EFTER VILKA GR UN D ER REDIGERAS

RIKSTELEFONKATALOGEN?
av

BIRGER W A TZ

I nföringen ay text i rikstelefonkatalogen regleras av telegrafverket$ serie B: 27, »Bestämmelser an-
gående rikstelefonkatalogen», även benä mnd »kat aloginstrukt ionen». Den i c1et föl j ande Hirnnac1e framställ-
ningen nner att vara ett komplement t ill kataloginstruktionen. D en utgör ett fö rsök att ge en fylligare
bakgnmc1 t ill elen koncentrerade instrukt ionstexten och att ange <le skäl, som kunna. anföras för - och i vissa
fall ih"en mot - nu gäll ande regler och praxis. Något behov att kommentera instrukt ionens samtliga
bestämmelser föreligger naturligen ej. Det är däl"för ernlast ett fåtal, som kommit mell . urvalet har
i första hand bestämts av vad fö n ådsbyrån i sin pra kt ik funnit att abonnent erna är a int1·esseracle tw och
därför fråga om. Av samma skäl ha medtagits en del andra katalognot iser av allmänt intresse, även om
lle egentligen icke ha någon motsvarighet i instrnktionens besfännnC'lser. Hlutligen ha r t ill belysand e ay
lmtalogens ufreckli ng hiir och var även inflikats korta historiker.

Allmänt om katalog e n .

nätet utökades, växte helt naturligt också kata-
11.atalogen en årlig publikation .
logen, så att den i dag med sina över 60 år på
»1'elefonkatalog, innehållande förteckning önr nacken är av imponerande mått. Tar man hän-
abonnenter, utgins av telegrafstyrelsen» stå1· det syn till både sidantal och upplaga är den det
helt lakoniskt i telefonreglementets 2 §. Det sä- största bokverket i Sverige; årgång 1950 inne-
ges ingenting om hur ofta förteckningen bör ut- höll ca 12 500 sidor i mn-<U'ande stora format,
komma. I utlandet var det på sina. håll länge och antalet böcker var omkring 2% miljoner.
kntym au telefonkatalogen ntga.vs två gånger
om året, men på senare år har man tydligen Fvpd elning vå fl cm kntalogdelar,· iitvecklingen
även cför fått dr<1:ga in på staten, och i Sverige påskyndad av pavv ersmnson eringen.
ha vi bortsett från några år i början av kata- Snart kunde förteckningen inte längre bekväm-
logens tillvaro nöjt oss med utgiYning en gång ligen rymmas inom ett enda band. Redan 1902
årligen. Det blir ändå mycket arbete och väl- kom den första uppdelningen, på sex delar, och
diga kostnader, som telegrafverket får lägga ned i dag är antalet katalogdelar 24 st, vaniv en,
på förteckningen Yarje år. Att göra giltighets- Stockholms-delen, fått delas upp i två och snart
perioderna för katalogen längre än ett år torde tre band. Den på grund aY materialets ansväll-
ej vara tillrådligt, då ändringsfrekvensen är ning i och för sig nödvändiga uppdelningen på
mycket stor : varje år ändras i genomsnitt om- f lera delar måste under åren 1946/ 48 forceras
kring var tredje uppgift. på grund av då rådande knapphet på papper
och däraY betingad pappersransonering.
Hiii · J;cital.ogen vu xit .
Den första rikstelefonkatalogen utkom år 1889. Abo1111 entförteckningens nppsti.illning.
Den omfattade abonnenterna vid landets då- I våra första abonnentförteckningar var upp-
rnrande rikstelefonnät och innehöll 13 spatiöst ställningen ordnad så, att varje telefonstation
tryckta sidor i ungefär almanacksformat, i en hade sin särskilda avdelning. Denna uppställ-
upplaga som gissningsvis kan ha varit ett par ningsform övergavs emellertid rätt snart och ut-
hundra exemplar. I samma. mån som tclefon- byttes mot en blandad uppställning, dvs. de
DK 654.153.021.5
6 7
N:o N:o
63. Telegrafstationen
vid Götgat. l\:o 11 , (samtal sslal. för allm.) rlubbclbdn.
7. Preumayr, E., f. d. Tclegra fd irckt ör (bostad). 61. » Handt1'.·gat. ~: o 18,
59 . » Karla1·ägcn l\:o 23,
60. » Karlbergsräg. :"l:o 6, »
11. Nynäs (~ . Adl crcrculz).
58. » rti dclarcgalan l\:o 27, »
Gt. ;, Hidda rholmcn N':o 5,
55 . vitl \~ allingn.tan !\:o 4 ,
44. Riksdagens statsrådsrum.
90. Rosersberg, skjutskolan.
80. Rydboholms gärd (Grcfrc !\. Brahc).
71. Åkersbergs vexelstation:
ll akungc (\'. \-alld en).
~largrcl0lund (Excellern;ci1 Frih. q. Åkerhj elm).
65. Skandinaviska Kreditaktiebolaget, duhbcl-
ledni ng. Smcdby (F rili. 0. :\k0rlijeln1).
Dsta n:t (E. G. Dostri.i111).
38. Stockholms Allm. Telefonaktiebolag, duhbel-
lcdn ing.
67. Dagblad, rlubbcllcdning.
88. Östanå (E. G. Boström).
13. läns cellfäng·else.
66. Svenska telegTambyrån, dubb0ll cdning.
68. Sveriges geologiska undersökning', dubbel-
lcdning. 13) VesteFås:
Telegrafstationen (samlabslation föl' allmlinh clcn),
tlubbcllcdning.
56. Telegrafstationen
l'id Bnmkcbergslorg X: o 2, (samtalsslalio n fö r allm.)
dubbclledn. Vesterås slott (Uin sstyrclscns embctslokal), clubbcl-
62. å Börsen, (samlalss lal ion för allm.) lctlnmg.

Fig. 1. Den första rik ~tel efonkatalo gen -1889-innehöll169 abonnentuppg ifter.

fö rntnuande stationsavdelningarna sammanfö1·- laga, och sedan fo1·tsattes :mccessiYt med öniga
des till en cndci civdelning, där abonnenterna större städer. Så småningom började abonnen-
voro uppställda i bokstavsordning efter tillnamn terna själYa få inti·esse för saken, och begäran
i första och stationsnamn i andra hand. Det om lokaluppställningar framfördes från lokala
första avsteget f rån den blandade uppställnings- köpmannaföreningar, lokala myndigheter och
formen gj ordes sedan för det centrala Stock- enskilda. Till undYikande av allt för små a.-del-
holm, som i 1921 års upplaga bröts ut ur all- ningar i katalog·en tillämpades den praxis, att
männingen till en separat avdelning, inom vilken lokaluppställning icke infördes fö r stationer
abonnenterna ordnades efter tillnamn och titlar. med mindre än 1 000 abonnent er , .-ilket vid
P å förslag av 192-1 års katalogkommitte beslöt denna tidpunkt, i början på 30-talet, ungefär
Telegrafstyrelsen 1926, att fö rfaringssättet skulle motsvarade en folkmängd på ca 10 000 im-ånare.
komma till ökad användning och att det sålunda I 1950 års upplaga är antalet lokaluppställningar
skulle läggas upp särskilda avdelningm', s. k. 96, vilka u pptaga ca 6 000 sid. eller 70 % ay
lokaluppställningar, för större stationer. Det ut- abonnentförteckningens 8 600 sid.
rymme, som vanns genom att stationsnamnct
kunde utelämnas i abonnentuppgiftcma, skulle Anslutning till nätg ru ppsindelningen.
anv ~indas till utökning av adressangin1ingen. På 30-talet, när automatiseringen började
Den första lokaluppställningen, som därnäst slljuta fart och de föl'Sta nätgrupp ema taga
infördes, var Göteborg. Den kom i 1928 års u pp- fonn, blev det nödvändigt att anpassa katalogens
Fig. 2. Rikstelefonlmtalogen 1950 innehöll - i abonnentförteckning och yrkesregister - ca 2 miljoner abonnentupp·
gifter. I vilken ordning man ställer upp sitt katalogbibliotek är naturligtvis en smaksak; här ovan äro katalogerna som
synes ordnade i bokstavsföljd efter delsignaturer. 1951 års upplaga kommer att ge ännu en variationsmöjlighet, i det att
den tidigare numreringen, Rom slopades i samband med den successiva uppdelningen i flera delar, här återinfö1·ts.

uppställning· efter de nya förhållanden, som ty här hade man ingen centralstation att bygga
automatisering·en förde med sig·. Så länge denna på och icke heller någon lokaluppställning. Sa-
omfattade endast en centralstation eller någon ken löstes på så sätt att de båda nätgrupperna
isolerad växelstation, var det inget problem, men lokalsattes. Några år senare, 1944, tillkom i den-
något annorlunda ställde det sig vid automati- na trakt ytterligare en nätgrupp, Bollebygd. Om
seringen av sådana växelstationer, som gingo in lämpligheten av att göra en lokaluppställning
i en centralstations nummerserie. Man följde till för ett så litet område, som inte tar mer än
att börja med en något odeciderad linje, men ungefär 5 sidor i katalogen, rådde delade me-
omkring· år 1936 uppställdes vissa fasta regler ningar. Det framhölls, att antalet planerade nät-
för tillvägagångssättet. Dessa inneburo i korthet, grupper är mycket stort och att några av dem
att abonnenterna vid automatiserade växelsta- bli mycket små. Det kunde under sådana för-
tioner, som gingo in i nummerserien för en lokal- hållanden icke vara lämpligt att ha en avdel-
satt automatiserad centralstation, skulle över- ning i katalogen för varje nätgrupp; det måste
flyttas till lokaluppställningen. Var centralsta- översikten bli lidande på.
tionen icke lokalsatt, döptes bara den automati-
serade växelstationen om till centralstationens Återhållsmnhet med ytterligare lokalitppställ-
namn, och abonnenterna fingo göra den av det ningar.
nya stationsnamnet betingade flyttningen inom Uppställningsftågan fick ny aktualitet 1949,
allmänningen. när det gällde att välja uppställningsform för
Mot slutet av 30-talet kom så automatiseringen allmänningen i Stockholms-delen. Där hade auto-
av Kinna och Svenljunga nätgrupper. Här matiseringen fortskridit så långt, att 4 st. av de
räckte inte de t_idigare uppställda reglerna till, nio planerade nätgrupperna . beräknades vara
- 1029 - And
Andersson Bertil E Säby 1/67 ............ lngarö 15 Andersson Bernhard Lantbr. Räkniis Pa Gus. Andersson Gustav Bi\.tvnrvsäg. Pa Stavsudda
Andersson Emil Ekhaga ... .......... ..... lngarö 3& tavsber~ .......................... ..... ... Lagno 8& ..... ........ .......... .. ........ ...... N. 8/avsudda 94
Andersson Elsa Frn ...... ............... lngmarsö 9 Andersson V H Skeppsred. Rt\lmäs .. ....... ·Lagnö 7 Anderson Bertil Banklmss. Pa Höganäs Sthlm l
Andersson F C He.ndl ................... Ingmaraö 20 Andersson Knut Butbygg. Västervik Linanäs 29 somm.bost ............. .. ......... N. 7'ynningö 49
Anderssop Fritz Hemm.äg ............. lngmarsö 17 Andersson Alfred Dir, .. ................... Liltanäs 39 Andersson E Josef Droskäg. Vasholmon Pa Hö·
Andersson Ragnar . Hemm.äg. Båtdraget ...... Andersson K R Källarmäst. Rnstnborg Linanä8 &2 ganäa Sthlm l .................. N. Tynningö 22
. ............. .... ........................... lngmarsö 24 Andersson .John Lantbr............... .. .. Linanit8 &O Andersson Thure Arrond. Viirmdö prästgård .. .
Andersson Wiktor Hemm.äg. ~'ridhcm lngmarsö 31 Andersson Bertil A Akare Ekensborg ... l.inanäs 1 .......................................... N. V<irmdö 122
Andersson Eskil Lantbr. Stenbacka ... lngmarsö SO Andersson Helge Förrn. Johannelund L indholmen 55 Andersson Gösta Borgspräng. Morilnv. 11 ......
Andersson Henrik Byggn .sn;ck. l:lkogsst.igen l And2rson M R L11ntbr. Rosend11l ... Lindholmen &4 ... ......... ... . ... ...... .. ....... .. ..... Norrviken 159
....... ................................... .Jakobsberg 197 Andersson 0 Lant.br. Saxta ......... Lindholmen 8 Andorsson Elisabet ~·ru Sollontunnv. 7 ........ .
Andersson K J Fabr.arb. Hammarv. 7 ......... Andersson A Trädg.mäst. Kullen Lindholmen 104 .......... ................. ............... Norrviken 190
.................. ........... ............. Jakobsberg 183 Andersson Karl I Div.arb. v:a Bcrgvik ...... Andersson Julia Fru Västerled 13 ... Norrviken 1&6
Andersson E Fabr:r Trädgårdsv. l .Jakobsberg &8 Pa Usmo .... ................................ Lisön 29 Andersson Nils Hi\lsov.tillsyn.m. Uppl.v. 16
(Snick.fabr. Sthlm 35 06 90) Andersson Idus Grovarb. Bro Pa Osmo Lisön 37 ........ ........... .. ... ... ............... Norrviken ·502
Andersson Elvy H K Fröken Enköpingsv. 17 ... Andersson Anton Slakt. Stcnnäs Pa Osmo Lisan 1& Andersson Yn~ve G Ing. _Lindv . 21 Norrviken ?.41
... ................. . ....................... Jakobsberg 194 Andersson Henning Liirkbacken Pa Osmo Jfi,sön 34 Andersson Laz.e Köpm. Lindv. 34 Norrviken 338
Andersson Nils Förrn. Viksjöv. 11 Jakobsber(J 2&7 Andersson J W Arrend. Fåg!Brö Pa Vaxholm... Andersson Sture w· Tj11nstem. Stnrcv. 3~ ..... .
Andersson Axel Journ. Kullens v. ! Jakobsberg 77 .. ......... ....... .......................... ."... J.Uir.lkö 32 Norrviken 250

Fig. 3. I avdelningen »Övriga stationer» bestämmes - tidigare även i Stockholmsdelen - ordningsföljden mellan
abonnenterna i första hand av eftemamnen, i andra hand av sta.tionsnamnen.

färdiga vid utkomsten av 1950 års katalog, näm- gamla lokaluppställning·sprincipen, dels den nya
ligen Mälaröarna, Sigtuna-, Tumba- och Vallen- i Stockholmsdelen införda principen. Frågan är,
tuna-områdena. Att lägga upp nio stycken lokal- hur vi skola gå till väga i fortsättningen, när
uppställningar ansågs ej lyckligt, då härigenom ahonnenterna inom de övriga delarnas allmän-
sökandet i katalogen skulle försvåras för stock- ningar bli automatiserade. Detta får visserligen
holmsabonnenterna, som inte kunde berälmas avgöras från fall till fall, men utvecklingen får
vara så insatta i åt vilket väderstreck från Stock- förmodas bli ungefär följande. Några få ytter-
holm den sökta abonnenten bor. De relativt små ligare städer komma att begära lokaluppställ-
nätgrupperna skulle komma för mycket i skym- ning, vilket 'de få, i den mån abonnentantalet
undan genom stockholmsavdelningens domine- motiverar det och i den mån de äro nätgrupps-
rande omfattning. Det bestämdes därför i stäl- stationer. Vimmerby exempelvis skulle alltså ha
let, att de nio nätgrupperna skulle stå kvar i en chans att få lokaluppställning men inte Hus-
allmänningen som en enda avdelning med abon- kvarna, som ej är nätgruppsstation . .Av åter-
nenterna i första hand ordnade efter tillnamn. stående abonnenter blir en del liksom tidigare
Då stationsnamnen i och med automatiseringen uppslukad av redan förefintliga lokaluppställ-
försvinna, gällde det att välja inplaceringsord ningar och återstoden ordnas i blandad uppställ-
i andra hand. V alet föll på titlarna, varigenom ning efter Stockholms-modellen.
samma inplaceringsordning erhölls som i lokal-
uppställningen för Stockholm. Sammanbland- B eniimningen på kcitalogavde'lningar och
ningen av de olika områdenas abonnenter med kcitcilogdelar.
varandra gör det nödvändigt att riktnumret, Om en nätgrupp hade egen avdelning i kata-
som i en lokaluppställning kan anges överst i logen, »lokaluppställning», benämndes också
marginalen, här måste anges individuellt för denna avdelning i början nätgrupp. Det stod
rnrje abonnent. Telefonadressen till sådan abon- alltså exempelvis »Borås nätgrupp » i katalogen
nent består följaktligen av tre delar: 1) nät- som rubrik för avdelningen i fråga.
gruppsnamn, som ansågs böra bibehållas, så Senare bestämdes, att ordet nätgrupp skulle ut-
länge automatiseringen av rikstrafiken inte fått bytas mot »stationsgrupp», som ansågs riktigare.
någon större omfattning, 2) riktnummer och 3) Det gjordes emellertid mot båda dessa benäm-
abonnentnummer. I katalogen ordnades sedan ningar den invändningen, att de äro rätt oför-
för överskådlighetens skull den typografiska ståeliga för abonnent erna; det vore bättre att ha
uppställningen så, att de tre komponenterna en beteckning, som talade om att katalogavdel-
komma i var sin kolumn och överst i varje ningen i fråga omfattar abonnenterna i en stad
spalt försågas med rubriker: omr.-namn, rikt-nr, jämte dess närmaste omgivning. Så tillkom for-
ab.-nr. men »-området», exempelvis »Borås-området»,
Vi tillämpa sålunda fr. o. m. 1950 års katalog som kortfattad beteckning för automatiserade
två olika principer för uppställningen, dels den lokaluppställningar i katalogen.
And
Omr .. namn Rikt.nr.Ab nr
0 Omr.·namn Rikt.nr Ab -ur
Andersson Vallrid Chauff. Hamma1·,·. 13 .... . Jakob.<hPr!I 0758 312 35 Andersson Karl Ingvar Fiskare Borg . .. . . .. .. .. .. .. . .. .. . . .. .. .. .. . .. . . .. .. . M öja 92
Andersson Rolf Chefsdekorat. Skäl vik .... .. ............ .... ....... .. ... Gällnöby 58 Andersson Karl Rndoll Fiskare Björkö ...... .. ...... .. .. .. .. .. .. .... . Urnö 560 78
Andersson Gustav Harry Civiling. Ryttingc' " .. .. .... .. .. Strömm« 0766 401 81 Andersson Levin Fiskare Fifå.ng Pa Trosa ..... .. .. ...... .... ...... .. ... 1'orö 310 67
Andersson Stig I Ci viling. Centrnlv. Il C .... .. .. .. . U pp/ . Väsby 0 760 307 75 Andersson Nils Fiskare Ljungsbodaudd Pa .Akcrsborga Os/erskär 0 764 20163
Andersson Hilding Cykelrep:r tomt 37 Djurö .. .......... Djt1rha m11 0 766 503 62 Andersson Thorvald Fiskare Pa Stavsudda ... ... ... ......... .. .. . S. Stavs udda 27
Andersson Margit Damiris. Kungsbcrgfl I Pa Fiirent una ................ .. Andersson Verner Fiskare Uvön Pa Ustanä .... ... .. .. B jö mliuvud 0764 540 38
.. .. .. ................ .. .. ... . ...... .. ............... .. ......... Mii/,1röarn a 0 75 1; 422 92 Anderson J'ohn Fiskhdle N. Enby Pa Hemfosa ... .... .. . T u mba 0753 441 61
Andersson Alfred Di r. ... .. .. ......... ............ .. .. .......... Li""m äs 071;4 402 39 Andersson Gustaf A Fjärdingsm. fd, Skälsmara .... ......... Inga.rö 0766 440 19
Andersson i:r Aron Dir . .... ...... .... ........ ...... ... .. ........ .... .. .. .. ... Dalarö 184 Andersson E Gust. Folksk.liir. Klook&rgården Pa Färentuna ... .. .. .... .
- i\ ven Skogsstigen 8 .. .. .... .. .. ... .................. ... ...... .. ... .. .. .... Dalarö 396 .. .. . .. . . ... . .. . ... . .. .... .. .. . .. ..... ...... . .. ... . .. . . . ..... .. . Mälaröarna 0756 420 38
Anderson C F Dir. Tä ppan somm.bost. ........ ... .. ...... S trömma 0 766 402 55 Andersson J'osel Folksk.liir. Hjelmsta ... .. ..... ..... .. Vallentuna 0762 24141
Andersson Edwin°Dir. Carlshill Pa Vaxholm ........ .. .... .. . R indö 0764 360 09 Anderson Ruben Folksk.liir. Uringe skola Pa Grödinge .. Tumba 0753 240 31
Andersson Eric Dir. Långstranflsudd Pa Strömrha ... . Fågelbro 0766 430 62 Anderson Elna Folksk.lär:a Pa Angarn .. .... ........ . . Vallentuna 0762 250 17
Andersson Erik Dir . .. .. : .. ....... ... ......... .. .. ... ... .. .. .. ...... Resar6 0764 370 78 Andersson Elna Folksk .lär:a Soldatg. 17 .. .. ......... . ..... Vaxholm 0764 303 42
Andersson Filip Dir. Bernha rdsro .. ........... .. ............... S kligga 0761 380 56 · Andersson Signe F olksk.lär:a Avasta skola Pa Frösunda .. ........ .. .. ... .
Andersson Gösta Dir. Sjöberga P a Norra Lagnö Sthlm I .. .. ...... .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. . .. . .. . . .. .. . ... .. . ...... . .. .. ...... . Va llentun a 076 2 320 51
Gustavsberg 0766 306 07
.. ....... . ... . ... ... ..... .. .. .. .. .. .... . .. .. ... .. .. .......... ... Andersson T:vra Folksk.lär:a Västerby skola Pa Hemfosa Tumba 0753 230 75
Andersson Herm. Dir.

Related Interests

:a Fj eldstuen ....... .. ... .. .. ..... Ostershir 0 764 200 43 Andersson John Ivar Fortif.arb. Kronudden 31 .... .. . .. Vaxholm 0 764 305 43

F ig. 4. I avdelningen »Övriga stationer» i Stockholmsdelen bestämmes ordningsföljden mellan abonnenterna numera
i f örsta hand av ef ternamnen, i andra hand av titlarna. Områdesnamn, riktnummer och abonnentnummer ha som synes
uppställts kolumnvis och försetts med rubriker.

Att det blev »Borås-området» och inte i fetstil och nr i mager stil, med ett bindestreck
»Boråsområdet» i ett or d sammanhänger med emellan. Man skrev alltså Scindviken-nr, Lund-
en tidigare benämningsfråga. När en växelstation nr, Trollhättan-nr, Buskhyttan.-nr, H averövallen-
automatiserades och fick samma nummerserie nr, Göteborg-nr, Norrköping-nr etc.
som centralstationen och denna senare hade s. k. Detta var upprinnelsen. är det så blev be-
lokaluppställning-, överflyttades som tidigare stämt om benämningen »området», försökte vi
nämnts växelstationsabonnenterna till lokalupp- till att börja med gå efter samma princip, och
ställningen. För att den i katalogen sökande det bleY alltså även här exempelvis »Norrköping-
skulle veta om detta, intogs en notis härom i området», »Trollhättan-området » osv., ehuru det
stationsförteckningen invid växelstationsnamnet: inte gjordes någon skillnad på stilsorterna.
»Abonnenterna återfinnas i abonnentförteck- När -det gällde katalogdelarnas benämning
ningen för X -köping». När det sedan blev allt handlade vi däremot icke på samma sätt utan
fler och fler automatiserade växelstationer , bör- skrevo exempelvis »Norrköpings-delen », »H alm-
jade den utfö rliga notisen ta för stort utrymme stads-delen», »Göteborgs-delen», dvs. med sta-
och utbyttes mot den mera kortfattade formen tionsn amnet i genith-form (även F alu-delen, som
»X-köpingsnr». När man sedan kom till auto- dock på grund av en lapsus ett år kom att heta
matiseringen av Sandviken och en del växlar Falun-delen) .
under Lund, började man bli tveksam om formu- I känslan av inkonsekvensen i handlingssättet
leringen: det borde ju egentligen heta »Sand- rådfrågade vi Nämnden för Svensk Språkvård.
viksnr» och »Lundanr», men kunde inte det bli Lektor Bergman ansåg, att man kunde skriva
missförstånd~ Det fanns visserligen inga sta- Göteborgs-delen men Göteborg-området, även om
tioner som hette »Sandvik» och »Lunda», men den sistnämnda formen inte är vacker. Resul-
det fanns däremot mängder av orter med dessa tatet blev, att vi gjorde en kompromiss: områdes-
namn, och det gjorde, att fo rmerna i varje fall namnen få nu genitiv-s, där språkbruket så ford-
icke voro fullt klar a och entydiga. En stations- r ar , exempelvis Norrköpings-området, Göteborgs-
förteckning borde ge klart besked om stationens området, i andra fall bibehålles nominativformen,
verkliga namn, så att läsar en slapp komma i exempelvis Gävle-Sandviken-området, Trollhät-
tvivelsmål. Språkexperten professor W ellander tan-området, Lund-området.
tillfrågades för säkerhets skull och var då 1 ) över- Vi ha följ aktligen två olika principer: i namn
ens med oss om att man för att inte eftersätta på delar och de flesta områden följa vi språk-
klarheten kunde genomgående ange stationsnam- bruket med genitivform för stationsnamnet; i
net i nominativ[ orm. För att göra det lite smak- stationsförteckning och i ett fåtal områdesnamn
ligare i sådana fall som Sandviken, Lund, Troll- däremot ha vi stationsnamnen i nominativ. Sist-
hättan etc. kunde man lämpligen sät ta namnet nämnda avvikelse har dock lmappast sitt för.
l ) Förfrågan gjordes pr telefon , varför prof. Wellaucler efteråt förklarli gt nog icke kunnat erinra sig densamma.
nämsta skäl i farhåga för förväxling med andra hållet ur yrkesregistret eller också tilldelas nå-
namn. Om det finns en avdelning i Malmö-delen, gon annan mer eller helst mindre lämplig ru-
som heter Lunda-området, är det nog ingen som brik. Vi ha självfallet fått inta en i möjligaste
ej förstår, att det avser staden Lund med om- mån opartisk inställning i striden och sökt be-
nejd. Samma med Falu-området och Trollhätte- handla alla lika. Ett bland de sätt, som därvid
området. I fråga om Gävle-Sandviks-området kommit till användning", är att organisationen
vore det möjligen någon risk för missförstånd, fått utmärka sina medlemmar medelst en aste-
därför att vi ha gårdar i Gävleborgs län, som risk eller annat tecken. Värdet för abonnenterna
heta Sandvik. själva av denna s. k. stjärnmärkning är natur-
Det verkliga skälet för bibehållande av no- ligtvis diskutabelt - de få betala 2 kr pr stjärna,
minativformen i stationsförteckning och en del dock minst 50 kr pr yrkesrubrik i Stockholms-
områdesnamn får väl sägas vara angelägenheten delen och 25 kr i annan del - men den har
av att vid beställning av rikssamtal stations- dock otvivelaktigt gjort sin nytta för åstadkom-
resp. nätgruppsnamnet kommer till användning mande av lugn på stridsfronten.
i sin rätta form, så att telefonisten icke miss- Vid redigeringen av telefonkatalogens yrkes-
förstår eller i varje fall får svårare att uppfatta register är det icke möjligt att lägga upp en
beställningen. rubrik för varje vara eller för vars och ens spe-
cialitet, ty registret skulle då - vilket även tidi-
Yrkesregistret. gare från allmänhetens sida påtalats - bli allt-
Abonnentförteckningen fick rätt snart ett för gyttrigt och oöverskådligt med ett flertal
komplement i yrkesregistret, där abonnenterna likartade eller närbesläktade rubriker men med
äro grupperade branschvis. endast ett fåtal abonnenter under var och en,
Yrkesregistret, »denna bekväma genväg» vid beroende på att icke alla vilja kosta på sig in-
uppsökandet i katalogen av en abonnent, såsom föring under flera yrkesrubriker utöver den gra-
vi själva uttryckt oss i en redaktionell annons, tis medgivna under en rubrik. Vi måste därför
är ett ganska tidigt påfund. Det infördes redan försöka få en koncentration till stånd, varvid
på 90-talet men blev sedan länge förbehållet en- det ej kan hjälpas, att variationerna de olika
dast Stockholms-delen. Först i slutet av 20-talet yrkesmännen emellan ej komma så tydligt till
hade samtliga katalogdelar fått yrkesreg·ister. synes, som vederbörande själva kanske skulle
Yrkesregistrets uppgift är att önska. Det var för att motverka denna bristande
1) ge abonnenten möjlighet att välja ut en ur variationsmöjlighet, som man uppfann reklam-
läges- eller annan synpunkt lämplig yrkesman texten, varmed den enskilda abonnenten fick
och möjlighet att mot en viss avgift under den kollek-
2) genom sin uppställning vara ett värdefullt tiva rubriken ange sin specialitet (närmare här-
komplement till abonnentförteckningen. om under nästa avsnitt, sid. 145).
Nya eller ändrade yrkesrubriker tillkomma i
allmänhet efter begäran från en eller flera abon- Katalogutredningen 1942-46.
nenter. Vi utöva en viss censur - exempelvis År 1942 startades på förslag av förrådsbyrå-
får sakkunskapen ibland rådfrågas om lämpli- chefen en katalogutredning. Dennas huvudupp-
gaste formuleringen för en rubrik, vidare und- drag var att utreda förutsättningarna för åstad-
vika vi att införa alltför specialiserade rubriker, kommandet av en för abonnenterna så bekväm
om det finns lämplig kollektiv rubrik - men i katalogtyp som möjligt. Utredningen avlämnade
allmänhet får abonnentmajoriteten vad den vill två betänkanden, det sista 1946.
ha. En viss försiktighet får iakttagas med hän- Katalogutredningen kom till den slutsatsen,
syn till konkurrensen. Det har under årens lopp att den bästa lösningen av problemet vore ut-
i yrkesregistret utkämpats bittra fejder mellan givning av små lokalkataloger i händigt format,
olika organisationer inom samma bransch. Ett utdelade gratis till samtliga abonnenter inom
önskemål; som därvid varit mycket vanligt, är vederbörande område, jämsides med ett begrän-
att vederbörande . organisatfori skall ei·hålla egen sat antal rikskatalog(fr, uppställda på annat sätt
rubrik och att de utanför · otganisationen stå- än lokalkatalogen och avsedda att utdelas till
ende konkurrenterna antingen uteslutas helt och abonnentei· med större rikssamtalsfrekYens.
l -i·sprnngligen hade Katalogu tl'edni~1gen tänkt kataloger. För det a.n dra skulle telegrafverkets
sig, att de föreslagna lokalkatalogerna skulle kataloger utdelas gratis, medan lokalkatalogerna
kunna ges en mera gedigen utstyrsel, bättre pap- åtminstone i de allra flesta fäll betinga ett pris.
per och större stil än vad rikstelefonkatalogen Den tredje och främsta orsaken är emellertid
bjuder på. De skulle även utrustas med steg- den, att det är papper, tryck och bindning, som
l'egister och andra dylika agremanger, som kunde äro de ojämförligt största utgiftsposterna vid
tänkas underlätta bokens användning. katalogutgivning, och att däl'för upplagans stor-
Katalogutredningen kom emellertid under- lek betyder så mycket. Telegrafverkets katalog
fund med att i den formen kunde föl'slaget icke skola alla abonnenter ha, och den utgår följakt-
realiseras, därför att det skulle bli alldeles för ligen i m~rcket stora upplagor. r_,okalkatalogens
J~Tt: den årliga kostnadsökningen beräknades upplaga kan avpassas efter det antal, som kan
till 1,s miljoner kr. Förslaget modifierades där- säljas. En av Katalogutredningen gjord under-
för så till vida, att lokalkatalogerna skulle få det sökning visade en genomsnittlio· upplagesiffra
0nklare utförande, som beståtts de av telegraf- för lokalkatalogerna ay 20 % av abonnentanta-

Related Interests

Cl'ket tidigare utgivna experimentkatalogema i let inom resp. områden.
Eskilstuna m. fl. orter. Även i detta alternativ Bland de förslag, som Katalogutredningen un-
uppstod en merkostnad her}iknacl till ca 300 000 der sitt arbete mottog från olika håll var även
kr pr ål'. följande. T_,okalkatalogfrågan skulle kunna lösas
'1 elegrnfst~1 rclsen var tveksam med hänsyn till
1
på så sätt, att Yerkct på lämpliga orter, där
kostnadsökningen och beslöt söka utröna, hur lokalkatalog nn utges ay ett tidningsföretag eller
abonnentema skulle reagera inför en så genom- en köpmanna- och hantverksförening eller lik-
gripande förändring som den föreslagna. Undel'- nande (således ej privatperson), försöksvis skulle
sökningen härav anförtroddes åt Institutet för inleda samarbete med katalogutgivaren och på
marknadsundersökningar men gav icke något så sätt få utrönt, hur stort belopp pr abonnent
deciderat utslag. Abonnenter med större riks- Yerket måste tillskjuta, för att lokalkatalogen
samtalsfrekvens hade i allmänhet inte något att skulle kunna utdelas fritt till alla abonnenter
erinra - de skulle ju också få båda katalogerna inom lokalkatalogområdet. Text.materialet till
- men av privatabonnenterna var det närmare katalogen skulle telegrafverket t illhandahålla
hälften, som ställde sig direkt avvisande till för- vederbörande med ensamrätt.
slaget. lVIed hänsyn härtill ävensom till den om- Katalogutredningen invände mot förslaget
ständigheten, att så vitt av undersökningen först och främst att det lika litet som utred-
kunde bedömas något egentligt missnöje tydligen ningens eget var ekonomiskt genomförbart. Vad
icke rådde med den hittillsvarande rikstelefon- som är gemensamt och oförändrat i båda fallen,
katalogen vare sig bland affärsmän eller privat- både vid liten och stor upplaga, är sättnings-
abonnenter, ifrågasatte Katalogutredningen, om kostnaden. Denna är dock av underordnad be-
icke frågan t. v. borde läggas åsido för att mogna tydelse i förhållande till övriga kostnader. Det
ytterligare. Detta blev också styrelsens beslut. som betyder mest är som ovan påpekats kostnaden
Att det skulle bli mycket dyrare för telegraf- för tryck, papper, bindning, pärmar och steg-
verket att trycka katalogen på tjockt skrivpapper register. Det syntes enligt Katalogutredningens
och med större stilar än de nu i katalogen an- uppfattning icke berättigat antaga att denna
vända är ju inte förvånande. lVIen det är kanske kostnad skulle bli mindre, om materialet anskaf-
mången som frågar sig : hur kan det komma sig, fades och arbetet utfördes i privat regi i stället
att katalogutgivningen även i det relativt enkla för genom telegrafverket. Det funnes med andra
utförandet skulle bli så dyrbar för telegrafver- ord icke något som talade för att merkostnaden
ket, medan de privat.utgivna 150- 175 lokalkata- vid ett allmänt genomförande av förslaget skulle
logerna t .o.m. ge överskott, och detta trots att komma att med något avsevärdare belopp under-
de i flertalet fall äro mycket påkostade i fråga stiga den merkostnad, som det enligt Katalog-
om papper, tr~1ck, stegregister etc. utredningens uppfattning oantagliga altemativet
Det finns flera bidragande orsaker till detta med av telegrafverket utgivna lokalkataloger i
till synes egendomliga fenomen. För det första motsvarande utstyrsel skulle medföra, dvs. 1,s
skulle som nämnts telegrafverket ge nt dubbla miljoner kr/år.
Katalogutredningen ställde sig kritisk även Det finns f. ö. undra skäl än de rent ekonomiska,
till andra detaljer i förslaget, exempelvis att en- som lägga hinder i vägen. Detta gäller exempel-
samrätt utan fri och öppen tävling skulle ges vis om stegregistret, en finess som är mycket
till viss utgivare, att inte abonnenter på alla vanlig i de privata lokalkatalogerna. För dem,
orter skulle få de fina katalogerna, m. m. och som ej äro vana att slå i uppslagsböcker, är det
avstyrkte förslaget. otvivelaktigt till stor hjälp att i katalogmarg·ina-
För att till full evidens få klarlagt, att Kata- len ha ett alfabetregister, utstansat eller på an-
logutredningens uppfattning om de ekonomiska nat sätt anbragt.
konsekvenserna av förslaget var riktig, gjorde Införing· av stegregister har varit på tal även
förrådsbyrån sedan (1946) ett praktiskt prov. för rikstelefonkatalogen, och det förekommer
Ett centralstationsområde utvaldes, där omkring icke sällan, att privata företagare på entrepre-
18 000 rikstelefonkataloger då utdelades årligen. nad förse exemplar av rikstelefonkatalogen med
Inom området utkom även en väl redigerad lokal- dylikt register. Enligt uppgift varierar priset på
telefonkatalog i en upplaga på 4 000 ex. Det användbara sådana mellan ungefär 6 och 7 kr.
visade sig därvid, att ett samarbete på ovan Andra, enklare register, som icke åstadkommas
skisserat sätt skulle komma att kosta telegraf- genom utstansning utan enbart påtryck på snitt-
verket 3,60 kr pr exemplar, dvs. för 18 000 st. ytan, ha även lanserats av påhittiga uppfinnare.
64 800 kr. Motsvarande kostnad i den kalkyl, Bortsett från kostnadsökningen, som stegregist-
som Katalogutredningen hade uppgjort på ba- ret i rikstelefonkatalogerna skulle medföra, är
sis av de priser, som telegrafverket enligt in- införingen otänkbar ur tillverkningssynpunkt,
fordrade anbud finge räkna med, var 52 500 kr. därför att den tar för lång tid att åstadkomma.
Provet bestyrkte följaktligen den slutsats, som Från bokbinderiet levereras i genomsnitt 25 000
Katalogutredningen kommit till. Det kan i för- böcker pr dag. Skulle dessa efteråt förses med
bigående nämnas, att den rikstelefonkatalog, som stegregister, innebure det en fullständig stagna-
utdelades inom området och som innehöll 4 tion av katalogexpeditionen och sålunda försäm-
gånger så många abonnenter som privatkatalo- rad katalogsenice. Det behöver knappast fram-
gen, kostade 36 000 kr. hållas, att ingen m· de stora världskatalogerna
Även om det naturligtvis vore trevligt att har alfabetiskt stegregister. Redan det enkla
kunna ge abonnenterna en elegantare katalog, tumtag', Yarmed telegrafverket försett katalo-
kan det ju icke sägas vara förenligt med god gerna - en utstansning i nedre hörnet till
ekonomi att på en publikation av så efemär na- vederbörande abonnents avdelning i katalogen -
tur som telefonkatalogen kosta på l~·xutförande. innebär en tidsödande procedur.

Abonn ent en s te x t i katalog e n.

I katalog ens b·a mdom. abonnent togs in gratis endast en gång i abon-
Till en början fanns det ingen som helst be- n entförteckningen och en gång i yrkesregistret.
gränsning av abonnentens rätt att inkomma i Så småningom blev även det därvid tillåtna
gratisntr~r mm et begränsat till max. 3 rader pr
katalogen och inte heller några bestämmelser om
vad hans uppgift skulle omfatta. Abonnenten abonnemang. »Treradssystemet», som det kalla-
infördes i regel på så många ställen han själv des, gav naturligtvis de större abonnenterna goda
önskade och utan begränsning av texten, och en- möjligheter att breda ut sig och reklamera, och
ligt muntlig tradition utökade de tjänstgörande det utnyttjades även för införing på flera stäl-
på katalogexpeditionen rs jälva antalet införings- len med olika inplaceringsord.
ställen, dels för att underlätta sökandet i kata- Den »kvalitcitiva» införingen.
logen, dels för att få den i början rätt magra
katalogen något mera imponerande till omfånget. På förslag av 1924 års katalogkommitte avlös-
tes »treradssystemet» av det nu gällande syste-
»1'reradssystemet.» met, som i korthet går ut på följande.
Inom få år blev det dock nödvändigt med en Varje abonnent är berättigad att i katalogen
ransonering av antalet införingsställen; varje gratis få taga in så mycket text som behövs för
hans rätta identifiering. Oberoende av om abon- g·öra därvidlag ett skolexempel på väl tillvara-
nentens införing tar en eller flera rader i an- taget katalogutrymme med sin nästan 100-pro-
språk får han en gratisuppgift i abonnentför- centigt enradiga uppställning och all onödig
teclmingen och en i ~rrkesregistret. Texten får text bannlyst.
emellertid bara innehålla vissa bestämda, för När man talar om onödig text i katalogen, får
telefoneringen erforderliga uppgifter; rnd han man emellertid ej glömma, att det finns extra
därutöver vill taga in får betalas. :Man kan även text, som är ganska nyttig, nämligen de extra in-
uttrycka saken så, att ...-arj e telefonnummer får föringarna på olika uppslagsord. De underlätta
förekomma. gratis bara en gång i abonnentför- otvivelaktigt sökandet i katalogen hög·st avsevärt.
teckningen och en gång i ~-rkesregistret. or- Som framgår av kataloginstruktionen kostar
malt införas då på det fria införingsstället abon- den betalda texten i Stockholms-delen f. n. 50 %
nentens alla telefoner. Det är emellertid med- mer än i de övriga delarna.
givet för abonnenten att om det lämpar sig bättre
dela upp telefonerna på olika införingsställen, 1'elef onkcitalogen soni bliuit cidresskalender.
exempelvis för annat inplaceringsord, dotter- Om man skulle hålla strängt på den i det
bolag, affärer, biografer, bostadstelefoner m. m. föregående angivna grundprincipen - att man
Vissa hänsyn ha vidare tagits till växelabonnen- får taga in gratis i katalogen endast det som
terna, som medg·ivits en Yiss gratisinföring av behövs ur telefoneringssynpunkt - finge en hel
anknytningstext i förhållande till antalet abon- del av nuvarande text utrangeras såsom otillåten.
nerade ledningar. Sålunda kan exempelvis adressangivningen i fler-
talet fall icke anses nödvändig för detta ända-
B etald text. mål. De fall, då adressen behövs för att man
De avgifter vi pålägga abonnenterna för »be- säkert skall kunna identifiera den sökta abon-
tald text» tjäna det dubbla syftet att vara en nenten, e~empelvis när två eller flera abonnenter
hämsko på verkligt onödig text och att hjälpa ha samma tillnamn, titel och förnamn, äro ju
telegrafverket att finansiera katalogen. inte alltför många och kunna icke sägas motivera
En stor del abonnenter nöjer sig inte med vad den lOO ·procentiga adressangivning, som vi nu
de få föra in gratis, och det är för dem som den ha i katalogen och som självfallet är mycket
betalda texten inrättats. Det kan vara införingar kostsam. Visserligen är adressen i katalogen icke
av många slag. En vill ha in en extra uppgift någon ny företeelse, den fanns redan på ett tidigt
på ett annat uppslagsord än det som den ordina- stadium av katalogens tillvaro, men det var för-
rie uppgiften är inplacerad på, en annan vill modligen mera för att fylla ut de fria tre rader-
tillåta en inneboende att sätta ut sitt namn i na; i varje fall var adressinföringen då icke kon-
katalogen, en tredje vill kosta på sig dubbla sekvent genomförd. Så småningom vande sig
titlar (vi medge gratis bara en, kortfattad titel). emellertid abonnenterna vid att betrakta katalo-
Kataloginstruktionen specificerar flera olika slag gen inte bara som en telefonbok utan dessutom
av betald text. Den största kategorien - från- som en adresskalender att anlitas både vid kor-
sett nyssnämnda extra.uppgifter - äro anknyt- respondens och personliga besök. Denna utveck-
ningsuppräkningarna, som ge växelabonnenterna ling är icke något för oss enastående, detsamma
möjlighet att till stor del i reklamsyfte ange sina är fallet även i andra länders kataloger.
olika avdelningar och verksamhetsgrenar. Spe- I instruktionens 7 §, som handlar om adressen
ciellt när abonnenten kostar på sig ny rad för i katalogen, står i anmärkningen till mom. 1 d,
varje avdelning faller uppräkningen genom de att beteckningen Postbox + nummer icke god-
uppkommande vita fälten på sidorna lätt i ögo- tages som postadress, vilket måhända kan synas
nen. Även om dessa uppräkningar ge icke för- en smula egendomligt. När det duger för posten,
aktlig·a inkomster för katalogen måste man dock kunde det väl duga för oss också. Instruktions-
säga, att de strängt taget icke äro nödvändiga bestämmelsen tillkom egentligen av det skälet,
för telefonering·en och att de taga dyrbart ut- att man - bortsett från telefonnumren - så
rymme i anspråk. De stora världskatalogerna ha mycket som möjligt ville begränsa införing av
för länge sedan fått gå ifrån denna spatiösa siffror i katalogen, därför att de vållade miss-
uppställning. D e amerikanska kataloo·erna ut- förstånd. Det hände nämligen inte så sällan, att
abonnenter i ren tanklöshet vid telefonering inte de vanliga annonserna. I de svenska katalogerna
så noga skilde på telefonnummer och andra num- gick det sämre. Även om föret normalt är trögt
mer utan togo det som först föll i ögonen (detta i portgången, så verkar det nog, som om iden
var fö11e de 5- och 6-siffriga telefonnumrens tid). inte riktigt slagit an hos oss. I 1931 års upp-
Exempelvis förekom det, när postadresserna Li- laga hade vi en inkomst av reklamtexten på
dingö 1, Lidingö 2 och Lidingö 3 infördes i kata- 8 750 kr, i 1949 års upplaga 42 000 kr. Det är
logen, att abonnenter i hastig·heten ringde upp visserligen nära 5 gånger så mycket, men den
telefonnummer 1, 2 eller 3. absoluta ökningen är inte mer än 33 000 kr på
Med våra nuvarande långa telefonnummer är 18 år. Samtidigt har annonsinkomsten i katalo-
denna risk inte så stor längre. Vi ha heller icke gen ökat netto från 194 000 kr till 1 558 000 kr
tidigare benhårt hållit på förbudet, när skäl till eller med icke mindre än 1 364 000 kr. u kan
undantag funnits. Exempelvis finnas i Stock- det invändas, att annonserna ackvireras, under
holms-delens »Övriga stationer» många abonnen- det att i fråga om reklamtexten det är abonnen-
ter, som ha pa Stockholm 1. terna själva som få taga initiativet. I själva
Vi ha däremot icke funnit skäl att stryka be- verket ha vi på försök låtit annonsagenterna
stämmelsen, eftersom det otvivelaktigt i -allmän- offerera även reklamtext till kunderna, ehuru
het är bättre att ha en verklig adressangivning, utan framgång.
som säger, var abonnenten eller i varje :fall hans
telefonapparat geografiskt är belägen. Katalo- Annonserna.
gens adresser användas ej enbart vid korrespon- Annonseringen i katalogen kan numera sägas
dens utan även för personliga besök. ha slagit igenom. Det har emellertid icke sak-
nats klandrande röster, både från enskilda och
1'ct.l registrering smciskin. sammanslutningar inom affärslivet. Så uttalade
Innehavare av talregistreringsmaskiu ha1· på sin tid exempelvis Stockholms m. fl. Han-
ibland svårt att förstå varför det skall behövas delskammarc den åsikten, att annonserna borde
ett särskilt tecken i katalogen, som utmärker bannlysas ur katalogen. Gentemot den framförda
innehavet, och framför allt varför tecknet ibland kritiken ha vi hävdat, att så länge annonserna
skall behöva stå utsatt framför varje nummer icke ges den omfattning, att de försvåra läs-
i uppgiften. ningen av katalogtexten, äro de fullt berättigade.
Skälet till att vi hålla på införingen av tal- Erfarenheten har lärt oss, att det för vissa
registreringsbeteckningen är, att telegrafverket affärsabonnenter finnes ett starkt behov att på
vill varsko den påringande om att hans samtal ett eller annat sätt komma mera till synes i den
till vederbörande apparat kan bli reproducerat. stora massan abonnente1· eller att få framhålla
Om talregistreringsmaskinen kan vara kopplad någon särskild specialitet i sin tillverkning eller
till vilket som helst av flera nummer är det då försäljning. Härför är annonsering onekligen ett
också nödvändigt att sätta märket framför vart lämpligt och nära till hands liggande sätt. Om
och ett av dem, om varningen skall få full effekt. annonserna äro väl redigerade och placerade och
som nämnts inte alltför omfattande, bidraga de
R eklamtexten i yrkesregistret. till att göra en katalog livligare och därför mera
Reklamtexten tillskapades på förslag av kata- intresseväckande. Att annonseringen i telefon-
logkommitterade på 20-talet. Iden torde ha häm- katalogen får anses särskilt värdefull med an-
tats från den danska katalogen. Reklamtexten ledning av bokens stora spridning torde även
skulle med sina rader i kursiv stil under abon- vara uppenbart. Det torde ej finnas någon enda
nentens kataloguppgift bli en diskret men ändå telefonkatalog i hela världen, vare sig statlig
effektiv reklam, en upplysning om saker och ting, eller privat, som ej tillmötesgår sina abonnenter
som inte fingo utsägas i den ordinarie uppgif- med mottagande av annonser. F'ör den händelse
ten, och den skulle vara förhållandevis billig, ett privatekonomiskt företag· gåve ut vår riks-
billigare än annonserna. telefonkatalog är det inte uteslutet att dess an-
I den danska katalogen var reklamtexten tyd- vändning som annonsorgan skulle vara betydligt
ligen ganska populär, ty den förekom och före- hårdare utnyttjad än nu, och vi skulle säkert
kommer fortfarande rätt ymnigt vid sidan av ådraga oss anmärkning för bristande affärssinne,
föl' den händelse vi icke iillvaratoge denna möj- ait hans anmärkning är berättigad, exempelvis
lighet till kompenserande av åtminstone en del genom företeende av något slags officiellt bevis
av katalogkostnaderna. från r egistreringsmyndighet, domstol e. d. Det
Annonsackvisitionen för katalogen är anför- rä cker emellertid inte med att visa upp ett papper,
trodd åt Annonsbyrån Hugo Krantz, vars om- varav framgår att man klagat hos Kungl. Maj :t
kring 20 ombud ha var sitt område av landet att eller annan myndighet, det räcker inte heller med
bearbeta. I~rsättningen är lagd på provisions- en underrä tts dom innan denna vunnit laga kraft
basis. D et var en tid ifrågasatt att telegrafver- och alltså ännu kan överklagas i högre rätt.
ket skulle taga annonsverksamheten i egen regi. Många gånger kan man lyckas ordna upp frå-
Av de kostnadsberäkningar, som uppgjordes, gan genom att tala med den andra parten. Han
föreföll det som om åtminstone någon vinst skulle har kanske inte alls gjort införingen i ond av-
kunna ernås vid ett dylikt arrangemang. Å andra sikt utan i ren tanklöshet eller okunnighet, och
sidan var den kalkylerade vinsten icke av någon då är ju saken klar genast. Det var t. ex. en
näm1wärd storlek och dessutom rätt osäker, och professor, som hade skilt sig och gift om sig, och
härtill kom, att projektet ju förutsatte, att vi oturen ville att de båda fruarna råkade ha sam-
måste anställa för annonsarbetet specialutbildat ma - och enda - förnamn. Professorn skrev
folk, som under en del av året måste sysselsät- en lång skrivelse till Telegrafstyrelsen och be-
t as med annat arbete. Under sådana förhållan- gärde att vi skulle förbjuda den första frun att
den ansågs klokast att i stället bibehålla avtalet stå med titeln professorska i katalogen, då detta
med ett företag, som hade annonsverksamheten vållade honom och hans nya fru en massa miss-
till specialitet. förstånd och ohehag. Vi talade med den första
frun, som tog det hela ganska gemytligt och bered-
Kränkning av annans riitt. Yilligt uthytt e titeln professorska mot fru.
I kataloginstruktionens 5 § 8 mom. påpekas, Ibland hjälpa dock inga övertalningar. Vi hade
att abonnentens uppgift i katalogen icke får ges på sin tid klag·omål från en Munthe över att det
sådan lydelse eller form, att annans rätt där- i katalogen fanns upptag·en en annan person
igenom kränkes, varjämte lämnas en del exem- med detta namn fastän han i själva verket hette
pel på sådana icke tillåtna införingar. Munter. Klaganden företedde prästbevis på att
I praktiken är det inte alltid så lätt att und- anmärkningen Yar befogad. Vi föreslogo då Mun-
vika införingar av detta slag; man måste tro ter att ändra i katalogen, men han vägrade. »Jag
abonnenten på hans ord och kan inte kosta på har kallats för och skrivit mig 1\Iunthe hela mitt
sig en dyrbar och omständlig kontroll. Vi åtaga liv - han var rätt gammal - så jag ändrar
oss icke heller något ansvar för eventuella olämp- inte.» Vi ändrade i alla fall.
liga införing·ar, men det ligger naturligtvis även Bland instruktionens exempel på sådana fall,
i vårt intresse att undvika dem och snarast rätta där kränkning av annans r~itt kan riskeras, är
till dem, när de upptäckas. särskilt att märka det sista, som handlar om när
Om Yi inte själva uppmärksamma dylika in- abonnent Yill använda sig av annans firmanamn
föringar, så gör säkerligen den förfördelaide par- i katalogen. Detta förekommer merendels i så-
ten det ganska snart och slår larm. Man får i dana fall, då abonnenten är representant för
sådant fall vara försiktig och ordentligt förvissa en firma och önskar tala om detta i sin katalog-
sig om att det verkligen är fråg·a om kränkning uppgift. Man måste då mycket noga taga reda
av annans rätt. Ofta är det nog så, att det helt på om det verkligen förhåller sig så som abon-
enkelt är fråga om normal konkurrens och inte nenten säger och från firman inhämta skriftligt
alls om den kränkning, som abonnenten försöker medgivande för abonnenten att använda firma-
göra gällande. Den klagande måste därför visa, namnet på önskat sätt.

R edige?·in g sarb e te t.

F ö1·plane?·ing. som r edan omtalats, årligen var tredje abonnent-
Katalogmaterialets väldiga omfång i förening uppgift - gör utgivningen av rikstelefonkata-
med dess stora rörlighet - i genomsnitt ändras, logen till ett organisatoriskt och ekonomiskt pro-
blem aY stora mått. Det är många medarbetare, Svårigheten ligger naturligcn i att få abon-
som samverka vid katalog·ens tillblivelse och ut- nenterna att respektera sista uppgi:ftsdagen. Vi
komst: abonnenter och stationer med leverans stöta på dem individuellt genom utsändande med
av textmaterial, redaktioner med redigering kvartalsräkningarna av blankett 78, på sina håll
och kontroll av texten, annonsbyrå med annons- dessutom genom annonsering, men trots allt
ackvisitionen, kartleverantörer, pappersbruk, kommer det eftersläntrare. Nu :får naturligtvis
sätteri, tryckeri, bokbinderi och katalogdistribu- sista uppgiftsdagen inte vara den sista i den
törer. meningen, att därefter några uppgifter omöjligt
Det är angeläget, att böckerna äro så aktuella kunna mottagas. I själva verket ta vi också emot
som möjligt, när de komma abonnenterna till- uppgifter så länge det över huvud är möjligt,
handa, och därför måste tillverkningstiden åtminstone nya abonnenter; mindre viktiga änd-
trängas ihop så långt det går. Ju mer boken ringar :få helt naturligt komma i efterhand. Det
växer, desto svårare blir självfallet detta. Det gäller här som alltid att avväga möjligheterna,
förutsätter inte endast en snabb arbetstakt på dels å ena sidan se till att stationer och redak-
alla fronter utan även att alla arbetsmoment tioner kunna hinna behandla det erhållna änd-
klaffa :fullkomligt, eftersom en rubbning på ett ringsmaterialet i tid, dels å andra sidan taga
håll :får verkning·ar på alla andra häll. För varje hänsyn till abonnenternas berättigade krav på
n~T katalogsäsong, som tar sin början omkring smidighet och god service. 1\fan bör med andra
1 oktober, måste förrådsbyrån därför i förväg ord aldrig säga att det inte går, när det med
g;öra upp en detaljerad arbetsplan, där alla med- litet god vilja går.
yerkandes prestationer äro fixerade för varje
J(nfologens idkomsttid.
dag, som arbetet skall pågå. En del (ca 40 %)
m· denna arbetsplan visas i fig·. 6 på Yidstående Då och då händer det att vi, antingen direkt
sida. eller via insändaravdelningen i någon tidning,
få den frågan, varför vi ge ut katalogerna om-
Sista nppgiftsdag. kring och efter årssskiftet i stället för under
I arbetsplanen fixeras också den sista upp- oktober månad, då ju de :flesta flyttningarna
giftsdagen, dvs. den sista dag·, då uppgifter skola äga rum. F'rågan bottnar givetvis i okunnighet
lämnas till stationer och redaktioner för att om vilket jättearbete det här gäller, men den
komma med i resp. katalogdelar. När sista upp- ger på samma gång uttryck för samma önskemål,
giftsdagen för abonnenterna är inne, ha sta- som uttalats här ovan, nämligen att vi skola
tionerna 14 dagar på sig innan uppgifterna måste kunna pressa ihop tiden för katalogens tillverk-
vara hos redaktionerna. ning, så att intervallen mellan sista uppgi:fts-
datum och katalogens utkomst blir den kortast
tänkbara. Att därvid oktober nämnes som ut-
gångspunkt är naturligt, då de :flesta ändring-
arna i katalogen komma just under månaderna
1951 års omkring den 1 oktober. Denna tendens var möj-
Rikste I efonkatalog ligen ämrn mera utpräglad förr, när hyresmark-
Stockholms-delen naden var en annan än nu och 1 oktober var
är under utarbetande. Abonnenter, som önska ny eller
ändrad uppgift i katalogen, uppmanas att
den stora fl~rttningsdagen. Men även med den
snarast möjligt relativa orörlighet på hyresmarknaden, som gällt
göra anmälan härom till sin centralstation. alltsedan 1940, är det otvetydigt fortfarande
Uppskjut icke anmälan till sista dagen, samma tid, som levererar lejonparten av änd-
som är den 16 september 1950. ringarna. Sålunda kommo år 1945 i Stockholms-
Efter denna dag kunna ändringar icke mottagas.
81. nr 78.
delen 43 % och i landsortsdelarna 35-38 % in
under månaderna augusti-oktober. Åtminstone
:b'ig. 5. Det är icke lätt att få abonnenterna att anmäla för Stockholms vidkommande går tendensen nu
katalogändringar i tid. Bl. 78, som tillställes varje abon -
nent, förmår visserligen icke väcka alla, men att den g·ör mot ännu större koncentration: är 1949 inkommo
god nytta visade sig förra året, då blanketten återinfördes 38 % av ändringarna under augusti-september
vid en station, som tidigare använt sig uteslutande av
annonsering. (motsvarande siffra 1945 var 33 %) .
'
.Jeer. tJ>O
' .Mt'?ll -"' _.lv,, .. I I 7, ID Il~
Clkt. t.150
I/ lf' ,, 1111 rl tf)lf l ~tl 8 TNl• 1 11 v i l
1·."." ,............... " ... '... .,........ ··1·
IYov. IJSO Li•c. l.JSO

!l J \

I .I
Ot!I ) I N E. Il G s V'1
tJeråi:nol s,oalfonlo/ Il 13•5 I 5 tl J5 ,,b i~r~

!Jer'5.t:nc:x7 u,ophw
''"'
1,..i,,,..,
l3'iollc> .,i., • tl:ki k>a> 'D<bo ''"'t::ti
.Jlslo u.arioillsdolum !?i ! ~lo ~ r~ ~ I". 1'.'.b
-
!
/1onus från ~ed.

1 spoll frÖn rr1.1ci:t!rt~I I

I
I

I
1.,poll frön Red. I I I
I
Ombrulel från lr!:lci:erit!f II
.....
..b...
###BOT_TEXT### I

J .Jpo/ I från ~cd.
Rt!vid~r frön tryci:t!riel I I
Tr!lcl:ordt!r

I I
I
J ~ N c (I J'/. I -i.'; '
Tryc.1:-nln 9 - 4- maskiner I 5 0 ')() 1socrx.

Bindning - f skiff
J ~r N I
I
! G

I
- · -- -
i
I !I I
II
' I

Il
~
,,I., t> JO t J • 4 < 1 • " u " /1 ,. " " H <J l'O f l ll , . N " f1 N >O J/ ' t J • ' 1 ' J JO " 13 " il 1f /1 " to tJ « <J ,. '4 t7 "t> JO ' it • 4 < 7 I ' " " 1J " " " Il " to ll ,.[ '' t

S,p;. fJSO Oitf. 1"50 rlo v. l.J50 Occ. f-'50

F ig. 6. Katalogen bör komma abonnenten t ill handa så snart som möj ligt efter sista uppgi ftRllage11. i\fotl dm ~ t i incl i ga ökni ng, ~ om lmfalognmterinlet undergår, bl ir
detta önslmmål allt svårare att uppfylla; arbetsplanen tendera1· t ill att successi>t fö rl änga~. DC' t hjiilpC'r i.. ke rnC't1 nya maRkiner, det ä r a rbet Bkraften ~om tr~·ter.
när r edaktionen är belägen på en annan ort än
stationen. Systemet skapar även större möjlig-
heter att koncentrera katalogutgivningen i tiden,
detta givetvis förutsatt att tryckeriet kan öka
sin kapacitet i motsvarande grad.
Å andra sidan kan man inte bortse från att
en decentraliserad r edigering även medför vissa
nackdelar. Man får inte längre i'iktigt samma
möjlighet till likformighet i r edigeringen vid
f lera redaktioner som Yid en. Man bör ju t ill-
lämpa samma regler för alla abonnenter. In-
struktionen ger Yisserlige1i. grundlinjerna, men i
detaljutformningen och tillämpningen finns det
alltid möjligheter till variationer och olika upp-
fattningar. Olikhetema i behandlingen av abon-
nenterna kunna visserligen endast röra sig· om
detaljfrågor, men när det gäller katalogen r e-
agera abonnentema mycket kraftigt även för
småsaker, och man kan merendels Yara säker
på att de förr eller senare komma under fund
med om behandlingen är olika i olika delar.
Personalproblemet är också en sak att ta hän-
Fig. 7. När korrekturläsarna gjort sin detaljgranskning,
göres en snabb översyn med kritiska och katalogtränade syn till. Det synes sålunda sannolikt, att per-
ögon.
sonalbeståndet blir bättre utnyttjat, om man har
en redaktion, där den fast anställda })ersonalen
Ifofalogredaktion el.ler katalogredciktioner? är helt sysselsatt större delen av året, än om
Redigeringen av rikstelefonkatalogen ombesör- man har personalen fördelad på många r edak-
jes f. n . av tre olika redaktioner, en i Göteborg, tioner, där den blir sysselsatt kortare del av
som omhänderhar Göteborgs-, Borås-, Halm- året. Därtill kommer att man rimligtvis i förra
stads-, Skövde- och Uddevalla-Vänersborgs-delar- fallet bör få en personalstam, som blir mera ruti-
na, samt två redaktioner i Stockholm, vara\· den nerad och effektiY än i senare fallet.
ena redigerar Stockholms- och Gotlands-delama På alla tre redaktionerna tillämpas systemet
och den andra, förrådsbyråns katalogredaktion, med en r elativt fåtalig fast personal, som under
de övriga 17 delarna. »säsongen» utökas med extra personal.
Det har inte alltid rnrit så. Före 1928 sköttes
redigeringen av rikstelefonkatalogen centralt för Ka.tal og m a t e l'ilil ets nn sväl.lning.
hela landet på ett ställe, nämligen på den nu- Den ständiga abonnentökningen gör, att kata-
varande katalogredaktionen på förrådsbyrån. log·erna viixa oavbrutet, och detta skapar rätt be-
På förslag av katalogkommitterade 1924 de- svärliga problem. Volymerna bli ohanterligare,
centraliserades redaktionsarbetet till flera redak- framställningen tar längre och längre tid och
tioner. Först fick Stockholms-delen en egen re- den blir dyrare och dyrare.
daktion och sedan Göteborgs-delen, som då om- En verkligt effektiv minskning av katalogmate-
fattade samma område som de fem delar till- rialet kan åstadkommas endast genom att abon-
sammans, vilka nu enligt ovan r edigeras i Göte- nenterna få tilldelningen minskad, dvs. de få
borg. tunnare böcker än förut. Det var detta system,
Decentraliseringen har medfört flera fördelar. som vi under pappersransoneringen tvingades
Man har fått större förutsättningar för en in- att tillämpa. Effekten av uppdelningen i 2-1 de-
timare kontakt mellan redaktionen och allmän- lar blev en nedgång i }Jappersförbrukningen pr
heten i Stockholm och Göteborg. Detta skapar år från 4 500 ton till 3 000; besparingen blir se-
större möjligheter att snabbare »klara av» en dan större år från år, när delarna börja svälla
del enklare katalogspörsmål än vad fallet iil', igen på grund av abonnentökningen.
llh,...Motft

~·~#llt. .W:#l't,e . ....

Slh,_ ,.,,,.
~ .........'t.,.....Jlt. ......... :t, . :.Ll: ..
(hrt,._..,._,_ ,r
.. !: .~ . ~-· rr
..
&h'

.,_
t.l · - ,._, ..
#d ~lp~ ~
:a~il;~~:i:-~~ ...
... . l.<i.+ .. ,.l , _,..,,i...i. ... .. l
o.~µ,u .... iHJ < ,,.

I ,,. l,/l,...t ~.&......J ,J ; ~I

Fig. 8. Smärre ändringar in-
skrivas för hand direkt på
manuskriptet. För större änd-
ringar och för nya abonnent-
uppgifter användas i stället
s. k. nylappar, dvs. texten ut-
skrives på särskilda blanketter,
vilka sedan numreras in på
sina platser i manuskriptet.
Bilden visar en manuskript-
sida med inskrivna ändringar
under och t ill höger om spal-
ten samt nylappsnummerna till
vänster om spalten; bunten av
nylappar synes till vänster på
bilden.

Fig. 9. Meningen är ju, att
så vitt möj ligt alla ändringar
skola komma med i manuskrip-
t et och att man följakt ligen i
korrekturet endast skall be-
höva göra rät telser av eventu-
ella sättningsfel. I praktiken
får man emellertid, som synes,
finna sig i att taga in både
ytterligare uppgifter och and-
ra ändringar även i korrek-
turet.
T,rvän kan systemet inte användas med 100- Det olyckliga är, att katalogvol,rrnen och där-
procentig framgång. När man kommer till så- med pappersåtgång och kostnader ökas så oer-
dana storstationer som Stockholm och Göteborg hört hastigt. En nytillkommen abonnent skall ha
hjälper ing·en uppdelning, ty varje n~r Stock- dels sitt utrymme i katalogen, dels ett katalog-
holms-abonnent måste ha hela den stora Stock- exemplar. Detta medför, att om abonnentantalet
holms-delen, vare sig den tillverkas i ett eller i en katalog exempelvis fördubblas, blir inte där-
flera band, och likadant med Göteborgs-delen. igenom pappersåtgången fördubblad utan fyr-
Sedan hör det till saken, att man i alla fall måste dubblad. Detta framgår kanske tydligare av föl-
dela upp äYen dessa kataloger, därför att de bli jande räkneexempel.
för tjocka och ohanterliga och ej kunna bindas Antag en katalog med 50 000 abonnenter, som
i ett band. Vad man kan tveka om är hur del- utges i 50 000 exemplar och innehåller 500 sid. =
ningen skall göras. Närmast till hands synes ligga 31,25 st. 16-sidiga ark.
det i allmänhet av utländska kataloger använda 1 000 st. 16-sidiga ark väga ca 23 kg (i vårt
sättet, nämligen att taga abonnentförteckningen nuvarande katalogpapper). Pappersåtgången för
i ett band orh yrkesl'egistl'ct i ett annat; London- boken blir alltså 50 X 23 X 31,25 = ca 35 000 kg.
katalogen hal' tvingats ytterligare ett steg och Antag sedan att katalogen fördubblas, så att
iiven fått dela upp sin abonnentförteckning i siffrorna bli 100 000 abonnenter, 100 000 exem-
flera band. Vår Stockholms-del har f. ö. också plar och 1 000 sid. = 62,5 ark.
fått röna detta öde. Beklagligtvis måste nog Pappersåtgången blir då 100 X 23 X 62,5 =
uppdelningen sägas vara till men för bokens 140 000 kg, följaktligen 4 gånger så stor.
användbarhet. Abonnentförteckning och yrkes- För hela rikstelefonkatalogen går det, som
register behandla samma abonnenter, endast sed- förut nämnts, f. n . åt omkring 3000 ton papper
da ur olika synvinklar och grupperade på olika pr år. Håller den prognos i fråga om abonnent-
sätt. Härigenom komplettera de båda registren ökningen, som styrelsen lämnade till kommunika-
varandra på ett utomordentligt lyckligt sätt vid tionsdepartementet den 1/ 11 1949, hör pappers-
sökandet. De hänga till sin natur organiskt sam- åtgången till 1960 års katalog vid oförändrad
man och komma bäst till sin rätt i gemensam utgivning komma upp i närmare 8000 ton pr år.
användning och gemensam bindning. En annan Detta problem sysselsatte oss helt naturligt
nackdel är den inverkan en uppdelning får på mest under pappersransoneringens dagar, men
framställningskapaciteten. Den bindningsmaskin, det är viktigt även ur kostnadssynpunkt. Det
som användes för telefonkatalogen, binder ca har vid olika tillfällen diskuterats varierande
25 000 ex. pr dag och detta i stort sett oberoende projekt, syftande till att minska katalogvoly-
av bokens tjocklek. Delar man då upp en bok i men. Uppdelningen i smärre delar har redan
två, gör maskinen alltjämt 25 000 böcker pr dag omnämnts. Bland andra åtgärder till »nedmag-
men bara hälften så stora, dvs. tillverlmingstiden ring» av katalogen som diskuterats, kunna näm-
fördubblas och abonnenterna få böckerna senare. nas följande.
En uppdelning har icke stora utsikter att bli
populär bland abonnenterna. Får abonnenten övergång till mindre stilsoi·t.
bara en hälften så stor bok som han varit Yan För att beteckna storleken av en tr~·ckstil an-
vid att få, anser han sig lurad på sin rättmätiga vänder man sig av det typografiska måttet punk-
tilldelning, vare sig han hehöver den andra hälf- ter. Den i vår katalog använda 8tilen tar ett ut-
ten eller inte. Det blir klander mot telegrafver- l'ymme av 7 punkter och kan följaktligen kallas
ket, även om inte tilldelningen minskar utan 7-punktstil. Om man sänkte storleken ett steg,
boken endast som i fråga om Stockholms-delen alltså till 6-punktstil, skulle man åtminstone teo-
delas på två band. Så länge vi kunde hålla delen retiskt vinna 14 % i utrymme, dvs. på exempel-
i ett band hette det från allmänhetens sida: ett vis Stockholms-delens 2 722 sidor år 1950 380
gott råd, dela upp boken i två band, Stockholms- sid. Det är i och för sig inte så dåligt, även om
delen är alldeles för stor och tung. När Yi sedan denna engångsvinst ganska snart bleve uppslu-
verkligen nödgades göra uppdelningen, kom det kad av den normala årliga tillväxten på grund
annat ljud i klagokören: så opraktiskt att tvingas av abonnentökningen, som tillför Stockholms-
leta i två böcker! delen omkring 135 si.d. varje år. Vi ha dock aY
Anderson C-Anderson P And
·~ Anderson Llllian Mrs 2409 7Av .. ADrndak 4-4576 Andersson Algot. Aktuarie hos Lidörs. Andersso1
-5824 Anderson Lillian Mrs 251W71 .. SU sqhana 7-0996
--~~ Anderson Llllian Mrs 230Wl47 .. . ADrndak 4-3643 AB Thule Folkungag. !36- 138 .... ... 40 86 02 Arsta.
,8284 Anrlerson Lillian R Mrs 163Wl45 ADrndak 4-2228 Andersson Nils G Amanuens Fasam· . 13 Andersso1
•7311 Anderson Linton Lumbr Co Pa Enskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 22 06 ,.,. 5
·9222
·7069
332 3Av Bklyn. MA In 4-5840
Anderson-Lit lie Co clothing 200 SAv. ORegn 5-2910 Andersson Ake Amanuens Stop,·. 38 Pa And~rsso1
·4800 Anderson Lorenzo l 72Wl33 . . ... ADrnoak 4-0908 Bromma . .. ... . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . . . . . 26 47 10 Anderssm
.8037 Anderson Lorelta 1345 SAv .... MOnumnl 3·0212 Andersson Gösta Ammunit.arb. Fred1".- Enske
-6355 Anderson Lotlie Mrs 255Wl26 .. MOnumnt 6 -1684 l11ndsv. 31 Akeslund Pa Bromma ..... 25 97 06 Andersso1
-5110 Anderson Louis E typwrtrs 26PkPI .. BArcly 7-1879 Andersso1
,9807 Anderson l.ouise J 234E50 ...••.... Plaza 9·1559 Andersson Annonsbyrå AB, Wilh .. An-
Anderson Louise R 35Wll0 ... . . . MO numnt 2-4814 nonsb:å auktor. av Sv. tidn.utgi,·.fören. Häger
·5514
··3124 Anderson Lucius N 2412 7Av •. •.. AUdubn 3·9495 Kungsg. 74 Växel .. .............. ..... ..... . 22 68 80 Andersso1
·5406 Anderson Lumbr Co 236W61 •...... Clrcl 5-5808 Andersso1
-3484 Andersonlyman b4SagmorRd @. Bronxville 2-6672 Ankn: rängv.
·4258 Anaerson M Mrs 200Wl39 .••••. AU dubn 3·7986 Tfnannonser Anderson
-5712 Anderson Madeline L 149W72 ~ ••. TRaflgr 4-1274- Annonsexp. Anderssot
-7244 Anderson Mae Mrs 48Sickls •••••• . lOraln 7-2677 Annonskontr.
·3073 Anderson Mae Mrs 51Wl29 ••••. TRaflgr 6-6917 Klicheavd. Andersso1
·4077 Anderson.Maja 345E68 . .... . •.. RHinlndr 4·0712 torp
·4270 Anderson Malcolm E 128E35 .... MUryhil 3-0631 Trycksaksavd.
Anderssot
Anderson Malcolm G i78 Stantn . . . MUryhil 3-1514 Atelje Anderson
·1787 Anderson Mamie Mrs' 370ManhAv . MOnumnt 3-0430 Bokf. o. kassa
Anderson Mamie A Mrs 141W117 MOnumnt 3·0452 Vkstl. dir. Erik Elinder Andersso1
·8558 Anderson Margaret Mrs 501Wl2l . Rlvrsde 9·4540 vice Vkstl. dir. Bo Eriksson Andersso1
-8031 Anderson Margaret K 745RivDr .. FOundatn B-2485
- Efter kont.tid .................. 22 68 81. 22 68 82 uppg.
-6089 Anderson Margie 540Wlb5 .. ... WA dswth 8·4435 Andersso1
·3161 Anderson Marie Mrs 53HmltnTer . WAdswth 6-3086 22 68 83. 22 68 84
-8195 Anderson Marie C 61Wl30 . ..... WAdswth 6 ·3340 - F.fter kont.tid materialavd . .............. 22 68 85 Andersso1
·5378 Anderson Marie E 319E75 ....•.•.. REgnt 7·8365 Bostudstele/oner Anders so i
Andtrson Marie G Mrs 102W84 ..•. TRaflgr 3.4725 - Dir. Erik Elinder . .. ...... ........ . ......... 26 42 42 Andersso1
-9191 Anderson Marie l 180StNlchAv · •.. Rlvrsde 9 -8234
- Dir. Bo El•iksson ............ ... ... ... .. .. .. 51 35 88 Andersso1
·3500 Anderson Marjorie 135E74 .• •. . RE gent 7,3567 H a ga !
-4210 Anderson Marjorie Mrs CS ofc - Dir. Nils Ovestam . .......... .............. 5114 64
.3355 551 5Av MUryhil 2-7023 - Dir. E Nygren-Bonnier .. ..... . . .......... 25 59 21 Andersso1
-4225 Anderson Marshall A b SOBrd . . .... Olgby 4·9500 - Kamr. J Folcker .............. ........ ... ... 20 75 33 S undt
-8284 Anderson Marta Mrs 938StNichAv . AD rndak 4·5511 - Dir. A Håkansson .. ., ....................... 67 34 84 - B ost.
- Redakt. G Hj or tqvist .... .......... .. .. .... 30 17 71 Andersso1
Fig-. 10. Med sin 6-punktstil, sina hårda :förkort- - Kamr. B Söderq###BOT_TEXT###quot;ist .... ....... .. ...... .... . 47 13 35 Anderssm
Anderson A Ant.fkhdl Jakobsbgsg. ~5 B ... 10 49 99 Pa Si
ningar, korta gatunamn och sin sparsamma titel· Andersso1
angivning kunna amerikanarna utnyttja sidutrym- Andersson Birger Apot:e Riittviksv- 4 Solrn1'
·N~ckeby Pa Bromma ... .. ... . ........ .... 25 53 35
met effektivt. Andersson Ernst Arb. Flemingg. 89 ...... .. SO 97. 51 Andersso1
Fig. 11. Vår katalog har 7-puuktstil, moderata. förko1t -
olika skäl ställt oss avvaktande. Dels är det fråga ningar, långa gatunamn och så full ständig titelangivnin g
som möjligt, eftersom inplacering· sker efter titlar. Vi
om en försämring av läsligheten, som nog många medge också uppräkning av underavdelningar o. cl., vilket
abonnenter skulle reagera surt för - de ameri- innebär slöseri med utrymme men ger en del inkomster.
kanska katalogerna, som i stor utsträckning äro
tryckta i 6-punktstil, äro dock relativt lättlästa undernökning av omfattning'en av dessa anknyt-
- dels är en ÖYergång en mycket komplicerad ningsuppräkningar har visat, att de upptaga
och dyrbar sak. Nya stilar måste anskaffas, hela ungefär 3 % av sidutrymmet i katalogen. I Stock-
den stående satsen ·vrakas och de 12 500 sidorna holms-katalogen skulle man följaktligen kunna få
i katalogen sättas på n~rtt. Med den högsta sätt- ned sidantalet med 80, vilket är mindre än den
ningskapacitet, som vår leverantör f. n. kan pres- normala ökningen på ett år men i alla fall något.
tera, skulle detta arbete, som måste förläggas Nu är det emellertid så, att anknytningsupp-
till den t id av året, då sätteriet inte är upptaget räkningarna, som tidigare nämnts, i allmänhet
av den ordinarie ändringssättningen, dvs. prak- inte få införas gratis utan tillföra katalogen en
t iskt taget bara sommarmånaderna, taga flera icke föraktlig inkomst. För Stockholms-delens
år i anspråk. Kostnaden för omsättningen blir vidkommande kan denna uppskattas till omkring
mycket stor. 100 000 kr pr år. Med inskränkningen på denna
punkt har därför tills vidare fått anstå, men
H å?·dnre beskäming av texten. förr eller senare blir den nog en ~ödvä.ndighet.
En annan utväg att magra ner katalogen, som N edskiirning civ cmnonsernn.
dryftats vid olika tillfällen, är nedskärning av
På samma sätt är det med annonserna. D e
texten. 1\fan har då framför allt tänkt på de s. k.
upptogo ett utrymme av ca 6 % i 1949 års Stock-
anknytningsuppräkningarna, dvs. de uppräk-
holms-del, motsvarande ca 160 sidor, men gåvo
ningar av olika avdelningar, varor o. cl., som en
i gengäld en nettoinkomst på ca 525 000 kr.
del firmor i reklamsyfte lagt sig till med, spe-
ciellt i sådana fall, där ny rad användes för varje 0 l'df örkortningar i texten.
anknytning och de stora tomma fälten starkt De vanligaste förkortningarna ha funnits i
framhänt slöseriet med utrymmet. En närmatc katalogen sedan lång tid t illbaka. Det vc.n· först
ofue Subllfban Telephone Directory for Subu.rban Subscribt
tHAPMAN~continued CHAPMAN'S
170 Katharine r 5409NWinthrop.LON gbeh·27'l7 Grill restrnt 2457 E 79th •• REG enl ..b41J
782 Katharlne H ~ID ore CHAPMOND .
751 122 S · ~licb Av • •••••• . HAR isn-2757 Thos r 3739 S Dearbn •••• BOU lrrd·4278
432 r 5407 S Greenwd Af •• HYD e Pk-541.3 CHAPNICK
b58 Katherine R Mrs r Harry r 3512 IV 16th •••.. ROC kwl·Oql3
558 7312 S Cot Grv ••••••• , :STE wrt·8242 S r 349 S Centtl. •••••• EST cbrook·l095
b08 Ka thryn Mrs r CHAPNIK
630 IV Schubert •••••. BIT erswt· 07lb Ezra r 1324 S Cent Pk Av. ROC kwl·3075
57b LA ins 175 IV Jackson . ••• WAB sh·3000 CHAPON Alfred G r
Landon L lwyr 219 N Kenneth .••••••• COL umbs·3575
172 •-
77 . IV. Washngtn •••••• FRI!- ilkln·8'l87
l"l'.i.">ll':' ,, , co1.~.:..i .. _. &nr. •.., 01 •. QL. 1 R
CHAPOSKE •
AIP< r fi010 S Albany,., PRO spct-0347

l''ig. 12. Så här såg Chi~ago·katalogen ut före 1938. Efternamnet stoll som
rubrik för namngruppen i st. f. att utsättas för varje abonnent.

på 20-talet, efter kommitteutredningen, som för- från alla håll invändningar mot förslaget. Det
kortningarna skärptes och systematiserades efter ansågs oekonomiskt att kosta på omsättning av
samarbete med en språkvetenskapsman. Förkort- hela katalogen för en så ringa utrymmesvinst.
ningarna väckte till att börja med både kritik Det framhölls vidare att våra sammanföringar
och löje, särskilt när det kunde påvisas att för- av likaljudande namn skulle nödvändiggöra nå-
kortningen i det enskilda fallet icke ledde till got slags system för angivande av hur resp.
radvinst. Vissa enstaka förkortningar fingo så abonnenter stava sina namn, exempelvis med siff-
småningom justeras, därför att de missförstodos: ror, vilket blir typografiskt mindre tilltalande.
exempelvis sammanblandades sådana adresser Texten blir mera svårläst och vållar härigenom
som Storg'. och Stortgt, som båda tyddes som mera besvär vid letandet. Korrekturläsningen blir
Storgatan. I stort sett gjordes dock ingen änd- besvärligare, varigenom kostnader och felprocent
ring. Det var ju uppenbart, att utrymmesbespa- öka. Slutligen skulle det inte bli populärt: abon-
ring måste i ett stort antal fall bli följden av nenten ser helst sitt namn utskrivet.
förkortningarna, och man kunde icke göra olika Förslaget fick med anledning härav förfalla.
från fall till fall med hänsyn till arbetet (sätt- Det återupptogs under de besvärliga pappers-
ning och korrekturläsning ). Det kunde icke hel- ransoneringsår en men fick även då anstå. Dels
ler bli annat än förYirrande för läsaren att se visade sig utrymmesvinsten relatiYt liten - en
samma ord ibland utskrivet och ibland förkortat. 1947 gjord noggrann beräkning gav till resultat
ca 1,3 7o besparing eller på det årets Stockholms-
Tankstreck i stället föl' eft erncwnn. del 21 sidor - dels avskräckte givetvis även nu
Ytterligare en utrymmesbesparande åtgärd, den Yäldiga omsä ttningskostnaden.
som diskuterats men som icke är så effektiv som Som ett knriosum kan nämnas, att frågan dis-
de tidigare nämnda, är att Yi liksom danskama lrnterats iiYen med en utländsk katalogutgivare.
skulle i stället för att sida upp och sida ner upp- !<}n amerikansk katalog, den stora Chicago-kata-
repa samma efternamn endast sätta ut namnet logen, hade under tidigare år ett liknande system
första gången det förekommer och dessutom som det hos oss ifrågasatta. Det amerikanska
överst i varje spalt men i övrigt el'Sätta det med varierade endast så till vida, att efternamnet
ett tankstreck e. d. Någon större betydelse får sattes med rubrikstil ovanför namngruppen och
åtgärden självfallet endast när det gäller de sedan icke vidare upprepades (annat än i början
större grupperna av något så när långa namn. aY varje spalt) . En vacker dag visade det sig
Denna fråga är av gammalt datum, elen dryf- att Chicago-katalogen hade övergivit detta system
tades r edan i början på 30-talet. Det gjordes och övergått till vårt nuvarande, alltså med nam-
Chapman Vernon G 1756 W Cornelia-BU cknghm 1·1492 Chappell Tom C 6103 S Kimbark------BU trfld 8·0302 Cl
Chapman Vernon L 5801 S Francisco--WA lbrk 5·0010 Chappell V F ofc 6201 S Western----HE mlok 4·2600 Cl
Chapman Violet 1444 W 111---------BE vrly 8·1%3 Chappell Will Olie Mrs 5311 SDearborn.AT lantc 5·2674 Cl
Chapman W F lce er · 6397 N Cicero-- - SP ring 7-6097 Chappell Wm 2900 S Vernon - ----- - --Vl ctry 2·8339 Cl
ChapmanWalter 6434 S Aberdeen -- ---EN glwd 4'8092 Chappell Wm B 5814 S lndiana------ -NO rml 7-080'! Cl
Chapman Walter F 4851 W Carmen---PE ns.cola 6-7522 Chappell Wm J 541 E 49--- - - -- - --- AT lantc 5-7666 Cl
Chapman Walter J 4108 N CentralPk- IN depndc 3-088& Chappell Wm T 3227 N Halsted-------01 vrsy 8·4610 Cl
Chapman Walter O ·1624 W Carmen---AR dmor 1·0858 Chappell Willie Dell 641 EGrovelandPk.AT lantc 5·8541 Cl
Chapman Warren F 1232 W Draper---WE lngtn 5·3071 Chappell Willie Mru! 726 E 42-------BO ulvrd 8·2926 Cl
Chapman Wi lbur D 432 N Sawyer----VA nBurn 6-3589 Chappel le Gene L 6532 N Clark--- - AM basadr 2-6843 Cl
Chapman Wilder A 1350 N Sedgwick-- MO hawk 4·3112 Chappelle Jas S 6642 S Drexe l-.------Ml dwy 3-3323 Cl
Chapman Wm '757 S Damen---------C~ . ~sap~ ~:.!?~~ ~~~ppe!!e ~?l_a ~~~? ~ .Mic~igan------f'!_O_{m! Z·~~?~ . ~

Fig. 13. 1938 övergirk även Chicago-katalogen till att sätta ut efternamnen i varje
nbonnentuppg·ift.
ncn utsatta i rnl'jr kataloguppgiH. E11 fot.frå- de duliheltryck, som rnotiv cracles m· hu f[el'tt l'H -
gan hos Bell-bolaget gav till svar, dels att Chi- fik och sådana som tillkommit för att få hela
cago-katalogen Yatit den endn amerikanska kata- fan. Denna princip uppehölls ii,·rn sedan Yi om-
log, som haft s~·stemet med uteslutna efternamn, kring 193G började uppdelning i flern delar (från
dels att amerikanarna kommit till samma resul- 6 till 9) . Uppdelningen i ännu flera delar gjorde
1at som vi, nämligen att det inte Yar så värst emellertid, att vi fingo allt flera gränser och
stor utrynunesvinst med systemet. Vad som följaktligen allt flera dnhbeltr:Tck. Ytterligare
emellertid bestämt dem för att slopa det , var sådana tillkomma dessutom som »mutor» till så-
Yissa direkta olägenheter, som det medfört. Den dana land,;ändar, där indig1rntionen över upp-
hos trycketiet stående satsen hestod ju, så länge delningen av katalogen tog sig starkare uttryck
uteslutningen av efternamnen tillämpades, till än vanligt . I 1941 års upplaga, som innehöll
större delen av st:·mpade uppgifter, som vi säga något ö,·er 700 000 abonnenter, voro 33 000 dnb-
av uppgifter utan »rubrik», och det hade då in- h eltr~·ckta , och ay dem voro närmare hälft en
11'äffat på tr~·ckeriet, att spalter med sådana iiven dubbeltryckta i :-rke,;registret.
ofullständiga uppgifter fl~rttats och dä1·vid kom- .Jämsides med dnhheltn·cket prnkfo;erades iivrn
mit att blandas med helt andra namngrupper. en annan metod för katalogutgivningen till abon-
Detta hade åstadkommit oreda och betydande nenter i kataloggriinstrakt er, nämligen fritt Yal
kostnader i konekturläsning» Ävenså hade kor- a.- katalogdel oeh i vi-;sa fall dubbelutdelning,
rekturliisarna ibland haft besvärligt att hålla ,;å att nhonnentenrn fingo inte bara sin egen del
reda på i Yilka namngrupper de för ögonblicket utan iiven den angränsande. Omfattningen a\·
Histe. Amerikanarna beslöto med anledning här- Ll~·l ik utdelning hal' dock aldrig va1·it nänrnvärt
a\· att änn i Ch icago-katalogen övergå t ill full- stor.
ständiga uppgift er. Hur danskarna klara ·aken I början på ±0-talet började vi så småningom
ha Yi inte frågat . eft er diYerse undersökniniwr av trafikförhållan-
drna draga in på duhbeltr~-ckrn, som ;ju dock
Yrhsrcgisfrd slopa:;? kosta 10 en hel eld i både papper och pengar
Föi-slag- att slopa :-rkesregistret har tills vidare (kostnaden i 19±1 års upplag·a beräknades till
sln·inlagts. ~[an kan naturligtvis tänka sig den 60 000 kr) . Xär sedan papj)rrsransoneringen
utncklingen, att :nkesregistret, såsom på sma satte in och vi nödgades göra en radikal upp-
håll i utlandet skett, blir en ,;epnrat affär med delning m· katalogrn - 16 delar till 19±8 orh
hårdare m·g-iftsbrläggning. 2-1 till 19±9 års upplaga, nrigcnom katalogg1·iin-
,;emas längd mångdubblades - kunde det icke
JJubb elfr yck ocl1 d11bbeltddel11ing a1· J;rtfal ogr·r längre bli tal om att fortsätta enligt den tidigare
slopade. tillämpade frikostiga principen, utan dubbel-
'l'idigarr, nii1· Yi endast hade 6 katalogdelar, t r:·cken ,;lopades ganska radikalt, så att i'. n. en-
förekom i sto1· utsträckning s. k. dubheltryck, dast obetydliga rester återstå. Det har visser-
ch,;. abonnentrrna på båda sidor om en katalog- lig·en varit en viss rraktion häremot på sina håll.
tJ;räns kunde upptagas - gratis - i båda kata- dock hittills i förvånande liten utsträckning. I 011
logdelarna. De ahonnenter, som därvid i första drl fall har det visat sig- l~impligt att i detta
hand kommo i åtanke, voro sådana som hade :fria smnmanhang justera kataloggränsen och ÖYe1·fö1:a
samtal sinsemellan (buffertstationer) men iiven hela taxeområden rller delar aY d~·lika till an-
andra; exempelvis var det vanligt att man lagaLle gränsande delar.
så att katalogdelsgränserna även följde förefint- Ett lämpligt argument att anviinda vid klago-
liga länsgränser, så att ett län inte delades på mål från abonnenterna över sparsamheten med
flera katalogdelar. Dessutom hade vi länge hela katalogmaterialet ger det låga pris, som vi till-
stora redovisningsomräden duhheltryckta, t. o. m. lämpa för saluexemplaren på katalogen. Det är
hela landskap. Vi hade råd att vara så frikos- ju så, att får man någonting gratis, då Yilja alla
tiga på den tiden; katalogdelarna voro inte så ha. Kan man få angränsande del gratis, är det
stora. många, som anmäla ,;ig, men kostar den 50 öre,
Detta räckte till 1921 års upplaga, då de allra blir det inte så många. Det är tydligen inte
största dn hheltr~rcken strö ko,;. K vnr stodo dock alltid så vär,;t stort behov, t~- ser man efter, hur
många främmande dclal", som efter elen ny<i in- tekniskt i samtliga fall. ..ih en utrymmessvål'ig-
delningen köpas till det facila priset av 50 öre, heter kunna bli följden, och telefonnätet får
så finner man att det alltid rör sig om riitt obc- ökad belastniug ej blott genom ringningama till
t>-dliga. kvantiteter. Som exempel kan nämnas, nummerh>Tån utan även genom de ökade fel-
att av Karlshamns-områdets 6 000 abonnenter en- ringningar, som bli följden av att den gamla
dast 230 st. kosta på sig att köpa Kristianstads- katalogen fortfarande är i användning.
delen, orh det är jn ej mer än knappa -± o/r . Xågon kompensation i form av minskat reclak-
tionsarbete vid supplementutgivning· är icke att
rarför (} (' ·i·i inte ut snppleme11f;? räkna med. Visserligen minskar korrekturläs-
~är nn katalogen bliYit så stor och d>rrbar, ningen, men å andra sidan måste två manuskript
så frågar man sig: är det nödvändigt att tryrka föras, eftersom en fullständig bok måste utges
om hela den stora katalogen varje år ? Skulle nästa gång.
det inte räcka med att trycka ett supplement En annan reducering av vinsten med supple-
omfattande endast nya och ändrade uppgifter ? ment ligger i att man måste trycka t ill en upp-
Det måste jn bli mycket billigare. laga av den gamla katalogen för att tillsammans
rtan tvivel skulle ett sådant förfaringssätt med supplementet utdelas till alla nytillkomman-
åstadkomma en nedgång i kostnaderna för kata- de abonnenter. i

Related Interests

Ian har även att räkna med den
logen. Arrangemanget medför dock kostnadsök- minskade inkomsten av annonser oeh betald text.
ningar på andra håll - nummerbyråerna - och
dessutom obekvämligheter för abonnenterna och Snålarn brytning av texte11.
för telegrafv·erket av sådan omfattning, att åt- Bland övriga utrymmes- och därmed pappers-
gärden icke ansetts böra ifrågakomma annat än besparande åtgärder, som vidtagits, kan även
som nödfallsutvä.g. nämnas den snålare brytning av texten, som
Det bör för det första ihågkommas, att ett genomfördes under pappersransoneringsåren. I
supplement ingalunda blir någon liten bok. Som forna dagar hade vi råd att vara frikostiga med
tidigare nämnts ändras varje år var tredje abon- utrymmet, varje bokstavsavdelning fick börja på
nentuppgift. Visserligen äro icke alla ändringar ny sida och varje ny katalogavdelning alltid på
av den vikt och betydenhet att de nödvändigt en högersida. Det gjorde inte så mycket så länge
måste komma med i ett supplement, men änd- vi bara hade 6 katalogdelar med en abonnentför-
ringsanta1et blir i varje fall betydande och man teckning i varje, sålunda 6 X 28 = inalles 168
får räkna med att minst var sjätte uppgift skulle bokstavsavdelningar. Större betydelse fick frå-
komma med i supplementet. gan, när katalogdelarnas antal växte till 24 och
Abonnenterna få det också obekvämt vid let- fler och fler lokaluppställningar infördes. I 1950
ningen. De måste alltid komma ihåg att först års abonnentförteckningar ha vi bortåt 3 400
slå i supplementet för att vara säkra på att få bokstavsavdelningar, och den nu tillämpade spar-
de färskaste uppgifterna. Saknas den sökta upp- samma brytningen med bokstavs- och andra av-
giften där - och det gör den troligen i 5 fall delningar så tätt i följd på varandra som möj-
på 6 - få de gå till huvudboken. Det är ganska ligt får därför en viss betydelse för pappersåt-
sannolikt, att en stor del abonnenter dra sig för gången.
detta merarbete och ta sin tillflykt till nummer-
byråerna. JJ1inskcid ingress.
Genom att endast de viktigare rättelserna ta- Pappersbesparingen har även drabbat katalo-
gas med i supplementet blir den ordinarie kata- gens ingress. Denna upptog tidigare 68 sidor
logen alltmer otillförlitlig som uppslagsbok, inte men nedskars fr. o. m. 1948 års upplaga till 5 a
hara därför att den saknar uppgift om de vik- 10 sidor, varierande i olika delar, varvid den
tiga nya och transporterade abonnemangen utan förut i ingressen ingående stationsförteckningen
även för att <le mindre viktiga ändringama också utgavs separat i en mindre upplaga för utdel-
ha en viss betydelse: adress- och titeländringar, ning till abonnenter med nämnvärd rikstrafik.
nya namn på aYd.chefer, representanter, osv. Åtgärden medförde en pappersbesparing, som vid
Nummerbyrån får säkerligen mycket ökat ar- den tidpunkten, dvs. beräknad på 1947 års upp-
bete, oeh frågan är om elen ens kan klara detta laga, uppskattades till ca 100 000 kg pr år, en
vinst som stegras år efter år allt eftersom upp- års katalog åtgår 3 350 kg papper; skulle man
lagorna öka. Ingressidorna äro ju alldeles sär- vilja återinföra de 60 sidorna, varmed ingressen
skilt dyrbara i pappershänseende, därför att de är reducerad, skulle pappersåtgången följakt-
skola finnas i alla delar. Till en ingressida i 1951 ligen ökas med 200 000 kg.

I np lace ring sf råg or.

Inplaceringen av abonnentuppgifterna i katalo- 2) Om uppslagsordet icke är personnamn: ord-
gen hör till de eviga, åter och åter uppdykande ningsföljden bestämmes då av andra rubrikordet,
frågorna. Det kommer alltid nya förslagsställare, därefter tredje osv.
som funderat ut hur inplaceringen bör vara ord- Stundom ter sig inplaceringen efter denna
nad. Det finns emellertid knappast något fullt princip möjligen en smula egendomlig, särskilt
idealiskt inplaceringssystem. Alla människor när inplaceringsordet utgöres av ett mycket kort
söka inte på samma sätt, och var och en anser, ord t. ex. De. Det ser exempelvis på något sätt
att hans metod är den riktigaste och bästa. Han avigt ut när
bedömer det då många gånger efter det begrän- De Ömsesidiga Socialförsäkringsbolagens För-
sade antal fall han känner till· och tänker inte ening kommer före
på att det kanske finns t usentals andra fall, där Dcas Klänning·saffär.
systemet inte skulle utfalla fullt så bra. Det I känslan hära\· gjordes i början m· JO-talet ett
blir då telegrafrcrlrnts sak att - självfallet inom försök till ändrade inplaceringsregler, Yilka i
ramen av allmänt vedertagna registreringsregler möjligaste mån skulle följa familjebokens. Vissa
- gå någon slags medelväg och söka åstadkom- aYSteg syntes dock lämpliga: exempelvis borde
ma en inplacering·, som tillfredsställer så många fortfarande stumt slut-h räknas som obefintligt
som möjligt av dem, som över huvud ha för- och sammanföringama av lilrnljudande namn bi.-
måga att slå i ett register. Att det sodan ändå behållas. Försöket föreföll acceptabelt i det aY-
blir en del till synes underliga fall tycks vara snitt ay katalogen, som för ~indamålet bearbetats,
oundvikligt. dvs. ett par sidor med uppslagsordet De. För-
slaget gick i korthet ut på att abonnenterna
l7cu·fö1" inte samina regler fÖ1' katctlogen som fö1· skulle grupperas i två kategorier.
N ol"disk Familjebok.?
1) l.Jppgiftsl'Ubriker bestående HY endast enkelt
De svenska såväl som de utländska telefon- tillnamn + förnamn.
katalogernas inplaceringssystem skiljer sig från
2) öniga uppgiftel'.
Jet i andra uppslagsböcker, cxempch·is No1·disk
Familjebok, gängse och det fråg:as ibland nir- I kategori 1) skulle liksom nu tillnamnet vara
för. uppslagsord och inplacering ske efter a) till-
Om man skall göra ett försök till förklaring, namn, b) titel (det ansåg·s nämligen, att titel-
torde det rnra nödvändigt att först göra fullt inplaceringen, som familjeboken icke behöYer för
klart för sig, hur vårt inplaceringssystem är sina relativt få personnamn, är alltför inrotad
upplagt (i en lokaluppställning). i abonnenternas medvetande för att kunna slo-
pas ) och c) förnamn. För kategori 2) skulle
Uppslctgsol"det bestiimmcmde. helci nib1·ik en räknas som uppslagso1·d och in-
Inplacering bestämmes av uppslagsol"det, dvs. place1'ing ske genomgående alfabetiskt däreftei'.
första ordet i uppgiftsrubriken. Rubriker, som Förslaget visade sig emellertid vid närmare
ha samma uppslagsord, gl'llpperas sodan på föl- granskning vara mindre lämpligt med hänsyn
jande sätt: till de konsekvenser det medförde för en mängd
namngl'llpper. Sålunda påpekades från katalog-
1) Om uppslagsordet är ett personnamn: redaktörshåll, att man skulle få exempelvis så-
a) Titelförsedda ordnas i första hand efter dana mind1·e lycka.de inplaceringar som
titlar. Ebbes Färg- och Kemikalieaffär
b) Övriga ordnas efter andra ordet i rubri- Ebesson, Sture, m. fl.
ken, sålunda vanlig'en förnamn. Ebhes Vedaffär
(l\-s. namnföljden skulle sprängas sönder. Vidare ( B ergbolugen AB
framhölls, att vi hade att räkna med opposition
från den stora rniingd firmor, som Yid fön;la- B crr1bornncisl.-in er
gets genomförande måste fl;vtta från sin nuva-
rande titelinp lacerinsplats till bokstavsföljds- B ergdahl, Byggnridsfinnrl'll
inplacering. lfröde 1'11 a
Att förslaget icke iil' lämpligt framträder iinnu
t~·d ligare, om man tar en något större, nmlig Ucrr1endahl Ass11n111s A R. Jfo
namngrupp, exempeh-is Berg, och placernr om
ahonnente1·na efter olika s~'st em. :;\Ian kan då ( [orts.)
B ergendal1l c(· Co,l(ommandit-
himpligen bö1·ja med att göra klart för sig, ln11' bolaget
uppställningen ter sig efter 111warande s~·stem
(de i det följande använda exemplen ärn sjäh·- B ergendahl c(· Höc l• r l'f .fLB
fallet endast en bråkdel m· helrt mat erialet ) .
Urupp cri11g inom (B erg ArL'id Ackvis itör B crgcnholtz ' .J111·idish1 Rynl
nppslagsordet - - - - -
B erg, AB BankirfirmanAlfred Bergenstråhle, P cnsimwt
Banki.rf : a

B e'rg c0 Yib erg Cig.aff. l•}i'ter det ornnnämnda 11y11 systemet sknlle i11-
plaeeringen i stället bli:
B e1'g Fiskaffii1' Fiskaff. B erg Arcid Ackvisitör
Personnamn ord-
- - - - -
Berg Fiirg cl; 'l'ap ctlwnd ef. nade cftel' titlar ·· ...
\ B erg Gunnar O

Related Interests

el'steloJtn.
(1111·7, .! Fiirghdl
B erg A itg.
Berg cl· Co AB, 111genjörsfir-
J ) l>(,l'sonnw1tn Titellösa -- ---
ordnade efter man l11g.f:a
titlar \ B e1·g William

B erg Jfatematisl< Instriw ient- (B erg, Bankirfinna11 Alf red
fabrik AB, Pr. ,/ lnstrum.- Bankirf:a
fabr . B erg cC- B etong AB
B ergbolagen AR
B ergh R ekla.mserL'ice Reklam- B e rgbwrn11aski11 l r
atelje B erg cl; Co AB, lngenjörs-
firman Ing.f: a
B erg c0 Strömb ecl< Smides- Berg c0 Co M ek. Verkstad AB
Yerkst. B ergdahl, Byggnads/innan
Brödc1·11a
1- - - - - ..
lBergh Gnnmtr Ove1·stelöjt11. Övriga
B crgendahl A.s.rnmns AB,
Bo
2) titellösa per- B erg A.ng.
B ergendahl d'; Co, Kom-
sonnmnn ord- manditbolaget
nade efter 2 :a B erg c0 Co Mek. V erkstad AB
B ergendahl &; Höck ert AB
ordet (för-
B ergenholtz ' Jw ·idiskci Byr·ä
namn e. d. ) B erg William
B ergensträhle, P ensionat
B erg c0 B etong AB B erger:; Byrå AB
3) ick e person- B erg c(; H1ls AB B ergfalk cC· Co, A G Vilthcll
nmnn (bok- B erg d'; Industribygg en AB B erg F 'iskaf f är, Fisirnff.
stavsföljd) B c1'g c0 Jordentrep1·e?wder Berg Flirg & 'l'a,pethandel
An Viil'ghdl
(Buggrcn tC· 'l.'·idbloms Bygyn . (B erg Matematisk Instrnment-
AB fabrik AB Instrum.fabr.
B e1·ghedens Fiirghandel Bcl'g d'.: Nycnnde'I' Agenturf:a
B erg d'.· Hus AB Bergh R eklamsen ·ice R eklam-
B crgianska Triidgärdcn atelje
( fol'ts. )
Berg cC· Industribygg en AB Berg cC: Sfrömb eck SmiJcs-
B erg cC;Jo1'den·trep1'enudc1· verkst.
AB Brrg cl· Vibem Cig.al'I'.
Berglinds Lfrsmt dc l Bergbolagen
B ergman cl- B ei·ing AB l etc.
Bug JJiatonatisl• l11strum ent-
( fol't. '.) ~ fabrik AB Instl'um.fabr. ::\[an kommer h~ir ifrån den n~·ssnämnda bland-
Bcrgni11gs- och Dykf'ri AB ningen U

Related Interests

olika namn . Alltjämt krnrstår dock
.Yeptun Jen storn olägenheten, att firmorna inte längTc
Bug- och .N ycandrr komma på sina hi1tillsvarandc, av kantktiirsbe-
B ergo, Indnstl'i AB teckning·en hcstämda inplaceri.ngsställen, och dC't
B ergh B eklamsen·ice Reklam- är en sak som abonnenterna säkerligen icke skull('
atclje uppskatta . }~xcmpckis kommer Bcrg & Yihcrg-
Bcrgströni AB Panl I' Cig·.aff. säkerligen att föredraga sin l"oma in-
B erg cC· St11•ömbcck Smidcs- placering tillsammans med de ÖHiga B ergamn,
verkst. som ha ciganaffär, framför att placerns i slutet
B ergsiitra. Lfr::;medel A.B aY gruppen bland de »karaktärslösa». Säkerligen
lBcrg cC· Yib erg Cig.i1ff. lura f . ö. fallgrnpar även i denna. version, som
man ej upptäcker fönän man grundligare under-
Sökandet hli1· s,jäldallet 11lldcks omöjl igt , 11ii1· sökt vcrkninga1m1. av ändrad u ppställning.
Berg blanda:; med Bcl'gdahl, Be1·gc11d11hl m. :l'l. Den an l"örda excmpelsaml ingen til' vissei·l igen
m. fl. liten meu av densamma synes dock otvi\·rlaktigt
::.\la11 kunde möjligen tänka sig en modifikation framgå, att Iamiljeboksinplace1-ingen icke lämpar
av det föreslagna s~-stemet : det tilHimpas men sig rör tclcl'onkatalogen samt att huvudorsaken
inom 1·w·jc uppslagsord för sig, dvs. på siitt som härtill måste ligga i den stora olikhet en hos mate-
visas här n edan. rialet. Telefonkatalogen rör sig rndast med p er-
soner , l">-siska eller juridiska, meclau sådana en-
Grnppering in om !Berg Ar!'id Achxisitöi· dast till mindre del ingå i Xordisk J<'arniljcbok.
11ppslagsol'det - - - - - Som jämf"örelse kan niimnas, att a\· p e rsoner nwJ
eft er titlai· BeI'{} Gn nnru· ÖverstelöjtJ1. namnet Berg :förekomma. i Kordisk Familjebok
Bel'g .Aug. (2 :a. upplagan ) 27 st. mot ca 800 i Stockholms-
efter 2 : a ordet delen av rikstelefonkatalogcn. Olikhet i·åder även
- ----
(förnamn o. d. ) i annat avseende. Telefonkatalogen innehåller till
\ B el'g Wi?limn skillnad från familjeboken en mängd firmanamn
rB crg, AB Bcmkfrfinnan med ett :flertal i uppgiftsrubriken ingående ord.
Alf red Bankirf : a De egendomligheter i inplacel'ingen , som nu-
B erg cf; B etong AB varande system i vissa fall leder till, synas dock
B el'g cC; Go AB, Ingenjörs- obetydliga i förhållande t ill de olägenhet er, som
firnian Ing.f :a en övergång till annat system skulle medföra .
B eJ"g c(; Co JJiek. V el'kstad AB I den mån det skulle visa sig förd elaktigt att
bokstassfölj cl
~ Bel'g .Fiskaf fiil' Fiskaff. på någon viss punkt göra avsteg från vår prin-
Bug Fiirg cC· Tap eth(l11del cip - så göra exempelvis danskarna , däremot
Färghdl ej engelsmän och amerikaner - får man gå för-
B erg cC· Hus AB siktigt fram och fön·issa sig om att undantaget
B erg c(; I11dustribyggen AB verkligen innebä1· en förenkling för abonnenterna
lnc rg c(· Jurdl' n fl'<'1n·cirnde r An

Related Interests

it1 slikn J1(1r1.
Valet nv lämpligaste 1ippslngso1'd. en flerfaldig införing skulle innebära katastrof
i fråga om utrymme för katalogen och även i
Valet av uppslag·sord för inplaceringen av
fråga om ekonomi, då man knappast kan räkna
abonnenterna i telefonkatalogen är en mycket
med att abonnenterna i någon större utsträck-
Yiktig och delvis svår sak. Uppgiften för redak-
ning vore villiga betala kalaset.
tionen är att placera in dem så, att de utan
Den vanligaste reaktionen hos allmänheten, när
större svårigheter kunna hittas av alla eller av
den nödgas söka på två ställen är : varför är det
åtminstone så många som möjligt av dem, som
ingen konsekvens, ibland är det si och ibland så.
överhuvud kunna begagna en katalog.
Tag till exempel namn, som börja med Svenska.
Personnamn erbjuda därvidlag i allmänhet
Den förargade abonnenten finner, att ibland
mindre huvudbry; de kunna merendels inte in-
skall man söka på Svenska, ibland på ett annat
placeras på mer än ett sätt, dvs. på efternamnet.
ord i namnet, och frågar: varför inte systemati-

Related Interests

isserligen kunna komplikationer förekomma
sera, så att man alltid på förhand vet, hur man
även här exempelvis i fråga om dubbelnamn,
skall slå ?
men sådana äro förhållandevis fåtaliga, ävensom
l<Jn sådan önskad konsekvens kunde, förefaller
i fråga om namn i genitivform och sammanfö-
det, nås endast genom att antingen inplacera
ringar av likaljudande namn.
alla på Svenska eller genom att icke placera
Betydligt svårare ställer det sig med icke-
någon på Svenslrn utan på andra lämpliga i nam-
p ersonnamn. Dessa kunna få alternativa inpla-
net ingående uppslagsord.
ceringar, beroende på hur många olika uppslags-
Av alternativen förefaller det sista mest till-
ord, som ingå i namnet. Det kan många gånger
talande, åtminstone om namnen ha pregnanta
vara en rätt kvistig sak att bedöma, vilket av
slagord att bjuda på. Det är emellertid icke
de många (det kan vara upp till ett 10-tal !)
praktiskt genomförbart. Det är nämligen varken
möjliga uppslagsorden , som bör Yäljas. ~atm­
möjligt eller liimpligt att tvinga bort alla abon-
ligast förefaller ju härvidlag vara att undvika
nenter från inplaceringen på »Svenska». Bort-
de obestämda och färglösa orden i namnet och i
sett från att man i många fall inte kan få fram
stället välja de pregnanta, som antingen skilj a
något bättre uppsla gsord än »Svenska», t. ex. i
namnet från andra namn eller äro karakteris-
sådana namn som Svenska Affärsbyrån, Svenska
tiska för verksamheten. Eftersom det kanske
Fabriksagenturer, Svenska AB, Svenska Gene-
finns flera alternativa bra uppslagsord och alla
ralagenturen AB, s,·enska Centralimporten,
människor inte ha samma uppfattning, kan man
Svenska Material AB, Svenska Handelsbyrån
därvidlag dock icke rälma med att tillfredsställa
AB, Svenska -Cppsamlingscentralen, Svenska In-
alla. Man får försöka välja det uppslagsord som
stitutet, Svenslrn Handelsprodukter, Svenska In-
man tror skall Yara det som de flesta leta på .
dustriprodukte1· etc. etc., har man äYen att tänka
Ibland kan rnlet vara s\·årt. Var skall t. ex. »All-
på sådana namn, som helt enkelt måste vara in-
männa Svenska Elektriska AB» bäst inplaceras ?
placerade på »Svenska», exempelvis Svenska
Intet av uppslagsorden är riktigt bra. Så blir in-
Dagbladet, Svenska Morgonbladet, Svenska Hem,
placeringen också på »Asea», men det är inte
Svenska Liv o. cl. Det bleve ingen lätt sak att
alltid man har något så lämpligt att tillgripa.
tvinga Svenska Dagbladet att låta sig införas på
Folk retar sig i allmänhet på när de slå på Dagbladet, Svenska, och inte heller vore det lyck-
»fel» uppslagsord och finna antingen ingenting ligt ur den sökandes synpunkt, om Yi gjorde det.
eller en hänvisning eller en kortfattad uppgift Det skulle faktiskt vara lättare att genomföra
med »Se vidare»-hänvisning till den fullständi- det andra alternativet, tvångsinplacering på
gare uppgiften på annat uppslagsord. För att Svenska. Det är dock föga troligt att systemet
hundraprocentigt undvika den irritationen skulle skulle bli tillfredsställande. För det första byg-
man nödgas taga in fullständig uppgift på alla ger det på att man alltid känner till, att Svenska
förefintliga inplaceringsmöjligheter, vilket är ingår i namnet, och det gör man inte. Hur många
pmktiskt omöjligt och orimligt. Inte nog med att är det, som komma ihåg att Aga heter Svenska
namnet, som ovan nämnts, kan innehålla ett fler- AB Gasaccumulator eller Jungnerbolaget Svenska
tal ord, som kunna användas som inplacerings- Aclmmulator AB Jungner eller Cellulosabolaget
ord, många uppgii'te1· iiro dessutom så stora, att Svenska Cellulosa AB etc. ? F'ör det andra skulle
Jet väcka en stark ovilja hos de tvångsinplacern.dc cerad på annat uppslagsonl, och -±03 st.. äro in-
ahonnenterna. själva. placerade enbart på Svenska-platsen. I många
Det.ta för fram till det starkm;te skälet, Yar- fall finnas flera extra uppgifter i den mån det
för man ej kan inplacera med benhård kon- finns flera altemativa uppslagsord.
sekvens: abonnenternas egna önskemål. Abon- Vi söka förmå abonnenten att taga in extra
nenterna ha i allmänhet en ganska bestämd upp- iipvgifter hellre än hänvisningar, varigenom sö-
fattning om hur det egna firmanamnet skall se kanden slipper slå på mer än ett ställe, men som
nt: »det bör väl jag begripa bäst». Oftast vill ovan påpekats måste man ofta, eftersom det
man ha den officiella formen, vare sig denna många gånger gäller mycket stora uppgifter, ur
är registrerad eller kan konstateras på annat utrymmessynpunkt nöja sig med en kortfattad
sätt exempekis på brevpapper, firmastämp el uppgift med de viktigaste telefonnumren. Först
e. d. Det finns jn onekligen förntsättningar för när detta av ett eller annat skäl är olämpligt,
att denna form skall Yara den mest kända och tillgripes hänvisning.
inarbetade åtminstone bland den allmänhet, som
Yanligen har förbindelse med firman i fråga. Sammanfö ringa r av lika.ljndnndc ncimn, ett m·-
Detta är en uppfattning, som starkt fram- steg från den lexikaliskn ordningsföl.fden.
hölls vid en rundfråga, som telefonb~·rån i Det grundlä ggande för inplaceringen i tele-
Stockholm i1å sin htl g-jorcle hm:; ett stort antal fon katalogen är liksom vid all lexikalisk upp-
firmor. stiillning elen alfabetiska ordningsföljden. Det
I r egel får abonnenten därför i sisfo hand be- är alltså de i uppslagsorden ingående bokstä-
stämma, hur lydelsen skall vara på katalogupp- wrna :om bestämma ordningsföljden, med andra
giften och alltså Yar uppgiften kommer att in- ord upp. lagsordens stan1ing, däremot ej deras
placeras. uttal.
Detta innebär dock icke att telegrafverket ute- Redan i katalogens bamclom gjordes emeller-
slutande intager en passiv roll vid valet av upp- tid Yi. a aY:teg från denna princip; exempel-
slagsorcl. Tvärtom skall uppgiftstagaren, vilket Yis blandade: Anders on med två s och Anderson
även framhålles i vår kataloginstruktion, när med ett s. och tnmt h i slutet av namn betrak-
han finner, att inplacering strikt efter den offi- tades om obefintligt. Detta förfaringssätt har
ciella namnformen lämpligen skulle kunna ut- edermera hliYit kallat . ammanföring av lika.-
bytas mot en inplacering .p å ett mera pregnant ljudande namn. Katalogkommitten 1924, som
slagord, påpeka detta för och diskutera fråaan gjorde en del marknad. nnder,,ölmingar i mindre
med firman, och om denna trots allt håller på ·kala bland m~·ndigheter, . torabonnenter och re-
den förstnämnda inplaceringen skall uppgift - pre. entatirn prirntper. oner för att utröna deras
tagaren alltid söka animera honom till att i itt in. tällning till clfrerse katalog·frågor, fick där-
eget intresse taga in en betald häm·i ning eller Yid bl. a. mottaga ett s~·1rnerligen långt gående
ännu hellre uppgift på det i. tnämnda lag- förslag till ändring i fråga om inplaceringsprin-
ordet. ciperna. Enligt förslagsstä llarens resonemang kan
Vissa bestämda re. triktioner tillämpa ä\·en ingen hålla reda på alla de många stavnings-
vid införing ay firma- o. cl. namn: . ålunda Yarianter som fi nnas, och registreringen bör där-
inplaceras icke på orden aktiebolaget, fab rik, för icke ske efter stavningen utan efter ljudet,
firma och handelsbolag; icke heller på ordet efh>r hur namnen uttalas, och de namn, som
kungl. ljuda lika, skola i registret inplaceras tillsam-
Vill man se hur vårt förfarina . ätt yerkar i mans. Han förutsatte därvid att man först, tro-
praktiken kan man exempeh-i taaa den ovan ligen av någon myndighet, skulle få fastslaget
nämnda stora namngrupp, där amtliga namn det rätta uttalet av resp. namn, varefter man
börja med ordet Svenska. Med ;-årt y tem har finge bestämma, hur detta. ljud skall stavas på
resultatet i 1949 års Stockholm katalog bli\·it: svenska. Den form man därvid kom fram till
av sammanlagt 780 abonnentuppgifter ha 16 st. skulle kallas normalstavning, och efter den skulle
motsvarande hänvisningw· från andr a uppslaas- r egistreringen sedan ske.
ord, 361 st. eller nära. hälften ha dubbla u.pp- Ä wn om det givetvis låg någonting i påpe-
gifter, dvs. ~rtterligare minst en uppgift inpla- kandet av svårigheten att hålla r eda på alla
s1 a vn ingsva rianter, insåg uoC'k ko mm iit en, ait Bäcklund I V l?c1arg. 'J,, vunuuq

Related Interests

.'." .~m • v ·"' •• -
59 81 Hammarbyhöjden ... ... .. ................... 49 36 .39
förslaget i denna outr<>rade form irke var lämp- Bäcklund Ingemar Riksdalcrv. 18 Pa.
li gt och icke heller praktiskt genomförbai'L Det Sthlm 39 . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . 19 50 32
Bäcklund J'udith o. Sigfrid R indög. 27 .... 61 03 79
kunde in galunda bli någon lätt sak att fast- Bäcklund Sören Tjiirhovsg. 22 ... ... .... ... .. 40 91 36
58 37 So ö.ven Boocklund
ställa, vilka namn som äro likaljudande, eller
21 34 Bäckman Baeckman Beckman Beckmann Bäckmann
att få fram normaluttal och normalstavning. De
51 04 Beckman Sigl"id Adv. Sveav. 35-37
av förslagsställaren lämnade rxemplen ~å syste- 88 99 - Vii.vct ··· ··· ··· ··· ... . ··· ··· ··· ··· 11 83 82, 11 83 85
B9ckman & C:o Agenturf :a Rindög. 46 ... 62 88 59
mets verkningar hidrogo ~iven till att öka den :>2 87 Beckman Ake Agcnturf:a Bir~. Jarlsg. 10 6111 39
24 89 - Host. ·vas,n-. !l p.,, Lidingö ... . . .. .. .. .... 65 11 04
skeptiska inställningen: .J ulen skulle i:;ökas på Beckman Eyvind T Arkit ckt (imcdn.)
hj (Hjulen ) , under det att .Tulin skulle sökas 76 30 O•thamnuirsg. 77 ........................... 61 88 84
6113 Bäckman N Ivar Arkitekt Fjällstigen 31
på j (.Tulin ), likaså skulle Ceder sökas på c, Pa Salt sjö-Jiirla ......... ..... .. ..... .. ...... 16 23 26
Beckman Ragna1· Avtl.ch . i Förs<ikr. AB
under det att Cedar, Ceden och Cedren skullr 54 25 Fylgia Skeppa rg . !JO .... . ... ... ......... . .. 60 91 64
Bäckman Carl A A Bankkamr. Siitcrv. 9
sökas på s, etc. etc. Vidare skulle e-ljudet och Solhem Pa Sptinga ......................... 36 06 66
t6 12
ä-ljndet sarnmanslås, dvs. man skulle söka Äppel- )6 61 Beckman Fritiof Unnklrnmr. Storskogsv.
11 f.i7 1·1 AlstL·n l'a Bromnut .................... . 25 24 88
Yiken på bokstaven <'.
Professor Elias Wessen, som bitr~i<.1de kata- F.ig. 1.f. Rammanfö l' ingai·na av likalju<l:tnde namn iir
något för uen svenska r ikstclefonkatalogen unikt. I vissa
logkommitten1c1e som sakkunnig, skreY om denna fall fil' n~·tta11 av rlem uvpenbal', men s,vst·emet får ej
sak följande. 1lrivas föl' lrmgt.

»Den fonrtiska principen, konsekYent genom-
föi·d, leder till orirnlighetel'. Choklad måste få Yiktigare förekommande sammanföringarna i en-
sökas under ch (ej sj ) , cigarr under e, zurn Fran- lig-het med de aY kommitterade 192± anginrn
ziskaner och Ziirieh under z, (ledda under g os\·. pl'ineiperna. Sedan dess har sammanföringsinsti-
Kännedomen om det »rätta» uttalet aY ett namn tntion en nhidgats. För n:·a sammanföringar till-
saknas mången gång såvä l hos katalogTcdak- lömpas aY redaktionerna Yissa rntinbestämmcl-
tionen som hos allmänheten. r\ygörandc är exem- se1-, och det prövas mrcket noga i l'ör

Related Interests