You are on page 1of 5

Grundskola k 79

Modul: Taluppfattning och tals anvndning


Del 3: Elevers uppfattningar om tal i brkform

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk


Wiggo Kilborn, fd lektor, Gteborgs universitet

Undervisningen om brk har av tradition varit mycket formell och pverkad av algebraiska
formler och regler. Arbetet med brk har av det sklet ofta uppfattats som svrt och har
drfr under senare r tonats ner i undervisningen, inte minst under de tidigare skolren.
Enligt det centrala innehllet i Lgr11 ska det emellertid ske en frndring av detta och en hel
del undervisning om brk ska nu ske redan i rskurserna 13. Med tanke p att undervisning-
en av yngre elever brukar krva en hg grad av konkretisering, krver detta en annorlunda
syn p brk och operationer med brk n den traditionella. Det r en sdan syn som presen-
teras i den hr texten.

Fr att ge ett bra resultat br en kompetensutveckling ta sin utgngspunkt i skolans praktik,


allts bygga p kunskaper om eventuella brister i undervisningen och aktuella behov av fr-
ndring. Detta br i sin tur relateras till kursplanens krav och till de mjligheter som didak-
tisk forskning och utvecklingsarbete kan erbjuda. Hr grs drfr en tolkning av kursplanens
syfte och centrala innehll. Detta jmfrs i sin tur med resultaten frn en strre utvrdering
av svenska elevers kunskaper om brk i rskurserna 6 och 8.

Brken enligt kursplanen och i skolan


I kursplanens syfte kan man lsa:

Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att utveckla frtrogenhet med grundlggande
matematiska begrepp och metoder och dess anvndbarhet.

Ett sdant grundlggande begrepp r brkbegreppet. I en del lromedel har man emellertid
p senare r tonat ner brkens betydelse och fokuserat p de rationella talens decimalform.
Tanken med detta r troligen att man vill tillrttalgga och frenkla undervisningen fr de
2 1
lgre presterande eleverna. Genom att verstta additioner som + till 0,67 + 0,25 = 0,92
3 4
(t ex med hjlp av en minirknare) har man ftt ett bra nrmevrde till additionen och man
har sluppit frklara krngliga regler fr brkrkning. Men det r just detta som r proble-
met. P det hr sttet har man nmligen missat mjligheten att ge eleverna frtrogenhet med
grundlggande matematiska begrepp och metoder. Kortsiktiga lsningar av det hr slaget dljer ofta
akuta problem fr stunden, men leder s gott som alltid till stora problem fr eleverna lngre
fram.

Vi lser vidare i kursplanen:

Undervisningen i matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och
matematikens anvndning i vardagen och inom olika mnesomrden.

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk Juni 2013


http://matematiklyftet.skolverket.se 1 (5)
Grundskola k 79

Ett annat viktigt syfte, som inte nmns i texten, r att skapa frutsttningar fr att eleverna
ska lra sig mer matematik och kunna generalisera sina kunskaper p ett sdant stt att ele-
verna kan flja undervisningen ven p gymnasieskolan. Just inom brkrkningen blir det
uppenbart att bristande kontinuitet mellan brkrkning och grundlggande algebra leder till
stora svrigheter nr eleverna kommer till gymnasieskolan.

Didaktiska analyser av grundskolans och gymnasieskolans syfte och centrala innehll visar att
brkbegreppet och rkning med brk spelar en central roll i undervisningen. Det br samti-
digt observeras att decimalformen bara r ett alternativt skrivstt fr att skriva vissa typer av
tal i brkform. Viktiga rkneregler fr decimaltal r drfr svra att frst om man inte kn-
ner till motsvarande regler fr rkning med tal i brkform. Omvnt r det s att de regler
som brukar anvndas fr rkning med decimaltal inte lter sig generaliseras varken till brk-
rkning eller till algebra. P motsvarande stt r begreppet andel verordnat begreppet procent,
som i sin tur bara r en alternativ metod att beskriva vissa andelar i form av hundradelar.

Du br som lrare ocks vara medveten om att brken dyker upp i en rad andra samman-
hang i skolans matematik, ssom i formler, som termer i och lsningar till ekvationer och
ekvationssystem och inte minst som frkunskap till algebran. Det hr innebr att elever som
inte har lrt sig att arbeta med tal i brkform p grundskolan, riskerar att f svrigheter med
att flja undervisningen p gymnasieskolan. Att undvika brk och prioritera decimalform
lser i sjlva verket inte ngra problem, inte ens fr de lgre presterande eleverna. Det skapar
istllet problem fr alla elever. Det hr blir inte alltid synligt i grundskolan, men blir desto
tydligare nr eleverna kommer till gymnasieskolan. Hr har du, som lrare p grundskolan,
ett stort ansvar.

Brk och centralt innehll


Enligt kursplanens centrala innehll ska eleverna i rskurs 13 arbeta med

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benmnas och uttryckas som enkla brk, samt hur
enkla brk frhller sig till naturliga tal.

I rskurs 46 ska de arbeta med

Rationella tal och deras egenskaper.


Positionssystemet fr tal i decimalform.
Tal i procentform och deras samband med tal i brk- och decimalform.
Tal i brk- och decimalform och deras anvndning i vardagliga situationer.

I rskurs 79 ska de arbeta med

Talsystemets utveckling frn naturliga tal till reella tal.


Centrala metoder fr berkningar med tal i brk- och decimalform vid verslagsrkning,
huvudrkning, samt vid berkningar med skriftliga metoder och digital teknik.
Strategier fr att tolka, skapa och anvnda algebraiska uttryck, formler och ekvationer

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk Juni 2013


http://matematiklyftet.skolverket.se 2 (5)
Grundskola k 79

Svl uppnendemlen i Lpo94 som det centrala innehllet i Lgr11 r skrivna p ett stt som
ger stor frihet fr individuell tolkning. Detta stller i sin tur stora krav p skolans pedago-
giska planering och p en genomtnkt struktur och kontinuitet i planeringen. Det r drfr
ett absolut krav att lrare som undervisar i rskurserna 13 r vl medvetna om hur mlen ser
ut i rskurserna 79 och omvnt. I annat fall riskerar eleverna att f en fragmentarisk bild av
mnet matematik och drmed inte tillgnar sig de frmgor och det frhllningsstt till
mnet som beskrivs i kursplanens syfte.

De rationella talens roll i matematiken


De rationella talen, uttryckta som brk, kan inte behandlas isolerat frn vriga delar av ma-
tematiken. Detta r viktigt att hlla i minnet nr eleverna under de frsta skolren lr sig ett
antal rknelagar och rkneregler fr de naturliga talen. Det r drfr angelget att lrare redan
frn brjan lyfter fram vrdet av rknelagar och rkneregler, eftersom det, med ngra f till-
lgg, r samma rknelagar och rkneregler som gller vid arbete med de rationella talen. De
nya rkneregler som tillkommer utgr i sin tur centrala frkunskaper fr arbete med svl
irrationella tal som med algebra. Fr elever som p ett tidigt stadium lr sig se grundlggande
strukturer blir matematiken inte ett antal lsryckta formler utan en sammanhngande helhet.
Detta underlttar det fr eleverna att frst matematikens natur, vilket blir allt viktigare
under grundskolans senare rskurser.

Det r ocks angelget att i planeringen ta hnsyn till brkens centrala roll inom andra omr-
den av skolmatematiken, ssom att frst och arbeta med procentbegreppet, konstruera
cirkeldiagram, arbeta med skala och proportionalitet mm. Genom en bra planering kan du
sledes svl skapa en god kontinuitet i elevernas inlrning som spara en hel del undervis-
ningstid. Detta frutstter emellertid att du har goda kunskaper i matematikmnets didaktik.

Svenska elevers kunskaper om brk


Enligt internationella underskningar som TIMSS och Pisa r svenska elevers kunskaper om
brk mindre bra, sett ur ett internationellt perspektiv. Nu r dessa underskningar, liksom de
nationella proven i matematik, av summativ karaktr och ger drfr inget besked om detaljer
eller orsakssammanhang. Fr att f en mer precis information kan man studera resultaten p
de utvrderingar som gjorts med hjlp av Skolverkets Diamantdiagnoser och Briljantdiagno-
serna som frn 2013 ingr i Diamantdiagnoserna.

Under ren 20082012 har ca 50 000 elevers kunskaper om brk och tal i decimalform dia-
gnostiserats i tv strre stder och ett antal mindre kommuner. Hr presenteras ngra intres-
santa resultat som visar vad eleverna har abstraherat om brk och operationer med tal i brk-
och decimalform. Mer detaljerade resultat kommer att presenteras i de fljande avsnitten.

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk Juni 2013


http://matematiklyftet.skolverket.se 3 (5)
Grundskola k 79

Fljande uppgifter har getts p vren i rskurs 6 och beskriver elevers grundlggande
kunskaper om rationella tal och deras egenskaper.

2 1
Berkna Lsningsfrekvens 72%
3 3

3
Berkna 1 Lsningsfrekvens 49%
4

2
Berkna 2 Lsningsfrekvens 71%
5

4
Berkna 2 Lsningsfrekvens 63%
5

1
Berkna 1 Lsningsfrekvens 10%
2

Lgg mrke till att de hr uppgifterna inte bedmer elevernas frmga att operera med tal i

brkform utan enbart om de frstr innebrden av tal i brkform. Som exempel handlar
4 1 1 1 1 "1 1% "1 1%
uppgiften 2 om att + + + ska frdelas i tv grupper som $ + ' + $ + '
5 5 5 5 5 #5 5& #5 5&
2
vilket ger i varje grupp. Uppgifterna handlar allts inte om reglerna fr division av eller
5
med tal i brkform.
Lgg ocks mrke till att flera av de hr uppgifterna, enligt Lgr11, r

centralt innehll i rskurs 13.

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk Juni 2013


http://matematiklyftet.skolverket.se 4 (5)
Grundskola k 79

Fljande uppgifter har getts p vren i rskurs 7 och rskurs 9 och beskriver elevernas fr-
mga att utfra grundlggande operationer med tal i brkform (Lwing, 2008, s 248).

Lsningsfrekvens Lsningsfrekvens
rskurs 7 rskurs 9

1 1
Berkna + 28% 44%
3 4

3 1
Berkna 19% 37%
5 3

1
Berkna 8 45% 72%
2

3 2
Berkna 19% 43%
4 5

!
Berkna /3 18% 38%
!

!
Berkna 2/ 7% 23%
!

De hr resultaten br jmfras med dem i rskurs 6. Det r uppenbart att dessa tillkorta-
kommanden handlar om bristande kontinuitet i undervisningen och/eller om mindre bra val
av undervisningsmetoder. En rimlig tolkning r, att det r brister i grundlggande brkupp-
fattning som uppsttt fre rskurs 6 som lett till de hr mindre bra resultaten i rskurserna 7
och 9. Detta kommer, mer i detalj, att uppmrksammas senare, samtidigt som det kommer
att ges en rad frslag till alternativa didaktiska lsningar.

Ls mer
Lwing, M. (2008). Grundlggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur.

Brk i kursplanerna och elevers kunskaper om brk Juni 2013


http://matematiklyftet.skolverket.se 5 (5)