You are on page 1of 3

NOF-2015-4.

book Page 446 Tuesday, November 24, 2015 8:08 AM

446 Bokomtaler

Martin Kragh Rysslands historia frn Alexander II till Vladimir Putin


Dialogos Frlag 2014

263 sidor. ISBN 9789175042732

Recenserad av Hanna Smith [Ph.d., forskare, Alexanderinstitutet,


Helsingfors universitet, smith@mappi.helsinki.fi]

Martin Kraghs bok Rysslands historia frn Alexander II till Vla-


dimir Putin tar som sin utgngspunkt r 1855, nr Ryssland tog
sina frsta steg mot modernisering och industrialisering. Ryssland
hade i brjan av 1800-talet Europas strsta frsvarsmakt och
befolkning men halkade rejlt efter resten av Europa under rhun-
dradets frsta hlft. Industrialiseringen spred sig snabbt i Europa
och ocks utanfr Europa. Ryssland strvade efter att inte behva
ndra ngot. Ekonomin var agrar. Statsledningen vill inte veta av
de liberala ider som tog ver i Europa och frndrade de euro-
peiska envldena mot mer demokratiska former. Av goda skl r
ret 1855 ett riktigt intressant r i Rysslands historia.
Kragh sjlv identifierar bokens tema som vikten av fun-
gerande institutioner, det vill sga ett lands konstitution, lagar och
regleringar, men ocks politiska kultur och beteendemnster (s.
216). Man kan ocks se de terkommande temana p ett annat
stt: Rysslands ekonomiska system och hur viktigt till slut just den
hgsta makthavaren i Ryssland tsaren, generalsekreteraren eller
presidenten r. Det frsta r bokens styrka och det andra rr
beskrivningen av hur planerna blev implementerade och hur
resultaten blev.
Betoningen av det ekonomiska perspektivet gr dessutom
boken aktuell. Rysslands ekonomi r ngot som man talar mycket
om, mnga frgor uppstr om dess mekanism och hur det fr-
flutna har pverkat det ekonomiska tnkandet. Kraghs bok visar
p det faktum i Rysslands historia att moderniseringsprocesser
och bde institutionella och politiska reformer alltid p ett eller
annat stt har kontrollerats. Om en tsar har haft ambitioner att
reformera, har hans eftertrdare sett till att processerna inte har
blivit fr radikala och kontrollen frn statens sida har alltid fun-
nits dr.
Tv namn lyfts upp som viktiga figurer i Rysslands utveckling
18551917; Sergej Witte, finansminister 18921906, och Pjotr Sto-
lypin, premirminister 19061911. Dessa tv namn har en viss
betydelse ocks i dagens Ryssland, sedan president Putin sgs ha

Nordisk stforum | nr. 4 2015


NOF-2015-4.book Page 447 Tuesday, November 24, 2015 8:08 AM

Bokomtaler 447

Wittes ekonomiska principer och Stolypins stil i politiken. Witte


och Stolypin r ocks goda exempel p att allt inte r i hnderna
p de hgsta makthavarna, ngot som ofta glms bort i gransk-
ningen av Ryssland. Bde Wittes och Stolypins visioner och politik
ledde till framgngar. Den ryska samhllsekonomin frndrades i
grunden mellan 1860-talet och frsta vrldskrigets utbrott
1914. Framgngarna p det ekonomiska omrdet bestod, enligt
Kragh, i institutionella reformer av ekonomin. Men med de eko-
nomiska reformerna fljde inte ndvndiga politiska reformer.
Situationen pminner om dagens situation; de stora ekonomiska
reformer som genomfrdes frn slutet 1980-talet till Sovjetunio-
nens upplsning avstannade under 1990-talet. Man kan allts dra
paralleller till situationen i slutet av 1800-talet och 1900-talets
brjan: Rysslands samhllsekonomi frndrades i grunden, men
de politiska reformerna halkade efter. Det hr r ett av Rysslands
strsta problem; utan politiska reformer kan man inte n de bsta
och lngsiktiga resultaten i ekonomin.
Boken fljer historieskrivningen kronologiskt. Man kan ocks
dra paralleller mellan det imperialistiska Ryssland och dess indus-
trialisering och Ryssland mellan 1985 och idag. Dr emellan har vi
sovjetperioden. Det r just sovjetperioden som gr Ryssland s
unikt. De ekonomiska framgngar man hade ntt fre revolutio-
nen, hade man inte nytta av nr man upprttade det sovjetiska sys-
temet och planekonomin. Prissttningen blev en politisk istllet
fr ekonomisk frga, privat gande vad inte lngre mjligt, de
framgngar man hade haft med jordbruket frsvann med kollekti-
viseringen och med Stalins forcerade industrialisering fick fr-
svarsindustrin en dominerande position.
Kragh tar itu med tolkningar som ser planmlen och 1930-
talets industrialisering som ngot vl planerat. Enligt honom var
industrialiseringen en kombination av tvng, improvisation och
informell samordning mellan enskilda fretag (s. 107108). Vad vi
ser boken igenom r att alla framgngar inte bara berodde p en
viss regims beslut och strategi, utan i hg grad p omstndigheter.
Ett bra exempel r den framgng som sovjetindustrialiseringen
hade. Trots att industrialiseringen p 1930-talet inte har sin like p
annat hll, var den kanske inte en sdan hjltehistoria som den
ibland framstlls som. Mycket av framgngen berodde p arvet
frn tsartiden i form av fabriker, jrnvgar, utbildade arbetare och
vsterlndsk teknologi.
En intressant detalj r anledningen till att sovjetekonomin inte
kollapsade under det tyska angreppet 1941. De frsvarsfrberedel-

Nordisk stforum | nr. 4 2015


NOF-2015-4.book Page 448 Tuesday, November 24, 2015 8:08 AM

448 Bokomtaler

ser som hade vidtagits under industrialiseringen, med betoning p


tung industri, stlproduktion och industrins frmga att obero-
ende av andra tillverka militr utrustning, visade sig vara riktiga
val med tanke p ett land i konflikt eller krig, men kanske inte nr
det gllde landets utveckling som helhet. Dominansen av sker-
hetstnkande i Sovjetunionens industriella utveckling var dess
styrka och svaghet beroende p tiden.
Martin Kraghs bok r lsvrd och passar bde studenter och
allmnhet. Frfattaren har gjort rtt som betonat det som r
naturligt fr honom: ekonomin. Rysslands ekonomi har alltid varit
ett fngslande mne och just samspelet med eller frnkopplingen
frn politiken r det som kanske skiljer Ryssland frn andra ln-
der. I det sista av bokens sex kapitel, Ryssland teruppstr, skulle
jag nska mig mer detaljer och tolkningar. Mellan 19852015 har
det, bde i det ekonomiska och politiska livet, skett lika stora
frndringar som under 18551917 och 19171985, och ven
dessa r viktiga fr oss att frst. Ryssland kommer att frbrylla
oss ocks i framtiden och ju mer vi knner till om det frgngna
desto mer redo r vi att mta de verraskningar som kommer frn
Rysslands sida. Med det sagt har nd frfattarens nskan om att
boken ska roa, upplysa och frmedla en djupare historisk frst-
else fr Ryssland uppfyllts.

Nordisk stforum | nr. 4 2015