ENVARIABEL 1

För mindre begåvade

DEN 10 NOVEMBER 1337

GINGERS AB
Innehållsförteckning
Derivering ................................................................................................................................................ 2
Kedjeregeln.......................................................................................................................................... 2
Produktregeln ...................................................................................................................................... 2
Kvotregeln ........................................................................................................................................... 2
Exempel deriveringar .......................................................................................................................... 2
Gränsvärden ............................................................................................................................................ 3
L’Hospitals regel .................................................................................................................................. 3
Exempel gränsvärden .......................................................................................................................... 3
Grafer ...................................................................................................................................................... 4
Kritiska punkter ................................................................................................................................... 4
Konvex/Konkav .................................................................................................................................... 4
Asymptoter .......................................................................................................................................... 4
Lodrät .............................................................................................................................................. 4
Vågrät .............................................................................................................................................. 4
Sned ................................................................................................................................................. 4
Taylorpolynom......................................................................................................................................... 5
Formel ................................................................................................................................................. 5
Mclaurinutveckling .............................................................................................................................. 5
Lagranges restterm.............................................................................................................................. 5
Definitioner ............................................................................................................................................. 6
Jämn/Udda .......................................................................................................................................... 6
Injektiv, Surjektiv, Bijektiv ................................................................................................................... 6
Deriverbar, Kontinuerlig ...................................................................................................................... 6
Satser ....................................................................................................................................................... 7
Medelvärdessatsen ............................................................................................................................. 7
Rolles sats ............................................................................................................................................ 7
Enhetscirkeln ........................................................................................................................................... 8
Derivering
Kedjeregeln
𝑑𝑦 𝑑𝑦 𝑑𝑢
= ×
𝑑𝑥 𝑑𝑢 𝑑𝑥
Exempel:
𝑑
𝑑𝑥
sin(ln 𝑥)

• Använd kedjeregeln på ovanstående funktion. Sätt u till ln x

Derivatan av sin u är cos u så:
𝑑
cos(ln 𝑥) ( ln 𝑥)
𝑑𝑥
• Derivatan av ln x är ½
cos(ln 𝑥)
𝑥

Produktregeln
(𝑓𝑔)′ = 𝑓 ′ 𝑔 + 𝑓𝑔′

Exempel:
𝑑
𝑑𝑥
sin 𝑥𝑥 2

• Gör om funktionen till 𝑓 = 𝑥 2 , 𝑔 = 𝑠𝑖𝑛𝑥

• Använd produktregeln på (𝑓𝑔)’
𝑑 𝑑
(𝑑𝑥 𝑥 2 ) 𝑠𝑖𝑛𝑥 + 𝑥 2 (𝑑𝑥 𝑠𝑖𝑛𝑥) = 2𝑥 ∗ 𝑠𝑖𝑛𝑥 + 𝑥 2 𝑐𝑜𝑠𝑥

Kvotregeln
𝑓 ′ 𝑓 ′ 𝑔 − 𝑓𝑔′
( ) =
𝑔 𝑔2

Exempel deriveringar
𝒙𝟐 −𝟑𝒙+𝟏
f(x) =
(𝒙+𝟏)𝟐

𝑑 𝑥 2 −3𝑥+1 (2𝑥−3)(𝑥+1)2 −(𝑥 2 −3𝑥+1)∗2(𝑥+1) (2𝑥−3)(𝑥+1)−(𝑥 2 −3𝑥+1)∗2

f’(x) = ( )= =
𝑑𝑥 (𝑥+1)2 (𝑥+1)4 (𝑥+1)3

2𝑥 2 +2𝑥−3𝑥−2𝑥 2 +6𝑥−2 5𝑥−5 5(𝑥−1)

= = =
(𝑥+1)3 (𝑥+1)3 (𝑥+1)3

𝟐
g(x)= 𝒙𝟐 + 𝟏)𝒆−𝒙
𝑑 2 2 2 2
g’(x)= 𝑑𝑥 ((𝑥 2 + 1)𝑒 −𝑥 ) = (2𝑥) ∗ 𝑒 −𝑥 + (𝑥 2 + 1)𝑒 −𝑥 ∗ (−2𝑥) = ((2𝑥) + (𝑥 2 + 1) ∗ (−2𝑥))𝑒 −𝑥
2 2
= (2𝑥 − 2𝑥 3 − 2𝑥)𝑒 −𝑥 = −2𝑥 3 𝑒 −𝑥

𝒙−𝟐 √𝑥−2 1 𝑑 1 1 𝑑 1 1 1
𝒇(𝒙) = √ = = (𝑑𝑥 √𝑥 − 2) = × 2√𝑥−2 (𝑑𝑥 𝑥 − 2) = × 2√𝑥−2 =
𝟑 √3 √3 √3 √3 2√3√𝑥−2
Gränsvärden
L’Hospitals regel
0 ∞
Om vi får odefinerade gränsvärden , ∞ så kan vi använda oss av L’Hospitals regel. Det vi gör är att
0
helt enkelt derivera uppe och nere tills vi får ut ett värde som är definerat.

Exempel gränsvärden
𝑙𝑖𝑚 𝑥 3 +𝑥 2 +𝑥+1
𝑥→∞ 1−2𝑥 3
1 1 1
𝑙𝑖𝑚 𝑥 3 +𝑥 2 +𝑥+1 𝑥 3 +𝑥 2 +𝑥+1 1+ + 2 + 3 1+0+0+0 1
𝑥 𝑥 𝑥
= 1 = 1 = = −2
𝑥→∞ 1−2𝑥 3 𝑥 3 ( 3 −2) −2 0−2
𝑥 𝑥3
Grafer
Kritiska punkter
Derivera funktionen och alla x där funktionen blir lika med noll kommer vara en kritisk punkt

Konvex/Konkav
Konvex är en glad mun och konkav är en ledsen mun

Asymptoter
Lodrät
En lodrät asymptot finns i de x-värden som gör nämnaren i en funktion lika med 0. Till exempel för
funktionen f(x) = 1 / (x 2 - 1) så finns asymptoter i x=1 och x=-1 eftersom nämnaren då blir 1 2 - 1 = 0

Vågrät
Vågräta asymptoter existerar i funktioner där täljaren och nämnaren har samma grad, till
exempel f(x) = (x 2 + 2) / (x 2 - 1) där graden i både täljaren och nämnaren är 2; x 2.

Vågräta asymptoter existerar även i funktioner där nämnaren har högre grad än täljaren, till
exempel:

f(x) = (x + 2) / (x 2 - 1) där graden i nämnaren är 2; x 2 och graden i täljaren är 1

Sned
Sneda asymptoter existerar i funktioner där täljaren har högre grad än nämnaren, till exempel:

f(x) = (x 2 + 2) / (x - 1) där täljarens grad är 2 och nämnarens grad är 1.

Taylorpolynom
Formel
𝑓′ (𝑎) 𝑓′′ (𝑎) 𝑓𝑛 (𝑎)
𝑓(𝑥) = 𝑓(𝑎) + 1!
(𝑥 − 𝑎) + 2!
(𝑥 − 𝑎)2 + ⋯ + 𝑛!
(𝑥 − 𝑎)𝑛 + 𝑟𝑒𝑠𝑡𝑡𝑒𝑟𝑚

Mclaurinutveckling
En Maclaurinutveckling är precis som en Taylorutveckling förutom att man alltid approximerar i
punkten 0.
𝑓 ′ (0) 𝑓 ′′ (0) 𝑓 𝑛 (0)
𝑓(𝑥) = 𝑓(0) + (𝑥 − 0) + (𝑥 − 0)2 + ⋯ + (𝑥 − 0)𝑛 + 𝑟𝑒𝑠𝑡𝑡𝑒𝑟𝑚
1! 2! 𝑛!
Lagranges restterm
Lagranges restterm indikerar ungefär hur noggrannt ett Taylor- eller Maclaurinpolynom har
approximerats. Ju mindre resttermen är, desto mindre är felet!

Ett Taylorpolynom av ordning n har resttermen:

𝑓 𝑛+1 (𝑐)
𝑅𝑛 (𝑥) = (𝑥 − 𝑎)𝑛+1
(𝑛 + 1)!
Definitioner
Jämn/Udda
Ange definitionen till en jämn/udda funktion:

Svar: En funktion ƒ(x) är jämn om ƒ(-x) = ƒ(x), udda om ƒ(-x) = -ƒ(x).

Några exempel på jämna funktioner är 𝑓(𝑥) = 𝑥 2 , |𝑥|, cos(𝑥)
Några exempel på udda funktioner är 𝑓(𝑥) = 𝑥 3 , 𝑥 , sin(𝑥)

Injektiv, Surjektiv, Bijektiv

Låt A, B vara två icke-tomma mängder. Ange definitionen av att en funktion 𝑓 ∶ 𝐴 → 𝐵 är injektiv,
surjektiv samt bijektiv:

Svar:

Injektion: Varje element i målrummet är föremål för en avbildning av högst ett element ur
definitionsmängden via funktionen F.

Surjektion: Varje element i målrummet är föremål för en avbildning av åtminstone ett element ur
definitionsmängden via funktionen F.

Bijektion: Varje element i målrummet är föremål för en avbildning av exakt ett element ur
definitionsmängden via funktionen F.( dvs. F är både en injektion och en surjektion)

Deriverbar, Kontinuerlig
Ange definitionen för deriverbar/kontinuerlig i en punkt:

Svar:
Satser
Medelvärdessatsen
Om funktionen f är kontinuerlig på det slutna och ändliga intervallet [a, b] samt deriverbar på
intervallet (a, b) så finns det en punkt c så att a <c <b och

𝑓(𝑏)−𝑓(𝑎)
= 𝑓′(𝑐)
𝑏−𝑎

Rolles sats
Om g är en funktion som uppfyller samma förutsättningar som gäller för funktionen f på intervallet
[a, b] och dessutom uppfyller g(a) = g(b) = 0 så finns c∈(a, b) så att g’(c)=0

Vi väljer nu att definiera en funktion g på [a, b] genom

𝑓(𝑏) − 𝑓(𝑎)
𝑔(𝑥) = 𝑓(𝑥) − ℎ(𝑥) 𝑑ä𝑟 ℎ(𝑥) = 𝑓(𝑎) + (𝑥 − 𝑎)
𝑏−𝑎
𝑓(𝑏)−𝑓(𝑎) 𝑓(𝑏)−𝑓(𝑎)
Då gäller ℎ(𝑎) = 𝑓(𝑎) + (𝑎 − 𝑎) = 𝑓(𝑎) + (0) = 𝑓(𝑎) och
𝑏−𝑎 𝑏−𝑎

𝑓(𝑏) − 𝑓(𝑎)
ℎ(𝑏) = 𝑓(𝑎) + (𝑏 − 𝑎) = 𝑓(𝑎) + (𝑓(𝑏) − 𝑓(𝑎)) = 𝑓(𝑏)
𝑏−𝑎
Alltså gäller 𝑔(𝑎) = 𝑓(𝑎) − ℎ(𝑎) = 0 och 𝑔(𝑏) = 𝑓(𝑏) − ℎ(𝑏) = 0. Dessutom uppfyller både f och h
villkoren att vara kontinuerliga i [a, b] och deriverbara i (a, b). Alltså uppfyller även g de två villkoren,
𝑓(𝑏)−𝑓(𝑎)
Dessutom gäller ℎ′(𝑥) = . Vi kan nu använda att g uppfyller villkoren i Rolles sats så enligt
𝑏−𝑎
den satsen finns det en punkt c så att a <c <b och g’(c)=0.
𝑓(𝑏)−𝑓(𝑎)
Men 𝑔′ (𝑐) = 𝑓 ′ (𝑐) − ℎ′ (𝑐) = 0 → 𝑓 ′ (𝑐) = ℎ′(𝑐), alltså gäller 𝑓 ′ (𝑐) = 𝑏−𝑎
Enhetscirkeln