You are on page 1of 20

Nr 3 2017 september

lä ra rb ri s te n
n ä tv e rk i m u s ik
s o n g li n e s
m u s ik e tt m ir a k e lm e d e l
o c h n ä r s n ö fl in g o r fa ll e r
k a s ta u t d a to re rn a

www.mrmusik.nu
Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 1
YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad är TransAcoustic™
och Silent Piano™?
Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamahapiano
med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsertflygel. Spela utan att störa
andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen
mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten används
som “högtalare” även för de digitala ljuden.
Välkommen in för att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic
Den 121 cm höga U1-modellen är känd för
sitt klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva
Yamaha Disklavier ENSPIRE NYHET!
design. Med tillägget TransAcoustic kan
Nya Disklavier ENSPIRE är en perfekt symbios
du även använda instrumentets resonans-
av avancerad digital teknik och Yamahas traditionella
botten som högtalare för de digitala
pianohantverk. Spela själv, lyssna på inspelad musik,
ljuden, alternativ öva tyst i hörlurar.
eller använd ENSPIRE Controllerappen för Android
eller iOS för mer avancerad uppspelning. 88.000 kr
ENSPIRE piano från 160.000 kr Silent 114.000 kr.
ENSPIRE flygel från 245.000 kr Transacoustic 127.000 kr

KAMPANJ GB1 Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter i

Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.
förhållande till större Yamahaflyglar.

89.900 kr Silent 133.900 kr

Yamaha N3X Avant Grand
Yamaha B2 Hybridflygel som kombinerar
B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en en äkta pianomekanik, ljudet från bl.a
fantastisk klang med mycket djup och volym. CFX-Grand , Bösendorfer Imperial
Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och m. flera samt en exklusiv flygel-möbel
tack vare det eleganta traditionella kabinettet i högglanspolerad svart finish. N3X har
passar B2 in i varje hem. en påkostad högtalaranläggning på
Alla pianon i B-serien kan också fås med totalt 160 watt, och du kan även öva
Yamaha Silent Piano-teknologi. tyst i hörlurar. Kom in och bli hänförd.

44.995 kr Silent 61.995 kr 174.900 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB
Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se

2
www.halmemusik.se
Musi kwww.andreassonmusik.se
l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 ypc.ordermusic.se
Från redaktionen... Mu s i k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7

Det regnar… och inte bara i Sve- tressant artikel som det har stormat om.

rige. I Houston, Texas, har stor- Lika intressant och mycket förvånande
preludium 3
men Harvey dragit fram med regn var att ta del av Isaks förhållande till mu-
sik. Han har ingen musik i sin telefon och redaktionen formulerar sig
och vindar av sällan upplevt slag. lyssnar aldrig på musik överhuvudtaget!
När detta skrivs blåser det rätt Läs artikeln på sidan 16. lärarbristen 4
kraftigt i Göteborg. Hösttermi- 84%!
nen har precis börjat och många Under 2015 kom 35 369 ensamkom-

musiklärare går till jobbet med mande ungdomar till Sverige. Nästan lika
många barn kom hit med sina familjer. fortsatt brist 5
sol i sinnet, andra känner vemod I början av 2017 bildades med bidrag av lärarstudenter
och missnöje över de villkor och Allmänna arvsfonden och med tillskott
omständigheter som arbetet er- av Stings Polarprispengar organisatio-
nätverk i musik 8
bjuder. Det stormar i bröstet... nen Songlines. I Göteborg i samband med
14 oktober
Nätverk i Musik och dess höstkonferens
I en artikel i detta nummer redogör 14 oktober kommer Julia Sandwall som är
vi för lärarbristen i Sverige i allmänhet organisationens nationella samordnare songlines 9
och för bristen på lärarstudenter mer i att berätta mer om Songlines verksam- ensamkommande
detalj. Är det så att det råder brist på lä- het. Vid nätverksdagen kommer också

rarstudenter i ämnet musik på grund av musiklärare som arbetar med nyanlända
de många gånger undermåliga arbetsvill- att berätta om sina erfarenheter. Välkom- estetisk verksamhet 12
koren för yrkesverksamma musiklärare? men! införandet dröjer
Finns denna information om arbetslivets
villkor hos de som har sökt eller ämnar I detta nummer fortsätter vi att förse och när snöflingor faller 15
söka till en yrkesutbildning? Är detta dig, käre läsare, liksom bagaren ger sina
jullåt
omständigheter som man som ung bli- barn bullar, med att ge dig argument för
en utvecklad estetisk verksamhet i sko-
vande musiklärare har i tankarna? Vi
minns vår egen utbildningstid som ett lan. Förmodligen blir det så inom några år kasta ut datorerna 16
fantastiskt möte med ny kunskap och de att gymnasieeleverna kommer att få till- hoppsan
inspirerande lärare, men vi hade, vad vi gång till ett obligatoriskt estetiskt ämne.
minns, inte en susning om arbetsvillkor Men det går trögt. Mycket glädjande är
att Estetkongressen som är en nationell
krönika 18
och löner. Vårt stora intresse var musiken
och kanske inte i första hand ett intresse samling av estetlärare har blivit officiell goda relationer
och ambition att lära ut de kunskaper och remissinstans i frågor som rör gymnasie-
färdigheter som vi ägde. Vi tror att så kan skolan. Vi gratulerar!
vara fallet även idag. Bland de studenter
som går på ”musikhögskolornas” lärarin- Blir man smartare med musik? Ja, det
riktningar finns det säkerligen åtskilliga hävdar ju estetkongressen och många
som enbart gör detta för att förkovra sig med den. Det finns emellertid inte några
i musik. vetenskapliga belägg för att så skulle vara
fallet, åtminstone inte enligt den artikel
Vad gäller musiklärarstudenter så som vi hämtat från tidningen Uttryck.
tycker vi i vilket fall som helst att de Vår ordförande Kristina Stenborg hävdar
kunde vara lite mer intresserade av sitt i olika sammanhang att så är fallet, men
kommande värv. Tidningen Musiklära-
ren finns tillgänglig på samtliga landets
meningarna går isär… Läs mer på sidorna
12 och 13. Musikläraren
utbildningar men få studerande är med-
Kristina bidrar i årets tredje nummer av Ansvarig utgivare:
lemmar i Musiklärarnas Riksförening
och då är medlemskapet gratis det första Musikläraren med en luciavisa, ”Och när Kristina Stenborg
året. Vid senaste styrelsemötet försökte snöflingor faller”. Vi har brukat ha med Månsagårdsvägen 28
vi hitta strategier för att öka antalet stu- en julgåva i form av en sång i december- 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
derandemedlemmar, men gratis är inte numret av tidningen. Många läsare har
alltid gott, särskilt inte när man befinner dock reagerat och menat att den gåvan
kommit alltför nära lucia- och julfirandet, Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
sig för långt bort från gottisbord, kanske.
För vi dristar ändå oss till att påstå att ett så nu kommer den i septembernumret i februari, april, september, december.
bättre yrke än att vara musiklärare finns stället. Håll till godo, bäste musiklärare. Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och
väl knappast…? pensionärer: 100:-/år.
Och bäste musiklärare! Hur har vi det
Studerande: Gratis det första medlemsåret.
Digitaliseringen i skolan och i vår om- med medlemsavgiften? Visst är du som
läser detta medlem i vår förening Musik- Omslagets första sida: Pablo Melara
värld fortsätter likt Harvey med fortsatt
hastighet och styrka. Detta är förmodli- lärarnas Riksförening, en ideell organi-
gen en utveckling som vi knappast kan sation som på bästa sätt söker tillvarata Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
stoppa, även om vi nu inte har för avsikt samtliga musiklärares intressen? 371 47 Karlskrona
att propagera för en avveckling av den di- Kolla gärna vår nya hemsida också: www.
tel. 0455/365 604
gitala utvecklingen. Men det finns de som mrmusik.nu
Nu skall vi gå ut och se och höra om vin- e-post: order@kp-tryck.se
verkar för en mildare satsning i skolan.
Det anmärkningsvärda är att dessa får den mojnat… Redaktör: Rune Fredriksson
bära hundhuvud och blir kallade ”skolans Nästa nummer av Musikläraren kommer i (osign. foto och text)
stolpskott” av företrädare för skolledning slutet av november 2017. tel. 031/47 51 58
och Sveriges Kommuner och Landsting.
I detta nummer har vi med en artikel av
Isak Skogstad, ”Kasta ut datorerna!”. In-

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 3
Lärarbristen ökar och ökar...
Tidningen Skolvärlden har med utgångspunkt i data från Skolverket kartlagt ålder, bostadsort
och ämnesbehörighet hos 158 523 lärare med en svensk grund- eller gymnasielärarlegitimation
(maj 2017). Sammanlagt 12,1 miljoner uppgifter har analyserats. För att få en bild av hur lärar-
bristen kan komma att utvecklas har Skolvärlden jämfört antalet äldre lärare (60–67 år) med
antalet yngre (25–32 år).
Resultatet visar på en enorm kommande brist på yngre lärare om ”det ska vara lika många
unga som äldre som arbetar i skolan”. Observera att den statistik som presenteras i Skolvärlden
innehåller uppgifter om de behöriga lärare som finns registrerade hos Skolverket, om personerna
verkligen arbetar som lärare framgår inte av statistiken. I tabellen (se nedan) ingår enbart ämnen
med fler än 100 legitimerade lärare oavsett ålder.
Några exempel:
• I Norrbottens län är bristen på unga
grundskolelärare (om de båda grupper-
– Varför ser det ut så?
– Det handlar väldigt mycket om arbets-
miljön för lärarna. Man måste se till att
”I ämnet musik är
na ska vara lika stora) 83 procent, bland
gymnasielärare är den 80 procent.
de får bra förutsättningar för att kunna
bedriva språkundervisning. Språkärare
skillnaden 84%”.
• I 45 procent av Sveriges kommuner bor hör till den grupp som får minst tillgång
det färre än tio unga legitimerade grund- till ämnesfortbildning, säger Kent Fred-
skolelärare. I många inga alls. holm och fortsätter:
fjärdedel av alla som går ut gymnasiesko-
• 583 lärare i åldern 60–67 år är behöri- – Det är naturligtvis allvarligt, för tittar
lan med grundläggande högskolebehö-
ga att undervisa i franska i grundskolan. man på språkämnena så är det ämnen
righet påbörja lärarstudier. Så stor del av
Motsvarande antal i åldern 25–32 är 89 där det hela tiden sker en utveckling och
en årskull är naturligt varken lämpad el-
stycken. Det innebär en brist på 85 pro- där man behöver ha kontakt med mål-
ler intresserad av att bli lärare. Dessutom
cent om grupperna ska vara lika stora. språksländer. Det är en absurd situation
finns det någon slags gräns för hur många
På liknande sätt ser det ut i ämnen som när språklärare ofta själva får stå för sin
man kan få igenom en så pass lång akade-
tyska, bild och engelska. ämnesfortbildning genom strategiska val
misk utbildning med bibehållen kvalitet.
• Bland legitimerade gymnasielärare är av semesterresor i stället för att få adek-
Redan i dag är avhoppen stora, särskilt på
skillnaderna mellan yngre och äldre lä- vat fortbildning i tjänsten.
ämneslärarutbildningen och bland stu-
rare ännu större. I maj i år fanns det ex- – Vad är lösningen?
denter med lägre gymnasiebetyg.
empelvis 150 gymnasielärare i gruppen – Ska det börja vända så måste språklä-
60–67 år som var behöriga att undervisa rare, eller unga människor som funderar
Vilken är då lösningen? Enligt Fredrik
i juridik. I gruppen 25–32 år var antalet på att utbilda sig till språklärare, få bra
Svensson finns det inte en enkel lösning.
fyra, det vill säga en skillnad på 97 pro- arbetsförhållanden. Vettiga gruppstorle-
Till att börja med behöver man locka till-
cent. kar, vettig arbetsbelastning, tillgång till
baka så många som möjligt av de 40 000
• I företagsekonomi var skillnaden 91 fortbildning och sedan är lönenivån så-
lärare som inte längre är verksamma i
procent, i kemi 87 procent och i teknik 80 klart viktig. Språklärarna har inte direkt
skolan. Rektorer och andra skolledare
procent. legat högst på lönelistan under senare år,
behöver också fundera över hur skolan är
• Ett av få gymnasieämnen som avviker säger han.
organiserad och hur lärarna egentligen
positivt är historia. I maj i år fanns det
används. Fredrik Svensson menar att lä-
enligt Skolverket 349 fler legitimerade Det går inte längre…. rarrollen behöver renodlas och fler yrkes-
historielärare i åldern 25–32 år än i ål- I Skolvärlden hittar vi också en inter- kategorier komma in i skolan. Han jämför
dern 60–67 år. vju med en utredare på Universitet- med sjukvården där det på sjukhus finns
kanslerämbetet (UKÄ), Fredrik Svens- undersköterskor, sjuksköterskor, specia-
I ämnet musik är skillnaden mellan yngre son. Enligt artikeln och utredaren har listsjuksköterskor, läkare, överläkare och
och äldre lärare 84%. Statistiken bygger krisen nu gått så långt att det inte en andra yrkesgrupper. Hade vården varit
på information från Skolverket att det längre går att utbilda så många lärare organiserad som skolan hade nästan alla
finns 1948 legitimerade musiklärare i ål- som behövs. på ett sjukhus varit läkare, vilket för de
dern 25 – 32 år samt 12241 legitimerade
flesta förefaller helt orimligt.
musiklärare i åldern 60 – 67 år. Drygt hälften av de 16 500 lärare, räknat
Musikläraren ifrågasätter att den senare i heltidstjänster, som nyanställdes under Det finns uppgifter som måste göras av
gruppen omfattar så många musiklärare, det senaste läsåret saknade pedagogisk lärare, men det finns också arbetsuppgif-
12 241! Vi har sökt Skolverket i frågan högskoleexamen, enligt Skolverkets sta- ter som kan utföras av lärare som andra
utan att nå fram till ”rätt person”. Musik- tistik. Av lärare med lärarlegitimation var yrkesgrupper skulle kunna göra lika bra
läraren återkommer med förhoppnings- det många som undervisade och satte be- eller till och med bättre. Kanske behöver
vis korrekta fakta. tyg i ämnen som de saknade behörighet i. klasstorlekarna varieras mera? Fredrik
I några kommuner är det i dag vanligare Svensson avslutar artikeln med frågan:
I artikeln i Skolvärlden intervjuas en med en obehörig lärare än en behörig. Är det bättre med små klasser med obe-
språklärare, Kent Fredholm, ordförande i Lärarbristen kommer att förvärras och höriga lärare än större klasser med behö-
Språklärarnas Riksförbund. Han blir inte det gäller i princip hela landet. Enligt re- riga lärare.
chockad över bristen på yngre språklä- geringens bedömning kan det om två år
rare. Vi återger i korthet intervjun och saknas 60 000 lärare. Lärarkrisen har nu Ja, vad säger musiklärarna? Finns det
konstaterar att den intervjuade likaväl gått så långt att den inte längre går att arbetsuppgifter i musikundervisningen
kunde ha varit Musiklärarnas Riksfören- utbilda bort. Det är helt enkelt för sent som lika väl kan utföras av andra perso-
ings ordförande Kristina Stenborg. enligt Fredrik Svensson på UKÄ. ner? Är det en bra lösning att ha större
– Vad säger du?
klasser med utbildade lärare och mindre
– När man tittar på statistik över tidigare I artikeln ställs frågan: Men allt fler utbil- med outbildade lärare. Frågorna känns
år ser vi att det utbildas oerhört få språk- dar ju sig till lärare? Men det räcker inte. knappast adekvata…, eller?
lärare. Det är väldigt få som söker till ut- Om vi ska tillgodose det framtida lärarbe-
bildningarna. hovet med hjälp av utbildning måste en

4 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
i musik, en många gånger undermålig
kommande arbetsmiljö och låga lärar-
löner inverkar stort. Visserligen arbetar
personalorganisationerna idogt för en
bättre löneutveckling för musiklärare
men det räcker inte att lova högre löner.
Det måste till något annat. Massmedia
stör också antagningsklimatet. Många
gånger målas en alltför mörk bild upp av
skolan. Detta bidrar naturligtvis till obe-
nägenheten hos unga människor att söka
en lärarutbildning.

Vad gäller utbildningen till 7-9 lärare är
situationen nästan att betrakta som kata-
strofal, detta gäller samtliga utbildnings-
inriktningar till lärare, inte enbart musik.
Vad gäller musiklärare mot grundskolans
högstadium är det enligt uppgift fortfa-
rande få studenter antagna. Övriga ut-
bildar sig mot gymnasieskolan eller mot
verksamhet i den kommunala musik- och
kulturskolan.

Kommer det då att finnas arbete åt alla
som utbildar sig till gymnasielärare? De
nuvarande behörighetsreglerna ger vis-
serligen gymnasielärare möjlighet att un-
dervisa på lägre stadier, men hur benägen
är man att undervisa i grundskolan när
man aktivt valt att utbilda sig till gymna-
sielärare? Införandet av en ny obligato-
risk estetisk kurs lär dröja, men kommer
att kunna ge arbetstillfällen till flera ut-
bildade lärare.

MR:s ordförande Kristina Stenborg ut-
trycker stor oro: ”Det är faktiskt redan så
att många som idag jobbar som musik-
lärare inte har utbildning samtidigt som
många av dem som en gång utbildade sig
hoppar av yrket”.
Kristina Stenborg ser många orsaker till
att färre söker sig till musiklärarutbild-
ningarna: ”Vill man bli musiklärare, ja
då vill man läsa mycket musik. Att enbart
studera musik 90 hp, ett och ett halvt

Brist på lärarstudenter
Det finns idag åtta orter där man kan utbilda sig till lärare i musik. Antagningssitua-
år, räcker inte. Ettämnesutbildningen är
längre och har fler sökande. Men att välja
en ettämnesutbildning kan vara bedräg-
ligt. I många fall är det ju så att när man
väl kommer ut i arbetslivet, upptäcker
tionen är problematisk. Mer än 100 av de 250 utbildningsplatserna står tomma. Så man att man kanske inte orkar jobba
här många studenter togs in på lärarutbildningarna i Sverige hösten 2017: enbart med musik på grund av förut-
sättningarna: det är höga ljudnivåer, det
Piteå: 9 av 20 platser (Vi reserverar oss avseende våra är stora undervisningsgrupper och lite
Umeå: ingen uppgift uppgifter när det gäller antalet
platser som varje högksola har, lektionstid för musikämnet med höga
Linnéuniversitetet Växjö:14 av 24 platser men i stort tror vi att det stäm-
mer. Uppgifterna har varit svåra kurskrav. Man vill helt enkelt ha ett an-
Örebro: 18 av 55 platser att erhålla.)
dra ämne. En kategori studenter är också
Stockholm: 30 av 50 platser de som aldrig tänkt sig arbeta som lärare
Ingesund: 18 av 35 platser men väl vill studera musik. Hur många
Göteborg: 27 av 32 platser dessa är bland de antagna kan man bara
Malmö: 35 av 48 plaster. ana...
Vi kan alltså konstatera att det är relativt tomt på musiklärarutbildningarna runtom Musiklärarnas Riksförening menar att
i landet. Ungefär 40% av utbildningsplatserna står tomma. De gamla musikhögsko- man först och främst måste förändra
leorterna klarar sig bäst. De två universitet som tillkommit bland utbildningsorterna, utbildningen till lärare i musik, låt den
Umeå och Växjö, har minst antal studenter. Antagna lärarstudenter till utbildning mot framför allt få mer ämnesfördjupning.
grundskolan är förhållandevis få. Vad vi kan läsa ut på Universitets- och högskolerådets Villkoren och förutsättningarna för
antagningsstatistiksida är det enbart i Göteborg och i Ingesund som det finns denna typ musiklärarna ute i landet måste också
av utbildning. I Göteborg är den elva studenter av 27 som tänker sig en framtid som förändras. Det ska inte vara så att musik-
musiklärare i grundskolan. Övriga lärosäten har enbart utbildning mot gymnasieskolan. lärare slutar sitt jobb därför att förutsätt-
I Malmö ges en I/E-utbildning (instrument- och ensemblepedagog) som ger kompetens ningarna är undermåliga, vilket tyvärr
för lärarverksamhet på det estetiska programmet och i kulturskolan. många gör.
Varför har det nu blivit så att färre unga människor vill arbeta som musiklärare? Man
kan spekulera i orsakerna. Faktorer som en lång utbildning med kort utbildningstid

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 5
Noter
När kulturer spela med Bra att det finns en cd till så att man
Annette Mars konstaterar i sin doktors- snabbt kan skaffa sig en uppfattning om
avhandling, ”När kulturer spelar med i hur sångerna kan framföras. Dessutom
klassrummet”, att bra organisation ger hör man vilka ackord som är felnoterade.
bättre musiklektioner. Annette Mars, Inspelningarna håller god klass – även
som till vardags är lärare på grundlärar- om sånginsatserna är lite blandade. Erik
utbildningen vid Malmö högskola, har Mjönes fylliga basstämma gör sig finfint
i sitt avhandlingsarbete undersökt hur som tomtestämma!
högstadieungdomar lär sig att spela och
skapa musik. Studien har bestått av två Sammanfattningsvis tycker jag att den
studier; ett konsertprojekt i Gambia där här sångboken platsar fint i samlingen av
hon observerat hur två 14-åringar, en från alla sånger man behöver fylla det tunga
Sverige och en från Gambia, lärde sig att decembermörkret med – men låt Isaberg
spela varandras musikstycken. Slutsatsen göra en ordentlig översyn av innehållet
här blev att svenska ungdomar är vana först.
vid en skriftlig lärandekultur, där noter
och andra tecken används för att lära sig Kristina Stenborg
spela. De gambiska ungdomarnas lärande
sker i en muntlig lärandekultur, med om-
fattande repetition av musikstycken för
att minnas och lära sig att spela.

Den andra studien gjorde Anette på en En sångbok kring julen
högstadieskola där hon under ett musi-
Ämneslärare får tillbaka stats-
kalprojekt studerade elevers samlärande I boken ´”Decemberstämning” hittar
bidrag
när de komponerade musik och spelade Hösten 2016 upphörde Skolverket att ge
du 25 enkla och nyskrivna sånger för ad- bidrag till ämneslärarföreningarna, ide-
i ensemble. Anette Mars tanke var här vent, Lucia, jul – och fred. Några sånger
att fokusera på eleverna. Dock upptäckte ella sammanslutningar för lärare i olika
har en hel del poppigt sväng, som t ex den ämnen. Reaktionen har varit hård och
hon snabbt att musikläraren hade så stor första sången ”Tänd ett litet ljus” av Ma-
betydelse för elevernas lärande att hon flera upprop har iscensatts. Föreningarna
ria Furehill, andra är av enkel viskaraktär. bidrar med ämnesutveckling, fortbild-
även behövde observera interaktionen Den här boken passar bäst för den ålders-
mellan lärare och elever. ning och kontaktnät för ämneslärare.
gruppen som tillhör mellanstadieåldern Skolverket hävdade att det saknades
med tanke på både melodier och texter. mandat från regeringen trots att bidraget
Slutsatser hon drar i sin avhandling är, Därför förvånar det mig att några av me-
som sagt, att lärares kunskaper och sätt betalas ut sedan länge och gjorde således
lodierna rör sig en del under ettstrukna c, en ny tolkning av en över tio år gammal
att organisera undervisning är betydel- som t ex ”Den första snön” av Tina Herr-
sefull för elevers lärande i musik. Det är förordning.
gårdh. Det är ju dock inget större problem Utbildningsminister Gustav Fridolin
viktigt att lärare kan identifiera de svå- om man är van att transponera, så att det
righeter som uppstår när elever spelar (MP), har nu agerat och deklarerar att
passar unga stämband, eller om man en- föreningar för ämneslärare är viktiga för
tillsammans och förstår vad eleverna kelt kan trycka på en ”transposeknapp”.
bör öva mer på. Anette är kritisk till att utvecklingen av läraryrket. Han har för
Ett par av sångerna kan säkert användas avsikt att ändra förordningen så att Skol-
grupparbeten används oreflekterat i mu- även för tonåringar, eller t o m en mindre
sikämnet. Läraren måste ha en mer aktiv verket börjar betala ut bidragen till äm-
avancerad vuxenkör och några kan själv- neslärarföreningarna igen.
roll i undervisningen. Anette berättar klart läras ut på gehör till ännu yngre åld-
i en artikel i tidningen Uttryck att hon – Ämneslärarföreningarna spelar en vik-
rar än de som går i mellanstadiet. tig roll för att samla och utveckla profes-
blev särskild förvånad över ett resultat;
nämligen att det är viktigt att musiklä- sionen. Mycket av den verksamhet man
Boken är ett gott komplement till de gör i ämneslärarföreningarna handlar
raren förmedlar ett ämnesadekvat språk traditionella sånger som sjungs vid den
till sina elever. I artikeln säger Anette om att samla lärarkåren i ett ämne för att
här tiden och de slarvfel som finns i bo- tillsammans utveckla ämnet, säger Gus-
att: ”De (eleverna) behöver finna ett ge- ken har förhoppningsvis förlaget Isa-
mensamt språk som kan användas när tav Fridolin.
berg upptäckt och åtgärdar snarast. Som Han menar att bland annat höjningen i
de komponerar och spelar tillsammans, exempel står det ”stärnfall” istället för
både i och utanför klassrummet, så att de svenska elevers resultat i internationella
stjärnfall i titeln till sång nr 11, och hela kunskapsmätningen Pisa 2015 visar på
menar samma saker. Ett vanligt scenario refrängen saknas till Furehills ”Stjärnan
är att eleverna frågar ”vilken takt de ska värdet i kollegialt lärande bland lärare.
ska lysa”. Dess värre måste även en del
spela i”, när de egentligen menar puls el- ackord vara felnoterade och det saknas
ler rytm, vilket leder till förvirring” Handlar det om stora pengar? Knappast.
något ackord i någon takt. Boken behö- Mellan 2009 och 2016 utbetalades efter
ver med andra ord ytterligare en över- ansökan bidrag till ämneslärarförening-
Avhandlingen kan laddas ner på: www. syn innan jag tycker att man köper den.
diva-portal.org. arna om mellan 650 000 och 800 000 kro-
Jag hoppas då att de också passar på att nor om året.
ändra typsnittet på titlarna till sångerna,
Källa: Uttryck eftersom det är lite svårläst och ibland lu-
rar ögat att det står ä istället för a etc. Att
titlarna är röda försämrar också läsbarhe-
ten, tyvärr.

6 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96
Höst-
DIREKTNOTER NOTBÖCKER PROGRAMVARA NYHETER! Priserna anges inkl. moms

139:-
219:- 259:-
VISOR ÅRET OM
Tjugo av Teresias populära barnsånger
GITARRLEK Spela och pyssla med musik! VÅRA VACKRASTE VISOR & BALLADER med teckningar av Bo Mossberg.
av J. Hjalmarsson & I. Sallmann Reviderad upplaga av den populära
En rolig nybörjarbok för de yngre barnen. sångboken. 368 sidor.
ALLA TIDERS
LANG LANGS PIANOSKOLA DEL 1–3 MUSIKHISTORIA
av KG Johansson
För yngre nybörjare på piano
En överskådlig,
som på ett lekfullt och roligt
inbjudande och
sätt får lära sig spela
oumbärlig bok
tillsammans med
i musikhistoria,
världens mest framgångsrika
från antiken och
konsertpianist!
129:- 139:- 149:- fram till i dag. 289:-

Hitta dina direktnoter och musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS IE FINNS IE FINNS

IE
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE? FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IEPÅ MUSIKHÖGSKOLAN
FINNS IE FINNS IE FINNSI IE
MALMÖ
FINNS IE FINNS
MHM.LU.SE
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE? FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS! IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS
IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS IE FINNS

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 7
8 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
Under 2015 kom 35 369 ensamkommande ungdomar till Sverige. Näs-
tan lika många barn kom hit med sina familjer. För att hjälpa dessa
ungdomar startade efter förebild från Jeunesses Musicales i Belgien
projektet Songlines. Jeunesses Musicales bildades 1945 i Bryssel och
är idag världens största, ideella organisation som arbetar med fred,
ungas egenmakt och för ett inkluderande samhälle.

Musikläraren kontaktar Songlines och ganisation för alla goda krafter. Tillsam- Songlines efter projekttidens slut skall bli
Julia Sandwall, som är nationell samord- mans kan vi kämpa för att alla unga ska en permanent verksamhet inom moder-
nare. Julia berättar att Songlines, vars känna hopp och framtidstro. Ungdomar organisation Jeunesses Musicales Swe-
moderorganisation är Jeunesses Musi- har rätt till en framtid! Ungdomar har rätt den.
cales Sweden, är en kulturell, social och att bli lyssnade på!” Julia avslutar samtalet med att inbjuda
nationell verksamhet för unga som flytt, Songlines vill att ungdomar som flytt ska musiklärare till kontakt och att ”ambi-
oftast ensamkommande. De flesta ung- känna sig välkomna i Sverige och få möj- tionen är att kunna engagera 250 ensam-
domar Songlines jobbar tillsammans med ligheten att uttrycka sig med kultur och kommande i varje län”.
har tagit en mycket lång väg för att slippa musik. Songlines samarbetar med körer, I samband med Nätverk i Musik, 14 ok-
krig och våld. ”Det kräver mod och styr- orkestrar, musikgrupper, musikskolor, tober 2017, berättar Julia Sandwall mer
ka”, berättar Julia, och det är den kraften organisationer och festivaler i hela lan- ingående för Songlines verksamhet. Väl-
som Songlines vill ta vara på och ”det är det. Projektet stöttar också ungdomar att komna!
därför oerhört viktigt att lyssna in vad själva vara med och arrangera aktiviteter
ungdomarna själva vill: De vill prova på – demokratiskt, jämlikt och internatio- För mer information se: www.songlines.
bra och meningsfulla aktiviteter, få lära nellt. Projektet, som startade i början av se
känna svenska kompisar, idrotta, uttrycka 2017 pågår i tre år. Förhoppningen är att
sig med musik och kultur”. På frågan om
vad som är Songlines huvudsakliga verk-
samhet, svarar Julia att ”vi bygger mötes-
platser, arrangerar fester, skapar teambil-
dande, inkluderande verksamheter och
försöker implementera tanken att ALLA
måste hjälpas åt nu”.

Julia Sandwall berättar vidare att projek-
tet finansieras med medel från Allmänna
Arvsfonden. Bland samverkansparterna
finns Imagine Sweden/Musik Direkt,
Kulturskolerådet, NBV och andra studie-
förbund, KulturUngdom, NKA m.fl. Julia
skänker också Sting en tanke som gav sitt
Polar-pris, en miljon kronor, till Songli-
nes.

Julia fortsätter: ”Vi vill vara en paraplyor-

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 9
?
Studerande får gratis medlemsskap det första året!

o l en
er s OBS!
n d
N y tt u MR:s hemsida - ny
Vi, vi förresten, det är främst vår hem-
Detta nummer av Musiklä-
raren skickas förutom till
medlemmarna också till ett
sidesansvarig Jonas Larsson och Elin slumpmässigt antal valda
En saltad fest.... Andréasson som ägnat tid och kraft att skolor. Detta gör att du som
16 september är det fest och härlig sam- förnya layouten på MR:s hemsida. Lite medlem kan erhålla två ex-
varo för dem som gått SÄMUS-utbild- ljusare och lite lättare att hitta. Hemsi- emplar av tidningen.
ningen. Undrar vad det blir för mat? dan lär vara en av de bättre hemsidorna Vi ber om ursäkt för det
Aldrig förr har det funnits så mycket in- för just musiklärare. Här finns det mesta. eventuella obehag detta
spiration till hur vi skall duka och vilken Arkivet är svårslaget och under Musiklä- åsamkar dig!
mat vi skall laga när det bjuds till fest. raren hittar du nästan samtliga artiklar
Men vi drar oss för att bjuda på fest. Det som varit införda i tidningen. Forskning/ Håkans musiklärare...
påstår åtminstone Falksalt(!) som ge- pedagogik innehållet är också svårslaget. Det är första gången som vi har med ett
nomfört en undersökning bland saltäls- Vad väntar du på...? korsord i tidningen. Kul, tänkte vi, när
kare. Vi har oftast bjudångest. Hälften av någon i styrelsen kom med förslaget.
de tillfrågade har prestationsångest och Att det blev Håkan Hellström är mer en
55% svarar att de inte har någon tid. På slump. Det var det musikkorsordet kors-
frågan vad som är viktigast när man bju- ordsmakaren erbjöd.

u
der rangordnas svaret ”hur maten smakar Vi har försökt få tag i uppgifter vem som

n
högst”. På andra plats hamnar ”ett städat

.
var Håkans musiklärare på grundskolan

sik
hem”. Först därefter kommer ”råvaror av och på gymnasiet. Vår första kontakt var
hög kvalitet”, ”fin dukning” och ”upp- Simon Ljungman som är gitarrist i Au-

u
läggning av maten”. gustifamiljen. Simon skickade vidare vår
Själva är vi rätt anspråkslösa,

m
e-post till Håkan, som ännu inte svarat

mr
så det går att bjuda på nästan på våra frågor om bl.a. hans upplevelse av
vad som helst....

.
musikundervisningen. Vi vet att han gick
Odukat och odiskat är bäst! i Dalaskolan i Ekebäck i västra Göteborg

w
fram till årskurs 6, varefter han började

w
på Göteborgs högre samskola. Vi hop-

w
pas kunna återkomma i nästa nummer av
Info vart du skickar lösningen, priser, Musikläraren med lite om Håkan och vad
etc. hittar du på vår hemsida. han tyckte om ”musiken”.

BRIGG HORN- LÖNN- TIDIGT ÖKEN- MAT FÖR
RASADE SKEPPET FINSK
OCH BILD- MÖR- HEMSTAD MIL-
NINGAR EFTER JONER SJÖ
BOJORT DARE FÖR VÅR
SIFFROR
KÄNDIS
OFFRAT OCH OBUND-
KORT HÅLLER NA
HAN PÅ
UNG
FÖRETAG-
SAMHET

VOKABEL STÄMMA
SPÖKLIK
FIGUR SPRIT
EN
SKÄR-
INGER

SAMMAN- SPANSKT
FÖRDA FLYG

INSTRU- OXUDDE UPP-
MUSIKER- MENT 0234 LANDS-
SALO RUND-
RYGG ORT
VALV

LUFT- ROVA DRAG
ORD IHOP LÅTA FÅ
MÅNAD I
HANS F.D.
UTFLYKT GRUPPS
NAMN
DRÖMBAS
FÖR- RESO-
HÄR- 500 I
MIDDAG I NERA
MADE ROM LONDON RIKTNING

SPELADE REGNAR
HAN BYGG-
ÖVER
TRUMMOR BITAR LYCKOSAM
I

10 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Diss
Dess och

Dass
MusicTeacherResources

Till alla musiklärare:
Tre hösttrombonvitsar

En fortsatt härlig fram-
Hur får man en trombon att låta som ett
valthorn?

gångsrik hösttermin!
- Man stoppar in en hand i den och spelar
en massa falska toner.

En till...

Vad är en riktig gentleman?
- En som kan spela trombon men låter bli.

En till

Vad är den minsta skillnaden i styrka som
en bastrombon kan spela?
- On/off

Klavén

Copyright: Johan Wettergren
Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 11
Var god dröj...???
Kursen estetisk verksamhet försvann som valbar kurs i och med införandet av LGY11. Att kursen togs bort
innebar stor besvikelse för såväl elever som lärare och undanröjde möjligheten för ungdomar i gymnasie-
skolan att skapa bättre förutsättningar för en rikare liv. Gymnasieutredningen som presenterades i oktober
2016 föreslog införande av ett obligatoriskt estetiskt ämne. I remissrundan var de flesta instanserna po-
sitiva till förslag, Skolverket däremot avvisade förslaget. Skolverket menade att införandet av ett estetiskt
ämne måste sättas in i ett större sammanhang med relation till införandet av ämnesbetyg och ett förändrat
gymnasiearbete. I våra kontakter med Skolverket har vi fått kännedom att man dock arbetar med frågan,
bl.a. anordnades en konferens i juni 2017 med deltagare från det estetiska området där frågan diskutera-
des. Formellt saknar Skolverket idag ett uppdrag från riksdagen att införa ett obligatoriskt estetiskt ämne i
gymnasiet. I det fall Skolverket får ett sådant senare i höst kan efter beredning ett nytt ämne införas tidigast
hösten 2019.
Estetkongressen som varje samlar lä- De estetiska ämnena är kommunikativa olika kommunikativa uttryck kommer
rare från hela ungdomsskolan har stän- och viktiga för individens hela utveck- förmodligen att bli något som de flesta
digt frågan på sin agenda. Enligt Sver- ling, kanske speciellt för ungdomar som människor har nytta av i sina framtida
ker Zadig, ansvarig för Estetkongressen, söker och skapar sin identitet under gym- arbeten. Att träna dessa förmågor och att
finns det ”osynliga tecken” på att ett nytt nasieåren. I nedanstående text argumen- kommunicera sina kunskaper, är något
ämne kommer införas. Arrangerandet av terar vi kort för att de estetiska ämnenas eleverna tränar inom de estetiska äm-
den ovan nämna konferensen samt att viktiga kunskapsområden ska återinföras nena. Varje medborgare behöver utbildas
Estetkongressen fått erkännandet som som obligatoriska i gymnasieskolan. i gestaltning: att ge form åt, konstruera
remissinstans i utredningen ”Utbildning, och synliggöra sin kompetens och sitt
undervisning och ledning” som nyligen Det kulturella området ämnesområde. Kommunikation är också
gått ut på remiss är sådana ”tecken”. I ut- Den tydligaste kopplingen till EU:s nyck- invävt i flera av EU:s nyckelkompetenser,
redningen behandlas bl.a. behörighetsas- elkompetenser är Kulturell medvetenhet liksom i OECD:s ramverk för kommande
pekter avseende undervisning estetiska och kulturella uttrycksformer: förmågan PISA-mätningar – tänkta att spegla kun-
ämnen/kurser. Remissen skall vara be- att uppskatta den kreativa betydelsen av skaper för framtidens behov: ”Effective
svarad senast den 27 oktober 2017. idéer, upplevelser och känslor i ett an- and appropriate communication and be-
tal medier, t.ex. musik, litteratur, visuell haviour, within diverse teams, is already
2018 års estetkongress kommer att äga konst och scenkonst (EUR-Lex, 2006). Vi a component of success in the majority
rum i Halmstad 13-15 april. Det är Mu- menar att den kulturella kompetensen of jobs, and will become an even bigger
siklärarens förhoppning att det redan då inte har implementerats på ett önskvärt component over the years ahead”. (OECD
finns besked om införandet av ett este- sätt i den svenska gymnasieskolan. Där- 2016, s. 3)
tiskt ämne i gymnasieskolan. för anser vi att införande av ett nytt este-
Nedan citerar vi delar ur uttalande från tiskt ämne är den rätta vägen att ge Sve- Allt fler människor skapar och konsume-
Nationell Estetisk Kongress 2017 angå- riges elever önskvärd kompetens. Från rar kultur i det moderna medielandskapet
ende införandet av ett obligatoriskt este- 2018 kommer PISA-tester även att inklu- och vi kan redan se hur musik-, film- och
tiskt ämne i gymnasieskolan. dera “globala färdigheter” och kulturell dataspelsbranscherna har växt och fått
medvetenhet enligt Andreas Schleicher, allt större betydelse för länders ekonomi.
”Det finns flera goda exempel och OECD:s utbildningsledare. ”Schools need Även inom den kommersiella kulturen är
forskning som visar att de estetiska äm- to prepare students for a world in which förmågan att skapa och förmedla berät-
nena kan hjälpa elever att uppnå en dju- people need to work with others of di- telser genom olika kommunikativa ut-
pare förståelse och starkare utveckling verse cultural origins, and appreciate dif- tryck av stor betydelse. Att tänka utanför
inom andra ämnen än de estetiska i sko- ferent ideas, perspectives and values; a boxen, att vara kreativ och se andra in-
lan. Men vi anser också att de estetiska world in which people need to develop gångar till problemlösning kommer att
ämnena har ett mycket stort egenvärde, trust to collaborate across such differen- vara en absolut nödvändighet i den fram-
ett eget kunskapsområde som kan kom- ces; and a world in which people’s lives tida konkurrensen på arbetsmarknaden.
ma att få stor betydelse för samhällets will be affected by issues that transcend Att utveckla den kreativa förmågan sker
kulturella, ekonomiska och demokratiska national boundaries”. (OECD 2016, s. 1) bl.a. genom ett processinriktat arbete i
utveckling. En viktig aspekt är att betona de estetiska ämnena; att träna, utforska,
värdet av kreativiteten i de estetiska lär- Ett obligatoriskt estetiskt ämne ger stör- våga misslyckas och sedan med hjälp av
processerna ur ett lärandeperspektiv och re möjlighet att få in fler människor från sina erfarenheter ta sig vidare. Det es-
ett bildningsperspektiv samt utifrån de olika socialgrupper och med olika bak- tetiska genomsyrar hela samhället.......
framgångsfaktorer som kan implemente- grund och kultur i det kulturella livet. och har potential att bidra till utveckling
ras inom alla yrkesområden. Fler får möjlighet att känna sig hemma inom en mängd yrkesområden. Vi ser
I vårt nutida informationstäta samhälle på teater, i konsthallar och konsertsalar, därför ingen anledning till att ett este-
får berättelser och multimodala uttryck både som konsumenter och producenter tiskt ämne skulle exkluderas från gymna-
en allt större betydelse, både för sam- av kultur och konst. Breddad rekrytering sieskolan.
hällsbyggandet och för den enskilda in- inom musik-, konst-, medie-, teater- och Det demokratiska området
dividen. Vi möts av en växande ström av dansutbildningar på högre nivå är dess- Samhället går mot en ökad segreger-
kommunikativa uttryck som människan utom önskvärd. ing mellan människor med olika sociala
måste lära sig att hantera. Utöver det bakgrunder, mellan små och större orter,
skrivna ordet, som har varit skolans fo- Det ekonomiska området mellan stad och land. Efter att det este-
kus de senaste hundra åren, har bilden, De ungdomar som börjar gymnasiet idag tiska obligatoriska ämnet försvann från
ljudet och kroppsspråket fått allt större är födda på 2000-talet, och de kommer gymnasieskolorna finns inte dessa kun-
betydelse i det moderna medielandska- att vara verksamma inom yrkeslivet till skapsområden representerade på alla
pet. Precis som det krävs tid och övning 2060-talet. De samhällsförändringar som gymnasieskolor eller ens i alla kommu-
att utveckla förmågan att förstå, tolka kommer att ske fram till dess är svåra att ner. Det betyder att den estetiska kompe-
och uttrycka sig med det skrivna språket, överblicka, men vi behöver rusta ungdo- tensen idag främst finns på större skolor i
krävs det också tid och övning för att ut- marna för dessa förändringar. Förmågan större kommuner med estetiska program.
veckla förmågan att hantera andra kom- till innovation, att kunna hantera, do-
munikativa uttryck. kumentera, tolka och uttrycka sig med Se vidare: www.estetkongress.se

12 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
Smart med musik?
I en artikel i tidningen Uttryck mars 2017 skriven av Sebastian G
Danielsson, görs gällande att musik faktiskt inte är ett mirakelmedel.
Det saknas belägg för att elever blir smartare och lär sig mer i andra
ämnen när de ägnar sig åt musik. Tidningen hänvisar i första hand
till forskare i Storbritannien. Inledningsvis refereras till Mozarteffek-
ten, att barn höjer sitt IQ genom att lyssna på Mozart, och att denna
fick ett enormt genomslag för 30 år sedan. Forskare avfärdade emel-
lertid rätt snart teorin som rent nonsens, men sedan dess har flera
studier pekat på hur bra musik kan vara för utvecklingen av andra
förmågor. Man har till exempel sett att barn som spelar instrument
gör bättre ifrån sig på matematiklektionerna.
Idag finns det emellertid forskning som produktionsvärde räknas mer än sådant
gör att de som har lyft fram musikens som är svårt att mäta och sätta ord på.
dominoeffekter riskerar att bli besvikna. Han anser att det är bättre att fokusera
Tidningen har varit i kontakt med fors- på betydelsen av musiken i sig.
kare vid universitetet i Liverpool som –  Musik, teater och den typen av verk-
redovisar 38 studier om musikens påver- samhet är ju bland det viktigaste män-
kan från 1986 och fram till i dag. I denna niskor sysslar med i sin vardag. Det är
konstateras ”att det inte finns bevis för som man säger i Sverige: det vi gör på
att musikutövande bidrar till att barn blir våra jobb är för att ha tid och pengar för
smartare eller att de lättare lär sig andra att syssla med sådana saker som ger livet
saker”. mening. Att estetiska ämnen är på väg
I artikeln citeras Giovanni Sala, dokto- tillbaka till gymnasiet skapar hopp om
rand i kognitiv psykologi som genom- att folk börjar inse vikten av musiken i
fört studien tillsammans med profes- sig, säger Ketil Thorgersen i artikeln. Han
sor Fernand Gobet. ”När vi tittar på hur avslutar med orden:
studierna har genomförts kan vi inte dra – Det är ett tecken som tyder på att folk
slutsatsen att musik har någon väsentlig börjar inse att det kanske inte var så
påverkan på barns kognitiva eller akade- gynnsamt att ta bort dem, säger han.
miska färdigheter, deras uppmärksamhet
ökar oavsett vilken typ av aktivitet det är. Källa: Uttryck mars 2017
Framför allt har ingen kunnat visa att det
verkligen är musiken som gör att barn
blir intelligentare. Det kan lika gärna vara
smarta barn som söker sig till att spela
instrument. Socioekonomiska faktorer
kan också spela in. Det ger dem en till-
fällig energikick vilket leder till att de gör

Barn som övar musik blir...
bättre ifrån sig i skolan och på kognitiva
test. Deras uppmärksamhet ökar oavsett
vilken typ av aktivitet det är. Vi har till
exempel sett samma effekt vid schack-
spel”, säger Giovanni Sala, som i arikeln Farsta satsar på musik - och med andra blir du bättre på att samar-
också påstår att det överlag är komplice- beta, säger Kristina Stenborg, ordförande
rat att se orsakssamband, eftersom man
eleverna blir smartare på köpet.
för Musiklärarnas Riksförening.
måste utesluta alla andra faktor för att Forskning visar på tydliga sam- När en svensk forskargrupp följde 300
kunna isolera de suveräna effekter musik band mellan musik och inlärning. barn under flera års tid, kunde de se att
har på lärandet. Flera skolor i söderort i Stock- det så kallade arbetsminnet utvecklades
holm satsar nu på musiklektio- snabbare hos de barn som regelbundet
Enligt tidningen Uttryck presenterades övade på musik. Arbetsminnet styr bland
senast i januari 2017 en dansk studie där ner. Och det kan påverka skolre- annat över förmågan att lära sig läsa och
forskare kunde se att de som spelade mu- sultaten för eleverna. Elever som räkna, se mönster och förstå samband.
sik har ett bra arbetsminne. Men inte hel- Men trots de vetenskapliga rönen är mu-
ler i det fallet kan forskarna säga vilken sjunger och spelar har nämligen
sik lågt prioriterat i den svenska skolan,
som är den direkta orsaken. De studier inte bara kul – de blir smartare menar Kristina Stenborg.
som trots allt visar att barn som musi- också. Forskning visar tydliga – Musik är det ämne som har minst tid
cerar gör bra ifrån sig på andra områden i skolan. Det är inte längre något kärn-
visar på små effekter. När musik jämförs
samband mellan musik och in-
ämne i gymnasiet. I grundskolan är det
med andra aktiviteter talar ingenting hel- lärning. vanligt med outbildade lärare och brist på
ler för att musik är bättre än något annat. instrument till eleverna, säger hon.
Om du googlar på musik och inlärning
Med tanke på det anser hon att sats-
I artikeln intervjuas även Ketil Thorger- hittar du gott om länkar till artiklar och
ningar som El Sistema är extra viktiga för
sen, lektor i musikpedagogik på Stock- forskning som pekar på samma sak: Att
eleverna.
holms universitet. Han förklarar att spela musik påverkar hjärnans utveckling
– De är absolut lyckligt lottade. Det kom-
studier om musikens påverkan på andra och gör det lättare att lära sig saker.
mer att gynna deras totala utveckling i
områden ofta används som argument för – Det finns till exempel ett tydligt sam-
skolan.
att stärka en satsning på konstämnen band som visar att barn som tränar musik
i skolan. Att musikens transfereffekter och rytmik blir bättre på att läsa. Att öva
Källa: Tidningen Mitt i Stockholm 170517
ofta hamnar i fokus tror han beror på att musik höjer dessutom koncentrations-
vi lever i ett samhälle där ekonomi och förmågan. Och spelar du tillsammans

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 13
- en inspirerande konferens spesifikt för musiklärare och musikpedagoger.
Fredagen den 20.10.2017 arrangerar den nationella intresseorganisationen
Musikk i Skolen Musikklærernes dag på Værnes / Trondheim i Norge.

- Undervisar du barn i åldersgruppen 6-16 år i grundskolan, eller har du kanske gruppundervisning i
kulturskolan eller på någon annan skola? Då är detta dagen för dig!
- På «Musikklærernes dag» kan du fokusera fullt och helt på just ditt unika ämnesområde – musik. Du
får fylla på med ny kunskap och nya insikter genom inspirerande verkstäder och föreläsningar, du får
knyta nya kontakter, bygga nätverk och dela dyrbara erfarenheter med många fina kolleger från Norge –
och förhoppningsvis också från Sverige.
- Du kommer hem til vardagen med nya idéer, förnyad inspiration och med metodiska och praktiska
verktyg som du kan använda i din undervisning med en gång.
Se fullt program og anmäl dig på www.musikkiskolen.no
- Anmäl dig tidigt så säkrar du dig en plats till just de workshoperna som du önskar dig! Av de 50 första
anmälda lottar vi dessutom ut ett fint pris till 5 lyckliga vinnare som får en
3-rätters middag och gratis övernatning på konferanshotellet från torsdag
19.10 till fredag 20.10.
- Medlemmar i Musikk i Skolen kan delta till ett specielt förmånligt pris. Det
lönar sig altså, både för dig som personlig medlem men också för din skola,
att bli medlem i Musikk i Skolen i Norge – fast du bor i Sverige! Se här för
information om våra medlemsfördelar. Hoppas vi ses i oktober!
www.musikkiskolen.no

GÅ EN KANONKURS MED ÜBERPEDAGOGER.
En musikbok om vatten
Vad vore vi utan vatten? Har Atlantis funnits? Och vilka krafter CDCD
Flytande Form – en musikbok om vatten

ligger bakom vattenmolekylernas stormiga kärleksaffär? ingår!
ingår!
Välkommen med på en musikalisk djupdykning i vattnets fascinerande värld!
I Flytande Form varvas nyskrivna låtar med tips och spännande fakta på tema vatten.

UPPTRÄD PÅ GÖTEBORGS KONSERTHUS.
Här finns härlig musik som väcker lusten att sjunga, spela och dansa, samtidigt som
den ger en förståelse för vatten och varför det är en så viktig del i våra liv.
Boken riktar sig främst till barn i mellanstadieåldern. I lärarhandledningar med direkt
koppling till låtarna finns tydliga tips som bygger på rörelse och rytmikmetodik.
Med boken följer en CD med alla låtar och sing-along-spår.
Ensemble Yria består av Britta Forslund, Sara Ohlzon, Cecilia Olsson, Karin Westberg och
Madeleine Wittmark, som alla är musiker och musiklärare med rytmik som gemensam grund
i sitt konstnärliga och pedagogiska arbete. De har tidigare gett ut Sinnenas Spektakel och
grammisnominerade Längre än längst på Gehrmans Musikförlag.

ok
usikb
Ny m tastiska
fan
från
m ble
Ense !
Yri a
S J U N G KÖ R V E R K E T

Förklädd
EMB
ENS LE

ISBN 978-91-7748-388-5

9 789177 483885
GE 12970

Gud •

FLYTANDE FORM
Härlig musik.
Låtar som man vill sjunga, spela och dansa till.
• Ger förståelse för varför vatten är livsviktigt.
I HÖST • Lärarhandledning kopplade till låtarna.
REGI ANCI HJULSTRÖM · DIRIGENT SIMON PHIPPS • Tydliga rörelse och rytmikmetodik-tips.
SYMFONIORKESTER MED UNGA MUSIKER
KICK OFF 15 OKTOBER, 28–31 OKTOBER
• CD med alla låtar och sing along-spår.
KONSERT 1 NOVEMBER I STOR A SALEN PÅ GÖTEBORGS KONSERTHUS • För barn i mellanstadieåldern.

MER INFORMATION OCH ANMÄL AN order@gehrmans.se
KORCENTRUMVAST.SE /FÖRKL ÄDDGUD www.gehrmans.se

14 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
Och när snöflingor faller
Och när snöflingor faller

Musiklä raren nr 3 2017 15

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 15
Kasta ut datorerna!
I aprilnumret 2017 av Musikläraren fanns flera texter som handlade om digitala verktyg i skolan. I en
artikel redovisade vi erfarenheter av användandet av digitala verktyg på Bjärredsskolan i Skåne. I
en annan text basuneras ut att ”det krävs ett paradigmskifte för hela musikämnet”. Det som åsyftas
är att även musikämnet måste digitaliseras mer övergripande. I en artikel påstås ”att användandet
av digitala verktyg
I Stockholms blir allt
Konserthus vanligare
samlades 21i december
alla ämnen i klassrummen,
2016 men användandet
ett fyrtiotal personer av datorer
för att diskutera och
hur mu-
paddor är ovanligare i de estetiska ämnena, med musik som ett utmärkande exempel”.
siken skall kunna bli en integrerad del av grund-och gymnasieskolan. Bakom manifestationen stod Trenden är
således att skolan digitaliseras i snabb takt. Men ökar elevernas lärande i samma
organisationen Forum 21 · Barn & Musik, som funnits sedan millennieskiftet. ”21” står för engel-tempo?
Isak
skansSkogstad tillhör
”Twentyfirst den grupp
Century” ochsom
vill tvivlar
peka på påkombinationen
att den enormabarn ekonomiska
& musiksatsningen på datorer i
som vårt århundrades
skolan
största ger förväntat
möjlighet resultat, en
att förändra ochökad inlärning.
utveckla Isakoch
samhälle Skogstad
miljö. skrev i början av sommaren 2017 en
artikel i GöteborgsPosten,
Bland gästerna på Stockholms”Kasta ut datorerna”
Konserthus fannssom fick stor spridning.
en stråkkvartett Innehållet
från Ann Arbor i togs
den upp i Studio-
amerikanska
delstaten
ETT Michigan.
och SKL:s digitaliseringsansvarige JoakimJardenberg rasade. Jardenberg kallade lärare som var
tveksamma till användandet av digitala verktyg för ”stolpskott”.

Musikläraren tog kontakt med Isak Skogstad, som för närvarande arbetar deltid på Engelska Skolan i
Stockholm i ämnena svenska och samhällskunskap, samtidigt som han flitigt deltager i skoldebatten.
Isak Skogstad har gått i skolan i Kungälv. På vår fråga om hans förhållade till musik svarar han kort
och koncist: ”Icke-existerande”. Isak skrev artikeln därför att han menar ”att det finns en för stor
diskrepans mellan vad forskningen säger och den kunskap och ambition som politikerna har vad gäl-
ler effekten av digitala verktyg”. På frågan om vad Isak lyssnar på för typ av musik blir svaret... ”jag
lyssnar inte på musik”. Från grundskolans musikundervisning kommer han först och främst ihåg att
han tragglande med inlärning av rytmer på trumsetet. Musikläraren återger nedan artikeln ”Kasta ut
datorerna” i sin helhet.
Kasta ut datorerna! individuellt vid datorn. Ett klassrum som är fyllt av datorer el-
Alan Eagle har en examen i dataveten- I den svenska skoldebatten hade Alan ler blinkande mobiler är således en mar-
skap från ett prestigefyllt universitet Eagle blivit beskylld för att vara en bakåt- drömslik miljö för inlärning utifrån ett
och arbetar som rådgivare åt Googles fö- strävare. Det är till och med fullt möjligt kognitivt perspektiv. Även om det finns
retagsledning i Silicon Valley. Tekniska att hans demokratisyn hade ifrågasatts, elever som sköter sig och låter mobilen
prylar utgör en lika självklar del av Alans då skolföreträdare menar att digital kom- vara avstängd i fickan, så visar studier att
arbetsdag som för de allra flesta av oss petens ”är ett måste för att kunna leva det räcker med att andra klasskamrater
andra. och verka i ett demokratiskt samhälle”. använder teknik i klassrummet för att in-
Det är för många otänkbart att föreställa lärningen ska missgynnas.
sig hur man skulle kunna jobba utan skär- I Göteborg har de rödgrönrosa politiker- Det finns många högljudda förespråkare
marnas närvaro. Alan har dock valt bort na till och med sagt att digital kompetens av teknik i skolan som menar att det inte
den skärmintensiva vardagen åt hans två ”kan jämställas med färdigheter som att är någon lösning att införa exempelvis
barn. I New York Times berättar han hur läsa och skriva”. Det är inte sant. Att läsa, mobilförbud. De hävdar att eleverna mås-
barnen har placerats på en Waldorf-skola skriva och räkna är tidslösa kunskaper te lära sig att hantera tekniken och att
där skärmar i klassrummen är bannlysta – som kräver gediget med övning. morgondagens moderna arbetsmarknad
och han är inte ensam. Det är sådant skolan ska syssla med. förutsätter att de utvecklar en förmåga
Faktum är att de flesta av skolans elever Att använda tekniska prylar lär sig dock att multitaska.
kommer från familjer med kopplingar till eleverna såväl snabbt som frivilligt, och Men elever är barn och deras hjärnor är
tech-industrin, och många av föräldrarna kunskapen har dessutom ett kort bäst- inte fullt utvecklade. Faktum är att den
arbetar på företag som är världsledande före-datum. Alan Eagle förklarar det själv del av hjärnan som reglerar barnens för-
inom digitalisering. tydligt: ”We make technology as brain- måga att planera och beakta konsekven-
Hur kommer det sig att framgångsrika IT- dead easy to use as possible. There’s no ser utvecklas färdigt först långt efter tju-
entreprenörer, vilka rimligtvis borde se reason why kids can’t figure it out when goårsåldern.
digitaliseringens potential och de möjlig- they get older.”. Det är således rationellt att utgå från
heter som öppnas upp av att all världens Det finns flera förklaringar till att teknik att barn alltid kommer föredra Snapchat
information finns några knapptryck bort, i klassrummen missgynnar elevernas in- framför algebra. Att man skulle kunna
väljer att begränsa tillgången till teknik lärning. Hjärnforskning visar att fokus utveckla en förmåga att multitaska effek-
åt sina egna barn? och koncentration är avgörande för att tivt är dessutom enbart en myt utan stöd
När de tillfrågas varför de väljer teknik- inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på nå- i evidens. Faktum är att vi människor
fria skolor uppger de ofta att de värdesät- got, desto högre sannolikhet är det att sällan multitaskar – vi skiftar bara fokus
ter den mellanmänskliga dialogen. Det kunskapen fastnar i långtidsminnet. från en sak till en annan, vilket gör att vi
gjorde även Apple-grundaren Steve Jobs, totalt presterar sämre.
som inte ens tillät sina egna barn att an- Då de delar av hjärnan där själva tän- Elever som exempelvis har på TV:n i
vända iPads. kandet sker, hjässloben och pannloben, i bakgrunden när de skriver sina läxor får
Dessutom uppger tech-föräldrarna på princip är identiska med de områden som sämre resultat. Koncentration är nyckeln
Waldorf-skolan i Silicon Valley att de är reglerar vår koncentrationsförmåga, är till lärande och våra tekniska prylar är
skeptiska till idén om att teknik gynnar det avgörande att antalet distraktioner i skapade för att stjäla den.
barnens inlärning. Det finns mycket som klassrummet hålls till ett minimum.
tyder på att de inte är helt fel ute. En allt En elev som får en notis på iPaden tap- Skolan ska enligt lagen vila på veten-
större mängd evidens indikerar att teknik par koncentrationen, och efter det tar skaplig grund och beprövad erfarenhet.
i skolan gör mer skada än nytta – och då det upp emot 25 minuter att återfå fokus. Trots att man starkt kan ifrågasätta den
speciellt om traditionell katederunder- vetenskapliga grunden för tekniska pry-
visning ersätts med att eleverna arbetar lar i klassrummet är Sverige ett av de län-

16 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
Digitala verktyg
Rättelse
I förra numret av Musikläraren
skrev vi att det på Skolverkets
Isak Skogstad hemsida finns publicerat ett stöd-
material avseende användandet
av digitala verktyg. Detta är inte
korrekt.
der där såväl tillgången till och använd- Ett konkret förslag från Skolverkets Det mateial som finns är det som avbildas
ning av datorer i skolan är som störst i nationella IT-strategi är att alla elever i ovan. Skolverket har kontaktat Musiklä-
hela OECD. grundskolans samtliga årskurser ska ha raren och ber oss informera våra läsare
Satsningar på teknik i skolan har inte bara tillgång till ett personligt digitalt verktyg att tillgängligt material skrevs 2013 och
en svag vetenskaplig grund – det är även inom tre år, vilket de menar är viktigt för innehåller en film och ett diskussions-
dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för likvärdigheten. Men det bygger på en fel- material. Filmen består av teoridelar där
att köpa in datorer till en skola med 500 aktig premiss om att elever från mindre ämnesexperter från Linnéuniversitetet
elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. bemedlade hem inte lär sig hantera och diskuterar digitala verktyg såväl som
Många skolor lockas av datorernas låga nyttja teknik i lika hög utsträckning som av mer praktiknära delar med exempel
inköpspris, men verkar vara bortse från elever från resursstarka hem. på vad användning av digitala verktyg i
dolda kostnaderna i form av teknikstrul musikskapande kan innebära i olika års-
och reparationer, som kan kosta mellan En rapport om ungas medievanor från kurser (4-9). Filmen visar hur lärare på
tre och fem gånger mer än datorernas in- Statens medieråd visar att barn i lågut- Kungshögsskolan i Ljungby tillsammans
köpspris. bildade familjer äger fler tekniska prylar med eleverna planerar och genomför un-
och har mer skärmtid jämfört med barn dervisning där digitala verktyg är en vik-
Hur kommer det sig att den svenska i välutbildade familjer. Medierådet kon- tig del.
skolan satsar så stora resurser på teknik? staterar att en mängd analyser visar att
Det finns en utbredd tro inom såväl skol- högutbildade har en mer begränsande När det gäller stödmaterialet fick Linné-
myndigheter som politik på att skolans medieetik och att barnen således inte universitet uppdraget 2015 att skriva ett
digitalisering är en självklar del av en tillåts använda medier hur mycket som sådant. Detta är klart och planerades att
modern skola. helst. Deras forskningschef beskriver det publiceras hösten 2016. Någon tidsplan
Regeringen har till och med givit Skolver- som att ”det är ett slags intellektuell kul- för när detta material kommer att finnas
ket i uppdrag att ta fram en strategi för tur som där går i arv”. tillgängligt saknar Musikläraren känne-
skolans digitalisering, och den är naivt dom om. En orsak till fördröjningen kan
optimistiskt. Ord som ”möjligheter” och Det finns många skolor som i dag väljer vara regeringens uppdrag till Skolverket
”potential” förekommer på var och var- bort elevdatorer av goda skäl. Om Skol- att på ett mer övergripande sätt stödja
annan sida, men söker man på ”nackde- verket får bestämma kommer de att be- samtliga skolämnen i gällande digitalise-
lar” eller ”problem” i den drygt 100 sidor höva ge vika och tvingas hosta upp stora ringen. I väntan på att detta mateial blir
långa strategin får man knappt några summor på att köpa in laptops till alla klart får stödmaterialet i musik sätta sig i
träffar alls. elever. Beräkningar visar att det kom- väntrummet.
mer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor.
Den optimistiska synen på skolans di- Årligen. Samtidigt visar OECD:s analyser Musikläraren ser med spänning fram
gitalisering finns även inom forskningen. att inte ett enda land som under de se- emot materialet, om det nu kommer att
Universitetslektorn Catarina Player-Koro naste tio åren har satsat stora summor finnas några digitala verktyg kvar i skolan
har i en forskningssammanställning un- på teknik i klassrummet har lyckats höja som materialet kan appliceras på ?
dersökt cirka 600 vetenskapliga artiklar resultaten i något ämne. Faktum är att de
som berör relationen mellan IT och lä- elever som presterar bäst i Pisa-mätning-
rande. Hon konstaterar att 95 procent arna är de som använder datorer minst.
av artiklarna grundar sig i en optimistisk Det är hög tid att kasta ut datorerna från
syn på tekniken – endast fem procent av klassrummen.
artiklarna tar sin utgångspunkt i själva
lärandet. Teknik i skolan har blivit ett Isak Skogstad
självändamål i sig.

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 17
Musiklärarnas Riksförening
Vi är en oberoende förening för musik­
lärare. Som medlem hos oss får du tid­
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
undervisar i grundskola, gymnasieskola,
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem möter du musiklärare med
Krönika
erfarenheter som du kommer att ha nytta
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
politiker och andra beslutsfattare.

MR jobbar med att:
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar

Mer info finns på vår hemsida:
www.mrmusik.nu
Medlemsavgift: 250:-
Studerande och pensionärer 100:-
För studerande är det första medlems-
året gratis!

Goda relationer Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
swisha till: 1231219583
I dörren vände han sig plötsligt
om, min elev. Rösten darrade när Vi ber dig också att skicka ett mail till:
han sa: ”Jag älskar dig”. Alla ni musiklararnasriksforening@gmail.
som nu hastigt dragit in luft och com
förfärat hunnit tänka att det - Ange ditt namn och din adress.
handlar om kärlek mellan lärare - Vilken skolform du har din huvudsak-
och elev – kan andas ut igen. Han liga anställning på? (t ex stadium eller
hade just fått veta att han fick kulturskolan)
behålla sitt musikbetyg! Jag fick i - Om du är ny medlem, studerande el-
alla fall en rätt go känsla i krop- ler pensionär. Tack!
pen den där fredagen i slutet av
vårterminen.
Hellre fria än fälla, brukar min rek- let. Vi musiklärare har många relationer!
tor säga – och rannsakar jag mig riktigt, Att musicera tillsammans i grupp krä-
så kanske mitt betyg var av det snällare ver kommunikation och eleverna behöver
Tiden under en dag spelar också roll.
slaget. Det är egentligen helt emot mina förstå att ju mer samarbete desto bättre
Om du har väldigt lite tid mellan lektio-
principer, för jag tycker att eleverna ska resultat. Som lärare är det viktigt att för-
nerna hinner du inte alltid ställa i ord-
vara värda de betyg de får. Samtidigt kan medla den bilden. Du hinner näppeligen
ning ordentligt, eller laga sådant som
jag inte låta bli att tänka ibland på hur prata med alla dina elever lite mer enskilt
gått sönder och det blir svårt att stå
lite tid de får för att träna sig i musikäm- varje vecka – för att ge dem den där käns-
lugn och med ett leende på läpparna när
net. På vår skola har vi dessutom betyd- lan som gör att de kämpar för att lära sig
eleverna väller in – om du inte har hun-
ligt mindre tid i ämnet än vad de har på mer, eller arbetar för att hålla fast vid ett
nit skriva planeringen på tavlan eller att
övriga högstadieskolor i kommunen. De betyg. Även om vi inte hinner prata med
plocka fram det som behövs. Det handlar
har valt att lägga mer av tiden på de lägre alla hela tiden behöver vi visa att vi vill
också om att man som lärare behöver
stadierna. Det är verkligen inte okej, ef- möta dem där de är.
ställa om till en ny elevgrupp och kanske
tersom vi har betydligt mer stoff på hög- till ett helt annat undervisningsmaterial.
stadiet och tuffare kunskapskrav. Goda möten ger goda relationer och ger
Jag tycker att minst 20 minuter borde
på sikt bättre resultat. Goda resultat ska
vara praxis efter en praktiskestetisk lek-
Tiden är också avgörande även vad det kännas långt ner i magen!
tion, men så ser det nog sällan ut. Själv
gäller relationerna med eleverna. ”En Hur skapar du goda relationer i klassrum-
bävar jag för dagar då jag har många lek-
förtroendefull relation mellan lärare och met?
tioner med bara tiominutersraster – för-
elever gynnar elevernas motivation att utom en kort lunch. Att bygga in stress i
anstränga sig, och därmed deras lärande”, Kristina Stenborg
schemat befrämjar inga goda relationer,
enligt Annika Lilja i hennes avhandling enligt mig. Jag undrar hur det ser ut för
vid Göteborgs Universitet. Vidare säger er andra...har ni lyckats få till bra villkor?
hon ”att en förtroendefull relation är ett Källa: Lilja, Annika (http://www.skolporten.se/
måste om elever ska lära sig och få möj- forskning/avhandling/fortroendefulla- relationer-
Det är verkligen många saker som ska
ligheter att tro på sina egna förmågor”. till för att få en så bra undervisningssi-
tuation som möjligt. Även relationerna
Men hur många relationer kan man mellan klasskamraterna avgör hur bra
bygga och hur lätt är det att skapa förtro- klimatet blir i salen och då måste du
ende när man bara har eleverna en gång i som lärare ha tänkt till kring placering,
veckan – och i mitt fall bara under en ter- gruppindelningar etc. Om inte annat får
min på läsåret. Ett halvår i mellan är lång du kanske arga – eller förtvivlade föräl-
tid och eleverna får börja lite från början dramail.
igen när de har musik igen efter uppehål-

18 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7
031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7 19
Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Papperslagrets Tryckeri AB
Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

20 Musi k l ä ra re n n r 3 2 0 1 7