You are on page 1of 20

Nr 4 2017 december

God Jul och Gott Nytt År!

e tt h e lt li v s o m lä ra re
n ä tv e rk i m u s ik
ä n tl ig e n !
n y p ia n o k o m p b o k
m a k e m u s ic m a tt e r

www.mrmusik.nuMusi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7

1
YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad är TransAcoustic™
och Silent Piano™?
Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamaha-
piano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsertflygel. Spela utan
att störa andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™
suddas gränsen mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets
resonansbotten används som “högtalare” även för de digitala ljuden.
Välkommen in för att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic
Den 121 cm höga U1-modellen är känd
för sitt klara ljud, stämhållbarhet
och exklusiva design. Med tillägget
Yamaha Disklavier TransAcoustic kan du även använda
ENSPIRE instrumentets resonansbotten som
Nya Disklavier ENSPIRE är en perfekt symbios högtalare för de digitala ljuden,
av avancerad digital teknik och Yamahas alternativ öva tyst i hörlurar.
traditionella pianohantverk. Spela själv, lyssna
på inspelad musik, eller använd ENSPIRE
88.000 kr
Controllerappen för Android eller iOS för mer
Silent 114.000 kr.
avancerad uppspelning. Transacoustic 127.000 kr

ENSPIRE piano från 160.000 kr
ENSPIRE flygel från 245.000 kr
Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter i
förhållande till större Yamahaflyglar.
Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.
89.900 kr Silent 133.900 kr

KAMPANJ GB1

Yamaha NU1X NYHET!
Hybridinstrument som
kombinerar en äkta piano-
Yamaha B1 mekanik, ljudet från en CFX
B1 är Yamahas minsta och billigaste modell, och konsertflygel samt en exklusiv
som tack vare sitt 109 cm höga kabinett kan möbel i högglanspolerad
förgylla varje hem. svart finish. NU1X har även
Alla pianon i B-serien kan också fås med en påkostad högtalardel med
Yamaha Silent Piano-teknologi. hela 180W uteffekt.

33.995 kr Silent 49.995 kr 46.995 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB
Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se

2 www.halmemusik.se Musiklärawww.andreassonmusik.se
re n n r 4 2 0 1 7 ypc.ordermusic.se

Från redaktionen...
Mu s i k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7

Ja, så har tidningen Musiklärarens fjär- ”återknyta, återskapa”. Utbildningsmi-

de nummer för året 2017 ”dumpit ner” i nister Gustav Fridolin och många med preludium 3
brevlådan och det är väl, får vi hoppas, honom har kanske återknytit till sitt för- redaktionen formulerar sig
för många musiklärare en fröjdefull och nuft, vad vet vi?
glädjerik bekantskap. Vi styltar medve- ett helt liv som lärare 4
tet till språket en aning eftersom vi bara Nåväl, i detta nummer av tidningen
för en vecka sedan hade nöjet att i hög har vi också glädjen att presentera en ny
SÄMUS
person återhöra en gammal verbalekvi- kompbok för piano, ”Kompa med stil”.
libristisk bekantskap från 60-talet; Olof Det är en e-bok med klickbara ljudfiler. glädjande besked 8
Buchard. Härligt välkommet. Vi har träffat förfat- estetisk ämne
taren musikläraren och barpianisten Carl
Något böjd och grånad lekamligt över- Dovrinder och samtalat. Läs intervjun på
raskade han oss, 83 år gammal, med sin sid 9.
kompa med stil 9
vassa tunga och sina slipade ordformu- Carl
leringar. Han inledde sitt föredrag med Vid Nätverk i Musiks fyrtionde konfe-
att tala om att vår tids politiska klimat i rens, ”Nyanlända och integration”, gjorde nytt under solen 10
mångt och mycket kännetecknas av ett vi en intressant bekantskap i Jan Matts- luciatider
förakt mot fakta. Och då drar han alla po- son. Jan arbetar med nyanlända ungdo-
litiker över en kam. I Donald Trump har mar och använder musik och sång som

vi att göra med ett gravt politiskt monster instrument i språkinlärningen. Jan har children and music 12
som inte på något sätt drar sig för att ver- arbetat fram ett material ”Sjung språket”. börja tidigt!
balt förvanska världen. När Trump utta- Läs på sidan 12 och gå in på www.sjung-
lar sig är det motsatsen som gäller, påstår spraket.se och ta del av ”spänsten och nya samlingar 15
Buchard. Men det är ju ”vi”, vi medbor- friskheten” i sångerna och ackompanje-
gare med rösträtt, som väljer våra politi- manget.
hahne
ker. Buchard undrar varför vi inte ”hör”
falskspelet och vad som kommer att bli För övrigt innehåller årets sista num- nätverk i musik 16
resultatet om halvsanningar och lögner i mer ett reportage från konferensen Make sjung språket
så hög grad tillåts i det politiska samtalet. Music Matter. Kompetensutvecklingstill-
Buchard påstår att ”världen överlag nu är fället i Växjö lockade över 350 lärare och
så förintande omusikalisk och att omu- är ett spännande projekt.
make music matter 17
sikaliteten gör att vi blir så till den grad Som vanligt har vi också med ”bullar till linneuniversitetet
tillåtande”. Han frågar oss: ”Hör du att våra bagarbarn”, lite skåpmat om nyttan
det är många som sjunger falskt? Och vad med en tidig musikundervisning. Göran krönika 18
gör du åt detta....? Staxäng kompletterar med att resonera goda relationer
kring rubriken ”Om alla skolbarn fick gå
i musikklass”. Han uppmanar oss att ut-

För några veckor sedan var vi på åter-
föreningsträff med studenter som gått mana våra politker om deras syn på de
SÄMUS, Särskild utbildning i musik. Två- estetiska ämnena i skolan; att skapa de-
ämnesutbildningen pågick mellan 1971 batt och opinion! Nästa år är det val till
och 1978 och var ett alternativ till den riksdagen!
traditionella ”klassiska musiklärarutbild-
ningen” Vid SÄMUS-festen i september MR:s hemsida fått en ny layout, det gläds
träffade vi åtskilliga av våra studiekamra-
ter, härliga återseenden. En del blev mu-
vi åt, liksom att vi har ett ökat antal be-
sökare på hemsidan. Lite nedslående är Musikläraren
siklärare, andra valda andra yrkesbanor dock att det är avsevärt många fler som
med musik. En som ägnat hela sitt liv åt bläddrar i den digitala versionen av tid- Ansvarig utgivare:
att berika skolvardagen för åtskilliga tu- ningen Musikläraren än som är medlem- Kristina Stenborg
sen elever är Kenneth Wadström. Vi bad mar i Musiklärarnas Riksförening. Med Månsagårdsvägen 28
honom att teckna ner lite av sitt yrkesliv detta nummer kommer en inbetalnings- 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
som musiklärare. Läs hans livshistoria på avi och det finns möjlighet att swisha
sidan 3. Han skickar också med en lucia- medlemsavgiften. Gå in på www.mrmu-
låt; Ljus i december. Håll till godo! sik.nu - Bli medlem, så löser det sig. Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
februari, april, september, december.
När vi ser tillbaka på året som gått så Det lackar mot Lucia och mot jul. En Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och
innehåller det en del ljuspunkter. Vi har upplevelserik tid för många. För oss mu- pensionärer: 100:-/år.
fått besked om att det kommer att åter- siklärare kan det vara en arbetsam och
Studerande: Gratis det första medlemsåret.
införas ett estetiskt ämne på gymnasie- mycket stressande. Vi tog del av en mu-
skolan. Beslutsförslaget som togs i början siklärares känslor och farhågor inför sko- Omslagets första sida: Pablo Melara
av september är nu ute på remiss. Vi an- lans Luciafirandet. Intressant läsning på
tar att de flesta remissinstanser kommer sidan 10. För det flesta av oss är läsningen Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
att vara positiva och att gymnasieelever säkert inget nytt under solen? 371 47 Karlskrona
om några år får ett estetiskt ämne som
tel. 0455/365 604
alternativ alla kärnämnena. Man blir de- Avslutningsvis önskar vi en God Jul och
finitivt en rikare människa med estetiska Ett Gott Nytt År med förhoppning att vi e-post: order@kp-tryck.se
möjligheter i skolvardagen. skall bli åtskilligt fler medlemmar i Mu- Redaktör: Rune Fredriksson
Vi har också fått besked att statsbidraget siklärarnas Riksförening 2018. (osign. foto och text)
till ämnesföreningar skall återuppstå. tel. 031/47 51 58
”Återuppstå” låter som en religiös hand- Snart kommer ljusare tider!
ling, vilket kanske inte är helt fel, efter-
som ordet religion bl.a.. kan relateras till
latinets ”religare”, som ungefär betyder

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 3

Ett helt liv som musiklärare

”Vill jag?- Vill jag inte? - Artisten 1994

Jag sitter och försöker begripa Jag uppehåller mig vid denna episod dels spelat ”Oxdragarsån” och lyckats svänga
för att den lotsade in mig på min yrkesba- till det utan att sitta på en kateder!. Några
att jag har mer än 40 år bakom na men också för att den kom att vägleda månader senare låg det ett brev på min
mig i skolans värld, FYRTIO ÅR, mig som musiklärare i fyrtio år. Men vi logementssäng på Känsö, jag har anta-
dvs hela mitt vuxna liv! Jag för- fortsätter där vi är, och jag är fortfarande gits!
nitton. Den värld som öppnade sig för mig och
söker också förstå att jag inte en
ytterligare 23 antagna hösten -71 är svår
sekund ångrar att jag blev mu-
Jag vikarierar och gör lumpen att beskriva, vi mötte nämligen en flock
siklärare och om detta tänker jag En dag hösten 1969 blev jag uppringd av lärare som alla var besjälade av att åstad-
skriva, men ni ska veta att det lärarförmedlingen (jag hade anmält mig komma något nytt. De var alla utpräglade
för vikariat) och tillfrågades om jag inte, individualister men hade det gemensamt
höll på att ta slut innan det ens att de trivdes där det var högt i tak o ch
med tanke på mitt musikbetyg (!), kunde
hade börjat... vikariera i musik. Javisst, tänkte jag och dessutom utstrålade de generositet, det
stoppade ner texterna på ”Colours”, ”Ox- som kanske är den svåraste konsten inom
En musiklärare presenterar sig dragarsång” och ”Casey Jones” i mitt gi- konsten!
Året är 1969 och jag är nitton år. Jag har tarrfodral för att under några månader Nu har det nästan gått femtio år sedan
sedan ett år definitivt slutat spela piano. flacka mellan Rågsved, Huddinge, Alvik, allt detta hände men redan där, i port-
Gitarren däremot hänger med överallt. Kungsholmen och Skanstull. gången, fick jag de nycklar i handen som
Jag kan en massa Dylan- och Donovan- gjorde att jag skulle fungera tillsammans
låtar men de har under en tid vackert fått Det var ännu inte så vanligt att det på med trettio ungdomar i taget, lektion ef-
maka på sig till förmån för antiimperia- musiklektionerna dök upp unga gitarrkil- ter lektion, månad efter månad, år efter
listiska och kommunistiska kampsånger. lar som kom och svängde till det sittan- år.
Det är där det kunde ha tagit slut. Jag de på katedern. Vi njöt nyhetens behag
nöjde mig nämligen inte med att dagar- tillsammans, eleverna och jag. Inte för
na igenom käfta med historie- samhälls-, att jag då tänkte i banor att detta skulle Musiklärare!
filosofi- och tysk (!)-lärarna, jag visade vara ett framtida yrke, men det var kul. Jag tar min lärarexamen i historia och
öppet mitt politiskt upplysta förakt även Ja, så länge det varade. Lumpen kal�- musik 1975. Då har jag sista året läst på
under musiklektionerna. lade! Emellertid kom det sig att, medan lärarhögskolan varav halva tiden vigts åt
Den kvinnliga musikläraren var emeller- jag ännu travade i militärens underbara praktik.
tid inte som andra. Vid ett tillfälle håller marschkängor, en annons dök upp om en Redan under praktiken på Almåsskolan i
hon kvar mig efter musiklektionen och ny sorts musikutbildning, en ”modern” Mölndal märker jag att det som såtts på
tittar storögt på det usla musikbetyg jag utbildning där man förutom musik skulle SÄMUS har i mig fallit i den bästa av jor-
hade med mig från ett tidigare gymna- ha ett ytterligare ämne att undervisa i. dar. Jag vågar skriva lite låtar och ställa
sium (jag hade gjort mig omöjlig där och En lång påskpermission gav mig tillfälle till ett musikaliskt spektakel om hur en
stuckit efter första året.) att plocka fram Chopinvalser och Brahms kille och en tjej gör slut. Handledaren ser
– Spela något, säger hon, de andra säger ungerska dans. Jag spelade så tangenter- lite bekymrat på men låter mig i alla fall
att du kan! Jag vill höra dig spela! na glödde. få en fot med i våravslutningens program.
Jag spelar några låtar, både med och utan Kort därefter får jag jobb på Flatåssko-
sång, och lämnar tillbaka gitarren. lan i Västra Frölunda. Där möter mig ett
– Vad menar du egentligen med att inte femparallelligt högstadium med musik-
nå´n gång visa något av det du kan? Du
SÄMUS undervisning i helklass, undantaget fyra
Vid antagningsprovet till SÄMUS hade veckor i nian då man i klassen turas om
bara bjäbbar och är sur hela tiden. Jag
jag, efter att ha hamrat mig igenom den att gå på pryo. Under dessa veckor kan
kommer att ge dig en femma i betyg, men
ungerska dansen, bara velat gå min väg, man undervisa i halvklass och vad som
jag förstår din förra lärare som nära nog
men juryn bad mig vänta och frågade vad sker då blir snart mycket betydelsefullt
underkände dig!
jag menade med ”spelar lite gitarr”, nå- för den framtida musiken på Flatåssko-
Hon hade avväpnat mig. Jag muttrade
got jag angivit i min ansökan. Så räcktes lan.
något till svar om att jag inte var värd
än en gång fram en gitarr till mig vid ett
en femma., men innerst inne jublade jag.
tillfälle då jag skulle bedömas och betyg- Skolan har inte haft någon stadga och
Någon hade sett musiken inom mig och
sättas. kontinuitet på musikområdet så när jag
helt fräckt klivit över min barrikad av
– Men där har du ju det!, yttrade någon vill köpa en kontrabas och en musikan-
ideologisk oåtkomlighet.
ur den plötsligt leende juryn. Jag hade läggning får jag det utan tjat. Studierek-

4 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

torn som har barn på högstadiet har fått
höra att den nye musikläraren är ”lagom
sträng och lagom rolig”, så det känns som
om jag sitter någorlunda säkert i sadeln.
Vid mitt första luciatåg presenterar jag
mig på allvar. Tärnor och stjärngossar lä-
ser skämtsamma verser och blockflöjter
och fotstamp överraskar åhörarna. Jag
mottar lite synpunkter om ”traditioner”
men tillsynsläraren konstaterar nöjt att
jag ”håller måttet”.

Körsång och halvklass
Vad jag omedelbart upptäckte som mu-
siklärare var hur påvert allting var. Jo,
jag fick omedelbart handla lite, men hel-
klassundervisning i musik betydde att
allt spelande sattes på undantag. Visst,
det gick att låta några spela i taget men
det kändes att man stångade sin panna i
en betongvägg, gång på gång…
Till en början tog jag tag i körsången. Kö-
ren fick ett rullande schema. Kören blev
snabbt ett nav i undervisningen, den
Nordhemsskolans mandolinorkester 2006
växte, vi sjöng trestämmigt och själva det
faktum att lärarna accepterade en ”dålig” Till en början var det sluten omröstning Jag tog med mig några nyskrivna låtar
lösning för ett bra ändamål gav mig en om vilken låt som var bäst bland de tio och begav mig till högstadieskolor i Frö-
knuff framåt. I takt med att elever ström- grupperna (Man fick bara inte rösta på sig lunda för att hos deras körer pejla intres-
made till och att det blev status i stället själv) och gruppen som vann presentera- set. Den sång som angav tonen, det per-
för töntigt att sjunga, blev de vanliga des i Veckonytt, det var allt.) sonliga mötet mellan människor, hette
musiklektionerna bättre, jag hade i varje ”Vill jag - Vill jag inte”. Intresset var stort
klass elever som vågade sjunga ut och till Under tiden som spelandet tog fart skrev och strax var vi ett hundratal. Det goda
sist vågade de flesta. Detta att de flesta jag många låtar till kören, t.ex. ”Tomten” syftet uppmärksammades av kommunen
har sången inom sig och bara behöver lite (som ju verkligen har levt ett eget liv
lirkande var en av de första och största långt utanför H28, Frölundas musiksal)
lärdomar jag drog på Flatåsskolan. och känslan var att jag hade hamnat rätt
i livet. Efter fem år hade de flesta pussel-
Att det finns elever som inget hellre vill bitarna hamnat på plats. Jag hade musik-
än spela instrument och sjunga i mikro- älskande ungdomar omkring mig och jag
fon behöver jag i detta forum inte påpeka. förstod att det var viktigt för hela skolan
Snart hade jag också på Flatåsskolan satt att de som verkligen brann för att spela
ihop ett band som träffades efter skolans och sjunga också fick utrymme för detta.
slut. Jag fick så småningom dessa extra- Detta var en lärdom: Glöm inte att ge de
timmar, kör och band, inskrivet i min besjälade plats, de är förebilderna och in-
tjänst och just skolbandet blev en vita- spirerar ofta de övriga eleverna bättre än
mininjektion för hela skolan. Det visade du själv!
sig att det fanns hur mycket musikalitet Efter ytterligare några år var både kören
som helst hos eleverna. När Pia Ekberg och High Flat Society så bra att det inte
i den första upplagan av bandet släppte alls var uppseendeväckande att de fick
ned bomben att de skulle vara med i TV:s uppträda på Götaplatsen för åttatusen
”Diskotaket” var vi tvungna att skaffa oss människor. På skolan var halvlassunder-
ett namn och i TV-tablån kom det att stå visning självklar och schlagerfestivalen
”High Flat Society”. hölls nu i skolans aula som en scenshow.
Bandet framförde bl.a. ”Kansas City” i
Beatles tappning och Flatåsskolan ham-
nade hastigt och lustigt på ”världskar- ”Vill jag – Vill jag inte”
Vi är framme vid tidigt 90-tal, tiden för och plötsligt blev vi lovade 100.000 kr
tan”. för att kunna göra en konsert på musik-
gröna bomberjackor, marschkängor och
rakade skallar. 60-talet var länge sedan högskolan, spela in en skiva och trycka
Schlagerfestival begravt och en hård och kall vind blåste upp den till alla högstadieelever i Västra
Ensemblespelandet behövde en skjuts i samhället. Bland skinnskallarna fanns Göteborg. I samma veva fick tv-profilen
dock. Jag började sikta in mig på PRAO- tidigare elever till mig, elever som jag Hagge Geigert reda på vad vi höll på med
veckorna då jag hade eleverna två veckor dessutom haft i historia, och jag kände och förärade oss sitt personliga fredspris.
i taget i halvklass. Efter instrument- mig både dum och maktlös. Det var då jag Året är 1994.
genomgångar och lite kaotiska ”känna insåg att det var musiken jag hade som
på”-timmar fick varje klass i uppgift att svar. Kunde inte jag med melodier och Musikklasser
skriva en schlagerlåt! Jag visade barnen texter locka med mig ungdomar i syfte Denna manifestation, som vi gjorde till-
hur massvis av låtar skrevs med hjälp av att motverka denna bedrövliga tidsanda? sammans med Kommunala Musikskolan
en enkel ackordrundgång. Med samma Sagt och gjort. Jag skrev musik i samma och studenter från musikhögskolan för-
fyra ackord som utgångspunkt fick halv- anda som jag tidigare hade gjort till stöd ändrade i ett slag hela spelplanen för mig
klasserna lirka fram melodier. Jag såg till för kemiläraren Bengt Anderssons mil- och för Flatåsskolan. Skolorna i Göteborg
att de fick lite olika groove för att var och jöarbete på skolan, men nu för tolerans, och Sverige var inne i en profileringsfas
en skulle sticka ut. En veckas kompone- vänskap och solidaritet. (I ett nafs var och rektorn Bengt Jansson var en av idé-
rande och textskrivande, en vecka spela jag tillbaka på gymnasiet -68, då jag och ernas verkliga tillskyndare. Snart hade
och ”banda”. (Banda betyder att en bärbar andra elever skrev ihop en pjäs om OS i Flatåsskolan både musikklasser och mil-
kasettbandspelare med play/rec.-knapp Mexiko, med fokus på John Carlos och jögrupper, båda med stort genomslag me-
ställs framför klassen!) Tommie Smith.) dialt och bland barnfamiljer i Frölunda.
Forts. nästa sida
Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 5

Musikklass i vanlig mening är sångklass, Glädjen blev dock kortvarig. Innan start- sikelever med övriga skolans elever i en
men enligt mina erfarenheter var intres- skottet ljöd sade GBG:s lokalsekretariat stor musikfest i förbrödringens tecken.
set för spel i grupp bland unga människor NEJ! En utbyggnad av Flatåsskolan var Efter femton år i musikklassernas tjänst
så stort att jag valde att låta de två inrikt- inte ekonomiskt försvarbar när det stod lockade min hustru över mig till New York
ningarna få dela på lektionstiden, en tid tomma lokaler runtom i staden. Mitt i och där sattes den egentliga punkten för
som spikades till sex timmar i veckan!! den följande diskussionen om en frisko- min lärargärning som jag berättat om här.
Det var som att släppa anden ur flaskan. las för- och nackdelar dök erbjudandet
Efter en trevande start fylldes klasserna upp: Nordhemsskolan var i akut behov av Innan jag lägger pennan åt sidan vill
lätt och med det stora föräldraengage- elever och vi välkomnades samtidigt som jag återkomma till några saker som betytt
mang som följde blev musikklasserna lokalsekretariatet lovade ombyggnad av mycket för mig under de fyrtio åren.
en kraft att räkna med i Högsbo SDF. lokaler för att passa musikklasserna.
Ekonomiskt var det inte en självklarhet Musiken som den genaste vägen till
att elever fritt valde skola då hela skol- Under min tid som musikalisk ledare för elever med attitydproblem!
pengen inte följde med eleven i flytten. musikklasserna växte organisationen till Där har vi musikläraren på gymna-
Det blev Flatåsskolans musikklasser som att omfatta c:a 230 elever och 18 lärare siet som inte lät sig nöja med en ilsken
såg till att detta ändrades inom kom- ,varav åtta var musiklärare. Våra vårkon- FNL:are. Hon såg bakom ytan, eller om
munen och Högsbo kunde nu, samtidigt serter fyllde Stora Teatern två gånger om man så vill, bakom skölden. Mina tankar
med ett beslut om fördubblad antagning och snart var ingen kyrka i staden stor har ofta gått till henne när jag har satt ett
till musikklasserna, besluta om utbygg- nog att i en föreställning rymma våra ”alltför högt” betyg på någon som inte
nad av Flatåsskolan. julkonserter. Föräldrarnas engagemang, bemödat sig alls om kursplanen men som
som alltid varit ett nav i organisationen, efter sen ankomst och under svordomar,
tog sig nu monumentala former och den kan få ett e-moll att svänga.
årliga loppmarknaden växte snabbt till
den största i staden, vilket möjliggjorde Generositet som musikens och musi-
avgångsklassernas englandsutbyte med kalitetens bästa jordmån!
Whitby och Malton. SÄMUS!! Alltifrån den korta stunden in-
för juryn till de sprudlande och infallsrika
Att vi lyckades förena klassisk kör och lektionerna i de provisoriska lokalerna
orkester med rock och pop, folk och blues på Viktoriagatan lärde jag mig att det är
i alla möjliga kombinationer var natur- rätt att våga. Den generositet och respekt
ligtvis den stora segern och blev musik- som lärarna visade oss elever smög sig in
klassernas adelsmärke. För mig person- i vårt blodomlopp. Storheter som Lennart
ligen blev den årliga schlagerfestivalen Hall och Kurt Lindgren fick mig att ta små
det som värmde mest. Den idé som en glädjeskutt i korridoren och gjorde sitt
gång på Flatåsskolan hade banat väg för för att forma min personlighet som fram-
undervisning i halvklass förenade nu mu- tida lärare.
Kenneth Wadström
Kunde flöjtspelaren från Hameln så…!
Mitt antirasistiska projekt, ”Vill jag - Vill
jag inte” lärde mig att våga ta ut en sväng,
och en till när musikklasserna bildades.
Det är bra och riktigt av musiklärare att
ta plats på en skola. Musiken har en för-
lösande kraft och även om det alltid har
inneburit en del obetalt arbete har luften
blivit lättare att andas och huvudkudden
underbar att somna på vid 23-tiden.

Postscriptum
Jag tänker ofta, så här efteråt, att NU har
jag tid att skriva och komponera utan att
tänka på skolan. Jag tänker emellertid
lika ofta att det var just i kaoset av rös-
ter, slammer, sms-pip och ständigt ilande
mellan lektioner som jag fick mina ingi-
velser. Flera av mina sånger har ju kom-
mit till i samma ögonblick som jag lär ut
dem…
Hur som helst, nu är jag där jag är och
sångerna kommer fortfarande till mig.
Kanske är det en uppbrottets signal inom
mig som gör att jag för tillfället skriver på
engelska. Inte vet jag. Jag låter mig bara
följa en förlig vind, lättjefullt och skönt.
Undan för undan kommer jag den när-
maste tiden att presentera min musik, ny
som gammal, på YouTube. Där återfinns
jag under Kenneth Edward Sr.

Väl mött!
Kenneth Wadström

6 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Tidningen Musikläraren finns även på nätet: www.mrmusik.nu

KÖP DITT EXEMPLAR AV
SJUNG SPRÅKET!
”Sjung språket” är ett material med
16 enkla sånger som underlättar
för dig som lär ut svenska som nytt
språk. Materialet innehåller noter,
ackord, ledarhandledning samt
CD-skiva med inspelade sånger.

shop.raddningsmissionen.se

Klappat och klart från Ejeby

Ian MacDonald
En revolution i huvudet
The Beatles inspelningar och 60-talet
– Nu i storpocket!

Gunilla Gårdfeldt
Scenkonst
En handbok i musik och teater

Helle Rosenborg
Musiklära
Kraja
Isen sjunger
8 julsånger för 4 stämmor

Bo Ejeby Förlag 031-20 61 45
bo@ejeby.se www.ejeby.se

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 7

Estetiska lärprocesser - qué?
Komma-ihåg-kunskaper priori- lärprocesser när elever länkar gammal komma ihåg fakta och få många poäng
kunskap till ny kunskap och därmed får på prov. I ett ämne som bild kunde det
teras framför kritiskt tänkande en djupare förståelse. handla om att göra många teckningar ef-
och kreativitet i alla skolans ter lärarens instruktioner.
ämnen– även i ämnen som bild, Vilka är dina viktigaste forskningsre-
slöjd och musik. sultat? Blev du överraskad av resultatet?
Det visar Marie-Louise Hansson – Tvärtemot vad många tror, visar stu- –  Jag blev förvånad över att lärproces-
Stenhammars forskning. Hennes dien att estetiska lärprocesser inte upp- sen var så standardiserad i alla ämnen,
avhandling kom 2015. Vi citerar står automatiskt i ämnen som bild, musik även i de estetiska ämnena. När lärarna
och slöjd. Det krävs att läraren är medve- själva beskriver sin undervisning berättar
några intressanta passager från ten om det och utformar undervisningen de om att skapande aktiviteter, reflektion
en intervju i tidningen Utryck. så att eleven kan lära sig på olika sätt. och dialog står i centrum – handlingar
Den standardiserade lärprocessen var som kan kopplas till estetiska lärproces-
Begreppet estetiska lärprocesser, vad helt dominerande i de skolämnen som ser. Men i praktiken var det i stället lärar-
innebär det? jag observerade. Det arbetades likadant i nas tolkningar av skolans styrdokument
till exempel svenska och matematik som som styrde undervisningen, till exempel
– Det är ett omdiskuterat begrepp och i slöjd och musik. Lärarna gav detaljrika att de skulle förmedla ett visst kunskaps-
svårt att definiera. Begreppet kan härle- instruktioner om vad som skulle göras stoff inom en viss tid och att eleverna
das från konstnärliga metoder och karak- och hur det skulle göras. Det fanns of- skulle memorera faktakunskaper.
täriseras i termer av kreativitet, reflek- tast givna svar på uppgifterna. Eleverna Jag tror också att lärarna har skolats in i
tion, experimenterande, undersökande, uppmuntrades varken till egna kreativa ett synsätt kring lärande från sin egen ut-
gränsöverskridande och fantiserande. I lösningar eller till experimenterande bildning. Under lärarutbildningen är det
skolans värld får de estetiska lärproces- och reflektion. Vid intervjuer med elev- därför viktigt att ha diskussioner om vad
serna delvis en annan betydelse. Lärarna erna tyckte de att lärande handlar om att olika lärprocesser innebär. Som lärare
i studien talar till exempel om estetiska måste man kunna göra medvetna val om
hur undervisningen ska utformas. Det är
särskilt viktigt att lärare i estetiska äm-

Glädjande besked!
nen inte tar för givet att exempelvis krea-
tivitet och undersökande automatiskt
uppstår i deras ämnen.

Hur kan lärare i estetiska ämnen dra
Estetiska ämnen återinförs på alla nationella gymnasieprogram! nytta av resultaten?
Regeringen presenterade 7 september 2017 en remisspromemoria med
förslag att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gym- – Min förhoppning är att de blir mer upp-
märksamma på hur de lägger upp sin un-
nasieskolan. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet dervisning. Att samtala med eleverna om
ska omfatta 50 gymnasiepoäng, i stället för 100 gymnasiepoäng som lärande och låta eleverna vara med och
i dag. forma sitt lärande kan vara ett sätt att
uppmuntra estetiska lärprocesser. Rent
tets omfattning ska minskas från 100 praktiskt skulle en bildlärare till exempel
Att alliansregeringen 2011 plockade
gymnasiepoäng till 50 gymnasiepo- kunna låta eleverna undersöka en linje på
bort de estetiska ämnena har allvarligt
äng. Statens skolverk ska få i uppdrag olika sätt genom att experimentera med
skadat gymnasieskolan, det kan vi alla
att utarbeta en ämnesplan för ämnet linjen i olika material eller jobba med
hålla med om, hoppas vi. Musikläraren
estetiska uttryck och att se över este- linjer som finns inomhus och utomhus –
får i alla fall medhåll av Nicklas Malm-
tiska programmets karaktärsämnen. innan de använder linjen i en teckning.
ber, kulturpolitisk talesperson för miljö-
partiet, som säger: ”Jag har arbetat för Skolverket ska även få i uppdrag att
när det gäller gymnasiearbetet se över Kan den estetiska lärprocessen under-
att trygga en riksdagsmajoritet för ett
och vid behov föreslå ändringar av de lätta lärandet i andra ämnen?
återinförande och vi är nu trygga i att ha
säkrat det, så att regeringens proposition nationella programmens examensmål
samt att utforma stöd- och kommen- – Som jag ser det kan estetiska lärpro-
kan bifallas”.
tarmaterial om examensarbetet och cesser finnas med i alla skolämnen, ex-
Författningsändringarna föreslås träda
examensmålen”. empelvis som experimenterande eller
i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas
undersökande resonemang. Men det har
första gången på utbildning som påbörjas
Är du intresserad av remisspromemorian, länge funnits en föreställning om att lä-
efter den 30 juni 2019.
”Ökade möjligheter till grundläggande be- randet i de estetiska ämnena kan under-
hörighet på yrkesprogram och ett estetiskt lätta inlärningen även i and­ra ämnen.
Förslaget i sin helhet:
ämne i alla nationella program”, hittar du Det har också varit ett argument som
den här: framförts för att legitimera de konstnär-
”Ett estetiskt ämne som benämns es-
liga ämnena i skolan. All forskning visar
tetiska uttryck och som omfattar 50
h t t p : / / w w w. r e g e r i n g e n . s e / r e m i s - dock på att lärandet i estetiska ämnen
gymnasiepoäng, ska ingå bland de
ser/2017/09/remiss-av-promemorian- inte genererar några inlärningseffekter i
gymnasiegemensamma ämnena i alla
okade-mojligheter-till-grundlaggande- andra ämnen. Möjligen kan mycket me-
nationella program i gymnasiesko-
behorighet-pa-yrkesprogram-och-ett- morerande av texter i dramaundervisning
lan, utom i det estetiska programmet.
estetiskt-amne-i-alla-nationella-pro- underlätta språkinlärning.
På estetiska programmet ska istället
karaktärs- ämnena estetisk kommu- gram/
nikation samt konst och kultur ingå. Ur tidningen Uttryck
Omfattningen på ämnen genom vil-
ket det estetiska programmet får sin
karaktär ska ökas från 1 050 till 1
100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbe-

8 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Kompa med stil...
Så gott som dagligen slår vi oss ned vid pianot och kompar oss
själva till diverse låtar. Vi konstaterar ständigt att sången och spe-
let definitivt behöver utvecklas. ”Det låter så där…”, som våra när-
stående brukar säga.
Det var med stor glädje vi uppmärksammade en ny kompbok, ”en
ny bok för och musiklärare som kompar på piano”, som det står i
”Kompa med stil”. Vi kontaktar författaren, Carl Dovrinder. Carl
berättar inledningsvis att han egentligen är rockmusiker, utbildad
på musikhögskolan i Malmö och att han i många år arbetat som
frilansande musiker och barpianist. Numera delar han sitt yrkesliv
med arbete som instrumentalpedagog på kommunala musiksko-
lan i Kristianstad.

– Härligt att du tecknat ner dina tan- – Vad vi förstår så saknas musikstilar
kar om kompspel och hur vi kan få det från många länder, du har utelämnat
att låta bättre och riktigt svänga. Vem musik från tex. Asien?
vänder sig boken till i första hand?
– Alldeles riktigt. Och det enkla svaret
– Under de år som jag arbetat som pia- är att alla musikstilar helt enkelt inte är
nopedagog och barpianist, bland annat överförbara till akustiskt piano. Exem-
på hotellkedjan Hilton, har jag ofta ofta pelvis bygger merparten av de musiksti-
kommit i kontakt med andra musiker lar som härstammar från Afrika och Syd-
som undrat varför det finns så få böcker amerika på rytmer från olika trummor
om den moderna formen av brukspiano och rytminstrument som sammantaget
som kan tillämpas på dagens populär- bildar rytmiska mönster som två händer
musik, och inte bara på sextiotalets och på en klaviatur inte kan klara av. Det hän-
sjuttiotalets musik. Därför har jag skrivit der dock då och då att stilar förenklas och
och gett ut en e-bok med ca 40 minuter etablerar sig som accepterade kompmo-
liveinspelat material som tagit mig ca två deller för klaviaturinstrument. Dessutom
år att sammanställa. Den huvudsakliga finns det musik där en viss instrument-
målgruppen är repetitörer och musiklä- uppsättning bildar ett så karaktäristiskt
rare med piano som biinstrument. De får sound, att det ofta är lönlöst att försöka
en lättanvänd och inspirerande idébank återskapa det på en klaviatur. I den kate-
som i kompväg täcker upp en stor del av gorin faller ofta såväl hiphop som tradi-
den musikaliska världskartan. Även om Carl Dovrinder tionell musik från Mellanöstern in.
boken inleds med en liten teoridel så är
kompas eller kompar sig själva på piano.
det mer en praktisk bok avsedd för instru- Där lämnar vi Carl och kastar oss över
Youtube och inte minst Spotify har varit
mentutövning än en teoribok. 
 innehållet i ”Kompa med stil”. Vi åter-
ovärderliga verktyg i detta rätt omfat-
kommer med våra synpunkter på boken.
tande och tidskrävande arbete.
– Du har valt använda nätet som bas,
det är en e-bok? 

– Även om det inte direkt kryllar av
svenska böcker om pianokomp så har
– Jag har sett att vissa böcker där CD-ski-
det skrivits en handfull redan. Vad är
vor medföljer har fungerat bra. Men tek-
det som gör den här boken unik för-
niken går framåt och CD-spelaren blir allt
utom att det är en e-bok? 

mer sällsynt i hemmen. Därför hoppas jag
att det digitala formatet med inbäddade
– Jag ser att de flesta svenska böcker som
ljudfiler blir ett bra alternativ och med en
redan finns börjar bli omoderna eftersom
laptop fungerar det även i undervisnings-
de inte tar upp spelsätt som går att app-
sammanhang. Det kräver dock att man
licera på kommersiell musik från 80-ta-
använder Acrobat Reader på en dator för
let och framåt. Ofta beskrivs dessutom
att se de klickbara ikoner som aktiverar
pop eller rock som homogena musiksti-
ljudet. Om man enbart lånar boken kan
lar, trots att det räcker att slå på radion i
du läsa noterna, men inte spela upp lju-
några minuter innan man hör en låt som
det. 

inte alls överensstämmer med vad som
står i böckerna. Jag har satsat på kvantitet
– Hur har du arbetat fram materialet
istället för att som många andra böcker
som används i boken? 

beskriva ett mindre antal komp tillsam-
mans med fullt utskrivna ackordsför-
Under mina år som barpianist har jag
lopp. Istället vill jag låta de klingande
kommit i kontakt med många musikalis-
exemplen tala. Det finns en hel del
ka ytterligheter och pressat mig själv att
genomtänkta pianistiska approxi-
snabbt hitta kreativa spelsätt som funge-
mationer i boken som uppmuntrar
rar till låtar som jag hört någonstans men
till flexibilitet för den som lyssnar,
aldrig tidigare spelat. Därifrån kommer
imiterar och reflekterar.
mycket av min egen kunskap. Därtill har
jag länge analyserat hur diverse artister

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 9

?
Studerande får gratis medlemsskap! Se www.mrmusik.nu

o l en
er s OBS!
n d
N y tt u Detta nummer av Musiklä-
raren skickas förutom till
medlemmarna också till ett
slumpmässigt antal valda
I luciatider med tunga fjät skolor. Detta gör att du som
”1,5 vecka har gått av höstterminen och jag medlem kan erhålla två ex-
är redan helt slut. När jag kommer hem på emplar av tidningen.
eftermiddagen så lägger jag mig på sängen Vi ber om ursäkt för det
och orkar inte göra något på ett par tim- eventuella obehag detta
mar. Jag älskar mitt jobb men insåg idag åsamkar dig!
att jag aldrig kommer att orka jobba heltid
fram till pensionen och jag är ”bara” 55. Gåshud av musik? Din hjärna
Jag har inte råd att gå ner på deltid men
jag har heller inte råd med ännu en hjärt- kan vara unik
infarkt! Det har snart gått ett år sedan min Ett tungt beat, ett lysande gitarriff, skön-
första hjärtinfarkt och Gud give att även var sången, eller det där sköna bluesgunget.
den sista. Jag har så många elever, över 500 Oavsett vad som är din musik – får du
st på låg- och mellanstadiet och många av gåshud när du lyssnar på det kan det vara
dessa verkar ha nån sorts diagnos, de är ett tecken på att din hjärna är unik.
också slätt ouppfostrade. Jag har lyckats Forskningsassistenten Alissa Der Sarkis-
driva igenom att sexorna har halvklass, sian vid University of Southern California
men alla andra är i helklass. Klasserna är fick själv denna underliggande känsla när
stor; mellan 25 – 29 elever, jag har inga hon lyssnade på låten ”Nude” av Radio-
grupprum och måste styra upp verksamhe- head.Plötsligt kände hon att andningen
ten med järnhand för att det skall fungera. gick i takt med sången, hjärtat slog lång-
Var får man kreativiteten, musikglädjen sammare och hon kände sig mer medve-
och skapandet från? Ingenstans! ten om låten – hon fick också gåshud.

Jag fasar för Lucia! Det är åk 4 som ansva- Tystnad är bäst! Som student på Harvard undersökte hon
rar för den. Skolan är 3-parallellig så jag Många sitter och lyssnar på musik när det här fenomenet tillsammans med sin
ska på något sätt få till ett fin Lucia-tåg de studerar. Men det visar sig vara lite av vän och doktorand Matthew Sachs. De
med nästan 90 elever och det är i åk 4 som ett självbedrägeri enligt en studie gjord ville se hur hjärnaktiviteten fungerar för
det finns många diagnoser. Om jag vunne vid Lunds universitets ljudmiljöcentrum. de som får gåshud som en kroppslig re-
på Lotto så skulle jag sluta jobba direkt! Under vetenskapliga former har perso- aktion på musik, och de som inte får det.
Jag är vanligtvis en kreativ och positiv per- ner studerats när de läst texter med oli- I studien som förra året publicerades i
son men nu är jag glad om jag ens får till ka slags ljud i bakgrunden. Det har varit tidskriften Social Cognitive and Affec-
en veckoplanering. Jag sökte andra musik- såväl musik som de själva valt, musik de tive Neuroscience kom man fram till att
lärarjobb i våras och hade fått tre stycken inte tycker om, cafésorl eller tystnad. Ef- personer som får gåshud har fler fibrer
men vår tillförordnande rektor övertalade ter studien står det helt klart - total tyst- som binder samman hörselbarken med
mig att stanna kvar. Jag skulle få heltid på nad är att föredra om man vill uppnå bäs- de delar av hjärnan som processar käns-
skolan, vilket jag ville eftersom jag tycker ta resultat i fråga om läsförståelse. Man lor. Detta gör att dessa två områden kom-
om min arbetsplats och jobbade tidigare på såg att hjärnans arbetsbörda minskade municerar bättre vilket innebär att män-
två skolor, men nu börjar jag undra om jag vid tystnad och att extroverta personer niskor som får gåshud upplever intensiva
gjorde ett misstag som stannade kvar. Jag stördes mindre av bakgrundsljud än in- känslor på ett annorlunda sätt än dem
är med i facket men dom kan inget göra så troverta. som inte gör det. Det här är ett särskilt
jag bryr mig inte ens om att fråga. Jag orkar Källa: Nyheter24 intressant fenomen för psykologer och
inte resoneramed någon, försöker bara stå forskaren på området eftersom de inte
ut, tänka positivt och fokusera på det fina i hittar någon tydlig evolutionär fördel i
mitt arbete, men Herre Gud så mycket kraft att uppskatta musik i denna grad.
det går åt till den kampen.” Källa: Nyheter24

10 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Diss
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Dess
och

Dass
Världens äldsta rocklåt
Vid Southeastern Louisiana University
University sysslar man som bekant ute-
slutande med väsentligheter och här har
nu historikern Joseph Burns slagit fast
att ”That´s Alright Mama” av Arthur ”Big
Boy” Crudup är världens första riktiga
rocklåt och detta eftersom den innehål-
ler alla de avgörande elementen: musik
byggd på blues och country i en hitform
och ofta dansbar, drag av jazz, gospel och
folkmusik och med tekniska influenser.
Låten gavs ut första gången 1946 och blev
Juldikt
Till alla musiklärare:
sedermera en hit med Elvis Presley.
Nu tindrar stjärnor i det blå
Källa: Allt om vetenskap

En riktigt God Jul och
i hus och fönster likaså
och alla röda tomtar gå

Ett Gott Nytt år!
med vita skägg och luvor på.
Oerhört sevärt?
Paul McCartney teaches…. How Paul
McCartney thinks music should be Ge oss musik, fiolen stäm
taught in schools och sjung om julen och Betlehem!
Låt Staffan vattna fålar fem
http://w w w.bbc.co.uk/programmes/ och god havre fodra dem.
p03w21vj?ns_mchannel=social&ns_
campaign=bbc_radio_4&ns_
source=twitter&ns_linkname=radio_and_ Låt friden komma till envar
music&utm_content=buffer28999&utm_ Se Kalle Anka tystnat har
medium=social&utm_source=linkedin. sen klapputdelningen är klar
com&utm_campaign=buffer. och bara sömnigheten är kvar.
(Det är nog lättare att klippa ut websidan Lennart Hellsing
på www.mrmusik.nu)

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 11

A CHILD’S BRAIN
DEVELOPS FASTER
WITH EXPOSURE TO
MUSIC EDUCATION
Twenty Important Benefits of Music In Our Schools
Nearly everyone enjoys music, whether by listening to it, singing, or
playing an instrument. But despite this almost universal interest, many
schools are having to do away with their music education programs.
This is a mistake, with schools losing not only an enjoyable subject,
but a subject that can enrich students’ lives and education. Read on to
learn why music education is so important, and how it offers benefits
even beyond itself.

1. Musical training helps develop langu- Just like playing sports, children can de- 8. Emotional development: Students of
age and reasoning: Students who have velop motor skills when playing music. music can be more emotionally develo-
early musical training will develop the ped, with empathy towards other cultures
areas of the brain related to language 5. A sense of achievement: Learning to They also tend to have higher self esteem
and reasoning. The left side of the brain play pieces of music on a new instrument and are better at coping with anxiety.
is better developed with music, and songs can be a challenging, but achievable goal.
can help imprint information on young Students who master even the smallest 9. Students learn pattern recognition:
minds. goal in music will be able to feel proud of Children can develop their math and pat-
their achievement. tern-recognition skills with the help of
2. A mastery of memorization: Even musical education. Playing music offers
when performing with sheet music, stu- 6. Kids stay engaged in school: An enjoy- repetition in a fun format.
dent musicians are constantly using their able subject like music can keep kids in-
memory to perform. The skill of memori- terested and engaged in school. Student 10. Better SAT scores: Students who have
zation can serve students well in educa- musicians are likely to stay in school to experience with music performance or
tion and beyond. achieve in other subjects. appreciation score higher on the SAT.
One report indicates 63 points higher on
3. Students learn to improve their work: 7. Success in society: Music is the fabric verbal and 44 points higher on math for
Learning music promotes craftsmanship, of our society, and music can shape abi- students in music appreciation courses.
and students learn to want to create good lities and character. Students in band or
work instead of mediocre work. This de- orchestra are less likely to abuse substan- 11. Fine-tuned auditory skills: Musicians
sire can be applied to all subjects of study. ces over their lifetime. Musical education can better detect meaningful, informa-
can greatly contribute to children’s intel- tion-bearing elements in sounds, like the
4. Increased coordination: Students who lectual development as well. emotional meaning in a baby’s cry. Stu-
practice with musical instruments can dents who practice music can have better
improve their hand-eye coordination. auditory attention, and pick out predicta-
ble patterns from surrounding noise.

12 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

12. Music builds imagination and intel-
lectual curiosity: Introducing music in
the early childhood years can help foster
Vad skulle hända om alla barn i
a positive attitude toward learning and
curiosity. Artistic education develops the
whole brain and develops a child’s ima-
svensk skola fick gå i musikklass?
gination. Jag har under november månads första dagar besökt några ”öppna
hus” i musikklasser i Stockholmsområdet. Mängder av barn och för-
13. Music can be relaxing: Students can
fight stress by learning to play music. äldrar besöker och hoppas…
Soothing music is especially helpful in I en fullsatt skolmatsal trängs hundratals föräldrar och förhoppnings-
helping kids relax. fulla nioåringar. Jag hör en angelägen nioårig kille som undrar vad
14. Musical instruments can teach disci- som händer om han sjunger fel på antagningsprovet. Tanken kan inte
pline: Kids who learn to play an instru- undgå mig: ”Varför är det inte en självklarhet att alla barn får gå i
ment can learn a valuable lesson in dis- musikklass?
cipline. They will have to set time aside
to practice and rise to the challenge of
learning with discipline to master play-
Skulle det vara möjligt? Vad krävs? Vil-
ing their instrument.
ka konsekvenser skulle det få för svensk
skola, skolmiljö, studieresultat, barns
15. Preparation for the creative econo-
personliga utveckling, ja hela samhället
my: Investing in creative education can
och samhällets ekonomi om alla barn fick
prepare students for the 21st century
nycklar till musikens världar genom egen
workforce. The new economy has created
sång och instrumentalspel tillsammans
more artistic careers, and these jobs may
med alla skolkompisar – i det egna klass-
grow faster than others in the future.
rummet?
Jag förundras över hur beslutsfattare
16. Development in creative thinking:
blundar för all vetenskaplig forskning
Kids who study the arts can learn to think
som pekar på hur barn utvecklas när de
creatively. This kind of education can
får skapa och uppleva musik… och inte
help them solve problems by thinking
tar fasta på dessa resultat och omsätter
outside the box and realizing that there
dem i skolans vardag.
may be more than one right answer.
Jag minns en intervju jag gjorde i Hel-
singfors, i en skola där alla barn har mu-
17. Music can develop spatial intelligen-
sikskapande som kärnämne. En av lärar-
ce: Students who study music can im-
na uttryckte i klartext vad jag själv tänkt
prove the development of spatial intelli- Göran Staxäng
många gånger: ”Om alla barn fick lära sig
gence, which allows them to perceive the
skapa musik och göra det tillsammans
world accurately and form mental pictu- Bara det bästa är gott nog för
med andra barn, så skulle vi inte ha några
res. Spatial intelligence is helpful for ad-
krig!” ett barn!
vanced mathematics and more.
En god vän, som arbetar som musiklä- Är inte den ungerske musikpedagogen
rare i mellersta Sverige, berättade om Zoltan Kodalys kraftfulla ord ett värdigt
18. Kids can learn teamwork: Many mu-
hur skolpolitiker försöker krama ur sina motto för våra ambitioner att låta alla
sical education programs require team-
musiklärare i kommunala kulturskolan så barn få bli musicerande barn? Tänk ett
work as part of a band or orchestra. In
många elever som det bara går med ord samhälle där ungdomsgängen med dro-
these groups, students will learn how to
som: ”Vi vill ju ha ut så mycket som möj- ger och våld har ersatts med glada, sjung-
work together and build camaraderie.
ligt för alla de pengar vi satsar på Kultur- ande och musicerande barn och ungdo-
skolan”. ”Alla de pengar”? mar. Tänk unga människor som genom
19. Responsible risk-taking: Performing a
Låt mig tänka lite breda samhällsekono- musik får bygga identitet, självkänsla,
musical piece can bring fear and anxiety.
miska perspektiv. Säg att vi skulle satsa stolthet, uthållighet och respekt för både
Doing so teaches kids how to take risks
tio gånger så mycket som vi gör idag på sig själva och andra.
and deal with fear, which will help them
barn och musik genom hela skolan. Jag
become successful and reach their poten-
tänker siffran 30 miljarder svenska kro-
tial.
nor. Skulle det vara för mycket pengar? Musik, grundsten för miljöen-
20. Better self-confidence: With encou- gagemang och livsmiljö
ragement from teachers and parents, En framtidsvision Självrespekt är en förutsättning för att
students playing a musical instrument Säg att vi skulle våga ha ambitionen att bry sig om sådant som ligger utanför
can build pride and confidence. Musical låta varje barn i svensk skola få gå i mu- det egna jaget. Kraft och engagemang
education is also likely to develop better sikklass med välutbildade och engagera- för att värna vår natur, vår livsmiljö och
communication for students. de musikpedagoger och sjunga och spela vår framtid kommer när barnet får känna
sig igenom skolåren. Säg att vi har som och upptäcka att han/hon är en del i ett
Källa: https://musiceducationworks.wordpress. utgångspunkt att varje förskola samver- större sammanhang. Från körgruppen,
com/2016/06/19/a-childs-brain-develops-faster- kar med kulturskolan och involverar alla till orkestern, till den stora världen efter
with-exposure-to-music/ förskolebarn i sång, rytmik och spel på skolan.
instrument, flera gånger i veckan. Säg Tänk skolmiljöer där mobbning och tra-
att vi genom de första tre skolåren sätter kasserier har ersatts av samarbete, lugn
sång och instrumentalspel på det dagliga och harmoni och där varje barn får ta
skolschemat… för varje elev. Säg att när plats och får känna sig sedd. Det gemen-
barnen kommer till fjärde klass så kan samma musikskapandet i skolan bygger
alla barn involveras i körsång och orkes- förutsättningar för en framtid för alla
terspel – med utbildade musikpedagoger unga som får gå ut i livet med förväntan
– och få fortsätta med skapande av all och framtidstro. Tänk ett samhälle där
slags musik genom hela grundskolan och musik får vara kitt och språk som binder
gymnasiet! Allt i samverkan med kultur- samman generationer, kulturer och alla
skolan! samhällsgrupper.
Forts. sid 15.
Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 13

Tidningen Musikläraren finns även på nätet: www.mrmusik.nu

Gratis fortbildning i Frankrike    

31 januari - 2 februari 2018

LR och FLF (Fransklärarföreningen) erbjuder två stipendier till svenska lärare för del-
tagande i kursen ”Chantier des profs”. Kursen vänder sig till franska lärare i Frankrike
med tonvikt på hur musik, drama och annan gestaltande verksamhet kan användas i
franskundervisningen.
Kursen äger rum i La Rochelle.

Se vidare på
www.fransklararforeningen.com

En musikbok om vatten
vore vi utan vatten? Har Atlantis funnits? Och vilka krafter CDCD
Flytande Form – en musikbok om vatten

er bakom vattenmolekylernas stormiga kärleksaffär? ingår!
ingår!
ommen med på en musikalisk djupdykning i vattnets fascinerande värld!
tande Form varvas nyskrivna låtar med tips och spännande fakta på tema vatten.
finns härlig musik som väcker lusten att sjunga, spela och dansa, samtidigt som
ger en förståelse för vatten och varför det är en så viktig del i våra liv.
en riktar sig främst till barn i mellanstadieåldern. I lärarhandledningar med direkt
pling till låtarna finns tydliga tips som bygger på rörelse och rytmikmetodik.
d boken följer en CD med alla låtar och sing-along-spår.
emble Yria består av Britta Forslund, Sara Ohlzon, Cecilia Olsson, Karin Westberg och
eleine Wittmark, som alla är musiker och musiklärare med rytmik som gemensam grund
konstnärliga och pedagogiska arbete. De har tidigare gett ut Sinnenas Spektakel och
mmisnominerade Längre än längst på Gehrmans Musikförlag.

ok
usikb
Ny m tastiska
fan
från
mble
Ense !
Yr i a

EMB
ENS LE

ISBN 978-91-7748-388-5

9 789177 483885

FLYTANDE FORM Nationell Estetisk Kongress


Härlig musik.
Låtar som man vill sjunga, spela och dansa till.
13 - 15 april 2018
• Ger förståelse för varför vatten är livsviktigt.
• Lärarhandledning kopplade till låtarna. i Halmstad
• Tydliga rörelse och rytmikmetodik-tips.
• CD med alla låtar och sing along-spår. Information och anmälan:
• För barn i mellanstadieåldern.

order@gehrmans.se
www.estetkongress.se
www.gehrmans.se

14 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Forts. från sid 13.

Musikläraren
Nya samlingar
Många skolor samverkar nära med kul-
turskolan men inte alltid med ultimata
arbetsförhållanden eller bra arbetstider.
Jag hör musiklärare berätta om tung ar-
betsbörda med många barn och fragmen-
terade arbetstider. För att kunna bygga
skola med musik måste vi kunna erbjuda
musiklärare bra arbetsvillkor, samlade ar-
betstider, tid för egen musikalisk utveck-
ling och möjlighet att vara resurs i det
lokala musik- och kulturlivet – inbakat i
arbetstiden. Gör vi det kan vi bygga för-
utsättningar för utmanande och stimu-
lerande musikskapande i klassrummet
som grund för ett rikt kulturliv inom alla
konst- och kulturformer i hela samhället.

Musik och samhällsekonomi
Jag leker åter med siffran trettio miljar-
der svenska kronor spenderade på barns
musikskapande i skolan. Jag vågar på- Vi slår oss nästan dagligen ned genomsyrar alstren är slående. Vi hade
ståendet att dessa slantar skulle spara vid pianot och spelar låtar som vi väntat oss att möta samma låtar i de två
hundratals miljarder inom en mängd böckerna, men kan konstatera att det är
samhällsområden, allt från sjukvård, kri- hört på radio eller på TV. Oftast endast ”Det vackraste” som är dubblerad,
minalvård, rättsväsende till vår skola och räcker gehöret till men ibland går ett misstag som vi har överseende med.
alla våra idag sönderarbetade och frus- vi bet på såväl melodi som ack- Nackdelen med böckerna är att de är lite
trerade lärare som försöker tränga ige- svårhanterliga. Hahnes ambition, att få
nom stökiga klassrumsmiljöer med den ord. Hjälpen är dock aldrig mer med så många låtar som möjligt i ett kan-
kunskap de vet att de unga behöver för är en armlängd bort. I bokhyllan, ske alltför kompakt format, ställer ibland
att klara sig igenom livet. och nu bortser vi från de möjlig- till bekymmer när tegelstenarna skall
Jag tänker på de niondeklassare jag mötte placeras på notstället. Det blir emellertid
vid besöket av en av musikklasserna ut-
heter som nätet erbjuder, finns
bättre efterhand, då samlingarna fått sig
anför Stockholm och på hur varmt de tog åtskilliga notsamlingar. Den återkommande och kraftfulla utvikning-
hand om alla de hoppfulla nioåringarna person, som är mest förekom- ar. Vi gratulerar herr Hahne till, att än en
som besökte musikklassens ”öppna hus”. mande som sammanställare av gång, genom den tjugonionde samlingen,
Har vi råd att avstå från att ge alla våra ha lyckats att i en volym samla låtar som
barn den livsplattform, den stolthet och vispop-schlager-hit-bröllop-tjej- vi alla vill lära oss spela och sjunga.
de studieförutsättningar dessa ungdomar julkör-svensktop-kärlek-allsång- Priset på volymerna varierar rätt mycket
får bygga i sina musikklasser? barnvis-andliga-låtar, är Inge- så sök gärna på några extra siter om du
strävar att tjäna en slant.
mar Hahne, numera verksam på
Har du idéer? Notfabriken.
Du som har idéer om hur vi skulle kunna Påståendet om svårhanterlighet gäller
nå fram till våra beslutsfattare inför riks- inte för Notfabrikens notutgåva av ”Ben-
Härförleden hade vi nöjet att spela ige- ny Anderssons solopianoinspelningar”
dagsvalet 2018, hör av Dig till:
nom Notfabrikens ”Våra vackraste visor av sina mest framgångsrika låtar. Melo-
goran.staxang@telia.com.
och Ballader”, som dök upp första gången dierna, som är nyinspelade på Deutsche
i början av detta seklet, och som nu finns Grammophon, finns nu i transkriberad
Det är dags att göra barns musikskapande
i en reviderad upplaga. Denna samling form. Nothäftet, något större än A4-for-
i skolan till tema för en partiledardebatt
borde vara nästintill oumbärlig eftersom matet, innehåller tjugoen kompositioner.
och låta våra beslutstoppar få möta och
den innehåller nästan alla(!) de låtar, 180 Vid en första genombläddring ser not-
diskutera med internationella musikfors-
stycken, som vi tycker att man som mu- skriften oförskämt likartad ut och vi
kare, samhällsekonomer och represen-
siklärare bör känna till i den här genren. inbillar oss för ett ögonblick att Göran
tanter för musik- och kulturskolor – med
Tonvikten ligger på förra seklets vack- Arnbergs notskrivarteknik hämtat inspi-
en riktigt tuff, namnkunnig och oemot-
raste visor och ballader men innehåller ration från den notskrift som Beetho-
ståndlig debattledare!
även merparten av 2000-talets framtida vens ”Fur Elise” hade, första gången vi
klassiker. gjorde den bekantskapen. Notskriften är
Bara det bästa är gott nog för våra barn!
med andra ord tydlig och har en touch av
En alldeles färsk sammanställning nybörjarvänlighet över sig. Att spela lå-
Göran Staxäng
av den hahnska handen är samlingen tarna kräver dock en viss färdighet men
”Svenska schlager”. Boken som är inde- är långt ifrån oöverkomligt. Samlingen
Direktor
lad i jämnt fördelade alster från tio de- speglar Benny Anderssons musikaliska
Forum 21 – Barn & Musik
cennier, från 1920-talet till 2010-talet, alster från såväl musikalerna Chess och
www.forum21.org
erbjuder ett hundratal schlagers, således Kristina från Duvemåla som mer kända
ett rejält knippe godingar, slagdängor ABBA-låtar. Exempel från Bennys kärlek
och hits som ”slagit” genom tiderna. Not- till den svenska folkmusiken finns också
skriften är av vispop-stuk; tydlig och med med.
ackordbeteckningar ovanför den ”en-
stämmiga” notlinjen. I slutet av boken Att lyssna till Benny Anderssons enkla
finns gitarr- keyboard –och ukuleleack- men magiska pianospel på CD-skivan och
ord samt en transponeringstabell. att därefter ta sig an pianotangenterna
Man blir inte på något vis ”nedschla- tillhör numera en av höjdpunkterna i vår
gen” efter att ha spelat genom böckerna. tillvaro. Pröva själv!
Tvärtom, den variationsrikedom som

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 15

Nätverk i musik
Nätverk i musik arrangerade lördagen 14 oktober sin fyrtionde konfe-
rensen. Nätverket träffas två om gånger om året, i mars och i oktober.
Konferensansvarig sedan starten 1995 är Torbjörn Agerberg, verksam
som musiklärare på Kvarnbyskolan i Mölndal och som didaktiklärare
vid Högskolan för Scen och musik i Göteborg.
Temat för dagen var musik och integration, med underrubrikerna:
körsång som intergration, musik som språkinlärning, orkester med
nyanlända samt ”Songlines”, ett musikaliskt intergrationsprojekt.
Under 2015 kom 35 369 ensamkommande ungdomar till Sverige. Näs-
tan lika många barn kom hit med sina familjer. De flesta av dessa unga Grupp från El Sistem
människor kommer i kontakt med utbildning och med undervisning i
svenska språket och det är här som musiken kommer in i bilden.

Inbjudna gästföreläsare var Sara Mjönes, Simon Ljungman, Jan Matt-
son, Sarkawth Karlsson, Yohanna Eek och Ron Davis Alvarez.

Dagen inleddes med videoglimtar från är definitivt en framgångsrik inlärnings-
en fredskonsert med elever från Alströ- process. Jan berättar att Göteborgs Rädd-
mergymnasiet i Alingsås tillsammans ningsmission och Svenska kyrkan i Berg-
med Simon Ljungman, under ledning av sjön arbetar i den tron. Jan Mattson
musiklärare Sara Mjönes. Live fick kon- Efter en inspirerande inledning får vi ta
ferensdeltagarna möta några ungdomar del av ett antal medryckande call-and-re-
från språkintroduktionsprogrammet i spons-sånger. Vi förvånas hur konferens-
Alingsås, som berättade om sina skoler- deltagarna rycks med i Jans fantastiska
farenheter och bl.a. sjöng och spelade gitarrspel kombinerat med en tillåtande
musik från Afghanistan. ödmjuk attityd.
Ta del av låtarna på: www.sjungspraket.
Sara Mjönes fortsatte med att delge oss se. Vi utlovar en härlig upplevelse!
sina lärorika erfarenheter från sin mu-
sikundervisning med elever från språkin- Efter lunch redogjorde Songlines för sin
troduktionsprogrammet i Alingsås där verksamhet med ensamkommande ung-
musiken getts möjligheter att vara en na- domar (Se Musikläraren nr 3 2017).
turlig del av skolans vardag. När vi tittar Därefter presenterade El Sistema i Göte- Sara Mjönes
på videoinslag från olika lärsituationer borg genom Ron Davis Alvarez sin orkes-
svävar det en stämning av frälsningsar- terverksamhet med unga nyaanlända.
bete i dokumentationen, att frälsa ung- Dagen avslutades med en paneldiskus-
domarna in i den svenska kulturen och sion med inbjudna workshopsledare.
det svenska språket med musik och sång.
Exemplen visar med all tydlighet att det
lyckats. Nästa Nätverk i Musik arrangeras i mars
2018. Preliminärt tema är: Världsmusik.
Sara berättade vidare att hindren är Välkomna!
många, hinder som man enligt Sara måste
bortse från. Det gäller att ta till vara varje
skolsituation, förenkla och göra dessa till
lärtillfällen. ”Sjung språket när ni träffas i Musikern Mehdi Sarwari spelar på en tvåsträng-
korridoren eller ute på skolgården”, upp- ad dambura
manar Sara. Hon betonar också att det
är betydelsefullt att behandla nyanlända
som värdiga och likvärdiga människor
och gärna som artister. Varje elev vill
känna sig som en artist, bli uppmärksam-
mad och applåderad.
Applåderade blev både Sara och Simon
efter deras presenation och lämnade över
ord och ton till Jan Mattson.

Jan Mattson är verksam i de östra de-
larna av Göteborg och har arbetat fram
ett undervisningsmaterial, som han kal�-
lar: ”Sjung språket”. Sjung språket bygger
på insikten att sång och musik har en pe-
dagogisk kraft när man lär sig ett språk.
I musiken finns satsmelodin, rytmen och
lusten, menar Jan. Att koppla sångvänliga
melodier till situationsbundna begrepp

16 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Make Music Matter
samlade över 300
musiklärare Göran Nikolausson hälsar välkommen

tor. I panelen fanns: Bodil Båvner (SKL),
Manfred Scheid, Lars Vilbe (musiklärare),
Nina Ivarsson (musiklärare).

Konventet avslutades med en utvär-
dering och ett tacktal av projektledare
Göran Nikolausson, som uppmuntrade
deltagarna att ta vara på allt man hade
lärt sig och att vara aktiva i skolprojektet
Make musik matter på webben.

Under två dagar, 13 - 14 september 2017, samlades 350 musiklärare
till musiklärarkonventet ”Make Music Matter”. Musiklärarkonventet Make music matter
är en del av ett nationellt skolprojekt som Linnéuniversitetet, Sveriges hösten 2017
kommuner och landsting, musiktjänsten Soundtrap och den gymna-
siala spetsutbildningen Academy of Music and Business har utarbetat. I skolprojektet som pågår under hös-
ten 2017 deltar ca 350 musiklärare
Skolprojektet genomförs under hösten med några hundra musiklärare och tiotusentals elever.
och deras elever. Till konventet hade forskare, musikentreprenörer och Alla skolor som deltar får 6 månaders
musiklärare med stor erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg fri tillgång till musiktjänsten Sound-
trap samt ett internetbaserat under-
bjudits in för att inspirera och demonstrera hur eleverna i skolan kan visningsmaterial (med tillhörande lä-
tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel uti- rarhandledning, artiklar, filmer med
från ett entreprenöriellt förhållningssätt. välkända kompositörer och artister)
om och i musikskapande med digita-
la verktyg som tar sin utgångspunkt i
Först ut bland talarna var Bo Nilsson Elever från Andreas Carlssons gymnasie- ett entreprenöriellt förhållningssätt.
docent i musikpedagogik vid Lunds uni- skola Academy of Music & Business och
versitet, som föreläste över ämnet ”Den studenter från Musiklärarutbildningen Allt material är gratis och finns till-
livsviktiga musiken – Delaktighet, digi- vid Linnéuniversitetet avrundande kväl- gängligt på Musiklärarportalen.se.
tala verktyg, lärande och hälsa”. Därefter len med sång och musik. Det finns också en facebookgrupp,
höll företrädare från Soundtrap en work-
där musiklärare kan diskutera projek-
shop tillsammans med deltagarna hur Den andra konferensdagen inledde tet. Materialet är uppdelat i tre delar:
den molnbaserade musiktjänsten fung- Olle Zandén, docent i musikpedagogik
erar. Efter lunch föreläste Cecilia Waller- vid Linnéuniversitetet, med att tala över
stedt, docent i pedagogik vid Göteborgs
Musiklab
ämnet ”Hur digitala verktyg kan använ- Uppgifter och lektionsförslag med
universitet, över ämnet
”Lärande i musik das för att utveckla elevers musikalitet snävare ramar som syftar till att ut-
i en tid av digitalisering och sociala me- och musikaliska kunnande och vilka ne- veckla baskunskaper i musikskapan-
dia: Vad blir musiklärarens roll?”. Rick- gativa effekter en digitalisering av mu- de och verktyget Soundtrap
ard Carlsson, musiklärare och känd från sikundervisning kan få”.
”Musikrum Rickard”, avslutade efter- Därefter redogjorde Klas Mathiasson och
middagspasset med att berätta om sin er-
Musikproduktion
Annett Mars, båda verksamma musik- Komplexare uppgifter med fokus på
farenheter under rubriken ”Vilka digitala lärare, för hur skolprojektet Make mu- musikproduktion och entreprenör-
verktyg fungerar i musiksalen” sic matter kan fungera i praktiken. Före skap.
lunch höll Soundtrap en workshop om
Eftermiddagens föreläsningar avlöstes hur man som musiklärare administrerar
av en kvällstillställning på Växjö kon-
Mixa, trixa och remixa
verktyget till sina elever i skolan. På ef- Alla som deltar i projektet inbjuds till
serthus, där det förutom mat, mingel och termiddagen föreläste Manfred Scheid, en tävling, där eleverna, utifrån några
underhållning, bjöds på presentationer över ämnet ”App ‘n’ Do – Appar i musik- givna spår ska skapa musik. Eleverna
av skolprojektet ”Make music matter”. undervisningen”. kan jobba på tre olika nivåer, loopar,
Soundtrap visade hur man kan arbeta
loopar+midi och loopar+midi+audio.
med kollaborativt musikskapande oav- Det mycket framgångsrika musik-
sett var i världen man befinner sig. lärarkonventet innehöll också en pa-
Under kvällen hölls även en inspirations- neldebatt under temat ”Vilken roll ska
föreläsning av Anderz Wrethov som be- digitala verktyg spela i musikundervis-
rättade om sitt yrke som kompositör, pro- ningen?”, där Olle Zandén var modera-
ducent och musikentreprenör.

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 17

Kallelse årsmöte 2018
MR:s årsmöte äger rum lördagen 14 april kl. 13.00 på Högskolan
Krönika
för Scen och Musik, Artisten i Göteborg. (Strax bakom Götaplatsen).
Anmäl dig till årsmötet:
kristina.maria.stenborg@telia.com
torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Frågor att ta ställning:
Vad händer med MR i framtiden?
Tidningen Musikläraren - skall den fortsätta att komma ut som papperstidning?
Samverkan med personalorganisationerna Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet?
Vilka frågor är mest aktuella för en musiklärare?

Väl mött!

Spotifylistor, tonårshormoner
www.mrmusik.nu
och politik!
Problemet uppstår när alla elever ska Kanske har vårt musiklyssnade blivit
räkna upp var sina popartister och rock- mer styrt, eller omedvetet trots allt? Är
artister…. Efter att eleverna i mindre det faktiskt mindre betydelsefullt vem Musiklärarnas Riksförening
grupper jämfört pop och rock utifrån hur som framför musiken? När jag beskriver
det låter – instrument, sångsätt, texter, tuffa LP-fodral, så som de såg ut på t.ex. Vi är en oberoende förening för musik-
attityd, kläder, andra särskilda känne- 70-talet, ser eleverna mest undrande ut. lärare. Som medlem hos oss får du tid-
tecken etc. och kommit fram till vad som Jag inser att den tiden är förbi. Att musik ningen Musikläraren. Tidningens läsare
skiljer, eller ev. är lika, så får de välja var är viktigt för våra tonåringar är väl ingen undervisar i grundskola, gymnasieskola,
sina artister, som de klassar som typiska. hemlighet. Ändå kämpar vi musiklärare kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
Eftertre-fyra popartister/band blir det ibland i motvind med den begränsade tid och annan frivillig musikverksamhet.
tyst! Jag måste börja mima: ”Hååå-ka- vi har till vårt förfogande. Därför läser jag Som medlem möter du musiklärare med
an..”, Liiiinneeeeaaaa..”. högt för min rektor från elevernas prov- erfarenheter som du kommer att ha nytta
Linnea Henriksson har de aldrig hört ta- svar under vårt medarbetarsamtal. Jag av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
las om och ännu värre blir det när vi kom- undrar hur det ska gå med den svenska visning och gör vårt bästa för att påverka
mer till typiska rockartister. Jag funderar exportvaran, musiken. Ändå skönjer jag politiker och andra beslutsfattare.
över varför de inte kommer på några ett visst hopp… Regeringen har trots allt
namn, men jag vet ju att de lyssnar på aviserat att de vill återinföra de praktisk- MR jobbar med att:
musik. Har personerna, trots senare års estetiska ämnena på gymnasiet. Jag hop- Påverka
idolprogram, blivitmindre viktiga? pas att det inte blir en chimär, en skim- Debattera
rande såpbubbla ”som brister i tidernas Bevaka
På det senaste provet vi hade i år nio ström”… Kompetensutveckla
fanns det med en sista fråga där de skulle Stödja medlemmar
berätta om musikens betydelse och funk- Jag gläds och förundras också över min Genomföra enkäter/undersökningar
tion för dem själva. Nästan uteslutande elev i sjuan, som kollegorna säger är all-
började svaren med:”Jag älskar musik”, deles hopplös. Han snurrar runt på golvet, Mer info finns på vår hemsida:
”Musik betyder jättemycket för mig..”, Jag kryper under bänkar, pratar o.s.v. När han www.mrmusik.nu
kan inte leva utan musik..”, ”Jag lyssnar kommer till mig på elevens val, musik, så Medlemsavgift: 250:-
hela tiden..”. Nej, musik är ingen brist- sätter han sig genast bakom ett trumset Pensionärer 100:-
vara för eleverna. De har ständig tillgång. och där sitter han hela timman. Jag hör
Att de inte kan räkna upp fler artister honom spela, konstant trummande, glad
kanske har olika orsaker – förutom van- och med god timing! På musiklektioner-
lig, hormonomstörtande tonårsålder! na går det också bra, för han vet att det är Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
i det ämnet han kan prestera. Hjälper jag swisha till: 1231219583
Jag tänker tillbaka på sommarens resa honom bara lite med teorin, så är musi-
till Italien. På en lunchbar i Chiantidi- ken hans bästa ämne. Det har han berät- Vi ber dig också att skicka ett mail till:
striktet hör jag, mellan bruschettatuggor- tat hemma. Tackmail från mamman blir musiklararnasriksforening@gmail.
na, musik och en sångröst i högtalarna, en skön klapp på axeln för mig som stre- com
som tilltalar mig. Jag frågar servitrisen tande musiklärare. - Ange ditt namn och din adress.
vem som sjunger och hon ser fundersam Jag stretar nog på ett tag till… - Vilken skolform du har din huvudsak-
ut. Sedan säger hon att hon ska fråga nå- liga anställning på? (t ex stadium eller
gon annan. Jag väntar, men får ge upp. kulturskolan)
Servitrisen förklarar olyckligt att det är - Om du är ny medlem, studerande el-
en spotifylista och att ingen vet vem som ler pensionär. Tack!
sjunger.

18 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7

Tidningen Musikläraren finns även på nätet: www.mrmusik.nu

NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96

Hitta dina direktnoter och musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

Reviderad Närmare
NYHET! utgåva!
200
sånger!

249:- 249:- 249:-

BENNY ANDERSSON PIANO JULENS ÖNSKESÅNGER SVENSKA JULSÅNGER
Musik från ABBA, Chess m.m. Reviderad utgåva av den populära En vacker bok i den populära visbok-
21 transkriptioner för piano boken med närmare 150 sånger för serien med närmare 200 julsånger; de
Här finns noterna till samtliga 21 julens alla högtider. Här finns advent- flesta sångerna är välkända men här
stycken på den nyligen utgivna och sånger, luciasånger, staffansvisor, hittar du även guldkorn som ännu inte
kritikerrosade cd:n Piano. Noterna är julhymner, traditionella julsånger och fått så stor spridning. Samtliga sånger
omsorgsfullt transkriberade av Göran nyare sånger av det svängigare slaget. har svenska texter, melodistämma och
Arnberg. I häftet finns även ett förord Samtliga sånger presenteras med ackordanalys. Boken förgylls med foto-
av journalisten och musikkritikern melodi, text, ackord samt lättspelade grafier i färg. Inbunden med linnerygg.
Camilla Lundberg samt fotografier från och välklingande pianosättningar. 320 sidor.
Bennys karriär. Inbunden. 240 sidor.

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Musi k l ä ra re n n r 4 2 0 1 7 19

Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Papperslagrets Tryckeri AB
Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

Nr 4 2017 december

God Jul och Gott Nytt År!

ett he lt liv som lär are
nä tve rk i mu sik
än tlig en !
ny pia no ko mp bo k

www.mrmusik.nu Musikläraren nr 4 2017 1

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och
oberoende förening för alla verksamma och blivande musiklärare
Klar t
Arbetar du i grundskola,
skall Du
gymnasieskola, kommu- vara
nal musikskola eller stu- med
dieförbund kan du vara i MR
med i MR. Även enskild !
grundskola, gymnasiesko- Gå in på vår hem-
la eller kommunal musik- sida: www.mrmusik.
skola kan vara medlem. Yrkesarbetande: 250:- nu så ser du vilka vi är
Välkommen! Pensionärer 100:- och vad vi jobbar för!
Musiklärarstuderande: Gratis Vi har kontakter med

ik .nu medlemskap under hela studie- departement, Skolver-

u s tiden ket, Sveriges kommu-
m ner och landsting mfl.
. mr Bg 5337-0706
ww
Du e
ll
w kan v er Din sk
ara m ola
Skriv till: katarina.landerstedt@gmail.com edlem
!
20 Musiklära re n n r 4 2 0 1 7