You are on page 1of 19

Kvantkemi

Matti Hotokka
Fysikalisk kemi
Energi
Bestr av den kinetiska och den
potentiella energin

E T V

Delarna kan variera, men summan r


konstant om man inte tillfr energi utifrn.
Klassisk fysik
V

R
Varje vrde av den totala energin r mjlig.
Kvantmekanik
E,V

Systemet kan inte ligga


mellan de fastslagna
energiniverna.

R
Endast vissa vrden av den totala energin r mjliga.
Kvantmekanik
E,V

Systemet kan inte ligga


mellan de fastslagna
Energiniverna utan den
kan endast landa p en
energiniv.

R
Endast vissa vrden av den totala energin r mjliga.
Klassisk fysik
Partikelns energi och rrelser kan
frutsps exakt, om man knner massan,
hastigeten och krafterna. Varje energi r
mjlig.
E=mv + V
F=ma

V Fdx
Kvantmekanik
Partikelns energi kan rknas exakt frn
Schrdingers ekvation.

H E
Endast vissa energier r mjliga.
Kvantmekanik
Partikelns position r inte exakt knd utan
man kan endast ange en sannolikhet fr
att man hittar partikeln nra punkt Q.
Sannolikheten rknas frn vgfunktionen.
Q Q
P ( x)dx
2
Q
P

Q
Q
Normalisering
Partikeln finns ngonstans i rummet.
Sannolikheten fr att verhuvudtaget hitta
partikeln ngonstans i rummet r lika med
ett.

( x)dx 1
2


Schrdingers ekvation
I Schrdingers ekvation

H E
r Hamiltons operator
H T V
knd. Energin E och vgfunktionen
kan lsas.
Resultat
Diskreta exakta energiniver En.
Till varje energiniv frknippas en
motsvarande vgfunktion n.
Inga exakta hastigheter, inga exakta
positioner
Sannolikhetstolkning: Frn vgfunktionens
kvadrat kan partikelns sannolika position
rknas.
Hur rknas
Operator r i matematiken ett recept. T.ex.
en deriveringsoperator sger att
funktionen som fljer skall deriveras.

Dx 2 x
2

En operator betecknas med hatt.


Symmetrioperator opererar p en molekyl.
Hamiltons operator opererar p en
vgfunktion.
Hamiltons operator
Hamiltons operator anvnds fr att rkna
systemets (molekylens) totala energi E
Energin r summan av kinetisk och
potentiell energi
Hamiltons operator r summan av
operatorer fr kinetisk energi och potentiell
energi
H T V
Hamiltons operator
Den kinetiska energin skrivs alltid p
samma stt
2 2
h d
T 2
8 m dx 2
Den potentiella energin karakteriserar
systemet
h = Plancks konstant
m = partikelns massa
Exempel
Partikel i en lda med ondligt hga
vggar.
Exempel
Partikel i lda 3
E
E3 a

E2 1

a
E1
Exempel
Harmonisk oscillator
E,V

R
Exempel
Harmonisk oscillator
h f 1 r2
E0
1
0 2 e 1/ 4 2

2 m
2

h f 12 r 2
E1
3
1 2 re1/ 4
2 m
2

h f 1 r2
E2 5
2 1 / 4
( 1
r 2
1)e 2

2 m
2 2 2