You are on page 1of 44

ÖPPNA

NORRLANDS-
FÖNSTRET
– liberala perspektiv för norra Sverige
RED. ANDERS RÖNMARK OCH OLA NORDEBO

MAGNUS ANDERSSON

MARCUS BOHLIN

E VA COO PE R

EMIL K ÄLLSTRÖM

CARL L AGERQVIST

ÅSA MALMSTRÖM

B E RIVAN MOHAM M E D

PER NILSSON

OLA NORDEBO

ANDERS RÖNMARK

DAV I D S V E N N

HANNA WAGENIUS
Öppna Norrlandsfönstret
– liberala perspektiv för norra Sverige
B
Innehåll

utgiven av Förord 5
Anders Rönmark, anders.ronmark@allehanda.se Anders Rönmark och Ola Nordebo
Ola Nordebo, ola.nordebo@vk.se
Den röda bastionen 7
copyright
Per Nilsson
Respektive skribent
grafisk form Att vara eller inte vara norrlänning 11
Gudrun Jonasson, www.jonassondesign.se Carl Lagerqvist
tryck
En gång lade Norrland grunden 15
Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall 2010
Marcus Bohlin
isbn
978-91-633-7256-8 I mitt andra hemland skäms man över framgångar 25
Berivan Mohammed

Länet utan LAS? 31


David Svenn

Invandringen räddar oss 35


Emil Källström

Ett lite rörligare Norrland 41


Hanna Wagenius

Finns framtiden i Hälsingland? 45


Eva Cooper

Det är dags att börja leva 53


Anders Rönmark

2 . öppna norrlandsfönstret
Förord


Norrland som succéregion för forskning och utbildning 59 verige har alltid varit ett politiskt mångfacetterat land.
Ola Nordebo Landskap och bygder har präglats av sina olika miljöer,
livsvillkor och näringar. Det har färgat och främjat regio-­
Få de unga att flytta – och komma hem igen 69 nala idétraditioner. Socialistisk idédebatt i Skåne har skiljt sig
Magnus Andersson från socialistisk idédebatt i Stockholm. Göteborgsliberalismen
Det går att flytta norrut också 75 har haft andra tyngdpunkter än Norrlandsfrisinnet. Konser-
Åsa Malmström vatism i Blekinge har trampat annan mark än konservatism i
Norrbotten. Men det har ändå oftare handlat om en skiftande
korsbefruktning över landet, än om statiska, strikta indel-
ningar mellan syd och nord, västkust och östkust, storstad och
landsbygd.
På senare år har valresultat och opinionsmätningar skvall-
rat om en tilltagande politisk spricka genom Sverige mellan
storstadsregionerna och landsbygden. Det talas allt mer gene-
raliserande om det blå Stockholm och det röda Norrland, om
reformvilliga, nytänkande storstäder och förändringsobenägna,
konservativa landsorter. Klichéerna – som fastnar med blicken
i partipolitiska styrkeförhållanden, men missar myllret under
ytan, inom utbildning, föreningsliv, kultur och företagsam-
het – styr i hög grad bilden av Norrlandslänens utveckling och
framtidsutsikter.
En del av landet där Socialdemokraterna under lång tid
dominerat, dominerar och alltid kommer att dominera det po-
litiska landskapet. En del av landet där liberala idéer inte slagit
rot, och inte har något hopp om att göra det. Tyvärr är det på
det sätt som många personer utifrån ser på Norrland. I värsta
fall är det så en del människor även i Norrland ser på den re-
gion där de lever. Det är en felaktig bild, missvisande både vad
gäller historien och samtiden. Den bilden behöver nyanseras.

4 . öppna norrlandsfönstret förord . 5


De liberala idéerna har alltid haft ett stort inflytande på
Norrland. Arvet från det liberala frisinnet, med socialt en-
gagemang, bildningsideal, betoning av individens ansvar och
frihetspatos inför överhet och centralmakt, präglar fortfarande
den politiska debatten i Norrland. En stark tradition av inno-
vativt entreprenörskap och hårt arbetande småföretagsamhet, Den röda bastionen
ofta med internationell utblick, håller det norrländska inlandet Per Nilsson
levande. Norrlands livaktiga civila samhälle och många idé-
burna organisationer skulle se annorlunda ut utan sina liberala

V
rötter. arje år genomför företaget jag arbetar för en omfat-
Man får inte stirra sig blind på partipolitiska förhållanden. tande enkätundersökning där tvåtusen frågor ställs till
Det finns mycket liberalism i Norrland. Det lyfts dock sällan drygt tretusen personer i Sverige. För den som vill be-
fram i den allmänna debatten och har i alltför liten utsträck- kräfta sina fördomar om Norrland erbjuder materialet enorma
ning fått politiskt genomslag i Norrlands kommuner och möjligheter. Eller vad sägs om att norrlänningar gillar att titta
landsting de senaste decennierna. Det är en av orsakerna till de på tv-programmen Go’Kväll och Sverker Olofssons långkörare
stora problem, inte minst av demografisk karaktär, som många Plus, medan intresset för SVT:s kulturprogram Kobra är svalt?
orter i Norrland står inför. Eller att norrlänningarna prioriterar friluftsliv högre än att
För att ge en annan bild av den norrländska idédebatten gå på restaurang? Medan nio av tio stockholmare har druckit
än den klichéartade som återges i riksmedierna har vi för den champagne någon gång under livet har var tredje norrlänning
här debattskriften bett en grupp unga liberala debattörer med aldrig smakat den festliga drycken. Levnadsvanorna, såsom
olika bakgrund och intresseområden, men med en gemensam det knappa champagnedrickandet, måste förstås ses i ljuset
norrländsk anknytning, att utifrån sina erfarenheter beskriva av Norrlands demografi. I de flesta orter norr om Dalälven
och diskutera Norrlands utveckling, problem och möjligheter. är genomsnittsåldern högre än Sveriges genomsnitt. I många
Åsikterna i de enskilda texterna står respektive skribent själv kommuner är över hälften av invånarna äldre än 65 år. I vissa
för. Vi hoppas att skriften, som blivit möjlig tack vare stöd från Stockholmskommuner är bara tre av tio personer över 65 år.
Nya Stiftelsen Gefle Dagblad och Stiftelsen VK-press, ska Slentrianmässigt brukar Norrland beskrivas som en röd
kunna stimulera och bidra till en bredare och öppnare dis­ bastion politiskt sett. Det är en fördom som till viss del bekräf-
kussion om framtidens Norrland. tas i våra undersökningar. I många samhällsfrågor finns en ten-
dens åt vänster: färre personer i Norrland än i övriga Sverige
Sundsvall och Umeå, augusti 2010 vill sänka skatten, och fler är skeptiska mot privata aktörer i
Anders Rönmark offentlig verksamhet. Attityderna märks extra tydligt när det
Ola Nordebo kommer till partisympatier. Drygt fem av tio väljare i Norrland

6 . öppna norrlandsfönstret den röda basionen . 7


uppger att de skulle rösta på Socialdemokraterna om det vore blivit större är att miljö- och klimatfrågan är tydligt samman-
val till riksdagen i dag (april 2010). Det är högt i jämförelse kopplad med energifrågan för norrländska väljare. En över­
med knappt tre av tio personer i landet i stort. vägande majoritet är kritisk till höjda energiskatter och skatt
Men bakom dessa helröda opinionssiffror finns en mer på drivmedel. Den starka fokusen på Sveriges industri och bas­
komplex, och sann, bild. För även om fler personer i Norrland näringar rimmar dåligt med Miljöpartiets mer abstrakta syn på
vill höja skatten än i Sverige i stort, så är det fortfarande en ekonomi och tillväxt. Partiets fokus på miljöproblem i staden,
majoritet av alla norrlänningar som anser att Sveriges skatte- såsom kollektivtrafik och brist på grönområden, framstår för
tryck är för högt, inte för lågt. Och även om många värnar den många som främmande.
offentliga sektorn, så anser man fortfarande att det är företag, Socialdemokraterna har under en längre tid tappat mark i
inte politiker, som har förmåga att skapa framtidens jobb. vad som traditionellt varit partiets paradgren, jobbfrågan. Det
Norrland är med andra ord inte så opinionsmässigt rött som gäller även i Norrland. Denna utveckling sker samtidigt som
det ofta beskrivs. Man måste komma ihåg att röstning på ett frågan ökar i betydelse. I samtliga norrländska län anser fyra av
visst parti ofta sker av tradition. I län och kommuner som har tio väljare att jobb och sysselsättning är den viktigaste politiska
en äldre befolkning tenderar partipolitiska sympatier att nästan frågan just nu. I norrbotten är andelen sex av tio, vilket är den
inte förändras alls. Trots det har Moderaterna ökat sitt väljar- högsta siffran i hela Sverige. En av tio norrländska väljare, to-
stöd i norra Sverige sedan valet 2006. Framförallt har stödet talt motsvarar det 90 000 röster, uppger att de skulle byta parti
ökat i Gävleborgs och Norrbottens län. om det fanns ett politiskt alternativ som tydligare prioriterade
Två faktorer som ökar väljarrörligheten mellan blocken är att minska ungdomsarbetslösheten.
miljö- och klimatfrågan å ena sidan, och jobbfrågan å andra Även om vissa fördomar är sanna om Norrland (ja, som
sidan, där norrlänningars grundinställning är långt från en­ norrlänning gillar man jakt och fiske) så är synen på den norr-
tydigt röd. ländska opinionen alltför cementerad. Visst är det så att en
Miljö och klimat har under de senaste åren varit en av majo­ritet röstar rött, men det betyder inte att grundsynen är
de mest prioriterade frågorna för väljarna, vilket inte minst röd. Istället är det de politiska partier som kan erbjuda tro-
Miljöpartiets lyft i opinionen visar. Även i Norrland priori- värdiga alternativ inom viktiga sakfrågor, såsom klimat- eller
teras miljöfrågan högt. Trots det har Miljöpartiets framgång jobbfrågan, som får väljarnas stöd. Och det alldeles oavsett
varit begränsad. Partiet har sedan valet konstant legat cirka vilken färg deras partilogotyp har. B
två procentenheter under riksnivån (undantaget Västerbotten,
där Miljöpartiet har ett stöd på cirka 14 procent, drygt fyra Per Nilsson är uppvuxen i Gästrikland. Han bor i dag i Stockholm
procentenheter högre än genomsnittet i Sverige). Hur kommer och arbetar som opinionsanalytiker på Demoskop.
det sig att opinionen sviker?Norrländska väljare är trots allt
mer kritiska till kärnkraft än övriga svenskar, vilket borde göra
Miljöpartiet populärt. En förklaring till att Miljöpartiet inte

8 . öppna norrlandsfönstret den röda basionen . 9


Att vara eller inte vara norrlänning
Carl Lagerqvist

Ö
verst på vykortet från SJ står det »Välkommen till
Mälardalen«. Bilden på framsidan föreställer järn-
vägsnätet som binder samman regionen. Längst upp i
hörnet – som den nordligaste utposten – syns Gävle. Från och
med sommaren 2010 gäller Tåg i Mälardalens pendlarkort även
för resor till Gästriklands centralort. Det är inget litet steg
söderut.
Sedan länge är det en uttalad ambition att Gävle ska ingå i
ett större Mälardalssamarbete. Kommunpolitikerna är överty-
gade om att framtiden finns söderut. Tanken är att tillväxten i
Stockholmsregionen ska smitta av sig norrut.
Det kanske framstår som ett krystat projekt, dikterat av en
driftig och klåfingrig tjänsteman på kommunkontoret. Det är
emellertid att missta sig. Medborgarna är i allra högsta grad
med på noterna.
Riktiga norrlänningar svär åt Stockholmarna. Gävleborna
skulle förmodligen inte ha något emot att sätta 08 framför
hemnumret. Inte minst kroglivet i Gävle har som ambition att
vara lika ansträngt som på Stureplan. I Gävle vill man inget
hellre än att vara en filial till Stockholm. Tågen, bussarna och
bilarna är till bredden fulla av Gävlebor i ett ständigt pendlade
fram och tillbaka till huvudstaden.
När jag växte upp hade jag en oerhört vag (för att inte säga
fördomsfull) uppfattning om Norrland. Långt där uppe i norr

10 . öppna norrlandsfönstret att vara eller inte vara norrlänning . 11


fanns det människor som tog hand om renar och gick omkring procent. I Gävleborg är motsvarande siffra cirka 50 procent.
och frös. I takt med att jag blev äldre förstod jag att människor Tittar man på utbildningsnivån ligger Gävleborna någon
söderut placerade Gävle i Norrland. Det tedde sig oerhört procent under riksgenomsnittet med 23 procent (männen med
märkligt att göra gävlebor till norrlänningar. Hur kunde någon utbildning är dock väsentligt mycket färre i Gävle än i riket).
få för sig att vi gävlebor hade något gemensamt med dem Stockholm och Uppsala ligger på 36 respektive 38 procent.
där uppe? Tittar man på avstånden i kilometer måste jag ge Så här beskriver en tilltänkt Nobelpristagare, danska poeten
mitt barnjag rätt. Det är trots allt längre till Sundsvall än till Inger Christensen, Gävle (i översättning av Jan Östergren):
Stockholm och Umeå är lika långt bort som Göteborg eller »Kanalen i Gävle är blank som metall och oavsett väder speglar
Jönköping. den alltid ett oväder nånstans, så man får aldrig mod att rista
Men Norrland handlar om mer än geografi. sitt hjärta i vattnet, och blint som en dikt som är skriven för
För något decennium sedan kunde det ibland lukta starkt tidigt, flyta bort från kommunens statister på torget,«
av kaffe, godis och pappersmassa. Oset från Gevalia, Ahlgrens Ändå händer det att Gävle överraskar. Plötsligt börjar någon
och Korsnäs förenades i en industriell smakkombination. I destillera whisky i stor skala (ni känner väl till Mackmyra?).
dag har lukterna avtagit i styrka. Fabrikerna finns kvar men Plötsligt börjar det talas om att med privata pengar bygga en
tillverkningsprocesserna är moderniserade. Trots att världen enorm byggnad kallad »Svanen« som skulle få Turning Torso
runtomkring förändrats så är Gävle fortfarande en industri- att rodna av avund. Undantagen är få men lysande.
stad. Gamla jobb försvinner utan att ersättas av nya. Dock har Den här kvarvarande förmågan att överraska tror jag
inte vi i Gävle inte nått fram till den punkt där en nyoriente- bottnar i historien. För inte så länge sedan var regionen en av
ring är nödvändig. Den gamla livsstilen fungerar fortfarande. landets mest dynamiska. Under 1800-talet var Gävle en mäktig
Trots högskolans expansion ligger ett akademikerförakt och sjöfartsstad med förbindelser ut i världen. Fartygen fraktade
pyr under ytan. Utbildning är framför allt en arbetsmarknads- både industriprodukter och nya idéer. På länsmuseet finns en
åtgärd. Högskolan ordnar sysselsättningen när det är ont om utställning som beskriver det vildvuxna näringslivet under
industrijobb. Jantelagen (eller kanske den socialdemokratiska den här perioden. Det fanns en utpräglad nybyggaranda som
utbildningspolitiken?) lever och frodas. skapade nya möjligheter. Framtiden byggdes kring Gavleån.
Det här är männens värld. Genom historien har fabrikerna Gävlebornas rötter är inte särskilt djupa. Räknar man en
kallat männen till sig. Det är männen som stått för den huvud- eller ett par generationer tillbaka finns förfäderna någon an-
sakliga försörjningen. Kvinnorna har framför allt varit hänvi- nanstans. En gång sökte man sig ut mot Norrlandskusten för
sade till lågavlönade jobb i den offentliga sektorn. att finna lyckan. Därför är det konstigt att utvecklingen så
Rent geografiskt är Mälardalen nära. Däremot är det kul- abrupt stannat av. Varför är barnbarnen till nybyggarna så
turella gapet desto större. Tittar man på politiska sympatier i bekväma och försiktiga? Varför lever man hellre på bidrag än
länet blir det mycket tydligt. SCB:s mätning i maj 2010 visar tänker i nya banor?
att stödet för Socialdemokraterna i Stockholm ligger runt 20

12 . öppna norrlandsfönstret att vara eller inte vara norrlänning . 13


Kommunikationer söderut är nödvändiga. Det är självklart.
Det kan knappast bli för många avgångar från Gävle station till
Uppsala, Arlanda och Stockholm – världen ska vara nära. Men
är pendlingen till Mälardalen verkligen svaret på alla problem?
Det socialdemokratiska Norrland är förstås inget att stå efter. En gång lade Norrland grunden
Vi behöver inte mer av stagnation och bakåtsträvande. Men Marcus Bohlin
en annan – kanske mer ursprunglig – vision om ett dynamiskt
och kreativt Norrland är desto mer tilltalande. En gång trodde

A
människor på framtiden i norr. B tt bara en dryg handfull av Norrlands 69 kommuner
hamnade på topp 100 när Svenskt Näringsliv senast
Carl Lagerqvist är uppvuxen i Gävle, har varit ledarskribent på Gefle (2010) rankade företagsklimatet i landets kommuner
Dagblad och är redaktör för tidskriften Liberal Debatt. är talande. Det finns naturligtvis en rad orsaker till detta, men
min tro är att en nyckel för att förstå detta är att kommunerna
i Norrland har förlitat sig så mycket på den tunga basindustrin.
Med de stora tillgångarna på råvaror som skog och malm
så har det historiskt funnits gott om arbetstillfällen även i
kommuner där företagsklimatet inte är det bästa.
Det är hög tid för kommunerna i norr att försöka bredda
sina arbetsmarknader, inte för att industrin kommer att för-
svinna helt, utan för att dess betydelse för sysselsättningen
onekligen minskar stadigt.
I Sverige tog industrialiseringen fart i mitten av 1800-talet,
ungefär ett sekel efter den industriella revolutionen i Storbri-
tannien. Från 1850-talet och decennierna framåt kom industrin
successivt att ersätta jordbruket som landets viktigaste näring.
Där britterna hade sin framgångsrika textilindustri blev
det genom en industrialisering av skogsbruket som Sveriges
näringsstruktur först moderniserades. Särskilt viktig var skogs-
industrin för södra Norrland. I Västernorrland och Gävleborgs
län utgörs 78 respektive 80 procent av arealen av skog.
En viktig förutsättning för att industrin i norra Sverige
skulle komma att bli så framgångsrik var den liberale finans-

14 . öppna norrlandsfönstret en gång lade norrland grunden . 15


ministern Johan August Gripenstedts (1813–1874) framsynta Industrin är en omstridd näringsgren. Det är svårt att un-
beslut att driva igenom en utbyggnad av järnvägsnätet. De så derskatta dess betydelse för Sverige såväl historiskt som i dag.
kallade stambanorna – som bland annat knyter ihop Norr- Samtidigt framförs allt oftare synpunkten att industrin är en
land med resten av landet och kontinenten – byggdes under förlegad näringsstruktur som mest förstör vår miljö, och att vi
1800-talets andra hälft. Utan dessa transporter hade fram- ska konkurrera med spetskompetens och med tjänsteföretag.
gångarna för den norrländska skogs- och gruvnäringen inte Måhända är det för vagt att bara tala om »industrin« utan att
blivit lika omfattande. Förvisso transporteras mycket av godset specificera vad man menar. De olika företagen och grenarna
också sjövägen via hamnarna i Narvik och Luleå, men tågtra- skiljer sig ju åt rätt mycket sinsemellan. Att sia om den norr-
fiken står för mycket av transporterna också till och från dessa ländska industrins framtid är därför måhända att gapa efter
hamnar. för mycket, så jag har avgränsat mig till att diskutera den för
Decennierna från det att industrialiseringen av Sverige satte Norrland så viktiga basindustrin.
fart och fram till andra världskriget kan sägas ha varit något av Först kan vi så klart slå fast att det som är bra för näringsli-
en liberal guldålder i Sverige. Demokratiska reformer som den vet i stort – sänkta skatter och arbetsgivaravgifter, mer flexibel
allmänna rösträttens införande (helt införd 1921 när kvinnor arbetsrätt och liknande – också är bra för industriföretagen i
fick rösträtt) tillsammans med en liberal näringspolitik ut- Norrland. Men det räcker inte. Det finns mer specifika krav
gjorde grunden för att Sverige kunde gå från att vara ett fattigt som är viktiga för att den tunga industrin, som är så viktig för
jordbruksland till ett rikt industriland. Mycket av rikedomarna Norrland, skall kunna överleva och vara konkurrenskraftig
kom från Norrland. Skogen och malmen lade i mångt och även fortsättningsvis.
mycket grunden för den makalösa uppryckningen av Sverige. Industriföretagen i Norrland står, liksom sina konkurrenter
Under 1960-talet stod den svenska industrin på sin topp, i andra länder, inför en rad stora utmaningar de kommande
mätt i antal anställda som andel av befolkningen. Sedan har decennierna. Vissa av dessa utmaningar kan vi styra över med
industrins betydelse för sysselsättningen minskat även om dess politiska beslut, andra är sådana som är svåra att påverka natio-
ekonomiska betydelse fortfarande är stor.1 Mellan 1971 och nellt.
1998 minskade antalet skogarbetare från 64 000 till 17 700, Jag har valt att beröra vad jag anser är tre nyckelutmaningar
många av dessa verksamma i Norrlandslänen.2 För Norrlands och att resonera kring hur detta kommer att påverka företagen
del har den här utvecklingen varit problematisk. När jobben i Norrland.
blir allt färre så blir också befolkningsutvecklingen snart nega-
tiv. Många tidigare framgångsrika bruksorter är i dag närmast 1. efterfrågan. Hur efterfrågan på de produkter som tillver-
utdöda eller i alla fall kraftigt på dekis. kas av de norrländska industrierna utvecklar sig tillhör en av
de frågor som är svåra, för att inte säga omöjliga, att styra över.
1. www.ne.se/lang/sverige/näringsliv Ett flertal faktorer, kanske främst globala, kommer att påverka
2. www.ne.se/sverige/näringsliv/skogsbruk landets exportföretag.

16 . öppna norrlandsfönstret en gång lade norrland grunden . 17


Ett flertal stora och viktiga företag i Norrland utvinner land, Indien och Kina) och på andra tillväxtmarknader. Men
eller förädlar råvaror. Företag som gruvbolaget Boliden, frågan är hur länge dessa länder kan uppehålla skyhöga till-
ståltillverkaren SSAB eller aluminiumsmältverket Kubal kan i växttal och vad som händer när tillväxten bromsar in. För
mångt och mycket sägas stå och falla med hur världsmarknads- är det något den ekonomiska historien har visat oss så är det
priserna utvecklar sig på de produkter som företagen säljer. att inga tillväxtunder varar för evigt. Också dagens draglok
Samma sak gäller för pappersbruken och en rad andra indu- i världsekonomin, främst Kina, kommer att möta en lågkon-
strier. junktur förr eller senare och detta kommer att få följdverk-
Vi vet till exempel att efterfrågan på tidningspapper sjun- ningar.
ker, medan efterfrågan på förbrukningsvaror som blöjor och Ytterligare en faktor att fundera över är vad som händer i
kontorsmateriel är relativt jämn. Det är därför viktigt att in- bilindustrin, som bland annat förbrukar mycket stål och alu-
dustriföretagen hela tiden är på tårna och producerar det som minium. Att vi, när detta skrivs, är mitt uppe i en bilkris torde
efterfrågas. inte vara någon överdrift – för Sveriges del räcker det för-
Ett talande exempel på hur världsmarknadens utveckling modligen att nämna Saab för att de flesta ska inse allvaret. De
kan förändra förutsättningarna för ett företag är SSAB. I dag senaste decenniernas överproduktion av bilar i förhållande till
är företaget en lönsam och framgångsrik producent av stål, nybilsförsäljningen är inte långsiktigt hållbar. Vad händer med
annat var det när bolaget skapades under 1970-talets stålkris. priserna på metaller och annat om biltillverkningen minskar
Stålkrisen uppkom i och med att den samlade produktionen av med åtskilliga procent?
stål ökade snabbt samtidigt som efterfrågan på världsmarkna- Ett problem för industrierna är att det är svårt att spå hur
den avtog allt mer. Plötsligt föll priserna hastigt då det produ- priset på råvaror kommer att utvecklas. Även de som är exper-
cerades mer stål än vad som efterfrågades och många företag ter på området har ofta svårt att göra träffsäkra analyser då en
slogs ut. I Sverige tillsattes den så kallade Handelsstålsutred- rad faktorer som är svåra att överblicka spelar in. Finanskrisen,
ningen under ledning av Lars Nabseth. Utredningens slutsat- som blev akut närmast över en natt då investmentbanken Leh-
ser var att bara staten kunde rädda de krisande stålföretagen man Brothers försattes i konkurs hösten 2008, visar med all
då ägarna inte längre var beredda att investera mer pengar i tydlighet på hur spelreglerna kan förändras blixtsnabbt. Den
verksamheten. Svenskt Stål AB (SSAB) bildades då genom en samlade industriproduktionen sjönk som en sten och med den
sammanslagning av ett flertal mindre framgångsrika bolag. efterfrågan på råvaror. Ytterst få analytiker lyckades förutse
1970-talets stålkris ledde till att marknaden konsoliderades detta.
och alla utom de mest effektiva företagen slogs ut. SSAB var Som jag inledde med att säga så är det svårt att påverka den
glädjande nog, för svenskt vidkommande, ett av de företag som globala efterfrågan. Visst kan centralbanker i lågkonjunkturer
överlevde. sänka räntorna för att stimulera byggande och annat som håller
I dag är efterfrågan på stål åter hög, inte minst tack vare uppe efterfrågan, men det är knappast något att förlita sig på
byggboomen i de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryss- för långsiktiga företag.

18 . öppna norrlandsfönstret en gång lade norrland grunden . 19


2. energifrågan. En sak är säker: tillgången på billig el är dagens kärnkraftverk. Förutom Forsmark så är det Ringhals
avgörande för den tunga industrin. Höga elpriser kan slå och Oskarshamn som är i drift sedan Barsebäcks andra reaktor
hårt mot privatpersoner med eluppvärmda villor – betänk då stängdes 2005. De 64 TWh som produceras i de svenska kärn-
kostnaderna för ett industriföretag som konsumerar ofantliga kraftverken utgör 42 procent av den totala kraftproduktionen.4
mängder el varje dag. Naturligtvis är de säkrade mot kortsik- Även en omfattande utbyggnad av vindkraftverk och solpane-
tiga prisvariationer genom långsiktiga avtal, men också små ler kommer svårligen att kunna täcka upp det bortfall som en
fördyringar riskerar snabbt att bli stora utgiftsposter. För de fortsatt avveckling av kärnkraften skulle innebära. Regerings-
tunga industrierna – som SCA:s massafabriker och aluminium- partierna ingick i fjol en överenskommelse om att den svenska
smältverket Kubal i Västernorrland eller ståltillverkaren SSAB vindkraftsproduktionen skall öka till 30 TWh per år fram till
i Norrbotten – kan även små höjningar av elpriset innebära 2020. Detta för att Sverige skall kunna nå upp till målet om 49
rejäla kostnadsökningar. Dessa industriföretag tillhör nämli- procent förnyelsebar energi vid samma tidpunkt.5 2008 låg an-
gen några av de största elförbrukarna i landet. delen förnyelsebar energi på 44,2 procent.6 Huru­v ida det lyckas
Företagen inser förstås att de befinner sig i en utsatt situa- eller inte återstår att se, men det är ett minst sagt ambitiöst
tion. För att minska riskerna har till exempel SCA tillsammans mål. Det handlar då om gigantiska investeringar mångmiljard-
med norska Statkraft själva initierat ett projekt med en rejäl klassen. Som en jämförelse så beräknas nya höghastighetsbanor
utbyggnad av vindkraften i en östvästlig korridor från Väster- för tåg mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm
norrland till Jämtland. När en ansökan om tillstånd lämnades och Göteborg att kosta 125 miljarder kronor att bygga.
in så ville bolaget bygga sex vindkraftsparker med total 455 Det är svårt att se några långsiktigt hållbara och ekono-
snurror. Totalt beräknas de generera knappt 2,5 terawattimmar miskt godtagbara alternativ till kärnkraften. Den gångna
(TWh) vilket motsvarar ungefär en sjundedel av den energi vintern har vi sett hur elpriset mångdubblats då det varit kallt
som Forsmarks kärnkraftverk producerar.3 Tillstånd har givits och delar av de svenska kärnkraftverken stått stilla. Detta ris-
för alla sex parkerna, men dessa tillstånd har överklagats och kerar att bli ett permanent faktum ifall en fortsatt avveckling
när detta skrivs är utfallet ännu oklart. Vindkraften är en grön av kärnkraften forceras. De svenska kärnkraftverken börjar
energikälla och absolut värd att satsa på där det går att nå lön- dock bli gamla och har snart sett sina bästa dagar. En upprust-
samhet, vilket inte är alla ställen. Till exempel valde Vattenfall ning av befintliga kraftverk, eller byggandet av nya, kan bli en
i början av 2010 att ställa in byggandet av 128 vindkraftverk på avgörande faktor för att säkra industrins tillgång på billig el.
Kriegers Flak i Östersjön på grund av att företaget inte kunde Riksdagsbeslutat i juni 2010 som öppnar för byggandet av ny
se någon lönsamhet i investeringen. kärnkraft är glädjande i det avseendet.
Som exemplet ovan visar så är det närmast omöjligt att
bygga vindkraft i en sådan omfattning att det skulle ersätta
4. www.ne.se/lang/kärnenergi
5. www.regeringen.se/sb/d/12245
3. www.vindkraftnorr.se/ 6. Energimyndighetens rapport »Energiläget 2009«

20 . öppna norrlandsfönstret en gång lade norrland grunden . 21


3. klimatfrågan. De tunga industrierna i Norrland står för pengar på att sälja sina utsläppsrätter. Det är dock rimligt att
några av landets största utsläpp av miljöfarliga växthusgaser. sådana regler införs i samarbete med andra länder, förslagsvis
Avgörande för industrins framtid kommer sannolikt att bli hur på EU-nivå, då det initialt kan vara kostsamt och göra svenska
de lyckas möta utmaningen att hålla uppe produktionen samti- industrier mindre konkurrenskraftiga ifall reglerna skulle in­
digt som utsläppen minskas. föras ensidigt i Sverige.
I Sverige talas det ofta om att minska utsläppen, mindre Snart tas dessutom Botniabanan, den nya järnvägssträck-
ofta om hur detta just skall kunna kombineras med fortsatt ningen som knyter samman Umeå i norr med järnvägstrafiken
ekonomisk tillväxt. I många andra länder är det mer fokus på söderut från Sundsvall via Nyland, i bruk. Och kampanjen för
vad som kallas »low carbon growth« – just möjligheten att att få till stånd den så kallade Norrbotniabanan är intensiv i
kombinera tillväxt med minskade utsläpp. De flesta av oss vill landets nordligaste delar. Hur stor del av de transporter som
trots allt inte se vår välfärd urvattnas och vår rikedom minska i dag sker via lastbilar kan flyttas över till järnvägen och hur
och då är fortsatt tillväxt en nödvändighet. Historiskt har kommer detta att påverka priserna på transporter? Det har
Sverige varit relativt framgångrikt på det här området. Sedan också förts många diskussioner kring lönsamheten i dessa järn-
1990-talet har utsläppen i Sverige minskat med nio procent, vägsprojekt. Delar av Botniabanan är snart färdigbygda medan
samtidigt som det har varit en betydande ekonomisk tillväxt det ännu inte fattats något beslut om den nordligare Norrbot-
vilket visar att »low carbon growth« inte är en utopi.7 Han- niabanan. Det rödgröna regeringsalternativet har dock sagt att
deln med utsläppsrätter kan bli en stor faktor i framtiden om ett beslut om att bygga banan kommer att fattas om de vinner
systemet utvecklas och blir mer framgångsrikt som incitament valet i september. Det är alltid svårt att sia om framtiden – till
för företag som kan minska sina utsläpp. Grunden i handeln exempel fick Gripenstedt utstå mycket kritik för sitt beslut om
med utsläppsrätter är att de företag som enklast kan minska att bygga ut järnvägsnätets stambanor med lånade pengar. Med
sina utsläpp ska göra det och sälja sina utsläppsrätter till företag facit i hand så var det en mycket klok investering. Kanske kom-
som har svårare att minska sina utsläppt. På så sätt sker en mer vi om hundra år att ha svårt att förstå varför så många var
utsläppsminskning på ett mer effektivt sätt än om alla företag tveksamma till en utbyggnad av järnvägen i Norrland.
tvingas att minska sina utsläpp lika mycket. Jag är optimistisk vad det gäller den norrländska industrins
En fråga som kommer att bli viktig är om nya skatter på framtid. Samtidigt är jag tillräckligt mycket realist för att
utsläpp kommer att införas. Det är inte otänkbart att så kom- inse att utmaningarna är många. Närhistorien har visat oss
mer att ske – det mest effektiva sättet att minska utsläppen av att fortsatta investeringar i de fabriker och företag som finns
växthusgaser torde vara att göra det mer kostsamt att släppa i Norrland inte har genererat särskilt många nya jobb, sna-
ut. I gengäld kan då nyinvesteringar i mer miljövänlig teknik rare tvärtom. Fortsatta investeringar och effektiviseringar är
bli ett mer attraktivt alternativ, särskilt om det går att tjäna nödvändiga för att företagen skall kunna överleva och möta
konkurrensen från länder som ibland har betydligt lägre löne-
7. www.sweden.gov.se/sb/d/11219/a/117311 kostnader. En stor fördel som den norrländska basindustrin har

22 . öppna norrlandsfönstret en gång lade norrland grunden . 23


är dess närhet till de råvaror som ska förädlas. Att montera en
bil eller tillverka tv-apparater kräver en mängd delar som till-
verkas på olika håll i världen – därmed kan det finnas en logik
i att placera tillverkningen där lönekostnaderna är som minst.
Men om man till exempel tillverkar papper är det en väl så
I mitt andra hemland skäms
viktig konkurrensfördel att ha nära till råvaran, i det här fallet man över framgångar
skogen. Att först frakta träd till andra sidan jorden för att sedan Berivan Mohammed
frakta tillbaka papperet hit är inte kostnadseffektivt. Därför är
låglönekonkurrens inte ett lika stort hot mot den norrländska

I
basindustrin som mot de företag som snarare kategoriseras som mitt första hemland, den kurdiska delen av Syrien, är det
tillverkningsindustrier. var mans dröm att en dag bli egenföretagare. Det ligger en
Ekonomiskt kommer basindustrin att ha en fortsatt stor be- oerhörd stolthet och trygghet i att äga sin egen verksamhet,
tydelse för vårt land i form av skatteintäkter och som andel av oavsett om man är läkare, advokat, handlare eller bonde. Målet
bruttonationalprodukten, men dess betydelse för arbetsmark- är alltid att ha en verksamhet som man själv rår om och driver.
naden kommer sannolikt att minska. Norrlands stora utmaning De som har förmågan och möjligheten att studera gör det
här är att se till att en mer diversifierad arbetsmarknad växer oftast med målet att en dag, när de tagit sin examen, öppna sin
fram. Annars kommer avfolkningen av Norrland att fortsätta. egen klinik eller sin egen byrå. De som väljer bort eller inte
Det är därför bekymrande att många norrländska kom- har möjlighet att studera får ägna sig åt någon annan form av
muner, och kanske framförallt de som traditionellt har varit entreprenörskap. Det kan handla om att åka med ägg till mark-
bruks- och industriorter, placerar sig så dåligt i rankningar naden, eller att göra om ett rum i huset till en liten butik där
över företagsklimat. B de säljer pennor, böcker eller godis.
Att äga och driva företag förknippas med trygghet. Oavsett
Marcus Bohlin är född i Södertälje, men har bott nästan 30 år i Norr­ vad som händer så har man alltid sitt företag att falla tillbaka
land. Han arbetar i dag som ledarskribent på Sundsvalls Tidning. på. Därutöver är inställningen stark att den som är kreativ och
arbetar hårt till slut får sin belöning. Denna inställning gäller
också hos kvinnor. Eftersom det finns få arbetsplatser som är
öppna för kvinnor väljer många att göra om sina sovrum till en
liten syateljé där grannar och bekanta kan få sina kläder lagade
eller uppsydda.
De »stackare« som arbetar på en myndighet, honom eller
henne anses det vara lite synd om. Till skillnad från företa-
garen har de inget inflytande över sitt arbete. De har ingen

24 . öppna norrlandsfönstret i mitt andra hemland skäms man över framgångar . 25


frihet att påverka och utveckla. För dem gäller det att ställa sig och inflytande över sin egen vardag. Det är dock ytterst sällan
i ledet och hoppas på att anställningen ska ge så pass mycket i omgivningen eller samhället belönar eller lyfter upp dessa per-
inkoms­ter att de varje månad kan spara en slant som de sedan soner som de hjältar de är. Istället har de en uppsjö av besvärlig
kan investera i en bit odlingsmark eller liknande. byråkrati och en negativ inställning från omgivningen emot
I mitt andra hemland, Sverige och mellersta Norrland, är sig. Inte sällan misstänks småföretagare dessutom för att fuska
synen på företagande och entreprenörskap inte alls lika posi- med skatter och andra regler. Det drabbar alla småföretagare,
tiv. Här är det nästan lite skamligt att äga sin egen verksam- men kanske främst invandrare som har sämst förutsättningar
het. Idealet är att vara anställd antingen inom den kommu- att förstå regelverken och försvara sig mot öppna eller dolda
nala verksamheten, inom landstinget eller i någon av statens anklagelser.
myndigheter, alternativt på ett stort företag inom exempelvis Det är just detta som är det största problemet för företagare
pappersindustrin. Så länge anställningen är trygg och rutinen i Sverige och i Norrland. Förutom de krångliga regelverken
ristad i sten är man nöjd. sätter omgivningens negativa inställning till entreprenörskap
I Kurdistan skryter människor gärna över sina framgångar hinder i vägen för många företagare.
och sitt företagande. I Norrland upplever jag ofta att män- – Det finns för få förebilder som kan visa på de positiva
niskor skäms lite över sina framgångar. Som ung blev jag ofta sidorna av företagande, säger Malin Sjölander, regionchef på
imponerad av människor som till exempel ägde skog eller som Svenskt näringsliv i Västernorrland. Hon menar att entrepre-
drev företag. Jag hade det med mig från min tidigare kultur. nörer måste visa sig mer, berätta om hur det är att driva före-
Jag blev dock förvånad varje gång jag ville prata med någon om tag, hur man kan gå till väga och hur man kan lyckas. Enligt
deras eller deras föräldrars entreprenörskap. Klasskamraterna Malin Sjölander skulle det också gynna företagandet om fler
skämdes för sina föräldrars företagsamhet. De ville för allt i personer förstod sambandet mellan företag och samhällsut-
världen inte framstå som kapitalister, istället försökte de skapa veckling. Människor måste inse att en förutsättning för en god
en image kring sig själva som »vanliga svenskar« – det vill säga välfärd är att det finns ett starkt och rikt näringsliv som skapar
lagom rika, lagom förtryckta av chefer och lagom duktiga på arbete och ekonomisk tillväxt. Företagare genererar skatte­
det som de arbetade med. Jag hade till och med en klasskamrat intäkter vilka i sin tur finansierar våra skolor och vår sjukvård.
som blev utsatt för mobbning delvis för att hans far var egen­ Jag kan inte annat än hålla med Malin Sjölander. I Sverige
företagare. Han kallades för »rikemansbarn« och det var få och kanske framför allt i Norrland är förståelsen för den insats
som ville umgås med honom. som företagare, stora som små, gör för samhället, oerhört liten.
Andra företagare som ofta blir mistänkliggjorda och hånade Istället upplever jag att många tror att det är staten och det of-
är de invandrare som driver företag i form av restauranger och fentliga som är den sektor som skapar välstånd och arbeten.
butiker i Sverige. Jag har många släktingar och bekanta som I Norrland är vi också bortskämda med de få men mycket
arbetar 15 timmar dagligen för att få pizzerian eller kiosken stora företag som bistår med oerhört många arbetstillfällen.
att gå runt med motivet att de vill göra rätt för sig och få makt Detta har gjort att människor inte har känt sig tvungna att

26 . öppna norrlandsfönstret i mitt andra hemland skäms man över framgångar . 27


vara kreativa och starta fler företag. Arbeten har funnits och verksamhet. När politiker reflexmässigt säger nej till alla form
incitamenten till att dra igång egna verksamheter har varit få. av privata vårdalternativ, utbildningsalternativ med mera, då
Det finns dock goda exempel på duktiga entreprenörer i bidrar de till den negativa inställning som i dag finns gentemot
Sverige och Norrland; entreprenörer som skapar arbeten och företagande. Istället för att uppmuntra människor som vill in-
som är mycket goda förebilder. En av dem är Tobias Lindfors, vestera sin tid och sina pengar i företag som genererar arbeten
grundare och VD för bemanningsföretaget StudentConsulting. och skatteintäkter har många kommuner ovanan att på orätt-
Tobias Lindfors är uppvuxen i Luleå, han är 32 år gammal visa villkor konkurrera med privata företag.
och är i dag VD på ett av Sveriges mest framgångsrika beman- I dag finns StudentConsulting på de flesta universitet och
ningsföretag. Tobias och hans partner Niklas Janssons mission högskoleorter i Sverige. Det är ett norrländskt företag som
är att skapa arbeten för unga personer. Deras vision är att flera år i rad har blivit utsett till Sveriges snabbast växande
företaget ska bli världens största jobbnätverk för unga personer. företag. Tobias Lindfors är inte ensam om att ha gjort denna
Ett kaxigt mål kan det tyckas. Många tyckte också att Lindfors resa, det finns många andra positiva exempel på entreprenörer i
och Jansson var kaxiga då de för cirka tio år sedan i en intervju Norrland. De har lyckats trots alla de hinder som i dag drabbar
sade sig ha som mål att omsätta 100 miljoner kronor om tio år. företagare i Sverige och Norrland.
Då omsatte företaget 0,9 miljoner kronor och bestod av ägarna Finns det då något specifikt som vi i Norrland kan göra för
och 30 konsulter som hyrdes ut. Tio år senare omsatte bolaget att skapa ett bättre klimat för entreprenörer?
429 miljoner kronor och hade cirka 7000 anställda, framför Ja, det finns mycket som kan göras. Dit hör bland annat
allt unga personer. avregleringar och konkurrensutsättning av offentliga verksam-
Enligt Lindfors är en förutsättning för framgång att man heter och avveckling av kommunala gym och andra verksam-
vågar tro på sin idé samt att man arbetar hårt och målmedve- heter som konkurrerar med privata företag. Dit hör också ett
tet. Lindfors kommer själv från en familj som har varit mycket kontinuerligt arbete för att förändra etablerade attityder, så att
sportintresserad och därmed har en stark laganda och drivs av inställningen till företagande och företagare blir mer positiv
att uppnå goda resultat. och uppmuntrande.
Lindfors menar också att företagsklimatet i Norrland har Dock skulle vi som region göra oss själva och våra företag
blivit mycket bättre de senaste åren. Samtidigt anser även han en stor björntjänst om vi skulle stifta särlagstiftningar eller
att receptet på ett ännu bättre företagsklimat i Norrland är satsa på bidrag till våra företagare. Företagen måste växa
att skapa en mer positiv inställning till företagande genom att under­ifrån, och även om det är viktigt med stöd och uppmunt-
fortsätta lyfta fram duktiga förebilder, samt att få fler unga att ran från myndigheter är det ännu viktigare att företagen kan
lära sig och se att det är lönsamt och något positivt att förverk- överleva och expandera av egen kraft. Målet måste vara att
liga sina idéer och samtidigt bidra till samhället. företag ska klara sig på egen hand, utan stöd och bidrag från
En annan viktig faktor som både Tobias Lindfors och Malin samhället, och ha viljan och kraften att expandera till andra
Sjödin lyfter upp är många kommuners ovilja att privatisera regioner i landet eller till och med utomlands.

28 . öppna norrlandsfönstret i mitt andra hemland skäms man över framgångar . 29


Det vi i Norrland kan göra är att fortsätta lyfta fram goda
förebilder, att skapa en positiv anda kring entreprenörskap
genom att oftare våga lägga ut verksamhet som vård och ut-
bildning på entreprenad, samt att vara försiktiga med att kon-
kurrera mot privata alternativ. Utan företagen stannar Norr- Länet utan LAS?
land. Denna insikt måste vi ha med oss och utgå från dagligen. David Svenn
– Vill vi leva kvar i Norrland måste vi ha företagare som
skapar arbeten och skatteintäkter, säger Malin Sjölander.

V
Dessa ord summerar situationen mycket väl. B arje norrbottning vet att folket i norr i grunden inte
är några sjuklingar som inte vågar prova sina vingar.
Berivan Mohammed är konsultchef och har bakgrund inom Liberala Norrbottningarna är hårt arbetande livsnjutare. Dess-
ungdomsförbundet och Folkpartiet. Hon är född i Kurdistan i Syrien värre har det socialdemokratiska partiets stora dominans i
och har bott i Sundsvall i 20 år. Norrbotten skapat ett klimat där den enskilda individens
förmåga och frihet inte längre värdesätts. Det är i sig tämli-
gen märkligt att Socialdemokraterna har fått ett så starkt fäste
i norr, med tanke på att partiets idéer inte stämmer överens
med det norrbottniska kynnet. En norrbottning är inte särskilt
konservativ, en norrbottning är tvärtom både nytänkande och
kreativ, annars överlever man inte i norr. Inte vill norrbott-
ningar styras av regler från Stockholm och än mindre från
Bryssel. De är människor som vill arbeta flexibelt, som tycker
att det är viktigt med goda villkor för företagare och inte
minst; vill ha ett arbete. De som i själ och hjärta utger sig för
att vara socialdemokrater tenderar vara socialdemokrater mer
av hävd och mindre som ett resultat av ett eget fritt och ge-
nomtänkt val. Det är i denna paradox det norrbottniska folket
lever. Så levde även jag innan jag valde att omregistrera mig till
liberal. Liberal har jag alltid varit, men som så många andra i
norrbotten insåg jag inte det direkt.
Lagen om anställningsskydd har spelat ut sin roll och det är
hög tid att låta någon region i Sverige prova att leva utan lagen.
Norrbotten skulle av flera anledningar vara ett utmärkt val.

30 . öppna norrlandsfönstret länet utan las ? . 31


Den viktigaste är förmodligen att norrbottningarna oförskyllt bidra till det gemensamma samhällsbygget med just precis den
riskerar att drabbas av lagen om anställningsskydds värsta bak- del som respektive person är skapt för. Det bästa anställnings-
sida, nämligen inlåsningseffekten. På grund av turordnings- skyddet torde vara möjligheten för varje människa att efter en
reglerna i LAS riskerar nämligen en hel del norrbottningar avslutad anställning hitta en ny plats på arbetsmarknaden. Vi
bli kvar i anställningar de inte trivs med. Detta av den enkla har kommit bort från bruken och de stora fabrikerna. Industri-
anledningen att lagen premierar dem som stannar kvar i en an- produktionen flyttas i allt större omfattning till låglöneländer.
ställning. Att inte trivas på sitt arbete och att inte våga prova på En ny tid är kommen och med den måste även arbetsmark-
något nytt leder sakta men säkert till problem för den enskilda naden förändras. Den bästa arbetsmarknaden är alltid den
individen. I tristessens och depressionens spår följer ohälsa och avtalade arbetsmarknaden. Den bästa arbetsmarknaden och
ökade sjukskrivningstal. Det är för folkhälsans och människans arbetsrätten skapas mellan parterna i lokala avtal, i den bygd
skulle som lagen om anställningsskydd borde slopas. där arbetsgivaren och arbetstagaren är belägen. Den sämsta ar-
Lagen om anställningsskydd är en stelbent kvarleva från betsmarknaden skapas ur den arbetsrätt vi i dag har i lagboken,
1970-talets lagstiftningsiver. En lag som i grunden var en då den gör arbetsmarknaden stelbent och konservativ.
avtalslösning som framförhandlats mellan arbetsmarknadens Stelbenthet uppstår på arbetsmarknaden när man drar
parter. Denna avtalslösning fungerade utmärkt i 1970-talets undan möjligheten för parterna att omförhandla ett avtal
Sverige. I dag står vi emellertid inför andra utmaningar, varför utifrån hur samhället förändras. Med lagstiftning förändras
lagen om anställningsskydd tenderar att blir mer av en börda styrkeförhållandet i den svenska modellen. Ett förändrat styr-
än det skydd för arbetstagaren som en gång tanken var. Om keförhållande sätter förhandlingsmekanismen mellan arbets-
Norrbotten skulle bli försöksområde för en slopad anställ- marknadens parter ur spel och ger dem istället incitament att
ningsskyddslag skulle norrbottningarna kunna dra stor nytta uppvakta lagstiftaren. En väl fungerande arbets­marknad är en
av möjligheten att kunna ordna arbetsmarknaden lokalt, efter arbetsmarknad där parterna själva får ta det fulla ansvaret. En
de förutsättningar som respektive bygd har. På det sättet kan sådan arbetsmarknad har även bättre förutsättningar att klara
en dynamisk och fungerande arbetsmarknad skapas. av omställningen från industrisamhälle till tjänstesamhälle.
Lagen om anställningsskydd bygger på ett industrisamhälle I en sådan situation skulle parterna tveklöst se och kunna åt-
med löpandebandsprincipen som norm. I dagens samhälle, som gärda de sorgliga inlåsningseffekter som följer i spåret av lagen
allt mer går mot tjänsteproduktion, ökar behoven av en lag- om anställningsskydd. Inlåsningseffekter som i dag drabbar
stiftning anpassad efter de mänskliga tillgångarna. Att ha en enskilda individer och familjer. Lagen om anställningsskydd
lagstiftning som endast värderar tiden i anställningen motver- blir inte ett skydd för arbetstagare utan en mur för arbetstagare
kar syftet med att folk ska utbilda sig, våga prova nya utma- mot omvärlden. En mur mot friheten och en mur mot möjlig-
ningar, starta företag och inte minst utvecklas under livet. I en heten att utvecklas i livet och våga byta arbete.
allt mer globaliserad tillvaro måste varje människa användas på Att slopa lagen om anställningsskydd för Norrbottens län
bästa sätt. Varje människa borde ges utrymme att blomma och och utnämna Norrbotten till försöksområde kräver självfallet

32 . öppna norrlandsfönstret länet utan las ? . 33


vissa övriga åtgärder. Det är viktigt att a-kassan höjs något
så att det finns en generös a-kassa för den arbetslösa att falla
tillbaka på. A-kassan borde rimligen ligga på en ersättnings-
nivå av ungefär 90 procent av lönen. Självfallet måste det finnas
en bortre gräns i a-kassan, vilken skäligen kan vara fyra år. Ett Invandringen räddar oss
system som detta skulle innebära en hög grundtrygghet men Emil Källström
ingen tillåtelse att bli kvar i försörjningssystemet om inte ar-
betstagaren direkt tar ett arbete som erbjuds. Det är en flexibel

V
modell, med stor trygghet men som förutsätter ett ansvar hos » i måste ju bli fler. Vi i byn skulle ta emot en familj från
den enskilda att ta de arbeten som erbjuds. till exempel Irak med öppna armar. Vi har ett stort
Slutligen måste stora krav ställas på staten. Varje enskild ar- föreningsliv och vi skulle antagligen kunna fixa jobb
betssökande bör i lag ges rätt till hjälp att hitta ett nytt arbete. också. Fotbollslaget behöver ju alltid påfyllning«.
Den påtvingade arbetsmarknadspolitik som i dag tillämpas, där Det var en sen kväll på Gålsjö bruk i den ångermanländska
den arbetslösa skall uppfylla arbetsförmedlingens önskningar storskogen. Jag och en bonde från Myckelgensjö, drygt sju mil
under hot om indragen a-kassa, bör omformas till en klar från Örnsköldsvik, hade suttit ett bra tag och talat om utveck­
och tydlig rättighetslagstiftning. Den enskilda ska ha rätt till lingen på landsbygden och i byn. Sedan kommunen hade igno­
kvalificerad hjälp att hitta ett nytt arbete. Den enskilda ska ha rerat myckelgensjöbornas vädjan om några års respit och lagt
rätt att själv välja vem som skall hjälpa honom eller henne att ner skolan hade flera barnfamiljer flyttat ut. Tack vare fram-
finna ett nytt arbete. Denna rättighet skall den enskilda kunna gångsrika företag, men på grund av samhällsservice på dekis,
ut­nyttja så snart han eller hon vill eller blir tvungen att byta är Myckelgensjö nu en ort man pendlar till.
arbete. »Den enskilt viktigaste näringslivssatsningen kommunen
Låt riksdagen undanta Norrbotten från lagen om anställ- kan göra för oss, det är att behålla skolan. Tack vare den kan vi
ningsskydd för en period av, i vart fall, fem år. Ett sådant rekrytera bra, trogen personal. Försvinner skolan är jag rädd
undantag skulle lösgöra de norrbottniska invånarna från de att det är början på en negativ spiral för bygden, som självklart
psykologiska inlåsningseffekter som bland annat turordnings- kommer påverka oss också«.
reglerna innebär, ge möjligheter till människor att våga byta Företagaren i Hemling, knappt åtta mil nordväst om Örn-
arbete, tänka nytt och utmana sina gränser. Norrbotten skulle sköldsvik, var säker på sin sak. Det var inte den 27 man starka
vara synnerligen lämpat som försöksområde i ett första steg av »Tillväxtavdelningen« på kommunhuset inne i stan som fixade
en »avlasifiering«. Det bör ske omgående! B ett gynnsamt företagsklimat. Det var byskolan. Att säkra un-
David Svenn har tidigare varit både ordförande för Saco Studentråd, derlaget till denna var därför A och O.
aktiv socialdemokrat och Pajalabo. Han är i dag liberal debattör och Bonden i Myckelgensjö hade identifierat invandring som en
biträdande jurist på en advokatfirma i Jönköping. möjlighet för Myckelgensjö. En situation där både Myckelgen-

34 . öppna norrlandsfönstret invandringen räddar oss . 35


sjö by och dess nya invånare hade något att vinna, och något stab av projektledare. Allt som krävs, är att vi vågar lita på att
att ge. Företagaren ville värna byskolans underlag. Inte av det civila samhället kan fixa saker och ting här i världen. Det
nostalgiska skäl, utan helt enkelt för att dess fortsatta existens kanske är så enkelt som att allt som behövs för en god integra-
är bra för affärerna. tion är ett boende (ingen bristvara på Norrlands landsbygd), en
Bonden, företagaren och deras gelikar runt om i Norrland kontaktperson i byföreningen och en insikt om att människor
sitter på lösningen på så många av de problem vår landsända är sociala, duktiga och allmänt fantastiska varelser som klarar
dras med. Norrlands många byar och småorter, de flesta med sig själva?
ett starkt föreningsliv och samtliga med en insikt om nödvän- Historiskt sett är det en ganska okontroversiell tanke att
digheten av inflyttning och fler unga människor, är en ovärder- lansera invandring som en räddning för Norrland. Är det några
lig, outnyttjad resurs. som kan det här med att vara och ta emot invandrare, så borde
Varför finns det då inga invandrare i Myckelgensjö? Tja, det vara norrlänningar. Liksom att amerikanen inte behöver
med en daglig busstur i varje riktning (som går mitt på dagen) blicka många generationer bakåt för att finna sitt ursprung i
till den enda orten i kommunen som erbjuder SFI, Svenska för Europa, Asien eller Afrika, är snittnorrlänningen en hitflyttad
invandrare, och med en nyligen nedlagd skola, är det kanske utböling.
inte så hett att bli landsbygdsbo alla gånger. Mellan år 1870 och 1905 fördubblades befolkningen i mitt
Det kommer aldrig gå att erbjuda lärarledd, klassrumsbase­ hemlän Västernorrland. Då liksom nu behövde Norrland på-
rad SFI-undervisning i vare sig Myckelgensjö, Hemling eller fyllning av unga, arbetsvilliga människor. Man kom hit för att
någon annan av de små orter på Örnsköldsviks landsbygd som jobba i skogen, på industrierna och i alla de kringverksamheter
skriker efter folk till föreningsaktiviteterna, barn till byskolor- som byggdes upp.
na och tända ljus i grannhuset. Jag kan dock ge mig den på att Många tyckte nog att det var lite kallt och mörkt till en bör-
det på alla dessa platser finns en gammal svensklärare som mer jan. Så småningom började de uppskatta den snö, den tystnad
än gärna skulle vilja bjuda på kaffe någon gång i veckan och och de vyer som först kanske verkat skrämmande. Började inse
träna glosor. Hennes engagemang, uppbackat av ett studieför- att det som varit en slumpmässig chansning och en tågresa till
bund, skulle kunna vara en bra lösning för någon eller några Långsele, i själva verket innebar att man bosatt sig på den plats
nya norrlänningars språkträning. i världen som kan erbjuda bäst förutsättningar för ett gott liv.
Många av Sveriges och Norrlands framtidslösningar ligger En gåva man självklart ville passa vidare till sina barn. Alltså
i människors vilja och engagemang och det som brukar kallas blev man kvar. Denna rika historia, som i dag är alltför bort-
det civila samhället. Så även när det gäller integrationsfrågan. glömd, bevisar att invandring till och integration i Norrland
Tänk den dag vi får en norrländsk politik som klarar av att ka- har varit och är en framgångssaga.
nalisera bondens, företagarens, svenskalärarens och alla andras En glad nyhet i sammanhanget, är att norrlänningen fort-
engagemang, istället för att ignorera det. farande är en öppen och nyfiken figur. Detta enligt den stora
Det skulle inte behövas några stora reformer eller någon norrländska attitydundersökning som de fyra nordliga lands-

36 . öppna norrlandsfönstret invandringen räddar oss . 37


tingen beställt från Umeå Universitet, Luleå Tekniska Univer- Grunden för både Norrlands framtida positiva utveckling, vår
sitet och Mittuniversitetet.8 Fyra av tio är positiva till att möta jobbtillväxt och att vi blir bäst på integration, är ett nyfunnet
människor från nya kulturer och ser positivt på invandring. norrländskt självförtroende. Det är först när vi börjar se vår
Inte ens en tiondel är negativt inställda. Resten verkar inte bry norrländska landsbygd som den fantastiska resurs den är, som
sig nämnvärt om grannen heter Karlsson eller Cabala. vi kommer att erbjuda den som ett alternativ för dem som inget
Det går inte att skriva om integration utan att ta upp jobben. hellre vill än att bosätta sig i Sverige för att jobba och utbilda sig.
Norrland blir bäst på integration genom att skapa nya jobb och Det är först när vi börjar inse att de norrländska kommu-
bäst på att skapa nya jobb genom att bli bäst på integration. nerna inte behöver göra allting själva, utan att det finns duktiga
Lite kommer vi att få gratis. I takt med ökande energipriser företagare som kan utföra stora delar av de offentliga verksam-
och krav på omställning av samhället i en grönare riktning heterna, som den fulla potentialen i norrlänningarnas företa-
kommer Norrland få nya möjligheter till utveckling. Vem vet gande tas tillvara. Detta oaktat de aktuella entreprenörernas
– kanske står vi inför en lika kraftig tillväxtperiod som kring ögonfärg eller religion.
förra sekelskiftet? Kanske kommer vindkraften, biogasen och Det är först när vi kaxigt talar om vår del av världen som
nya, smarta sätt att utveckla de gröna näringarna återigen få Sveriges och Europas unga framtidsregion, som vi lockar till
nyrika patroner att rida häst uppför stora trappan på Hotell oss alla de nya norrlänningar som behövs.
Knaust i Sundsvall? Vi kan dock inte bara vänta på manna från Om viljan och insikten finns, kan invandring vara en del
himlen. av lösningen på många av Norrlands utmaningar. Norrland
Norrland är enligt mig, som varje läsare av denna text för- behöver fler unga, duktiga människor. Fler modiga människor
står, bra nära himmelriket på jorden. Men tar jag för en stund som vill satsa på sig själva och andra. Detta råkar händelsevis
på mig de negativa glasögonen och hårdrar min beskrivning vara en bra beskrivning på en genomsnittlig invandrare till
lite till förmån för Norrlands mindre positiva aspekter, fram- Sverige. Underskatta aldrig den kraft en människa uppbådat
träder en annan bild. för att bryta upp från sitt land, sin familj och sin omgivning
Genom de glasögonbågarna framstår Norrland som en för att ta sig till Sverige och Europa. Klarar vi i Norrland av att
stelbent, genomsossefierad avkrok med en väl synlig loserstäm- låta dessa människor omsätta denna energi i arbete, utbildning
pel i pannan. Plågad av utflyttning och bidragsberoende. Med och företagande, kan vi skatta oss lyckliga.
ett politiskt ledarskap som hittills misslyckats med den enda Jag vet i alla fall minst en bonde, och en företagare, som
allnorrländska, strategiska framtidsfråga de över huvud taget gärna skulle hjälpa till. Välkommen till Norrland. Framtids­
försökt sig på att göra något åt, regionfrågan. Det är kanske landet. B
inte så märkligt att Norrland i snitt har ungefär hälften så
många invandrare som riket i övrigt? Vem vill flytta hit? Emil Källström delar sin tid mellan studier på Handelshögskolan i Stock­
holm och politik i Örnsköldsvik där han sitter i kommunfullmäktige.
8. »Kan Norra Sverige regionaliseras«, Anders Lindström Han kandiderar till riksdagen för Centerpartiet.

38 . öppna norrlandsfönstret invandringen räddar oss . 39


Ett lite rörligare Norrland
Hanna Wagenius

F
ör den som är uppväxt på en plats där normaltillståndet
är att det tar tre timmar med bil in till stan är resor en
oerhört viktig aspekt av livet. Vänner, släkt, varor och
tjänster är inte något som automatiskt finns nära – det blir
uppenbart att resor är nödvändigt för att vardagen ska fungera.
Kanske slås stockholmarna av liknande tankar en gång om året
när det fallit en decimeter snö och ingen kan ta sig någonstans
utan att använda fötterna. För att någon alls ska kunna – och
vilja – bo i Norrland i en globaliserad värld är resandet av av­
görande betydelse varje dag.
Under de senaste århundradena har världen blivit större
och mindre på samma gång. Större, eftersom i stort sett hela
jordklotet blivit tillgängligt. Mindre, eftersom vi enklare kan
möta andra människor från avlägsna platser och bilda nätverk
med fler. Det är inte bara internets framfart vi har att tacka,
utan också utvecklingen inom transportsektorn. Jorden runt
på åttio dagar är inte längre någon match – eller åtta för den
delen. Vi kan flyga, åka snabbtåg och ta oss fram via en sjöfart
som till skillnad från förr inte riskerar våra liv. Saker och ting
har helt enkelt blivit bättre.
Tack vare den utvecklingen som skett är vi heller inte längre
beroende av att producera alla nödvändigheter på hemmaplan.
De tekniska framstegen har inte bara lett till att varor kan
tillverkas där det är som mest gynnsamt och samtidigt till­

40 . öppna norrlandsfönstret ett lite rörligare norrland . 41


handahållas överallt, utan har också lett till att tjänster kan Denna höst har debatten fokuserat mer på att man från
tillhandahållas från vilken plats man än önskar. Som exempel- Trafikverkets sida valt att sänka hastigheterna på vägarna upp
vis revisor för Stockholmsföretag behöver du inte bo eller ens till västra Härjedalen istället för att rusta upp dem, något som
ha kontor i Stockholm. Det går utmärkt att sköta jobbet från förlänger resvägen från Stockholm med en halvtimme. Det rör
de jämtländska skogarna, och helt enkelt flyga ner till Arlanda sig alltså om ett av Sveriges mest expansiva turistområden som
en gång i månaden, hyra en lokal där under dagen och bocka man helt sonika gör mindre tillgängligt.
av alla nödvändiga möten. Vill man faktiskt bo och arbeta på landsbygden i Norrland
Möjligheten att bo i och driva företag från Norrland men är det viktigt att försörjningen av vissa varor finns. Bensin,
ha kunder i ett annat upptagningsområde förutsätter dock att till exempel. För vad man än må tycka om saken är det bara i
inrikesflyget inte förbjuds. Förbud kommer nämligen aldrig att storstäder man kan klara sig utan bil – samtidigt som alla inte
leda till att transporterna blir miljövänligare, utan bara resul­ kan eller vill bo i storstäder. Därför var det ett förödande slag
tera i att människor tvingas flytta från landsbygden medan mot landsbygden att införa ett etanolpumpskrav på mackarna.
flygtekniken står stilla och aldrig utvecklas. Det vore för­ Tvång behöver man nämligen bara ta till eftersom det är dyrt
ödande för den landshalva som redan är hårt drabbad av gam- och olönsamt för många bensinstationer på landsbygden med
mal utflyttningspolitik och regelkrångel för småföretagare. just etanol. Företag kan inte drivas med förlust, och därför
Tid är pengar, som det brukar heta, och alla har inte en sådan lägger man istället ner. Resultatet blir alltså inte att miljövän-
situation att det passar att åka tåg, även om det går att arbeta ligt bränsle blir tillgängligt för landsortsborna, utan att inget
under resandet. Då måste det finnas alternativ. bränsle blir tillgängligt alls.
Om man istället faktiskt vill bo i en storstad men längtar Ska man resa riktigt långt, säg mellan Stockholm och
efter fjälluft någon vecka under året går det lika bra att ta Umeå, men samtidigt vill minimera sina koldioxidutsläpp, då
bilen till den upplevelsen. Det förutsätter dock att Trafikverket kan tåget vara ett alternativ. Eller skulle vara, borde man kan-
prioriterar vägarna också till de platser som har få bofasta men ske säga. Botniabanans färdigställande försenades nämligen i
turismpotential. Tyvärr finns skräckhistorier på detta område. nästan ett decennium av miljöprövningar. Inte förrän i augusti
När man skulle rusta upp en gammal, sliten och gropig väg i år förväntar man sig kunna börja med persontrafiken, trots
som gick sista milen upp till en skidort i västra Härjedalen, där att bygget startade 1999.
jag kommer ifrån, valde man exempelvis att inte gräva ur lera Det är ofta med hänvisning till miljön som man vill för­
ordentligt, vilket gav resultatet att tjälen gjorde vägen värre än sämra möjligheterna att resa. Vid en närmare granskning bru-
innan repareringen redan första vintern – varpå man fick göra kar det dock visa sig att argumentet inte håller. Vill man inte
om jobbet under nästkommande sommar. Det var inte bara bygga tågräls så kommer folk att flyga istället. Och blir inte
dumsnålt, utan innebar också att alla de turister som passerade tågtrafiken bättre på att hålla sina tider kommer vi sannolikt
gavs ett dåligt intryck. att se samma resultat. Tack och lov kommer vi att få se en ökad
konkurrens på just det området. SJ kommer inte längre ha råd

42 . öppna norrlandsfönstret ett lite rörligare norrland . 43


att överraskas av vare sig lövhalka varje höst eller det faktum
att vi bor på norra halvklotet. De förseningar och inställda tåg
som SJ dragits med under denna vinter har inte varit rimliga.
Inte heller Banverkets insats kan ses som godkänd när signalfel
och frusna växlar varit vardagsmat. Också de kommer att stäl- Finns framtiden i Hälsingland?
las inför högre krav med fler aktörer med i matchen. Eva Cooper
Kollektivtrafiken är överlag ett problematiskt område. Jag
minns själv hur överfull bussen mellan Östersund – där många

S
ungdomar bodde under veckorna för att kunna gå på gymna- jutton år gammal flyttade jag från Söderhamn till
siet – och min hembygd i Härjedalen kunde vara på fredagarna Gävle. Efter att ha vuxit upp i den vackra lilla kuststaden
när alla skulle hem samt söndagar när alla skulle iväg igen. i Hälsingland avslutade jag mina gymnasiestudier i
Ofta fick Länstrafiken lov att sätta in en extrabuss, men några storstan. Söderhamn hade då precis gått igenom några radikala
privata alternativ öppnade man aldrig för. Jag var själv på ett förändringsår. Mellan 1975 och 1995 halverades den totala
studiebesök hos just Länstrafiken under min gymnasietid där industrisysselsättningen från 5 000 till 2 500 anställda. Arbets­
man förklarade att det ibland kom in förfrågningar från bolag marknaden i Söderhamn påverkades av förändringar i den
som ville köra vissa linjer. Svaret blev dock nej, eftersom man offentliga sektorns verksamhet. Akutsjukhuset lades ner 1990
inte ville öppna för konkurrens på de lönsamma linjerna. Istäl- och 1996 fattade försvaret beslut att stänga Hälsinge Flygflot-
let fick vi fortsätta trängas på bussen. tilj F15. Efter det beslutet bestämde sig regeringen för att satsa
Det finns med andra ord mycket kvar att göra för att för- ordentligt, och den särskilde förhandlaren för statliga jobb och
bättra förutsättningarna för människor som vill leva, bo, verka investeringar, Thage G Pettersson sa »Jag var klar över att
och hälsa på i Norrland. Mycket handlar om att göra männis- Söderhamn behövde en ny näringslivsstruktur. Framför allt var
kor och tjänster rörligare. I en rörligare värld kan vi nämligen det väldigt viktigt att det inte blev något som tillhörde gårda-
inte bara bo där vi vill, vi kan också besöka de platser vi önskar gen, utom som blickar framåt, som gör att ungdomen stannar i
se. Med ett tillgängligare Norrland blir också de idéer som Söderhamn«9.
finns hos människorna här tillgängliga. Det tjänar vi alla på. B Jag stannade inte. Något framåtblickande såg jag inte skym-
ten av. Ungefär samtidigt sålde Ericsson sin fabrik i Söder-
Hanna Wagenius studerar till jurist, är ledamot av Centerpartiets hamn till det amerikanska bolaget Emerson för sju miljarder.
Ungdomsförbunds förbundsstyrelse, bloggar på missbesserwisser.blogspot. Söderhamns kommun har 17 000 invånare i arbetsför ålder och
com och kandiderar till riksdagen för Centerpartiet. år 2000 arbetade 1200 av dem på Emerson. När nedläggningen
av fabriken sedan blev ett faktum tre år senare påverkade det

9. Söderhamnskomittén. SOU 1998:89

44 . öppna norrlandsfönstret finns framtiden i hälsingland ? . 45


förstås stora delar av samhället. Staden har haft problem att »Vår välfärd är gemensam och den ska finansieras solida-
repa sig. Under högkonjunkturen var det fortfarande en alar- riskt«, så står det i samtliga svenska riksdagspartiers politiska
merande hög arbetslöshet, vilket förstås inte blivit bättre under plattformar. Problemet är att det inte håller i längden. Vi måste
lågkonjunkturen. Faktum är att Söderhamn som en krisstad nämligen fundera på den långsiktiga finansieringen. Dilemmat
– utan att kommunledningen vill beskriva det så, i syfte att med den framtida finansieringen har sin grund i två i sig bra
skapa framtidstro – till och med blivit studerat av regeringens saker. Vi blir allt äldre och vi blir allt rikare. Medelåldern för
Globaliseringsråd i en jämförelse med Gislaved. I rapporten invånarna i Söderhamn är 45 år, där den för riket är 41 år.11
»Gislaved och Söderhamn – konsten att komma igen när stor­ I Söderhamn är 42 procent av befolkningen antingen under 18
industrin flyttat ut« (där kanske Söderhamn inte helt och fullt år eller äldre än 65 år. Det betyder att efterfrågan på välfärd är
står för återkomsten) konstateras att båda orterna har en låg hög. Den demografiska utvecklingen kan klaras med oföränd-
andel nya företag inom vård och utbildning. Andelen entrepre- rad skatt, om vi samtidigt accepterar en oförändrad standard.
nader av Söderhamns kommuns totala verksamhet låg 2006 på Men när svensken i gemen blir allt rikare växer också kravet på
fyra procent. höjd kvalitet inom välfärden.12 Vi vill ha en bättre förskola, vi
Vården i Gävleborg har varit ett getingbo länge. Länet är vill ha en bättre skola, vi vill ha bättre äldreomsorg och själv-
stort med en större stad i den södra delen och sedan de mindre klart en högklassig sjuk- och hälsovård. Om produktionen av
tätorterna Bollnäs, Hudiksvall och Söderhamn i den norra. Det välfärdstjänster effektiviseras kan medborgarnas efterfrågan på
här innebär mycket logistik, ibland med dramatiskt slut. När bättre tjänster nås till begränsade kostnader.
min cancersjuke far behövde komma till onkologen på Gävle Enligt Health Consumer Powerhouses ranking av den euro-
sjukhus kunde inte hälsocentralen i Söderhamn remittera ho- peiska sjukvården ligger Sverige i topp när det gäller vårdkva-
nom direkt dit. I stället fick min svårt sjuke pappa åka ambu- litet inom EU och Schweiz.13 En internationellt konkurrens-
lans de fyra milen nordväst till Bollnäs för att sedan därifrån kraftig svensk hälsoindustri behöver dock inslag av spontant
åka de dryga tio milen söderut. Våren 2009 dog en 90-årig entreprenörskap för att vården ska bli bättre hos befolkningen.14
kvinna i en sjuktaxi efter att ha skickats hem från akutmot- Kvaliteten är nämligen god men köerna till många behand-
tagningen i Bollnäs till Söderhamn. Problemet är förstås känt, lingar är för långa. Och avståndet till sjukvården är ofta långt,
och det centerpartistiska landstingsrådet Hannah-Karin Linck Under hösten 2009 fick min syster, bosatt i Söderhamn, sitt
säger i en intervju i Gefle Dagblad att även om det inte finns
några pengar så måste de äldre och multisjuka prioriteras, det
11. soderhamn.se
är inte vettigt att multisjuka kuskas runt i länet som det görs i
12. www.dn.se/opinion/debatt/vi-maste-sjalva-betala-en-del-av-
dag.10 Och det har hon helt rätt i.
valfarden-1.896275
13. www.healthconsumerpowerhouse.se/hcp/apps/hcp.
jsp?pid=352&lang=sv
10. http://gd.se/nyheter/monkmoter/1.933369 14. www.regeringen.se/sb/d/5146/a/124729

46 . öppna norrlandsfönstret finns framtiden i hälsingland ? . 47


tredje barn. David föddes en månad för tidigt och fick till- jämlik vård i 21 länder.16 I denna omfattande undersökning
bringa sina första veckor på sjukhus. Än så länge finns det ett från 2004 hamnade Sverige på jumboplats. De sociala skillna-
BB i Hälsingland, men det finns förslag om att mottagningen derna i den svenska sjukvården har inte förbättrats sedan dess,
i Hudiksvall, med förlossningsavdelning och neonatalvård, ska visar en studie av Sveriges Kommuner och Landsting. På ett
läggas ner. Sjukvården ska centraliseras i Gävleborg och de flertal områden förekommer det ojämlik behandling till de
boende i Hälsingland riskerar att bli förlorarna.15 sämst ställdas nackdel. Högutbildade hjärtsviktspatienter har
Men då den offentliga sjukvården sviker kan förstås de till exempel en tendens att behandlas med nyare och dyrare
privata vårdföretagen göra stordåd. Med fler vårdföretag preparat, medan KOL-patienter med låg utbildningsnivå oftare
förbättras både hälsan och ekonomin. Den 1 januari 2010 än andra behandlas med äldre och mer omoderna metoder.17
blev vård­valet obligatoriskt över hela landet. I Gävleborg har Men än så länge tycks inte intresset för att starta och driva
man valt att kalla sin modell för Hälsoval Gävleborg. Politi- nya vårdföretag vara så stort. I december 2009 hade endast sex
kerna från höger till vänster är oeniga om detaljer men eniga i företag lämnat in en ansökning till Landstinget Gävleborg. Tre
helheten. Det är förstås positivt. Det skapar politisk stabilitet, av dem var i Hälsingland. Självklart kan man inte utvärdera en
långsiktighet och skapar en trygghet för de entreprenörer som reform innan den ens har börjat, och vårdvalet har potential att
vill satsa. Andra landsting, som till exempel Västernorrland, bli så bra på så många sätt. Dessutom innebär tre nya privata
präglas i stället av hot om att avtalen kan komma att sägas upp hälsocentraler mer än en fördubbling, då det innan hälsovalets
vid ett eventuellt regeringsskifte 2010. Men i Gävleborg har införande endast fanns två stycken hälsocentraler i landskapet.
man enats om sin modell. För patienterna innebär det här ökad Men faktum kvarstår, trösklarna in på vårdmarknaden tycks
makt. Det är upp till dig att välja din vårdgivare, som fritt kan vara för höga. Kanske är det enkelt för storföretagaren att leva
etablera sig och konkurrera både med andra privata enheter upp till de krav som hälsovalet ställer, krav som är kopierade
och med landstinget om att erbjuda vård. Tanken är att poli- utifrån landstingets hälsocentraler i dag. Men det ger en detalj-
tiker och tjänstemän inte ska fördela eller upphandla sjukvård styrning som knappast ökar konkurrenskraften för regionen.
efter lägsta pris, utan att patienterna ska få makten att utifrån Att ersätta monopol med sjukvårdsoligopol ger verkligen ingen
hur de upplever kvalitet, bemötande och tillgänglighet, välja mångfald, och det ger inte mer makt åt patienterna. Och för de
var de vill få sin hälso- och sjukvård utförd. boende i Hälsingland? Nej, det gynnar inte dem heller.
Eftersom det förstås är skillnad på att bo i storstan Gävle Hur får vi då en sjukvård av världsklass? Man kan iden-
mot att bo i nordvästra Hälsingland så har man i vårdpengen tifiera två saker som skapar välstånd, och det är satsningar
lagt in en glesbygdsersättning, likväl som det också finns en på export och utbildning. Framtidens vård behöver präglas
socioekonomisk viktning. Det sistnämnda är viktigt. Sverige av samma »tänk«. Våga specialisera och exportera. Satsa på
fick en mindre smickrande placering i OECD:s rankning av
16. www.oecd.org/dataoecd/14/0/31743034.pdf
15. www.sr.se/Diverse/AppData/Isidor/files/99/6355.pdf 17. Sveriges Kommuner och Landsting, Vård på (o)lika villkor, 2009.

48 . öppna norrlandsfönstret finns framtiden i hälsingland ? . 49


konkurrens och entreprenörskap. Verklig valfrihet i vården är tar många år innan vi har en fungerande europeisk vårdmark-
en förutsättning för att detta ska bli verklighet. Den svenska nad. Det är synd, framförallt för de patienter som hamnar i
sjukvården präglas i dag i allt för hög grad av ställföreträdande kläm, men även för Sveriges ekonomiska möjligheter.
kunder/patienter, som består av sjukvårdspolitiker, vårdsek- Det finns några särskilt goda möjligheter i den vårdvalsmo-
torns tjänstemän och läkarna. dell som Gävleborg valt. Jämfört med många andra landsting
Exportera vård kanske känns mest relevant för de regioner är det enklare att etablera sig som privat hälsocentral även efter
med specialistsjukhus, som till exempel Uppsala. Akademiska driftstart. Invånare som inte själva aktivt väljer hälsocentral
sjukhusets direktör Marie Beckman har bland annat visat hur kommer att bli geografiskt listade vilket innebär att de vid ny-
Sverige kan konkurrera på sjukvårdsmarknaden genom att de etablering av privat vårdcentraler kan bli omplacerade till den
multiresistenta bakterierna är så mycket mindre vanliga här än nya enheten om den ligger inom den offentliga hälsocentralens
i många andra europeiska länder. Detta gör att vård i Sverige närområde. Det är steg i helt rätt riktning, även om trösklarna
kan locka människor från andra håll i Europa. Att diskutera är höga.
vård på export verkar måhända främmande, men genom rätt Jag stannade inte i Gävleborg, men kanske jag återvänder?
satsningar skulle det också kunna bli verklighet i Hälsingland. Det är med stolthet jag bär min hälsingering, det är med ro i
Genom avknoppningar av verksamheter kan sjukvården växa. själen jag besöker Gävle. Jag är övertygad om att framtiden står
Verksamheter kan bli större och mer vård kan också säljas till att finna och forma där, om politikerna bara låter oss få makten
andra landsting. Det finns goda exempel att inspireras av, som över den. B
Bollnäs, där landstinget lade ner psykiatrin 1997. Medarbetar-
na startade då sin egen verksamhet. I dag har företaget Neuro- Eva Cooper (tidigare Westerberg) har varit ordförande för Saco
psyk i Bollnäs AB 120 anställda och färgglada boenden runt om Studentråd och är i dag anställd som projektledare och skribent på
i Hälsingland. Verksamheten har växt och bidrar till att skapa den liberala tankesmedjan Timbro. Hon är uppvuxen i Ina utanför
nya jobb. Söderhamn, där familjen fortfarande bor kvar i sitt stora bruna hus.
I dagsläget kommer cirka tusen européer till Sverige för
vård varje år. Med patientrörlighetsdirektivet, som strävar efter
mer enhetliga regler för patienters rätt till planerad vård i and­ra
EU-länder, skulle denna grupp kunna växa. Men då krävs det
att politikerna vågar släppa den fullständiga makten över vår-
den. I december 2009 visade de europeiska socialministrarna
att de inte var beredda att göra det, i och med att man inte
antog förslaget om att underlätta för patienter att söka vård i
ett annat EU-land. Rätten till rörlighet finns, men byråkratin
riskerar att skrämma iväg allt för många. Risken finns att det

50 . öppna norrlandsfönstret finns framtiden i hälsingland ? . 51


Det är dags att börja leva
Anders Rönmark

F
råga en man eller kvinna från Norrland, född på 40- eller
50-talet eller kanske till och med tidigare än så, om per-
soner som förändrat deras liv och ni kommer att få höra
en historia om den gode läraren eller den goda lärarinnan. Ingen
norrländsk klassresa har gjorts utan läraren eller lärarinnan
»som såg något« hos den unga pojken eller flickan i skolbänken
och som hjälpte, lotsade och styrde bondsöner och arbetardött-
rar på deras utbildnings- och bildningsresa. Barn från hem som
ibland lite slarvigt kallas »icke studiemotiverade« – men som i
själva verket kanske mer var att beteckna som »ej medvetna om
studiernas betydelse« – kunde tack vare skolans hjälp ta sig vi-
dare till studier och arbeten i andra delar av landet eller till och
med andra delar av världen. Att dörrar öppnas och klass­resor
inleds i skolan är ingen hemlighet, men för Norrland, med dess
stora avstånd och små samhällen, har skolans betydelse varit
större än i många andra delar av Sverige. Så varför anses inte
skolan vara viktig längre?
Det finns lögn, förbannad lögn och statistik, sägs det. Vi
vet att genomsnitt och medianvärden inte alltid ger oss de rätta
svaren, men vi vet också att den svenska skolan – hur man än
tittar på den och hur man än mäter – inte mår bra. Och de
norrländska skolorna är tyvärr inga undantag. När var tionde
elev lämnar årskurs nio utan att vara behörig för gymnasie-
skolan har grundskolan misslyckats. Så enkelt är det. Då spelar

52 . öppna norrlandsfönstret det är dags att börja leva . 53


det ingen roll om mind­re framgångsrika förvaltningschefer andra aktörer ta över. Kanske bör också kommuner överväga
säger att man satsar mer pengar per elev än i grannkom- att ta ett steg tillbaka på grundskolenivå om det finns alternativ
munen eller att det nya fotbollstillvalet lockat rekordmånga som kan erbjuda barnen och ungdomarna en god skolgång; att
sökande; när skolan inte längre är en kunskapsförmedlare och kommunen håller skolor öppna endast för att ha fler skolor än
en språngbräda för barn och ungdomar från hem där studier friskolekoncernerna är inte ett alternativ som utvecklar den
inte uppmuntras, och när skolan inte längre är det självklara norrländska skolan. Om en kommun bevisligen inte klarar av
navet i samhället, då är vi illa ute. Tyvärr tycks dock norrländ- att bedriva en vettig skolverksamhet, och inte har någon större
ska politiker acceptera detta. På många ställen har man helt vilja att göra det heller, bör man helt enkelt lämna fältet fritt
enkelt gett upp. Elakt förtal? Nej, verkligen inte, i så fall skulle för andra aktörer.
verkligheten se annorlunda ut. En av de viktigaste frågorna för Vad utvecklar då den kommunala skolan i Norrland? Mer
Norrlands framtid är därför en diskussion kring skolans roll i pengar vore ett enkelt svar, men om mer pengar vore lösningen
de norrländska samhällena och skolans betydelse för utveckling skulle vi redan ha en skola i världsklass i både norra, mellersta
och tillväxt i den här delen av landet. Den diskussionen måste och södra Sverige. Den rikspolitiker som inte vill satsa fler
börja nu. miljarder på skolan finns nämligen inte. Däremot finns det gott
I filmen »Nyckeln till frihet« (Shawshank Redemption) om kommunala politiker som gärna ser att besparingar sker
konstaterar Tim Robbins karaktär, en man som tillbringat nära just på skolans område. Att Göran Perssons kommunalisering
två decennier i fängelse, att det är dags att »get busy living or av skolan var ett misstag har de flesta politiker och samhälls-
get busy dying«. Några mellanting finns inte; att melankoliskt debattörer, oavsett politisk färg, konstaterat, men det fanns
trampa runt i väntan på att tiden ska gå är inget liv att leva. faktiskt en del goda tankar med att göra skolan kommunal. En
I merparten av de norrländska kommunerna går Robbins replik var att de kommunala politikerna skulle bli mer intresserade
att applicera på inställningen till den kommunala skolan. Det av, och engagerade i, skolans utveckling. Som ett exempel kan
är viktigt att komma ihåg att det som är rätt för den ena kom- nämnas att nyordningen med att skolplaner skulle klubbas i
munen inte nödvändigtvis är rätt för den andra, men de sty­ kommunfullmäktige skulle öppna för breda skolpolitiska de-
rande politikerna i Norrland står vid ett vägskäl. Det är dags batter utanför skolnämnderna. Hur ser det då ut i dag? Tyvärr
att bestämma sig: ska den kommunala skolan leva eller dö? är det så att det sällan är kommunalråden eller andra starka
Vissa kommuner i Norrland borde faktiskt svara »dö« på kommunpolitiker som driver skolfrågorna; i skolnämnder
ovanstående fråga. Det låter hårt, men faktum är att det på sina placeras ofta snälla och engagerade, men ack så svaga, politiker
håll inte finns någon poäng med att kommunen bedriver skol- som vill väl men som i budgetfrågor, lokalfrågor, pedagogiska
verksamhet, åtminstone inte på gymnasienivå. När likvärdiga frågor – ja, alla frågor – körs över av tyngre nämnder och
– i många fall bättre – alternativ finns i form av friskolor och kommunstyrelsen. Det parti som menar allvar med att skolan
när samhället är för litet för att kunna upprätthålla en fullvär- faktiskt är viktig för kommunen borde därför sätta sina star-
dig gymnasieskola, då bör kommunen dra sig tillbaka och låta kaste namn i nämnden med ansvar för skolan och även där pla-

54 . öppna norrlandsfönstret det är dags att börja leva . 55


cera sina »påläggskalvar«; den dag då de nya kommunalråden skam. Här krävs därför en attitydförändring hos politiker och
plockas från ordförandeposterna i skolnämnderna har skolans förvaltningschefer ute i kommunerna; att reducera rektorerna
ställning verkligen stärkts. till revisorer och förvandla en av de viktigaste funktionerna i
Låt oss dock leka med tanken att skolan i den genomsnitt- offentlig sektor till att enbart handla om att hålla ordning på
liga norrländska kommunen faktiskt värnas av kommunstyrel- kronor och ören är att be om problem. Duktiga skolledare,
sens ordförande – ja, det är verkligen att önskedrömma, men med gedigen pedagogisk kompetens och mångårig erfarenhet
låt oss göra det den här gången – och att byggnadsnämnden får av arbete i skolan, ska ha ansvaret för att leda arbetet i skolan
minska sin budget innan skolan tvingas skära i sin. Kommer då och ska också ges den frihet och det ansvar som följer med
allt att lösa sig? Är mer pengar den enkla medicinen? Givetvis tjänsten.
inte. De stora medel som skolan faktiskt har måste så klart En attitydförändring krävs också när det gäller det som bara
användas rätt och den första prioriteringen borde vara lärarna. berördes som hastigast i början av den här texten, nämligen
Om norrländska skolor ska bli konkurrenskraftiga krävs de friskolor. I dag betraktas friskolor av många kommunpolitiker
bästa lärarna. Inte de bästa lärarna i närområdet. Inte de bästa som paria; exempel finns på kommuner som i remissvar till
lärarna i Norrland. De bästa lärarna. Punkt. För att det ska bli Skolverket yrkat på avslag på friskoleansökningar i kommuner
verklighet krävs dock att kommunerna är beredda att lägga ned 15 mil bort av rädsla för konkurrensen. Andra exempel finns på
tid och resurser både på att förbättra lärarnas villkor – löner, hur gymnasiefriskolor nekats tillträde till kommunala grund-
förmåner och arbetsförhållanden – och på själva rekryteringen. skolor för att berätta om sin verksamhet eller hur friskolor
En annons i lokaltidningen räcker inte. Något som talar till de stängts ute från skolmässor. Istället för att behandla friskolor
norrländska kommunernas fördel är att lärare sällan är särskilt som något katten släpat in borde konkurrensen från frisko-
lockade av »karriärer i storstan«; en aktiemäklare kan knap- lorna välkomnas; medlen må skilja sig åt, men målen för både
past verka någon annanstans än i Stockholm och den jurist som offentliga och fristående skolor bör – eller rättare sagt skall –
vill göra karriär söker sig givetvis till städer där domstolar och vara desamma. Kommunala skolor och fristående skolor borde
större företag är lokaliserade, men för en lärare är arbetsförhål- kunna hitta samarbetsformer och möjligheter att dra varandra
landen och möjligheter att förverkliga pedagogiska idéer ofta framåt, särskilt på mindre orter. Kommuner där det finns
viktigare än namnet på skolan och dess geografiska hemvist. alternativ – både offentliga och fristående – inom skolverksam-
Den kommun som visar att den vill ge lärare bra löner och heten är de kommuner som kommer att ge sina unga invånare
goda arbetsvillkor, och som med eftertryck verkligen visar att den bästa starten i livet.
kommunen satsar på utbildning, har alla möjligheter i världen Många kommuner i Norrland tävlar om vilken kommun
att också locka de bästa lärarna till sig. som har bästa företagsklimatet, modernaste äventyrsbadet,
Med engagerade skolpolitiker och duktiga lärare kommer häftigaste skidbacken eller helt enkelt flest invånare. Varför kan
man långt, men utan pedagogiskt ledarskap i skolan riskerar inte åtminstone en eller ett par kommuner bestämma sig för att
både politikernas och lärarnas förhoppningar att komma på bli bäst i Norrland – ja, varför inte bäst i hela Sverige? – när det

56 . öppna norrlandsfönstret det är dags att börja leva . 57


gäller skola? När man kör in i en kommun längs Norrlandskus-
ten saknas det inte informationstavlor som talar om hur många
invånare kommunen ska ha om ett antal år, när nästa marknad
arrangeras eller vilken dag som den viktiga hemmamatchen
för stadens stolthet i ishockey går av stapeln. Tänk att istället
Norrland som succéregion för
få läsa »Vi ska bli landets bästa skolkommun« på skylten med forskning och utbildning
kommunens slogan och välkomsthälsning. En tydligare signal Ola Nordebo
om att skolan är viktig går inte att skicka. Det skulle också ge
hopp om att även norrlänningar födda på 2000-talet en gång

M
i framtiden kommer att berätta historier om de goda lärarna an brukar tala om Norrlands vackliga självbild. Men
som vägledde, lyfte fram och gjorde skillnad. B att institutioner för högre utbildning till slut etablera-
des även i Norrland var inte någon regionalpolitiskt
Anders Rönmark har vuxit upp och studerat i Umeå och Sundsvall och motiverad nådegåva från Stockholm, utan resultatet av ett
arbetar sedan ett par år tillbaka som politisk redaktör för de ånger­ mångårigt och självmedvetet lobbyarbete från regionens poli-
manländska tidningarna Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen tiska företrädare, där rationella sakargument efterhand över-
Ångermanland. trumfade centralmaktens fördomar.
Stellan Rosén, chefredaktör på Västerbottens-Kuriren
1927–1967, berättade anekdoten i en återblick på sina tid-
ningsår: »Ännu i slutet av 1940-talet var det inte många, som
ens vågade drömma om ett universitet i Norrland, knappt ens
i regeringskretsen. Jag minns en middag i Umeå i början av
1950-talet, då statsminister Tage Erlander var en av gästerna.
En talare frågade statsministern, vad han kunde säga om
möjligheterna för Umeå att få högskola eller universitet. Tage
Erlanders svar var helt negativt. Han menade, att det inte var
nödvändigt med ett universitet i Norrland. ’Vi klarar oss bra
utan universitet i Karlstad, och då bör det gå bra i Umeå också’
– ungefär så föll hans ord. Han jämförde hela Norrland med ett
landskap i Svealand.«
Oavsett om Tage Erlander med sin lilla provokation för-
sökte dra ett skämt eller inte, var jämförelsen talande för hur
övriga Sverige länge såg på Norrlands behov av institutioner

58 . öppna norrlandsfönstret norrland som succéregion för forskning och utbildning . 59


för högre utbildning. Redan när socialdemokratiske riksdags- och den högre utbildningen«. I mitten av femtiotalet förlades
mannen och umebon Gösta Skoglund – sedermera Olof Pal- delar av tandläkar- och medicinutbildningar till Umeå. 1963
mes företrädare som kommunikationsminister – 1946 lämnade fattade slutligen riksdagen det logiska beslutet om ett formellt
in en motion om utredning av högskolefrågan hade den disku- grundläggande av Sveriges femte universitet.
terats i decennier. Behovet av utbildade läkare, tandläkare och Efter att under de första åren ha kretsat kring den odontolo-
lärare i Norrland var stort, och kunde inte fyllas av existerande giska och mediciniska utbildningen, med ett relativt begränsat
utbildningsinstitutioner. Den högre utbildningen i Sverige var antal studenter, växte antalet ämnen, forskningsområden och
kraftigt underdimensionerad. När en utbyggnad förestod efter studenter stadigt under resten av seklet. I dag är Umeå, Norr-
andra världskriget var många hugade att administrera den. lands största stad, med sin dynamiska tillväxt och växande be-
Medan man från norrländskt håll krävde att en del av ut- folkning ett draglok för hela regionen. Utan etableringen av ett
byggnaden skulle ske genom etablering av en högskola i norra universitet hade den utvecklingen aldrig ägt rum. Men framför
Sverige, framhärdade centrala instanser länge i uppfattningen allt har universitetet visat att Norrland har alldeles utmärkta
att en utvidgning av den högre utbildningen i landet i första förutsättningar – också tack vare den regionala förankringen i
hand borde ske vid de redan existerande högskolorna. Den landskap rika på naturresurser, internationella kontakter, kun-
norrländska positionen var mer verklighetsförankrad, knöt skapsbaserad industriell kompetens, bildningsarv, föreningsliv
bättre an till ett nationellt samhällsintresse och var mindre och folkrörelsetraditioner – som ort för högre utbildning.
provinsiell till sina utgångspunkter än de etablerade lärosätenas Sven Ingemar Olofsson sammanfattade redan 1972 i sin
vaktslående om gamla privilegier. Det blev utslagsgivande. Umeå-historik hur den centrala skepsisen kommit på skam:
Skoglunds motion avslogs visserligen, liksom andra försök »Talet hos många negativa centralinstanser om att universitetet
i samma riktning åren därefter. Det skulle dröja nästan 20 år skulle sakna livskraft och endast bli ett isolat i ’i storskogen’
innan Umeå universitet invigdes 1965. Men redan en bit in på har med eftertryck dementerats av utvecklingen.« Med den
femtiotalet började det mer te sig som en fråga om var och när tekniska utvecklingen och de nya kommunikationsmöjlig­
det första norrländska universitetet skulle inrättas, än om det heterna som minskar geografiska avstånd har universitetet
överhuvudtaget skulle ske. Umeå och Härnösand, de två hu- ytterligare stärkt sin ställning.
vudkandidaterna längs kusten, rök i luven på varandra mer än Umeå universitet har i dag omkring 30 000 studenter, från
en gång – och med goda skäl, då mycket stod på spel – i drag- runt om i landet och världen, har campus även i Skellefteå och
kampen om att bli Norrlands första universitetsort. Till slut Örnsköldsvik, finns närvarande i Lycksele och Kiruna, och be-
blev det Umeå som gick segrande ur den striden. 1951 tilldela- driver internationellt konkurrenskraftig utbildning och forsk-
des Umeå det så kallade femte exemplaret av allt svenskt tryck, ning på en rad områden och inom flera olika fakulteter. Till-
vilket möjliggjorde upprättandet av ett större vetenskapligt bib- komsten av Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet i
liotek i staden och blev förutsättningen för det som skulle följa. Sundsvall, Härnösand och Östersund, samt Sveriges lantbruks-
1954 anordnades Norrlandsmässan i Umeå på temat »Norrland universitets fakultet för skogsvetenskap i Umeå gör att Norr-

60 . öppna norrlandsfönstret norrland som succéregion för forskning och utbildning . 61


land i dag erbjuder studenter ett brett utbud av kvalificerad mer positivt om samtidigt andelen norrlandsstudenter minskar
högre utbildning på ett antal orter i urbana miljöer och med i Umeå och Luleå. Då som en följd av att de båda högskolorna
studentstädernas speciella utbud och lockelse. Det blev inget erbjuder för hela landet, Europa och världen attraktiva och
isolerat, livlöst universitet i storskogen. Det blev en akademiskt därför i total volym växande utbildningar! Det torde inför
framstående region med flera universitet, tiotusentals studen- framtiden vara svårt att överskatta betydelsen av att Botnia­
ter och nära samarbeten med det regionala näringslivet (med regionen därigenom placeras på den mentala kartan hos allt fler
bonusen att också vara världsledande inom skogsforskning). människor – personer som, efter en studietid i norr, hamnar på
Universitetens framgångar har stärkt hela regionens själv- olika positioner i svenskt och internationellt samhällsliv. Det
känsla och självförtroende, både som framgångssaga och ge- är därför av stor betydelse att de båda Botniauniversiteten med
nom forskning om lokala förhållanden inom naturvetenskaper, framgång kan möta den mer konkurrenspräglade miljö som
humaniora och samhällsvetenskap. Norrland var länge en vit sannolikt allt mer kommer att känneteckna det akademiska
fläck på kartan när det gäller självbespeglande konst och litte­ utbildningsområdet, även i Sverige.«
ratur, tills nya generationer författare och konstnärer började Det är effekter som sannolikt redan skulle kunna slås fast,
berätta och gestalta sina historier och erfarenheter. Även den så här snart 20 år och ytterligare ett universitets tillkomst
högre utbildningens utbredning har bidragit till öka Norrlands senare.
medvetenhet om sin egen historia och sina egna resurser. Universitetens verksamheter och samarbeten har också de-
Att de norrländska lärosätena kan konkurrera internatio- monstrerat att Norrland måste samla sina resurser och utnyttja
nellt, och på flera områden mäta sig med eller överträffa de dem utifrån ett övergripande regionalt helhetsperspektiv för
större städernas institutioner, har därtill synliggjort att Norr- att hävda sig i dragkampen om investeringar och lokaliseringar.
lands största tillgång inte är naturen, så viktig den än är, utan Det är kanske en av de viktigaste slutsatserna för framtiden,
människorna verksamma i bygder och städer; de högkompe- när Norrlandslänen och många Norrlandskommuner står
tenta och driftiga individer som har rötterna här eller av olika inför svåra demografiska utmaningar, behovet av regionala
anledningar söker sig hit, för en tid av intensiva insatser eller samarbeten. Botniabanans ankomst, och förhoppningen om en
för att forma sina liv. Både de som stannar kvar och de som fortsättning i form av Norrbotniabanan, bygger på tanken om
flyttar vidare är av stor betydelse. I Cerum-studien »Botnia. regionförstoring, där arbetsmarknad och utbildning på flera
Modernisering och livskvalitet i en nordeuropeisk region« från orter växer ihop, underlättar kvalificerade rekryteringar till
1992 skrev Nils-Gunnar Lundgren, nu professor på Luleå tek- både näringsliv och kommunal sektor, ökar möjligheterna till
niska universitet vid Institutionen för industriell ekonomi och samordning av offentliga resurser kring sjukvård och transpor-
samhällsvetenskap, om Botniaregionen och högre utbildning: ter, och skapar bättre förutsättningar för nyinflyttning till hela
»Framgångsrika högskolor i Botniaregionen bör givetvis å regionen.
ena sidan återspeglas i ett ökat intresse för studier vid dess hög- Regionförstoring vidgar den potentiella norrländska ar-
skolor bland regionens ungdomar. Men det är å andra sidan än betsmarknaden, lyfter bostadsmarknaden och ger ett kraftfullt

62 . öppna norrlandsfönstret norrland som succéregion för forskning och utbildning . 63


underlag för varför fortsatta infrastrukturinvesteringar i norr att göra upp med vanföreställningen om kusten och inlandet
är samhällsekonomiskt rationella. Och det höjer livskvaliteten som kommunicerande kärl, där framgångar på ett ställe bety-
och valfriheten för människor som redan bor och verkar här. der motgångar på ett annat.
En sådan frihet att kunna bo och jobba på olika ställen kom- Umeå, Luleå, Sundsvall, Skellefteå, Örnsköldsvik och Här-
mer att vara en förutsättning för ökad inflyttning till Norr- nösand – med kringliggande kommuner i stadsnära landsbygd
land. Rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden, och större – kommer inte att bygga sin framtida tillväxt på tömning av
möjligheter till individuella livsval i en norrländsk kontext, är mindre Norrlandsorter.
själva kärnan i Botniavisionerna längs Norrlandskusten. Växande universitetsorter i Norrland konkurrerar med
När Norrstyrelsen förra året formulerade sin vision för motsvarande städer söderöver, och i resten av världen, om
högre utbildning och forskning i en tänkt framtida Region flyttströmmarna till och mellan de urbana miljöerna. Och in­
Norrland, lät det så här: »År 2020 har Norrland väl samordnad landet kan inte sätta sitt hopp till att inga unga ska vilja flytta
högre utbildning och forskning som bidrar till utvecklingen av någon annanstans. Inlandet måste bejaka människors rörlighet
regionen och en inomregional balans avseende kompetensför- och ombytlighet och fånga upp de kvantitativt små, men för en
sörjning och livslångt lärande. I regionen finns flera universitet liten kommun helt avgörande flyttströmmar som går ut från
med nationell och internationell konkurrenskraft med attrak- städerna till landsbygden.
tiva forskningsmiljöer som attraherar finansiering och forskare Det är korrekt att säga att städerna växer på landsbygdens
och levererar forskningsresultat i världsklass. Innovationssys- bekostnad. Till det finns många förklaringar – och långt ifrån
tem i regionen är väl utvecklade och regionen kännetecknas av alla har med individuell frivillighet att göra. Men den vikti-
en förmåga att skapa och tillvarata kunskap.« gaste, och den som vi landsbygdsentusiaster måste erkänna för
Det är inte realistiskt att tro på något stor tillväxt av anta- att inte fastna i destruktiva tankebanor, är att vi lever i en epok
let universitetsstudenter i Norrland framöver. Sådant växlar där människor om de har ett fritt val tenderar att söka sig till
på klassiskt vis med konjunkturen på arbetsmarknaden, men mer urbana områden och större städer. Den utvecklingen kan
det är troligt att studentantalet i bästa fall kan hållas tämligen inte enbart förklaras med städernas bredare arbetsmarknad och
konstant. Utvecklingspotentialen ligger istället i ytterligare högre lärosäten, utan beror även på en dragningskraft stads-
höjd kvalitet, spetsforskning på fler områden och mer differen- livet i sig utövar kulturellt, ekonomiskt och socialt på många
tierade och dynamiska lokala arbetsmarknader som erbjuder människor.
fler färdiga studenter jobb efter tagen examen. Då krävs ytter- Om inte Umeå, Luleå, Sundsvall och de andra kuststäderna
ligare samarbete mellan de norrländska högre lärosätena som även fortsättningsvis, och i ännu högre grad, erbjuder en sådan
återspegling av ett fördjupat politiskt samarbete med regionala utpräglat urban miljö i Norrland, kommer den befolknings-
utgångspunkter. Då handlar det inte enbart om regionförsto- tillväxt exempelvis Umeå nu har tack vare sin ställning som
ring längs universitetskusten. För Norrlands framtid, även Norrlands ledande ort för kultur och högre utbildning, att
inlandskommunernas framtid, är det även av största betydelse, flytta söderut – till andra städer.

64 . öppna norrlandsfönstret norrland som succéregion för forskning och utbildning . 65


De flyttströmmar som medvetet söker sig till det urbana Att universitetsorterna växer är avgörande för inlandets
kommer inte att stanna i Norrland och vända åter till inlandet överlevnad och att inlandet återhämtar sig är viktigt för uni-
om universitetsorterna stagnerar, utan söka sig ännu längre bort. versitetsorternas långsiktiga tillväxt. Norrland är och ska vara
Därför, för det andra, är det mycket bättre för Norrlands en öppen helhet, inte ett slutet kärl. Den högre utbildningens
inlandskommuner att det inte bara är städer i södra halvan av tillväxt har öppnat Norrland mot omvärlden, och samtidigt
Sverige som drar till sig flyttlassen, utan även städer i Norr- fördjupat den regionala identiteten. Det är 2000-talets fram-
land. För närvaron av en större stad höjer även attraktionskraf- gångsrecept. B
ten hos den omgivande lands- och glesbygden i regionen.
I dragkampen om de flyttlass som trots allt går i motsatt Ola Nordebo är politisk chefredaktör för frisinnade Västerbottens-
riktning, från ansträngda centrum och slitna förorter till Kuriren. Han är uppvuxen i Ljusdal i Hälsingland och har en fil.mag.
modern landsbygd – och jag är helt övertygad om att tiden, i teatervetenskap och historia.
samhällsutvecklingen och de tekniska framstegen talar till
landsbygdens fördel och att de flyttlassen kommer att öka i
antal – är en sådan urban miljö i rimlig närhet av avgörande
betydelse för mindre orter. Att kuststäderna växer och får ännu
bredare utbud gör det lättare även för inlandskommunerna att
locka till sig människor, investeringar och företag.
Sambandet gäller givetvis även omvänt: en levande lands-
bygd i Norrlands inland är viktigt även för kuststädernas
attraktionskraft. Om landsbygden har en positiv utveckling
ekonomiskt och befolkningsmässigt, kan hålla liv i service och
lokalutbud som krävs även för modern turismverksamhet, kan
bära upp tunga naturresursorienterade investeringar och i dess
kölvatten bredda arbetsmarknad genom nyföretagande, får det
positiva effekter även för Umeå.
Därför ligger det även i kuststädernas intresse att inlands-
kommunerna inte dräneras på grundläggande service, att
byskolor och lanthandlar överlever och att den demografiska
utvecklingen inte knäcker stora geografiska områden i inlandet
på sikt. Därför är klassisk regionförstoring genom exempelvis
Botniabanan och pendeltågtrafik till inlandet i ännu högre en
chans för de mindre kommunerna än för de större.

66 . öppna norrlandsfönstret norrland som succéregion för forskning och utbildning . 67


Få de unga att flytta –
och komma hem igen
Magnus Andersson

N
orrland har något väldigt många regioner skulle
vilja ha, en särprägel och en livsstil. Ett varumärke.
Samtidigt lider man en stor brist på kommunpolitiker
som förstår sig på grundläggande drivkrafter för unga män­-
niskor.
Unga människor av i dag blir mer och mer individualistiska,
de vill prova sina vingar, hitta sina egna vägar. Unga männis-
kor vill testa, ompröva och prova igen. Unga människor i dag
har insett att inte bara Sverige, utan hela världen är en del av
deras vardag. Att tvingas in i samma mall som alla andra fruk-
tar de flesta ungdomar. De är individer som siktar högt. The
sky is the limit.
För många unga människor kommer det finnas naturliga
dragningskrafter till storstädernas puls, Spaniens värme eller
volontärarbete i Tanzania. Och det är något som vi borde upp-
muntra. Att ungdomar rör sig för att plugga eller gör något an-
nat är inte bara positivt för dem som kommer iväg, det är också
bra för Norrland. Vi måste börja se detta som en möjlighet
– inte ett hot. För om vi gör rätt saker så kommer dessa unga
människor att återvända, fulla av erfarenheter och akademiska
poäng – redo att bidra till Norrlands utveckling.
Problemet som finns i dag är att många människor, inte
minst kommunpolitiker, är så besatta i att få unga människor

68 . öppna norrlandsfönstret få de unga att flytta – och komma hem igen . 69


att inte flytta från kommunen att de skuldbelägger varje ung Risken är att politikerna bara besöker de nya företagen och
människa som väljer att flytta. Det innebär självklart att de att stora annonskampanjer i till exempel Holland får ersätta ett
som känner sig träffade riskerar att inte känna samma sug att genuint engagemang i småföretagen på bygden och i ungdo-
flytta hem igen när utbildningen är slut eller familjen ska bildas marnas kulturliv. Man måste se all potential som finns rakt
och storstadslivets charm inte lockar längre. Dessa unga män- framför näsan. Kanske är det så att kommunpolitiker också
niskor kommer snarare att vara de som flyr det lilla samhället längtar bort ibland? Att de har en större vision för kommunen
på landsbygden. Att skuldbelägga någon som inte gjort något än vad som är nödvändigt och kanske till och med nyttigt?
fel har aldrig fungerat i längden. Det kommer sannolikt inte Ska man skapa en bra kommun att leva i måste man alltså
att göra det i fortsättningen heller. åtminstone känna sig ganska nöjd i vardagen. Då kan man
Trots det kan jag dra mig till minnes min tid som kom- börja fokusera på sina befintliga invånare och göra livet så bra
munpolitiker i Bollnäs kommun. Få möten gick utan att någon som möjligt för dem. När vi vet att många ungdomar kommer
nämnde att vi faktiskt betalade för ungarnas utbildning och att lämna kommunen under längre eller kortare tid så vet vi
barnomsorg, för att de sen skulle jobba i Stockholm. Det också att inga reklamkampanjer kommer att vara mer värd än
kanske är en naturlig reaktion om man sitter med den kom- nöjda utflyttare som pratar om att flytta tillbaka till sin hem-
munala budgeten och pengarna inte går ihop. Samma reaktion kommun om några år.
kom ofta från arbetsgivare i kommunen som tyckte att unga Och då ställs den högst relevanta frågan. Vad ska man göra?
stannade för kort tid på arbetsplatsen, för att sen ge sig iväg Enligt ungdomsbarometern är jobb bland det viktigaste och
till studier. Att man inte istället såg det fantastiska i en flexibel två av tre ungdomar skulle hellre jobba, även om a-kassan var
arbetsmarknad kan jag i efterhand tycka är mycket sorgligt. lika hög som lönen. Den enda tolkningen jag kan göra är att
Allt detta skuldbeläggande och alla dessa negativa reaktio- det innebär att det finns en oerhörd stolthet i att ha ett jobb. I
ner på unga människors drömmar är självklart också negativt större städer finns det många jobb för unga människor, inom
för ungas bild av hemkommunen. hotell- och restaurangsektorn, som butiksbiträden eller inom
Så frågan är då vad invånare, kommuner och politiker kan göra det offentliga finns mängder av instegsjobb för unga.
för att deras kommun ska bli mer attraktiv för unga människor. På många ställen i Norrland ser situationen annorlunda
En av de viktigaste saker man bör göra är att vara nöjd. ut. Arbetslösheten är högre generellt, och det slår ännu hår-
Inte överdrivet nöjd, stolt och färdig med utvecklingen. Men dare mot ungdomar. Det innebär också att de lättrörliga unga
nöjd. Jag möter ofta ungdomar och företagare som säger att snabbt tar sin tillflykt till högre studier eller jobb på annan
man är trött på att alltför stort fokus läggs vid att det ska flytta ort. Vill man behålla sina unga så är det viktigt att skapa fler
in nya människor till kommunen och nya företag ska startas. instegsjobb. Det är möjligt. Jag vet inte hur många gånger jag
Jag har själv varit likadan. Problemet är bara att man riskerar fick höra att telemarketingjobben som flyttade till min hem-
att glömma bort sina egna invånare och de företag som hållit kommun var »dåliga jobb« och att de inte var något värda,
kommunen levande under många år. ibland hävdade vissa till och med något som skadade kommu­

70 . öppna norrlandsfönstret få de unga att flytta – och komma hem igen . 71


nens varumärke. Den åsikten delades av kommunpolitiker, potentiella hemvändarna. En riktigt framåtsyftande kommun,
företag och innevånare. Men vill man behålla unga människor som skött sin relation med de befintliga företagen och inte
i Norrland så är det dags att göra upp med den typen av kom- bara pratat om nyetableringar, skulle i mina ögon utmana det
mentarer och åsikter. privata näringslivet: kommer det offentliga eller privata få fram
Alla jobb är bra jobb. Punkt slut. flest akademikerjobb under nästa år.
Finns det dessutom jobb som inte har så höga krav och för- För vill man att människor ska återvända måste arbetsmark-
hållandevis låga löner så kan vi vara säkra på att de besätts av naden finnas där.
unga människor som för första gången får känna stolthet, får Om man gör detta; behandlar sina unga med respekt, ska-
en lön, kan flytta till en egen lägenhet och äntligen kan påbörja par jobb, skola och ett bra fritidsliv och inte skuldbelägger dem
sitt vuxna liv. I hemkommunen. som vill pröva sina vingar kommer man med stor sannolikhet
Man kan göra mycket för att unga människor ska känna att ha de bästa ambassadörerna som finns för Norrland.
sig sedda och omtyckta i sin kommun. Genom att luckra upp Att norra delen av Sverige är ett underbart ställe vet de
stelbent byråkrati kring kultur- och fritidslivet och låta unga flesta, alla känner till fördelarna med att bo i Norrland. Att
bestämma mer över pengarna, en bra skola och tillåta nattklub- kunna blicka ut över en dalgång med ett vattendrag från bal-
bar ha öppet längre än till ett på natten kan kommuner skapa kongen, att känna sina grannar och ha hus till rimliga priser.
många trevliga minnen från uppväxtåren. En viktig del i kom- Människor gillar Norrland.
munpolitikerns arbete borde också vara att involvera ungdomar Det stora problemet är att norrlänningar många gånger inte
i beslutsprocessen. Se ungdomar som en form av inofficiell gillar dem som flyttar och kommer tillbaka, eller ännu värre,
remissinstans. Genom att få unga människor att känna sig flyttar in från Stockholm utan någon koppling sedan tidigare.
sedda och delaktiga kan man krossa negativa föreställningar Den mörka sidan av Norrlandsmentaliteten är viktig att göra
och skapa en god relation. upp med för att i framtiden attrahera fler människor. Både
Men vad man än gör så kommer många unga ändå pröva hemvändare och nyinflyttande.
sina vingar under några år. Om vi gör det finns det inga hinder för en positiv befolk-
Närmare hälften av alla ungdomar skaffar sig utbildning ningsutveckling med många unga norrlänningar om några
från en högskola eller ett universitet, däremot möter sällan år. B
arbetsmarknaden i Norrland upp mot de önskemål om arbets-
platser, utmaningar och löner som unga människor vill ha för Magnus Andersson är förbundsordförande för Centerpartiets Ungdoms­
att återvända. Kommuner och landsting bör på en gång se över förbund och tidigare gruppledare för Centerpartiet i Bollnäs.
vilka möjligheter de har att ge akademiker jobb, sommarjobb
och praktikplatser. Inte minst bör man inleda samarbeten med
lärosäten för att få många som skriver examensjobb att göra det
i kommunen. På så sätt skapar man en relation till många av de

72 . öppna norrlandsfönstret få de unga att flytta – och komma hem igen . 73


Det går att flytta norrut också
Åsa Malmström

J
ag sitter på golvet i grannarnas kök och leker med barnen.
Det är ett hemtrevligt bondkök med rutiga gardiner och en
vedspis. Det är fullt med leksaker på golvet – traktorer,
skogsmaskiner, skördetröska och höbalar.
Jag har flyttat till Norrland, Järvsö i Hälsingland närmare
bestämt. Det är hemma hos min läromästare, han är åtta år,
hans föräldrar är mjölkbönder och han kan allt som inte jag
kan. Efter att jag känt mig ganska allmänbildad tidigare, står
jag på noll efter flytten till Norrland. Han berättar vad de gör
på gården, om de harvar, sår eller tar in hö och när mjölkbilen
kommer. Livet i Järvsö är klart annorlunda än livet i en stor-
stad. Han kan det mesta om jord- och skogsbruk. Och när jag
vänder leksakerna åt fel håll så tillrättavisas jag blixtsnabbt.
Tack vare honom vet jag nu till exempel vad som är bak och
fram på en skördetröska.
Insikten kommer som en blixt från en klar himmel. Det
räcker inte längre med en åsikt om jordbruksstödets storlek
eller om kooperationens makt över bönderna. Nu är det på
riktigt.
Jag är uppvuxen i Stockholm. Min släkt är stockholmare i
flera generationer och har bott i innerstan. Med akademiker
som föräldrar så flyttade vi till en hyreslägenhet i Ekhagen, ett
30-talsområde vid Stockholms universitet i Frescati, norr om
Stockholm.

74 . öppna norrlandsfönstret det går att flytta norrut också . 75


Mina erfarenheter av att bo i hus, klippa gräsmatta el- traditioner och kultur. Och en satsning på en hållbar turism,
ler sköta trädgård var mycket begränsade, före flytten till som växer lite lagom fort, driven av privata entreprenörer. Allt
Hälsingland. Men så kom chansen! Min sambo träffade jag i det går att hitta i Järvsö. Tack vare entreprenörerna bor jag i
Stockholm. Han var född i – och hade starka band till – Järvsö. en bygd som växer! Det är visserligen ingen slump. Det finns
Det ligger mitt i vackra Hälsingland och cirka tre timmar från en god tradition att samarbeta i Järvsö. Alla är med, hjälper till
Stockholm. Möjligheten fanns nu att flytta ut på landet. Men och tar utvecklingen i egna händer. Redan på 80-talet starta-
varför? Var det inte bra i stan? Samma frågor snurrade des Järvsö Fritid AB med 1 000 aktieägare, var fjärde Järvsöbo
i mitt huvud, som i många andra småbarnsföräldrars i stor­ tecknade sig för aktier. Det gav en miljon kronor i startkapital.
städer. Så tog Järvsöborna över och utvecklade skidbacken, Järvsö-
Hur vill jag leva mitt liv? Hur vill jag att mina barn ska växa backen, och lade grunden till djurparken för svenska rovdjur,
upp? Och medan jag funderade blev ekorrhjulet bara mindre Järvzoo. Ska det göras får man göra det själv! Nu drivs den
och mindre och jag sprang fortare och fortare. alpina skidanläggningen, Järvsöbacken, av familjen Helander/
Min sambo ville flytta hem och jag var beredd att prova på Augustsson. Anläggningen har vuxit till en av Sveriges bästa
livet på landet – och i Norrland. Bästa tiden att göra det är alpina barn- och familjeanläggningar. Järvzoo, drivs nu av fa-
naturligtvis när barnen är små. Sagt och gjort. Jag fick jobb miljen Larsson, som byggt vidare anläggningen och driver den
som ledarskribent på tidningen Ljusnan och ett enormt flytt- privat. Järvsö har flera drivna entreprenörer.
lass gick från Stockholm till Järvsö efter midsommar 2006. Ett annat exempel är Ann Tessman, en driftig kvinna som
Vi bor nu i Hälsingegården Ol-Ers i Kåsjö by i Järvsö. ser behov och startade Järvsö taxi. Tack vare henne har Järvsö-
Järvsö ligger i Ljusdals kommun, som ligger i Gävleborgs län. borna möjlighet till den flexibilitet som en taxiservice innebär
Ljusdals kommun är i statistiken en klassisk glesbygdskom- och som är en självklarhet i en storstad. Och turisterna får den
mun med utflyttning och för närvarande cirka 20 000 invånare. service som behövs för att orten ska kunna växa som en turist-
Röstdeltagandet är bland de lägsta i landet, 73 procent och av destination. Och finns det några entreprenörer så kommer det
de giltiga rösterna i valet 2006 fick Socialdemokraterna nästan flera.
32 procent i kommunalvalet. Räknar man ihop partierna på Nyöppnade Järvsö bergscykelpark drivs av tre killar, Fred-
vänsterkanten fick de 52 procent. Och då har jag inte räknat in rik Fransson, Martin Ekman och Lars Lööv. De har fått en av
Miljöpartiet. Rött så det räcker. världens främsta arkitekter av bergscykelparker, Whistler Gra-
Svårigheterna att få pengarna i kommunkassan att räcka vity Logic, att flyga in till Järvsö från Canada för att designa
hela året, trots en kommunalskatt på 33:57, är uppenbara. Men parken. Naturligtvis är cykellederna uppkallade efter Barbro
man ska dock inte låta sig luras av statistiken. Det finns mycket »Lill-Babs« Svensson och hennes döttrar. Allt finansierat av
annat under ytan. eget privat kapital.
Jag har hittat det liberala Norrland! Entreprenörskap, ny- ICA bygger ut och bensinmackar satsar – inte lägger ner.
fikenhet på det nya och vågade idéer. Stoltheten över bygden, Flera bra restauranger.

76 . öppna norrlandsfönstret det går att flytta norrut också . 77


Entreprenörskapet och drivkraften i bygden har också lett En annan sak är att släppa attraktiva tomter för permanent-
till att Hälsingegårdarna har ansökt om att bli världsarv hos boende. Med de nya strandskyddsreglerna borde detta redan
Unescos världsarvskommitté. vara klart! Det är det dock inte eftersom länsstyrelserna i
Så ser det ut just nu i Järvsö. många fall sätter käppar i hjulet. Alltid är det någon fågel eller
Det här är naturligtvis möjligt mycket tack vare turisterna annat djur som också ska leva på samma plats.
som kommer till Järvsö, sommar som vinter. Turismen utveck- Det är märkligt att människor och djur inte kan samsas
las starkt i Hälsingland. Och det kommer att bli mer. För att på en så stor yta som Norrland ändå är! Just nu vinner djuren
turism ska vara långsiktig krävs dock att det är privata företag, kampen om sjöutsikten. Det måste ändras!
inte expansiva regioner med EU-stöd, som styr och ställer. Det sista är att företagande och boende i glesbygd har helt
Och de finns i Järvsö. Att flytta till Norrland har för mig blivit andra förutsättningar än i större städer. En höjning av till
en resa i entreprenörskap. exempel bensin- och dieselskatten får helt andra konsekvenser,
Det finns dock ett par orosmoln på himlen, även i Järvsö. både för företag och för privatpersoner, i glesbygd än i storstä-
Största hotet är kvaliteten på skola, dagis, vård och äldreom- der. En glesbygdsanalys vore på plats när beslut fattas!
sorg. Det måste finnas bra skolor och dagis, en sjukvård att lita Att flytta till Norrland har för mig varit en nyttig erfaren-
på både i vardagen och i akuta lägen, helt enkelt grundläggande het – och förutom att bredda min allmänbildning – har jag
service som man betalar skatt för. Det är avgörande för att insett att det finns ett stort liberalt hjärta i Norrland.
man ska kunna bo och flytta till samhällen i glesbygd. Och det För att upptäcka det kan man dock inte nöja sig med valre-
är hotat. Det behövs fler invånare för att driva kommunerna i sultat och statistik. Entreprenörskap och företagarmentalitet
Norrland. går bara att uppleva. Där jag lever finns det mycket av det libe-
Det flyttar visserligen in personer hela tiden. Men det rala Norrland. Det är just därför jag bor i Järvsö. B
räcker inte för att kompensera för dem som dör eller flyttar
ut. Läget är lika i alltför många norrlandskommuner. Åsa Malmström är norrlänning sedan 2006. Hon arbetar som ledar­
Men det finns lösningar. skribent på tidningen Ljusnan i Hälsingland.
Den första och absolut viktigaste är naturligtvis entrepre-
nörerna. De som startar företag och anställer sig själva, kanske
någon till och om det går bra, ännu fler. Icke att förglömma är
de som flyttar upp och tar med sig sitt företag. Finns det jobb
stannar människor kvar. Och driftiga människor bildar kluster.
Kommer en så kommer flera!
Uppmuntra egna initiativ. En friskola är inget hot. Det är
snarare en möjlighet för att kunna behålla en mindre skola i en
bygd.

78 . öppna norrlandsfönstret det går att flytta norrut också . 79


V
alresultat och opinionsmätningar skvallrar
om en tilltagande spricka mellan storstads­
regio­nerna och landsbygden. Det talas om det blå
Stockholm och det röda Norrland, om reformvilliga
storstäder och konservativa landsorter. Klichéerna
styr i hög grad bilden av Norrlandslänens utveckling
och problem. Men de ger en felaktig bild.
De liberala idéerna har och har alltid haft ett
stort inflytande på Norrland. Arvet från det liberala
frisinnet, med socialt engagemang, bildningsideal och
frihetspatos inför överhet och centralmakt, präglar
fortfarande debatten i Norrland. En stark tradition
av innovativt entreprenörskap och hårt arbetande
små­företagare håller det norrländska inlandet
levande. Norrlands livaktiga civila samhälle och
många idéburna organisationer skulle se annorlunda
ut utan sina liberala rötter.
I den här debattskriften diskuterar ett antal unga
liberala debattörer med olika bakgrund och intresse­
områden, men med en gemensam norrländsk anknyt­
ning, Norrlands utveckling, problem och möjligheter.
Förhoppningen är att skriften ska stimulera till en
bredare diskussion om framtidens Norrland.

isbn 978-91-633-7256-8