Mölndal delar

Lärande och inflytande på riktigt
­­­­– när olikhet är normen

– Ett magasin om
praxisnära forskning
& erfarenhet
Innehåll
04.
Dåtidens idéer möter framtidens behov
Christer Ferm & Per Skoglund om behovet av förändring och samverkan för en skola i tiden

06.
Förskolan i fokus
Anette Eskilsson om det organiserade nätverkets betydelse för utveckling

10.
Processer som förändrar på djupet
Camilla Rudevärn om vikten av handledning och stöttning i utvecklingsprocesser

14.
Film som verktyg i en reflekterande kultur
Ur rapporten ”Lärande och inflytande när olikheten är normen”

16.
Att skapa inkluderande utvecklingsmiljöer
Gunilla Almgren Bäck om betydelsen av att förstå verksamhetens struktur och logik

20.
Tankar i tiden
Skolutvecklare om det viktiga

21.
Nästa steg och framtida utmaningar
Christer Ferm och Per Skoglund blickar framåt
Mölndal delar...
...är en publikation vars syfte
är att belysa gemensamma
erfarenheter ur praxisnära
forskning och projekt. Med
avstamp i projektet Lärande
och inflytande - när olikhet är
normen, delger vi vårt lärande
för att bidra till en gemensam
hållbar och dynamisk
utveckling av svensk skola.
Välkomna till Mölndal!

Ansvarig utgivare
Christer Ferm,
Utvecklingschef, Stöd
och utvecklingsenheten,
skolförvaltningen, Mölndal

Projektsamordnare och
rapportskribent
Gunilla Almgren Bäck, Stöd
och utvecklingsenheten,
skolförvaltningen, Mölndal

Grafisk formgivning och
bildproduktion:
nordienT, Namdar Nasser

Redaktör, text och bild:
nordienT, Annica Anderson

Skribenter
Annica Anderson
Christer Ferm
Per Skoglund

Porträttbilder
Anders Eriksson

Medverkande från Stöd
och utvecklingsenheten,
skolförvaltningen Mölndal:
Gunilla Almgren Bäck
Anders Eriksson
Anette Eskilsson
Christer Ferm
Anders Karlsson
Camilla Rudevärn
Kristofer Skogholm

Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Per skoglund

3
#molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Dåtidens idéer möter
framtidens behov
Vi är många i Sverige och andra länder som Christer Ferm
både har insett och förstått att vi behöver Utvecklingschef
förändra vårt utbildningssystem när det gäller
organisering, kompetens, innehåll och syfte.
Vi lever i en värld idag där varje förskola och skola känna reell
förändringar sker snabbare än delaktighet och göra sin resa i den
lärandet. Skolan är inte längre gemensamma riktningen, Utifrån
spjutspetsen in i framtiden. sina nuvarande behov och sitt nu-
läge.
Det betyder att vi utbildar för en För att kunna testa våra tankar
dåtid eller. en nutid som snart är om ”verksamhetsutveckling på
förbi. riktigt” och få både perspektiv Per Skoglund
Mer sällan utbildar vi för en fram- inifrån och utifrån, har vi i Mölndal
tid där aktörsberedskap, initiativta- arbetat tillsammans med lärosäten FoU-samordnare, SPSM
gande, delaktighet och kreativitet och myndigheter i några olika sats-
är huvudfokus. ningar under några år. Inifrån och ut samt utifrån och in
De barn och elever som vi arbe- 10 av våra 50 chefer och enheter
tar med nu i förskola och grund- med barn från 1-16 år har varit di- För att människor och organisationer
skola kommer ut i arbetslivet om rekt inblandade i det som vi kallar skall kunna lära med och av varan-
10 – 25 år. Vem vet hur det ser ut Lärande och inflytande på riktigt – dra krävs ömsesidighet och intresse
och vad som behövs då? när olikhet är normen. från båda att lära mer. Vi har haft tu-
Mölndal har börjat sin förståel- Det innebär att cirka 200 peda- ren att i samarbetet med både myn-
seresa mot framtidens kompetens goger, 10 chefer och 2000 barn digheter SPSM och Skolverket samt
och lärandebehov. och elever har varit med i verk- universitet och högskolor (Göteborg,
samhetsutveckling på riktigt. Verk- Borås och Linköping) ha haft en öm-
Verksamhetsutveckling på samhetsutvecklare från Stöd och sesidig förståelse och insett vinsten
riktigt i Mölndal Utvecklingsenheten i Mölndal har av denna perspektivinsikt.
Varje kommun behöver utveckla samspelat med FoU- ledaren från I Mölndal har vi haft nytta av att
kombinationen av ett ”styrt system SPSM samt forskare från universitet förstå utifrånperspektivet och myn-
med lokal anpassning”. och högskolor. digheter och lärosäten har haft nytta
Detta för att vi skall kunna ha En gemensam undersökande av att förstå inifrånperspektivet.
en riktning på den politiskt styrda och utvecklande resa har pågått Det är antagligen så ett fruktbart­
verksamheten och samtidigt låta under några år. samarbete behöver gå till – att göra

21
4
#molndaldelar

något tillsammans på riktigt, uti-
från och i, skolors olika vardags-
En intressant förstelärare mot ökad process-
förmåga.
verkligheter. arena där ingen • Vi behöver tänka långsiktigt, men
Vår erfarenhet, prövade erfaren- också agera i nuet för att kunna
het och beprövade erfarenhet har har tolknings- ställa om kursen och riktningen
mött forskningsresultat i en kom- företräde efter omvärldens rörelser ”just in
plex verklighet med riktiga aktörer time”. En agil inriktning har vi haft
i förskola och skola. i denna verksamhetsutveckling
Det har skapats en intressant och det har hjälpt oss att inte
arena där ingen har naturligt tolk- köra fast i så många hinder då vi
ningsföreträde. för att skapa hållbar verksam- har kunnat ompröva och ställa
hetsutveckling som ger effekter om kursen efter vår nuvarande
Vår nuvarande förståelse i termer av skolans och elevernas förståelse.
Vi har lärt en hel del under några resultat. Avtal och avsiktsförkla- • Alla enheter behöver ett utifrån-
intensiva år tillsammans i vårt för- ring behöver skrivas med fler perspektiv för att få syn på sin
sök till en verksamhetsutveckling än chefen innan vi går in i ett egen förståelse och sitt ageran-
där vi väver ihop teori, praktik och utvecklingsarbete. de i förhållande till helheten.
forskning. Vi har mötts i en kontext • Det behöver finnas en kompetent • Aktörer på olika nivåer behöver
där begreppen ”top down” och central stödfunktion som kan agera tillsammans för att samla
”bottom up” har fått samspela. samordna de utvecklingsinsatser kraft att våga förändra.
Vårt arbete har skapat prövning som görs och de funktioner som • För hållbar verksamhetsutveck-
av erfarenheter och ett antal be- finns i en kommun. Inte minst ling behövs tillräckligt ovanliga
prövade erfarenheter som är ge- är denna funktion viktig för att inspel och impulser där både
mensamma för de 10 enheterna: utbilda och stödja lokala peda- trygghet, utmaning och reflek-
• Vi behöver involvera hela en- goger, specialpedagoger och tionsmöjligheter finns. Ω
heter och all personal för att
bestående förändring skall ske.
• Organisering av verksamhets-
utveckling på enheten behöver
ske via t ex en utvecklingsgrupp
med representanter från olika
delar/funk tioner i enheten.
Gruppen behöver mötas re-
gelbundet tillsammans med
chefen.
UTBILDNING
• Det behövs tränade pedagoger
som vi kallar processledare/
processtödjare på enheten som
kan hålla i samtal i regelbundna
möten i processgrupper med
ett lagom antal deltagare i varje
(6-8 personer). I dessa grupper
kan såväl gemensamma teman
processas som att varje grupp
har sitt fokus utifrån en inriktning
på enheten eller i kommunen.
• Chefsbyten är en stor utmaning

1
5
#molndaldelar

Samtal med anette Eskilsson

Förskolan i fokus

– De verktyg och processer vi arbetat Anette Eskilsson
fram förfinas och fortsätter utvecklas i det Skolutvecklare
kontinuerliga samarbetet mellan enheterna &
och individerna. Reflektionsytan som skapas i förskollärare
förskolenätverket ger ett slags metaperspektiv
på utveckling i sig.

Hon lever som projektet lär. likvärdigheten inom Mölndals stads
Med ett behagligt lugn och en förskolor. Formen för detta nätverk
ödmjuk förmåga att stå tillbaka är direkt kopplat till de lärdomar
för att lyfta fram andra kom som gjorts i projektet Lärande och
Anette Eskilsson in i projektets Inflytande på riktigt – när olikhet
senare del. är normen, då fokus i nätverket är
att arbeta utifrån den ”modell” för
Det har gjort att hon fått möjlighet skolutveckling som har utvecklats
att följa förändringarna när de in- inom projektet. Nätverket bygger
trätt i praktiken. Som förskoleut- på det kollegiala lärandet med
vecklare hade hon sedan tidigare
fokus på likvärdighet i förskolan.
– Att komma in i verksamheter
där det kollegiala lärandet hade så
tydligt genomslag och utgjorde en
så viktig del av utvecklingsarbetet
synliggjorde verkligen strukturella
förändringar allteftersom de tog
plats, berättar Anette. Någonstans
föddes idén om att ur detta arbete
kunna plocka russinen ur kakan
och fokusera på att förstärka, be-
vara och utveckla det som hade
kommit att fungera väl. Resultatet
blev starten av ett förskolenätverk
hösten 2015 (FN) med syfte att öka

6
#molndaldelar

Det finns en stolthet över
utvecklingen...
fokus på arbetsplatsbaserat läran- på sin förskola genom att kritiskt
de och beprövad erfarenhet .Bland granska sig själva, den egna och
annat genom lärande samtal och andras verksamhet, kartlägga, in-
aktionslärande besök. formera, samtalsleda, återkoppla,
dokumentera och utvärdera. Nät-
Förskolenätverkets betydelse verksmedlemmarna får en kom-
för kompetens- och petensutbildning i att samtalsle-
verksamhetsutveckling da processgrupper inom ramen
Nätverksmedlemmarna har en för FN. I nätverket finns en repre-
aktiv funktion i utvecklingsarbetet sentant från varje förskolechefs

7
#molndaldelar

Att få vara en del av
det här är underbart...
verksamhet och målet är att alla individerna. Reflektionsytan som kan ifrågasätta de strukturer vi
anställda inom förskolorna i Möln- skapas i förskolenätverket ger ett befinner oss i och förändra där det
dals stad ska medverka i en pro- slags metaperspektiv på utveck- behövs. Den här förståelsen är yt-
cessgrupp med koppling till FN ling i sig. terst viktig för att inse hur mycket
för att tillsammans arbeta med en Det handlar om medvetande du faktiskt kan påverka det som
systematisk förskoleutveckling. kring hur du förstår gynnsamma händer. När vi förstår varför saker
– De verktyg och processer vi faktorer för utveckling. Samver- och ting sker blir det möjligt att
arbetat fram förfinas och fortsät- kan med andra och den spegling ta det egna personliga ansvaret
ter utvecklas i det kontinuerliga som sker skapar ett hälsosamt för utveckling, reflekterar Anette
samarbetet mellan enheterna och utifrån perspektiv som gör att vi vidare.

8
#molndaldelar

Ytterligare framgångsfaktorer Förskolenätverket verkar
för ett fungerande nätverk samtidigt som en funktion
– Verktygen från processledar- Det ska inte vara beroende av en
utbildningen för att driva ett pro- person. Därför planerar vi både
fessionellt samtal samt förskole- parallella processledar/stödjarut-
utvecklarens besök har satt fokus bildningar och fortsatt handled-
på funderingar kring nuläge i för- ning. Kommer du ny in i verksam-
hållande till var vi varit och vart vi heten innebär det att du lär dig
är på väg. Just det här intresset verktygen direkt.
utifrån föder motivation och extra Målet är att alla skall kunna hålla
ansträngning kring åtaganden. professionella samtal och dela ett
Den professionella bekräftelsen gemensamt språk för de lärande-
av yrkesutövandet som uppstår i och utvecklingsprocesser som
dessa möten skapar en entusiasm äger rum. Förskoleutvecklarens
över det som genomförs, vilket roll är att anta ett utanförperspektiv
utgör bränsle att fortsätta vidare. på alla processer och komma med
Just själva nätverksträffarna är input, analyser kring det som sker.
viktiga, eftersom deltagarna där På så sätt blir förskoleutveck-
kontinuerligt beskriver sin resa. laren ytterligare ett verktyg. En
Det gör att alla tvingas backa ut utveckling jag verkligen ser fram
ur sin plantering och granska sig emot att få ta del av, avslutar Anet-
själva. Självreflektionen gör att te entusiastiskt. Ω
förståelsen för uppdraget ökar.
Stimulansen utifrån har vi sett är
en nyckelfaktor till framgång i ut-
vecklingsarbetet. Det som sanno-
likt är absolut viktigast är en trygg,
tillåtande miljö där acceptans och
förståelse upplevs. För att ta sig
an utmaningar behöver människor
i organisationens alla olika nivåer
känna sig trygga. Då växer viljan
och nyfikenheten kring att utfors-
ka sina egna beteenden och växa
tillsammans med andra.

Nästa steg i utvecklingen
– Vi arbetar för ett självgående
nätverk som drivs utifrån enga-
gemang och intresse för utveck-
ling,
Nästa steg för oss är att våra
medlemmar ska känna att nät-
verket också är ett stöd för dem i
deras roll som processtödjare ute
på enheterna.

9
#molndaldelar

Samtal med CAmilla RudevärN

Processer som förändrar
på djupet
– Att ta relationen på allvar är grunden för Camilla Rudevärn
innovativ och kraftfull utveckling. Skolutvecklare

Hon har brunnit för utveckling så för en grupp förskolepedagoger
länge minnet bär i tiden och hon och insåg verkligen att processleda
har i alla situationer tagit fasta kollegialt lärande behöver tid. Det
på möjligheten att förbättra. är ett hantverk. Någonstans i den
processen började uppdraget ta en
Camilla Rudevärn använder den- annan form.
na innovativa drivkraft i allt hon
gör och sätter därmed fokus på Tydlig uppföljning av arbetet
hur. Det gör att hon hela tiden sö- skapade action vilket gav
ker nya vägar och riktningar för att utveckling
göra verksamheter bättre. – Just detta att inte bara släppa
Ett naturligt steg i den egna pro- det vi pratat om utan att uppfölj-
fessionen blev att vidareutbilda ning ägde rum gjorde en enorm
sig till IKT-pedagog och öka på skillnad för resultatet på verksam-
samtalskompetensen på flera sätt, hetsnivå och för individen. Pro-
bland annat genom ledarskaps- cessen uppföljningen satte igång,
och verksamhetscoaching. Verk- förändrade allt. Det blev plötsligt
tyg och förhållningssätt hon sedan tydligt att människorna i verksam-
kunnat använda på olika sätt i sina heten agerade medvetet och ge-
uppdrag. nomförde i högre grad.
– När vi på utvecklingsenheten Detta förhållningssätt lade så
startade detta arbete hade vi först småningom grunden till Lärande
ett IT-relationellt perspektiv på allt. och inflytande när olikheten är
Vi satte tekniken i fokus och det normen. Flera av enheterna hade
blev ganska snart tydligt för oss att arbetsgrupper med en doktorand
ett korrekt införande enligt praxis och en skolutvecklare, i form av en
går men om vi inte bygger relatio- processledare, knutna till sig. Detta
ner med de människor som ska an- gav en fantastisk möjlighet till ett
vända tekniken och sätta den i spel fördjupat lärande. Att verka i grupp
händer ingenting i praktiken. Jag och att ingå i ett sammanhang,
fick tillfälle att bli processledare där var och en hade personliga

10
#molndaldelar

åtaganden och återkoppling för- het är normen har gått att utveckla ett holistiskt perspektiv för att fo-
väntades, skapade kvalitet. Det i andra sammanhang. Men att flyt- kusera på rätt saker i de olika le-
blev mer intressant att lyssna till ta ett färdigt koncept där människ- den.
varandras iakttagelser och öpp- ors egen påverkan utgör en så stor
nade upp för ett kollegialt lärande. del är nog inte möjligt. Resultatet Ett förhållningssätt som gjort
I det här skedet inledde Mölndal är alltid beroende av vilken kul- skillnad i praktiken
ett samarbete med Göteborgs Uni- tur idéerna och verktygen landar – Vi vet att teori som enda input
versitet och SPSM. Förutsättning- i. Som skolutvecklare har jag lärt inte gör att vi skapar andra bete-
arna förändrades i positiv riktning mig att varje tillfälle är unikt. Det enden i praktiken, men att påverka
och det redan påbörjade utveck- finns inte en modell som passar sitt eget mindset genom att agera
lingsarbetet kunde skalas upp. på ett medvetet annorlunda sätt är
– Det stod klart att processledar- en oslagbar kombination.
rollen var en framgångsfaktor och Att ge gör oss Med hjälp av en tydlig process
idén om att varje enhet behövde har vi tillsammans skapat en miljö
utbilda en till två personer för att gladare än att få där människor känner sig trygga
axla rollen tog fart. Det räckte inte i att våga prova nytt och också
att förse alla med en manual om vågar misslyckas. Det har skapat
utvecklingsarbete. För att beri- en plattform av mod och kraft att
ka enheternas vidare utveckling våga förändra för att kunna påver-
behövde personalen få testa nya ka. Det har också skapat en större
verktyg och samtidigt få handled- alla, det är absolut avgörande att acceptans för olikheter.
ning och stöd. ta hänsyn till relationella perspek- Vi har gått från att söka yttre
Behovet födde den processle- tiv först och tillsammans arbeta lösningar till ett medskapande
darutbildning vi startade. Det var fram modeller som passar. Det är baserat på de unika behov varje
naturligtvis en utmaning att leda också oerhört viktigt att arbeta på verksamhet har. De förskolor och
och handleda kollegorna och det flera olika nivåer i organisationer- skolor som medverkat har visat
i sig skapade en del komplexa si- na parallellt. Dels behöver hela tydlig förståelse för vad utveckling
tuationer. Behovet av att söka inåt, verksamheten utmanas för ett inifrån innebär. Individerna i verk-
ta eget ansvar, testa nya vägar och långsiktigt hållbart resultat och samheterna tar nu hjälp av varan-
våga fatta beslut födde ett enormt som skolutvecklare behöver vi ha dra i större utsträckning, utmanar
personligt växande med praxisnära
professionsutveckling som mål
Samtidigt blev förväntningarna
tydligare för alla inblandade, fort-
farande med fokus på agerandet
som verktyg. Drivkraften och må-
let med att utbilda processledare
på den egna arbetsplatsen var att
hela tiden söka svar på hur alla i
organisationen kunde bli mer del-
aktiga.

Att flytta en framgångsrik modell
till ett nytt utvecklingsområde
eller en ny enhet
– Vissa av idéerna som tagit fart i
Lärande och inflytande – när olik-

11
#molndaldelar

... spännande utmaning i att
hålla processen vid liv...
kring nya lösningar och tar med Lärandet lever vidare i praktiken
sig fungerande förhållningssätt
in i nya situationer och projekt. Vi – Det är naturligtvis alltid en ut-
skolutvecklare har hittat tydligare maning att hålla lärandet och er-
nischer i arbetet framåt. Vi definie- farenheterna vid liv, särskilt om
rar inte längre uppdraget i termer de förknippas med en person i
av att instruera för utveckling. Is- en verksamhet. Därför har vi fo-
tället ligger fokus på att involvera kuserat mycket på att se lärandet
alla, våga ta ett steg tillbaka, vara under den här tiden som ett för-
lyhörda och flexibla. hållningssätt, ett slags medvetet

12
#molndaldelar

skapad kultur och inte ett projekt AR och VR påverkar utvecklingen.
med början och slut. Vi kommer De relationella kompetenserna i
att fortsätta kombinera lokala in- samverkan med de digitala kom-
satser med centrala så att för- mer definitivt mötas och få mycket
hållningssättet slår rot i organi- större plats i framtidens skola och
sationen och dess organism, inte utveckling.
endast i en eller några personer. Det gör att vi som arbetar med
utbildning och unga kommer att
Erfarenheter som ger nycklar samtala med, inte om elever och
framåt deras vårdnadshavare i högre ut-
– I nästa sammanhang ser jag gär- sträckning. Då har vi nått värdefull
na en bredare dialog, att vi där- utveckling på riktigt. Ω
med får en större spridning samt
ökat engagemang och deltagan-
de. Målet är alla enheter. Jag tror
på fler lärandebesök mellan en-
heter och att cheferna och deras
utvecklingsgrupper direkt arbetar
metodiskt med möten och upp-
följning.
Sammansättningen av utveck-
lingsgrupper behöver ske medve-
tet utifrån syftet att skapa dynamik.
Jag skulle personligen satsa på
att organisera klassrummen och
lärmiljöerna annorlunda och jag
skulle vilja att barnen också utbil-
das i ett coachande förhållnings-
sätt. Överlag behöver vi alla lyssna
mer, det är ingen slump att vi har
två öron och en mun. Det kollegiala
lärandet har eleven i fokus, därför
ska vi se till att ta tillvara elevernas
kompetenser i mycket större ut-
sträckning än vi hittills gjort.
K rin g e leve n f in n s o e rh ö rd
mängd data att dra nytta av. Vi
har föräldrar som vill bidra, vi kan
med teknikens hjälp involvera och
påskynda delaktighet på ett helt
annat sätt än tidigare. När lärare
drar nytta av processledarskapets
agila förhållningssätt och tillsam-
mans med eleven definierar viktiga
ytor att arbeta med, kommer upp-
fattningen om vad en skola är ta
helt andra uttryck. Vi ser redan att

13
13
#molndaldelar

Ur rapporten lärande och inflytande på
riktigt – när olikheten är normen
av Gunilla Almgren Bäck

Film som verktyg i en
reflekterande kultur
Gunilla Almgren Bäck
Skolutvecklare och
Filmmediet stimulerar alla våra sinnen och gör
specialpedagog
att vi effektivt kan återskapa en känsla. Ett sätt
att aktualisera vår egen medvetenhet och väcka
ny inspiration för vidare arbete helt enkelt.
För att sprida lärdomar både på Mölndals Skolarenas YouTube
inom och utanför projektet samt kanal och projektets webbsida.
för att främja det kollegiala Utifrånperspektiv genom olika
lärandet har vi bland annat stadier i filmprocessen – en cirkulär
använt film som verktyg. process:
• Filma för att dela med sig av
Detta har genererat flera olika vär- erfarenheter ( envägskommuni-
den såsom reflektion av individu- kation)
Anders Eriksson
ellt förhållningssätt och analys av • Att bli filmad och se på sig själv
verksamhet och arbetssätt. för att utveckla förståelse kring Medieproducent
Filmaren har under de två åren hur tanke och 
handling hänger
utvecklat en arbetsgång tillsam- samman – förhållningssätt.
mans med de medverkande enhe- • Att visa filmen och se den med
terna. Allteftersom har förståelsen andra (chef, arbetslag, elever ev.
utvecklats kring hur film kan bidra föräldrar).
i arbetet med systematisk skolut- • Att reflektera, analysera och
veckling. sätta ord på det vi ser och upp-
Inför ett filmtillfälle görs olika för- lever tillsammans med andra
beredelser. Den som ska bli filmad när vi ser filmen. Reflektioner har
är med och bestämmer och påver- synliggjorts genom att lägga in
kar både genomförande och pro- pratbubblor i filmen ”pedago-
dukt. En råkopia skapas av filmaren gens reflektion” och ”koppling
som sedan bearbetas i dialog med till uppdraget”
de medverkande. Detta gör att • Synliggöra drivkrafter bakom
de medverkande får möjlighet att agerande samt omsätta reflek-
utveckla sina tankar utifrån det tioner i nya handlingar och för-
som är filmat. Filmerna publiceras hållningssätt.

14
#molndaldelar

Film – ett proaktivt inspirerande satts i handling i nästa steg. Att ha
utvecklingssätt en filmproducent med i projektet
har även främjat glädje i att se och
En reflekterande undersökande höra andra berätta. Filmmediet
kultur med gemensamma värden skapar också möjlighet att inspi-
och begrepp är under utveckling rera genom att fånga upp roliga
i verksamheterna och den sätter och minnesvärda ögonblick i pro-
ljuset på både kollektivt- och in- cessen som vi sedan kunnat åter-
dividuellt lärande. Demokratiska vända till. Det stimulerar alla våra
arbetsprocesser och delaktighet sinnen och gör att vi effektivt kan
är både en rättighet och ett an- återskapa en känsla genom att tit-
svar. Beprövad erfarenhet har ut- ta på någon av alla de trailers som
vecklats i synnerhet med hjälp av producerats från arbetet ute på de
arbetsprocesser med film men olika enheterna. Ω
också med övrig dokumentation
som använts för reflektion och

15
#molndaldelar

Samtal med GUNILLA ALMGREN BÄCK

Att skapa inkluderande
utvecklingsmiljöer
– Jag brinner för elevers delaktighet i Gunilla Almgren Bäck
lärandet och gemenskapen. För att alla skall Skolutvecklare och
ges förutsättningar att lära av, med och om specialpedagog
varandra i en trygg och genomtänkt miljö.

Gunilla Almgren Bäck är skolut- Jag har samarbetat nära med ”pro-
vecklare och specialpedagog jektets” filmare och genom syn-
och har arbetat länge i Mölndals liggörande av dokumentationen
Skolförvaltning. För närvarande har jag blivit medveten om både
arbetar hon där halvtid på Stöd- verksamheters förhållningssätt,
och Utvecklingsenheten, och men också mitt eget personliga
halvtid på Specialpedagogiska förhållningssätt till utveckling och
skolmyndigheten. lärande. Något som har förändrats
under resans gång.
2011 tog hon ödmjukt emot Gul- Alla vi som arbetar med detta
däpplets särskilda pris för sitt ar- kommer in med våra respektive
bete med insatser inom IKT & spe- specialområden och ser utveck-
cialpedagogik som fokuserar på lingsarbetet ur just dessa glasö-
utveckling av tillgängliga lärmiljö- gon. Det har gjort att innehållet
er för alla. och sättet att arbeta blivit mycket
– Det har varit oerhört intres- berikat. Centralt för mig är fokus på
sant att få vara med och forma enheternas inkluderande förmåga
en utvecklingssatsning, där fokus utifrån begrepp som likvärdighet,
har varit och är att arbeta för in- tillgänglighet och delaktighet.
flytande och delaktighet på alla Personligen har jag gått från ett in-
plan. När projektmedel från Spe- strumentellt förhållningssätt till ett
cialpedagogiska Skolmyndigheten mer relationellt. Insikterna i den här
blev beviljade blev mitt uppdrag förskjutningen belyser hela förhåll-
projektsamordning. I detta arbete ningssättet i lärande och inflytande
har jag bland annat haft förmånen – när olikheten är normen, det vill
att fördjupa mig i och analysera säga båda delar är viktiga – struk-
enheternas dokumentation, vilket turella förutsättningar och verktyg
har sammanställts i en slutrapport. i verksamma lärprocesser men

16
#molndaldelar

genom film, bild och text stärker
Delaktighet, gemenskap och arbetsgången och höjer kvaliteten
lust att lära skapas genom en på det som görs, berättar Gunilla
tillgänglig miljö med stor glädje.
– Vi har under processens gång
erfarit och dokumenterat flera
framgångsrika arbetssätt som ge-
också insikter kring grupputveck- och organisationsutveckling. nomsyras av inkludering, på olika
ling, hur vi själv bidrar och påverkar Att främja inkluderande utveck- nivåer i organisationen. Ett sådant
det sociala samspelet. Min roll som lingsmiljöer innebär att undersöka, exempel är ”kritisk vän”. På Toltorp-
skolutvecklare har också gått från organisera förutsättningar och for- sskolan utvecklades tvålärarskap
ett mer expertbetonat perspektiv ma proaktiva arbetsprocesser som som handlar om hur enheten or-
till ett deltagar- och processtödjan- stödjer ett kontinuerligt lärande för ganiserade personalresurser för
de perspektiv. Det har varit till stor alla på verksamheternas alla nivå- att skapa bättre förutsättningar för
hjälp för mig att parallellt med ut- er. Att man tillsammans belyser allas lärande. Detta medförde möj-
vecklingsarbetet samtidigt studera och reder ut framgångsfaktorer ligheter att variera graden av stöd
t.ex. aktionsforskning, handledning och dilemman samt dokumenterar och stimulans till elever, men också

17
#molndaldelar

möjlighet att utforma tvålärarska-
pet på olika sätt t.ex. en undervisar
och en observerar. Det har också
bidragit till en större gemenskap
och möjlighet för både lärare och
elever att påverka och få större in-
flytande över hur vardagen ser ut.
En central aspekt i inkluderande
processer är att lyssna in allas tan-
kar, inte minst barnens och elever-
nas och låta det påverka utveck-
lingen.
Bäst förutsättningar för utveck-
ling och lärande nås troligen då
pedagoger både delar och utma-
nar varandras erfarenheter i pro-
cess- och lärgrupper samt delar
samma praktik och därigenom får
gemensamma erfarenheter att
utgå ifrån.
– Förutom kompetens som pro-
cesstödjande kollega i lärgrupper,
så är kompetens om deltagande
observationer alternativt kritisk
vän.
En viktig nyckel i utvecklingsar-
betet. Det leder till att vi kan brygga
över glappet mellan vad som sägs

Håll i och håll ut,
i process- eller lärgrupper och vad
som görs i barn- och elevgrupper.

skapa förväntningar
Utifrån detta kan vi analysera och
forma strategier för det vi vill och
behöver förändra i våra nuvarande
system.
Att utveckla hur vi gör deltagan-
de observationer i barn- och elev-
grupper är avgörande. Det handlar
helt enkelt om att tillsammans ut- utvecklingsarbetet är alltså i hur organisationen har definitivt avgö-
veckla former för hur vi är en kritisk hög grad arbetet i process- och rande betydelse eftersom det ut-
vän, hur vi dokumenterar och iden- l ärgrupper påverkar arbetet i gör bryggan in i den pedagogiska
tifierar behov i det vi observerar barn- och elevgrupper. Deltagande verksamheten.
och hur vi sedan ger feed-forward observationer av genomtänkt slag – Den centrala projektsamord-
med fokus på kontinuerlig utveck- är ett svar på detta och definitivt ningen har bland annat bidragit till
ling av tillgängliga aktiviteter och något som vi bör satsa mer på att hålla i och hålla ut i arbetet,
lärmiljöer för såväl personal som framöver. Att strukturera, skapa förvänt-
barn och elever. D e l a t p e d a g o g i s k t l e d a r- ningar, tydliggöra, lyfta fram likhe-
En c e n t r a l f r å g e s t ä l l n i n g i skap som involverar alla nivåer i ter, skillnader och utmaningar samt

18
#molndaldelar

sammanfatta processen. Det har handlar om verksamhetslogik,
även handlat om att ta fram gemen- hur verksamheten logiskt hänger
samma aktionslärande frågor och samman med strukturer och förut-
verktyg för analys, vilket presenteras sättningar som ges samt proaktiva
i rapporten. Ute på enheterna har arbetsprocesser tillsammans med
man arbetat mycket med att verkli- ledning på alla nivåer.
gen få med alla och att använda den Vi arbetar med människor, vi
kompetens som utvecklas inom vår är alla individer och att tillvarata
processledarutbildning. Samman- de erfarenheter som vi möter är
taget har proaktiv ledning och stöd oerhört viktigt för att kunna bedriva
bidragit till ett fördjupat lärande och utvecklingsarbete. Det gör att varje
att därigenom hitta varje individs process blir unik, där de människor
källa till motivation. Just intresset som ingår behöver få göra resan. Vi
utifrån, exempelvis från centrala behöver leva som vi lär – respek-
utvecklingsenheten eller en annan tera att det inte fungerar att flytta
enhet, med förväntan att det spelar över ett färdigt koncept från en
roll vad som händer och hur vi gör verksamhet till en annan rakt av. Vi
saker, har varit ett ovärderligt bränsle behöver kontinuerligt ställa oss frå-
för utvecklingen. gan om hur logisk vår verksamhet
En framgångsfaktor är det centrala är så att den leder till att lärmiljön
stödet där vi skolutvecklare stödjer är tillgänglig för alla. Ω
lokala processer genom att delta i
enheternas ledningsgrupper.
– Generellt sett för vi inte in färdiga
strukturer och processer utan stödjer
varje enhets lokala utveckling utifrån
de behov som finns där, men det har
också givits exempel på mötesstruk-
turer och olika verktyg för reflektion
med mera. Behoven kan se mycket
olika ut. Det som har varit viktigt i det-
ta arbete är att stimulera till självinsikt
och utveckling, Att skapa trygghet
och visa ett uppriktigt intresse samt
ha höga förväntningar på det arbete
som bedrivs.
Genom att samla ihop, analysera
reflektioner, lärdomar och resultat
från seminarier och enheternas do-
kumentation har Gunilla i rapporten
beskrivit resultat i strukturkvalitet
och processkvalitet som mynnar ut
i beprövad erfarenhet av forsknings-
baserad verksamhetsutveckling i
Mölndals Skolförvaltning inom detta
utvecklingsarbete.
– Så här i efterhand ser jag att det

19
#molndaldelar

Skolutvecklare mot väggen

Tankar i tiden…

Redaktionen frågade några av skolutvecklarna i Mölndal vilka de
viktigaste ingredienserna i en lärprocess är. Så här ser de på saken...

Kristofer Skogholm,
Skolutvecklare

Svar: De viktigaste ingredienserna för mig i en lärprocess är mod för att våga
ge sig ut i något nytt och nyfikenhet som lockar en att just våga ta steget.

Anders Karlsson,
ITK-samordnare och skolutvecklare

Svar: Det personliga engagemanget. Det behöver kännas angeläget och
meningsfullt att lära. Ett viktigt sätt att hitta den viljan är just att ge utrymme åt
och lyssna in förväntningar och behov. Att helt enkelt skapa ytor där det finns
rum för att utöva inflytande. Det är något alla både behöver både ge och få i
vardagen för ökat engagemang.

Christer Ferm,
Utvecklingschef

Svar: Det viktigaste är nyfikenhet, öppenhet och intresse för lärande. Att hitta
motivationen och viljan att lära nytt. För det behöver den lärande få hjälp med
att se sig själv utifrån och sätta sina erfarenheter i perspektiv. Det är också av
stor betydelse att lära med och av varandra, att kunna ställa ”friska frågor” som
leder framåt.

20
#molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Nästa steg och framtida utmaningar

Det finns många goda krafter som vill förändra
utbildningssystemet, men de behöver samverka för att nå effekt.

Alla behöver vi hjälpas åt. erfarenheter att agera utifrån. enheter som kritiska eller reflek-
Från den enskilda enheten till Mölndal har byggt upp och or- terande vänner två och två. Detta
kommunal och nationell nivå. Vi ganiserat ledning och utvecklings- faciliteras av vår Stöd- och Ut-
kan inte vara ensamma. stöd så att det finns en handlings- vecklingsenhet. Det innebär att vi
beredskap (resilience) för att ”ta kan låta alla få tillgång till ett uti-
Vi startar nu därför en ”Nationell emot” och utveckla olika aspekter frånperspektiv utan forskare eller
konfererande konferens” med som spelas in lokalt och nationellt: verksamhetsutvecklare hela tiden.
syfte att på sikt bidra till ett radi- läslyft, specialpedagogiklyft, for- Utbl i ck o ch inbl i ck frå n e n
kalt förbättrat utbildningssystem. mativa kvalitetsdialoger, ledarut- myndighet: Mölndal i den större
Detta i termer av att konstruktivt veckling eller verksamhetsutveck- kontexten
och proaktivt leda och stödja kärn- ling via tränade processledare eller Som sades i inledningen utma-
verksamhetens samlade förmåga processtödjare. nas det svenska såväl som andra
att se, förstå, anpassa och särskilt För att alla skall få någon form europeiska utbildningssystem av
stödja utifrån elevers förutsätt- av utifrånperspektiv konsekvent att ”på riktigt” och långsiktigt håll-
ningar. har vi i Mölndal börjat arbeta med bart, verkligen nå och möta alla
Mölndal har tillsammans med
SPSM bjudit in team av kommun-
representanter, forskare och myn-
digheter m.fl. till en konfererande
konferens som denna gång har
rubriken :
”Arbet splat sbaserat lärande
i systematisk och inkluderande
verksamhetsutveckling”.
I Mölndal har vi tagit med oss lär-
domar och erfarenheter från de tio
enheterna i Lärande och inflytande
på riktigt – när olikhet är normen.
När vi nu går från tio enheter in i ak-
tiviteter som berör alla enheterna
och alla chefer har vi en bra grund
av erfarenheter och beprövade

21
#molndaldelar

elever så att de kan stödjas i att nå ibland en så stor andel som 2/3 i bristerna. Problemet med en hel
sin potential. Resultaten i PISA-un- förmågan att erbjuda en likvärdig del satsningar är att de inte träffar
dersökningarna och andra mät- utbildning, att ge särskilt stöd vid kärnan i vad som är avgörande för
ningar har de senaste åren påvisat behov samt att leda och bedriva en god kvalitet i skolan och goda
att det brister någonstans i syste- systematiskt kvalitetsarbete. resultat. Att dessutom satsningar-
men. Mot dessa undersökningar Med utgångspunkt i denna för- na ibland inte är tillräckligt uthål-
kan givetvis anföras synpunkter, ståelse är det inte svårt att förstå liga leder lätt till att skolan blir en
men parallellt visar Skolinspek- att det utlöser ett mer ”reaktivt plats där vi ”i år håller på med x”
tionens och Skolverkets lägesrap- beteende” i form av en vilja på alla och ”nästa år satsar vi på y”. Det
porter från 2010 till idag att av de systemets nivåer att så snabbt är svårt att göra något långsiktigt
inspekterade skolorna så brister som möjligt komma tillrätta med genomgripande.
Därför är det extra spännande att
ha fått följa utvecklingsförsöken i
Mölndals stad, där man lyckats
koppla ihop löst hängande saker
till ett mer helhetligt tänkande.
Symbolen som används är ett pa-
raply för ”verksamhetsutveckling
och resultat på riktigt”.

Problemet
med en hel
del satsningar
är att de inte
träffar kärnan
i vad som är
avgörande

22
#molndaldelar

De allra viktigaste faktorerna i och statliga stödpersoner, där elever genom att mer konstruk-
Mölndals utveckling synes ha varit: vikten av förvaltningsledningens tivt och proaktivt leda och stödja
• en samordnande stöd-och ut- riktning och arbete framhållits kärnverksamhetens samlade för-
vecklingsenhet har tagit på sig och stärkts. måga att se, förstå, anpassa, extra
och fått ansvaret för att samord- • en gemensam utbildningspro- anpassa och särskilt stödja utifrån
na processerna samt att stå för cess som stöd för förskoleche- elevers förutsättningar. Detta lovar
utbildning och träning av lokala fer och rektorer har pågått och gott och är väl värt att dela med
processtödjare på respektive pågår i syfte att stärka ledarens andra. Ω
enhet förmåga att driva systematisk
• ledningen på enhetsnivå har verksamhetsutveckling tillsam-
involverats genom tillåtandet av mans med processtödjare och
”lokal anpassning” kring utma- personalen.
ningarna på enheten
• en ständig dialog har förts mel- På detta sätt har Mölndal kunnnat
lan förvaltningsledning, forskare stärka förmågan att inkludera alla

23
#molndaldelar

E
A ND
T
F LY N
& IN
G T R ME
E I NO
A ND RIKT R
R PÅ Ä
LÄ EN
H ET
IK
OL
R

Paraplyet håller samman fyra fokusområden för hela skolförvaltning-
en: inkludering, delaktighet och inflytande, IKT och digital kompetens
samt ledarskap. Varje del erbjuder ett tolkningsutrymme vilket möjlig-
gör delaktighet för utformandet av utvecklingsarbetet.

På så sätt har varje enhet ett paraply med egna fokusområden inom
ramen för projektet. Varmt välkomna att ta del av hela rapporten på:
http://www.skolutvecklingmolndal.net