You are on page 1of 4
‘Shanghai finns varldens andra, elfte och 27:¢ hégsta byggnad. Dessutom ett av Asiens viktigaste bérshus. Invanarna har tillging till bade krogliv och shopping under dygnets alla timmar. Andi saknar nudelbaren bakom mitt hotell det enda som jag verkligen behéver: en engelsk meny. Fér en tjuga kan en svensk ata sig matt i Kinas dyraste stad. Och det bara nagra kvar- ter frin Shanghais mest kinda gata, The Bund. Pa ett upphdjt promenadstrak kan stadsborna beskAda den miktiga silhuetten pa andra sidan Huangpu-floden. Men The Bund 4r ocksd en utmiarkt plats for turister att strosa fram och spana pa folk. Pd de valdi- gastenplattorna mots jag av skrattandebarn och ivriga forsaljare. En dam i hat stannar mig for att jag ska ta en bild pa henne mot bakgrunden av skyskrapor. En annan vill bara ta en selfie med en vasterlanning. Men efter 1,6 kilometer tar The Bund slut och det har blivit dags att gi tillbaka mot hotellet. Jag vinder mig om och lyfter blicken. Langs med hela straket star lyktstolpar militariskt uppradade med mellanrum pa ungefar tjugo meter. Strax under varje lampa hanger en klase av kusliga paminnelser. Nagon ser mig. Pd bara nagra decennier har allt forandrats. Efter partiordférande Mao Zedungs dod 1976 pabérjade hans eftertradare, Deng Xiao- ping, ettreformprogram i Kina. Kommunist- partiet skulle nu slippa delar av kontrollen ver landets ekonomi -—med forhoppningen om att levnadsstandarden for befolkningen skulle héjas. Ett av de forsta omradena att omfattas var jordbruket. Varje bonde skulle fran och med nu kunna behillaen delay sina grédor, for privat bruk eller forsaljning.Gan- ska snart 6kade produktionen. Reformen skulle bli startskottet pa den stérsta ekonomiska explosion som mansk- ligheten hittills har skadat. PA 35 AR har 800 miljoner kineser hissat sig sjalva ur fattigdom. 1981 levde 88 procent av kineserna under Varldsbankens grins pa 1,90 dollar om dagen, en andel som da var dubbelt si hég som i resten av varlden. 2013 var bara tva procent av kineserna kvar under fattigdomsgrinsen. I dag beraiknas andelen fattiga i resten av varlden vara fem ginger hégre ani Kina. Itakt med att befolkningen fatt det battre har landets ambitioner ocksa bérjat stricka sig utanfér de egna grinserna. Sedan Maos déd har Kinas militérbudget 22-dubblats: fran Atta till 175 miljarder dollar. 1 pengar raknat lagger Kina mer an dubbelt si mycket pa férsvaret som Ryssland, och har etablerat sig som varldens nast storsta militirmakt. I sin stravan efter en starkare krigsapparat harden kinesiska regimen lagt decennier och miljarder pa att bygga hangarfartyg, missiler och jaktflyg. Men under de senaste dren har upprust- ningen delvis bytt skepnad. Nufortiden lagger den kinesiska staten ocksi resurser pA att utveckla spjutspetsteknologier. Bide elbilar och artificiell intelligens ar foremal fér enorma stédprogram. Tanken Ar att Kinas roll som ledande tek- nologination ska ge dem en helt ny typ av makt — si kallad ”mjuk makt”. Begreppet myntades 2004 av den amerikanske Harvard- professorn Joseph Nye. I boken ”Soft Power” beskriver han hur det gar att forandra ndgons beslut med hjalp av attraktionskraft—i stal- let fér genom tvang, vald eller ekonomiska patryckningar. NYES BOK OVERSATTES till kinesiska och *spreds som en lépeld” genom landet, hela vagen upp till ledaren Hu Jintao. Pa kommu- nistpartiets 17:e kongress, 4r 2007, refererade Jintao till mjuk makt for forsta gingen. Och sedan dess har ambitionerna vuxit. Den nu- varande ledaren Xi Jinping ger raka besked. —Vi borde 6ka Kinas mjuka makt. Vi vill be- »I praktiken ar det partiet som styr valdigt mycket” ratta en bra kinesisk berattelse och férmedla det kinesiska budskapet till varlden, sa han 2014. Enligt magasinet Monocle, som varje ar mater mjuk makt, ligger Kina fér narvarande pa 19:e plats i varlden. Langt efter Attan Sverige och varldsledaren Kanada. Men det finns tecken pa att kineserna haller pa att skaffa sig mer av den mjuka makten, i alla fall om man ska tro Joseph Nye. —Jag tror att Kina far mycket soft power av den férbluffande ekono- miska utvecklingen i landet. Att lyfta hundratals miljoner mann- iskor ur fattigdom, det ar ndgot som manga beundrar och det ger dem mer makt, sager han till den amerikanska sajten China Power. Dekinesiska ambitionerna stick- er sig dock lingre an att bara hoja BNP. Till exempel pagar just nu byggandet av historiens stérsta in- frastrukturprojekt i utlandet: The Belt and Road Initiative. Den kine- siska staten har pldjt ner hundratals miljarder dollari projektet, somska kopplasamman Kina och Vasteuro- pagenomett natverk avhamnar och jarnvag. Initiativet berdknas kosta sju ginger mer dn Marshallplanen, det Ateruppbyggnadsprogramsom USA genomférde i Europa efteran- dra varldskriget. DEN KINESISKA REGIMEN har ocks4 Sppnat 500 sd kallade Konfucius- institut varlden éver — for att ge folk "méjligheten att lira sig om det kinesiska spraket och kulturen” ~ och landet ar numera den tredje mest populira destinationen for varldens utbytesstudenter. Dessut- om har kinesiska bolag képt in sig ien ling rad foretag i Vastvarlden under de senaste Aren. I Tyskland har robottillverkare, energibolag och biltillverkare hamnat i kinesisk go. Och i USA har multiforetaget Dalian Wanda kopt upp Legendary Entertainment Group, foretaget bakom filmsuccéer som Jurassic Park och Godzilla. MEN OCKSA I Sverige har kineser fatt stérre inflytande. Geely ager sedan 2010 biltillver- karen Volvo Cars — och i ar har de k6pt 16 procent ay AB Volvo. Kine- siska bolag har ocks4 képt massa- industriféretaget Nordic Paper, filmkoncernen dar SF bio ingar och Bréderna Hanssons fisk i G6- teborgs fiskhamn. Enligt sinologen och Kina-ex- perten Fredrik Fallman, verksam vid Géteborgs universitet, hinger inyesteringar i naringslivet ihop med regimens ambition om att skaffa sig mjuk makt. — Onskan om soft power ar ex- tremt tydlig. Man sager detrakt ut: Vi vill ha soft power!” Och ett av satten ar att man képer upp foretag i Vast, det kan vi se med bade Volvo och Daimler. Att den képande parten ofta ar privatagda kinesiska bolag ar langt ifran nagon garanti for att staten inte ar inblandad, menar Fallman. — Geely ir faktiskt ett bra exem- pel. Det ar ett privat bolag frin bérjan, men i takt med att de vaxt har de blivit alltmer insyltade i den kinesiska staten. De tvingas in istaten eftersom de far férmanliga lan och subventioner. Si pasikt blir ocksa de stérsta privata foretagen en férlaingning av staten. Och i Kina ar grinsen mellan staten och Kommunistpartiet valdigt otydlig. I praktiken ar det partiet som styr valdigt mycket. tee PA tredje vaningen i en krispigt frasch galleria i centrala Shanghai bestaller Jing en farskpressad apel- sinjuice. Han ar 27 4r, har pluggat i Europa och pratar flickfri engelska. Eftersom det ir lérdag ar han ledig — men i vanliga fall arbetar han pi ett nystartat kinesiskt bolag som sysslar med artificiell intelligens. Jing berattar att foretagets framsta produkt ar en algoritm som an- vands for att kinna igen ansikten. Hansarbetsuppgift ar att designa nyaanvandningsomraden fér den. Det kan handla om kladbutiker som vill ge kunder bittre service — eller om att personer ska kunna fi vard pa distans. Men majoriteten av féretagets verksamhet ar inom en annan bransch: sikerhet. ~En av vara produkter hjalper polisen att ska igenom allt mate- tial de far in fran kameraévervak- ning. Med hjilp av ansiktsigen- kanning kan de hitta misstankta pd filmerna, utan att behéva titta igenom allt material, sager han. Jing ar noga med att papeka att hans foretag inte har tillging till ndgra databaser, utan bara utveck- Jarsjalva tekniken. Daéremot har de kinesiska myndigheterna samlat in 6ver 1,3 miljarder ansikten — det tracker namligen med bilden fran ett id-kort.Om polisen misstinker nagon for ett brott kan de séka ige- nom videomaterial efter personens ansikte. Med hjalp av algoritmen far desedan upp en lista pa de”bas- ta traffarna”, enligt Jing mellan tio och trettio stycken. ~Européer ar mycket kinsligare for sint har, ni virderar privatlivet valdigt hégt. Jag tror folk i Kina ar mer villiga att ge ifran sig sin data, kanske for att de ser fordelarna ocksa, siger han. HAN SAGER ATT det blivit néd- vandigt att ha vissa appar for att kunna “leva normalt” — en situa- tion som liknar den med Facebook och Google i Sverige. Meni Kina ar Jagstiftningen extremt tillatande. ~ Jag tror det ar darfér utveck- lingen ay artificiell intelligens gar sd fort har. Folk ar mindre kansliga och vi har inga lagar som begransar oss. Vi far mycket mer dataatt trina vara algoritmer pa, sager Jing. Nar juicen ar slut hjalper han mig att boka snabbtagsbiljetter till masta stad—en resa pa drygt hundra mil. Pi bara ndgra minuter harhan laddat ner appen, bokat platser och betalat med mitt svenska bankkort. Jing berattar att det ar viljan att for- battra manniskors liv som driver honom, I tech-sektorn férvaintas han jobba tolv timmar om dagen— och hans liv skulle kunna vara bade billigare och lugnare i en mindre stad. Anda vill han garna vara kvar. —Det ar bra atmosfr hir, vi job- bar med utmanande saker och allt pa jobbet ar sd positive. Det kanns verkligen som att jag gér nagot me- ningsfullt pa dagarna, sager han. NAR VI AVSLUTAR intervjun frigar Jing om han kan f4 vara anonym. Han har anda berattat 6ppet om saker som kan vara kansliga — om fel personer liser kan det bli pro- blem. Jag forklarar att artikeln bara kommer att finnas pa svenska och att man miste ha en prenumera- tion for att lisa. Vi kommer dverens om att han ska fa ett pahittatnamn och att jag inte ska ndmna vilket féretag han jobbar pa. Da kommer ingen att kunna hitta texten via en sdkmotor. Men bilderna di undrar jag? Kommer de inte att kunna kinna igen ditt ansikte? —Nej, face is fine. SA bra fungerar det inte. ere Stadstemplet i Yu Garden har fun- nits i éver soo ar och 4r hemvist for de gudar som skyddar Shanghais befolkning och ser till att affarerna gar bra. Nufértiden fungerar det ocksa som turistattraktion. Bred- vid templet stir nyare hus som imiterar den gamla stilen - dar gar forsaljningen av pinaler och krims- krams pa hégvarv. Ett par kommer fram till mig och fragar om vi kan ta en selfie tillsammans. De berattar om hur de rest 100 mil bara for att komma ree Oe cl Seal aCca) Reka Benga cai note ReeekTs ere saa PEKING. LUOYANG®@ CHENGDU @ SI HANGH) till den har platsen. Nar de fatt sin bild traskar de vidare i den ljumma férsommarkvallen. For mig uppen- barar sig ett perfekt tillfille for att gna mig at min nyfunna hobby: att rikna évervakningskameror. ANDA SEDAN JAG landade p4 Shang- hais flygplats har jag varit filmad. P4 hotellet, i taxibilar och pa barer har detsuttitkameror—precissom det kan géra i Sverige. Men ute pa gatorna dr dvervakningen ndgot helt annat an hemma. Ofta ar jag filmad fran s4 manga hall att det ar omjligt att 6verblicka och jag Jamnari principaldrigkamerornas synfalt under min tidistaden. Inne pa tempelgarden i Yu Garden sit- ter en pluton avy mérka glaskupor under taknockarna. Sammanlagt raknar jag till 14 stycken. Kamerorna blir en symbol for hur teknologi paverkar manniskors si- tuation i Kina. Pd ett satt gér den livet lattare for mAnga. Trots att jag ar i en 25-miljonersstad har jag inte oroat mig for att bli bestulen eller ranad en enda ging. Dekinesiska myndigheterna pstir ocksA att brottsligheten i landet ar 1ag—med en mordfrekvens som ar lagre an i Storbritannien, och be- tydligt lagre 4n i USA. Men ocksa mer alldagliga pro- blem underlattas av den nya tekni- ken. Med hjalp av de ultrapopulara telefonapparna WeChat och AliPay kan kineserna enkelt halla kontak- ten med sina bekanta — och dess- utom genomféra nastan alla kop och transaktioner. PA restauranger finns QR-koder vid varje plats, nar kunden atit upp scannar hen koden med mobilen och lamnar lokalen. Resten gr av sig sjalvt. Och i hela Shanghai star miljoner linecyklar utspridda. For att lisa upp dem ar det bara att scanna QR-koden som finns pa bakhjulet. Hyran drar ‘WeChat fran anvandarens konto. ‘SAMTIDIGT BLIR ALLA dvervaknings- kameror ocksi en paminnelse om vad tekniken kan anvandas till. En svensk jag traffar berattar om hur hans internationella ty-kanaler svartnar nar ett kinakritiskt inslag vantar — och en av anledningarna till att WeChat fatt 900 miljoner anvandare ar att staten forbjudit Facebook, Twitter, Google och In- stagram. Bara under 2017 stangde den ki- nesiska regimen ner éver 128 000 hemsidor, med motiveringen attde >>>