You are on page 1of 4

Allas veckotidning rgng 1961, nummer 21

Ett fantastiskt nytt preparat, kallat LSD, kan locka fram minnen frn frskspersonens
tidigaste barndom, berttar BODIL HEMMINGSEN i veckans hgintressanta specialartikel
om preparatet i frga.
Det ppnar nya vgar fr behandlingen av alkoholister och mentalsjuka och det blir kanske ett
medel, som bidrar till att skapa fred p jorden.

Frn min tidigaste barndom kommer jag ihg, att alla i familjen en gng skrattade t mig, d jag
frklarade, att jag mindes, vilken frfrlig snstorm det var, d jag fddes. Jag stod p mig i det
lngsta, men mste slutligen ge vika fr vermakten. De vuxna avfrdade mitt pstende med lderns
auktoritet. Mycket motvilligt lt jag dem vertyga mig om, att jag omjligt kunde tnkas ha ngot
minne av, hur vdret var den dag, d jag fddes. Hade jag knt till LSD p den tiden, skulle de vuxna
skert inte ha kunnat vertyga mig i frsta taget.
P senare ren har s mnga mirakelmediciner lanserats, inte minst i USA, att man ltt frstr,
att folk blir skeptiska, om det meddelas, att nnu en har kommit fram. Eller ocks r de kanske
likgiltiga infr nyheten just sdana nyheter meddelas ju titt och ttt. Chefen fr en av de strsta
fabrikerna fr tillverkning av mediciner i USA sade nyligen suckande, att frr i vrlden frflt det 25
r mellan de stora medicinska landvinningarna. I vra dagar hinner knappt 24 timmar frflyta.
Lngt ifrn alla dessa sensationella mediciner hller, vad reklamen utlovar. Men det r vrt att
lgga mrke till att Rockefeller-fonden, som inte brukar befatta sig med humbug, har finansierat
frsk att behandla alkoholister med LSD. Och det var det revrdiga universitetet i Princeton det
som blivit bermt frst och frmst fr Einsteins skull som hade vrdskapet fr en kongress, dr
vetenskapsmn frn hela vrlden fr en tid sedan lade fram sina erfarenheter av LSD. Man har cirka
tio rs erfarenheter att bygga p.
Vad r d LSD? De mystiska bokstverna str fr Lysergic Acid Diethylamide, och i egenskap av
lekman begriper man just inte mycket mer efter den upplysningen. Man fr ta det som en trst, att
ven experter har svrt att exakt frklara, vad det r frga om. Man fr bara hra ngot allmnt tal om
att preparatet bryter ned barriren mellan medvetandet och det undermedvetna. Patienten blir allts i
stnd att lra knna sitt sanna jag, ngot, som inom parentes sagt kan vara rtt obehagligt ibland.
Nr kroppen r sjuk, kan kirurgen med sin kniv bana sig vg in till det sjuka stllet och blotta det,
s att exakt diagnos kan stllas. Sjukdomen kan sedan i de flesta fall botas.
Psykiatern har det betydligt svrare. Han har inte ngot instrument, som kan borra sig vg genom
sjlslivets irrgngar. Han kan inte exakt sga, vilken behandling som skall sttas in fr att sjukdomen

1
Allas veckotidning rgng 1961, nummer 21

skall bli botad.


Alla psykiatrer r eniga om att en hel del mentalsjukdomar symptomen tar sig fr vrigt ofta
uttryck i form av kroppsliga krmpor skulle kunna botas, bara man kunde finna ut, vad som har
frorsakat dem.
Hittills har psykiatrerna varit tvungna att famla sig fram. De har inte haft stort annat att g efter n
vad de kunnat f fram vid samtal med patienten. Det r dock mera sllan psykiatern har ngon hjlp
av ett sdant samtal, drfr att patienten sjlv i regel lngt ifrn r p det klara med, vad som orsakat
sjukdomen.
Sigmund Freud, grundlggaren av den moderna psykiska forskningen, bygger p den idn, att en
hel del av mentalsjukdomarna har sin grund i upplevelser under de frsta barnaren. Somliga
vetenskapsmn har gtt s lngt, att de anser, att sjlva fdelsen kan medfra en chock, som stter
spr fr livet
Fr att komma fram till den chock det r frga om, har psykoanalytikern hittills just inte haft
ngot annat hjlpmedel n den soffa som r ett s krt objekt fr skmttecknare. Patienten lgger sig
p soffan, slappnar av och berttar ditt och datt om sig sjlv. Ur detta ordflde skall psykiatern sedan
frska f fram det vsentliga.
Vad patienten p soffan kan bertta r av goda skl begrnsat till vad han eller hon r i stnd att
komma ihg. Men hur mycket brukar man egentligen komma ihg frn de frsta barnaren? Frsk
att g tillbaka i tankarna, s mrker ni genast sjlv, att det just inte r s mycket. Det kan vara helt
banala upplevelser, som har gjort s djupt intryck, att de fortfarande framstr klara och tydliga i
minnet. Annars r alltsammans som en enda gr dimma.
Hr kommer LSD till stor hjlp, nr det gller att skingra denna dimma. Utan att ngon kan
frklara varfr, har medlet en frmga att stimulera minnet. Vid kongressen i Princeton kom ett par
kaliforniska lkare med exempel p att patienten hade varit i stnd att komma ihg minnen frn sin
allra frsta levnadstid. De hade givit exakta upplysningar, som sedan hade bekrftats av frldrar och
ldre syskon. Det r i och fr sig sjlv en stor hjlp fr psykiatern, att han fr tillflle att flja sjlsliga
pverkningar s lngt tillbaka i tiden. Men hrtill kommer, att de minnen som framkallas hos
patienten, frst och frmst r sdana, som har samband med det tillstnd av mentalsjukdom, som
denne kan tnkas lida av.
Patienten, som fr LSD, r hela tiden vid fullt medvetande och arbetar aktivt med att framkalla
dessa glmda intryck. Han vet, att han genomgr behandling, och registrerar sakligt och lidelsefritt,
vad som dyker upp i minnet. Det r, som om han skulle bertta innehllet i en film, man visat fr

2
Allas veckotidning rgng 1961, nummer 21

honom. De mnga lager av frstllningskonst, hyckleri och ffnga, som lagt sig ovanp
upplevelserna och intrycken, skalas av, ett efter ett, och omsider trder den osminkade sanningen
fram.
LSD lanserades infr offentligheten p ett ganska olmpligt stt, men det r typiskt amerikanska
frhllanden, som spelar in hrvidlag. Den frste, som berttade om sina erfarenheter av preparatet i
frga, var Cary Grant. Enbart det, att Hollywood p ngot stt engagerat sig i experimenten, r nog
fr att man p lngt hll vill vdra sig till sensationsreklam. Just fr tillfllet r LSD den stora flugan
bland stjrnorna i Hollywood. De har nu vnt den tidigare s oundviklige psykiatern ryggen och
hnger sig istllet t LSD-ruset.
Detta verkar inte srskilt frtroendeingivande, men det r kanske som en psykoanalytiker i Los
Angeles klart och sakligt frklarar: Var i all vrlden skulle man annars inom ett litet omrde kunna
samla ihop s mycket folk, som har rd att betala, vad nya behandlingsmetoder kostar? Att dessa
mnniskor hndelsevis rkar vara filmstjrnor, spelar ingen som helst roll fr oss.
Man kan fr vrigt ppeka, att just Cary Grant, vars namn alldeles srskilt frknippas med
LSD-experimenten, anses vara en av de frnuftigaste mnniskor som finns i filmstaden. Han har
aldrig skt billig sensationsreklam. Tillsammans med filmstjrnan Betsy Drake, som han till helt
nyligen var gift med har han i flera rs tid i all tysthet gnat sig t olika psykiska fenomen. Betsy r
skicklig hypnotisr. Med hjlp av hypnos har hon vant Cary Grant av med bde att rka och dricka
sprit. Sjlv r han nu i stnd att genom sjlvhypnos gra vilken kroppsdel som helst knslols
ngot, som han inte minst har gldje av, nr han gr till tandlkaren och blir behandlad utan ngon
som helst form av bedvning.
Intaget i strre doser orsakar LSD rent fantastiska hallucinationer. Frskspersonerna har kommit
till frbluffande lika resultat. De berttar alla om ett drmliknande tillstnd dr de ser bilder, som inte
tycks ha ngon frbindelse med verkligheten fabeldjur, som inte lever ngonstans p vr jord,
blommor av hittills oknd sknhet och de mest sregna scener som r lngre bort frn verkligheten n
vad ngon skapare av tecknad film kan frestlla sig i sin fantasi.
En av de personer som sysslat med dessa experiment, r den vrldsbermde frfattaren Aldous
Huxley, som nu bor i Kalifornien. I sin roman Du skna nya vrld berttar Huxley hur mnniskorna
i den framtida vrld han skildrar, tar Soma, som p bestllning framkallar evig lycksalighet. I sjlva
verket r det ett mne av denna typ som han nu genom LSD har mtt i verkligheten. Huxley r
mycket fascinerad av sina upplevelser.
Vi fr instlla oss p, att vrt inre liv r lika rikt och omfattande som vrldsrummet runt

3
Allas veckotidning rgng 1961, nummer 21

omkring oss, sger han. LSD ger en knsla av att man sprnger alla bojor och blir ett med universum.
En tredje egenskap av LSD har gjort den amerikanska krigsmakten intresserad. Ger man en katt
LSD, blir den livrdd fr minsta lilla mus. Medlet kan bokstavligen frvandla ett vilt rytande lejon, s
att det blir fromt som ett lamm
Detta lter som en nskedrm fr alla amerikaner, som sysslar med kemisk krigfring. Tnk att
kunna ge ryssarna en dos LSD och uppn, att de alla frn Chrustjev och nedt blir fridsamma,
lskvrda mnniskor.
Chemical Warfare Branch, en specialavdelning inom amerikanska krigsmakten, som sysslar med
problem i samband med kemisk krigfring, hller fr tillfllet p med en rad experiment med LSD.
Men dessa r givetvis strngt hemliga. I frsta hand koncentrerar man dock intresset kring LSD som
ett medel i kampen mot de mentala sjukdomarna i sdana fall, dr det hittills har varit vanskligt fr att
inte sga omjligt att stadkomma ngon bttring.
Vid en underskning, som nyligen fretogs i Amerika, visar det sig, att av 5.000 mentalsjuka
patienter, som behandlats med LSD, kan man mrka tydlig bttring hos 70 procent. Nra nog lika
imponerande resultat har man ntt vid behandling av alkoholister
Att LSD har vckt intresse bland lkarna frstr man av, att hittills cirka 500 artiklar i mnet
publicerats i lkartidskrifter i USA, Kanada, Sydafrika, England, Tyskland, Frankrike och Italien
Det r kanske bst att ppeka, att enbart behandling med LSD inte kan bota mentalsjukdomar.
Man har mycket trffande sagt om LSD, att det ppnar drren in till sjlens rum. Avgrande fr om
sjlen kan botas r, vad som kommer in genom denna drr.