You are on page 1of 36
#3 2016 BEST RECIPES TO KEEP YOU WARM THIS AUTUMN VEM BESTAMMER EGENTLIGEN? TOFSEN HAR
#3 2016 BEST RECIPES TO KEEP YOU WARM THIS AUTUMN VEM BESTAMMER EGENTLIGEN? TOFSEN HAR

#3 2016

BEST RECIPES TO KEEP YOU WARM THIS AUTUMN

VEM BESTAMMER EGENTLIGEN?

TOFSEN HAR INTERVJUVAT DE STUDENTER SOM PÅVERKAR VÅR ALLAS STUDIETID

KOMIK I VARDAGEN

TOFSEN FICK EN PRATSTUND MED LUCAS SIMONSSON

Pyssel/ Kalendarium / Reportage / Intervjuer / Teknikexperiment

Tofsen

EXTRA

VISSA

CHALMERISTER BEHÖVA SEX UTBILDNING

PÅSTÅS

ÅR FÖR ATT SLUTFÖRA SIN FEMÅRIGA

UTBILDNING PÅSTÅS ÅR FÖR ATT SLUTFÖRA SIN FEMÅRIGA CHALMERS KÅRTIDNING TOFSEN Vill du också vara med

CHALMERS

KÅRTIDNING

TOFSEN

Vill du också vara med och skapa missvisande rubriker?

tofsen.se/rekrytering

CHEFREDAKTÖRENS SIDA Ansvarig utgivare: Max Reidal chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel. 0766-112792 Redaktionen Max

CHEFREDAKTÖRENS SIDA

Ansvarig utgivare:
Ansvarig utgivare:

Max Reidal chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel. 0766-112792

Max Reidal chefred@tofsen.chs.chalmers.se Tel. 0766-112792 Redaktionen Max Reidal, Lovisa Jäberg , Danny Lam, Anja

Redaktionen Max Reidal, Lovisa Jäberg , Danny Lam, Anja Bröyn, Mickaela Södergren, Raha Dadgar, Johanna Shüldt, Matilda Persson

Medverkande i detta nummer: Per-Olof Nilsson, Peter Olsson

Omslag: Simon Holm, CFFC

Hemsida:

www.tofsen.se

Postadress:

Tofsen Teknologgården 2 412 58 Göteborg

Tryck:

Billes Tryckeri AB

Upplaga:

2000 exemplar

Vill du vara med i nästa tidning? Skicka ditt bidrag till chefred@tofsen.chs.chalmers.se innan den 20/8 Vi förbehåller oss rätten att korrigera och korta ner för långt material. Bilder skall vara högupplösta (minst 300 dpi).

Om:

Tofsen är Chalmers studentkårs med- lemstidning. Åsikter och värderingar som uttrycks i en artikel är artikelförfattarens egna och speglar inte nödvändigtvis inställningen hos redaktionen eller Chalmers studentkår. Tidningen ges ut fyra gånger per år och finansieras helt av annonsintäkter. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Insänt material antas vara avsett för publicering om inget annat anges. Allt material lagras elektro- niskt och kan göras tillgängligt på internet och i databaser om inte förbehåll mot detta görs av skribenten/fotografen/illus- tratören. Eftertryck utan redaktionens skriftliga tillstånd är inte tillåtet.

Chalmers studentkårs

samarbetspartners:

är inte tillåtet. Chalmers studentkårs samarbetspartners: TOFSEN #3 • 2016 TOFSEN #3 • 2015 NYTT LÄSÅR,

TOFSEN #3 • 2016

TOFSEN #32015

NYTT LÄSÅR, NY CHEFREDAKTÖR!

Mitt namn är Max Reidal, jag är Chalmerist (Hej Max!) och Tofsens nya Chefredaktör. Jag har länge funderat på vad jag ska skriva på denna sida och för några veck- or sedan slog det mig

Jag var på väg ner till Kårhuset för att köpa lunch under måndagen läs- vecka två och ser att FestU säljer bil- jetter till Nollfinalen. Det spelas som vanligt lite musik och jag går vidare förbi in i kårhuset. Väl inne i kårhuset slår det mig. “Lite” musik är en av LoB ordentligt välriggad högtalaranlägg- ning med åtminstone 6 högtalare samt en DJ från Svea Skivgarde. Det som för mig är en relativt vanlig lunch skulle lika gärna kunna vara en scen rakt ur en amerikansk collegefilm.

Nu, en bit in på mitt tredje år på Chalmers har detta blivit någon slags vardag. Man ser inte längre allt det fantastiska för det finns där hela tiden. Man slutar nästan imponeras över hur mycket tid folk lägger av sin egen fri- tid för att arrangera fester, rigga ljud, kaffeprovningar, Cortége, spex, arbets- marknadsmässor, pluggfrukostar, tim- mar i möten, det år som kårledningen lägger på att jobba för kåren, all tid som läggs på att skriva artiklar till den- na eminenta tidning och allt annat som kårens medlemmar lägger sin tid på för att göra sina och andras studietider till kanske de bästa i våra liv. Som chalme- rist blir man lätt blind för detta. Man ser det som en del av vardagen att en DJ spelar musik på lunchen ibland, att man går på Gasquer, mässor och köper lunch för 41 kr utan att tänka på att allt är arrangerat av andra teknologer.

att tänka på att allt är arrangerat av andra teknologer. FOTO: LOVISA JÄBERG Därför är mitt

FOTO:LOVISA JÄBERG

Därför är mitt tips till er, vare sig ni är Nymble eller Doktorand, stanna upp och njut av allt. Fundera över hur fantastiskt det är att så mycket runt om på campus drivs helt, eller med inblandan, av teknolo- ger. Jag kan även rekommendera att ni under er Chalmerstid är med och ar- rangerar något. Det är mycket lärorikt och oftast väldigt kul, vare sig det är litet eller stort.

Max Reidal

Chefredaktör 16/17

3

3

Innehåll o Innehall Nummer 3, 2016 NÄSTA UTE NUMMER 14 dec 5 Kalendarium 6 Summering

Innehåll

o

Innehall

Nummer 3, 2016

NÄSTA UTE NUMMER 14 dec
NÄSTA UTE
NUMMER
14 dec

5

Kalendarium

6

Summering av senaste FuM-mötet

7

Korren ger dig det senaste

8

Vi har ett nytt kårhus på landet!

10

Träffa Chalmers jämlikkhetskämpar

12

landet! 10 Träffa Chalmers jämlikkhetskämpar 12 SM i studentsegling! 15 Vem bestämmer egentligen? 26

SM i studentsegling!

15

Chalmers jämlikkhetskämpar 12 SM i studentsegling! 15 Vem bestämmer egentligen? 26 Interview with BEST 28

Vem bestämmer egentligen?

26

Interview with BEST

26 Interview with BEST

28

Lucas Simonsson: Chalmers egen komiker

32

Recipes

32 Recipes

35

Teknikexperiment

 

Och mycket mer !

komiker 32 Recipes 35 Teknikexperiment   Och mycket mer ! FRAMSIDAN ÄR FOTAD AV SIMON HOLM,

FRAMSIDAN ÄR FOTAD AV SIMON HOLM, CFFC

Vad händer framöver?

2016-10-23

CHALMERSSPEXET BOB

Chalmersspexet Bob söker medlemmar till 2017 års uppsättning! Tyck- er du om att ha roligt tillsammans med andra? Gillar du att snickra, sy, sjunga, spela instrument eller kanske planera, arrangera kalas eller regissera? Isåfall borde du söka spexet på www.bob.chalmersspexet.se/ sok-spexet! Har du frågor kan du skicka ett meddelande på facebook till Chalmersspexet Bob eller maila till directeur@bob.chalmersspexet. se så vägleder vi dig.

Kalendarium

se så vägleder vi dig. Kalendarium 2016-11-12 9PM FESTU BILD: TOMMY DAM CFFC Välkomna på
se så vägleder vi dig. Kalendarium 2016-11-12 9PM FESTU BILD: TOMMY DAM CFFC Välkomna på

2016-11-12 9PM FESTU

BILD: TOMMY DAM CFFC

Välkomna på årets läskigast fest, Halloweenkalaset! Det kommer att finnas mängder med skräckinjagande dekorationer såsom skelett, häxor, zombies, kilovis med spindelväv och massvis med utklädda människor.

2016-10-31

**************************

CHARM

CHARMhost at CHARM 2017!

Don’t miss your chance to be a part of CHARM together with around 200 other Chalmers students! CHARM is Chalmers Student Union’s career fair and is open for all Chalmers students. The application opens the 31st of October and is open until the 13th of November. Read more about different host types and apply on our website:

charm.chalmers.se/engagera-dig-english/charmhost

2016-11-04 7PM CHALMERSSPEXET VERA

Premiärföreställning samt spexkalas

CHALMERSSPEXET VERA Premiärföreställning samt spexkalas Welcome to the scariest party of the year, Halloweenkalaset!

Welcome to the scariest party of the year, Halloweenkalaset! There will be loads of frightful decorations such as skeletons, witches, zombies, tons of spiderwebs and countless dressed up people.

2016-11-26 6PM CHALMERSSPEXET VERA

dressed up people. 2016-11-26 6PM CHALMERSSPEXET VERA Buskföreställningen samt buskkalaset är den 26:e

Buskföreställningen samt buskkalaset är den 26:e november! Under buskföreställningen kommer resterande av spexet att skoja med skådi- sarna, vilka är lyckligt omedvetna om vad som kommer ske.

**************************

During this show will we have English subtitles. The perfect show to go too for those who haven’t mastered the Swedish language yet!

2016-12-10 9PM FESTU

Till jul kommer FestU arrangera årets sista FestU-kalas, Julkalaset! Kalaset går av stapeln den 10 december och det kommer att bli riktig mysig stämning med både julgran och möjlighet att fotas med tomten. Inled kalaset med att gå på vårt festliga julbord (separat biljett) och avsluta sedan natten på festen i kårhuset!

**************************

This Christmas will FestU arrange the last FestU-party of the year, Jul- kalaset! The party kicks of on the 10th of December and will contain a cozy Christmas tree and a fotostudio with Santa Claus. Start the party by attending our Julbord (separate ticket) and continue partying late into the night at the main party in the Student Union Building!

Aktuellt Summering av FuM TEXT: MAX REIDAL Den 14 september hölls läsårets första FuM, Fullmäktigemöte,

Aktuellt

Summering av FuM

TEXT: MAX REIDAL

Den 14 september hölls läsårets första FuM, Fullmäktigemöte, självklart var vi i Tofsen där och liverapporterade. Här kommer summeringar av de intressantaste punkterna.

Kårstyrelsen har börjat utreda byggnationen av ett mer permanent kårhus på Lindholmen. Pengar har lagts undan för att påbörja en ut- redningen om byggnation och planering för en insamling har påbörjats.

Kåren har blivit erbjuden att köpa en båt för 1 Krona. De undrade vad FuM tyckte om er- bjudandet. FuM vill att kårledningen ska utre- da mera på grund av andra utgifter med båt, men även att “Det vore Coolt”.

Högskolan vill integrera mer Entrepenörskap och Etik i utbildningarna.

Chalmersstudentbostäder lämnar Boplats. Kåren anser att samarbetet inte fungerat som de velat och efter 4 års dialog anser man att det är dags att lämna Boplats. Man kom- mer att bygga ett eget kösystem och man an- ser att det ska vara främst för Chalmerister.

Kårbo, kårens satsning på att bygga ett nytt 24 vånings hus vid Olgas trappor, har kört fast igen. Denna gången är det problem att Chalmers panncentral ibland släpper ut rök vilket vid vissa väderlekar i teorin orsakar ett smoggtäcke runt våning 16-19 vilket inte är bra för hälsan. Man jobbar på en lösning för att kunna gå vidare med projektet.

Kåren har i stort sätt säkrat ett köp av Ste- nas fastigheter vid Chalmersplatsen. Dessa fastigheter kommer att byggas om till större lägenheter och Forskarbostäder. Förhopp- ningsvis sker köpet redan i vår.

I Lindholmens Kårhus planerar man att bygga en Express-restaurang likt den på Johanne- berg. Förhoppningsvis har denna byggnation påbörjats när du läser denna tidning.

Man planerar även på att bygga en till STORE butik, denna gång på Lindholmen.

! Psst Tofsen brukar liverapportera från FuM. Följ oss på twiitter för att få snabba
!
Psst
Tofsen
brukar
liverapportera
från
FuM.
Följ oss
på twiitter för
att
få snabba
uppdateringar.
twitter.com/tofsenchs

Korrens sida

Korrens sida Korren tipsar Bästa ställena att äta sin medhavda lunch på Nu är hösten äntligen

Korren tipsar

Bästa ställena att äta sin medhavda lunch på

Nu är hösten äntligen här och jag hopp- as att alla under sommaren ha laddat upp batterierna och är taggade inför ett nytt år med studier och i mitt fall grävande journalistik. Då jag inte har fått in några frågor eller tips tänkte jag istället prata om mina bästa, udda ställen att äta sin lunch på runt om på Chalmers. För det finns mängder av udda ställen som är ut- märkta för detta endamål.

Jag har själv inte varit på alla dessa plat- ser och presenterar dem istället i kriteriet, ställen jag har varit, ställen som jag vet existerar och rykten.

STÄLLEN JAG HAR VARIT PÅ:

Det finns bakom tågvagnen bänkar och bord, dessa är perfekta att avnjuta en lunch med ekollon, om man nu är bekväm med att sitta i skuggan.

Det finns i kårhuset en jättestor foajé med bänkar och prima utsikt över Chalmers- platsen. Ytterligare ett perfekt ställe att äta lunch på.

Ytterligare ett bra ställe att äta en lunch är halvvägs upp för origovägen. Utmärkt utsikt, dock en massa tonåringar som ville klappa min päls. Någon hade till och med mage att påstå att bittermandel inte var säkert att äta för en ekorre!

Kajen på Lindholmen är ytterligare ett ställe att avnjuta en lunch. Vågorna och solen gör det underbart. Har man riktigt

bra ögon och tur händer det att man till och med kan se sälar!

På tal om Lindholmen så finns det bal- konger på många av husen. Har man tu- ren att få access till dessa så har man ett förstklassigt ställe att äta sin Lunch på.

STÄLLEN JAG VET OM MEN INTE VARIT PÅ:

Jag vet att om man pluggar mycket på Chalmers så kan man bli erbjuden att kursutvärdera, detta leder dels till att man får pengar i Store där man kan köpa nötter! Men ibland får man även mat un- der utvärderingarna! Kanske inte en ut- märkt plats att äta maten på men gratis är gott.

Det finns en glaskorridor mellan Ma- skinhusets delar, man ser denna om man kollar upp vid Bautastenen. Ytterligare ett utmärkt ställe att avnjuta en lunch på, om man har tillåtelse att vara där. Inget förstör ens lunch så mycket som att bli ivägjagad av Cubsec-vakter. De som är så trevliga i vanliga fall.

Vad som finns bakom denna dörr vet jag inte men ryktet säger att det är ett ut- märkt ställe att äta en lunch på.

I fysikhuset sägs det att det någonstans finns ett rum med Icke Euklidiska vinklar. Ryktet säger att om man klarar av att se en så ologisk sak så kan man i detta rum passera genom en dörr. Denna dörr påstås leda till Nyckeln och Porten, vad detta nu är vet jag inte, men jag misstänker att det vore ett utmärkt ställe att äta sin lunch på, i alla fall om man är äventyrlig av sig.

Detta är de ställena som jag rekommen- derar, se dock till att ha tillåtelse att vara där ni äter lunch. Inget förstör en lunch mer, (förutom hundar), än att bli tvingad att flytta på sig. //Korren

hundar), än att bli tvingad att flytta på sig. //Korren STÄLLEN SOM JAG BARA HÖRT RYKTEN

STÄLLEN SOM JAG BARA HÖRT RYKTEN OM:

Dessa vet jag inte huruvida de är sanna eller inte men om de är sanna så vore det ett stort genombrott för exotiska platser att äta lunch på.

Det påstås att om man trycker på vissa te- gelstenar i kårhusets källare i en viss ord- ning så kan man öppna en hemlig dörr.

Skicka in dina frågor till Korren på korren@tofsen.chs.chalmers.se

FOTO: NOELLE MADSEN

Insändare
Insändare
FOTO: NOELLE MADSEN Insändare 8 TOFSEN #3 • 2015
FOTO: NOELLE MADSEN Insändare 8 TOFSEN #3 • 2015
För snart 3 år sedan bestämde studentkåren att fritids- området i Härryda skulle rustas upp
För snart 3 år sedan bestämde studentkåren att fritids- området i Härryda skulle rustas upp

För snart 3 år sedan bestämde studentkåren att fritids- området i Härryda skulle rustas upp – ordentligt. Tack vare studentkåren, högskolan, alumner, många donato-

Tack vare studentkåren, högskolan, alumner, många donato- anläggningen klar. tudentkåren äger området sedan 1937

anläggningen klar.

högskolan, alumner, många donato- anläggningen klar. tudentkåren äger området sedan 1937 och har haft till

tudentkåren äger området sedan 1937 och har haft till syfte att vara en plats där studenten kan slappna av, bada, basta och umgås med vänner sedan dess.

Från början fanns också en nyckel lättillgänglig för alla medlemmar för att göra det lätt att bara åka ut till Härryda när som helst. Just nu håller kår- fullmäktige på att under- söka hur Härryda kan bli lika lättillgängligt igen!

En av de stora föränd- ringarna är Storstugan som kan ta emot 120 sittande gäster med stor-

FOTO: NOELLE MADSEN

slagen utsikt över sjön och naturen. Sportstugan och CS-bastun är också helt nyrenoverade med fräscha kök, nya badrum och könsneutrala och individuella duschutrym- men. Vidare är CS-bastun nu utrustad med hybrid- aggregat och tar fortsatt plats som Nordens (sannolikt världens) största studentägda vedeldade bastu.

Alla chalmerister har rätt att vistas på områ- det och boka lokalerna. Välkommen till Kårhus på Landet!

det och boka lokalerna. Välkommen till Kårhus på Landet! bilder från Alla invigningen: Bild från invigningen
bilder från Alla invigningen:
bilder
från Alla
invigningen:

Bild från invigningen av Kårhus på Landet, 23 september 2016.

från invigningen av Kårhus på Landet, 23 september 2016. 1219 liter – antal liter betong som
från invigningen av Kårhus på Landet, 23 september 2016. 1219 liter – antal liter betong som

1219 liter – antal liter

betong som gick åt för att

gjuta betongbaren

3 ton – så mycket väger betongbaren

3500 h – frivilliga

arbetstimmar av

Chalmerister

8540 löpmeter -

vitpigmenterad panel till

väggar och tak

120 år - Så gammal är den

norrländska furan som använts till taket

495 kvm - Storstugans yta

furan som använts till taket 495 kvm - Storstugans yta Läs mer om Härryda & hur
furan som använts till taket 495 kvm - Storstugans yta Läs mer om Härryda & hur

Läs mer om Härryda & hur du bokar:

www.chalmersstudentkar.se

/fritidsanlaggning-harryda

FOTO: AXEL ANDERSSON, CFFC

Fritidsområdet i Härryda

FOTO: AXEL ANDERSSON, CFFC Fritidsområdet i Härryda 1937 1964 1970 1982 2013 Området förvärvas Områdets

1937

1964

1970

1982

2013

Området förvärvas

Områdets första bastu byggs av

teknologfören-

ingen CS, arki-

tekt Christian

Wennersten

Bastun brinner ner. CS bygger omedelbart en ny åt studentkåren.

Bastun brinner ner igen efter 12 år.

Kårfullmäktige tar ett inriktningsbe- slut att låta arki-

Kårfullmäktige tar ett inriktningsbe- slut att låta arki- fram förslag och kostnader för upp upprustning 2014

fram förslag och kostnader för upp upprustning

2014

2015

2016

Finansiering från donatorer, CS och Chalmers klart – fullmäktige fattar beslut att projek- tet ska sjösättas i sin helhet.

Första spadtaget

Invigning av

området

Högskolan ”Om normen skaver är du välkommen att prata med oss” De gör Chalmers mer

Högskolan

”Om normen skaver är du välkommen att prata med oss”

De gör Chalmers mer jämlikt och jämställt

Alla studenter på Chalmers ska få det stöd de behöver för att kunna klara skolan – och alla ska behandlas med respekt. Två personer som jobbar hårt för detta är Annelie Karlsson och Bruno Rudström på Studentstödet.

TEXT: CAROLINA SVENSSON BILD: ANNA-LENA LUNDSTRÖM

På högskolans sida presenterar vi olika personer, funktioner och satsningar för att du som student ska få insyn i vem som gör vad och i olika saker som sker. Denna gång presenteras Chalmers studentstödjande arbete med särskilt fokus på jämställdhet, mångfald och funktionsnedsättningar.

10

10

TOFSEN #3 2015

TOFSEN #3 • 2016

Högskolan

Högskolan Det handlar inte bara om kvalité utan också tor, och ansvarar nu för studenter i

Det handlar inte bara om kvalité utan också

tor, och ansvarar nu för studenter i behov av

ordna workshops för studenter och fören-

om rättvisa, säger Bruno Rudström. Han jobbar med studentkultur och jäm- ställdhetsfrågor som berör chalmerister,

särskilt stöd på Chalmers. Det är viktigt att komma ihåg att varje funk- tionsnedsättning också innebär en funk-

ingar, och med hjälp av filmer om diskrimi- nering och normer som de producerat med skådespelande chalmerister i rollerna.

fokus ligger på diskrimineringsgrunden kön,

tionsvariation som gör att det finns saker du

Vi

vill inte göra så att vissa grupper sticker

men även övriga diskrimineringsgrunder in-

är

bättre på än andra.

ut ännu mer. Vi vill knåda normen! Få fler att

inställning, säger Bruno Rudström.

Något de valt att knåda extra hårt är Mot-

går. En del av hans arbete går ut på att ut- reda fall av trakasserier och diskriminering. Både studenter emellan, och mellan lärare och studenter. Det handlar om runt tio fall per år i snitt. Kommer sådant till vår kännedom ska det

För tillfället rör det sig om ungefär 300 per- soner som får särskilt stöd på Chalmers. Stöd kan innebära saker som förlängd ten- tamenstid, hjälp med anteckningar från före- läsningar eller att få en mentor.

ställa sig frågan ”vad är det som tas för gi- vet?” Alltid sträva efter en nyfiken, självkritisk

tagningen. Den är många studenters första

utredas och åtgärdas. Det är mitt ansvar till-

Vi

på Funka har fått höra att stödet som ord-

möte med Chalmers. Här bildas uppfattning-

sammans med programledning, och ibland

nats genom oss gjort att studenter känner

ar

som kan hålla hela utbildningen. Därför

chefer i verksamheten, att utreda och få

att de klarar studierna med samma förut-

är

det extra viktigt att dessa första, intensi-

stopp på trakasserier.

sättningar som sina klasskamrater, och det

va

veckor präglas av lyhördhet och öppen-

är så det ska vara, säger Annelie Karlsson.

Att ordna med stödinsatser eller ta tag i trå- kigheter som redan hänt är egentligen bara en del av uppdragen som Annelie Karlsson och Bruno Rudström delar på. Deras huvudsakliga arbete går ut på att påver- ka strukturer och kulturer på campus så att studiemiljön blir inkluderande för alla, och kränkande situationerna aldrig upp- står. Detta gör de bland annat genom att

het, istället för jargonger som kan göra att nya studenter känner sig exkluderade eller

obekväma. Det är under mottagningen en

ny student så att säga ”programmeras”. Där

finns historiskt en alkoholglad och sexistisk

tradition, men där har attityderna också för- ändrats väldigt mycket åt rätt håll under de senaste åren, säger Bruno Rudström.

Annelie Karlsson jobbar också med rättvise- frågor, men hennes expertis ligger i området funktionsnedsättningar. Hon har en bak- grund som lärare, specialpedagog och rek-

Bli mentor i höst! Annelie att att studenter höra som är intresserade stötta medstudent med
Bli mentor
i höst!
Annelie
att
att studenter höra
som
är
intresserade
stötta
medstudent
med
särskilda
behov
genom
mentorskap
är
välkommen
att
av
sig
på funka@
hälsar uppdraget av
chalmers.se,
är en
arvoderat.
hälsar uppdraget av chalmers.se, är en arvoderat. Kontakta Anneli: 031-772 19 22 072-155 64 51

Kontakta Anneli:

031-772 19 22 072-155 64 51 annelie.karlsson@chalmers.se

Kontakta Bruno:

031-772 24 63 bruno.rudstrom@chalmers.se

TOFSEN TOFSEN #3#3 • 2015 2016

11

11

Reportage
Reportage

Förväntningarna har stigit eftersom jag långt i förväg har hört talas om seglingstävlingen Gothenburg Student Race. Det är en tävling där studenter från hela Sverige är välkomna att delta och tävla om titeln att bli SM mästare i studentsegling.

TEXT OCH BILD: DANNY LAM & MATILDA PERSSON

1212

TEXT OCH BILD: DANNY LAM & MATILDA PERSSON 1212 SM I STUDENTSEGLING Efter en lång vinter

SM I STUDENTSEGLING

Efter en lång vinter skulle det bli kul att äntli- gen få komma ner till älven och själv uppleva det kändes som startskottet på sommaren! Den 13 maj 2016 var det dags, då arrangera- des Gothenburg Student Race för tredje året i rad. Tillsammans med lätta vindar tittade solen fram en stund mitt på dagen och det var en perfekt dag för en seglingstävling!

För tre år sedan startades tävlingen upp av Chalmers Segelsällskap tillsammans med Handels Segelsällskap. Idag är det sex stu- denter, från både Chalmers och Handels som arrangerar tävlingen. Varje år skapas en projektgrupp som arbetar med allt från marknadsföring till att planera och hitta sponsorer till tävlingen. Hittills har tävling- en bara arrangerats i Göteborg, något som främst beror på att det finns få etablerade segelklubbar på andra högskolor i landet. Förhoppningen är såklart att tävlingen ska kunna flyttas runt och att fler högskolor i lan- det ska bli engagerade i evenemanget.

Under dagen var Gothenburg Student Race partners Stena, SCA och Volvo Group på plats för att möta alla glada seglare och besökare. Det var också en tävling mellan Chalmers och Handels om vem som grillade bäst och sål- de flest hamburgare. Båda hamburgarna såg mycket smaskiga ut och med små marginaler vann P.Log från Handels över Olivias byssa från Chalmers denna hamburgartävling.

Efter en lång dag med mycket segling och många hamburgare var det äntligen dags för finalen. Det var inget lag som fick en riktigt bra start, utan alla låg en bra bit bakom start- linjen. Vid första rundningen av kryssmärket var det dock jämnare och Team Höglander och Team Sturesson låg sida vid sida. Under

12

första länsen drog Team Höglander ifrån och under resterande del av racet ökade de avståndet till bakomvarande båtar. Efter en något odramatisk final och hundratalsmeter före de andra lagen gled Team Höglander backandes in över mållinjen för att återigen säkra vinsten. Ja du läste rätt, det var inte första gången som motsvarande lag vann Gothenburg stu- dent race, de vann nämligen både i fjol och året före det. Trots att laget hade ett bortfall i besättningen blev de ett starkt lag bestående av Marcus Höglander, Eddie Klements och Erik Lindsten. Alla tre har mycket erfarenhet inom segling och de känner varandra från gymnasietiden då de studerade på seglings- gymnasiet i Motala tillsammans. Marcus läser idag Industriell Ekonomi på Chalmers, Eddie läser Maskinteknik på Chalmers och Erik har lånats in från Högskolan i Borås där han lä- ser Industriell Ekonomi.

När jag pratar med laget efter finalen är de sprudlande glada och mycket nöjda med sina presentationer och berättar att de har seglat mot varandra många gånger tidigare men aldrig tidigare seglat tillsammans i ett lag. De berättar också att de vägde mycket mer än de andra lagen, och i just lätta vindar kan vikten spela stor roll så därför var de or- dentligt nervösa innan start. Som tur var gick det ju bra och nervositeten släppte i sam- band med starten.

Under kvällen skulle det vara middag och aftersail på Riverton Hotel, men när jag gick hem efter prisutdelningen kände jag mig mycket nöjd och hade äntligen fått de för- sta sommarkänslorna. Nu är det inte många veckor kvar tills även jag kan sjösätta min båt och få komma ut för en seglingstur. Kanske

hittar jag mig även en besättning och kan utmana Team Höglan- der nästa år!

TOFSEN #3TOFSEN2016

#3 2015

TOFSEN #3 • 2015 Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten FAKTARUTA Kryssa: Sick-sackar sig
TOFSEN #3 • 2015 Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten FAKTARUTA Kryssa: Sick-sackar sig
TOFSEN #3 • 2015 Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten FAKTARUTA Kryssa: Sick-sackar sig
TOFSEN #3 • 2015 Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten FAKTARUTA Kryssa: Sick-sackar sig

TOFSEN #32015

TOFSEN #3 • 2015 Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten FAKTARUTA Kryssa: Sick-sackar sig mot

Eddie Klements, Marcus Höglander och Erik Lindsten

FAKTARUTA

Kryssa: Sick-sackar sig mot vinden.

Läns: Vinden kommer bakifrån.

Startförfarande: Det tutar på 5 min innan start, 3 min innan start, 1 min innan start och på starten, då gäller det att vara först över startlinjen och gärna vara placerad på rätt del av startlinjen. Tjuvstart resulterar i omstart eller att den tjuvstartande båten måste tillbaka ner på startlinjen.

Banan: Först kryssar man sig upp till en boj som rundas. När bojen är rundad fortsätter man länsa tillbaka mot starten där det finns ytterligare en boj som ska rundas. Kuriosa:

Om man nuddar bojen måste man snurra ett varv, ungefär som en piruett, som straff.

Målgång: Efter tre varv på banan går man i mål över samma linje som tidigare fungera- de som startlinje.

13

13

Intervju
Intervju

Morgonrock?

TEXT OCH BILD: DANNY LAM

MITT BLAND den blå Smurfen och alla turko- sa tishor med texten “Damn, IT feels good to be gangsta” står en Nollan med morgonrock på. Hade hen gått vilse? Hann hen inte byta om imorse? Var det ens en Nollan? Min nyfi- kenhet tog över och jag bestämde mig för att närma mig denna person i morgonrock.

Vem är du? Ålder? Från? Jag kallas för Kaffe, 19 år och från Göteborg

Ska du börja på Chalmers? Vilken sektion? Börjar på IT, funderat länge på Z pga solbril- lor. Men IT blev mitt val.

Ser du fram emot Chalmerstiden? Föreningslivet! Har redan upplevt lite av för-

eningslivet då jag hängt med DrawIT (spelför- ening på IT reds anm.) några gånger. Tycker även det är skoj att programmera, så det ser jag fram emot på Chalmers.

Varför blev det Chalmers och inte KTH? Hört att mottagningen är bäst. Dessutom är det nära mig och Chalmers är allmänt coo- lare.

Hur många morgonrockar äger du? Just nu har jag 5 st olika morgonrockar, och jag funerar att köpa in en sjätte, en match- ande turkos. Måste ju representera IT-sek- tionen.

Är inte onepiece smidigare med tanke på

att de värmer även ben? Onepiece är inte lika luftig. Morgonrock är dessutom lättare att ta på och av. Man kan även vira in sig bättre, som att ha med sig ett litet täcke var man än går. Vem tackar nej till en liten portabel säng?

Varför kallar folk dig för Kaffe och inte för, låt oss säga, Morgonrocken? När man väl lärt känna mig så kommer man att förstå varför (han tar en sipp från kaffet). Jag dricker en eller två eller fem koppar om dagen, eller fler.

Läs hela artikeln på hemsidan!

tofsen.se

Påverkan
Påverkan
Vilka bestämmer egentligen? (Och hur kan du vara med och påverka?)
Vilka bestämmer
egentligen?
(Och hur kan du vara med och påverka?)

Läs om hur våra intervjupersoner påverkar både din och min studietid

om hur våra intervjupersoner påverkar både din och min studietid TOFSEN TOFSEN #3 #3 • •
Intervju 16 HELA STUDENTKÅRENS STYRELSE TEXT: LOVISA JÄBERG Kårledningen Att sitta i kårledningen ett arvoderat

Intervju

16

HELA STUDENTKÅRENS STYRELSE

TEXT: LOVISA JÄBERG

Kårledningen

Att sitta i kårledningen ett arvoderat heltidsarbete och allt som sker inom stu- dentkåren går via kårledningen så man kan inte ligga på latsidan direkt. Det är fullt ös i kårledningskorridoren från mor- gon till kväll med långa dagar och sena kvällar.

När Tofsen pratar med de nypåstigna har

de varit igång i ca en månad men man

märker att de snabbt kommit in i sina roller och ansvaret som medföljer deras position.

Vi frågar om de har några stora planer

inför det kommande året. Carl: En viktig fråga i år är att se till att förändringen, angående vil- ket campus som kommer vara vårt

huvudsakliga campus, sker på ett bra

sätt så att alla blir nöjda med de loka-

stöd runt utbildningen, lärarna ska finnas

till hands och så vidare. De berörda behö-

ver i god tid få veta när flytten sker så att den kan ske smidigtast möjligt.

Vi har ju även ett jätteroligt projekt som

ska invigas; Härryda! Kårhuset på landet. Det invigs i slutet av september är tanken (Invigningen har redan skett vid utgiv-

ning reds. anm.).

När vi undrar vilka frågor de individuellt brinner för får vi lite olika svar. Pontus: Någonting jag känner, i alla fall för min del, är hur man integrerar inter-

Vanja: Precis, hur utbrett ska det vara inom kåren, kårkommittéer och förening- ar. Pontus: Samt mot sektionerna.

Har ni lärt känna varandra bra än? Carl: Vi har haft lite teambuilding innan, kanske framför allt under överlämning- en., men jag tror nog att efter teambuil- dingen nu till helgen så kommer vi vara ett supersammansvetsat team!

Så ni tror att arbetet kommer fungera smärtfritt? *Skratt*

Navid: Det är väl en del av grupp- dynamiken, att det ska vara lite smär- ta?

Carl: Smärtfritt borde ju betyda att något är fel, i grund och botten lik- som. Det är våra olikheter som till- sammans är vår styrka. När vi alla har lärt oss varandras styrkor och svagheter kan vi täcka upp för och hjälpa varandra. Det är först då vi kan hjälpa kårens alla medlemmar på bästa möjliga sätt. Sa jag att jag var mediatränad?

Det är väl en del av grupp- dynamiken, att det ska vara lite smärta?”

ler

man får, oavsett om man hamnar

Johanneberg eller på Lindholmen. Vi

nationella studenter mer. Jag kommer ar-

kommer jobba med högskolan för att se

beta ganska mycket med det i år och det

till

att det blir så bra som möjligt på båda

känns som att vi är på väg att göra något

campus. Detta är ett pågående projekt

bra.

som påbörjades förra året där vi nu fått

lite mer klarhet i vad som faktiskt händer.

Allt är dock fortfarande inte klart så detta blir en stor sak för mig framför allt.

Vad är viktigast i det arbetet? Carl: Det viktigaste är framför allt att man får de lokaler man behöver men ock-

så att man har tillgång till det stöd man

behöver i utbildningen. Det finns mycket

Finns det några konkreta planer på området? Vanja: Vi har en punkt i verksamhetspla- nen där vi ska jobba med internationali- sering och inkludering av internationella studenter. Pontus: Punkten står för att vi ska ta reda på vad som behöver göras och i vil- ken utsträckning

16

TOFSENTOFSEN#1#320162016

TOFSEN #3 2015

Intervju
Intervju

Från vänster ovan: Siimon Holm , Angelica Gylling, Pontus Savolainen, Navid Haddad, Vania Khairallah, Trygve Grøndahl, Matilda Halldén, Carl von Rosen Johansson, Hanna Nilsson

Intervju Vad är det bästa med Chalmers? *Vi tar ett varv, alla säger varsitt ord*

Intervju

Vad är det bästa med Chalmers? *Vi tar ett varv, alla säger varsitt ord* Navid: Bredden Angelika: Jag vill säga självständigt. Carl: Det är väldigt kul att vi ligger i framkant inom väldigt många områden. Som vaddå? Pontus: Utbildningspåverkan *Skratt* Carl: Men också självständighet. Jämfört med andra kårer har vi kommit väldigt långt, framför allt i och med byggandet av kårservice. Trygve: Tilliten till studenter. Vi kom- mer från varsom helst och får allt ansvar på tre veckor. Det är helt sjukt. Det är så fantastiskt att man har den tron på stu- dentena. Matilda: Atmosfären som finns. Att det är väldigt välkomnande.

Vanja: Jag skulle vilja bygga vidare på det Trygve sa innan och tillägga att vi

har en väldigt stark och bra kontinu- itet. På tre veckor ska man sätta sig in i en jättestor verksamhet! Angelika: Ja, det hade aldrig gått om vi inte haft så engagerade före- trädare. Vi får hjälp av så många ge-

nerationer tillbaka. Pontus: Jag skulle vilja säga alla möjlig- heter som finns. Vem visste när man bör- jade på Chalmers att man skulle vara med och driva ett företag, en nattklubb, vara

Jag trodde

chefredaktör för en tidning

jag skulle komma hit och utbilda mig *skratt* Man får chansen att göra så mycket mer! Jag tror det är få ställen där man får de

möjligheterna.

mana verksamheten och ställa sig frågan “Vad kan vi göra lite bättre idag jämfört med hur vi gjorde igår?” Navid: Grupperingen mellan aktiva och icke aktiva är något jag tycker är viktigt att arbeta med. Möjligheten att engagera sig ska finnas för alla. Carl: Jag skulle vilja förbättra tillgången till lokaler på lindholmen. Navid: Jag kan tillägga att det finns vissa sektioner och program där det är väldigt hög press på studenterna. Det är något man behöver ta upp och arbeta med. Angelika: Jag vill att alla ska veta var man kan vända sig om man mår dåligt. Det är många som inte vet vem man ska prata. Hjälpen finns men man vet inte vart man ska vända sig för att få den. Det tror jag är något man ska fokusera på.

Vad har ni saknat under er tid på Chal-

Vad tror ni har gjort störst intryck på er? Trygve: Ansvaret man haft som aktiv inom både sektionen och studentkåren. Matilda: Att engagera mig! Att ta första steget och söka en kommitté eller fören- ing. Det har verkligen förändrat hela min studietid. Hanna: För mig har det framför allt va- rit studenterna. Kontaktnätet man får genom skolan. Det är otroligt viktigt att hålla kvar de kontakter man skapar under

studietiden. Det har varit roligt att få träf- fa och lära känna så mycket människor! Navid: Mottagningen. Det var ändå för- sta steget in i kåren och hade stor påver- kan på mig! Man träffar så mycket folk och när man sedan förstår att allt görs ideellt, det är helt ofattbart och väldigt stort. Carl: Mottagningen gav mig en känsla av att jag ville ge tillbaka till alla som ställde upp för mig under mottag- ningen. När man som jag kom från

en annan stad och man bara “Shit,

dom gör så otroligt mycket för att jag ska känna mig välkommen både i göteborg och på chalmers”. De läg- ger så mycket av sin egen tid på mig som ny student. Det var riktigt häftigt och jag hade ingen aning om att det var så stort. Alla är där, alla ställer upp! Vanja: Ja, mottagningen var nog det som

gjorde att jag engagerade mig från första början. Sedan rullade det på för jag “skul-

Man inser hur

le bara” göra en sak till

roligt det är att engagera sig! Pontus: Det känns som om mottagning- en är en start för många där man verkli- gen får upp ögonen för vad en studentkår och alla studenter kan göra tillsammans. Navid: Bara första dagen när man kom- mer till götaplatsen är helt bara “Va!?” Det är så sjukt. Så mycket ljud, så mycket människor. Och alla är så glada! Pontus: Verkligen, så mycket energi! Nu blir man nostalgisk

Jag tror nog inte vi skulle

sitta här om vi inte ville för-

bättra något”

mers? Trygve: Tid. *Skratt* Angelika: Jag saknar att jag inte visste vad kåren gjorde förrän jag började trean. De fanns där hela tiden men jag visste lik- som inte att det var kåren som stod bak- om så mycket av det jag gjorde dagligen. När jag gick och åt lunch till exempel. Jag trodde att det var enskilda företag och inte en stor studentorganisation som låg bakom allt. Navid: Jag vill nog forsätta på det, jag har varit aktiv inom den sociala delen tidigare och jag hade inte särskilt bra koll på vad studentkåren gjorde inom utbildningspå- verkan. Det är något jag upptäckt senare. *Musik hörs* Någon: Jag tror Gasquen är igång *dunkdunk*

Finns det något som mindre bra? Carl: Jag tror nog inte vi skulle sitta här om vi inte ville förbättra något. Det känns som att vi alla är här för att vi vill utveck- la verksamheten. För mig handlar det om att faktiskt förvalta det vi redan har och fortsätta ligga i framkant. Det är väldigt lätt att vara nöjd med det man har men det är en helt annan sak att fortsätta ut-

Kommittéliv

Kommittéliv FOTO: ANDREAS PEGELOW CFFC Vad anser ni om chalmers fest- och al- koholkultur? Trygve: Den
Kommittéliv FOTO: ANDREAS PEGELOW CFFC Vad anser ni om chalmers fest- och al- koholkultur? Trygve: Den

FOTO: ANDREAS PEGELOW CFFC

Vad anser ni om chalmers fest- och al- koholkultur? Trygve: Den har utvecklats de senare åren och det är åt det bättre hållet. Man tänker mycket på det, känner jag i alla fall. Sedan är det kanske för att man själv bör- jar känna mer ansvar och måste tänka på det men det känns som att studenter över lag börjar se mer på hur man dricker och festar.

Pontus: Det jag märkt under min tid på Chalmers är att det blivit mindre tabu och hur folk nu börjar ta upp dessa frågor och diskutera. Trygve: Nu blev det väldigt mycket fokus på alkohol men vi har faktiskt en väldigt stark festverksamhet där det är mer fokus på trevligt samlag! (Trygve är från Nor- ge, reds. anm) Man sjunger och gücklar till exempel, fokus är oftast inte på alko-

man vill göra en förändring men hur man

Några sista tips till alla nya (och gam- la) studenter? Carl: Var inte rädd för att skapa nya kon- takter över hela campus.! Trygve: Här tänkte jag säga att “Ett år extra är bara vinst” *Skratt* Carl: Ni är alltid välkomna in i korrido- ren, kårledningskorridoren alltså. Våra dörrar står alltid öppna!

Pontus: Det känns som en positiv trend i samhället att man börjar reflektera över sitt drickande. Kollar man på undersök- ningar över ungdomars alkoholvanor nu så dricker man mindre jämfört med tidi- gare. Man har en sundare alkoholkultur och jag tror att det kanske gäller för hela samhället. Hanna: Framför allt är det en trygg miljö

hol. Det finns väldigt bra festverksamhet där alla får vara med. Angelika: Vi blir mer och mer medvetna om hur man kan snappa upp om någon känner att de vill trappa ner på drickan- det. Det är något vi satsar väldigt mycket på. Det är jättebra att komma fram till att

gör den där förändringen är en annan sak.

Och med det avslutar vi intervjun med årets kårledning. Vid den här tiden har de förhoppninsgvis kommit in i arbetet ordentligt och det är antagligen full fart borta i kårledningskorridoren. Om du vill titta förbi någon dag håller de till bredvid Kårservice i kårhuset.

här på campus. Då är det väldigt lätt att man känner Carl: Jag tror det viktiga är att folk är villiga att reflektera över sin alkoholkon- sumtion och fler och fler får den möjlig-

Kommer pipelinen bli färdig under ert år? *Skratt* Pontus: Det är en lite rörig fråga

heten. Det är ett kulturarbete, det tar tid.

Simon:

men

det ligger i pipen.

Kultur är en av de svåraste sakerna att förändra men bara vi börjar någonstans.

*Skratt*

Intervju STUDENTREPRESENTANT för restaurangbolaget Det finns många olika sätt du kan påverka din studietid och

Intervju

STUDENTREPRESENTANT

för restaurangbolaget

Det finns många olika sätt du kan påverka din studietid och få din röst hörd. En annan vi har pratat med är Edvard som sitter som teknologrepresentant i bolagsstyrelsen för Chalmers Studentkårs Restaurang AB. Chalmers studentkår äger flera bolag vilket gör att man har stor påverkan på hur saker och ting sköts runt om på campus och omkring studierna

Kommittéliv

Kommittéliv Oj, vad spännande! Vad gör en studen- trepresentant? i styrelsen tillsammans med bolagets vd och

Oj, vad spännande! Vad gör en studen- trepresentant?

i styrelsen tillsammans med bolagets vd och vice vd diskuterar potentiella pro-

tigt arbete, och man får lön för det jobb man lägger ner. Att en så stor företags-

Som bolagsstyrelse granskar vi arbetet inom företaget och är juridiskt ansvari-

blem och framtidsplaner för företaget. Styrelsen är som sagt ansvariga för att

grupp ägs av en studentorganisation är extremt häftigt, det är kul att få vara med

ga

för att det sköts på ett korrekt sätt. Vi

bolaget sköts korrekt och agerar gran-

och styra och se hur ett aktiebolag funkar

får

även vara med och styra företaget ur

skande, men vi är också ett sätt för led-

riktigt.

ett strategiskt perspektiv. VD:n (Jesper Lundberg) och vice VD:n (Marcus Da- nielsson) har tillsammans med lednings- gruppen en mer operativ roll medan vi

Varför ville du sitta med som tekno-

ningen att få andra perspektiv på saker och ting och tillgång till kunskap som de kanske inte själva har.

Händer det något spännande/kul framöver? Wijkanders öppnade ju innan sommaren

har en styrande roll.

Hur mycket känner du att du kan på-

och de har en hel del roliga evenemang att

Anledningen till att man har teknologre-

verka?

på! Sedan ska det bland annat startas

presentanter i styrelsen är för att säker-

Otroligt mycket faktiskt! Vi är med i sty-

upp nya caféer i både I-huset och A-huset.

ställa att alla beslut som tas har en direkt eller indirekt positiv inverkan på student- nyttan! Vi representerar alltså studenter-

relsen på samma villkor som de vuxna, “riktiga”, människorna och både de och företagets ledning har respekt för våra

Är det något du skulle vilja utveckla inom Chalmers studentkår?

nas intressen i bolagets styrelse.

åsikter och tankar om verksamheten. Bo- lagets ledning tycker det är väldigt vär- defullt att få teknologernas perspektiv

har en ganska tråkig pubkultur så det

skulle vara kul att utveckla. Det finns ju pubar på sektionerna men det hade varit

Vi

logrepresentant?

saker och ting som stöd för sitt arbete

kul om det var mindre internt och öppet

Jag har tidigare suttit både i sexIT (sex- mästeriet på IT-sektionen) och i Gasqu- eK där jag haft väldigt operativa roller. Därför tyckte jag att det skulle vara kul

eftersom vi faktiskt är den huvudsakliga kundgruppen.

Hur många studentrepresentanter är

för resten av Chalmers. Det vore ett bra sätt att kunna träffa folk från andra sek- tioner, även för de som inte är aktiva inom olika föreningar och kommittéer.

att

vara med och påverka på ett lite mer

ni i resturangbolaget?

strategiskt plan.

Och varför valde du just restaurangbo- laget? Det är det av företagen jag haft mest kon- takt med och där jag vet hur verksam- heten ser ut. Jag har sedan tidigare bra koll på hur det är att vara både arrangör och gäst vilket gjorde att jag kände att det var här jag kunde tillföra mest.

Hur funkar arbetet rent praktiskt?

Vi har regelbundna styrelsemöten där vi

Vi är fyra stycken, från olika sektioner

och årskurser.

Hur blir man studentrepresentant? Totalt sitter fyra studenter samtidigt. Två stycken byts ut varje år och man väljs in för att sitta med i två år. Man väljs in

bolagsstämman under vårterminen så

kan man hålla ögonen öppna efter att

valberedningen annonserar efter nya re- presentanter! Jag tycker absolut att man ska söka om man har chansen! Det är ett väldigt vik-

CHALMERS STUDENTKÅRS RESTAURANG AB

är ett väldigt vik- CHALMERS STUDENTKÅRS RESTAURANG AB Chalmers Konferens & Restauranger är två Aktiebolag

Chalmers Konferens & Restauranger är två Aktiebolag som ägs av kåren. De serverar ca 1500 luncher per dag.

TEXT OCH BILD: LOVISA JÄBERG

LIVET SOM Sektionsorförande Alla teknologsektioner har ett nära samarbete med studentkåren. Matil- da sitter som

LIVET SOM Sektionsorförande

Alla teknologsektioner har ett nära samarbete med studentkåren. Matil- da sitter som ordförande i sektionsstyrelsen på IT.

Det finns en hel drös med teknologs- ektioner runt om på Chalmers, nästan varje program har en egen sektion med undantag för några sektioner som består av flera program. Alla teknologsektioner är oberoende ideella organisationer men har ett nära samarbete med studentkåren. Sektionerna följer studentkårens policy och deras stadgar måste godkännas av kårledningen för att

För att upprätthålla ett bra samarbe- te mellan studentkåren och sektionerna hålls utskott för de olika arbetsområdena där man diskuterar olika frågor och pro- blem och tipsar varandra om sådant som funkat bra eller mindre bra på de olika sektionerna.

Matilda Horppu läser sin master i Inte- raction Design and Technologies ute på Lindholmen och gick i somras på som sektionsordförande för IT-sektionen där hon tillsammans med sex andra tar hand om styrelsearbetet på sektionen.

Din uppgift som sektionsordförande? Mina uppgifter som orförande är rätt blandade. Jag leder styrelsens arbete och ser till att vi på banan. Jag är även sektio- nens kontakt mot kåren och är med på till exempel kårledningsutskott. Där diskute- rar man olika frågor och utbyter en massa bra tips från andra sektionsrordföranden om hur saker funkar på deras sektioner.

Styret finns till för att alla studietekno- loger får den bästa möjliga studietiden, se till att studierna håller en bra kvalité, samt att studiemiljön och det sociala livet på sektionen är bra. Vi har även hand om sektionens ekonomi!

TEXT OCH BILD: LOVISA JÄBERG

Varför ville du sitta med i sektionssty- relsen? Jag sökte egentligen inte posten som ordförande utan ville från början främst hjälpa kommittéerna på sektionen och se till att verksamheten på flyter på bra. Men jag trivs verkligen jättebra med mitt uppdrag!

Hur ser samarbetet med studentkåren ut? Kårledningsutskotten är en stor del av kontakten med kårledningen men vi har även en kårledningskontakt som vi kan vända oss till och de brukar komma på våra sektionsmöten. Det är också lätt att knalla ner till kårledningen och fråga om saker när man vill, de är väldigt trevliga och hjälpsamma.

Hur självständiga är ni som sektion? Varje sektion är ideell och självständig men vi måste följa studentkårens policy. De måste godkänna stadgar men går inte in och detaljstyr hur vi sköter sektionen.

Tycker du att ni får tillräckligt mycket stöd från kåren? Ja, det tycker jag!

Finns det amarbeten mellan sektioner- na?

Till viss del

tips och tricks har vi ju. Mycket ser väl- digt olika ut på sektionerna. Men det är nog det samarbetet som finns.

Utskotten där vi utbyter

Hur mycket känner ni att ni kan påver- ka? Som sektionsordförande sitter man med på FuM med yttranderätt så där kan man påverka ganska stora beslut. Man får inte rösta men kan påverka ganska mycket

Intervju
Intervju

genom att ta upp en diskussion. På sek- tionen är det ju vi som har hand om alla styrdokument under ett år så vi kan för- bättra dom så länge sektionsmötet tycker förändringarna är okej. Kårledningen vill också gärna ha sektionens åsikter och vill gärna ha input i olika frågor.

Vad vill ni i styrelsen jobba med under ert verksamhetsår? En stor del för oss är flytten till Lindhol- men som vi troligtvis kommer vara en del av. Vi vill även göra det mer synligt för sektionen vad styrelsen faktiskt gör och vad vi jobbar med.

Vad är roligast med styrelsearbetet? Jag tycker faktiskt är utbytet med olika sektioner! Man får insikt i dels hur kåren samt hur andra sektioner fungerar. Det är väldigt intressant att det kan fungera på så olika sätt!

Vad fattas på campus? Jag hänger mest ute på Lindholmen nu och här finns ju en del att utveckla. Ett riktigt kårhus hade suttit fint med något liknande J.A Pripps och ett STORE. Jag vet dock att flera av de sakerna är på gång så det känns bra!

Vad har ni hört angående flytten till Lindholmen? Flytten är sagd att ske 2019 men det är ännu lite oklart. Just nu känns det som att ingen vet riktigt allt eller var man kan hitta information men förhoppningsgvis klarnar det snart!

SEKTIONSSTYRELSER

men förhoppningsgvis klarnar det snart! SEKTIONSSTYRELSER De allra flesta sektionerna tar mer än gärna in tips

De allra flesta sektionerna tar mer än gärna in tips på vad du skulle vilja förändra och förbättra på din sektion. Har du en bra idé eller ett problem du tampas med? Tveka inte att höra av dig till din sektions- styrelse! Om inte annat kan de hjälpa dig att vända dig till rätt person

Intervju HUR TROR DU VÄRLDEN SER UT ÅR 2200? Ingen vet hur världen kommer att

Intervju

HUR TROR DU VÄRLDEN

SER UT ÅR

2200?

Ingen vet hur världen kommer att se ut år 2200, men en sak är säker och det är att den kommer vara annorlunda. Torbjörn Nilsson, adjungerad professor i mikro- och nanoteknologi på Chalmers, är författare till ”Vikten av vatten” -en romantisk äventyrskomedi om framtiden där stora klimatförändringar och resursbrister råder.

Torbjörn Nilsson menar att hans bok är en replik mot alla apokalypiska böcker. Hans söner spelar mycket apokalyptiska spel och de är säkra på att världen kommer att gå under inom en snar framtid. Hans bok är snarare en mer hoppfull variant och det står inte så mycket om hur det egentligen gick till att världen blev som den blev. De som lever i denna tid är lika ointresserade av historia som vi är nu. Vissa är till och med bara intresserade av vad som händer i deras liv just nu.

TEXT: DANNY LAM & MATILDA PERSSON BILD: DANNY LAM

mig tre år att skriva klart boken och ytterligare ett år att hitta ett bokför- lag. Tillslut gick jag till ett förlag där man bara kunde köpa tjänsten, vilket innebär att de inte läser boken utan bara trycker boken för mig.

Torbjörn menar att en av de viktigas- te ingredienserna när man vill skriva en bok är att vara påläst på ämnet. Han har högar med faktaböcker lig- gandes hemma, där många läses av en begränsad grupp människor. För att sprida teorier om framtiden och göra fakta mer lättillgänglig för all- mänheten påbörjade Torbjörn arbe- tet med den här romanen.

långt bort. Casper är mycket nyfiken på vad som hänt med Kunigunda och när han träffar historieprofes- sorn Pascal påbörjar de tillsammans en lång resa genom Europa för att ta sig till Skottland.

Torbjörn har baserat boken på fakta och vill ge läsarna en detaljrik upp- levelse och en närvarokänsla på de olika platserna i världen två hundra år framåt i tiden. Samtidigt vill han få läsarna att reflektera över klimat- förändringarna, oljeberoendet, vår roll på denna planet och vikten av jordens resurser. - Jag började skriva “Vikten av vat- ten” år 2011, och hade innan läst en hel del inom detta ämne. Det tog

År 2200 är det få personer som re- ser någonstans överhuvudtaget. Det finns inga flygplan och folk vet inte ens om att de existerat. Boken utspe- lar sig efter oljeåldern, det vill säga att oljan och många andra resurser är slut och människor tvingas leva som på 1700-talet. Folk slutar att äta inn- an de är mätta för att spara på resur- ser och befolkningstoppen har både kommit och gått. I Sverige bor det bara 4,5 miljoner människor och i världen totalt 5 miljarder.

Casper är, precis som författaren själv, uppvuxen i Vallda och en av bokens huvudkaraktärer. En annan av bokens huvudpersoner, Kunigun- da är en av de få jordenrunt-resenärer som finns kvar, och bara 24 år gam- mal. När hon försvann iväg på en lång resa lämnade hon koordinater till Skottland efter sig, en plats som på den här tiden anses vara mycket

hon koordinater till Skottland efter sig, en plats som på den här tiden anses vara mycket

2424

TOFSEN #3 • 2016

Reportage Är du intresserad av film och fotografi? Vill du vara med och dokumentera allt
Reportage
Är du intresserad av
film och fotografi?
Vill du vara med och dokumentera
allt roligt som händer på Chalmers?
Chalmers Film- och Fotocommitté
söker nya aspar!
Inga förkunskaper krävs. Håll
utkik på vår facebooksida
eller skicka ett mejl till
cffc@cffc.se för mer
information!
Se
fler
bilder på:
cffc.se
cffc.se
/cffcchalmers
25
25
25
English
English

Second BEST in Europe

English Second BEST in Europe From left to right: Adil, Benîot, Katharina and Mandeep This Spring,

From left to right: Adil, Benîot, Katharina and Mandeep

This Spring, four Materials students came at second place in the EBEC final in Belgrade. Tofsen have interviewed them.

TEXT OCH BILD: MAX REIDAL

rials Chemistry. Benoît Remonay Cairey, spent one year at Chalmers as an exchange student studying Materials Chemistry.

For those of you who wonder what EBEC is, it is wise to first learn what BEST is. BEST or The Board of European Students of Technology is a non profit organisation that organises mini exchange programs, coope- ration and communication for engineering students across europe. Their goal is to make engineering students in europe more inter- nationally minded. They try to achieve this be arranging short, usually one week, exchanges where people from all over europe meet at a university and study a mini course in one subject. During the week there is a lot of cul- tural exchange and similar activities.

BEST have chapters lots of universities and

one at Chalmers. Each year they have a com- petition known as EBEC. EBEC is an engine- ering contest in which a team of students have to solve a task on time. There are three rounds in the competition. A local round, a regional, and finally a final where winners from all of Europes “Regions” compete. This year a group of students from Chalmers came second in the European Final. We in Tofsen have interviewed the finalists. Adil Jelani, studying Materials Engineering, second year. Mandeep Chauhan, studying Materials Che- mistry, second year. Katharina Hogrefe, spent one year in at Chal- mers as an exchange student studying Mate-

How many BEST trips have you been on? Mandeep: I was at a summer course in Ger- many. I got to meet lots of people, party and study, all att the same time. Katharina: I was in Portugal, and like Man- dip said, it was fun meeting lots of people, networking and experiencing different countries and cultures.

What is EBEC? EBEC is a big engineering competition with three stages; a local one at universities, a re- gional one (the one we attended in Copen- hagen) and finally a final in Belgrade where the winners from all of europe’s 15 regions compete

What were your tasks during the compe- tition? At Chalmers the task was to enhance human senses. We came up with a device, to conce- ive breathing. In Copenhagen the task was to develop an app to help deaf people. We created an app that enabled them to listen to music through vibrations. We won this round as well.

to help deaf people. We created an app that enabled them to listen to music through

How did it go in Belgrade? In Belgrade it was four days and four tasks that got bigger and bigger. The first task was to reuse an old industry area. The second task was to come up with a Anti Ship Piracy Solution. The third task was about Industry 4.0.

The final was about Augmented Reality. We came up with a way to help with Wind Turbine Maintenance. It was an Augmented model which made it possible to inspect the turbine without being there in person.

How did it go? We came in second place.

How does that feel? It was nice!

Do you have any tips to other aspiring EBEC competitors? Katharina: Be original, be creative, it was an advantage to only speak english in the team. Benoît: Have a good group spirit. Mandeep: Team spirit, communicate and have good presentation skills. Adil: Enjoy the moment, you will get really good at presenting things.

How has your time in BEST helped prepa- re you for your life as alumni? Mandeep: Soft skills, communication, you become more confident in your presentation skills. Companies takes notice things done outside of your studies. Katharina: You learn how to think in a wider way.

And with this we concluded the interview.

English
English

IAESTE INFORMERAR

to think in a wider way. And with this we concluded the interview. English IAESTE INFORMERAR
to think in a wider way. And with this we concluded the interview. English IAESTE INFORMERAR
Reportage Lucas Simonsson Chalmers alldeles egna komiker BILD: MODELHOUSE GÖTEBORG TEXT: RAHA DADGAR & ANJA

Reportage

Lucas Simonsson

Chalmers alldeles egna

komiker

BILD: MODELHOUSE GÖTEBORG TEXT: RAHA DADGAR & ANJA BRÖYN

Intervju
Intervju

Lucas Simonsson är komikern som blivit känd för sina korta, relaterbara videoklipp på Facebook och Instagram. På dagarna läser Lucas till Dataingenjör på Chalmers Lindholmen. Vi har pratat med Lucas om hur allt började, om framtiden och om Chalmerslivet.

ÅRET VAR 2013, Lucas, som då bodde i Tra- nemo började spela in korta sekvenser iappen Vine och skickade dessa internt till en kompis. En serie klipp, som handlade om industriarbetaren Jörgen, blev särskilt lyckade, vilket fick Lucas att vilja ta vida- re sina klipp och utveckla dem på andra sociala medier.

Facebook och Instagram är de sociala me- dier jag vill an- vända nu då det är en äldre mål- grupp där än

det var på Vine. Det är roligare att underhålla äldre, man kan skämta om andra saker, till exempel relationer.

tacksamt när det kommer upp saker i me- dia, då är det så lätt, men generellt är det ganska svårt att komma på idéer tycker jag. Man får gräva lite, det kan ju vara nå- gon som säger något konstigt.

Jag har lärt mig att jag presterar som bäst är när jag kommer hem från skolan och har haft myck-

et att göra, fått det gjort och är på bra humör. Det är då jag ska spela in. Sätter jag mig ner för att jag måste komma på nå- gontig, då går

det inte bra.

Jag har lärt mig att jag presterar som bäst är när jag kommer hem från skolan och har haft mycket att göra, ”

LUCAS SIMONSSON

Över 370 000 gilla-markeringar på Facebook Över 200 000 följare på Instagram (Uppdatera siffror innan tryck om de ändrats)

tycker är så roliga som fungerar bäst. Re- lationsklippen är populära men det bästa klippet jag har gjort är nog det när jag pratar danska med Siri.

I framtiden tror Lucas att han kommer jobba som ingenjör men fortfarande hålla på med komedin vid sidan av, men i vilken form han kommer hålla på med komedin vet han inte.

På sin Facebook-sida uppskattar Lucas att han har strax under 300 klipp, vilket bara är hälften av alla klipp han har spelat in. Varje humorscen får en testtid på 3 minu- ter innan Lucas avgör om de får stanna.

Jag vill nå upp till ett visst antal gilla- markeringar och kommentarer på test- tiden innan jag bestämmer om de får ligga kvar eller inte. Ofta är det klipp jag själv inte

Jag tror att jag kommer byta bana i det jag gör. Det kommer nog följa med trender- na, när det jag gör inte fungerar längre så byter jag bana, och då kan jag ju gå mer mot stand-up.

Inspiration till humorklippen kommer främst från Lucas egen vardag eller ny- hetsaktuella händelser. Och även fast Lu- cas vid det här laget har rutin på inspel- ningen, kan det fortfarande vara svårt att komma på nya idéer.

I början har man 1000 idéer men sen när man har hållit på ett tag blir det svårare. Det är väldigt

Fem snabba: Chips | Popcorn Kaffe | Te Facebook | Instagram Utekväll | Toffla hela
Fem snabba:
Chips | Popcorn
Kaffe | Te
Facebook | Instagram
Utekväll | Toffla hela sommaren
Chalmers-pub | Gasquen
Lucas favorit komiker: Jim Carrey film: Mina jag och Irene egengjorda klipp: Karaktären Eskil
Lucas favorit
komiker:
Jim Carrey
film:
Mina jag och Irene
egengjorda
klipp:
Karaktären Eskil

TOFSEN #3 • 2016

29

30

30
31

31

BILD: ANJA BRÖYN OCH LOVISA JÄBERG

BILD: ANJA BRÖYN OCH LOVISA JÄBERG English Recipes for cold autumn days TEXT: RAHA DADGAR OCH

English

Recipes for cold autumn days

TEXT: RAHA DADGAR OCH ANJA BRÖYN

for cold autumn days TEXT: RAHA DADGAR OCH ANJA BRÖYN Vegetarian lasagna Ingredients: (4-6 servings) 2

Vegetarian lasagna

Ingredients:

(4-6 servings)

2

eggplants

2

zucchinis

1

yellow onion

2

garlic cloves

4

dl Crème fraîche

500 g tomatoes, stewed

2 two vegetable bullion

3 dl shredded cheese

150 g feta cheese

Lasagna plates Pepper, salt, oregano Butter or oil

How to:

1. Chop the eggplants and zucchinis in small pieces, the smaller the better. Chop onion and garlic.

2. Fry the chopped eggplants, zucchinis onions and garlic for 2 to 3 minutes

3. Add Crème fraîche, tomatoes and the vegetable bullion. Let everything simmer in the pan for 10 minutes. Add salt, pepper and oregano to taste.

4. Cover the bottom of an oven pan with the vegetable sauce. Add layer of lasagna plates and cover the layer with sauce. Add cut feta cheese in one layer. Continue layering till no sauce is left. Make sure the highest layer is topped with sauce otherwise the top layer will be dry. Sprinkle shredded cheese on the top layer.

5. Heat the oven to 225 degrees celsius and let the lasagna cook for about 20 minutes.

32

32

TOFSEN #3 • 2016

TOFSEN #3 2015

Chicken broccoli

pasta

Ingredients:

(4 servings)

250 g pasta

2 heads of broccoli, chopped, about 3-4 cups

170 g boneless skinless chicken breasts, cut into cubes

2,5 dl heavy cream 2,5 dl milk

1,5 dl mozzarella or gouda cheese shredded

2 tablespoons olive oil

4 garlic cloves, minced salt and pepper

How to:

1. Cook the pasta in salted boiling water for the recommended time or until al dente. Drain it.

2. Cook broccoli in boiling water for 5 minutes, drain well.

3. In a large skillet heat olive oil and cook the chicken for approxima- tely 5 minutes on each side or until the firm to touch. Season the chicken to taste. Once you’ve made sure there is no pink in sight, remove the chicken from the pan and set aside.

4. In the same pan add minced garlic and cook with the oil and juices left from the chicken for 30 seconds, then add broccoli, mix and remove from pan.

5. To make the creamy sauce, in the same pan heat 1 cup of cream until it boils. Then add the cheese and stir until cheese has melted. Reduce heat and slowly add the milk until you reach the consis- tency desired.

6. Add cooked pasta and broccoli to the creamy sauce and stir. Se- ason to taste.

Pyssel Det är dags för pubrunda och de nya studenterna Emil, Emilia, Emma och Ema-

Pyssel

Det är dags för pubrunda och de nya studenterna Emil, Emilia, Emma och Ema- nuel
Det är dags för pubrunda och de nya studenterna Emil, Emilia, Emma och Ema-
nuel går för första gången. Tyvärr har de alla lite dålig uppsikt över sina saker
under kvällen och samtliga lyckas tappa bort var sin sak. Använd ledtrådarna för
att ta reda på vem som tappade bort vad, samt när och var sakerna upphittades.
BILD: MICKAELA SÖDERGREN
PYSSEL: JOHANNA SHÜLDT

Personer: Emil, Emilia, Emma och Emanuel. Borttappat: Kompis, strumpa, telefon och mystiskt föremål. Plats: Ficka, i A-dammen, på sektionsmärket och på bautastenen. Tid: 23:46, 9 min efter sista puben stängt, morgonen efter och 2 dagar efter pubrundan.

Ledtrådar:

1. Den sak som tog sig ett kvällsdopp hittades inte av Emanuel eller Emilia, men den hittades näst först.

2. Personen som hittade sitt saknade föremål 2 dagar efter pubrundan är inte samma person som den vars kompis kommer

misslyckas på nästa tenta.

3. Varken Emil eller Emanuel tappade bort sin telefon, men de var de två första att hitta det de tappat bort.

4. Emma hittade sin sak i fickan.

5. Det som hittades på bautastenen var borta längre än kompisen och det mystiska föremålet.

6. Emilia hittade sin sak innan telefonen blev funnen.

Skicka in ditt svar till tavling@tofsen.chs.chalmers.se

För chansen att vinna 2 PU-biobiljetter.!

Teknikexperiment

Teknikexperiment SNURRANDE SNÖREN TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON Roterande föremål uppvisar många fas- cinerande

SNURRANDE SNÖREN

TEXT OCH BILD: PER-OLOF NILSSON

Roterande föremål uppvisar många fas- cinerande fenomen. Teorin är tyvärr ofta komplicerad, så behovet är stort för enkla experiment som kan ge en intuitiv förståelse för vad som händer. Här tar jag upp ett par experiment som Du enkelt kan demonstrera hemma i köket.

Ta ett mjukt snöre av ungefär en meters längd och håll det så att det hänger lodrätt. Snurra runt snöret sakta och det slänger ut som en konisk pendel. Ökar Du rotations- hastigheten ställer snöret in sig i som en våg, se bild 1. Du får bättre resultat om Du driver snöret med en liten elektrisk motor från en hobbyaffär, en elvisp eller något annat som alstrar en konstant frekvens. Det visar sig att snöret ställer in sig ett plan och snurrar som en stel kropp. Vi har fått en s k helicoseir. Ju högre frekvens, ju fler noder observeras. Som Du ser är våglängden större upptill, vil- ket beror på att sträckkraften där är större än nedtill p g a snörets tyngd. Då blir våghastig- heten c större och därmed också våglängden λ större enligt vågekvationen c = λ ν, där ν är frekvensen.

En utvidgning av experimentet är att hänga en liten tyngd i form av en kula på snöret (bild 1), vilket stabiliserar rörelsen bättre. Om man istället väljer ett utsträckt objekt som en penna, platta eller något annat inträder något intressant. Använd t ex en ring med en radie kring 10 cm. Ringen roterar för låga frekvenser längs sin lodräta diameter. Vi ök- ande frekvens börjar ringen att resa sig över en kritisk frekvens på några få Hz. För stora

frekvenser ligger ringen nästan vågrätt. En trevlig variant är att använda en kedja med en slinga nedtill, som på bild 2. För stora frek- venser bildar slingan en nästan horisontell cirkel, ett fascinerade fenomen.

Vid beräkningar utnyttjar man ibland princi- pen för minimal intern energi. I våra experi-

ment maximeras däremot både kinetisk och potentiell energi! Detta är möjligt i ett dynamiskt system p g a externa krafter. Fe- nomenet har Du kanske sett med andra ”fy- sikaliska leksaker” som snurrande ägg och tippetopp-snurran på en bordskiva, eller rockringen kring midjan.

ägg och tippetopp-snurran på en bordskiva, eller rockringen kring midjan. Bild 1 Bild 2 TOFSEN #3

Bild 1

ägg och tippetopp-snurran på en bordskiva, eller rockringen kring midjan. Bild 1 Bild 2 TOFSEN #3

Bild 2

Do you want to join us? Thomas Concrete Group is on an exciting journey The

Do you want to join us?

Thomas Concrete Group is on an exciting journey

The company is growing and our brand becomes stronger. We are The Concrete Specialists and we strive to be the best in our industry.

At Thomas Concrete Group we care for one another and support each other. It is our company culture that makes us different.

Come and meet Team Thomas at VARM in November!

Team Thomas ®

and meet Team Thomas at VARM in November! Team Thomas ® Thomas Concrete Group AB |
and meet Team Thomas at VARM in November! Team Thomas ® Thomas Concrete Group AB |

Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 info@thomasconcretegroup.com I thomasconcretegroup.com