Bult Fäst Info PDF

Teknikbok
Teknisk information om fästelement

© Teknik, Arvid Nilsson AB, 2007
Innehållet i Teknik är baserat på många års forskning och utveckling inom fästelement och sammanfogningar. Informa-
tionen är kontrollerad och är enligt Arvid Nilsson A/S´s uppfattning sanningsenlig och korrekt. Under inga omständighe-
ter kan Arvid Nilsson A/S ställas till svars för direkta, indirekta eller därav efterföljande skador som förmodas uppstått
pga fel i Teknik. Innehållet i katalogen får inte återges eller överföras i någon form utan vårt skriftliga medgivande. I de fall
skriftligt medgivande ges ska källan ovillkorligen anges. Vi ansvarar ej för tryckfel och vi förbehåller oss rätten att ändra
uppgifterna i katalogen utan föregående meddelande. Tryk: Grønlund’s, Maribo
Innehåll
Innehåll
1 Inledning ............................................................................................................................ 7
2 Bra skruvförband ............................................................................................................ 9
Vad är ett skruvförband….................................................................................................... 9
Konstruktionsråd.................................................................................................................. 9
Kvalitet................................................................................................................................. 10
3 Märkning .......................................................................................................................... 11
Stålskruv ............................................................................................................................. 11
Symboler .......................................................................................................................... 11
Identifiering ....................................................................................................................... 11
Sexkantsskruv ................................................................................................................ 11
Sexkanthålsskruv ............................................................................................................ 11
Pinnskruv ....................................................................................................................... 12
Övriga typer av skruvar .................................................................................................... 12
Märkning av vänstergänga ............................................................................................... 13
Alternativ märkning........................................................................................................... 13
Varumärke (identifikationsmärke)..................................................................................... 13
ISO-specificerade stålmuttrar ........................................................................................... 13
ISO-symboler.................................................................................................................... 13
Identifiering ....................................................................................................................... 14
Alternativ märkning........................................................................................................... 14
Varumärke (identifikationsmärke)..................................................................................... 15
DIN-specificerade stålmuttrar ........................................................................................... 15
DIN-symboler ................................................................................................................... 15
Identifiering ....................................................................................................................... 15
Skruvar och muttrar av rostfritt stål ................................................................................. 15
Skruvar ............................................................................................................................. 15
Pinnskruvar och övriga fästelement ................................................................................. 16
Muttrar .............................................................................................................................. 16
Förpackningar och behållare ............................................................................................ 16
Märkningsexempel ............................................................................................................. 16
4 Hållfasthet........................................................................................................................ 19
Stålskruv ............................................................................................................................. 19
Omfattning och tillämpning ............................................................................................... 19
Beteckningssystem........................................................................................................... 20
Material............................................................................................................................. 21
Mekaniska egenskaper..................................................................................................... 22
Min. Brottkrafter ................................................................................................................ 22
Sträckgräns vid förhöjda temperaturer ............................................................................. 23
ISO-Specificerade Stålmuttrar........................................................................................... 23
Muttrar med nominella höjder ≥ 0,8 D (effektiv gänglängd ≥ 0,6 D) ....................................... 24
Muttrar med nominella höjder ≥ 0,5 D och < 0,8 D
(effektiv gänglängd ≥ 0,4 D och < 0,6 D) ............................................................................ 25
Provkrafter ........................................................................................................................ 26
Brottkrafter för muttrar med nominell höjd ≥ 0,5 D och < 0,8 D ........................................ 27
DIN-Specificerade stålmuttrar ........................................................................................... 27
Provkrafter ........................................................................................................................ 28
1
1
Innehåll
Skruvar och muttrar i rostfritt material............................................................................. 29

Mekaniska egenskaper..................................................................................................... 30
Val av material .................................................................................................................. 30
5 Klämkraft och monteringsmoment........................................................................ 31
Monteringsmoment ............................................................................................................ 31
Beräkning av monteringsmoment..................................................................................... 33
Teoretisk bakgrund ........................................................................................................... 33
Förspänningsgrad............................................................................................................. 35
Beräkningsexempel – klämkraft........................................................................................ 35
6 Gängtoleranser, M-gänga .......................................................................................... 37
Basprofil .............................................................................................................................. 37
Toleranssystem .................................................................................................................. 37
Ytbelagda gängor ............................................................................................................... 38
Gängbeteckning.................................................................................................................. 38
Ingreppslängder.................................................................................................................. 39
Rekommenderade toleransklasser ................................................................................... 39
Toleranser för ytbelagda gängor....................................................................................... 40
Val av gängtoleranskvalitet ............................................................................................... 41
7 Korrosionsskydd .......................................................................................................... 43
Vad är korrosion ................................................................................................................. 43
Katoden är ädel, anoden är oädel ..................................................................................... 44
Fukt och syre ...................................................................................................................... 44
När stålet rostar .................................................................................................................. 44
En skruv kan bli anod eller katod...................................................................................... 45
Elektrolytens ledningsförmåga ......................................................................................... 46
8 Ytbehandling .................................................................................................................. 47
Elförzinkning ....................................................................................................................... 47
Elektrolytisk förzinkning (Fe/Zn) ....................................................................................... 47
Elektrolytisk zink/järn (Fe/ZnFe) ....................................................................................... 47
Skikttjocklekar................................................................................................................... 47
Kromatering ...................................................................................................................... 47
Livslängd........................................................................................................................... 48
Sealer ............................................................................................................................... 49
Vätesprödhet, väteutdrivning ............................................................................................ 49
Angivelse på ritning .......................................................................................................... 49
Varmförzinkning ................................................................................................................. 50
Fosfatering .......................................................................................................................... 50
Var används fosfatering ?................................................................................................. 50
Dacrolit® .............................................................................................................................. 51
Delta-tone och Delta-seal................................................................................................... 51
Polyseal® ............................................................................................................................. 51
Var används Polyseal ? .................................................................................................... 52
Förnickling .......................................................................................................................... 52
Förtenning ........................................................................................................................... 52
Mekanisk metallbeläggning ............................................................................................... 52
Var används mekanisk metallbeläggning ? ...................................................................... 53
9 Internationell standard för krysspår ..................................................................... 55
2
2 Tel: 70109191
Fax: 73207370
E-post: salg@arvidnilsson.dk
Innehåll
10 Gängpressande skruv, ST-gänga .......................................................................... 57

Gängor och skruvändar ..................................................................................................... 57
Material ................................................................................................................................ 57
Vridhållfasthet..................................................................................................................... 57
ST-gängad skruv i rostfria material .................................................................................. 58
Håldiametrar........................................................................................................................ 58
11 Torx® .................................................................................................................................. 61
Torx®-Original ..................................................................................................................... 61
Längre livslängd ............................................................................................................... 61
Stabilt grepp ..................................................................................................................... 61
Tröttar ej montören ........................................................................................................... 61
Lägre På-Platsen-Kostnad (PPK)..................................................................................... 61
Torx Plus® ........................................................................................................................... 62
12 Borr- och försänkningsdiametrar .......................................................................... 63
13 Skruvar i gängade bottenhål.................................................................................... 65
14 PPK ..................................................................................................................................... 69
PPK-begreppet.................................................................................................................... 69
PPK-produkter .................................................................................................................... 69
15 Taptite® II ......................................................................................................................... 71
Gängpressning ................................................................................................................... 71
Material ................................................................................................................................ 71
Sätthärdad Taptite®II........................................................................................................ 71
Taptite®II i Coreflex®-utförande........................................................................................ 72
Gängdiametrar och Hålrekommendationer...................................................................... 72
Montering och hållfasthet .................................................................................................. 74
16 Powerlok® ........................................................................................................................ 75
Användningsområden........................................................................................................ 75
Mått och rekommenderade moment ................................................................................. 75
17 REMFORM® ..................................................................................................................... 77
Den unika formen på gängan ............................................................................................ 77
REMFORM-styrkan ............................................................................................................. 77
Högt sönderdragningsmoment ......................................................................................... 77
Utvidgningskrafter i godsgängan ..................................................................................... 78
REMFORM-kvalitet ............................................................................................................. 78
Dimensioner och hålrekommedationer ............................................................................ 78
18 FS-Låsmutter .................................................................................................................. 79
Så fungerar FS låsmutter ................................................................................................... 79
Fler fördelar......................................................................................................................... 80
Många olika varianter att välja mellan .............................................................................. 80
Vårt standardsortiment av FS låsmutter .......................................................................... 80
19 Kerb Konus gänginsatser ......................................................................................... 81
Ensat gänginsats ................................................................................................................ 82
Produktegenskaper vid metallapplikationer...................................................................... 83
Produktegenskaper vid applikationer i plast och trä ......................................................... 83
Användningsområden....................................................................................................... 83
Utdragshållfasthet............................................................................................................. 84
3
3
Innehåll
Konstruktion av formstycke och monteringshål för Ensat................................................. 85

Håldiameter ................................................................................................................... 85
Försänkning av monteringshål ......................................................................................... 85
Borrhålsanvisning för arbetsstycken av metall ................................................................. 85
Borrhålsdiameter ............................................................................................................ 85
Rekommenderad inbyggnad ............................................................................................ 86
Flankingrepp i metall för Ensat ......................................................................................... 86
Så monteras Ensat - maskinellt eller för hand .................................................................. 87
Maskinell montering ........................................................................................................ 88
Manuell montering .......................................................................................................... 89
Montering i stål .............................................................................................................. 89
Monteringssverktyg för Ensat i metall............................................................................... 89
Ställa in eller byta gängstift .............................................................................................. 89
Gängstiftslängd .............................................................................................................. 90
B-Lok självlåsande gänginsats ......................................................................................... 90
Produktegenskaper........................................................................................................... 90
Konstruktion av formstycke och monteringshål ................................................................ 90
Montering av B-Lok........................................................................................................... 91
Mubux-A, gänginsats för inpressning .............................................................................. 91
Produktegenskaper........................................................................................................... 91
Formstyckets och monteringshålets konstruktion............................................................. 92
Montering av Mubux-A...................................................................................................... 92
S-Lok gänginsats för värme- eller ultraljudsmontering .................................................. 92
Formstyckets och monteringshålets konstruktion............................................................. 93
Montering av S-Lok........................................................................................................... 93
20 Anchor nitmutter ........................................................................................................... 95
Produktegenskaper ............................................................................................................ 95
Mini-Anchor, när mått eller vikt måste begränsas........................................................... 96
Montering av Anchor.......................................................................................................... 96
21 Insatsgängor enl DIN 8140 ........................................................................................ 97
Fördelar ............................................................................................................................... 97
Användningsområde .......................................................................................................... 97
Låsande insatsgänga ......................................................................................................... 97
22 Clifa pressmutter ........................................................................................................ 101
Användningsområde ........................................................................................................ 101
Produktegenskaper .......................................................................................................... 101
Montering av Clifa............................................................................................................. 101
23 Clifa presskruv............................................................................................................. 103
Produktegenskaper .......................................................................................................... 103
Montering av Clifa presskruv .......................................................................................... 103
24 Novafix® Twin träskruv ........................................................................................... 105
Parallella gängor som börjar ända ute i spetsen........................................................... 105
Extra djupt bitsspår .......................................................................................................... 105
Sätthärdad ......................................................................................................................... 105
Förstärkt huvud ................................................................................................................ 105
Två parallella gängor........................................................................................................ 105
Patenterad sågande och skärande gänga...................................................................... 106
Vaxad yta ........................................................................................................................... 106
4
4 Tel: 70109191
Fax: 73207370
Innehåll
25 ABC SPAX®-S, vågtandad träskruv .................................................................... 107

Fördelar ............................................................................................................................. 107
Brett sortiment .................................................................................................................. 107
Flera olika huvuden .......................................................................................................... 107
Här använder du SPAX-S ................................................................................................. 107
Praktiska förpackningar................................................................................................... 107
26 Expanders...................................................................................................................... 109
Brett sortiment .................................................................................................................. 109
Pinnexpander .................................................................................................................... 109
Slagexpander .................................................................................................................... 110
Dorn för slagexpander .................................................................................................... 111
27 Nordlock låsbrickor ................................................................................................... 113
Fördelar med Nordlock .................................................................................................... 113
Standardsortiment............................................................................................................ 113
Att tänka på ....................................................................................................................... 113
28 Bulldog® tandbrickor ................................................................................................ 115
Ensidigt tandade Bulldog ................................................................................................ 115
Tvåsidigt tandade Bulldog............................................................................................... 115
29 Blindnit............................................................................................................................ 117
Brett program.................................................................................................................... 117
Fördelar ............................................................................................................................. 117
Tillämpningar .................................................................................................................... 117
Verktyg .............................................................................................................................. 117
30 Blindnitmuttrar ............................................................................................................ 119
Fördelar ............................................................................................................................. 119
Standardsortiment............................................................................................................ 119
Montering av blindnitmutter ............................................................................................ 120
31 Varmhållfast pinnskruv och mutter .................................................................... 121
Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt DIN .............................................................. 121
Användningsområde....................................................................................................... 121
DIN-standard .................................................................................................................. 121
Stålval............................................................................................................................. 121
Längdberäkning.............................................................................................................. 121
Skruvval vid standardflänsar enligt DIN.......................................................................... 122
Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt ASTM .......................................................... 122
Användningsområde....................................................................................................... 122
ASTM-standard .............................................................................................................. 122
Stålval............................................................................................................................. 122
Längdberäkning.............................................................................................................. 123
Skruvval vid standardflänsar .......................................................................................... 123
32 Omräkningsfaktorer .................................................................................................. 125
33 Refererade standards ............................................................................................... 127
34 Varumärken ................................................................................................................... 129
35 Alfabetiskt register..................................................................................................... 131
5
5
Innehåll
6
6 Tel: 70109191
Fax: 73207370
1 Inledning
1 Inledning
Denna tekniska grundinformation är tänkt som stöd för dig som utformar skruvförband, köper
eller monterar fästelement. Här finner du uppgifter om de mest vanliga produkterna i vårt pro-
gram.
I det följande behandlar vi de mest förekommande, för detta område, viktiga data. Vi hoppas
att informationen ska underlätta ditt arbete när det gäller fästelement, så att du får riktigt
utförda och fungerande skruvförband.
7
7
1 Inledning
8
8 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
E-post: salg@arvidnilsson.se
2 Bra skruvförband
2 Bra skruvförband
2.1 Vad är ett skruvförband
En sammanfogning av två eller flera detaljer med hjälp av en tredje detalj brukar kallas för-
band. Sådana förband kan åstadkommas på flera sätt. Svetsning, limning, nitning, skruvning är
alla exempel på sammanfogningsmetoder med vilka förband kan produceras.
Meningen med ett skruvförband är att klämma ihop detaljer på ett sådant sätt att de inte glap-
par eller glider. Utsätts de klämda detaljerna för yttre krafter måste skruvförbandet klämma så
hårt att glidning eller glapp inte kan förekomma om skruvförbandet skall kunna fungera på ett
tillfredsställande sätt.
Skruvar används i många fall till andra saker än som beskrivits ovan. Ett exempel är en trä-
skruv som fungerar som tavelhängare. Skruven sammanfogar inte några detaljer och utgör i sig
därför inte en del av ett skruvförband.
Definitionen av ett korrekt skruvförband är viktig eftersom svårförutsägbara resultat kan upp-
stå om andra funktioner, än själva sammanfogningen, läggs in i ett skruvförband. Ett bra exem-
pel på detta är den vanligast förekommande infästningen av vindrutetorkararmar på bilar, se
figur 1.
Torkararm
Räfflor
Figur 1
I detta fall är det tänkt att muttern skall klämma så hårt att räfflorna tränger in i den mjukare
torkararmen och på så sätt hindra armen från att snurra på axeln samtidigt som armen i sig
hålls kvar på axeln. Denna lösning är känslig för variationer i materialens hårdhet, ytbehand-
lingarnas tjocklek samt friktionen i gängan och underlaget. Blir inte klämkraften den tänkta i
monteringsögonblicket, eller däröver, är det stor risk att räfflorna inte tränger tillräckligt djupt
in i torkararmen. Den kan då komma att lossna vid driftsstart t.ex. när torkarbladet frusit fast
eller om det av någon annan anledning går onormalt trögt.
2.2 Konstruktionsråd
Som vi nämnt i avsnitt 2.1 är det primära syftet med ett skruvförband att sammanfoga detaljer.
Valet av de ingående artiklarna i förbandet t.ex. hållfasthetsklass, ytbehandling, skruvdiameter
mm, bestämmer vilka möjligheter det finns att nå en viss klämkraft.
Klämkraften i sig är emellertid inte det enda att tänka på vid konstruktion av skruvförband
eftersom denna endast utgör en del av de egenskaper ett skruvförbands har, se figur 2.
9
9
2 Bra skruvförband
Friktion (kraftutbyte)
Klämkraft Hållfasthet (statisk)
Dimension
Styvhet (moment/vinkel)
Tillförlitlighet mot uppglappning Monteringsteknik
Friktion (mellan glidytor)

Uppglappningsegenskaper Sättning
Tillförlitlighet mot haveri Styvhet (kraft/förlängning)
Belastningsmiljö
Låselement
Egenskaper uppglappat förband
Utmattningshållfasthet som
funktion av klämkraft
Figur 2 – Funktionsegenskaper, skruvförband
Förutom funktionsegenskaperna bör även förbandskostnader, monteringsvänlighet, förbandets

omgivning och servicebehov beaktas vid konstruktion.
Eftersom den genomsnittliga andelen kostnader för fästelementen i ett förband endast är 10% -
15% av förbandskostnaden kan i många fall totalkostnaden konstruktivt påverkas genom t.ex.
val av PPK-produkter, se avsnitt 14. Exempel på dyrbara operationer som kan elimineras är
bl.a. håltagning, gängning, plockning av brickor mm.
För att förbandet skall få rätt klämkraft är det viktigt att det är lättåtkomligt vid monteringen.
Ju mer svåråtkomligt förbandet är desto större blir spridningen i monteringsmoment. Ett
lättåtkomligt förband brukar ge mellan ± 5% till ± 10% spridning medan ett svåråtkomligt kan
ge spridningar i storleksordningen ± 20%.
Skruvförbandets tänkta omgivning kan vara korrosiv, eller kanske det skall leda en elektrisk
ström. Båda dessa fall kan ställa särskilda krav på ytbehandling och/eller material.
Skall skruvförbandet kunna demonteras för exempelvis service av bakomliggande detaljer bör
detta givetvis också beaktas redan i konstruktionsstadiet. För vår REMFORM®-skruv kan t.ex.
antalet återmonteringar i plasten vara avgörande. Vid stora krav på antalet (<10st) återmonte-
ringar kan en gänginsats i mässing eller metall kanske vara att föredra.
2.3 Kvalitet
Ett bra skruvförband är, som nämnts ovan, ett resultat av en lång räcka faktorer. Många av
dessa kan äventyra den önskade klämkraften. Det faktum att det finns ytterligare faktorer som
påverkar klämkraften och som inte är specificerade, t.ex. ytfinheten hos gängor, kan störa även
en vältrimmad produktionsprocess.
Klämkraften kan dock mätas på olika sätt. Ett exempel är att med ultraljud mäta skruvens
förlängning, vilken direkt svarar mot den klämkraft som erhållits.
Regelbundna stickprovskontroller eller SPC (statistisk processtyrning) av klämkraften,
förutom vanliga momentkontroller, bör därför vara naturligt när bra skruvförband skall
produceras.
10
10 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
3 Märkning
3 Märkning
Meningen med ett märkningssystem är att det skall vara möjligt att med blotta ögat kunna
avgöra styrkan på en skruv eller mutter. Det är också viktigt att kunna identifiera tillverkaren.
Av praktiska skäl kan dock inte alla typer märkas, ej heller om skruven eller muttern är för
liten. Märkningkraven för stålskruv finns beskrivna i ISO 898-1:1988, för stålmuttrar i ISO
898-2:1992, ISO 898-6:1988 och DIN 267-4:1983. För skruvar och muttrar i rostfritt stål finns
märkningskraven i ISO 3506:1979. Nedan följer ett utdrag ur dessa standarder. Förtydligade
exempel finns i avsnitt 3.5 Märkningsexempel.
3.1 Stålskruv
3.1.1 Symboler
Symboler för märkning framgår av tabell 1.
Tabell 1: Märkningssymboler
Hållfasthetsklass 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9
Beteckning 1) 2) 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9
1) Punkten i beteckningen får utelämnas.

2) När martensitiska stål med låg kolhalt (borstål) används för hållfasthetsklasserna 10.9 skall beteckningen
10.9 strykas under: 10.9.
3.1.2 Identifiering
3.1.2.1 Sexkantsskruv
Sexkantsskruvar skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass. Märkning är obligatorisk
för skruvar i alla hållfasthetsklasser. Beteckningen anbringas företrädesvis på skruvhuvudets
översida med upphöjda eller nedsänkta siffror eller på huvudets sida med nedsänkta siffror (se
figur 3).
Märkning krävs för skruvar med nominell diameter d ≥ M5 där artikelns form så tillåter, före-
trädesvis på skruvhuvudet.
8.8
8.8
Figur 3 – Exempel på märkning av sexkantsskruv
3.1.2.2 Sexkanthålsskruv
Sexkanthålsskruv skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass.
Märkning är obligatorisk för skruvar i hållfasthetsklass 8.8 och högre. Beteckningen anbringas
företrädesvis på skruvhuvudets sida med nedsänkta siffror eller på huvudets översida med ned-
sänkta eller upphöjda siffror (se figur 4).
Märkning krävs för sexkanthålsskruv med nominell diameter d ≥ M5 där artikelns form så till-
låter, företrädesvis på skruvhuvudet.
11
11
3 Märkning
Märkning enligt urtavlesystemet för muttrar som beskrivs i ISO 898-2 får användas som alter-
nativ metod på små sexkanthålsskruvar.
10.9
10.9
Figur 4 – Exempel på märkning av sexkanthålsskruv
3.1.2.3 Pinnskruv
Pinnskruvar skall märkas med beteckning för hållfasthetsklass.
Märkningen är obligatorisk för hållfasthetsklass 8.8 och högre. Beteckningen anbringas på
endera skruvänden med nedsänkta siffror (se figur 5). För pinnskruvar med godsände
anbringas beteckningen på mutteränden.
Märkning krävs för pinnskruvar med nominell diameter ≥ M5.
Märkning enligt tabell 2 är tillåten som en alternativ metod.
Tabell 2: Märkning av pinnskruvar
Hållfasthetsklass 8.8 9.8 10.9 12.9
Symbol
8.8
Figur 5 – Exempel på märkning av pinnskruv
3.1.2.4 Övriga typer av skruvar

Samma märkningssystem som beskrivits i avsnitt 3.1.2.1 och 3.1.2.2 skall användas i
hållfasthetsklasserna 4.6, 5.6, 8.8 och högre för andra typer av skruvar som beskrivits i till-
lämpliga internationella standarder eller för speciella artiklar enligt överenskommelse mellan
berörda parter.
12
12 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
3 Märkning
3.1.3 Märkning av vänstergänga

Vänstergängade skruvar skall märkas med symbolen enligt figur 6, på skruvhuvudets översida
eller på skruvänden.
Figur 6 – Märkning av vänstergänga
Märkning krävs för skruvar med nominell gängdiameter d ≥ M5.

För vänstergängade sexkantsskruvar tillåts alternativ märkning enligt figur 7.
ø > s1)
1) s = nyckelvidden
2) k = sexkantshuvudets höjd
k
2
k 2)
Figur 7 – Alternativ märkning av vänstergänga
3.1.4 Alternativ märkning

Valet av alternativ eller valfri märkning enligt avsnitt 3.1.1 till 3.1.3 överlåts till tillverkaren.
3.1.5 Varumärke (identifikationsmärke)
Tillverkarens varumärke (identifikationsmärke) är obligatoriskt för alla artiklar som är märkta
med hållfasthetsklass.
3.2 ISO-specificerade stålmuttrar

3.2.1 ISO-symboler
Märkningssymboler för muttrar skall vara enligt tabell 3 och tabell 4.
Tabell 3: Märkningssymboler för muttrar med mutterhöjd ≥ 0,8 D
Hållfasthetsklass 4 och 5 6 8 9 10 12
Antingen
Alternativ Ingen
betecknings- Märkning 6 8 9 10 12
märkning symbol
eller klock- Ingen

symbol märkning
Tabell 4: Märkningssymboler för muttrar med mutterhöjd ≥ 0,5 D < 0,8 D

Hållfasthetsklass 04 05
Ingen
Märkning märkning
05
13
13
3 Märkning
3.2.2 Identifiering
Muttrar med gängdiametrar ≥ M5 och hållfasthetsklass 8 och högre samt hållfasthetsklass 05
skall märkas enligt beteckningssystemet beskrivet i avsnitt 4.2.2, genom nedsänkning på en
sidoyta eller genom upphöjning på fasen. Se figur 3 och figur 9. Upphöjd märkning får inte
placeras på mutterns anliggningsplan.
Figur 8 – Exempel på märkning med beteckningssymbol
Figur 9 – Exempel på märkning med klocksymbol

Vänstergängade muttrar skall ges en nedsänkt märkning på en av anliggningsytorna enligt figur 10.
Figur 10 – Märkning av vänstergänga
Märkning krävs för vänstergängade muttrar med gängdiametrar ≥ M6.

Alternativ märkning av vänstergänga enligt figur 11 är tillåten.
ø > s1)
1) s = nyckelvidden
= =
Figur 11 – Alternativ märkning av vänstergänga
3.2.4 Alternativ märkning

Alternativ märkning enligt 3.2.1 till 3.2.3 skall överlåtas till tillverkaren.
14
14 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
3 Märkning
3.2.5 Varumärke (identifikationsmärke)

Tillverkarens varumärke (identifikationsmärke) är obligatoriskt för alla artiklar där det finns
obligatoriska märkningskrav för hållfasthetsklass, under förutsättning att detta är tekniskt möj-
ligt. Förpackningar måste dock alltid vara märkta.
3.3 DIN-specificerade stålmuttrar

3.3.1 DIN-symboler
Tabell 5: Märkningssymboler för DIN-muttrar
Hållfasthetsklass 41) 5 6 8 10 12
Beteckningssymbol |4| |5| |6| |8| | 10 | | 12 |
1) Endast över M16
3.3.2 Identifiering
Muttrar med gängdiametrar ≥ M5 och hållfasthetsklass 8 och högre skall märkas enligt beteck-
ningssystemet beskrivet i avsnitt 3.3.1, genom nedsänkning på en sidoyta. Se figur 12. Upp-
höjd märkning får inte placeras på mutterns anliggningsplan.
|8|
|8|
Figur 12 – Exempel på märkning med beteckningssymbol

DIN-kraven överenstämmer med ISO, se avsnitt 3.2.3.
3.4 Skruvar och muttrar av rostfritt stål

För märkning av vänstergängade fästelement, se avsnitt 3.1.3 och 3.2.3.
3.4.1 Skruvar
Alla sexkantsskruvar och sexkanthålsskruvar med nominell diameter d ≥ M5 skall tydligt
märkas i överensstämmelse med beteckningssystemet enligt avsnitt 4.4. Denna märkning kan
anbringas på andra typer av skruvar där så är tekniskt möjligt och då endast på huvudet.
Märkningen skall omfatta stålsort och hållfasthetsklass samt tillverkarens beteckning (se figur
13). Ytterligare märkning kan anbringas efter tillverkarens val eller på begäran av förbrukaren.
Sådan tilläggsmärkning skall ej kunna förväxlas med någon annan standardiserad märkning
eller identifiering.
Tillverkare Alternativ märkning

för insexskruv
XYZ
XYZ
XYZ A2-70
A2-70
Stålsort Hållfasthetsklass A2-70
Figur 13 – Märkning av rostfria skruvar – Exempel
15
15
3 Märkning
3.4.2 Pinnskruvar och övriga fästelement

Märkning av pinnskruvar och andra fästelement skall göras efter överenskommelse mellan
köpare och säljare.
3.4.3 Muttrar
Muttrar med nominell diameter d ≥ M5, se figur 14, skall märkas med stålsort och
hållfasthetsklass, om så krävs. Och med tillverkares beteckning när så är tekniskt möjligt.
Märkning på mutterns ena ändplan är tillåten och skall utföras med nedsänkta tecken endast
när muttrarnas ena ändplan utgör anliggningsyta. Alternativ märkning på muttrarnas sida är
tillåten. Märkning med hållfasthetsklass krävs om muttrarna inte uppfyller kraven på provbe-
lastning för den högsta hållfasthetsklassen inom stålsorten.
XYZ
XYZ Alternativ märkning
ø > s1)
C3 med spår, endast för
stålsorter A2 och A4
A2-50
Hållfasthetsklass endast för A2 A4

muttrar med lägre hållfasthet
Figur 14 – Märkning av muttrar – exempel på alternativa märkningar
3.4.4 Förpackningar och behållare

Fullständig beteckning är obligatorisk på alla förpackningar eller behållare oavsett storlek.
3.5 Märkningsexempel
Tabell 6:
Skruv Mutter
Märkning Innebörd Märkning Innebörd
Tillverkarbeteckning. Tillverkarbeteckning t.ex.
Inregistrerat varumärke. DOKKA FASTENERS
Första siffran anger en D Första siffran anger en
hundradel av skruvens hundradel av brottgränsen
nom. brottgräns i N/mm2. för den skruv som muttern
I detta fall 800N/mm2. kan användas till utan att
KA 8 gå sönder.
Andra siffran anger förhål-
.8
DOK
I detta fall 800N/mm2

landet mellan skruvens
sträck- och brottgräns i 8
tiondelar.
I detta fall 0,8 (80%) av
M 800N/mm2 =640N/mm2.
Gängsystem.
Icke obligatorisk uppgift.
I detta fall M-gänga.
Tillverkarbeteckning t.ex.
DOKKA FASTENERS
4 Brottgräns = 400 N/mm2

KA
.6
DOK
Sträckgräns = 60% av
400 N/mm2 = 240 N/mm2
Unified - grovgänga
UNC
16
16 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
3 Märkning
På UNC- och UNF-gängad skruv används även SAE-märkning där tre streck innebär SAE-
Grade 5, vilket motsvarar ungefär 8.8 och fem streck innebär SAE-Grade 8, vilket motsvarar
ungefär för 10.9. Denna typ av märkning visas i figur 16 och figur 17.
Tabell 7: Märkningsexempel, sexkantsskruv
Sexkantsskruv
KA 4 KA 4
KA 8 KA 8 KA 8 KA 1 K
OK A
K
OK A
DOK
DOK
D
.6
.6
0.
DOK
DOK
DOK
DOK
.8
.8
.8
9
NC NF
U
M UNC M UNC UNF M
Figur 15 – Hållf.klass 4.6 Figur 16 – Hållf.klass 8.8 Figur 17 – Hållf.klass 10.9
Tabell 8: Märkningsexempel, tilläggsmarkering

Sexkantsskruv, borlegerat stål
KA 1
0.
DOK
9
M
Figur 18 – Streck under hållfasthetsbeteckningen
Tabell 9: Märkningsexempel, sexkantshålskruv

Sexkanthålsskruv
DOKKA 8.8 M DOKKA 8.8 UNC
Figur 19 – 8.8, M-gänga Figur 20 – 8.8, UNC-gänga
DOKKA 12.9 M
Figur 21 – 12.9, M-gänga Figur 22 – 12.9, UNC-gänga
Tabell 10: Märkningsexempel, sexkantsmutter

Sexkantsmutter
D D D
8 8 10
UNC- och UNC- och UNF- UNC- och UNF-

M-gänga, ISO och DIN UNF-gänga gänga M-gänga gänga
Kallformad Varmsmidd Kallformad
Figur 23 – Hållf.klass 8 + SAE Grade 5 Figur 24 – Hållf.klass 10 +
SAE Grade 8
17
17
3 Märkning
18
18 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
4 Hållfasthet
4.1 Stålskruv
Utdrag ur ISO 898-1:1999.
4.1.1 Omfattning och tillämpning
Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av
kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer mellan 10°C till 35°C.
Produkter som uppfyller kraven i denna del av ISO 898 utvärderas endast i angivet område för
omgivningstemperatur och innehåller kanske inte de angivna mekaniska och fysikaliska egen-
skaperna vid högre eller lägre temperaturer. Uppmärksamhet riktas mot annex A som ger
exempel på undre sträckgräns och förlängningsgräns Rp0,2, vid förhöjda temperaturer.
Vid temperaturer lägre än området för omgivningstemperaturen kan betydande förändringar av
egenskaperna – särskilt slagseghet – inträffa. När fästelement skall användas över eller under
området för omgivningstemperaturen är det användarens ansvar att se till att de mekaniska och
fysikaliska egenskaperna är lämpliga för dennes specifika arbetsförhållanden.
Vissa fästelement kan inte uppfylla kraven på drag- eller vridhållfasthet enligt denna del av
ISO 898 beroende på huvudets geometri som minskar skjuvarean i huvudet jämfört med spän-
ningsarean hos gängan, såsom för sänkhuvud och cylinderhuvud.
Denna del av ISO 898 gäller för skruvar och pinnskruvar.
- med grovgänga M1,6 till och med M39, och fingänga M8 x 1 till och med M39 x 3
- med triangulär ISO-gänga enligt ISO 68-1
- med diameter/stigningskombinationer enligt ISO 261 och ISO 262
- med gängtoleranser enligt ISO 965-1 och ISO 965-2
- tillverkade av kolstål eller legerat stål
Den gäller ej för stoppskruvar och liknande gängade fästelement som inte utsätts för dragspän-
ningar (se ISO 898-5).
Den anger ej krav på sådana egenskaper som
- svetsbarhet
- korrosionsbeständighet
- förmåga att motstå temperaturer över 300°C (+250°C för 10.9) eller under -50°C;
- motstånd mot skjuvspänning
- utmattningsmotstånd.
ANM. - Beteckningssystemet enligt denna del av ISO 898 får även användas för storlekar
utanför de gränser som anges i detta avsnitt (t.ex. d > 39 mm), under förutsättning att
alla mekaniska egenskaper för de olika hållfasthetsklasserna innehålls.
19
19
4 Hållfasthet
4.1.2 Beteckningssystem
Beteckningssystemet för skruvar och pinnskruvar framgår av tabell 11. Abskissan (X-axeln)
ger värden för nominell brottgräns, Rm, i N/mm2 , medan ordinatan (Y-axeln) ger värden för
minimum brottförlängning, Amin, uttryckt i procent.
Symbolen för hållfasthetsklassen består av två siffror:
- den första anger 1/100 av den nominella brottgränsen i Newton per kvadratmillimeter (se Rm
i tabell 13)
- den andra anger 10 gånger förhållandet mellan undre sträckgräns ReL (eller förlängnings-
gräns Rp0,2) och nominell brottgräns Rm (sträckgränsförhållande)
Multiplicering av dessa två siffror ger 1/10 av sträckgränsen i Newton per kvadratmillimeter.
Undre sträckgränsen ReL (eller förlängningen Rp0,2) och minimum brottgräns Rm är lika eller
större än de nominella värdena (se tabell 13)
Tabell 11: Koordinatsystem
Nominell brottsgräns, Rm N/mm2 300 400 500 600 700 800 900 1000 1200 1400
7
8
6.8 12.9
9
10.9
10
5.8 9.8 1
12
8.8
Min. brottförlängning, Amin % 14
4.8
16
18
20
22 5.6
4.6
25
3.6
30
Förhållande mellan sträckgräns och brottgräns
Beteckningens andra siffra .6 .8 .9
Undre sträckgräns ReL eller förlängningsgräns Rp0,2

x 100
Nominell brottsgräns, Rm 60 80 90
1) Gäller endast t.o.m. M16 gängdiameter
ANM. Trots att ett stort antal hållfasthetsklasser är specificerade i denna del av ISO 898 bety-
der det inte att alla klasser är lämpliga för alla produkter. Ytterligare upplysningar
beträffande tillämpning av de specifika hållfasthetsklasserna ges i respektive produkt-
standarder. För ej standardiserade produkter rekommenderas att följa det val som
redan gjorts för liknande standardiserade produkter.
20
20 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
4.1.3 Material
Tabell 12 specificerar stål för de olika hållfasthetsklasserna för skruvar och pinnskruvar.
Minimum anlöpningstemperatur enligt tabell 12 är tvingande för hållfasthetsklasserna 8.8
t.o.m. 12.9
Den kemiska sammansättningen är tvingande endast för skruvar som ej dragprovas.
Tabell 12: Stål
Gränser för kemisk sammansättning
Anlöpnings-
Hållfast–
hetsklass Material och värmebehandling C P S B1 temperatur
min
min max max max max
2)
3.6 - 0,2 0,05 0,06 0,003 -
2)
4.6 - 0,55 0,05 0,06 0,003 -
4.8 2) Kolstål - 0,55 0,05 0,06 -
5.6 0,15 0,55 0,05 0,06 0,003 -
2)
5.8 - 0,55 0,05 0,06 -
2)
6.8 - 0,55 0,05 0,06 -
8.8 3) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor,
Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,4 0,035 0,035 0,003 425
Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425

9.8 Kolstål med tillsatser (t.ex. bor,
Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,35 0,035 0,035 0,003 425
Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425

10.9 5) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor,
0,15 0,35 0,035 0,035 0,003 340
Mn eller Cr), härdat och anlöpt
10.9 6) Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 0,003 425
Kolstål med tillsatser (t.ex. bor,
Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,2 4) 0,55 0,035 0,035 425
Legerat stål härdat och anlöpt 7) 0,2 0,55 0,035 0,035 425
6) 8) 9) Legerat stål härdat och anlöpt 7)
12.9 0,28 0,5 0,035 0,035 0,003 380
1) Borinnehållet får uppgå till 0,005% förutsatt att det icke effektiva boret kontrolleras genom tillskott av titan och/eller aluminium.
2) Automatstål tillåts för dessa hållfasthetsklasser med följande maximihalter av svavel 0,34%, fosfor 0,11% och bly 0,35%.
3) För nominella diametrar över M20 kan det vara nödvändigt att använda stål föreskrivna för hållfasthetsklass 10.9 för att uppnå tillräcklig
härdbarhet.
4) För enkla kolstål med bortillsats med en kolhalt under 0,25% (chargeanalys) skall minsta manganhalten vara 0,6% för hållfasthetsklass 8.8
och 0,7% för 9.8, 10.9 och 10.9.
5) Produkter skall ytterligare märkas genom att symbolen för hållfasthetsklass stryks under (se avsnitt 9). Alla egenskaper för 10.9 som anges
i tabell 3 skall uppfyllas av 10.9, men dess lägre anlöpningstemperatur ger den andra egenskaper beträffande spänningsrelaxation vid
förhöjda temperaturer (se bilaga A).
6) För materialen i dessa hållfasthetsklasser, är det tänkt att de bör ha tillräcklig härdbarhet för att säkerställa att strukturen i kärnan hos den
gängade delen av fästelementet till omkring 90% består av martensit i härdat tillstånd före anlöpning.
7) Detta legerade stål skall åtminstone innehålla följande minimimängd av ett av följande grundämnen: krom 0,30%, nickel 0,30%, molybden
0,20%, vanadin 0,10%. Där grundämnena anges som en kombination av två, tre eller fyra och har ett legeringsinnehåll lägre än de som
anges ovan, är det gränsvärde som skall tillämpas för klassbestämning, 70% av summan av de individuella gränsvärden som anges ovan för
de två, tre eller fyra grundämnen som berörs.
8) Ett vitt fosfatberikat ytskikt som kan upptäckas vid metallografisk undersökning tillåts inte på ytor utsatta för dragspänningar hos
hållfasthetsklass 12.9.
9) Den kemiska sammansättningen och anlöpningstemperaturen är under utredning.
21
21
4 Hållfasthet
4.1.4 Mekaniska egenskaper

Vid provning ISO 898-1:1988 skall skruvarna vid rumstemperatur uppfylla hållfasthetskraven
enligt tabell 13.
Tabell 13: Hållfasthetskrav för skruvar och pinnskruvar
Hållfasthetskrav 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.81) 9.82) 10.9 12.9
d≤16 d>16
Brottgräns, nom 300 400 500 600 800 800 900 1000 1200
Rm 4) 5), N/mm2 min 330 400 420 500 520 600 800 830 900 1040 1220
Vickershårdhet, min 95 120 130 155 160 190 250 255 290 320 385
HV, F ≥ 98 N max 2206) 250 320 335 360 380 435
Brinellhårdhet, min 90 114 124 147 152 181 238 242 276 304 366
HB, F = 30D2 max 2096) 238 304 318 342 361 414
Rockwellhårdhet, HR min HRB 52 67 71 79 82 89 —
min HRC — 22 23 28 32 39
max HRB 95,06) 99,5 —
max HRC — 32 34 37 39 44
7)
Ythårdhet, HV 0,3 max —
Undre sträckgräns 8) nom 180 240 320 300 400 480 —
ReL, N/mm2 min 190 240 340 300 420 480 —
Förlängningsgräns 9) nom — 640 640 720 900 1080
Rp0,2, N/mm2 min — 640 660 720 940 1100
Spänning vid 0,94 0,94 0,91 0,93 0,9 0,92 0,91 0,91 0,9 0,88 0,88
provbelastning, Sp N/mm2 180 225 310 280 380 440 580 600 650 830 970
Brottförlängning, A min 25 22 14 20 10 8 12 12 10 9 8
Spänning vid sneddragning 5) Värdena för fullgrova skruvar (ej pinnskruvar) ska inte vara mindre än min-värdena för
brottgräns enligt ovan.
Slagseghet, J min — 25 — 30 30 25 20 15
Snedslagning av huvud Inget brott
Min. Höjd på ej avkolad — 1/2H1 2/3H1 3/4H1
zon på gängan, E
Max. Djup av fullständig mm — 0,015
avkolning, G,
1) För skruvar i hållfasthetsklass 8.8 med diameter d≤16 mm finns en ökad risk för att gängan i muttern skjuvas av i händelse av oavsiktlig
överförspänning som ger en kraft större än provkraften. Hänvisning till ISO 898-2 rekommenderas.
2) Gäller endast för nominella gängdiametrar d ≤ 16 mm.
3) För stålbyggnadsskruv är gränsen 12 mm.
4) Minsta dragbrottgräns gäller för produkter med nominell längd l ≥ 2,5d. Minsta hårdhet gäller för produkter med längd l < 2,5d och övriga
produkter som inte kan dragprovas (t.ex. beroende på huvudform).
5) Vid provning av färdiga skruvar och pinnskruvar skall de dragbrottskrafter som skall användas för uträkning av Rm uppfylla de värden som
anges i tabell 6 och 8.
6) Det avlästa värdet vid en hårdhetsmätning gjord på änden av en skruv eller pinnskruv får maximalt vara 250 HV, 238 HB eller 99,5 HRB.
7) Ythårdheten får inte vara mer än 30 Vickersenheter högre än den uppmätta kärnhårdheten på produkten när både yt- och kärnhårdhet
bestäms med HV 0,3. För hållfasthetsklass 10.9 godtas ingen hårdhetsökning vid ytan som indikerar att ythårdheten överskrider 390 HV.
8) Om undre sträckgränsen ReL ej kan bestämmas är det tillåtet att mäta förlängningsgränsen Rp02. För hållfasthetsklasserna 4.8, 5.8 och 6.8
ges värdena ReL endast för uträkning. De är inte provningsvärden.
9) Sträckgränsförhållandet enligt beteckningssystemet för hållfasthetsklass och minsta förlängningsgränsen Rp02 gäller för svarvade provsta-
var. Om dessa värden har erhållits med färdiga skruvar kan de avvika beroende på tillverkninngmetod och inflytande från storlek.
4.1.5 Min. Brottkrafter

Tabell 14: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med grov stigning
Nom. Hållfasthetsklass
Gänga 1)
Spännings- 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9
(d)
area mm2
Min. Brottkraft (As x Rm), N
M3 5,03 1660 2010 2110 2510 2620 3020 4020 4530 5230 6140
M3,5 6,78 2240 2710 2850 3390 3530 4070 5420 6100 7050 8270
M4 8,78 2900 3510 3690 4390 4570 5270 7020 7900 9130 10700
M5 14,2 4690 5680 5960 7100 7380 8520 11350 12800 14800 17300
M6 20,1 6630 8040 8440 10000 10400 12100 16100 18100 20900 24500
M7 28,9 9540 11600 12100 14400 15000 17300 23100 26000 30100 35300
M8 36,6 12100 14600 15400 18300 19000 22000 29200 32900 38100 44600
M10 58 19100 23200 24400 29000 30200 34800 46400 52200 60300 70800
M12 84,3 27800 33700 35400 42200 43800 50600 674002) 75900 87700 103000
M14 115 38000 46000 48300 57500 59800 69000 920002) 104000 120000 140000
M16 157 51800 62800 65900 78500 81600 94000 1250002) 141000 163000 192000
M18 192 63400 76800 80600 96000 99800 115000 159000 — 200000 234000
M20 245 80800 98000 103000 122000 127000 147000 203000 — 255000 299000
M22 303 100000 121000 127000 152000 158000 182000 252000 — 315000 370000
M24 353 116000 141000 148000 176000 184000 212000 293000 — 367000 431000
M27 459 152000 184000 193000 230000 239000 275000 381000 — 477000 560000
M30 561 185000 224000 236000 280000 292000 337000 466000 — 583000 684000
M33 694 229000 278000 292000 347000 361000 416000 576000 — 722000 847000
M36 817 270000 327000 343000 408000 425000 490000 678000 — 850000 997000
M39 976 322000 390000 410000 488000 508000 586000 810000 — 1020000 1200000
1) När ingen annan gängstigning anges i gängbeteckningen avses grov stigning. Detta anges i ISO 261 och ISO 262.
2) För stålbyggnadsskruv gäller värdena 70 000, 95 500 respektive 130 000 N
22
22 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
Tabell 15: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med fin stigning
Gänga Spännings- 3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9
area mm2 Min. Brottkraft (As x Rm), N
M8 x 1 39,2 12900 15700 16500 19600 20400 23500 31360 35300 40800 47800
M10 x 1 64,5 21300 25800 27100 32300 33500 38700 51600 58100 67100 78700
M10 x 1,25 61,2 20200 24500 25700 30600 31800 36700 49000 55100 63600 74700
M12 x 1,25 92,1 30400 36800 38700 46000 47900 55300 73700 82900 95800 112000
M12 x 1,5 88,1 29100 35200 37000 44100 45800 52900 70500 79300 91600 107500
M14 x 1,5 125 41200 50000 52500 62500 65000 75000 100000 112000 130000 152000
M16 x 1,5 167 55100 66800 70100 83500 86800 100000 134000 150000 174000 204000
M18 x 1,5 216 71300 86400 90700 108000 112000 130000 179000 — 225000 264000
M20 x 1,5 272 89800 109000 114000 136000 141000 163000 226000 — 283000 332000
M22 x 1,5 333 110000 133000 140000 166000 173000 200000 276000 — 346000 406000
M24 x 2 384 127000 154000 161000 192000 200000 230000 319000 — 399000 469000
M27 x 2 496 164000 194000 208000 248000 258000 298000 412000 — 516000 605000
M30 x 2 621 205000 248000 261000 310000 323000 373000 515000 — 646000 758000
M33 x 2 761 251000 304000 320000 380000 396000 457000 632000 — 791000 928000
M36 x 3 865 285000 346000 363000 432000 450000 519000 718000 — 900000 1055000
M39 x 3 1030 340000 412000 433000 515000 536000 618000 855000 — 1070000 1260000
4.1.6 Sträckgräns vid förhöjda temperaturer

De mekaniska egenskaperna på skruv varierar på en mängd olika sätt när temperaturen ökar.
Tabell 16, som endast är en orientering, ger en ungefärlig bild av reduktionen i sträckgränsen,
eller förlängningsgränsen, som kan upplevas vid olika förhöjda temperaturer. Dessa data kan,
och skall, därför ej användas som krav
Tabell 16: Undre sträckgräns eller förlängningsgräns vid förhöjda temperaturer
Temperatur °C
Hållfasthets- +20 +100 +200 +250 +300
klass
Undre sträckgräns, ReL eller förlängningsgräns Rp0,2 N/mm2
5.6 300 270 230 215 195
8.8 640 590 540 510 480
10.9 940 875 790 745 705
10.9 940 - - - -
12.9 1100 1020 925 875 825
Kontinuerlig användning av dessa hållfasthetsklasser i förhöjda temperaturer kan resultera i

betydande förluster i klämkraft. 100 timmar i 300°C resulterar typiskt i klämkraftsförluster
som överstiger 25% av den initiala klämkraften beroende på reduktionen i sträckgräns.
4.2 ISO-Specificerade Stålmuttrar

Utdrag ur ISO 898-2:1992 och ISO 898-6:1994.
ISO 898-2:1992 och ISO 898-6:1994 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med spe-
cificerade provkrafter vid provning i rumstemperatur (se ISO 1). Egenskaperna är olika vid
högre respektive lägre temperatur. Standarderna gäller för muttrar;
- med nominell diametrar , d, (fingänga från M8) upp till och med M39;
- med triangulär ISO gänga och med diameter och stigning enligt ISO 68 och ISO 262;
- med diameter/delningskombinationer enligt ISO 261
- med gängtolerans 6H enligt ISO 965-1 och 965-2;
- med specificerade mekaniska krav;
- med nyckelvidder enligt ISO 272 eller motsvarande;
- med nominella höjder 0,5 D;
- tillverkade av kolstål eller legerat stål.
23
23
4 Hållfasthet
Den gäller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom:

- låsegenskaper (se ISO 2320);
- svetsbarhet;
- korrosionsbeständighet (se ISO 3506);
- förmåga att motstå temperaturer över +300°C eller under -50°C.
ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250°C.
- För speciella produkter, som t ex höghållfasta muttrar för stålbyggnadsändamål och
muttrar med överdimensionerade gängor för användning tillsammans med varm-
förzinkade skruvar, framgår lämpliga värden av respektive produktstandarder.
- För skruvförband med större gängtoleranser an 6H/6g ökar risken för gängskjuvning;
se också tabell 17.
- Vid gängtoleranser andra eller större än 6H måste den ökade risken för gängskjuvning
uppmärksammas (se tabell 17).
Tabell 17: Reducering av gänghållfasthet
Gänga Provkraft, % Gängtoleranser
över tom 6H 7H 6G
— M2,5 100 — 95,5
M2,5 M7 100 95,5 97
M7 M16 100 96 97,5
M16 M39 100 98 98,5
4.2.2.1 Muttrar med nominella höjder ≥ 0,8 D (effektiv gänglängd ≥ 0,6 D)
Muttrar med nominell höjd ≥ 0,8 D (effektiv gänglängd ≥ 0,6 D) betecknas med en siffra som
indikerar den högsta hållfasthetsklassen för de skruvar med vilka de kan paras.
Fästelement kan brista genom överförspänning. Denna bristning kan uppträda som brott i
skruvstammen eller avskjuvning av gängorna i muttern eller på skruven. Brott i stammen sker
plötsligt och är därför lätt att uppmärksamma. Avskjuvning av gängor sker gradvis och är där-
för svårare att upptäcka. Detta medför en risk för att delvis skadade fästelement blir kvar i
skruvförbandet.
Det är därför önskvärt att skruvförband konstrueras så att brott alltid uppstår i skruvstammen,
men tyvärr beror hållfastheten mot avskjuvning av gängor på så många faktorer (hållfasthet
hos mutter- och skruvmaterial, spel mellan gängor, nyckelviddsmått etc) att muttrarna skulle
tvingas bli orimligt höga för att garantera ett sådant brott vid alla tillfällen.
En skruv med gänga M5 (M8 för fingänga) t o m M39 i en viss hållfasthetsklass monterad ihop
med en mutter i motsvarande hållfasthetsklass (se tabell 18 för grovgänga och tabell 19 för
fingänga) är tänkt att utgöra ett förband som kan förspännas till skruvens provkraft utan risk
för avskjuvning av gängor.
Skulle emellertid förspänningen ske till ett värde över provkraften, är avsikten att muttrarna
skall vara så utformade att 10% av de för högt förspända förbanden brister genom brott i skru-
ven för att varna användaren att den använda monteringsmetodiken är olämplig.
ANM - För mer detaljerad information om påkänningar i skruvförband, se bilaga A i ISO 898-
2:1992
24
24 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
Tabell 18: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd ≥ 0,8 D och grovgänga
Mutterns Mutter
Motgående skruv
hållfasthetsklass Typ 11) Typ 21)
Hållfasthetsklass Nominell diameter Nominell diameter
4 3.6; 4.6; 4.8 d > 16 d > 16 -
3.6; 4.6; 4.8 d ≤ 16 d ≤ 39 -
5
5.6; 5.8 d ≤ 39
6 6.8 d ≤ 39 d ≤ 39 -
8.8 d ≤ 39 d ≤ 39 d > 16
8
d ≤ 39
9 9.8 d ≤ 16 - d ≤ 16
10 10.9 d ≤ 39 d ≤ 39 -
12 12.9 d ≤ 39 d ≤ 16 d ≤ 39
ANM - Allmänt gäller att muttrar i högre hållfasthetsklass kan ersätta muttrar i lägre hållfasthetsklass.
Detta rekommenderas för skruv-mutterförband som kommer att belastas högre än sträckgränsen eller
provspänningen.
Tabell 19: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd ≥ 0,8 D och ISO metrisk fingänga
Mutterns Mutter
Motgående skruv
hållfasthetsklass Typ 11) Typ 21)
Hållfasthetsklass Nominell diameter Nominell diameter
6 ≤ 6.8 d ≤ 39 d ≤ 39 -
8 8.8 d ≤ 39 d ≤ 39 d ≤ 16
10 10.9 d ≤ 39 d ≤ 16 d ≤ 39
12 12.9 d ≤ 16 - d ≤ 16
1) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032).
4.2.2.2 Muttrar med nominella höjder ≥ 0,5 D och < 0,8 D

(effektiv gänglängd ≥ 0,4 D och < 0,6 D)
Muttrar med nominella höjder ≥ 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd ≥ 0,4 D och < 0,6 D)
betecknas med en kombination av två siffror; den andra siffran anger nominell spänning vid
provbelastning med en härdad dorn; medan den första siffran anger att belastbarheten i ett
skruvförband är lägre i jämförelse med belastbarheten med en härdad dorn samt även i jämfö-
relse med ett skruvförband såsom beskrivet i avsnitt 4.2.2.1, se tabell 18.
Den effektiva belastbarheten bestäms inte enbart av hårdheten och den effektiva gänglängden,
utan även av brottgränsen på den skruv med vilken muttrarna monteras.
Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrarna framgår av tabell 20.
Provkraftvärden framgår av tabell 21. Tabell 23 ger en vägledning för minsta förväntade brott-
kraft vid avskjuvning av gängan när dessa muttrar monteras med skruvar i olika håll-
fasthetsklasser.
Tabell 20: Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrar
med nominell höjd ≥ 0,5 D och < 0,8 D
Nominell spänning vid Aktuell spänning
Mutterns provbelastning vid provbelastning
hållfasthetsklass
N/mm2 N/mm2
04 400 380
05 500 500
25
25
4 Hållfasthet
4.2.3 Provkrafter
Provkrafter för grovgänga är specificerade i tabell 21 och för metrisk ISO gänga med fin stig-
ning tabell 22.
Tabell 21: Provkrafter, grovgänga
Hållfasthetsklass
Nom.
Spänn- 04 05 4 5 6 8 9 10 12
Gänga1)
ingsarea Provkraft (As x Sp ), N
mm 2
Typ 11) Typ 11) Typ 11) Typ 11) Typ 21) Typ 21) Typ 11) Typ 11) Typ 21)
M3 5,03 1910 2500 — 2600 3000 4000 — 4500 5200 5700 5800
M3,5 6,78 2580 3400 — 3550 4050 5400 — 6100 7050 7700 7800
M4 8,78 3340 4400 — 4550 5250 7000 — 7900 9150 10000 10100
M5 14,2 5400 7100 — 8250 9500 12140 — 13000 14800 16200 16300
M6 20,1 7640 10000 — 11700 13500 17200 — 18400 20900 22900 23100
M7 28,9 1100 14500 — 16800 19400 24700 — 26400 30100 32900 33200
M8 36,6 13900 18300 — 21600 24900 31800 — 34400 38100 41700 42500
M10 58 22000 29000 — 34200 39400 50500 — 54500 60300 66100 67300
M12 84,3 32000 42200 — 51400 59000 74200 — 80100 88500 98600 100300
M14 115 43700 57500 — 70200 80500 101200 — 109300 120800 134600 136900
M16 157 59700 78500 — 95800 109900 138200 — 149200 164900 183700 186800
M18 192 73000 96000 97900 121000 138200 176600 107900 176600 203500 — 230400
M20 245 93100 122500 125000 154400 176400 225400 218100 225400 259700 — 294000
M22 303 115100 151500 154500 190900 218200 278800 269700 278800 321200 — 363600
M24 353 134100 176500 180000 222400 254200 324800 314200 324800 374200 — 423600
M27 459 174400 229500 234100 289200 330500 422300 408500 422300 486500 — 550800
M30 561 213200 280500 286100 353400 403900 516100 499300 516100 594700 — 673200
M33 694 263700 347000 353900 437200 499700 638500 617700 638500 735600 — 832800
M36 817 310500 408500 416700 514700 588200 751600 727100 751600 866000 — 980400
M39 976 370900 488000 497800 614900 702700 897900 868600 897900 1035000 — 1171000
Tabell 22: Provkrafter, metrisk ISO gänga med fin stigning

Hållfasthetsklass
Nom. 04 05 6 8 10 12
Gänga 1) Spännings-
area mm2 Provkraft (As x Sp ), N
Typ 11) Typ 11) Typ21) Typ 11) Typ 21) Typ 21)
M8 x 1 39,2 14900 19600 30200 37400 34900 43100 41300 47000
M10 x 1 64,5 24500 32200 49600 61600 57400 71000 68000 77400
M10 x 1,25 61,2 23300 30600 47100 58400 54500 67300 64600 73400
M12 x 1,25 92,1 35000 46000 71800 87900 82000 102200 97200 110500
M12 x 1,5 88,1 33500 44000 68700 84100 78400 97800 92900 105700
M14 x 1,5 125 47500 62500 97500 119400 111200 138700 131900 150000
M16 x 1,5 167 63500 83500 130300 159500 148600 185400 176200 200400
M18 x 1,5 215 81700 107500 187000 221500 — — 232200 —
M18 x 2 204 77500 102000 177500 210100 — — 220300 —
M20 x 1,5 272 103400 136000 236600 280200 — — 293800 —
M20 x 2 258 98000 129000 224500 265700 — — 278600 —
M22 x 1,5 333 126500 166500 289700 343000 — — 359700 —
M22 x 2 318 120800 159000 276700 327500 — — 343400 —
M24 x 2 384 145900 192000 334100 395500 — — 414700 —
M27 x 2 496 188500 248000 431500 510900 — — 535700 —
M30 x 2 621 236000 310500 540300 639600 — — 670600 —
M33 x 2 761 289200 380500 662100 783800 — — 810100 —
M36 x 3 865 328700 432500 804400 942800 — — 943200 —
M39 x 3 1030 391400 515000 957900 1123000 — — 1112000
1) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032).
26
26 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
4.2.4 Brottkrafter för muttrar med nominell höjd ≥ 0,5 D och < 0,8 D
De värden på brottkrafter som, för vägledning, anges i tabell 23, gäller skruvar i olika
hållfasthetsklasser. Avskjuvning av skruvens gänga är den troliga orsaken till brott för skruvar
i lägre hållfasthetsklasser, medan avskjuvning av mutterns gängor kan förväntas i kombination
med skruvar i högre hållfasthetsklasser.
Tabell 23: Min spänning i skruven vid gängskjuvning
Mutterns Min spänning i skruven vid gängskjuvning

Mutterns spänning vid N/mm2 för skruvar i hållfasthetsklass
hållfasthets- provbelastning
klass N/mm2 6.8 8.8 10.9 12.9
04 380 260 300 330 350
05 500 290 370 410 480
4.3 DIN-Specificerade stålmuttrar
Utdrag ur DIN 267-4:Augusti 1983

DIN 267 Del 4:Augusti 1983 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med specificerade
provkrafter. Standarden gäller för muttrar;
- med specificerade mekaniska krav;
- med nominell diameter , d, (fingänga från M8) upp till och med M39;
- med triangulär ISO gänga enligt DIN 13 Del 13;
- med gängtolerans 6G och 4H - 7H enligt DIN 13 Del 15;
- med nominella höjder 0,8 D;
- med nyckelvidder 1,45 D;
Denna standard gäller inte för muttrar med hållfasthetsklasser enligt ISO 898-2 eller DIN 267
Del 23 (ISO-Klasser)
Den gäller heller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom:
- låsegenskaper (se DIN 267 Del 15);
- svetsbarhet;
- korrosionsbeständighet (se DIN 267 Del 11);
- förmåga att motstå temperaturer över +300°C eller under -50°C (DIN 267 Del 13).
ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250°C.
- För skruvförband med större gängtoleranser än 6H/6g ökar risken för gängskjuvning
Tabell 24: Beteckningssymboler för DIN-muttrar
Hållfasthetsklass 41) 5 6 8 10 12
Provspänning, Sp N/mm2 400 500 600 800 1000 1200
Beteckningssymbol |4| |5| |6| |8| | 10 | | 12 |
1) Endast över M16
27
27
4 Hållfasthet
4.3.3 Provkrafter
Muttrar med provkrafter över 350000 N (värden under trappstegslinjen) behöver inte testas
med provkraft. För dessa muttrar kan en min hårdhet avtalas mellan leverantör och köpare.
Tabell 25: Provkrafter, Grovgänga
Gänga1) Spänningsarea 4 5 6 8 10 12
mm2 Provkraft (As x Sp ), N
M3 5,03 — 2500 3000 4000 5000 6000
M3,5 6,78 — 3400 4050 5400 6800 8150
M4 8,78 — 4400 5250 7000 8750 10500
M5 14,2 — 7100 8500 11400 14200 17000
M6 20,1 — 10000 12000 16000 20000 24000
M7 28,9 — 14500 17300 23000 29000 34700
M8 36,6 — 18300 22000 29000 36500 43000
M10 58 — 29000 35000 46000 58000 69500
M12 84,3 — 42100 50500 67000 84000 100000
M14 115 — 57500 69000 92000 115000 138000
M16 157 — 78500 94000 126000 157000 188000
M18 192 76800 96000 115000 154000 192000 230000
M20 245 98000 122000 147000 196000 245000 294000
M22 303 121000 151000 182000 242000 303000 364000
M24 353 141000 176000 212000 282000 353000 423000
M27 459 184000 230000 276000 367000 459000 550000
M30 561 224000 280000 336000 448000 561000 673000
M33 694 277000 347000 416000 555000 694000 833000
M36 817 327000 408000 490000 653000 817000 980000
M39 976 390000 488000 585000 780000 976000 1170000
Tabell 26: Provkrafter, Metrisk DIN gänga med fin stigning

Hållfasthetsklass
Nom.
Gänga1) 5 6 8 10 12
Spänningsarea mm2
Provkraft (As x Sp ), N
M8 x 1 39,2 19600 23500 31000 39000 47000
M10 x 1 64,5 32200 38700 51500 64500 77500
M10 x 1,25 61,2 30600 37000 49000 61000 73500
M12 x 1,25 92,1 46000 55000 74000 92000 110000
M12 x 1,5 88,1 44000 53000 70000 88000 106000
M14 x 1,5 125 62200 75000 100000 125000 150000
M16 x 1,5 167 83500 100000 134000 167000 200000
M18 x 1,5 215 108000 129000 173000 216000 259000
M18 x 2 204 102000 122000 163000 204000 245000
M20 x 1,5 272 136000 163000 218000 272000 326000
M20 x 2 258 129000 155000 206000 258000 310000
M22 x 1,5 333 166000 200000 266000 333000 400000
M22 x 2 318 159000 191000 254000 318000 382000
M24 x 2 384 192000 230000 307000 384000 460000
M27 x 2 496 248000 298000 397000 496000 595000
M30 x 2 621 310000 373000 497000 621000 745000
M33 x 2 761 380000 456000 608000 761000 914000
M36 x 3 865 432000 519000 692000 865000 1040000
M39 x 3 1030 501000 618000 825000 1030000 1240000
28
28 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
4 Hållfasthet
4.4 Skruvar och muttrar i rostfritt material

Följande avsnitt är ett utdrag ur ISO 3506:1997 med undantag av avsnitt 4.4.4 val av material
ISO 3506:1997 omfattar allmänna tekniska data för skruvar och muttrar tillverkande av auste-
nitiska, ferritiska och martensitiska rostfria stål.
ISO 3506:1997 används till bult, skruv och pinnskruv:
- med nominell diameter från och med 1,6 upp till och med M39
- för alla ISO metriska trilobulära gängor i enlighet med ISO 68 och med diameter och stig-
ningar i enlighet med ISO 261 och 262.
-oberoende form
För mutter av oberoende form där:
- med nyckelvidd på mutter som är specificerad i ISO 272
- nominell höjd större än eller lika med 0,5 d.
ISO 3506:1997 definierar inte korrosions- eller oxidationsbeständighet i viss miljö. Den fast-
lägger endast stålsorter för fästelement av rostfria stål. Några har mekaniska egenskaper som
är lämpliga för användning vid temperaturer ned till -200°C i luft. Några har oxidations-
beständighet för användning vid temperaturer upp till +800°C i luft.
Acceptabel korrosions- och oxidationsbeständighet samt mekaniska hållfasthetsvärden för
användning vid förhöjd temperatur eller vid temperaturer under 0°C måste bli föremål för
överenskommelser mellan förbrukare och leverantör.
Beteckning för fästelement visas i figur 25. Stålsorter och hållfasthetsklasser anges med en
fyrställig beteckning bestående av en bokstav följd av tre siffror. Bokstaven anger den all-
männa ståltypen enligt följande:
A för austenitiskt stål
C för martensitiskt stål
F för ferritiskt stål
Den första siffran efter bokstaven betecknar legeringselementen som ingår i ståltyperna A, C
eller F. De två sista siffrorna anger hållfasthetsklass (glödgat, kallbearbetat eller härdat till-
stånd), t.ex.;
A2-70 = austenitiskt stål, kallbearbetat, dragbrottgräns min 700 N/mm2
C4-70 = martensitiskt 12% kromstål, härdat och anlöpt, dragbrottgräns min 700 N/mm2
Ståltyper 1) Austenitiska Ferritiska Martensitiska
Identifiering A1 A2 A4 F1 C1 C4 C3
av stålsorter2)
Hållfasthets- 50 70 80 45 60 50 70 80
klass
Mjuk Kall- Hög- Mjuk Kall- Mjuk Seg- Seg-
bearbetad hållfast bearbetad härdad härdad
Figur 25 – Beteckningssystem för fästelement av rostfria stål
29
29
4 Hållfasthet
4.4.3 Mekaniska egenskaper

Värden för mekaniska egenskaper för olika stålsorter ges i tabell 27 och tabell 29.
Tabell 27: Mekaniska egenskaper för fästelement av austenitiska stål
Hållfast- Gäng-
Ståltyp Stålsort hetsklass diameter Skruv 1) Mutter
Brottgräns Sträckgräns Förlängning

Provspän-
Rm Rp0,2 ning Sp
A l 3) min
N/mm2 min N/mm2 min N/mm2 min
A1, A2 50 ≤ M39 500 210 0,6d 500
Austenitisk och 70 M24 4) 700 450 0,4d 700
A4 80 M24 4) 800 600 0,3d 800
1) Avser färdig skruv (ej provstav).
2) Alla mekaniska hållfasthetsvärden är beräknade med avseende på gängans spänningsarea.
3) Förlängning anges i mm x nominell skruvdiameter. Kortaste skruvlängd=3d (inspänningslängd=2d). Längsta skruvlängd=8d.
4) För diametrar d > M24 i höghållfasta stål skall överenkommelse om hållfasthetsvärdena träffas mellan förbrukare och tillverkare eftersom
det för de givna värdena för brottgräns enligt tabell 27 kan förekomma alternativa värden för sträckgräns.
ANM Observera att själva hållfastheten på klass 70 skiljer sig avsevärt mellan DIN- och
ISO-specificerade fästelement, se tabell 28.
Tabell 28: Mekaniska egenskaper för DIN-specificerade fästelement av austenitiska stål i klass 70
Hållfasthetsklass Gängdiameter Skruv 1) Mutter
Brottgräns Rm2) Sträckgräns Rp0,2 Förlängning Provspänning Sp
N/mm2 min N/mm2 min A l 3) min N/mm2 min
≤ M20 700 450 0,4d 700
70
> M20 ≤ M30 4) 500 250 0,4d 500
Fotnot 1) – 3) överenstämmer med de som finns i tabell 27
4) För diametrar d ≤ M30, respektive d ≤ M20, i höghållfasta stål skall överenkommelse om hållfasthetsvärdena träffas mellan förbrukare och
tillverkare eftersom det för de givna värdena för brottgräns enligt tabell 28 kan förekomma alternativa värden för sträckgräns
Tabell 29: Mekaniska egenskaper för fästelement av martensitiska och ferritiska stål
Håll- Skruv 1) Mutter
Stål- Stål- fast- HV HB HRC
typ sort hets- Brottgräns
2
Rm Sträckgräns Rp0,2 Förlängning Provspänning Sp
klass N/mm min N/mm2 min A l 3) min N/mm2 min min max min max min max
C1 50 500 250 0,2d 500 — — — — — —
70 700 410 0,2d 700 220 330 209 314 20 34
Marten-
sit C3 80 800 640 0,2d 800 240 340 228 323 21 35
C4 50 500 250 0,2d 500
70 700 410 0,2d 700 220 330 209 314 20 34
F1 4) 45 450 250 0,2d 450 — — — — — —
Ferrit
60 600 410 0,2d 600 — — — — — —
1) Avser färdig skruv (ej provstav).
2) Alla mekaniska hållfasthetsvärden är beräknade med avseende på gängans spänningsarea.
3) Förlängning anges i mm x nominell skruvdiameter. Kortaste skruvlängd=3d (inspänningslängd=2d). Längsta skruvlängd=8d.
4) Max diameter för F1 = M16.
4.4.4 Val av material

Rostfritt stål, A2, kan användas tillsammans med de flesta rostfria stålsorter med samma eller
lägre korrosionsmotstånd. A2 är lämpligt för utomhusbruk, dock ej i havsklimat, samt i
begränsad omfattning i oxiderande syror.
De syrafasta stålen, A4 är avsedda för normala korrosionspåkänningar i exempelvis havskli-
mat. A4 kan även användas i begränsad omfattning i kloridhaltigt vatten samt i icke oxide-
rande syror.
För svåra korrosionsförhållanden rekommenderas materialval i samråd med våra tekniker.
Vi kan även erbjuda andra rostfria och syrafasta stålsorter under förutsättning att volymen är
tillräckligt stor. Även sk. superlegeringar som t.ex. Waspaloy, Hastelloy, Titan, Nimonic,
Monel, Inconel, Zirkalloy samt aluminium och koppar, mm.
30
30 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
5 Klämkraft och monteringsmoment

Målsättningen med ett skruvförband är att skapa en klämkraft mellan de sammanfogade
delarna. Skruvförbandets målvärde är således dess klämkraft. Eftersom det är svårt, tidskrä-
vande och dyrt, att mäta klämkraften direkt i skruvförbandet brukar det normala vara att ange
ett monteringsmoment.
Vid momentmontering bör målvärdet på klämkraften inriktas så att spänningen i skruven inte
överstiger skruvens sträckgräns men samtidigt är så stor att förbandet inte kan glappa upp.
Överskrids sträckgränsen är risken stor att spänningen hamnar nära brottgränsen eftersom
momentmonteringsmetoden i sig inte kan kontrollera detta.
5.1 Monteringsmoment
De rekommenderade moment som anges är baserade på en max momentspridning hos verkty-
get på ± 5%
Valet av moment är beroende av hållfasthetsklassen, vilken friktion som förväntas i förbandet
och vilken geometri fästelementen har. Flänsskruv har exempelvis en större anliggningsyta än
sexkantsskruv och måste därför ha ett högre moment.
Valet av moment har därför delats in i tre steg, se tabell 30.
Tabell 30:
Steg Åtgärd Exempel
Välj en omräkningsfaktor, som funktion av frik– Elförzinkad flänsskruv och flänsmutter,
1 tionen och storleken på anliggningsytan i det båda torra:
aktuella förbandet, ur tabell 31. Omräkningsfaktor = 1,06
Välj ett nominellt moment för aktuell skruvtyp ur Diameter = M8, Hållf.klass = 8.8
2 tabell 32 för stålskruv och tabell 33 för rostfria Nominellt moment = 24Nm
skruvar
Multiplicera det nominella momentet med omräk- 1,06 x 24Nm = 25,44Nm
3
ningsfaktorn och du har ditt aktuella moment
Tabell 31: Omräkningsfaktor

Ytbehandling Smörjningstillstånd Omräkningsfaktor
Sexkantsskruv,
Skruv Mutter Flänsskruv
Sexkanthålsskruv
Torr 0,96 1,06
Olja 1 1,1
Obehandlad Obehandlad
MoS2 0,86 0,95
Vax 0,63 0,69
Torr 0,9 0,99
Fosfaterad Olja 0,86 0,95
Fosfaterad eller
obehandlad MoS2 0,77 0,85
Vax 0,63 0,69
Torr 0,96 1,06
Elförzinkad
Elförzinkad eller mekaniskt Olja/emulsion 0,86 0,95
eller mekaniskt förzinkad
förzinkad Vax 0,63 0,69
Lättmetall Olja/emulsion 0,94 1,03
Torr 1,17 1,29
Varmförzinkad
eller Olja/emulsion 1,07 1,18
Varmförzinkad obehandlad
Vax 0,63 0,69
Lättmetall Olja/emulsion 1,04 1,14
Rostfritt stål Vax 1 1,1

Rostfritt stål eller lättmetall Olja/emulsion 1,17 1,29
31
31
Tabell 32: Nominellt monteringsmoment (Mv) i Nm för stålskruv 1)

Gänga Stigning Spänningsarea Hållfasthetsklass
d P mm As mm2 4.6 5.8 8.8 10.9 12.9
1,6 0,35 1,27 0,065 0,1 0,17 0,24 0,29
1,8 0,35 1,7 0,096 0,16 0,25 0,36 0,43
2 0,4 2,07 0,13 0,22 0,35 0,49 0,58
2,2 0,45 2,48 0,17 0,29 0,46 0,64 0,77
2,5 0,45 3,39 0,26 0,44 0,7 0,98 1,2
3 0,5 5,03 0,46 0,77 1,2 1,7 2,1
3,5 0,6 6,78 0,73 1,2 1,9 2,7 3,3
4 0,7 8,78 1,1 1,8 2,9 4 4,9
4,5 0,75 11,3 1,6 2,6 4,1 5,8 7
5 0,8 14,2 2,2 3,6 5,7 8,1 9,7
6 1 20,1 3,7 6,1 9,8 14 17
8 1,25 36,6 8,9 15 24 33 40
10 1,5 58 17 29 47 65 79
12 1,75 84,3 30 51 81 114 136
14 2 115 48 80 128 181 217
16 2 157 74 123 197 277 333
18 2,5 192 103 172 275 386 463
20 2,5 245 144 240 385 541 649
22 2,5 303 194 324 518 728 874
24 3 353 249 416 665 935 1120
27 3 459 360 600 961 1350 1620
30 3,5 561 492 819 1310 1840 2210
33 3,5 694 663 1100 1770 2480 2980
36 4 817 855 1420 2280 3210 3850
39 4 976 1100 1830 2930 4120 4940
42 4,5 1121 1360 2270 3640 5110 6140
45 4,5 1306 1690 2820 4510 6340 7610
48 5 1473 2040 3400 5450 7660 9190
52 5 1758 2620 4370 6990 9830 11800
56 5,5 2030 3270 5440 8710 12200 14700
60 5,5 2362 4050 6750 10800 15200 18200
64 6 2676 4900 8170 13100 18400 22000
68 6 3055 5910 9860 15800 22200 26600
72 6 3460 7060 11800 18800 26500 31800
76 6 3889 8340 13900 22200 31300 37500
80 6 4344 9770 16300 26100 36600 44000
85 6 4948 11800 19600 31400 44200 53000
90 6 5591 14000 23400 37400 52700 63200
95 6 6273 16600 27600 44200 62200 74600
100 6 6995 19400 32300 51700 72700 87300
ReL eller Rp0,2 N/mm2 nominellt 240 400 640 900 1080
k 2
----------------------------- ⋅ σ s N/mm
⎛ SF ⎞ 26,16 43,6 69,76 98,1 117,72
χ 1 + ----------
⎝ F ⎠
FM
1) Observera att dessa moment inte normalt gäller för stålbyggnadsskruv. Boverket tillhandahåller föreskrifter t ex Boverkets byggregler och
konstruktionsregler, som normalt tillämpas för stålbyggnation. Boverket, Drottninggatan 18, Box 534, 371 23 Karlskrona,
Telefon 0455-35 30 00, Fax 0455-35 31 00 Hemsida http://www.boverket.se/
32
32 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Tabell 33: Nominellt monteringsmoment (Mv) i Nm för rostfria skruvar

Hållfasthetsklass
Gänga Stigning Spänningsarea
Austenitiska (A) Ferritiska (F) och Martensitiska (C)
d P mm As mm2 50 70 80 45 och 50 60 och 70 80
1,6 0,35 1,27 0,057 0,12 0,16 0,068 0,11 0,17
2 0,4 2,07 0,11 0,25 0,33 0,14 0,22 0,35
2,5 0,45 3,39 0,23 0,5 0,66 0,28 0,45 0,7
3 0,5 5,03 0,41 0,87 1,2 0,48 0,79 1,2
3,5 0,6 6,78 0,64 1,4 1,8 0,76 1,3 2
4 0,7 8,78 1 2 2,7 1,1 1,9 2,9
5 0,8 14,2 1,9 4,1 5,4 2,3 3,7 5,8
6 1 20,1 3,3 7 9,3 3,9 6,3 9,9
8 1,25 36,6 7,8 17 22 9,3 15 24
10 1,5 58 15 33 44 18 30 47
12 1,75 84,3 27 57 76 32 52 82
14 2 115 43 91 121 51 83 130
16 2 157 65 140 187 78 127 199
18 2,5 192 91 195 260 108 178 277
20 2,5 245 127 273 364 152 249 388
22 2,5 303 171 367 490 204 335 523
24 3 353 220 472 629 262 430 671
27 3 459 318 682 909 379 621 969
30 3,5 561 434 930 1240 517 848 1320
33 3,5 694 585 1250 1670 697 1140 1780
36 4 817 755 1620 2160 899 1470 2300
39 4 976 969 2080 2770 1150 1890 2950
ReL eller Rp0,2 N/mm2 nominellt 210 450 600 250 410 640
k 2
----------------------------- ⋅ σ s N/mm
23,1 49,5 66 27,5 45,1 70,4
χ ⎛ 1 + --------- F ⎞
S
⎝ F -⎠
FM
5.2 Beräkning av monteringsmoment

Syftet med detta avsnitt är att i en förenklad, men tekniskt korrekt, beräkningsmodell beskriva
de väsentligaste faktorerna som skall beaktas vid beräkning av moment.
För att beräkna ett moment enligt detta avsnitt måste följande ingångsdata vara kända:
1 Skruvens diameter och stigning
2 Förbandets hållfasthetsklass
3 Friktionsförhållandena
4 Monteringsmetod
5.2.1 Teoretisk bakgrund
Monteringsmomenten i tabell 32 och tabell 33 har beräknats enligt formel 1. Den är en vidare-
utveckling av den formel som tyskarna Kellerman och Klein presenterade i mitten av 50-talet.
Olika formler kan ge något olika resultat, men oftast har det större betydelse hur mycket de
använda beräkningsvärdena avviker från de verkliga förhållandena.
k -3
M v = ----------------------------- × ( d + P ) × A s × σ s × 10
S
χ ⎛ 1 + --------- F ⎞
⎝ F -⎠
FM
Formel 1 – Kellerman och Kleins formel
33
33
Mv = monteringsmomentet i Nm P = gängans delning i mm

k = faktor i momentekvationen As = gängans spänningsarea i mm2
χ = förhållandet mellan effektiv- och σS = allmän beteckning för Rp0,2 eller i
dragspänning formler i N/mm2
SF = klämkraftens spridning vid Rp0,2 = förlängningsgränsen vid 0,2 %
montering i N förlängning i N/mm2
FFM = σFxAs = medelklämkraften i N ReL = undre sträckgränsen
d = gängans diameter i mm
Faktorn k tar hänsyn till delningens och friktionens inverkan på momentet och skrivs i sin
grundform som i formel 2.
d 2 ⋅ tan ( ϕ ⋅ ρ' ) + D k ⋅ µ u
k = ---------------------------------------------------------
-
2(d + P)
Formel 2
På grund av geometriska samband och då det mestadels är samma friktion i gänga och anligg-
ningsplan kan k istället skrivas enligt formel 3.
[ 0,161 ⋅ P + µ tot ( 0,583 ⋅ d 2 + 0,5D k ) ]

k = --------------------------------------------------------------------------------------------
d+P
Formel 3
En analys av k-värdet vid olika gängdiametrar och friktionsförhållanden visar att felen inte blir
större än omkring ± 5% om uttrycket slutligen förenklas som i formel 4.
k = 1,078 ⋅ µ tot + 0,0168
Formel 4
De ingående faktorerna betyder:
d2 = gängans medeldiameter i mm Dk = anliggningsytans friktionsdiameter i mm

ϕ = gängans stigningsvinkel i mm µu = friktionen i anliggningsytan
ρ’ = gängans friktionsvinkel (beror på µtot = totalfriktion i gänga och an-
friktionen µg i gängan och erhålls liggningsyta
ur tan ρ’=µg
Faktorn χ tar hänsyn till den vridspänning, som uppstår i skruven till följd av gängfriktionen.
Vridspänningen sänker möjligheten att belasta skruven axiellt. Med hjälp av deviationsarbets-
hypotesen för beräkning av effektivspänningen (jämförelsespänningen) erhålls:
σ 12 2
χ = ------e = 1 + ---------- ⎛ P + 1,155 ⋅ µ g ⋅ d 2⎞
σF 2 ⎝ --
π- ⎠
dA
s
Formel 5
σe = effektivspänningen i N/mm2 P = gängans delning

σF = skruvens förspänning (klämkraft) i N/mm2 µg = friktionen i gängan
dA
s
= 4 A s π = spänningsareans diameter i mm d2 = gängans medeldiameter i mm
De ur formlerna erhållna värdena på k och χ vid olika friktioner (dvs. olika material, ytbehand-
lingar och smöjningstillstånd) framgår av tabell 34. Värdet på χ beror huvudsakligen på frik-
tionen i gängan (µg) och har därför i tabellen angetts vara oberoende av gängdiametern, liksom
värdet på k.
34
34 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Tabell 34: Beräkningsvärden

Ytbehandling µtot SF
Smörjningstill- µg
stånd
FFM k χ GF
Skruv Mutter µu ±
Torr 0,14 0,29 0,168 1,24 0,62
Olja 0,125 0,16 0,152 1,21 0,71
Obehandlad Obehandlad
MoS2 0,1 0,16 0,125 1,15 0,75
Vax 0,06 0,11 0,082 1,08 0,83
Torr 0,125 0,29 0,152 1,21 0,64
Fosfaterad Olja 0,1 0,16 0,125 1,15 0,75
Fosfaterad eller
obehandlad MoS2 0,08 0,11 0,103 1,11 0,81
Vax 0,06 0,11 0,082 1,08 0,83
Elförzinkad Torr 0,14 0,29 0,168 1,24 0,62
Elförzinkad eller meka-
eller meka- Olja/emulsion 0,1 0,16 0,125 1,15 0,75
niskt
niskt förzinkad Vax 0,06 0,11 0,082 1,08 0,83
förzinkad
Lättmetall Olja/emulsion 0,125 0,23 0,152 1,21 0,67
Varm- Torr 0,2 0,29 0,232 1,41 0,55
förzinkad
Varm- Olja/emulsion 0,14 0,16 0,168 1,24 0,69
eller
förzinkad obehandlad Vax 0,06 0,11 0,082 1,08 0,83
Lättmetall Olja/emulsion 0,16 0,29 0,189 1,29 0,6
Rostfritt stål Vax 0,14 0,23 0,168 1,24 0,65
Rostfritt stål eller
lättmetall Olja/emulsion 0,2 0,29 0,232 1,41 0,55
5.2.2 Förspänningsgrad
Förspänningsgraden kan inte väljas fritt. Den möjliga förspänningen begränsas både av friktio-
nen och monteringens osäkerhet. En viss friktion och en viss monteringsmetod ger därför en
bestämd förspänningsgrad eftersom effektivspänningen inte tillåts bli större än den nominella
sträckgränsen (σs).
Förspänningsgraden (GF) för olika friktioner vid montering med momentnyckel eller skruv-/
mutterdragare med maximalt ± 5% momentspridning framgår av tabell 34.
5.2.3 Beräkningsexempel – klämkraft
Följande exempel visar hur klämkraften kan beräknas:
Sexkantsskruv M10 i hållfasthetsklass 8.8 och mutter i hållfasthetsklass 8 samt brickor med
hårdhet min. 200HV. Samtliga fästelement är elförzinkade och torra. För monteringen skall ett
verktyg användas, som har inställbar momentstyrning med en spridning av max. ± 5%.
Ur momenttabell 32 erhålls monteringsmomentet Mv = 47Nm. Likaså erhålls σs = 640 N/mm2
och As = 58 mm2. Detta ger sträckkraften Fs = σs⋅ As = 640 ⋅ 58 N = 37120 N = 37,1 kN
Ur tabell 34 erhålls följande beräkningsvärden: SF/FFM = ± 0,29 och GF = 0,62 och ur tabell 31
omräkningsfaktorn 0,96.
Detta ger:
Monteringsmoment = MV ⋅ omräkningsfaktorn = 47 ⋅ 0,96 = 45 Nm
Medelförspänningskraften FFM = FS ⋅ GF = 37,1 ⋅ 0,62 kN = 23 kN
S
F ⋅F
Klämkraftens spridning SF = ---------
- FM = ± 0,29 ⋅ 23 kN = ± 6,7 kN
F FM
35
35
36
36 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
6 Gängtoleranser, M-gänga
Detta avsnitt behandlar gängtoleranssystem och rekommenderade toleransklasser för metriska
ISO-gängor. Basmått anges i ISO 724:1993 medan toleranser och toleranssystemets uppbygg-
nad framgår av ISO 965-1:1998.
6.1 Basprofil
Basprofil är en gemensam profil för utvändig och invändig gänga till vilken toleranser hänförs,
se figur 26.
delning P
P/8
D1 = D-1,0825 P
H/8
d1 = d-1,0825 P
D2 = D-0,6495 P
d2 = d-0,6495 P 60°
H = 0,86603 P
5H
8
H
H/4 = 0,21651 P 30°
H/8 = 0,10825 P P/2
5H = 0,54127P
H/4
-------
8
D2,d2
D1,d1
D,d
90° P/4
Gängans axel
Figur 26 – Basprofil
D = invändig gängas ytterdiameter, basmått D = utvändig gängas ytterdiameter, basmått

D1 = invändig gängas innerdiameter, basmått D1 = utvändig gängas innerdiameter, basmått
D2 = invändig gängas medeldiameter, basmått D2 = utvändig gängas medeldiameter, basmått
P = delning H = grundtriangelhöjd
6.2 Toleranssystem
Systemet ger toleranser bestämda genom toleransgrader och toleranslägen samt ett urval av
grader och lägen, se tabell 35 och tabell 36. Systemet ger också ett urval av kombinationer av
grader och lägen (toleransklasser) som i sin tur ger de vanligen använda toleranskvaliteterna
Fin, Medel och Grov för ingreppslängderna Kort, Normal och Lång, se avsnitt 6.6. Något sam-
band mellan gängtoleranssystemets toleransklasser och ISO’s toleranssystem för släta hål och
axlar existerar inte.
Tabell 35: Toleransgrader

Ytterdiameter 4, 6, 8
Utvändig gänga
Medeldiameter 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Innerdiameter (toppdiameter) 4, 5, 6, 7, 8
Invändig gänga
Medeldiameter 4, 5, 6, 7, 8
Tabell 36: Toleranslägen

Utvändig gänga e, f, g, h
Invändig gänga G, H
37
37
Toleranslägena är anpassade till gängse ytbeläggningstjocklekar och till vad som krävs för
enkel montering.
Invändig
gänga
Basmått
Utvändig
gänga
Figur 27
6.3 Ytbelagda gängor

För ytbelagda gängor gäller toleranserna före ytbeläggning, om inte annat angetts. Efter ytbe-
läggning får den verkliga gängprofilen inte i någon punkt underskrida respektive överskrida
max. materialgräns för toleransgräns H respektive h.
6.4 Gängbeteckning
Varje toleransbeteckning består av en siffra (som anger toleransgraden) och en bokstav (som
anger toleransläget), versal för invändiga gängor, gemen för utvändiga gängor.
Om de två klassbeteckningarna för en gänga är lika, är det inte nödvändigt att upprepa beteck-
ningen.
M6 - 5g6g
Gängbeteckning
Klassbeteckning för medeldiametertolerans
Klassbeteckning för toppdiametertolerans
M6 - 6g
Gängbeteckning
Klassbeteckning för medel- och toppdiametertolerans
Figur 28 – Exempel på beteckning för utvändiga gängor
M6 - 6H
Gängbeteckning
Klassbeteckning för medel- och toppdiametertolerans
Figur 29 – Exempel på beteckning för invändiga gängor

En passning mellan gängade delar anges med den invändiga gängans toleransklass, åtskilda
med ett snedstreck.
M6 - 6H/6g
M20 x 2 - 6H/5g6g
Figur 30 – Exempel på beteckning för passning
38
38 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
6.5 Ingreppslängder
Ingreppslängderna klassas i tre grupper, S (Kort), N (Normal) och L (Lång). Grupp N rekom-
menderas när den verkliga ingreppslängden är obekant. För grupp N gäller följande formel
enligt
Nmin = 2,24P x d0,2 Nmax = 6,7P x d0,2
Formel 6
P är delningen och d minsta standardiserade diameter för denna delning enligt ISO 261:1998
Ingreppslängd i antal delningar
Figur 31
6.6 Rekommenderade toleransklasser

Toleransklass bör väljas från tabell 37. I första hand väljs toleransklasser med fet stil. I andra
hand väljs toleransklasser angivna med vanlig stil. I tredje hand väljs toleransklasser angivna
med kursiv stil.
Följande allmänna regler gäller för val av toleranskvalitet. Fin väljs för precisionsgängor när
liten variation i passningskaraktären krävs. Medel väljs för allmänt bruk. Grov väljs i de fall då
tillverkningssvårigheter kan uppstå, t.ex. vid gängning av varmvalsade stänger eller långa hål.
Vilken som helst av toleransklasserna för invändiga gängor kan kombineras med vilken som
helst av toleransklasserna för utvändiga gängor. För att garantera tillräcklig gängtäckning, bör
färdiga delar bilda passningarna H\h, H\h eller G\h. För gänga M1,4 och mindre skall kombi-
nationen 5H/6h eller finare väljas.
Tabell 37: Rekommenderade toleransklasser

Utvändiga gängor Invändiga gängor
Tolerans Tol. läge e Tol. läge f Tol. läge g Tol. läge h Tol. läge G Tol. läge H
S N L S N L S N L S N L S N L S N L
Fin 3h4h 4h 5h4h 4H 5H 6H
Medel 6e 7e6e 6f 5g6g 6g 7g6g 5h6h 6h 7h6h 5G 6G 7G 5H 6H 7H
Grov 8g 9g8g 7G 8G 7H 8H
39
39
6.7 Toleranser för ytbelagda gängor

Efter ytbeläggning får skruvgängan ej överskrida, eller muttergängan underskrida, basmåtten.
Lämpliga gängtoleransklasser för skikttjocklekar 5µm och 8µm enligt ISO 4042:1999 framgår
av figur 32. Vilken toleransklass som fordras för en viss skikttjocklek är beroende av
gängdiametern på så sätt att större diametrar automatiskt ger större grundspel.
Min. skikttjocklek 5 µm 8µm
Före Efter Före Efter

ytbeh. ytbeh. ytbeh. ytbeh.
6G
Mutter
6H
Basmått
d2 , D 2
Skruv 6g
6f
6e
Figur 32 – Lämpliga toleransklasser för skikttjocklek 5µm och 8µm
Maximal skikttjocklek som funktion av diameter/skruvlängd finns i ISO 4042:1999.

Figur 33 visar ett snitt genom en gängtopp på en skruv.
t = min. skikttjocklek
Figur 33
Det snedstreckade bandet är ytbeläggningen. Vid ytbeläggning av gängor måste utrymme för
beläggningen skapas. Detta sker genom att gängans grundprofil förskjuts. Vid elförzinkning
blir zinkskiktet ej riktigt jämnt fördelat på detaljerna i ett parti. Gängans grundprofil måste för-
skjutas så att även det mest ogynnsamma fallet klaras. Om min. skikttjocklek är t och max.
Skikttjocklek är 2t krävs en diameterförskjutning för ytter- och innerdiametrarna 4t och för
medeldiametern 8t.
En minskning av gängans diameter medför givetvis en viss minskning av tvärsnittsarean, men
detta får inte påverka skruvens hållfasthet.
För tjockare beläggningar t.ex. varmförzinkning krävs mycket större gängspel, vilka skapas
genom underdimensionering av den utvändiga gängan.
Enligt SS 3192 finns för varmförzinkning skikttjocklekar 25µm för M6 - M8, 45µm för M10 -
M22 och 65µm för M24 - M68.
Mått på gängor före varmförzinkning framgår av SS 3193. Underdimensioneringen är 220µm,
300µm och 380µm för respektive tjocklek enligt ovan.
40
40 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
6.8 Val av gängtoleranskvalitet

Någon avsevärd skillnad i hållfasthet mellan gängor i de olika gängtoleranskvaliteterna har
genom utförda undersökningar ej kunnat påvisas. För utmattningspåkända gängor torde form-
noggrannhet och ytjämnhet ha större betydelse för hållfastheten än de rena diametervariatio-
nerna. I vissa fall bör för gängor i den grövsta gängtoleranskvaliteterna gängtäckningsprob-
lemet uppmärksammas.
Tillverkningskostnaden växer med minskat toleransområde. Se tabell 38.
Skruv och mutter tillverkade i olika toleranskvaliteter kan monteras tillsammans. Se tabell 39.
Tabell 38: Tillverkningsnoggrannhet och nödvändighet
Gängtoleranskvalitet
Grov Medel Fin
Erforderlig God. Kontrollerad tillverk- Stor. Väl kontrollerad Mycket stor. Speciellt
tillverkningsnoggrannhet ning krävs. tillverkning krävs. noggranna tillverknings
och kontrollmetoder
nödvändig
Nödvändig Detaljer med lång Spelet i tolerans- Tekniskt välmotiverade
toleranskvalitet. ingreppslängd. Detaljer klass 6g anses för- skäl för denna tolerans-
framställda av ämnen med delaktigt kvalitet saknas i de flesta
stor måttvariation. fall. Toleranskvaliteten
bör undvikas.
Anm Vanlig toleranskvalitet för Vanligaste tole- Toleranskvaliteten tilläm-
kommersiella fästelement ranskvalitet för pas endast i begränsad
tillverkade av varmvalsat kommersiella omfattning för kommersi-
utgångsmaterial. Svårighe- fästelement ella fästelement.
ter kan uppstå att innehålla
skruvgängans ytterdiame-
tertolerans.
Tabell 39: Spel och passningskaraktär

Gängtoleranskvalitet
Grov Medel Fin
Nominellt spel Finns. Finns. Saknas.
Variation i
Stor (1,6). Normal (1). Mycket liten (0,63).
passningskaraktär
Anm Grader, hanteringsskador (slagmärken) o.d. kan Kan försvåra
upptagas av spelet. Snabb seriemontering möjlig. seriemontering
Det nominella spelet är fördelaktigt då man använ-
der speciella smörjmedel vid monteringen, t.ex. för
högtrycksbehållare, stålrörsflänsar, armaturdelar
och ventiler för högtemperatur och högtryck.
41
41
42
42 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
7 Korrosionsskydd
7 Korrosionsskydd
Vi vet att mycket stora belopp går till spillo varje år på grund av korrosion och följderna härav.
Det är därför viktigt att överväga vilken typ av material och ytbehandling, som fästelementen
skall vara gjorda av.
Nedan följer en kort introduktion till korrosionens mekanismer och några allmänna råd, som
kan vara till hjälp vid val av korrosionsskydd för fästelement. I nästa avsnitt presenteras våra
ytbehandlingar, dels de som förekommer på våra lagerlagda produkter och dels de som vi kan
erbjuda mot specialbeställning.
7.1 Vad är korrosion

Stål rostar, koppar ärgar och andra metaller, utom de allra ädlaste, bryts ned på liknande sätt.
Materialförstörelsen kallas med ett gemensamt ord för korrosion. Den uppstår när materialet
reagerar med omgivningen och omvandlas till andra ämnen - till korrosionsprodukter.
Praktiskt taget all korrosion som inträffar i vanliga bruksmiljöer är av elektrokemisk art. Den
sker i galvaniska celler, korrosionsceller, vilka fungerar ungefär som ett ficklampsbatteri.
Batteriet har en kolstav i mitten och ett hölje av zinkplåt. Kolstaven kallas katod och zinkhöljet
för anod. Inuti batteriet finns dessutom en pasta eller smet som kallas elektrolyt, se figur 34.
Kolstav (katod)
Zinkhölje (anod)
Ström
Figur 34
Tänds lampan går ström från kolstaven genom glödlampan till zinkhöljet. Därifrån går ström-
men genom elektrolyten tillbaka till kolstaven. Strömmen tar då med sig zinkpartiklar från
höljet.
Strömmen bildas alltså av att zinken i höljet reagerar med pastan och kolstaven. När zinken i
höljet förbrukats är batteriet ”slut” och batteriet börjar så småningom att läcka.
43
43
7 Korrosionsskydd
7.2 Katoden är ädel, anoden är oädel

Galvaniska celler som orsakar korrosion kan bildas då två olika metaller kommer i beröring
med en elektrolyt. En metall och ett annat elektriskt ledande material, t.ex. grafit, kan utgöra en
galvanisk cell. Korrosion vållad av sådana materialkombinationer kallas med ett särskilt namn
för galvanisk korrosion.
Galvaniska celler, som orsakar korrosion, kan bildas när två olika metaller kommer i kontakt
med elektrolyt. En metall, som kommer i kontakt med ett annat elektriskt ledande material t ex
kol, kan utgöra en galvanisk cell. Korrosion som beror på sådana materialkombinationer kallas
för galvanisk korrosion.
Partiklar av ädlare
ämne (katod)
Stål (anod)
Figur 35
En legering som stål är en blandning av olika material, t ex järn och kol, men kan också inne-
hålla olika förorenande ämnen som glödskal, slagg, mm. Dessa partiklar har olika grad av
ädelhet och kan därför bilda, ofta små, galvaniska celler på stålytan, som medför att den minst
ädla komponenten korroderar.
7.3 Fukt och syre

Utan fukt rostar det inte. Det rostar heller inte utan syre. Både fukt och syre finns i luften. Det
behövs också en viss mängd fukt i luften för att det skall börja rosta. Är luftens relativa fuktig-
het över ca 60%, bildas på metallytan en mycket tunn fuktfilm som fungerar som elektrolyt.
Är metallytan smutsig av damm eller salt kan det rosta även om den relativa luftfuktigheten är
så låg som 60%, eftersom smuts suger åt sig fukt. Utomhus i Sverige är det nästan alltid någon
gång under dygnet så hög luftfuktighet att det rostar.
Inomhus är luften uppvärmd och i regel så torr att det inte rostar. När temperaturen sjunker,
t.ex. i en semesterstängd fabrik, finns genast risk för rost. I källare och badrum föreligger dock
en uppenbar risk för rost.
7.4 När stålet rostar

När en fuktfilm lägger sig på en metallyta bildas otaliga mängder galvaniska celler som alla
fungerar som ficklampsbatterier, se avsnitt 7.1.
Rost Glödskalsrest (katod)

Ström
Fukt
Anod
Figur 36
De ädlare partierna i metallytan fungerar som anod och katod. Det betyder att järnet löses upp
och att det bildas rost. Denna reaktion fortsätter så länge det finns syre och fukt, vilket i praxis
betyder att metallytan i loppet av ganska kort tid blir täckt av rost, varefter rostangreppet
tränger sig in i materialet.
Korrosionshastigheten är beroende av skillnaden i ädelhet mellan metallerna eller metallkor-
nen, elektrolytens ledningsförmåga, syretillgången samt skillnaden i storlek (vikt) mellan anod
och katod.
44
44 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
7 Korrosionsskydd
7.5 En skruv kan bli anod eller katod

Om en stålskruv monteras i en kopparplåt blir skruven anod, eftersom koppar är ädlare. Den
kommer att rosta snabbt därför att ”potentialskillnaden” är stor. I tillägg är det i detta fall ett
ogynnsamt förhållande mellan anod- och katodarealen, vilket ytterligare accelererar korro-
sionsangreppet på skruven.
Stålskruv
Ström
Fukt
Koppar
Figur 37
Monteras samma skruv av stål i en oädlare plåt, t.ex. zink, blir skruven katod och rostar inte.
Zinkplåten kommer att korrodera eftersom den är oädlare än skruven. I detta fall är anodarea-
len långt större än katodarealen, vilket ger en låg korrosionshastighet, eftersom plåten upplöses
jämt över hela ytan.
Stålskruv
Ström
Fukt
Oädlare plåt
Figur 38
Som grundregel bör därför endast metaller som har samma, eller nästan samma, ädelhet kom-
bineras om de kommer att utsättas för en korrosiv miljö.
Spänningsserien i figur 39 ger en fingervisning om vilka metaller som ger katodiskt skydd för
t ex stål.
Guld
Silver
Ädlare Rostfritt stål (passiviserat)
Koppar
Tenn
Rostfritt stål (aktivt)
Bly
Stål
Kadmium
Aluminium
Oädlare Förzinkat stål
Zink
Magnesium
Figur 39 — Spänningsserie
Den vanligaste spänningsserien är uppmätt med havsvatten som elektrolyt vid en temperatur av
+20°c. Guld är då den ädlaste metallen och står därför högst upp på stegen. Magnesium är oäd-
last och står längst ner.
Uppmärksamhet bör riktas på att metallernas ordningsföljd kan påverkas av den omgivande
miljön. Exempelvis kan nämnas att tenn används till katodiskt skydd av stål i konservburkar,
vilket inte stämmer med spänningsserien. Det beror på att tenn är anodisk i förhållande till stål,
om det kommer i kontakt med organiska syror i luftäta konservburkar
45
45
7 Korrosionsskydd
7.6 Elektrolytens ledningsförmåga
Anod Katod
Figur 40 – Fuktfilm med dålig ledningsförmåga
Om elektrolytens ledningsförmåga är dålig, som ofta hos sötvatten, blir korrosionen koncentre-
rad till området närmast kontaktstället mellan anoden och katoden. Härvid uppnås en lokalt
mycket kraftig korrosion.
Anod Katod
Figur 41 – Fuktfilm med god ledningsförmåga
Är däremot ledningsförmågan god, som hos saltvatten, blir korrosionens utbredning större. I
gengäld är det då tal om en jämn och därför mindre kritisk typ av korrosion.
Utomhus påverkas korrosionshastigheten av luftens föroreningar och salt. Därför ses mer, och
kraftigare, korrosion i kustnära miljöer än i tunt befolkade landområden.
46
46 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
8 Ytbehandling
8 Ytbehandling
Vårt lagersortiment innehåller olika ytbehandlade produkter. De mest använda ytbehandling-
arna är elförzinkning med blankkromat (FZB) och varmförzinkning (FZV).
I Sverige används i stor utsträckning bara beteckningen FZB (Elförzinkad och blankkromate-
rad) eller FZY (Elförzinkad och gulkromaterad) för elektrolytiskt förzinkade fästelement.
Dessa beteckningar talar vare sig om tjocklek på zinkskiktet eller vilka korrosionsegenskaper
som kan förväntas. Skulle en tvist uppstå mellan kund och säljare finns alltså inget annat än
gällande praxis att stå på.
I syfte att bereda kunden möjlighet att i detalj reglera vilken typ av egenskaper som ett zink-
skikt skall ha lämnas, i avsnitt 8.1.8 angivelse på ritning, förslag till lämpliga beteckningar för
elförzinkade detaljer. För varmförzinkade detaljer finns ännu inget motsvarande betecknings-
system.
Andra typer av ytbehandling kan utföras mot beställning. Nedan följer en kort beskrivning av
olika ytbehandlingar.
8.1 Elförzinkning
En mera korrekt term på elförzinkning är elektrolytisk förzinkning och rymmer förutom skikt
av ren zink även skikt med inblandning av järn, sk zink/järn.
8.1.1 Elektrolytisk förzinkning (Fe/Zn)
Denna ytbehandling utförs i en vattenhaltig elektrolyt innehållande zinkjoner, salt för elektrisk
ledningsförmåga, och ett antal glansmedel.
Detaljerna som skall förzinkas kopplas som katod till en likströmskälla. Som anod används
metallisk zink i form av kulor eller plattor. När strömmen sluts utfälls zink på detaljerna samti-
digt som anoden upplöses för att ersätta de förbrukade zinkjonerna i elektrolyten.
Vid elförzinkning av fästelement ligger dessa normalt i en trumma. Trumman doppas sedan i
ett antal bad under det att trumman hela tiden roteras. Är detaljerna större än M30 eller har en
längd över 250 mm används dock inte trumma utan detaljerna hängs då separat (hänggods) för
att inte skadas av s.k. slagmärken.
En normal procedur vid elektrolytisk förzinkning är doppavfettning, syrabetning, elavfettning,
förzinkning, kromatering och torkning. Mellan baden sker noggrann sköljning i vatten.
8.1.2 Elektrolytisk zink/järn (Fe/ZnFe)
I grunden är denna ytbehandling mycket lik elektrolytisk förzinkning. Skillnaden är primärt en
inblandning av lite järn, i storleksordningen 0,3% - 0,8%, i zinken. Detta medför en något
annorlunda struktur i zinkskiktet, huvudsakligt med hänsyn till zinkkristallernas storlek, då
järnatomerna förstör korntillväxten och därmed ligger instängt mellan zinkkristallerna.
Med hjälp av kromatering är det möjligt att färga detaljerna gula eller svarta. Både gul- och
svartkromat på zink/järn kan hålla för temperaturer upp till 100°C. Normal kromatering
ovanpå vanlig zink, se avsnitt 8.1.1, bryts nämligen ner redan vid 70°C.
Jämförs korrosionsbeständigheten i olika miljöer, visar zink/järn-processen sig ha några sär-
skilt goda korrosionsegenskaper. Förklaringen ligger huvudsakligt i kromatskiktet för den
mörkt gula och svarta kulören.
8.1.3 Skikttjocklekar
Zinkskiktets tjocklek är normalt ca. 5µm - 8µm, eftersom detta är vad som ryms innanför gäng-
toleransen på standardvaror. ISO 4042:1999 beskriver i detalj vilka tjocklekar som är möjliga.
Skikttjockleken kontrolleras med hjälp av röntgenfloroscens eller induktiv mätning.
8.1.4 Kromatering
Kromateringsskikt kan varieras från tjocka mörkt olivgröna skikt med gott korrosionsskydd till
tunna transparenta, dekorativa, ibland blåaktiga skikt som ger begränsad skyddsförmåga. Detta
sker genom en kemisk process när en zinkyta doppas i en kromsyrahaltig lösning. Härvid
ombildas lite av zinkytan till ett tunt upplösligt kromatsalt. Detta skikt förhindrar vatten och
syre att tränga in till zinken och förlänger därmed tiden till rostangrepp på det underliggande
stålet (basmetallen).
47
47
8 Ytbehandling
Exakt färgnyans kan sällan garanteras vid kromatering. Om det är nödvändigt med exakt nyans
kan blekta kromateringsskikt färgas in i ett stort antal kulörer, men de kan endast förväntas ge
motsvarande ökning av korrosionshärdigheten som de ofärgade blekta kromateringsskikten
ger.
Kromateringsskikt indelas i två klasser och varje klass i två typer. De viktigaste egenskaperna
anges i tabell 41.
EU har tänkt införa restriktioner för 6-värt krom enligt dokument IP/02/1463 Bryssel 11/10
2002 från och med 1/7 2006.
8.1.5 Livslängd
Korrosionsförloppet för en elförzinkad och kromaterad detalj startar med att det bildas vita
korrosionsprodukter på ytan. Detta kallas för vitrost och är ett tecken på att kromateringsskik-
tet är nedbrutet. Efter denna tidpunkt är det uteslutande zinktjockleken som bestämmer hur
lång tid det går innan stålet börjar rosta (rödrost).
Tabell 40: Livslängd för blankförzinkningsskikt 10µm
Miljö Ungefärlig livslängd i år, riktvärden
Inomhus 50
Landsbygd 8
Mindre städer 5
Storstäder 2
Kustatmosfär, västkusten 5
Industriatmosfär, lätt 4
Industriatmosfär, normal 2
Industriatmosfär, svår 1
Kulören på kromatskiktet är direkt proportionellt med skikttjockleken och det går därför längre
tid innan ett gul- eller grönkromatskikt bryts ned. Det samma gäller för svartkromat på zink/
järn-behandlade detaljer. Den svarta kulören på vanlig elektrolytisk zink framkommer genom
att använda kolloid silver men detta bidrar inte till en förbättrad korrosionsskydd.
Timmar
500 Typ av förzinkning

450
400 Zink/Järn, Gul-
och svartkromatering
350 Förzinkning,
Grönkromatering
300
Förzinkning,
250 Gulkromatering
200 Förzinkning, Blank-

och svartkromatering
150
100
50
0 Skikttjocklek
Vitrost
Rödrost 5µm
Rödrost 8µm
Rödrost 12µm
Rödrost 15µm
Rödrost 20µm
Figur 42 – Typiska korrosionstider vid provning i neutral saltdimma enligt ISO 9227:1990
48
48 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
8 Ytbehandling
8.1.6 Sealer
Efter kromatering är det möjligt att påföra en sealer som kan ge en rad fördelar. Utöver att för-
bättra korrosionsbeständigheten mot vitrost med minst 50 timmar så har en sealer friktionssta-
biliserande egenskaper vilket ger en nogrannare klämkraft.
Gängade detaljer i rostfritt material kan också behandlas med en sealer, varvid risken för gäng-
skärning minskas. Erfarenhetsmässigt räcker det med att behandla den ena av de gängade
detaljen, och därmed undgå ytterligare smörjning innan montering. Rostfria muttrar med sealer
lagerförs därför som standard.
8.1.7 Vätesprödhet, väteutdrivning
Vid elförzinkning av riktigt hårda stålprodukter (hårdhet över 300HV eller brottgräns över
1000N/mm2) kan väte ta sig in i stålet. Vätet koncentrerar sig till det ställe där påkänningen är
som störst, t.ex. i radieövergången skruvhuvud/stam, och verkar då som en sorts brottanvis-
ning. Vätesprödhet yttrar sig genom att t.ex. skruvens huvud helt plötsligt hoppar av.
Risken för vätesprödhet kan minimeras genom att, inom 4 timmar, värmebehandla detaljerna
till en temperatur av ca 200°C i ca 2 - 4 timmar beroende på typ och storlek på detaljen, detal-
jens geometri och mekaniska egenskaper. Eftersom korrosionsegenskaperna hos kromatskiktet
kraftigt försämras om det utsätts för temperaturer över 70°C är det nödvändigt att kromate-
ringen utförs efter väteutdrivningen.
Det bör dock understrykas att väteutdrivning under inga omständigheter är någon garanti för
att vätesprödhet inte föreligger. För hållfasthetsklasser över 10.9 avråds därför bestämt från
all ytbehandling som kan orsaka vätesprödhet, elförzinkning i synnerhet.
8.1.8 Angivelse på ritning
ISO 4042:1999 har tidigare haft ett eget beteckningssystem som inte är beskrivande. I 1999-
års utgåva har beteckningssystem enligt ISO 2081:1986 och ISO 4520:1981 tillkommit. Dessa
system är i sig mer lättfattliga eftersom de är beskrivande.
Följande avsnitt är utdrag ur ISO 4042:1999, Annex B och ISO 4520:1981.
Kromateringsskikt kan anges med enbart klass eller med klass och typbeteckning, exempel:
Fe/Zn 5c2 och Fe/ZnFe 8c1A där:
Fe betecknar basmetallen (järn eller stål);
Zn och ZnFe betecknar det elekrolytiskt utfällda zinkskiktets tjocklek i mikrometer (µm);
c anger att det är ett kromateringsskikt;
2 och 1 är de två kromateringsklasserna;
A anger typen av kromateringsskikt
Tabell 41: Klassificering av kromatskikt
Typ-
Klass Typ Utseende Korrosionsskyddsförmåga
beteckning
Transparent klart, ibland med Ringa, t ex mot missfärgning
A Blank
1 en blåaktig ton vid hantering eller mot hög
fuktighet i milt korrosiv miljö
B Blekt Transparent med svag irisering
C Iriserande Gult iriserande God, även mot vissa organiska
2 ångor
Olivgrönt, med dragning åt
D Opak
brunt eller brons
Svart med svag irisering Varierande grader av korro-
Bk 1) Svart
sionsskydd
1) Denna tabell har här modifierats från ISO 4520:1981 så att den möjliggör svarta skikt för typ A och D
Exempel:
En sexkantsskruv enligt ISO 4014 M10 X 50 i hållfasthetsklass 8.8 med elektrolytisk för-
zinkning och med en minimum skikttjocklek av 5µm och blankt utseende betecknas:
Sexkantsskruv ISO 4014 - M10X50 - 8.8 - Fe/Zn5c1A
En sexkantsmutter enligt ISO 4032 M12 i hållfasthetsklass 8 med elektrolytisk zink/järn och
med en minimum skikttjocklek av 8µm och svart utseende betecknas:
Sexkantsmutter ISO 4032 - M12 - 8 - Fe/ZnFe8c2Bk
49
49
8 Ytbehandling
8.2 Varmförzinkning
Produkter som skall varmförzinkas, måste först genomgå en förbehandling bestående av
avfettning, syrabetning, flussning i zinkamoniumklorid följt av torkning i varmluft. Ibland
används sandblästring istället för syrabetning i syfte att undvika vätesprödhet.
Efter förbehandlingen lastas detaljerna i en perforerad stålkorg och sänks ner i smält zink med
en temperatur av 530°C - 560°C vilket ger en jämn och slät yta. Efter någon minut tas korgen
upp och centrifugeras omedelbart för att få bort överskottszink. Varmförzinkning kan också
utföras i temperaturer mellan 450°C - 480°C men ger ett avsevärt sämre resultat.
Medelskikttjockleken för lagerförda produkter är ca 40µm.
Hållfasthetsklass 8.8 finns som lagervara och 10.9 kan utföras som special. Högre
hållfasthetsklasser varmförzinkas ej på grund av anlöpningseffekter och att zink kan tränga in i
basmetallen (korngränserna) och ge upphov till microsprickor vilka, liksom vätesprödhet, kan
försvaga stålet katastrofalt.
Varmförzinkade produkter är särskilt lämpade att användas i konstruktioner i utomhusmiljöer
eller kustnära miljöer.
Tabell 42: Livslängd för varmförzinkningsskikt 55µm

Miljö Ungefärlig livslängd i år, riktvärden
Landsbygd 40
Mindre städer 28
Storstäder 11
Kustatmosfär, västkusten 28
Industriatmosfär, lätt 20
Industriatmosfär, normal 11
Industriatmosfär, svår 5
8.3 Fosfatering
Fosfatering är en kemisk process där detaljerna doppas i ett fosfateringsbad som håller 60°C -
70°C under 10 - 20 minuter. Beroende på fosfateringsbadets sammansättning bildas det kristal-
ler av zink- eller manganfosfat.
Zinkfosfat i tunna skikt och med små kristaller är en förutsättning för att få bra friktionsvärden.
Tjocka skikt med stora kristaller ger en våldsam spridning i friktion och därmed en likaledes
varierande klämkraft.
Våra fosfaterade lagervaror är zinkfosfaterade och vi kan utföra manganfosfatering på beställ-
ning.
Mängden fosfat som produkterna erhåller uttrycks vanligen som en skiktvikt i g/m2. En normal
skiktvikt är 12 - 25 g/m2 och motsvarar en skikttjocklek på 4 - 8µm.
8.3.1 Var används fosfatering ?
Fosfatkristallerna bildar en öppen struktur, som ger en god vidhäftning för en efterföljande
målning eller inoljning. Genom att använda fosfatering i kombination med inoljning försäkras
en konstant oljemängd på ytan. Detta medför en låg friktion med en liten spridning, vilket ger
en hög och jämn klämkraft.
Korrosionsskyddet för en fosfaterad och anoljad produkt är mycket begränsad. I utomhusmil-
jöer uppträder rödrost i allmänhet på kortare tid än ett år.
50
50 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
8 Ytbehandling
8.4 Dacrolit®
Dacrolit är en beläggning som är anodisk i förhållande till stål liksom zink. Den består av
tunna zink- och aluminiumflagor (85% zink, 15% aluminium) vilka hålls samman av ett kro-
mathaltigt målningssystem.
Zink- och aluminiumflagor
Stål Krompolymerer
Figur 43 – Dacrolit-skikt
Kromaten och målningssystemet ger ett korrosionsmotstånd som är 3 - 5 gånger bättre än hos
vanlig elektrolytisk blankzink (Fe/Zn). Dessutom kan Dacroliten värmas till 250°C utan för-
sämring av korrosionsskyddet.
För skruvförband har en speciell variant, Dacrolit 500, utvecklats vilken har en inblandning av
PolyTetraFluorEten (PTFE=Teflon) i skiktet. Det ger en låg friktion med liten spridning och
därigenom en jämn klämkraft.
Om detaljerna förbehandlas genom sandblästring, eller annan metod som ej innehåller fritt
väte typ syrabetning, förorsakar Dacrolit ingen vätesprödhet.
8.5 Delta-tone och Delta-seal

Delta-tone består av zink- och aluminiumpartiklar, som binds samman av ett oorganiskt binde-
medel. Under härdningen, som föregår vid ca 200°C i ca 20 minuter, sker det en kemisk reak-
tion. Härvid binds Delta-tone till den underliggande metallen. Skikttjockleken på Delta-tone är
normalt 4µm - 8µm och innehåller inga tungmetaller som t ex cadmium, sexvärt krom eller bly.
Delta-tone är värmebeständig upp till 300°C.
Om detaljerna förbehandlas genom sandblästring, eller annan metod som ej innehåller fritt
väte typ syrabetning, förorsakar Delta-tone ingen vätesprödhet.
Delta-seal är en organisk lack, som tål temperaturer upp till 250°C och är liksom Delta-tone fri
från tungmetaller. Delta-seal ger normalt skikttjocklekar på mellan 5µm och 8µm. Delta-seal
utmärker sig genom att tillåta infärgning i flera kulörer, låga friktionsvärden med liten
spridning, god kemisk resistens. Delta-seal är samtidigt elektriskt isolerande, vilket ger ett gott
skydd mot galvanisk korrosion.
8.6 Polyseal®
Polyseal är en ytbehandling som utförs i tre steg.
Steg 1: Zinkfosfatering (utan efterföljande anoljning)
Steg 2: Doppning i epoxibaserad specialfärg samt centrifugering och ugnshärdning
vid ca 200°C. Doppning, centrifugering och ugnshärdning utförs två gånger.
Steg 3: Impregnering med en emulsion innehållande korrosionsinhibitorer
De tre stegen tillsammans ger en jämn, seg organisk film effektivt bunden till fosfatskiktet och
stålet. Den totala skikttjockleken för Polyseal är ca 15 µm och uppvisar mycket bra värden vid
saltdimmeprovning. Den första rödrosten uppträder normalt efter ca 200 timmar. Utbredningen
går sedan mycket långsamt.
Korrosionsmotståndet motsvarar i neutral saltdimma ungefär vad som erhålls vid provning av
bra elförzinkning med gulkromatering. I sur saltdimma visar Polyseal bättre värden än den
gulkromaterade elzinken. I utomhusmiljöer uppträder rödrost efter några år, först på skarpa
kanter och hörn för att sedan sprida sig mycket långsamt.
Polyseal kan i princip framställas i de flesta tänkbara kulörer. Av produktionstekniska skäl
används normalt endast svart och blått. Andra kulörer kan tillverkas. Polyseal finns ej som
lagervara. Kan dock anskaffas mot beställning.
Friktionsegenskaperna för Polyseal är ungefär som för elförzinkning.
51
51
8 Ytbehandling
8.6.1 Var används Polyseal ?

Eftersom beläggningen praktiskt taget kan utföras utan att stålet tar upp något väte är Polyseal
speciellt lämplig för höghållfast skruv (hårdhet över 300 HV eller brottgräns över 1000 N/
mm2) om detaljerna förbehandlas genom sandblästring, eller annan metod som ej innehåller
fritt väte typ syrabetning.
Polyseal används också ofta av estetiska skäl och för märkningsändamål.
8.7 Förnickling
Förnickling är en elektrolytisk process och behandlingsgången är i princip densamma som för
elförzinkning. Elektrolyten har naturligtvis en annan sammansättning och kromatering före-
kommer ej.
För att förbättra vidhäftningen och korrosionsskyddet kan detaljerna beläggas med ett tunt
kopparskikt (förkoppring) på 1 - 2 µm innan nickel läggs på.
Skikttjockleken för gängade detaljer är vanligtvis 5 - 10 µm. Korrsionsskyddet, med eller utan
underliggande kopparskikt, är mycket begränsat. Förnickling bör därför endast användas som
dekorativ ytbehandling i inomhusmiljöer.
8.8 Förtenning
Förtenning är en elektrolytisk process och behandlingsgången är i princip densamma som för
elförzinkning och förnickling. Tennbeläggningar kan inte kromateras. Skikttjockleken för
gängade produkter är vanligtvis 5 - 10 µm.
Tennbeläggningar används främst för att öka lödbarheten, men används även som korrosions-
skydd i vissa applikationer.
8.9 Mekanisk metallbeläggning

Mekanisk metallbeläggning är en process för att belägga produkter med zink eller tenn (eller
en kombination av de båda) på mekanisk väg. Fördelen gentemot elförzinkning är att ingen
väteupptagning sker vid beläggningen vilket gör den speciellt lämplig för höghållfast skruv
(hårdhet över 300 HV eller brottgräns över 1000 N/mm2). Beläggning sker också vid rumstem-
peratur.
Mekanisk beläggning med zink bör ses som ett komplement till el- eller varmförzinkning.
Ytbeläggningen utförs i en roterande trumma liknande en cementblandare.
Processföljden är följande: Det sandblåsta godset töms i behandlingstrumman tillsammans
med glaspärlor och vatten. Först löses den lätta oxid som eventuellt har bildats på godset
genom att en svag oxidlösare tillsätts, vilken innehåller en inhibitor för att förhindra betning av
stålet. Därefter tillsätts kopparsalt och detaljerna blir förkopprade på kemisk väg. Koppar-
skiktet blir mycket tunt, mindre än 1 µm, och fungerar som ett bra bindemedel mellan stålet
och den efterkommande förzinkningen.
Nästa steg är att tillsätta zinkpulvret. Detta sker i två eller flera omgångar alltefter önskad
skikttjocklek. Vissa speciella kemikalier tillsätts också i samband med förzinkningen.
Det är glaspärlorna som gör att zinkpulvret fastnar på produkterna, vilka i princip hamrar fast
zinkpulvret. Olika produkter kräver olika ”hamringsenergi”, vilket åstadkoms genom att
variera behandlingstrummans varvtal och storleken på glaspärlorna. Vanligast är att
glaspärlorna består av en blandning av glaspärlor med olika diametrar.
När beläggningen är klar, vilket tar ca en timma, hälls trummans innehåll ut på en separator
och det belagda godset separeras från glaspärlorna och vattnet. Godset kan därefter kromate-
ras. Glaspärlorna återvinns för att användas igen.
En skikttjocklek 5 - 30 µm är möjlig att åstadkomma med denna process. Korrosionskydds-
förmågan för ett mekaniskt pålagt zinkskikt är jämbördigt med zinkskikt pålagda med andra
metoder, under förutsättning att zinkskikt med samma vikt per ytenhet jämförs. Skikt bestå-
ende av en kombination av tenn/zink ger en något bättre korrosionsskyddsförmåga än enbart
zink. Skikt pålagda mekaniskt har en något lägre densitet än t.ex. el- eller varmförzink-
ningsskikt. För att erhålla samma zinkvikt per ytenhet med mekanisk beläggning måste skikt-
tjockleken ökas med ca 20%.
52
52 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
8 Ytbehandling
8.9.1 Var används mekanisk metallbeläggning ?

Att det inte sker någon väteupptagning vid denna process och att processen utförs vid rums-
temperatur gör den speciellt lämplig för ytbehandling av höghållfasta eller ythärdade produkter
(hårdhet över 300 HV eller brottgräns över 1000 N/mm2). Elförzinkning av sådana produkter
medför ju risk för vätesprödhet. Varmförzinkningens höga temperaturer anlöper godset och gör
att hårdheten minskar. Risken för zinksprödhet är också uppenbar.
Produkter med klena bottenhål, t.ex. krysskruvar och Torx®, är svåra att belägga. Belägg-
ningen av sådana produkter måste därför studeras i varje enskilt fall.
53
53
8 Ytbehandling
54
54 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
9 Internationell standard för krysspår

Sedan 1983 omfattar ISO 4757:1983 två typer av krysspår, nämligen typ H (phillips) och typ Z
(pozidriv). Teoretiska mått återges i tabell 43 och tabell 44.
Tabell 43: Krysspår typ H, teoretiska mått

Krysspår nr 0 1 2 3 4
b 0 0,61 0,97 1,47 2,41 3,48
-0,03
e 0,026 0,41 - 0,79 - 1,98 - 2,39 -
- 0,46 0,84 2,03 2,44
036
g +0,05 0,81 1,27 2,29 3,81 5,08
0
f 0,31 - 0,51 - 0,66 - 0,79 - 1,19 -
0,36 0,56 0,74 0,86 1,27
r nom. 0,3 0,5 0,6 0,8 1
t1 ref 0,22 0,34 0,61 1,01 1,35
α 0 1) 138° 140° 146° 153°
-15’
β +15’ 7° 7° 5° 45’ 5° 45’ 7°
0
1)
Denna ersätts av rmin 0,25 mm; rmax 0,36 mm. Figur 44 – Krysspår typ H (phillips)
Tabell 44: Krysspår typ Z, teoretiska mått

Krysspår nr 0 1 2 3 4
b 0 0,76 1,27 1,83 2,72 3,96
-0,05
f 0 0,48 0,74 1,03 1,42 2,16
-0,25
g 0 0,86 1,32 2,34 3,86 5,08
-0,05
r1 0,3 0,3 0,38 0,51 0,64
r2 0,1 0,13 0,15 0,25 0,38
j 0,13 0,15 0,15 0,2 0,2
α +15’ 7° 7° 5° 45’ 5° 45’ 7°
0
β 0 7° 45’ 7° 45’ 6° 20’ 6° 20’ 7° 45’
-15’
γ 0 4° 23’ 4° 23’ 3° 3° 4° 23’
-15’
δ 0 46° 46° 46° 56°15’ 56°15’
-7’
Figur 45 – Krysspår typ Z (pozidriv)
55
55
56
56 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
10 Gängpressande skruv, ST-gänga

ST-gängor och dess skruvändar finns definierade i ISO 1478:1999, materialet i ISO 2702:1992.
Följande avsnitt är ett utdrag ur dessa standarder.
10.1 Gängor och skruvändar

Dessa gängor benämndes tidigare B-gängor. Översättning mellan de två systemen visas i tabell
45.
Tabell 45: Översättning mellan gängsystem ST och B
ST2,2 ST2,9 ST3,5 ST4,2 ST4,8 ST5,5 ST6,3
B2 B4 B6 B8 B10 B12 B14
Figur 46 – Spets, Typ C (tidigare typ AB) Figur 47 – Spets, Typ F (tidigare typ B)
Tabell 46: Dimensioner för ST-gänga

Gänga ST 2,2 ST 2,9 ST 3,5 ST 4,2 ST 4,8 ST 5,5 ST 6,3
P≈ 0,8 1,1 1,3 1,4 1,6 1,8 1,8
max 2,24 2,9 3,53 4,22 4,8 5,46 6,25
d1
min 2,1 2,76 3,35 4,04 4,62 5,28 6,03
max 1,63 2,18 2,64 3,1 3,58 4,17 4,88
d2
min 1,52 2,08 2,51 2,95 3,43 3,99 4,7
max 1,47 2,01 2,41 2,84 3,3 3,86 4,55
d3
min 1,37 1,88 2,26 2,69 3,12 3,68 4,34
c max 0,1 0,1 0,1 0,1 0,15 0,15 0,15
1)
ref
y typ C 2 2,6 3,2 3,7 4,3 5 6
typ F 1,6 2,1 2,5 2,8 3,2 3,6 3,6
1) Längd av ofullständig gänga
10.2 Material
ST-gängade skruvar är sätthärdade och har en hårdhet i skruvens kärna som ligger mellan 270
och 390 HV. Ythårdheten är min 405 HV.
10.3 Vridhållfasthet
Sätthärdade ST-gängade skruvar skall klara ett vridmoment enligt tabell 47.
Tabell 47: Vridmoment för ST-gängade skruvar
Gänga ST2,2 ST2,9 ST3,5 ST4,2 ST4,8 ST5,5 ST6,3
Vridhållfasthet Nm min 0,45 1,5 2,7 4,4 6,3 10 13,6
57
Tekn 57
Figur 48 – Exempel på vridprovningsutrustning
10.4 ST-gängad skruv i rostfria material

ST-gängade skruvar förekommer normalt i materialen A2 och A4, se avsnitt 4.4.4 på sidan 30.
Skruvarna kan utan problem monteras i alla plaster och lättmetaller. För plastmaterial rekom-
menderar vi dock Remform‚ skruvar enligt avsnitt 17 på sidan 77.
Vid montering i låg- och höglegerad stålplåt kan ibland skruvgängan deformeras på grund av
plåtens deformationshårdnande i samband med stansning eller borrning av hålen. Deformation
av gängan kan också förorsakas av monteringsfriktionen. Vid montering med t > halva gäng-
stigningen bör plåtens hårdhet ej överstiga 115 HV.
För plåtar med en hårdhet > 115 HV rekommenderas skruvar i stål C1, där korrosionsmiljön så
tillåter.
Friktionsproblemen med den rostfria skruven underlättas betydligt om skruven ytbehandlas
eller smörjs med något friktionssänkande i samband med monteringen.
10.5 Håldiametrar
Följande håldiametrar är ett utdrag ur SS 1523 och gäller sätthärdade skruvar. Erfarenheten
visar dock att rekommenderade hål ej alltid ger bästa förbandshållfasthet. För serieproduktion
med dessa skruvar rekommenderas därför provning.
SS 3392 Gängade skruvar - Bestämning av hållfasthets- och monteringsegenskaper, ger en bra
vägledning vid provning av hållfasthet hos skruvförband samt hur lämpligt monteringsmoment
bestäms.
Figur 49
Värdena i tabell 48 gäller för sätthärdade skruvar av stål. För ST-gängade skruvar av annat
material, t.ex. rostfritt stål eller mässing, bör monteringsprov göras i varje enskilt fall.
58
Tekn 58 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Tabell 48: Riktvärden för håldiametrar, ST-gänga
Gänga Plåttjocklek Håldiameter d2 H12 eller H131)
2) Plast
Stål, mässing, koppar Aluminium Gjutmetalllegering
av zink, magne- Fri-
Dornade Borrade Dornade Borrade sium, aluminium gående
eller upp- eller klippta eller upp- eller klippta och mässing Härdplast Termoplast hål
slagna hål hål slagna hål hål
Hålgrupp Hålgrupp Hålgrupp Hålgrupp Hålgrupp Hålgrupp d4
Hålgrupp 33)
1A 1B 2A 2B 43) 53)
ST 2,2 - 0,56 1,6
d1 = 2,24 (0,56) - 0,75 1,7 1,6
P = 0,79 (0,75) - 0,88 1,8 1,6
U2 = 0,8 (0,88) - 1,13 1,8 1,6 2x3 2x5 2x5 2,8
(1,13) - 1,38 1,9 1,7
(1,38) - 1,5 1,9 1,8
ST 2,9 - 0,56 2,2 2,2
d1 = 2,9 (0,56) - 0,63 2,5 2,3 2,2
P = 1,06 (0,63) - 0,75 2,5 2,3 2,2 2,2
U2 = 1,1 (0,75) - 0,88 2,5 2,4 2,2 2,2 2,7 x 5 2,5 x 6,5 2,4 x 6,5 3,6
(0,88) - 1,25 2,4 2,2 2,2
(1,25) - 1,38 2,4 2,2
(1,38) - 1,75 2,5 2,3
(1,75) - 2,5 2,6 2,4
ST 3,5 - 0,56 2,8 2,6
d1 = 3,53 (0,56) - 0,75 2,8 2,7 2,8
P = 1,27 (0,75) - 0,88 2,8 2,7 2,8 2,6
U2 = 1,3 (0,88) - 1,25 2,8 2,8 2,6 3,3 x 6,5 3,2 x 6,5 3 x 6,5 4,2
(1,25) - 1,38 2,8 2,7
(1,38) - 1,75 2,9 2,8
(1,75) - 2,5 3 2,8
(2,5) - 3 3
(3) - 6 3
ST 4,2 - 0,5 3,5
d1 = 4,22 (0,5) - 0,63 3,5 3,2 3,5
P = 1,41 (0,63) - 0,88 3,5 3,2 3,5 2,9
U2 = 1,4 (0,88) - 1,13 3,5 3,2 3,5 3
(1,13) - 1,38 3,5 3,3 3,5 3,2 3,9 x 6,5 3,8 x 8 3,7 x 8 5
(1,38) - 2,5 3,5 3,5
(2,5) - 3 3,8 3,7
(3) - 3,5 3,9 3,8
(3,5) - 10 3,9
ST 4,8 - 0,5 4
d1 = 4,8 (0,5) - 0,75 4 3,7 4
P = 1,59 (0,75) - 1,13 4 3,7 4 3,7
U2 = 1,6 (1,13) - 1,38 4 3,9 4 3,7
(1,38) - 1,75 3,9 3,7 4,5 X 6,4 4,5 X 8 4,3 X 8 5,8
(1,75) - 2,5 4 3,8
(2,5) - 3 4,1 3,8
(3) - 3,5 4,3 3,9
(3,5) - 4 4,4 3,9
(4) - 4,75 4,4 4
(4,75) - 10 4,2
ST 5,5 - 1,13 4,7 4,2
d1 = 5,46 (1,13) - 1,38 4,7 4,3 4,1
P = 1,81 (1,38) - 1,5 4,3 4,1
U2 = 1,8 (1,5) - 1,75 4,5 4,2
(1,75) - 2,25 4,6 4,4
(2,25) - 3 4,7 4,6 5x7 5 x 9,5 4,8 x 9,5 6,6
(3) - 3,5 5 4,6
(3,5) - 4 5 4,8
(4) - 4,75 5,1 4,8
(4,75) - 10 4,9
ST 6,3 - 1,38 5,3 4,9
d1 = 6,25 (1,38) - 1,75 5 5
P = 1,81 (1,75) - 2 5,2 5
U2 = 1,8 (2) - 3 5,3 5,2 5,9 x 8 5,9 x 9,5 5,6 x 8 7,4
(3) - 4 5,8 5,3
(4) - 4,75 5,9 5,4
(4,75) - 5 5,6
(5)- 10 5,8
1) Om H13 väljs skall angivna värden för d2 minskas med 0,1 mm.
2) HB max 120. Vid hårdare material ökas tabellvärdena med 0,1 - 0,2 mm.
3) d2 x min. Inskruvningslängd.
59
Tekn 59
60
Tekn 60 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
11 Torx®
11 Torx®
Torx-systemet revolutionerar marknaden när det gäller att ersätta traditionella drivgeometrier
på skruvar såsom sexkant, krysspår, rakt mejselspår mm.
11.1 Torx®-Original
11.1.1 Längre livslängd
Frånvaron av urkuggning och höga axialkrafter vid montering gör att Torx-verktygen håller
mycket längre. Monteringskostnaderna reduceras betydligt tack vare färre stillestånd och lägre
verktygskostnad.
Drivvinkel Drivvinkel
Kontaktyta
Linjekontakt
Figur 50 – Sexkant-nackdelen Figur 51 – Torx-fördelen
Figur 52 – Sneda ytor ger urkuggning Figur 53 – Ingen urkuggning. Drivytan

parallell med skruvaxeln
11.1.2 Stabilt grepp

De snäva toleranserna på Torx-grepp och verktyg gör att skruvarna lättare kan styras utan att
vicka. Risken för sned ingängning är mycket liten och monteringen blir snabbare. Monteringen
av gängpressande skruvar förbättras.
11.1.3 Tröttar ej montören
Den utmärkta uppriktningen mellan skruv och Torx monteringsverktyg reducerar avsevärt
snedidragning av skruvar samt den mycket tröttande axialkraften.
I ett flertal större svenska företag har byte från krysspår till Torx-greppet kraftigt bidragit till att
reducera arbetsskador i handleder, armbågar och axlar.
11.1.4 Lägre På-Platsen-Kostnad (PPK)
Torx-systemet ger en avsevärt snabbare montering, lägre verktygskostnader och inte minst,
färre skador på omkringliggande delar eftersom Torx inte slinter lika lätt.
61
61
11 Torx®
11.2 Torx Plus®

Torx Plus drivgeometri är en ny utveckling för att lösa problem vid montering av gängade fäst-
element. Geometrin är skapad av elipsformer. Utöver original Torx goda egenskaper har Torx
Plus greppet mer:
- I genomsnitt 100% längre livslängd
- I genomsnitt 25% högre vridhållfasthet
- Högre överförda moment
- Ännu mindre risk för urkuggning samt lägre axialkraft
- Mindre belastning på montörer
- Längre verktygslivslängd än hos andra greppsystem
- Ökad produktivitet och tillförlitlighet
- Lägre produktionskostnad på sikt
Elliptisk geometri Drivvinkel 0°
Kontaktlinje Stor tvärsektion

hos kammen
Figur 54 – Torx Plus Geometrin
Den förbättrade konstruktionen omfattar

- Drivvinkeln 0° för att eliminera radialkrafter som skapar spänningar hos
skruvgrepp (förbättrad momentöverföring)
- Större tvärsnittsarea hos kammarna
- Bättre utfyllnad i kammarnas hela längd
- Ökad hållfasthet hos mejselspetsarna vilket tillåter högre lossvridningsmoment
- Toleransen hos mejselspetsarna har minskats med 50% för att förbättra passningen
mellan verktyg och skruvgrepp
- Kan monteras med existerande verktyg för Torx vid problem på fältet.
Tabell 49: Vridhållfasthet hos Torx Plus mejselspetsar

Torx grepp Vridhållfasthet, Nm min
10IP 5,42
15IP 9,62
20IP 16,1
25IP 23,5
30IP 47,2
40IP 82,1
45IP 137,4
50IP 194,5
ANM – För att få maximal livslängd på mejselspetsar rekommenderar vi att högst 50% av vridhållfastheten
utnyttjas
62
62 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
12 Borr- och försänkningsdiametrar

Skruv M6S Skruv Skruv MFS, Handhylsgrepp och
d skruv och mutter MC6S MKFS, MFS krafthylsgrepp
M6M med och MKFX
eller utan
bricka BRB
D mutter
Borrdiameter
Figur 55 – Borr- och försänkningsdiametrar, M-gänga
Tabell 50: Borr- och försänkningsdiametrar, M-gänga

Gänga M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 M14 M16
Medeldiameter d2 D2 2,675 3,545 4,48 5,35 7,188 9,026 10,863 12,701 14,701
Innerdiameter d1 D1 2,459 3,242 4,134 4,917 6,647 8,376 10,106 11,835 13,835
Delning P 0,5 0,7 0,8 1 1,25 1,5 1,75 2 2
Borrdiameter för gängning 2,5 3,3 4,2 5 6,8 8,5 10,2 12 14
Frigående hål, serie medel Dh 3,4 4,5 5,5 6,6 9 11 13,5 15,5 17,5
Planings- och D3 H15 8 11 11 13 18 24 26 30 33
försänknings diameter D4 H14 6 8 10 11 15 18 20 24 26
för skruv och mutter D5 H14 6,5 9,7 10,7 12,9 17,7 20,4 – – –
Planings- och Fyr- 6,3 10 13 15 18 20 – – – –
försänknings kants- 10 – 13 15 18 20 24 26 30 –
diameter D61) för fäst- 12,5 – – – 18 22 26 28 30 36
krafthylsgrepp H14 hål 20 – – – – – – – 33 40
Planings- och Fyr- 10 – 15 18 18 22 26 30 – –
försänknings kants- 12,5 – – 18 20 24 28 30 36 40
diameter D61) för fäst- 16 – – – – – 30 33 36 40
krafthylsgrepp H14 hål 20 – – – – – – 36 40 43
1) Gäller vid försänkningsdjup max 1,2d
Tabell 51: Borr- och försänkningsdiametrar, M-gänga

Gänga M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39
Medeldiameter d2 D2 16,376 18,376 20,376 22,051 25,051 27,727 30,727 33,402 36,402
Innerdiameter d1 D1 15,294 17,294 19,294 20,752 23,752 26,211 29,211 31,67 34,67
Delning P 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4
Borrdiameter för gängning 15,5 17,5 19,5 21 24 26,5 29,5 32 35
Frigående hål, serie medel Dh 20 22 24 26 30 33 36 39 41
Planings- och D3 H15 36 40 43 48 53 61 66 71 82
försänknings diameter D4 H14 30 33 36 40 – – – –
för skruv och mutter D5 H14 – – – – – – – – –
Planings- och Fyr- 6,3 – – – – – – – – –
försänknings kants- 10 – – – – – – – – –
diameter D61) för fäst- 12,5 40 43 51 – – – – – –
krafthylsgrepp H14 hål 20 43 48 51 53 61 66 71 82 –
Planings- och Fyr- 10 – – – – – – – – –
försänknings kants- 12,5 – – – – – – – – –
diameter D61) för fäst- 16 43 48 55 57 – – – – –
krafthylsgrepp H14 hål 20 45 53 58 61 66 71 – – –
25 48 53 61 61 71 82 82 90 100
1) Gäller vid försänkningsdjup max 1,2d
63
63
64
64 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
13 Skruvar i gängade bottenhål

Följande avsnitt stämmer delvis med SS 1964:1989.
Gänglängden G har bestämts med hänsyn till skruvens och godsets brotthållfasthet, före-
kommande toleranser, ändfasen f enligt ISO 4753:1983, ingångsfasen f2 samt till att skruven
ska kunna monteras utan bricka. Beräknad gänglängd har ökats med tjockleken för rundbricka
enligt SS 70.
Borrhålsdjupet L2 har bestämts med hänsyn till gänglängden samt det invändiga gängutloppet
enligt SS 1403 ”normalt”, vilket ger utrymme för gängtapp med kort skärfas.
Bottenhålen är teoretiskt beräknade på gängvallens skjuvarea och kontrollerade med dorndrag-
provning att hålla för minst skruvens brottkraft.
Frigångsförsänkning V bör användas när önskad klämlängd eller fri gänglängd på skruven ej
kan åstadkommas på annat sätt eller för att ta upp skillnaden mellan beräknad och vald skruv-
längd.
Ingreppslängden L1 väljs med hänsyn till skruvens och godsets brotthållfasthet enligt tabell 52
varvid den invändiga gängan blir något starkare än den utvändiga, d v s i händelse av brott är
det skruven som brister.
Tabell 52: Ingreppslängder i stål
Invändig gänga Utvändig gänga
Brottgräns Rm i N/mm2
Brottgräns Motsvarande 400 – (500) 500 – (800) 800 – (1000) 1000 – (1200) 1200 – (1400)
Rm i hållfasthets-
N/mm2 klass för Motsvarande hållfasthetsklass för skruven
(=Mpa) ca mutter 4.6 5.6 8.8 10.9 12.9
4.8 5.8 9.8
130-(200) 1,5 D 2 D 2,4 D 2,6 D –
200-(280) 1 D 1,5 D 2 D 2,2 D 2,4 D
280-(350) 1 D 1 D 1,5 D 1,8 D 2 D
350-(430) 4 1 D 1 D 1,2 D 1,5 D 1,8 D
430-(540) 5 0,8 D 1 D 1 D 1,2 D 1,5 D
540-(650) 6 0,8 D 0,8 D 1 D 1 D 1,2 D
650-(750) 0,8 D 0,8 D 1 D 1 D 1 D
750-(900) 8 0,8 D 0,8 D 0,8 D 1 D 1 D
900-(1100) 10 0,8 D 0,8 D 0,8 D 1 D 1 D
1100-(1300) 12 0,8 D 0,8 D 0,8 D 1 D 1 D
Värdena i tabell 52 är baserade helt på de ingående materialens brotthållfasthet utan hänsyn till
utmattnings-, resttöjnings- eller sträckgränser. Viss försiktighet måste därför iakttas vid mate-
rial med proportionellt låga värden för dessa gränser (< 60 % av Rm), t ex gråjärn (≈ 40 %). En
ökning av värdena med 10 % – 20 % kan vara motiverad för dessa material.
Tabell 53: Ingreppslängder i aluminiumgjutgods

Invändig gänga Utvändig gänga
Hårdhet HB Brottgräns Rm i N/mm2
800-(1000) 1000-(1200) 1200-(1400)
Motsvarande hållfasthetsklass för skruven
8.8 10.9 12.9
9.8
50-(75) 2,2 D 2,4 D 2,6 D
75-(100) 2 D 2,2 D 2,4 D
100-(125) 1,8 D 2 D 2,2 D
125-(150) 1,5 D 1,8 D 2 D
Värdena i tabell 53 kan behöva ökas med 10% – 20% för sträckgränsmonterade förband
avsedda att utsättas för hög temperatur och/eller dynamisk belastning.
65
65
D – DB
f 2 = -----------------
2 -
D B = borrdiameter
D f max = D + dh
---------------
2 -
Figur 56
Tabell 54: Försänkningsdiameter dh, gänglängd G och borrhålsdjup L2

För- Inskruvningslängd L1 1)
sänknings- 0,8 D 1D 1,2 D 1,5 D 1,8 D 2D
Gänga diameter
G L2 G L2 G L2 G L2 G L2 G L2
D Dh H14 2) min min min min min min
M 3 3,4 4 7 4 7 5 8 6 9 7 10 7,5 10,5
M 3,5 3,9 4,5 8 5 8,5 6 9,5 7 10,5 8 11,5 8,5 12
M 4 4,5 5 9 6 10 7 11 8 12 9 13 10 14
M 4,5 5 5,5 9,5 6,5 10,5 7,5 11,5 9 13 10 14 11 15
M 5 5,5 6 10,5 7 11,5 8 12,5 9,5 14 11 15,5 12 16,5
M 6 6,6 8 13 9 14 10 15 12 17 14 19 15 20
M 7 7,6 9 14 10 15 11,5 16,5 14 19 16 21 17 22
M 8 9 10 16 11,5 17,5 13 19 15,5 21,5 18 24 19,5 25,5
M 10 11 12 19,5 14 21,5 16 23,5 19 26,5 22 29,5 24 31,5
M 12 13,5 14 22,5 16,5 25 19 27,5 22,5 31 26 34,5 28,5 37
M 14 15,5 16 25,5 19 28,5 22 31,5 26 35,5 30 39,5 33 42,5
M 16 17,5 19 28,5 22 31,5 25 34,5 30 39,5 35 44,5 38 47,5
M 18 20 21 32 25 36 28,5 39,5 34 45 39 50 43 54
M 20 22 23 34 27 38 31 42 38 49 43 54 47 58
M 22 24 24,5 35,5 29 40 33 44 42 53 46,5 57,5 51 62
M 24 26 28 41 32,5 45,5 37 50 45 58 52 65 56,5 69,5
M 27 30 30 43 35,5 48,5 41 54 51 64 57 70 62,5 75,5
M 30 33 33 48 39 54 45 60 57 72 63 78 69 84
M 33 36 36 51 42 57 49 64 59 74 69 84 75 90
M 36 39 40 57 47 64 54 71 65 82 76 93 83 100
M 39 42 42 59 50 67 58 75 69 86 81 98 89 106
M 42 45 46 64 55 73 63 81 76 94 88 106 97 115
M 45 48 49 67 58 76 67 85 81 99 94 112 103 121
M 48 52 52 73 61 82 71 92 85 106 100 121 109 130
M 52 56 55 76 65 86 76 97 91 112 107 128 117 138
M 56 62 62 84 73 95 84 106 101 123 118 140 129 151
M 60 66 65 87 77 99 89 111 107 129 125 147 137 159
M 64 70 68 92 81 105 94 118 113 137 132 156 145 169
M 68 74 73 97 87 111 101 125 121 145 141 165 155 179
1) L1 väljs med hänsyn till skruvens och godsets brotthållfasthet enligt tabell 52 eller tabell 53.
2) Frigående hål serie medel enligt ISO 273:1979.
66
66 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Tabell 54 fortsättning: Försänkningsdiameter dh, gänglängd G och

borrhålsdjup L2
För- Inskruvningslängd L1 1)
Gänga Sänknings- 2,2 D 2,4 D 2,6 D
diameter G L2 G L2 G L2
D Dh H14 2) min min min
M 3 3,4 8 11 9 12 9,5 12,5
M 3,5 3,9 9,5 13 10 13,5 11 14,5
M 4 4,5 11 15 12 16 13 17
M 4,5 5 12 16 13 17 14 18
M 5 5,5 13 17,5 14 18,5 15 19,5
M 6 6,6 16 21 17 22 18 23
M 7 7,6 18,5 23,5 20 25 22 27
M 8 9 21 27 22,5 28,5 24 30
M 10 11 26 33,5 28 35,5 30 37,5
M 12 13,5 31 39,5 33,5 42 36 44,5
M 14 15,5 36 45,5 39 48,5 42 51,5
M 16 17,5 41 50,5 44 53,5 47 56,5
M 18 20 46,5 57,5 50 61 53 64
M 20 22 51 62 55 66 59 70
M 22 24 55 66 60 71 64 75
M 24 26 61 74 65,5 78,5 70 83
M 27 30 68 81 73,5 86,5 79 92
M 30 33 75 90 81 96 87 102
M 33 36 82 97 89 104 95 110
M 36 39 90 107 97 114 104 121
M 39 42 97 114 105 122 113 130
M 42 45 105 123 113 131 122 140
M 45 48 112 130 121 139 130 148
M 48 52 119 140 129 150 138 159
M 52 56 128 149 138 159 149 170
M 56 62 140 162 151 173 162 184
M 60 66 149 171 161 183 173 195
M 64 70 158 182 171 195 184 208
M 68 74 169 193 183 207 197 221
1) L1 väljs med hänsyn till skruvens och godsets brotthållfasthet enligt tabell 87 eller tabell 88.
2) Frigående hål serie medel enligt ISO 273:1979.
67
67
68
68 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
14 PPK
14 PPK
14.1 PPK-begreppet
PPK står för På-Platsen-Kostnad, dvs summan av alla kostnader som uppstår från inköp av
produkten till dess den monterats och fullgör avsedd funktion.
INKÖP
LAGRING
UNDERHÅLL
TRANSPORT
KONTROLL
PPK
HÅLTAGNING
MONTERING
GÄNGNING
PLOCKNING
Figur 57
PPK-begreppet utvecklades ursprungligen i USA och är numera också ett begrepp i Sverige.
PPK är ett effektivt verktyg för att sänka kostnader.
Inom fästelementsområdet har vi funnit att endast 10% - 15% av PPK är kostnaden för fäst-
elementen. Resten, dvs hela 85% är andra kostnader, t.ex. hantering och montering. Det är där-
för viktigare att angripa och minska dessa 85% än att enbart jämföra fästelementens
inköpspris.
Vi har omsatt PPK-filosofin genom att erbjuda PPK-produkter och PPK-system. T.ex. skruvar
som formar sin egen gänga (gängpressande skruv) och skruvar som borrar sitt eget hål.
14.2 PPK-produkter
Våra PPK-produkter marknadsförs och säljs inte som normala mekaniska fästelement utan som
en kostnadssänkning till slutförbrukaren av den monterade produkten. De PPK-produkter som
erbjuds är ett hjälpmedel till att reducera kostnader och samtidigt erbjuda pålitliga skruvför-
band.
Exempel på våra utmärkta PPK-produkter är REMFORM®, Taptite®, Coreflex®, Powerlok®‚
och Torx®, Multi-grip, B-Lok, Mubux-R, S-Lok, Anchor, Clifa, Nord-Lock®, Spax®.
69
69
14 PPK
70
70 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
15 Taptite® II
15 Taptite® II
Taptite-systemet har ytterligare utvecklats och inget annat system för gängpressande skruvar är
så enkelt och funktionsdugligt. Den senaste utvecklingen är Taptite II.
Taptiteskruven pressar gängan i ett hål utan att spånor bildas och vid ett vridmoment som är
mycket lägre än åtdragningsmomentet.
I ett hål som gängats med en Taptite II kan du sätta en skruv med vanlig M-gängad skruv om
den förra på något sätt går förlorad.
15.1 Gängpressning
Trilobulära gängpressande Taptite II skruvar pressar starka solida gängor i borrade, stansade
eller pressade hål i plåtar eller gjutgods av formbara metaller. När en Taptite II skruv vrids
genom ett godshål kallformar varje lob metallen i hålet till en gänga med obruten tåga.
Taptite II gängan är utformad så att vridmomentet blir lägre än med tidigare Taptite skruvar.
P.g.a. elastisk återfjädring fyller godsmaterialet upp bakom loben och skapar en större kontakt-
yta mellan gängorna vilket ger ett stort motstånd mot att förbandet lossar samt ger en god håll-
fasthet.
15.2 Material
Skruvar med Taptite II gänga är normalt sätthärdade men finns även i seghärdat sk. Coreflex®
utförande. Användningsområdet är något annorlunda för dessa typer och beskrivs i det föl-
jande.
15.2.1 Sätthärdad Taptite®II
Sätthärdade Taptite II skruvar tillverkas av speciallegerat stål. Under härdningen höjs kolhalten
i ytskiktet, ca 0,2 mm djupt. Skiktet får då en hårdhet på över 450 HV medan skruvens kärna
blir under 370 HV. Skruvens brottgräns blir då över 930 N/mm2 vilket ungefär motsvarar
hållfasthetsklass 8.8.
Sätthärdningen gör dock att skruven inte får samma elasticitet som en seghärdad 8.8 och skall
därför inte användas i höghållfasta förband eller då lasterna är dynamiska. I höghållfasta för-
band rekommenderas Taptite II i Coreflex-utförande.
Sätthärdade skruvar med Taptite II gänga kan pressa gängor i plåt och profil av:
- Stål, med hårdhet upp till 250 HB
- Aluminium och koppar, samt deras legeringar
- Gjutgods av järn 1), stål, aluminium, magnesium1), zink och koppar legeringar.
1) Vissa typer kan vara spröda. Kontakta oss för vägledning.
71
71
15 Taptite® II
15.2.2 Taptite®II i Coreflex®-utförande

Corflex härdning öppnar nya användningsområden och möjligheter till kostnadsbesparingar i
krävande konstruktioner med lite grövre gängdiametrar.
Skruvar med Taptite II gänga i Coreflex utförande är seghärdade. De kan belastas på samma
sätt som standardskruvar, 8.8 och 10.9, då det krävs både seghet och styrka, vid stora varie-
rande yttre krafter. Exempel på sådana avancerade monteringsfall är topplocks-skruvar i ben-
sinmotorer och skruvar för bilbälten.
Corflex finns i två utföranden, Corflex-N utförande innebär normal seghärdning och dessa
skruvar kan pressa gängor i plastiskt formbara icke järnmetaller med en hårdhet av 100 HB
max.
Corflex-I utförandet innebär seghärdning och induktionshärdning av spetsen, se figur 58. Spet-
sens ythårdhet i detta utförande överstiger lokalt på de första ca 5 gängorna 450 HV vilket ger
lika goda gängformningsegenskaper som hos en vanlig sätthärdad Taptite II. Induktionshärd-
ningen av spetsen påverkar ej den bärande gängan eftersom induktionshärdningen endast
lokalt omfattar spetsen som pressar gängan.
Skruvar i Corflex-I kan pressa gängor i stål med en hårdhet upp till 250 HB.
Figur 58 – Corflex-I utförande
15.3 Gängdiametrar och Hålrekommendationer
Tabell 55: Gängdiametrar Taptite II

dt C
Gänga
Max Min Max Min
M 2,5 2,48 2,31 2,57 2,48
M 3 2,97 2,88 3,07 2,98
M 4 3,94 3,84 4,08 3,98
M 5 4,93 4,82 5,09 4,98
M 6 5,9 5,77 6,1 5,97
M 8 7,88 7,72 8,13 7,97
M 10 9,85 9,67 10,15 9,97 Figur 59 – Gängdiametrar
M 12 11,83 11,68 12,18 11,97
Tabell 56: Borrade eller stansade hål i kolstål med Tabell 57: Borrade eller stansade hål i lättmetall med
110-130 HB 80-120 HB
Materialtjocklek eller ingreppslängd Materialtjocklek eller ingreppslängd
Gänga 0,5-1,5 1,5-2,5 2,5-4 4-6,5 6,5-10 10-15 15- Gänga 0,5-1,5 1,5-2,5 2,5-4 4-6,5 6,5-10 10-15 15-
Håldiameter D Håldiameter D
M 2,5 2,25 2,3 2,35 2,35 M 2,5 2,25 2,3 2,3 2,35
M 3 2,7 2,75 2,8 2,8 2,8 M 3 2,7 2,75 2,75 2,8 2,8
M 4 3,6 3,65 3,65 3,7 3,75 M 4 3,6 3,6 3,65 3,7 3,75
M 5 4,55 4,6 4,65 4,7 M 5 4,55 4,6 4,6 4,65
M 6 5,45 5,5 5,55 5,6 5,65 M 6 5,45 5,45 5,5 5,55 5,6
M 8 7,3 7,4 7,45 7,55 7,6 M 8 7,3 7,4 7,4 7,5 7,55
M 10 9,2 9,25 9,3 9,4 9,45 M 10 9,2 9,25 9,3 9,4 9,45
M 12 11,05 11,15 11,25 11,35 M 12 11,05 11,1 11,2 11,25
72
72 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
15 Taptite® II
Tabell 58: Pressgjutna hål i aluminium

Håldiameter d K L
Gänga
D2 D3 min min min
Kona≈1°
M 2,5 2,38 2,24 4,2 8,3 7,5
M 3 2,85 2,68 5 9,8 9
M 4 3,8 3,58 7 12,8 12
M 5 4,75 4,48 9 15,8 15
M 6 5,7 5,37 10 18,8 18 L=ingreppslängd för jämnstarkt förband
M 8 7,7 7,27 14 24,8 24
M 10 9,6 9,06 17 30,8 30
Figur 60 – Hålrekommendationer
M 12 11,6 10,96 20 36,8 36
Tabell 59: Borrade hål i pressgjuten

aluminium
D1) S K L
Gänga
min min min
M 2,5 2,25 1,3 8,3 7,5
M 3 2,75 1,5 9,8 9
M 4 3,7 2 12,8 12
M 5 4,6 3 15,8 15
M 6 5,55 3,2 18,8 18
L=ingreppslängd för jämnstarkt förband
M 8 7,45 3,7 24,8 24
M 10 9,3 4 30,8 30
M 12 11,2 4,5 36,8 36 Figur 61 – Hålrekommendationer
1) Tolerans = +0 / -0,1
Tabell 60: Uppkragade hål i kolstål D1 = d+1t till d+1,2t

med 110-130 HB d = rekommenderad håldiameter D
d1 = 0,5d dock minst =t
Gänga Håldiameter D, H11-tolerans R = 0,1t
M 2,5 2,25 t = plåttjocklek
M 3 2,7
M 4 3,6
M 5 4,55 Stans
M 6 5,4
M 8 7,3
M 10 9,15
M 12 11
Tabell 61: Mått för hålkrage

Materialtjocklek
Gänga -1 1-1,5 1,5-2 2-2,5 2,5-3 3-4
Kraghöjd H
M 2,5 1 1 1,1
M 3 1,2 1,2 1,3 1,3
M 4 1,3 1,4 1,5 1,5 1,6
M 5 1,6 1,8 2 2,3 2,5
M 6 1,9 2,1 2,4 2,6 2,8 Dyna
M 8 2,6 3 3,2 3,5
M 10 3,7 3,9 4,3
M 12 3,9 4,3 4,7 Figur 62 – Hålkragning
73
73
15 Taptite® II
15.4 Montering och hållfasthet

Taptiteskruvar monteras bäst med skruvdragare med god momentnoggrannhet (duglighet >2)
Varvtal mellan 300 och 1500 r/m är lämpligt beroende på gängdiameter, huvudform och mon-
teringsbetingelser i övrigt. Monteringsmoment avsedda att ge god klämkraft finns i tabellerna
nedan. Själva gängpressningsmomentet är betydligt lägre, ibland 1/2 till 2/3 av monteringsmo-
mentet. Observera att Taptiteskruvar är smorda för att kompensera gängformningsmomentet så
att god klämkraft erhålls.
Tabell 62: Sätthärdad Taptite II, hållfasthet och monteringsmoment
Brottkraft Vridhållfasthet Gängpressningsmoment Monteringsmoment
Gänga kN min Nm min Nm Nm1)
M 2,5 3,15 1,2 ≈ 0,5 0,8
M 3 4,68 2,1 ≈ 0,8 1,4
M 4 8,17 4,9 ≈2 3,4
M 5 13,2 10 ≈4 6,6
M 6 18,7 17 ≈7 11
M 8 34 42 ≈ 17 28
M 10 53,9 85 ≈ 30 55
M 12 78,4 150 ≈ 50 94
1) I genomgående hål sedan gängan pressats
Tabell 63: Taptite II i Coreflex härdning, hållfasthet och monteringsmoment

Brottkraft Vridhållfasthet Gängpressningsmoment Monteringsmoment
Gänga kN min Nm min Nm Nm1)
M 5 14,2 9,3 ≈4 7,3
M 6 20,1 16 ≈7 13
M 8 36,6 40 ≈ 17 30
M 10 58 81 ≈ 30 58
M 12 84,3 142 ≈ 50 100
M 16 157 377 ≈ 120 250
1) I genomgående hål sedan gängan pressats
74
74 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
16 Powerlok®
16 Powerlok®
Powerlok® har samma triangulära form som Taptite® II. Tack vare en speciellt utformad gäng-
topp ger Powerlok en utmärkt låsning i hål med redan skurna gängor.
Speciellt utformad
gängtopp
Invändig gänga
Skruv
Figur 63 – Powerlok-gängans utformning
Powerlok®-skruv finns i två utföranden:

Powerlok® N: Seghärdad till hållfasthetsklass 10.9, hårdhet 300 - 360 HB, se avsnitt 15.2.2.
Powerlok® H: Sätthärdad till ythårdhet HRC 47 och kärnhårdhet HRC 28 - 36, dvs. Samma
som för normal Taptite®, se avsnitt 15.2.1.
Dimensionsområdet för Powerlok® är M3 - M12.
16.1 Användningsområden
Powerlok® N kan användas överallt där andra typer av låsskruv eller säkringselement används
för montering i godshål.
Powerlok® H rekommenderas för material som ej kan formas plastiskt, t.ex. gjutjärn, och
extremt hårda material (HB > 250) där Powerlok® N kanske riskerar att bli deformerad.
16.2 Mått och rekommenderade moment
Figur 64
Tabell 64: Dimensioner, Powerlok

Omskrivna cirkeln Tvåpunktsmått Spets Rekommenderat moment
Gänga C dt Cs max Powerlok N Powerlok H
min max min max Nm Nm
M 4 4,1 4,22 3,96 4,08 3,94 3,5 2,5
M 5 5,13 5,26 4,97 5,1 5 7 5
M 6 6,15 6,3 5,95 6,1 6 12 8,5
M 8 8,2 8,35 7,95 8,1 8 30 20
M 10 10,25 10,4 9,95 10,1 10 57 40
M 12 12,3 12,45 11,95 12,1 12 100 70
75
75
16 Powerlok®
76
76 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
17 REMFORM®
17 REMFORM®
REMFORM-skruven är en gängformande skruv med en unik form på gängan speciellt konstru-
erad för dagens stora variation av termoplastiska material. Nu är REMFORM-skruven inte
bara kompetent till att forma väl fungerande gängor i mjuka material utan fungerar utmärkt
också i krävande förband vilka tar tillvara egenskaperna i de senaste hårda glasfiberarmerade
konstruktionsplasterna. Samma principer som gör REMFORM fulländad för konstruktions-
plaster gör den lika lämplig för andra formbara material som t.ex. trä och mjuka metaller.
17.1 Den unika formen på gängan
X X
Spårande flank
Ledarflank
Figur 65 – Gängprofilen
Den branta spårande flanken (se figur 65) på REMFORM’s unika asymmetriska gängprofil är
konstruerad för att stå emot utdragskrafter, vare sig de tillförs genom moment eller yttre drag-
krafter.
Gängans startvarv är det som mest påverkar formningen av den motgående gängan. Den lilla
vinkeln som övergår i en radie på ledarflanken (se figur 65) är gjord för att effektivt gynna
omflyttningen och flödet av godsmaterialet.
17.2 REMFORM-styrkan
REMFORM-skruven är stark. Med ett högre vridmotstånd än många konkurrenter är vår skruv
kapabel att utnyttja långa inskruvningslängder. Möjligheten till dessa långa inskruvningsläng-
der låter REMFORM överträffa dessa skruvar eftersom större klämkraft kan uppnås genom en
ökning av inskruvningslängden än genom en ökning av gängdiametern. En diameterökning
resulterar nämligen i en relativt liten prestandaökning men ger en högre kostnad.
Den längsta inskruvningslängden denna typ av skruv klarar är till den inskruvningslängd där
motgående gängor formas till en styrkenivå där skruven brister utan gängstrippning i det mot-
gående materialet. Med klenare skruv är dessa långa inskruvningslängder inte möjliga att
uppnå eftersom gängformningsmomentet närmar sig den klenare skruvens vridbrottmoment.
Även när inskruvningslängden inte är lång nog att vrida av skruven har REMFORM ett till-
räckligt stort avstånd mellan det höga sönderdragningsmoment (gängstrippmoment) och det
låga gängformningsmoment så att ett slutmonteringsmoment tryggt kan väljas.
17.3 Högt sönderdragningsmoment

I applikationer där skruvar brister p.g.a. vridbrott när de utsätts för sitt slutmonteringsmoment
garanterar REMFORM’s höga vridmotstånd ett högt brottmoment. I applikationer där brott
inträffar i den motgående gängan riktar den branta ledarflanken den största delen av kraften i
axiell riktning för att öka motståndet mot sönderdragning.
77
77
17 REMFORM®
17.4 Utvidgningskrafter i godsgängan

REMFORM-gängans rundade ledarflank reducerar utdvidgningskraften i den motgående
gängan genom att minimera de radiella krafterna under såväl gängformning som under åtdrag-
ning. Den spårande flankens branta vinkel överför det mesta av den kraft som utvecklas i för-
spänningen av skruven i axiell riktning vilket minimerar de radiella utvidgningskrafter som
kan få godsmaterialet att brista.
17.5 REMFORM-kvalitet
REMFORM-skruven utvecklades med total kvalitet som bakgrund - en kvalitetsdesign. Många
skruvar utvecklas med liten hänsyn till skruvars tillverkningsprocess och de begränsningar som
processen i sig utgör för konstruktion av skruv. Resultatet är konstruktioner som inte effektivt
kan tillverkas. Detta i sin tur ger skruv som inte bibehåller sin ursprungliga form utefter hela
skruvstammen, har dåligt utfyllda gängor eller avviker oberäkneligt från den tänkta specifika-
tionen.
Dessa bristfälligheter resulterar vanligtvis i oregelbunden prestanda och försvårar möjligheten
att åstadkomma kvalitetsförband.
17.6 Dimensioner och hålrekommedationer

Tabell 65: Gängdimensioner
Gäng- Kärn-
Delning Ytterdiameter d
diameter diameter
max min min
2 1 2,1 2 1,17
2,5 1,15 2,6 2,5 1,47
3 1,35 3,1 3 1,9
3,5 1,55 3,6 3,5 2,22
4 1,75 4,1 4 2,55
4,5 2 4,65 4,5 2,87
Figur 66
5 2,25 5,15 5 3,19
6 2,65 6,15 6 3,84
7 3,1 7,15 7 4,48
8 3,5 8,15 8 5,12
10 4,5 10,15 10 6,4
Tabell 66: Hålrekommendationer

Material Håldiameter1)
PA 6 - 30GF 0,85 x dmax
PA 6 0,83 x dmax
PA 6.6 0,8 x dmax
PP 0,8 x dmax
PPO 0,85 x dmax
PS 0,8 x dmax
PE 0,8 x dmax
ABS 0,78 x dmax Figur 67
PC 0,85 x dmax
1)
Ovan angivna hålrekommendationer är givna som orientering. De är baserade på teoretiska beräkningar för en inskruvningslängd motsva-
rande två gängdiametrar. Applikationsprovning är väsentligt för att fastställa lämplig håldiameter, inskruvningslängd, slutmonteringsmo-
ment och övriga relevanta faktorer.
78
78 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
18 FS-Låsmutter
18 FS-Låsmutter
FS låsmutter är helmetallisk och skiljer sig från övriga låsmuttrar som idag finns på
marknaden.
18.1 Så fungerar FS låsmutter

Hemligheten med FS låsmutter är den fjädrande och gängade låsbrickan av stål, som sitter
inbyggd i mutterkroppen.
När en skruv dras in i FS låsmutter, fjädrar låsbrickan och klämmer fast runt skruven, så att ett
säkert förband erhålls. Låsning sker både axiellt och radiellt.
FS låsmutter kan skruvas av ett flertal gånger och återanvändas, utan att låsförmågan nämnvärt
påverkas. Detta beror på egenskaperna hos fjäderstålet i brickan.
Max enligt DIN 267/15

Friktions
moment
(Nm)
Montering
Figur 68 – Låsbrickan kommer

i kontakt med skruven FS Låsmutter
Värden enligt
DIN 267/15
Montering
Lossning
Antal lossningar
Figur 69 – Låsbrickan har nu Figur 70 – Beskrivning av friktionsmoment vid

pressats ut till slutläge och ger lossning av FS låsmutter
maximal låsning både axiellt
och radiellt.
Efter 15 lossningar förblir friktionsmomenten konstanta.
Lok och järnvägsvagnar
Motorupphängning i ramen, för bromssystem och till stöt- och bullerdämpare på stålhjulen.
Båtar
Fastsättning av propellern på propelleraxeln i mindre motorbåtar.
Fordonsindustrin
Områden med höga temperaturer inom avgassystemet, i turboladdarens rör mellan turbo och
motor, samt värmeskölden i motorrummet.
Axlar i pneumatiska fjädersystem, pumphjul i hydraulpumpar, värmeväxlare, vändkransar på
kranfordon och till styrskänklar på gaffeltruckar.
Maskin- och verkstadsindustri
FS låsmutter ger en pålitlig fastsättning och säkring av fräsverktyget och drivaxeln för
höghastighetsfräsar (18 000 varv). Ett annat exempel är tallriksventiler i kolvkompressorer.
79
79
18 FS-Låsmutter
18.3 Fler fördelar

Motståndskraft mot korrosion
Varmförzinkning ger högre korrosionsbeständighet än blankförzinkning.
Hög värmebeständighet tack vare speciella material
FS låsmutter i stål tål temperaturer upp till ca 300°C. För förband som ska utsättas för tempera-
turer mellan 300°C och 700°C finns FS låsmutter i olika varmhållfasta material.
18.4 Många olika varianter att välja mellan

Standardsortimentet levereras i hållfasthetsklass 8 och är varmförzinkat. FS låsmutter kan
levereras som special. Kan tillverkas med tumgängor och fingängor, samt med specialgängor.
Levereras som sexkant-, fläns- och kragmutter i hållfasthetsklasserna 8, 10 och 12.
Andra dimensioner, material och utföranden på förfrågan och enligt ritning.
18.5 Vårt standardsortiment av FS låsmutter
Figur 71 – Dimensioner FS låsmutter
Tabell 67: Dimensioner FS låsmutter

Friktionsmoment
Mutter- Nyckel- Mått över
Gänga 1:a
höjd vidd hörn 1:a lossning 15:e lossning
montering
d m s min max min max min max
M8 8 13 14,38 2 1,2 1,6 1 1,4
M10 10 17 17,77 4 2,5 3,2 2,1 2,7
M12 12 19 20,03 5 2,8 4 2,4 3,4
M16 16 24 26,75 10 6,4 8 5,4 6,8
M20 20 30 32,95 16 9,6 12,8 8,2 11
M24 22 36 39,55 22 14,4 17,6 12 15
80
80 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
19 Kerb Konus gänginsatser

Gänginsatser skapar starka förband, även i svåra applikationer. Gänginsatser ger en pålitlig
gänga i material med låg hållfasthet. Följden blir enklare och billigare service på t ex apparater
med skyddskåpa av plast, som måste monteras av och på igen. Gänginsatser fungerar dessutom
i många material, och applikationerna är så gott som obegränsade.
Ensat, B-Lok, Mubux-A och S-Lok är gänginsatser med mångsidig användning inom t ex
plast-, elektronik- och träindustri. De tillverkas av tyska Kerb Konus Vertriebs GmbH, välkänt
för sitt kvalitetstänkande.
Det rör sig ofta om högteknologiska produkter, såsom detaljer i bilmotorer, motorsågar, datorer
och elektronisk utrustning. Men det finns också många andra applikationer - allt från energiför-
sörjningssystem till hushållsapparater.
De allra flesta gänginsatser monteras idag i produkter av plast. Andra intressanta användnings-
områden är inom träindustri, t ex möbeltillverkning, och olika typer av metallkonstruktioner.
Tabell 68: Välj rätt gänginsats
Ensat 302 Ensat 307/308 Ensat 337/338 Ensat 309
Mått M3 till M161) M3 till M162) M3 till M16 M3 till M16
Stål härdat, Stål härdat, gulkro- Stål härdat, gulkro- Mässing
Material
gulkromaterat materat materat
Självgängande med Självgängande med Självgängande med Självgängande eller
Produkt- skärslits tre skärhål 3 skärhål som spån- gängbildande
egenskaper
kammare
Universell använd- Duroplast, glasfiber- Duroplast, glasfiber- Trä- och fibermate-
ning för alla plaster, förstärkt plast, hård förstärkt plast, hård rial, termoplast och
Användning
trä och metall termoplast, Al och termoplast, Al och polyuretan
Mg legeringar Mg legeringar
1) Rostfritt respektive mässing anskaffas på begäran
2) Rostfritt anskaffas på begära
Tabell 63: Välj rätt gänginsats, Fortsättning

B-Lok Mubux-A S-Lok
Mått M2 till M8 M2 till M83) M3 till M103)
Material Mässing Mässing Mässing
Produkt- Expansioninsats med skruv- Inpressningsinsats med sned- För montering med ultraljud
egenskaper låsningseffekt kuggad förankringsprofil eller värmeöverföring
Mjuk plast av alla typer, trä, Duroplast, glasfiberförstärkt Företrädesvis termoplaster,
Användning fibermaterial, etc. (bero- plast, hård termoplast och även för borranvisningar
ende på förankringsprofil) polyuretan med uttagningsfaser
3) Finns även som gängstift (utvändig gänga)
81
81
Tabell 69:
Materialapplikationer
Lättmet.
Typ Brons
Alumin.
Stål Gjutjärn Mg leg Mässing Kompo- Trä hårt Trä mjukt Laminat Plast hård Plast mjuk
Al.leg. siter
Övr.
ickejärn
Ensat
302 ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦
307/308 ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦
337/338 ♦ ♦ ♦ ♦ ♦
309 ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦
B-Lok
MV 813/815 ♦ ♦
F 821/823 ♦ ♦ ♦ ♦
E830/831 ♦ ♦ ♦ ♦
R 841 ♦
RK 842 ♦
Mubux-A
850 ♦
852 ♦
S-Lok
860/862 ♦ ♦
863/864 ♦ ♦
19.1 Ensat gänginsats

Ensat är en självgängande gänginsats med separat inner- och yttergänga, samt med skärslitsar
eller skärhål. Ensat har vidareutvecklats under ett antal år, och alla produktförbättringar är
patentskyddade.
Gänginsatsen skruvas in i ett förformat eller förborrat monteringshål, och skär då upp sin egen
gänga i hålväggen. På så sätt får man en greppassning som tål synnerligen höga belastningar.
Figur 72 – Ensat 302
Ensat 302 som är försedd med skärslits rekommenderas för de flesta tillämpningar. Denna
gänginsats fjädrar i många material något inåt i anslutningen till skärslitsen och ger därmed en
viss säkring mot vridning. Om denna effekt inte eftersträvas rekommenderas Ensat 307/308.
Ensat 307 och 308 har tre genomgående skärhål och är framtagna speciellt för svårbearbetade
material. De har tjockare vägg och skärkraften fördelas över de tre hålens skärkanter. Den kor-
tare Ensat 307 är särskilt lämplig för tunna material.
Ensat 337/338. Denna Ensat-variant har konstruerats för sådana tillämpningar där de spånor,
som uppstår vid monteringen inte får spridas till apparaten. Gänginsatsen är därför försedd
med tre skärhål som har särskilt utformade bottenhål, vilka förhindrar att spånor sprids till
känsliga delar.
Storlekar, material och toleranser är samma som för Ensat serie 307/308.
Ensat 309 med skärslits är avsedd för framställning av högbelastbara, förslitningståliga och
vibrationståliga skruvförband. I första hand är den avsedd för applikationer i trä, men kan
användas i flera andra material:
- hårdträ
- mjukt trä
- mjuk plast
- sammansatta material
82
82 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Montering kan ske på två sätt:

1. Självskärande inbyggnad med skärslits från undersidan (normalanvändning).
2. Gängbildande inbyggnad med skärslits från ovansidan (i mycket mjuka material).
Figur 73 – Ensat 307/308
19.1.1 Produktegenskaper vid metallapplikationer

Ensat har en stor effektiv skäryta (d x π x 1) och därmed högre utdragshållfasthet. I stället för
att skära en M5 gänga räcker det ofta med en Ensat M4.
Ensat skruvas i efterhand in i den färdiga detaljen. Detta medför högre utflöde från gjutmaski-
ner, ingen kassation på grund av felaktigt ingjutna kärnor, ingen formsand i gängorna.
För iskruvning av Ensat räcker det med ett förgjutet eller förborrat anvisningshål med normala
toleransgränser.
De för trådinsatser nödvändiga arbetsmomenten som t ex gängskärning, urdragning av tappar,
samt dyra förslitningsverktyg (gängtappar, cylindriska håltolkar osv) behöver inte användas
med Ensat-systemet.
Ensat är okänsligt för blåsbildningar. Ensat-systemet förhindrar skador som uppstår på grund
av urdragna gängor.
Det finns också en tunnväggig Ensat för tillämpningar med särskilda utrymmeskrav
(restväggstjocklek), och som även är lämplig för iskruvning med gängskärningsmaskiner
(samma stigning hos inner- och yttergänga).
Figur 74 – Ensat 309
19.1.2 Produktegenskaper vid applikationer i plast och trä

Universell användning för alla plaster, duroplaster, termoplaster, polyuretan, glasfiberförstärkt
plast, hårt trä och trälaminat samt hårdpapper.
Högsta hållfasthetsvärden i jämförelse med andra material.
Tunnväggig Ensat för särskilda förhållanden i plast (återstående väggtjocklek), samt lämplig
att skruvas in med gängskärmaskiner (samma stigning in- och utvändigt). En specialartikel
som kan tas hem på förfrågan.
19.1.3 Användningsområden
- Ensat används vid alla typer av plast-, trä- och metallbearbetning
- Bilindustrin: många underleverantörsdetaljer, ytterspeglar, motor och växellåda.
- Tillverkning av hushålls- och kontorsmaskiner: dammsugare, kameror, kvartslampor och
borrmaskiner.
- Elektro- och laboratorieteknik: kondensatorer, radio- och TV-mottagare och medicinsk
utrustning.
- Konstruktion av anläggningar och apparater: flänsförband, byggnadsredskap, oljebrännare.
- Sportutrustning: tennisracketar och skidbindningar.
- Militära applikationer: pansar och flygplan.
83
83
19.1.4 Utdragshållfasthet
Ensat kan utsättas för enormt hög belastning. Vid användning i lättmetall kan till exempel en
utdragshållfasthet uppnås som överstiger sträckgränsen för motsvarande 8.8 skruv.
Aktuella utdragskrafter framgår av figur 75 och figur 76. För duroplaster och glasfiberförstärkt
plast är värdena som regel ännu högre.
Ett Ensat-förband medger betydligt mindre inbyggnadsmått och därmed material- och viktspa-
rande konstruktioner. I figur 77 ges exempel på två skruvförband med samma utdragshåll-
fasthet.
Utdragskraft, kN Ung. utdragskraft, kN

90 50
Grundmaterial: Lättmetall (G Al Si12 (Cu))
Ensat: Stål, sätthärdat, gulkromaterat
80 Ensat 302
PA, PMMA, PVC-U
POM, PBT
Ensat 307
70 Ensat 308 20
Skruvens sträckgräns
60 kvalitet 8.8
50 10
40
5
30
ABS, PP, PE
20 PPO, PC, PVC-P
2
10
1
M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 M14 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12
Ensat innergänga Ensat innergänga
Figur 75 – Utdragshållfasthet hos Ensat Figur 76 – Utdragshållfasthet hos Ensat

i metaller, jämfört med 8.8 skruv i olika plastmaterial
Fa = ε(dπl)ιsB
där:
Fa = utdragskraft i N
d = Ensat-ytterdiameter
l = Ensat-längd
ιsB= Arbetsstyckets skjuvhållfasthet i N/mm2 1)
ε = 0,75 för Ensat 302
ε = 0,7 för Ensat 307
ε = 0.85 för Ensat 308
Formel 7 – Beräkningsmodell för utdragskrafter Figur 77 – Två skruvförband med samma

utdragshållfasthet, det högra med Ensat
gänginsats
1) ιsB är för lättmetallegeringar mellan 55% och 70% av dragbrotthållfastheten och för lättmetallgjutgods mellan 55% och
80% av dragbrotthållfastheten
84
84 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
19.1.5 Konstruktion av formstycke och monteringshål för Ensat
M = Minsta tillåtna materialtjocklek ≥ längden

av Ensat
T = Djup för bottenhål. För minsta djup
hänvisas till produktsidorna.
t = Kantavstånd. Minsta tillåtna kantavstånd
är beroende av aktuell belastning och
materialets elasticitet.
Riktvärden för t:
- för plast t = ≥ 0,25 till 0,9d
- för lättmetall t = ≥ 0,2 till 0,6d Figur 78 – Konstruktion av formstycke och
- för gjutgods t = ≥ 0,3 till 0,5d monteringshål för Ensat
d = ytterdiameter för Ensat
19.1.5.1 Håldiameter
För riktvärde på håldiameter, se tabell 65 på sid 67. Hårda och spröda material kräver större
diameter än mjuka och elastiska material. Försök rekommenderas.
19.1.5.2 Försänkning av monteringshål
För en ren och slät yta efter montering av Ensat rekommenderas följande sprut- resp. press-
hålsform: mjuka till medelhårda plaster fasas under 60°. Hårda och spröda plaster: för-
sprutning respektive förpressning med N = d + (0,2 till 0,4) mm. Försänkningsdjup Z ≥ Ensat-
yttergängans stigning.
I formstycken av glasfiberförstärkt plast erhålls mycket hög utdragshållfasthet om gjuthuden
avlägsnas genom uppborrning av monteringshålet.
Undvik låsning mellan Ensat och skruven, under huvudet eller i gängan. För låsskruvar skru-
vas därför Ensat in ≥ 1 mm djupare. Stoppskruvar låses mot bottenytan i bottenhål.
19.1.6 Borrhålsanvisning för arbetsstycken av metall
19.1.6.1 Borrhålsdiameter
Tabell 65 används för bestämning av rekommenderad borrhålsdiameter för olika material hos
arbetsstycket. Sega, hårda och spröda material kräver ett större borrhål än mjuka eller elastiska
material.
Exempel: Arbetsstycke av lättmetall (Rm = 280N/mm2), innergänga M8, rekommenderad
borrhålsdiameter för Ensat 302: 10,8 till 11,0 mm, för Ensat 307/308: 11,1 till 11,2 mm.
Vid bearbetningsproblem (t ex kraftig ökning av åtdragningsmomentet) är det som regel säk-
rast att välja diametern från närmast högre kolumn. I tveksamma fall rekommenderas prov-
montering.
Borrhålsanvisningen kan antingen förborras eller läggas in vid formgjutningen. Försänkning
av borrhålet är som regel inte nödvändigt men rekommenderas dock för undvikande av skador
på arbetstyckets yta vid iskruvning av Ensat.
85
85
Tabell 70: Riktvärden för borrhål i olika material

Riktvärden för Ensat 302 Riktvärden för Ensat 307/308
Borrhålsdiameter och 337/338
Rm<250
Lättmetallegering Rm<300 Rm<300
Rm= drag-
hållfasthet N/mm2 Rm<350 Rm<350
Arbets- Rm>350 Rm>350

styckets
material Mässsing, brons,
icke järnmetall
<150HB <150HB
Gjutjärn <200HB <200HB
>200HB >200HB
M3 N°4 4,5 4,6 4,6 4,7 4,8 4,6 4,7 4,7 4,8
M4 N°8 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6 6,1 6,1 6,2
M5 N°10 7,1 7,2 7,3 7,5 7,6 7,4 7,5 7,6 7,7
Ensat- M6 1/4” 8,6 8,8 9 9,2 9,4 9,3 9,4 9,5 9,6
inner-
gänga M8 5/16” 10,6 10,8 11 11,2 11,4 11,1 11,2 11,3 11,5
M10 3/8” 12,6 12,8 13 13,2 13,4 13,1 13,2 13,3 13,5
M12 7/16” 14,6 14,8 15 15,2 15,4 15 15,1 15,2 15,4
M16 5/8” 18,6 18,8 19 19,2 19,4 19 19,1 19,2 19,4
Flankingrepp, ca 70% 60% 50% 40% 30% 80% 70% 60% 50%
19.1.6.2 Rekommenderad inbyggnad

Varje låsning mellan Ensat och skruven - under huvudet, i gängan eller vid gängans utlopp -
måste undvikas. Ensat ska därför skruvas in djupare för justerskruvar ≥ 1 mm.
Pinnskruvar måste låsas mot bottenytan i bottenhål (se figur 79).
Figur 79 – Montering av pinnskruv i Ensat
19.1.7 Flankingrepp i metall för Ensat

I ett arbetsstycke av lättmetall uppnår Ensat 302 nästan maximal utdragshållfasthet vid endast
30% flankingrepp. Se figur 81.
I mjukare material krävs ett större flankingrepp.
86
86 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Arbetsstycke Arbetsstycke
Ensat Ensat
Borrhåls- Borrhåls- 70%

diameter 30% diameter
Flank- Flank-
ingrepp ingrepp
Figur 81 – Förankring i godset vid olika flankingrepp
70
60 M 12
50
M 10
40
Provlast (kN)
M8
30
20
10
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%
Yttergängans flankingrepp (%)
Figur 80 – Utdragshållfasthet vid olika flankingrepp för Ensat 302
19.1.8 Så monteras Ensat - maskinellt eller för hand

Ensat skruvas antingen in maskinellt eller för hand. Iskruvningsverktyg, se sid 89. Iskruv-
ningshastigheten är beroende av arbetsstyckets material. Se tabell 71 för rekommenderade
varvtal.
Olika monteringsmaskiner
- Borrmaskiner eller gängskärningsmaskiner med backkoppling via djupanslag, utan ledar-
back, utan matning.
- Elektrisk handmaskin
- En- eller flerstegsmonteringsmaskin med pneumatisk och elektrisk drivning, halv- och hel-
automatisk, CNC.
Tabell 71: Rekommenderat varvtal för iskruvning av Ensat i plast resp. lättmetall
Ensat inner- Varvtal/min Varvtal/min
gänga i plast i lättmetall
M 2,5 - M 3 800 - 1300 650 - 900
M 4 - M 5 600 - 900 400 - 600
M 6 - M 8 400 - 700 280 - 400
M 10 - M 12 300 - 450 200 - 300
M 14 - M 16 240 - 350 150 - 200
M 18 - M 20 180 - 300 120 - 120
M 22 - M 24 160 - 250 100 - 160
M 27 - M 30 140 - 200 80 - 140
87
87
Tabell 72: Maximalt tillåtet åtdragningsmoment för Ensat i metall

Ensat innergänga Moment Nm max
M 2,5 1,5
M3 2,5
M4 5,5
M5 10
M6 15
M8 28
M 10 40
M 12 60
19.1.8.1 Maskinell montering

1 Passa in arbetsstycket med maskinspindeln centrerad över borrhålet (ingen förskjutning).
Ställ in maskinen för önskat iskruvningsdjup (ca 0,1 till 0,2 mm under arbetsstyckets yta).
2 Ställ in maskinen för högervridning. Verktygets vridbara ytterhylsa måste i början av
iskruvningen ligga an mot det yttre, synliga anslagsstiftet, så att hylsan vrids runt medurs
av stiftet. För fram Ensat till verktyget (vänd slitsen resp. skärhålet nedåt) och håll fast den
under två till tre varv.
3 Manövrera maskinen med spaken tills Ensat skär in i borrhålet. Resten av iskruvningen
utförs utan matningsrörelse.
4 Koppla in backslaget. Verktyget får inte under några förhållanden ansättas hårt i arbets-
stycket för undvikande av brott i verktyg och Ensat.
Figur 82 – Arbetsmoment vid Figur 83 – Så här går

maskinell montering av Ensat monteringsarbetet till
88
88 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
19.1.8.2 Manuell montering

Manuell montering med iskruvningsverktyg 610 och gängkloppa, se figur 84.
För håldiameter se tabell 70, sid 86. Eventuell försänkning.
1 Skruva upp Ensat på iskruvningsverktyget. Vänd skärslitsen resp. skärhålen nedåt.
2 Skruva in Ensat omkring 0,1 - 0,2 mm under arbetstyckets yta. Var noga med att centrera
verktyget.
3 Skruva tillbaka iskruvningsverktyget. Verktyg 610: Håll fast stödmuttern med en skift-
nyckel så att låsningen släpper.
Figur 84 – Arbetsmoment vid manuell montering av Ensat
19.1.8.3 Montering i stål

Typ 302. Förskär gängan med en tapp (max. mellangängstapp), ställ in verktygets gängstift
motsvarande Ensat-gängans hela längd (verktyg 610 är inte förställbart).
19.1.9 Monteringssverktyg för Ensat i metall
19.1.9.1 Ställa in eller byta gängstift
Dra av hylsan (2) nedåt. Lossa de två låsskruvarna (5). Skruva gängstiftet (7) in eller ut. Dra åt
båda skruvarna (5) likformigt vid montering. Lägg kullagret (6) på plats. Skjut upp hylsan (2)
så att kulan (9) faller in i spåret. För att verktyget skall fungera problemfritt måste hylsan vara
mycket lätt att vrida.
Fyrkant S1
Fyrkant S
Anslagsstift
Kula 9
Låsskruv 5
Färgmärkning
Kullager 6
Hylsa 2 Greppstycke S2
Styrhylsa 3
Gängstift 7
Figur 85 – Maskinverktyg 620 för iskruvning Figur 86 – Verktyg 610 endast för
kant i kant manuell montering
89
89
Tabell 73: Verktyg 620 Tabell 74: Gängdorn Tabell 75: Verktyg 610
620 kort
Dim Art nr E E1 S L Dim Art nr Dim Art nr L S1 S2
M3 660050 18 8 6,3 82 M3 660092 M3 660480 55 5 7
M4 660068 18 8 6,3 83 M4 660100 M4 660498 60 5 7
M5 660076 24 12,5 10 101 M5 660118 M5 660506 75 8 13
M6 660084 24 12,5 10 102 M6 660126 M6 660514 75 8 13
M8 661967 24 12,5 10 105 M8 661926 M8 661959 75 8 13
M 10 661975 32 16 12,5 131 M 10 661918 M 10 661942 95 12,5 19
M 12 661983 32 16 12,5 134 M 12 661900 M 12 661934 95 12,5 19
M 16 661991 50 25 20 166 M 16 661892
19.1.9.2 Gängstiftslängd
Korrekt gängstiftslängd för Ensat med skärslits resp. skärhål. (a=yttergängans stigning)
1 Slipa av verktyg 610 för Ensat av kort utförande.
2 Slipa av styrhylsan (3) framtill när Ensat ska skruvas in djupare än 0,2 mm
under arbetsstyckets yta. Diameter: 0,1 - 0,2 mm mindre än förborrat hål.
För montering av tunnväggig Ensat används modifierade styrhylsor (levereras på begäran)
Figur 87 – Korrekt gängstiftslängd om a = yttergängans stigning
19.2 B-Lok självlåsande gänginsats

B-Lok är en gänginsats med olika ytterprofiler. På så sätt garanteras optimal förankring i form-
stycken av plast.
19.2.1 Produktegenskaper
- Överlägset korta monteringstider.
- Automatisk säkring som förhindrar att skruven lossnar.
- Kostnaden för låselement försvinner.
Figur 88 – B-Lok MV Figur 89 – B-Lok R Figur 90 – B-Lok RK
19.2.2 Konstruktion av formstycke och monteringshål

Monteringsdetaljen ska ligga an mot gänginsatsen, se (1). Hålet (2) ska därför vara trångt och
inte försänkas. Låt B-Lok sticka upp ca 0,1 mm över formstyckets yta (1).
De båda plastdetaljerna måste gripa in vridningssäkert i varandra så att det inte uppträder något
brytande moment som kan lossa förbandet.
90
90 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Håldjup ska i möjligaste mån överdimensioneras. Skruven får under inga förhållanden ligga an
mot hålbotten, se (3).
Skruvarnas längd ska väljas så att B-Lok pressas utåt i hela sin längd.
Håldiameter och väggtjocklek är beroende av formstyckets material. Kontakta oss för mer
information eller bestäm genom egna försök. För riktvärde hänvisas till produktsidorna. Koni-
citet max. +0,4 mm. För B-Lok rekommenderas minsta möjliga håldiameter för vilken det är
möjligt att dra i skruven. Ett större hål innebär visserligen att skruven går lättare, men samti-
digt att utdragningshållfastheten och vridningssäkringen inte uppnår lika bra värden.
Ung. utdragskraft, kN
4
PA, POM, PC
3 PVC, PMMA
1
ABS, CA, PS
PP, PPO, PVC
0
M2 M3 M4 M5 M6 M8
B-Lok innergänga
Figur 91 – Utdragskraft i förhållande till innergängans Figur 92 – Konstruktion av formstycke och

diameter hos S-Lok. monteringshål
19.2.3 Montering av B-Lok

1. B-Lok pressas in i monteringshålet. De båda segmenten trycks därvid inåt.
2. När skruven dras in återtar segmenten sin ursprungliga form. Ytterprofilen pressas därige-
nom in i hålväggen. Restspänningen fungerar som skruvsäkring.
För småserier monteras B-Lok med en enkel handvev (ev. liten press, stillastående pelarborr-
maskin). För större serier offereras en- eller flerstegs monteringsmaskiner på begäran.
Figur 93 – Montering av B-Lok
19.3 Mubux-A, gänginsats för inpressning

Mubux-A är en gänginsats med sneda kuggar i flera steg, konisk förankringsprofil och en styr-
ning som ger problemfri montering.
Mubux-A är lämplig för alla formstycken av hårdplast.
19.3.1 Produktegenskaper
- Enkel och snabb montering. En styrning förhindrar problem vid inbyggnad.
- Liten diameter och kort inbyggnadslängd
- Ekonomisk.
91
91
2
Duroplast,
termoplast med
1.5 hög hållfasthet
0.5
Termoplast
0
M2 M3 M4 M5 M6 M8
Mubux-A innergänga
Figur 94 – Utdragskraft i förhållande till

gängans diameter
Figur 95 – Mubux A Figur 96 – Applikation med Mubux-A i hård termoplast

19.3.2 Formstyckets och monteringshålets konstruktion.
Håldiameter och väggtjocklek är beroende av formstyckets material. Kontakta oss för mer
information eller bestäm genom egna försök. För riktvärden hänvisas till produktsidorna.
Håldjup (T) ≥ längden av Mubux-A + 1 mm. VIKTIGT: Skruven får under inga förhållanden
ligga an mot hålets botten!
19.3.3 Montering av Mubux-A
Mubux-A sätts in med styrningen vänd nedåt i monteringshålet och trycks in med ett hand-
verktyg eller en liten press. VIKTIGT: Mubux-A får inte slås in med hammare!
Mubux-A ger höga utdragsvärden när den sätts in i formstycket direkt efter uttagning och
innan detta har svalnat helt.
Mubux-A har med stor framgång monterats i vissa duroplaster med hjälp av ultraljud.
19.4 S-Lok gänginsats för värme- eller ultraljudsmontering

S-Lok är en gänginsats med mantelyta av delad och motriktad snedkugg samt en styrring som
medger problemfri montering.
Den unika och materialanpassade formen har utvecklats speciellt för montering i plastdetaljer
med ultraljud eller värmeöverföring.
Välkända tillverkare av ultraljudmaskiner rekommenderar S-Lok på grund av den låga energi-
förbrukningen, den korta monteringstiden och den problemfria hanteringen. S-Lok fungerar
utmärkt i alla formstycken av termoplast.
Figur 97 – S-Lok
92
92 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
19.4.1 Formstyckets och monteringshålets konstruktion

Håldiameter (d1) och väggtjocklek (t) är beroende av formstyckets material, monteringsmetod
och krav på utdragshållfasthet resp. vridningstålighet. Kontakta oss gärna för mer information
eller bestäm genom egna försök. För riktvärden hänvisas till produktsidorna.
Vid god uttagningsbarhet rekommenderas cylindriska monteringshål. För koniska monterings-
hål: α = 0,5° till 4°.
Försänkning (N) rekommenderas när montering vid konicitet : α ≤ 1°30’ sker med värme. För-
sänkningsdiameter = S-Lok-ytterdiameter d.
Försänkningsdjup:
M3 - 0,5mm, M4/M5 - 0,7mm, M6/M8 - 1,1mm, Håldjup: (T) ≥längden av S-Lok + 1mm.
10
8 PA, POM, PC
PVC, PMMA
6
2 ABS, CA, PS
PP, PPO, PE
0
M2 M3 M4 M5 M6 M8
S-Lok innergänga
Figur 98 – Konstruktion av formstycke och Figur 99 – Utdragskraft i förhållande till innergängans

monteringshål diameter hos S-Lok.
19.4.2 Montering av S-Lok

Monteringen utförs med hjälp av ultraljud eller värmeöverföring. Därvid plasticeras plasten
och flyter in i förankringsprofilen på S-Lok. Efter avsvalning har en högbelastbar greppass-
ning erhållits.
Utdragshållfastheten är som regel högre än för inläggningsdetaljer. Den är beroende av plast-
typen, monteringshålets storlek, väggtjockleken. kantavståndet och korrekt inställning av mon-
teringsapparaten.
93
93
94
94 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
20 Anchor nitmutter
20 Anchor nitmutter
Anchor nitmutter är en gänginsats med försänkt och skarptandat skaft. Hos oss finns den i stål
som standard. Vi kan även leverera Anchor i rostfritt material, mässing eller lättmetall.
Anchor nitas fast i tunnplåt med förstansade monteringshål. Därvid skär tandkransen in i
hålväggen och skapar en absolut fast förankring. Den speciella skaftformen och försänkningen
på undersidan skyddar gängan mot skador vid montering. Det har vid överlastprov visat sig att
Anchor i nästan alla tillämpningar sitter fast även om gängan dras sönder helt och hållet.
Anchor fungerar även som distanser.
Figur 100 – Anchor
Anchor nitmutter har universell användning. Den erbjuder flexibilitet vid konstruktion, t ex för
robusta förskruvningar inom bilindustrin och fastsättning av högkänsliga elektroniska kompo-
nenter.
Muttern finns i dimensioner från M3 till M6. Plåtens tjocklek kan vara mellan 0,9 och 2,5 mm.
20.2 Produktegenskaper
- Anchor nitmutter är vridningssäker och kan belastas från båda sidor
- Skruven kan monteras från båda håll
- Anchor kan användas på ytbehandlade, galvaniserade delar. Det tidsödande arbetet med ren-
göring av innergängor och reparation av ytskador försvinner.
- Anchor kan inte tryckas ut vid idragning av skruven. Därigenom slipper man oförutsedda
tidsförluster.
- Anchor-gängan är jämn, kalibrerad och förslitningstålig. Den sitter exakt och centreras utan
hjälp av mallar eller andra inriktningsanordningar.
Tabell 76: Rekommendationer för särskilda krav
Särskilt krav Rekommendation
Vikt- och/eller volymsparande konstruktion Mini-Anchor med kompakta yttermått
Tät gänga Tanktyp med gänga-bottenhål
Distansändamål Anchor med speciallängd
Stöd- och lagerfunktion Anchor utan innergänga (specialutförande)
Montering i samma nivå som plåtens yta Montera Anchor med stans- eller nitmaskin eller
använd Anchor för närmast mindre plåttjocklek
Extremt höga vridmoment/utdragsvärden eller optimal Välj ett mindre monteringshål och montera Anchor
tätning mellan Anchor och plåt med hålstans. Alternativt i ett enda arbetsmoment
med kombinerat monterings- och nitverktyg
När det räcker med låg hållfasthet, t.ex. i plast eller Tryck helt enkelt in Anchor utan nitning.
mjuka material
Vi kan på förfrågan leverera monteringsutrustning samt kombinerade sätt- och nitverktyg för vanligt
förekommande pressar. Kontakta oss för information.
95
95
20 Anchor nitmutter
20.3 Mini-Anchor, när mått eller vikt måste begränsas

Mini-Anchor används när utrymmet är begränsat eller man måste hålla nere vikten på en
produkt.
Figur 101 – Mini-Anchor
20.4 Montering av Anchor

Montering av Anchor görs på följande sätt: Stansa eller borra hål, lägg i Anchor och nita fast
skaftet med ett enkelt nitverktyg, se figur 103.
- för hand
- med tryckluftsdriven handnithammare
- med en enkel press
- lägg i Anchor och nita med hjälp av en nitstans eller en nitstansmaskin
- med speciella, högeffektiva monteringsaggregat för stora serier; kapacitet upp till 50 delar
per minut.
Bild 1 Bild 2
Material i nitverktyg: stål 115 Cr V3 (1.2210)

Hårdhet: 58 till 62 HRc, skaft 20 till 25 HRc
Figur 102 – Montering av Anchor Figur 103 – Verktyg för montering av Anchor
Tabell 77: Erforderlig presskraft vid maskinell montering.

Dimension Presskraft Kg 1)
M3 1500 – 1700
M4 2000 – 2200
M5 2200 – 2800
M6 3000 – 3300
1) Provmontering måste utföras för att säkerställa vilken
presskraft som krävs.
Tabell 78: Verktyg Anchor 401 Tabell 79: Verktyg Mini-Anchor 421
Dim d1 r1 r2 d2 d3 Art nr Dim d1 r1 r2 d2 d3 Art nr
M3 4,3 0,6 0,5 7,1 12 661306 M3 3,2 0,6 0,5 5,5 12 661256
M4 5,3 0,7 0,5 8,7 12 661298 M4 4,3 0,6 0,5 7,1 12 661264
M5 6,7 0,9 0,5 10,3 16 661314 M5 5,3 0,6 0,5 8,7 12 661272
M6 8 1 0,6 11,9 16 661322 M6 6,5 0,6 0,6 10,3 12 661280
96
96 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
21 Insatsgängor enl DIN 8140

Insatsgängor är ett överlägset alternativ när det gäller att förstärka eller förnya gamla gängor.
Våra insatsgängor är tillverkade i rostfritt, syrafast material med mycket hög hållfasthet och är
därmed i det närmaste outslitliga. Tråden i insatsgängorna har ett rombiskt tvärsnitt och är for-
mad som en spiral för att ge bättre förspänning och självlåsning
Våra insatsgängor är kvalitetsprodukter som ger säkra och ekonomiska skruvförband vid alla
mekaniska, termiska och korrosiva påkänningar.
Figur 104 – Figur 105 – Rombiskt Figur 106 – Låsande Figur 107 – Polygonvarv
insatsgänga tvärsnitt insatsgänga
21.1 Fördelar
- Så gott som outslitliga
- Självlåsande
- Ger maximal förspänning
- Innebär mindre materialåtgång
- Hög hållfasthet
- Bra korrosionsskydd
- Hög temperaturbeständighet
- Brett användningsområde
21.2 Användningsområde
Nyproduktion
Där hållfastheten på arbetsmaterialet inte är tillräcklig. Oftast handlar det om aluminiumlege-
ringar, magnesiumlegeringar, plast eller gjutjärn.
Reparation av trasiga gängor
Insatsen förhindrar dyra driftsstopp. Hålet bibehåller sin ursprungliga diameter och du kan
använda samma typ av skruv efter lagningen som före
Svåra miljöer
Insatsgängorna klarar svåra kemiska och atmosfäriska miljöer, förhindrar korrosionsangrepp
och bränner inte fast i godset.
21.3 Låsande insatsgänga

Insatsgängan har ett eller flera (dimensionsberoende) polygonformade låsvarv i mitten av
insatsen, som gör att skruven sitter säkrare fast. Förbandet sitter fastlåst och lossnar inte ens
när det utsätts för starka vibrationer, chocker eller andra dynamiska belastningar.
I de allra flesta fall ger en låsande insatsgänga en effektivare och starkare låsning än andra
låssystem, som t.ex. låsmutter och låsbricka.
97
97
Beteckningar
Diameter Stigning Längd monterad
10 x 1,25 x 10 (1d) = Standard gänginsats i material 18/8
10 x 1,25 x 10 (1d) = Låsande gänginsats i material 18/8
Figur 108 – Mått för den omonterade

gänginsatsen
Tabell 80: Dimensioner M-gänga

Borrning A Gängtolerans Gänglängd D
Ytterdia Medeldia C
Gänga B
Borr min max min max min 0,5d 0,75d 1d 1,25d 1,5d 2d 2,5d 3d
M 2,5 x 0,45 2,6 2,597 + 0,1 3,084 2,792 + 0,055 - - 2,5 3,12 3,75 5 6,25 7,5
M 3 x 0,5 3,2 3,108 + 0,112 3,65 3,325 + 0,059 - - 3 3,75 4,5 6 7,5 9
M 3,5 x 0,6 3,7 3,63 + 0,125 4,28 3,89 + 0,069 - - 3,5 4,37 5,25 7 8,75 10,5
M 4 x 0,7 4,2 4,152 + 0,14 4,91 4,455 + 0,074 - - 4 5 6 8 10 12
M 5 x 0,8 5,2 5,174 + 0,16 6,04 5,52 + 0,077 - - 5 6,25 7,5 10 12,5 15
M 6 x 1 6,3 6,217 + 0,19 7,3 6,65 + 0,092 - - 6 7,5 9 12 15 18
M 7 x 1 7,3 7,217 + 0,19 8,3 7,65 + 0,092 - - 7 8,75 10,5 14 17,5 21
M 8 x 1 8,3 8,217 + 0,19 9,3 8,65 + 0,092 - - 8 10 12 16 20 24
M 8 x 1,25 8,4 8,271 + 0,212 9,624 8,812 + 0,099 - - 8 10 12 16 20 24
M 9 x 1,25 9,4 9,271 + 0,212 10,624 9,812 + 0,099 - - 9 11,25 13,5 18 22,5 27
M 10 x 1 10,25 10,217 + 0,19 11,3 10,65 + 0,092 - - 10 12,5 15 20 25 30
M 10 x 1,25 10,4 10,271 + 0,212 11,624 10,812 + 0,099 - - 10 12,5 15 20 25 30
M 10 x 1,5 10,5 10,324 + 0,236 11,948 10,974 + 0,115 - - 10 12,5 15 20 25 30
M 11 x 1,5 11,5 11,324 + 0,236 12,948 11,974 + 0,115 - - 11 13,75 16,5 22 27,5 33
M 12 x 1 12,25 12,217 + 0,19 13,3 12,65 + 0,1 - - 12 15 18 24 30 36
M 12 x 1,25 12,25 12,271 + 0,212 13,624 12,812 + 0,114 - - 12 15 18 24 30 36
M 12 x 1,5 12,5 12,324 + 0,236 13,948 12,974 + 0,125 - 9 12 15 18 24 30 36
M 12 x 1,75 12,5 12,379 + 0,265 14,274 13,137 + 0,134 - 9 12 15 18 24 30 36
M 14 x 1,5 14,5 14,324 + 0,236 15,948 14,974 + 0,125 - 10,5 14 17,5 21 28 35 42
M 14 x 2 14,5 14,433 + 0,3 16,598 15,299 + 0,145 - 10,5 14 17,5 21 28 35 42
M 16 x 1,5 16,5 16,324 + 0,236 17,948 16,974 + 0,125 - 12 16 20 24 32 40 48
M 16 x 2 16,5 16,433 + 0,3 18,598 17,299 + 0,145 - 12 16 20 24 32 40 48
M 18 x 1,5 18,5 18,324 + 0,236 19,948 18,974 + 0,125 9 13,5 18 22,5 27 36 45 54
M 18 x 2 18,5 18,433 + 0,3 20,598 19,299 + 0,145 - 13,5 18 22,5 27 36 45 54
M 18 x 2,5 18,75 18,541 + 0,355 21,248 19,624 + 0,154 - 13,5 18 22,5 27 36 45 54
M 20 x 1,5 20,5 20,324 + 0,236 21,948 20,974 + 0,125 10 15 20 25 30 40 50 60
M 20 x 2 20,5 20,433 + 0,3 22,598 21,299 + 0,145 - 15 20 25 30 40 50 60
M 20 x 2,5 20,75 20,541 + 0,355 23,248 21,624 + 0,154 - 15 20 25 30 40 50 60
M 22 x 1,5 22,5 22,324 + 0,236 23,948 22,974 + 0,125 11 16,5 22 27,5 33 - - -
M 22 x 2 22,5 22,433 + 0,3 24,598 23,299 + 0,145 - 16,5 22 27,5 33 44 - -
M 22 x 2,5 22,75 22,541 + 0,355 25,248 23,624 + 0,154 - 16,5 22 27,5 33 44 55 66
M 24 x 1,5 24,5 24,325 + 0,236 25,948 24,974 + 0,135 12 18 24 30 36 - - -
M 24 x 2 24,5 24,433 + 0,3 26,598 25,299 + 0,155 - 18 24 30 36 48 - -
M 24 x 3 24,75 24,649 + 0,4 27,897 25,948 + 0,187 - 18 24 30 36 48 60 72
M 26 x 1,5 26,5 26,325 + 0,236 27,948 26,974 + 0,135 13 19,5 26 32,5 39 - - -
M 27 x 1,5 27,5 27,325 + 0,236 28,948 27,974 + 0,135 13,5 20,25 27 33,75 40,5 - - -
M 27 x 2 27,5 27,433 + 0,3 29,598 28,299 + 0,155 13,5 20,25 27 33,75 40,5 - - -
M 27 x 3 27,75 27,649 + 0,4 30,897 28,948 + 0,187 - 20,25 27 33,75 40,5 54 - -
M 28 x 1,5 28,5 28,325 + 0,236 29,948 28,974 + 0,135 14 21 28 35 42 - - -
M 30 x 1,5 30,5 30,325 + 0,236 31,948 30,974 + 0,135 15 22,5 30 37,5 45 - - -
M 30 x 2 30,5 30,433 + 0,3 32,598 31,299 + 0,155 15 22,5 30 37,5 45 - - -
M 30 x 3,5 31 30,757 + 0,45 34,546 32,273 + 0,199 - 22,5 30 37,5 45 60 - -
M 33 x 2 33,5 33,433 + 0,3 35,598 34,299 + 0,155 16,5 24,75 33 41,25 49,5 - - -
M 33 x 3 34 33,649 + 0,4 36,897 34,948 + 0,187 16,5 24,75 33 41,25 49,5 - - -
M 33 x 3,5 34 33,757 + 0,45 37,546 35,273 + 0,199 - 24,75 33 41,25 49,5 66 - -
M 36 x 1,5 36,5 36,325 + 0,236 37,948 36,974 + 0,135 18 27 36 45 54 - - -
M 36 x 2 36,5 36,433 + 0,3 38,598 37,299 + 0,155 18 27 36 45 54 - - -
M 36 x 3 37 36,649 + 0,4 39,897 37,948 + 0,187 18 27 36 45 54 - - -
M 36 x 4 37 36,866 + 0,475 41,196 38,598 + 0,211 - 27 36 45 54 72 - -
M 39 x 3 40 39,649 + 0,4 42,897 40,948 + 0,187 19,5 29,25 39 48,75 58,5 - - -
M 39 x 4 40 39,866 + 0,475 44,196 41,598 + 0,211 - 29,25 39 48,75 58,5 78 - -
M 42 x 3 43 42,649 + 0,4 45,897 43,948 + 0,187 21 31,5 42 52,5 63 - - -
M 42 x 4,5 43 42,975 + 0,53 47,846 44,923 + 0,224 - 31,5 42 52,5 63 84 - -
M 45 x 3 46 45,649 + 0,4 48,897 46,948 + 0,187 22,5 33,75 45 56,25 67,5 - - -
M 45 x 4,5 46 45,975 + 0,53 50,846 47,923 + 0,224 - 33,75 45 56,25 - 90 - -
Special Tändstift Vi offererar även andra dimensioner
M 14 x 1,25 14,25 14,271 + 0,212 15,624 14,812 + 0,115 7,5 8,4 10,5 12,4 16,4 18 - -
98
98 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Medbringartapp
Figur 109 – Mått för hål, gänga och monterad insats
Tabell 71: Dimensioner M-gänga, fortsättning

Effektiv gänga, monterad insats E Effektiv gänglängd bottenhål medbringartappen kvar F
Gänga
0,5d 0,75d 1d 1,25d 1,5d 2d 2,5d 3d 0,5d 0,75d 1d 1,25d 1,5d 2d 2,5d 3d
M 2,5 x 0,45 - - 2,1 2,7 3,3 4,6 5,8 7,1 - - 1,8 2,5 3,1 4,3 5,6 6,8
M 3 x 0,5 - - 2,5 3,3 4 5,5 7 8,5 - - 2,3 3 3,8 5,3 6,8 8,3
M 3,5 x 0,6 - - 2,9 3,8 4,7 6,4 8,2 9,9 - - 2,6 3,5 4,4 6,1 7,9 9,7
M 4 x 0,7 - - 3,3 4,3 5,3 7,3 9,3 11,3 - - 3 4 5 7 9 11
M 5 x 0,8 - - 4,2 5,5 6,7 9,2 11,7 14,2 - - 3,8 5,1 6,3 8,8 11,3 13,8
M 6 x 1 - - 5 6,5 8 11 14 17 - - 4,5 6 7,5 10,5 13,5 16,5
M 7 x 1 - - 6 7,8 9,5 13 16,5 20 - - 5,5 1,3 9 12,5 16 19,5
M 8 x 1 - - 7 9 11 15 19 23 - - 6,5 8,5 10,5 14,5 18,5 22,5
M 8 x 1,25 - - 6,8 8,8 10,8 14,8 18,8 22,8 - - 6,2 8,2 10,2 14,2 18,2 22,2
M 9 x 1,25 - - 7,8 10 12,3 16,8 21,3 25,8 - - 7,2 9,4 11,1 16,2 20,7 25,2
M 10 x 1 - - 9 11,5 14 19 24 29 - - 8,5 10 13,5 18,5 23,5 28,5
M 10 x 1,25 - - 8,8 11,3 13,8 18,8 23,8 28,8 - - 8,2 10,7 13,2 18,2 23,2 28,2
M 10 x 1,5 - - 8,5 11 13,5 18,5 23,5 28,5 - 7,8 10,3 12,8 17,8 22,8 27,8 -
M 11 x 1,5 - - 9,5 12,3 15 20,5 26 31,5 - - 8,8 11,5 14,3 19,8 25,3 30,8
M 12 x 1 - - 11 14 17 23 29 35 - - 10,5 13,5 16,5 22,5 28,5 34,5
M 12 x 1,25 - - 10,8 13,8 16,8 22,8 28,8 34,8 - - 10,2 13,2 16,2 22,2 28,2 34,2
M 12 x 1,5 - 7,5 10,5 13,5 16,5 22,5 28,5 34,5 - 6,8 9,8 12,8 15,8 21,8 21,8 33,8
M 12 x 1,75 - 7,3 10,3 13,3 16,3 22,3 28,3 34,3 - 6,4 9,4 12,4 15,4 21,4 27,4 33,4
M 14 x 1,5 - 9 12,5 16 19,5 26,5 33,5 40,5 - 8,3 11,8 15,3 18,8 25,8 32,8 39,8
M 14 x 2 - 8,5 12 15,5 19 26 33 40 - 7,6 11,1 14,6 18,1 25,1 32,1 39,1
M 16 x 1,5 - 10,5 14,5 18,5 22,5 30,5 38,5 46,5 - 9,8 13,8 11,8 21,8 29,8 37,8 45,8
M 16 x 2 - 10 14 18 22 30 38 46 - 9,1 13,1 17,1 21,1 29,1 37,1 45,1
M 18 x 1,5 7,5 12 16,5 21 25,5 34,5 43,5 52,5 6,8 11,3 15,8 20,8 24,8 33,8 42,8 51,8
M 18 x 2 - 11,5 16 20,5 25 34 43 52 - 10,6 15,1 19,6 24,1 33,1 42,1 51,1
M 18 x 2,5 - 11 15,5 20 24,5 33,5 42,5 51,5 - 9,8 14,3 18,8 23,3 32,3 41,3 50,3
M 20 x 1,5 8,5 13,5 18,5 23,5 28,5 38,5 48,5 58,5 7,8 12,8 17,8 22,8 27,8 37,8 47,8 57,8
M 20 x 2 - 13 18 23 28 38 48 58 - 12,1 11,1 22,1 27,1 31,1 47,1 57,1
M 20 x 2,5 - 12,5 17,5 22,5 27,5 37,5 47,5 57,5 - 11,3 16,3 21 26,3 36,3 46,3 56,3
M 22 x 1,5 9,5 15 20,5 26 31,5 - - - 8,8 14,3 19,8 25,3 30,8 - - -
M 22 x 2 - 14,5 20 25,5 31 42 - - - 13,6 19,1 24,6 30,1 41,1 - -
M 22 x 2,5 - 14 19,5 25 30,5 41,5 52,5 63,5 - 12,8 18,3 23,8 29,3 40,3 51 62,3
M 24 x 1,5 10,5 16,5 22,5 28,5 34,5 - - - 9,8 15,8 21,8 27,8 33,8 - - -
M 24 x 2 - 16 22 28 34 46 - - - 15,1 21,1 27,1 33,1 45,1 - -
M 24 x 3 - 15 21 27 33 45 57 69 - 13,6 19,6 25,6 31,6 43,6 55,6 67,6
M 26 x 1,5 11,5 18 24,5 31 37,5 - - - 10,8 17,3 23,8 30,3 36,8 -
M 27 x 1,5 12 18,8 25,5 32,3 39 - - - 11,3 18 24,8 31,5 38,3 -
M 27 x 2 11,5 18,3 25 31,8 38,5 - - - 10,6 17,3 24,1 30,8 37,6 -
M 27 x 3 - 17,3 24 30,8 37,5 51 - - - 15,8 22,6 29,3 36,1 49,6
M 28 x 1,5 12,5 19,5 26,5 33,5 40,5 - - - 11,8 18,8 25,8 32,8 39,8 -
M 30 x 1,5 13,5 21 28,5 36 43,5 - - - 12,8 20,3 27,8 35,3 42,8 -
M 30 x 2 13 20,5 28 35,5 43 - - - 12,1 19,6 27,1 34,6 42,1 -
M 30 x 3,5 - 19 26,5 34 41,5 56,5 - - - 17,3 24,8 32,3 39,8 54,8
M 33 x 2 14,5 22,8 31 39,3 47,5 - - - 13,6 21,8 30,1 38,3 46,6 -
M 33 x 3 13,5 21,8 30 38,3 46,5 - - - 12,1 20,3 28,6 36,8 45,1 -
M 33 x 3,5 - 21,3 29,5 37,8 46 62,5 - - - 19,6 27,8 36,1 44,3 60,8
M 36 x 1,5 16,5 25,5 34,5 43,5 52,5 - - - 15,8 24,8 33,8 42,8 51,8 -
M 36 x 2 16 25 34 43 52 - - - 15,1 24,1 33,1 42,1 51,1 -
M 36 x 3 15 24 33 42 51 - - - 13,6 22,6 31,6 40,6 49,6 -
M 36 x 4 - 23 32 41 50 68 - - - 21,1 30,1 39,1 48,1 66,1
M 39 x 3 16,5 26,3 36 45,8 55,5 - - - 15,1 24,8 34,6 44,3 54,1 -
M 39 x 4 - 25,3 35 44,8 54,5 74 - - - 23,4 33,1 42,9 52,6 72,1
M 42 x 3 18 28,5 39 49,5 60 - - - 16,6 27,1 37,6 48,1 58,6 -
M 42 x 4,5 - 27 37,5 48 58,5 79,5 - - - 24,9 35,4 45,9 56,4 77,4
M 45 x 3 19,5 30,8 42 53,3 64,5 - - - 18,1 29,3 40,6 51,8 63,1 -
M 45 x 4,5 - 29,3 40,5 51,8 63 85,5 - - - 27,1 38,4 49,6 60,9 83,4
M 14 x 1,25 6,25 8,15 9,25 11,15 15,15 16,75 - - - - - - - - - -
99
99
Tabell 71 - Dimensioner M-gänga, Fortsättning

Filtec Omonterad
Gänga øG Längd i antal stigningsvarv H
min max 0,5d 0,75d 1d 1,25d 1,5d 2d 2,5d 3d
M 2,5 x 0,45 3,3 3,5 - - 3,5 4,7 5,9 8,1 10,5 12,9
M 3 x 0,5 3,9 4,1 - - 3,9 4,9 6,3 8,7 11,1 13,5
M 3,5 x 0,6 4,55 4,75 - - 3,7 4,9 6,3 8,7 11,2 13,3
M 4 x 0,7 5,15 5,35 - - 3,7 4,9 6,1 8,4 10,9 13,2
M 5 x 0,8 6,35 6,6 - - 4,3 5,5 6,9 9,7 12,3 14,8
M 6 x 1 7,6 7,85 - - 4,2 5,4 6,9 9,6 12,3 14,6
M 7 x 1 8,65 8,9 - - 5,3 6,5 8,2 11,1 14,3 17,4
M 8 x 1 9,85 10,1 - - 6,1 7,5 9,5 12,9 16,5 19,9
M 8 x 1,25 9,85 10,1 - - 4,7 6 7,4 10,6 13,5 16,4
M 9 x 1,25 10,85 11,1 - - 5,3 6,8 8,6 11,9 15,3 18,1
M 10 x 1 12,1 12,5 - - 7,6 9,7 12,1 16,3 20,7 25
M 10 x 1,25 12,1 12,5 - - 6 7,6 9,7 13,1 16,5 20,1
M 10 x 1,5 12,1 12,5 - - 5 6,5 8,1 11,2 14,2 17,2
M 11 x 1,5 13,1 13,5 - - 5,6 7,2 9 12,3 15,7 18,9
M 12 x 1 14,4 14,8 - - 9,3 11,8 14,5 19,5 24,7 29,8
M 12 x 1,25 14,4 14,8 - - 7,4 9,3 11,6 15,9 20,2 24,5
M 12 x 1,5 14,4 14,8 - 4,4 6,2 7,9 9,8 13,5 15,7 20,8
M 12 x 1,75 14,4 14,8 - 3,7 5,2 6,9 8,4 11,7 14,7 18
M 14 x 1,5 17,2 17,7 - 5,1 7,1 8,9 11,2 15,3 19 23,2
M 14 x 2 17,2 17,7 - 3,9 5,2 6,5 8,3 11,5 14,6 17,6
M 16 x 1,5 19,4 19,9 - 5,9 8,3 10,7 13 17,7 22,4 26,7
M 16 x 2 19,4 19,9 - 4,4 6,1 7,8 9,7 13,3 16,8 19,6
M 18 x 1,5 21,5 22 4,2 7 9,5 12 14,9 20,2 25,3 30,4
M 18 x 2 21,5 22 - 5,1 7,1 8,9 11,2 15,1 19,1 23,1
M 18 x 2,5 21,5 22 - 3,8 5,6 6,4 9 12,3 15,5 18,8
M 20 x 1,5 23,7 24,2 4,9 7,9 10,7 13,4 16,7 22,4 28,2 34,1
M 20 x 2 23,7 24,2 - 5,8 8 10,1 12,5 16,8 21,3 25,8
M 20 x 2,5 23,7 24,2 - 4,5 6,3 8 10 13,7 17,4 21
M 22 x 1,5 26,3 26,8 5,5 8,6 11,7 14,8 18,1 - - -
M 22 x 2 26,3 26,8 - 6,4 8,7 11 13,6 18,4 - -
M 22 x 2,5 26,3 26,8 - 5 6,9 8,8 10,9 15 18,8 22,8
M 24 x 1,5 28,6 29,1 6 9,5 12,9 16,2 19,8 - - -
M 24 x 2 28,6 29,1 - 7 9,6 12,1 15 20,2 - -
M 24 x 3 28,6 29,1 - 4,5 6,2 8,1 10 14 17,5 20,9
M 26 x 1,5 31 31,5 6,5 10,3 14 17,6 21,6 - - -
M 27 x 1,5 32,2 32,7 6,7 10,7 14,6 18,3 22,6 - - -
M 27 x 2 32,2 32,7 5,1 7,9 10,8 13,7 16,8 - - -
M 27 x 3 32,2 32,7 - 5 7,1 9 11,4 15,4 - -
M 28 x 1,5 33,1 33,6 7,1 11,1 15,2 19,2 23,3 - - -
M 30 x 1,5 35,2 35,7 7,8 12,2 16,5 20,7 25,3 - - -
M 30 x 2 35,2 35,7 5,7 9 12,3 15,5 19 - - -
M 30 x 3,5 35,2 35,7 - 4,9 7 9 11 14,9 - -
M 33 x 2 38,3 38,8 6,4 10,1 13,7 17,3 21,2 - - -
M 33 x 3 38,3 38,8 3,8 5,8 8,9 11,4 14 - - -
M 33 x 3,5 38,3 38,8 - 5,6 7,8 10 12,2 16,5 - -
M 36 x 1,5 42,1 42,6 11 15 19 23 27 - - -
M 36 x 2 42,1 42,6 6,8 10,3 14,1 18 21,9 - - -
M 36 x 3 42,1 42,6 4,4 7,2 9,9 12,4 15,3 - - -
M 36 x 4 42,1 42,6 - 5 7 9,2 11,1 15,2 - -
M 39 x 3 45,1 45,6 4,9 7,8 10,8 13,7 16,8 - - -
M 39 x 4 45,1 45,6 - 5,5 7,7 9,9 12,2 16,6 - -
M 42 x 3 48,5 49 5,4 8,5 11,7 14,8 18,1 - - -
M 42 x 4,5 48,5 49 - 5,8 7,3 9,5 11,6 15,6 - -
M 45 x 3 52 52,5 5,7 9,1 12,5 15,8 19,3 - - -
M 45 x 4,5 53,5 54 - 5,6 8 10,1 12,4 16,8 - -
M 14 x 1,25 17,2 17,7 4 4,6 6,2 7,4 10,2 11 - -
100
100 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
22 Clifa pressmutter
Clifa pressmutter är en gänginsats, med kompakta yttermått, av stål med ett särskilt skaft. Clifa
mutter för inpressning kan även erhållas i rostfritt material eller i lättmetall.
Det är möjligt att pressa in flera Clifa-enheter i en och samma operation.
OBS. Fästskruven skruvas alltid in från motsatt sida.
Figur 110 – Clifa pressmutter Figur 111 – Clifa pressmutter ger ett säkert fäste tack
vare tandkransen
Clifa pressmutter används för montering av olika typer av tillbehörskomponenter.
- Clifa har kompakta yttermått, sparar därför plats och vikt och underlättar därmed den
yttre utformningen.
- Clifa är vridningssäker, slitagetålig och klarar höga belastningar.
- Gängan är ren och överensstämmer med givna mått.
- Det finns ingen risk att Clifa pressas ut vid montering av skruven.
22.3 Montering av Clifa

Monteringshålet stansas eller borras och behöver inte avgradas eller försänkas. Clifa pressas in
från stanssidan med graderna. Muttern pressas in parallellt med en vanlig press med inställ-
ningsbart tryck tills skuldran på Clifa ligger an hårt mot plåtmetallens yta. Ensidigt tryck eller
för högt tryck eller lutande kontaktytor måste undvikas.
Figur 112 – Montering av Clifa pressmutter Figur 113 – Maskinell montering av Clifa pressmutter
Tabell 81: Erforderlig presskraft vid maskinell montering
Presskraft Kg 1)
Dimension
Stål Lättmetall Mässing
M3 500 – 1500 500 – 1000 1000 – 1700
M4 700 – 1500 500 – 1000 1500 – 2000
M5 700 – 1500 700 – 1500 1500 – 2500
M6 1500 – 2500 1000 – 2500 2500 – 3700
1) Prov montering måste utföras för att säkerställa vilken presskraft som krävs.
Vid storserietillverkning kan högeffektiv monteringsutrustning med korta takttider offereras.
101
101
102
102 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
23 Clifa presskruv
23 Clifa presskruv
Clifa gängstift är tillverkat av stål med ett särskilt huvud. Clifa gängstift kan även erhållas i
rostfritt material. Clifa gängstift pressas in i tunnplåt med förstansade monteringshål. Härvid
flyter material från hålväggen in i kuggkransen och det ringformade spåret på Clifa och bildar
på så sätt ett bestående förband.
Det är möjligt att pressa in flera Clifa-enheter i en och samma operation. Muttern skruvas i från
motsatt sida.
Figur 114
Clifa gängstift för inpressning används för montering av olika typer av tillbehörskomponenter.
- Clifa har kompakta yttermått, sparar därför plats och vikt och underlättar därmed den yttre
utformningen.
- Clifa är vridningssäker, slitagetålig och klarar höga belastningar.
- Gängan är ren och överensstämmer med givna mått.
23.3 Montering av Clifa presskruv

Monteringshålet stansas eller borras och behöver inte avgradas eller försänkas. Clifa pressas in
från stanssidan med graderna. För Clifa-stift måste huvudet vara fullständigt inbäddat och vara
jämns med plåtens yta. Ensidigt tryck eller för högt tryck eller lutande kontaktytor måste und-
vikas.
Vid serietillverkning kan högeffektiv monteringsutrustning med korta takttider offereras.
Tabell 82: Dimensioner för monteringsverktyg

Försänkning för
Dimension Håldiameter d2 tandmönster d3
M3 3,1 4 Stämpel
M4 4,1 5,2
M5 5,1 6,4 Mothåll
M6 6,1 7,6
Ipressningskraften, F, är beroende av skruv-
dimension, material, plåtens tjocklek och typ av Figur 115 – Montering av presskruv
tandning under huvudet. Prov montering måste
utföras för att säkerställa vilken presskraft som
krävs
103
103
23 Clifa presskruv
104
104 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
24 Novafix® Twin träskruv

24.1 Parallella gängor som börjar ända ute i spetsen
- Ger snabbare och stabilare ingrepp i materialet vid start av iskruvning..
Figur 116: Novafix® Twin träskruv
24.2 Extra djupt bitsspår

- Säkrar ett bättre grepp mellan skruv och verktyg.
- Minskar risken för skador både i skruvspåret och på verktyget, som därför också får en
längre livslängd.
24.3 Sätthärdad
- Mjuk kärna och hård yta förstärker skruven. Det gör den stark nog att borra sin egen gänga
och eliminerar förborrning.
24.4 Förstärkt huvud

- Ger ett djupare bitsspår.
- Minimerar risken att skruven går av under huvudet vid användning av elektriska verktyg.
24.5 Två parallella gängor

- Reducerar iskruvningstiden med ca 40%.
- De parallella gängorna s.k. Twinfast, skapar en större invändig areal, vilket ger högre utdrag-
ningskraft.
- Twinfastgängan gör att kontaktytan mellan skruven och materialet blir större vilket gör att
klämkraften blir högre.
105
105
24.6 Patenterad sågande och skärande gänga

- Gör ett cylindriskt hål i träet vilket ger bättre vidhäftning och högre utdragningskraft.
- Ger ett lägre iskruvningsmoment vilket ger enklare och snabbare montering.
24.7 Vaxad yta

- Behandlad med vax för att minska friktionen vid iskruvning samt förbättra korrosionsbestän-
digheten.
500 ENERGIFÖRBRUKNING
0
0 100
TID
Figur 117: Tid för iskruvning, jämförelse
ANM. - Tester är utförda i olika träslag och jämförelsen är gjord mot tre på marknaden vanliga
fabrikat. Resultaten visar att Twin träskruv snabbare biter tag i materialet och att det
krävs färre iskruvningsvarv för att montera skruven. Iskruvningstiden blir därmed ca
40% kortare och energiförbrukningen lägre.
106
106 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
25 ABC SPAX®-S, vågtandad träskruv

Den nya generationen härdade träskruvar bygger sin framgång på vågtandning, vilket gör den
lättare att dra i. Inom det här området har den patenterade SPAX-S blivit marknadsledande i
Sverige.
25.1 Fördelar
- Tack vare vågtandningen går skruven lättare att dra i. Det har påvisats upp till 50% lägre
iskruvningsmoment för SPAX-S, jämfört med traditionell träskruv.
- Förborrning behövs normalt inte.
- Skruven får en fjädrande effekt tack vare vågtandningen, vilket gör att förbandet blir
starkare.
- Rak kropp innebär ett jämnt åtdragningsmoment hela vägen.
- SPAX-S skruvarna har teflonbeläggning, vilket gör dem lättare att dra i.
- Dubbelvinklad spets med noggrant beräknade vinklar åstadkommer bra grepp och god
stabilitet.
- SPAX-S har genom en speciell härdningsmetod mycket hög hållfasthet.
- Förutom i alla trämaterial ger den också ett perfekt fäste i t ex plast och tunnplåt.
Figur 118 Figur 119
25.2 Brett sortiment

Det går att välja mellan nästan 500 olika SPAX-S artiklar. Var och en anpassad till sitt speciella
användningsområde. Här hittar du även SPAX-Cut med borrande spets för kantmontage, och
SPAX-S med Torx grepp för axiell maskinmontering.
25.3 Flera olika huvuden

I SPAX-S sortimentet ingår skruvar av många olika typer: med försänkt skalle, kullrig skalle,
kullerförsänkt skalle, samt delgängade och helgängade skruvar. Med försänkt skalle finns
SPAX-S även i rostfritt material.
25.4 Här använder du SPAX-S

- Trä
- Gipsplattor
- Spåskivor
- Masonit
- Plast
- Lättbetong
- Plywood
- Aluminium, max 0,9 mm
- Stål, max 0,7 mm
25.5 Praktiska förpackningar

Alla förpackningar är praktiskt utformade med uppfällbara lock, så att man lätt kommer åt
skruvarna. På varje förpackning hittar du också information om lämplig bits för skruvtypen.
107
107
108
108 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
26 Expanders
26 Expanders
Expandrar för bästa fäste i betong, tegel och natursten
26.1 Brett sortiment

Vårt breda program omfattar pinnexpandrar och slagexpander för infästning i betong, tegel,
natursten och andra massiva byggnadsmaterial. Våra expandrar är samtliga starka och säkra
kvalitetsprodukter med mycket konkurrenskraftiga priser.
Figur 120 – Pinnexpander Figur 121 – Slagexpander, en snabb och säker

infästning
26.2 Pinnexpander
Våra pinnexpandrar lämpar sig för montage i betong och natursten. Användningsområdena är i
det närmaste obegränsade. Några exempel är avbärarverk vid kajkanter, golv- och vägg-
montage av maskiner, skyddsräcken, skyddsnät för stup vid vägar osv.
Stålet i våra pinnexpandrar klarar en sträcklast som är tre till fem gånger större än tillåten last,
och en brottlast som är fem till åtta gånger större. Expanderns hylsa är 1,5-2 gånger längre än
de flesta andra fabrikat och ger därför en större och säkrare expansionsyta.
I regel är pinnexpandern lättare och billigare att applicera än t ex kemankare. Men krav på
utdrags- och tvärhållfasthet samt brandsäkerhet ska förstås alltid komma i första rummet.
Våra pinnexpandrar lagerförs i elförzinkat /gulkromaterat stål, varmförzinkat stål, samt syra-
fast rostfritt stål A4
Figur 122 Figur 123
109
109
26 Expanders
Tabell 83: Tekniska data för elförzinkad, varmförzinkad och A4

Max Min Tillåten Tillåten
Total-Max. monterings-
mont. Borr Borr Min. mont. Monterings-
Borrø hål monterings- Monterings- Max. rek. Max. rek.
Gänga Längd
Gänga draglast enl. tvärlast enl.
längdtjocklek momentNm skjuvlast draglast
mm tjocklekØ mm djup mm djup djupmm moment SBN KN SBNKN
C25/30 C25/30
d mm mm mm mm Nm kN(K25) kN(K25)
M 6 40 5 6 40 30 10 3,7 2,8
M6 45 10 6 35 10 91) 2
52 5 45 35 10 3,7 2,8
61 5 40 1,5
67
65 10 10 60 4050 10 3,7
1,5 2,8
95
97 40 40 60 4050 10 1,5
3,7 2,8
M 8 M8 50
50 5 10 8 845 4035 23
23 131)
6,3 4,4 4
60 5 50 3
60 10 50 40 23 6,3 4,4
80 15 50 3
80
88 15 20 65 5055 23 6,3 3 4,4
120
95 30 55 65 5055 23 6,3 3 4,4
167 100 50 3
120 55 65 55 23 6,3 1) 4,4
M10 60 10 10 50 45 18 6
M 10 60 10 10 50 40 45 7,3 5,9
70 5 60 5
85
80 15 10 70 6060 45 7,3 5 5,9
85
90 20 15 70 6060 45 7,3 5 5,9
90 20 60 5
105 30 70 60 45 7,3 5,9
115 45 60 5
120
170 50 100 70 6060 45 7,3 5 5,9
210
145 70 140 70 6060 45 7,3 5 5,9
230 160 60 5
175 100 70 60 45 7,3 1) 5,9
M12 70 10 12 60 65 27 8
M 12 75 5 12 60 50 50 14,3 1) 11
80 20 60 27
95
95 10 5 80 8070 50 14,3 7 11
115
105 20 15 90 8080 50 14,3 7 11
140 50 80 7
125 30 90 80 50 14,3 11
155 65 80 7
145
175 50 85 90 8080 50 14,3 7 11
180
195 85 105 90 8080 50 14,3 7 11
235 145 80 7
200 105 90 80 50 14,3 11
250 160 80 7
M 16 115 15 16 90 80 100 23,6 1) 15,4
M16 90 10 16 75 110 37 12
150
110 30 30 110 100
75 100 23,6 1) 15,4
37
175 145 60 30 110 100
100 100 23,6
10 15,4
180 175 60 60 110 100
100 100 10
23,6 15,4
215 100 100 10
220 100 110 100 100 23,6 15,4
280 165 100 10
M 20 150 315 5 200 20 130 120
100 200 37,1
10 21,9
M20 180 130 35 10 130
20 120
120 200
180 37,1
11 21,918
159 40 120 11
205 60 130 120 200 37,1 21,9
214 95 120 11
Data: M.K.T. 370 250 120 11
1) Brottlast i betong K40
26.3 Slagexpander
Våra slagexpandrar består av ett invändigt gängat rör som expanderar genom att en konisk kil
drivs i botten. Slagexpandern används för lättare montage i väggar och golv, som t ex kabel-
konsoler, lagerinredningar och byggnadsställningar. Och då givetvis i betong eller natursten
och inte i spröda material som t ex tegel.
För material med begränsade påkänningar är slagexpandrar ett mycket bra alternativ som ger
snabb och säker förankring.
Våra slagexpandrar lagerförs i elförzinkat gulkromaterat utförande, man kan på begäran också
levereras i syrafast rostfritt stål.
110
110 Tel: 0303-626 00
26 Expanders
Tabell 84:
Gänglängd Sättdjup Rekommenderad tillåten Rekommenderad tillåten

Dimension Längd Borr ø draglast kN(K25) tvärlast kN(K25)
M5 25 8 10 25 0,6 1
M6 25 8 10 25 1 1,7
M8 30 10 14 30 1,8 3
M10 40 12 16 40 4,5 4,5
M12 50 15 20 50 6,6 6,6
M16 65 20 30 65 8,7 8,7
M20 80 25 35 80 13,4 13,4
26.3.1 Dorn för slagexpander

Montera alltid våra slagexpandrar med hjälp av vårt speciella slagdorn, så att du säkert driver
in den koniska kilen exakt till botten på slagexpandern. Dornar finns till samtliga dimensioner.
Figur 124 – Dorn
111
111
26 Expanders
112
112 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
27 Nordlock låsbrickor
Nordlock låsbricka har snedställda kammar på ena sidan, vars stigning är större än gängans,
och radiella tänder på den andra. Låsbrickorna monteras parvis med kammarna mot varandra
och bildar då det unika Nordlock låselementet.
När skruven dras åt, griper tänderna in i godset respektive skruvskallen, varvid en samman-
koppling sker. När skruven tenderar att lossna, drar den med sig den sammankopplade brickan,
som tvingas upp på den motsatta brickans kammar. Förspänningen ökar istället för att minska
genom den kilverkan som uppstår.
Figur 125 – Låsbrickans konstruktion med Figur 126 – Tänk på att lägga Figur 127 – Nordlockbrickan
snedställda kammar brickorna rätt låser effektivt
27.1 Fördelar med Nordlock

- Maximal säkerhet vid skruvlåsning
- Enkel att demontera
- Låser även oljig skruv
- Återanvändbar, utan att förlora låsförmågan
- Klara samma temperatur som standardskruv
27.2 Standardsortiment
Nordlockbrickan levereras i standardsortimentet limmade parvis. Finns i sätthärdat stål (HRC
48), elförzinkad och gulkromaterad, dacrolitbehandlade samt i rostfritt, syrafast A4-material
(HRC 36) Som special offereras Nordlockbrickan för vänstergängade förband samt i special
dimensioner.
27.3 Att tänka på

Nordlock låsbrickor kan användas för skruv i hållfasthetsklass ≤ 12.9. Vid åtdragning väljs
20% högre moment än vid dragning mot blankförzinkad bricka. Vid genomgående hål läggs
brickor under både skruvskalle och mutter.
113
113
114
114 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
28 Bulldog® tandbrickor
Bulldog tandbrickor används till att foga samman alla slags träkonstruktioner och ger ett
mycket starkt och pålitligt förband. Brickornas tänder pressas in i virket, Dessa är fördelade
över en stor yta för att de skall kunna ta upp så stora tryck- och sträckbelastningar som möjligt.
Ensidig Bulldog överför belastningar både från trä till trä men också från trä till stål eller trä till
betong. Tvåsidig Bulldog används bara för trä mot trä.
Bulldog tandbrickor tillverkas av kallvalsat bandstål av specialkvalitet. De levereras oljade
eller varmförzinkade.
Användningsområde
- I träbyggnader, t.ex. takkonstruktioner
- För trätrappor, både permanenta och provisoriska
- Avbärarverk vid lastkajer och hamnanläggningar
- Demonterbara träkonstruktioner
- För att hindra glidning av lastpallar på fordon
- För att säkra last i containrar
- För att förhindra glidning vid lastning i flera lager
28.1 Ensidigt tandade Bulldog

Ensidigt tandade brickor är runda eller ovala och avsedda för skruvdimensionerna M10 - M30.
Brickorna har krage runt skruvhålet för att lättare ta upp och fördela trycket.
Hållfasthet: Tillåten last får uppgå till samma värden som för tvåsidigt tandade brickor.
Figur 128 – Ensidig rund. Trä mot trä. Trä mot stål. Trä mot betong
28.2 Tvåsidigt tandade Bulldog

Tvåsidigt tandade brickor är runda, ovala eller kvadratiska. De tillåtna lasterna som anges i
tabell 81 avser vanliga takkonstruktioner. Vid beräkning av konstruktioner som utsätts för
starkt växlande belastning, minskas de tillåtna lasterna.
Tabellvärdena gäller för två- eller flerskäriga förband, och för en kraftriktning som är parallell
med träts fiberriktning. Underläggsbrickornas kantlängd skall vara 4 x skruvdiametern och
tjockleken 0,4 x skruvdiametern
115
115
Figur 129 – Tvåsidig kvadratisk. Trä mot trä. Figur 130 – Tvåsidig rund. Trä mot trä.
Tabell 85: Dimensioner för ensidigt tandade brickor

Brickdimension Skruvdimension
M10 M12 M16 M20 M22 M24 M30
Ø 48 X X X X
Ø 62 X X X
Ø 75 X X X X X
Ø 95 X X X
Ø 117 X X X
70 x 130 X X X X
Tabell 86: Tillåtna laster
Plåt- Centrum- Tillåten last per Minsta mått vid tilllåten last
Skruv- skär
Yttermått tjocklek hålets diameter för tandbricka
diameter x skruv, kN Avstånd mellan skruvar
Virkes- Avstånd skruv Avstånd skruv
dimension
mm mm mm mm till belastad till obelastad
virkesände virkesände
Ø 48 1,5 17 12 5,6 32 x 63 80 60
16 8,1 38 x 63 110 70
Ø 62 1,2 21 12 6,4 32 x 75 80 70
16 8,9 38 x 75 110 70
20 11,3 44 x 75 130 80
Ø 75 1,25 26 16 9,9 38 x 87 110 90
20 12,3 44 x 87 130 90
22 15 50 x 87 150 90
24 18,2 56 x 100 180 100
Ø 95 1,35 33 20 13,3 44 x 115 130 120
22 16 50 x 115 150 120
24 19,2 56 x 115 180 120
Ø 117 1,5 48 22 18,5 50 x 138 150 150
24 21,7 56 x 138 180 150
30 31,1 75 x 138 220 150
70 x 130 1,5 26 20 13,5 44 x 115 160 160
22 16,2 50 x 115 160 160
24 19,4 56 x 115 180 160
100 x 100 1,35 40 20 15,3 44 x 138 150 150
22 18 50 x 138 150 150
24 21,2 56 x 138 180 150
130 x 130 1,5 52 22 20 50 x 175 200 200
24 23,2 56 x 175 200 200
30 32,6 75 x 175 220 200
116
116 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
29 Blindnit
29 Blindnit
29.1 Brett program
Med vårt breda sortiment av blindnit löser du de flesta fastsättningsproblem. För att få bästa
fäste med vår blindnit - oberoende av miljön runt omkring - har vi flera olika kombinationer av
material i våra nitar. Nitkropp i ett material och splint i ett annat, eller samma material i båda.
Vanligast är aluminiumnit med elförzinkad stålsplint och splinthuvud.
Om krav finns på att nitsplinten ska låsas fast i nitkroppen rekommenderar vi att monteringen
utförs med vår MULTI-GRIP-nit!
Figur 131 – Blindnit, Multi-grip
29.2 Fördelar
Blindnit går snabbt och enkelt att montera om du jämför med många andra typer av fästele-
ment. Med blindnit sparar du både tid och pengar.
- Vår blindnit är prisvärd och håller hög kvalitet.
- De olika kombinationerna av material i nit och splint gör det lätt att hitta nit som exakt passar
för de material som ska sammanfogas.
- Med blindnit får du ett starkt och säkert förband, även vid hög belastning och vibrationer.
- Med blindnit undviks ytskador.
- Med blindnit kan du nita samman material med olika hårdhet.
- Med blindnit kan du nita olika tjocka material.
- Vår trycktäta blindnit ger vattentäta förband.
29.3 Tillämpningar
Utvecklingen går mot allt mer specialiserade konstruktioner där kraven på material och kun-
nande ökar. Vårt sortiment av blindnit, plus den kunskap vi besitter, gör att vi kan hjälpa dig
med allt från val av material till anvisningar vid applikationen.
Här är några exempel på vad blindnit kan användas till. Nitning av:
- Vinkelprofiler
- Ledbara förband
- Strängsprutade profiler
- Bottenhål eller spår
- Vattentäta förband
- Vibrationssäkra förband
- Olika hård material
- Material känsliga för ytskador
29.4 Verktyg
För att få ett bra resultat vid nitningen gäller det att du använder rätt verktyg. Försäkra dig om
att verktyget är utrustat med rätt munstycke och de rätta käftarna. Vi offererar helautomatiska
nitutrustningar.
117
117
29 Blindnit
118
118 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
30 Blindnitmuttrar
30 Blindnitmuttrar
En blindnitmutter används för att göra/skapa en gänga i tunnplåt eller sammanfoga två detaljer,
och samtidigt få möjlighet att skruva fast en demonterbar detalj på samma ställe.
Med hjälp av en blindnitmutter och vårt monteringsverktyg får du snabbt ett starkt och säkert
förband. Muttern har en mycket enkel konstruktion. Den kan monteras även när du bara kom-
mer åt från en sida, och passar för material med tjocklekar från 0,3 mm till 6 mm. Mutter-
gängan ger minst sex hela gängvarv till skruven.
30.1 Fördelar
- Enkel att montera
- Mångsidig, kan t.ex. även täta
- Lätt att demontera fastsatta detaljer
- Stort greppområde
- Klarar svåra miljöer
Du kan använda blindnitmuttern i t.ex. profiler av stål, rostfritt, aluminium och plast.
I och med att blindnitmuttern är så enkel att montera kan den också användas i andra samman-
hang, t.ex. vid tätning där det inte behöver finnas några krav på montering av detaljer.
30.3 Standardsortiment
Vårt sortiment omfattar blindnitmuttrar i stål, aluminium och rostfritt. Vi har tretton typer av
blindnitmutter. Den vanligaste är i stål, öppen och med plant huvud.
Typ LF-CO Typ CK-CO Typ TS-CO Typ TI-CO
Typ LF-CO C Typ LF-KN Typ TS-KN Typ TI-KN Typ LF-OH
Typ LF-OH C Typ TI-2H Typ TS-OH Typ TS-OH C

Figur 132 – Blindnitmuttrar, standardtyper. Specialtyper offereras på begäran.
119
119
30 Blindnitmuttrar
Blindnitmutter med plant huvud används när du inte behöver följa arbetsstyckets form. För-
sänkt huvud används när konstruktionen kräver plan yta. Om materialets tjocklek är mindre än
höjden på huvudet måste hålen vara pressförsänkta. Borrförsänkta hål rekommenderas när
materialtjockleken totalt överstiger 1,7 mm.
Blindnitmutter med självförsänkande huvud ger automatiskt en plan yta i arbetsstycket. Sex-
kanthuvud förhindrar att muttern roterar i hålet. Vill du ha andra typer av blindnitmuttrar kan
vi skaffa mot ritning.
30.4 Montering av blindnitmutter

1. Placera blindnitmuttern i det färdiga monteringshålet. Toleransen är + 0,05 till 0,1 beroende
på vilken blindnitmutter som ska monteras.
2. Skruva fast det gängade dragdornet på blindnitmuttern.
3. Lös ut verktyget så att dragdornet dras tillbaka. Ett stukhuvud bildas då på baksidan av plå-
ten och låser fast muttern.
4. Nu har du ett färdigt förband. Gänga ur dragdornet. Kvar blir en mutter med intakta gängor.
5. Nu kan du snabbt och enkelt skruva fast en ny demonterbar detalj.
Figur 133 – Montering av blindnitmutter
120
120 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
31 Varmhållfast pinnskruv och mutter

Dessa produkter finns i utförande enligt både DIN och ASTM, vilka beskrivs nedan.
31.1 Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt DIN

Tidigare kallad VPS och VHM
31.1.1 Användningsområde
Ångpannor och ånganläggningar, ångturbiner, armaturer, högtryckflänsförband för process-
industrier, skeppsbyggnadsverksamhet.
31.1.2 DIN-standard
DIN 2510:1971 för M-gänga. Standarden specificerar en slipad midja som omfattar ca 90% av
gängans kärndiameter. Därmed blir de största påkänningarna i den slipade midjan, och belast-
ningen på gängan begränsas. Midjans övergång till gängan är 20°. Två gänglängder specifice-
ras, nämligen form L med lång gänglängd och form K med kort gänglängd. Form K är avsedd
för stora påfrestningar, speciellt där vibrationer uppträder, beroende på en fördelaktigare kraft-
linjeövergång. Vid form L får max 5 mm skjuta in i det frigående flänshålet, medan vid form K
så är maxlängden en muttergänga.
Glapptolerans specificeras. Normal mutterform benämns N, men även formerna T, kapselmut-
ter A och B kan förekomma. Muttern bör alltid ha minst högre hållfasthet än pinnskruven.
31.1.3 Stålval
Tabell 87: Stålval, varmhållfast pinnskruv/mutter enligt DIN
Temperatur Pinnskruv Ident.-märke Mutter Ident.-märke
< 350°C Ck 35 YK C 35 N Y
< 350°C Cq 35 YQ Ck 35 YK
< 400°C 24 CrMo 5 G 24 CrMo 5 G
< 500°C 24 CrMo V 55 H 24 CrMo 5 G
< 540°C 21 CrMo V 57 GA 24 CrMo 5 G
< 540°C 40 CrMo V 47 GB 21 CrMo V 57 GA
< 580°C X22 CrMo V 12 1 V X 22 CrNiMo V 12 1 V
< 650°C X 8 CrNiMo B Nb 16 16 S X 8 CrNiMo B Nb 16 16 S
< 700°C NiCr 20 Ti Al SB NiCr 20 Ti Al SB
Markerat fält anger lagerstandard
31.1.4 Längdberäkning
Normalt rekommenderas följande regel för beräkning av pinnskruvslängd
2 x flänstjockleken + packningstjockleken + 2 x mutterhöjden + 2 x fasen (z1 enligt figur 134)
+ avrundning till närmast större femtal i mm.
Figur 134 – Varmhållfast pinnskruv enligt DIN
121
121
31.1.5 Skruvval vid standardflänsar enligt DIN

I tabell 88 framgår pinnskruvarnas antal, diameter och längd för respektive anslutningsnum-
mer och tryckklass. Detta gäller under förutsättning att packningen tjocklek är 4 mm.
Tabell 88: Tryckklasser, DIN-standard
Anslut- NT 16 NT 25 NT 40 NT 64 NT 100 NT 160
ning
10 4st 12 x 65 4st 12 x 65 4st 12 x 65 4st 12 x 75 4st 12 x 75 4st 12 x 75
350 16st 24 x 120 16st 30 x 150 16st 33 x 170 16st 36 x 200 16st 45 x 225
400 16st 27 x 130 16st 33 x 180 16st 36 x 185 16st 39 x 210
500 20st 30 x 140 20st 33 x 185 20st 39 x 195
31.2 Varmhållfast pinnskruv och mutter enligt ASTM

Tidigare kallad VPS och VHM samt HVPS
31.2.1 Användningsområde
Armaturer, skeppsbyggnadsverksamhet, oljeraffinaderier och andra anläggningar.
31.2.2 ASTM-standard
ASTM A193 och A194 (BS 4882:1973) som endast omfattar UNC-gängade förband. Det bör
observeras, att för diameter ≥ 1 1/8 gäller 8 gängor per tum.
Standarden specificerar en helgängad pinnskruv. Längden mäts exklusive de faser på 90° som
skall finnas i båda ändar. Glapptolerans specificeras.
Mutter till pinnskruven skall ha samma höjdmått som skruvens diameter.
31.2.3 Stålval
Tabell 89: Stålval, varmhållfast pinnskruv/mutter enligt DIN
Temperatur Pinnskruv Ident.-märke Mutter Ident.-märke
400°C max Grade B7 B7 Grade 2H 2H
520°C max Grade B16 B16 Grade 4 4
-100°C - +400°C Grade L7 L7 Grade L4 L4
Markerat fält anger lagerstandard
122
122 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
31.2.4 Längdberäkning
2 x flänstjockleken + packningstjockleken + 2 x mutterhöjden + 2 gängstigningar + avrund-
ning till närmast större femtal i mm.
Klämlängd Ident. märke

instämpl. på
änden
Figur 135 – Varmhållfast pinnskruv enligt ASTM
31.2.5 Skruvval vid standardflänsar

Tabell 90: Tryckklasser, ASTM-standard
123
123
124
124 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
32 Omräkningsfaktorer
I hela världen gjordes i början av 70-talet en allmän övergång till SI-systemet. SI är en
förkortning av Système International d’Unités, d.v.s. internationella måttenhetssystemet - ett
internationellt fastställt system av måttenheter, som bygger på äldre metriska system. Enhe-
terna ska tillämpas i såväl vardagliga som tekniska eller vetenskapliga sammanhang.
Vid noggrann omräkning mellan SI-systemet och det gamla tekniska systemet gäller:
1N = 0,101972 kp
1 Nm = 0,101972 kpm
1 N/mm2 = 0,101972 kp/mm2
När hållfasthetskraven för skruvar och muttrar omarbetades användes följande samband för att
få jämna tal:
1N = 0,1 kp
1 N/mm = 0,1 kp/mm2
2
vilket innebar att hållfasthetsvärdena ökade med ca 2% jämfört med tidigare krav. Därför kan
äldre tabeller för åtdragningsmoment och momentnycklar fortfarande användas. Sambandet
kan sättas till 1 kpm = 10 Nm
För nogrannhetens skull presenteras dock omräkningstabeller nedan:
Tabell 91: Newton (N) till Kilopond (kp) och Newtonmeter (Nm) till Kilopondmeter (kpm)
N och Nm 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0 0 0,1 0,2 0,31 0,41 0,51 0,61 0,71 0,82 0,92
10 1,02 1,12 1,22 1,33 1,43 1,53 1,63 1,73 1,84 1,94
20 2,04 2,14 2,24 2,35 2,45 2,55 2,65 2,75 2,86 2,96
30 3,06 3,16 3,26 3,37 3,47 3,57 3,67 3,77 3,87 3,98
40 4,08 4,18 4,28 4,38 4,49 4,59 4,69 4,79 4,89 5
50 5,1 5,2 5,3 5,4 5,51 5,61 5,71 5,81 5,91 6,02
60 6,12 6,22 6,32 6,42 6,53 6,63 6,73 6,83 6,93 7,04
70 7,14 7,24 7,34 7,44 7,55 7,65 7,75 7,85 7,95 8,06
80 8,16 8,26 8,36 8,46 8,57 8,67 8,77 8,87 8,97 9,08
90 9,18 9,28 9,38 9,48 9,59 9,69 9,79 9,89 9,99 10,1
100 10,2 10,3 10,4 10,5 10,61 10,71 10,81 10,91 11,01 11,11
1 N = 0,101972 kp, 1 Nm = 0,101972 kpm
Tabell 92: Kilopond (kp) till Newton (N) och Kilopondmeter (kpm) till Newtonmeter (Nm)
kp och kpm 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
0 0 0,98 1,96 2,94 3,92 4,9 5,88 6,86 7,85 8,83
1 9,81 10,79 11,77 12,75 13,73 14,71 15,69 16,67 17,65 18,63
2 19,61 20,59 21,57 22,56 23,54 24,52 25,5 26,48 27,46 28,44
3 29,42 30,4 31,38 32,36 33,34 34,32 35,3 36,28 37,27 38,25
4 39,23 40,21 41,19 42,17 43,15 44,13 45,11 46,09 47,07 48,05
5 49,03 50,01 50,99 51,98 52,96 53,94 54,92 55,9 56,88 57,86
6 58,84 59,82 60,8 61,78 62,76 63,74 64,72 65,7 66,69 67,67
7 68,65 69,63 70,61 71,59 72,57 73,55 74,53 75,51 76,49 77,47
8 78,45 79,43 80,41 81,4 82,38 83,36 84,34 85,32 86,3 87,28
9 88,26 89,24 90,22 91,2 92,18 93,16 94,14 95,12 96,11 97,09
10 98,07 99,05 100 101 102 103 104 104,9 105,9 106,9
1 kp = 9,80665 N, 1 kpm = 9,80665 N m
125
125
126
126 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
33 Refererade standards
I denna tekniska information hänvisas till följande standards:
Standard Titel Sida
DIN 13 Teil 13:1972 ISO metric Screw Threads - selected sizes for screws, bolts and nuts 27
from 1 to 52 mm diameter and limits
DIN 13 Teil 15 27
DIN 267 Teil 4:1983 Fasteners - Technical specifications - Property classes of nuts (previous 11, 12, 27
classes)
DIN 267 Teil 11:1980 Corrosion resistant fasteners - Specifications 27
DIN 267 Teil 13:1980 Fasteners - Technical specifications - Parts for bolted connections made 27
from steel for low and high temperature applications
DIN 267 Teil 15:1983 Fasteners - Technical specifications - Prevailing torque type nuts 27
DIN 267 Teil 23:1983 Fasteners - Technical specifications - Property classes of nuts with fine 27
pitch thread (ISO-classes)
DIN 2510:1971 Bolted Connections with Reduced Shank - Metric Thread with Large 121
Clearence - Nominal Dimensions and Limits
ISO 1:1975 Standard reference temperature for industrial length measurements 19, 23
ISO 68:1998 ISO general purpose screw threads - Basic profile - Part 1: Metric screw 19, 19
threads
ISO 261:1998 ISO general-purpose metric screw threads - General plan 19, 19, 39
ISO 262:1998 ISO general-purpose metric screw threads - Selected sizes for screws, 19, 19, 19
bolts and nuts
ISO 272:1982 Fasteners - Hexagon products - Widths across flats 23
ISO 273:1979 Fasteners - Clearance holes for bolts and screws 66
ISO 724:1993 ISO general-purpose metric screw threads - Basic dimensions 37
ISO 898-1:1992 Mechanical properties of fasteners made of carbon steel and alloy steel - 11, 19
Part 1: Bolts, screws and studs
ISO 898-2:1992 Mechanical properties of fasteners made of carbon steel and alloy steel - 11, 12, 24, 24
Part 2: Nuts with specified proof load values - Coarse thread
ISO 898-6:1988 Mechanical properties of fasteners made of carbon steel and alloy steel - 11, 23
Part 6: Nuts with specified proof load values - Fine pitch thread
ISO 965-1:1998 ISO general-purpose metric screw threads - Tolerances - Part 1: Princip- 19, 37
les and basic data
ISO 965-2:1998 ISO general purpose metric screw threads - Tolerances - Part 2: Limits of 19
sizes for general purpose external and internal screw threads -- Medium
quality
ISO 1478:1999 Tapping screws thread 57
ISO 2081:1986 Metallic coatings - Electroplated coatings of zinc on iron or steel 49
ISO 2320:1997 Prevailing torque type steel hexagon nuts - Mechanical and performance 24
properties
ISO 2702:1992 Heat-treated steel tapping screws - Mechanical properties 57
ISO 3506:1979 Corrosion-resistant stainless-steel fasteners - Specifications 19, 29
ISO 4032:1999 Hexagon nuts, style 1 - Product grades A and B 25
ISO 4042:1999 Fasteners - Electroplated coatings 47, 47, 40
ISO 4520:1981 Chromate conversion coatings on electroplated zinc or cadmium coa- 49
tings
ISO 4753:1983 Fasteners - Ends of parts with external metric ISO thread 65
ISO 4757:1983 Cross recesses for screws 55
ISO 9227:1990 Corrosion tests in artificial atmospheres - Salt spray tests 48
SS 70:1964 Runda brickor, Typ BRB och BRFB 65
SS 1403:1987 Fästelement - Invändiga gängutlopp och gängfrispår - Metriska ISO-gän- 65
gor
SS 1523:1998 Fästelement - Gängpressade skruvar med ST-gängor - Håldiametrar 58
SS 1964:1989 Fästelement - Gängade bottenhål - Metriska ISO-gängor - Grov delning 65
SS 3192:1989 Oorganiska ytbeläggningar – Varmförzinkade gängade ståldetaljer 40
SS 3193:1988 Metriska ISO-gängor - Varmförzinkning av utvändiga grovgängor - Gäng- 40
toleranser och gränsmått
SS 3392:1986 Fästelement - Gängpressande skruvar - Bestämning av hållfasthets- och 58
monteringsegenskaper
Ovan nämnda standards är belagda med copyright och kan därför inte rekvireras hos
Arvid Nilsson.
127
127
I Sverige säljs dessa standards av:

SIS Förlag AB
Box 6455
113 82 Stockholm
Direktnummer 08 - 610 30 60
Fax 08 - 30 18 50
E-post: sis.sales@sis.se
Hemsida: www.sisforlag.se
Tips: De flesta standardiseringsorganen har idag elektroniska kataloger på Internet. I dessa kan
du se titeln på standards, och du kan själv kontrollera vilken utgåva som gäller.
Tabell 93: Internetlänkar till standardiseringsorgan
Organisation Länk
ISO - International Organization for Standardization http://www.iso.ch/
CEN - European Committe for Standardization http://www.cenorm.be/
SIS - Standardiseringen i Sverige http://www.sis.se/
DIN - Deutsches Institut für Normung http://www.din.de/
128
128 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
34 Varumärken
34 Varumärken
REMFORM®, Taptite®, Taptite II®, Duotaptite®, Coreflex®, Powerlok®, är varumärken som
tillhör Research Engineering & Manufacturing Inc, Middletown, Rhode Island, USA.
Torx® är ett varumärke som tillhör Camcar, division of Textron Inc, Rockford, Illinois, USA.
Ensat®, Mubux®, B-Lok®, S-Lok®, Clifa® och Anchor® är varumärken som tillhör Kerb-
Konus, Amberg, Tyskland.
SPAX-S® är ett varumärke som tillhör ABC Verbindungstechnik, Ennepetal, Tyskland.
Novafix® är ett varumärke som tillhör Arvid Nilsson A/S, Danmark.
Dacrolit® är ett varumärke som tillhör Ferroprodukter, Göteborg, Sverige.
Dacromet® är ett varumärke som tillhör Dacral S.A., Creil Cedex, France.
DELTA® är ett varumärke som tillhör Ewald Dörken AG, Herdecke, Tyskland.
Polyseal® är ett varumärke som tillhör Man-Gill Inc, USA.
Nordlock® är ett varumärke som tillhör Nobex, Mattmar, Sverige.
Bulldog® är ett varumärke som tillhör Bulldog Simpson, Psyke, Tyskland.
Arvid Nilsson Gruppen har marknadsföringsrätt för dessa produkter i Sverige.
Inga undersökningar har gjorts av varumärkesrättigheter för ord enligt sedvanerätt. Ord som vi
vet är registrerade visas med inledande versal och/eller efterföljande‚. Att ord ingår eller inte,
samt om de har inledande versal är emellertid inte ett uttryck för vår åsikt att ordet har eller
inte har märkesrättigheter och/eller märkesskydd. Inte heller skall det ses som om det påverkar
giltigheten av något varumärke
129
129
34 Varumärken
130
130 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
35 Alfabetiskt register
35 Alfabetiskt register I
Invändiga grepp
B Torx 61
Beräkning av moment 33 Invändiga spår
Blindnit 117 krysspår 55
Blindnitmutter 119 K
B-Lok gänginsats 90 Konstruktionsråd skruvförband 9
Borrhål Korrosion
Ensat gänginsats 82, 86 metallers potentialskillnad 44
M-gänga 63 spänningsserie 45
Taptite 72
M
D Märkning
Delta-seal 51 meningen med 11
Delta-tone 51 skruvar och muttrar av rostfritt stål 15
Dugliga stålmuttrar 13
låsbrickor Nordlock 113 stålskruv 11
Låsmuttrar FS 79 varumärke 13, 15
träskruvar ABC SPAX-S 107 Moment
E beräkning av 33
Elektrolyt, korrosion 45 gängpressande skruv
Elförzinkning 47 M-gänga (Powerlok) 75
Elförzinkning, vätesprödhet 49 M-gänga (Taptite) 74
Ensat Montering
borrhål 86 Ensat gänginsats 87
gänginsats 82 Mubux-A gänginsats 91
montering 87 Multigrip 117
Expanders 109 N
F Nitmutter Anchor 95
Fe/ZnFe, zink-järn 47 P
Fos, fosfatering 50 Presskruv Clifa 103
FZB, blankkromatering 47 Pressmutter Clifa 101
FZV, varmförzinkning 47
FZY, gulkromatering 47 S
Skruvförband 9
G Skruvförband, meningen med 9
Galvanisk korrosion 43 Sträckgräns
Gängade bottenhål 65 Höga temperaturer 23
Gänginsats, välj rätt 81
Gängpressande skruv T
M-gänga 71 Tandbrickor, Bulldog 115
Gängskjuvning, orsaker 27 Tillförlitlighet mot haveri 10
H V
Hållfasthet Välj rätt gänginsats 81
M-gängad DIN-mutter 27 Varumärke 16
M-gängad mutter 23 Vätesprödhet 49
M-gängad skruv 19 Verktyg
Hålrekommendationer Ensat gänginsats 89
gängade bottenhål, M-gänga 63 VHM 121
gängpressande skruv, M-gänga (Taptite) 72 VPS 121
gängpressande skruv, ST-gänga 57 Y
M-gänga 63 Ytbehandling
Härdad träskruv ABC SPAX-S 107 Delta-seal 51
Höga temperaturer Delta-tone 51
sträckgräns 23 elförzinkning 47
HVPS 122 lagervara 47
Livslängd
131
131
35 Alfabetiskt register
Dacrolit 51
elförzinkning 48
fosfatering 50
Mekanisk förzinkning 52
Polyseal 51
varmförzinkning 50
zink/järn 47
Z
Zink-Järn 47
132
132 Tel: 0303-626 00
Fax: 0303-939 57
Teknik
Teknisk information om fästelement
Arvid Nilsson AB · Bultgatan 27 · SE-442 40 Kungälv · VAT no.: SE 556451533501

Tlf: +46 (0)303 626 00 · Fax: +46 (0)303 939 57 · info@arvidnilsson.se · www.arvidnilsson.com

Bult Fäst Info PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bult Fäst Info PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Teknikbok

Teknisk information om fästelement

Skruvar och muttrar i rostfritt material............................................................................. 29

10 Gängpressande skruv, ST-gänga .......................................................................... 57

Konstruktion av formstycke och monteringshål för Ensat................................................. 85

25 ABC SPAX®-S, vågtandad träskruv .................................................................... 107

Friktion (mellan glidytor)

Figur 2 – Funktionsegenskaper, skruvförband

Förutom funktionsegenskaperna bör även förbandskostnader, monteringsvänlighet, förbandets

1) Punkten i beteckningen får utelämnas.

Figur 3 – Exempel på märkning av sexkantsskruv

Figur 4 – Exempel på märkning av sexkanthålsskruv

Figur 5 – Exempel på märkning av pinnskruv

3.1.2.4 Övriga typer av skruvar

3.1.3 Märkning av vänstergänga

Figur 6 – Märkning av vänstergänga

Märkning krävs för skruvar med nominell gängdiameter d ≥ M5.

3.1.4 Alternativ märkning

3.2 ISO-specificerade stålmuttrar

eller klock- Ingen

Tabell 4: Märkningssymboler för muttrar med mutterhöjd ≥ 0,5 D < 0,8 D

Figur 8 – Exempel på märkning med beteckningssymbol

Figur 9 – Exempel på märkning med klocksymbol

3.2.3 Märkning av vänstergänga

Figur 10 – Märkning av vänstergänga

Märkning krävs för vänstergängade muttrar med gängdiametrar ≥ M6.

Figur 11 – Alternativ märkning av vänstergänga

3.2.4 Alternativ märkning

3.2.5 Varumärke (identifikationsmärke)

3.3 DIN-specificerade stålmuttrar

Figur 12 – Exempel på märkning med beteckningssymbol

3.3.3 Märkning av vänstergänga

3.4 Skruvar och muttrar av rostfritt stål

Tillverkare Alternativ märkning

Stålsort Hållfasthetsklass A2-70

Figur 13 – Märkning av rostfria skruvar – Exempel

3.4.2 Pinnskruvar och övriga fästelement

XYZ Alternativ märkning

Hållfasthetsklass endast för A2 A4

Figur 14 – Märkning av muttrar – exempel på alternativa märkningar

3.4.4 Förpackningar och behållare

I detta fall 800N/mm2

4 Brottgräns = 400 N/mm2

Figur 15 – Hållf.klass 4.6 Figur 16 – Hållf.klass 8.8 Figur 17 – Hållf.klass 10.9

Tabell 8: Märkningsexempel, tilläggsmarkering

Figur 18 – Streck under hållfasthetsbeteckningen

Tabell 9: Märkningsexempel, sexkantshålskruv

DOKKA 8.8 M DOKKA 8.8 UNC

Figur 19 – 8.8, M-gänga Figur 20 – 8.8, UNC-gänga

Figur 21 – 12.9, M-gänga Figur 22 – 12.9, UNC-gänga

Tabell 10: Märkningsexempel, sexkantsmutter

UNC- och UNC- och UNF- UNC- och UNF-

Förhållande mellan sträckgräns och brottgräns

Beteckningens andra siffra .6 .8 .9

Undre sträckgräns ReL eller förlängningsgräns Rp0,2

1) Gäller endast t.o.m. M16 gängdiameter

Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425

Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 425

4.1.4 Mekaniska egenskaper

4.1.5 Min. Brottkrafter

4.1.6 Sträckgräns vid förhöjda temperaturer

Kontinuerlig användning av dessa hållfasthetsklasser i förhöjda temperaturer kan resultera i

4.2 ISO-Specificerade Stålmuttrar