SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 2-2008

Passion och hngivenhet i idrott

en frutsttning, riskfaktor eller bde och?
Fr att lyckas i elitidrott krvs mnga r med medveten hgkvalitativ trning. Det tar helt
enkelt tid att n vrldseliten i idrott och de som lyckas trnar bttre och ofta mer n de som
inte lyckas. Fr att klara av detta krvs stark drivkraft och vilja att underkasta sig denna
trning. Hngivenhet och passion fr idrotten r drfr en ndvndighet. Denna starka
passion kan under vissa omstndigheter omvandlas till en negativ drivkraft och innebra
risker fr att utveckla idrottsrelaterad utbrndhet.

P frgan varfr hon slutade idrotta motivation har andra orsaker.

svarade en ung lovande simmare:
Ja det r s klart den hr trtt-
heten och slitet nr man aldrig fick
ngonting fr det. Det r ju jttejob-
bigt nr man aldrig fr ngon utdelning
utan att det knns som att man sliter
i motvind. Jag tror att p grund av
att kroppen blev trtt gjorde det att
Henrik Gustafsson
huvudet blev trtt ocks. Fr det var
rebro universitet
och Nationellt vinter- s mycket tankar runt i kring. Just att
sport centrum, man frskte hitta orsaker till att det
Mittuniversitetet gick smre. Kanske det ena gav det
stersund
andra och till slut fanns det inte mycket
kvar
ven om upplevelsen r person-
lig s r beskrivningen av extrem
fysisk och mental trtthet tillsam-
mans med tappad motivation typisk
fr utbrndhet hos idrottare. Att
tappa motivationen och sluta med
sitt idrottande r vanligt och de flesta
idrottare som slutar idrotta gr detta
av andra orsaker n utbrndhet, t.ex.
andra intressen tar ver eller att det
inte r lika kul med idrott lngre. Men
ett antal idrottare slutar p grund av
stressrelaterade problem och nyckel
komponenterna fr utbrndhet r den
stora utmattningen och upplevelsen av
stress (Gustafsson, Hassmn, Kentt
& Johansson, in press). Utan dessa s
r det inte utbrndhet utan bristen p
Bristen p kunskap om vad idrotts-
lig utbrndhet egentligen r kan vara
orsaken till mnga missuppfattningar
om idrottslig utbrndhet. Det r d
viktigt att betona att orsakerna oftast
ligger utanfr individen och orsaken
inte r vekhet i karaktren. Vidare s
r det individer utan psykiska sjukdo-
mar som drabbas, utbrndhet ska allts
inte blandas ihop med neuroticism
(t.ex. tvngstankar och ngest) eller
depression, ven om idrottslig utbrnd-
het verkar kunna leda till depression
(Gustafsson, 2007; Schaufeli, 2003).
En beskrivande modell av idrottslig
utbrndhet
Figur 1 (Gustafsson, 2007) beskriver
idrottslig utbrndhet och inkluderar
orsaker, tidiga symtom, srbarhets-
faktorer, nyckelkomponenter samt en
beskrivning av processen fram till slut-
stationen som in en del fall r avhopp
frn idrotten.
Orsaker. Bakgrunden till utbrnd-
het verkar vara en kombination av
olika orsaker. Exempel p detta r
stora krav (bde egna och andras),
relationsproblem, multipla stressorer
som att hinna med bde skola och
idrott, att vara 24-timmars idrot-
tare och fr mycket idrott totalt sett
vilket innebr att de inte hinner tnka

6
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 2-2008
Kvarhllande faktorer
Orsaker
Idrottsidentitet prestationsbaserad sjlvknsla
Extrem
trning Tidiga tecken
tecken
Utmattning
Krav
Skola/arbete Minskande
Sociala motivation
Relationer
Frustration
24-timmars ver
idrottaren uteblivna
Negativa
resultat
prestations-
krav
Brist p
terhmtning
Lg social support/lg autonomi/brist p coping/personlighet/motivationsklimat
Srbarhetsfaktorer
Prestationsstrvan
Figur 1. En modell fr beskrivning av utbrndhet hos idrottare (Gustafsson, 2007).
p annat och otillrcklig terhmtning
som fljd (Gustafsson et al., in press).
Detta leder till en total verbelastning,
dr trningen i mnga fall endast r
en bidragande orsak och psykosocial
stress minst lika viktigt.
Srbarhetsfaktorer. ven om
yttre faktorer anses som viktigare s
pverkar personlighetsdrag risken fr
utbrndhet. Att ha perfektionistiska
drag verkar ven ha en viktig betydelse
(Lemyre, Hall & Roberts, 2008), dr
negativa former av perfektionism (oro
fr vad andra ska tycka och extrem
sjlvkritik) kan leda till en destruktiv
form av drivkraft som kar risken fr
utbrndhet. ven brist p sjlvbestm-
mande (autonomi), lgt socialt std,
bristande frmga att hantera stress
(coping) och resultatinriktat motiva-
tionsklimat r relaterat till hgre grad
av utbrndhet.
Tidiga symtom. Utbrndhet kan
beskrivas som resultatet av en situation
dr idrottaren upplever en obalans
mellan stor anstrngning fr att uppn
sina ml och liten belning (Gus-
tafsson, 2007; Gustafsson, Kentt,
Hassmn, Lundqvist & Durand-Bush,
2007). Att under lng tid lgga ned
kraft och mda p sitt idrottande utan
att n framgng kan ka risken fr att
drabbas av negativa knslor gente-
Utbrndhet
Fysisk/emotionell utmattning
Avhopp
Brist p framsteg
Nedvrdering av
idrottens betydelse
mot sitt idrottande. Tidiga symtom
r drfr minskad motivation hos
idrottare som tidigare var mycket
motiverade. Tecken p detta kan vara
tidigare ambitisa idrottare som brjar
att fuska med trningen eller und-
viker trning och match. De upplever
ven en frustration ver att de inte
uppnr de resultat och ml de satt upp,
tillsammans med fysisk och emotionell
trtthet (Gustafsson et al., in press).
Nyckeldimensioner. Utbrndhet kan
yttra sig p mnga olika stt med en
komplex symtombild. Trots de mnga
olika symtomen s anses det vara ett
multidimensionellt fenomen som bestr
av tre dimensioner. Huvuddimensio-
nen r extrem emotionell, mental och
fysisk utmattning vilket anses vara
det som bst definierar utbrndhet.
Tillsammans med en knsla av brist p
framsteg och en minskad vrdering av
idrottens betydelse s beskriver detta
idrottslig utbrndhet. Om symtomen
och utbrndhetsprocessen blir till-
rckligt allvarliga s leder detta ofta i
slutndan till avhopp.
Kvarhllande faktorer. Varfr
slutar d inte idrottaren som upplever
stor utmattning, tappat engagemang
och frustration ver uteblivna resultat
tidigare? Ngra orsaker har utkristal-
liserat sig och vi har valt att kalla dessa
kvarhllande faktorer (Gustafsson et
al., in press). Att ha en stark och framf-
rallt smal idrottsidentitet, dvs. individen
identifierar sig starkt med rollen som
idrottare och r i mngt och mycket
endast idrottare. Detta kan i mnga fall
vara gynnsamt d det fr idrottaren att
vilja gra sitt bsta eftersom prestatio-
ner i idrott blir viktiga fr individen.
Men det kan ocks ka risken fr
utbrndhet d det i kombination med en
prestationsbaserad sjlvknsla kan gra
att idrottaren fortstter kmpa lite fr
lnge trots tecken p bristande ter-
hmtning. Drivkraften kan bli s stark
att idrottaren inte lyssnar p kroppens
signaler. Andra viktiga faktorer att de
fortstter r andras frvntningar, att
det finns f andra mjligheter eller att
individen har investerat mnga r i sin
satsning och drfr har svrt att lmna
idrotten. Risken fr utbrndhet kar om
orsaken till att man idrottar beror p
att idrottaren knner att han eller hon
mste istllet fr att vilja sjlv (Rae-
deke, 1997). Hr spelar organisationen
vid idrottsgymnasierna en stor roll. Att
det finns mjligheter till anpassning av
satsningen under de tre eller fyra r som
idrottaren gr vid gymnasiet om intres-
set sviktar eller om idrottaren upplever
stor stress. Vra studier (Gustafsson et
al., in press) indikerar att dlig flexibili-
tet och knslan att vara fngad i syste-
met pverkar risken fr utbrndhet.
Prestationsstrvan. Det som driver
processen r strvan att prestera. Efter-
som framgng r starkt frknippat med
stolthet och positiva knslor medan
motgng och dliga prestationer r fr-
knippat med skam och negativa knslor
hos dessa individer s blir strvan att
bibehlla sjlvknslan en oerhrt stark
motivationsfaktor.
Utbrndhet och vertrning
Det rder en begreppsfrvirring bde
bland forskare och praktiker p fltet
rrande begreppen vertrning, vertr-
ningssyndrom och utbrndhet. Termen
vertrning r problematisk d den
indikerar att det r fr mycket tr-
ning som r orsaken till att idrottaren
underpresterar. ven om det kan vara s
i vissa fall s pverkar andra stressorer
som t.ex. psykologisk stress till minskad
mjlighet att klara trningsmngden
(Miller, Vaughn & Miller, 1990). I
praktiken innebr det att trningsmng-
den i sig inte behver vara problemet
utan den totala stressituationen. Nr
det gller utbrndhet hos idrottare s
finns det en relation till verbelastning
eller vertrningssyndrom. Fr mycket
7
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 2-2008
trning och otillrcklig terhmtning
kan i vissa fall vara orsaken men ofta
r psykosociala orsaker som inre och
yttre press och relationsproblem med
trnare eller frldrar viktigare (Gus-
tafsson et al., in press). I mnga fall r
trningsmngden generellt lg och i en
studie av landets riksidrottsgymnasier
fann vi inget samband mellan trnings-
mngd (timmar/vecka och timmar/
dag) och graden av utbrndhet bland
980 idrottsgymnasister (Gustafsson et
al., 2007). Slutsatsen blir att vertr-
ningssyndrom i vissa fall kan leda till
utbrndhet som r d ett slags slutsta-
tion p en lngvarig negativt nedg-
ende spiral, men att trningsmngden i
sig sllan r tillrckligt fr att utveckla
utbrndhet hos idrottare.
Hur vanligt r utbrndhet hos idrot-
tare?
Nr vi studerade riksidrottsgymna-
sierna (Gustafsson et al., 2007) s
fann vi att mellan 1-9 % visade tecken
p utbrndhet och uppskattnings 1-2
% skulle kunna kategoriseras som
utbrnda. Hr i dljer sig eventuellt
en underskattning d de som deltar i
studien r friska, det kan finnas fler
individer som redan lmnat idrotten,
en s kallad healty athlete effect.
Siffran kan allts vara ngot hgre.
Ngra procent kan tyckas vara en lg
siffra och r ett bra tecken, de flesta
eleverna vid vra riksidrottsgymna-
sier mr utmrkt. Intressant r att vid
nrmare analys s verkar det vara s
att de individer som drabbas i hg grad
r mycket ambitisa, motiverade och
i mnga fall mycket framgngsrika. I
en uppfljningsstudie intervjuade vi
de tio idrottarna med hgst vrden
fr utbrndhet av totalt 628 idrottare
(Gustafsson et al., in press). Bland
dessa idrottare hade sex representerat
Sverige p junior eller seniorniv alter-
nativt slagit svenska juniorrekord. Med
andra ord, de skulle kunna anses som
mycket lovande. De visar ven p egen-
skaper som oftast anses vara viktiga
fr att lyckas p elitniv, nmligen stor
motivation och hngivenhet (Durand-
Bush, Salmela & Green-Demers, 2001).
Slutsatsen r att de flesta idrottarna vid
riksidrottsgymnasierna mr frtrffligt
men att det finns ett ftal som visar
tecken p utbrndhet och att bland
dessa kan finnas ngra av vra strsta
talanger.
Frebyggande tgrder
Periodisering har freslagits bde fr
att optimera prestationsutveckling och
fr att undvika vertrningssyndrom
8
(Fry, Morton & Keast, 1992). Periodi- tionsutveckling och undvika negativa
sering innebr att trningsbelastningen konsekvenser som utbrndhet.
varieras fr att ge tillrckligt trnings- Som tidigare nmnts verkar en
stimuli under hrdveckorna fr att nyckel till framgng vara att optimera
sedan tillta tillrcklig terhmtning terhmtningen och inte bara fysisk
under lgveckorna. Nr det gller terhmtning utan ven emotionell
utbrndhet s verkar det inte enbart terhmtning. Alla trnares drm r
vara fysisk terhmtning som r viktig 24-timmarsidrottaren som totalt
utan ven mental och knslomssig hnger sig t idrotten. Men detta kan
terhmtning verkar viktigt (Gustafs- ven innebra en risk fr unga idrot-
son et al., in press). Att idrottare fr tare. Att lra sig kunna stnga av
tid till tillrcklig terhmtning d och idrotten d och d och p s stt vila
d verkar nmligen vara nyckeln till mentalt frn sitt idrottande kan vara
att bibehlla glden fr sitt idrottande ett stt att bibehlla en harmonisk pas-
samtidigt som det ger bttre presta- sion fr idrotten och p samma gng
tioner. Att lgga in periodisering, att optimera prestationen. En harmonisk
ha ett break p ngra veckor efter passion i motsats till ett tvngsmssigt
ssongen och att vara noggrann med frhllande till idrotten, innebr att
att planera in vilodagar under ssongen idrottaren r starkt engagerad och hn-
kan vara stt att minska risken fr given men kan sjlv vlja nr han eller
utbrndhet hos vlmotiverade idrottare hon ska gna sig t trning och tvling
och samtidigt hjlpa dem att bevara sin (Vallerand & Miquelon, 2007). Att
passion fr idrotten. En bredare iden- uppleva ett eget sjlvbestmmande, att
titet, vilket innebr att man inte bara det r jag som styr mitt idrottande,
ser sig som idrottare, kan ocks vara r relaterat till en sundare motivation
ett stt att frebygga. Viktigt r d att med mindre tvlingsnervositet och
nyckelpersoner runtomkring stdjer strre chans att intresset och motiva-
idrottaren i att odla andra intressen n tionen r stark ver tid (Ryan & Deci,
enbart idrott. 2007).
Utbrndhet bland idrottare har
en negativ stmpel, som en idrot- Risker med tidig framgng?
tare uttryckte det: r man utbrnd Trots att uppmrksamheten i sam-
d r man mentalt sl och vek och band med tidig framgng upplevs som
det vill inte idrottare vara (Gustafs- positiv, s kan den p sikt f negativa
son, 2007). Denna syn kar risken konsekvenser. Tidig framgng kan
att idrottare med tidiga symtom inte nmligen pverka utvecklandet av
vgar uttrycka detta och istllet fr ett perfektionism (Slade & Owens 1998).
kortare avbrott fr terhmtning s r Perfektionism innebr en strvan
risken att de utvecklar ett tillstnd som efter perfektion vilket kan ha positiva
krver betydligt lngre terhmtning. effekter d det fr oss att arbeta mot
Viktigt blir drfr att skapa ett klimat hga ml. Problem uppstr dremot
dr idrottaren vgar uttrycka vad han om denna strvan efter perfektion
eller hon knner fr att p s stt tidigt kombineras med fr mycket sjlvkri-
kunna fnga upp tecken p bristande tik och d innebr en risk fr bland
terhmtning. annat utbrndhet (Gustafsson, 2005;
Lemyre et al., 2008). Drivkraften att
Utbrndhet och talangutveckling strva efter perfektion blir drmed
Elitidrott r en paradox d det innebr hmmande istllet fr utvecklande.
att idrottare mste lra sig att hantera Vid tidig framgng blir talangen
smrta och samtidigt att balansera uppmrksammad av trnare, media
trtthet och terhmtning. Det krvs och frldrar och yttre krav kar.
mnga rs trning fr att n elitniv i Uppmrksamheten frn framgngen
mnga idrotter och det kan vara fres- kan gra idrottaren uppmrksam p
tande fr unga idrottare att ta genv- dessa yttre frvntningar och ndrar
gar och trna ikapp ldre idrottare. fokus frn att frska prestera genom
Extrem motivation kommer att krvas att utveckla sin frmga till att frska
fr att vinna medaljer i OS, men denna undvika misslyckande. De positiva
form av motivation kan ven vara en effekterna frn perfektionsim s som
risk fr utbrndhet om den kombine- att arbeta hrt mot hgt uppsatta ml,
ras med perfektionistiska drag, smal frvandlas till en hmmande rdsla fr
idrottsidentitet och prestationsbaserad kritik och misslyckande (Hall, 2006).
sjlvknsla (Gustafsson, 2007). Idrot- Uppmrksamhet i samband med den
taren mste lra sig vilka signaler han tidiga framgngen kan d bli ett hinder
eller hon ska lyssna p och vilka som fr att klara en karrirvergng, t.ex.
ska frtrngas fr att optimera presta- att frn junior sl igenom som senior
SV E N S K I D R OTT S F O R S K N I N G 2-2008
(Stambulova, in press). I vra intervju-
studier av utbrnda idrottare (Gustafs-
son et al., in press) har vi funnit att
ven om framgng initialt uppfattas
som positivt, s kan all den medfl-
jande uppmrksamheten omvandlas till
en brda att leva upp till.
Kring talangfulla idrottare finns
ofta ett antal personer som hjlper
till p olika stt. All denna hjlp
kan omvandlas till ett dligt samvete,
idrottare vill inte sluta eller tala om att
de tappat motivationen d de r rdda
fr att gra alla runt omkring besvikna
(Gustafsson et al., in press). Forskning
frn fallstudier indikerar ven att det
kan vara svrare fr unga talanger att
hantera de yttre krav s som media och
yttre press som det innebr att tvla
p seniorniv (Gustafsson, Kentt,
Hassmn, Lundqvist & Durand-Bush,
2007). Fr den unga idrottaren innebr
det mnga nya intryck att hamna i en
ny milj bland mera rutinerade senio-
rer fr vilka t.ex. vrldscup r vardag.
Fr den unga idrottaren krver den
nya anpassningen mera energi, vilket
trnare och ledare mste ha i tanke.
ven om det fattas forskning s verkar
tidig framgng med kande krav i
kombination med perfektionism inne-
bra en kad risk fr utbrndhet bland
unga idrottare. Att skynda lngsamt
br drfr vara ett ledord i arbetet
med unga lovande idrottare. Talangen
fryser inte inne trots att det eventu-
ellt tar lite lngre innan idrottaren nr
sitt prestationsmax.
Rd till aktiva, trnare och frldrar
Eftersom det saknas forskning ang-
ende interventioner och utbrndhet
bland idrottare, r ett annat stt att
frga idrottare som upplevt utbrnd-
het vad de har fr rd dela med sig.
Intervjuer med utbrnda idrottare har
gett fljande rd till aktiva, trnare och
frldrar (Gustafsson, 2007):
Aktiva. Kom ihg att idrott i grund
och botten ska vara roligt och att du
ska m bra med dig sjlv som individ.
Viktigt att gra trningen gldjefylld
och att unna sig att ha kul i samband
med trningen. Viktigt att ha ett liv
utanfr idrotten fr att kunna slappna
av helt frn idrotten nr det behvs.
Lr dig lyssna p din kropps signaler
och vga lita p dessa signaler. Tala om
hur det knns, hur du mr och se till
att du har ngon du kan anfrtro dig
till, en trnare, en idrottspsykolog eller
ngon annan du har frtroende fr.
Tvla inte fr mycket och undvik att
jaga timmar.
Trnare. Viktigaste rdet r att
frmja en ppen kommunikation.
Prata med dina aktiva, lyssna noga och
frsk frst honom eller henne. Frga
hur han eller hon har upplevt tr-
ningen, hur de mr. Lr dem att lyssna
p sina inre signaler och hjlp dem
att lra sig vem de r som individer.
Individualisera trningen, alla r inte
lika. Frsk att ha en helhetsbild av
ungdomar, inte bara se dem som idrot-
tare. Slutligen, se till att du inte har fr
mnga idrottare att klara av utan att
du hinner ta hand om alla.
Frldrar. Vanligaste rdet r att
vara stdjande, att ha en tilltande
attityd och inte pressa barnet/tonr-
ingen. Idrottare br vara delaktiga i
beslutsprocessen i vad som rr deras
idrottande. Det r viktigt att de knner
att de r aktiva i idrott utifrn sin egen
vilja och inte fr att de mste eller fr-
vntas delta. Undvik att lgga dig i tr-
ning eller tvling. Lt dem att utvecklas
i sin egen takt och tillt dem att prova
s mnga idrotter som de sjlva vill.
Summering och konklusioner
Som slutsats kan sgas att utbrndhet
hos unga elit- och tvlingsidrottare r
ett faktiskt problem. Gldjande r att
antalet idrottare som r drabbade r
lgt. Men ven om antalet r frhllan-
devis lgt s innebr det ett personlig
lidande fr den drabbade enskilde indi-
viden. De aktiva som ligger i riskzonen
har ven mnga av de egenskaper som
anses som gynnsamma i idrott: hg
ambitionsniv, extremt motiverade och
perfektionistiska drag. Tidig fram-
gng kan ven innebra en ytterligare
risk vilket gr att dessa idrottare br
matchas med frsiktighet. Att frmja
sunda drivkrafter som en harmonisk
passion fr idrotten dr knslan av
sjlvbestmmande, bra relationer till
nrstende s som trnare och fr-
ldrar och att idrottaren knner att
hon eller han gr framsteg r viktiga
grunder. Slutligen s verkar terhmt-
ning vara en nyckel till framgng. Att
ha en helhetssyn p idrottare och se
till att f till livspusslet blir viktigt
d orsakerna till idrottslig utbrndhet
inte enbart r relaterade till idrott. Att
se till att periodvis f full fysisk och
emotionell terhmtning utgr en bra
grund fr att kunna genomfra den
tuffa trning som krvs samt optimera
prestationen.
Fr kontakt:
henrik.gustafsson@oru.se
Referenser
Durand-Bush, N., Salmela, J. H., Green-
Demers, I. (2001). The Ottawa Mental Skills
Assessment Tool (OMSAT-3). The Sport Psy-
chologist, 15, 1-19.
Fry, R.W., Morton, A.R., & Keast, D. (1992).
Periodization and the prevention of overtrain-
ing. Canadian Journal of Sport Science, 17,
241-248.
Gustafsson, H. (2005). Jakten p den perfekta
prestationen. I P. Hassmn & N. Hassmn
(red), Svensk idrottspsykologisk frenings
rsbok (pp.61-70). Repro: rebro.
Gustafsson, H. (2007). Burnout in competitive
and elite athletes. Akademisk avhandling,
rebro universitet.
Gustafsson, H., Hassmn, P., Kentt, G., &
Johansson, M. (in press). A qualitative analy-
sis of burnout in elite Swedish athletes. Psy-
chology of Sport & Exercise.
Gustafsson, H., Kentt, G., Hassmn, P., &
Lundqvist, C. (2007). Prevalence of burnout
in adolescent competitive athletes. The Sport
Psychologist, 20, 21-37.
Gustafsson, H., Kentt, G., Hassmn, P., Lun-
dqvist, C., & Durand-Bush, N. (2007). The
process of burning out: A multiple case study
of three elite endurance athletes. International
Journal of Sport Psychology, 38, 388-416.
Hall, H. K. (2006). Perfectionism: A hallmark
quality of world class performers, or a psycho-
logical impediment to athletic development? In
D. Hackfort & G. Tenenbaum (Eds.), Essen-
tial processes for attaining peak performance
(pp.178-211). Oxford, UK: Meyer & Meyer
Sport.
Lemyre, P-N., Hall, H. K., & Roberts, G . C.
(2008). A social cognitive approach to burn-
out in elite athletes. Scandinavian Journal of
Medicine and Science in Sports, 18, 221-234.
Miller, T. W., Vaughn, M. P., & Miller, J. M.
(1990). Clinical issues and treatment strategies
in stress orientated athletes. Sports Medicine,
9, 370-379.
Raedeke, T. D. (1997). Is athlete burnout
more than stress? A commitment perspective.
Journal of Sport & Exercise Psychology, 19,
396-417.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2007). Active
human nature: Self-determination theory and
the promotion and maintenance of sport,
exercise, and health. In: M. Hagger & N. L.
D. Chatzisarantis (Eds.), Intrinsic motivation
and self-determination in exercise and sport
(pp. 1-20). Champaign, IL: Human Kinetics.
Schaufeli, W. B. (2003). Past performance and
future perspectives of burnout research. South
African Journal of Industrial Psychology, 29,
1-15.
Slade, P. D. & Owens, R. G. (1998). A dual-
process model of perfectionism based on
reinforcement theory. Behavior Modification,
22, 372-390.
Stambulova, N. (in press). Talent development
in sport: Career transitions perspectives. In E.
Tsung-Min Hung and R. Lidor (Eds.), Psy-
chology of Excellence. ISSP publication.
Vallerand, R. J., & Miquelon, P. (2007). Pas-
sion for sport in athletes. In S. Jowett & D.
Lavallee (Eds.), Social Psychology in Sport
(pp. 249-264). Champaign, IL: Human Kine-
tics.