L¯¯ ¦/C/¯¦¦ ¦¦/¦ SCA C¦ ¯¦L¦LL¦.

¦/¦¦¦/LL¦ CC¬ /¦¦/¦L¦ ¦° o 2O¹O
S/ HEJD/S DE
RESlSTENT/
P/KTERlERN/
FlN/NSSKOL/N (

EKO-FOR/LDR/R (EN SVENSK S/G l /FRlK/
SH/PE SYN/R
FORP/CKNlNGENS
ROLL l PUTlKEN
Han har en
toalett i varje stad
2
*
¯C/ SHAPE ¦X
*
2OXX]
6
Innehåll N 3 2010
Med så Iite tid som vi
konsumenter ger varje
produkt på butikshyIIan är
det inte konstigt att det är
en heI vetenskap att göra
en bra förpackning.
VARJE PRODUKT
SEKUND
MlNDRE ÅN EN
l GENOMSNlTT TlTTAR Vl PA
30
20
SCA Shape publicèras på svènska och èngèlska. lnlagan trvcks på GraphoCotè 8C gram írån SC/ Forèst Prooucts. Eítèrtrvck ènoast mèo SC/s tillåtèlsè.
Rèoaktionèn èllèr SC/ oèlar intè noovänoigtvis alla åsiktèr som íramíors i artiklarna. Du kan bèställa SC/ Shapè èllèr läsa oèn som poí på www.sca.com
SCA Shape är èn tioning írån SC/, írämst riktao till aktièägarè och
analvtikèr, mèn också till |ournalistèr, opinionsbiloarè och anora som är
intrèssèraoè av SC/s vèrksamhèt och utvèckling. Shape gès ut ívra
gångèr pèr år. Nästa nummèr kommèr i oècèmbèr 2C¹C.
Adress SC/, Corporatè Communications, Pox 2CC, ¹C¹ 23 Stockholm
TeIefon C8 7885¹CC Fax C8 6788¹3C
Ansvarig utgivare Camilla Vèinèr Chefredaktör Marita Sanoèr
Redaktion Marita Sanoèr, SC/, /nna Gullèrs, Goran Lino och
Kristin Päèva, /ppèlbèrg Design Ersan Curuklu, Tonè
Knibèstol, /ppèlbèrg Tryck Sormlanos Graíiska /P,
Katrinèholm OmsIagsfoto: Pvssè Holmbèrg
23
18
04 SHAPE UP
Tillverka din egen bröllopsklänning av toalett-
papper eller få koll på resultaträkningen.
Se Shape up-sidorna.
06 SHAPE COVER
Vad är det som gör att vi väljer en förpackning
framför en annan i butiken? Shape reder ut vad
som döljer sig bakom en bra förpackning.
14-19 TREND
Ekologiskt och naturnära är ledorden när dagens
föräldrar väljer produkter åt sina barn. Läs också
om hur vi kan stävja utbredningen av resistenta
bakterier.
20 PROPlL
Ove Danielsson kallar sina offentliga toaletter för
”gatumöbler”. Med dem har han under fyra decen-
nier möblerat städer i hela världen.
23 TEKNlK
Snabb eukalyptus eller långsam gran? Hur snabbt
ett träd växer spelar roll för vilken kvalitet massan
får och vilka produkter som går att framställa.
26 SCA lNSlDE
Rodelstjärna slår ett slag för öppenhet kring
inkontinens och SCAs logga får sällskap.
30 UTBLlCK
En svensk såg från Oskarshamn har pensionerat
sig bland palmerna på Zanzibar.
34 EKONOMl
Delårsresultatet överträffade förväntningarna och
vinsten landade på 2,2 miljarder kronor.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
3
4
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
Hur grön är din middag?
Att ingå det äkta ståndet ska inte behöva föra dig till rui-
nens brant, menar sajten cheap-chic-weddings.com och
tipsar om hur du med hjälp av toapapper, lim, tejp och en
och annan söm kan få en riktigt billig bröllopsklänning.
Sajten arrangerar varje år en tävling om vilken toalettpap-
persklänning som är mest kreativ, mest originell
– och vackrast såklart. Säg ja – till toarullen.
SHAPE UP
X
115 meter
31,3 meter
- mäter värIdens högsta träd och hnns
i nationaIparken Redwood i norra Ka-
Iifornien. Trädarten heter Sekvoja och
tiIIhör sIäktet barrväxter.
- har värIdens massivaste träd i om-
krets. Timret från detta mammutträd Iär
räcka tiII fem miIjarder tändstickor.
Hur mycket koIdioxid producerar din mat7 På
www.eatIowcarbon.org kan du Iägga menyer, in-
gredienser eIIer maträtter i en virtueII stekpanna
och räkna ut hur ditt vaI av mat påverkar miIjön.
ldén med Low Carbon Diet CaIcuIator kommer
från cateringföretaget Bon Appétit.
Människor som börjat handIa "grönt" köper aIIt mer miIjövänIi-
ga produkter. En amerikansk webbundersökning, genomförd för
andra året i rad, visade att en majoritet av konsumenterna köper
Iika mycket miIjövänIiga varor som tidigare eIIer tiII och med mer.
Undersökningen visade att två tredjedeIar (67 procent) av de
vuxna amerikaner som betraktar sig som gröna konsumenter har
behåIIit sina köpvanor. YtterIigare 25 procent har ökat sina inköp
av gröna varor trots hnanskrisen.
- ResuItaten av de två undersökningarna visar på en tydIig
trend - att konsumenternas intresse för gröna produkter är här för
att stanna, oavsett reIigion, åIder, kön eIIer ekonomi, säger Mike
KapaIko, marknadschef för håIIbara produkter vid SCA.
Undersökningen omfattade 2 014 vuxna amerikaner i åIdrarna 18
år och uppåt och genomfördes av Harris lnteractive på uppdrag
av SCAs gIobaIa mjukpappersvarumärke Tork.
Lite mer grönt, tack
toa chic
¦
C
¯
C
.

C
¬
L
/
¦

C
¬
¦
C

V
L
L
L
¦
¦
C
¯
.
C
C
¦
¦
C
¯
C
.

¦
¯
¯
C
C
¦
¦
¬
C
¯
C
..
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
S
l PLOTSLlG NOD PA STAN7
Lugn, det finns hjälp. Nu
finns en ny tjänst för just de
som plötsligt är i behov av en
toalett när de är ute. En on-
line toalettsökare lokaliserar
snabbt och exakt närmaste
bekvämlighetsinrättning var
man än befinner sig i världen.
Tjänsten tillhandahålls av
SitOrSquat.com och kan nås
via exempelvis iPhone, Black-
berry och sms.
EBlT7 VADA7
Ett vanIigt uttryck är EBlT
(Earnings Before lnterest and
Taxes) som på svenska bety-
der resuItat före räntor och
skatt, viIket är detsamma som
företagets röreIseresuItat och
som visar skiIInaden meIIan
intäkter och kostnader i röreI-
sen inkIusive avskrivningar.
Motsvarande förkortningar
används också för ett antaI
nyckeItaI, tiII exempeI EV/EBlT
som är företagets värde efter
nettoskuId i förhåIIande tiII re-
suItatet före räntor och skatt.
Det visar hur högt ett företag
är värderat i förhåIIande tiII
vinsten. Ett vanIigare värde-
ringsmått är P/E-taIet där man
sätter aktiekursen i reIation tiII
vinst per aktie.
FINANSSKOLAN
...toa online
Forskare på KTH har under två
års tid gjort två stora upphn-
ningar på pappersfronten. Först
skapade de värIdens starkaste
papper med hjäIp av vanIig
ceIIuIosa och enzymer. Nu har
samma forskarteam gjort pap-
peret magnetiskt också. Det nya
superpapperet är extremt Iätt,
starkt och böjbart med mängder
av användningsområden. BIand
annat skuIIe det vara mycket
IämpIigt för tryck av sedIar och
originaIdokument eftersom ma-
teriaIet skuIIe vara extremt svårt
att förfaIska.
SUPERPAPPER
.
L
Å
T
S
T
Å
!
FinansvärIden är i Iikhet med andra branscher fuII av mer eIIer
mindre svårtoIkade förkortningar. TEXT: GORAN LlND
6
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
¯LX¯. SUSANNA LlNDGREN ¦C¯C. PYSSE HOLMBERG
SHAPE COVER
t
En sekund. Det är den tid vi ägnar åt en
förpackning på butikshyllan. Vilket jobb gör
förpackningen för att konsumenter idag ska vilja ta med
en produkt hem från butiken? Shape synar relationen
mellan oss och förpackningarna.
4

5
7
1
1
9
3
6
0
2
9
0
7
säljer
¯·¯¯/·¦¦¦/¯
·`
värtemot vad många
kanske tror fattas de flesta
köpbeslut på plats i butiken.
En kund kan visserligen ha
bestämt sig för att köpa till exempel
pasta, men inte vilken sort. Duktiga
förpackningsdesigners och tillverkare
har därför goda möjligheter att påverka
kundernas köpbeslut. Men de har inte
lång tid på sig att fånga uppmärksam-
heten.
– I genomsnitt tittar vi på varje pro-
dukt mindre än en sekund. Sex-sju
sekunder är absolut max, säger Kerstin
Gidlöf vid Lunds universitet som hål-
ler på med en studie av konsumenters
köpprocesser med hjälp av ögonrörel-
semätning.
Rent praktiskt går det till så att kun-
derna utrustas med en cykelhjälm som
har en kamera fastmonterad.
– Utifrån den kan vi se vad de tittar
på och till exempel studera hur lång
tid de ägnar varje förpackning och hur
många förpackningar de tittar på när
det gäller olika kategorier av varor, sä-
ger Kerstin Gidlöf.
Trots att de flesta säger att faktorer
som näringsinnehåll och pris är viktiga
för dem är det inte många som på en
rak fråga känner till det faktiska priset
eller näringsinnehållet för en vara de
har valt. Och bara några få procent tar
förpackningen från hyllan för att titta
närmare på den.
– Med tanke på det och den begrän-
sade tid man lägger på en förpackning
gäller det att satsa på framsidan och
hålla sig till ett enda och tydligt bud-
skap, säger Kerstin Gidlöf.
Hon påpekar att ansikten på för
packningarna ofta är ett bra sätt att dra
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
7
`- ¬||- ¦¬ -|
|-:¬|s¬- n¬|
'¬-: ¦¬ -| :¦¬|
|| ¬''-: - ¬ s¬s¬
¦¬ :¬ns¬| | |¬'
'¬ s '' - -|¬ |
'
|os|¬¦
S
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
SHAPE COVER
Om produkten och förpackningen
hade utvecklats tillsammans hade
man undvikit många problem
till sig uppmärksamheten, speciellt om
de ger en känsla av ögonkontakt.
– En del förpackningar som riktar sig
mot barn har figurer som tittar nedåt.
På så vis får de ögonkontakt med bar-
nen som befinner sig längre ner, säger
Kerstin Gidlöf.
FÅRGEN ÅR OCKSA VlKTlG. Den
tar bara en hundradels sekund för oss att
registrera. Efter en tiondels sekund har vi
även noterat förpackningens form medan
text och bild kräver minst en sekund.
– Olika färger ger olika signaler och
resulterar till och med i fysiska reak-
tioner som gäller över kulturella och
nationella gränser. Rött höjer till exem-
pel vår puls och vårt blodtryck, medan
blått har motsatt effekt, säger Thor-
björn Magnusson vid Högskolan för
Design och Konsthantverk i Göteborg.
Han menar att blått ofta står för en
känsla av logik, effektivitet och klass,
men också kyla.
– Därför bör man helst inte ha en blå
förpackning om man ska sälja värme-
aggregat.
Ju mer likartat innehållet är, desto
större betydelse får förpackningen för
kundens köpbeslut.
– För komplicerade produkter som
mobiltelefoner är vi ganska varumär-
kestrogna. Men när det gäller till ex-
empel många livsmedel är produkterna
mer likartade och vi är inte så noga
med vilket märke vi väljer. Då blir för-
packningen mycket viktigare.
Annika Olsson som är docent i för-
packningslogistik vid Lunds Tekniska
Högskola studerar hur man kan skapa
förpackningar som är både funktionel-
la, användarvänliga och bidrar till ett
hållbart samhälle.
– Det absolut viktigaste kravet är att
förpackningen ska skydda innehållet.
I vissa fall har man tittat för mycket på
användarvänligheten och för lite på
funktionen att skydda. Men det är ju
inte speciellt användarvänligt om ma-
ten förpackas på ett sätt så att man blir
sjuk av den eller så att den blir förstörd
på annat sätt.
DEN VANLlGASTE KRlTlKEN mot
förpackningar är att de är för svåröpp-
nade, speciellt förpackningar för elek-
tronik och hushållsprodukter. Samma
sak gäller läkemedel.
– Den typen av produkter utsätts
ofta för stölder och plagiat. Därför är
förpackningarna lite svårare att öppna.
Om fler konsumenter visste att det är
för att skydda dem tror jag att de lät-
tare skulle acceptera det, säger Annika
Olsson.
Samtidigt påpekar hon att det fak-
tiskt finns en del bra lösningar på hur
man kan göra förpackningar som både
skyddar innehållet och är lätta att
öppna.
– Ett exempel är läkemedelsburkar
som har ett spår i locket där man kan
föra in en penna och få en hävstångs-
effekt. Liknande innovationer borde
kunna tas fram för andra svåröppnade
lock, till exempel för syltburkar.
Hon tror att en viktig framgångsfak-
tor för att skapa bra förpackningar är
att förstå användarsituationer bättre
och att arbeta mer integrerat med pro-
duktutveckling och förpackningsut-
veckling. Då får man produkter och
förpackningar som blir mer funktionel-
la och användarvänliga.
– Många produkter går sönder i
frakt och hantering. Om produkten
och förpackningen hade utvecklats
tillsammans hade man undvikit många
problem, menar hon.
Senaste trenderna är en allt större
förskjutning mot enportionsförpack-
ningar och förpackningar som kan an-
vändas både som behållare i butik och
ätredskap. Det finns också en tydlig
tillbakatrend, där förpackningarna ska
se ut som på mormors tid och gärna be-
rätta en historia.
– Nära kopplat till det är miljötren-
den med mer naturtrogna förpack-
ningar och ökade krav på förnyelsebara
material, berättar Annika Olsson.
Hon ser också hur förpackningarna
polariseras allt mer utifrån vilket kön
de riktar sig till, speciellt när det gäller
lyxvaror som godis och alkohol, liksom
produkter för barn.
– På Apoteket kan man numera välja
mellan Nemoplåster för pojkar och prin-
sessplåster för flickor. Det här är något
som inte alls fanns förut. I USA är trenden
ännu tydligare, säger Annika Olsson.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
9
Det tar bara en hundra-
deIs sekund för oss att
registrera en färg.
Efter en tiondeIs sekund
har vi även noterat för-
packningens form medan
text och biId kräver minst
en sekund.
10
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
SHAPE COVER
KURlOSA.
l FRAMTlDEN kommer vi att få se allt
fler intelligenta förpackningar. För-
utom att skydda innehållet och väcka
köplusten ska de ge olika mervärden
till konsumenterna. Exempel är lim och
hårfärgningsmedel med inbyggd timer i
förpackningen. På forskningsinstitutet
iPack i Stockholm pågår för närvaran-
de en intensiv forskning kring framti-
dens förpackningar.
Målet är att lägga en god grund för
nya innovationer som inom relativt
kort tid ska kunna komma ut på mark-
naden. Tonvikten ligger på förnyel-
sebara material och pappersförpack-
ningar.
– Innovationerna är en kombination
av nya idéer och produkter från sam-
arbetsföretagen. Vårt uppdrag är att
tillföra ny funktionalitet till förpack-
ningar som gör vardagen lite bättre för
människor, säger Fredrik Jonsson, ope-
rativ chef för iPack.
EN AV DE NYA lDÉERNA kommer
nog att uppskattas av många som brot-
tats med svåröppnade elektronikför-
packningar. I stället för att svetsa ihop
förpackningarna har forskarna på
iPack provat ett lim som kan öppnas
med hjälp av elektrisk spänning.
– I praktiken skulle det kunna göras i
Förpackningar som de hesta
känner igen bara på formen:
Coca-CoIa, TobIerone, AbsoIut
Vodka.
Förpackningar/varumärken
med ensaMrätt tiII färg: Några
få företag har ensamrätt
på en viss färg för sina
varumärken och förpack-
ningar. lnom EU hnns ett
tiotaI exempeI, bIand
annat Fazers mörkbIå
färg. Rättigheterna gäI-
Ier bara i FinIand och
enbart när
det gäIIer
chokIad.
Några smarta
förpackningar i
naturen:
Bananen som är färdigförpack-
ad och kIar att äta, snigeIns
skyddande snäcka, fågeIns
ägg, fjäriIens kokong och
biets hexagonformade
små honungsförpack-
ningar i
bikakan.
Effektivt förpackningstiIIbehör
är spindeIns sIitstarka tråd.
Ett varv tråd runt jorden skuIIe
inte väga mer än 450 gram och
skuIIe samtidigt kunna sträckas
40 procent utan att brista.
kassan med hjälp av en skanner och en
kodnyckel, säger Fredrik Jonsson.
I ett annat projekt har man tryckt dig-
tala displayer på förpackningarna.
– Det gör att man kan visa rörliga
budskap som snabbt skapar uppmärk-
samhet, till exempel blinkande var-
ningssignaler eller reklambudskap som
att det är extrapris på en produkt.
Ytterligare ett projekt handlar om läke-
medelsförpackningar.
– Vi tittar på system där information
kan loggas i förpackningen, till exem-
pel vid vilken tidpunkt patienten tar
sina tabletter. Systemet kan också er-
bjuda mer personlig information. Om
man är 70 år kanske man inte behöver
informationen om möjliga biverkning-
ar för gravida, säger Fredrik Jonsson.

iPACK är ett forsk-
ningscenter inom
Kungliga Tekniska
Högskolan i Stock-
holm. Centret finansieras av statliga
forskningsfinansiären Vinnova, Kung-
liga Tekniska Högskolan och ett antal
företag inom näringslivet. Projektet
med att ta fram nya innovativa för-
packningslösningar pågår under 2008-
2018 och sysselsätter forskare från
flera olika länder.
Snart tänker
förpackningen
åt oss
Tobii TechnoIogy är
speciaIiserat på eye
tracking och ögon-
styrning. Denna tek-
nik gör det möjIigt
för datorer att veta
exakt var användaren
tittar.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
11
LX¦L¦¯L¦¦/¯ EXEMPEL
PA L¦/ ¦C¦¦/C¦¦¦¦C/¦
Leverpastej i duopack:
AnvändarvänIig och miIjövänIig
”Leverpastej har inte så lång hållbarhet när den väl är öppnad och
risken är stor att innehållet slängs om förpackningen är för stor. Med
en tvådelad förpackning kan man använda lite i taget.” Helén
Williams, forskar kring förpackningar och miljö vid Karlstads
universitet
Hackad spenat, bIockfryst:
AnvändarvänIig och miIjövänIig
”Genom att förpacka spenaten i mindre block kan man använda den
mängd man behöver och slipper slänga något.” Helén Williams,
forskar kring förpackningar och miljö vid Karlstads universitet
4 5 7 1 1 9 3 6 0 2 9 0 7
MjöIkförpackning: MiIjövänIig,
transporteffektiv, Iätt att förvara
”Levereras komprimerad på rulle till mjölkproducenten, packas
effektivt som färdig produkt och tar liten plats i kylskåpet.” Annika
Olsson, docent i förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola
och Helén Williams som forskar kring förpackningar och miljö vid
Karlstads universitet
AppIe/Mac: Snygg och funktioneII
”En Mac ger en personlig känsla och det gäller förpackningen också.
Den består av en svart väska som både är funktionell och så snygg
att man gärna vill spara den.” Thorbjörn Magnusson, Högskolan
för Design och Konsthantverk i Göteborg.
LADOR SOM DJUR - SCA har
tagit fram lådor med pappersservetter
som riktar sig till barn. Lådorna ser ut
som djurfigurer och ska göra det lite
roligare för barnen att göra sig rena.
12
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
SHAPE COVER
Störst tyngdpunkt framöver läggs på
väletablerade nyckelmarknader som
Tyskland och Frankrike liksom snabb-
växande marknader i Öst- och Central-
europa.
– I väst är vår starkaste marknadspo-
sition inom livsmedelsindustrin, medan
det i östra och centrala Europa framför
allt handlar om förpackningar för elek-
tronikprodukter och bildelar, berättar
Michael Cronin.
Asien försvinner som marknad.
– I stället fokuserar vi på att stärka
vår verksamhet i Europa, säger Michael
Cronin.
lNOM HELA VERKSAMHETEN finns
ett uttalat miljö- och hållbarhetstän-
kande. Med wellpapp som grundmate-
rial är alla förpackningar förnyelseba-
ra, återvinningsbara och miljövänliga.
– Generellt sett är förpackningar
något som är bra för miljön och som
minskar det globala svinnet. Och well-
papp är det i särklass bästa materialet,
påpekar Michael Cronin.
Han ser en allt starkare efterfrågan
på mer miljövänliga material, både från
producenter och konsumenter.
SCA PACKAGlNG
CHEP: MichaeI Cronin.
VERKSAMHET: UtveckIing av
kompIetta förpackningsIös-
ningar med weIIpapp som bas,
tiIIverkning av weIIpappråvara.
PRODUKTlON: Cirka 185 anIägg-
ningar i 24 Iänder i Europa.
STRATEGlSKA PRlORlTERlNGAR:
RationaIisera och effektivisera
för högre Iönsamhet, öka ande-
Ien kompIetta förpackningsIös-
ningar, driva utveckIingen med
innovation och produktutveck-
Iing och tiIIvarata tiIIväxtmöjIig-
heter på snabbväxande markna-
der och i Iönsamma segment.
MEDELTAL ANSTÅLLDA 2009:
20 307. Efter försäIjningen av
Asienverksamheten minskar
antaIet anstäIIda med 4 500.
NETTOOMSÅTTNlNG 2009:
28 359 MSEK, viIket utgör cirka en
fjärdedeI av koncernens omsättning.
RORELSERESULTAT 2009:
413 MSEK.
MichaeI Cronin,
chef SCA Packaging
`¦ /¦ ¦L¦LL¦¯
¦¦CLLL¦LC¯/¦L
Det är miIjöovänIigt
att förpacka frukt
och grönsaker
FALSKT! Förpack-
ningen ger ofta
Iängre håIIbarhet,
viIket minskar
svinnet av färska
frukter och grön-
saker. Om förpack-
3 MYTER OM PORPACKNlNGAR
ningarna görs med en kontroIIerad
omgivande atmosfär förIängs håII-
barheten ytterIigare. Förpackning-
ens inverkan på miIjön bIir oftast
betydIigt mindre än om vi tvingas
sIänga frukten eIIer grönsakerna.
EkoIogiska varor har säkert
ekoIogiska förpackningar
FALSKT! FIera ekoIogiska produkter
– Drivkrafterna är både ekonomiska
och känslomässiga. Tillverkare behö-
ver tillgång till återvunnet material i sin
verksamhet och konsumenter priorite-
rar miljöhänsyn högt, direkt efter kva-
litet och pris. Trots lågkonjunkturen
har vi sett en fortsatt stigande efterfrå-
gan på miljövänliga material, säger Mi-
chael Cronin.
SCA Packaging är på god väg mot ökad Iönsamhet.
Viktiga anIedningar är bättre kostnadsbiId, större
tydIighet och ökat fokus på utvaIda marknader.
har varken ekoIogiska förpackningar
eIIer transporter som är bra ur miIjö-
synpunkt.
När förpackningens bäst före-datum
har passerats ska maten sIängas
FALSKT! Vi måste förIita oss mer på
våra egna sinnen. Om maten Iuktar
och smakar bra är det inte feI på den.
– Vi har redan bra strategier. Nu är må-
let att genomföra dem snabbare och ef-
fektivare, säger Michael Cronin, vd för
SCA Packaging. Tydlighet och effek-
tivitet är viktiga ingredienser för Mi-
chael Cronin som tillträdde som chef
för SCA Packaging i våras.
SCA Packaging är Europas näst
största leverantör av wellpappförpack-
ningar och marknadsledande inom
förpackningsdesign. Två av framgångs-
faktorerna är den höga graden av inte-
gration och innovation.
– Det som verkligen gör skillnad
är människorna. Vi har en utpräglad
innovativ kultur där vi arbetar mycket
nära våra kunder och konsumenterna
för att åstadkomma riktiga problem-
lösare genom hela förpackningskedjan,
säger Michael Cronin.
STRATEGlERNA varierar på olika
marknader. I vissa länder ligger fokus
på totallösningar, i andra fungerar man
mer som ren förpackningsleverantör.
– Det finns ingen anledning att agera
lika på alla marknader, utan det viktiga
är att se till de olika behov och förut-
sättningar som finns.
EkoLeko som säIjer ekoIeksaker
bIand annat en FairtradekrokodiI
från Sri Lanka.
ícrä¦cra
Eko-ambit
14
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
TREND
¯LX¯. EVA-LOTTA SlGURDH ¦C¯C. SCANPlX
Vi vill ha miljövänliga, säkra och hållbara
produkter till våra barn. För visst går det trender i
vad föräldrar tycker att deras barn ska ha. Och nu skå-
par klassiska aktivitets- och byggleksaker ut dataspelen.
tt umgås med sina barn i
stället för att göra kar-
riär har blivit ”inne” och
familjeidealet hyllas som
aldrig förr. Det säger Pernilla Jonsson
på forsknings- och konsultföretaget
Kairos Future.
I dag är det status att vara en bra
förälder och ytterst viktigt att andra
tycker det också. Vad det innebär att
vara ”en bra förälder” är något som
varierar mellan olika grupper. Det
finns nämligen också en annan tids-
typisk aspekt på dagens föräldraskap
som styr valet av produkter: det fak-
tum att gårdagens homogena föräld-
ragrupp nu förvandlats till en mängd
”mikrokulturer”, var och en med sina
typiska ideal.
– Det här tror jag beror på att föräld-
rarna blivit äldre och därmed hunnit
forma sin livssyn redan innan barnen
kommer. Man vill inte ge upp sin livsstil
bara för att man skaffat familj, snarare
blir familjen en del av livsstilsprojektet.
l EN GRUPP KAN exempelvis att vara
en bra förälder innebära att bland an-
a
nat ge sina barn kravmärkt, gärna
hemmagjord mat och etiskt och miljö-
vänligt producerade kläder och barn-
artiklar.
Idealet att vara miljövänlig är
mycket utbrett och många familjer är
eko-ambitiösa. Men idealen har inte
alltid slagit igenom i beteendet än.
Många anser att kravmärkt fortfa-
rande är dyrt och dessa varor köps
oftast av de mest engagerade föräld-
rarna.
Men bland leksaksutbudet finns vis-
sa trender som genomsyrar alla mikro-
¬cncra¦icncn
tiösa
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
1S
kulturer, både i Sverige och internatio-
nellt. Den enorma multimediaboomen
har avstannat och i stället efterfrågas
aktivitets- och byggleksaker, som bol-
lar och traditionellt lego.
– Föräldrarna har tröttnat på allt
stillasittande framför datorer och TV-
apparater och vill aktivera sina barn,
säger Klas Elm, VD för branschfören-
ingen Swedish Toy Association.
Föräldrar – särskilt förstagångsföräl-
drar – är väldigt lätta att påverka som
MlLJOANPASSADE BLOJOR
SCAs miIjöprogram har Iett tiII
minskade koIdioxidutsIäpp i sam-
band med produktionen av bIand
annat bIöjan Libero.
SCAs miIjöarbete grundar sig på
ett IivscykeIperspektiv. l en Iivscy-
keIanaIys (LCA) granskas konti-
nuerIigt aIIa steg i heIa produk-
tionskedjan, från materiaIvaI tiII
avfaIIshantering. Det kan tiII exem-
peI handIa om energitiIIgången vid
tiIIverkningsprocessen eIIer med
viIka färdmedeI varorna fraktas.
EnIigt en LCA för Liberos öppna
bIöjor, tredjepartsveriherad av lVL
(Svenska MiIjöinstitutet), har ut-
sIäppen av koIdioxid minskat med
26 procent de senaste tio åren.
- MåIsättningen är att våra produk-
ter ska underIätta för småbarnsföräI-
drar så gott det går, samtidigt som
det bIir minsta möjIiga påverkan på
miIjön, säger Linus CIausen, nordisk
marknadschef för Libero.
Som en deI i miIjösatsningen
pågår just nu ett arbete med att
Svanenmärka Liberos bIöjor. De
fyra minsta bIöjstorIekarna har re-
dan märkts och inom kort kommer
Svanenmärkningen att innefatta
även övriga bIöjor.
konsumenter, särskilt när det gäller
säkerhetsfrågor. Det är Pernilla Jons-
son och Konsumentverkets säkerhets-
expert Wanda Geisendorf överens om.
Mediedebatter och larmrapporter syns
direkt på både köp och anmälningar av
barnartiklar.
– Sedan tinnitus uppmärksammades
för några år sedan handlar svenska
föräldrar mycket färre högljudda lek-
saker, en trend som jag tror inte alls
är lika tydlig i övriga Europa, säger
Wanda Geisendorf.
Vare sig det gäller leksaker, kläder
eller andra barnprodukter märks stor
skillnad i hur föräldrarna gör sina in-
köp idag jämfört med tidigare.
Numera köps det mesta på nätet.
Man kan säga att strosandet på stan
har ersatts av att man ”strosar” med
datorn hemma i TV-soffan om kväl-
larna. Man utgår från månadsmagasi-
nens länktips och surfar sig fram, säger
Pernilla Jonsson.
KravodIad mat, traditioneIIa Ieksaker och naturnära materiaI tiIItaIar den medvetne föräIdern.
16
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
TREND
Llbresse tomponger or ett perfekt vol vorje gúng du hor mens - oven försto
gúngen. Det or vorken krúngllgt eller jobblgt, du kon sprlngo, slmmo och sovo
lugnt. 1onk boro pú ott voljo storlek efter hur mycket mens du hor. Llbresse nnns l
storlekorno Mlnl, Normol och Super. Vlll du veto mer¯ Cú ln pú www.llbresseglrl.se
och fú svor ov vúro experter. Fee| Secure. Weur Libresse.
FUNkAR I ALLA LÄCLN
- oven försto
mo och sovo
lbresse nnns l
lbresseglrl.se
Med tompong kon du röro
dlg helt frltt. Du morker
lnte tompongen, den sltter
stodlgt pú plots och locker
lnte. Du kon olltld trono
uton problem. Du kon ho tompong nor
du sover. Üpp tlll útto
tlmmor or lngo problem,
se boro tlll ott du byter
tompong nor du voknor.
En tompong húller tlll och med
tott nor du bodor, men det or
vlktlgt ott byto tompong dlrekt
nor du kommer upp ur vottnet.
Du kon onvondo tompong vld
försto mensen. Den brukor lnte
voro sú kroftlg och dú rocker det
ofto med Llbresse Mlnl, den
mlnsto storleken.
T
R
IG
G
E
R
M
O
M
E
N
T
U
M
/ IL
L
U
S
T
R
A
T
IO
N
M
A
R
IA
K
A
S
K

arje år dör minst 25 000
personer i Europa av bakte-
riesjukdomar där antibioti-
kan varit verkningslös. Problemet finns
i hela världen men någon motsvarande
global siffra finns inte.
– Men stickprovsdata visar att situa-
tionen i länderna söder om Sahara är
betydligt värre än i Europa, säger An-
dreas Heddini, läkare och chef för det
internationella nätverket ReAct som
arbetar mot antibiotikaresistens.
EFFEKTEN AV RESlSTENTA bakte-
rier är redan synbar. Att sjukvårdsin-
rättningar drabbas av sjukhussjukan,
alltså multiresistenta gula stafylokock-
er (MRSA) är ett exempel.
– I vår del av världen är det ännu
framför allt personer som redan har ett
nedsatt immunförsvar som dör av re-
sistenta bakterier, men från länder där
tillgången på sjukvård är sämre rap-
porteras om aggressiva infektioner som
slår mot alla delar av befolkningen, sä-
ger Andreas Heddini.
FORSKARE HÅVDAR att sjukvår-
den i framtiden kommer stå handfal-
len inför många sjukdomar som idag
kan behandlas. Även stora kirurgiska
ingrepp och cellgiftsbehandling av can-
cerpatienter kan försvåras eftersom de
kräver antibiotika.
Att bakterier blivit resistenta beror
på hur man använder antibiotika. Ge-
TREND
BAKTERlER
som står emot aIIt
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är
ett växande probIem i heIa värIden. Så Iänge vi
använder antibiotika kommer bakterier att
utveckIa motståndskraft. Det är oundvikIigt,
men med kIok användning och förbättrad hygien
kan förIoppet hejdas.
¯LX¯. SUSANNA LlNDGREN ¦C¯C. GETTY lMAGES, lSTOCK PHOTO
1S
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
BÅSTA VAPNET
MOT OONSKADE
BAKTERlER
Händerna är den vanIigaste
smittvägen för de hesta infek-
tioner. Rena - och torra - händer
minskar spridningen av sjuk-
domsframkaIIande bakterier.
AIIa har en naturIig bakteriehora
på händerna och många av dessa
är tiII nytta medan andra är
oönskade och i vissa faII sjuk-
domsframkaIIande när vi får dem
i oss genom munnen eIIer sår på
kroppen.
- För de hesta är det redan
sjäIvkIart att händerna tvät-
tas efter toaIettbesök och före
matIagning eIIer en måItid, men
det är Iika viktigt att tvätta hän-
derna när man kommer hem från
jobbet, har åkt med aIImänna
kommunikationer och över huvud
taget vistats i miIjöer med myck-
et foIk, säger RoIf Andersson,
Senior Advisor Hygiene, SCA.
RNA
KOM lHAG:
FIytande tvåI är mer hygieniskt
än en fast tvåI.
Handdukar ska vara rena och
torra eftersom bakterier äIskar
fukt.
VarmIuftstorkar kan öka antaIet
bakterier på dina händer.
Att torka redan torra händer med
en torr pappershandduk reduce-
rar antaIet bakterier betydIigt.
nom utbildning och nätverkande arbe-
tar ReAct mot en överanvändning där
antibiotika används mot åkommor där
det inte behövs.
Överanvändning är ett globalt hot
mot folkhälsan som måste tas på störs-
ta allvar. Samtidigt behöver vi arbeta
för att få fram nya klasser av antibioti-
ka, med nya verkningsmekanismer.
GOD HYGlEN är oerhört viktigt för
att minska spridningen av alla typer
av bakterier. Risken för att drabbas av
svininfluensan (H1N1) under 2009
fick svenska folket att tvätta händerna
och använda handsprit i högre ut-
sträckning än tidigare och användning-
en av antibiotika i Sverige minskade.
– Allt talar för att det var hand-
spritkampanjen som minskade antalet
sjukhus är det självklart att lokalerna
är välstädade och att personal som mö-
ter patienter klär sig i kortärmat, tvät-
tar sig i alkoholbaserat desinfektions-
medel och lämnar bakteriefällor som
klockor och ringar hemma.
sjukdomsfall, läkarbesök och utskriv-
ningen av antibiotika, även om det inte
är 100-procentigt bevisat än, säger An-
dreas Heddini.
Förbättrad hygien inom sjukvården
behövs världen över. På långt ifrån alla
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
19
PROPlL
20
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
PAKTA
NAMN: Ove DanieIsson
ALDER: 68 år
YRKE: Grundare, ägare och styreIse-
ordförande i Danfo.
UTBlLDNlNG: Mekanisk ingenjörs-
examen från gymnasiet, sedan oIika
påbyggnadskurser.
FAMlLJ: Fru lrene, barnen Eva och
Per och fyra barnbarn.
BOR: TiIIbyggt sommarstäIIe tio
meter från Nora Sjö norr om Orebro,
med staII och 30 hästar.
FRlTlDSlNTRESSEN: HuvudsakIigen
jobbet, i princip dygnet runt, året
runt. Tycker om att resa och äta gott,
men Iagar aIdrig mat sjäIv. Har genom
åren skaffat aIIt större motorbåtar,
senast en 20 meter Iång Princess 61.
LÅSER: Dagens lndustri och Veck-
ans Affärer samt massor av affärsIit-
teratur och tidskriften Motorboat.
lbIand också någon deckare som
avkoppIing.
¯LX¯. PER OOVlST ¦C¯C. ULLA-CARlN EKBLOM
- NÅR JAG BORJADE i branschen var
det ingen status att sälja toaletter, så jag
sade att jag sålde hygienprodukter. Då
frågade alla om jag sålde dambindor…
När Ove Danielsson idag kontaktar
kommuner och städer behöver han inte
skämmas. Där pratar man om ”gatu-
möbler”. Bänkar, cykelställ, belys-
ningar och informationstavlor. Och så
toaletter, de dyraste och mest exklusiva
av gatumöblerna.
– Vi har världens mest avancerade
toalett, med självrengöring och rote-
rande golv. Den kostar över en miljon
kronor och finns i Moskva, London,
Abu Dhabi, Qatar och Rio de Janeiro,
säger han stolt.
Av Danfos omsättning på 200 miljo-
ner kronor – inom tre år ska man nå en
kvarts miljard! – står service för 75 mil-
joner kronor. Toaletterna kan köpas el-
ler hyras på 10–15 år, inklusive rengör-
ing, service och skydd mot vandalism.
Ofta handlar det om samarbete med
stora reklambolag. De bekostar buss-
kurer och toaletter mot att städerna
låter dem sätta upp reklam.
I städer som Stockholm, Köpenhamn
och London ställs höga krav på att toa-
letterna anpassas efter omgivningen.
På Picadilly Circus i London finns en
högteknologisk toalett med Westmin-
sters emblem. Till k-märkta Stanway
Street i Hoxton i London såldes en
handi kappanpassad toalett.
I Skåne har flera toaletter fått gräs-
tak. Ove Danielssons egna favorit är
dock välvda ”Paragon”, som kallas för
Stockholmsmodellen.
– I vår huvudstad finns 65 stycken!
Svenska fritidshusägare köper en
variant av det klassiska utedasset, som
kan användas inomhus då det klarar
toapapper och är luktfritt.
Danfo har sålt toaletter till så udda
ställen som Antarktis och Saharas
öken. Även 20 toaletter till Formel1-
banan i Bahrain.
– Och till Saddam Husseins skydds-
rum. Kanske ingen merit…
OLlKA KULTURER och miljöer
kräver sin anpassning av toaletten. I
arabvärld en bör man exempelvis inte
vända stjärten mot Mecka. Viktigast
är dock att män och kvinnor inte bara
har separata toalettrum, utan helt
separata byggnader, förklarar Ove
Danielsson.
Dålig hygien och bristen på toalet-
ter orsakar miljontals dödsfall i värl-
den varje år, inte minst i Afrika men
även i katastrofområden efter orkaner
och jordbävningar. Ove Danielsson
berättar om sin fristående toalett som
varken kräver el eller vatten. Och som
har köpts av amerikanska och kana-
densiska armén, FN och räddningsver-
ket.
LlKA MYCKET som Ove Danielsson
brinner för produkten, lika mycket
älskar han själva affären.
– Företagare pratar ofta om strate-
gier, vilket är struntprat. Förutom hårt
slit handlar det om att fånga fågeln i
flykten. En dag kom vår försäljnings
Ove DanieIssons
favorittoa heter
"Paragon", som
även kaIIas för
StockhoIms-
modeIIen.
Toalettpassion
Vackra toaletthus som smälter in i de största städerna är en
livslång passion för Ove Danielsson. Under fyra decennier
har han vigt sitt liv åt att skapa bättre stadsmiljöer. Hans
bolag Danfo är störst i världen på offentliga toaletter.
chef och sade att en japan ville köpa en
toalett och att vi borde avböja, eftersom
de nog skulle göra kopior. Jag tänkte att
om han tagit sig från andra sidan jordklo-
tet, skulle han inte hindras så lätt. Så jag
bjöd in honom. Han var mycket artig och
jag sålde en toalett till honom.
– En månad senare kom ett telefax.
En japansk delegation från samma
bolag ville besöka oss. De köpte 100
toaletter. Sedan kom deras VD hit och
köpte 10 000 toaletter! Och efter jord-
bävningen i Kobe köpte de ytterligare
20 000 toaletter. En av bolagets bästa
affärer någonsin!
Från början ägde Nitro Nobel bola-
get, som byggde på en uppfinning för
hur avfall förpackas i plastpåsar. Ove
Danielsson blev försäljningschef, bara
26 år gammal.
– Efter några år skulle bolaget läg-
gas ned och jag få en tjänst utomlands.
Jag trodde dock på marknaden och
var så fascinerad av affärsidén att jag
köpte bolaget.
Han hade inga pengar, mer än till
aktiekapitalet på 50 000 kronor. I stäl-
let erbjöd han royalties under fem år på
allt bolaget sålde.
Danfo omsätter nu hundra gånger så
mycket som då, på bara 115 anställda.
Av dessa jobbar hälften på dotterbolagen
i Danmark, Norge, England och Dubai.
Huvudkontoret med 60 anställda
ligger i Nora, norr om Örebro.
– Jag är en stor fisk i liten damm…
Kärleken till orten märks när han i
sin Lexus hybridbil visar gruvan, gamla
hus och de järnvägsvagnar som är hem
för ”bygdens bästa restaurang”.
DANFO SKÅNKER cykelhjälmar och
trafikvästar till skolbarn och stödjer
lokal idrottsverksamhet. Mest engage-
rar sig Ove Danielsson dock i Tretjaks
barnhemsutbyte.
– Föräldraföreningen tar hit 30–40
ryska barn per år. Vi skickar också
några tusen kronor till barnhemmet.
Idag är Ove Danielsson 68 år och
jobbar ”bara” 30–40 timmar i veckan,
efter att ha varit svårt sjuk under fyra
månader i vintras.
Hans läkare säger att han måste ta
det lugnt. Fortfarande går han upp fem
varje morgon, tar en stor kopp kaffe,
läser Närkes Allehanda och Dagens In-
dustri och ser ekonominyheterna.
– Sedan sover jag ett par timmar till
och går till jobbet först efter nio. Då
orkar jag jobba också på kvällen om det
behövs.
När han ombeds nämna några fri-
tidsintressen blir det tyst. Länge.
– Vi entreprenörer är speciella män-
niskor, med en onaturlig drivkraft. Jag
lever för mitt företag 24 timmar om
dygnet, sju dagar i veckan.
– Jag måste erkänna att jag ofta tän-
ker, var det så här livet skulle bli? Var
det allt? Med det sagt får jag en kick
varje gång jag reser och ser någon av
de 50 000 toaletter vi har sålt. Jag har
alltid några mynt i den lokala valutan
för att kunna gå in...
Sverige (MaImö) Norge (Haugesund) Storbritannien (London)
Oatar Storbritannien (London) Storbritannien (London)
22
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
PROPlL
Det är skillnad på massa och massa. Vid tillverkning
av förpackningar måste materialet vara starkt
och där är fibrerna från de långsamväxande
barrträden oslagbara. Men vid tillverkning av
mjukpapper tillför massa från det snabbväxande
eukalyptusträdet värdefulla egenskaper.
EN PlBER
GOR lNGEN MASSA
¯LX¯. SVEN LlNDELL ¦LLL¯¯¦/¯¦C¦. LElP ABJORNSSON
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
23
TEKNlK
är kortare och ger mjukare, skörare
papper. För att kunna tillverka papper
och kartong av en viss kvalitet blan-
das vanligen massor framställda enligt
olika metoder och av olika slags fibrer
med varandra.
DEN VERKLlGA uppstickaren i mas-
sabranschen idag är eukalyptusträdet.
Den största tillväxten inom massabran-
schen sker sedan något dussin år i Syd-
ostasien och Sydamerika, just på grund
av eukalyptusen som är jordens mest
snabbväxande träd. Odlad i plantager
under optimala betingelser som varmt
och fuktigt klimat kan det nå full stor-
lek på 7–8 år – en tiondel av tiden för
en tall. Dess korta fiber passar bra som
et var i mitten av 1800-ta-
let som metoden att använ-
da trä för att göra papper
uppfanns. Tidigare använ-
des företrädesvis tygtrasor. Grunden
var dock densamma – att bearbeta och
förädla fibrerna i råvaran. De ledande
områd ena för pappers- och massaindu-
strin blev Nordamerika och norra Eu-
ropa, där råvaran skogen finns.
Tall, gran, björk och asp tillhör de
vanligaste trädslagen för framställ-
ningen. Det är cellulosafibrerna i veden
som är den egentliga råvaran. Längden,
bredden och styrkan på fibrerna är av-
görande för egenskaperna hos slutpro-
dukten. Barrträdsfibrerna är längre och
ger starkare papper. Lövträdens fibrer
¯o|¬'¦os:¬-s '¬-:¬:¬-
|'¬:|¬ |'¬ ¬|-: |¬|-|
n s'-| ¯o|¬'¦os
s|¬: -: ¬::
|- n|-
s|o¬
¯- H||s |¬s¬|
c
¬:-: ¬ -o|¬'¦os
¯:¬- |nn-:
o:s¦:o|'-| :¬|
/os:¬'-|
d
EukaIyptus-
trädet når sin
fuIIa storIek
efter 7-8 år...
TREND
24
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
¦X
*
2OXX] SHAPE ¯C/
*
2S
bland annat ”mjukgörare” i pappers-
massa för hygienpapper.
Eukalyptus är ett lövträd och de syd-
liga massafabrikanterna har blivit reella
konkurrenter till massaföretag på norra
halvklotet vars tyngdpunkt legat på löv-
ved som råvara.
Men för dem som i huvudsak produ-
cerar massa av barrved, som SCA, är
eukalyptusen främst ett komplement
till verksamheten.
– Mjukpappret görs i grunden på
massa från barrved, som gran och tall.
Men barrvedsmassan, som ensam ger
ett ganska grovt och styvt papper, måste
blandas upp med massa av kortfiber för
att bli mjukt, säger Peter Sandström på
SCA.
Och det är här som eukalyptusfiber
ökat sin andel i massan det senaste de-
cenniet. Ju större andel kortfiber, desto
mjukare papper.
MASSAPAKTA
TiIIverkningsprocessen samt rå-
varan är avgörande för papperets
egenskaper och användningsom-
råde. För att kunna tiIIverka pap-
per och kartong av en viss kvaIitet
bIandas vanIigen massor fram-
stäIIda enIigt oIika metoder och
av oIika sIags hbrer med varandra.
Råvara
För råvaran, dvs veden, är
Iängden, bredden och styrkan
på vedhbrerna avgörande för
egenskaperna.
Barrträdshbrerna är 3-5 miI-
Iimeter Iånga medan Iövträdens
hbrer är knappt häIften så Iånga.
Långa hbrer ger grövre och
starkare papper och korta hbrer
ger mjukare och skörare papper.
Massaproduktionen sker i hu-
vudsak på två sätt - mekaniskt
eIIer kemiskt.
Mekanisk massa
Barkad ved som sIipas eIIer
huggs tiII his och maIs så att
vedens hbrer separeras och
biIdar massa.
l mekanisk massa hnns aIIa ved-
ämnen kvar, inte bara ceIIuIosa-
hbrerna som i kemisk massa.
Ger papper med hög opacitet,
dvs ogenomskinIighet, och Iäm-
par sig därför väI för tryckpapper.
Används tiII tidningspapper,
journaIpapper, vissa typer av
kartong samt mjukpapper.
Eftersom en deI av vedämnena i
mekanisk massa, bryts ned av soI-
Ijus, så guInar t ex tidningspapper
efter en tid och bIir skörare.
Mekanisk massa hushåIIar väI
med råvaran, virke, men kräver
mycket eIektrisk energi för den
mekaniska bearbetningen.
Kemisk massa
Vedhber som går genom en
kemisk process för att skiIja
ceIIuIosahbrerna från övriga
vedämnen.
Ger ett starkt papper, som an-
vänds tiII embaIIage, skriv- och
tryckpapper samt mjukpapper.
ExempeI på kemiska massor är
suIfatmassa och suIhtmassa.
Kemisk massa kräver mycket
råvara, eftersom endast häIften
av veden, ceIIuIosahbrerna,
bIir massa. Ovriga vedämnen
används i stäIIet för energipro-
duktion.
Returpappersmassa
Returpapper går genom en
process där trycksvärta och
andra orenheter, samt sIitna och
skadade hbrer, tvättas bort.
Returpappersmassans egenska-
per beror tiII största deIen på
det papper som används som
råvara.
Papper kan återvinnas 6-7 gång-
er innan hbrerna är så sIitna
att de inte Iängre kan binda tiII
andra hbrer. Därför behövs heIa
tiden ett tiIIhöde av papper från
färsk hber.
SCA och massan
SCA konsumerar årIigen 1,8 miI-
joner ton pappersmassa.
Den största andeIen av massa-
konsumtionen, 72 procent, sker
inom mjukpappersverksamheten.
SCA är sjäIvförsörjande tiII 41
procent.
Massa står för 6 procent av SCAs
totaIa kostnader.
¬:'-|s ¬'s¬
:¬| :s ¬:¬
¬ ' ¯ ¬:
| H||s ¦¬
¯o'o¬''-
-:-
...medan granen
växer Iångsamt
och kan bIi upp
tiII 4DD år.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
2S
SCA lNSlDE
NYA CERTl-
PlERlNGAR
SCAs familj av Green Seal-märkta
produkter växer i USA. Ytterligare
fem av Torks handduks- och mjuk-
pappersprodukter har fått certifie-
ringen, vilket ökat SCAs certifie-
rade produkter till 22.
Green Seal är en oberoende, ideell
organisation som jobbar för en
hållbarare värld genom att pro-
pagera för
tillverkning,
inköp och an-
vändandet av
miljömässigt
bra produkter
och tjänster.
SCAs pappersmassa Luna bIir
underIägg i IivsmedeIstråg för
produkter som kött. Med det hög-
absorberande underIägget kan man
Iuta tråget utan att köttsaften rinner
runt.
- Vi bIir ensamma om att ha under-
Iägg som är heIt baserade på trähber,
berättar Bengt Nordström, produkt-
chef för Luna. VanIigtvis tiIIverkas
IivsmedeIsunderIägg av oIjebaserade
materiaI som EPS och andra typer
av pIaster. Luna har främst använts
tiII hygienprodukter som bindor och
inkontinensskydd. Bengt Nordström
ser ytterIigare användningsområden
för absorptionsmateriaIet.
- BIand annat hnns pIaner på att
tiIIverka heIa IivsmedeIstråg av Luna.
Dessutom har vi börjat använda Luna
som växtsubstrat vid industrieIIa
odIingar av kryddor och tomater i
växthus.
Med nya användningsområden
hnns pIaner på att fördubbIa eIIer
tiII och med tredubbIa nuvarande
produktion på 2 000 ton per år vid
massa fabriken i SundsvaII.
SCA har Ianserat Carry
Pack, ett Iättburet pIas-
tembaIIage för kedjevikta
Tork pappershanddukar.
Den nya förpackningen är
Iättare att bära, transpor-
tera, öppna och förvara.
PIastembaIIaget är dess-
utom vattentätt och Iätt
att återvinna. Den nya
förpackningen som Ian-
serades i början av året
hnns på aIIa europeiska
marknader.
L/¯¯/¦L
/¯¯ L/¦/
LLCL¯LC/¦L
¦ ¦/¯LL¯¦¦L¦
¯C¦¦ ¦/¦
26
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
Med ett enkeIt budskap och
med hjäIp av varumärket TENA
inIedde SCA i apriI sin senaste
kampanj för att få kvinnor att
övervinna svårigheterna med
sina inkontinensprobIem.Bud-
skapet Iyder: Be TENAcious!
(ung. "Var envis"). Kampanjen
Iyfter fram just envisa och orädda
kvinnor som vaIt att ta itu med
probIemet och därigenom ha möj-
Iighet att hjäIpa miIjoner kvinnor
som har inkontinensprobIem att
våga prata om sina svårigheter.
En av förgrundshgurerna är Anne
Abernathy, herfaIdig oIympisk
rodeIåkare som byggt sin karriär
TALA OM DET
på att övervinna svårigheter. Be
TENAcious är en utveckIing av
TENA BIadder TaIk-kampanjen
som startade år 2009 för att få
kvinnor att taIa öppet om inkonti-
nensfrågor.
Kampanjen innehåIIer ett hertaI
onIine- och ofhineprogram, bIand
annat öppnandet av två webb-
portaIer, BeTeENAcious.net i USA
samt BeTENAcious.ca i Kanada
som innehåIIer nytt webbmateriaI
från HeaIthyWomen samt TENAs
webbsida med information och
utbiIdning om inkontinensfrågor
samt Anne Abernathys inspireran-
de insikter och erfarenheter.
`¦¯¯¯L
LL /¯¯.
...om häIften av värIdens
skogsområden skuIIe skötas
på samma sätt som de svenska
skogarna, skuIIe mängden
koIdioxid som absorberas av
växande träd vara så stor att
de kIimatförändringar som
beror på användningen av
fossiIa bränsIen heIt skuIIe
kompenseras.
KäIIa: Patrik lsaksson, miIjö-
chef på SCA.
Anne Abernathy,
herfaIdig oIympisk
rodeIåkare, viII att
man ska taIa öppet
om inkontinens.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
27
2S
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
SCA UNDERLÅTTAR
Genom att köra skogs-
maskiner smartare ska
SCA spara bränsIe och
öka produktiviteten.
FIera avverkningsIag
inom SCA testar den så
kaIIade RECO-metoden
(RationaI Efhcient Cost
Optimization).
Ett sätt att spara energi
är att sänka arbetsvar-
ven på maskinerna. Det
kan också handIa om att
hitta kortaste vägen tiII
ett träd som ska avverkas
och att inte köra på tom-
gång. För andra maski-
ner kan rätt teknik för att
Iasta på och av virket ha
stor betydeIse.
SKOGENS M/SKlNER
KOR SM/RT
certifering
STORBRlTANNlEN har skapat
en uppsättning riktlinjer för lokala
myndigheter på hållbarhetsområ-
det, vilket lett till att vissa fastig-
hetsägare numera kräver certifie-
rat virke för alla reparations- och
underhållsarbeten. Upphandlings-
processen innefattar en bedöm-
ning av konkurrerande byggva-
ruföretag efter deras förmåga att
uppfylla kriterierna. FSC chain-of-
custody-certifiering av virke och
andra träprodukter ger företagen en
stor konkurrensfördel. FSC chain-
of-custody spårar FSC-certifierat
material genom hela produktions-
processen. SCA hjälper nu brittiska
byggvaruföretag att införa funge-
rande rutiner för att klara så kallade
FSC chain-of-custody-kontroller
från oberoende revisorer.
Bob Bastow, miljö- och kvali-
tetschef på SCA Timber Supply,
har utformat en plan för byggvaru-
företag, vilket hjälper dem att or-
ganisera sina system och sin perso-
nalutbildning inför revisionerna.
SCA har hjälpt 22 företag att med
lyckat resultat klara av FSC chain-
of-custody-revisionerna.
SCA är en av världens främsta
leverantörer av FSC-certifierade
produkter som innefattar sågade
trävaror, pappersmassa, toalett- och
hushållspapper, tryckpapper samt
tidningspapper. FSC står för Forest
Stewardship Council, en organisa-
tion som arbetar för hållbart skogs-
bruk.
SCA lNSlDE
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
29
SCAs Iogga har fått säIIskap
av tiIIägget "care of Iife". SCA
har utveckIats från ett rent
skogsboIag tiII det tredje störs-
ta hygienproduktföretaget i
värIden, en gIobaI koncern
där hygienprodukterna står
för mer än häIften av verk-
samheten. SCAs önskan
att göra företaget mer
känt för vad det repre-
senterar i dag har Iett tiII
ett nytt kommunikations-
koncept - c/o Iife, som är en
förkortning av "care of Iife"
och sammanfattar SCAs värden
som ett håIIbart företag, en
nära samarbetspartner för kun-
derna, en bra arbetspIats för de
anstäIIda och ett företag som
fokuserar på produkter som
används i vardagsIivet.
BIöjteknik
tiII BP:s oIjeIäcka
BIöjteknoIogi har fått en viktig
roII i arbetet med att begränsa
skadorna från BP:s oIjeIäcka i
Mexikanska goIfen. Producenter av
sk nonwovenmateriaI (hberduk),
det viII säga tiIIverkare av bIöjor,
bindor, disktrasor etc, tiIIverkar
det materiaI som har visat sig vara
bäst på att absorbera oIjespiIIet
Iängs kusten.
En sIags bommar gjorda i hber-
duk attraherar och suger åt sig oIjan
i vattnet. MateriaIet kan suga åt sig
oIja 25 gånger sin egen vikt.
2
3
%
A
V
S
C
A
-K
O
N
C
E
R
N
E
N
S

R
Ó
R
E
L
S
E
R
E
S
U
L
T
A
T
K
O
M
M
E
R

F
R
A
N
F
Ó
R
S
Ä
L
J
N
!N
G
E
N
A
V

P
E
R
S
O
N
L
!G
A

H
Y
G
!E
N
P
R
O
D
U
K
T
E
R
.
KÄLLA: SCAS HALVARSRAPPORT
C/O LlFE
NYTT l
LOGG/N
ANTALET NYA
V!NDKRAFTVERK
SOM SCA
BYGGER ! USA.
30
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
UTBLlCK
SAGEN SOM PlCK
ETT ANDRA LlV
¯LX¯ 8 ¦C¯C. TORBJORN SELANDER
Ett pensionerat sågverk från Sverige har återupp-
stått på Zanzibar. KokospaImernas virke bIir tiII
bord, stoIar och dörrar hos möbeIsnickaren
Staffan Lund. Men han använder bara
paImer som är gamIa och inte producerar
kokosnötter - och för var paIm som
hamnar i sågen pIanteras en ny.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
31
et rasslar av torra döda
blad 30 meter upp i ko-
kospalmernas kronor när
den ljumma vinden från
Indiska Oceanen trycker på. De långa
stammarna hänger ut över paradiss-
tränderna. Små krabbor gömmer sig
bland rötterna. Det ser ut som en idyll,
men den har också en baksida. På ön
Zanzibar utanför Tanzania finns det
uppskattningsvis fyra miljoner kokos-
palmer, 60 procent av dem är för gamla
och kan till och med vara livsfarliga.
Gamla eller döda palmer kan ställa till
allvarliga olyckor om de tappar rotfäs-
tet och faller ner.
Det var hit Staffan Lund kom för 15
år sedan och tog upp sitt jobb som mö-
belsnickare igen. Staffan är utbildad på
Artur Lundqvist-skolan i Trollhättan
och arbetade på anrika möbelsnickeriet
Salonen fram till 1990. Att jobba på
Zanzibar var något helt annat. Staffan
fastnade för det hårda kokospalmvir-
ket, men allt virke på ön sågades upp
för hand och kvalitén var mycket skif-
tande. Under flera år kämpade Staffan
med den ojämna råvaran.
KOKOSPALMEN GER ett av värl-
dens hårdaste virke, det är till och med
hårdare och har högre densitet än ek,
men är ändå inte ett trädslag. Palmer,
liksom bambu, tillhör gräsfamiljen och
kokospalmen har en ovanlig samman-
sättning, med tre olika densiteter. Det
yttre höljet är det hårda, ju närmare
mitten man kommer desto mjukare blir
det, kärnan är som balsaträ.
– Man kan få ut fyra hårda, plan-
kor av första grad från en stock på tre
meter. Det mjukare virket i mitten säljs
lokalt eller går till byggindustrin som
använder det till formvirke. Resten av
stammen blir ved och av palmbladen
flätar man korgar och liknande. Här
använder man allt, säger Staffan.
Efter knappt fem år med handsågat
virke insåg Staffan att enda chansen
att utveckla affärerna var att få tag på
ett sågverk som klarade av att såga de
hårda kokospalmstockarna.
– Jag ville ha tag på ett gammalt
svenskt sågverk, ett som skulle klara av
påfrestningen, men också ett som jag
kunde reparera med en hammare, säger
Staffan och skrattar åt den galna idén.
Efter ett tag fick han nys om ett såg-
verk utanför svenska Oskarshamn som
hade stått stilla under många år, men
han hade ingen aning om i vilket till-
stånd 60-talssågen var i.
– Jag köpte det för 90 000 kronor,
men sen kom det svåra, hur skulle jag få
det till Zanzibar?
Det visade sig att sågen var som ny
och hade knappt använts. Sågens delar
monterades ned och lades i containers
inför den långa resan till Zanzibar.
Det kostade 300 000 att montera ned,
frakta och montera upp och bygga om
sågen till kokospalmsförhållanden.
d
PaImpIankorna omvandIas tiII aIIt från dörrar tiII fnsnickrade möbIer.
32
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]
UTBLlCK
– Kokospalmerna sliter verkligen. Vi
använder det bästa man kan få tag på
i klingväg – stellitklingor från Långs-
hyttan. I Sverige kan man med samma
klinga såga mellan 250 och 500 stock-
ar fura, här klarar jag bara åtta till tio
palmstockar. Vi byter klinga fyra-fem
gånger om dagen.
Det är inte bara konsten att såga
kokospalm som Staffan har lärt sig un-
der årens lopp på Zanzibar. Det gäller
också att klara av byråkratin som finns
på den före detta engelska kolonin.
Även den som äger mark med kokos-
palmer får inte avverka utan tillstånd.
Och varje palm som tas ned ska ersät-
tas med en nyplanterad.
– Vi kan bara använda så kallade
senila palmer, de som ger kokosnötter
har för mjukt virke, och blir först hårda
efter att de slutat producera nötter vid
70–90 års ålder, så egentligen gör vi
något bra för miljön, säger Staffan.
VARJE AR FÅLLS ungefär 10 000
palmer på Zanzibar, Staffans såg tar
hand om 2 000. Resten sågas fort-
farande för hand, det finns bara ett
Vi kan bara använda så
kallade senila palmer,
de som ger kokosnötter
har för mjukt virke.
sågverk på ön. Staffan är också den
största enskilda kokospalmskonsu-
menten, och följaktligen den som får
nyplantera mest.
Från att ensam ha snickrat möbler av
handsågat kokospalmvirke har verksam-
heten vuxit till företaget ScanZa, idag en
mindre industri. Den gamla sågen står
under tak, inga väggar behövs. I en större
byggnad bredvid tas plankorna om hand.
Där omvandlas de till allt från dörrar till
finsnickrade möbler, och fabriken har ett
eget måleri. Staffan som också designar
möblerna har numera 30 anställda, och
har under åren lärt sina anställda möbel-
snickeri.
Men söndagarna är jobbfria, då tar
Staffan familjen till någon av Zanzi-
bars långa sandstränder. Ön har drygt
300 soldagar om året, och medeltem-
peraturen ligger på mellan 25 och 30
grader.
– Så man håller gärna till i skuggan
av en kokospalm, säger Staffan.
KokospaImen ger ett av värIdens hårdaste virke, tiII och med hårdare än ek. Staffan designar sjäIv möbIerna.
¦o
*
2O¹O] SHAPE ¯C/
*
33
EKONOMl
SCA överraskar
MED HOGA råvarupriser och bland
annat ett rekordhögt massapris befa-
rade många pressade vinstmarginaler
för SCA under andra kvartalet. Nu blev
det inte riktigt så, tvärtom ökade såväl
vinstmarginaler som volymer inom i
stort sett samtliga affärsområden un-
der andra kvartalet i jämförelse med
första. Högre priser och volymer samt
kostnadsbesparingar, främst inom
Förpackningar, gjorde att vinsten före
skatt steg till 2,2 miljarder kronor, vil-
ket var 26 procent högre än under för-
sta kvartalet.
Den mest positiva trenden hade För-
packningar som ökade rörelseresultatet
under andra kvartalet till 306 miljoner
kronor att jämföra med 11 miljoner
kronor andra kvartalet 2009. Förutom
högre priser och volymer hjälpte också
omstruktureringsprogrammet till att
höja resultatet.
Mest överraskande var kanske att
även mjukpapper lyckades öka resultat
och volym under andra kvartalet, jäm-
fört med det första, trots högre råvaru-
kostnader. Vinstmarginalen steg till 7,9
procent i andra kvartalet jämfört med
7,3 procent i det första. Lägre kostna-
der i både produktion och distribution
samt ökade volymer inom mjukpapper
för storförbrukare lyfte vinsten.
FOR PERSONLlGA hygienprodukter
ökade såväl omsättning som rörelse-
resultat. Inkontinensprodukter med
varumärket Tena fortsatte att växa,
i synnerhet i Latinamerika, Ryssland
och Östeuropa. Även mensskydd hade
god tillväxt i bland annat Ryssland
och Latinamerika.
SCA har påbörjat ett effektivise-
ringsprojekt inom den europeiska blöj-
verksamheten, bland annat stängs fa-
briken i Linselles, Frankrike. De årliga
besparingarna beräknas till 15 miljoner
euro, vilket förväntas uppnås från och
med tredje kvartalet 2011.
Även Skogsindustriprodukter note-
rade en relativt kraftig förbättring av
omsättning och resultat jämfört med det
första kvartalet. Till den positiva tren-
den bidrog bland annat högre priser på
massa, virke och sågade trävaror.
VlNSTEN
OKAR lGEN
HYGlENVERKSAMHETEN
GER MEST VlNST
MJUKPAPPER
STORST
/noèl av íorsäl|ning,
|an-|uni 2C¹C
Rorèlsèrèsultat, mkr
(èxkl. omstrukturèringskostnaoèr)
/noèl av rorèlsèrèsultat,
|an-|uni 2C¹C
D
5DD
1 DDD
1 5DD
2 DDD
2 5DD
3 DDD
¦
V
¹
/
2
D
D
9
¦
V
2
/
2
D
D
9
¦
V
o
/
2
D
D
9
¦
V
-
/
2
D
D
9
Skogs-
industri-
produkter
15%
Skogs-
industri-
produkter
25%
PersonIiga
hygien-
produkter
23%
Mjukpapper
32%
Förpackningar
27%
Förpack-
ningar 11%
Mjukpapper
35%
2

3
6
8
2

5
7
6
2

5
6
8
PersonIiga
hygien-
produkter
32%
2

D
2
7
2

4
4
D
¦
V
¹
/
2
D
1
D
¦
V
2
/
2
D
1
D
2

1
3
6
SCAs halvårsrapport blev en angenäm läsning för aktiemarknaden.
Ett resultat som var klart över förväntningarna under andra
kvartalet fick affärspressen att tala om vinstskräll.
¯LX¯. GORAN LlND
34
*
¯C/ SHAPE ¦o
*
2O¹O]

To fnd out more about our Tork towe|, t|ssue, napk|ns,
soap, w|pers and d|spensers v|s|t: ^^^[VYR\ZHJVT
:*(PZJVTTP[[LK[V^LSSULZZOur Tork systems prov|de h|gh|y hyg|en|c so|ut|ons that he|p keep
peop|e hea|thy and by promot|ng proper handwash|ng, can decrease the r|sk of |||ness at schoo|, work, and home.
A|| Tork paper made |n our m|||s |s 100% recyc|ed and process ch|or|ne-free. We recyc|e over 750,000 tons of
paper each year, of wh|ch 400,000 |s post-consumer, wh|ch reduces use of natura| resources and |essens the
burdens on |andf||s.
;VYROLSWZ`V\YLK\JLJVZ[Z[H`OLHS[O`HUKZH]L[OLWSHUL[
Our Goal
Healthy People,
Healthy Planet
¹
.
Vio aorèssänoring èllèr om ni è| onskar èrhålla
Shapè mèooèla oèn bank/íonokommisionär som
íor èrt VP-konto.
Rèturaorèss:
Strombèrg
SE-¹2C 88 Stockholm


treasures.co.nz
With our ultra absorbency and ultra fit, Treasures’ new improved range will keep your
baby ultra comfortable. And a comfortable baby is a happy baby, so you’ll get to spend
more quality time enjoying the fun stuff.
A nappy,
means more time.
C
O
L
E
N
S
O
1
0
3
2
/
Q
U
A
L