You are on page 1of 10

Aftonbladet

alexander

NYHETER VALET SPORT PLUS TV NÖJE MAT & DRYCK KULTUR LEDARE D

Skola & utbildning FÖLJ

Finska läraren: ”Skolshoppandet hör hin håle


till”
NYHETER lör 30 jun 2018

ÅBO, FINLAND
I Finland är det lika svårt att komma in på lärarlinjen som att bli advokat
eller läkare.
– Här är det fortfarande så att föräldrarna tror på skolan, säger läraren
Lasse Nyberg.

 

FOTO: STEFAN MATTSSON


FAKTA

DEL 1: SKOLAN
Sjukvård. Skola. Lag och ordning.

Det är ryggraden i välfärdssamhället och stora frågor inför valet

Vi har vant oss vid larmrapporter om utbränd vårdpersonal, stökiga skolor och våldsamma unga män
som skjuter ihjäl varandra på gatorna.

Hur ser det ut i våra grannländer?

Vi har pratat med sjuksköterskor, lärare och poliser i Finland, Norge och Danmark. Så här beskriver de
sin verklighet.

LÄS MER

”HÖRNI VALPAR! SCH!!! ”


Läraren Lasse Nybergs stämma ekar mellan väggarna i klassrummet i Luostarivuoren
koulu i Åbo.
Fjortonåringarna är stimmiga av vår och ungdom. Det är bara några dagar kvar till
avslutningen och det mesta skolarbetet är redan klart.
När Nyberg släpper ut sina ystra åttondeklassare i vårsolen slinker de flesta snabbt iväg till
Samppalinnaparken som ligger precis vid skolan. Några väljer att stanna inne och spela
pingis.
Luostarivuoren koulu är en kommunal högstadieskola med närmare 700 elever i
årskurserna sju till nio.
De klassiska presidentporträtten, som finns i alla finländska skolor, hänger på rad i
korridoren. Bredvid skolan står ett monument över Finlands krigsveteraner. Här agerar
skolans elever hedersvakt varje år på självständighetsdagen då veteranerna lägger ner en
krans vid minnesmärket.
LÄS OCKSÅ
 Norska sjuksköterskan: ”Utbränd? ... nej, det är inget man pratar om här”

”Föräldrarna tror på skolan”


Ordning, reda och disciplin – och bra betyg. Så brukar det låta när skolan i Finland lyfts fram
som ett praktexempel på hur en skola ska vara.
I den internationella Pisa-mätningen, som mäter 15-åringarnas kunskaper i matematik,
läsförståelse och naturvetenskap, hamnar vårt östra grannland på fjärde plats – slaget av
bara Japan, Estland och Kanada. Sverige ligger på plats nitton.
Vad är framgångsreceptet?
– Det är tilliten, säger Lasse Nyberg utan att tveka.
Han har jobbat som lärare i 27 år och har i många år varit engagerad i samarbete med
skolor runt om i Norden.
– Här i Finland är det fortfarande så att den stora massan av föräldrarna tror på skolan och
tror på att den närmaste skolan kan vara den bästa för deras barn. Det är det som är
grundidén vårt skolsystem. Vi känner inte till – och skulle inte ens vilja känna till – begreppet
friskola eller privatskola.

1 av 2 | FOTO: STEFAN MATTSSON

De omtalade Pisa-resultaten är dock inget Lasse Nyberg vill slå sig för bröstet över.
– Visst, vi ligger högt. Men vi har en sjunkande trend, liksom stora delar resten av

västvärlden. Och det är antagligen samma orsaker: Brist på koncentration och för mycket
irritationsmoment från mobilapparater. Både ​vuxna och barn har svårt att läsa och analysera
långa texter, det har blivit sämre även hos oss.

”Inte bara rosor här heller”


I Finland är det bostadsadressen som avgör i vilken skola barn får plats. För att få välja en
annan skola krävs pedagogiska eller sociala skäl.
Bör inte människor få välja i vilken skola de vill sätta sina barn?
– Skolshoppandet hör hin håle till, det anser jag och de flesta hos oss. Det finns ju självklart
alltid de som tycker att de kan starta en bättre skola och ta in läkar- och juristbarn och vissa
andra motiverade barn. Men det har inte ens på allvar diskuterats. Jag kan inte se att ett fritt
skolval skulle accepteras i Finland.
– Det finns bättre och sämre skolor i Finland också, precis som det finns bättre och sämre
vårdcentraler och bussbolag. Och vi har en del specialklasser i vissa skolor, som konstklasser
och idrottsklasser, dit elever kan söka sig. Det är ju ett slags skolshoppande, men en bagatell
jämfört med systemet i Sverige. Grunddevisen är din närskola ska vara det bästa för ditt barn.
Och jag tycker att det är ett bra system.

FOTO: STEFAN MATTSON

– Visst har vi föräldrar som kör med lärarna och barn som har svårt att klara skolan i Finland
också. Inte är det bara rosor här heller, det vill jag absolut inte säga. Men tilliten till att skolan
kan sköta sitt är stark i Finland internationellt sett. Vi har ett starkt stöd från hemmen. Det här
har fallerat i Sverige efter 70-talet. I Sverige är synen mera att jag och mitt barn är i centrum
medan det kollektiva har en större tyngd här.

”Crème-de-la-crème blir lärare”


Enligt Lasse Nyberg är det mycket sällan finländska rektorer accepterar klagomål från
föräldrarna.
– Och föräldrarna finner sig i det, för det mesta. Men då har lärarna också en gedigen
pedagogisk skolning som hjälper till att hålla upp anseendet, där har det ju också fallerat lite i
Sverige.
I Finland är det lika svårt att komma in på lärarutbildningen som på läkar- och
juristutbildningarna. 2017 antogs till exempel 8,4 procent av de sökande på klasslärarlinjen
vid Helsingfors universitet. På juristprogrammet var siffran 8,3 procent, på läkarprogrammet
8,2 procent.
I Sverige krävdes det samma år i snitt ett reslutat på 1,72 på högskoleprovet för att komma
in på en läkarutbildning och 1,37 för att komma in på en juristutbildning. För att bli lärare
räckte det med 0,56.

”Vi har nog liksom crème-de-la-crème som söker in till lärarhögskolan


och vi har ingen brist på utbildade lärare. Då förstår ni att situationen är
så diametralt annorlunda här än i Sverige.

Samma betyg i över 100 år


I Sverige är skolan alltid en het politiskt fråga, speciellt i valtider. Så är det inte i Finland.
– Hos oss tycker alla att skolan är viktig och de flesta kör i samma riktning. Oavsett vilka
partier som sitter i regeringen så tycker de lika gällande skolan. Förändring sker långsamt och
med omfattande beredning. Det är inga snabba kast i undervisningsplaner och metoder, i det
stora hela är det ingen valfråga hos oss hur skolan ska fungera.
Som ett talande exempel på kontinuiteten har skolan i Finland haft samma betygsskala
sedan 1800-talet: 4 till 10 , där 4 är underkänt och 10 är högsta betyg.


FOTO: STEFAN MATTSSON

I Sverige har skolan som bekant varit föremål för en del förändringar. Bland annat infördes
2011 en läroplan som fått hård kritik för att den anses innebära att skolbarnen ska analysera,
utvärdera och jämföra företeelser utan att först ha fått tillräckliga faktakunskaper.
– Då jag inte är djupt insatt i hur undervisningen fungerar i praktiken i Sverige vill jag inte
uttala mig om det. Vi har liknande drag i vår nya läroplan också, men här förstår man ännu att
läraren har det tyngsta ansvaret för att dela ut kunskapen, att barn måste ha en bas att stå på
för att kunna debattera och analysera. Du måste ha en lärare som stöder och undervisar. Jag
hoppas och tror att man har det i Sverige också trots alla skriverier som varit om den nya
läroplanen.

”De kan uppföra sig”


Men den finländska skolan som alltid sett likadan ut – är den inte mossig och förlegad
år 2018?
– Nej, den är inte mossig och förlegad. Men vi har en övertygelse som ingen har tvingat oss
att avstå ifrån: Att läraren är den som ska se till att barnen har den kunskap de behöver.
Den omtalade disciplinen då?
– Nog har vi väl bra disciplin för det mesta. Men min klass till exempel, nu var de väldigt
lugna när ni var där, men i vanliga fall är de fula i munnen och har mycket oljud. Men de är
aktiva och de kan uppföra sig när det behövs. Det är inte som för 20 år sedan, då var det
betydligt stillsammare och tystare i klassrummen.

FOTO: STEFAN MATTSON


I Sverige var 17,5 procent av eleverna som gick ut nian våren 2017 inte behöriga till
gymnasiet. Vad säger du om det?
– Herregud! Det är en procent jag skulle drömma mardrömmar om. Från vår skola och
många andra kommer hundra procent av eleverna, i vissa fall med extra hjälp, in på andra
stadiets utbildningar efter att de gått ut nian.
– Skolans uppgift är att se till att eleverna är rustade för framtiden och att släppa ut sådana
mängder som inte är det ... Det är naturligtvis lätt för mig att stå här och racka ner på Sverige,
men jag är ju medveten om att vår demografi inte helt kan jämföras, ni har tagit emot betydligt
fler flyktingar och invandrare. Det skulle vara intressant att veta hurudana kunskaper i
svenska språket de eleverna har som inte klarar skolan.

”Ni har satsat på det sociala”


– Men den svenska skolan gör många saker bra också, det är viktigt att komma ihåg det. Om
vi tittar på era ungdomar som startar företag och mitt i allt är de här företagen ute i världen
och sköter sakerna och håvar in pengarna.


Finländare är kända för att vara goda ingenjörer men usla säljare. Du
kan ha hur bra betyg som helst, men om du inte kan bete dig eller prata
inför publik så inte säljer du någonting. Det här klarar Sverige av.

Finns det något den finländska skolan kan lära sig av den svenska?
– Öppenheten, förmågan och viljan att ta plats och sköta projekt och arbeta i grupp. Ni är
bättre på det. Ni har satsat mera på det sociala än vi. Vi har satsat mera på det
ingenjörsmässiga kunnandet.


Man ska inte racka ner på det svenska samhället för att skolan är i
kris. Och inte är den ens i fullständig kris, många skolor fungerar
superbra i Sverige.

– Ert problem är att er skolsektor är så fragmenterad. Ni har allmänna skolor och privatskolor,
vissa är bra och vissa är dåliga. Hela paketet är så sönder så det är svårt att få en vettig
helhetsdebatt, säger Lasse Nyberg.
Vad skulle du vilja ändra på i den finländska skolan?
– Jag skulle vilja ha fler vuxna i skolan. Vi har en psykolog två dagar i veckan på 700
elever, det är ju ingenting. Vi har en kurator, vi skulle behöva två. Vi har en assistent, vi skulle
behöva ett halvdussin till. Resurserna har sparats bort.
– Men på det stor hela ser jag positivt på framtiden för den finländska skolan. Vi är av
samma åsikt i det här samhället oberoende av parti. Närskolan är den bästa skolan och
privatskolor bör inte ​accepteras och att resurserna ska hållas på en vettig nivå och den
digitala tekniken i alla ära – den ska införas men att läraren ännu är i fokus och den som
sköter den här tekniken och som bestämmer när och hur den ska användas. Jag ser inga
svarta moln på himlen här, säger Lasse Nyberg.

FOTO: STEFAN MATTSSON

DANSKA LÄRAREN:
”Vi har haft friskolor i över 100 år”
 Danmark kom på plats 13 i Pisa-undersökningen 2016, Sverige kom på plats 19.
Varför går det bättre för er?
– Det är en komplicerad fråga. Är Pisa-resultaten verkligen
ett kvitto på att skolan i ett land är bättre än i ett annat, 
eller beror de på hur forskningen är utformad? Till exempel
i matematik brukar danska skolan inte klara sig så bra
jämfört med skolorna i Östeuropa och Asien. Tidigare var
den danska skolan inriktad på allmänbildning, under de
senaste tio åren har den fokuserat mera på matematik och
naturvetenskap vilket också avspeglat sig i Pisa-
resultaten. Vi måste fråga oss vad vi är intresserade av
när vi sätter mål för våra elever, och det är politikernas
uppgift att bestämma det. säger Lars Olsen, konsulent vid
utbildningsförvaltningen i Århus kommun.
 Har ni privata skolor och fritt skolval i Danmark?
– Ja, Danmark har haft friskolor och privatskolor i 120–
130 år. Vi har fritt skolval, alla elever erbjuds plats i en
lokal skola men föräldrarna kan välja att sätta sina barn i 
en annan skola om de vill. Det ser olika ut i olika
kommuner, i Köpenhamn går 25–30 procent av barnen i
friskolor, här i Århus är det 10–12 procent. Visst är det en FOTO: PRIVAT
utmaning för de kommunala skolorna att klara ekonomin
då många föräldrar väljer friskolor, men det fria skolvalet
har en stark tradition här och de flesta ser det som en fördel att människor har frihet att välja.
 I Sverige var 17,5 procent av eleverna som gick ut nian våren 2017 inte behöriga till
gymnasiet. Hur ser det ut hos er?
– I Danmark har vi en nationell målsättning att 95 procent av barnen ska komma in på
andra utbildningar efter grundskolan. I dag är det ungefär 15 procent som inte gör det, det är
en stor utmaning speciellt i områden men många invandrare, bland invandrarkillarna är det
generellt en högre andel som inte blir behöriga. Vi arbetar mycket med det, även här i Århus,
säger Lars Olsen.

NORSKA LÄRAREN: ”Här får alla gå vidare efter grundskolan”


 Norge kom på plats 12 i Pisa-undersökningar 2016, Sverige kom på plats 19. Varför
går det bättre för er?
– Jag vet inte vad som görs i Sverige. Men här i Norge har
vi stort fokus på att ha en god kvalitet i undervisningen så 
att eleverna ska få bra resultat, säger Monica Rakvåg,
rektor på Henning skole i Steinkjer.
 Har ni privata skolor och fritt skolval i Norge?
– Vi har några få privata skolor. I regel går eleverna i
den närmaste skolan. Jag tycker att det är ett bra system,
om skolorna behövde konkurrera sinsemellan tror jag inte
att det skulle vara bra för eleverna. Nu samarbetar
skolorna och jobbar likadant för att förbättra kvaliteten. Jag
tror att det är bättre för helheten i stället för att få några
elitskolor.
 I Sverige var 17,5 procent av eleverna som gick ut
nian våren 2017 inte behöriga till gymnasiet. Hur ser
det ut hos er?

– 17,5 procent låter högt, men jag känner inte till
bakgrunden så jag kan inte bedöma det. I Norge har alla
rätt till vidareutbildning efter grundskolan, här är det ingen
som inte får gå vidare. Jag tycker att det är ett bra att alla
får den möjligheten. De har den här rätten i fyra år, fel FOTO: PRIVAT
flesta fullföljer under tre eller fyra år, när fyra år har gått
har de fortfarande möjlighet att få plats, men då prioriteras yngre elever.

 

KATARINA NORRGRANN 

30 juni 2018  12:35

ARTIKELN HANDLAR OM
Skola & utbildning FÖLJ

Finland FÖLJ

ANNONS

LÄS OCKSÅ

3 juni NYHETER
Över hälften klarar inte skolan i utsatta områden

29 september LEDARE
Klassklyftor är det stora skolproblemet

4 maj DEBATT
Tappert försök, Fridolin – men betyget kvarstår

4 juli DEBATT
Våra skolor skapar inte segregation

27 augusti DEBATT
Hur kan M och SD vilja ha religiösa friskolor?

 TILL TOPPEN