Nr 2 2017 april

å rs m ö te 2 0 1 7
fo ru m 2 1
m u s ik lä ra re i B jä rr e d
d ig it a la v e rk ty g
s ä rk s k il d a b e h o v
c u b a li b re

www.mrmusik.nu
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 1
YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad är TransAcoustic™
och Silent Piano™?
Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamahapiano
med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsertflygel. Spela utan att störa
andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen
mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten används
som “högtalare” även för de digitala ljuden.
Välkommen in för att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic
Den 121 cm höga U1-modellen är känd för
Yamaha Disklavier ENSPIRE NYHET! sitt klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva
Nya Disklavier ENSPIRE är en perfekt symbios design. Med tillägget TransAcoustic kan
av avancerad digital teknik och Yamahas traditionella du även använda instrumentets resonans-
pianohantverk. Spela själv, lyssna på inspelad musik, botten som högtalare för de digitala
eller använd ENSPIRE Controllerappen för Android ljuden, alternativ öva tyst i hörlurar.
eller iOS för mer avancerad uppspelning.
88.000 kr
ENSPIRE piano från 160.000 kr Silent 114.000 kr.
ENSPIRE flygel från 245.000 kr Transacoustic 127.000 kr

Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter i

Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.
förhållande till större Yamahaflyglar.

89.900 kr Silent 133.900 kr

KAMPANJ GB1

Yamaha NU1
Yamaha B2 Hybridinstrument som kombinerar en
B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en äkta pianomekanik, ljudet från en CFX
fantastisk klang med mycket djup och volym. konsertflygel samt en exklusiv piano-
Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och möbel i högglanspolerad svart finish.
tack vare det eleganta traditionella kabinettet NU1 har en påkostad högtalaranläggning
passar B2 in i varje hem. på totalt 160 watt, och du kan även öva
Alla pianon i B-serien kan också fås med tyst i hörlurar. Finns även i högglans-
Yamaha Silent Piano-teknologi. polerad vit finish.

44.995 kr Silent 61.995 kr 44.295 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB
Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se

2 www.halmemusik.se Musi www.andreassonmusik.se
k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 ypc.ordermusic.se
Från redaktionen... Mu s i k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7

God eftermiddag, bäste mu- en kovändning i innehållet i musikunder- preludium 3
siklärare!
visningen vad gäller ensemblespel, från redaktionen formulerar sig
traditionella instrument som gitarr och
Det är mycket som ändras så elbas till digitala som ipads och telefoner.
digitalt i Bjärred 4
Han menar att musik musikämnet tende-
här års. För några dagar gick rar att bli ett hantverksämne och inte det nytt läromedel
vi över till sommartid och vår kreativa, konstnärliga och estetiska ämne
vakna tid blev lite ljusare. som det förtjänar att vara – som det blir noter 5
med hjälp av mobiltelefoner och Ipads! paradigmskifte
Snart hojtar nykläckta stu- Musiklektionerna räcker inte till för att
denter från lastbilsflak och lära sig spela så bra att man kan arbeta
med musikaliskt uttryck och få starka mu- ackordkort 8
buskar att ”den ljusnande sikupplevelser. Risken är därför att fokus för gitarr
framtid är vår…” Så kan det på rockinstrument trots goda intentioner
leder till ointresserade och oinspirerade årsmöte 2017 9
verka kanske, men allt har ju elever. Visst, med appar och andra digi-
en baksida, en skuggsida, om tala plattformar skapar eleverna musik vad hände?
som den faktiskt låter i dag. Detta öppnar
nu solen lyser på objektet upp för en helt annan konstnärlig nivå att undervisa 12
vill säga. Ibland undrar vi. och ett musikaliskt lärande. ”Först då får med andra instrument
musikämnet den kreativa och konstnär-
Nåväl, alldeles nyss fick vi en mail från liga plats den förtjänar”, säger Olle Zan-
valberedningens ordförande, ja det är ju dén. Vi undrar då naturligtvis var och av cuba libre 15
snart årsmöte i Musiklärarnas Riksfören- vem det då är som den långsiktiga musi- fritt?
ing, det hundrafemtonde, om vi räknat kaliska kunskapen skall introduceras och
rätt. Brevet var skrivet i illrött; få mu- utvecklas? Ni vet den där kunskapen och manifestation 16
siklärare verkar vilja engagera sig i MR känslan som infinner sig hos eleverna när forum21
framöver. Musiklärare verkar vara snåla de vet att detta är något de skapat själva
med sitt engagemang och öppnar i för och tillsammans, lite autentisk känsla,
liten utsträckning pungen när det gäller att något är på riktigt. Vi har väl anled- krönika 18
att betala medlemsavgiften i MR. Alldeles ning att återkomma till denna fråga se- kristina igen
för få har lyckats skramla ihop till denna, nare förmodligen. Läs gärna texten under
men det har vi skrivit om ett antal år nu. Noter på sid 6 och hör av dig!
I förra numret bad vi medlemmarna om
deras åsikt vad gäller tidningen fortsatta Vi fick ett brev från en musiklärare som
existens; skall tidningen enbart komma tyckte att MR:s rekommenderade utrust-
ut digitalt och på nätet eller skall vi fort- ningslistor var alldeles för omfattande. Vi
satta att trycka tidningen och skicka den tog kontakt och träffade på en musiklära-
per post. Tror ni att det är någon mu- re med tydliga ambitioner och en vilja att
siklärare som lyckats slita sig från diri- formulera sig om musikundervisning! Läs
gentpulten eller vad de nu håller hus och hens text på sidan 12 och 13. Intressant!
skriva ner ett svar? Inte en enda synpunkt
har vi fått…

Vi skulle kunna hålla på i evighet och
I vårterminens andra nummer av Mu-
sikläraren hittar du också reportage från
en resa på Kuba, en text om Forum21,
Musikläraren
ge uttryck för vår besvikelse över med- som i december 2016 anordnade ett upp- Ansvarig utgivare:
lemsgruppen eller över musiklärare över- rop för musiken i skolan, en påminnelse Kristina Stenborg
huvudtaget… Ni kanske har flytt skolan? om EU:s åtta nyckelkompetenser och ett Månsagårdsvägen 28
På Aktuellt meddelade man alldeles nyss verktyg för att lära sig ackord på gitarr
att det fattas 38 000 tusen lärare i Sverige lite lättare samt om Musiklärarnas Riks- 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
idag . År 2019 räknar man med att antalet förening årsmöte 1 april.
från-skolan-flydda skall öka till 60 000. Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
Detta, som du läser nu, skrivs några da- februari, april, september, december.
I detta nummer av Musikläraren fort- gar före 1 april. Det känns spännande och Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och
sätter vi att rapportera om de digitala ödesmättat att senare få läsa om årsmö-
verktygens intåg i musikundervisningen. tet och vad som hände då… pensionärer: 100:-/år.
Det handlar om en digital lärobok. En Studerande: Gratis det första medlemsåret.
fungerande lärobok i musik har vi väntat För övrigt hoppas vi att den ljusnande Omslagets första sida: Pablo Melara
på. Nu är det väl så att musiklärare är så framtid har många glädjor och lyckliga
individuellt funtade att det skall mycket stunder i sitt sköte! Gymnasieutredning- Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
till att ett läromedel kommer att vinna en, kulturskoleutredningen, ja du vet!
gehör hos flertalet lärare. Men det är bara 371 47 Karlskrona
att önska lycka till! För digitalt skall det Snart är det intåg i sommarhagen… tel. 0455/365 604
ju vara! Läs på sid 4 och 5. e-post: order@kp-tryck.se
Nästa nummer av Musikläraren kommer i Redaktör: Rune Fredriksson
Skolverket har kommit med sitt stöd- mitten av september. (osign. foto och text)
material i digitala verktyg och i artikeln
på sidan 6 under rubriken ”Det krävs ett Trevlig fortsatt vårtermin! tel. 031/47 51 58
paradigmskifte för hela musikämnet” fö-
respråkar Olle Zandén, Linnéuniversitet,

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 3
Besök på en musik-
lektion i Bjärred

Läromedel i musikundervis-
ningen har länge varit mer el-
ler mindre obefintliga. Av tra- ”Digitala läromedel ger nya möjlighe-
dition har musiklärare istället ter för min musikundervisning”
främst använt sig av egentill-
verkat material i sin under-
visning. Musikläraren Robert
Petersson har upptäckt möjlig- – Montessori Bjärred är en helt digital Saknat läromedel i musik
heterna med digitala lärome- skola. På 7-9 arbetar vi en-till-en sedan Robert Pettersson har jobbat som mu-
tre år tillbaks. På 4-6 har vi precis börjat siklärare sedan 2005 och på Montessori
del och använder idag det nya som digital skola. Där har de två elever Bjärred i 1,5 år. Han har tidigare inte an-
digitala läromedlet Gleerups per dator idag, berättar Lisbeth Anders- vänt läromedel i någon stor utsträckning.
son som är rektor på skolan. – Det har i princip aldrig funnits något
musik. Eleverna älskar film- Både lärare och elever på skolan ser stora läromedel i musik för högstadiet. Samti-
klippen och för Robert spar det fördelar med att jobba digitalt. Framfö- digt har vi en läroplan för musik och som
värdefull tid! rallt framhåller de smidigheten och att ha musiklärare förväntas jag själv skapa lä-
alla läromedel samlade på ett ställe. romedel vilket är mycket svårt att hinna
– Fördelarna med ett digitalt läromed- – Ett av skolans uppdrag är att utveckla med, berättar Robert.
len är många. Det är alltid aktuellt och elevernas digitala kompetens och här ser Sedan i höstas använder han det nya di-
uppdaterat vilket innebär att jag som pe- vi de digitala läromedlen som en del av gitala läromedlet Gleerups musik 7-9 som
dagog inte behöver lägga tid på att själv detta. Läromedlet är alltid tillgängligt. De är upplagt efter läroplanens tre grundpe-
göra research, säger Robert Pettersson, elever som behöver extra repetitioner för lare för musikämnet och bygger på att
musiklärare på Montessori Bjärred, en att befästa innehållet ytterligare eller de fånga och skapa glädje med musikens
förskola och grundskola i skånska kom- elever som vill gå vidare och fördjupa sig hjälp.
munen Lomma. har stora möjligheter till detta, säger rek- – Att äntligen ha ett läromedel känns jät-
Vi besöker skolan en kulen dag och ute tor Lisbeth Andersson. tebra! Jag har saknat det. Tidigare har jag
blåser en kylig vind men inne på skolan – Det är mycket smidigare. Man kan fort- ibland använt ett för mellanstadiet men
möts vi av full aktivitet. I musikrummet sätta jobba på övningen hemma på da- det har fungerat dåligt. På högstadiet
som alltid är öppet för eleverna sitter ett torn och allt är samlat. Det är lättare att måste man ge eleverna uppgifter som de
par killar och spelar gitarr. hitta rätt avsnitt, berättar en elev. ska utföra.

4 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Följer läroplanens delmoment
Gleerups musik innehåller inspirerande
länkar, fakta och självrättande övningar
och har ett flexibelt och pedagogiskt lä-
rarmaterial, där rubrikerna är desamma
som delmomenten i läroplanen för de
olika kunskapskraven.
– Som lärare väljer man själv var man
börjar och hur lång tid man använder till
respektive delmoment och till varje lek-
tion. Det är ett bra upplägg. Läroplanen
för musik innehåller mycket som vi ska gå
igenom. Jag uppskattar att Gleerups mu-
sik följer läroplanen. Det spar mycket tid
för mig, säger Robert.
Roberts elever har jobbat mycket med de
självrättande övningarna. Han upplever
övningarna som positiva och eleverna
kan testa sig själva tills de kan.
– Testerna är kul och det är bra att frå-
gorna går att göra hur många gånger som
helst. Även om man måste göra om så
kommer man bättre ihåg de frågor man
svarat på flera gånger, säger en av elev-
erna.

De många filmerna fångar – Jag gillar att man kan byta bakgrunds-
Vi är med på dagens musiklektioner och färg, det blir lättare att fokusera och lät�- info på skolans veckoplan istället. Allt
första lektionen inleds med att klas- tare att läsa. Det är också bra att man kan måste finnas på datorn idag. Där har vi en
sen ser på en film om dansen Charles- förstora texten, säger en annan elev. enorm fördel med ett digitalt läromedel
ton. Medryckande charlestontoner fyller att eleverna alltid har tillgång till lärome-
klassrummet och det känns faktiskt lite Vad är ett storband? dlet både i skolan och hemifrån.
svårt att sitta still. En av eleverna stäl- Vid en av lektionerna vi är med på sitter – En nackdel med digitala läromedel är
ler sig upp och börjar dansa till musi- eleverna två och två och testar sig själva att om nätet ligger nere så ligger under-
ken och härmar filmens karaktäristiska på avsnitt de gått igenom tidigare. Två visningen också nere. Då måste man ha
20-talsmoods. killar har fastnat på uppgiften om vilken en reservplan, säger Robert.
De många filmerna i Gleerups musik upp- av följande artister som är storband? Kan
skattas av eleverna. det vara Chuck Berry? Pilotskola fick testa läromedlet
– Filmerna är roliga och man kan titta på – När man gjort ett test, även om man Robert använde Gleerups musik redan
dem som inledning så fattar man bättre bara har ett fel, så får man inte godkänt innan det var färdigutvecklat, eftersom
det man läser, berättar en av tjejerna i utan måste göra hela testet igen. Man kan Bjärred Montessori är en av Gleerups
klassen. trycka på en knapp ”Granska dina svar” pilotskolor. Som pilotskola har skolan
men jag skulle vilja ha en knapp med åtagit sig att använda och utvärdera Gle-
Funktioner som ger stöd för smart stu- ”Granska dina fel”, tycker en av killarna. erups digitala läromedel under ett läsår.
dieteknik Någon elev önskar ännu fler illustrerande Roberts musikklasser var de första klas-
I Gleerups digitala läromedel kan elev- bilder i Gleerups musik. Och två tjejer serna som använde läromedlet. Idag är
erna själva skapa sin personliga lärupp- kommer fram och berättar att det finns det många skolor som använder Gleerups
levelse. De kan ändra storlek på text, övningar med piano där man ska kryssa i musik.
bakgrundsfärg, göra egna markeringar vilka tangenter man ska slå ner. – När jag först började använda det di-
i texten, få innehållet uppläst och lägga – Det skulle vi vilja ha också för gitarr! gitala läromedlet hade jag synpunkter
in egna kommentarer eller bilder för att på ett avsnitt om digitala sätt att skapa
komplettera texten. Allt finns på datorn musik. Jag tyckte att det behövde byggas
– Jag brukar markera det viktiga och läsa Robert beskriver hur hans elever idag har ut. Författarna har nu kompletterat av-
det till provet. Sedan tycker jag lyssna- allting i datorn och att också hela skolans snittet.
funktion är bra, särskilt när man är trött, planering finns i datorn. Som musiklärare har man ofta eget mate-
det är bra att läsa och lyssna samtidigt, – Om jag ger eleverna uppgifter på pap- rial till eleverna som man vill använda. I
säger en elev. per vill de att jag mejlar eller lägger ut det digitala läromedlet finns möjligheten
att bygga ut läromedlet och lägga till eget
material. Det gör att man får ett flexibelt
läromedel anpassat efter sitt och sina
elevers behov.
– I mina klasser har jag ofta använt län-
karna till Youtubeklippen som eleverna
gillar jättemycket. Jag uppskattar att det
finns många tips i läromedlet i stället för
att jag själv måste leta på nätet efter län-
kar eller artiklar.
Robert menar att det är lätt för eleverna
att hitta i det digitala läromedlet och det
är enkelt för honom att hänvisa, vilket
underlättar.
– Gleerups musik ger mig som lärare i
musik ett fantastiskt stöd både för pla-
neringen och undervisningen, avslutar
Robert.

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 5
Noter
”Det krävs ett paradigmskif-
te för hela musikämnet”
Användandet av digitala verktyg blir let borde öppna upp för den skaparglädje Den nödvändiga grunden
allt vanligare i alla ämnen i klassrum- och upplevelse som all musik bygger på.
men. Inom de estetiska ämnena är Genom intervjuer med VFU-hand-
användandet av datorer och paddor Olle Zandén tillstår att pop-och rock- ledare har Jens Gardesten, universi-
desto ovanligare, med musik som ett musik i klassrummen på sin tid innebar tetsadjunkt vid Linnéuniversitet, i sin
utmärkande exempel. Musikindustrin en modern undervisningsform men att i avhandling identifierat faktorer som
är som vi känner till en stor använda- en värld där mycket musik görs mer el- är helt nödvändiga för att klara lärar-
re av digitala verktyg. Skolverket har ler mindre elektroniskt är det inte en rollen.
insett betydelsen av digitala verktyg i grundläggande instrumentlära som är Fyra förmågor som pekas ut som nödvän-
skolan. Sedan några månader finns på avgörande för elevernas utveckling. Det diga för lärare är:
Skolverkets hemsida stödmaterial i di- är visserligen ett värdefullt kunnande,
gitala verktyg för musikämnet. men musiklektionerna räcker inte till för • Visa mognad och ta vuxenansvar
att lära sig spela så bra att man kan arbe- • Ta plats och visa ledarskap
Enligt en artikel i Skolvärlden (december ta med musikaliskt uttryck och få starka • Ge plats åt eleverna
2016) ”krävs ett paradigmskifte för hela musikupplevelser. Risken är därför att • Ha överblick och agera med närvaro
musikämnet”. Det är Olle Zandén, uni- ett starkt fokus på rockinstrument, trots
versitetslektor vid institutionen för mu- goda intentioner, leder till ointresserade Avhandlingens titel: ”Den nödvändiga
sik och bild som står för dessa ord. och oinspirerade elever, säger Olle Zan- grunden: underkännanden och erkännan-
Musiklärarnas brist på kännedom inom dén i artikeln. den under lärarutbildningens verksamhets-
det digitala kunskapsfältet bekräftas av förlagda delar”
Skolverkets Nationella ämnesutvärde- Enligt Linnéuniversitetets forskning går
ring av musik. Enligt rapporten beror det i stället betydligt snabbare att med Den första förmågan av nödvändiga
frånvaron av digitala verktyg i musikun- hjälp av digitala verktyg lära sig arbeta grunden är förmågan att visa mognad, att
dervisningen på att många musiklärare med klingande musikaliska uttryck, med ta vuxenansvar. Handledarna beskriver
saknar tillräcklig kunskap om hur verkty- appar och andra digitala plattformar kan att det är viktigt att den blivande läraren
gen fungerar. Andra som behärskar tek- eleverna skapa musik som den faktiskt har kommit ur sin egen tonårsperiod och
niken, står fortfarande frågande till hur låter i dag. Detta öppnar upp för en helt inte beter sig som en elev själv.
den bäst kan integreras i undervisningen. annan konstnärlig nivå och ett musika-
Med detta som grund tillsattes hösten liskt lärande. En annan del i grunden är förmågan att ta
2015 en projektgrupp bestående av fors- ”Först då får musikämnet den kreativa plats och visa ledarskap. Att samla grup-
kare, musiklärare och musiklärarutbilda- och konstnärliga plats den förtjänar”, sä- pen, hålla en genomgång för klassen, få
de från institutionen för musik och bild ger Olle Zandén. blickarna på sig och visa sig som ledare.
vid Linneuniversitetet i Växjö. Efter ett Enligt handledarna har många studenter
omfattande researcharbete finns nu ett problem med den här biten.
undervisningsmaterial i digitala verktyg.
Det innehåller rekommendationer om Den tredje förmågan är enligt handledar-
användning samt erfarenheter av förde- na svårt att att komma tillrätta med om
lar och risker med att låta eleverna arbeta den inte redan finns på plats: förmågan
digitala verktygen. att ge plats åt eleverna. Enligt handle-
darna har många lärarstudenter svårt att
Olle Zandén, universitetslektor på Lin- byta perspektiv, lämna sitt eget och ta
néuniversitetet, har varit med sedan elevernas.
projektet startade. Han hoppas att ma- MR är sedan 2004 en själv-
terialet ska bidra till att musiklärare får
det kunskapslyft de behöver, men för att
ständig och oberoende fören- Den fjärde förmågan är också kommuni
den ska ge maximal genomkraft tror han ing för alla musiklärare och kativ och nödvändigt för att lärarvarda-
gens alla samspelssituationer med barn-
att det krävs ett förändrat förhållnings- blivande musiklärare. gruppen eller skolklassen ska fungera.
sätt till hela ämnet. Trots att läroplanen Som medlem erhåller du bl.a. Det är en subtil, kommunikativ förmåga
säger att digitala redskap ska användas i tidningen Musikläraren till överblick, att kunna agera med när-
musikundervisningen läggs i många fall
250:-
varo, enligt Gardesten.
oproportionerligt stor tid på att lära sig
grundläggande klaviatur-, gitarr-, bas-
och trumspel. Bg 5337-0706 Chocken många upplever när de mö-
ter skolvardagen måste upp på bordet.
”Handledarna måste tala klarspråk med
Olle Zandén menar att musikämnet ten- Studerande och pensionärer studenternas om läraryrkets positiva och
derar att bli ett hantverksämne och inte
det kreativa, konstnärliga och estetiska 100:- negativa sido”, är en av slutsatserna i
Gardestens avhandling.
ämne som det förtjänar att vara. I mu- Fråga: Vart tog ämneskunskaperna vä-
sikämnets syftestext betonas bland an- För studerande är det första gen?
nat kreativitet, musikalisk lyhördhet och medlemsåret
musik som upplevelse, uttryck och kom-
munikationsform. Olle Zandén påstår i gratis! Källa: Skolvärlden
artikeln att det nuvarande betygssyste-
met kan leda till en kreativitetsdödande
pedagogik. Det är ett system som lätt Skriv till:
leder till att eleven kan pricka av ett an- katarina.landerstedt@utb.harryda.se
tal avklarade delmoment, när det i stäl-

6 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Gleerups musik – Nyhet!

en inspirationskälla i musikämnet

Gleerups musik ger dig som undervisar i
musik i årskurs 7–9 ett stort stöd i planeringen
och undervisningen. Med lektionstips, fakta,
arbetsblad, filmer, ljudklipp, länkar och mycket
mer får du och dina elever inspiration och stöd
i sin inlärning och utveckling.

Prova gratis!
På gleerups.se kan du prova elevversionen av Gleerups musik gratis i 30 dagar.
Kontakta gärna läromedelutvecklare Ewa Ekdahl, ewa.ekdahl@gleerups.se eller
Gleerups kundservice, info@gleerups.se, om du vill veta mer. I SAMARBETE MED DIG

Gleerups_musik_180x130.indd 1 2017-03-24 13:31
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS IE FINNS IE FINNS

IE
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IEPÅ MUSIKHÖGSKOLAN
FINNS IE FINNS IE FINNSI IE
MALMÖ
FINNS IE FINNS
MHM.LU.SE
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE? FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS! IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 7
Robin Kristiansson jobbar som musiklärare sedan sju år till-
baka. I rollen som musiklärare ser han ständiga utmaningar
i att stimulera eleverna till lärande på ett lustfyllt sätt. Ack-
ordkort föddes i den ständiga jakten på pedagogiska verktyg
som kan underlätta elevernas inlärning. Robin menar på sin
hemsida att det är ”det ultimata verktyget när du vill lära dig
spela ackord på gitarr”.
Ackordkort är framtaget för att optimera – Vilka ackord ingår i respektive set? När mätte du ljudnivån sist?
inlärningen av gitarrackord och göra den – Det finns två olika set; Klassrum och
abstrakta avkodningen av traditionella Dur & Moll. Setet Klassrum innehåller 30 Musiklärarnas Riksförening har i alla år
ackordtabeller mer begriplig och prak- kort och är ett utökat set där alla dur – värnat om musiklärares arbetsmiljö och
tisk. Ackordkorten placeras under sträng- och mollackord är representerade samt hälsa. Olika undersökningar har visat att
arna, direkt på gitarrens hals och kloss an sex vanligt förekommande dominantack- musiklärare är drabbade av tinnitus, hör-
mot sadeln. Man får direkt information ord, ex. A7, D7. Detta set rekommenderas selnedsättning och ljudöverkänslighet.
var respektive finger skall placeras samt varmt till skolundervisning. Dur & Moll Orsaken till musiklärarnas arbetsmiljö-
vilka strängar som skall slås an. När fing- innehåller 24 kort, dvs. alla 12 ackord i problem kan förmodligen relateras till
rarna är på rätt plats tar man bort ack- både dur och moll. undervisning i större elevgrupper och en
ordkortet och spelar ackordet. Enkelt! Vi mer elevaktiv undervisning i form av bl.a.
ringde upp Robin ensembleundervisning med elförstärkta
instrument.
– Hur föddes idéen till Ackordkort? Robin Kristiansson är 32 år och är ur-
– I mitt arbete som musiklärare letar jag sprungligen från Halmstad, nu boende MR har uppmanat musiklärarna att ta
ständigt efter förbättrings – och föränd- i Mölndal. Utbildad lärare i musik för kontakt med kommunens skyddsingenjör
ringsområden. I undervisningen kände årskurs 1-9, examinerad 2010 och nu for att tillsammans med denne göra mät-
jag en saknad av ett bra pedagogiskt verksam som musiklärare på Åsaskolan i ningar av bullernivån i musiksalen. I hur
verktyg då avkodningen av traditionella Kungsbacka. Besök hemsidan www.ack- stor omfattning detta har skett vet Mu-
ackordtabeller ofta var problematiskt för ordkort.se. sikläraren inget om. Musiklärares hälsa
eleverna. När eleverna stötte på problem tiger still…
i avkodningen stagnerade deras själv-
ständiga arbete och fokus skiftades till På marknaden finns idag ett antal utrust-
mindre meningsfulla aktiviteter – sett ur ningar för att mäta ljudnivån.
en musiklärares perspektiv. Detta ville Varje lärare borde och kan åtgärda sin ar-
jag förändra! betsmiljö genom små medel. Susandet av
datorer som står på i ett lärararbetsrum,
– Varför ska man använda Ackordkort? slamret av stolar, bakgrundsmusik eller
– Som ensam musiklärare anstränger sorlet av eleverna i skolans matsal, alla
man sig hårt för att vara behjälplig för dessa miljöer borde kartläggas ljudmäs-
alla elever, hela tiden, men man räcker sigt och åtgärdas. Genom att genomföra
inte alltid till på det sätt man önskar. Med mätningar av ett och samma utrymme
ackordkorten till hands flyter arbetet på under en längre period kan man fastställa
och alla elever är sysselsatta. Fingersätt- var bullertopparna ligger och på så sätt
ningen blir rätt direkt och det ökar möj- få ett underlag for förbättringar. Bara ge-
ligheten till självständighet i elevernas nom att möblera om och flytta krukväx-
inlärningsprocess. ter märks en skillnad. En ännu tydligare
minimering av ljudnivån blir det om man
klär in tak eller väggar med ljudabsorbe-
rande plattor, sätter upp ljudisolerande
anslagstavlor eller målar rummen med
ljudabsorberande färg.

Prata med din rektor och kontakta kom-
munens skyddsingenjör – nu! Kom ihåg
att det är en rättighet att erhålla ER-Hör-
selskydd och en skyldighet för arbetsgi-
vare att värna om sina arbetstagares ar-
betsmiljö och hälsa.

8 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Årsmöte 2017

Från vänster: Malin Olah, Elin Andreasson, Torbjörn Agerberg, Katarina Landerstedt,
Rune Fredriksson, Kristina Stenborg och Sven Rydgård

Musiklärarnas Riksförenings Hans Majing
årsmöte 2017 hölls lörda- MR:s tidigare ordförande Hans
gen den 1 april i Göteborg. Majing avled efter en tids sjukdom
Kristina Stenborg valdes om i januari 2017. Hasse, som han
som ordförande. I styrelsen kallades, efterträdde Lars Nord-
stedt som ordförande 1992 och
ingår fortsättningsvis Malin
innehade posten ett tiotal år.
Olah, Tyresö, Sven Rydgård, Efternamnet Majing tog Hasse redan i
Alvesta, Katarina Landerstedt, tjugoårsåldern. Majing förekommer spar-
Pixbo, Torbjörn Agerberg, samt som familjenamn, det finns enbart
fem personer i hela världen som bär detta
Mölndal, Jonas Larsson, Lerum namn, ett unikt namn. Vi lärde känna ho-
och Rune Fredriksson, Västra nom redan på 1980-talet då han i många
Frölunda. Förutom nämnda år satt som representant för södra kret-
styrelseledamöter var det sen i MR:s centralstyrelse, noggrann,
enveten och full av åsikter och ambition.
enbart valberdningens ordfö- Han kämpade i sann mening för musiklä-
rande, Elisabeth Möller, som rarnas bästa.
var närvarande vid årsmötet. Musiklärare blev han efter en lång tid
som orkestermusiker. Han föddes i Ron-
Årsmötet utvecklades dock till ett ex- neby 1943 i en familj som älskade musik.
ingens hemsida. Årsmötet beslutade att
pansivt och givande möte mellan åsik- Tidigt bildade han Hasse Majings Orkes-
uppdra åt styrelsen att ta fram förslag till
ter och deltagare. Föreningens ambition ter, som under många år turnerade i hela
förändring av tidningens utgivning samt
är fortsatt hög. Under det kommande sydsverige. Han var en duktig pianist och
undersöka reklamfinansiering via hemsi-
verksamhetsåret kommer föreningen att arrangör. I mitten av 1980-talet utbildade
dan.
arbeta vidare med att stödja musiklärare han sig till musiklärare och blev yrket och
Rekrytering av såväl medlemmar som
oavsett facklig tillhörighet. MR är sedan hemstaden trogen fram till sin död.
styrelseledamöter är en på årsmötena
2004 en självständig och oberoende för- Hasse var en föredömlig ordförande.
återkommande punkt. Efter diskussion
ening för alla musiklärare och blivande Hans ordning och reda i samband sty-
beslutades att återkommande använda
musiklärare. Årsmötet menade att ett relsemöten var ”outstanding”; hundra
Facebookgruppen ”Musiklärarna” som
vidgat samarbete mellan MR och lärar- plastfickor med relevant innehåll ord-
rekryteringsbas. Vi måste bli tydligare
facken skulle gagna verksamheten. Som nade enligt föredragningslistans ärenden
att visa vad föreningen anser och arbetar
kontaktpersoner mellan MR och Lärarnas tillhörde hans signum. Han tog initiativ
med.
Riksförbund utsågs Rune Fredriksson. till åtskilliga utredningar som Musiklä-
Vad gäller basutrustningslistorna beslu-
Malin Olah utsågs som länk mellan MR rarnas Arbetsmiljö (1990) och Tinnitus-
tades att styrelsen skall färdigställa och
och Lärarförbundet. skador (1999). Han var alltid på plats och
publicera dessa i tidningen Musikläraren
med sitt namn när det gällde uppvakt-
och på föreningens hemsida så snart som
En fortsatt digitalisering av förening- ningar, skrivelser och remissvar. Han vär-
möjligt..
ens tidning Musikläraren känns angelä- nade verkligen om medlemmarnas fack-
Inga motioner hade för övrigt inkommit
get. Inför årsmötet hade föreningen bett liga och pedagogiska intressen.
till årsmötet 2017
om medlemmarnas åsikt i frågan. Inga Vi saknar hans kunnighet, entusiasm,
I samband med årsmötets avslutning äg-
synpunkter hade inkommit. Som tidigare noggrannhet och smittande skratt.
nades några minuter åt att minnas den
informerats om har Skolverket dragit in En sann och unik musiklärare har lämnat
tidigare ordförande Hans Majin, som ny-
statbidraget till samtliga ämnesförening- oss.
ligen avlidit.
ar. Föreningen tvingas därför till åtgärder Som sista händelse avtackades Elin An-
vad gäller såväl tidningen som fören- dreasson för sitt arbete i MR:s styrelse.

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 9
?
Studerande får gratis medlemsskap det första året!

so len
er
Estetlärarna glömdes bort!

nd
Ny tt
”Det var en gång ett land med ett skri-

u
ande behov av lärare. Ett land där lärarna
inte fick den uppskattning de förtjänade.
Där deras löner i mångas ögon var allde-
les för låga”,….så börjar en artikel i tid-
ningen Uttryck. När Uttryck på sociala fo-
rum frågade om lärarlönelyftet för lärare
i estetiska ämnen, skrivs det om godtycke
och att satsningen skapat klyftor. Lärare
känner sig svikna och bortsorterade.
Utsagorna i artikeln andas besvikelse och
missnöje. Här kommer några:
– Estetlärarna glömdes helt enkelt bort..
– Man känner sig så otroligt ouppskattad.
Här har jag hållit på och kämpat och så
får jag noll uppskattning för det.
Öronmask –Min chef har ingen susning om hur jag
Musikläraren har skrivit om öronmasken i tidigare nummer. En ny studie från Dur- utvecklat ämnet.
ham University har kommit fram till att det i viss mån går att förutspå vilka låtar som En musiklärare säger: I stället för att höja
blir så kallade öronmaskar(!) Vi refererar till Sveriges Radio och en artikel av Susanna lönerna allmänt skapas ett A- och ett B-
Hestreus som tarvar komplettering av vissa fakta (!) I artikeln påstås att Vissa (!) låtar lag och eftersom förstelärarna på min-
verkar fastna på hjärnan trots att det är första gången man hör dem. Låtar som exem- skola har fått ta del av lyftet jobbar jag nu
pelvis spelas ofta(!) på radio och som ligger på topplistor(!) fastnar lätt. Studien visar axel mot axel med en kollega som tjänar
att man genom att undersöka(!) låtarnas melodier kan avslöja deras chans att fastna i 8 000 kronor mer i månaden.
våra huvuden – oavsett om de ligger på topplistorna eller inte. Receptet verkar(!) vara På flera skolor har ingen av dem som un-
en låt med rätt så högt tempo(!), med vanlig melodiuppbyggnad(!) men där några inter- dervisar i estetiska ämnen fått ta del av
valler(!) eller repetitioner(!) sticker ut. lyftet , trots att de tycker att de uppfyller
Förutom att svara på frågan om varför vissa låtar fastnar – och andra inte – kan studien Skolverkets kriterier
dessutom hjälpa oss förstå hur hjärnans nätverk fungerar hos olika personer (!). Det där Är det någon musiklärare som känner
var väl tydligt så det förslår?. My god! igen sig?

Öronmaskarna flest nämnde i studien: Källa: Uttryck
1. Bad Romance - Lady Gaga
2. Can’t Get You Out Of My Head - Kylie Minogue
3. Don’t Stop Believing - Journey
Sjung Svenska Folk!
4. Somebody That I Used To Know - Gotye
Det var en gång ett sjungande folk. Och
5. Moves Like Jagger - Maroon 5
det finns det fortfarande. Vi fick för en tid
6. California Gurls - Katy Perry
sedan en påminnelse om att Samfundet
7. Bohemian Rhapsody - Queen
för Unison Sång ännu är vid liv och tydli-
8. Alejandro - Lady Gaga
gen vid god stämma. Föreningen bildades
9. Poker Face - Lady Gaga
1906 av bl.a. Alice Tegnér och har förut-
om att ha startat Allsång på Skansen gett
I artikeln får vi också veta hur vi kan bli av med öronmask:
ut fyrtio upplagor av sångboken Sjung
• Omfamna låten(!): Många personer menar att man genom att lyssna på låten från
Svenska Folk. Den senaste upplagan, den
början till slut kan få det oändliga loopandet att sluta(!).
gula, är nu slut på lagret och samfundet
• Distrahera dig(!): Tänk eller lyssna på en annan låt. En topprankad ”botningslåt” är
arbetar för att ge ut en ny utgåva. Intres-
enligt studien God Save The Queen.
sant? MR kommer att medverka, var så
• Låt det vara (!): Vissa(!) tycker att det bästa är att försöka tänka på något annat och
säkra!
låta den naturligt försvinna.

. n u
sik
Referens: Jakubowski Kelly et al, Dissecting an Earworm: Melodic Features and Songs Popularity
Predict Involuntary Musical Imagery, Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, DOI: 10.1037/

u
aca0000090.

mr m
Källa: SR

w.
w
OBS!
Detta nummer av Musiklä-
raren skickas förutom till
w
Har du kommit ihåg att betala medlem-
medlemmarna också till ett skapet i Musiklärarnas Riksförening?
slumpmässigt antal valda
skolor. Detta gör att du som
medlem kan erhålla två ex- www.mrmusik.nu
emplar av tidningen.
Vi ber om ursäkt för det
eventuella obehag detta
åsamkar dig!

10 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Diss Dess
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Dass
Joyful time in the city och
Det är visserligen långt till jul men vi
råkade ramla över en rätt kul jullåt som
musiklärare kanske skulle kunna öva in
inför julen 2017, vad vet vi? Ny är i alla Elev slog musiklärare
fall jullåten och skriven av en….?
”Silver bells in the blind-greasy/Players
of your sinners say/They bend for the God
born king/Bye bye lullaby”, se där de några
ord som kommer ut om man petar in ett
50-tal berömda julsånger i en dator och
låter den artificiella intelligensen bear-
beta och älta efter bästa förmåga.

Till alla musiklärare:
Vi refererar nu till ett projekt där Micro-
soft i Norge, Capgemini och två musiker
släpptes lösa i yrsnön. Så här låter det ef-

En fortsatt härlig
ter det att ai:n (heter det så?) fick träna.
Håll med om att hen blev rätt bra på att

framgångsrik vårtermin!
imitera det vi förknippar med genren?
Låten hittar du på:

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/en-artificiell-
intelligens-onskar-god-jul-6813523

Källa: Ny Teknik

Klavén

Copyright: Johan Wettergren
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 11
Att undervisa elever med särskilda behov
Musikläraren fick ett brev:
”Hej! Tack för en bra tidning och hemsida. Jag anser att MR:s basutrustningslista inte är korrekt.
Man kan mycket väl nå målen utan allt på listan. Bara för att man har mycket prylar behöver det
inte bli en bra undervisning. Min lilla skola har inte plats för så mycket grejer och på min stora
skola får jag plocka, städa, laga och stränga om väldigt mycket. För övrigt är det inte tillåtet att
använda spotify i undervisningen. Jag berättar gärna mer om mina metoder för att nå målen om
ni är intresserade.”
Vi kontaktade musikläraren, Christel Weiner. I samtalet glömde vi helt bort MR:s basutrust-
ningslista och pratade mest om hur hennes musiklärarvardag såg ut och om musikundervis-
ning för elever med särskild behov. Efter ett tag fick vi ett brev till. Tack Christel!
Hur jag undervisar elever med särskilda behov
Jag heter Christel Weiner och jag arbetar som musiklärare i grundskola, särskola och
på kulturskola och har gjort det i snart 20 år. Jag har en musikterapeututbildning (Sjö-
vik) och en musikpedagogutbildning (SMI). Jag har själv valt att ha min undervisning
”...hur mycket
på sex olika skolor varje vecka för att få undervisa i så många olika sorters grupper som
möjligt. (åk 6-9 i grundskola, åk F-9 i särskola, rytmik med 5 åringar och 8-9 åringar,
vi lärare be-
autismgrupper/individuellt åk 5-9, tillrättalagd fiolensemble åk F-9 samt en tillrätta-
lagd ungdoms/vuxenkör) höver förbe-
Jag har funderat på varför jag gillar att arbeta med de där speciella eleverna så
mycket. Varför triggas jag av deras svårigheter? Många kollegor suckar och ger dem reda för att få
alla att få rätt
underkänt, medan jag triggas att luska ut hur jag ska lyckas lura i dem lite mer kunskap.
Kanske kan de lyckas? Finns det något som gör att de inte kan lära sig musik? Blir deras
svårigheter med att skriva, läsa eller sitta stilla automatiskt att de inte kan klara målen
i musik eller att kunna gå i orkester på kulturskolan? Kan en särskoleelev klara betygs-
kraven i grundskolan, och vad krävs av mig och skolan för att målen ska nås? Vad kan stimulans på
samma lektion
vinsterna bli för eleven, skolan och samhället?

När jag själv var liten och gick i lågstadiet hade vi en särskoleklass i klassrummet in-
till. Vi hade massor av roliga lektioner inne i deras klassrum, bland annat musik. Några
av eleverna kunde inte prata, läsa eller räkna men vi hade så kul ändå. Jag lärde mig hur när eleverna
är på väldigt
roligt vi kunde ha om jag gjorde rätt, och hur fel det kunde bli om jag gjorde något som
uppfattades som fel. Vikten av att använda mitt kroppsspråk, bilder och tecken som
förstärkning vid kommunikation fick jag lära mig tidigt. Långt senare har jag förstått
hur viktigt det är att rummet är anpassat och iordning för den aktivitet som skall vara,
och hur mycket vi lärare behöver förbereda för att få alla att få rätt stimulans på samma olika nivå.”
lektion när eleverna är på väldigt olika nivå.

12 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
När eleverna kommer in och sätter sig i
din musiksal, vilka intryck möts de av då?
man tar bort dem. På piano och keyboard
brukar jag sätta väldigt små färgade pap- ”Mina anpass-
Kanske väldigt mycket visuella intryck persbitar med en pytteliten häftmassa. På
med många instrument, grepptabeller,
och noter på väggarna. Stolarna de ska
piano försöker jag att få dem att läsa av
ackorden från ett papper, men när någon
ningar har ta-
sitta på ska kanske plockas fram innan de
kan sätta sig. Eleverna måste kanske göra
är riktigt omotiverad eller inte klarar av
det så tar jag fram mina små färgade lap- git lång tid för
ett val om var i rummet de ska sitta. Kan- par som sitter redo på ett laminerat pap-
ske brusar högtalarna? per i min pärm. Dessa är väldigt lätta att
ta bort efter lektionen.
mig att skapa
För att göra lektionen så lyckad som
möjligt bör du ha tid att ställa iordning När jag skriver ut tabulatur så gör jag och är fortfa-
till just denna klass. När du går runt och den mörka E-strängen tjockare än de an-
ställer iordning hinner du tänka igenom
små fallgropar som den eller de personer
dra för att förtydliga för de som har svårt
att läsa tabulatur. När jag börjar med ta-
rande under
du tänker extra på, inte ska falla i. Det blir
lite curling-lärare, men det kan vi bjuda
bulatur-läsning ritar jag upp tabulaturen
på tavlan och låter dem spela i stor grupp. ständig om-
på. Dessa elever ramlar i många gropar Jag gör en parantes runt några toner eller
varje dag, så låt dem därför få lyckas i din
musiksal. Om du undervisar i grundskola
fraser, där de som vill kan ta en paus. På
så vis kan eleverna ta sig igenom en all-
arbetning”.
så ska sladdar och instrument som finns deles för svår låt redan första lektionen,
synliga fungera. Det är ju typiskt att alla och känna sig nöjda med sin insats. Jag
andra ser att det fattas en sträng, men står vid tavlan och pekar på tabulaturen
inte hen, som sedan upplever ett miss- och sjunger siffrorna. Jag har även kopior
lyckande när det låter konstigt, och så är på samma låt så de som vill och behöver
alla bra gitarrer redan upptagna. kan ha ett papper i knät. Det blir ju så stor

Det ska finnas stolar till alla och de ska
rörelse med huvudet att kolla vänster-
handen, högerhanden och sedan tavlan.
”Alla elever
stå som du vill ha dem. Ta bort trasiga,
vingliga eller klottrade stolar. Det är lätt
att vår speciella elev får en av dem an-
När vi ska lyssna på klassisk musik lå-
ter jag ibland eleverna dansa med siden-
ska få möjlig-
nars. Det är ju tråkigt om en vinglig stol
ska få ta fokus från din genomgång. Tänk
band på pinne eller med tunna schalar
för att underlätta för de som inte kan ta
het att glänsa
igenom vilken låt som skall vara på i bak-
grunden när eleverna kommer in och sät-
ter sig.
till sig information om de tvingas sitta
still länge. Sidenbanden funkar utmärkt
ända upp till årskurs 9. Under historie-
och känna
Skriv upp på tavlan vad som ska gö-
passen brukar tavlan fyllas med ord och
årtal, men även med streckgubbar och
stolthet över
ras under lektionen och skriv en sluttid.
Dela upp informationen i underrubriker
och ha gärna bildstöd. Det kan räcka med
andra enkla bilder. Vid ensemblespel el-
ler andra grupparbeten är jag noga med
att kolla de tänkta gruppindelningarna
sin egen för-
streckgubbar som sitter eller står, ett öra,
en penna eller en mikrofon. Stryk över
med klassens mentor innan. Ibland har
de färdiga basgrupper som de använder i måga”.
eller sudda bort allt eftersom ni är klara andra ämnen med. Det är viktigt att inte
med de olika momenten. Det kräver lite någon blir bortvald när eleverna grup-
övning och disciplin för dig, men du har perar sig själva. Sådana ärr har jag själv
allt att vinna. tyvärr varit med och skapat när jag inte
tänkt till i förväg.
Tänk på din planerade lektion utifrån
att det ska finnas något för de elever Mina anpassningar har tagit lång tid
som siktar på högt betyg, och för de som för mig att skapa och är fortfarande un-
knappt orkar vara i rummet. Om de sva- der ständig omarbetning. Det kommer ju
gaste eleverna känner att de hanterar nya härliga elever varje år. De kan ibland
situationen, och kanske rentav lyckas, så ha en tuff fasad men där inne finns ett
kommer de att vara på din sida och bidra kreativt musikaliskt barn som behöver få
till en trevlig lektion. Det är ju först när komma fram. Alla elever ska få möjlig-
lektionerna är trevliga som du kommer het att glänsa och känna stolthet över sin
kunna undervisa på riktigt. egen förmåga. Visst blir jag glad och stolt
över de duktiga som spelar på avslutning-
På några av gitarrerna har jag satt på en, men jag kan bli ännu gladare när en
färgade klistermärken som visar hur ack- viss elev stannar kvar i klassrummet hela
orden ska tas. Det finns alltid några elev- lektionen och dörren stängs mjukt och
er som väljer dessa för att de tycker att fint när hen går. Då gör jag segergest för
grepptabellerna är svåra att förstå. När vi mig själv.
börjar med ackordspel på gitarr så sitter
vi alla tillsammans i ring och jag pekar Jag tror att vårt jobb blir roligare och
med foten på lappar med ackorden vi ska mer givande om vi gör segergest och be-
byta mellan. Lapparna har samma färger römmer oss själva för de där ”små” seg-
som prickarna på gitarrerna. Vår speci- rarna i vardagen. De där segrarna bär jag
ella elev kanske bara siktar på att kunna med mig hela veckan när jag går runt och
två ackord medan någon annan kan byta förbereder för nästa klass och försöker
mellan allihop och nu koncentrerar sig fylla igen fallgropar. Det är alla de där
på rytmiseringar med högerhanden. De utmaningarna och segrarna som gör att
runda små klistermärkena jag använder jag älskar mitt underbara jobb. Fortsätt
finns att köpa i bokaffären och funkar bra kämpa i vardagen kollegor! Skyffla igen
på både elbas, cello, fiol och piano efter- fallgropar, klappa dig själv på axeln och
som det inte blir några klosterrester när gör massor med segergester varje vecka.

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 13
Lärarnas Riksförbund är ett starkt
förbund som förenar tradition och
förnyelse. Lärarnas Riksförbund
organiserar utbildade lärare samt
studie- och yrkesvägledare. Med
över 80 000 medlemmar är vi ett
av de största förbunden inom SACO.
Läs mer på www.lr.se

Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och
kommunikation hanterar professionsfrågor
gällande lärare i musik, dans, media, bild, drama,
hem- och konsumentkunskap samt slöjd.
Forumets uppdrag är bland annat att hävda
medlemmarnas professionella syn på den
pedagogiska, didaktiska och beteende-
vetenskapliga utvecklingen inom respektive
område, bereda yrkesfrågor inför
Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelses
behandling och därmed verka rådgivande
för förbundsstyrelsen.
Läs mer på www.lr.se/forum/kulkom

www.kulturkapital.se

I N N S
NU F Gitarr 1
2! mästaren
DEL
Gitarr- 2
Mårten Falk

mästaren
Mårten Falk

Mårten Falk
KOMMER PÅ SVENSKA
FINNS REDAN NU PÅ ENGELSKA! GITARRMÄSTAREN
Låtskrivande i musikundervisning är oöverträffat. Nu släpps – ett ovanligt roligt sätt att lära sig spela gitarr
första delen i en serie av tre + lärarhandledning. Bli låtskrivar-
proffs själv genom att läsa Songwriting: Get Your Black Belt I Gitarrmästaren
in Music& Lyrics. • Notläsning • Improvisation
Hämta gratis utdrag ur boken på iBook Store. • Acordspel • Komposition
Gilla oss på Facebook.com/BlackBeltSongwriting. • Puls-/rytmkänsla • Musikhistoria
• Illustrationer och
Mer info på www.blackbeltsongwriting.com • Handställningar
• Teknik pyssel

order@gehrmans.se
www.gehrmans.se

14 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Cuba libre

Begreppet Cuba libre förknippar vi först och främst med en drink,
en cocktail som lär ha uppstått i samband med att Kuba befriades
från spanjorerna 1902; hälften rom och hälften Cola, rätt mycket
is och lime... och amerikaner och kubaner som firar. Idag är, lik-
som då, drinken nästan gratis, något över tjugo kronor får man
betala.
Mycket annat i Kuba är också kostnadsfritt. Efter en treveckorsre-
sa på Kuba har vi lärt oss att det som människor behöver för att ha
en god livskvalitet är gratis, eller nästan i alla fall. Läkarvård, lä-
kemedel, boende, undervisning och kultur är nästintill kostnads-
fritt. Vi tänkte kort berätta lite om skolan och musikundervisning
med utgångspunkt i det vi sett under resan.
All undervisning är som sagt kostnadsfri. Läromedlen är också kostnadsfria. Den nio-
åriga grundskolan är obligatorisk. Efter årskurs nio fortsätter mer än nio tiondelar av
eleverna till någon form av gymnasieskola eller yrkesskola. Enligt uppgift går upp till
hälften av eleverna vidare till en yrkesskola. Samtliga elever i gymnasiet måste studera
matematik, fysik, kemi, språk och litteratur. Enda valmöjligheten är i språk, där engel-
skan dominerar. Vad gäller musikundervisningen i ungdomsskolan så är den sporadisk
vad vi förstår. Vid våra besök på skolor förhörde vi oss om förekomsten av musikun-
dervisning. Svaret vi fick var att ämnet konst, där musik ingår, finns på schemat och
beroende på lärarnas kunskaper och inriktning varierar således de estetiska ämnena på
respektive skola.

När vi 28 februari besökte Olof Palmeskolan i Havanna mottogs vi av sång och musik Annars är musiken; salsa, son, reggaeton
och en enorm glädje och entusiasm av eleverna. Lärarna, som för det mesta undervi- för att nämna några genrer, vanligt före-
sar i samtliga ämnen förutom i språk och i gymnastik, berättade att skolans främsta kommande, eller rättare sagt alltid där,
uppgift är att utbilda och fostra ungdomar till mångsidiga och harmoniska människor oavsett var du befinner dig. På gatan, på
samt att förbereda eleverna för ett aktivt, skapande och produktivt arbete i samhället. restauranger, i hemmen, möts du ständigt
Till sitt stöd har lärarna ett nätverk av pedagogiska rådgivare på provins- och kom- av musik, en musik som till slut känns lite
munalnivå liksom ämnesexperter från ministeriet, dessa, tillsammans med ansvariga väl påträngande.
för lärarkollektivet, utarbetar gemensamma termins- och årskursprov i ämnena, alltså
motsvarande svenska nationella och centrala prov. Betyg sätts i samtliga årskurser efter När vi lämnar Kuba ser vi tillbaka på en
en absolut skala. härlig vistelse tillsammans med män-
Från daghemmen och genom hela utbildningen tränas barnen i en kollektiv anda; att niskor som är välkomnande, positiva, in-
fungera i grupp. På högstadiet väljer eleverna i varje klass kamrater som ansvarar för tellektuellt kunniga, kulturellt rika, men
det praktiska arbetet och för kulturen. På gymnasiet finns fasta arbetsgrupper med 8-10 som lever förhållandevis fattigt, mycket
elever i varje. De arbetar ihop i klassen men även med läxorna på fritiden. Alla har ett beroende på den handelsblockad som
ansvar för hela gruppens resultat och för att stödja dem som riskerar att halka efter. När USA beslutade om redan 1961 och som
vi frågar om gruppstorleken, svarar lärarna att den kollektiva andan i klassrummen gör förlamar Kuba och dess möjligheter till
att klasserna fungerar väl, även om elevantalet har varit upp till 40 elever. Elevantalet ekonomisk utveckling.
i klasserna minskades till under trettio (?) genom ett beslut 2002. De klasser vi besöker Kuba är knappast en fritt land, men män-
har sällan fler än 25 elever. niskorna känns fria. Kuba lever förutom
Från och med årskurs fem i grundskolan har eleverna möjlighet att genom intresse- på export av medicinsk kompetens näs-
cirklar och studiebesök bekanta sig med olika yrken. En för- eller eftermiddag per vecka tan uteslutande på turism. Om du lever
ägnas åt dessa fria aktiviteter. Fria aktiviteter kan också innebära att eleverna väljer att i den tron att Obama upphävde han-
ägna sig åt musik, sång, dans, idrott osv. delsblockaden mot Kuba som ett av de
I Sancti Spiritus besöker vi en kulturskola med inriktning mot dans och instrumental- välsignade steg han borde ha tagit innan
musik. Skolan är en internatskola vilket i det här fallet betyder att musik- och dansele- han lämnade presidentämbetet så har du
verna bor och studerar tillsammans i fyraveckorsperioder. Eleverna får alltså åka hem blivit desinformerad…
och besöka sina föräldrar först efter en sådan period. Eleverna är från 9 år till 16 år. Kuba har en historia och en nutid som är
Förmiddagarna ägnas åt teoretiska ämnen, eftermiddagarna åt musik och dans. Det som väl värd att upplevas. Det fascinerande är
förvånar oss är frånvaron av noter eller annat stödmaterial när eleverna bjuder in oss att båda finns där och nu samtidigt.
till konsert. Ingen elev använder noter oavsett om framförandet sker i grupp eller är av
solistisk slag. Musiken är huvudsakligen folkmusik eller ”klassisk”. Modern kubansk el- P.S. Undvik Colan av flera skäl, det går
ler amerikansk ungdomsmusik ”låter” med sin frånvaro. lika bra utan D.S.

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 15
Manifestation för musiken

I Stockholms Konserthus samlades 21 december 2016 ett fyrtiotal personer för att diskutera hur mu-
siken skall kunna bli en integrerad del av grund-och gymnasieskolan. Bakom manifestationen stod
organisationen Forum 21 · Barn & Musik, som funnits sedan millennieskiftet. ”21” står för engel-
skans ”Twentyfirst Century” och vill peka på kombinationen barn & musik som vårt århundrades
största möjlighet att förändra och utveckla samhälle och miljö.
Bland gästerna på Stockholms Konserthus fanns en stråkkvartett från Ann Arbor i den amerikanska
delstaten Michigan.

I spetsen för Forum 21 finns dirigenten upplagda på www.forum21.org. Dagen till femte klass, så får musiken en roll
Göran Staxäng. Musikläraren ringde upp avslutades med en timmes gemensam som ett steg mot att bli ”stor”. Under de
och fick en pratstund. diskussion där representanter från varje första skolåren får barnen se hur de äldre
skola och deltagare i publiken utbytte er- kamraterna får börja spela. De ser med
– Vilka deltog i manifestationen i de- farenheter, insikter, slutsatser och idéer. förväntansfull längtan fram mot att de
cember? själva skall få börja spela när de kommer
– Vi bjöd in tre skolor och två kulturskolor – Var kommer ditt engagemang för till femte klass. Det är en fullt vanlig syn
från olika delar av världen; USA, England, barn och musik ifrån? att se sina kompisar komma bärande på
Finland, Norge och Sverige. Från varje – Våren 1990 blev jag informerad om en instrumentlådor varje skoldag. Skolan
skola kom elever, musiklärare, klasslä- skolverksamhet i Ann Arbor, Michigan, tillhandahåller instrument och lärare,
rare, rektorer, administratörer och för- där musikskapande är en integrerad del instrumentallektionerna sker på skoltid i
äldrar. Varje skola vi inbjöd arbetar med av den vanliga skolan. Här får alla barn skolans lokaler, initialt i små grupper.
koncept där man på olika sätt erbjuder lära sig spela och skapa musik, på skol-
alla barn att på skoltid få skapa musik. I tid! Jag blev överväldigad av det jag såg – Men tar inte musiken en massa tid
Ann Arbor Public Schools får alla elever och gjorde en enkel dokumentärfilm, från viktiga studier?
i hela staden obligatoriskt lära sig spela parallellt med dirigentstudier på Michi- – Hela skolan i Ann Arbor genomsyras
instrument i skolan. På Central Primary gan University i Ann Arbor. Jag filmade av ambitionen att utveckla varje barns
School i Watford, England engageras alla musiklektioner, repetitioner, intervjuade alla förutsättningar och låta dem upp-
klasslärare som får träna egen röst, lära elever, lärare, skolledning och föräldrar. täcka och utveckla sin kreativitet, upp-
sig om barnröster och får sångrepertoar Det jag såg och upplevde i Ann Arbor finningsrikedom och uttryckspalett. Man
som kan vävas in i den ordinarie klassun- visade på fantastiska möjligheter för att ser musiken som ett verktyg både när det
dervisningen. Östra Helsingfors Musikin- hantera stora samhällsproblem. Under gäller att skapa ultimata förutsättningar
stititut sätter ett instrument i handen på mina studieår på musikhögskolorna i Gö- för studiearbete och för den personliga
varje elev från första skoldagen i ettan teborg och Stockholm körde jag taxi. Jag utvecklingen. Skolchefen i Ann Arbor
till sista skoldagen i nian. Kulturskolan hade kunder allt från kungafamiljen till uttryckte, i en intervju med henne inför
i Kalix, Sverige, arbetar med samverkan människor i fullständig misär. Jag mötte dokumentärfilmen till den 21 december,
med den kommunala skolan och prövar allt från gala och glamour till livsleda, perspektivet att barn behöver hjälp att
på former där man i en av kommunens meningslöshet, drogmissbruk och onö- utveckla ”soft skills” (mjuk kompetens)
skolor låter alla treor få spela ett bleckin- digt våld. I Ann Arbors skolor mötte jag som tränar barns förmåga att förstå och
strument under ett år och sedan fortsätta ungdomar som genom musikskapande i ta till sig komplicerade strukturer och
frivilligt. Kulturskolan i Kongsberg står skolan fått upptäcka intresse och förmå- fakta. Som t ex förmågan att uttrycka sig
för traditionellt norskt kulturskolearbete ga att skapa musik, utveckla identitet och i musik.
och har därtill utvecklat en verksamhet självkänsla och fått nycklar till många Idag ser Ann Arbors skolor tillbaka på 75
där flyktingar och invandrare får mötas områden i livet efter skolan. års erfarenheter av att låta barn skapa
regelbundet i musikskapande på olika musik på skoltid. Man vet att musice-
sätt. Alla barn i kommunen får också un- – Hur arbetar man i Ann Arbor? rande tränar förmågan att samarbeta och
der tidig skolålder arbeta med en ”mu- – I Ann Arbor får varje (!) elev i femte kommunicera, musiken ger alla barn ett
sikskattkista”. klass lära sig spela ett instrument – obli- gemensamt språk som skapar samhörig-
gatoriskt! I sjätte klass får alla elever het och en trygg och harmonisk skol-
– Hur var dagen på Konserthuset upp- pröva på ensemblespel för att sedan i miljö där mobbning är ett nästan okänt
lagd? sjunde och åttonde klass och igenom begrepp. Stödet och engagemanget från
– Varje skola fick disponera 45 minuter gymnasiet fritt välja om de vill fortsätta föräldrar är enormt vilket har gjort att
för att på olika sätt presentera sitt arbete. spela. I sjunde och åttonde klass fortsät- musikprogrammet stått pall mot alla be-
Elever och musiklärare genomförde ”de- ter ca 80 % av alla elever att musicera och sparingsförsök genom åren. Skolan i Ann
monstrationslektioner”, berättade om på gymnasiet väljer ca 50 % av eleverna Arbor är en unik satsning och en förebild
hur de arbetar och visade en dokumen- att spela i olika ensembler som stråkor- för varje stad eller kommun.
tärfilm om ca 10 minuter vardera. Jag be- kester, blåsorkester, symfoniorkester,
sökte under hösten 2016 varje skola som jazzorkester och kör. Musicerandet blir – Vad har ni för strategier för att nå
deltog den 21 december på Konserthuset. frivilligt på riktigt när man vet vad man ut med era tankar om barn och musik
Jag filmade lektioner, repetitioner och väljer eller väljer bort – för man har ju i Sverige?
musikföreställningar samt intervjuade prövat och fått upptäcka om musik är kul! Vi vill nå och engagera föräldrar och lä-
elever, musiklärare, klasslärare, skolleda- rare, alltså vuxna som vill sina barns
re, administratörer och föräldrar om hur – Obligatoriskt!? Upplever inte barnen bästa och som kan påverka beslutsfat-
musikskapandet påverkade såväl skol- detta som ett tvång? tare. Vi vill ge dem möjlighet att möta, se
miljö, studieförutsättningar och barnens – Genom att alla barn obligatoriskt får och uppleva i närbild vad barns gemen-
personliga utveckling. Filmerna finns ett instrument i handen när de kommer samma musicerande kan åstadkomma.

16 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
Vi påminner om
Vi gör filmdokumentärer från skolor där satsning på god utbildning av musiklä-
varje barn erbjuds att på skoltid få mu- rare - förvandla och utveckla svensk skola
sicera tillsammans med sina kamrater. till en skola där musikskapande når och
Vi låter barn, föräldrar och lärare berätta involvera alla barn. Vetenskaplig forsk-
hur musiken påverkar både studier och ning har återkommande visat på hur kulturell medvetenhet och
skolmiljö. musikskapande utvecklar barns förmåga kulturella uttrycksformer...
Vi tror att om många föräldrar och lärare att ta till sig kunskap och stimulerar det
börjar ställa krav på våra beslutsfattare, logiska tänkandet. Kulturell medvetenhet och kulturella ut-
att deras barn skall få samma möjlighet Det borde vara en självklarhet att mu- trycksformerfinns med i EU:s åtta nyckel-
att uppleva och uttrycka sig genom musik sikskapande står på schemat för alla barn. kompetenser för livslångt lärande av den
– som t ex barnen i Ann Arbor, Watford, Svensk skola, i nära samverkan med vår 18 december 2006.
Kongsberg, Helsingfors eller Kalix – då kulturskola, detta skulle kunna göra Sve- Kompetens definieras här som en kom-
kan saker börja hända. rige till ett föredöme på global nivå. bination av kunskaper, färdigheter och
Vi vill också initiera ett byggande av nät- attityder som är anpassade till det aktu-
verk med ”ambassadörer” som kan verka Så avslutar Göran Staxäng, Forum 21, ella området. Nyckelkompetens är den
för att skapa nyfikenhet och tilltro till vårt samtal. Tack Göran för att du verkar kompetens
som alla individer behöver
vad som faktiskt skulle kunna hända med liksom MR för musiken i skola och sam- för personlig utveckling och utveckling,
samhälle, skola och individ – om många hälle! aktivt medborgarskap, social integration
barn fick musikskapande på skolschemat. och sysselsättning.
Ambassadörer kan vara personer i alla Bäste musiklärare! Besök gärna forumets hemsida:
sammanhang, både stora och små, som www.forum21.org
åtnjuter mångas respekt och förtroende. 1. Kommunikation på modersmålet.
Minns t ex Astrid Lindgrens ”Pomperi- Video från Ann Arbor: https://www.youtube.com/ 2. Kommunikation på främmande språk.
possa” och hur hon påverkade hela den watch?v=IiJTpLVWYI8 3. Matematiskt kunnande och grundläg-
svenska skattepolitiken.
Våra gästskolor den 21 december 2016 är gande vetenskaplig och teknisk kompe-
grundstenar i ett nätverksbyggande som tens.
vi vill bygga vidare på. Vi för nu diskus-
sioner med dessa om hur vi på olika sätt 4. Digital kompetens.
kan utveckla gemensamma strategier 5. Lära att lära.
för att nå ut till föräldrar, lärare, skolle-
6. Social och medborgerlig kompetens.
dare, opinionsbildare, beslutsfattare och
många fler. 7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella
– Hur kommer kulturskolans verk-
samhet in i bilden? uttrycksformer.
– Sverige har en kulturskola i nästan varje
kommun, vi har många kunniga och en- Alla nyckelkompetenser anses lika vikti-
gagerade musiklärare och vi har etable- ga, eftersom var och en av dem kan bidra
rade former av samverkan mellan skola till ett framgångsrikt liv i ett kunskaps-
och kulturskola i många kommuner. Det samhälle. Eftersom globaliseringen stän-
är av största vikt att samverkansformer digt ställer Europeiska unionen inför nya
mellan skola och kulturskola får bevaras utmaningar kommer varje enskild med-
och utvecklas med ambitionen att nå och borgare att behöva en rad nyckelkompe-
Göran Staxäng tenser för att på ett flexibelt sätt kunna
involvera alla (!) barn.
I staden Ann Arbor finns drygt 17 000 anpassa sig till en snabbt föränderlig och
elever, alla involveras i musikskapande tätt sammanlänkad värld. Utbildning i sin
under sina skolår. dubbla sociala och ekonomiska roll har
Elever och lärare i Ann Arbor är stolta en central uppgift när det gäller att se till
över sin skola och sitt musikprogram, de att europeiska medborgare får de nyckel-
ser kopplingarna mellan framgång i stu- kompetenser som krävs för att de på ett
dier, positiv och harmonisk skolmiljö och flexibelt sätt skall kunna anpassa sig till
musikskapande på skoltid. dessa förändringar.
Samverkan mellan vår kulturskola och
skola kan - med några pennstreck i skol-
plan, budgetkolumner och långsiktig

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 17
Musiklärarnas Riksförening
Vi är en oberoende förening för musik-
lärare. Som medlem hos oss får du tid-
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
undervisar i grundskola, gymnasieskola,
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
Krönika
och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem möter du musiklärare med
erfarenheter som du kommer att ha nytta
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
politiker och andra beslutsfattare.

MR jobbar med att:
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar

Mer info finns på vår hemsida:
Att tro på skapande www.mrmusik.nu
”Kreativitet är en metod för problemlös- med böljande violiner och sedan ville han Medlemsavgift: 250:-
ning, som, enligt Teresa Amabile i ”Crea- lägga något mörkare i bakgrunden. Det Studerande och pensionärer 100:-
tivity in Context”, bygger på nya och pas- ska bli kul att se vad hans låtskapande För studerande är det första medlems-
sande responser på en heuristisk uppgift. leder till. Endast en av mina elever skri- året gratis!
Dessa responser kan vara allt från en tan- ver noter på hederliga gamla notpapper
ke till en produkt av konstnärlig, politisk, och han skriver ett pianostycke för både
akademisk eller teknisk art, eller höra höger och vänster hand. Väldigt många
till affärslivet.” (https://sv.wikipedia.org/ väljer att börja med en ackordföljd och en Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
wiki/Kreativitet) hel del börjar med text. Någon skriver om swisha till: 1231219583
stress, någon om sorg och andra om kär-
Kreativa egenskaper eftersöks ofta i lek. Det finns egentligen inget som kan Vi ber dig också att skicka ett mail till:
jobbannonser och att tänka kreativt är sägas vara helt rätt eller helt fel och pro- musiklararnasriksforening@gmail.
en eftertraktad form av processande. Det cessen är det viktiga. Själv älskar jag att com
går enligt hjärnforskare som t ex Torkel gå runt och ge dem respons och förslag på - Ange ditt namn och din adress.
Klingberg, att träna (Den lärande hjär- andra lösningar, men de bestämmer! Jag - Vilken skolform du har din huvudsak-
nan)! Jag har just satt igång mina sex har nu flera stimulerande lektioner fram- liga anställning på? (t ex stadium eller
grupper med nior att skapa, eller kreera för mig där eleverna sprider ut sig med kulturskolan)
egen musik. Jag vet inte riktigt vad jag gitarrer, keyboard, Ipads (mobiler är inte - Om du är ny medlem, studerande el-
har gjort annorlunda den här gången… tillåtna på vår skola). Kul med skapande ler pensionär. Tack!
eller så vet jag faktiskt det, men faktum kultur på jobbet!
är att i stort sett alla kommit igång med
en väldig fart. Ibland möter jag männis- Vi gör bara avbrott för provet på Konst-
kor som tror att kreativitet är en genetisk musikens historia. Första gruppen skrev i
tillgång eller snarare ett tillstånd, men få går. Oj – vad mycket de skriver. De verkar
tänker kreativitet förknippat med tydlig ha tagit till sig en hel del. Hoppas att det
som bli mest bestående för mina elever
Gick du på SÄMUS i Göte-
struktur och hårt arbete. P4 lär ha ringt borg?
upp Thomas G:son, vår låtskrivare från är människans ständiga längtan efter
Skövde. De frågade hur han går till väga musik, att skapa och musicera. Jag hop-
Det är 20 år sedan vi sågs senast
för att skriva sina låtar. Hör och häpna – pas att de stora händelser i historien som
så nu är det hög tid igen att vi åter
han kunde inte berätta hur man gör. Hans format den musik vi har i dag kommer
kommer sammani fröjd och gam-
låtar kanske bara kommer till honom. att få äga ett särskilt värde i den framtid
man, lite äldre, lite visare men för-
de har framför sig. Oavsett om man skri-
hoppningsvis med bevarat ålders-
Jag som inte riktigt tror att det är så en- ver musik analogt eller digitalt är det ett
löst kreativt musiksinne.
kelt – i alla fall inte för alla, ha gett mina hantverk – samtidigt som man behöver
nior olika form av strukturer att hålla kasta sig ut på okänt vatten. Tänk att vi
Datum: 16 september kl. 18.00.
sig till – på fler sätt än jag brukar. Att få musiklärare får vara med om att låta dem
Plats: Restaurang Tegel, Krokslätts
ramar för skapandet gör att det blir lät�- ta det språnget! Det är så vi får kreativt
Fabriker 66, Mölndal, Hållplats: Krok-
tare att komma igång och vem har sagt tänkande människor – de som utifrån
slätts Fabriker (några hållplatser sö-
att man inte kan använda sig av i stort tydliga strukturer vågar kasta om och
der om från Korsvägen) med spårvagn
sett färdiga ackordföljder eller upprep- kasta om på nytt, pröva och ompröva….
2 eller 4, alternativt buss 186 eller 761
ningar. Det viktiga är ju faktiskt att våga och så är cirkeln sluten.
Kostnad: 325 kronor. Då ingår för-
pröva och ompröva – om och om igen, att drink, buffé, ett glas öl eller vin till
lyssna, förkasta och förhoppningsvis ju- Kristina Stenborg
maten, kaffe och dessert. Det kommer
bla efter väl utfört arbete. Det lustiga är att finnas möjligheter att köpa till det
att ju tydligare ramar, desto fler elever är man vill ha i baren.
det som frigör sig och strävar efter något Anmälan sker genom inbetalning på
eget. konto 3402 6390802 i Länsförsäkring-
ar Bank, senast den 15 juni.
Det förvånade mig en del att skolans
bäste gitarrist ville skapa digitalt, men OBS glöm inte skriva dit ditt namn på
insåg att det var ett nytt sätt för honom betalningsavin.
att utveckla sin musikalitet. Han började

18 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7
NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96

DIREKTNOTER NOTBÖCKER PROGRAMVARA Priset anges inkl. moms

ALLA TIDERS MUSIKHISTORIA renässansen, barocken, klassicismen,

NYHET!
romantiken och 1900-talet, något om
av KG Johansson folkmusik och utomeuropeisk musik
Äntligen – en överskådlig och samt, inte minst, ingående kapitel om
jazz, rock och annan musik i vår tid.
inbjudande bok i musikhistoria!
Boken är snyggt formgiven med
Innehållet sträcker sig från antiken till många bilder, faktarutor, notexempel
våra dagar och skildrar framför allt mu- och lyssningstips. En oumbärlig bok
siken i Europa och så småningom även för alla som studerar eller undervisar
USA. Här finns kortare glimtar från an- i musik, eller bara är allmänt musik-
tiken och medeltiden, längre texter om intresserade. 240 sidor.

Innehåll
• Antiken
• Medeltiden
• Renässansen
• Barocken
• Klassicismen
289:- • Romantiken
• Folkmusik
Köp boken på • Utomeuropeisk musik
www.notpoolen.com • Jazz
• Rock

Hitta dina direktnoter och musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7 19
Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Papperslagrets Tryckeri AB
Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

20 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 7