Professional Documents
Culture Documents
Sökande var NCC Construction Sverige AB genom Staffan Hintze. Utredare har varit Klas
Eckerberg (Projektengagemang). En mindre arbetsgrupp bestod av Klas Eckerberg,
Anna Neidenström (NCC) och Annelie Pfeiffer (NCC). En referensgrupp bestod av Kurt
Löwnertz (Sweco), Hans Lanevik (Tyréns), Jan-Olof Edgar (Projektengagemang), Jan
Thorén (ÅF), Hillevi Nordqvist (Trafikverket) och Henrik Samrell (Skanska). SIS/TK 269
utgjorde styrgrupp.
Efter en serie av intervjuer med företrädare för byggbranschens parter utformades ett
förslag, som sedan reviderats ett flertal gånger. Synpunkter har kommit från ytterligare
intervjuer, från en referensgrupp, från SIS/TK269, genom ett remissförfarande och via
en webbenkät där 39 svar samlades in.
Parallellt med detta projekt har ett utvecklingsarbete bedrivits inom Trafikverket, med
syfte att skapa en gemensam hantering – och namnruta – för vägprojekt och järnvägs-
projekt. Förslaget till utformning har i hög grad baserats på SBUF-projektet, och används
nu i skarpa projekt.
Åsikterna om föreliggande förslag är vitt skilda, allt ifrån att det är välkommet, viktigt,
förenklande och förtydligande till att det är onödigt, leder till otydlighet, osäkerhet och
till ökad administration.
Utredaren tvingas konstatera att vi inte lyckats nå konsensus kring ett förslag inom
ramen för projektet. Den fortsatta hanteringen får skötas som en del av ordinarie arbete
inom SIS/TK 269. Förhoppningen är att kommittén ska lyckas arbeta fram ett förslag
som når projektets mål.
De synpunkter som samlats in ska, med tillhörande kommentarer, beaktas i den fortsatta
framställningen av standard på basis av förslaget; först i form av ett förslag som skickas
på officiell remiss enligt SIS regler.
Stort tack till alla som i olika omfattning bidragit med synpunkter!
Klas Eckerberg
2 (17)
Sammanfattning
I detta dokument redovisas ett förslag till översyn av de standarder som används för
identifiering och hantering av bygghandlingar, med speciell betoning på ritningar. Det
går dock att applicera också på märkning av filer och av digitala objekt.
Syftet med översynen är att förtydliga begreppen, och att mer enhetligt koppla varje
enskilt dokument till:
handlingstyp
granskningsstatus
specifik leverans.
3 (17)
Innehåll
BAKGRUND..........................................................................................................................................................5
SYFTE OCH METOD ..........................................................................................................................................5
RESULTAT ...........................................................................................................................................................6
SS XXXXX:2014 BYGGDOKUMENT – ANGIVNING AV HANDLINGSTYP OCH LEVERANS .......................................... 6
Handlingstyper............................................................................................................................................................. 6
Leveransmärkning ...................................................................................................................................................... 7
Datering .......................................................................................................................................................................... 8
SS XXXXX:2014 BYGGDOKUMENT – ANGIVNING AV GRANSKNINGSSTATUS OCH SYFTE ...................................... 9
Granskningsstatus ...................................................................................................................................................... 9
Granskningsprocessen ............................................................................................................................................ 10
Hantering av förfrågningsunderlag och bygglovshandlingar ............................................................... 11
REVIDERING AV SS 32206:2008 BYGGDOKUMENT – ÄNDRINGAR ........................................................................ 11
Ändringsbeteckning ................................................................................................................................................ 11
Ändringstabellen ...................................................................................................................................................... 12
SS XXXXX:2013 BYGGDOKUMENT – NAMNRUTA FÖR RITNING ............................................................................. 12
SLUTSATSER OCH DISKUSSION ................................................................................................................ 13
EXEMPEL ..............................................................................................................................................................0
4 (17)
BAKGRUND
Projektet har sin bakgrund i ett antal aspekter av dokumenthanteringen i byggprocessen
som upplevs som för dåligt synkroniserade. De standardiserade regler för dokument-
formalia i bygg och förvaltning som finns idag räcker inte till. I alla sammanhang är det
grundläggande att full klarhet råder kring handlingens:
syfte: ska den användas för till exempel kalkylering, anbudsgivning eller byggande?
status: är den godkänd för avsedd användning?
Ofta används hemsnickrade begrepp för att komplettera informationen i namnrutan; till
exempel lever gamla beteckningar som ”arbetshandling” vidare parallellt med nyare
direktiv. Standard för gransknings- och godkännandeprocessen saknas idag, med
undantag för uppgiften om ”ansvarig” i namnrutan, som visar att någon tar ansvar för
innehållet; underförstått att ritningen är godkänd för användning.
I takt med att digitala modeller av byggnadsverk används allt mer direkt i produktion
och förvaltning ökar behoven av enhetliga regler för märkning av skede och status. För
vilket ändamål är det digitala objektet avsett, och är användningen av informationen
godkänd av ansvarig part?
De standarder och olika praxis som råder idag är i hög grad förvirrande. Allmänt språk-
bruk i byggbranschen skiljer sig mellan parterna, och från de standardiserade eller på
annat sätt definierade begreppen.
Nya metoder för att hantera förfrågningsunderlag behöver också förtydligas. På mark-
naden används i dag många olika typer av upphandlingar. Allt mindre ofta används rena
utförandeentreprenader, där beställaren tillhandahåller en komplett uppsättning
detaljerade handlingar (bygghandlingar). Istället blandas ofta olika typer av handlingar,
alltifrån program till av beställaren fastställda typritningar.
Intervjuer med företrädare för branschens parter (WSP, Trafikverket, NCC, Lands-
tingsservice i Uppsala, Mimer Fastigheter).
Insamling av regelverk – projekteringsanvisningar och liknande – från ett antal
aktörer.
Diskussioner inom en liten arbetsgrupp bestående av Klas Eckerberg, Anna
Neidenström (NCC) och Annelie Pfeiffer (NCC).
Diskussioner inom en referensgrupp bestående av Kurt Löwnertz (Sweco), Hans
Lanevik (Tyréns), Jan-Olof Edgar (Projektengagemang), Jan Thorén (ÅF), Hillevi
Nordqvist (Trafikverket) och Henrik Samrell (Skanska).
Diskussioner inom SIS/TK 269.
5 (17)
Samarbete med Trafikverkets projekt för att samordna metadata och ritnings-
hantering, inklusive namnrutans utformning, mellan väg- och järnvägsprojekt. Syn-
punkter från förvaltningen har varit viktiga i den processen.
En remiss om ett preliminärt förslag skickades till drygt hundra personer, som
resulterade i ett trettiotal skriftliga svar.
En enkät om ett preliminärt förslag, som besvarades av 39 personer.
RESULTAT
Resultatet av projektet redovisas nedan i form av ett antal förslag till nya eller ändrade
standarder.
SS XXXXX:2014 Byggdokument –
Angivning av handlingstyp och leverans
Standarden omfattar inte handlingar i utredning och fysisk planering. Viss anpassning av
namnrutan kan dock göras för användning i väg- och järnvägsplan, eftersom dessa
utseendemässigt är mycket lika de bygghandlingar som senare produceras. Detta sköts
internt av Trafikverket.
Handlingstyper
De handlingar som tas fram under projekteringsskedet har olika detaljeringsgrad. Målet
är att beslutsprocessen undan för undan ska få mer detaljerade underlag för beslut om
utformningen. I standarden används begreppet handlingstyp för att beskriva graden
av detaljering för en viss handling.
6 (17)
2. SYSTEMHANDLING: en mer detaljerad beskrivning av det föreslagna
byggnadsverket, med speciell inriktning mot de tekniska systemen.
Definitionen i SS 32201 lyder: ”handlingar som tillsammans utgör redovisning
av projektet med avseende på form, konstruktioner och installationer”.
3. BYGGHANDLING: redovisning av teknisk konstruktion, detaljerad så långt att
en annan part kan förväntas kunna utföra den som avsett. Definitionen i
SS 32201 lyder ”handling som fastställts att gälla som underlag för
utförande”. Definitionen bör revideras till ”handling som redovisar konstruk-
tioner så att den kan användas som underlag för utförande”.
Begreppet detaljeringsgrad används också i CAD och BIM, då vanligen kallad LOD (Level
of Detail, alternativt Level of Development). De tre nivåerna skulle i det samman-
hangen kunna förkortas till FH, SH och BH, alternativt 1, 2 och 3.
Alla dessa typer av handlingar kan användas för samordning, som kalkylunderlag och
som beslutsunderlag. Systemhandlingar kan användas som bygglovshandling. De tre
handlingstyperna kan också utgöra förfrågningsunderlag för olika entreprenadformer:
När handlingar lämnas in för ansökan om bygglov och när de skickas ut för anbuds-
givning anges detta med text ovanför namnrutan (se vidare nedan).
Leveransmärkning
Leverans av handlingar bör hanteras enligt anvisningar i Bygghandlingar 90 Del 8,
utgåva 2, där en leveransspecifikation förtecknar och beskriver ingående handlingar.
Eventuella ändringar från tidigare leveranser framgår också.
Idag används ofta beteckningen KFU för att identifiera leveranser av kompletterande
förfrågningsunderlag. Vid utskick av ändrade bygghandlingar används vanligen beteck-
ningen PM + löpnummer på förteckningen över ingående handlingar, och de aktuella
handlingarna märks med detta nummer.
Märkning bör dock göras på alla leveranser, inklusive det första utskicket av en
viss handlingstyp. För att öka tydligheten kan följande beteckningar för handlingarnas
syfte användas:
7 (17)
preliminär handling (PH): ej färdigställd handling
granskningshandling (GH): handling för granskning och för teknisk samordning
kalkylhandling (KH): handling som ligger till underlag för ekonomisk kalkyl
förfrågningsunderlag (FU): underlag som beställare tillhandahåller för utarbetande
av anbud
bygglovshandling (BL): handling som ligger till grund för ansökan om bygglov
bygghandling (BH): se tidigare definition
relationshandling (RH): se tidigare definition
förvaltningshandling (”drift- och underhållshandling”) (DU): se tidigare definition.
Redovisning på handling
Beteckningen på leveransen anges i ett fält i namnrutan, betecknat LEVERANS/ ÄNDRINGS-
PM. Beteckningen bör utgöras av ansvarig part, ovanstående förkortning samt ett löp-
nummer. Vid behov kompletteras med hänvisning till etapp, delentreprenad eller annan
projektspecifik indelning.
Datering
Idag anges i namnrutan datum för första fastställande av ritningen. Datering av hand-
lingar ska istället avse tidpunkt för leveransen. Syftet med förändringen är att date-
ringen alltid ska avse aktuell version.
Redovisning på handling
Datering anges i ett fält i namnrutan, betecknat DATUM.
8 (17)
SS XXXXX:2014 Byggdokument –
Angivning av granskningsstatus och syfte
Granskningsstatus
Vid varje leverans bör granskningsstatus anges, som visar handlingens läge i
gransknings- och godkännandeprocessen, och därmed vilket syfte leveransen har. En ny
standard tas fram, baserad på värdelistan i Information om dokument – Bygg- och
fastighetssektorns rekommendationer för dokumenthantering med metadata
(www. metadata.se).
Observera att godkännande alltid görs av ansvarig part (ägare). Eventuellt externt
godkännande eller fastställande – av beställare, myndighet eller annan – redovisas
separat, till exempel i en anpassad namnruta. Detta påverkas inte av eventuella överens-
kommelser att beställaren efter genomfört projekt övertar ägandet av informationen.
När bygghandlingar väl är godkända kan de börja användas för sitt syfte, det vill säga
underlag för produktion på byggarbetsplatsen. Innan det behöver handlingarna vanligen
först användas som för anbudsgivning, det vill säga ingå i ett förfrågningsunderlag.
Även systemhandlingar kan användas i en anbudsförfrågan. De är också lämpliga att
använda som underlag för bygglovsansökan.
den första innehåller värden som vanligen används på handlingar som distribueras
den andra innehåller värden som kan användas i internt granskningsflöde.
Koderna kan användas för märkning av digitala objekt. Vissa av klasserna är relevanta
endast för märkning av sådana objekt. Ytterligare klasser kan skapas efter behov.
Kod Dokumentstatus Anmärkning
PR PRELIMINÄR Dokumentet är under färdigställande och inte klart för gransk-
ning, men kan distribueras till annan part för information (”för-
handskopia”). Observera skillnaden mot granskningsstatus för
information.
R- FÖR GRANSKNING Dokumentet är överlämnat av författaren för granskning av sak-
innehållet. Granskning kan göras både internt och externt, till
exempel av beställare och av andra konsulter.
G1 GODKÄND Dokumentets/objektets innehåll är godkänt. Ändamålet med
användningen ska anges med hänvisning till leverans eller som
separat metadata.
FI FÖR INFORMATION Bilagda dokument/objekt som inte specificerar det som ska
kalkyleras, offereras eller byggas men som innehåller
”sidoinformation” av intresse.
9 (17)
Kod Dokumentstatus Anmärkning
UA Under arbete Dokumentet är under arbete och
inte klart för distribution till annan
part.
K- För kommentarer
K1 Kommenterat Kommentarerna anges i särskilt
metadata, direkt eller som referens
till annat dokument.
R1 Granskat Granskat utan kommentarer.
R2 Granskat med kommentarer
R3 Granskat av oberoende part Granskat utan kommentarer.
R4 Granskat med kommentarer av oberoende part
G- För godkännande
G2 Godkänd med kommentarer
G3 Ej godkänd
GB Godkänd för användning i beräkning/konstruktion
GK Godkänd för användning i kalkyl
GF Godkänd för användning i förfrågningsunderlag
GT Godkänd för användning i kontrakt
GP Godkänd för användning i produktionshandling
GR Godkänd för användning i relationshandling
F- För fastställelse
FX Fastställd Ändamålet med användningen ska
anges med hänvisning till leverans
eller som separat metadata.
EG Ej giltigt
ER Ersatt Det ersättande dokumentet/
objektet ska anges som separat
metadata.
Granskningsprocessen
Intern granskning – som ett led i kvalitetssäkringen – kan använda alla värden i tabell-
erna ovan. Granskning och notering av synpunkter kan göras i ritningsfiler eller på
papperskopior. Dokumentation av processen kan göras i dokumenthanteringssystem,
eller på annat i kvalitetssystemet fastställt sätt.
Granskning kan först göras internt, men vanligen avses granskning av annan part
(beställare, entreprenör, myndighet eller annan). Granskningen kan leda till kom-
mentarer, som mottagande part har att ta hänsyn till i fortsatt hantering.
Godkännande görs endast av ansvarig part (ägare).
Fastställande bör reserveras för beslut av myndighet, till exempel fastställande av
vägplan och järnvägsplan.
10 (17)
Hantering av förfrågningsunderlag och bygglovshandlingar
På marknaden används i dag många olika typer av upphandlingar. Allt mindre ofta
används rena utförandeentreprenader, där beställaren tillhandahåller en komplett upp-
sättning detaljerade handlingar (bygghandlingar). Istället blandas ofta olika typer av
handlingar, alltifrån program till av beställaren fastställda typritningar.
Att fysiskt märka alla dessa typer av handlingar som förfrågningsunderlag blir därmed
alltmer komplicerat. Enklare är att istället hänvisa till en förteckning av de handlingar
som ingår.
Märkningen av ritningar och andra dokument bör därför göras frivillig, och utföras med
texten FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG placerat ovanför namnrutan. Samma metod kan an-
vändas för märkning av BYGGLOVSHANDLING.
Ändringsbeteckning
Ändringar får alternativt betecknas:
Beteckning används på första utskick av handling, och uppdateras löpande vid varje
leverans.
En variant kan vara att siffror används fram till dess att bygghandling blivit godkänd,
och att därefter bokstäver används under produktionsfasen.
11 (17)
Ändringstabellen
Ändringstabellen ovanför namnrutan utgår. Tidigare versioner av ritningar finns redan
dokumenterade i leveransmeddelanden eller Ändrings-PM.
Det förslag på namnruta som finns i Bygghandlingar 90 Del 2 bör göras till standard i
enlighet med ovanstående och med SS-EN ISO 7200:2004 Teknisk dokumentation –
Datafält i ritningars huvudfält och andra dokumenthuvuden:
Syftet med revideringen är att göra kopplingen till kvalitetssystem tydligare. Denna kan
automatiseras om dokumenthanteringssystem används som är kopplat till program-
varan för ritningsframställning.
12 (17)
Nedan visas ett förslag till ny namnruta:
GRANSKNINGSSTATUS
1 FÖRKLARING
HANDLINGSTYP
2 FÄLT BETYDELSE, VÄRDEN
1 GRANSKNINGSSTATUS UNDER ARBETE / PRELIMINÄR / FÖR GRANSKNING
DATUM LEVERANS / ÄNDRINGS-PM
3 4 / GODKÄND / FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG /
BYGGLOVSHANDLING
OBJEKT
2 HANDLINGSTYP FÖRSLAGSHANDLING / SYSTEMHANDLING /
5 BYGGHANDLING / RELATIONSHANDLING /
FÖRVALTNINGSHANDLING
OBJEKTNUMMER FASTIGHETSBETECKNING
6 7 3 DATUM Datum för aktuell leverans.
BESTÄLLARE LEVERANTÖR 4 LEVERANS / Beteckning på aktuell leverans eller Ändrings-PM.
8 9 ÄNDRINGS-PM
5 OBJEKT Beställarens beteckning på aktuellt objekt,
SKAPAD AV
10 6 OBJEKTNUMMER Beställarens nummer på aktuellt objekt.
22 23 24 FASADRITNING / UPPSTÄLLNINGSRITNING /
FÖRTECKNINGSRITNING / DETALJRITNING /
SAMORDNINGSRITNING / SCHEMA
Utredaren tvingas konstatera att vi inte lyckats nå konsensus kring ett förslag inom
ramen för projektet. Den fortsatta hanteringen får skötas som en del av ordinarie arbete
inom SIS/TK 269. Förhoppningen är att kommittén ska lyckas arbeta fram ett förslag
som når projektets mål.
De synpunkter som samlats in ska, med tillhörande kommentarer, beaktas i den fortsatta
framställningen av standard på basis av förslaget; först i form av ett förslag som skickas
på officiell remiss enligt SIS regler.
13 (17)
EXEMPEL
På efterföljande sidor visas exempel på hur namnrutan för en systemhandling och
en bygghandling ändras under deras livscykel.
14 (17)
GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS
ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON
KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR
CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345
GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING
LA LA LA DAVID DAHL LA
RITNINGSTYP RITNINGSTYP RITNINGSTYP RITNINGSTYP
SKALA FORMAT BLAD SKALA FORMAT BLAD SKALA FORMAT BLAD SKALA FORMAT BLAD
ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON
KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR
Tabell 4: Exempel på livscykel för en bygghandling. Exemplet åskådliggörs på nästa sida (kursiverade steg redovisas inte som bilder).
16 (17)
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS
ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON
KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR
CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345
GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING
LA LA LA DAVID DAHL LA
RITNINGSTYP RITNINGSTYP RITNINGSTYP RITNINGSTYP
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS GRANSKNINGSSTATUS
ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON ANNA ANDERSSON, BILL BRYSON
KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR KONTAKTPERSON UPPDRAG NR
CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345 CECILIA CEASAR 12345
GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING GODKÄND AV AVDELNING