delar av systemet fungerar som den ska för att förhindra dataförluster i framtiden.

11.8

Olyckor
Inga större olyckor med miljöpåverkan som följd har skett under 2013.

11.9

Bränsledumpningar under året
Inga flygbränsledumpningar har skett under 2013.

Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013

1.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Swedavia köper sedan 2005 ursprungsgarantier motsvarande den egna årliga elanvändningen på flygplatsen. Vid kylning av terminaler och andra byggnader används huvudsakligen lokala resurser i form av det akvifärlager som togs i drift under 2009 tillsammans med vatten från Halmsjön.3. Normalårskorrigeras värmeanvändningen har dock en liten ökning (+1.1 Fjärrvärmeanvändning I tabell 18 redovisas fjärrvärmeanvändningen på Arlanda under de senaste sex åren. till att påverka lokalanvändarnas beteendemönster.Dokumenttyp Datum Ver. el och kyla på flygplatsen och ansvarar dessutom för drift och underhåll av Swedavias klimatanläggningar. Ursprungsgarantier upphandlas från elproducenter som producerar el från enbart förnybara källor. en separat avdelning inom Swedavia. 12. Detta gör att nettoutsläppen av koldioxid från uppvärmning av byggnader på flygplatsen är låga. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1 Energianvändning Uppvärmning av Arlanda sker huvudsakligen med fjärrvärme som produceras med biobränsle.4. sol.5 %).00 D 2014-001771 74(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 12 Referens ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Sedan 2006 ansvarar Arlanda Energi. Åtgärder som genomförts under året för att minska värmeanvändningen redovisas under avsnitt 12. Sedan 1 januari 2011 köper Arlanda Energi även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till andra kunder på flygplatsen. Arlanda Energis mål är att effektivisera hela energikedjan från produktion och tillförsel av energi till anläggningarnas system.”Utsläpp till luft” finns de bränslen som Fortum använt för att producera värmen under 2013 redovisade. vatten och/eller biobränslen. Arlanda Energi äger och driver infrastrukturen för värme. I miljörapportens avsnitt 9. det vill säga från vind. 12. Jämfört med 2012 var Swedavias fjärrvärmeanvändning 2013 i det närmaste oförändrad (-0. för energiförsörjningssystemen på Stockholm Arlanda Airport.6 %) skett.

2013 Elanvändning (MWh) Stockholm Arlanda Airport År Swedavia Arlanda (totalt) Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013 76 242 74 471 70 910 66 616 66 611 65 385 149 399 145 383 143 977 140 609 141 392 140 984 . vilket är en knapp minskning (-0.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Arlandas totala elanvändning under 2013 var 140 984 MWh.3 %) jämfört med föregående år.1. I tabell 19 redovisas elförbrukningen på Arlanda för de senaste sex åren.8 procent jämfört med föregående år.00 D 2014-001771 75(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Tabell 18 Fjärrvärmeanvändning på Stockholm Arlanda Airport 2008-2013 Fjärrvärmeanvädning (MWh) Stockholm Arlanda Airport År 12.Dokumenttyp Datum Ver.2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Swedavia 34 996 42 849 55 406 40 987 46 488 46 257 Arlanda (totalt) 70 195 82 313 104 288 79 298 84 230 84 825 Elanvändning Swedavias elanvändning på Arlanda uppgick år 2013 till 65 385 MWh. Tabell 19 Elanvändning på Stockholm Arlanda Airport 2008. vilket innebär en minskning med 1.

Anläggningar för värme. både avseende faktiska och normalårskorrigerade värden. men en liten ökning av energiåtgången per kvadratmeter. Nyckeltalen beräknas både med faktiska och normalårskorrigerade värden. Anslutning av fjärrkyla till terminal 2 och fortsatt arbete med att byta till LEDarmaturer på flygplatsen är exempel på åtgärder som under 2013 minskat energianvändningen med 1 549 MWh.76 5. a terminalerna 2 och 4.0 83 79 81 84 233 228 229 238 Nyckeltalen visar på en minskning av Swedavias totala energianvändning per passagerare. Swedavia arbetar kontinuerligt med nya åtgärder som leder till minskad energianvändning.43 5.74 5. Nyckeltal Energianvändning /år 2013 2012 2011 2010 Totalt Swedavia Arlanda [kWh]/passagerare Terminaler Värme [kWh]/kvm Terminaler Värme+El inklusive verksamhetsel[kWh]/kvm 5. dels antal kvadratmeter lokalyta. 12.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen Energieffektivisering har blivit en del av kärnverksamheten på flygplatsen.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. t ex vid bussarnas angöringsdäck vid terminal 5 och vid nya brandstationen. kyla och ventilation optimeras kontinuerligt.7 7.40 5. Tabell 20 Swedavias energianvändning på Stockholm Arlanda Airport 2010-2013 i relation till antalet passagerare och lokalyta. Provinstallationer har dessutom skett i bl. Under 2013 har Swedavia fortsatt utbytet av LED-armaturer.00 D 2014-001771 76(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 12.2 Referens Nyckeltal energianvändning I tabell 20 nedan redovisas Swedavias energianvändning på flygplatsen i relation till dels antalet passagerare. Nyckeltalen används som mått på Swedavias energieffektiviseringsarbete på flygplatsen. Utbyte av vanliga armaturer mot LED har gett en minskning av elanvändningen på flygplatsen med cirka 4 GWh sedan 2009.Dokumenttyp Datum Ver. Totalt finns nu ca 12 000 armaturer installerade på flygplatsen. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .5 79 78 72 94 229 227 220 248 Nyckeltal Energianvändning /år (normalårskorrigerad) Totalt Swedavia Arlanda [kWh]/passagerare Arlanda terminaler Värme [kWh]/kvm Arlanda terminaler Värme+El inklusive verksamhetsel[kWh]/kvm 2013 2012 2011 2010 5.6 7.

rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.och värmeförsörjning till flygplatsen. I juni år 2009 togs akvifäranläggningen i Långsåsen.och grusmagasin som används för kyl. i drift. Fjärrkylan ersätter elkyla  Optimering av markvärmefunktionen (prognosstyrning) Dessutom kommer arbetet med LED-installationer att fortsätta. plan 4 Sky City: terminaler. På vintern används den lagrade värmen till markvärmesystemet på flygplanens uppställningsplatser och till att förvärma ventilationsluft i byggnader. Under 2012 har ca 14. intill flygplatsen.5 GWh använts för kylning och ca 3.Dokumenttyp Datum Ver. Under sommaren levererar akvifären kyla till flygplatsens byggnader samtidigt som den lagrar värme. P-hus och lastgata Bagage Nord Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Akvifären är ett stort vatten.4 Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar Exempel på åtgärder som ska genomföras under 2014 för att ytterligare minska energianvändningen på flygplatsen är:  Tryckstyrning av ventilation i Terminal 5 (hanns inte med 2013)  Anslutning av fjärrkyla till B217/Parkeringskassa/Servicecentralen. 12.00 D 2014-001771 77(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens I bilaga 6 presenteras en sammanställning av de energibesparande åtgärder som Swedavia genomfört på Stockholm Arlanda Airport under perioden 2008-2013. I sammanställningen framgår även pågående arbeten. Planerade installationer är:     Terminal 2: P-hus och lastkaj Terminal 4: P-hus.5 GWh för uppvärmning.och värmeanvändning. Akvifäranläggningen har inneburit en betydande minskning av flygplatsens el.

anpassad efter den applikation och det arbetsställe som den används vid. Om produkten godkänns skall sedan en lokal riskbedömning göras ur arbetsmiljösynpunkt. Swedavias kemikaliegrupp kontrollerar regelbundet om nya ämnen tillkommit i begränsningsdatabasen och på kandidatlistan.eller riskminskningsämnen) samt i REACH kandidatlista. Om en sådan produkt inte finns tillgänglig skall användaren ta fram ett förslag på en produkt som uppfyller funktionskraven och lämna detta till Swedavias Kemikaliegrupp för en miljö. När ett behov av en ny kemisk produkt uppstår skall användaren först undersöka om en produkt för ändamålet redan används inom Swedavia.och fastighetsarbete.och arbetsmiljöbedömning. Särskild uppmärksamhet riktas mot produkter som finns med i Kemikalieinspektionens begränsnings. riskbedömning och förvaring av kemiska produkter.och PRIO-databaser (utfasnings.00 D 2014-001771 78(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens 13 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS VARA MINDRE FARLIGA 13.2 Kemikaliearbete För kemikaliehanteringen finns övergripande rutiner om bland annat inköp. Under 2013 har inga produkter innehållande ämnen från REACH kandidatlista fasats ut från verksamheten. Om en uppdatering berör Swedavia kontaktas berörd flygplats för att påbörja arbetet med att fasa ut den produkt som innehåller ämnet ifråga. Att förvaringen uppfyller gällande regler och villkor följs upp genom regelbundna miljöronder och interna revi- Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . såsom halkbekämpningskemikalier. De flesta kemikalierna är normala konsumentprodukter. På Stockholm Arlanda Airport förvaras kemiska produkter invallade eller i utrymmen med tät tröskel och utan golvbrunn. Swedavia har ett strukturerat arbetssätt för anskaffning.1 Typer av kemiska produkter Swedavia hanterar 409 olika kemiska produkter på Arlanda. urval och praktisk hantering.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Alla kemiska produkter finns dokumenterade i databasen iChemistry och förrådsregistret IFS.Dokumenttyp Datum Ver. varav huvuddelen utgörs av produkter i små mängder avsedda för verkstads. 13. men användningen omfattar även ett antal mer specifika produkter. De typer av kemiska produkter som dominerar är: • • • • Eldningsolja och gasol Bensin och dieselolja Halkbekämpningsmedel Vägsalt • • • • Brandsläckningsmedel Mineraloljor Vägmarkeringsfärg Frysskydd Andra kemikalier av betydande omfattning som t ex avisningsglykol och flygfotogen köps in och hanteras av andra företag på flygplatsen.

Gasol 1. Kemikalieförteckning för Swedavia Stockholm Arlanda Airport 2013 redovisas i bilaga 7. Denna uppföljning har under senare år bidragit till en ökad medvetenhet bland personalen och antalet avvikelser vid revisioner har minskat.3 (1.6 (1.0) m3 Avfettningsmedel 3.Dokumenttyp Datum Ver. Sekundol 85 42 (35) m3 Brandövningsbränsle.00 D 2014-001771 79(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens sioner.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.3 Kemikalieförbrukning 2013 Tabell 21 Sammanställning av ett antal kemikalier som hanterats i större volymer inom Stockholm Arlanda Airport 2013 (inom parentes anges siffror för 2012) Produkt Mängd Enhet Flygfotogen Jet A-1 635 047* (665306) m3 Dieselbränslen 1818 (1912)** m3 Bensin 95 MK1 81 (130) m3 Brandövningsbränsle.till dieselfordon och att de miljökrav på fordon som Swedavia ställer leder till en uppgradering av vagnparken på flygplatsen.6) m3 Vägmarkeringsfärg.0 (5. 13. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Kaliumformiat 1320 (1476) m3 Halkbekämpningsmedel.3) m3 Motoroljor 3. Förutom den milda vintern kan detta bero på den succesiva övergången från bensin.3) m3 Spolarvätska 1.3 (3.3) m3 Bilschampo 0.9) m3 Avisningsglykol Typ 1 650* (898) m3 Avisningsglykol Typ 2 215* (315) m3 Halkbekämpningsmedel. TG 320 AF 3. vattenbaserad 17. Minskningen av den totala drivmedelsförbrukningen för markfordon på Arlanda frånunder 2012 har fortsatt även under 2013. vilket till viss del kan tillskrivas den ovanligt milda vintern i slutet av året. Även externa revisioner hos andra verksamhetsutövare på flygplatsen genomförs. brandövning 5.0) m3 Lösningsmedel vid borttagning av gummi 0 (0) från banor *Köps in och hanteras av annat företag på flygplatsen ** Justerat värde från 2012 Det kan noteras att avisning. Natriumformiat 16 (13) ton Vägsalt för halkbekämpning 183 (291) ton Toalettdesinfektionsmedel.4 (4.3 (4.2 (2) ton Skumsläckmedel.och halkbekämpningsprodukter har minskat något i volym från 2012 till 2013.6 (1.

00 D 2014-001771 80(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 13. På försök används även mindre mängder natriumformiat i granulatform.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.4 Referens Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor För att hålla rullbanor och taxibanor isfria under vintern används främst mekanisk halkbekämpning. men troligen också på svårigheter att få tillräckligt goda friktionsvärden på den nya asfaltsbeläggningen. Sop. En ovanligt stor mängd användes under senhösten 2012. För kemisk halkbekämpning av banor används formiatbaserade banavisningsmedel. Formiat är ett salt baserat på myrsyra som är biologiskt lättnedbrytbart. Halkbekämpning är en viktig säkerhetsfråga och användningen av formiat styrs uteslutande av väderförhållandena. dock under förbrukning av syre. På Stockholm Arlanda Airport används främst en vattenlösning av kaliumformiat. En ovanligt stor mängd användes under senhösten 2012beroende på väderleken. vilket är en ovanligt stor mängd60. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . vilket sker med hjälp av fältfordon utrustade med stålborstar och blåsaggregat så kallade PSB-maskiner (Plog. Störst användning sker vid lätt nederbörd och när temperaturen är kring noll. 60 I tabell 21 framgår att förbrukningen var lägre 2013 än under 2012. Sedan vintersäsongen 2012-2013 levereras banavisningsmedlen från Kemira. Figur 27 Formiatanvändning under vintersäsongerna 2003/2004 – 2012/2013. Under vintersäsongen 2012/2013 användes 2 250 ton formiat. Att behovet varierar från säsong till säsong framgår av figur 27 nedan.Dokumenttyp Datum Ver. Blås). Vid de tillfällen mekanisk halkbekämpning är otillräcklig för att hålla erforderliga friktionsvärden sker även kemisk halkbekämpning. Formiat har låg giftighet för vattenlevande organismer.

Sedan ca 10 år tillbaka används två typer av glykol. dels en något tjockare blandning (typ 2). A-glykolen används sedan dels i externa reningsverk där den används som extra kolkälla. Resultaten från denna redovisas nedan. Vid B-glykoldammarna finns också en snötipp för glykol.Dokumenttyp Datum Ver. För avisningen används propylenglykol uppblandad med vatten. Användningen varierar från säsong till säsong beroende på väderleken. Under säsongen 2012/2013 användes sammanlagt ca 1 383 ton 100 procentig glykol.och formiatpåverkad snö.00 D 2014-001771 81(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 13.1 Sammanfattning glykolrapport61 Behovet av avisningsmedel varierar kraftigt beroende på väderleken. vilket är ca 60 procent mer än den mängd som användes under föregående säsong (846 ton)62. Smältvatten från denna snötipp avleds till Bglykoldammarna. 13. se figur 28 nedan. Glykol som rinner av flygplanen sugs upp med sugbil och lagras i tankar och benämns A-glykol. Swedavia D 2013-005878 62 I tabell 21 framgår att förbrukningen var lägre 2013 än under 2012. Den glykol som inte kan sugas upp benämns B-glykol och samlas upp via rännor och ett särskilt ledningssystem till flygplatsens B-glykoldammar. En ovanligt stor mängd användes under senhösten 2012. dels den vanligaste tunna blandningen (typ 1). Propylenglykol är biologiskt lättnedbrytbart. I syfte att kontrollera efterlevnaden av gällande villkor med avseende på utsläpp av glykol till dagvattnet görs en särskild glykolrapport efter varje avisningssäsong. varifrån den pumpas till Käppala reningsverk. 61 Glykolhantering vid Stockholm Arlanda Airport avisningssäsongen 2012/2013.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. dels i en testanläggning för glykolåtervinning.5.5 Referens Kemikalieanvändning vid flygplansavisning Avisning av flygplan görs av fyra externa avisningsföretag på särskilt anvisade platser. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . dock under förbrukning av syre.

vilket innebär att gällande villkor (max 10 %) har uppfyllts.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.6 Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor Tidigare användes på Stockholm Arlanda Airport ett organiskt lösningsmedel för att avlägsna gummirester från betongen på rullbanorna. 13. Utsläpp till recipienten Enligt undersökningar och beräkningar som Swedavia tidigare utfört beräknas ca 10 % av använd glykol antingen följa med flygplanen upp i luften eller på annat sätt diffust försvinna till luft i samband med avisningen.7 Kemikalieanvändning vid brandövning Brandövningar sker på den särskilda övningsplatsen norr om västra delen av bana 2. 13.Dokumenttyp Datum Ver. Uppsamling med sugbil utfördes vid 99. Denna användning ersattes i början av 90-talet med en kemikaliefri teknik med högtrycksspolning med vatten och sopning med sopvalsar. Av återstående ca 10 % bryts en viss del glykol ner i ledningsnät och dammar (innan provtagning) och en annan del i flygplatsens dagvattenanläggningar. Noterbart är att provtagningen av A.00 D 2014-001771 82(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Figur 28 Användning av glykol under vintersäsongerna 1991/1992 – 2012/2013. Baserat på provtagningar av den uppsamlade A.och B-glykolen beräknas denna uppsamling till ca 80 % av totalt använd mängd glykol.glykolen har skett på utgående ledning från aktuella uppsamlingsdammar. Följaktligen har det under 2013 inte använts några organiska lösningsmedel för att ta bort gummirester från rullbanorna. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Utsläppet till recipienten under säsongen 2012/2013 beräknas därmed ha uppgått till maximalt 5-10 %.och B. Övningsområdet är försett med gummiduk i marken så att allt släckvatten tas omhand för rening i en av Swedavias reningsanläggningar innan det släpps vidare till det kommunala spillavloppsnätet.9 % av alla flygplansavisningar under säsongen 2012/2013.

I samband med övningar med brandsläckningsskum används dels ett detergentbaserat övningsskum till cirka 1. Därmed kan den karaktärisering av toalettavfall som gjordes 1999 även fortsättningsvis vara relevant för att beskriva avfallets påverkan på spillvattnet.5 procent inblandat i vatten. men att detta inte utgör ett problem med hänsyn tagen till den spädning som sker vid avledningen till spillvattennätet. Utöver köldmedierapporten ska även en kemikalieförteckning årligen rapporteras till Käppalaverket. Länsstyrelsen i Stockholms län. 13. Toaletterna i ankommande flygplan töms med sugbil.8 Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter I flygplanstoaletterna tillsätts baktericider för att hindra bakterietillväxt och smittspridning. med inrapportering senast den 10 april. 13. Den visade inte på någon större förändring av vilken typ eller mängder av baktericider som tillförs spillvattnet. dels ett fluorfritt skarpt brandskum med 3 procents inblandning.9 Övrig kemikalierapportering Stockholm Arlanda Airport upprättar årligen en köldmedieraport som skickas till tillsynsmyndigheten. Denna karaktärisering gav vid handen att toalettvattnet hade toxiska egenskaper.Dokumenttyp Datum Ver. varefter innehållet töms i en central pumpgrop för vidare avledning till det kommunala spillvattennätet. Den senaste undersökningen av vilka baktericider som tillförs Arlandas spillvatten genom tömning av flygplanstoaletter gjordes 2011. I anslutning till tömningsstationen sker tillblandning av ny sanitetsvätska till de flygplan som önskar påfyllning.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . senast den 31 mars.00 D 2014-001771 83(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Vid de flesta övningar används endast Sekundol som bränsle och vatten som släckmedel.

Den enda avfallshantering som Swedavia utför i egen regi är allmän städning av flygplatsområdet.1 Avfallshantering på Arlanda år 2013 Merparten av avfallshanteringen på Stockholm Arlanda Airport utförs av Swedavias kontrakterade entreprenörer.Dokumenttyp Datum Ver. Där kan verksamhetsutövare på området lämna avfall varje dag mellan kl 07-09 då centralen är bemannad.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Städning i flygplanen handlas upp av flygbolagen. tömning av sopbehållare samt underhållsrensning av hydrantsystemet.och omlastningsstation (Kretsloppscentralen) strax utanför airside. I tabell 22 nedan redovisas de fraktioner som kan lämnas till Kretsloppscentralen. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Huvudentreprenören. sköter all avfallshantering åt Swedavia på flygplatsen utom slam från fett. och det insamlade avfallet därifrån läggs i kärl som omhändertas av huvudentreprenören. Bland de fraktioner som har en fast mottagningsanläggning kan nämnas det brännbara avfallet som transporteras till Uppsala värmeverk samt det farliga avfallet som körs till Ragn-Sells anläggning Högbytorp för vidare behandling eller ytterligare borttransport. Farligt avfall till exempel olika oljor. batterier med mera sorteras av huvudentreprenörens personal. Följande fraktioner kan exempelvis sorteras: • • • • • • • • • • • • returpapper inklusive tidningar wellpapp hårda plastförpackningar övriga plastförpackningar färgade glasförpackningar ofärgade glasförpackningar metallförpackningar blandade små batterier kompost trä brännbart avfall deponirester (t ex porslin) Avfallsentreprenören transporterar de insamlade fraktionerna till Swedavias mottagnings. ledningsrensningar och reningsverk som ligger på en annan entreprenör (Sita).och oljeavskiljare.00 D 2014-001771 84(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens 14 REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET 14. Avfallsinsamlingen är ordnad så att resenärer och verksamhetsutövare uppmanas att källsortera. färger. Städning av lokaler utförs av ett antal olika städentreprenörer. lampor. De insamlade restprodukterna transporteras under huvudentreprenörens ansvar till olika godkända behandlingsanläggningar. Beroende på plats erbjuds olika möjligheter med avseende på kärl. Ragn-Sells.

4 Ton Olje.9 Ton Lösningsmedel Högbytorp 0. samt var dessa produkter omhändertogs.0 Ton Övrigt farligt avfall (fr a sopsand) Högbytorp 250.4 Ton Papper/kontorspapper Hallstavik/IL Rosersberg 125.61 Ton Ton Elektronik Högbytorp 38.8 Ton Ton Metallförpackningar Högbytorp 12.8 Ton Wellpapp Lunda 310.5 Ton Lysrör Högbytorp 2.2 Referens Avfallsfraktioner från Stockholm Arlanda Airport 2013 I tabell 22 nedan redovisas en sammanställning över de avfallsfraktioner som lämnade Arlanda under 2013. Tabell 22 Avfallsfraktioner Arlanda 2013. 14.9 Ton Utsorterat trä Högbytorp/Edst.1 Ton Pallemballage Lunda 22.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01./Brista 2621.9 Ton Glykolrester Hårda plastförpackningar Högbytorp Edstippen 1900. Energiåterv.1 Ton Blandat avfall till sortering Högbytorp 50./Brista 42.1 Ton Spill/avfallsolja Högbytorp 15. Kategori / Fraktion Mottagare Blandat metallskrot Högbytorp/Västerås 30 Ton Avfall från fettavskiljare Högbytorp 145 Ton Biologiskt nedbrytbart avfall Högbytorp 206.3 Ton Avfall sandfång/grusränna/oljeavsk.5 Ton Ofärgat glas Högdalen 26.83 Ton Färgburkar Högbytorp 3.9 Ton Hushållsavfall Uppsala värmev.6 0. bly (Pb) Småbatterier osorterade Högbytorp Högbytorp 6.82 Ton Färgavfall Högbytorp 0.3 Mängd Aktiviteter under 2013 Swedavia arbetar för att en större andel av flygplatsens avfall ska materialåtervinnas.3 Ton Farligt avfall Batterier. Under 2013 har i huvudsak nedan aktiviteter bedrivits: Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .och bränslefilter Högbytorp 1.0 Ton Annat oljehaltigt avfall Högbytorp 2. Högbytorp 3.Dokumenttyp Datum Ver.5 35.6 Ton Metallhydroxidslam Högbytorp 4.4 Ton Materialåterv.3 Ton Färgat glas Högdalen 121.9 Ton Brännbart verksamhetsavfall Uppsala värmev./Brista 1499.4 Ton Deponi Avfall till deponi Högbytorp 6.00 D 2014-001771 85(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 14.

Tjänsten tillträds den 1 april 2014. Syftet med anläggningen är att under vintertid fånga upp dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor och skapa förutsättningar för nedbrytning av organiskt material som kommer från halkbekämpningsmedlet kaliumformiat som används på banorna.2 Södra dagvattenanläggningen (SDA) Anläggningen har i stort sett färdigställt och tagits i provisorisk drift inför vintersäsongen 2013/2014. Anläggningen tar emot dagvatten från östra delen av bana 2 med tillhörande taxibana samt dagvatten från hårdgjorda ytor Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 15. Vattnet leds till en sedimenteringsficka med oljeläns för att fånga upp tyngre partiklar och hindra eventuella oljeutsläpp från att spridas vidare. Anläggningen tar emot vatten från ramp.00 D 2014-001771 86(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens  Flygplatsen har identifierat ett behov av att anställa en avfallsingenjör på heltid.1.3 Halmsjöns dagvattenanläggning (HSDA) I enlighet med meddelat tillstånd (2013-04-17) har en skärmbassänganläggning anlagts i nordöstra delen av Halmsjön.1.1.1. Anläggningen består av tre stycken säsongslagringsdammar. planerat till hösten.1 Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA) Anläggningen har i stort sett färdigställt och tagits i provisorisk drift inför vintersäsongen 2013/2014. Nedströms sedimenteringsfickan finns en luftare för syreindrivning i syfte att bryta ned det organiska materialet och oxidera vattnets innehåll av metaller. I anläggningen skapas syrerika förhållanden genom luftningen och tillräckligt lång uppehållstid i lagringsdammarna för nedbrytning av organiskt material innan vattnet leds vidare till Halmsjöbäcken och vidare till recipienten Märstaån. 15. Efter syresättningszonen används befintligt dike för fortsatt nedbrytning av organiskt material samt för sedimentering av partikelbundet material och metalloxider. så kallat Avfallsforum. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA 15.1. Ett forum hölls i början av året där man bl a beslutade att frekvensen skulle vara två gånger per år.1. sköts upp i avvaktan på avfallsingenjören. Rekrytering påbörjades under våren 2013.Dokumenttyp Datum Ver. Syresättningen förbättrar även möjligheterna för utfällning och avskiljning av fosfor. två luftningsdammar och en våtmark.och terminalområden samt delar av taxibana sydost om bana 1.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.1 Byggnation av dagvattenanläggningar 15.1 Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten 15.  Ett forum för avfallshantering startades 2012 mellan Swedavia och aktörer på flygplatsen.1. Årets andra forum.

Under 2011 skärptes lagstiftningen genom förbud mot användning av brandsläckningsskum innehållande PFOS. Handlingsplanen omfattar åtgärder för att minska Arlandas totala utsläpp av koldioxid. en samverkansgrupp för en förbättrad vattenkvalitet i Märstaån och Steningeviken som består av bl. Användningen av brandsläckningsskum har bidragit till att ett stabilt miljögift. diarienummer D2012-001367).1.3 PFOS För några år sedan har ett relativt nytt miljöproblem identifierats på Swedavias flygplatser.Dokumenttyp Datum Ver.5. År 2008 utfärdade Stockholm Arlanda Airport förbud mot att använda brandsläckingsskum innehållande PFOS. diarienummer LFV 2008–006271. Inkommande vattens innehåll av organiskt material bryts ner och partikulärt material sedimenterar i anläggningen. Länsstyrelsen.3.a.2 Märstaåns vattensamverkan Under 2013 har Swedavia fortsatt sitt deltagande i Märstaåns vattensamverkan. varefter det leds genom anläggningen inom bottenförankrade skärmdukar och därefter vidare till Halmsjöns övriga vattenvolym. Samtliga åtgärder finns sedan år 2008 sammanställda i ”Handlingsplan avseende LFVs (numera Swedavias) åtgärder för att Stockholm Arlanda Airports utsläpp av koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor”.00 D 2014-001771 87(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens söder om detta banavsnitt. 15. 15.1.2 Åtgärder för minskade utsläpp till luft Arlanda arbetar med olika åtgärder för att minska utsläppen till luft där fokus de senaste åren har varit att minska flygplatsens utsläpp av fossil koldioxid. PFOS (perfluoroktansulfonat). Många av åtgärderna redovisade i handlingsplanen för perioden 2008-2011 är genomförda. En redovisning av framdriften för åtgärderna i handlingsplanen år 2013 finns i bilaga 4. Syftet är att karakterisera tillståndet i Mästaåns olika grenar. Inkommande vatten syresätts. Sigtuna kommun och ett antal näringsidkare inklusive Swedavia.1. Se mer information om projektet RE-PATH i avsnitt 9.1. Uppföljningen består av vattenkemisk provtagning och provtagning av påväxtalger.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Anläggningen färdigställdes under hösten och har tagits i provisorisk drift under vintersäsongen 2013/2014. 15. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .1. En komplettering har även gjorts för att synliggöra att många av åtgärderna även reducerar utsläppen av kväveoxider och partiklar. Den övergripande inriktningen i den ursprungliga handlingsplanen kvarstår. att utgöra underlag för bedömning av ekologisk och kemisk status i Märstaån samt att fortsätta den långsiktiga tidsserieövervakningen i Märstaåns mynning.3. inte längre aktuella eller framflyttade i tiden. har spridits i miljön kring flygplatsen. se exempel nedan. se avsnitt 9. Under år 2012 kompletterades och uppdaterades denna handlingsplan med åtgärder för reduktion av utsläppen av fossil koldioxid från flygplatsverksamheten år 2012-2015 (Handlingsplan för reduktion av utsläpp av koldioxid år 2012-2015.

Vad gäller lätta fordon har under 2013 fem stycken fordon ersatts med miljöfordon. Under 2013 har exempelvis tre nya räddningsfordon av bästa miljöklass (diesel) och en RME-lastbil tagits i drift. Till exempel levereras nu återigen 100 procent förnybar fjärrvärme till flygplatsen efter det att en tvist lösts med Fortum. Genomförda driftoptimeringar under 2013 är bland annat energieffektivare kylproduktion.00 D 2014-001771 88(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 15. byte till energieffektivare pumpar och fläktar. Under 2013 har även ett ramavtal för PSB-maskiner med förnybart bränsle tagits fram. 15. Härutöver har ca 2000 armaturer bytts ut till LED-belysning under 2013. Swedavia träffar regelbundet kollektivtrafikoperatörer för att verka för ökad andel förnybara bränslen samt förbättrade linjer.k.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. avgångstider och information för resenärer och anställda.1 Referens Fordon och bränslen Swedavia har arbetat med mål och aktiviteter för att minska utsläppet av koldioxid från fordon och bränslen. Se vidare i kapitel 12 och bilaga 6.) Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Därefter kommer tre maskiner att levereras varje år fram till 2017. År 2013 reste 49 % av flygresenärerna med tåg eller buss till/från flygplatsen. installation av fjärrkyla till Terminal 2. Investeringsbeslut finns för utbyte av resterande 30 lätta fordon under 2014. Sedan 2008 arbetar Swedavia tillsammans med elva andra aktörer utifrån ett Letter of Intent för att öka tillgängligheten och minska miljöpåverkan från transporter till och från Arlanda.2. energieffektivare markvärmekörning. Två maskiner kommer att levereras och testas under hösten 2014. att jämföra med 48 % Stämmer ej. Swedavias erbjuder också alla sina anställda att resa subventionerat med kollektivtrafiken.2. Utbildning i sparsam körning har genomförts för bussförare och personal som arbetar som bussförare eller med fälthållning som t ex snöröjning.Dokumenttyp Datum Ver.2. Sedan 2011 har Swedavia dessutom krav på 100 procent miljötaxi för taxibolagen som trafikerar Arlanda. Det innebär att för att få hämta upp resenärer på Arlanda måste man trafikera flygplatsen med miljötaxi. Dessutom har de hybridbussar som driftsattes 2012 från april 2013 körts med 100-procentig RME. siffran? föregående år. (Dispens lämnas dock till s.2 Energi Swedavia har även arbetat med mål och aktiviteter för att minska utsläppen av koldioxid från energianvändningen på Stockholm Arlanda Airport. För att främja körning med miljöbilar finns på flygplatsen cirka 114 stycken laddplatser för elbilar med gratis parkering och laddning. ”stortaxi”.3 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda Airport Swedavia har som målsättning att öka andelen resenärer som reser kollektivt till flygplatsen och på så sätt minska utsläppen av bland annat koldioxid från marktrafiken. 15.

Detta kräver mindre gaspådrag och därmed minskar bullret och bränsleförbrukningen. LFV. Exempel på andra åtgärder för att minska utsläppen från flygtrafiken är arbetet med införande av verktygen CDM (Collaborative Decision Making) och D-MAN (Departure Manager). En ”grön” inflygning kan även genomföras utan att följa en fastställd inflygningsväg. vilket reducerade koldioxidutsläppet med cirka 1 070 ton. Gröna inflygningar förutsätter god planering av hela flygningen och innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från marschhöjd till landningsbanan. Ytterligare cirka 49 000 sådana inflygningar till Arlanda genomfördes under år 2013.3 Åtgärder för minskad energianvändning Se kapitel 12. Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Den emissionsrelaterade avgiften som är en del av startavgiften. Under år 2013 genomfördes ungefär 6000 gröna inflygningar från marschhöjd till landning. Swedavia verkar också för att tillhandahålla infrastruktur för förnybara drivmedel för flygplan och har under året gått in i ett Nordiskt Samarbete (NISA) med ett antal företag för att möjliggöra en kommersiell produktionsanläggning för biobränsle till flyg.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01.Dokumenttyp Datum Ver. arbetar för att minska avgasutsläppen från flygplanen vid inflygning. Som tidigare tillämpas emissionsrelaterade avgifter för flygplan.a. D-MAN (Departure Manager) är ett verktyg som ökar förutsägbarheten för starter och landningar genom att bl. 15.3.4.00 D 2014-001771 89(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 15. Dessa gröna inflygningar följde någon av de fastställda inflygningsvägarna med ”inbyggd” CDA (kontinuerligt sjunkande). ”Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi”. CDM ska resultera i dels optimerade taxningstider och minimerade motortider för flygplanen när de är på marken och dels effektivare flygoperationer i luften. Under 2013 har Swedavia i princip slutfört arbetet med att införa elinfrastruktur för strömförsörjning av alla uppställningsplatser på terminal 2. föreslå köhantering i samband med avgång.2. genom så kallade gröna inflygningar.4 Referens Flygtrafik Startavgifterna har under året setts över. Åtgärden har utförts i syfte att minimera användningen av och därmed utsläppen från dieselaggregat och från flygplanens hjälpkraftaggregat (APU) när flygplanen står vid gate. ökar med ökande utsläpp av kväveoxider och kolväten och fungerar som ett incitament för flygbolagen att använda flygplan med renare motorer på Arlanda. 5 och pir F. Swedavias leverantör av flygtrafiktjänst.

De egna utsläppen i verksamheten som ännu inte kunnat minskas med egna åtgärder kompenseras genom att Swedavia investerar i projekt i utvecklingsländer. Samtliga utsläppskällor verifieras sedan enligt ISO 14064 (Greenhouse Gas Accounting) av en oberoende revisor. Under 2013 utfördes revision av Arlandas carbon footprint. såsom flygbolag. Airport Carbon Accreditation. neutrality. Sedan 2012 har Arlanda som första flygplats i världen ett treårigt certifikat. som mäter och graderar flygplatsers arbete med att minska sin klimatpåverkan. Grundkraven är en redovisning av flygplatsens koldioxidutsläpp som flygplatsen har kontroll över men också de utsläppskällor som flygplatsen kan påverka. 1. Stockholm Arlanda Airports aktiviteter i NMP följer ett internationellt vedertaget åtgärdsprogram för flygplatsers bullerhantering. Just nu finns två olika kurvade landningsprocedurer i drift på flygplatsen och fler är Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . Arlanda klimatarbete är sedan 2009 certifierat på den högsta nivån 3+.00 D 2014-001771 90(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM 15.5 Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission De åtgärder som flygplatsen arbetar med för att minska bullerexponering och total bulleremission som framförallt belastar kringboende vid flygplatsen finns sammanställda i flygplatsens NMP. Vidare ingår att bevisa en effektiv koldioxidhantering och att påvisa kontinuerliga utsläppsminskningar. Carbon Footprint skickades in och koldioxidackreditering är fortsatt gällande på högsta nivån (3+). den så kallade Balanced Approach.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Operativa åtgärder Åtgärder för att minska bullret med olika procedurer. enligt punkt 1-3 nedan. Punkt 6 behandlar avgiftsmodell för startavgifter. Programmet följer den internationella standarden World Resources Institute (WRI) ”Greenhouse Gas Protocol”. Flygplatsers klimatarbete kan certifieras på fyra olika nivåer. cateringföretag och kollektivtrafikbolag i klimatarbetet. För att uppnå nivå 3 måste flygplatsen engagera andra företag som agerar på flygplatsen. Bland annat har man tittat på vilka konsekvenser en bullerreducerande startprocedur skulle få för att utvärdera om denna är värd att införa på flygplatsen. Noise management Plan.Dokumenttyp Datum Ver. Denna nivå innebär att flygplatsen är helt klimatneutral avseende koldioxidutsläpp från den egna verksamheten.4 Referens Airport Carbon Accreditation Stockholm Arlanda Airport är sedan november 2009 certifierad på högsta nivån enligt ett internationellt program. 15. banfördelning. etc. ACA. Under året har flygplatsen utrett olika procedurer för att minska bullret. Motsvarande utsläppsminskning kan då istället ske inom ramen för dessa projekt. För att bli certifierad på högsta nivån i programmet måste också alla andra steg på skalan uppfyllas. Flygplatsorganisationen ACI (Airport Council International) i samarbete med WSP Environmental står bakom programmet som kallas Airport Carbon Accreditation. Flygplatsen har utöver dessa punkter lagt till två punkter. punkt 4 och 5.

Uppföljning och Kontroll Swedavia Konsult utför uppföljning och kontroll genom bullerkartläggningar/mätningar/beräkningar. skovisningar). eftersom det inte får bullra mer än 70 dB(A) över Löwenströmska området under denna tid. Flygplatsen har under året genomfört följande aktiviteter i sitt arbete med information till allmänheten: 8 st. Markanvändning Inom ramen för bevakning av Riksintresset Stockholm Arlanda Airport bevakar och yttrar sig Swedavia rörande samtliga bygglovsärenden inom Riksintresseområdet. flygplatsen nådde trots detta upp till den uppsatta svarstiden i 80% av fallen. 5.00 D 2014-001771 91(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens under utredning. (ISOL-projektet) inventerar och bullerisolerar Swedavia de bostäder som enligt villkor i flygplatsens miljötillstånd har rätt till bullerisolerande åtgärder. Under 2013 utfördes bullerisolerande åtgärder på fem hus (en komplementbyggnad. Resultatet av villkorsuppföljningar redovisas i kapitel 9. Den nya versionen togs emot positivt av allmänheten. 23-07. Projektet har under 2014 övergått till förvaltningsskede då i stort sett samtliga bostäder nu är åtgärdade i enlighet med gällande villkor. Egenuppföljning och kontroll regleras också i flygplatsens miljövillkor vilka redovisas i kapitel 9. Flygplatsen jobbar kontinuerligt med att få ner den fördröjning som finns i systemet så att informationen finns tillgänglig snabbare. av Tidningen Nya Arlanda. Restriktioner Stockholm Arlanda Airport har restriktioner i sina villkor.1. 3.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. två kompletteringar samt på två bebodda hus som förut stått tomma). Under året hade flygplatsen ett mål att i 85-90% av fallen svara på enklare klagomål inom 3 dagar. Kommunikation Bullerklagomål samt Information till omgivningen. Under året lanserades en ny version av WebTrak som är flygplatsens webbaserade system där allmänheten kan följa flygningar för att få information och lämna eventuella klagomål. guidade visningar för grannar (exkl.Dokumenttyp Datum Ver. 4. lokala och regionala möten. 80 % nöjda grannar i Grannöjdhetsundersökning (genomförs vartannat år) Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 . 4 nr. Ett annat exempel är att flygplatsen inte låter några flygplan landa på bana 3 söderifrån kl. 2 st. Exempelvis får kapitel 2-flyg inte använda bana 1 nattetid. 2.4. Detta mål nåddes inte helt då trenden under året har varit klagomål av lite mer omfattande karaktär. Inom ramen för projektet ”Bullerisolering Arlanda flygplats”.

Avgifter En arbetsgrupp har genomfört en revision av Swedavias befintliga avgiftsmodeller för start.63 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Punkten är inte tillämplig på flygplatsverksamheten eftersom verksamheten går ut på att generera tjänster.swedavia.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2014-03-31 01. Någon tillverkning av varor sker inte.och klimatpåverkan. 6.Dokumenttyp Datum Ver. 63 http://www. Swedavia har beslutat om en ny prismodell och justerade flygplatsavgifter som kommer att gälla från och med den 1 april 2014. Som ett resultat av arbetet har miljöavgifterna uppdaterats och moderniserats med avsikt att ytterligare öka incitamenten för flygbolagen att använda flygplan med mindre buller.00 D 2014-001771 92(92) Godkänd Sekretess K-ÅW Flygplats Upprättad av Stockholm Arlanda Airport ARNMM Referens Målet med att ha guidade visningar för 300 skolbarn ifrån grannkommunerna på flygplatsen har inte kunnat genomföras då kraven på visitorrätt under året har skärpts.och miljöavgifter kopplade till buller och emissioner.se/vara-tjanster/flygmarknad/swedavias-anvandarvillkor-ochavgifter/samradsprocessen-om-swedavias-flygplatsavgifter/ Miljörapport Stockholm Arlanda Airport 2013 .