You are on page 1of 3

Kan man vara Kristen?

Låt oss se det rationellt* *(förnuftigt, logiskt)

1. Rätt och fel?
Den allmänna regeln. Finns det rätt och fel? Hur vet vi att det finns det som är rätt och fel? Dagligen kan man höra folk, oavsett åsikter inom såväl religion som nått annat, smarta eller inte, säga saker som: – – – – Jag skulle aldrig vilja att någon gjorde så mot mig. Dela med dig, du fick ju smaka av mig. Men du lovade. Varför ska du få tränga dig före?

Alla sådana här påståenden säger inte bara att det som hände var något personen i fråga personligen ogillade utan det hänvisar också som om det fanns någon allmän regel. En regel som alla kan, som säger hur man borde uppföra sig och vara. Det är då ytterst sällan den anklagade säger: – Jag skiter väll i dina regler. Det vi istället gör är att vi börjar komma med en massa ursäkter. – Jag hade inte tid eller – Det hade jag aldrig lovat om jag visste jag inte skulle hinna. Så det vi kan slå fast är att det faktiskt finns en slags regel kring vad som är ok och inte ok som vi faktiskt använder oss av. Vad kommer regeln ifrån? Man kan påstå att detta bara är ett beteende vi lagt oss till med, något som uppstått av den tid och det samhälle vi lever i. Moralen har sätt annorlunda ut i olika civilisationer. Men tar man och jämför gamla civilisationer och deras moral så som Egyptiernas, Babyloniernas, Hinduernas, Kinesernas och grekernas så slås man av hur lika de faktiskt är. Visst har man tyckt olika om hur många fruar man bör ha, vem man bör respektera osv. Men det finns ingen stor skillnad, låt oss tänka på hur det annars kunnat vara: Tänk er ett land där det ger respekt att fly från sin plikt. Eller att överge eller vara elak mot sin familj eller sina bästa vänner. Det är som om 2 + 2 skulle bli 5. Det talar emot det vi vet är logiskt. Vi har nu kommit fram till att det finns rätt och fel och det är nått vi alla använder oss av och dessutom har med oss.

Vad gör vi? Och en sista poäng vi ska få med oss innan vi går vidare. Nämligen att vi faktiskt har valet att välja hur vida vi tänker följa de regler vi har med oss. Vi har faktiskt möjligheten att bryta mot vår moraliska lag. Kommer mer om detta senare. Vi har alltså alla människor en moralisk lag och vi kan välja att inte följa den.

2.Vad innebär detta?
Vad innebär nu detta faktum att vi vet vi har en moralisk lag? Jo, detta innebär att vi har fått någonting att utgå ifrån när vi resonerar. Så vi sätter igång från fakta: Vetenskap Människor har i alla tider funderat kring frågorna: Vad är vi egentligen? Och Finns det en mening med livet? Somliga säger att det vi ser framför oss är allt en slump av en rad olika händelser och en följd av sättet som saker faktiskt fungerar. (Biologi och Kemi osv.) Något krockar med vår sol och slungas med en hastighet av och p.g.a. att vissa molekyler är uppbyggda på ett visst sätt osv. Därför så ser det ut som det gör. Här finns ingenting att argumentera mot, då det vi kan analysera faktiskt vittnar om att så kan det vara. Vetenskap är inget att på något sätt förringa. Men ska däremot ses för vad det är. All vetenskap handlar i grund och botten om att undersöka saker. T.ex. – Jag upphettade en blandning av x och y och efter den och den tiden så hände det här och det här. Vetenskap svarar alltså på frågan: Hur saker fungerar? Och inte om det eventuellt skulle finnas någonting bakomliggande svar på varför saker fungerar som de fungerar eller som i exemplet: reagerar som det reagerar. Så fort du börjar dra slutsatser om saker du alltså inte har undersökt dig fram till så är det inte längre vetenskap. Även om vissa gärna tycker det. Ofta typ journalister och vissa romanförfattare. Men låt oss fastslå att i ren vetenskaplig och logisk mening så går det inte avgöra om finns någonting bakomliggande syfte eller inte med att saker är som de är. Just av den anledningen: att det inte går att analysera! Det går alltså inte någonsin, även om vi skulle kunna lista ut hur allting fungerar svara på de här existentiella frågorna.

Har vi nu nått vägs ände? Hur går vi vidare? Läget skulle vara alldeles hopplöst om det inte var för en enda sak. Det finns en enda företeelse i hela världen, som vi faktiskt vet mer om än vad vi skulle kunna lära oss genom att iaktta, studera, undersöka och analysera. Nämligen människan. Här sitter vi inne med ”Inside information”. Vi kan inte bara undersöka människan, vi är också människor. Vi vet ju hur det är! Skulle man bara analysera människan skulle man bara se det av naturen givna egenskaperna. En forskare främmande inför den mänskliga arten skulle antagligen inte dra någon slutsats att vi skulle ha någon slags moralisk lag. Att vi har en moral som vi oftast väljer att inte följa går inte se men då vi faktiskt är människor så vet vi att vi har något mer en vad bara analysen visar. Nu är det ju dock så att vi på vetenskapliga grunder (se stycke vetenskap) inte kan applicera denna insikt på t.ex. skapelsen eller egentligen någonting annat alls då vi inte kan veta hur det är. Det är nu dags att övergå till det vi kallar för sunt förnuft.

3. Sunt förnuft
Det går alltså i veteskaplig mening inte bevisa gud i det som syns utan, finns det en skapare och arkitekt så är han en verklighet i allt som ligger bakom, i allt som svarar på varför saker är som de är och inte i sakerna skälva. Men om detta kan vi inget veta förutom i ett ända fall, nämligen vårt eget. Enligt stycket ovan. När vi nu vet att vi inte bara enbart styrs av våra instinkter och behov utan också berörs av nått som så att säga ligger utanför naturen. Finns det då inte själ att misstänka det skulle kunna vara så i andra fall? Säg att du får ett brev innehållande ett erbjudande om gratis biltvätt eller nått. Du ser att alla ner på gatan har liknande kuvert liggande på sina uppfarter men du vet inte vad de innehåller. Skulle inte du misstänka att också dina grannar har fått samma erbjudande i sina kuvert. Du drar automatiskt slutsatsen att de fått samma sak som dig utan att känna att du behöver se alla andras kuvert. Sammanfattning/Slutord: Möjligheten finns fortfarande att våran moral skulle bara varit en kemisk och biologisk lyckoträff. Men alla behov i naturen fylls av ett syfte, ett ändamål. Du känner dig hungrig för att du behöver äta och passande nog finns också tillgång till mat. Du blir sömnig för att du behöver vila och passande nog finns också möjlighet att vila. Vore det inte då logiskt om det faktiskt fanns en anledning till vår moral, vår möjlighet att välja, våra behov av att finna mening med livet?
Detta är ett sammandrag hopskrivet i syfte att påvisa möjligheten att tänka logiskt kring religion och ingenting annat. Resonemanget har med all säkerhet många luckor och brister som kan och bör diskuteras. Texten är baserad från stycken ur boken ”kan man vara kristen?” av C.S Lewis som är en mycket läsvärd bok där också motsättningar behandlas mer genomgående en i denna text. Undrar du nått eller vill du sätta mig på plats så känn dig fri att skriva till mig. MVH David Gustavsson