BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS

ELISABETH THAND RINGQVIST
EN KOMMENTAR TILL GLOBALISERINGSRÅDETS
SKATTEFÖRSLAG ETT ÅR EFTER LANSERINGEN
2
FÖRORD
Globliseringsrådet gjorde den mest djupa och breda analysen av vad Globali-
seringen betyder och kommer att betyda för Sverige någonsin. Genom 35
rapporter, två slutrapporter, öppna seminarier och diskussioner runt om i Sve-
rige så pågick under mer än två år en debatt med alla de som tycker att globa-
lisering är intressant och som påverkas av den. Jag hade förmånen att få följa
arbetet nära eftersom jag satt med som ersättare och bisittare till Näringsmi-
nistern.
När jag i slutet av 90-talet läste "Race for the World: Strategies to Build a
Great Global Firm" samtidigt som jag jobbade med sammanslagningar av
svenska och europeiska företag, så förstod jag att företagen höll på att springa
förbi politiken. Inte på något elakt eller ondskefullt sätt utan bara för att
många företag hade gått från att vara exportörer till att vara globalister. Deras
styrelser och ledningsgrupper var globala och mycket osentimentalt började
man i allt raskare takt titta på var de bästa människorna fanns och var produk-
tionen av varor och innovationer skulle utföras.
Få politiker skulle sätta epitet globalist på sig själv. Är det något som fungerar
i väljarkretsar så är det att vara lokalpatriot. Men den stora utmaningen är att
lokalt och nationellt göra de reformer som är nödvändiga idag för att vara
starkare i morgon.
Lars Lejonborg lade ner stor möda på att jämka samma problemformule-
ringar och åtgärder. Och med några undantag så skrev alla ledamöter under på
det som står i rådets rapport. Rådsrapporten kompletterades av Kanslirappor-
ten som både sammanfattar underlagsrapporterna och i vissa fall lägger ännu
mer långgående förslag. För att särskilja de olika förslagen kommer de här att
benämnas R och K.
Den här rapporten tar sin utgångspunkt i vad rådet var överens om och foku-
serar på de förslag som rör företagande och skatter samt lyfter in kansliets mer
långtgående förslag. Grafer och tabeller kommer alla från rådets rapporter.
Baserat på min kunskap av rådets arbete och erfarenheter som egen företa-
gare har min ambition har varit att göra en sammanfattning och förenkla för-
slagen för att göra dem ännu mer lättillgängliga. Eftersom jag suttit och tragg-
lat många svåra skatteförslag själv har jag också försökt förklara det som vana
läsare av företagsskattelitteratur tycker är självklarheter. I den mån det går att
kommentera hur regering och de rödgröna har ställt sig till förslagen beskrivs
detta. I juni 2010 är inte alla förslag så konkret formulerade.
ELISABETH THAND RINGQVIST, 1 JULI, 2010
VD Akorder och riksdagskandidat för Centerpartiet i Stockholms Stad
3
FÖRSLAG OCH REFORMER
Utgångspunkten för rådet var ett konkurrenskraftigt Sverige. Det är något
som inget parti säger nej till. Graden av reformvilja för att ta sig dit varierar
dock mycket.
ETT SKATTESYSTEM FÖR GLOBALA FÖRETAG
Rådet skisserade på en rad reformer. Skattesystemet från 1991 utgick från det
som ett skattesystem bör utgå från. Det ska vara transparent och lättförståe-
ligt. Idag är skattesystemet ett myller av förändringar och kansliet ansåg att en
reform måste genomföras under nästa mandatperiod. Rådet nådde i princip
enighet om att ett antal skattereformer skulle genomgöras men landade inte i
något förslag om en stor skattereform, även om det diskuterades. Kansliet
skrev så här: “Däremot tror vi att tiden är mogen för att en ny skatteutredning
bör tillsättas, med ungefär samma direktiv som 1990/91 års utredning, dock
med fokus på globaliseringens betydelse för skattepolitikens utformning. Först
när en sådan genomgripande ansats tas på skattefrågorna kan för- och nackde-
lar med olika reformförslag fullt ut värderas, kostnader vägas mot intäkter
liksom miljö- och fördelningsaspekter fullt ut tas i beaktande.”
I brist på en omfattande skattereform så har både rådet och kansliet pekat
ut de skatter som måste ändras i första hand. Om man sätter de inom ramen
för en ny skattereform så kan det givetvis se annorlunda ut. En ny skattere-
form skulle behöva vara blocköverskridande även om det i juni 2010 verkar
som en helt utopisk idé. En skattereform måste ta hänsyn till den förändring
av kunskapsintensiva branscher som Sverige går mot.
“Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande
investeringar, migration och kapitalflöden samt utbyte av informa-
tion och teknologi mellan länder. Även faktorer som kultur, miljö,
attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet. Globalise-
ringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations-
och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och
politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minsk-
ningen av transport- och kommunikationskostnader de senaste
decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktio-
ner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globali-
seringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna
intensifieringsfas som avses med begreppet.”
Globaliseringsrådet 2009
4
SÄNKTA SKATTER FÖR UTBILDNING,
FÖRKOVRAN OCH HÖGRE ANSTÄLLNINGSVILJA
De kunskapsintensiva jobben i Sverige kommer, enligt de simuleringar som
gjordes inom Globaliseringsrådet, att blir väsentligt många fler. Figuren ned-
an visar på dramatiska förändringar de kommande fem åren.
Det betyder att humankapitalet blir ännu mer åtråvärt. Globaliseringen för-
väntas medföra att lönerna i större utsträckning än idag står i paritet till indivi-
dens humankapital, d.v.s. att lönerna blir mer marknadsmässiga. Det kan få
positiva effekter på individers efterfrågan på en högre utbildning, eftersom
sammanpressade löner mellan låg- och högutbildade individer minskar incita-
menten att skaffa sig en högre utbildning. Men progressiviteten i det svenska
skattesystemet kommer däremot även fortsättningsvis att snedvrida utbild-
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 71
Figur 3.1 Sysselsättningsutveckling (tusental) i internationellt
konkurrensutsatta branscher, Sverige, 2005–2015
Källa: Bjorvatn m.fl. (2008)
Arbetskraftsintensiva
Kunskapsintensiva
Kapitalintensiva
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
2005 2007 2009 2011 2013 2015
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 71
Figur 3.1 Sysselsättningsutveckling (tusental) i internationellt
konkurrensutsatta branscher, Sverige, 2005–2015
Källa: Bjorvatn m.fl. (2008)
Arbetskraftsintensiva
Kunskapsintensiva
Kapitalintensiva
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
2005 2007 2009 2011 2013 2015
5
ningsvalet och göra det mindre lönsamt att utbilda sig, vilket framgår av figuren
nedan. Sverige har dessvärre en av de sämsta utbildningspremierna i världen.
Kunskap, eller humankapital, är en viktig förklaringsfaktor av individens löne-
nivå. Följaktligen påverkar spridningen av kunskap mellan individer i ett land,
humankapitalfördelningen, lönespridningen. Sambandet mellan humankapi-
talfördelningen och lönespridningen kommer öka i takt med globaliseringen.
Anledningen är att det blir svårare att bedriva en solidarisk lönepolitik genom
att göra löneskillnaderna mindre mellan låg- och höginkomsttagare än skillna-
derna i produktivitet mellan samma grupper. Många branscher är konkurrens-
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 119
Figur 4.3 Avkastning på högre utbildning 2004, procent
Anm. För Korea avses året 2003.
Källa: OECD (2008d)
Tyskland
Tjeckien
Schweiz
Portugal
Polen
Kanada
Spanien
Belgien
England
Irland
Frankrike
USA
Ungern
Korea
Danmark
Sverige
Nya Zeeland
Norge
Finland
0 5 10 15 20 25 30 35
Kvinnor Män
Sverige
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 119
Figur 4.3 Avkastning på högre utbildning 2004, procent
Anm. För Korea avses året 2003.
Källa: OECD (2008d)
Tyskland
Tjeckien
Schweiz
Portugal
Polen
Kanada
Spanien
Belgien
England
Irland
Frankrike
USA
Ungern
Korea
Danmark
Sverige
Nya Zeeland
Norge
Finland
0 5 10 15 20 25 30 35
Kvinnor Män
6
utsatta från omvärlden, vilket gör att löner inte kan skilja sig åt väsentligt från
andra länder för en given produktivitet. Uppskattningsvis kommer framför
allt höginkomsttagare – som är de främsta bärarna av ny kunskap – att arbeta
på en alltmer global arbetsmarknad. Det gör det svårare för arbetsgivare i ett
land att betala väsentligt lägre löner än omvärlden vid given en produktivitet,
om de vill attrahera, utveckla och behålla kompetent arbetskraft.
Dessvärre är utgångsläget inte det bästa för Sverige, vilket framgår av figuren
nedan, eftersom vi fortsatt har den högsta kostnaden för arbetskraft i världen.
TA BORT DEN TILLFÄLLIGA VÄRNSKATTEN
Anledningen till att högutbildade personer oftare får en högre lön än lågutbil-
dade personer och att den förra gruppen vanligen betalar en högre marginal-
skatt än den senare. De olika nivåerna på marginalskatten gör att valet att
utbilda sig snedvrids jämfört med om marginalskatten skulle vara densamma
222 t SLUTRAPPORT FRÅN GLOBALISERINGSRÅDETS KANSLI
Figur 7.1. Skattekil för löneinkomster 2007 för genomsnittsinkomst,
andel av total arbetskraftskostnad
Källa: OECD Tax Database 2009
Tyskland
Tjeckien
Schweiz
Island
Storbritannien
Nederländerna
Portugal
Polen
Kanada
Spanien
Belgien
England
Irland
Frankrike
Grekland
Italien
USA
Ungern
Korea
Mexico
Turkiet
Danmark
Luxemburg
Österike
Sverige
Nya Zeeland
Japan
Australien
Slovakien
Norge
Finland
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
222 t SLUTRAPPORT FRÅN GLOBALISERINGSRÅDETS KANSLI
Figur 7.1. Skattekil för löneinkomster 2007 för genomsnittsinkomst,
andel av total arbetskraftskostnad
Källa: OECD Tax Database 2009
Tyskland
Tjeckien
Schweiz
Island
Storbritannien
Nederländerna
Portugal
Polen
Kanada
Spanien
Belgien
England
Irland
Frankrike
Grekland
Italien
USA
Ungern
Korea
Mexico
Turkiet
Danmark
Luxemburg
Österike
Sverige
Nya Zeeland
Japan
Australien
Slovakien
Norge
Finland
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
7
oavsett inkomstnivå. Dessutom kan höga marginalskatter på arbete försvåra
rekrytering av utländsk högutbildad arbetskraft till Sverige. Därför måste pro-
gressiviteten minska genom att ta bort värnskatten, d.v.s. den del av den stat-
liga inkomstskatten som tas ut på de högsta inkomsterna.
HISTORIK
Värnskatten infördes 1995 då Sverige var i djup skuldkris. För inkomster
över ett visst belopp så höjdes den statliga skatten från 20% till 25%.
Värnskatten togs bort 1999, men ersattes av en ny extra statlig inkomstskatt
på 5% - som i folkmun först hett Nya värnskatten och numer bara värnskatt.
Begreppet värnskatt kommer från 9 oktober 1915 då en tillf ällig progres-
si v engångsskatt utgick på inkomst och förmögenhet för att avhjälpa brister
i rikets försvarsväsen. 30% av alla heltidsarbetande betalar statlig skatt och
anses därmed vara höginkomsttagare. 7 procent av skattebetalarna mellan
30 och 64 år betalar värnskatt, vilket innebär att de totalt f år en skattesats
på uppemot 55-60 procent av lönen. Bland skattebetalarna 30-64 år med
eftergymnasial utbildning betalar 14,9 procent värnskatt.
R&K FÖRSLAG 2:
En annan, mindre radikal, lösning kan vara att höjda skiktgränser så att
andelen som betalar statsskatt minskar kraftigt
R&K FÖRSLAG 1:
Att ta bort den extra femprocentiga skatten
K FÖRSLAG 3:
Om man inte vill förändra statsskatten eller progressi viteteten i skatten
kan man tänka sig att människor f år göra avdrag för investeringar i utbild-
ning. Oavsett om de gjorts i Sverige eller utomlands. En utländsk person
med studieskulder skulle på så sätt kunna göra avdrag för dessa vid arbete
i Sverige, vilket sannolikt skulle öka Sveriges attraktionskraft för utländska
personer med högt humankapital
K FÖRSLAG 4:
Ett mer radikalt förslag är att minska marginaleffekterna i ett första steg
genom att statsskatten sänks till 18 procent och att värnskatten slopas. Detta
måste kombineras med någon form av ”broms” på kommunalskatterna.
Därefter kan det f innas skäl att gradvis ytterligare ”platta” till skatten, alter-
nati vt att successi vt höja brytpunkten för statsskatten.
8
ANNA EKSTRÖM, ORDFÖRANDE SACO.
VAD HAR EGENTLIGEN BORTTAGANDET AV VÄRNSKATTEN MED
GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–En globaliserad värld tillåter sannolikt ganska stora skillnader mellan hur olika
samhällen löser sina välfärdsutmaningar. Till en gräns. Den som har världens
högsta marginalskattenivåer, får problem med dem. Dels minskar incitamenten
att utbilda sig, ta ansvar och förkovra sig under arbetslivet. Dels kommer ett antal
personer som annars hade valt att flytta till Landet med världsrekordmarginal-
skatter, att istället flytta någon annanstans. Sverige har sedan årssiftet de högsta
marginalskattenivåerna. En rad saker, bland annat den s k värnskatten, samver-
kar för att ge oss den rollen. Att avskaffa värnskatten vore klokt och skulle enligt
Peter Birch Sörensens ESO-rapport ge skatteintäkter.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – prioriterat när den statsfinansiella situationen tillåter
9
SÄNKTA ARBETSGIVARAVGIFTER
Det är de totala kostnaderna för arbetskraft som påverkar efterfrågan på ar-
betskraft. Förutom lön tillkommer arbetsgivaravgifter där en del förhandlats
fram mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna (och i princip avräk-
nats mot ett löneutrymme) och andra är lagstiftade. De senare arbetsgivarav-
gifterna är idag en blandning av en ren skatt och avgifter kopplade till fram-
tida förmåner. I tabellen nedan framgår hur sammansättningen av
arbetsgivaravgiften ser ut.
Man skulle kunna kalla den allmänna löneavgiften för ”Bolagsskatt 1”. Det vill
säga den skatt företagaren betalar på det som blir kvar efter att man dragit bort
alla direkta kostnader man haft för att sälja varan eller tjänsten. Sedan kan före-
tagaren det göra avdrag för räntekostnader, avskrivningar och avsättningar, innan
man får ett resultat som man ska betala ”Bolagsskatt 2” på. Det betyder att Bo-
lagsskatt 2, är större procentuellt men har en mycket mindre skattebas. Ju högre
upp i resultaträkningen skatten slår desto kostsammare är det för företagaren.
Tidigare forskning visar att effekterna av minskade arbetsgivaravgifter är
små – det utrymme som frigjorts på kostnadssidan återerövras av arbetsta-
garna vid nästa löneförhandling. Samtidigt finns det anledning att tolka dessa
resultat försiktigt. För det första innebär globaliseringen en hårdare konkur-
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 243
gifter och egenavgifter (Tabell 7.2). Dessa försäkringar omgärdas av
villkor som måste vara uppfyllda för att individen ska kunna få er-
sättning från försäkringen.
Tabell 7.2 Socialavgifternas komponenter 2008, procent
Avgift Arbetsgivaravgifter Egenavgifter
Sjukförsäkringsavgift 7,71 7,93
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70
Arbetsmarknadsavgift 2,43 0,50
Arbetsskadeavgift 0,68 0,68
S:a sociala avgifter 24,93 23,22
Allmän löneavgift 7,49 7,49
S:a sociala avgifter
och allmän löneavgift
32,42 30,71
Källa: von Greiff (2008)
Socialförsäkringarna ska erbjuda ett gott skydd mot de risker som
möter individen och som uppfattas öka genom globalisering. Det
är troligt att globaliseringen kan leda till ökad efterfrågan på social
trygghet.
163
Globaliseringen sätter även socialförsäkringssystemen
i fokus eftersom dess utformning kan påverka in- och utflödet av
163
AgeII [įķķķ och İĮĮį1 har i hera srudier visar µå err samLand meIIan öµµenher och insrirurioner µå
arbetsmarknaden.
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 243
gifter och egenavgifter (Tabell 7.2). Dessa försäkringar omgärdas av
villkor som måste vara uppfyllda för att individen ska kunna få er-
sättning från försäkringen.
Tabell 7.2 Socialavgifternas komponenter 2008, procent
Avgift Arbetsgivaravgifter Egenavgifter
Sjukförsäkringsavgift 7,71 7,93
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70
Arbetsmarknadsavgift 2,43 0,50
Arbetsskadeavgift 0,68 0,68
S:a sociala avgifter 24,93 23,22
Allmän löneavgift 7,49 7,49
S:a sociala avgifter
och allmän löneavgift
32,42 30,71
Källa: von Greiff (2008)
Socialförsäkringarna ska erbjuda ett gott skydd mot de risker som
möter individen och som uppfattas öka genom globalisering. Det
är troligt att globaliseringen kan leda till ökad efterfrågan på social
trygghet.
163
Globaliseringen sätter även socialförsäkringssystemen
i fokus eftersom dess utformning kan påverka in- och utflödet av
163
AgeII [įķķķ och İĮĮį1 har i hera srudier visar µå err samLand meIIan öµµenher och insrirurioner µå
arbetsmarknaden.
UTVECKLINGSKRAFT OCH OMSTÄLLNINGSFÖRMÅGA t 243
gifter och egenavgifter (Tabell 7.2). Dessa försäkringar omgärdas av
villkor som måste vara uppfyllda för att individen ska kunna få er-
sättning från försäkringen.
Tabell 7.2 Socialavgifternas komponenter 2008, procent
Avgift Arbetsgivaravgifter Egenavgifter
Sjukförsäkringsavgift 7,71 7,93
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70
Arbetsmarknadsavgift 2,43 0,50
Arbetsskadeavgift 0,68 0,68
S:a sociala avgifter 24,93 23,22
Allmän löneavgift 7,49 7,49
S:a sociala avgifter
och allmän löneavgift
32,42 30,71
Källa: von Greiff (2008)
Socialförsäkringarna ska erbjuda ett gott skydd mot de risker som
möter individen och som uppfattas öka genom globalisering. Det
är troligt att globaliseringen kan leda till ökad efterfrågan på social
trygghet.
163
Globaliseringen sätter även socialförsäkringssystemen
i fokus eftersom dess utformning kan påverka in- och utflödet av
163
AgeII [įķķķ och İĮĮį1 har i hera srudier visar µå err samLand meIIan öµµenher och insrirurioner µå
arbetsmarknaden.
10
rens som sannolikt påverkar möjligheten och benägenheten för löntagarna att
höja lönerna med motsvarande belopp. Tidigare sänkningar av arbetsgivarav-
gifterna har i regel skett i en tid då ekonomierna var mer slutna. Men sedan
1980 har den andel arbetskraften som är utsatt för global konkurrens fyr-
dubblats. För det andra har tidigare reduceringar av arbetsgivaravgifterna
praktiskt taget uteslutande riktats mot ungdomar, pensionärer m fl. eller vissa
regioner och alltid varit begränsade i tiden. För det tredje är det svårt att dra
slutsatser för Sverige på studier i länder som uppvisar stora institutionella och
kulturella skillnader med Sverige, t.ex. Chile och USA.
Dessutom beskriver ny forskning att arbetsgivaravgifternas storlek är under-
lag för beslut vid lokalisering av företag på samma sätt som bolagsskatten.
Även om sänkningar av inkomstskatten för arbetsgivaravgiften har genom-
förts under mandatperioden så ligger den totala kostnaden för arbete högt
vilket framgår av grafen på sidan sex.
KJELL-OLOF FELDT, TIDIGARE FINANSMINISTER (S). I ALMEDALN 2008
"Ska man göra något stort klipp i skattesystemet i dag är det arbetsgivaravgifterna
som ska ned generellt för att sänka priset på arbete. Utrensning av undantagen är
en väsentlig del av finansieringen av en halvering av arbetsgivaravgifterna"
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – generell sänkning ej prioriterat
Regeringen – generell sänknig ej prioriterat
K FÖRSLAG:
Det går att sänka arbetsgi varavgifter enligt två varianter som Kjell-Olof Feldt
pekar på i sin underlagsrapport nr 27:
1. Stegvis generell sänkning för att ta bort skattedelen. Fördelen med detta
är att det är statsf inansiellt hållbart. 1 procent sänkning kostar mellan 7 och
10 miljarder och efter 5-7 år så skulle straffskatten vara bortarbetad samt att
effekten på lönebildningen möjligen bli mindre. Nackdelen är att företagens
agerande inte förändras så snabbt. Total kostnad c 60 miljarder.
2. Sänka avgifter med 8 procent för alla lönesummor upp till 2,8 miljarder.
Vilket är detsamma som ett ”av lönesumman beroende grundavdrag på
högst 224 000. Kostnad för detta är ca 26 miljarder. Ett annat alternati v är
att alla skattekostnader som inte är förmånsanknutna slopas. Det innebär
både att extra skatten tas bort men också alla skatt som betalas på inkom-
ster over 7,5 basbelopp som inte ger förmåner eftersom de är ovanför taket.
Kostnaden blir då 17 miljarder.
11
SÄNKTA SKATTER FÖR BÄTTRE
TILLVÄXTFÖRETAGSKLIMAT
Globaliseringen har gjort kapital extremt rörligt. Samtidigt är företagen helt
beroende av en likvid och väl fungerande kapitalmarknad. Miljoner investe-
rare söker varje minut efter var 1 dollar ger bästa avkastningen. Ju mer pengar
som finns i stora pensionsfonder desto lättare flyttar dessutom kapital. Politi-
ker i alla länder vill att pensionsfonderna ska gå så bra som möjligt - ingen vill
behöva förklara att man valt investeringar med låg avkastning. Därför blir det
allt viktigare att ha goda villkor för sparande, investering och kapitaltillväxt.
Ett nödvändigt villkor för företag som vill växa är kapital. Eftersom den som
har företaget och den som kan tänka sig att investera i företaget har olika
mängd information handlar det för lagstiftaren att hitta rätt balans mellan att
dämpa risken vid en dålig investering men samtidigt inte göra villkoren så bra
att det uppmuntrar till dåliga investeringar.
Det klassiska ekonomiska exemplet på asymmetrisk information handlar
om begagnade bilar. Hur ska köpare kunna veta att just din bil är en bättre bil
än din grannes bil som kört lika många mil och är tillverkade samma år.
Den som vet mest om företaget är i första hand företagaren själv och i andra
hand släktingar och vänner till företagaren. De senare två grupperna kanske inte
så mycket om själva affärsidén men väl om personens förmåga att genomföra
idéer och leverera resultat. Den som vet allra minst om företaget och dess möj-
ligheter är staten och dess myndigheter. Och om man då gör det så skattemäs-
sigt bra som möjligt för företaget att investera i sig självt, för företagaren att
tjäna pengar i sitt företag som sedan kan investeras i den egna eller andras verk-
samhet, så undviker man det stora problemet med asymmetrisk information.
RISKKAPITALAVDRAG
När en person vill göra en investering i ett onoterat bolag så är det för det
första större risk eftersom ett onoterat bolag inte har samma genomlysning
som ett marknadsnoterat. För det andra så är det inte lika goda villkor för att
kvitta vinster i ett bolag med förluster i ett annat när det inte är noterat. Det
kan verka som små skillnader, men det faktum att människor enligt forsk-
ningen kring ekonomisk psykologi reagerar starkare på en potentiell risk jäm-
för med en lika stor potentiell vinst, gör att varje villkor som gör det aningen
sämre att investera i onoterade bolag kan få stor effekt.
SÅ HÄR SKREV UTREDNINGEN SOU 2009:33 SOM BEHANDLADE
RISKKAPITALAVDRAGET.
“Den svenska skattestrukturen medför i stället, enligt vissa studier, att sam-
bandet blir negativt. Detta skulle bl.a. kunna bero på att det finns vissa be-
gränsningar vad gäller avdragsmöjligheterna vid förlust samtidigt som vinster
beskattas fullt ut. En skattemässig olikbehandling av vinster och förluster
skulle alltså kunna ha negativa effekter på risktagandet.”
12
UTREDNINGEN KOM MED TVÅ FÖRSLAG
SOM GLOBALISERINGSRÅDET VILLE FULLFÖLJA
SOFIA HAGELIN, VD OCH GRUNDARE AV HEART OF LOVVIKA,
VAD HAR EGENTLIGEN RISKKAPITALAVDRAG MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–Riskkaptialavdrag vore oerhört bra för Sveriges tillväxtföretagare! Åtgärden ska-
par ett större utbud av riskvilligt kapital, vilket möjliggör för fler svenska företag
att växa snabbare på en global marknad. För mig som entreprenörer är det extra
intressant därför att jag får större möjligheter att få in externt kapital, utan att jag
i ett tidigt skede behöver sälja ut alltför stor andel till en extern riskkapitalist.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ska utredas och genomföras
Regeringen – ska utredas och genomföras om förenligt med EU regler
REFORMERADE 3:12-REGLER
Problemet: En företagare kan dels ta ut en del av vinsten som lön och en del
av vinsten som inkomst av kapital. Företagaren har både investerat sin arbets-
tid och eget eller andras kapital och båda måste ge avkastning. Reglerna för
aktiebolag med 1-4 ägare är mycket snåriga. För det första så kan en person
vara flera personer eftersom man skattemässigt inte är sin egen individ utan
hör ihop med sin mor och far ända bort till syskonens eventuella barn. Om
fyra personer äger ett bolag ihop och sedan säljer andelar inom familjen så kan
R&K FÖRSLAG 1:
Skattelättnader för pri vatpersoner som investerar, vilket skulle innebära en
skattereduktion på 20 procent av investeringen vid bolagets bildande eller
nyemission. Investeringar upp till 500 000 kronor skall kunna vara möjliga
och kan alltså ge en maximal skattelättnad på 100 000 kronor.
Det här förslaget diskuterades också i en variant där avdraget bara f år
göras av aktiebolag eller annan form av juridisk person, som investerar i
ett bolag. Det skulle innebära att pengarna stannar i Sverige och det skulle
vara bra för aff ärsänglar som ofta har sitt kapital i bolag. Men det skulle inte
gynna f amilj och vänner att välja att investera i ett bolag som för dem har
lägre risk (eftersom de oftast känner entreprenörens goda och dåliga sidor)
istället för på börsen.
R&K FÖRSLAG 2:
Ett utdelningsavdrag för bolag som delar ut vinst till pri vatpersoner.
Utdelningsavdraget gör att bolag där pri vatpersoner har satsat pengar vid
starten eller i nyemission kan f å avdrag och därmed lägre skatt på vinst
som delas ut till pri vatpersoner. Här är underlaget fem miljoner kronor och
avdraget kan utnyttjas inom åtta år från investeringen.
13
det vara uppåt 25 personer som är ägare. För det andra är skattessatserna rö-
riga. Skatten för individen på vinst är 30% medan den på inkomst av tjänst
kan vara mellan 30 och 55 procent. Till detta måste bolaget betala sociala
avgifter på 31,7 procent jämfört med de 26 procent bolaget betalar i bolags-
skatt om man tar ut det som vinst.
3:12 reglerna, som kallades så eftersom det var 3 stycket 12 paragrafen i
inkomsskattelagen när dessa tillkom i 91 års skattereform och skulle hjälpa till
att jämställa skatten på arbete och kapital. Syftet med fåmansbolagsreglerna
är också att ”ägarna av små aktiebolag inte skall kunna tillägna sig omotivera-
de fördelar”. Skatterna har förändrats mycket sedan dess och därmed har det
lappats och lagats i systemet. Därför finns det undantag som gör att en liten
del av vinsten kan beskattas med 20% beroende på hur stor den totala löne-
summan är i bolaget. Eller så kan man använda en schablonregel.
FREDRIK POSSE, AFFÄRSÄNGEL,
VAD HAR EGENTLIGEN FÖRÄNDRADE 3:12 REGLER MED GLOBALISERINGEN
ATT GÖRA?
–Förutsättningarna för bolag i början av tillväxtfasen måste vara så goda som
möjligt för att fler företag ska ta sig ut världen. Jag anser att fåmansbolagsreglerna
är allvarligt hämmande, även om de nu i vissa fall ger möjlighet till en lägre skatt
på utdelning, vilket är bra. Men att få en reavinstskatt på över 40%, just för att
man inte är passiv utan aktiv och tar ansvar och stora risker, är ett hån mot oss
som jobbar med företag i tidiga faser.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – Beaktandet av reformer ska fortsätta under mandatperioden
R&K FÖRSLAG:
Utred ytterligare förenkling av 3:12-reglerna, eventuellt genom att dessa
ersätts eller kompletteras med en proportionalitetsregel.
14
ENTREPRENÖRSKONTO
Problem: Under de första levnadsåren så går många företag med underskott.
Särskilt de som vill växa snabbt. Precis den typ av företag som Sverige behö-
ver fler av och som ser en global marknad som en naturlig del av affärsmodel-
len. Oftast tar ägarna ut en mycket knapp lön under den första tiden. När
sedan bolaget gör vinst så beskattas den från första kronan på maxnivå.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – ej prioriterat
VINSTANDELSLÅN
Problemet: Ett enkelt sätt för ett företag att låna pengar utan att gå till banken
är att vända sig till sina närmaste investerare. Ett sätt är att ställa ut ett skul-
debrev till sina ägare och att räntan är kopplad till hur vinsten utvecklar sig i
bolaget. Det kallas för vinstandelslån. Fördelen är att företaget kan få låga
räntekostnader i sämre tider och att långivarna som är med och delar risken
kan få betalt för risken om det går bra.
Men de här lånen som lämpar sig väl i krets av närstående fungerar inte alls
för företag med 1-4 ägare eftersom räntan inte är avdragsgill för företaget.

MAGNUS LARSSON, VD EXPANDER WIRELESS,
VAD HAR EGENTLIGEN FÖRÄNDRADE VINSTANDELSREGLER MED
GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–I takt med den allt snabbare globaliseringen med hårdnande utländsk konkur-
rens krävs det allt vassare produkter och ökad förmåga att snabbt ta sig ut på
tillväxtmarknader. Detta kräver kapital. Om företaget är litet och vill växa snabbt
saknar de ofta den interna kapitalbasen varför externt kapital är nödvändigt.
Samtidigt är ägarna oftast ovilliga, speciellt i tidiga skeenden, att släppa ifrån sig
K FÖRSLAG 3:
Inför ett entreprenörskonto som gör att entreprenören under en viss tid kan
jämna ut sina förluster och intäkter. Detta kan jämföras med skogskonto där
skogsägaren kan justera för att intäkter och kostnader är mycket ojämna. Ett
år sker stor avverkning och ett annat år görs all återplantering.
K FÖRSLAG:
Utred möjligheterna att utöka vinstandelslånen till att också omf atta f ler
ägarkategorier, alternati vt avskaff a dubbelbeskattningen.
15
del av ägandet och därmed riskera att förlora kontrollen över sitt företag.
Ett bra alternativ, som används flitigt i USA, är s.k vinstandelslån där entrepre-
nören bara delar med sig av vinsten men inte ägandet. Detta är inte görligt idag pga
diskriminerande avdragsrättsregler för mindre företag. Konsekvensen blir att mindre
företag ibland varken kan eller vill växa vilket allvarligt skadar Sverige exportmöj-
ligheter i framtiden. Alla Sveriges storföretag har en gång varit små. Men på den
tiden behandlades stora som små företag på samma villkor. Min uppmaning till
regeringen är att se över och reformera dessa regler och tillåta samma vinstandelslån
även bland små och medelstora företag som hos stora publika företag.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – ej prioriterat
AVDRAGSRÄTT FÖR DONATIONER
OCH INVESTERING I FORSKNING
PROBLEMET:
De svenska storföretagen investerar stora summor i forskning. Av de 3,6 pro-
cent av BNP som Sverige totalt lägger på FoU står de för 2,6 procent. Stora
och små företag får bland annat del av de offentliga forskningsresurserna när
de samarbetar med universitet och högskolor, institutssektorn och genom
olika program hos Vinnova.
Det finns studier som visar att sambandet mellan statliga investeringar i
FOU tillsammans med företagens ger en bättre effekt i bolaget. När skattesys-
temet är så krångligt som det är idag så styr avdragsmöjligheterna mycket av
beteendet. Idag är det inte fördelaktigt att satsa på riskfylld FOU vare sig i den
egna verksamheten eller i någon annans.
EXEMPEL:
För Hanken, som är Handelshögskolans i Stockholms motsvarighet i Finland,
så kan såväl privatpersoner som företag minska sin beskattningsbara inkomst
genom att göra ett avdrag innan bolagsskatten dras. På sin hemsida har de en
färdig räknesnurra så att man se hur var beloppsgränserna går och hur mycket
som donationen egentligen kostar. Med en skattesats på 35% så innebär det
att en donation på 1000 Euro kostar 650 Euro.
Det som talar mot detta är att det finns gränsdragningsproblem och att det
i sin tur kan innebär snåriga skatteregler. Det som talar för avdrag på företags-
nivå är att FOU i tjänstesektorn framförallt sker på företagen och det skulle
vara ett utmärkt sätt att snabbt stärka FOU inom detta område.
16
JAN EDLING, FÖRFATTARE TILL ”AGENDA FÖR SVERIGE”,
VAD HAR EGENTLIGEN FOU AVDRAG MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–Västvärldens företag möter en hårdnande global konkurrens. För att överleva på
hemmamarknaden och för att växa på exportmarknader blir det allt viktigare att
också små och medelstora företag använder sig av forskning och utveckling. Ett
skatteincitament, som lyfter av cirka 20 procent av de små och medelstora företa-
gens utgifter för FoU, bidrar till att öka företagens konkurrenskraft. Incitamentet
skapar också en efterfrågan på den kunskap som universitet och forskningsinstitut
har och öppnar därmed ökade möjligheter till ett kunskapsutbyte mellan närings-
liv och akademi. Idag har 22 av OECDs 31 länder skatteincitament för företa-
gens FoU. Även Kina, Indien, Brasilien, Singapore och Sydafrika ger sina företag
ett sådant stöd. Länder som saknar skatteincitament för FoU löper risk att missa
viktiga utländska investeringar.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – utred möjligheten att införa FOU avdrag som särskilt gynnar
små företag
ENKLARE REGLER FÖR EXPERTSKATTEN.
Problemet: Det uttalade skälet bakom den så kallade expertskatten i Sverige
är att de höga inkomstskatterna försvårar rekrytering av utländsk kompetens.
Ett annat argument är att utländska medborgare som arbetar under begränsad
tid i Sverige inte använder alla välfärdsförmåner som erbjuds. Expertskatten
innebär att 25 procent av inkomsten är skattefri. Skattemyndigheten gör en
prövning om vem som är en nyckelperson. Tanken med nyckelpersoner är
givetvis att de besitter en specifik kunskap eller speciellt kunnande. Problem
uppstår när det är ledaregenskaper eller om det är finansiell kunskap som
avses. Forskningsskattenämnänden får in ungefär 300 förslag per år och hälf-
ten avslås. Även om många andra faktorer är det som bidrar till om en person
väljer att jobba i Sverige eller inte, så är det viktigt att företagen i Sverige väl-
R&K FÖRSLAG:
Att liksom alla länder i EU förutom Slovakien f å göra avdrag för donnationer
till forskning och ideella sektorn.
R&K FÖRSLAG:
Utvärdera skatteavdrag till företag inom FoU som
genomförts i andra länder och överväg utökade direkta subventioner till
FoU-verksamhet.
17
jer att ta hit sina bästa medarbetare så att inte andra städer i Europa blir före-
tagens “påläggskalvsfarmar”.
ANDERS EKBLOM, GLOBAL FORSKNINGSCHEF ASTRA ZENECA,
VAD HAR FÖRBÄTTRADE VILLKOR FÖR EXPERTSKATTEN MED FOU AVDRAG
MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–En skattelättnad i form av en expertskatt tillämpas i många länder som ett
medel i den allt intensivare konkurrensen om forskare och andra nyckelpersoner.
Det uttalade skälet är att höga inkomstskatter försvårar rekryteringen av utländsk
kompetens. Sverige behöver en reformerad expertskatt som en del av ett bättre
innovationsklimat för att stå sig i konkurrensen om talanger. En ny expertskatt
skulle kunna innehålla fem års skattereduktion, möjlighet även för utländska stu-
denter och forskare i Sverige att använda sig av den, införa en nedre inkomstgräns
samt att ansökningsförfarandet förenklas.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – ej prioriterat
ÄNDRADE REGLER FÖR PERSONALOPTIONER
Problemet: Företag med ambition att växa snabbt behöver ofta kvalificerad
personal. Utmaningen är att företaget sällan har möjlighet att möta de löne-
krav som en erfaren jurist eller finanschef kräver. I USA och i många länder i
Europa och till viss del i Sverige är lösningen optioner. Optionerna handlar
om att för en liten summa få möjlighet till avkastning eller aktier i framtiden
när vinsten eller aktierna kan vara högre. Den anställda avstår alltså potentiell
lön för att köpa in sig i en verksamhet som i framtiden möjligen kan ha ett
stort värde.
De finns lite olika sorters optioner. De som grundar bolaget brukar få reala
optioner vars form fungerar bra i Sverige. Men för nyckelanställda som bara
får en del av vinsten om en viss milstolpe i företagets utveckling nås, så beskat-
tas utdelningen som inkomst av tjänst, s k Milstolpeoptioner. Samma problem
är det med Anställningsoptioner som både handlar om att motivera de an-
ställda bättre men också att ”låsa in dem” över en viss tid. För de flesta tillväxt-
företag så kan utvecklingen hänga på några få personers förmåga. Det finns
inga patentskydd som skyddar företaget. Det är de anställda med sin kunskap
R&K FÖRSLAG:
Ändra reglerna för expertskatten så att de blir mer förutsägbara och tydliga
och inspireras av Danmark där alla med en lön över 57 000 danska kronor
(2007) anses vara experter och f år ta del av skatteundantaget.
18
och förmåga som har makten och grundarna av företaget vill måna om att
behålla dessa. Både Milstolpeoptioner och Anställningsoptioner beskattas
som vanlig lön med > 50 procents skatt.
ETT EXEMPEL:
Caroline har jobbat som affärsjurist på Byrån & Co i fem år. Hon rekryteras
till nystartade tjohoo.com. Tjohoo finansieras enbart av riskkapital och de be-
räknar att gå med vinst efter fyra år. Caroline får erbjudandet att halvera sin
lön mot vad hon har på byrån mot att hon får köpa Milstolpeoptioner. De
faller ut om bolaget har nått 100 miljoner i omsättning. Om de inte når dit får
hon ingenting. Caroline tackar nej till erbjudandet eftersom den eventuella
vinsten hon får skulle beskattas med högsta marginalskatt. Hon väljer istället
att vara kvar hos Byrån & Co. Tjohoo väljer att flytta sitt huvudkontor till
Amsterdam istället eftersom deras beskattning är mycket fördelaktigare och
det går att rekrytera rätt personer.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – ej prioriterat
Regeringen – ej prioriterat
SÄKRA ATT FÖRMÖGENHETSSKATTEN
INTE ÅTERINFÖRS
Problem: Sverige var länge ett av få länder som fortfarande höll kvar vid förmö-
genhetsskatt. Flera studier pekade på att det var en ineffektiv skatt förenad med
stora kontrollsvårigheter, kostsam att driva in och tillämpades på ett tveksamt
sätt där bl.a. ett ”skattefrälse” hade skapats för ett begränsat antal familjeföretag
i syfte att få dessa att stanna kvar i Sverige. Dessutom har skatten med stor san-
nolikhet lett till ett kraftigt utflöde av kapital. För att detta ska vändas till ett
inflöde är det avgörande att förmögenhetsskatten inte återinförs.
R&K FÖRSLAG:
Optioner för anställda som är med och delar företagets risk måste beskattas
på annat sätt än inkomst. Utred om man kan beskatta utdelning som kapital
19
JÖRGEN BÖDMAR, VD DESIGN ONLINE,
VAD HAR FÖRMÖGENHETSSKATTEN MED GLOBALISERINGEN ATT GÖRA?
–Uteblivna investeringar drabbar främst små- och medelstora företag som behö-
ver växa med eget kapital. Särskilt viktigt är det för tjänsteföretagen som sällan
har tillgångar som kan belånas i bank och därför behöver ta pengarna ur egen
kassa eller hitta andra privata finansiärer.
Politiken ska hjälpa, inte stjälpa, företagens insatser. Därför är det dags för op-
positionen att ärligt svara om det är vi företagare som med de utlovade skattehöj-
ningarna ska bära den ekonomiska bördan efter den 19 september. Är det från oss
de 4 miljarderna kronorna i förmögenhetsskatt ska komma? Ett besked före valet
är avgörande för företagen och för investeringsviljan i landet.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – Förmögenhetsskatten ska återinföras
Regeringen – Förmögenhetsskatten ska inte återinföras
SÄNK KAPITALSKATTEN
Svenska kapitalskatter är bland de högsta inom OECD samtidigt som det är
en av de mest lättrörliga skattebaserna. Medan omvärlden har sänkt sina skat-
ter har Sverige legat kvar på 30 procent som 1991 speglade andra länders ni-
våer hyggligt väl. För det stora flertalet industriländer ligger idag kapitalskat-
terna på betydligt lägre nivåer. I en undersökning genomförd av International
Bureau of Fiscal Documentation på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2009)
visas att den genomsnittliga kapitalskatten var 17 procent 2008 för de 34
länder som undersökningen omfattar. Endast fem länder hade högre kapital-
beskattning än Sverige. Likaså var den effektiva skattesatsen av att både bolag
och ägare beskattas (dubbelbeskattningen) betydligt högre i Sverige, 48 pro-
cent jämfört med 35 procent i de övriga länderna.
POLITISK APTIT FÖR FÖRSLAGET:
Rödgröna – Inte prioriterat
Regeringen – Inte prioriterat
K FÖRSLAG:
För företagens utveckling och tillväxt återinför inte förmögenhetsskatten
K FÖRSLAG:
Sänk kapitalskatten till 25%
20
SLUTORD
Det här är en lång lista med förslag som är väl grundade. Få av dem är priori-
terade av regeringen eller oppositionen. Det är en reformpolitik som sträcker
sig bortom nästa budgetperiod – även om flera av dem skulle kunna genom-
föras utan någon större budgetpåverkan. Det beror lite på vilken syn man har
på tillväxt och företagande. I en utredning som Finansdepartementet släppte
i april förra året skriver man så här i inledningstexten:
“I den litteratur vi har tagit del av går det inte att finna något säkert empiriskt
stöd för att nyföretagande eller entreprenörskap har en positiv effekt på till-
växten men det synes i vart fall finnas en tendens till ett positivt samband.”
Den står i skarp kontrast till hela Globaliseringrådets arbete som grundas på
den mikroekonomiska forskningen om att tillväxt kommer av förmågan att
tänka nytt och tillverka nya produkter, tjänster och processer.
Det finns många utmaningar som Sverige möter. Sverige kommer att få fler
gamla och färre som arbetar. Det innebär både att svenskarna måste jobba fler
år men också klokare. När marknaderna runt om i världen är transparenta och
transaktionskostnarena är låga och länderna avhåller sig från att reglera och
sätta upp handelshinder, så kommer pengar och människor att flyta ännu fri-
are och snabbare än idag. Det enda Sverige kan göra då för att behålla vår
trygga välfärd är att konkurrera med goda villkor och attraktiva miljöer för
människor och kapital.
För när företagen är osentimentala så måste länder vara krassa. Det finns
bara ett sätta att attrahera, utveckla och behålla de bästa människorna och
företagen. Och det är att Sverige upplevs som det bästa stället att verka i. För
upplevelsen slår verkligheten.