You are on page 1of 13

Rttsavdelningen Rapport Diarienummer

2017-08-30 1.3.4-2017-93317

Analysrapport
Tematisk kvalitetsuppfljning av asylrenden
dr hbtq-skl prvats
Innehllsfrteckning
Sammanfattning ............................................................................................. 3
Inledning......................................................................................................... 3
Bakgrund och syfte................................................................................. 3
Gruppsammansttning ............................................................................ 4
Frberedelser .......................................................................................... 4
Uppstartsmte......................................................................................... 5
Analysmte............................................................................................. 5
Srskilt om begreppet normativitet ..................................................... 5
Rapporten ............................................................................................... 5
Jmfrelsematerial ................................................................................. 5
Mjligheten att identifiera enskilda beslut i efterhand ........................... 6
Analys av rttslig kvalitet ............................................................................... 6
Id- och hemvist ....................................................................................... 6
Utredningarna ......................................................................................... 7
Landinformation ..................................................................................... 7
Bevisvrderingen .................................................................................... 8
Besluten ................................................................................................ 10
Resultatet .............................................................................................. 12
vriga iakttagelser ............................................................................... 12
Sammanfattning

Uppfljningen visar att de flesta utredningarna r tillrckligt fylliga fr att


utgra ett gott beslutsunderlag. I de allra flesta rendena fljer
utredningarna den metod som rekommenderas i det rttsliga
stllningstagandet angende utredning och prvning av den framtsyftande
risken fr personer som beropar skyddsskl p grund av sexuell lggning,
knsverskridande identitet eller knsuttryck - SR 38/2015 och UNHCR:s
Guidelines on International Protection No 9: Claims to Refugee Status
based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of
Article 1 A (2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to
the Status of Refugees.

En annan styrka r att landinformation anvnds i de allra flesta renden dr


det finns behov av landinformation. Det har inte heller framkommit att det
finns en strre brist p landinformation finns den inte i Lifos sker
prvningspersonalen vidare p externa sidor. Detta r ett speciellt bra
resultat eftersom vi granskat beslut dr skande har haft medborgarskap
eller (fr statslsa) hemvist i 63 olika lnder.

Det finns mnga bra beslut men det finns ocks beslut som, i likhet med den
nationella kvalitetsuppfljningen med regionalt fokus 2016,uppvisar
grundlggande brister i bevisvrdering av muntliga utsagor, prvning av
tillfrlitlighet och trovrdighet, individuella bedmningar och
beslutsskrivning. Det frekommer att den skande inte fr mjlighet att
bemta tillfrlitlighetsbrister i renden dr vi har beviljat uppehllstillstnd.

Det finns i de analyserade rendena en brist, som sllan ses i andra renden
beropad frfljelse i hemlandet prvas inte. Prvningen som grs
innefattar endast tillhrigheten till gruppen och landinformationen. Drmed
prvas inte heller beropad bevisning, som inlmnats av skande eller
dennes offentliga bitrde.

Det r fr rttsavdelningen bekymmersamt att det i nrmare 30 procent av


rendena kan konstateras att rttschefens rttsliga stllningstaganden inte
fljs. I huvudsak beror dock detta p att det rttsliga stllningstagandet
angende metod fr prvning av tillfrlitlighet och trovrdighet. RCI
09/2013 inte fljts.

Inledning

Bakgrund och syfte


Rttschefen beslutade den 8 juli 2016 (U-05/2016) genom uppdrag till
rttsavdelningens stab att genomfra tematisk kvalitetsuppfljning av
renden dr den skande beropar HBTQ-skl.

3
Uppdraget skulle ha genomfrts hsten 2016 men fick p grund av
avarbetningsinsats skjutas upp till vren 2017.

Uppdragets huvudsakliga syfte r att flja upp om rttschefens rttsliga


stllningstaganden fljs. De stllningstaganden, som i frsta hand blir
aktuella r: Rttsligt stllningstagande angende utredning och prvning av
den framtsyftande risken fr personer som beropar skyddsskl p grund
av sexuell lggning, knsverskridande identitet eller knsuttryck - SR
38/2015 och Rttsligt stllningstagande angende metod fr prvning av
tillfrlitlighet och trovrdighet. RCI 09/2013.

Frgor som drtill prvats r om arbetssttet att anvnda hbtq-specialister


som konsulter i rendena tillmpats och om det finns mer behov av
landinformation fr att avgra rendena.

Gruppsammansttning
Rttsavdelningens stab ansvarar fr uppfljningen och ordfrande fr
uppfljningen r stabsjuristen Helene Hedebris. Drutver har
verksamhetsexperten Aisha Butt frn rttsavdelningens stab deltagit. Frn
Migrationsrttsenheten har Maria Stutzinsky deltagit och frn
Kvalitetsavdelningen har Karl-Martin Andersson deltagit. Operativ
verksamhet har representerats av verksamhetsexperterna Frida Lee och
Anna Wendel.

Landanalytikern Johanna Strmberg har deltagit i uppstartsmtet och


analysmtena.

Frberedelser
Eftersom det inte finns ngon mjlighet att ska fram renden, dr hbtq-skl
beropats ur datasystemet har hbtq-specialister ombetts skicka in renden
dr de varit involverade. I de fall hbtq-specialisten inte arbetat kvar p
myndigheten har regionen redovisat specialistens renden.

Sammantaget har 517 renden inrapporterats. I rendena finns beslut frn


2015 mars 2017. Endast ett rende har inrapporterats frn region st.
Region Syd har rapporterat in 44 renden. Regionerna Stockholm, Vst och
Mitt har rapporterat in 100 renden vardera och region Nord 160 renden.

Eftersom rendegruppen inte r skbar i datasystemen s r detta inte ett


statistiskt skerstllt underlag. Vissa hbtq-experter har inte rapporterat in
och vissa har inte rapporterat in samtliga beslut som de deltagit i. Det r inte
heller statistiskt skerstllt att Region Nord haft fler renden n vriga
regioner eller att vriga siffror r representativa.

Nr vi valt ut renden fr uppfljningen frskte vi vlja renden frn


samtliga regioner och ett representativt antal kvinnor. renden med hgt
fokus p bedmning av myndighetsskydd har inte valts i representativ andel.
Vi har valt att flja upp ganska mnga renden - 190 stycken fr att delvis

4
kompensera fr att urvalet inte kunde bli statistiskt skerstllt. Av de 190
renden som vi fljt upp r skanden i 35 renden registrerad som kvinna
och i 155 r skande registrerad som man. Under uppfljningen fann vi att 5
personer av dessa identifierade sig som transpersoner.

Uppstartsmte
Uppstartsmte hlls den 6 7 april 2017 i Malm. Vid detta mte
frankrades checklistan och nskade justeringar genomfrdes. Vid mtet
genomfrdes ocks kalibrering av den juridiska bedmningen genom att vi
gick igenom tre kalibreringsrenden.

Analysmte
Analysmten har hllits den 10 och 17 maj 2017 via video. Vid det senaste
mtet gick vi igenom fyra renden fr att skerstlla att gruppen gjort
liknande juridiska bedmningar. Vid mtet beslutades dock att frgorna om
normativitet skulle tas bort frn uppfljningen, se nedan.

Srskilt om begreppet normativitet


Syftet med denna uppfljning r att flja upp den rttsliga bedmningen av
renden dr hbtq-skl prvats. De rttsliga styrdokument som finns har
drfr utgjort stommen fr uppfljningen och de rttsliga krav som stlls i
dessa har noggrant fljts upp.

Vi la in en separat frga om normativitet initialt. Vi kom fram till att denna


frga inte kan behandlas separat och r heller inget rekvisit i lagstiftningen.
Ett normkritiskt frhllningsstt r ngot som vi ska ha med oss under hela
processen. Det frhllningssttet inbegrips i exempelvis och inte uteslutande
fljande krav:

utredning ska ske enligt rendet beskaffenhet


bedmningen av situationen i hemlandet ska gras utifrn aktuell,
relevant och objektiv landinformation
framtsyftande bedmning av den skandes personliga risk ska ske.

Rapporten
Rapporten skrivs av ordfrande, som ansvarar fr innehllet. Den juridiska
analysen i rapporten har gjorts av deltagarna frn rttsavdelningen och
kvalitetsavdelningen. vriga deltagare har beretts mjlighet att lmna
synpunkter.

Jmfrelsematerial
Migrationsverket har ren 2013 och 2016 genomfrt uppfljningar av
asylrenden dr hbtq-skl beropats. Vid dessa uppfljningar har dock endast
skande frn ett ftal lnder omfattats. Vid dessa uppfljningar har det inte
anvnts checklistor och enktverktyg. Det har drfr inte varit mjligt att f
fram ett resultat som r statistiskt jmfrbart. Resultaten frn

5
denna uppfljning kommer drfr inte att kunna jmfras med de tidigare
uppfljningarna.

Den nationella kvalitetsuppfljning som gjordes hsten 2016 av 400


asylrenden har jmfrbara checklistor och enktverktyg. I tillmpliga delar
har drfr jmfrelser skett med denna uppfljning.

Mjligheten att identifiera enskilda beslut i efterhand


Personuppgiftslagen frhindrar att vi arkiverar kopplingen mellan
dossiernummer och uppfljningsidentiteterna. Det gr drfr inte att
identifiera enskilda beslut i efterhand.

Analys av rttslig kvalitet

Id- och hemvist


Regelverk
Frgan om identitet och hemvist i asylrenden regleras huvudsakligen
i rttschefens srskilda rd:
08/2013 Rttsligt stllningstagande angende sannolik ID
i asylrenden,
07/2016 Rttsligt stllningstagande angende utredning och
prvning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig
vistelseort i asylrenden, och
35/2015 Rttslig kommentar angende bedmning av lder under
handlggningen av ett asylrende.

Av dessa srskilda rd framgr att det varierar frn rende till rende vilka
uppgifter som krver djupare utredning, men att kravet r att den skande
ska gra sin identitet och sin hemvist sannolik. Nr grunden fr anskan om
asyl r hbtq-skl r exakta namnuppgifter och exakt fdelsetid sllan
avgrande fr prvningen av skyddsbehovet. Det r dremot avgrande att
det noggrant utreds frn vilket land skande hrstammar och vilket eller
vilka medborgarskap skande har.

Resultat
Av de analyserade rendena finns det brister i 10 % utredningarna om
identitet. I 14 % av rendena r det oklart om asylsklen prvats mot korrekt
land och i 1 % av rendena har asylsklen prvats mot fel land. Detta r ett
resultat som r jmfrbart med resultatet frn den nationella
kvalitetsuppfljningen. I denna bedmdes 13 % brista i utredningarna om
hemvist och 9 % i utredningarna om identitet.

Orsak
De renden som brister i utredningarna om hemvist r huvudsakligen
renden dr skande haft hemvist i flera lnder och det ven efter utredning
r oklart vilket land skandes asylskl ska prvas mot. Ett rende r srskilt
bristflligt eftersom personen beviljats permanent uppehllstillstnd och

6
flyktingfrklaring trots att identiteten inte gjorts sannolik och
medborgarskapet r oklart.

Utredningarna
Regelverk
Av 7 frvaltningslagen framgr bl.a. att varje rende dr ngon enskild r
part skall handlggas s enkelt, snabbt och billigt som mjligt utan att
skerheten efterstts. I rttschefens rttsliga stllningstagande SR 38/2015
framgr det srskilt vilka teman som r relevanta att utreda i hbtq-renden.
Srskilt anges i det rttsliga stllningstagandet att den skande ska vid den
muntliga utredningen f mjlighet att bertta om sina erfarenheter och
varfr skanden anser sig ha behov av skydd. Vid utredningen kan de teman
som beskrivs nrmare i UNHCR:s riktlinjer rrande bedmningen av
pstenden om frfljelse baserad p sexuell lggning eller knsidentitet
fungera som utgngspunkt.

Resultat
I 76 % av rendena har utredning skett enligt rendets beskaffenhet, dvs.
tillrckligt fr att f ett fullgott beslutsunderlag. Detta r ett betydligt bttre
resultat n det man fann vid den nationella kvalitetsuppfljningen dr
analysgruppen bedmde att endast 53 % av utredningarna uppfyllde kraven.

Orsak
Orsaken till detta kan vara det std, som lmnas i SR 38/2015 och
UNHCR:s riktlinjer samt att srskilda satsningar skett p att utbilda hbtq-
specialister i utredningsmetodik, vilken synes vara vlknd i prvningen.

De brister som vi sett i utredningarna har i flera fall besttt i tolkproblem


och otydligheter vid anvndning av begrepp: t.ex. har det i flera
utredningsprotokoll framkommit att utredaren frgar om skande knt sig
avvikande frn normen i hemlandet. Begreppet norm verkar vara oklart
fr vissa skande alternativt kan det vara ett problem med tolkningen
svaret p denna frga blir drfr ofta oklar. Ett annat problem r att
begreppen inom hbtq-frgor synes ha olika vrderingar och olika betydelse i
de lnder som skande har sitt ursprung. Dessa problem har i vissa
utredningar lett till en begreppsfrvirring som kan ha pverkat utredningen.

En annan brist som srskilt pverkar bevisvrderingen - r nr man inte


stllt ndvndiga fljdfrgor fr att klargra en hndelse i hemlandet eller
klargra motstridiga, otydliga eller oklara uppgifter i relevanta delar. Bristen
pverkar srskilt bevisvrderingen och beslutet.

Landinformation
Regelverk
Av rttschefens rttsliga stllningstagande SR 38/2015 framgr bl.a.
fljande (4.2). Om skanden har gjort sin tillhrighet till en srskild
samhllsgrupp sannolik mste situationen fr den gruppen i skandens
hemland utredas. Av relevant och aktuell landinformation br faststllas om

7
den aktuella gruppen i personens hemland r utsatt fr vergrepp som till
sin natur och sin omfattning utgr skyddsgrundande frfljelse och om den
aktuella gruppen kan f ett effektivt skydd av myndigheter.

Eftersom landinformation om hbtq-personers situation i hemlandet inte


ndvndigtvis behver inhmtas i de fall skande inte gjort sin tillhrighet
till gruppen sannolik har checklistan innehllit flera olika frgor om
landinformation tillfrts, anvnts i besluten och om det varit ndvndigt att
tillfra landinformation.

Resultat
Uppfljningen visar att landinformation har tillfrts i de renden dr det
funnits behov av det och att det i de allra flesta renden tillfrts aktuell och
relevant landinformation. Detta r ett mycket positivt resultat eftersom de
renden som analyserats har skanden vars asylskl prvas mot bakgrund av
situationen i 63 olika lnder.

De brister som framkommit gllande landinformation r att i 10 % av


rendena synes landrapporterna inte valts ut objektivt utifrn en balanserad
bas av kllor. Denna brist r ttt frknippad med frgan om den
landinformation som skande beropar har anvnts i bevisvrderingen. Av
resultatet framgr att skande tillfrt landinformation i 35 renden. Denna
landinformation har bara bemtts i 37 % av besluten. Nr man vljer att inte
bemta av skande beropad landinformation ger ven det intrycket att
landrapporterna inte valts ut objektivt efter en balanserad bas av kllor.

Orsak
Bristerna i denna del r huvudsakligen kunskapsbrister, som till viss del kan
frklaras av hg arbetsbelastning och mnga nyanstllda. En kad kunskap
om frhllandena i de lnder som de asylskande kommer ifrn torde leda
till ett bttre resultat. Fr att ytterligare frbttra resultatet krvs att det stlls
tydliga krav p mer individualiserade bedmningar dr ett objektivt urval av
relevant landinformation, inklusive sdan som beropats av skande, ska
ing i prvningen.

Bevisvrderingen
Regelverk
Utgngspunkten fr bevisvrderingen r rttschefens rttsliga
stllningstagande angende metod fr prvning av tillfrlitlighet och
trovrdighet (RCI 09/2013). Av denna framgr att utredande myndighet r
skyldig att bedma tillfrlitligheten och trovrdigheten i asylrendet, att den
skande har beropsbrdan och den initiala bevisbrdan fr sina beropade
asylskl och att utredningsansvaret vilar gemensamt p den skande och p
utredande myndighet. Bevisning i ett asylrende utgrs huvudsakligen av
skandens berttelse men ocks av stdbevisning ssom handlingar,
vittnesml och landinformation.

8
Tillfrlitligheten i berttelsen blir relevant i de allra flesta asylrenden dr
hbtq-skl beropas. Vid bedmningen av tillfrlitligheten ska berttelsens
krnfrgor srskilt bedmas. Av rttschefens rttsliga stllningstagande SR
38/2015 kan man bl.a. utlsa att relevanta bevisteman i hbtq-renden r
hemvist/medborgarskap, tillhrigheten till gruppen och ev. frfljelse i
hemlandet. Nr varje del bevisvrderats ska en sammantagen bedmning
gras. Om den skande har lmnat en detaljerad berttelse, som saknar
motstridiga uppgifter i krnfrgorna och stds av landinformation har
skande rtt till tvivelsmlets frdel.

Resultat
Uppfljningen visar att i 29 % av bifallsbesluten har tillfrlitligheten av
uppgifterna inte prvats i tillrcklig omfattning. I 33 % av bifallsbesluten r
tillfrlitligheten av skandes tillhrighet till gruppen inte tydligt motiverad.
I 47 % av bifallsbesluten r tillfrlitligheten av uppgifterna om hndelser i
hemlandet inte tydligt motiverad.

Nr det gller bifallsbesluten finns det problem med ett flertal beslut som
har mallartade och intetsgande motiveringar runt tillfrlitligheten.
Bedmningarna saknar vidare grund i utredningsmaterialet och lyfter inte
vaga och motstridiga uppgifter. Det frekommer ven att
tillfrlitlighetsbrister inte alls lyfts pga. skandes lder eller ursprung utan
nrmare frklaringar. En dylik hantering bedms inte uppfylla kraven p
objektivitet.

Uppfljningen visar att i 3 % av avslagsbesluten har tillfrlitligheten av


uppgifterna inte prvats i tillrcklig omfattning. I 12 % av avslagsbesluten
r tillfrlitligheten av skandes tillhrighet till gruppen inte tydligt
motiverad. I 19 % av avslagsbesluten r tillfrlitligheten av uppgifterna om
hndelser i hemlandet inte tydligt motiverad.

ven nr det gller avslagsbesluten har tillfrlitligheten och trovrdigheten i


vissa renden prvats genom vaga motiveringar som saknar grund i
utredningsmaterialet och inte tar individuella hnsyn eller reflekterar ver
skandes individuella omstndigheter.

En stor brist som gller bde avslags- och bifallsbeslut r att beropad
frfljelse och inlmnad bevisning fr denna frfljelse inte alls prvas. I
59 renden r tillfrlitligheten av uppgivna hndelser i hemlandet inte
prvad. I 31 renden har inlmnad bevisning inte alls bedmts. Detta r inte
ett tillfredstllande resultat. Tillfrlitlig beropad frfljelse kan stdja hela
berttelsen och ge den skande ett lgre beviskrav i form av tvivelsmlets
frdel.

Orsaker
Svrigheten i bedmningen av tillfrlitlighet- och trovrdighet blir tydlig
nr det gller att prva tillhrigheten till gruppen hbtq-personer.
Utredningsmetodiken i SR 38/2015 bedms delvis ha bidragit till att
frbttra utredningarna. Det som kvarstr att frbttra hnger mer samman
med den individuella prvningen, d.v.s. att mot bakgrund av

9
landinformationen gra en rimlig, individuell avvgning i det enskilda
rendet.

Svrigheten i prvningen av tillfrlitlighet- och trovrdighet visar sig ocks


genom att resultatet av uppfljningen visar att de allmnna kunskaperna om
bevisvrdering r otillrckliga. Resultatet visar att det ven saknas en
frstelse fr att rtten till tvivelsmlets frdel hnger samman med en
sammantagen bedmning av bevisvrderingen av krnfrgorna. Av t.ex.
UNHCR:s rapport om bedmningen av trovrdighet framgr bl.a. fljande1.
Varje bevistema ska prvas individuellt. Det som ska prvas r om
bevisningen (oftast berttelsen) runt detta bevistema r tillrckligt
detaljerad, sammanhngande, rimlig, och stdjs av landinformation. Varje
bevistema ska frst prvas separat, varvid en bedmning ska gras om detta
bevistema accepteras som tillfrlitligt eller bedms icke tillfrlitligt eller
oklart. Drefter ska en sammantagen bedmning gras av hela berttelsen. I
denna ska personens individuella situation srskilt beaktas. Om personen
vid denna bedmning fr anses ha lmnat en tillfrlitlig berttelse dr han
eller hon gjort vad som r rimligt fr att klargra sitt skyddsbehov kan
oklara bevisteman accepteras med std av tvivelsmlets frdel. Om det
alltjmt finns icke tillfrlitliga bevistema i krnan av berttelsen ska dessa
bedmas i den fortsatta prvningen fr att avgra om de pverkar
skyddsbehovet vid en framtsyftande prvning.

Nr berttelsen och inlmnad bevisning inte prvas p ett korrekt stt blir
bevisvrderingen otillfredsstllande och risken fr felaktiga beslut kar.

Besluten
Regelverket
Av rttschefens rttsliga stllningstagande SR 38/2015 framgr att skande
ska gra sin tillhrighet till en grupp som riskerar frfljelse p grund av
faktisk eller tillskriven sexuell lggning, knsverskridande identitet eller
knsuttryck sannolik.

Begreppen frfljelse och grunderna fr frfljelse br tolkas med std av


internationella rttsprinciper2, frarbeten och praxis. Det r
omstndigheterna vid tidpunkten fr prvningen som ska ligga till grund fr
bedmningen och bedmningen ska vara framtsyftande3. Detta innebr att
ven om en person utsatts fr allvarliga vergrepp fr mnga r sedan ska
skyddsbehovet prvas med std av landinformation efter den situation som
rder idag.

Fr att en asylskande ska anses som flykting krvs att denne har en
vlgrundad fruktan fr frfljelse. Fr att den subjektiva fruktan ska
godtas mste den ha fog fr sig den mste vara vlgrundad. Det r allts

1
Se t.ex. UNHCR:s Beyond Proof Credibility Assessment in EU Asylum Systems, s. 245
- 246
2
Prop 2009/10:31, s 102 och 105
3
Se bl.a. MIG 2007:16 och MIG 2013:15

10
den skande som ska gra sannolikt att hon pga. sina individuella
omstndigheter riskerar frfljelse eller skada vid ett tervndande till
hemlandet. Fr att enskilda omstndigheter ska n upp till frfljelse eller
allvarlig skada ska de n upp till en viss grad av allvarlighet. Att frfljelse
redan har gt rum r inget krav men det ska finnas en verklig och aktuell
risk fr att frfljelse kommer att ske vid ett tervndande.

Resultatet
I 34 % av rendena har uppfljningen kommit fram till att bedmningen av
den skandes tillhrighet till gruppen inte r tydlig och objektivt motiverad
och i 37 % av renden r bedmningen av eventuell tidigare frfljelse inte
tydlig och objektivt motiverad. Detta r ngot bttre n den nationella
kvalitetsuppfljningen dr 42 % av de granskade besluten inte bedmdes
vara tillrckligt motiverade.

Det r tydligt att mnga anser att det r svrt att objektivt prva
tillhrigheten till gruppen och drfr vljer godta den med intetsgande
motiveringar. I flera beslut saknar bedmningarna resonemang.
Omstndigheter som talar fr och omstndigheter som talar mot skandes
uppgifter framhlls inte p ett tydligt stt och individualiseras inte. Eftersom
mnga renden brister i bedmning av tidigare frfljelse och saknar
prvning av inlmnad bevisning blir bedmningarna otydliga. ven om
resultatet r mycket bra gllande framtsyftande bedmningar (frgan har
prvats i 89 % av rendena) och prvning av myndighetsskydd och
internflykt (frgan har prvats i 82 % av de renden dr frgan varit
relevant) s blir det sammantagna resultatet inte tillfredstllande.

Resultatet gllande bedmningen av situationen i hemlandet r betydligt


bttre. Endast 16 % av rendena hade brister i denna del. De brister som
finns gllande landinformationen hnger dels samman med att det r oklart
var skande haft sin hemvist, dels med alltfr ytliga och generella
uttalanden som hmtats frn landinformationen.

Orsaker
Det r vanligt att merparten av beslutsmotiveringen bestr av
standardformuleringar, lnga redogrelser av UNHCR:s riktlinjer,
landinformation och det rttsliga stllningstagandet. Anvndning av
generella uttalanden r normalt ett tecken p att det finns en stor oskerhet
hur prvningen ska motiveras och individualiseras.

Uppfljningen visar ven att det finns stora skillnader i kunskaper om


bevisvrdering och prvning mellan regionerna och mellan enskilda hbtq-
experter och beslutsfattare. Bristerna i uppfljningen r sannolikt ett resultat
av att det inte funnits ett sammanhllet rttsligt std till enskilda hbtq-
experter och beslutsfattare och att dessa haft alltfr f gemensamma
utbildningsdagar dr de kunnat koncentrera sig p bevisprvning och
beslutsmotivering.

11
Resultatet
Resultatet
Uppfljningsgruppen kan konstatera att cirka 61 % av bifallsrenden har en
korrekt utgng, 20 % har en felaktig utgng och 19 % har en diskutabel
utgng.

Uppfljningsgruppen kan vidare konstatera att 79 % av avslagsrendena har


en korrekt utgng, 15 % en felaktig utgng och 6 % en diskutabel utgng.

Migrationsdomstolarna har ndrat utgngen i 12 % av de avslagsbeslut som


verklagats. I 68 % har domstolen faststllt Migrationsverkets beslut. Cirka
20 % av de verklagade avslagsbesluten var nnu inte avgjorda vid
uppfljningstillfllet.

I denna uppfljning har hlften av rendena varit avslagsbeslut och hlften


bifallsbeslut. Resultatet av uppfljningen r drfr inte helt jmfrbar med
den nationella kvalitetsuppfljningen dr endast 21 % av rendena var
avslagsbeslut.

Orsaker
En delfrklaring till resultatet r att prvningen av asylskl om sexuell
lggning innehller svra avvgningar om tillfrlitlighet och trovrdighet.
Eftersom det r individuella bedmningar, dr hnsyn ska tas till
frhllandena i andra lnder finns det ocks ett visst bedmningsutrymme i
bevisvrderingen bde fr beslutsfattaren, fr domstolen och fr den
expert som gjort uppfljningen. Men, ven med hnsyn till dessa
frklaringar, r resultatet tydligt: det finns en frbttringspotential, som i
huvudsak hnger ihop med de resultat som redovisas under vriga rubriker.

vriga iakttagelser
Jmstlldhetsperspektiv
Det finns inget som tyder p att kvinnors anskan om skydd handlggs
smre n mnnens. Det finns heller inget som tyder strre skillnader
mellan knen i t.ex. bevisvrderingen, se bilaga 3.

Bemtande
I de allra flesta renden har skande bemtts med en likvrdig och
respektfull behandling. Trots detta r det orovckande att det finns tecken p
att skande inte bemtts respektfullt i 14 % av rendena. Problemen r lika
stora i renden som blir bifall som i renden som blir avslag.

En fjrdedel av besluten r bristflligt motiverade. Bristerna bestr i att


besluten inte motiverats p ett stt som gr att den skande enkelt kan frst
vilka omstndigheter som lett till beslutet. Problemen r betydligt strre i
bifallsbesluten (29 stycken) n i avslagsbesluten (17 stycken).

Tillskriven sexuell lggning

12
I en del renden beropas tillskriven sexuell lggning. Vi har inte haft ngon
direkt frga om detta i uppfljningen men har nd identifierat att
prvningen har en del problem och ibland vljer att helt hoppa ver frgan i
ett avslagsbeslut och ibland anvnda den generellt fr att bevilja
flyktingstatus. I bda fallen r bevisvrderingen och beslutsmotiveringen
bristflligt genomfrd.

Frgan lyfts fr fortsatta diskussioner om p vilket stt std kan ges i denna
del.

Mnniskohandel
Frgan om mnniskohandel har funnits i bakgrunden i mnga renden. Det
synes som att mnga som senare ansker om asyl utsatts fr
mnniskohandel i Italien, Grekland, Norge, Danmark och ven andra lnder.
Enheterna har hanterat detta p olika stt. Vissa har inte vidtagit ngra
tgrder. Andra har anmlt mnniskohandeln till polisen och verkets
samordnare.

Frgan lyfts fr fortsatta diskussioner om det behovs ett tydligare std i


handlggningen.

13