You are on page 1of 36

EFTER VILKA GR UN D ER REDIGERAS

RIKSTELEFONKATALOGEN?
av

BIRGER W A TZ

I nfringen ay text i rikstelefonkatalogen regleras av telegrafverket$ serie B: 27, Bestmmelser an-


gende rikstelefonkatalogen, ven ben mnd kat aloginstrukt ionen. Den i c1et fl j ande Hirnnac1e framstll-
ningen nner att vara ett komplement t ill kataloginstruktionen. D en utgr ett f rsk att ge en fylligare
bakgnmc1 t ill elen koncentrerade instrukt ionstexten och att ange <le skl, som kunna. anfras fr - och i vissa
fall ih"en mot - nu gll ande regler och praxis. Ngot behov att kommentera instrukt ionens samtliga
bestmmelser freligger naturligen ej. Det r dl"fr ernlast ett ftal, som kommit mell . urvalet har
i frsta hand bestmts av vad f n dsbyrn i sin pra kt ik funnit att abonnent erna r a int1esseracle tw och
drfr frga om. Av samma skl ha medtagits en del andra katalognot iser av allmnt intresse, ven om
lle egentligen icke ha ngon motsvarighet i instrnktionens besfnnnC'lser. Hlutligen ha r t ill belysand e ay
lmtalogens ufreckli ng hiir och var ven inflikats korta historiker.

Allmnt om katalog e n .

ntet utkades, vxte helt naturligt ocks kata-


11.atalogen en rlig publikation .
logen, s att den i dag med sina ver 60 r p
1'elefonkatalog, innehllande frteckning nr nacken r av imponerande mtt. Tar man hn-
abonnenter, utgins av telegrafstyrelsen st1 det syn till bde sidantal och upplaga r den det
helt lakoniskt i telefonreglementets 2 . Det s- strsta bokverket i Sverige; rgng 1950 inne-
ges ingenting om hur ofta frteckningen br ut- hll ca 12 500 sidor i mn-<U'ande stora format,
komma. I utlandet var det p sina. hll lnge och antalet bcker var omkring 2% miljoner.
kntym au telefonkatalogen ntga.vs tv gnger
om ret, men p senare r har man tydligen Fvpd elning v fl cm kntalogdelar, iitvecklingen
ven cfr ftt dr<1:ga in p staten, och i Sverige pskyndad av pavv ersmnson eringen.
ha vi bortsett frn ngra r i brjan av kata- Snart kunde frteckningen inte lngre bekvm-
logens tillvaro njt oss med utgiYning en gng ligen rymmas inom ett enda band. Redan 1902
rligen. Det blir nd mycket arbete och vl- kom den frsta uppdelningen, p sex delar, och
diga kostnader, som telegrafverket fr lgga ned i dag r antalet katalogdelar 24 st, vaniv en,
p frteckningen Yarje r. Att gra giltighets- Stockholms-delen, ftt delas upp i tv och snart
perioderna fr katalogen lngre n ett r torde tre band. Den p grund aY materialets ansvll-
ej vara tillrdligt, d ndringsfrekvensen r ning i och fr sig ndvndiga uppdelningen p
mycket stor : varje r ndras i genomsnitt om- f lera delar mste under ren 1946/ 48 forceras
kring var tredje uppgift. p grund av d rdande knapphet p papper
och draY betingad pappersransonering.
Hiii J;cital.ogen vu xit .
Den frsta rikstelefonkatalogen utkom r 1889. Abo1111 entfrteckningens nppsti.illning.
Den omfattade abonnenterna vid landets d- I vra frsta abonnentfrteckningar var upp-
rnrande rikstelefonnt och innehll 13 spatist stllningen ordnad s, att varje telefonstation
tryckta sidor i ungefr almanacksformat, i en hade sin srskilda avdelning. Denna uppstll-
upplaga som gissningsvis kan ha varit ett par ningsform vergavs emellertid rtt snart och ut-
hundra exemplar. I samma. mn som tclefon- byttes mot en blandad uppstllning, dvs. de
DK 654.153.021.5
6 7
N:o N:o
63. Telegrafstationen
vid Gtgat. l\:o 11 , (samtal sslal. fr allm.) rlubbclbdn.
7. Preumayr, E., f. d. Tclegra fd irckt r (bostad). 61. Handt1'.gat. ~: o 18,
59 . Karla1gcn l\:o 23,
60. Karlbergsrg. :"l:o 6,
11. Nyns (~ . Adl crcrculz).
58. rti dclarcgalan l\:o 27,
Gt. ;, Hidda rholmcn N':o 5,
55 . vitl \~ allingn.tan !\:o 4 ,
44. Riksdagens statsrdsrum.
90. Rosersberg, skjutskolan.
80. Rydboholms grd (Grcfrc !\. Brahc).
71. kersbergs vexelstation:
ll akungc (\\'. \\-alld en).
~largrcl0lund (Excellern;ci1 Frih. q. kerhj elm).
65. Skandinaviska Kreditaktiebolaget, duhbcl-
ledni ng. Smcdby (F rili. 0. :\k0rlijeln1).
Dsta n:t (E. G. Dostri.i111).
38. Stockholms Allm. Telefonaktiebolag, duhbel-
lcdn ing.
67. Dagblad, rlubbcllcdning.
88. stan (E. G. Bostrm).
13. lns cellfngelse.
66. Svenska telegTambyrn, dubb0ll cdning.
68. Sveriges geologiska underskning', dubbel-
lcdning. 13) VesteFs:
Telegrafstationen (samlabslation fl' allmlinh clcn),
tlubbcllcdning.
56. Telegrafstationen
l'id Bnmkcbergslorg X: o 2, (samtalsslalio n f r allm.)
dubbclledn. Vesters slott (Uin sstyrclscns embctslokal), clubbcl-
62. Brsen, (samlalss lal ion fr allm.) lctlnmg.

Fig. 1. Den frsta rik ~tel efonkatalo gen -1889-innehll169 abonnentuppg ifter.

f rntnuande stationsavdelningarna sammanf1- laga, och sedan fo1tsattes :mccessiYt med niga
des till en cndci civdelning, dr abonnenterna strre stder. S smningom brjade abonnen-
voro uppstllda i bokstavsordning efter tillnamn terna sjlYa f intiesse fr saken, och begran
i frsta och stationsnamn i andra hand. Det om lokaluppstllningar framfrdes frn lokala
frsta avsteget f rn den blandade uppstllnings- kpmannafreningar, lokala myndigheter och
formen gj ordes sedan fr det centrala Stock- enskilda. Till undYikande av allt fr sm a.-del-
holm, som i 1921 rs upplaga brts ut ur all- ningar i katalogen tillmpades den praxis, att
mnningen till en separat avdelning, inom vilken lokaluppstllning icke infrdes f r stationer
abonnenterna ordnades efter tillnamn och titlar. med mindre n 1 000 abonnent er , .-ilket vid
P frslag av 192-1 rs katalogkommitte beslt denna tidpunkt, i brjan p 30-talet, ungefr
Telegrafstyrelsen 1926, att f rfaringssttet skulle motsvarade en folkmngd p ca 10 000 im-nare.
komma till kad anvndning och att det slunda I 1950 rs upplaga r antalet lokaluppstllningar
skulle lggas upp srskilda avdelningm', s. k. 96, vilka u pptaga ca 6 000 sid. eller 70 % ay
lokaluppstllningar, fr strre stationer. Det ut- abonnentfrteckningens 8 600 sid.
rymme, som vanns genom att stationsnamnct
kunde utelmnas i abonnentuppgiftcma, skulle Anslutning till ntg ru ppsindelningen.
anv ~indas till utkning av adressangin1ingen. P 30-talet, nr automatiseringen brjade
Den frsta lokaluppstllningen, som drnst slljuta fart och de fl'Sta ntgrupp ema taga
infrdes, var Gteborg. Den kom i 1928 rs u pp- fonn, blev det ndvndigt att anpassa katalogens
Fig. 2. Rikstelefonlmtalogen 1950 innehll - i abonnentfrteckning och yrkesregister - ca 2 miljoner abonnentupp
gifter. I vilken ordning man stller upp sitt katalogbibliotek r naturligtvis en smaksak; hr ovan ro katalogerna som
synes ordnade i bokstavsfljd efter delsignaturer. 1951 rs upplaga kommer att ge nnu en variationsmjlighet, i det att
den tidigare numreringen, Rom slopades i samband med den successiva uppdelningen i flera delar, hr terinf1ts.

uppstllning efter de nya frhllanden, som ty hr hade man ingen centralstation att bygga
automatiseringen frde med sig. S lnge denna p och icke heller ngon lokaluppstllning. Sa-
omfattade endast en centralstation eller ngon ken lstes p s stt att de bda ntgrupperna
isolerad vxelstation, var det inget problem, men lokalsattes. Ngra r senare, 1944, tillkom i den-
ngot annorlunda stllde det sig vid automati- na trakt ytterligare en ntgrupp, Bollebygd. Om
seringen av sdana vxelstationer, som gingo in lmpligheten av att gra en lokaluppstllning
i en centralstations nummerserie. Man fljde till fr ett s litet omrde, som inte tar mer n
att brja med en ngot odeciderad linje, men ungefr 5 sidor i katalogen, rdde delade me-
omkring r 1936 uppstlldes vissa fasta regler ningar. Det framhlls, att antalet planerade nt-
fr tillvgagngssttet. Dessa inneburo i korthet, grupper r mycket stort och att ngra av dem
att abonnenterna vid automatiserade vxelsta- bli mycket sm. Det kunde under sdana fr-
tioner, som gingo in i nummerserien fr en lokal- hllanden icke vara lmpligt att ha en avdel-
satt automatiserad centralstation, skulle ver- ning i katalogen fr varje ntgrupp; det mste
flyttas till lokaluppstllningen. Var centralsta- versikten bli lidande p.
tionen icke lokalsatt, dptes bara den automati-
serade vxelstationen om till centralstationens terhllsmnhet med ytterligare lokalitppstll-
namn, och abonnenterna fingo gra den av det ningar.
nya stationsnamnet betingade flyttningen inom Uppstllningsftgan fick ny aktualitet 1949,
allmnningen. nr det gllde att vlja uppstllningsform fr
Mot slutet av 30-talet kom s automatiseringen allmnningen i Stockholms-delen. Dr hade auto-
av Kinna och Svenljunga ntgrupper. Hr matiseringen fortskridit s lngt, att 4 st. av de
rckte inte de t_idigare uppstllda reglerna till, nio planerade ntgrupperna . berknades vara
- 1029 - And
Andersson Bertil E Sby 1/67 ............ lngar 15 Andersson Bernhard Lantbr. Rkniis Pa Gus. Andersson Gustav Bi\.tvnrvsg. Pa Stavsudda
Andersson Emil Ekhaga ... .......... ..... lngar 3& tavsber~ .......................... ..... ... Lagno 8& ..... ........ .......... .. ........ ...... N. 8/avsudda 94
Andersson Elsa Frn ...... ............... lngmars 9 Andersson V H Skeppsred. Rt\lms .. ....... Lagn 7 Anderson Bertil Banklmss. Pa Hgans Sthlm l
Andersson F C He.ndl ................... Ingmara 20 Andersson Knut Butbygg. Vstervik Linans 29 somm.bost ............. .. ......... N. 7'ynning 49
Anderssop Fritz Hemm.g ............. lngmars 17 Andersson Alfred Dir, .. ................... Liltans 39 Andersson E Josef Droskg. Vasholmon Pa H
Andersson Ragnar . Hemm.g. Btdraget ...... Andersson K R Kllarmst. Rnstnborg Linan8 &2 gana Sthlm l .................. N. Tynning 22
. ............. .... ........................... lngmars 24 Andersson .John Lantbr............... .. .. Linanit8 &O Andersson Thure Arrond. Viirmd prstgrd .. .
Andersson Wiktor Hemm.g. ~'ridhcm lngmars 31 Andersson Bertil A Akare Ekensborg ... l.inans 1 .......................................... N. V<irmd 122
Andersson Eskil Lantbr. Stenbacka ... lngmars SO Andersson Helge Frrn. Johannelund L indholmen 55 Andersson Gsta Borgsprng. Morilnv. 11 ......
Andersson Henrik Byggn .sn;ck. l:lkogsst.igen l And2rson M R L11ntbr. Rosend11l ... Lindholmen &4 ... ......... ... . ... ...... .. ....... .. ..... Norrviken 159
....... ................................... .Jakobsberg 197 Andersson 0 Lant.br. Saxta ......... Lindholmen 8 Andorsson Elisabet ~ru Sollontunnv. 7 ........ .
Andersson K J Fabr.arb. Hammarv. 7 ......... Andersson A Trdg.mst. Kullen Lindholmen 104 .......... ................. ............... Norrviken 190
.................. ........... ............. Jakobsberg 183 Andersson Karl I Div.arb. v:a Bcrgvik ...... Andersson Julia Fru Vsterled 13 ... Norrviken 1&6
Andersson E Fabr:r Trdgrdsv. l .Jakobsberg &8 Pa Usmo .... ................................ Lisn 29 Andersson Nils Hi\lsov.tillsyn.m. Uppl.v. 16
(Snick.fabr. Sthlm 35 06 90) Andersson Idus Grovarb. Bro Pa Osmo Lisn 37 ........ ........... .. ... ... ............... Norrviken 502
Andersson Elvy H K Frken Enkpingsv. 17 ... Andersson Anton Slakt. Stcnns Pa Osmo Lisan 1& Andersson Yn~ve G Ing. _Lindv . 21 Norrviken ?.41
... ................. . ....................... Jakobsberg 194 Andersson Henning Liirkbacken Pa Osmo Jfi,sn 34 Andersson Laz.e Kpm. Lindv. 34 Norrviken 338
Andersson Nils Frrn. Viksjv. 11 Jakobsber(J 2&7 Andersson J W Arrend. Fg!Br Pa Vaxholm... Andersson Sture w Tj11nstem. Stnrcv. 3~ ..... .
Andersson Axel Journ. Kullens v. ! Jakobsberg 77 .. ......... ....... .......................... ."... J.Uir.lk 32 Norrviken 250

Fig. 3. I avdelningen vriga stationer bestmmes - tidigare ven i Stockholmsdelen - ordningsfljden mellan
abonnenterna i frsta hand av eftemamnen, i andra hand av sta.tionsnamnen.

frdiga vid utkomsten av 1950 rs katalog, nm- gamla lokaluppstllningsprincipen, dels den nya
ligen Mlararna, Sigtuna-, Tumba- och Vallen- i Stockholmsdelen infrda principen. Frgan r,
tuna-omrdena. Att lgga upp nio stycken lokal- hur vi skola g till vga i fortsttningen, nr
uppstllningar ansgs ej lyckligt, d hrigenom ahonnenterna inom de vriga delarnas allmn-
skandet i katalogen skulle frsvras fr stock- ningar bli automatiserade. Detta fr visserligen
holmsabonnenterna, som inte kunde berlmas avgras frn fall till fall, men utvecklingen fr
vara s insatta i t vilket vderstreck frn Stock- frmodas bli ungefr fljande. Ngra f ytter-
holm den skta abonnenten bor. De relativt sm ligare stder komma att begra lokaluppstll-
ntgrupperna skulle komma fr mycket i skym- ning, vilket 'de f, i den mn abonnentantalet
undan genom stockholmsavdelningens domine- motiverar det och i den mn de ro ntgrupps-
rande omfattning. Det bestmdes drfr i stl- stationer. Vimmerby exempelvis skulle allts ha
let, att de nio ntgrupperna skulle st kvar i en chans att f lokaluppstllning men inte Hus-
allmnningen som en enda avdelning med abon- kvarna, som ej r ntgruppsstation . .Av ter-
nenterna i frsta hand ordnade efter tillnamn. stende abonnenter blir en del liksom tidigare
D stationsnamnen i och med automatiseringen uppslukad av redan frefintliga lokaluppstll-
frsvinna, gllde det att vlja inplaceringsord ningar och terstoden ordnas i blandad uppstll-
i andra hand. V alet fll p titlarna, varigenom ning efter Stockholms-modellen.
samma inplaceringsordning erhlls som i lokal-
uppstllningen fr Stockholm. Sammanbland- B eniimningen p kcitalogavde'lningar och
ningen av de olika omrdenas abonnenter med kcitcilogdelar.
varandra gr det ndvndigt att riktnumret, Om en ntgrupp hade egen avdelning i kata-
som i en lokaluppstllning kan anges verst i logen, lokaluppstllning, benmndes ocks
marginalen, hr mste anges individuellt fr denna avdelning i brjan ntgrupp. Det stod
rnrje abonnent. Telefonadressen till sdan abon- allts exempelvis Bors ntgrupp i katalogen
nent bestr fljaktligen av tre delar: 1) nt- som rubrik fr avdelningen i frga.
gruppsnamn, som ansgs bra bibehllas, s Senare bestmdes, att ordet ntgrupp skulle ut-
lnge automatiseringen av rikstrafiken inte ftt bytas mot stationsgrupp, som ansgs riktigare.
ngon strre omfattning, 2) riktnummer och 3) Det gjordes emellertid mot bda dessa benm-
abonnentnummer. I katalogen ordnades sedan ningar den invndningen, att de ro rtt ofr-
fr verskdlighetens skull den typografiska steliga fr abonnent erna; det vore bttre att ha
uppstllningen s, att de tre komponenterna en beteckning, som talade om att katalogavdel-
komma i var sin kolumn och verst i varje ningen i frga omfattar abonnenterna i en stad
spalt frsgas med rubriker: omr.-namn, rikt-nr, jmte dess nrmaste omgivning. S tillkom for-
ab.-nr. men -omrdet, exempelvis Bors-omrdet,
Vi tillmpa slunda fr. o. m. 1950 rs katalog som kortfattad beteckning fr automatiserade
tv olika principer fr uppstllningen, dels den lokaluppstllningar i katalogen.
And
Omr .. namn Rikt.nr.Ab nr
0 Omr.namn Rikt.nr Ab -ur
Andersson Vallrid Chauff. Hamma1,. 13 .... . Jakob.<hPr!I 0758 312 35 Andersson Karl Ingvar Fiskare Borg . .. . . .. .. .. .. .. . .. .. . . .. .. .. .. . .. . . .. .. . M ja 92
Andersson Rolf Chefsdekorat. Skl vik .... .. ............ .... ....... .. ... Gllnby 58 Andersson Karl Rndoll Fiskare Bjrk ...... .. ...... .. .. .. .. .. .. .... . Urn 560 78
Andersson Gustav Harry Civiling. Ryttingc' " .. .. .... .. .. Strmm 0766 401 81 Andersson Levin Fiskare Fif.ng Pa Trosa ..... .. .. ...... .... ...... .. ... 1'or 310 67
Andersson Stig I Ci viling. Centrnlv. Il C .... .. .. .. . U pp/ . Vsby 0 760 307 75 Andersson Nils Fiskare Ljungsbodaudd Pa .Akcrsborga Os/erskr 0 764 20163
Andersson Hilding Cykelrep:r tomt 37 Djur .. .......... Djt1rha m11 0 766 503 62 Andersson Thorvald Fiskare Pa Stavsudda ... ... ... ......... .. .. . S. Stavs udda 27
Andersson Margit Damiris. Kungsbcrgfl I Pa Fiirent una ................ .. Andersson Verner Fiskare Uvn Pa Ustan .... ... .. .. B j mliuvud 0764 540 38
.. .. .. ................ .. .. ... . ...... .. ............... .. ......... Mii/,1rarn a 0 75 1; 422 92 Anderson J'ohn Fiskhdle N. Enby Pa Hemfosa ... .... .. . T u mba 0753 441 61
Andersson Alfred Di r. ... .. .. ......... ............ .. .. .......... Li""m s 071;4 402 39 Andersson Gustaf A Fjrdingsm. fd, Sklsmara .... ......... Inga.r 0766 440 19
Andersson i:r Aron Dir . .... ...... .... ........ ...... ... .. ........ .... .. .. .. ... Dalar 184 Andersson E Gust. Folksk.liir. Klook&rgrden Pa Frentuna ... .. .. .... .
- i\ ven Skogsstigen 8 .. .. .... .. .. ... .................. ... ...... .. ... .. .. .... Dalar 396 .. .. . .. . . ... . .. . ... . .. .... .. .. . .. ..... ...... . .. ... . .. . . . ..... .. . Mlararna 0756 420 38
Anderson C F Dir. T ppan somm.bost. ........ ... .. ...... S trmma 0 766 402 55 Andersson J'osel Folksk.liir. Hjelmsta ... .. ..... ..... .. Vallentuna 0762 24141
Andersson EdwinDir. Carlshill Pa Vaxholm ........ .. .... .. . R ind 0764 360 09 Anderson Ruben Folksk.liir. Uringe skola Pa Grdinge .. Tumba 0753 240 31
Andersson Eric Dir. Lngstranflsudd Pa Strmrha ... . Fgelbro 0766 430 62 Anderson Elna Folksk.lr:a Pa Angarn .. .... ........ . . Vallentuna 0762 250 17
Andersson Erik Dir . .. .. : .. ....... ... ......... .. .. ... ... .. .. .. ...... Resar6 0764 370 78 Andersson Elna Folksk .lr:a Soldatg. 17 .. .. ......... . ..... Vaxholm 0764 303 42
Andersson Filip Dir. Bernha rdsro .. ........... .. ............... S kligga 0761 380 56 Andersson Signe F olksk.lr:a Avasta skola Pa Frsunda .. ........ .. .. ... .
Andersson Gsta Dir. Sjberga P a Norra Lagn Sthlm I .. .. ...... .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. . .. . .. . . .. .. . ... .. . ...... . .. .. ...... . Va llentun a 076 2 320 51
Gustavsberg 0766 306 07
.. ....... . ... . ... ... ..... .. .. .. .. .. .... . .. .. ... .. .. .......... ... Andersson T:vra Folksk.lr:a Vsterby skola Pa Hemfosa Tumba 0753 230 75
Andersson Herm. Dir. \':a Fj eldstuen ....... .. ... .. .. ..... Ostershir 0 764 200 43 Andersson John Ivar Fortif.arb. Kronudden 31 .... .. . .. Vaxholm 0 764 305 43

F ig. 4. I avdelningen vriga stationer i Stockholmsdelen bestmmes ordningsfljden mellan abonnenterna numera
i f rsta hand av ef ternamnen, i andra hand av titlarna. Omrdesnamn, riktnummer och abonnentnummer ha som synes
uppstllts kolumnvis och frsetts med rubriker.

Att det blev Bors-omrdet och inte i fetstil och nr i mager stil, med ett bindestreck
Borsomrdet i ett or d sammanhnger med emellan. Man skrev allts Scindviken-nr, Lund-
en tidigare benmningsfrga. Nr en vxelstation nr, Trollhttan-nr, Buskhyttan.-nr, H avervallen-
automatiserades och fick samma nummerserie nr, Gteborg-nr, Norrkping-nr etc.
som centralstationen och denna senare hade s. k. Detta var upprinnelsen. r det s blev be-
lokaluppstllning-, verflyttades som tidigare stmt om benmningen omrdet, frskte vi
nmnts vxelstationsabonnenterna till lokalupp- till att brja med g efter samma princip, och
stllningen. Fr att den i katalogen skande det bleY allts ven hr exempelvis Norrkping-
skulle veta om detta, intogs en notis hrom i omrdet, Trollhttan-omrdet osv., ehuru det
stationsfrteckningen invid vxelstationsnamnet: inte gjordes ngon skillnad p stilsorterna.
Abonnenterna terfinnas i abonnentfrteck- Nr -det gllde katalogdelarnas benmning
ningen fr X -kping. Nr det sedan blev allt handlade vi dremot icke p samma stt utan
fler och fler automatiserade vxelstationer , br- skrevo exempelvis Norrkpings-delen , H alm-
jade den utf rliga notisen ta fr stort utrymme stads-delen, Gteborgs-delen, dvs. med sta-
och utbyttes mot den mera kortfattade formen tionsn amnet i genith-form (ven F alu-delen, som
X-kpingsnr. Nr man sedan kom till auto- dock p grund av en lapsus ett r kom att heta
matiseringen av Sandviken och en del vxlar Falun-delen) .
under Lund, brjade man bli tveksam om formu- I knslan av inkonsekvensen i handlingssttet
leringen: det borde ju egentligen heta Sand- rdfrgade vi Nmnden fr Svensk Sprkvrd.
viksnr och Lundanr, men kunde inte det bli Lektor Bergman ansg, att man kunde skriva
missfrstnd~ Det fanns visserligen inga sta- Gteborgs-delen men Gteborg-omrdet, ven om
tioner som hette Sandvik och Lunda, men den sistnmnda formen inte r vacker. Resul-
det fanns dremot mngder av orter med dessa tatet blev, att vi gjorde en kompromiss: omrdes-
namn, och det gjorde, att fo rmerna i varje fall namnen f nu genitiv-s, dr sprkbruket s ford-
icke voro fullt klar a och entydiga. En stations- r ar , exempelvis Norrkpings-omrdet, Gteborgs-
frteckning borde ge klart besked om stationens omrdet, i andra fall bibehlles nominativformen,
verkliga namn, s att lsar en slapp komma i exempelvis Gvle-Sandviken-omrdet, Trollht-
tvivelsml. Sprkexperten professor W ellander tan-omrdet, Lund-omrdet.
tillfrgades fr skerhets skull och var d 1 ) ver- Vi ha flj aktligen tv olika principer: i namn
ens med oss om att man fr att inte efterstta p delar och de flesta omrden flja vi sprk-
klarheten kunde genomgende ange stationsnam- bruket med genitivform fr stationsnamnet; i
net i nominativ[ orm. Fr att gra det lite smak- stationsfrteckning och i ett ftal omrdesnamn
ligare i sdana fall som Sandviken, Lund, Troll- dremot ha vi stationsnamnen i nominativ. Sist-
httan etc. kunde man lmpligen st ta namnet nmnda avvikelse har dock lmappast sitt fr.
l ) Frfrgan gjordes pr telefon , varfr prof. Wellaucler eftert frklarli gt nog icke kunnat erinra sig densamma.
nmsta skl i farhga fr frvxling med andra hllet ur yrkesregistret eller ocks tilldelas n-
namn. Om det finns en avdelning i Malm-delen, gon annan mer eller helst mindre lmplig ru-
som heter Lunda-omrdet, r det nog ingen som brik. Vi ha sjlvfallet ftt inta en i mjligaste
ej frstr, att det avser staden Lund med om- mn opartisk instllning i striden och skt be-
nejd. Samma med Falu-omrdet och Trollhtte- handla alla lika. Ett bland de stt, som drvid
omrdet. I frga om Gvle-Sandviks-omrdet kommit till anvndning", r att organisationen
vore det mjligen ngon risk fr missfrstnd, ftt utmrka sina medlemmar medelst en aste-
drfr att vi ha grdar i Gvleborgs ln, som risk eller annat tecken. Vrdet fr abonnenterna
heta Sandvik. sjlva av denna s. k. stjrnmrkning r natur-
Det verkliga sklet fr bibehllande av no- ligtvis diskutabelt - de f betala 2 kr pr stjrna,
minativformen i stationsfrteckning och en del dock minst 50 kr pr yrkesrubrik i Stockholms-
omrdesnamn fr vl sgas vara angelgenheten delen och 25 kr i annan del - men den har
av att vid bestllning av rikssamtal stations- dock otvivelaktigt gjort sin nytta fr stadkom-
resp. ntgruppsnamnet kommer till anvndning mande av lugn p stridsfronten.
i sin rtta form, s att telefonisten icke miss- Vid redigeringen av telefonkatalogens yrkes-
frstr eller i varje fall fr svrare att uppfatta register r det icke mjligt att lgga upp en
bestllningen. rubrik fr varje vara eller fr vars och ens spe-
cialitet, ty registret skulle d - vilket ven tidi-
Yrkesregistret. gare frn allmnhetens sida ptalats - bli allt-
Abonnentfrteckningen fick rtt snart ett fr gyttrigt och overskdligt med ett flertal
komplement i yrkesregistret, dr abonnenterna likartade eller nrbeslktade rubriker men med
ro grupperade branschvis. endast ett ftal abonnenter under var och en,
Yrkesregistret, denna bekvma genvg vid beroende p att icke alla vilja kosta p sig in-
uppskandet i katalogen av en abonnent, ssom fring under flera yrkesrubriker utver den gra-
vi sjlva uttryckt oss i en redaktionell annons, tis medgivna under en rubrik. Vi mste drfr
r ett ganska tidigt pfund. Det infrdes redan frska f en koncentration till stnd, varvid
p 90-talet men blev sedan lnge frbehllet en- det ej kan hjlpas, att variationerna de olika
dast Stockholms-delen. Frst i slutet av 20-talet yrkesmnnen emellan ej komma s tydligt till
hade samtliga katalogdelar ftt yrkesregister. synes, som vederbrande sjlva kanske skulle
Yrkesregistrets uppgift r att nska. Det var fr att motverka denna bristande
1) ge abonnenten mjlighet att vlja ut en ur variationsmjlighet, som man uppfann reklam-
lges- eller annan synpunkt lmplig yrkesman texten, varmed den enskilda abonnenten fick
och mjlighet att mot en viss avgift under den kollek-
2) genom sin uppstllning vara ett vrdefullt tiva rubriken ange sin specialitet (nrmare hr-
komplement till abonnentfrteckningen. om under nsta avsnitt, sid. 145).
Nya eller ndrade yrkesrubriker tillkomma i
allmnhet efter begran frn en eller flera abon- Katalogutredningen 1942-46.
nenter. Vi utva en viss censur - exempelvis r 1942 startades p frslag av frrdsbyr-
fr sakkunskapen ibland rdfrgas om lmpli- chefen en katalogutredning. Dennas huvudupp-
gaste formuleringen fr en rubrik, vidare und- drag var att utreda frutsttningarna fr stad-
vika vi att infra alltfr specialiserade rubriker, kommandet av en fr abonnenterna s bekvm
om det finns lmplig kollektiv rubrik - men i katalogtyp som mjligt. Utredningen avlmnade
allmnhet fr abonnentmajoriteten vad den vill tv betnkanden, det sista 1946.
ha. En viss frsiktighet fr iakttagas med hn- Katalogutredningen kom till den slutsatsen,
syn till konkurrensen. Det har under rens lopp att den bsta lsningen av problemet vore ut-
i yrkesregistret utkmpats bittra fejder mellan givning av sm lokalkataloger i hndigt format,
olika organisationer inom samma bransch. Ett utdelade gratis till samtliga abonnenter inom
nskeml; som drvid varit mycket vanligt, r vederbrande omrde, jmsides med ett begrn-
att vederbrande . organisatfori skall eihlla egen sat antal rikskatalog(fr, uppstllda p annat stt
rubrik och att de utanfr otganisationen st- n lokalkatalogen och avsedda att utdelas till
ende konkurrenterna antingen uteslutas helt och abonnentei med strre rikssamtalsfrekYens.
l -isprnngligen hade Katalogu tl'edni~1gen tnkt kataloger. Fr det a.n dra skulle telegrafverkets
sig, att de freslagna lokalkatalogerna skulle kataloger utdelas gratis, medan lokalkatalogerna
kunna ges en mera gedigen utstyrsel, bttre pap- tminstone i de allra flesta fll betinga ett pris.
per och strre stil n vad rikstelefonkatalogen Den tredje och frmsta orsaken r emellertid
bjuder p. De skulle ven utrustas med steg- den, att det r papper, tryck och bindning, som
l'egister och andra dylika agremanger, som kunde ro de ojmfrligt strsta utgiftsposterna vid
tnkas underltta bokens anvndning. katalogutgivning, och att dl'fr upplagans stor-
Katalogutredningen kom emellertid under- lek betyder s mycket. Telegrafverkets katalog
fund med att i den formen kunde fl'slaget icke skola alla abonnenter ha, och den utgr fljakt-
realiseras, drfr att det skulle bli alldeles fr ligen i m~rcket stora upplagor. r_,okalkatalogens
J~Tt: den rliga kostnadskningen berknades upplaga kan avpassas efter det antal, som kan
till 1,s miljoner kr. Frslaget modifierades dr- sljas. En av Katalogutredningen gjord under-
fr s till vida, att lokalkatalogerna skulle f det skning visade en genomsnittlio upplagesiffra
0nklare utfrande, som besttts de av telegraf- fr lokalkatalogerna ay 20 % av abonnentanta-
\'Cl'ket tidigare utgivna experimentkatalogema i let inom resp. omrden.
Eskilstuna m. fl. orter. ven i detta alternativ Bland de frslag, som Katalogutredningen un-
uppstod en merkostnad her}iknacl till ca 300 000 der sitt arbete mottog frn olika hll var ven
kr pr l'. fljande. T_,okalkatalogfrgan skulle kunna lsas
'1 elegrnfst~1 rclsen var tveksam med hnsyn till
1
p s stt, att Yerkct p lmpliga orter, dr
kostnadskningen och beslt ska utrna, hur lokalkatalog nn utges ay ett tidningsfretag eller
abonnentema skulle reagera infr en s genom- en kpmanna- och hantverksfrening eller lik-
gripande frndring som den freslagna. Undel'- nande (sledes ej privatperson), frsksvis skulle
skningen hrav anfrtroddes t Institutet fr inleda samarbete med katalogutgivaren och p
marknadsunderskningar men gav icke ngot s stt f utrnt, hur stort belopp pr abonnent
deciderat utslag. Abonnenter med strre riks- Yerket mste tillskjuta, fr att lokalkatalogen
samtalsfrekvens hade i allmnhet inte ngot att skulle kunna utdelas fritt till alla abonnenter
erinra - de skulle ju ocks f bda katalogerna inom lokalkatalogomrdet. Text.materialet till
- men av privatabonnenterna var det nrmare katalogen skulle telegrafverket t illhandahlla
hlften, som stllde sig direkt avvisande till fr- vederbrande med ensamrtt.
slaget. lVIed hnsyn hrtill vensom till den om- Katalogutredningen invnde mot frslaget
stndigheten, att s vitt av underskningen frst och frmst att det lika litet som utred-
kunde bedmas ngot egentligt missnje tydligen ningens eget var ekonomiskt genomfrbart. Vad
icke rdde med den hittillsvarande rikstelefon- som r gemensamt och ofrndrat i bda fallen,
katalogen vare sig bland affrsmn eller privat- bde vid liten och stor upplaga, r sttnings-
abonnenter, ifrgasatte Katalogutredningen, om kostnaden. Denna r dock av underordnad be-
icke frgan t. v. borde lggas sido fr att mogna tydelse i frhllande till vriga kostnader. Det
ytterligare. Detta blev ocks styrelsens beslut. som betyder mest r som ovan ppekats kostnaden
Att det skulle bli mycket dyrare fr telegraf- fr tryck, papper, bindning, prmar och steg-
verket att trycka katalogen p tjockt skrivpapper register. Det syntes enligt Katalogutredningens
och med strre stilar n de nu i katalogen an- uppfattning icke berttigat antaga att denna
vnda r ju inte frvnande. lVIen det r kanske kostnad skulle bli mindre, om materialet anskaf-
mngen som frgar sig : hur kan det komma sig, fades och arbetet utfrdes i privat regi i stllet
att katalogutgivningen ven i det relativt enkla fr genom telegrafverket. Det funnes med andra
utfrandet skulle bli s dyrbar fr telegrafver- ord icke ngot som talade fr att merkostnaden
ket, medan de privat.utgivna 150- 175 lokalkata- vid ett allmnt genomfrande av frslaget skulle
logerna t .o.m. ge verskott, och detta trots att komma att med ngot avsevrdare belopp under-
de i flertalet fall ro mycket pkostade i frga stiga den merkostnad, som det enligt Katalog-
om papper, tr~1ck, stegregister etc. utredningens uppfattning oantagliga altemativet
Det finns flera bidragande orsaker till detta med av telegrafverket utgivna lokalkataloger i
till synes egendomliga fenomen. Fr det frsta motsvarande utstyrsel skulle medfra, dvs. 1,s
skulle som nmnts telegrafverket ge nt dubbla miljoner kr/r.
Katalogutredningen stllde sig kritisk ven Det finns f. . undra skl n de rent ekonomiska,
till andra detaljer i frslaget, exempelvis att en- som lgga hinder i vgen. Detta gller exempel-
samrtt utan fri och ppen tvling skulle ges vis om stegregistret, en finess som r mycket
till viss utgivare, att inte abonnenter p alla vanlig i de privata lokalkatalogerna. Fr dem,
orter skulle f de fina katalogerna, m. m. och som ej ro vana att sl i uppslagsbcker, r det
avstyrkte frslaget. otvivelaktigt till stor hjlp att i katalogmargina-
Fr att till full evidens f klarlagt, att Kata- len ha ett alfabetregister, utstansat eller p an-
logutredningens uppfattning om de ekonomiska nat stt anbragt.
konsekvenserna av frslaget var riktig, gjorde Infring av stegregister har varit p tal ven
frrdsbyrn sedan (1946) ett praktiskt prov. fr rikstelefonkatalogen, och det frekommer
Ett centralstationsomrde utvaldes, dr omkring icke sllan, att privata fretagare p entrepre-
18 000 rikstelefonkataloger d utdelades rligen. nad frse exemplar av rikstelefonkatalogen med
Inom omrdet utkom ven en vl redigerad lokal- dylikt register. Enligt uppgift varierar priset p
telefonkatalog i en upplaga p 4 000 ex. Det anvndbara sdana mellan ungefr 6 och 7 kr.
visade sig drvid, att ett samarbete p ovan Andra, enklare register, som icke stadkommas
skisserat stt skulle komma att kosta telegraf- genom utstansning utan enbart ptryck p snitt-
verket 3,60 kr pr exemplar, dvs. fr 18 000 st. ytan, ha ven lanserats av phittiga uppfinnare.
64 800 kr. Motsvarande kostnad i den kalkyl, Bortsett frn kostnadskningen, som stegregist-
som Katalogutredningen hade uppgjort p ba- ret i rikstelefonkatalogerna skulle medfra, r
sis av de priser, som telegrafverket enligt in- infringen otnkbar ur tillverkningssynpunkt,
fordrade anbud finge rkna med, var 52 500 kr. drfr att den tar fr lng tid att stadkomma.
Provet bestyrkte fljaktligen den slutsats, som Frn bokbinderiet levereras i genomsnitt 25 000
Katalogutredningen kommit till. Det kan i fr- bcker pr dag. Skulle dessa eftert frses med
bigende nmnas, att den rikstelefonkatalog, som stegregister, innebure det en fullstndig stagna-
utdelades inom omrdet och som innehll 4 tion av katalogexpeditionen och slunda frsm-
gnger s mnga abonnenter som privatkatalo- rad katalogsenice. Det behver knappast fram-
gen, kostade 36 000 kr. hllas, att ingen m de stora vrldskatalogerna
ven om det naturligtvis vore trevligt att har alfabetiskt stegregister. Redan det enkla
kunna ge abonnenterna en elegantare katalog, tumtag', Yarmed telegrafverket frsett katalo-
kan det ju icke sgas vara frenligt med god gerna - en utstansning i nedre hrnet till
ekonomi att p en publikation av s efemr na- vederbrande abonnents avdelning i katalogen -
tur som telefonkatalogen kosta p l~xutfrande. innebr en tidsdande procedur.

Abonn ent en s te x t i katalog e n.

I katalog ens ba mdom. abonnent togs in gratis endast en gng i abon-


Till en brjan fanns det ingen som helst be- n entfrteckningen och en gng i yrkesregistret.
grnsning av abonnentens rtt att inkomma i S smningom blev ven det drvid tilltna
gratisntr~r mm et begrnsat till max. 3 rader pr
katalogen och inte heller ngra bestmmelser om
vad hans uppgift skulle omfatta. Abonnenten abonnemang. Treradssystemet, som det kalla-
infrdes i regel p s mnga stllen han sjlv des, gav naturligtvis de strre abonnenterna goda
nskade och utan begrnsning av texten, och en- mjligheter att breda ut sig och reklamera, och
ligt muntlig tradition utkade de tjnstgrande det utnyttjades ven fr infring p flera stl-
p katalogexpeditionen rs jlva antalet infrings- len med olika inplaceringsord.
stllen, dels fr att underltta skandet i kata- Den kvalitcitiva infringen.
logen, dels fr att f den i brjan rtt magra
katalogen ngot mera imponerande till omfnget. P frslag av 1924 rs katalogkommitte avls-
tes treradssystemet av det nu gllande syste-
1'reradssystemet. met, som i korthet gr ut p fljande.
Inom f r blev det dock ndvndigt med en Varje abonnent r berttigad att i katalogen
ransonering av antalet infringsstllen; varje gratis f taga in s mycket text som behvs fr
hans rtta identifiering. Oberoende av om abon- gra drvidlag ett skolexempel p vl tillvara-
nentens infring tar en eller flera rader i an- taget katalogutrymme med sin nstan 100-pro-
sprk fr han en gratisuppgift i abonnentfr- centigt enradiga uppstllning och all ondig
teclmingen och en i ~rrkesregistret. Texten fr text bannlyst.
emellertid bara innehlla vissa bestmda, fr Nr man talar om ondig text i katalogen, fr
telefoneringen erforderliga uppgifter; rnd han man emellertid ej glmma, att det finns extra
drutver vill taga in fr betalas. :Man kan ven text, som r ganska nyttig, nmligen de extra in-
uttrycka saken s, att ...-arj e telefonnummer fr fringarna p olika uppslagsord. De underltta
frekomma. gratis bara en gng i abonnentfr- otvivelaktigt skandet i katalogen hgst avsevrt.
teckningen och en gng i ~-rkesregistret. or- Som framgr av kataloginstruktionen kostar
malt infras d p det fria infringsstllet abon- den betalda texten i Stockholms-delen f. n. 50 %
nentens alla telefoner. Det r emellertid med- mer n i de vriga delarna.
givet fr abonnenten att om det lmpar sig bttre
dela upp telefonerna p olika infringsstllen, 1'elef onkcitalogen soni bliuit cidresskalender.
exempelvis fr annat inplaceringsord, dotter- Om man skulle hlla strngt p den i det
bolag, affrer, biografer, bostadstelefoner m. m. fregende angivna grundprincipen - att man
Vissa hnsyn ha vidare tagits till vxelabonnen- fr taga in gratis i katalogen endast det som
terna, som medgivits en Yiss gratisinfring av behvs ur telefoneringssynpunkt - finge en hel
anknytningstext i frhllande till antalet abon- del av nuvarande text utrangeras ssom otillten.
nerade ledningar. Slunda kan exempelvis adressangivningen i fler-
talet fall icke anses ndvndig fr detta nda-
B etald text. ml. De fall, d adressen behvs fr att man
De avgifter vi plgga abonnenterna fr be- skert skall kunna identifiera den skta abon-
tald text tjna det dubbla syftet att vara en nenten, e~empelvis nr tv eller flera abonnenter
hmsko p verkligt ondig text och att hjlpa ha samma tillnamn, titel och frnamn, ro ju
telegrafverket att finansiera katalogen. inte alltfr mnga och kunna icke sgas motivera
En stor del abonnenter njer sig inte med vad den lOO procentiga adressangivning, som vi nu
de f fra in gratis, och det r fr dem som den ha i katalogen och som sjlvfallet r mycket
betalda texten inrttats. Det kan vara infringar kostsam. Visserligen r adressen i katalogen icke
av mnga slag. En vill ha in en extra uppgift ngon ny freteelse, den fanns redan p ett tidigt
p ett annat uppslagsord n det som den ordina- stadium av katalogens tillvaro, men det var fr-
rie uppgiften r inplacerad p, en annan vill modligen mera fr att fylla ut de fria tre rader-
tillta en inneboende att stta ut sitt namn i na; i varje fall var adressinfringen d icke kon-
katalogen, en tredje vill kosta p sig dubbla sekvent genomfrd. S smningom vande sig
titlar (vi medge gratis bara en, kortfattad titel). emellertid abonnenterna vid att betrakta katalo-
Kataloginstruktionen specificerar flera olika slag gen inte bara som en telefonbok utan dessutom
av betald text. Den strsta kategorien - frn- som en adresskalender att anlitas bde vid kor-
sett nyssnmnda extra.uppgifter - ro anknyt- respondens och personliga besk. Denna utveck-
ningsupprkningarna, som ge vxelabonnenterna ling r icke ngot fr oss enastende, detsamma
mjlighet att till stor del i reklamsyfte ange sina r fallet ven i andra lnders kataloger.
olika avdelningar och verksamhetsgrenar. Spe- I instruktionens 7 , som handlar om adressen
ciellt nr abonnenten kostar p sig ny rad fr i katalogen, str i anmrkningen till mom. 1 d,
varje avdelning faller upprkningen genom de att beteckningen Postbox + nummer icke god-
uppkommande vita flten p sidorna ltt i go- tages som postadress, vilket mhnda kan synas
nen. ven om dessa upprkningar ge icke fr- en smula egendomligt. Nr det duger fr posten,
aktliga inkomster fr katalogen mste man dock kunde det vl duga fr oss ocks. Instruktions-
sga, att de strngt taget icke ro ndvndiga bestmmelsen tillkom egentligen av det sklet,
fr telefoneringen och att de taga dyrbart ut- att man - bortsett frn telefonnumren - s
rymme i ansprk. De stora vrldskatalogerna ha mycket som mjligt ville begrnsa infring av
fr lnge sedan ftt g ifrn denna spatisa siffror i katalogen, drfr att de vllade miss-
uppstllning. D e amerikanska katalooerna ut- frstnd. Det hnde nmligen inte s sllan, att
abonnenter i ren tanklshet vid telefonering inte de vanliga annonserna. I de svenska katalogerna
s noga skilde p telefonnummer och andra num- gick det smre. ven om fret normalt r trgt
mer utan togo det som frst fll i gonen (detta i portgngen, s verkar det nog, som om iden
var f11e de 5- och 6-siffriga telefonnumrens tid). inte riktigt slagit an hos oss. I 1931 rs upp-
Exempelvis frekom det, nr postadresserna Li- laga hade vi en inkomst av reklamtexten p
ding 1, Liding 2 och Liding 3 infrdes i kata- 8 750 kr, i 1949 rs upplaga 42 000 kr. Det r
logen, att abonnenter i hastigheten ringde upp visserligen nra 5 gnger s mycket, men den
telefonnummer 1, 2 eller 3. absoluta kningen r inte mer n 33 000 kr p
Med vra nuvarande lnga telefonnummer r 18 r. Samtidigt har annonsinkomsten i katalo-
denna risk inte s stor lngre. Vi ha heller icke gen kat netto frn 194 000 kr till 1 558 000 kr
tidigare benhrt hllit p frbudet, nr skl till eller med icke mindre n 1 364 000 kr. u kan
undantag funnits. Exempelvis finnas i Stock- det invndas, att annonserna ackvireras, under
holms-delens vriga stationer mnga abonnen- det att i frga om reklamtexten det r abonnen-
ter, som ha pa Stockholm 1. terna sjlva som f taga initiativet. I sjlva
Vi ha dremot icke funnit skl att stryka be- verket ha vi p frsk ltit annonsagenterna
stmmelsen, eftersom det otvivelaktigt i -allmn- offerera ven reklamtext till kunderna, ehuru
het r bttre att ha en verklig adressangivning, utan framgng.
som sger, var abonnenten eller i varje :fall hans
telefonapparat geografiskt r belgen. Katalo- Annonserna.
gens adresser anvndas ej enbart vid korrespon- Annonseringen i katalogen kan numera sgas
dens utan ven fr personliga besk. ha slagit igenom. Det har emellertid icke sak-
nats klandrande rster, bde frn enskilda och
1'ct.l registrering smciskin. sammanslutningar inom affrslivet. S uttalade
Innehavare av talregistreringsmaskiu ha1 p sin tid exempelvis Stockholms m. fl. Han-
ibland svrt att frst varfr det skall behvas delskammarc den sikten, att annonserna borde
ett srskilt tecken i katalogen, som utmrker bannlysas ur katalogen. Gentemot den framfrda
innehavet, och framfr allt varfr tecknet ibland kritiken ha vi hvdat, att s lnge annonserna
skall behva st utsatt framfr varje nummer icke ges den omfattning, att de frsvra ls-
i uppgiften. ningen av katalogtexten, ro de fullt berttigade.
Sklet till att vi hlla p infringen av tal- Erfarenheten har lrt oss, att det fr vissa
registreringsbeteckningen r, att telegrafverket affrsabonnenter finnes ett starkt behov att p
vill varsko den pringande om att hans samtal ett eller annat stt komma mera till synes i den
till vederbrande apparat kan bli reproducerat. stora massan abonnente1 eller att f framhlla
Om talregistreringsmaskinen kan vara kopplad ngon srskild specialitet i sin tillverkning eller
till vilket som helst av flera nummer r det d frsljning. Hrfr r annonsering onekligen ett
ocks ndvndigt att stta mrket framfr vart lmpligt och nra till hands liggande stt. Om
och ett av dem, om varningen skall f full effekt. annonserna ro vl redigerade och placerade och
som nmnts inte alltfr omfattande, bidraga de
R eklamtexten i yrkesregistret. till att gra en katalog livligare och drfr mera
Reklamtexten tillskapades p frslag av kata- intressevckande. Att annonseringen i telefon-
logkommitterade p 20-talet. Iden torde ha hm- katalogen fr anses srskilt vrdefull med an-
tats frn den danska katalogen. Reklamtexten ledning av bokens stora spridning torde ven
skulle med sina rader i kursiv stil under abon- vara uppenbart. Det torde ej finnas ngon enda
nentens kataloguppgift bli en diskret men nd telefonkatalog i hela vrlden, vare sig statlig
effektiv reklam, en upplysning om saker och ting, eller privat, som ej tillmtesgr sina abonnenter
som inte fingo utsgas i den ordinarie uppgif- med mottagande av annonser. F'r den hndelse
ten, och den skulle vara frhllandevis billig, ett privatekonomiskt fretag gve ut vr riks-
billigare n annonserna. telefonkatalog r det inte uteslutet att dess an-
I den danska katalogen var reklamtexten tyd- vndning som annonsorgan skulle vara betydligt
ligen ganska populr, ty den frekom och fre- hrdare utnyttjad n nu, och vi skulle skert
kommer fortfarande rtt ymnigt vid sidan av draga oss anmrkning fr bristande affrssinne,
fl' den hndelse vi icke iillvaratoge denna mj- ait hans anmrkning r berttigad, exempelvis
lighet till kompenserande av tminstone en del genom freteende av ngot slags officiellt bevis
av katalogkostnaderna. frn r egistreringsmyndighet, domstol e. d. Det
Annonsackvisitionen fr katalogen r anfr- r cker emellertid inte med att visa upp ett papper,
trodd t Annonsbyrn Hugo Krantz, vars om- varav framgr att man klagat hos Kungl. Maj :t
kring 20 ombud ha var sitt omrde av landet att eller annan myndighet, det rcker inte heller med
bearbeta. I~rsttningen r lagd p provisions- en underr tts dom innan denna vunnit laga kraft
basis. D et var en tid ifrgasatt att telegrafver- och allts nnu kan verklagas i hgre rtt.
ket skulle taga annonsverksamheten i egen regi. Mnga gnger kan man lyckas ordna upp fr-
Av de kostnadsberkningar, som uppgjordes, gan genom att tala med den andra parten. Han
frefll det som om tminstone ngon vinst skulle har kanske inte alls gjort infringen i ond av-
kunna erns vid ett dylikt arrangemang. andra sikt utan i ren tanklshet eller okunnighet, och
sidan var den kalkylerade vinsten icke av ngon d r ju saken klar genast. Det var t. ex. en
nm1wrd storlek och dessutom rtt osker, och professor, som hade skilt sig och gift om sig, och
hrtill kom, att projektet ju frutsatte, att vi oturen ville att de bda fruarna rkade ha sam-
mste anstlla fr annonsarbetet specialutbildat ma - och enda - frnamn. Professorn skrev
folk, som under en del av ret mste sysselst- en lng skrivelse till Telegrafstyrelsen och be-
t as med annat arbete. Under sdana frhllan- grde att vi skulle frbjuda den frsta frun att
den ansgs klokast att i stllet bibehlla avtalet st med titeln professorska i katalogen, d detta
med ett fretag, som hade annonsverksamheten vllade honom och hans nya fru en massa miss-
till specialitet. frstnd och ohehag. Vi talade med den frsta
frun, som tog det hela ganska gemytligt och bered-
Krnkning av annans riitt. Yilligt uthytt e titeln professorska mot fru.
I kataloginstruktionens 5 8 mom. ppekas, Ibland hjlpa dock inga vertalningar. Vi hade
att abonnentens uppgift i katalogen icke fr ges p sin tid klagoml frn en Munthe ver att det
sdan lydelse eller form, att annans rtt dr- i katalogen fanns upptagen en annan person
igenom krnkes, varjmte lmnas en del exem- med detta namn fastn han i sjlva verket hette
pel p sdana icke tilltna infringar. Munter. Klaganden fretedde prstbevis p att
I praktiken r det inte alltid s ltt att und- anmrkningen Yar befogad. Vi freslogo d Mun-
vika infringar av detta slag; man mste tro ter att ndra i katalogen, men han vgrade. Jag
abonnenten p hans ord och kan inte kosta p har kallats fr och skrivit mig 1\Iunthe hela mitt
sig en dyrbar och omstndlig kontroll. Vi taga liv - han var rtt gammal - s jag ndrar
oss icke heller ngot ansvar fr eventuella olmp- inte. Vi ndrade i alla fall.
liga infringar, men det ligger naturligtvis ven Bland instruktionens exempel p sdana fall,
i vrt intresse att undvika dem och snarast rtta dr krnkning av annans r~itt kan riskeras, r
till dem, nr de upptckas. srskilt att mrka det sista, som handlar om nr
Om Yi inte sjlva uppmrksamma dylika in- abonnent Yill anvnda sig av annans firmanamn
fringar, s gr skerligen den frfrdelaide par- i katalogen. Detta frekommer merendels i s-
ten det ganska snart och slr larm. Man fr i dana fall, d abonnenten r representant fr
sdant fall vara frsiktig och ordentligt frvissa en firma och nskar tala om detta i sin katalog-
sig om att det verkligen r frga om krnkning uppgift. Man mste d mycket noga taga reda
av annans rtt. Ofta r det nog s, att det helt p om det verkligen frhller sig s som abon-
enkelt r frga om normal konkurrens och inte nenten sger och frn firman inhmta skriftligt
alls om den krnkning, som abonnenten frsker medgivande fr abonnenten att anvnda firma-
gra gllande. Den klagande mste drfr visa, namnet p nskat stt.

R edige?in g sarb e te t.

F 1plane?ing. som r edan omtalats, rligen var tredje abonnent-


Katalogmaterialets vldiga omfng i frening uppgift - gr utgivningen av rikstelefonkata-
med dess stora rrlighet - i genomsnitt ndras, logen till ett organisatoriskt och ekonomiskt pro-
blem aY stora mtt. Det r mnga medarbetare, Svrigheten ligger naturligcn i att f abon-
som samverka vid katalogens tillblivelse och ut- nenterna att respektera sista uppgi:ftsdagen. Vi
komst: abonnenter och stationer med leverans stta p dem individuellt genom utsndande med
av textmaterial, redaktioner med redigering kvartalsrkningarna av blankett 78, p sina hll
och kontroll av texten, annonsbyr med annons- dessutom genom annonsering, men trots allt
ackvisitionen, kartleverantrer, pappersbruk, kommer det efterslntrare. Nu :fr naturligtvis
stteri, tryckeri, bokbinderi och katalogdistribu- sista uppgiftsdagen inte vara den sista i den
trer. meningen, att drefter ngra uppgifter omjligt
Det r angelget, att bckerna ro s aktuella kunna mottagas. I sjlva verket ta vi ocks emot
som mjligt, nr de komma abonnenterna till- uppgifter s lnge det ver huvud r mjligt,
handa, och drfr mste tillverkningstiden tminstone nya abonnenter; mindre viktiga nd-
trngas ihop s lngt det gr. Ju mer boken ringar :f helt naturligt komma i efterhand. Det
vxer, desto svrare blir sjlvfallet detta. Det gller hr som alltid att avvga mjligheterna,
frutstter inte endast en snabb arbetstakt p dels ena sidan se till att stationer och redak-
alla fronter utan ven att alla arbetsmoment tioner kunna hinna behandla det erhllna nd-
klaffa :fullkomligt, eftersom en rubbning p ett ringsmaterialet i tid, dels andra sidan taga
hll :fr verkningar p alla andra hll. Fr varje hnsyn till abonnenternas berttigade krav p
n~T katalogssong, som tar sin brjan omkring smidighet och god service. 1\fan br med andra
1 oktober, mste frrdsbyrn drfr i frvg ord aldrig sga att det inte gr, nr det med
g;ra upp en detaljerad arbetsplan, dr alla med- litet god vilja gr.
yerkandes prestationer ro fixerade fr varje
J(nfologens idkomsttid.
dag, som arbetet skall pg. En del (ca 40 %)
m denna arbetsplan visas i fig. 6 p Yidstende D och d hnder det att vi, antingen direkt
sida. eller via insndaravdelningen i ngon tidning,
f den frgan, varfr vi ge ut katalogerna om-
Sista nppgiftsdag. kring och efter rssskiftet i stllet fr under
I arbetsplanen fixeras ocks den sista upp- oktober mnad, d ju de :flesta flyttningarna
giftsdagen, dvs. den sista dag, d uppgifter skola ga rum. F'rgan bottnar givetvis i okunnighet
lmnas till stationer och redaktioner fr att om vilket jttearbete det hr gller, men den
komma med i resp. katalogdelar. Nr sista upp- ger p samma gng uttryck fr samma nskeml,
giftsdagen fr abonnenterna r inne, ha sta- som uttalats hr ovan, nmligen att vi skola
tionerna 14 dagar p sig innan uppgifterna mste kunna pressa ihop tiden fr katalogens tillverk-
vara hos redaktionerna. ning, s att intervallen mellan sista uppgi:fts-
datum och katalogens utkomst blir den kortast
tnkbara. Att drvid oktober nmnes som ut-
gngspunkt r naturligt, d de :flesta ndring-
arna i katalogen komma just under mnaderna
1951 rs omkring den 1 oktober. Denna tendens var mj-
Rikste I efonkatalog ligen mrn mera utprglad frr, nr hyresmark-
Stockholms-delen naden var en annan n nu och 1 oktober var
r under utarbetande. Abonnenter, som nska ny eller
ndrad uppgift i katalogen, uppmanas att
den stora fl~rttningsdagen. Men ven med den
snarast mjligt relativa orrlighet p hyresmarknaden, som gllt
gra anmlan hrom till sin centralstation. alltsedan 1940, r det otvetydigt fortfarande
Uppskjut icke anmlan till sista dagen, samma tid, som levererar lejonparten av nd-
som r den 16 september 1950. ringarna. Slunda kommo r 1945 i Stockholms-
Efter denna dag kunna ndringar icke mottagas.
81. nr 78.
delen 43 % och i landsortsdelarna 35-38 % in
under mnaderna augusti-oktober. tminstone
:b'ig. 5. Det r icke ltt att f abonnenterna att anmla fr Stockholms vidkommande gr tendensen nu
katalogndringar i tid. Bl. 78, som tillstlles varje abon -
nent, frmr visserligen icke vcka alla, men att den gr mot nnu strre koncentration: r 1949 inkommo
god nytta visade sig frra ret, d blanketten terinfrdes 38 % av ndringarna under augusti-september
vid en station, som tidigare anvnt sig uteslutande av
annonsering. (motsvarande siffra 1945 var 33 %) .
'
.Jeer. tJ>O
' .Mt'?ll -"' _.lv,, .. I I 7, ID Il~
Clkt. t.150
I/ lf' ,, 1111 rl tf)lf l ~tl 8 TNl 1 11 v i l
1."." ,............... " ... '... .,........ 1
IYov. IJSO Lic. l.JSO

!l J \

I .I
Ot!I ) I N E. Il G s V'1
tJeri:nol s,oalfonlo/ Il 135 I 5 tl J5 ,,b i~r~

!Jer'5.t:nc:x7 u,ophw
''"'
1,..i,,,..,
l3'iollc> .,i., tl:ki k>a> 'D<bo ''"'t::ti
.Jlslo u.arioillsdolum !?i ! ~lo ~ r~ ~ I". 1'.'.b
-
!
/1onus frn ~ed.

1 spoll frn rr1.1ci:t!rt~I I

I
I

I
1.,poll frn Red. I I I
I
Ombrulel frn lr!:lci:erit!f II
.....
..b...
\0 I

J .Jpo/ I frn ~cd.


Rt!vid~r frn tryci:t!riel I I
Tr!lcl:ordt!r

I I
I
J ~ N c (I J'/. I -i.'; '
Tryc.1:-nln 9 - 4- maskiner I 5 0 ')() 1socrx.

Bindning - f skiff
J ~r N I
I
! G

I
- -- -
i
I !I I
II
' I

Il
~
,,I., t> JO t J 4 < 1 " u " /1 ,. " " H <J l'O f l ll , . N " f1 N >O J/ ' t J ' 1 ' J JO " 13 " il 1f /1 " to tJ <J ,. '4 t7 "t> JO ' it 4 < 7 I ' " " 1J " " " Il " to ll ,.[ '' t

S,p;. fJSO Oitf. 1"50 rlo v. l.J50 Occ. f-'50

F ig. 6. Katalogen br komma abonnenten t ill handa s snart som mj ligt efter sista uppgi ftRllage11. i\fotl dm ~ t i incl i ga kni ng, ~ om lmfalognmterinlet undergr, bl ir
detta nslmml allt svrare att uppfylla; arbetsplanen tendera1 t ill att successi>t f rl nga~. DC' t hjiilpC'r i.. ke rnC't1 nya maRkiner, det r a rbet Bkraften ~om tr~ter.
nr r edaktionen r belgen p en annan ort n
stationen. Systemet skapar ven strre mjlig-
heter att koncentrera katalogutgivningen i tiden,
detta givetvis frutsatt att tryckeriet kan ka
sin kapacitet i motsvarande grad.
andra sidan kan man inte bortse frn att
en decentraliserad r edigering ven medfr vissa
nackdelar. Man fr inte lngre i'iktigt samma
mjlighet till likformighet i r edigeringen vid
f lera redaktioner som Yid en. Man br ju t ill-
lmpa samma regler fr alla abonnenter. In-
struktionen ger Yisserlige1i. grundlinjerna, men i
detaljutformningen och tillmpningen finns det
alltid mjligheter till variationer och olika upp-
fattningar. Olikhetema i behandlingen av abon-
nenterna kunna visserligen endast rra sig om
detaljfrgor, men nr det gller katalogen r e-
agera abonnentema mycket kraftigt ven fr
smsaker, och man kan merendels Yara sker
p att de frr eller senare komma under fund
med om behandlingen r olika i olika delar.
Personalproblemet r ocks en sak att ta hn-
Fig. 7. Nr korrekturlsarna gjort sin detaljgranskning,
gres en snabb versyn med kritiska och katalogtrnade syn till. Det synes slunda sannolikt, att per-
gon.
sonalbestndet blir bttre utnyttjat, om man har
en redaktion, dr den fast anstllda })ersonalen
Ifofalogredaktion el.ler katalogredciktioner? r helt sysselsatt strre delen av ret, n om
Redigeringen av rikstelefonkatalogen ombesr- man har personalen frdelad p mnga r edak-
jes f. n . av tre olika redaktioner, en i Gteborg, tioner, dr den blir sysselsatt kortare del av
som omhnderhar Gteborgs-, Bors-, Halm- ret. Drtill kommer att man rimligtvis i frra
stads-, Skvde- och Uddevalla-Vnersborgs-delar- fallet br f en personalstam, som blir mera ruti-
na, samt tv redaktioner i Stockholm, vara\ den nerad och effektiY n i senare fallet.
ena redigerar Stockholms- och Gotlands-delama P alla tre redaktionerna tillmpas systemet
och den andra, frrdsbyrns katalogredaktion, med en r elativt ftalig fast personal, som under
de vriga 17 delarna. ssongen utkas med extra personal.
Det har inte alltid rnrit s. Fre 1928 skttes
redigeringen av rikstelefonkatalogen centralt fr Ka.tal og m a t e l'ilil ets nn svl.lning.
hela landet p ett stlle, nmligen p den nu- Den stndiga abonnentkningen gr, att kata-
varande katalogredaktionen p frrdsbyrn. logerna viixa oavbrutet, och detta skapar rtt be-
P frslag av katalogkommitterade 1924 de- svrliga problem. Volymerna bli ohanterligare,
centraliserades redaktionsarbetet till flera redak- framstllningen tar lngre och lngre tid och
tioner. Frst fick Stockholms-delen en egen re- den blir dyrare och dyrare.
daktion och sedan Gteborgs-delen, som d om- En verkligt effektiv minskning av katalogmate-
fattade samma omrde som de fem delar till- rialet kan stadkommas endast genom att abon-
sammans, vilka nu enligt ovan r edigeras i Gte- nenterna f tilldelningen minskad, dvs. de f
borg. tunnare bcker n frut. Det var detta system,
Decentraliseringen har medfrt flera frdelar. som vi under pappersransoneringen tvingades
Man har ftt strre frutsttningar fr en in- att tillmpa. Effekten av uppdelningen i 2-1 de-
timare kontakt mellan redaktionen och allmn- lar blev en nedgng i }Jappersfrbrukningen pr
heten i Stockholm och Gteborg. Detta skapar r frn 4 500 ton till 3 000; besparingen blir se-
strre mjligheter att snabbare klara av en dan strre r frn r, nr delarna brja svlla
del enklare katalogsprsml n vad fallet iil', igen p grund av abonnentkningen.
llh,...Motft

~~#llt. .W:#l't,e . ....

Slh,_ ,.,,,.
~ .........'t.,.....Jlt. ......... :t, . :.Ll: ..
(hrt,._..,._,_ ,r
.. !: .~ . ~- rr
..
&h'

.,_
t.l - ,._, ..
#d ~lp~ ~
:a~il;~~:i:-~~ ...
... . l.<i.+ .. ,.l , _,..,,i...i. ... .. l
o.~,u .... iHJ < ,,.

I ,,. l,/l,...t ~.&......J ,J ; ~I

Fig. 8. Smrre ndringar in-


skrivas fr hand direkt p
manuskriptet. Fr strre nd-
ringar och fr nya abonnent-
uppgifter anvndas i stllet
s. k. nylappar, dvs. texten ut-
skrives p srskilda blanketter,
vilka sedan numreras in p
sina platser i manuskriptet.
Bilden visar en manuskript-
sida med inskrivna ndringar
under och t ill hger om spal-
ten samt nylappsnummerna till
vnster om spalten; bunten av
nylappar synes till vnster p
bilden.

Fig. 9. Meningen r ju, att


s vitt mj ligt alla ndringar
skola komma med i manuskrip-
t et och att man fljakt ligen i
korrekturet endast skall be-
hva gra rt telser av eventu-
ella sttningsfel. I praktiken
fr man emellertid, som synes,
finna sig i att taga in bde
ytterligare uppgifter och and-
ra ndringar ven i korrek-
turet.
T,rvn kan systemet inte anvndas med 100- Det olyckliga r, att katalogvol,rrnen och dr-
procentig framgng. Nr man kommer till s- med papperstgng och kostnader kas s oer-
dana storstationer som Stockholm och Gteborg hrt hastigt. En nytillkommen abonnent skall ha
hjlper ingen uppdelning, ty varje n~r Stock- dels sitt utrymme i katalogen, dels ett katalog-
holms-abonnent mste ha hela den stora Stock- exemplar. Detta medfr, att om abonnentantalet
holms-delen, vare sig den tillverkas i ett eller i en katalog exempelvis frdubblas, blir inte dr-
flera band, och likadant med Gteborgs-delen. igenom papperstgngen frdubblad utan fyr-
Sedan hr det till saken, att man i alla fall mste dubblad. Detta framgr kanske tydligare av fl-
dela upp Yen dessa kataloger, drfr att de bli jande rkneexempel.
fr tjocka och ohanterliga och ej kunna bindas Antag en katalog med 50 000 abonnenter, som
i ett band. Vad man kan tveka om r hur del- utges i 50 000 exemplar och innehller 500 sid. =
ningen skall gras. Nrmast till hands synes ligga 31,25 st. 16-sidiga ark.
det i allmnhet av utlndska kataloger anvnda 1 000 st. 16-sidiga ark vga ca 23 kg (i vrt
sttet, nmligen att taga abonnentfrteckningen nuvarande katalogpapper). Papperstgngen fr
i ett band orh yrkesl'egistl'ct i ett annat; London- boken blir allts 50 X 23 X 31,25 = ca 35 000 kg.
katalogen hal' tvingats ytterligare ett steg och Antag sedan att katalogen frdubblas, s att
iiven ftt dela upp sin abonnentfrteckning i siffrorna bli 100 000 abonnenter, 100 000 exem-
flera band. Vr Stockholms-del har f. . ocks plar och 1 000 sid. = 62,5 ark.
ftt rna detta de. Beklagligtvis mste nog Papperstgngen blir d 100 X 23 X 62,5 =
uppdelningen sgas vara till men fr bokens 140 000 kg, fljaktligen 4 gnger s stor.
anvndbarhet. Abonnentfrteckning och yrkes- Fr hela rikstelefonkatalogen gr det, som
register behandla samma abonnenter, endast sed- frut nmnts, f. n . t omkring 3000 ton papper
da ur olika synvinklar och grupperade p olika pr r. Hller den prognos i frga om abonnent-
stt. Hrigenom komplettera de bda registren kningen, som styrelsen lmnade till kommunika-
varandra p ett utomordentligt lyckligt stt vid tionsdepartementet den 1/ 11 1949, hr pappers-
skandet. De hnga till sin natur organiskt sam- tgngen till 1960 rs katalog vid ofrndrad
man och komma bst till sin rtt i gemensam utgivning komma upp i nrmare 8000 ton pr r.
anvndning och gemensam bindning. En annan Detta problem sysselsatte oss helt naturligt
nackdel r den inverkan en uppdelning fr p mest under pappersransoneringens dagar, men
framstllningskapaciteten. Den bindningsmaskin, det r viktigt ven ur kostnadssynpunkt. Det
som anvndes fr telefonkatalogen, binder ca har vid olika tillfllen diskuterats varierande
25 000 ex. pr dag och detta i stort sett oberoende projekt, syftande till att minska katalogvoly-
av bokens tjocklek. Delar man d upp en bok i men. Uppdelningen i smrre delar har redan
tv, gr maskinen alltjmt 25 000 bcker pr dag omnmnts. Bland andra tgrder till nedmag-
men bara hlften s stora, dvs. tillverlmingstiden ring av katalogen som diskuterats, kunna nm-
frdubblas och abonnenterna f bckerna senare. nas fljande.
En uppdelning har icke stora utsikter att bli
populr bland abonnenterna. Fr abonnenten vergng till mindre stilsoit.
bara en hlften s stor bok som han varit Yan Fr att beteckna storleken av en tr~ckstil an-
vid att f, anser han sig lurad p sin rttmtiga vnder man sig av det typografiska mttet punk-
tilldelning, vare sig han hehver den andra hlf- ter. Den i vr katalog anvnda 8tilen tar ett ut-
ten eller inte. Det blir klander mot telegrafver- l'ymme av 7 punkter och kan fljaktligen kallas
ket, ven om inte tilldelningen minskar utan 7-punktstil. Om man snkte storleken ett steg,
boken endast som i frga om Stockholms-delen allts till 6-punktstil, skulle man tminstone teo-
delas p tv band. S lnge vi kunde hlla delen retiskt vinna 14 % i utrymme, dvs. p exempel-
i ett band hette det frn allmnhetens sida: ett vis Stockholms-delens 2 722 sidor r 1950 380
gott rd, dela upp boken i tv band, Stockholms- sid. Det r i och fr sig inte s dligt, ven om
delen r alldeles fr stor och tung. Nr Yi sedan denna engngsvinst ganska snart bleve uppslu-
verkligen ndgades gra uppdelningen, kom det kad av den normala rliga tillvxten p grund
annat ljud i klagokren: s opraktiskt att tvingas av abonnentkningen, som tillfr Stockholms-
leta i tv bcker! delen omkring 135 si.d. varje r. Vi ha dock aY
Anderson C-Anderson P And
~ Anderson Llllian Mrs 2409 7Av .. ADrndak 4-4576 Andersson Algot. Aktuarie hos Lidrs. Andersso1
-5824 Anderson Lillian Mrs 251W71 .. SU sqhana 7-0996
--~~ Anderson Llllian Mrs 230Wl47 .. . ADrndak 4-3643 AB Thule Folkungag. !36- 138 .... ... 40 86 02 Arsta.
,8284 Anrlerson Lillian R Mrs 163Wl45 ADrndak 4-2228 Andersson Nils G Amanuens Fasam . 13 Andersso1
7311 Anderson Linton Lumbr Co Pa Enskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 22 06 ,.,. 5
9222
7069
332 3Av Bklyn. MA In 4-5840
Anderson-Lit lie Co clothing 200 SAv. ORegn 5-2910 Andersson Ake Amanuens Stop,. 38 Pa And~rsso1
4800 Anderson Lorenzo l 72Wl33 . . ... ADrnoak 4-0908 Bromma . .. ... . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . . . . . 26 47 10 Anderssm
.8037 Anderson Lorelta 1345 SAv .... MOnumnl 30212 Andersson Gsta Ammunit.arb. Fred1".- Enske
-6355 Anderson Lotlie Mrs 255Wl26 .. MOnumnt 6 -1684 l11ndsv. 31 Akeslund Pa Bromma ..... 25 97 06 Andersso1
-5110 Anderson Louis E typwrtrs 26PkPI .. BArcly 7-1879 Andersso1
,9807 Anderson l.ouise J 234E50 ....... Plaza 91559 Andersson Annonsbyr AB, Wilh .. An-
Anderson Louise R 35Wll0 ... . . . MO numnt 2-4814 nonsb: auktor. av Sv. tidn.utgi,.fren. Hger
5514
3124 Anderson Lucius N 2412 7Av . .. AUdubn 39495 Kungsg. 74 Vxel .. .............. ..... ..... . 22 68 80 Andersso1
5406 Anderson Lumbr Co 236W61 ...... Clrcl 5-5808 Andersso1
-3484 Andersonlyman b4SagmorRd @. Bronxville 2-6672 Ankn: rngv.
4258 Anaerson M Mrs 200Wl39 .. AU dubn 37986 Tfnannonser Anderson
-5712 Anderson Madeline L 149W72 ~ . TRaflgr 4-1274- Annonsexp. Anderssot
-7244 Anderson Mae Mrs 48Sickls . lOraln 7-2677 Annonskontr.
3073 Anderson Mae Mrs 51Wl29 . TRaflgr 6-6917 Klicheavd. Andersso1
4077 Anderson.Maja 345E68 . .... . .. RHinlndr 40712 torp
4270 Anderson Malcolm E 128E35 .... MUryhil 3-0631 Trycksaksavd.
Anderssot
Anderson Malcolm G i78 Stantn . . . MUryhil 3-1514 Atelje Anderson
1787 Anderson Mamie Mrs' 370ManhAv . MOnumnt 3-0430 Bokf. o. kassa
Anderson Mamie A Mrs 141W117 MOnumnt 30452 Vkstl. dir. Erik Elinder Andersso1
8558 Anderson Margaret Mrs 501Wl2l . Rlvrsde 94540 vice Vkstl. dir. Bo Eriksson Andersso1
-8031 Anderson Margaret K 745RivDr .. FOundatn B-2485
- Efter kont.tid .................. 22 68 81. 22 68 82 uppg.
-6089 Anderson Margie 540Wlb5 .. ... WA dswth 84435 Andersso1
3161 Anderson Marie Mrs 53HmltnTer . WAdswth 6-3086 22 68 83. 22 68 84
-8195 Anderson Marie C 61Wl30 . ..... WAdswth 6 3340 - F.fter kont.tid materialavd . .............. 22 68 85 Andersso1
5378 Anderson Marie E 319E75 ....... REgnt 78365 Bostudstele/oner Anders so i
Andtrson Marie G Mrs 102W84 ... TRaflgr 3.4725 - Dir. Erik Elinder . .. ...... ........ . ......... 26 42 42 Andersso1
-9191 Anderson Marie l 180StNlchAv .. Rlvrsde 9 -8234
- Dir. Bo Eliksson ............ ... ... ... .. .. .. 51 35 88 Andersso1
3500 Anderson Marjorie 135E74 . . . RE gent 7,3567 H a ga !
-4210 Anderson Marjorie Mrs CS ofc - Dir. Nils Ovestam . .......... .............. 5114 64
.3355 551 5Av MUryhil 2-7023 - Dir. E Nygren-Bonnier .. ..... . . .......... 25 59 21 Andersso1
-4225 Anderson Marshall A b SOBrd . . .... Olgby 49500 - Kamr. J Folcker .............. ........ ... ... 20 75 33 S undt
-8284 Anderson Marta Mrs 938StNichAv . AD rndak 45511 - Dir. A Hkansson .. ., ....................... 67 34 84 - B ost.
- Redakt. G Hj or tqvist .... .......... .. .. .... 30 17 71 Andersso1
Fig-. 10. Med sin 6-punktstil, sina hrda :frkort- - Kamr. B Sderq\"ist .... ....... .. ...... .... . 47 13 35 Anderssm
Anderson A Ant.fkhdl Jakobsbgsg. ~5 B ... 10 49 99 Pa Si
ningar, korta gatunamn och sin sparsamma titel Andersso1
angivning kunna amerikanarna utnyttja sidutrym- Andersson Birger Apot:e Riittviksv- 4 Solrn1'
N~ckeby Pa Bromma ... .. ... . ........ .... 25 53 35
met effektivt. Andersson Ernst Arb. Flemingg. 89 ...... .. SO 97. 51 Andersso1
Fig. 11. Vr katalog har 7-puuktstil, moderata. frko1t -
olika skl stllt oss avvaktande. Dels r det frga ningar, lnga gatunamn och s full stndig titelangivnin g
som mjligt, eftersom inplacering sker efter titlar. Vi
om en frsmring av lsligheten, som nog mnga medge ocks upprkning av underavdelningar o. cl., vilket
abonnenter skulle reagera surt fr - de ameri- innebr slseri med utrymme men ger en del inkomster.
kanska katalogerna, som i stor utstrckning ro
tryckta i 6-punktstil, ro dock relativt lttlsta undernkning av omfattning'en av dessa anknyt-
- dels r en Yergng en mycket komplicerad ningsupprkningar har visat, att de upptaga
och dyrbar sak. Nya stilar mste anskaffas, hela ungefr 3 % av sidutrymmet i katalogen. I Stock-
den stende satsen vrakas och de 12 500 sidorna holms-katalogen skulle man fljaktligen kunna f
i katalogen sttas p n~rtt. Med den hgsta stt- ned sidantalet med 80, vilket r mindre n den
ningskapacitet, som vr leverantr f. n. kan pres- normala kningen p ett r men i alla fall ngot.
tera, skulle detta arbete, som mste frlggas Nu r det emellertid s, att anknytningsupp-
till den t id av ret, d stteriet inte r upptaget rkningarna, som tidigare nmnts, i allmnhet
av den ordinarie ndringssttningen, dvs. prak- inte f infras gratis utan tillfra katalogen en
t iskt taget bara sommarmnaderna, taga flera icke fraktlig inkomst. Fr Stockholms-delens
r i ansprk. Kostnaden fr omsttningen blir vidkommande kan denna uppskattas till omkring
mycket stor. 100 000 kr pr r. Med inskrnkningen p denna
punkt har drfr tills vidare ftt anst, men
H ?dnre beskming av texten. frr eller senare blir den nog en ~dv.ndighet.
En annan utvg att magra ner katalogen, som N edskiirning civ cmnonsernn.
dryftats vid olika tillfllen, r nedskrning av
P samma stt r det med annonserna. D e
texten. 1\fan har d framfr allt tnkt p de s. k.
upptogo ett utrymme av ca 6 % i 1949 rs Stock-
anknytningsupprkningarna, dvs. de upprk-
holms-del, motsvarande ca 160 sidor, men gvo
ningar av olika avdelningar, varor o. cl., som en
i gengld en nettoinkomst p ca 525 000 kr.
del firmor i reklamsyfte lagt sig till med, spe-
ciellt i sdana fall, dr ny rad anvndes fr varje 0 l'df rkortningar i texten.
anknytning och de stora tomma flten starkt De vanligaste frkortningarna ha funnits i
framhnt slseriet med utrymmet. En nrmatc katalogen sedan lng tid t illbaka. Det vc.n frst
ofue Subllfban Telephone Directory for Subu.rban Subscribt
tHAPMAN~continued CHAPMAN'S
170 Katharine r 5409NWinthrop.LON gbeh27'l7 Grill restrnt 2457 E 79th REG enl ..b41J
782 Katharlne H ~ID ore CHAPMOND .
751 122 S ~licb Av . HAR isn-2757 Thos r 3739 S Dearbn BOU lrrd4278
432 r 5407 S Greenwd Af HYD e Pk-541.3 CHAPNICK
b58 Katherine R Mrs r Harry r 3512 IV 16th .. ROC kwlOql3
558 7312 S Cot Grv , :STE wrt8242 S r 349 S Centtl. EST cbrookl095
b08 Ka thryn Mrs r CHAPNIK
630 IV Schubert . BIT erswt 07lb Ezra r 1324 S Cent Pk Av. ROC kwl3075
57b LA ins 175 IV Jackson . WAB sh3000 CHAPON Alfred G r
Landon L lwyr 219 N Kenneth . COL umbs3575
172 -
77 . IV. Washngtn FRI!- ilkln8'l87
l"l'.i.">ll':' ,, , co1.~.:..i .. _. &nr. .., 01 . QL. 1 R
CHAPOSKE
AIP< r fi010 S Albany,., PRO spct-0347

l''ig. 12. S hr sg Chi~agokatalogen ut fre 1938. Efternamnet stoll som


rubrik fr namngruppen i st. f. att utsttas fr varje abonnent.

p 20-talet, efter kommitteutredningen, som fr- frn alla hll invndningar mot frslaget. Det
kortningarna skrptes och systematiserades efter ansgs oekonomiskt att kosta p omsttning av
samarbete med en sprkvetenskapsman. Frkort- hela katalogen fr en s ringa utrymmesvinst.
ningarna vckte till att brja med bde kritik Det framhlls vidare att vra sammanfringar
och lje, srskilt nr det kunde pvisas att fr- av likaljudande namn skulle ndvndiggra n-
kortningen i det enskilda fallet icke ledde till got slags system fr angivande av hur resp.
radvinst. Vissa enstaka frkortningar fingo s abonnenter stava sina namn, exempelvis med siff-
smningom justeras, drfr att de missfrstodos: ror, vilket blir typografiskt mindre tilltalande.
exempelvis sammanblandades sdana adresser Texten blir mera svrlst och vllar hrigenom
som Storg'. och Stortgt, som bda tyddes som mera besvr vid letandet. Korrekturlsningen blir
Storgatan. I stort sett gjordes dock ingen nd- besvrligare, varigenom kostnader och felprocent
ring. Det var ju uppenbart, att utrymmesbespa- ka. Slutligen skulle det inte bli populrt: abon-
ring mste i ett stort antal fall bli fljden av nenten ser helst sitt namn utskrivet.
frkortningarna, och man kunde icke gra olika Frslaget fick med anledning hrav frfalla.
frn fall till fall med hnsyn till arbetet (stt- Det terupptogs under de besvrliga pappers-
ning och korrekturlsning ). Det kunde icke hel- ransoneringsr en men fick ven d anst. Dels
ler bli annat n frYirrande fr lsaren att se visade sig utrymmesvinsten relatiYt liten - en
samma ord ibland utskrivet och ibland frkortat. 1947 gjord noggrann berkning gav till resultat
ca 1,3 7o besparing eller p det rets Stockholms-
Tankstreck i stllet fl' eft erncwnn. del 21 sidor - dels avskrckte givetvis ven nu
Ytterligare en utrymmesbesparande tgrd, den Yldiga oms ttningskostnaden.
som diskuterats men som icke r s effektiv som Som ett knriosum kan nmnas, att frgan dis-
de tidigare nmnda, r att Yi liksom danskama lrnterats iiYen med en utlndsk katalogutgivare.
skulle i stllet fr att sida upp och sida ner upp- !<}n amerikansk katalog, den stora Chicago-kata-
repa samma efternamn endast stta ut namnet logen, hade under tidigare r ett liknande system
frsta gngen det frekommer och dessutom som det hos oss ifrgasatta. Det amerikanska
verst i varje spalt men i vrigt el'Stta det med varierade endast s till vida, att efternamnet
ett tankstreck e. d. Ngon strre betydelse fr sattes med rubrikstil ovanfr namngruppen och
tgrden sjlvfallet endast nr det gller de sedan icke vidare upprepades (annat n i brjan
strre grupperna av ngot s nr lnga namn. aY varje spalt) . En vacker dag visade det sig
Denna frga r av gammalt datum, elen dryf- att Chicago-katalogen hade vergivit detta system
tades r edan i brjan p 30-talet. Det gjordes och vergtt till vrt nuvarande, allts med nam-
Chapman Vernon G 1756 W Cornelia-BU cknghm 11492 Chappell Tom C 6103 S Kimbark------BU trfld 80302 Cl
Chapman Vernon L 5801 S Francisco--WA lbrk 50010 Chappell V F ofc 6201 S Western----HE mlok 42600 Cl
Chapman Violet 1444 W 111---------BE vrly 81%3 Chappell Will Olie Mrs 5311 SDearborn.AT lantc 52674 Cl
Chapman W F lce er 6397 N Cicero-- - SP ring 7-6097 Chappell Wm 2900 S Vernon - ----- - --Vl ctry 28339 Cl
ChapmanWalter 6434 S Aberdeen -- ---EN glwd 4'8092 Chappell Wm B 5814 S lndiana------ -NO rml 7-080'! Cl
Chapman Walter F 4851 W Carmen---PE ns.cola 6-7522 Chappell Wm J 541 E 49--- - - -- - --- AT lantc 5-7666 Cl
Chapman Walter J 4108 N CentralPk- IN depndc 3-088& Chappell Wm T 3227 N Halsted-------01 vrsy 84610 Cl
Chapman Walter O 1624 W Carmen---AR dmor 10858 Chappell Willie Dell 641 EGrovelandPk.AT lantc 58541 Cl
Chapman Warren F 1232 W Draper---WE lngtn 53071 Chappell Willie Mru! 726 E 42-------BO ulvrd 82926 Cl
Chapman Wi lbur D 432 N Sawyer----VA nBurn 6-3589 Chappel le Gene L 6532 N Clark--- - AM basadr 2-6843 Cl
Chapman Wilder A 1350 N Sedgwick-- MO hawk 43112 Chappelle Jas S 6642 S Drexe l-.------Ml dwy 3-3323 Cl
Chapman Wm '757 S Damen---------C~ . ~sap~ ~:.!?~~ ~~~ppe!!e ~?l_a ~~~? ~ .Mic~igan------f'!_O_{m! Z~~?~ . ~

Fig. 13. 1938 vergirk ven Chicago-katalogen till att stta ut efternamnen i varje
nbonnentuppgift.
ncn utsatta i rnl'jr kataloguppgiH. E11 fot.fr- de duliheltryck, som rnotiv cracles m hu f[el'tt l'H -
gan hos Bell-bolaget gav till svar, dels att Chi- fik och sdana som tillkommit fr att f hela
cago-katalogen Yatit den endn amerikanska kata- fan. Denna princip uppehlls ii,rn sedan Yi om-
log, som haft s~stemet med uteslutna efternamn, kring 193G brjade uppdelning i flern delar (frn
dels att amerikanarna kommit till samma resul- 6 till 9) . Uppdelningen i nnu flera delar gjorde
1at som vi, nmligen att det inte Yar s vrst emellertid, att vi fingo allt flera grnser och
stor utrynunesvinst med systemet. Vad som fljaktligen allt flera dnhbeltr:Tck. Ytterligare
emellertid bestmt dem fr att slopa det , var sdana tillkomma dessutom som mutor till s-
Yissa direkta olgenheter, som det medfrt. Den dana land,;ndar, dr indig1rntionen ver upp-
hos trycketiet stende satsen hestod ju, s lnge delningen av katalogen tog sig starkare uttryck
uteslutningen av efternamnen tillmpades, till n vanligt . I 1941 rs upplaga, som innehll
strre delen av st:mpade uppgifter, som vi sga ngot ,er 700 000 abonnenter, voro 33 000 dnb-
av uppgifter utan rubrik, och det hade d in- h eltr~ckta , och ay dem voro nrmare hlft en
11'ffat p tr~ckeriet, att spalter med sdana iiven dubbeltryckta i :-rke,;registret.
ofullstndiga uppgifter fl~rttats och d1vid kom- .Jmsides med dnhheltncket prnkfo;erades iivrn
mit att blandas med helt andra namngrupper. en annan metod fr katalogutgivningen till abon-
Detta hade stadkommit oreda och betydande nenter i kataloggriinstrakt er, nmligen fritt Yal
kostnader i konekturlsning vens hade kor- a.- katalogdel oeh i vi-;sa fall dubbelutdelning,
rekturliisarna ibland haft besvrligt att hlla ,; att nhonnentenrn fingo inte bara sin egen del
reda p i Yilka namngrupper de fr gonblicket utan iiven den angrnsande. Omfattningen a\
Histe. Amerikanarna beslto med anledning hr- Ll~l ik utdelning hal' dock aldrig va1it nnrnvrt
a\ att nn i Ch icago-katalogen verg t ill full- stor.
stndiga uppgift er. Hur danskarna klara aken I brjan p 0-talet brjade vi s smningom
ha Yi inte frgat . eft er diYerse underskniniwr av trafikfrhllan-
drna draga in p duhbeltr~-ckrn, som ;ju dock
Yrhsrcgisfrd slopa:;? kosta 10 en hel eld i bde papper och pengar
Fi-slag- att slopa :-rkesregistret har tills vidare (kostnaden i 191 rs upplaga berknades till
slninlagts. ~[an kan naturligtvis tnka sig den 60 000 kr) . Xr sedan papj)rrsransoneringen
utncklingen, att :nkesregistret, ssom p sma satte in och vi ndgades gra en radikal upp-
hll i utlandet skett, blir en ,;epnrat affr med delning m katalogrn - 16 delar till 198 orh
hrdare mg-iftsbrlggning. 2-1 till 199 rs upplaga, nrigcnom katalogg1iin-
,;emas lngd mngdubblades - kunde det icke
JJubb elfr yck ocl1 d11bbeltddel11ing a1 J;rtfal ogrr lngre bli tal om att fortstta enligt den tidigare
slopade. tillmpade frikostiga principen, utan dubbel-
'l'idigarr, nii1 Yi endast hade 6 katalogdelar, t r:cken ,;lopades ganska radikalt, s att i'. n. en-
frekom i sto1 utstrckning s. k. dubheltryck, dast obetydliga rester terst. Det har visser-
ch,;. abonnentrrna p bda sidor om en katalog- ligen varit en viss rraktion hremot p sina hll.
tJ;rns kunde upptagas - gratis - i bda kata- dock hittills i frvnande liten utstrckning. I 011
logdelarna. De ahonnenter, som drvid i frsta drl fall har det visat sig- l~impligt att i detta
hand kommo i tanke, voro sdana som hade :fria smnmanhang justera kataloggrnsen och Ye1f1:a
samtal sinsemellan (buffertstationer) men iiven hela taxeomrden rller delar aY d~lika till an-
andra; exempelvis var det vanligt att man lagaLle grnsande delar.
s att katalogdelsgrnserna ven fljde frefint- Ett lmpligt argument att anviinda vid klago-
liga lnsgrnser, s att ett ln inte delades p ml frn abonnenterna ver sparsamheten med
flera katalogdelar. Dessutom hade vi lnge hela katalogmaterialet ger det lga pris, som vi till-
stora redovisningsomrden duhheltryckta, t. o. m. lmpa fr saluexemplaren p katalogen. Det r
hela landskap. Vi hade rd att vara s frikos- ju s, att fr man ngonting gratis, d Yilja alla
tiga p den tiden; katalogdelarna voro inte s ha. Kan man f angrnsande del gratis, r det
stora. mnga, som anmla ,;ig, men kostar den 50 re,
Detta rckte till 1921 rs upplaga, d de allra blir det inte s mnga. Det r tydligen inte
strsta dn hheltr~rcken str ko,;. K vnr stodo dock alltid s vr,;t stort behov, t~- ser man efter, hur
mnga frmmande dclal", som efter elen ny<i in- tekniskt i samtliga fall. ..ih en utrymmessvl'ig-
delningen kpas till det facila priset av 50 re, heter kunna bli fljden, och telefonntet fr
s finner man att det alltid rr sig om riitt obc- kad belastniug ej blott genom ringningama till
t>-dliga. kvantiteter. Som exempel kan nmnas, nummerh>Tn utan ven genom de kade fel-
att av Karlshamns-omrdets 6 000 abonnenter en- ringningar, som bli fljden av att den gamla
dast 230 st. kosta p sig att kpa Kristianstads- katalogen fortfarande r i anvndning.
delen, orh det r jn ej mer n knappa - o/r . Xgon kompensation i form av minskat reclak-
tionsarbete vid supplementutgivning r icke att
rarfr (} (' ii inte ut snppleme11f;? rkna med. Visserligen minskar korrekturls-
~r nn katalogen bliYit s stor och d>rrbar, ningen, men andra sidan mste tv manuskript
s frgar man sig: r det ndvndigt att tryrka fras, eftersom en fullstndig bok mste utges
om hela den stora katalogen varje r ? Skulle nsta gng.
det inte rcka med att trycka ett supplement En annan reducering av vinsten med supple-
omfattande endast nya och ndrade uppgifter ? ment ligger i att man mste trycka t ill en upp-
Det mste jn bli mycket billigare. laga av den gamla katalogen fr att tillsammans
rtan tvivel skulle ett sdant frfaringsstt med supplementet utdelas till alla nytillkomman-
stadkomma en nedgng i kostnaderna fr kata- de abonnenter. i\'Ian har ven att rkna med den
logen. Arrangemanget medfr dock kostnadsk- minskade inkomsten av annonser oeh betald text.
ningar p andra hll - nummerbyrerna - och
dessutom obekvmligheter fr abonnenterna och Snlarn brytning av texte11.
fr telegrafverket av sdan omfattning, att t- Bland vriga utrymmes- och drmed pappers-
grden icke ansetts bra ifrgakomma annat n besparande tgrder, som vidtagits, kan ven
som ndfallsutv.g. nmnas den snlare brytning av texten, som
Det br fr det frsta ihgkommas, att ett genomfrdes under pappersransoneringsren. I
supplement ingalunda blir ngon liten bok. Som forna dagar hade vi rd att vara frikostiga med
tidigare nmnts ndras varje r var tredje abon- utrymmet, varje bokstavsavdelning fick brja p
nentuppgift. Visserligen ro icke alla ndringar ny sida och varje ny katalogavdelning alltid p
av den vikt och betydenhet att de ndvndigt en hgersida. Det gjorde inte s mycket s lnge
mste komma med i ett supplement, men nd- vi bara hade 6 katalogdelar med en abonnentfr-
ringsanta1et blir i varje fall betydande och man teckning i varje, slunda 6 X 28 = inalles 168
fr rkna med att minst var sjtte uppgift skulle bokstavsavdelningar. Strre betydelse fick fr-
komma med i supplementet. gan, nr katalogdelarnas antal vxte till 24 och
Abonnenterna f det ocks obekvmt vid let- fler och fler lokaluppstllningar infrdes. I 1950
ningen. De mste alltid komma ihg att frst rs abonnentfrteckningar ha vi bortt 3 400
sl i supplementet fr att vara skra p att f bokstavsavdelningar, och den nu tillmpade spar-
de frskaste uppgifterna. Saknas den skta upp- samma brytningen med bokstavs- och andra av-
giften dr - och det gr den troligen i 5 fall delningar s ttt i fljd p varandra som mj-
p 6 - f de g till huvudboken. Det r ganska ligt fr drfr en viss betydelse fr papperst-
sannolikt, att en stor del abonnenter dra sig fr gngen.
detta merarbete och ta sin tillflykt till nummer-
byrerna. JJ1inskcid ingress.
Genom att endast de viktigare rttelserna ta- Pappersbesparingen har ven drabbat katalo-
gas med i supplementet blir den ordinarie kata- gens ingress. Denna upptog tidigare 68 sidor
logen alltmer otillfrlitlig som uppslagsbok, inte men nedskars fr. o. m. 1948 rs upplaga till 5 a
hara drfr att den saknar uppgift om de vik- 10 sidor, varierande i olika delar, varvid den
tiga nya och transporterade abonnemangen utan frut i ingressen ingende stationsfrteckningen
ven fr att <le mindre viktiga ndringama ocks utgavs separat i en mindre upplaga fr utdel-
ha en viss betydelse: adress- och titelndringar, ning till abonnenter med nmnvrd rikstrafik.
nya namn p aYd.chefer, representanter, osv. tgrden medfrde en pappersbesparing, som vid
Nummerbyrn fr skerligen mycket kat ar- den tidpunkten, dvs. berknad p 1947 rs upp-
bete, oeh frgan r om elen ens kan klara detta laga, uppskattades till ca 100 000 kg pr r, en
vinst som stegras r efter r allt eftersom upp- rs katalog tgr 3 350 kg papper; skulle man
lagorna ka. Ingressidorna ro ju alldeles sr- vilja terinfra de 60 sidorna, varmed ingressen
skilt dyrbara i pappershnseende, drfr att de r reducerad, skulle papperstgngen fljakt-
skola finnas i alla delar. Till en ingressida i 1951 ligen kas med 200 000 kg.

I np lace ring sf rg or.

Inplaceringen av abonnentuppgifterna i katalo- 2) Om uppslagsordet icke r personnamn: ord-


gen hr till de eviga, ter och ter uppdykande ningsfljden bestmmes d av andra rubrikordet,
frgorna. Det kommer alltid nya frslagsstllare, drefter tredje osv.
som funderat ut hur inplaceringen br vara ord- Stundom ter sig inplaceringen efter denna
nad. Det finns emellertid knappast ngot fullt princip mjligen en smula egendomlig, srskilt
idealiskt inplaceringssystem. Alla mnniskor nr inplaceringsordet utgres av ett mycket kort
ska inte p samma stt, och var och en anser, ord t. ex. De. Det ser exempelvis p ngot stt
att hans metod r den riktigaste och bsta. Han avigt ut nr
bedmer det d mnga gnger efter det begrn- De msesidiga Socialfrskringsbolagens Fr-
sade antal fall han knner till och tnker inte ening kommer fre
p att det kanske finns t usentals andra fall, dr Dcas Klnningsaffr.
systemet inte skulle utfalla fullt s bra. Det I knslan hra\ gjordes i brjan m JO-talet ett
blir d telegrafrcrlrnts sak att - sjlvfallet inom frsk till ndrade inplaceringsregler, Yilka i
ramen av allmnt vedertagna registreringsregler mjligaste mn skulle flja familjebokens. Vissa
- g ngon slags medelvg och ska stadkom- aYSteg syntes dock lmpliga: exempelvis borde
ma en inplacering, som tillfredsstller s mnga fortfarande stumt slut-h rknas som obefintligt
som mjligt av dem, som ver huvud ha fr- och sammanfringama av lilrnljudande namn bi.-
mga att sl i ett register. Att det sodan nd behllas. Frsket frefll acceptabelt i det aY-
blir en del till synes underliga fall tycks vara snitt ay katalogen, som fr ~indamlet bearbetats,
oundvikligt. dvs. ett par sidor med uppslagsordet De. Fr-
slaget gick i korthet ut p att abonnenterna
l7cuf1" inte samina regler f1' katctlogen som f1 skulle grupperas i tv kategorier.
N ol"disk Familjebok.?
1) l.Jppgiftsl'Ubriker bestende HY endast enkelt
De svenska svl som de utlndska telefon- tillnamn + frnamn.
katalogernas inplaceringssystem skiljer sig frn
2) niga uppgiftel'.
Jet i andra uppslagsbcker, cxempchis No1disk
Familjebok, gngse och det frg:as ibland nir- I kategori 1) skulle liksom nu tillnamnet vara
fr. uppslagsord och inplacering ske efter a) till-
Om man skall gra ett frsk till frklaring, namn, b) titel (det ansgs nmligen, att titel-
torde det rnra ndvndigt att frst gra fullt inplaceringen, som familjeboken icke behYer fr
klart fr sig, hur vrt inplaceringssystem r sina relativt f personnamn, r alltfr inrotad
upplagt (i en lokaluppstllning). i abonnenternas medvetande fr att kunna slo-
pas ) och c) frnamn. Fr kategori 2) skulle
Uppslctgsol"det bestiimmcmde. helci nib1ik en rknas som uppslagso1d och in-
Inplacering bestmmes av uppslagsol"det, dvs. place1'ing ske genomgende alfabetiskt dreftei'.
frsta ordet i uppgiftsrubriken. Rubriker, som Frslaget visade sig emellertid vid nrmare
ha samma uppslagsord, gl'llpperas sodan p fl- granskning vara mindre lmpligt med hnsyn
jande stt: till de konsekvenser det medfrde fr en mngd
namngl'llpper. Slunda ppekades frn katalog-
1) Om uppslagsordet r ett personnamn: redaktrshll, att man skulle f exempelvis s-
a) Titelfrsedda ordnas i frsta hand efter dana mind1e lycka.de inplaceringar som
titlar. Ebbes Frg- och Kemikalieaffr
b) vriga ordnas efter andra ordet i rubri- Ebesson, Sture, m. fl.
ken, slunda vanlig'en frnamn. Ebhes Vedaffr
(l\-s. namnfljden skulle sprngas snder. Vidare ( B ergbolugen AB
framhlls, att vi hade att rkna med opposition
frn den stora rniingd firmor, som Yid fn;la- B crr1bornncisl.-in er
gets genomfrande mste fl;vtta frn sin nuva-
rande titelinp lacerinsplats till bokstavsfljds- B ergdahl, Byggnridsfinnrl'll
inplacering. lfrde 1'11 a
Att frslaget icke iil' lmpligt framtrder iinnu
t~d ligare, om man tar en ngot strre, nmlig Ucrr1endahl Ass11n111s A R. Jfo
namngrupp, exempeh-is Berg, och placernr om
ahonnente1na efter olika s~'st em. :;\Ian kan d ( [orts.)
B ergendal1l c( Co,l(ommandit-
himpligen b1ja med att gra klart fr sig, ln11' bolaget
uppstllningen ter sig efter 111warande s~stem
(de i det fljande anvnda exemplen rn sjh- B ergendahl c( Hc l r l'f .fLB
fallet endast en brkdel m helrt mat erialet ) .
Urupp cri11g inom (B erg ArL'id Ackvis itr B crgcnholtz ' .J111idish1 Rynl
nppslagsordet - - - - -
B erg, AB BankirfirmanAlfred Bergenstrhle, P cnsimwt
Banki.rf : a

B e'rg c0 Yib erg Cig.aff. l}i'ter det ornnnmnda 11y11 systemet sknlle i11-
plaeeringen i stllet bli:
B e1'g Fiskaffii1' Fiskaff. B erg Arcid Ackvisitr
Personnamn ord-
- - - - -
Berg Fiirg cl; 'l'ap ctlwnd ef. nade cftel' titlar ...
\ B erg Gunnar O\'el'steloJtn.
(11117, .! Fiirghdl
B erg A itg.
Berg cl Co AB, 111genjrsfir-
J ) l>(,l'sonnw1tn Titellsa -- ---
ordnade efter man l11g.f:a
titlar \ B e1g William

B erg Jfatematisl< Instriw ient- (B erg, Bankirfinna11 Alf red


fabrik AB, Pr. ,/ lnstrum.- Bankirf:a
fabr . B erg cC- B etong AB
B ergbolagen AR
B ergh R ekla.mserL'ice Reklam- B e rgbwrn11aski11 l r
atelje B erg cl; Co AB, lngenjrs-
firman Ing.f: a
B erg c0 Strmb ecl< Smides- Berg c0 Co M ek. Verkstad AB
Yerkst. B ergdahl, Byggnads/innan
Brdc111a
1- - - - - ..
lBergh Gnnmtr Ove1steljt11. vriga
B crgendahl A.s.rnmns AB,
Bo
2) titellsa per- B erg A.ng.
B ergendahl d'; Co, Kom-
sonnmnn ord- manditbolaget
nade efter 2 :a B erg c0 Co Mek. V erkstad AB
B ergendahl &; Hck ert AB
ordet (fr-
B ergenholtz ' Jw idiskci Byr
namn e. d. ) B erg William
B ergenstrhle, P ensionat
B erg c0 B etong AB B erger:; Byr AB
3) ick e person- B erg c(; H1ls AB B ergfalk cC Co, A G Vilthcll
nmnn (bok- B erg d'; Industribygg en AB B erg F 'iskaf f r, Fisirnff.
stavsfljd) B c1'g c0 Jordentrep1e?wder Berg Flirg & 'l'a,pethandel
An Viil'ghdl
(Buggrcn tC 'l.'idbloms Bygyn . (B erg Matematisk Instrnment-
AB fabrik AB Instrum.fabr.
B e1ghedens Fiirghandel Bcl'g d'.: Nycnnde'I' Agenturf:a
B erg d'. Hus AB Bergh R eklamsen ice R eklam-
B crgianska Triidgrdcn atelje
( fol'ts. )
Berg cC Industribygg en AB Berg cC: Sfrmb eck SmiJcs-
B erg cC;Jo1'dentrep1'enudc1 verkst.
AB Brrg cl Vibem Cig.al'I'.
Berglinds Lfrsmt dc l Bergbolagen
B ergman cl- B eiing AB l etc.
Bug JJiatonatisl l11strum ent-
( fol't. '.) ~ fabrik AB Instl'um.fabr. ::\[an kommer h~ir ifrn den n~ssnmnda bland-
Bcrgni11gs- och Dykf'ri AB ningen U\' olika namn . Alltjmt krnrstr dock
.Yeptun Jen storn olgenheten, att firmorna inte lngTc
Bug- och .N ycandrr komma p sina hi1tillsvarandc, av kantktiirsbe-
B ergo, Indnstl'i AB teckningen hcstmda inplaceri.ngsstllen, och dC't
B ergh B eklamsenice Reklam- r en sak som abonnenterna skerligen icke skull('
atclje uppskatta . }~xcmpckis kommer Bcrg & Yihcrg-
Bcrgstrni AB Panl I' Cig.aff. skerligen att fredraga sin l"oma in-
B erg cC St11mbcck Smidcs- placering tillsammans med de Higa B ergamn,
verkst. som ha ciganaffr, framfr att placerns i slutet
B ergsiitra. Lfr::;medel A.B aY gruppen bland de karaktrslsa. Skerligen
lBcrg cC Yib erg Cig.i1ff. lura f . . fallgrnpar ven i denna. version, som
man ej upptcker fnn man grundligare under-
Skandet hli1 s,jldallet 11lldcks omjl igt , 11ii1 skt vcrkninga1m1. av ndrad u ppstllning.
Berg blanda:; med Bcl'gdahl, Be1gc11d11hl m. :l'l. Den an l"rda excmpelsaml ingen til' visseil igen
m. fl. liten meu av densamma synes dock otvi\rlaktigt
::.\la11 kunde mjligen tnka sig en modifikation framg, att Iamiljeboksinplace1-ingen icke lmpar
av det freslagna s~-stemet : det tilHimpas men sig rr tclcl'onkatalogen samt att huvudorsaken
inom 1wjc uppslagsord fr sig, dvs. p siitt som hrtill mste ligga i den stora olikhet en hos mate-
visas hr n edan. rialet. Telefonkatalogen rr sig rndast med p er-
soner , l">-siska eller juridiska, meclau sdana en-
Grnppering in om !Berg Ar!'id Achxisiti dast till mindre del ing i Xordisk J<'arniljcbok.
11ppslagsol'det - - - - - Som jmf"relse kan niimnas, att a\ p e rsoner nwJ
eft er titlai BeI'{} Gn nnru versteljtJ1. namnet Berg :frekomma. i Kordisk Familjebok
Bel'g .Aug. (2 :a. upplagan ) 27 st. mot ca 800 i Stockholms-
efter 2 : a ordet delen av rikstelefonkatalogcn. Olikhet ider ven
- ----
(frnamn o. d. ) i annat avseende. Telefonkatalogen innehller till
\ B el'g Wi?limn skillnad frn familjeboken en mngd firmanamn
rB crg, AB Bcmkfrfinnan med ett :flertal i uppgiftsrubriken ingende ord.
Alf red Bankirf : a De egendomligheter i inplacel'ingen , som nu-
B erg cf; B etong AB varande system i vissa fall leder till, synas dock
B el'g cC; Go AB, Ingenjrs- obetydliga i frhllande t ill de olgenhet er, som
firnian Ing.f :a en vergng till annat system skulle medfra .
B eJ"g c(; Co JJiek. V el'kstad AB I den mn det skulle visa sig frd elaktigt att
bokstassflj cl
~ Bel'g .Fiskaf fiil' Fiskaff. p ngon viss punkt gra avsteg frn vr prin-
Bug Fiirg cC Tap eth(l11del cip - s gra exempelvis danskarna , dremot
Frghdl ej engelsmn och amerikaner - fr man g fr-
B erg cC Hus AB siktigt fram och fnissa sig om att undantaget
B erg c(; I11dustribyggen AB verkligen inneb1 en frenkling fr abonnenterna
lnc rg c( Jurdl' n fl'<'1ncirnde r An \' it1 slikn J1(1r1.
Valet nv lmpligaste 1ippslngso1'd. en flerfaldig infring skulle innebra katastrof
i frga om utrymme fr katalogen och ven i
Valet av uppslagsord fr inplaceringen av
frga om ekonomi, d man knappast kan rkna
abonnenterna i telefonkatalogen r en mycket
med att abonnenterna i ngon strre utstrck-
Yiktig och delvis svr sak. Uppgiften fr redak-
ning vore villiga betala kalaset.
tionen r att placera in dem s, att de utan
Den vanligaste reaktionen hos allmnheten, nr
strre svrigheter kunna hittas av alla eller av
den ndgas ska p tv stllen r : varfr r det
tminstone s mnga som mjligt av dem, som
ingen konsekvens, ibland r det si och ibland s.
verhuvud kunna begagna en katalog.
Tag till exempel namn, som brja med Svenska.
Personnamn erbjuda drvidlag i allmnhet
Den frargade abonnenten finner, att ibland
mindre huvudbry; de kunna merendels inte in-
skall man ska p Svenska, ibland p ett annat
placeras p mer n ett stt, dvs. p efternamnet.
ord i namnet, och frgar: varfr inte systemati-
\'isserligen kunna komplikationer frekomma
sera, s att man alltid p frhand vet, hur man
ven hr exempelvis i frga om dubbelnamn,
skall sl ?
men sdana ro frhllandevis ftaliga, vensom
l<Jn sdan nskad konsekvens kunde, frefaller
i frga om namn i genitivform och sammanf-
det, ns endast genom att antingen inplacera
ringar av likaljudande namn.
alla p Svenska eller genom att icke placera
Betydligt svrare stller det sig med icke-
ngon p Svenslrn utan p andra lmpliga i nam-
p ersonnamn. Dessa kunna f alternativa inpla-
net ingende uppslagsord.
ceringar, beroende p hur mnga olika uppslags-
Av alternativen frefaller det sista mest till-
ord, som ing i namnet. Det kan mnga gnger
talande, tminstone om namnen ha pregnanta
vara en rtt kvistig sak att bedma, vilket av
slagord att bjuda p. Det r emellertid icke
de mnga (det kan vara upp till ett 10-tal !)
praktiskt genomfrbart. Det r nmligen varken
mjliga uppslagsorden , som br Yljas. ~atm
mjligt eller liimpligt att tvinga bort alla abon-
ligast frefaller ju hrvidlag vara att undvika
nenter frn inplaceringen p Svenska. Bort-
de obestmda och frglsa orden i namnet och i
sett frn att man i mnga fall inte kan f fram
stllet vlja de pregnanta, som antingen skilj a
ngot bttre uppsla gsord n Svenska, t. ex. i
namnet frn andra namn eller ro karakteris-
sdana namn som Svenska Affrsbyrn, Svenska
tiska fr verksamheten. Eftersom det kanske
Fabriksagenturer, Svenska AB, Svenska Gene-
finns flera alternativa bra uppslagsord och alla
ralagenturen AB, s,enska Centralimporten,
mnniskor inte ha samma uppfattning, kan man
Svenska Material AB, Svenska Handelsbyrn
drvidlag dock icke rlma med att tillfredsstlla
AB, Svenska -Cppsamlingscentralen, Svenska In-
alla. Man fr frska vlja det uppslagsord som
stitutet, Svenslrn Handelsprodukter, Svenska In-
man tror skall Yara det som de flesta leta p .
dustriprodukte1 etc. etc., har man Yen att tnka
Ibland kan rnlet vara s\rt. Var skall t. ex. All-
p sdana namn, som helt enkelt mste vara in-
mnna Svenska Elektriska AB bst inplaceras ?
placerade p Svenska, exempelvis Svenska
Intet av uppslagsorden r riktigt bra. S blir in-
Dagbladet, Svenska Morgonbladet, Svenska Hem,
placeringen ocks p Asea, men det r inte
Svenska Liv o. cl. Det bleve ingen ltt sak att
alltid man har ngot s lmpligt att tillgripa.
tvinga Svenska Dagbladet att lta sig infras p
Folk retar sig i allmnhet p nr de sl p Dagbladet, Svenska, och inte heller vore det lyck-
fel uppslagsord och finna antingen ingenting ligt ur den skandes synpunkt, om Yi gjorde det.
eller en hnvisning eller en kortfattad uppgift Det skulle faktiskt vara lttare att genomfra
med Se vidare-hnvisning till den fullstndi- det andra alternativet, tvngsinplacering p
gare uppgiften p annat uppslagsord. Fr att Svenska. Det r dock fga troligt att systemet
hundraprocentigt undvika den irritationen skulle skulle bli tillfredsstllande. Fr det frsta byg-
man ndgas taga in fullstndig uppgift p alla ger det p att man alltid knner till, att Svenska
frefintliga inplaceringsmjligheter, vilket r ingr i namnet, och det gr man inte. Hur mnga
pmktiskt omjligt och orimligt. Inte nog med att r det, som komma ihg att Aga heter Svenska
namnet, som ovan nmnts, kan innehlla ett fler- AB Gasaccumulator eller Jungnerbolaget Svenska
tal ord, som kunna anvndas som inplacerings- Aclmmulator AB Jungner eller Cellulosabolaget
ord, mnga uppgii'te1 iiro dessutom s stora, att Svenska Cellulosa AB etc. ? F'r det andra skulle
Jet vcka en stark ovilja hos de tvngsinplacern.dc cerad p annat uppslagsonl, och -03 st.. ro in-
ahonnenterna. sjlva. placerade enbart p Svenska-platsen. I mnga
Det.ta fr fram till det starkm;te sklet, Yar- fall finnas flera extra uppgifter i den mn det
fr man ej kan inplacera med benhrd kon- finns flera altemativa uppslagsord.
sekvens: abonnenternas egna nskeml. Abon- Vi ska frm abonnenten att taga in extra
nenterna ha i allmnhet en ganska bestmd upp- iipvgifter hellre n hnvisningar, varigenom s-
fattning om hur det egna firmanamnet skall se kanden slipper sl p mer n ett stlle, men som
nt: det br vl jag begripa bst. Oftast vill ovan ppekats mste man ofta, eftersom det
man ha den officiella formen, vare sig denna mnga gnger gller mycket stora uppgifter, ur
r registrerad eller kan konstateras p annat utrymmessynpunkt nja sig med en kortfattad
stt exempekis p brevpapper, firmastmp el uppgift med de viktigaste telefonnumren. Frst
e. d. Det finns jn onekligen frntsttningar fr nr detta av ett eller annat skl r olmpligt,
att denna form skall Yara den mest knda och tillgripes hnvisning.
inarbetade tminstone bland den allmnhet, som
Yanligen har frbindelse med firman i frga. Sammanf ringa r av lika.ljndnndc ncimn, ett m-
Detta r en uppfattning, som starkt fram- steg frn den lexikaliskn ordningsfl.fden.
hlls vid en rundfrga, som telefonb~rn i Det grundl ggande fr inplaceringen i tele-
Stockholm i1 sin htl g-jorcle hm:; ett stort antal fon katalogen r liksom vid all lexikalisk upp-
firmor. stiillning elen alfabetiska ordningsfljden. Det
I r egel fr abonnenten drfr i sisfo hand be- r allts de i uppslagsorden ingende bokst-
stmma, hur lydelsen skall vara p katalogupp- wrna :om bestmma ordningsfljden, med andra
giften och allts Yar uppgiften kommer att in- ord upp. lagsordens stan1ing, dremot ej deras
placeras. uttal.
Detta innebr dock icke att telegrafverket ute- Redan i katalogens bamclom gjordes emeller-
slutande intager en passiv roll vid valet av upp- tid Yi. a aY:teg frn denna princip; exempel-
slagsorcl. Tvrtom skall uppgiftstagaren, vilket Yis blandade: Anders on med tv s och Anderson
ven framhlles i vr kataloginstruktion, nr med ett s. och tnmt h i slutet av namn betrak-
han finner, att inplacering strikt efter den offi- tades om obefintligt. Detta frfaringsstt har
ciella namnformen lmpligen skulle kunna ut- edermera hliYit kallat . ammanfring av lika.-
bytas mot en inplacering .p ett mera pregnant ljudande namn. Katalogkommitten 1924, som
slagord, ppeka detta fr och diskutera fraan gjorde en del marknad. nnder,,lmingar i mindre
med firman, och om denna trots allt hller p kala bland m~ndigheter, . torabonnenter och re-
den frstnmnda inplaceringen skall uppgift - pre. entatirn prirntper. oner fr att utrna deras
tagaren alltid ska animera honom till att i itt in. tllning till clfrerse katalogfrgor, fick dr-
eget intresse taga in en betald hmi ning eller Yid bl. a. mottaga ett s~1rnerligen lngt gende
nnu hellre uppgift p det i. tnmnda lag- frslag till ndring i frga om inplaceringsprin-
ordet. ciperna. Enligt frslagsst llarens resonemang kan
Vissa bestmda re. triktioner tillmpa \en ingen hlla reda p alla de mnga stavnings-
vid infring ay firma- o. cl. namn: . lunda Yarianter som fi nnas, och registreringen br dr-
inplaceras icke p orden aktiebolaget, fab rik, fr icke ske efter stavningen utan efter ljudet,
firma och handelsbolag; icke heller p ordet efh>r hur namnen uttalas, och de namn, som
kungl. ljuda lika, skola i registret inplaceras tillsam-
Vill man se hur vrt frfarina . tt yerkar i mans. Han frutsatte drvid att man frst, tro-
praktiken kan man exempeh-i taaa den ovan ligen av ngon myndighet, skulle f fastslaget
nmnda stora namngrupp, dr amtliga namn det rtta uttalet av resp. namn, varefter man
brja med ordet Svenska. Med ;-rt y tem har finge bestmma, hur detta. ljud skall stavas p
resultatet i 1949 rs Stockholm katalog bli\it: svenska. Den form man drvid kom fram till
av sammanlagt 780 abonnentuppgifter ha 16 st. skulle kallas normalstavning, och efter den skulle
motsvarande hnvisningw frn andr a uppslaas- r egistreringen sedan ske.
ord, 361 st. eller nra. hlften ha dubbla u.pp- wn om det givetvis lg ngonting i ppe-
gifter, dvs. ~rtterligare minst en uppgift inpla- kandet av svrigheten att hlla r eda p alla
s1 a vn ingsva rianter, insg uoC'k ko mm iit en, ait Bcklund I V l?c1arg. 'J,, vunuuq\'.'." .~m v "' -
59 81 Hammarbyhjden ... ... .. ................... 49 36 .39
frslaget i denna outr<>rade form irke var lmp- Bcklund Ingemar Riksdalcrv. 18 Pa.
li gt och icke heller praktiskt genomfrbai'L Det Sthlm 39 . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . 19 50 32
Bcklund J'udith o. Sigfrid R indg. 27 .... 61 03 79
kunde in galunda bli ngon ltt sak att fast- Bcklund Sren Tjiirhovsg. 22 ... ... .... ... .. 40 91 36
58 37 So .ven Boocklund
stlla, vilka namn som ro likaljudande, eller
21 34 Bckman Baeckman Beckman Beckmann Bckmann
att f fram normaluttal och normalstavning. De
51 04 Beckman Sigl"id Adv. Sveav. 35-37
av frslagsstllaren lmnade rxemplen ~ syste- 88 99 - Vii.vct ... . 11 83 82, 11 83 85
B9ckman & C:o Agenturf :a Rindg. 46 ... 62 88 59
mets verkningar hidrogo ~iven till att ka den :>2 87 Beckman Ake Agcnturf:a Bir~. Jarlsg. 10 6111 39
24 89 - Host. vas,n-. !l p.,, Liding ... . . .. .. .. .... 65 11 04
skeptiska instllningen: .J ulen skulle i:;kas p Beckman Eyvind T Arkit ckt (imcdn.)
hj (Hjulen ) , under det att .Tulin skulle skas 76 30 Othamnuirsg. 77 ........................... 61 88 84
6113 Bckman N Ivar Arkitekt Fjllstigen 31
p j (.Tulin ), likas skulle Ceder skas p c, Pa Salt sj-Jiirla ......... ..... .. ..... .. ...... 16 23 26
Beckman Ragna1 Avtl.ch . i Frs<ikr. AB
under det att Cedar, Ceden och Cedren skullr 54 25 Fylgia Skeppa rg . !JO .... . ... ... ......... . .. 60 91 64
Bckman Carl A A Bankkamr. Siitcrv. 9
skas p s, etc. etc. Vidare skulle e-ljudet och Solhem Pa Sptinga ......................... 36 06 66
t6 12
-ljndet sarnmansls, dvs. man skulle ska ppel- )6 61 Beckman Fritiof Unnklrnmr. Storskogsv.
11 f.i7 11 AlstLn l'a Bromnut .................... . 25 24 88
Yiken p bokstaven <'.
Professor Elias Wessen, som bitr~i<.1de kata- F.ig. 1.f. Rammanf l' ingaina av likalju<l:tnde namn iir
ngot fr uen svenska r ikstclefonkatalogen unikt. I vissa
logkommitten1c1e som sakkunnig, skreY om denna fall fil' n~tta11 av rlem uvpenbal', men s,vstemet fr ej
sak fljande. 1lrivas fl' lrmgt.

Den fonrtiska principen, konsekYent genom-


fid, leder till orirnlighetel'. Choklad mste f Yiktigare frekommande sammanfringarna i en-
skas under ch (ej sj ) , cigarr under e, zurn Fran- lig-het med de aY kommitterade 192 anginrn
ziskaner och Ziirieh under z, (ledda under g os\. pl'ineiperna. Sedan dess har sammanfringsinsti-
Knnedomen om det rtta uttalet aY ett namn tntion en nhidgats. Fr n:a sammanfringar till-
saknas mngen gng sv l hos katalogTcdak- lmpas aY redaktionerna Yissa rntinbestmmcl-
tionen som hos allmnheten. r\ygrandc r exem- se1-, och det prvas mrcket noga i l'r\'iig, lrnrn-
pelvis en hlick p namnen p Ge: somliga ut- vida en sammanfrin: ii1 pkallad och nyttig-,
talas med j-ljud, andra med g ( <ieber, (ieetc, innan den infres. l\fan f1 g-iYetvis vara frsik-
Herber, Gentele, U-elotte osY.; dessa kunna omj- tig, s att man inte skjuter ver mlet ; samman -
ligen srskiljas efter uttalet ) . Skriftbilde11 a1 c11 fringen mste fr att ha berttigande Yara till
mngd ofonetiskt stcrmdc namn r allmnt lti:ind, n~tta f1 f-Ikandet . l\Jan mste vidare alltid gra
och det skulle vlla betydande svrigheter att klait fr sig, om det utan tvekan r samma namn.
analysera, hur man i sjlYa Yerket 11ttala1 som man tnke1 sammanfra; det rcker ej med
( Creutz, Zorn, ( leijer, Hierta , H wasser m. fl. ). att de bara ro snarlika.
Katalogen skulle bli verf~lld av hnvisninga1. )ictodcn att placera in abonnenterna efter tit-
Olgenheterna av en strngt fonetisk ol'dning, lar i stllet fr frnamn (se nedan) dela Yi med
om den knnuc genomfras, skulle ske1'1igen bli danskarna; sammanfringar aY likaljndande
strre n de nuvarande med en i hmudsak lexi- namn ro vi dremot alldeles ensamma om. Det
kalisk gru.ppering. Man skulle rka ul' askan i finns Yeterligen ingen annan katalog iin den
elden. svenska, som tillmpar den. I ~ ew York-katalo-
Det glle1 slunua att finna en oruning, som grn komma allts exempelvis fl'st alla Andel'-
varken r fonetisk eller lcxikali.sk, men som ~ son och dreftel' stl'ikt l)okstavsmssigt ngrn
lngt mjligt r undanrj er dr nuvarande sv- st:rckcn Andersson. ven om man erknner, att
righeterna. detta systern gynnar dem som ro skra p stav-
Katalogkommitterade fljde professor W essens ningen - de f fiil'l'e att leta ibland - mste
anvisningar, och resultatet har blivit, att vi i man nog sga, att sdana sammanfl'ingar som
katalogen f. n . ha rtt mnga sarnmanfringar de vanliga son-namnen med olika antal s, namn
av likaljudande namn. Att hr g in p en nr- med qu, qv o. cl., otvivelaktigt ro till lttnad d el
mare redogrelse i detalj fr reglerna i frga skandet. Nr man kommer till andra namn-
om upplggning aY sammanfringarna skulle samman fringar terigen, kan man bli mera
fra fr lngt. Hr kan kataloginstruktionen ge tveksam. Praktiska prov ha visat, att man i vissa
erforderliga upplysningar. Denna upptager de fall inte vinner ngonting i skningstid genom
sammanfringen, och d r den strngt taget lika ord i nominativform, allts exempelvis Sk-
inte motiverad. Det gller allts hr liksom an- n es omedelbart efter Skne.
nars att ska den lmpliga avvgningen . En del I vissa fall uppkommo genom detta undantag
abonnenter ro f . . ej srskilt tilltalade av sam- egendomligheter i inplaceringen, vilka fran-
manfringarna, nmligen de som ro utrus- ledde kritik. I denna framhlls det olmpliga
tade med vervgande visuellt minne och dr- i att frng r egler, som allmnt glla fr upp-
fr snarast betrakta sammanfring som en nack- slagsbcker. En tidningsinsndare skrev bl. a.
del. Dessutom finns det en del av de samman- att >>numera . alla mnniskor, som ngon gng
frda abonnenten sjlva, som inte tycka om att anvnt ordbcker - alla folkskolebarn i Sverige
bli flyttade och att bli sammanblandade med ha sdana - ven leta sig fram i telefonkata-
olikstavade n amn, men det r ju icke ngot som logen strngt alfabetiskt.
fr hindra en fr skandet nyttig inplacerings- Det var allts frmst mot det gamla systemets
ordning. brott mot den lexikaliska ordningsfljden, som
kritiken riktade sig; inplaceringar som exempel-
l?iplaceringet cw nmnn m ed genitiv -s. vis Gamlestads fre Gamlestaden, Amerikas fre
lVIan kan visserligen inte pst, att inplace- Amerikanska, Kungsholms fre Kungsholmen,
ringen i telefonkatalogen av abonnenter med Sknes fre Sknebryggerier m. fl. m. fl., ver-
namnet i genitivform hr till de allra viktigaste kade frvirrande fr den i katalogen skande
katologfrgorna, drtill r antalet berrda abon- och srskilt omotiverade i sdana fall, d no-
nenter alldeles fr litet. Frgan r dock ganska minativform, svarande till genitiven, ej fanns
intressant och var p sin tid freml fr lnga representerad men inplaceringen av genitiven
och livliga meningsutbyten ej blott inom tele- dock fr konsekvensens skull mste ske p no-
grafverket utan ven i flera tidningsinsndarc. minativens plats.
Fr denna inplaceringsdetalj ha tillmpats En olycklig konsekvens av det gamla systemet,
olika system fre och efter katalogomlggningen som Yen ppekades, Yar att nominativformer
i slutet p 1920-talet. I samband med denna om- med S p slutet kommo p helt annat stlle i
l ggning tillkommo fastare r egler fr ka talogens katalogen n exakt lika genihdormer - exem-
redigering, vilka i mnga fall endast kodifierade pelYis stod Thors Expressbyr lngt ifrn Thors
tidigare tillmpad praxis men som i andra fall K Civilingenjr, Linders ::\Iodeaffr lngt ifrn
inneburo ndring av denna. Till det sistnmnda Linders Xils Folkskollrare etc. Slutligen fram-
slaget hr inplaceringen m namn med genifo--s. hlls, att det ibland rnr vrt att avgra vad
I det fljande kallas fr enkelhetens skull den som r genitiY OC'h Yad som r nominativ och
inplaceringsregel, som t illmpades t. o. m. 1929 vad som r personlig och opersonlig rubrik: jm-
f r det gamla systemet i motsats till det n:r n frt. ex. Ellas Blomsterhandel och Ellas Fabriks
systemet , som infrdes fr. o. m. 1930. AB.
Enl. ~ 44 i katalogbestmmelserna gller om :Jied hnsyn till den framkomna kritiken be-
htwudregel fr uppgifternas inplacering, att stmdes r 1929, att undanta get skulle strykas
rubrikerna skola komma med 1lppslagsorden i och att inplaceringen av uppslagsor den med geni-
alfabetisk ordning. AY tvenne uppslagsord, Yilka tiv-s i stllet skulle gras efter huvudregeln,
endast skilj a sig genom den ell er de bokstYer, allts med uppslagsorden i strikt bokstavsord-
varmed det ena verskjuter det andra, placeras ning. Anderssons skulle slunda komma efter
fljaktligen det kortaste frst. Andersson, Gamlestads efter Gamlestaden, Sk-
Intill 1930 gllde undantag frn denna huvud- nes efter Sknebryggerier osv.
1egel fr itppslagsord i genitiL'fann m ed -s enligt Tyvrr visade det sig snart, att inte heller det
fljande regel: nya systemet var fullt idealiskt. Slunda med-
i pe1sonliga uppgiftsrubriker betraktades geni- frde det att en del genitiv-abonnenter, spe-
tiv-s som obefintligt, dvs. abonnenterna Anders- ciellt de med korta namn, ssom Alms, Bergs,
son och Anderssons blandades om varandra, in- fonds etc. fingo en inplacering vitt skild frn
brdes ordnade efter titlar, den de haft frut, vilket till att brja med fr-
i opersonligct uppgiftsrubriker dremot inpla- orsakade oro och klagoml bland abonnenterna.
ceindes uppsfagsord med genitiv-s ni:frrnast eft u "En del av tlem fl'edrogo t. o. m. att slopa s-et
i uppslagsordet fr att f behlla sin gamla in- nya systemet, men det ha de ej gjort utan slnga
placering; exempelvis Anderssons Kolimport AB hellre s-et fr att komma in bland Anderssnerna
skrev sig Andersson Kolimport AB fr att f i nominativform.
st kvar p sin gamla plats bland Anderssnerna. Man kunde vidare vara sker p att lsningen
Med anledning av en ny tidningsinsndare r ej heller komme att uppskattas av alla skande.
1937 togs frgan om inplaceringen av genitiv- Att Anderssons i nyssnmnda exempel fredraga
abonnenterna upp till frnyad behandling. En att inplacera sig bland nominativformerna mste
tergng till det gamla systemet ansgs drvid ju betyda att de rkna med att skas dr och
icke lmpligen kunna komma i frga, utan man inte efter nominativformerna. Den insndare,
underskte mjligheterna till frbttring av det som franlett telefondirektrens frslag, hll
nya. dremot p att skandet sker omedelbart efter
Telefondirektren i Stockholm stdde drvid dessa, och en annan insndare hade, som tidigare
insndarens frslag till modifikation av det gl- nmnts, plderat fr den strngt lexikaliska in-
lande inplaceringssystemet. Det innebar, att alla placeringen. Man kunde, frefll det, drfr utg
genitivformer konsekvent skulle sttas i omedel- ifrn att var man n placerar genitivabonnen-
bar fljd p nominativformen. Han ansg att terna, finnas alltid tv kategorier skande, som
abonnenterna ska dem p sistnmnda plats; nu leta p annat stlle och fljaktligen ej ro njda.
st de i mnga fall alltfr lngt drifrn. Frdelen av det av t elefonclirektren fre-
Fr att f en uppfattning om vad frslaget i slagna arrangemanget syntes drfr diskutabel.
praktiken skulle innebra gick frrdsbyrn ackdelarna skulle dremot bli desamma som
igenom genitiv-s-en i stockholmsavdelningen av funnos fre 1930: vi finge avstegen frn elen
katalogen och fann drvid fljande. naturliga bokstavsfljden, vi finge likaljudande
I avdelningen fmmos ca 3 700 abonnenter (p nominath-- och genitivform p skilda stllen, vi
ca 1 000 inplacel'ingsstllen) med genitiv-s utsatl",
finge besvret att hlla l'eda p vad som r
fr vilka ftmnos motsvarande nominativfol'mer nominativ och -vad som r genitiv och Yi finge
utan s. genitiver utan nominativform p nominativplat-
Av dessa skulle 10 % eller ca 370 st. (p 200 ser (fr s vitt man ej gjorde undantag frn
inplaceringsstllen) behva flyttas, om telefon- fall till fall, vilket skulle stlla sig besvrligt
direktrens och insndarens frslag genomfrdes ; fr redaktionen).
de vriga stodo redan p grund av bokstavsflj- Styrelsen ansg ej tillrckliga skl freligga
den ttt efter sina nominativformer. Flyttningen fr att genomfra telefndirektrens ndrings-
bleYe givetvis olika lng fr olika namn : frslag; det hade i alla fall endast blivit en
halvmesyr med det gamla systemets alla nack-
2-3 rader ... . .. ..... .. .. . 150 abonnenter
delar men utan dess frdelar. Dremot beslts
4-6 .............. .. 100
- i enlighet med insndarens alternativa fr-
ver 6 rader men ej ver spal-
slag - att i sdana fall, d nominativform och
ten .... . . . ............... . 50
genitivform av samma namn genom bokstavs-
en spalt och drver .... ... . 70
fljclen f s skilda inplaceringar, att en hn-
Hrutver finge flyttning vidtagas av ett 70- visning dem emellan kan anses behvlig, en all-
tal genitiver utan motsvarande nominativformer. mn hnvisning efter nominativnamngruppen
ndringen skulle slunda icke ha medfrt skulle infras, exempelvis efter Berg en hn-
ngra mera vittgende omflyttningar. Frrds- visning Bergs se efter Bergrotll.
byrn stllde sig dock kritisk mot frslaget och Huruvida det gamla eller nya systemet r
detta av fljande anledningar. det bsta kan naturligtvis diskuteras. Det gamla
Fr det frsta kunde man enligt frrdsby- hade hvd och var fljaktligen i viss mn in-
rns mening utg ifrn att telefondirektrens arbetat, och det var lttare fr den, som inte
lsning icke skulle tillfredsstlla alla genitiv- hade s noga klart fr sig firmanamnets exakta
abonnenternci sjlva. I s fall borde ju Anders- lydelse. andra sidan .r onekligen det nya
sons i ovannmnda och flera andra exempel ha systemet - som nu tillmpats i 20 r - mera
njt sig med en sdan inplacering omedelbcirt logiskt riktigt, konsekvent och i verensstm-
efter nominativformen, som de f ven med det melse med det vid all katalogisering vedertagna.
DiibbPlnamn med bindesti'eck emellcm. dersson-Tor skulle sl nndn insorteras bland An-
Inplaceringen av dubbelnamn frenade med derssnerna.
Hremot har frn andra hll anfrts, att nu-
bindestreck har venledes stllt till en del huvud-
bry. En omstndighet som gr, att man har svrt varande ordning r inarbetad och veterligen icke
har varit freml fr ngra nmnvrda klago-
att f riktigt fast grepp p denna frga r, att
man inte kan veta, huruvida bindestrecket i fre- ml frn abonnenternas sida. En hel del dubbel-
namnsinnehavare skulle skerligen reagera surt,
varande fall har ngon verklig innebrd och
funktion eller om det egentligen bara har satts om de flyttades in bland de enkla, exempelvis
till som dekoration. Bud-Centralen uttalas na- Essen-Mller, Ling-Vannerus, Key-berg m. fl.
turligtvis som ett ord vare sig det str binde- Skulle ngon av dessa dubbelnamnsinnehavare
streck utsatt eller inte. Kataloginstruktionen har mot frmodan sjlv nska komma in bland de
dock icke kunnat taga hnsyn till denna om- enkla namnen hade vi nog hrt av dem. Detta
stndighet, utan s.rnslar i sin 44 3 mom. ute- gr fr vrigt ltt att ordna. Det har ven p-
Rlutande med dubbelnamn med bindestreck emel- pekats, att det inte bara kommer an p uttalet;
lan. Fr enkelhetens sku11 rekapituleras hr gl- folk har ocks i allmnhet ett visuellt minne av
lande bestmmelser. att namnet r uppdelat p tv delar. Sistnmnda
ppekande r givetvis riktigt, men drmed r
IIiwudregel: Frsta sammansttningsdelen rk- inte utan vidare sagt, att de ocks ha klart fr
nas som inplaceringsord: Antenn-tjnst inplace- sig att inplaceringen r p frsta sammanstt-
ras allts p Antenn. ningsdelen.
Specictlregel.: I sammansatta tillnamn rknas vis- Som skl mot ndring ha ven anfrts far-
serligen frsta ordet som inplaceringsord men hgor fr att inplaceringen av ord bildade av
det placeras omedelbart efter enkla namn, som initialer blir trasslig efter det nya sttet, ven-
ro lika med frsta sammansttningsdelen. An- som att en del erforderliga omflyttningar icke
dersson-Tar placeras allts ttt efter Anders- komma att verka s lyckliga, ssom t. ex. att
snerna. placera sdana sammansttningar som Svensk-
Undcintag: Om vid muntligt tal tvekan kan rda, Engelska o. d. efter Svenska.
huruvida delarna ro sammanskrivna, betraktas Bindestrecksnamnens antal r frhllandevis
de som ett ord. Bl. a. gller detta om ovanliga icke s stort, att deras inplacering utgr ngon
t illnamn och om ortsnamn, srskilt dr oriente- betydelsefullare inplaceringsfrga. :Man kunde
rande beteckningar exempelvis av typen norr, troligen utan strre risk Ynda p r egeln, ssom
vster o. d. utgra frsta sammansttnings- ovan relaterats, men det r tveksamt om abon-
delen. nenterna bleve s vrst mycket hjlpta drmed.
Regeln mste naturligtvis leda till, att man Fljden bleve antagligen den, att man finge
fr olika inplacering p olika bindestrecksnamn, andra olgenheter n dem som det nuvarande
beroende p om huvudregeln eller undanta.get systemet otvivelaktigt har. Det torde snarare
tillmpas. I allmnhet ha redaktionerna mest vara s, att den nuvarande regeln r ganska
hllit sig till huvudregeln, och drfr kunde bra, om den behandlas med frstnd. Det gller
man till fr ngot r sedan i Stockholms-delen fr stationer och redaktr er att kunna ta initia-
set. ex. Va.sa-Teatern inplacerad p Vasa, ehuru tivet till en frnuftig ordning, och i de fall de
detta knappast var lyckligt och sedermera inte bda sammansttningsdelarna, antingen otvivel-
heller visade sig vara meningen. aktigt eller mjligen, kunna uttalas som ett enda
Frgan om den nuvarande regeln r den bsta ord, ta kontakt med abonnenten sjlv, frga
mjliga har flera gnger ingende diskuterats, honom hur han uttalar namnet och lta honom
och det har hrvid ena sidan gjorts gllande, med katalogen uppslagen sjlv se, hur olika in-
att man helt enkelt borde vnda p regeln och placeringen p det ena eller andra sttet blir.
alltid betrakta bindestrecksfrenade ord som ett. P det sttet torde man kunna komma fram till
Om tvekan rder, skulle man dremot ta inpla- det fr varj e srskilt fall bsta inplacerings-
cering p frsta ordet, ngot som man alltid stllet.
borde gra med ammansatta tillnamn i stllet Amerikanarna, som eljest obnhrligt hlla p
f r at "t a <lem rftcr det enkla namnet. An- inplacerina p frsta ordet, ha tydligen i frga

1 f)
om hindostrccksnamuen ftt jiimka p sm m- in placerade p Chiwgo, en del p Chicagolnwn.
stllning och tillmpa samma system som vi, Man skte frst klara. denna frvirrade situation
dvs. ibland r frsta sammansttningsdelen m- medelst hiinvisningar p bda stllena, men 1938
placeringsord, ibland rknas de bda samman- vergick man definitivt till inplace1ing efter det
sttningsdelarna som ett ord. ven om det inte frsta ordet i uppgiften, dremot icke ngon
precis rr bindestrecksnamn kan det mjligen i kombination av flera ord. Alla abonnenterna
detta sammanhang vara av intresse att anfra, med frsta ord Chicago Heights eller Chicago
vad amerikanarna berttat om ett tidigare till- Lawn imsorter as fljaktligen nu, dr man vn-
lmpat men numera vergivet undantag frn tar att finna dem, dvs. p frsta ordet Chicago.
huvudregeln att frsta ordet alltid r inplace- Ovan lmnade exempel frn Amerika glla
ringsord. De hade p ett t idigare stadium i visserligen, som redan ppekats, inga binde-
Chicago-katalogen i frga om en del samman- strecksnamn, men de synas dock kunna anfras
satta namn - exempelvis White Eagle, Blue som std fr att vi som huviidregel fr dessa
Cross, Chicago H eights m. f l., allts utan binde- bibehlla inplacering p frsta sammansttnings-
streck mellan sammansttningsdelarna - betrak- delen.
tat hela sammansttningen som ett ord och in-
placerat p hela sammansttningen i stllet fr Inplnceringen efter titlar.
p det i sammansttningen ingende frsta Vr telefonkatalog freter i inplaceringshn-
ordet. seende en egendomlighet, som s vitt knt endast
Fr att ta ett exempel: det finns en grann- terfinnes i en enda telefonkatalog till i vrl-
kommun till Chicago som heter Chicago Heights. den, nmligen i Kpenhamns-katalogen, och det
Ursprungligen var det en sjlvstndig by men r inplaceringen efter titlar (karaktrsbeteck-
uppslukades sedan av staden Chicago. I katalo- ningar) . Inplaceringen r som frut nmnts i
gen rknades ursprungligen Chicago Heights frsta hand ordnad efter tillnamn. Alla andra
som ett ord och inplacerades allts p Chicago- kataloger ha sedan frnamnen som cmdra inpla-
heights i stllet fr p Chicago. I katalogen ceringsord, men vi och danskarna ha titlarna
fick man allts frst en massa spalter med upp- (hr talas hela tiden om inplaceringen i lokal-
giftsrubriken Chicago, drefter ett par uppgif- uppstllning; i avd. vriga stationer r det,
ter med rubriken Chicagoan, drefter ngra upp- bortsett frn Stockholms-delen, stationsnamnet,
gifter med rubriken Chicago H eights, drefter som r andra inplaceringsord, och titeln kommer
Chicagoland etc. etc. Nr man nu skulle sl upp allts dr som inplaceringsord i 3: e hand ) . Frst
exempelvis en firma vid namn Chicago H eights drefter komma frnamnen i frga fr inplace-
Lcind Asssociation lg det nrmast till hands ringen, allts som 3: e inplaceringsord i lokal-
att ge sig in i de mnga spalterna med rubriken uppstllning och 4: e i vriga stationer. Det
Chicago tills man kom till H, men dr fanns har emellertid icke saknats kritik mot detta
inte firman. Bellbolaget tog d och beskte de system, och den allvarligaste framfrdes i den
tre firmor, som voro inplacerade p Chicago- katalogkommitte, som i medio p 20-talet ut-
heights-platsen och bad dem sl upp sin egen arbetade bestmda riktlinj er fr redigeringen av
up pgift i katalogen. Ingen av dem kunde det, katalogen. I det betnkande, som kommitten av-
och alla trodde att det var ett skmt. Alla tro lmnade och vari den freslog bibehllande av
letade p Chicago-platsen. Om en abonnent inte karaktrsbeteckningcn som ledord i andra hand,
kan hitta sin egen uppgift, hur ska vi d kunna gjorde en av kommitteledamterna p denna
begra att andra ska hitta dem tillgger Bell- punkt en reservation, i vilken han i huvudsak
bolaget i sin redogrelse. anfrde fljande skl fr vergng till frnamn
P liknande stt hnde med en annan f . d. fr- som 2 : a inplaceringsorcl.
stad, Chicago L awn, numera stadsdel i Chicago, Frnamn kan angivas fr varje abonnent, un-
som i inplaceringshnseende ocks rknades som der det att karaktrsbeteckningen antingen sak-
ett ord. Tre av abonnenterna klagade och be- nas eller p grund av abonnentens vgran inte
grde f sina uppgifter flyttade till inplaceringen fr utsttas i katalogen (inemot 15 % av upp-
Chiccigo. Fljden blev att av de firmor, Yilkas gifterna sakna karaktrsbeteckning). Vare sig
namn brjade med Chicago Lawn, en del voro man stter de karaktrslsa abonnenterna frst
eller sist, kan man inte vara sker p att ena Fr att rda bot p en enda av de olgen-
avdelningen icke blir verhoppad av skanden. heter, som vidlder karaktrsregistrering, nm-
Frnamnet r ngot fr rnrj e person bestmt ligen virrvarret i frga om benmningar p
och fixerat att g efter, under det att man ald- samma karaktr (exempelvis chauffr-bilfrare-
rig- kan skert veta, under vilken karaktrsbe- automobilfrare-kare-bilgare etc. fr en per-
teckning en abonnent blivit infrd i katalogen son med egen t rafikbil ), ha kommitterade tnkt
- de flesta per oner ro ju knda under ett sig viss standardisering av karaktrsbeteckning-
flertal titlar, de fle ta firmor fra ett flertal arna. I allt fr mnga fall innebr detta ett in-
artiklar OS\'. - och har en person ngon gng trng p ett omrde, dr abonnenten om ngon-
endast en karaktrsbeteckning, kan benmningen sin har rtt att sjlv bestmma. Det r ett in-
p denna frekomma i ett flertal former. Fr- grepp i s personliga rttigheter, som en mans
namnet r ngot permanent under det att titeln rtt att bestmma vilken av mjliga titlar han
\xlar. Regi trering efter frnamn r omedel- Yill se anvnd om sig sjlv.
bart frstelig oeh uppfattas omedelbart av det Slutligen an fr reservanten, att om karaktrs-
enklaste intellekt, under det att t. o. m. tillvaron beteclming trots allt skall bibehllas som ledonl
av en karaktr registrering i katalogen kunnat i andra hand, br den s ttas direkt efter till-
undg mngriga abonnenter med Yetenskaplig namnet, s att skanden slipper det anstrngande
trning. Fr den, som Yill frTissa sig om huru- hoppandet med gonen och s att de primra
vida en Yiss person (icke-abonnent) har telefon, betingelserna fr en alfabetisk registrering upp-
iir karaktrsregistreringen till lika liten nytta f~llas .
som planls inplacering : man mste lsa igenom Telegrafstyrelsen fljde maj01itetens frslag
hela registret fr tillnamnet i frga. Frnam- att bibehlla inplaceringen efter titlar, och n-
nen mste i yarje fall a1wndas i yrkesregistret, gon hns~n togs icke helle1 till reservantens ns-
dr ju karaktren uteslutes i uppgiftema. 1\Ied kan om titelns inplacering nrmast efter till-
telefontrafikens utstrckning till frmmande namnet. Telegl'a fstyrelsen ansg fljaktligen lik-
lnder torde Yen ngot avseende bra fstas som kommittemajoriteten, att man i flertalet fall
Yid internationell begriplighet hos katalogen, bttre knner till den skta abonnentens titel
vilket terigen krver registrering, icke efter n hans frnamn oeh Yille vl icke heller ndra
ofrsteliga titlar, utan efter namnen. p en d Ye1 30-rig hYd. En aY de olgen-
Det skl, som anfres fr karaktrsordets an- heter med systemet, som resen-anten l)pekat,
vndning om ledord, r att folk oftare yet vad nmligen virrvarret i frga om t itelangivningen,
en person r iin rnd han heter i frnamn, och ville kommitterade som nmnts avhjlpa genom
att det som fljd hrav skulle vara lttare att en standardisering aY titlarna, dvs. man skulle
hitta bland Anderssner och Ljungqvistar, om frska f fram den karaktrsbeteclming eller
tminstone de, som lw ngon titel eller ngot den form p karaktrsbeteckningen, under vil-
yrke, finge ordnas efter karaktren. De prak- ken abonnenten sannolikast eller oftast skes,
tiska prov, som anstllts fr att utrna om p- och denna borde sedan komma till anvndning
stendet r sant, ha icke givit ngot skert ut- i samtliga fall, dock icke mot abonnentens be-
slag t ngondera sidan, d det visat sig", att stmda begran. Man skulle allts exempelvis
de tillfrgade lika ofta knt frnamnet som titeln ska erstta finbageri, hembageri, rnbageri,
(dvs. ngon titel) just nr det gllt Anderssner wienerbrdsbageri, tebrdsbageri, tunnbrdsba-
och liknande namn. Helt naturligt frresten, t y geri eller ngbageri med det enkla uppslagsordet
Anderssnerna ro lika svra .att skilj a i det bageri. Kommitten ppekade emellertid, att det
dagliga livet utan frn amn och titel, som de ro r en mycket vansklig uppgift att sga, var en
vid skandet i katalogen. Och sklet fr en rtt standardisering r lmplig eller icke. Det kan
svr grundstt, om man ppekar, att det fr t . ex. icke vara till nytta fr skandet att ska
skandet i en karaktrsregistrerad katalog icke ndra en titel som musikdirektr till direktr,
gller att yeta bara vad abonnenten r utan det im).ebr .snarare en frsmring. Standardise-
ven l;lnder vilken av hans mjliga .kar.aktrs- ring!'l11 mste :drfr g fram ytterst frsiktigt
beteckningar han blivit infrd i katalogen, vilket od1 till syvende . och sidst mste den alltid ske
r ngot helt annat. med : abonnentens eget godknnande.
En utfrlig redogrelse fr titelstandardise- ska igenom hela namngruppen. Och hur mnga
ringen finnes i bil. 1 till kataloginstruktionen. ha vl tid och tlamod att ska igenom alla 40
En viss nytta torde standardiseringsfrsket sidorna Andersson i Stockholms-delen ~ Det
ha frt med sig, tminstone i s pass enkla fall vrsta r att de stora namngrupperna upptaga
som det nyss nmnda i frga om bageri, men s stor del av katalogen, 25 a 30 %. Det verkar
andra sidan hade nog reservanten rtt dri, icke heller som om det florerande namnbytet
att abonnenterna ha alltfr individuella nske- skulle kunna pverka omfattningen nmnvrt.
ml i frga om sin titelangivning fr att ngon Frmodligen neutraliseras bytesminskningen ge-
100-procentig likriktning skulle komma till nom abonnentstockens normala tillvxt. t-
stnd. minstone verkar det s vid en ytlig granskning :
ven kommittens majoritet erknde svaghe- Andersson upptog i 1945 rs Stockholms-del
terna hos titlarna som inplaceringsord, frmst (vita avd.) 36 sid., som 1950 kat till 40 sid.;
de mnga varianterna, som exemplifierades med Eriksson har likas kat frn 25 till 28 osv.
ppekandet att titeln lkare kan frekomma i Det har freslagits olika tgrder fr att
18 och ingenjr i 21 varianter. Trots detta an- underltta skandet i de stora namngrupperna,
sg kommitten titlarna vara det minst dliga men ngot columbigg har hittills icke fram-
av mjliga alternativ. Frnamn och initialer vore kommit. Det har slunda exempelvis freslagits,
nog bra ur ofrnderlighetssynpunkt, men be- att abonnenterna i de strre namngrupperna
klagligtvis knner folk i allmnhet inte till fr- skulle ordnas stadsdelsvis, eller enligt ett annat
namnen: Detta majoritetens uttalande grundar frslag efter gatuadresser m. m. Frnsett att det
sig bl. a. p en underskning p Stockholms bleve mycket rrigt att ha en avvikande inplace-
nummerbyr 1925, som gav fljande resultat. ringsprincip fr en del av abonnenterna och att
det alltid bleve besvrligt att sga, vilka namn-
Underskta fall 17 704 st.
grupper som borde undantagas frn huvudregeln,
\ I nedanstende var en titel knd som kan man befara att man komme ur askan i elden:
antal fall var fr-
namnet I vem garanterar att adressen r knd fr fler-
absolut %
I
verensstmde var olik knt talet skande~ Den ene vet en sak, den andre
med katalogens katalogens
I en annan. Vi ha som nmnts valt titeln som
inplaceringsord. Det tillfredsstller inte alla,
4 354
1316
24,s \
7,4
24,6
7,4
I 24,6
7,4
men det r att dma av frut omtalad under-
skning tminstone sannolikt, att ngot annat
907 5,1 5,1
inplaceringsord inte skulle tillfredsstlla flera
8 987 50,s 50,s
utan troligtvis frre .
2140 12,1 12,1
Ser man p utlandets stora kataloger, ha de lika
17 704 75,4 19,5 37,1 litet som vi kunnat komma p ngon metod att
\ 100,0
I I I underltta skandet i de stora namngrupperna.
Det relativt stora antal, som ej knner den i
katalogen anvnda titeln, gr en standardise- Postadress soni inplaceringsord.
ring av titlarna ndvndig, ld kommitterades Som alternativt inplaceringsord i andra hand
slutsats. till titlar och frnamn bruka d och d post-
Valet av andra inplacering'Sordet har sjlvfal- adresserna lanseras. Frsta gngen var 1935, d
let icke alltfr stor betydelse nr det gller mera frgan utreddes fr Stockholms-traktens vid-
ovanliga namn, dr abonnentantalet r relativt kommande av telefondirektren. Andra gngen
litet och det fljaktligen r ganska ltt att ver- den var freml fr nrmare vervgande var
blicka hela namngruppen. Annorlunda ter det 1942, d Katalogutredningen grundligt under-
sig, nr man kommer till de stora namngrup- skte frhllandena inom olika landsbygdsom-
perna, srskilt -sonnamnen. Dr fordras att man rden p andra hll i Sverige. Slutligen gjordes
har reda p inte bara vad den skta abonnenten en kontiollunderskning av frhllandena i
har fr yrke utan ven hur han i katalogen be- Stockholms-trakten 1949 i samband med . den
tecknar detta yrke, i annat fall fr man ska tidigare omnmnda ndringen av uppstllningen
p alla alternativa mjligheter och till slut kanske inom Stockholms-delens bl aYdelning.
Samtliga. underskningar ha kommit till sam- i samma grd, ha i mnga fall inte samma post-
ma resultat: postadressen r icke lmplig som adresser. Det finns byar och grdar med upp
andra inplaceringsord. Den frmsta invndning- till tv och tre olika postadresser. Frklaringen
en r i samtliga tre fallen den, att postadressen till detta frhllande fr frmodas ligga i olika
inte alltid avspeglar abonnentens verkliga bo- verksamhets- och kontaktomrden fr de olika
stadsort. Denna bristande verensstmmelse mel- abonnenterna, olika inriktning av affrsfrbin-
lan bostadsort och postadress frekommer inte delserna och de olika postlinjernas strckning.
endast i nndantaO'sfall, den r tvrtom ganska En annan invndning var att denna sistnmnda
Yanlig. P ersoner som bo p samma plats, t. o. m. ofta undergr frndringar.

T e knisk frainsti.illn in g.

H isfo,.ik. av stilmetall. Denna bestr helt av lsa typer till


Den tekni. ka framstllningen av rikstelefon- skillnad frn exempelvis tidningssats, dr hela
kat alogen ske1 alltsedan 1909 i Gteborg, stt- raden gjutes i ett stycke. Det har anfrts som
ning och tr~ckning hos Elanders Boktryckeri .AB en srskild frdel med en-typ-systemet, att smr-
och bindning ho. Gustaf Melins AB. Man fr- re ndringar, exempelvis nummerndringar, kun-
g-ar sig naturligtd .., Yarfr det har blivit just na gras ut.an att hela raden hehver gjutas om.
Gteborg och inte t. ex. Stockholm, som dock
har den utan jmfrelse strsta katalogdelen. Sttning.
Ji'rc 1909 Yar ock tilh'crkningen frlagd till D manuskriptet kommer till stteriet, gr det
Stockholm. men de tv stockholmsfretag, som frst till skrivborden, som pminna om skrivma-
utfrde tr;ckningen. hade svrt att ens med d- skiner men ro betydligt strre och ha mnga
rnrande hl;g amma omfng och upplagor p flera tangenter. Hr skrivas nu alla av r edak-
katalogerna . tadkomma drgliga leveranstider. tionen infrda rttelser. Nedslagen p tangent-
.i.\.nnu smre nu det med bindningen. Katalo- bordet stadkomma emellertid inte ngon bok-
gerna trdhftade p vanligt maner, men leve- stavsskrift utan en hlperforering av en pappers-
ranstakten rnr dlig; man fi!)k dela upp arbetet remsa, som sedan verfres till gjutmaskinen,
p flera firmor, och ett r var det nda till tolv dr de olika hlkombinationerna utlsa gjut-
bokbinderier. . om delade bindningsarbetet. S ningen av typerna en och en. Den slunda stad-
kom 1909 ett par O'teborgsfirmor och konkurre- komna ndringssatsen gr sedan till handstte-
rade ut tockholmarna. Det Yar som nmnts riet och infres dr med ledning av manuskrip-
Elanders Boktr:ckeri AB, som vertog tryck- tet p sina r esp. platser i den n;vssnmnda st-
ningen, och Ou taf 11Ielins AB bindningen, som ende satsen.
de alltsedan de .. , allts i ver 40 r oavbrutet Av den slunda korrigerade spalten tar stte-
bibehllit. riet ett avtryck, s. k. korrekturavdrag, som gr
Gngen av arbetet r i stora drag fljande. till r edaktionen fr lsning och korrigering. r
Fr Yarj e n; upplaga gr redaktionen i ordning det drifrn har terkommit till stteriet, iakt-
ett manuskript, bestende av den gamla uppla- tagas frst de av redaktionen gjorda rttelserna,
gans spalter uppklistrade en och en p ett rym- varefter spalterna brytas om till sidor, annonser
ligt pappersark. P detta manuskript infras inplaceras, marginalbokstver insttas m. m. Ett
sedan de ndringar, som ha inkommit frn sta- korrekturavdrag av hela sidan gr nu till redak-
tioner och abonnenter. Antalet ndringar r tionen och drifrn efter lsning t illbaka till
betydande: i 1948 rs upplaga fanns inalles stteriet, som efter vederbrliga ndringar ger
1 800 000 abonnentuppgifter och av dem ndrades redaktionen ett sista korrektur, det s. k. revideret.
700 000, dYs. mer n var 3 :e abonnentuppgift. Redaktionen kan efter granskning av detta ge
Manuskriptet sndes av r edaktionen p de i tryckorder.
arbetsplanen bestmda dagarna till stteriet i
Gteborg. P stteriet frrnra s r frn r mot- Tryckning.
svarigheten till redaktionens manuskript, den Den drp fljande tryckningen sker inte di-
s. k. stende satsen, dvs. katalogspalterna i form r ekt p den stende satsen. I stllet tillverkas ett

169
.Fig. ] :3. Monot~pe-skriYbon1et pminner om en vanlig skrivmaskin men ~ir som synrs betydligt
"Ui tTe oc.h lrnr mfmga fler tangenter.

negativt avtryck av sidan genom att en fuktad, en radikal omlggning av bindningssystemet, och
specialtillverkad pappskiva, s. k. matris, under vi lyckades efter lngvariga frhandlingar och
starkt tryck pressas ver satsytan. Pappskivorna frunderskningar intressera vr bindningscn-
bjas sedan i halvcirkelform och smlt stilmetall treprenr fr inkp av en amerikansk bindnings-
hlles i. Man erhller p s stt ett positivt maskin med hg leveranskapacitet. Fljden r, att
halvcirkelformat avtryck av varje sida, en s. k. tillverkningstiden kan hllas frhllandevis m:c-
stereotyp, som passar till tryckmaskinernas cy- ket kort trots materialets oerhrda. ansvllning:
lindrar. Fr att f stereotypens tryckyta till- upplagan r 1950 2,7G miljoner. Den frbttring
rckligt hllbar verdrages den med nickel eller som hrigenom vunnits fr svl abonnenterna
annan lmplig metall. Sedan brjar tryckningen som telegrafverket kan icke skattas nog hgt.
i stora rotationsmaskiner, som leverera produk- Bindningen tillgr i korthet p fljande stt.
ten i form av falsade ark om 64 sidor. Dessa ark En upptagningsmaskin plockar med sina grip-
pressas sedan samman i buntar och transporteras armar ihop de olika arken till bcker, dessa ver-
till bokbinderiet. fras med transportband till sjlva bindnings-
maskinen, som skr av arken p ryggsidan, fr-
Bindning. ser ryggen med erforderlig mngd lim och en
Tidigare anvndes som nmnts fr bindningen vvstrimla och till slut stter p prmarna. Se-
den vanliga trdhftningsmetoden. Den blev dan bckerna ftt torka ngra timmar, utfras
emellertid i lngden alltfr tidsdande. Visser~ i srskilda maskiner renskrning, hlborrning
ligen kunde man komma upp till den i och fr och utstansning av tumtag. Leveranskapaciteten
sig icke fraktliga dagskapaciteten av ca 7 000 hos bokbinderiet r 20 a 25 000 bcker pr dag.
kataloger, men detta rcker ingalunda nr det Hrefter packas bckerna, antingen, nr det
gller telefonkatalogens enorma massor. Redan gller strre sndningar, p stora jrnbandade
1939 var upplagan l,1 miljoner bcker, och det trpallar, som ta 500 kg stycket eller, i frga
skulle i den takten ha tagit 160 arbetsdagar att om mindre sndningar, i wellpappkartonger, och
binda dem. Det blev drfr ndvndigt att gra expedieras till stationerna.
J.'ig. 16. Rotation~tryekpres~ fr 128 sid., anvnd vid r ikstelefonkatalogen tryekning. ~fa~kinen trycker 12 000 st.
6-. irliga ark pr timme, ch-~. mer n 3 ~t. i . ekunden.

7-:td elnin r;.


Utdelningen aY katalogerna, sedan de Yl kom- och dl'igenom felaktig-a exemplar inte bra Yara
mit till stationerna, iir ordnad p variernnde stt. i anvndning. I de irre -tderna kan teryin-
P de strre stationerna utdelas katalogerna till ningsprocenten bli ganska god, i det centrala
alla abonnenter antingen genom verkets eget folk Stockholm exempelYis ca ~ 5 5{., men smre p
eller oenom pri.-ata entreprenrer, och p en del landsbygden. AY exempekis 19-7 rs upplaga
hll postas kataloO'erna. P smstationer med fingo vi tillbaka genomsnittligt fr hela landet
under 100 abonnenter f abonnenterna sjlva ngot ver 50 %. Yid kad postsndning till
hmta katalogerna p stationen. I och med att abonnenterna av de nya katalogerna minskas
automatiseringen alltmer vinner terrng, kom- sjlvfallet mjligheten att terf de gamla. De
mer utdelningsproblemet i Yiss mn i annat lge; tervunna katalogerna sljas sedan som makula-
det blir mer och mer ndvndigt att verg till tur; nr det rr sig om alltfr sm kvantiteter
entreprenrer utom verket eller postsndning. p en plats fr att det skall lna sig att skicka
Nr katalogerna delas ut, skola abonnenterna dem till pappersbruk, frstras (uppeldas) de
terlmna de gamla exemplaren, drfr att ldre gamla katalogerna p platsen.

Ek anomi.
Katalogen drager mycket stora kostnader. 19-8 milj. kr. Hrifrn avg diverse inkomster. S-
rs upplaga kostade tekniskt 3 850 000 kr och lunda hade vi p annonserna en nettointkt av
redaktionellt 850 000 kr eller sammanlagt 4,7 1 335 000 kr, p den betalda texten, dvs. extra
uppgifter eller tillgg utver de gratis tilltna, 1949 1950
1 385 000 kr och slutligen p frslda kataloger Tekn. kostnad . .. . .. . . 4 360 000 4 826 000
- varje abonnent fr den egna delen gratis Red. 915 000 935 000
men fr kpa frmmande delar - 215 000 kr, Summa kostnad .. ... . 5 275 000 5 761000
eller summa inkomster 2 935 000 kr, vilket ger
Annonsintkt netto 1560 000 1782000
en nettoutgift fr 1948 rs katalogupplaga av
Text 1500 000 1599 000
1 765 000 kr.
Frsljn. 230 000 230 000
Och allt stiger, utgifter svl som inkomster
och nettokostnader. Siffrorna fr 1949 och 1950 Summa netto 3 290 000 3 611000
rs upplagor ro: Nettokostnad 1985 000 2150 000

TELEFONSTATISTIK VID RSSKIFTET


i948-49
De nrmast fregende ngot s nr fullstn- med andra och stegrade ansprk p telefonens
diga uppgifterna p telefonens utbredning i anvndning m. m. Detta gr att synpunkterna
vrlden daterar sig till slutet av 1938. Senare p problemet mste modifieras inte bara med
publicerade uppgifter har varit ganska otillfr- hnsyn till de tekniska detaljerna utan ven vad
litliga beroende p att i vrldskriget 1939-45 gller de ekonomiska frhllandena, personalens
indragna lnder inte kunnat eller inte velat upp- effektivitet etc.
ge sina siffror. Att p basis av dessa gra ngTa
jmfrelser rrande utvecklingen av telefon- Antalet tel.efonapparater i de fem vrldsdelarna.
vsendet i olika lnder skulle drfr inte ge I slutet av 1948 uppgick antalet telefonappa-
ngon riktig bild av frhllandena. rater i hela vrlden till 65,s miljoner, vilket
Under det sista vrldskriget hmmades tele- innebr en stegring med 24,7 miljoner eller 60 %
fonens utbredning vsentligt genom att industrin sedan 1938. Om man utgr frn att ret 1880
i ett stort antal lnder koncentrerade sina an- kan betraktas som telefonens fdelser i vad
strngningar p framstllandet av krigsfmden- gller dess anvndning som praktiskt kommu-
heter. S smningom har dock normala frhl- nikationsmedel, finner man att det har behvts
landen terintrtt; frvaltningar och telefonbolag 58 r fr att installera 41,1 miljoner telefonappa-
har p nytt kunnat gna omsorger t sin kund- rater (eller ca 700 000 i medeltal per r) och
krets, freta ndiga utbyggnader av sina anlgg- endast 10 r fr resten, 24,7 miljoner (2,5 mil-
ningar och publicera sin vanliga telefonstatistik. joner per r).
Den av American Telephone and Telegraph De 65,s miljonerna telefonapparater frdelar
Company utgivna statistiken, Telephone stati- sig p de fem vrldsdelarna slunda (se tab. 1) :
stics of the W orld, alltid lika innehllsrik och
'l.'cib. 1.
intressant, har nyligen utkommit. Den ger siff-
rorna fr hela vrlden den 1 jan. 19-9. Vrldsdel \ Antal apparater \%av hela antalet
Med hjlp av denna har i PTT, den schweiziska
post-, telegraf- och telefonfrvaltningens tid-
skrift, gjorts en jmfrelse mellan ren 1938
Amerika 42 738 ooo I 65,o
Europ:i 18 943 000 28,s
och 1948 i telefonhnseende. Huvuddragen i Asien 1 923 000 2,0
denna terges i det fljande. Afrikti 732 000 1,1
Tio r r fr telefonens del en lng tidsperiod; Oceanien (inbegri-
pet Australien) 1 464 000 -,-
9 ?
nya uppfinningar flja varandra p detta om-
Totalt \ 65 800 000 100,o
rde i rask takt; nya generationer framtrda
DK 31 :654.15

Related Interests