You are on page 1of 166

Europeiska

unionens råd

UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA


Handbok om translitterering och
alternativa geografiska namnformer

53-3

UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA-Couverture.indd 3 08/10/2018 16:06


UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA-Couverture.indd 4 08/10/2018 16:06
UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA
Handbok om translitterering och
alternativa geografiska namnformer

Stefan Nordblom
(red. version XXII Gustaf Hansson)
Meddelande
Notice

Denna publikation har framställtsThis publication is produced by the General Secretariat of the Council and is intended
av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte och
for information purposes only. It does not involve the responsibility of the EU institu
-
medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna.
tions or the member states.
För mer information om Europeiska rådet och rådet, se:
www.consilium.europa.eu For further information on the European Council and the Council, see the website:
www.consilium.europa.eu
eller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten:
Rue de la Loi/Wetstraat 175 or contact the Public Information Service of the General Secretariat of the Council:
Rue de la Loi/Wetstraat 175
1048 Bruxelles/Brussel
1048 Bruxelles/Brussel
BELGIQUE/BELGIË
BELGIQUE/BELGIË
www.consilium.europa.eu/infopublic
Tel. +32 (0)2 281 56 50
Fax +32 (0)2 281 49 77
public.info@consilium.europa.eu
www.consilium.europa.eu/infopublic

Besökour
Visit vårwebsite:
webbplats:
www.consilium.europa.eu

More information on the European Union is available on the internet (www.europa.eu).

Luxembourg: Publications Office of the European Union, 2015

Print ISBN 978-92-824-5283-7 doi:10.2860/730537 QC-04-15-219-EN-C


PDF ISBN 978-92-824-5272-1 doi:10.2860/10651 QC-04-15-219-EN-N
Mer information om Europeiska unionen finns på www.europa.eu.
Luxemburg: Europeiska unionens© publikationsbyrå,
European Union, 2015
2018
Reuse is authorised provided the source is acknowledged.
Föregående tryckta upplaga: 2009
© Archives nationales (France); © Photothèque de la Ville de Luxembourg. Photo: Batty
Fischer; © Photothèque de la Ville de Luxembourg. Photo: Théo Mey
Print ISBN 978-92-824-6454-0 For anydoi:10.2860/70837 QC-01-18-698-SV-C
reuse of this material, permission must be sought directly from the copyright
PDF ISBN 978-92-824-6453-3 holder. doi:10.2860/340896 QC-01-18-698-SV-N

© Europeiska unionen, 2018 Cover page: Jerónimos Monastery in Lisbon, Portugal, on 13 December 2007, the day
Återgivning är tillåten med angivande av källan.
the Lisbon Treaty was signed there

Printed in in Luxembourg
Omslagsbild © scaliger – Fotolia.com
För användning eller återgivningPRINTED
av foton eller annat
ON ECOLOGICAL PAPERmaterial som inte omfattas av EU-upphovsrätten måste

tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

Traités_Test.indd 1-3
FÖRORD

Förord till Translitterering och alternativa geografiska namnformer,


version XX (2015)

För många utländska egennamn, i första hand personnamn och geografiska namn, finns det på
svenska väl etablerade namnformer. Om det inte finns någon sådan kan utländska egennamn dock
vålla bekymmer vid översättning till svenska. Föreliggande material är tänkt att vara till hjälp i sådana
situationer och tar upp fall av translitterering1 och transkribering2 samt exonymer3. Problemen
uppstår främst på grund av att olika språk har olika system för translitterering och transkribering
från ett visst språk och på grund av att orter kan ha olika namn på olika utländska språk. Eftersom vi
oftast översätter från engelska och franska innehåller sammanställningen även translittereringar och
exonymer på engelska och franska (samt tyska). Man kan alltså i detta material göra en sökning på
sådana namnformer och komma fram till den svenska namnformen. Om man t.ex. i en engelsk text
träffar på det geografiska namnet Constance kan man söka på det namnet här och då få reda på att
staden (i detta fall på tyska och) på svenska kallas Konstanz.
Den efterföljande sammanställningen bygger i huvudsak på de källor som redovisas i bokens
källförteckning. I de fall uppgifterna i dessa källor inte överensstämmer med varandra har det i enskilda
fall varit nödvändigt att väga, välja och sammanjämka namnförslagen, varvid rimlig symmetri har
eftersträvats.
Om man inte får svar i ovanstående källor, kan man ofta utgå från den engelska eller franska namnformen
och anpassa den till det svenska systemet. Detta görs efter bestämda principer beroende på vilket
språk som translittereringen till engelska och franska har gjorts från. Dessa principer redovisas i det
följande materialet.
Som en sista utväg kan man också – om man inte skulle få vägledning på ovanstående sätt och behöver
ha en svensk namnform omgående – göra en sökning i Google och välja den källa som bedöms
som tillförlitligast. En framkomlig väg är att utifrån sin erfarenhet pröva sig fram och söka på troliga
svenska namnformer eller göra en kontextuell sökning, t.ex. söka på ”den ryske utrikesministern” eller
”Pakistans president” och förhoppningsvis få upp namnet på köpet.
Detta dokument är resultatet av ett interinstitutionellt samarbete med representanter från de svenska
översättningsenheterna vid rådet (ministerrådet), kommissionen och Europaparlamentet samt vid
Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

1 Överföring tecken för tecken till ett annat skriftsystem (i svenskans fall från ett annat än det latinska), t.ex. Jurij Gagarin
(svenska) eller Youri Gagarine (franska, varvid dock är att märka att den franska modellen inte är en renodlad translitterering
utan en modell lätt influerad av franskans uttal) för Юрий Гагарин (ryska). Vid translitterering kan man därmed alltid med
stor säkerhet rekonstruera den ursprungliga formen.
2 Här: överföring till ett annat skriftsystem med strävan att återge originalspråkets uttal, t.ex. Gamal Abdel Nasser för ‫دبع لامج‬
‫( رصانلا‬som skulle translittererats Jamāl ‘Abd al-Nāsir).
3 Geografiska namnformer som i skrift avviker från formen på det eller de inhemska eller officiella språken på platsen och som
inte bara är en translitterering eller transkription. Exempel: Bryssel (svenska) eller Brussels (engelska) för Bruxelles (franska)
eller Brussel (nederländska).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 3


Särskilt värdefulla bidrag har lämnats av Michael Kevin (bl.a. om det kyrilliska alfabetet och Nuts 2-områden)
och Anna Maria Gull (grekiska alfabetet), båda översättare vid Ekonomiska och sociala kommitténs
och Regionkommitténs svenska översättningsenhet, samt av Gustaf Hansson (genomläsning av hela
materialet med många förslag till förbättringar), översättare vid rådets svenska översättningsenhet.
Eftersom syftet med materialet i första hand är praktiskt ombeds läsaren att överse med de förenklingar
och utelämnanden som förekommer.

Bryssel den 27 juli 2015


Stefan Nordblom
Översättare vid rådets svenska översättningsenhet
Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd

4 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Förord till denna utgåva av Utländska namn på svenska – andbok om translitterering och alternativa
geografiska namnformer, version XXII (2018)

Denna version innehåller ett antal tillägg, strykningar, ändringar och förbättringar i förhållande till
föregående offentligt publicerade version (version XX).
Vad gäller utseendet har dokumentet, med Stefan Nordbloms godkännande, fått en ny titel som
förhoppningsvis med bibehållen exakthet och korrekthet tydliggör innehållet. Dokumentet har också
anpassats till ministerrådets nya grafiska profil.
Vad gäller uppställningen har de olika avsnitten nu numrerats och en samlad innehållsförteckning
lagts till utöver de tidigare tematiska innehållsförteckningarna (per språk/skriftsystem och per land/
område), för att göra det lättare för användaren att hänvisa till de olika avsnitten. Vissa ändringar har
också gjorts för att göra dokumentet mer överskådligt och lättläst, t.ex. omdisponeringar av text och
tydligare tabeller. Dessutom står exemplen i avsnitten om Europa och Centralasien nu i bokstavsordning.
Materialet är som tidigare uppställt i en geografisk ordning som börjar med Norden och slutar med
Södra ishavet, och som innebär att man håller samman naturliga regioner som arabländerna eller
Latinamerika.
Vad gäller innehållet har bl.a. avsnitten om persiska och georgiska byggts ut betydligt, betydande
ändringar har gjorts om bl.a. somaliska och Ukraina och beteckningarna på Nuts-områden har uppdaterats.
Innehållsliga ändringar har för övrigt gjorts i ett stort antal avsnitt. Bl.a. har också flertalet angivelser av
typen ”f.d.” eller ”tidigare” i titlar efter personnamn strukits (och många specifika ministertitlar ersatts
med ”politiker”). Att ett namn kompletteras med en titel behöver alltså inte innebär att personen
fortfarande innehar ämbetet/befattningen.
I avsnittet Källor och referensmaterial har nu Wikipedia (www.wikipedia.org) lagts till, som ofta kan ge
uppslag och hjälp att finna namnformer på originalspråket, dock med den brasklappen att tillförlitligheten
kan skilja stort mellan olika språkversioner och olika artiklar (exempelvis är sannolikheten stor att ett
ukrainskt ortnamn på ukrainska Wikipedia är korrekt, medan ett somaliskt personnamn på somaliska
Wikipedia kan behöva kontrolleras även på annat håll).
Liksom tidigare versioner är detta dokument resultatet av ett interinstitutionellt EU-samarbete med
representanter från de svenska översättningsenheterna vid rådet (ministerrådet), kommissionen och
parlamentet samt vid Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Förhoppningen
är att handboken ska vara till nytta för alla som behöver använda utländska namn i svenska texter.
Särskilt värdefulla bidrag till föreliggande version har lämnats av Michael Kevin (bl.a. om georgiska
och Ukraina), översättare vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs
svenska översättningsenhet, av Stefan Nordblom (kommentarer och förslag till tillägg) samt av Cecilia
Huldt (bl.a. om persiska), Ragnvi Roomans och Sven André (båda genomläsning av delar av materialet
med förslag till förbättringar), alla tre översättare vid rådets svenska översättningsenhet.
Från och med den 1 september 2018 är Tobias Falk (tobias.falk@consilium.europa.eu) och Sven André
(sven-gunnar.andre@consilium.europa.eu) ansvariga för kommande uppdatering. De tar gärna emot
synpunkter för förbättringar och för att rätta till eventuella felaktigheter.

Bryssel den 18 juni 2018


Gustaf Hansson
Översättare vid rådets svenska översättningsenhet
Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 5


INNEHÅLL

FÖRORD ........................................................................................................................................ 3
ALFABETISK FÖRTECKNING PER SPRÅK/SKRIFTSYSTEM ............. 16
ALFABETISK FÖRTECKNING PER LAND/OMRÅDE ............................... 18

INLEDNING .............................................................................................................................. 26
1 VAD ÄR TRANSLITTERERING? ..........................................................................................................................................................26
2 VAD ÄR ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER? ..................................................................................................26
2.1 Namnbyten – allmänt .............................................................................................................................................................26
2.2 Exonymer – allmänt ..................................................................................................................................................................26
3 DIAKRITISKA TECKEN OCH TILLÄGGSTECKEN .......................................................................................................................27
4 BRUKSANVISNING ..................................................................................................................................................................................28

DEL I. TRANSLITTERERING FRÅN OLIKA SKRIFTSYSTEM ....................29


I.1 BAKGRUND.................................................................................................................................................................................................29
I.1.1 Olika skriftsystem – översikt ................................................................................................................................................30
I.2 LATINSKA ALFABETET............................................................................................................................................................................31
I.2.1 Azerbajdzjanska ..........................................................................................................................................................................32
I.2.2 Turkmeniska och uzbekiska.................................................................................................................................................32
I.2.3 Somaliska ........................................................................................................................................................................................32
I.3 KYRILLISKA ALFABETET .......................................................................................................................................................................33
I.3.1 Ryska ..................................................................................................................................................................................................33
I.3.1.1 Tablå över translittereringar.................................................................................................................................................34
I.3.1.2 Ryskans vokaler ...........................................................................................................................................................................35
I.3.1.2.1 Praktiska konsekvenser vid översättning till svenska...........................................................................................37
I.3.1.2.1.1 Från engelska till svenska ......................................................................................................................................................37
I.3.1.2.1.2 Från franska till svenska ..........................................................................................................................................................38
I.3.1.2.1.3 Från tyska till svenska ..............................................................................................................................................................38
I.3.1.3 ”Falska diftonger”........................................................................................................................................................................39
I.3.1.4 Sammanfall i final ställning ..................................................................................................................................................39
I.3.1.5 Undantag ........................................................................................................................................................................................40
I.3.1.6 Vetenskaplig translitterering ...............................................................................................................................................40
I.3.2 Serbiska/montenegrinska ....................................................................................................................................................41
I.3.3 F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk ....................................................................................................42
I.3.4 Bulgariska ........................................................................................................................................................................................43
I.3.5 Vitryska..............................................................................................................................................................................................44

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 7


I.3.6 Ukrainska..........................................................................................................................................................................................45
I.3.7 Kazakiska...........................................................................................................................................................................................48
I.3.8 Kirgiziska...........................................................................................................................................................................................48
I.3.9 Tadzjikiska........................................................................................................................................................................................49
I.3.10 Mongoliska......................................................................................................................................................................................49
I.4 GREKISKA ALFABETET (FÖR NYGREKISKA)................................................................................................................................50
I.4.1 Grekland...........................................................................................................................................................................................50
I.4.1.2 Tablå över translittereringar..................................................................................................................................................50
I.4.1.2.1 Praktiska konsekvenser vid översättning till svenska............................................................................................52
I.4.1.2.1.1 Vokaler...............................................................................................................................................................................................52
1.4.1.2.1.2 Ursprungliga diftonger............................................................................................................................................................52
I.4.1.2.1.3 Konsonanter...................................................................................................................................................................................52
I.4.1.3 Andra modeller än ovan.........................................................................................................................................................53
I.4.1.3.1 Modell med h, ks, ss, c och ph............................................................................................................................................53
I.4.1.3.2 Äldre tysk norm............................................................................................................................................................................53
I.4.1.4 Undantag.........................................................................................................................................................................................53
I.4.2 Cypern................................................................................................................................................................................................53
I.5 ARABISK SKRIFT.........................................................................................................................................................................................54
I.5.1 Arabiska.............................................................................................................................................................................................54
I.5.1.1 Tablå över translittereringar..................................................................................................................................................55
I.5.1.1.1 Tabell över arabiska diakritiska tecken...........................................................................................................................56
I.5.1.1.2 Förenklingar vid translitterering........................................................................................................................................57
I.5.1.2 Kommentarer................................................................................................................................................................................57
I.5.1.2.1 Ta marbuta och h........................................................................................................................................................................57
I.5.1.2.2 Särskilda tecken för lånord och icke arabiska namn.............................................................................................57
I.5.1.2.3 Translitterering via engelska, franska och tyska.......................................................................................................58
I.5.1.2.4 Bestämd artikel.............................................................................................................................................................................58
I.5.1.2.5 Ändelsen -iyy.................................................................................................................................................................................58
I.5.1.2.6 Namn..................................................................................................................................................................................................59
I.5.1.2.6.1 Namn i vedertagen translitterering.................................................................................................................................59
I.5.1.2.6.2 Undantag.........................................................................................................................................................................................61
I.5.2 Kurdiska (i Irak)..............................................................................................................................................................................62
I.5.3 Persiska (Iran och Afghanistan)..........................................................................................................................................62
I.5.3.1 Tablå över translittereringar..................................................................................................................................................63
I.5.3.2 Namn i vedertagen translitterering.................................................................................................................................64
I.5.3.3 Undantag.........................................................................................................................................................................................64
I.5.3.4 Persiska och arabiska................................................................................................................................................................64
I.5.3.5 Dubbelteckning...........................................................................................................................................................................65
I.5.3.6 Translitterering via engelska, franska och tyska.......................................................................................................65
I.5.3.7 Ezafe....................................................................................................................................................................................................66
I.5.4 Pashto (Afghanistan).................................................................................................................................................................66
I.5.5 Urdu (Pakistan)..............................................................................................................................................................................66

8 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.6 ANDRA SKRIFTSYSTEM.........................................................................................................................................................................67
I.6.1 Etiopisk skrift (amhariska och tigrinska)........................................................................................................................67
I.6.2 Devanagari (hindi och nepali).............................................................................................................................................67
I.6.3 Tibetansk skrift (dzongkha, tibetanska).........................................................................................................................67
I.6.4. Georgiska.........................................................................................................................................................................................67
I.6.4.1 Tablå över translittereringar..................................................................................................................................................68
I.6.4.2 Abchazien och Sydossetien.................................................................................................................................................69
I.6.5 Armeniska........................................................................................................................................................................................69
I.6.6 Hebreiska.........................................................................................................................................................................................70
I.6.7 Bengali...............................................................................................................................................................................................71
I.6.8 Kinesiska...........................................................................................................................................................................................71
I.6.9 Koreanska.........................................................................................................................................................................................72
I.6.10 Japanska...........................................................................................................................................................................................72
I.6.11 Divehi, singalesiska, tamil, burmesiska, thailändska, lao och khmer...........................................................72
I.6.12 Tifinagh..............................................................................................................................................................................................72

DEL II. ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER....................... 73


II.1 INLEDNING..................................................................................................................................................................................................73
II.2 NAMNBYTEN..............................................................................................................................................................................................73
II.2.1 Namnbyten – principer...........................................................................................................................................................73
II.2.2 Namnbyten – exempel...........................................................................................................................................................74
II.2.2.1 Ryssland............................................................................................................................................................................................74
II.2.2.2 Övriga länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen..................................................................................74
II.2.2.2.1 Armenien.........................................................................................................................................................................................74
II.2.2.2.2 Azerbajdzjan..................................................................................................................................................................................74
II.2.2.2.3 Estland...............................................................................................................................................................................................74
II.2.2.2.4 Georgien...........................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.5 Kazakstan.........................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.6 Kirgizistan.........................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.7 Lettland.............................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.8 Litauen...............................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.9 Moldavien........................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.10 Tadzjikistan......................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.11 Turkmenistan.................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.12 Ukraina...............................................................................................................................................................................................75
II.2.2.2.13 Vitryssland.......................................................................................................................................................................................76
II.2.2.3 Övriga länder.................................................................................................................................................................................76
II.3 EXONYMER..................................................................................................................................................................................................77
II.3.1 Exonymer – principer...............................................................................................................................................................77
II.3.2 Europa inkl. Turkiet, Cypern, Malta och de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen
(de nordiska länderna, de baltiska staterna, Brittiska öarna, Beneluxländerna, Central-
europa, Sydvästeuropa [de romanska länderna], Balkanländerna, östaterna i Medel-
havet, Turkiet och de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen utöver Baltikum)...........................79

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 9


II.3.2.1 De nordiska länderna (Norden – Sverige, Finland, Norge, Danmark, inkl. Färöarna, och
Island).................................................................................................................................................................................................79
II.3.2.1.1 Sverige...............................................................................................................................................................................................79
II.3.2.1.2 Finland...............................................................................................................................................................................................79
II.3.2.1.3 Norge..................................................................................................................................................................................................80
II.3.2.1.4 Danmark...........................................................................................................................................................................................81
II.3.2.1.4.1 Färöarna (fär. Føroyar, da. Færøerne, en. Faeroe/Faroe Islands, fr. Îles Féroé, ty.
Färöer)................................................................................................................................................................................................81
II.3.2.1.5 Island...................................................................................................................................................................................................81
II.3.2.2 De baltiska staterna (Baltikum – Estland, Lettland och Litauen)....................................................................81
II.3.2.2.1 Estland...............................................................................................................................................................................................81
II.3.2.2.2 Lettland.............................................................................................................................................................................................82
II.3.2.2.3 Litauen...............................................................................................................................................................................................82
II.3.2.3 Brittiska öarna (Storbritannien/Förenade kungariket och Irland).................................................................83
II.3.2.3.1 Storbritannien och Nordirland/Förenade kungariket (inkl. Isle of Man och Kanalöarna)..............83
II.3.2.3.2 Irland...................................................................................................................................................................................................83
II.3.2.4 Beneluxländerna (Nederländerna, Belgien och Luxemburg)..........................................................................84
II.3.2.4.1 Nederländerna..............................................................................................................................................................................84
II.3.2.4.2 Belgien...............................................................................................................................................................................................84
II.3.2.4.3 Luxemburg......................................................................................................................................................................................85
II.3.2.5 Centraleuropa (Tyskland, Tjeckien, Polen, Schweiz, Liechtenstein, Österrike, Slovakien,
Ungern och Slovenien)...........................................................................................................................................................85
II.3.2.5.1 Tyskland............................................................................................................................................................................................85
II.3.2.5.2 Tjeckien.............................................................................................................................................................................................86
II.3.2.5.3 Polen...................................................................................................................................................................................................87
II.3.2.5.4 Schweiz.............................................................................................................................................................................................88
II.3.2.5.5 Liechtenstein.................................................................................................................................................................................88
II.3.2.5.6 Österrike............................................................................................................................................................................................88
II.3.2.5.7 Slovakien..........................................................................................................................................................................................89
II.3.2.5.8 Ungern...............................................................................................................................................................................................89
II.3.2.5.9 Slovenien..........................................................................................................................................................................................89
II.3.2.6 Sydvästeuropa (de romanska länderna) (Frankrike, Monaco, Andorra, Iberiska
halvön, Italien, San Marino och Vatikanstaten/Heliga stolen).........................................................................90
II.3.2.6.1 Frankrike...........................................................................................................................................................................................90
II.3.2.6.2 Monaco.............................................................................................................................................................................................91
II.3.2.6.3 Andorra.............................................................................................................................................................................................91
II.3.2.6.4 Iberiska halvön (Spanien och Portugal samt Gibraltar).......................................................................................91
II.3.2.6.4.1 Spanien.............................................................................................................................................................................................91
II.3.2.6.4.2 Portugal.............................................................................................................................................................................................92
II.3.2.6.5 Italien..................................................................................................................................................................................................92
II.3.2.6.6 San Marino......................................................................................................................................................................................94
II.3.2.6.7 Vatikanstaten/Heliga stolen ................................................................................................................................................94
II.3.2.7 Balkanländerna (Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien,
Kosovo, Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Bulgarien och Grekland)..................94

10 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.7.1 Rumänien........................................................................................................................................................................................94
II.3.2.7.2 Kroatien............................................................................................................................................................................................95
II.3.2.7.3 Bosnien och Hercegovina....................................................................................................................................................95
II.3.2.7.4 Montenegro..................................................................................................................................................................................95
II.3.2.7.5 Serbien..............................................................................................................................................................................................96
II.3.2.7.6 Kosovo..............................................................................................................................................................................................96
II.3.2.7.7 Albanien..........................................................................................................................................................................................96
II.3.2.7.8 F.d. jugoslaviska republiken Makedonien...................................................................................................................97
II.3.2.7.9 Bulgarien.........................................................................................................................................................................................97
II.3.2.7.10 Grekland..........................................................................................................................................................................................97
II.3.2.8 Östaterna i Medelhavet (Malta och Cypern)..........................................................................................................100
II.3.2.8.1 Malta...............................................................................................................................................................................................100
II.3.2.8.2 Cypern...........................................................................................................................................................................................100
II.3.2.9 Turkiet............................................................................................................................................................................................101
II.3.2.10 De stater som uppstått ur före detta Sovjetunionen utöver Baltikum (Ryssland,
Vitryssland, Ukraina, Moldavien samt staterna i områdena Sydkaukasien och
Centralasien)..............................................................................................................................................................................101
II.3.2.10.1 Ryssland (Ryska federationen)........................................................................................................................................101
II.3.2.10.2 Vitryssland...................................................................................................................................................................................104
II.3.2.10.3 Ukraina (inkl. Krim).................................................................................................................................................................105
II.3.2.10.4 Moldavien....................................................................................................................................................................................106
II.3.2.10.5 Sydkaukasien (Georgien, Armenien och Azerbajdzjan)..................................................................................106
II.3.2.10.5.1 Georgien................................................................................................................................................................................106
II.3.2.10.5.2 Armenien...............................................................................................................................................................................106
II.3.2.10.5.3 Azerbajdzjan........................................................................................................................................................................107
II.3.2.10.6 Centralasien (Kazakstan, Kirgizistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan)..........................107
II.3.2.10.6.1 Kazakstan...............................................................................................................................................................................107
II.3.2.10.6.2 Kirgizistan...............................................................................................................................................................................108
II.3.2.10.6.3 Turkmenistan.......................................................................................................................................................................108
II.3.2.10.6.4 Uzbekistan............................................................................................................................................................................108
II.3.2.10.6.5 Tadzjikistan............................................................................................................................................................................109
II.3.3 Arabländerna samt Israel (Nordafrika, Mellanöstern, Irak, Gulfstaterna och Jemen)....................109
II.3.3.1 Nordafrika (Marocko, Västsahara, Algeriet, Tunisien, Mauretanien, Libyen, Egypten och
Sudan)............................................................................................................................................................................................110
II.3.3.1.1 Marocko (exkl. Västsahara).................................................................................................................................................110
II.3.3.1.2 Västsahara....................................................................................................................................................................................110
II.3.3.1.3 Algeriet..........................................................................................................................................................................................110
II.3.3.1.4 Tunisien.........................................................................................................................................................................................111
II.3.3.1.5 Mauretanien...............................................................................................................................................................................111
II.3.3.1.6 Libyen.............................................................................................................................................................................................111
II.3.3.1.7 Egypten.........................................................................................................................................................................................112
II.3.3.1.8 Sudan.............................................................................................................................................................................................112
II.3.3.2 Mellanöstern (Syrien, Libanon, Israel och de palestinska territorierna, Jordanien)........................113
II.3.3.2.1 Syrien..............................................................................................................................................................................................113

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 11


II.3.3.2.2 Libanon..........................................................................................................................................................................................114
II.3.3.2.3 Israel och de palestinska territorierna.........................................................................................................................114
II.3.3.2.3.1 Israel.................................................................................................................................................................................................114
II.3.3.2.3.2 De palestinska territorierna (Palestina).......................................................................................................................115
II.3.3.2.4 Jordanien......................................................................................................................................................................................115
II.3.3.3 Irak.....................................................................................................................................................................................................115
II.3.3.4 Gulfstaterna (Kuwait, Bahrain, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman).........116
II.3.3.4.1 Kuwait.............................................................................................................................................................................................116
II.3.3.4.2 Bahrain............................................................................................................................................................................................116
II.3.3.4.3 Saudiarabien...............................................................................................................................................................................116
II.3.3.4.4 Qatar................................................................................................................................................................................................117
II.3.3.4.5 Förenade Arabemiraten.......................................................................................................................................................117
II.3.3.4.6 Oman...............................................................................................................................................................................................117
II.3.3.5 Jemen..............................................................................................................................................................................................118
II.3.4 Asien utom Turkiet, Cypern, de stater som uppstått ur före detta Sovjetunionen,
arabländerna och Israel (Iran, Afghanistan, den indiska subkontinenten, Ostasien, Bortre
Indien och den ostindiska övärlden)...........................................................................................................................118
II.3.4.1 Iran....................................................................................................................................................................................................118
II.3.4.2 Afghanistan..................................................................................................................................................................................119
II.3.4.3 Den indiska subkontinenten (Pakistan, Indien, Nepal, Bhutan, Maldiverna, Sri Lanka
och Bangladesh).......................................................................................................................................................................119
II.3.4.3.1 Pakistan..........................................................................................................................................................................................119
II.3.4.3.2 Indien (Republiken Indien)................................................................................................................................................120
II.3.4.3.3 Nepal och Bhutan....................................................................................................................................................................121
II.3.4.3.4 Maldiverna....................................................................................................................................................................................121
II.3.4.3.5 Sri Lanka.........................................................................................................................................................................................121
II.3.4.3.6 Bangladesh..................................................................................................................................................................................121
II.3.4.4 Ostasien (Mongoliet, Kina, Taiwan, Nordkorea, Sydkorea och Japan).....................................................122
II.3.4.4.1 Mongoliet.....................................................................................................................................................................................122
II.3.4.4.2 Kina (Folkrepubliken Kina, inkl. Hongkong och Macao samt de autonoma områdena)............122
II.3.4.4.3 Taiwan.............................................................................................................................................................................................123
II.3.4.4.4 Nordkorea (Demokratiska Folkrepubliken Korea)................................................................................................123
II.3.4.4.5 Sydkorea (Republiken Korea)............................................................................................................................................124
II.3.4.4.6 Japan................................................................................................................................................................................................124
II.3.4.5 Bortre Indien (Myanmar/Burma, Thailand och Indokina)...............................................................................124
II.3.4.5.1 Myanmar/Burma......................................................................................................................................................................124
II.3.4.5.2 Thailand.........................................................................................................................................................................................125
II.3.4.5.3 Indokina (Laos, Kambodja och Vietnam)...................................................................................................................125
II.3.4.5.3.1 Laos...........................................................................................................................................................................................125
II.3.4.5.3.2 Kambodja..............................................................................................................................................................................125
II.3.4.5.3.3 Vietnam...................................................................................................................................................................................125
II.3.4.6 Den ostindiska övärlden (Malaysia, Brunei, Singapore, Indonesien, Östtimor och
Filippinerna).................................................................................................................................................................................126
II.3.4.6.1 Malaysia..........................................................................................................................................................................................126

12 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.4.6.2 Brunei..............................................................................................................................................................................................126
II.3.4.6.3 Singapore......................................................................................................................................................................................126
II.3.4.6.4 Indonesien...................................................................................................................................................................................127
II.3.4.6.5 Östtimor.........................................................................................................................................................................................127
II.3.4.6.6 Filippinerna..................................................................................................................................................................................128
II.3.5 Afrika utom arabländerna (Kap Verde, Sahel, Afrikas horn, Guineakusten, Centralafrika,
området kring de afrikanska stora sjöarna, Södra Afrika och de afrikanska östaterna i
Indiska oceanen)......................................................................................................................................................................128
II.3.5.1 Kap Verde......................................................................................................................................................................................128
II.3.5.2 Sahel (Senegal, Gambia, Mali, Burkina Faso, Niger och Tchad)....................................................................129
II.3.5.2.1 Senegal...........................................................................................................................................................................................129
II.3.5.2.2 Gambia...........................................................................................................................................................................................129
II.3.5.2.3 Mali...................................................................................................................................................................................................129
II.3.5.2.4 Burkina Faso................................................................................................................................................................................129
II.3.5.2.5 Niger................................................................................................................................................................................................129
II.3.5.2.6 Tchad...............................................................................................................................................................................................129
II.3.5.3 Afrikas horn (Eritrea, Etiopien, Djibouti och Somalia)........................................................................................130
II.3.5.3.1 Eritrea...............................................................................................................................................................................................130
II.3.5.3.2 Etiopien..........................................................................................................................................................................................130
II.3.5.3.3 Djibouti...........................................................................................................................................................................................130
II.3.5.3.4 Somalia...........................................................................................................................................................................................131
II.3.5.4 Guineakusten (Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana,
Togo, Benin, Nigeria, Ekvatorialguinea samt São Tomé och Príncipe)....................................................131
II.3.5.4.1 Guinea-Bissau.............................................................................................................................................................................131
II.3.5.4.2 Guinea.............................................................................................................................................................................................131
II.3.5.4.3 Sierra Leone och Liberia......................................................................................................................................................131
II.3.5.4.4 Elfenbenskusten.......................................................................................................................................................................132
II.3.5.4.5 Ghana..............................................................................................................................................................................................132
II.3.5.4.6 Togo och Benin.........................................................................................................................................................................132
II.3.5.4.7 Nigeria.............................................................................................................................................................................................132
II.3.5.4.8 Ekvatorialguinea.......................................................................................................................................................................132
II.3.5.4.9 São Tomé och Príncipe.........................................................................................................................................................132
II.3.5.5 Centralafrika (Kamerun, Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Gabon,
Republiken Kongo och Demokratiska republiken Kongo)............................................................................133
II.3.5.5.1 Kamerun........................................................................................................................................................................................133
II.3.5.5.2 Centralafrikanska republiken............................................................................................................................................133
II.3.5.5.3 Sydsudan.......................................................................................................................................................................................133
II.3.5.5.4 Gabon.............................................................................................................................................................................................133
II.3.5.5.5 Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville)......................................................................................................................133
II.3.5.5.6 Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa)..........................................................................................133
II.3.5.6 Områdena kring de afrikanska stora sjöarna (Rwanda, Burundi, Kenya, Uganda och
Tanzania)........................................................................................................................................................................................134
II.3.5.6.1 Rwanda och Burundi.............................................................................................................................................................134
II.3.5.6.2 Kenya, Uganda och Tanzania............................................................................................................................................134

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 13


II.3.5.7 Södra Afrika (Angola, Zambia, Moçambique, Zimbabwe, Malawi, Botswana, Lesotho,
Swaziland, Namibia och Sydafrika)...............................................................................................................................135
II.3.5.7.1 Angola.............................................................................................................................................................................................135
II.3.5.7.2 Zambia............................................................................................................................................................................................135
II.3.5.7.3 Moçambique..............................................................................................................................................................................135
II.3.5.7.4 Zimbabwe....................................................................................................................................................................................135
II.3.5.7.5 Malawi, Botswana, Lesotho och Swaziland.............................................................................................................135
II.3.5.7.6 Namibia..........................................................................................................................................................................................135
II.3.5.7.7 Sydafrika.........................................................................................................................................................................................136
II.3.5.8 De afrikanska östaterna i Indiska oceanen (Seychellerna, Komorerna, Madagaskar och
Mauritius)......................................................................................................................................................................................136
II.3.5.8.1 Seychellerna................................................................................................................................................................................136
II.3.5.8.2 Komorerna...................................................................................................................................................................................136
II.3.5.8.3 Madagaskar.................................................................................................................................................................................136
II.3.5.8.4 Mauritius........................................................................................................................................................................................137
II.3.6 Nordamerika (Angloamerika, Västindien, Mexiko och Centralamerika).................................................137
II.3.6.1 Angloamerika (Kanada och Förenta staterna [samt Grönland]).................................................................137
II.3.6.1.1 Grönland (grö. Kalaallit Nunaat, da. Grønland, en. Greenland, fr. Groenland)....................................137
II.3.6.1.2 Kanada............................................................................................................................................................................................137
II.3.6.1.3 Förenta staterna........................................................................................................................................................................138
II.3.6.2 Västindien (Bahamas, Kuba, Dominikanska republiken, Haiti, Jamaica och de
självständiga staterna i Små Antillerna).....................................................................................................................139
II.3.6.2.1 Bahamas........................................................................................................................................................................................140
II.3.6.2.2 Kuba.................................................................................................................................................................................................140
II.3.6.2.3 Dominikanska republiken...................................................................................................................................................140
II.3.6.2.4 Haiti...................................................................................................................................................................................................140
II.3.6.2.5 Jamaica...........................................................................................................................................................................................140
II.3.6.2.6 De självständiga staterna i Små Antillerna (Antigua och Barbuda, Saint Kitts och Nevis,
Dominica, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Grenada, Barbados samt
Trinidad och Tobago).............................................................................................................................................................140
II.3.6.3 Mexiko och Centralamerika (Mexiko, Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador,
Nicaragua, Costa Rica och Panama).............................................................................................................................141
II.3.6.3.1 Mexiko.............................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.2 Belize................................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.3 Guatemala....................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.4 Honduras.......................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.5 El Salvador....................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.6 Nicaragua......................................................................................................................................................................................141
II.3.6.3.7 Costa Rica......................................................................................................................................................................................142
II.3.6.3.8 Panama...........................................................................................................................................................................................142
II.3.7 Sydamerika (Guyana, Surinam, Brasilien och spansktalande Sydamerika)...........................................142
II.3.7.1 Guyana............................................................................................................................................................................................142
II.3.7.2 Surinam..........................................................................................................................................................................................142
II.3.7.3 Brasilien..........................................................................................................................................................................................142

14 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.7.4 Spansktalande Sydamerika (Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Uruguay,
Paraguay, Argentina och Chile).......................................................................................................................................143
II.3.7.4.1 Venezuela......................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.2 Colombia.......................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.3 Ecuador..........................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.4 Peru...................................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.5 Bolivia..............................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.6 Uruguay.........................................................................................................................................................................................143
II.3.7.4.7 Paraguay........................................................................................................................................................................................144
II.3.7.4.8 Argentina......................................................................................................................................................................................144
II.3.7.4.9 Chile.................................................................................................................................................................................................144
II.3.8 Australien (världsdelen) (Papua Nya Guinea, Australien [staten], Nya Zeeland och
Oceanien)......................................................................................................................................................................................144
II.3.8.1 Papua Nya Guinea...................................................................................................................................................................144
II.3.8.2 Australien (Samväldet Australien)..................................................................................................................................145
II.3.8.3 Nya Zeeland................................................................................................................................................................................145
II.3.8.4 Oceanien (Mikronesien, Melanesien och Polynesien)......................................................................................145
II.3.8.4.1 Mikronesien (Mikronesiska federationen, Palau, Marshallöarna, Nauru, Kiribati och
Tuvalu).............................................................................................................................................................................................146
II.3.8.4.1.1 Mikronesiska federationen..........................................................................................................................................146
II.3.8.4.1.2 Palau, Marshallöarna, Nauru, Kiribati och Tuvalu...........................................................................................146
II.3.8.4.2 Melanesien (Salomonöarna, Vanuatu och Fiji).......................................................................................................146
II.3.8.4.2.1 Salomonöarna....................................................................................................................................................................146
II.3.8.4.2.2 Vanuatu...................................................................................................................................................................................146
II.3.8.4.2.3 Fiji................................................................................................................................................................................................147
II.3.8.4.3 Polynesien (Samoa och Tonga).......................................................................................................................................147
II.3.8.4.3.1 Samoa och Tonga.............................................................................................................................................................147
II.3.9 Indiska oceanen och Södra ishavet..............................................................................................................................147

FÖRKORTNINGAR (olika språk)...............................................................................................................148


KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL................................................................................................157
BILAGA:
ÖVNINGAR I TRANSLITTERERING
AV RYSKA NAMN..................................................................................................................................................................158
FACIT TILL ÖVNINGARNA...................................................................................................................................162

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 15


ALFABETISK FÖRTECKNING PER
SPRÅK/SKRIFTSYSTEM

Amhariska........................................................................................................................................................................30, 31, 67, 130, 148


Arabiska.........................................................26, 27, 30, 31, 33, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 64, 65, 66, 70, 72, 109,
110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 128, 129, 130, 131, 136, 145, 148
Arabisk skrift.........27, 30, 31, 32, 54, 62, 66, 72, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 123, 131
Armeniska..............................................................................................................................................27, 31, 69, 70, 74, 106, 107, 148
Azerbajdzjanska............................................................................................................................27, 31, 32, 106, 107, 115, 118, 148
Bengali............................................................................................................................................................................. 31, 71, 120, 121, 148
Bulgariska............................................................................................................................................................30, 33, 42, 43, 44, 97, 149
Burmesiska...............................................................................................................................................................................31, 72, 124, 149
Devanagari................................................................................................................................................................... 31, 67, 119, 120, 128
Divehi.....................................................................................................................................................................................................31, 72, 121
Dzongkha...................................................................................................................................................................................................... 31, 67
Etiopisk skrift........................................................................................................................................................................................ 27, 31, 67
F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk .......................................................................27, 30, 41, 42, 43, 97, 152
Georgiska............................................................................................................................................. 5, 27, 31, 67, 68, 69, 74, 106, 150
Grekiska.............................................................................................. 4, 26, 30, 31, 42, 50, 51, 52, 53, 61, 96, 97, 100, 115, 150
Hebreiska..................................................................................................................................................................27, 31, 70, 71, 114, 150
Hindi............................................................................................................................................................31, 67, 119, 120, 142, 147, 150
Japanska...............................................................................................................................................................31, 72, 103, 124, 146, 150
Kazakiska......................................................................................................................................27, 30, 31, 48, 75, 107, 108, 122, 151
Khmer.........................................................................................................................................................................................31, 72, 125, 151
Kinesiska...............................................................................................................27, 30, 31, 71, 122, 123, 125, 126, 127, 145, 151
Kirgiziska............................................................................................................................................................................30, 31, 48, 108, 151
Komoriska...........................................................................................................................................................30, 31, 109, 128, 136, 151
Koreanska.............................................................................................................................................................. 26, 31, 72, 123, 124, 151
Kurdiska.................................................................................................................................. 31, 62, 64, 100, 106, 113, 115, 118, 151
Kyrilliska alfabetet............................27, 29, 30, 33, 40, 41, 42, 46, 50, 74, 95, 96, 101, 104, 105, 107, 108, 109, 122
Lao........................................................................................................................................................................................31, 59, 72, 125, 151
Mongoliska..............................................................................................................................................................................30, 49, 122, 152
Montenegrinska..............................................................................................................................................27, 30, 41, 42, 95, 96, 152
Nepali.....................................................................................................................................................................................................31, 67, 121
Pashto.................................................................................................................................................................................31, 62, 66, 119, 153
Persiska.......................................................................................................... 27, 30, 31, 54, 60, 62, 64, 65, 66, 109, 118, 119, 153
Ryska..............................................................3, 26, 27, 29, 30, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48,
49, 69, 74, 75, 76, 81, 82, 83, 101, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109,153, 158
Serbiska......................................................................................................................................................... 27, 30, 41, 42, 43, 95, 96, 153
Singalesiska.............................................................................................................................................................................31, 72, 121, 154
Somaliska..................................................................................................................................30, 32, 33, 73, 109, 130, 131, 134, 154

16 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Tadzjikiska...................................................................................................................................................... 30, 31, 49, 62, 109, 119, 154
Tamil.......................................................................................................................................................................31, 72, 120, 121, 126, 154
Thailändska...............................................................................................................................................................................31 72, 125, 154
Tibetansk skrift.................................................................................................................................................................................31, 67, 121
Tibetanska................................................................................................................................................................................31, 67, 122, 123
Tifinagh...................................................................................................................................................................................................................72
Tigrinska................................................................................................................................................................. 30, 31, 67, 109, 130, 154
Turkmeniska............................................................................................................................................................................31, 32, 108, 155
Uiguriska................................................................................................................................................................................31, 122, 123, 155
Ukrainska........................................................................................................ 27, 30, 33, 44, 45, 46, 47, 75, 76, 86, 105, 106, 155
Urdu.................................................................................................................................................................. 31, 60, 64, 66, 119, 120, 155
Uzbekiska..................................................................................................................................................31, 32, 107, 108, 109, 119, 155
Vitryska............................................................................................................................................................ 30, 33, 45, 46, 104, 105, 155

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 17


ALFABETISK FÖRTECKNING PER LAND/OMRÅDE

Samtliga självständiga stater samt vissa regioner och icke självstyrande områden, vilka i flertalet fall ingår
med egen rubrik.

Afghanistan........................................................................................................................... 30, 31, 59, 62, 64, 65, 66, 109, 118, 119
Afrika utom arabländerna.........................................................................................................................................................................128
Afrikas horn.............................................................................................................................................................................................128, 130
Albanien..................................................................................................................................................................................42, 94, 96, 97, 99
Algeriet................................................................................................................................................................31, 57, 61, 72, 76, 109, 110
Amerikanska Jungfruöarna......................................................................................................................................................................139
Amerikanska Samoa..........................................................................................................................................................................147, 146
Andorra............................................................................................................................................................................................................90, 91
Angloamerika...................................................................................................................................................................................................137
Angola...........................................................................................................................................................................................................76, 135
Anguilla.................................................................................................................................................................................................................139
Antigua och Barbuda...................................................................................................................................................................................140
Arabländerna..................................................................................................................................................................29, 31, 71, 109, 118
Argentina....................................................................................................................................................................................... 142, 143, 144
Armenien................................................................................................................................................................69, 70, 74, 106, 107, 118
Aruba......................................................................................................................................................................................................................139
Asien.......................................................................................................................................................................................................................118
Australien (världsdel)............................................................................................................................................................................30, 144
Australien (stat)...........................................................................................................................................................27, 77, 145, 146, 148
Azerbajdzjan.........................................................................................................................................................31, 32, 74, 106, 107, 118
Bahamas....................................................................................................................................................................................................139, 140
Bahrain..........................................................................................................................................................................................................59, 116
Balkanländerna...........................................................................................................................................................................................79, 94
Baltikum...................................................................................................................................................................................................................81
Bangladesh.............................................................................................................................................................................. 31, 71, 119, 121
Barbados..............................................................................................................................................................................................................140
Belgien.............................................................................................................................................................................................................84, 90
Belize......................................................................................................................................................................................................................141
Beneluxländerna................................................................................................................................................................................79, 84, 90
Benin...........................................................................................................................................................................................................131, 132
Bermuda....................................................................................................................................................................................................137, 139
Bhutan................................................................................................................................................................................................ 31, 119, 121
Bolivia.....................................................................................................................................................................................................................143
Bonaire..................................................................................................................................................................................................................139
Bortre Indien...........................................................................................................................................................................................118, 124

18 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Bosnien och Hercegovina....................................................................................................................................................................94, 95
Botswana.............................................................................................................................................................................................................135
Bouvetön.............................................................................................................................................................................................78, 80, 147
Brasilien.................................................................................................................................................................................................................142
Brittiska antarktiska territoriet.................................................................................................................................................................147
Brittiska Jungfruöarna..................................................................................................................................................................................139
Brittiska territoriet i Indiska oceanen..................................................................................................................................................147
Brittiska öarna..............................................................................................................................................................................................79, 83
Brunei.................................................................................................................................................................................................. 30, 122, 126
Bulgarien................................................................................................................................................................. 27, 42, 43, 44, 76, 94, 94
Burkina Faso.......................................................................................................................................................................................................129
Burma....................................................................................................................................................................................................................124
Burundi.................................................................................................................................................................................................................134
Caymanöarna....................................................................................................................................................................................................139
Centralafrika............................................................................................................................................................................................128, 133
Centralafrikanska republiken...................................................................................................................................................................133
Centralamerika........................................................................................................................................................................... 137, 141, 142
Centralasien............................................................................................................................................................................................101, 107
Centraleuropa..............................................................................................................................................................................................79, 85
Chile.................................................................................................................................................................................................. 143, 144, 145
Colombia.............................................................................................................................................................................................................143
Cooköarna................................................................................................................................................................................................145, 146
Costa Rica.................................................................................................................................................................................................141, 142
Curaçao.................................................................................................................................................................................................................139
Cypern................................................................................................................................................................ 30, 53, 54 ,74, 79, 100, 118
Danmark........................................................................................................................................................................................................ 79, 81
Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa)...........................................................................77, 78, 133, 134, 135
Djibouti......................................................................................................................................................................................................109, 130
Dominica.............................................................................................................................................................................................................140
Dominikanska republiken................................................................................................................................................... 139, 140, 142
Ecuador.................................................................................................................................................................................................................143
Egypten...........................................................................................................................................................55, 58, 59, 61, 109, 110, 112
Ekvatorialguinea................................................................................................................................................................... 76, 77, 131, 132
El Salvador...........................................................................................................................................................................................................141
Elfenbenskusten...................................................................................................................................................................................131, 132
Eritrea.......................................................................................................................................................................................... 31, 67, 109, 130
Estland........................................................................................................................................................................... 27, 29, 74, 81, 82, 103
Etiopien...................................................................................................................................................................................... 31, 67, 130, 134
Europa......................................................................................................................................................................................................30, 32, 79
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien....................................................................27, 30, 41, 42, 43, 76, 94, 97, 98, 99
Falklandsöarna.................................................................................................................................................................................................142
Fiji..................................................................................................................................................................................................................146, 147

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 19


Filippinerna....................................................................................................................................................................29, 30, 122, 126, 128
Finland........................................................................................................................................................................................ 79, 80, 103, 157
Frankrike...............................................................................................................................................................................................86, 90, 139
Franska Guyana........................................................................................................................................................................................90, 142
Franska Polynesien.............................................................................................................................................................................145, 146
Franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis................................................................................................147
Färöarna...........................................................................................................................................................................................................79, 81
Förenade Arabemiraten.......................................................................................................................................................... 59, 116, 117
Förenade kungariket.......................................................................................................................................................................................83
Förenta staterna........................................................................................................................................... 78, 137, 138, 139, 142, 145
Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien..........................................................................................139, 145
Gabon....................................................................................................................................................................................................................133
Gambia..........................................................................................................................................................................................................76, 129
Georgien.............................................................................................................................................................................. 26, 69, 74, 75, 106
Ghana..........................................................................................................................................................................................................131, 132
Gibraltar...................................................................................................................................................................................................................91
Grekland................................................................................................................................30, 50, 53, 54, 77, 78, 94, 96, 97, 98, 100
Grenada................................................................................................................................................................................................................140
Grönland......................................................................................................................................................................................................79, 137
Guadeloupe...............................................................................................................................................................................................90, 139
Guam...........................................................................................................................................................................................................145, 146
Guatemala...........................................................................................................................................................................................................141
Guinea........................................................................................................................................................................................................128, 131
Guinea-Bissau...................................................................................................................................................................................................134
Guineakusten.........................................................................................................................................................................................128, 131
Gulfstaterna..................................................................................................................................................................................... 55, 109, 116
Guyana..................................................................................................................................................................................................................142
Haiti..............................................................................................................................................................................................................139, 140
Heardön och McDonaldöarna...............................................................................................................................................................147
Heliga stolen.................................................................................................................................................................................................90, 94
Honduras.............................................................................................................................................................................................................141
Hongkong...................................................................................................................................................................................................71, 122
Iberiska halvön............................................................................................................................................................................................90, 91
Îles Éparses..........................................................................................................................................................................................................128
Indien...........................................................................................................................30, 31, 66, 67, 74, 76, 118, 119, 120, 121, 123
Indiska oceanen..............................................................................................................................................................128, 136, 145, 147
Indiska subkontinenten...................................................................................................................................................................118, 119
Indokina....................................................................................................................................................................................................124, 125
Indonesien....................................................................................................................................................................................... 76, 126, 127
Inre Mongoliet.......................................................................................................................................................................................122, 123
Irak........................................................................................................................... 31, 55, 56, 57, 59, 60, 61, 62, 109, 115, 116, 118
Iran..........................................................................................................................................................31, 59 62, 64, 65, 66, 76, 118, 119

20 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Irland.........................................................................................................................................................................................................................83
Island.................................................................................................................................................................................................................79, 81
Isle of Man..............................................................................................................................................................................................................83
Israel........................................................................................................................................................ 31, 58, 70, 71, 109, 114, 115, 118
Italien................................................................................................................................................................................................................90, 92
Jamaica......................................................................................................................................................................................................139, 140
Japan..............................................................................................................................................................................72, 103, 122, 123, 124
Jemen..................................................................................................................................................................................55, 57, 59, 109, 118
Jordanien...........................................................................................................................................................................27, 59, 61, 113, 115
Kambodja............................................................................................................................................................................................31, 72, 125
Kamerun......................................................................................................................................................................................... 129, 132, 133
Kanada..........................................................................................................................................................................................................76, 137
Kanalöarna.............................................................................................................................................................................................................83
Kap Verde..................................................................................................................................................................................................128, 129
Karibiska Nederländerna............................................................................................................................................................................139
Kazakstan........................................................................................................................................................30, 48, 74, 75, 107, 108, 109
Kenya...........................................................................................................................................................................................................130, 134
Kina (Folkrepubliken Kina)..............................................................................27, 30, 31, 67, 71, 72, 122, 123, 124, 125, 126
Kirgizistan..........................................................................................................................................................................48, 74, 75, 107, 108
Kiribati.............................................................................................................................................................................................................77 146
Komorerna............................................................................................................................................................................... 31, 77, 109, 136
Kongo (Demokratiska republiken Kongo, Kongo-Kinshasa)..........................................................77, 78, 133, 134, 135
Kongo (Republiken Kongo, Kongo-Brazzaville)...........................................................................................................................133
Kosovo..............................................................................................................................................................................................41, 76, 94, 96
Kroatien...................................................................................................................................................................................................94, 95, 96
Kuba...................................................................................................................................................................................29, 77, 139, 140, 142
Kuwait............................................................................................................................................................................................................59, 116
Laos.........................................................................................................................................................................................................................125
Lesotho.................................................................................................................................................................................................................135
Lettland....................................................................................................................................................................................29, 74, 75, 81, 82
Libanon....................................................................................................................................................57, 58, 60, 61, 62, 109, 113, 114
Liberia....................................................................................................................................................................................................................131
Libyen.......................................................................................................................................................................56, 57, 61, 109, 110, 111
Liechtenstein................................................................................................................................................................................................85, 88
Litauen.....................................................................................................................................................................................29, 75, 81, 82, 83
Luxemburg.......................................................................................................................................................................................... 84, 85, 90
Macao.......................................................................................................................................................................................................... 71, 122
Madagaskar.............................................................................................................................................................................................. 30, 136
Malawi................................................................................................................................................................................................................. 135
Malaysia.................................................................................................................................................................................30, 122, 125, 126
Maldiverna......................................................................................................................................................................................30, 119, 121
Mali......................................................................................................................................................................................................................... 129

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 21


Malta............................................................................................................................................................................................................. 79, 100
Marocko....................................................................................................................................................................31, 59, 61, 72, 109, 110
Marshallöarna................................................................................................................................................................................................. 146
Martinique................................................................................................................................................................................................ 90, 139
Mauretanien...............................................................................................................................................................................109, 110, 111
Mauritius.......................................................................................................................................................................................128, 136, 137
Mayotte.............................................................................................................................................................................................90, 128, 136
Melanesien.............................................................................................................................................................................................145, 146
Mellanöstern..........................................................................................................................................................................................109, 113
Mexiko............................................................................................................................................................................................137, 141, 142
Mikronesien...........................................................................................................................................................................................145, 146
Mikronesiska federationen............................................................................................................................................................. 77, 146
Moçambique.................................................................................................................................................................................76, 134, 135
Moldavien....................................................................................................................................... 29, 30, 37, 74, 75, 90, 94, 101, 106
Monaco.......................................................................................................................................................................................................... 90, 91
Mongoliet.......................................................................................................................................................................................... 49, 78, 122
Montenegro................................................................................................................................................................................ 41, 76, 94, 95
Montserrat........................................................................................................................................................................................................ 139
Myanmar............................................................................................................................................................................................................ 124
Namibia.............................................................................................................................................................................................................. 135
Nauru................................................................................................................................................................................................................... 146
Nederländerna....................................................................................................................................................................................... 84, 139
Nepal...................................................................................................................................................................................................67, 119 121
Nicaragua.......................................................................................................................................................................................................... 141
Niger................................................................................................................................................................................................129, 132, 133
Nigeria................................................................................................................................................................................. 129, 131, 132, 133
Niue.............................................................................................................................................................................................................145, 146
Nordafrika........................................................................................................................................................................................62, 109, 110
Nordamerika.................................................................................................................................................................................................... 137
Norden...................................................................................................................................................................................................................79
Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea)...........................................................................................31, 72, 122, 123
Nordmarianerna..................................................................................................................................................................................145, 146
Norge...................................................................................................................................................................................................... 79, 80, 81
Nya Kaledonien...................................................................................................................................................................................145, 146
Nya Zeeland...........................................................................................................................................................................77, 78, 144, 145
Oceanien..............................................................................................................................................................................30, 139, 144, 145
Oman.........................................................................................................................................................................................57, 59, 116, 117
Ostasien....................................................................................................................................................................................................118, 122
Ostindiska övärlden..........................................................................................................................................................................118, 126
Pakistan.............................................................................................................................................................................31, 66, 76, 119, 120
Palau..................................................................................................................................................................................................................... 146
Palestinska territorierna (Palestina).................................................................................................... 58, 71, 109, 113, 114, 115

22 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Panama.............................................................................................................................................................................................27, 141, 142
Papua Nya Guinea..............................................................................................................................................................................144, 146
Paraguay...........................................................................................................................................................................................76, 143, 144
Peru ....................................................................................................................................................................................................................... 143
Pitcairn................................................................................................................................................................................................................. 145
Polen..............................................................................................................................................................................................77, 85, 87, 105
Polynesien...............................................................................................................................................................................................145, 147
Portugal......................................................................................................................................................................................................... 91, 92
Puerto Rico.............................................................................................................................................................................................139, 142
Qatar...................................................................................................................................................................................................59, 116, 117
Réunion...................................................................................................................................................................................................... 90, 128
Rumänien...........................................................................................................................................................................90, 94, 96, 97, 105
Rwanda....................................................................................................................................................................................................... 78, 134
Ryssland (Ryska federationen).................................................................... 27, 29, 33, 40, 74, 79, 101, 103, 104, 105, 107
Saba...................................................................................................................................................................................................................... 139
Sahel...........................................................................................................................................................................................................128, 129
Saint-Barthélemy.......................................................................................................................................................................................... 139
Saint Kitts och Nevis................................................................................................................................................................................... 140
Saint Lucia......................................................................................................................................................................................................... 140
Saint-Martin..................................................................................................................................................................................................... 139
Saint-Pierre-et-Miquelon......................................................................................................................................................................... 137
Saint Vincent och Grenadinerna......................................................................................................................................................... 140
Sankt Helena.................................................................................................................................................................................................... 128
Salomonöarna................................................................................................................................................................................................ 146
Samoa (förr Västsamoa)............................................................................................................................................................................ 147
San Marino................................................................................................................................................................................................... 90, 94
São Tomé och Príncipe....................................................................................................................................................................130, 132
Saudiarabien............................................................................................................................................................................................ 59, 116
Schweiz.................................................................................................................................................................................................. 85, 89, 89
Senegal............................................................................................................................................................................................................... 129
Serbien........................................................................................................................................................................................... 41, 94, 95, 96
Seychellerna.................................................................................................................................................................................................... 136
Sierra Leone..................................................................................................................................................................................................... 131
Singapore.......................................................................................................................................................................................... 31, 72, 126
Sint Eustatius................................................................................................................................................................................................... 139
Sint-Maarten................................................................................................................................................................................................. 1439
Slovakien....................................................................................................................................................................................................... 85, 89
Slovenien........................................................................................................................................................................................................ 85, 89
Somalia.................................................................................................................................................................... 32, 33, 73, 109, 130, 131
Spanien............................................................................................................................................................................................ 26, 44, 76, 91
Sri Lanka.....................................................................................................................................................................................31, 72, 119, 121
Storbritannien och Nordirland..................................................................................................................................................................83

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 23


Sudan......................................................................................................................................................................55, 78, 109, 110, 112, 113
Surinam................................................................................................................................................................................................................ 142
Sverige.............................................................................................................................................................................................. 32, 78, 79, 80
Swaziland............................................................................................................................................................................................................. 135
Sydafrika.....................................................................................................................................................................................30, 73, 135, 136
Sydamerika.......................................................................................................................................................................................90, 142, 143
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna................................................................................................................................................ 142
Sydkaukasien...........................................................................................................................................................................................101, 106
Sydkorea (Republiken Korea)........................................................................................................................................31, 72, 122, 124
Sydorkneyöarna.............................................................................................................................................................................................. 147
Sydshetlandsöarna........................................................................................................................................................................................ 147
Sydsudan............................................................................................................................................................................................................. 133
Sydvästeuropa (de romanska länderna)..................................................................................................................................... 79, 90
Syrien........................................................................................................................................................... 31, 58, 59, 60, 61, 62, 113, 118
Södra Afrika..............................................................................................................................................................................................128, 135
Södra ishavet...........................................................................................................................................................................................128, 147
Tadzjikistan.......................................................................................................................................................................30, 49, 75, 107, 109
Taiwan.............................................................................................................................................................31, 71, 72, 122, 123, 124, 128
Tanzania......................................................................................................................................................................................................134, 135
Tchad....................................................................................................................................................................................................76, 109, 129
Thailand......................................................................................................................................................................................................125, 125
Tibet......................................................................................................................................................................................................67, 122, 123
Tjeckien.................................................................................................................................................................................................... 73, 85, 86
Togo..............................................................................................................................................................................................................131, 132
Tokelauöarna...........................................................................................................................................................................................145, 146
Tonga..................................................................................................................................................................................................................... 147
Trinidad och Tobago..................................................................................................................................................................................... 140
Tunisien.................................................................................................................................................................... 60, 61, 77, 109, 110, 111
Turkiet................................................................................................................................................31, 62, 76, 77, 79, 99, 100, 115, 118
Turkmenistan.......................................................................................................................................................... 31, 34, 74, 75, 107, 108
Turks- och Caicosöarna............................................................................................................................................................................... 139
Tuvalu..................................................................................................................................................................................................................... 146
Tyskland....................................................................................................................................................................................76, 85, 87, 88, 89
Uganda......................................................................................................................................................................................................... 77, 134
Ukraina................................................................................................................................................................ 29, 47, 74, 75, 76, 101, 105
Ungern..................................................................................................................................................................................................... 85, 89, 95
Uruguay................................................................................................................................................................................................................ 143
Uzbekistan........................................................................................................................................................................31, 32, 74, 107, 108
Vanuatu................................................................................................................................................................................................................. 146
Vatikanstaten................................................................................................................................................................................................ 90, 94
Venezuela............................................................................................................................................................................................................ 143
Vietnam..............................................................................................................................................................................................76, 122, 125

24 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Vitryssland...................................................................................................................................................... 44, 45, 74, 76, 101, 104, 105
Västindien.................................................................................................................................................................... 90, 137, 139, 142, 145
Västsahara.................................................................................................................................................................................76, 77, 109, 110
Wallis och Futuna........................................................................................................................................................................................... 145
Xinjiang...............................................................................................................................................................................................31, 122, 123
Zambia........................................................................................................................................................................................................134, 135
Zimbabwe................................................................................................................................................................................................... 76, 135
Österrike...................................................................................................................................................................85, 86, 87, 88, 89, 90, 95
Östtimor..................................................................................................................................................................................30, 126, 127, 155

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 25


INLEDNING4

1 VAD ÄR TRANSLITTERERING?
Translitterering innebär att man tecken för tecken enligt fastställda regler överför text från ett skriftsystem
till ett annat (t.ex. ett ryskt namn från det kyrilliska till det latinska alfabetet, varvid Москва blir Moskva och
Самара blir Samara). Translittereringen bör vara reversibel, och man kan därmed alltid med stor säkerhet
rekonstruera den ursprungliga formen.
Man talar också om transkribering eller transkription, som är mindre exakt definierat och ofta innebär att
man strävar efter att återge originalspråkets uttal så noggrant som möjligt. Ryskan använder konsekvent
en sådan metod, och exempelvis skrivs staden Bordeaux på ryska Бордо (Bordo). I detta fall kan man
inte med säkerhet rekonstruera den ursprungliga formen. På svenska kan transkribering förekomma
från t.ex. arabiska eller grekiska (se motsvarande avsnitt). Utöver transkribering mellan olika språk har vi i
språkvetenskapliga sammanhang också fonematisk transkription (som grundar sig på en fonemanalys av
originalspråket) och fonetisk transkription (som är ännu mer detaljerad och också anger ljuddistinktioner
som inte är betydelseskiljande; främst det internationella fonetiska alfabetet, IPA).

2 VAD ÄR ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER?


Alternativa geografiska namnformer omfattar i detta material dels namnbyten, dels exonymer5.

2.1 Namnbyten – allmänt


Namnbyten som tas upp här rör platser som bytt namn under 1970-talet eller senare. Se vidare under
”Namnbyten – principer”.

2.2 Exonymer – allmänt


Med exonymer avses här geografiska namnformer som i skrift avviker från formen (endonymen) på det eller de
inhemska6 eller officiella språken på platsen och som inte bara är en translitterering eller transkription. Exonymer
kan vara översättningar (som Kapstaden för Kaapstad eller Cape Town), lån (som Florens, från tyska, för Firenze),
anpassningar (som Själland för Sjælland) eller former med oklar koppling till endonymen (som Georgien för

4 I texten förekommande ”xx” betyder att uppgift saknas men efterfrågas.


5 I fråga om namn på personer ska här endast påpekas att vi (utöver translittereringsproblematiken) i princip använder samma
namn i fråga om personer som dessa har på det officiella språket i respektive stat, inbegripet påvars namn på latin (som i
vissa sammanhang har officiell ställning inom Vatikanen): Franciskus I (lat. eg. Franciscus, it. Francesco, en. Francis, fr. François,
ty. Franziskus, eg. Jorge Mario Bergoglio), Benedictus XVI (it. Benedetto, en. Benedict, fr. Benoît, ty. Benedikt, eg. Joseph
Ratzinger) och Johannes Paulus II (it. Giovanni Paolo, en. John Paul, fr. Jean Paul, ty. Johannes Paul, eg. Karol Wojtyła). För
patriarken av Konstantinopel (eg. ärkebiskop av Konstantinopel och ekumenisk patriark) använder vi det grekiska/turkiska
namnet: Bartholomeos (en. Bartholomew, fr. Bartholomée, ty. Bartholomäus el. Bartholomaios). Ett undantag är att namnet
på den tidigare presidenten i ”Turkiska republiken Nordcypern” på svenska m.fl. språk skrivs Rauf Denktash (tu. Denktaş, ty.
Denktasch). Den nämnda principen gäller numera även i fråga om monarker, t.ex. kallar vi, liksom spanjorerna, Spaniens
kung för Juan Carlos, medan en äldre princip ofta, men inte alltid, var att översätta kunganamn till svenska, t.ex. Ludvig (i
stället för Louis) XVI och Vilhelm (i stället för Willem) av Oranien.
6 När det gäller minoritetsspråk upptas normalt inte ”invandrarspråk” i denna framställning. I linje med Europarådets definitioner
ska ett språk för att erkännas som nationellt minoritetsspråk ha varit modersmål och levande över minst tre generationer
i ett givet land. Ehuru viktigt och intressant behandlas därför det språkliga nedslaget av migrationsflöden från 1960-talet
och fram till idag endast undantagsvis.

26 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Sakartvelo)7. Paris är alltså inte en exonym på svenska eftersom de franska och svenska namnen bara skiljer sig åt till
uttalet, och Moskva är inte en exonym eftersom det är en ren translitterering. Se vidare under ”Exonymer – principer”.

3 DIAKRITISKA TECKEN OCH TILLÄGGSTECKEN


En särskild frågeställning i fråga om såväl translitterering som alternativa geografiska namnformer är
återgivandet av diakritiska tecken. På svenska finns ju ringen på å och trema (prickarna) på ä och ö (samt
eventuellt ü, i ordet müsli och olika efternamn som Hübinette) liksom accenttecknet ´ (armén till skillnad från
armen). Franskan har accenter och trema, tyskan ”tyskt ü”, spanskan tilde över n (ñ) och många av de andra
EU-språken har ett stort antal ”egna” bokstäver bildade genom tillägg av diakritiskt tecken, som č, š och ž.
Befintliga accenter och andra diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska sättas ut (t.ex.
Tórshavn, Liepāja, Düsseldorf, Sèvres, Citroën, Gdańsk, Poznań, Łódź, Wrocław, Kraków, Málaga, Bouaké,
Lomé, Yaoundé, Cancún, Bogotá, Valparaíso)8, vilket dock inte alltid är det vanliga i EU:s oftast engelska
källtexter och inte heller i svenska medier.
Diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska inte ersättas med en teckenkombination9.
Det är således felaktigt att i fråga om Ustaša (en kroatisk extremnationalistisk organisation) skriva ”Ustasja”
(el. ”Ustasha”, via engelskan, fr. ibl. les Oustachis) och liknande.
I de fall där ett translittereringssystem från språk som inte skrivs med det latinska alfabetet omfattar diakritiska
tecken (längdstreck, accenter m.m., se resp. språk) brukar dessa dock av praktiska skäl utelämnas10 (i medier
och EU-material, men inte i mer vetenskaplig kontext) utom, av särskilda skäl, i fråga om f.d. Jugoslavien, dvs.
serbiska, montenegrinska och makedoniska (se avsnitten ”Serbiska/montenegrinska” och ”F.d. jugoslaviska
republiken Makedoniens språk”). Eftersom trema är etablerat i svenskan skriver vi dock ä och ö (och ibland
även ï och ü), som förekommer vid translitterering från vissa språk, t.ex. kazakiska. Det bör också tilläggas
att man på andra språk, bland annat engelska och franska, ibland som alternativ till utelämnande av det
diakritiska tecknet ersätter bokstäverna ä, ö och ü med ”ae”, ”oe” respektive ”ue”. Bokstaven å ersätts på
samma sätt någon gång med ”aa”, och då även på tyska där det kan förekomma att man fortfarande skriver
”Aarhus” i stället för Århus. På franska ersätts bokstaven ö någon gång i obsoleta ortnamn med ”œ”, t.ex. i
namnet ”Kœnigsberg” (för Königsberg, äldre namn på Kaliningrad).I de fall där ett translittereringssystem
omfattar tilläggstecken i form av spiritus (el. apostrof ) utelämnas dessa oftast vid translitterering från det
kyrilliska alfabetet (t.ex. ryska och ukrainska), georgiska, armeniska, arabisk skrift (arabiska och persiska),
hebreiska, etiopisk skrift och koreanska. Det tilläggstecken som skrivs som apostrof bör dock bibehållas
i kinesiska namn.

7 Dessutom finns former som varit endonymer men på grund av t.ex. nya gränsdragningar eller folkförflyttningar blivit exo
nymer. Många tyska namn på orter i Östeuropa faller under denna kategori, men även en del svenska namn i t.ex. Estland
eller Ryssland som varit inhemska och/eller officiella men som nu är exonymer.
8 Undantagen är få: huvudsakligen namn på huvudstäder eller metropoler som Reykjavik, Riga, Chisinau, Quebec, Montreal
och Brasilia samt, kanske mer självklart, i fråga om exonymer (Bukarest, Hanoi, Panama City m.fl.).
9 För undantagen ”dj” för kroatiskt, bosniskt, serbiskt och montenegrinskt ”đ” i latinsk skrift och ”ä” för azerbajdzjanskt ”ә”, se
avsnitten ”Serbiska/montenegrinska” under ”Kyrilliska alfabetet” respektive ”Azerbajdzjanska” under ”Latinska alfabetet”.
10 Exempel: Kardzjali (eg. Kărdzjali, stad i Bulgarien), Amman (eg. Ammān, Jordaniens huvudstad) och Guangdong (eg. Guăng-
dōng, provins i Kina).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 27


4 BRUKSANVISNING
Om ett namn skrivs olika på olika språk, vilken form ska man då välja på svenska?
Om ett visst geografiskt namn vållar problem bör man först söka under respektive land (del II, Alternativa
geografiska namnformer). Om det officiella språket i detta land skrivs med ett annat skriftsystem än det
latinska alfabetet bör man vid behov därefter även söka på det språket (del I, Translitterering). Om andra
namn (personnamn, organisationer m.m.) vållar problem och språket i det aktuella landet skrivs med ett
annat skriftsystem än det latinska bör man direkt söka under detta språk i del I (Translitterering).
Exempel:
Danmark
Ryssland + ryska
Georgien + georgiska
Jemen + arabiska
Afghanistan + persiska
För den händelse man inte vet vilket språk som är officiellt språk eller det talade språket i ett visst land ges
denna information inledningsvis under varje land i del II. Där inget annat anges är det officiella språket
också det allmänt talade språket i respektive land.
För att snabbt hitta en viss uppgift i materialet rekommenderas i första hand elektronisk sökning i PDF-
versionen, i andra hand sökning utifrån innehållsförteckningen.
Den rekommenderade formen anges med kursiv stil. Se ”Exonymer – principer” (II.3.1) för vilka typer av
namn som inte tas upp här.

28 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


DEL I. TRANSLITTERERING FRÅN OLIKA
SKRIFTSYSTEM

I.1 BAKGRUND
De problemställningar som ligger till grund för denna framställning hänför sig till texter som är avfattade på
engelska, franska eller tyska (men inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till svenska,
varvid problemet består i att dessa olika EU-språk för vissa språk som skrivs med ett annat skriftsystem
(t.ex. ryska) använder sig av olika translittererings- eller transkriptionssystem.
Nämnas bör i sammanhanget att utvandrare, inklusive ättlingar till utvandrare, från t.ex. Ryssland eller
arabländerna11, ofta anpassar sin stavning till andra språk, i synnerhet till engelska. I sådana fall ska
man bortse från all translittereringsproblematik och använda den stavning personen själv eller berörda
myndigheter tillämpar.
När det gäller personer som tillhör en inhemsk minoritet vars språk skrivs med ett annat skriftsystem än
det latinska alfabetet, men som inte är utvandrare12, ska den stavning och eventuella anpassning av deras
namn som gjorts i respektive land bibehållas13.
I fråga om olika tredjeländers EU-ambassadörer och personal inom deras administrationer använder vi, om
namnen behöver translittereras, av praktiska skäl engelsk stavning, t.ex. i fråga om Rysslands och Ukrainas
EU-ambassadörer: Vladimir Chizhov respektive Mykola Tochytskyi. Detta gäller dock inte för FN-ambassadörer,
diplomatisk personal i allmänhet eller representanter i internationella organ.
I en text som ska översättas kan det dessutom förekomma olika felkällor, som att man i exempelvis en fransk
text citerar namn tagna ur en engelsk källa och av förbiseende bibehåller den engelska translittereringen.
Vidare förekommer sammanblandningar, bortfallna tecken och en allmän osäkerhet om det korrekta bruket14.

11 T.ex. den utvandrade ryske författaren Joseph Brodsky (ry. Iosif Brodskij), den ursprungligen bulgariske konstnären Christo
Javacheff (bul. Javasjev), den grekiskättade skeppsredaren och affärsmannen Aristoteles (en. Aristote, fr. Aristotle) Onassis,
1906–1975, (gr. Aristotelis Onasis) eller Refaat El-Sayed (ar. Rif’at al-Sa’īd, egyptisk-svensk affärsman) och, som ”invandrare i
andra generationen”, Zinédine Zidane (ar. Zayn al-Dīn Zīdān, fransk fotbollsspelare med algeriska rötter).
12 Detta gäller t.ex. ryssar (och andra vilkas språk eg. skrivs med det kyrilliska alfabetet) tillhöriga de ryska (etc.) minoriteterna i
Estland, Lettland, Litauen och Moldavien. I Lettland anpassas namnen konsekvent till lettisk stavning och grammatik, medan
motsvarande anpassningar i Litauen görs mindre konsekvent). Exempel: de lettiska namnformerna för Rigas borgmästare Nils
Ušakovs (ry. eg. Nil Usjakov) och den ryskfödde litauiska politikern Viktoras Uspaskichas/Uspaskich (ry. eg. Viktor Uspasskich)
ska bibehållas.
13 I fråga om den icke erkända utbrytarrepubliken Transnistrien görs dock i enlighet med internationellt bruk ett undantag och
vi skriver här, något inkonsekvent, de ryska namnen enligt vår gängse translittereringsmodell för ryska. Eftersom Transnistrien
inte är internationellt erkänt som stat hade det egentligen varit mer konsekvent att här använda de officiella rumänska
namnen.
14 Olika avvikelser/felaktigheter kan förekomma även utanför translittereringsproblematiken. På franska skriver man ibland ”Raoul
Castro” i stället för Raúl Castro (Kubas f.d. president) och ”Abou Sayyaf” i stället för Abu Sayyaf (terroristgrupp i Filippinerna)
trots att spanska och pilipino skrivs med det latinska alfabetet och ingen translitterering är aktuell.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 29


I.1.1 Olika skriftsystem – översikt
För att strukturera och avgränsa ämnet anges här inledningsvis olika skriftsystem och de mest namnkunniga
officiella nationella språk som använder dessa15. Därefter följer närmare uppgifter, uppdelat per skriftsystem
(och i vissa fall per språk) för hur dessa ska hanteras på svenska.
Det ska också redan här påpekas att en translitterering direkt från olika språk för våra syften (i fråga om
framför allt namn på personer och geografiska namn) ofta inte är aktuell eftersom vi, på svenska, många
gånger går via det tidigare kolonialspråket, t.ex. via engelska i fråga om Indien. I fråga om f.d. Sovjetunionen
använde vi tidigare på liknande sätt ryska namnformer. Se vidare nedan under respektive språk.
Latinska alfabetet
Alla språk i Europa utom grekiska och de språk som använder det kyrilliska alfabetet (se nedan).
Vidare: turkiska, vietnamesiska, malajiska och indonesiska16, tetum (Östtimor) samt pilipino/tagalog
(Filippinerna), språken i Amerika, Australien och Oceanien liksom de flesta namnkunniga språk i Afrika,
bl.a. somaliska, swahili (Östafrika) och malagassiska (Madagaskar) samt de officiella språken i Sydafrika (bl.a.
zulu, xhosa och afrikaans)17. Se punkt I.2.
Kyrilliska alfabetet (ursprungligen använt för kyrkslaviska)
Ett antal slaviska språk: ryska, vitryska, ukrainska, serbiska och montenegrinska18, bulgariska, f.d. jugoslaviska
republiken Makedoniens språk samt ett antal icke slaviska språk19, främst i länder som uppstått ur f.d.
Sovjetunionen (kazakiska20, kirgiziska och tadzjikiska21), men även mongoliska22. Se punkt I.3.
Grekiska alfabetet
Grekiska (Grekland och Cypern). Se punkt I.4.

15 För definitionen av språk följs en ”gängse norm”, som bland annat innebär att – visserligen starka – regionala eller överre-
gionala varieteter (som lågtyska, schweizertyska eller frankoprovensalska) utelämnas i denna framställning. Som exempel
kan här nämnas att Zürich på schweizertyska heter ”Züri” och att Aostadalen på frankoprovensalska heter ”Vâl d’Aoûta”. På
ett liknande sätt är arabiska och kinesiska egentligen grupper av besläktade språk som sammanhålls av ett gemensamt
skriftspråk.
16 Indonesiska är liksom den officiella malajiskan i Malaysia och Brunei en standardiserad form av malajiska, ett språk som talas
i olika varianter på olika håll inom hela området.
17 Undantagen bland de officiella språken i Afrika är arabiska, tigrinska och amhariska samt ev. komoriska (se dessa).
18 Under den jugoslaviska tiden användes samlingsnamnet serbokroatiska för serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska.
Montenegrinska skrivs även med det latinska alfabetet.
19 Även den rumänska som talas i Moldavien (”moldaviska”) skrevs fram till 1989 med det kyrilliska alfabetet.
20 Här avses republiken Kazakstan. Den kazakiska folkgruppen i Kina (ca två miljoner i Dzungariet) använder arabisk skrift.
Kazakiska kan även skrivas med det latinska alfabetet – se kommentarer i avsnittet ”Kazakstan”.
21 Tadzjikiskan är eg. en variant av persiska. Här avses republiken Tadzjikistan som utgör den norra delen av det tadzjikiska
språkområdet. Inom den större södra delen, ung. nordöstra Afghanistan, används arabisk skrift (se vidare under ”Exonymer,
Afghanistan”).
22 I stället för den gamla traditionella skriften (som skrivs uppifrån och ner) används numera det kyrilliska alfabetet.

30 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Arabisk skrift23
Arabiska (arabländerna, se nedan under ”Exonymer”), kurdiska24, persiska25 (Iran och Afghanistan), pashto
Afghanistan)26 och urdu (Pakistan)27, 28. Se punkt I.5.
Etiopisk skrift
Amhariska (Etiopien) och tigrinska (Eritrea och Etiopien). Se punkt I.6.1.
Devanagari
Hindi (Indien) och nepali. Se punkt I.6.2.
Tibetansk skrift
Dzongkha (Bhutan)29. Se punkt I.6.3.
Andra skriftsystem
Ett antal officiella språk har (liksom grekiskan) sitt eget skriftsystem: georgiska, armeniska, hebreiska (Israel),
divehi (Maldiverna), singalesiska (Sri Lanka), tamil (Sri Lanka och Singapore)30, bengali (Bangladesh), kinesiska
(Kina, Taiwan och Singapore), koreanska (Sydkorea och Nordkorea), japanska, burmesiska, thailändska, lao
(äv. kallat laotiska), khmer (kambodjanska, Kambodja) och berber (Algeriet, Marocko). Se punkt I.6.4–I.6.12.
Här följer nu en genomgång av hur de olika skriftsystemen (och i vissa fall individuella språk) ska hanteras
på svenska.

I.2 LATINSKA ALFABETET


Också språk som skrivs med det latinska alfabetet kan i translittereringshänseende ställa till problem i de
fall man relativt nyligen gått över till det latinska alfabetet. Så är fallet i fråga om några turkspråk i de stater
som uppstått ur f.d. Sovjetunionen, dvs. azerbajdzjanska31 (äv. kallat azeriska), turkmeniska32 och uzbekiska33

23 Utöver här nämnda språk används arabisk skrift även för azerbajdzjanska, kazakiska, kirgiziska, uzbekiska, turkmenska och
tadzjikiska i de språkområden som ligger utamnför f.d. Sovjetunionen.
24 I Irak har även kurdiskan officiell ställning tillsammans med arabiska och skrivs där med arabisk skrift. Den största gruppen
kurder lever dock i Turkiet och skriver sitt språk med det latinska alfabetet. Det finns ett standardiserat sätt att skriva kurdiska
på det latinska alfabetet men i flertalet fall når oss kurdiska namn via ett turkiskt, arabiskt eller persiskt filter, vilket vi tills
vidare tycks godta. Detta gäller bl.a. namnet Abdullah Öcalan (kur. och en. Ocalan, ledare för den kurdiska separatistiska
vänstergerillan PKK i Turkiet). Kurdiska är också numera tillsammans med arabiska och syriska/arameiska officielt språk i
Västra Kurdistan/Rojava, det i praktiken självstyrande området i nordligaste Syrien.
25 På persiska heter språket farsi. Om denna term förekommer är den liktydig med persiska, det på svenska korrekta namnet
på språket.
26 Afghanistan har två officiella språk: pashto och dari (en variant av persiska). Vi utgår normalt från dari som är det adminis-
trativa språket.
27 För uiguriska (det största inhemska språket i Xinjiang i Kina), se under ”Exonymer, Kina”.
28 Komoriska (på Komorerna) skrivs ibland med arabisk skrift men normalt med det latinska alfabetet. I fråga om Komorerna
använder vi dock i första hand franska eller förfranskade namnformer.
29 Även tibetanskan skrivs, självklart, med tibetansk skrift. Tibetanskan är dock inte officiellt nationellt språk. Se vidare under
Exonymer, Kina.
30 Språkets kärnområde är Sydindien men tamil talas av stora grupper utanför Indien och har officiell ”andrarangsställning” i
de angivna länderna.
31 Här avses republiken Azerbajdzjan. Cirka hälften av azerbajdzjanerna lever i Iran (se vidare under ”Exonymer, Iran”) och
använder arabisk skrift. Samma gäller för en mindre grupp i Irak, där de dock kallas turkmener.
32 Här avses republiken Turkmenistan. Cirka en fjärdedel av turkmenerna utgör dock minoritetsgrupper i framför allt Iran och
Afghanistan och använder arabisk skrift.
33 Här avses republiken Uzbekistan. Uzbekiskan i norra Afghanistan (se vidare under ”Exonymer, Afghanistan”) skrivs med
arabisk skrift.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 31


samt karakalpakiska (i Uzbekistan), vilka sedan ett antal år officiellt skrivs med det latinska alfabetet i stället
för med det kyrilliska. Även somaliskan skrivs numera officiellt med det latinska alfabetet.

I.2.1 Azerbajdzjanska34
För namn i Azerbajdzjan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin ställning och språket
har börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med undantag för ett antal exonymer (se nedan under
”Exonymer, Azerbajdzjan”) och eventuellt vissa etablerade historiska namn, använda azeriska namnformer,
varvid vi dock ersätter tecknetә med bokstaven ä35, t.ex. i namnet på Azerbajdzjans premiärminister
Artur Rasizadä (eg. Rasizadә). Azerbajdzjanskan skiljer, liksom turkiskan, mellan i och ı (”i utan prick”),
vilket vi i fråga om gemener helst bör följa på svenska. Även ett versalt I kan på azerbajdzjanska ha en
prick, vilken vi dock inte återger på svenska. I fråga om namn på personer gör vi ett enstaka undantag
för Azerbajdzjans president och använder formen Ilham Aliyev och inte den azeriska namnformen ”Ilham
Äliyev” (eg. İlham әliyev).
I ett försök att göra skriftbilden mer västerländsk används ibland bokstavskombinationer för att undvika
diakritiska tecken. I så fall bör normalt sådana namn återföras till sin rätta skriftbild, vilket innebär att följande
justeringar behöver göras: ch > ç, zh > j, g36 > q och gh > ğ. I några fall då skriftbilderna blir alltför disparata
och en viss person i Europa blivit känd under ett namn med anpassad stavning bör vi dock godta denna
stavning, t.ex. i fråga om människorättsförsvararen Rasul Jafarov (eg. Rәsul Cәfәrov, eller Räsul Cäfärov, enl.
ovanstående).
Vissa namn har etablerats i sin äldre form (då man translittererade via ryskan), t.ex. Gejdar Alijev (eg. Heydәr
әliyev, en. Geydar Aliyev/Aliev, Azerbajdzjans president 1993–2003).
I.2.2 Turkmeniska och uzbekiska
För namn i Turkmenistan och Uzbekistan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin
ställning och ländernas språk har börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med undantag för ett
antal exonymer (se nedan ”Turkmenistan” resp. ”Uzbekistan” under ”Exonymer”) och vissa historiska namn,
använda oss av nu gällande turkmeniska resp. uzbekiska namnformer. Vi gör dock ett enstaka undantag
i fråga om Uzbekistans president och använder den ryska formen Islam Karimov och inte den uzbekiska
namnformen ”Islom Karimov”.

I.2.3 Somaliska
Somaliskan standardiserades med latinsk skrift 1972 efter att tidigare ha skrivits med arabisk skrift eller med
den somaliska osmania-skriften. I fråga om såväl ortnamn som personnamn använder vi därför de somaliska
namnformerna37 och skriver därför bl.a. Cabdiweli Maxamed Cali (en. Abdiweli Mohamed Ali, premiärminister),
Maxamed Cabdulaahi Maxamed (Farmajo) (en. Mohamed Abdullahi Mohamed, premiärminister), Shariif Sheekh
Axmed (en. Sharif Sheikh Ahmed, ty. ibl. Scharif Scheik Ahmed, president), (schejk38) Xasan Daahir Aweys (en.
Hassan Dahir Aweys, högste ledare för Islamiska domstolarnas högsta råd), Xasan Sheekh Maxamuud (en.
Hassan Sheikh Mohamud, fr. Hassan Sheikh Mohamoud, Somalias president) och (schejk) Yusuf Maxamed
Siyaad39 (en. Yusuf Muhammed Siyad, fr. Cheikh Yousouf Mohamed Siad, krigsherre).

34 Även kallat azeriska.


35 Bokstaven ä användes i det azerbajdzjanska latinska alfabetet under några år på 1990-talet, och ljudet liknar till uttalet ett
svenskt öppet ä.
36 Såvida det inte är ett ”riktigt” g. Man måste veta (eller göra en sökning på internet).
37 Eftersom det somaliska skriftliga standardspråket har en svagare ställning än en del andra vacklar ibland bruket (t.ex. i fråga
om ey/ay eller enkelteckning/dubbelteckning av konsonant) och man får då försöka välja den vanligast förekommande
stavningen. I tveksamma fall kan man vid översättning välja den stavning som förekommer i originaltexten. I Sverige tillämpar
Migrationsverket en praxis som innebär att man inte skriver ut ”c” och skriver ”h” i stället för ”x”.
38 På som. Sheekh.
39 Alias Indhacadde (en. Indha’adde eller ibl. Indha Adde).

32 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Namnet på den islamistiska extremgruppen al-Shabaab (som. Xarakada Mujaahidiinta al-Shabaab, ar. Harakat
al- Shabāb al-Mujāhidīn, fr. les shebab el. Al Chabaab, ty. ibl. Al-Schabaab, ”den kämpande ungdomsrörelsen”)
är av arabiskt ursprung och eftersom arabiska är officiellt språk i Somalia vid sidan av somaliskan skulle
man i en svensk text i princip kunna använda det arabiska namnet i förenklad internationell translitterering
(al-Shabab). För enhetlighetens skull använder vi dock den somaliska stavningen av namnet (enligt ovan).
Samma princip gäller i andra liknande fall.

I.3 KYRILLISKA ALFABETET


Svenska40, engelska, franska och tyska har var sin egen etablerade modell41 för hur man med latinska bokstäver
ska återge kyrillisk text42. I engelsk text finns dock någon vacklan mellan olika translittereringssystem. Den
engelska ”normalvariant” som oftast förekommer i våra texter och i nedanstående framställning liknar
mest det amerikansk-brittiska systemet BGN/PCGN43 men också något British Standard (BS, som används
av brittiska bibliotek). Dessutom används ibland på svenska den vetenskapliga translittereringen som
innebär att man skriver ž istället för zj, x istället för ch etc.44 Med den vetenskapliga translittereringen
och BS bortfaller bl.a. ”intervokaliskt j” och ”initialt j” före e. Så skrivs exempelvis efternamnet Andrejev (fr.
Andreïev) och staden Jelets (fr. Ielets) på engelska vanligtvis ”Andreyev” respektive ”Yelets” men med den
vetenskapliga translittereringen ”Andreev” och ”Elets”, varvid ”j” visserligen ska uttalas men inte skrivas ut.
Även tyskan vacklar vid translitterering från det kyrilliska alfabetet mellan två dock ganska lika modeller,
DIN och Duden. Den vetenskapliga translittereringen ligger också till grund för modellen ISO 9, där bl.a.
det kyrilliska tecknet x (sv. ch) skrivs med h i stället för x (som inom den vetenskapliga translittereringen,
medan man på engelska och franska normalt skriver kh)45.

I.3.1 Ryska
Ryska namn ska (bortsett från angivna undantag) återges i korrekt svensk translitterering, enligt nedanstående46.
Med korrekt translitterering avses den etablerade modell som används i uppslagsböcker, kartor, tidningar
m.m. Som redan nämnts är denna inte densamma på svenska, engelska, franska och tyska.
Ryskan ges en grundligare presentation än övriga språk. Syftet är att på ett heltäckande sätt visa på hur
systematiska skillnader mellan translittereringar till olika språk kan se ut, och dessutom ligger presentationen
av ryskan till grund för presentationerna av de övriga språk (nedan) som skrivs med det kyrilliska alfabetet.
Från exemplen, som utgörs av vad som förmodas vara någorlunda kända namn, kan man sedan rekonstruera
hur nya aktuella namn som dyker upp ska skrivas på svenska.
Exempel för att belysa problemet med olika modeller på olika språk:

40 Eg. skandinaviska, eftersom danskan och norskan tillämpar samma modell.


41 Även många andra språk, som spanska, nederländska, polska, slovenska osv., tillämpar vart och ett sin egen modell.
42 Skillnaderna i fråga om olika translittereringar kan i vissa fall få effekter även i sammanhang där kopplingen till kyrillisk skrift
är mer indirekt. Till exempel är astronomiska namn oftast lika på alla språk, men namnet på kometen 67P/Tjurjumov-Gerasim-
enko (en. 67P/Churyumov–Gerasimenko, fr. 67P/Tchourioumov-Guérassimenko, ty. 67/P Tschurjumow-Gerassimenko), som
upptäcktes av och är uppkallad efter två sovjetiska (ukrainska) astronomer, skiljer sig ändå åt mellan olika språk på grund
av olika translittereringar av efternamnen som ingår i namnet.
43 United States Board on Geographic Names (BGN) och the Permanent Committee on Geographical Names for British Official
Use (PCGN).
44 Om man bortser från angivna undantag är denna tillämplig även på vitryska och ukrainska, se närmare under ”Ryska”, ”Vit-
ryska” och ”Ukrainska” samt under ”Bulgariska”.
45 Exempel: städerna Astrachan och Chabarovsk skrivs med ISO 9 ”Astrahan” respektive ”Habarovsk”.
46 Observera också att flera orter i Ryssland relativt nyligen har bytt namn. Se vidare avsnittet ”Ryssland” under ”Namnbyten”
och avsnittet ”Ryssland” under ”Exonymer” nedan.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 33


ryska engelska franska tyska svenska
Ельцин Yeltsin Eltsine Jelzin Jeltsin
Горбачёв Gorbachev Gorbatchev Gorbatschow Gorbatjov
Дудаев Dudayev Doudaïev Dudajew Dudajev
Чехов Chekhov Tchekhov Tschechow Tjechov

I.3.1.1 Tablå över translittereringar


Nedan ges en översikt över de olika translittereringsmodellerna som även inkluderar den vetenskapliga
translittereringen (International Scholarly System, som tillämpas i t.ex. bibliotekssammanhang).

ryska engelska franska tyska vetenskaplig svenska


А a a
Б b b
В v w v v
47
Г g g (gu-, gh-) g g
Д d d
Е e, ye e, ie, ïe e, je e se nedan: ”Ryskans
e, je, ie
vokaler”
Ё yo, e io, ïo, e jo, o ë jo, io se nedan: ”Ryskans
vokaler”
(e)
Ж zh j sch ž zj
З z s z z
И i se nedan: ”Ryskans
vokaler”, ”Falska dif-
i
tonger” och ”Samman-
fall i final ställning”
Й y ï j se nedan: ”Falska dif-
j tonger” och ”Samman-
fall i final ställning”
К k k
Л l l
М m m (-me) m m
Н n n (-ne)48 n n
О o se nedan: ”Ryskans
o
vokaler”
П p p
Р r r
с49 s s (-ss-) s s
Т t t
47 Före främre vokal skriver man gu, eller ibland gh, i stället för bara g för att undvika uttal med tonande sje-ljud. Därför skrivs
t.ex. mansnamnet Sergej på franska ”Sergueï” eller ”Sergheï” och den ryska delrepubliken Dagestan skrivs ”Daghestan”.
48 Efternamnen Pusjkin, Lenin, Stalin, Kalinin, Putin m.fl. samt ön Sachalin skrivs på franska ”Pouchkine”, ”Lénine”, ”Staline”,
”Kalinine”, ”Poutine” respektive ”Sakhaline” för att undvika nasalering. Detta gäller för namn som slutar på -in, -im och -yn.
I övriga fall är däremot det gamla bruket att lägga till av stumt e i ordslut numera obsolet. Man skriver således även på
franska Stalingrad och Kaliningrad (och inte ”Stalingrade” och ”Kaliningrade”).
49 På franska och tyska skriver man intervokaliskt -ss- i stället för -s- för att ange att uttalet är tonlöst. Namnet Kosygin skrivs
således på franska ”Kossyguine”. Omvänt skrivs dubbelt s ibland enkelt i andra fall, t.ex. i fråga om stadsnamnen Nevin-
nomyssk (fr. ibl. Nevinnomysk) och Tjerkessk (fr. Tcherkessk men ibl. Tcherkesk, en. ibl. Cherkesk).

34 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


У u ou u se nedan: ”Ryskans
u
vokaler”
Ф f f
Х kh ch x ch
Ц ts z c ts
Ч ch tch tsch č tj
Ш sh ch sch š sj
Щ shch chtch schtsch šč sjtj
Ы y se nedan: ”Ryskans
vokaler”, ”Falska dif-
y
tonger” och ”Samman-
fall i final ställning”
Э e è se nedan: ”Ryskans
e
vokaler”
Ю yu iou, ïou ju se nedan: ”Ryskans
ju; iu
vokaler”
Я ya ia, ïa ja se nedan: ”Ryskans
ja; ia
vokaler”

Till47dessa bokstäver kommer mjukt tecken (ь) och hårt tecken49(ъ)50. Mjukt tecken anger att föregående
konsonant uttalas mjukt (palataliserat, muljerat). Hårt tecken anger före en s.k. alternativvokal (я, е, и, ё
eller ю) att föregående konsonant inte uttalas mjukt (vilket annars skulle vara fallet). Både mjukt tecken
och hårt tecken kan translittereras med spiritus (eller apostrof ), men utelämnas normalt i förenklad
translitterering51. För undantag och för mer information om fenomenet mjuka/hårda konsonanter, se
nedan avsnittet ”Ryskans vokaler”.

I.3.1.2 Ryskans vokaler


Lätt förenklat kan man säga att ryskan har fem vokalfonem, men två vokalgrafem för varje. Vokalgrafemen
är uppdelade i två olika uppsättningar (serier). Hur vokalen skrivs beror på om föregående konsonant är
mjuk (dvs. palataliserad) eller inte. Här är en samlad tabell över de båda serierna:

1.
Ryska a э ы о у
Translitterering till svenska: a e y o u
2.
Ryska я е и ё ю
Translitterering till svenska: ja (ia) e, je (ie) i, ji jo (io), e ju (iu)
Den första serien (a, э, ы, о och у) vållar inga translittereringsproblem.

47



50 Hårt tecken används sedan stavningsreformen 1918 endast mellan prefix som slutar på hård konsonant och stammar som
börjar på /j/, och förekommer mycket sällan i person- och ortnamn (ett undantag är efternamnet Надъярных Nadjarnych).
Framställningen innehåller därför inga exempel med hårda tecken.
51 Namnet på tidningen Твой день ska således skrivas Tvoj Den (mer noggrant: Tvoj Den’, ”din dag”) och inte ”Tvoj Denj” (eller
”Tvoj Djenj”), där finalt -j är ett försök att med en ungefärlig uttalsanpassning återge mjukt tecken.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 35


Den andra serien, ”alternativvokalerna” (я, е, и, ё och ю), har däremot flera olika funktioner och
translittereringssystemen är inte helt konsekventa. Dessa vokaler interagerar nämligen med hårda (ъ) och
mjuka (ь) tecken, som själva inte translittereras men ibland avgör hur vokalerna ska translittereras. Här är
det snarare tal om transkribering än translitterering och det är svårt att hantera dessa fall utan tillgång till
den ryska skriftbilden. Man kan urskilja följande fall (vokaltecknet exemplet gäller är understruket):

exempel (ry.) exempel (sv.) sv. eng. fr. ty.


1. Alternativvokalerna (alla
utom и) anger vokaler med
j-förslag
a) i början av ord Язов Jazov ja ya/ia ia ja
Ельцин Jeltsin
je ye /ie e je
Елена Jelena
Ёлка Jolka jo e/yo io jo
Юсупов Jusupov ju yu/iu iou ju
b) efter vokal Маяковский Majakovskij ja ya/ia ïa ja
Достоевский Dostojevskij je ye/ie ïe je
Союз Sojuz ju yu/iu iou ju
c) efter konsonant med
hårt/mjukt tecken (även
framför и)52 Амударья Amu-Darja ja ya/ia ia ja
(j > i efter s, t och z, anges
i tabellen med *)
Прокофьев Prokofjev je/
ie/ye ie je
Альметьевск Almetievsk ie*
Ильич Iljitj ji i/yi i ji
jo/ ie/ye
Воробьёв Vorobjov ie/io jo
io* io/yo
ju/
Вьюгин Vjugin iu/yu iou ju
iu*
2. Efter konsonant utan hårt ja
Рязань Rjazan ia/ya ia ja
eller mjukt tecken anger /ia*
alternativvokalerna (även
Медведев Medvedev e e e e
и) bara att föregående
konsonant är mjuk Путин Putin i i i i
Вёкса Vjoksa jo/
(j > i efter s, t och z, anges io/yo io jo
i tabellen med *) Аксёнов Aksionov io*
Горбачёв** Gorbatjov**
Speciella regler gäller vid o e e o
translitterering av sibilant + Хрущёв** Chrusjtjov**
ë (anges i tabellen med **) Крючков Krjutjkov ju* iu/yu iou ju
52 Denna kombination är vanlig i fadersnamn (mellannamn) avledda av förnamn som slutar med -ij, t.ex. Anatoljevitj och
Grigorjevitj (av Anatolij resp. Grigorij).

Kombinationerna io, iu och ia är varianter som (i stället för jo, ju och ja) används i svensk translitterering
efter s, t och z för att undvika sammanfall med sj, tj och zj. Motsvarande sammanfall blir inte aktuella vid
translitterering till engelska, franska och tyska, som därför enligt den övergripande principen i dessa fall
använder yo/yu/ya, io/iu/ia respektive jo/ju/ja. Exempel:

36 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


ry. ry.
дача Татьяна
sv. eng. fr. ty. sv. eng. fr. ty.
datja Tatiana
ung. [datj-a] dacha Datcha Datscha ung. [tat-jana] Tatyana Tatiana Tatjana
(rysk sommarbostad) (kvinnonamn)
ry. ry.
Наташа Вася
sv. eng. fr. ty. sv. eng. fr. ty.
Natasja Vasia
ung. [natasj-a] Natasha Natacha Natascha ung. [vas-ja] Vasya Vasia Vasja
(kvinnonamn) (smeknamn)

Den svenska translittereringen är konsekvent när det handlar om att ange ryskt [j] med <j> men inte när
det gäller att ange mjuk konsonant: Här sätts <j> ut framför a, o och u (Berdjajev) men inte framför e eller
i (Lebedev, Lena, Medvedev). Formen ”Lebedjev” är därför, liksom ”Medvedjev”, felaktig på svenska.
Om man ser ”ja (ia)”, ”jo (io)” och ”ju (iu)” i en svensk translitterering kan man därför inte heller veta om j
anger ljudet [j] eller bara anger att föregående konsonant är mjuk. Exempel: Uttalsmässigt börjar Rjazan
på mjukt r + a, medan Amu-Darja slutar på mjukt r + ja. Den korrekta ryska formen kan i detta fall alltså
inte rekonstrueras utifrån den svenska, och translittereringen är därför inte reversibel.
Ett problem med bokstaven e är att den har en mindre vanlig ”syster”, ë, som är betonad och uttalas [o]
samt anger att föregående konsonant är mjuk53. Bokstaven translittereras i de flesta fall med jo (io), t.ex. i
mansnamnet Fjodor och städerna Orjol och Kisjinjov54, men med o efter sibilant (sj, tj, sjtj), t.ex. i namnen
Gorbatjov och Chrusjtjov. I det senare fallet sammanfaller den svenska translittereringen med den tyska
men inte med den engelska och franska, där e används (jfr sv. Chrusjtjov, en. Khrushchev, fr. Khrouchtchev,
ty. Chruschtschow)55. I detta fall måste man alltså känna till den ryska ordbilden, men det hjälper inte alltid:
Tremat över bokstaven utelämnas ofta i löpande rysk text och ë translittereras därför ibland av misstag med e.

I.3.1.2.1 Praktiska konsekvenser vid översättning till svenska


I.3.1.2.1.1 Från engelska till svenska

eng. sv. eng. sv.


ja Yazov Jazov
ya/ia
ia efter s, t och z Oktyabrsky Oktiabrskij
i början av ord (rysk bokstav: e) Yeltsin Jeltsin
je mellan vokaler Dostoyevsky Dostojevskij
ye/ie
efter konsonant med hårt/mjukt tecken Prokofiev Prokofjev
ie efter s, t eller z med hårt/mjukt tecken Almetyevsk Almetievsk
Yi ji Ilyich Iljitj


53 Positionen vokal + jo förekommer sällan i rent ryska ord. I låneord och utländska namn som ”майор” (major, major) samt
”Нью-Йорк” (Nju-Jork, New York) och ”Айова” (Ajova, Iowa) skrivs йo trots att ё egentligen bättre hade passat in i systemet.
54 Det ryska namnet på Moldaviens huvudstad Chisinau.
55 Namnet Pugatjov/Pugatjova skrivs på engelska Pugachev men även Pugachyov förekommer.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 37


jo Vorobyov Vorobjov
yo/io
io efter s, t och z Aksyonov Aksionov
ju Yusupov Jusupov
yu/iu
iu efter s, t och z Tyumen Tiumen
i början av ord (rysk bokstav: э) Elista Elista
e
efter konsonant utan hårt/mjukt tecken Medvedev Medvedev
E
Gorbachev Gorbatjov
o i betonad ställning efter sibilant (sj, tj, sjtj)
Khrushchev Chrusjtjov

Från franska till svenska

fr. sv. fr. sv.


Yazov Jazov
ja
ia/ïa Maïakovski Majakovskij
ia efter s, t och z Oktiabrski Oktiabrskij
i början av ord; Iekaterinbourg Jekaterinburg
je mellan vokaler; Dostoïevski Dostojevskij
ie/ïe
efter konsonant med hårt/mjukt tecken Prokofiev Prokofjev
ie efter s, t eller z med hårt/mjukt tecken Almetievsk Almetievsk
i Irina Irina
I
ji efter konsonant med hårt/mjukt tecken Ilitch Iljitj
jo Vorobiov Vorobjov
io/ïo
io efter s, t och z Aksionov Aksionov
Ioussoupov Jusupov
ju
iou/ïou Soïouz Sojuz
iu efter s, t och z Tioumen Tiumen
je i början av ord (rysk bokstav: e) Eltsine Jeltsine
i början av ord (rysk bokstav: э); Elista Elista
e
E efter konsonant utan hårt/mjukt tecken Medvedev Medvedev
Gorbatchev Gorbatjov
o i betonad ställning efter sibilant (sj, tj, sjtj)
Khrouchtchev Chrusjtjov

I.3.1.2.1.3 Från tyska till svenska

ty. sv. ty. sv.


ja Jasow Jazov
ja
ia efter s, t och z Oktjabrskij Oktiabrskij
je Dostojewskij Dostojevskij
je
ie efter s, t eller z Almetjewsk Almetievsk
ji ji Iljitsch Iljitj
jo Worobjow Vorobjov
jo
io efter s, t och z Aksjonow Aksionov
ju Jussupow Jusupov
ju
iu efter s, t och z Tjumen Tiumen

38 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.3.1.3 ”Falska diftonger”
Vokal + j kan i sina motsvarigheter på engelska, franska och tyska se ut som diftonger men är det inte.

ry. eng. fr. ty. sv.


Ай -ay -aï -ai/-aj -aj (t.ex. Bajkalsjön, Altaj, Batajsk)
Ей -ey -eï -ei/-ej -ej (t.ex. Sergej, Jenisej, Kopejsk, Balej)
(t.ex. Gorkij; står nästan alltid i final ställning, se nedan
Ий -y/-iy -i/-iy -i/-ij -ij
”Sammanfall i final ställning”)
Ой -oy -oï -oi/-oj -oj (t.ex. bolsjoj, ”stor”)
Уй -uy -uï -ui/-uj -uj (t.ex. Kujbysjev)
-y/-yy/ (t.ex. novyj, ”ny”; står nästan alltid i final ställning, se nedan
Ый -y/-yy -y/-yj -yj
-yï/-yi ”Sammanfall i final ställning”)

I fråga om ovanstående påpekas särskilt ändelsen -yjsk/-ijsk. Städerna Baltijsk och Novorossijsk skrivs på
engelska ofta och på tyska genomgående ”Baltisk” respektive ”Novorossisk” (på engelska)/”Noworossisk”
(på tyska).

I.3.1.4 Sammanfall i final ställning


I engelsk translitterering uppkommer ett ”finalt -y” som på grund av sammanfall (i just engelskan) har
följande tre olika motsvarigheter på ryska och svenska:

ry. eng. fr. ty. sv.


-y/-yy/ Normal adjektivändelse, t.ex. i groznyj (”förskräcklig”,
1. -ый -y/-yy -y/yj -yj även namn på Tjetjeniens huvudstad) eller staryj
-yï/-yi (”gammal”, t.ex. i namnet på staden Staryj Oskol).
Adjektivändelse som ersätter den vanligare
ändelsen -yj efter g, k, ch, zj, sj, tj och sjtj, t.ex.
i ordet gorkij (”bitter”, även använt som efter-
-y/-iy/ namn), samt i ledet -skij (även i olika efternamn
2. -ий -i -ij
-ii som Tjajkovskij). Den förekommer också efter n,
t.ex. i sinij (”blå”), och i en rad mansnamn som
Anatolij, Dmitrij, Gennadij, Grigorij, Jevgenij Jurij,
Valerij, Vasilij och Vitalij.
Substantivisk pluraländelse, t.ex. namnet på
3. -ы -y -y
kurorten Mineralnyje Vody (”mineralvatten”, pl.).

För franskan och tyskan finns ett motsvarande sammanfall i fråga om både finalt -i och finalt -y, vilket kan
utläsas ur ovanstående material:

ry. fr./ty. sv.


-и och -ий -i -i och -ij
-ы och -ый -y -y och -yj

Exempel: På franska skrivs namnet Jurij Gagarin ”Youri Gagarine” och staden Sotji ”Sotchi”.
I bilagan finns övningar för den som vill få ett fastare grepp om tillämpningen.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 39


Avslutande, något sammanfattande exemplifiering:

sv. Archangelsk Brezjnev Gorbatjov Jeltsin Solzjenitsyn Sotji Tjernomyrdin


eng. Arkhangelsk Brezhnev Gorbachev Yeltsin Solzhenitsyn Sochi Chernomyrdin
fr. Archanguelsk Brejnev Gorbatchev Eltsine Soljenitsyne Sotchi Tchernomyrdine
ty. Archangelsk Breschnew Gorbatschow Jelzin Solschenizyn Sotschi Tschernomyrdin

I.3.1.5 Undantag
Undantagen (på svenska) från ovanstående allmänna principer56 är få. De gäller (liksom i fråga om resten
av världen) historiska personer, bl.a. tsarer med exempelvis namnen Peter (ry. Pjotr) och Alexander57 (ry.
Aleksandr), på samma sätt som franska kungar med namnet ”Louis” på svenska heter Ludvig, samt vissa
efternamn av omisskännligt tyskt ursprung, t.ex. i fråga om poeten Osip Mandelstam (eg. Mandelsjtam), den
politiske teoretikern Lev Bronstein (eg. Bronsjtejn, mer känd som Lev [en. Leon, fr. Léon, ty. Leo] Trotskij) och
regissören Sergej Eisenstein (eg. Ejzensjtejn)58. Ytterligare undantag utgörs av familjenamnet Potemkin [ung.
utt.: pat-jomkin] (eg. Potiomkin) liksom namnet Leo (eg. Lev, fr. Léon) Tolstoj. Slutligen använder vi engelsk
translitterering i fråga om internationellt kända företag, t.ex. Yukos (ry. och ty. Jukos, fr. Ioukos) och Lukoil
(ry. Lukojl) samt för namn som faktiskt är engelska, som punkgruppen Pussy Riot (ry. Pussi Rajot). Om man
skriver det engelska namnet på ett företag eller en institution ska man använda engelsk translitterering
även i fråga om ingående ortnamn, t.ex. ”Chelyabinsk (inte Tjeljabinsk) Electrometallurgical Integrated
Plant” (ry. Tjeljabinskij elektrometallurgitjeskij kombinat).
Det bör också tilläggas att man på engelska och andra språk i strid med de vanliga translittereringsreglerna
använder x i stället för ks i vissa kända namn samt, här i fråga om engelska (och i enlighet med BS), ei och oi
(och inte ey och oy), motsvarande ej och oj i svensk translitterering. På engelska skriver man således oftast
”Maxim” (Maksim), ”Andrei” (Andrej), ”Alexei” (Aleksej), ”Sergei” (Sergej), ”Tolstoi” (Tolstoj), ”Yenisei” (Jenisej) och
”Bolshoi Theatre” (ry. Bolsjoj teatr, ”Stora teatern”, Bolsjojteatern). Kvinnonamnet Natalja (en. eg. Natalya)
skrivs på engelska oftast ”Natalia”. Namnet Garri Kasparov (världsmästare i schack) skrivs på engelska (och
franska) ”Garry (ibl. Gary) Kasparov”, Marija Sjarapova (tennisspelare) skrivs ”Maria Sharapova” och Jevgenij
Kasperskij (antivirusspecialist) skrivs ”Eugene Kaspersky”. Förnamnet Lev (t.ex. Trotskij) skrivs på engelska
”Leon” på franska ”Léon” och på tyska ”Lew” eller ”Leo”.
Vissa kända namn har också en etablerad något avvikande fransk stavning: Namnen Aleksandr, Jelena, Jeltsin,
Jevgenij, Lenin och Potemkin (det sistnämnda utgör en avvikelse även i svenskan) skrivs på franska oftast
”Alexandre”, ”Elena”, ”Eltsine”, ”Evgueni” (undantag: ”Eugène Kaspersky”, jfr ovan), ”Lénine” och ”Potemkine”.
Namnet Maksim Gorkij skrivs på franska ofta ”Maxime Gorki”. Till detta kommer att man på franska ibland
använder engelska translittereringsmönster och exempelvis skriver ”Le Bolshoï” i stället för ”Le Bolchoï”
(Bolsjojteatern/-baletten).
Dessutom använder man på engelska, franska och tyska ibland avvikande namnformer för rysk-ortodoxa
kyrkliga dignitärer, exempelvis i fråga om patriarken av Moskva Kirill I (fr. Cyrille, ty. Kyrill) och dennes
företrädare Aleksij II (en. och fr. Alexis II, ty. Alexi II, en. och ty. ibl. äv. Alexius II).

I.3.1.6 Vetenskaplig translitterering


Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det följande justeringar
som ska vidtas vid översättning till svenska:
c > ts, č > tj, x > ch, š > sj, ž > zj, ë > jo (el. o), è > e samt initialt och efter vokal e > je

56 Här tas endast namn upp, och inte andra begrepp: t.ex. heter Rysslands valuta rubel på ryska ”rubl”.
57 Samt, givetvis, en uppsjö andra historiska namn. Däremot skriver vi helt korrekt Aleksandr Solzjenitsyn.
58 Det normala är dock att man (i fråga om ryska och andra språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet) behandlar utländskt
klingande namn på samma sätt som andra namn/ord.

40 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.3.2 Serbiska/montenegrinska
Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras serbiskan och
montenegrinskan till olika västeuropeiska språk på samma sätt, och translittereringen är alltså densamma
på engelska, franska, tyska och svenska59. För serbiska och montenegrinska används ett latinskt alfabet
(”latinica”) som är identiskt med kroatiskans och bosniskans modifierade variant av det latinska alfabetet.
Det innebär att vi använder tillhörande diakritiska tecken och således skriver t.ex. Slobodan Milošević
(president i Förbundsrepubliken Jugoslavien). Det normala bör emellertid vara att ersätta tecknet ”đ”
med dj och då skriva t.ex. Zoran Djindjić (premiärminister i Serbien 2001–2003) och Milo Djukanović
(Montenegros premiärminister) i stället för ”Zoran Đinđić” och ”Milo Đukanović”. Samma gäller i princip för
engelska, franska och tyska, varför namn på serbiska och montenegrinska normalt inte behöver anpassas
vid översättning till svenska.
För fullständighetens skull redovisas här det serbiska alfabetet med sin latinska motsvarighet:

Serbiskt tecken Translitterering Serbiskt tecken Translitterering


А A Н N
Б B Њ Nj
В V О O
Г G П P
Д D Р R
Ђ Đ đ / Dj dj (se ovan) С S
Е E Т T
Ж Ž Ћћ Ć
З Z У U
И I Ф F
Ј J Х H
К K Ц C
Л L Ч Č
Љ Lj Џ Dž
М M Ш Š

De bokstäver som translittereras på annat sätt än från ryska är följande: Ж (ž), Х (h), Ц (c), Ч (č) och Ш (š).
Till dessa kommer tre bokstäver som förekommer i serbiskan och montenegrinskan men inte i ryskan: Љ
(lj), Њ (nj) och Џ (dž).60
Det kan dock på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar serbiska och montenegrinska
från det kyrilliska alfabetet enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på engelska skriver
”Nish” i stället för Niš (stad i Serbien). Sådan stavning bör korrigeras till ovan beskrivna normalvariant.
Montenegrinskan har följande två extra tecken som saknas i serbiskan:

Kyrilliska Latinica
Ć Ś
З́ Ź
Se även ”Serbien”, ”Montenegro” och ”Kosovo” under ”Exonymer”.

59 Alltså med olika diakritiska tecken som t.ex. ”š” för sj-ljudet och inte som från t.ex. ryska med ”sj” på svenska, ”sh” på engelska,
”sch” på tyska osv.
60 Informationen i detta stycke gäller även f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 41


I.3.3 F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk61
Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras f.d. jugoslaviska
republiken Makedoniens språk på samma sätt till de olika västeuropeiska språken och man följer därvid
samma mönster som för serbiskan (se tabell och förklaring under Serbiska/montenegrinska ovan).
Språket har dessutom också följande tre extra bokstäver jämfört med serbiskan:

Kyrilliska Latinica
Ѓѓ gj (variant: g’)
Ss dz
Ќќ kj (variant: k’)62
Om varianterna g’ och k’ skulle förekomma i latinsk skrift bör dessa varianter helst ersättas med gj respektive kj.
F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk har numera en officiell translitterering, för pass o.d., vilket
i följande fyra fall innebär en avvikelse från standarden:

Kyrilliska Officiell Standard


Ж zh ž
Ч ch č
Ш sh š
Џ dj dž
Om den officiella stavningen förekommer bör den dock ersättas med ovan rekommenderade standardvariant.
Syftet med den ”officiella modellen” är uppenbarligen att undvika diakritiska tecken som riskerar att falla bort.
Rent praktiskt innebär dock allt detta att vi vid översättning i princip normalt ska skriva på samma sätt
som i källtexten.
Det kan dock, utöver slarv och förenklingar, på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar
språket från det kyrilliska alfabetet enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på engelska
skriver ”Okhrid” i stället för Ohrid (stad i landet). Sådan stavning bör korrigeras till ovan beskrivna normalvariant.
Slutligen kan nämnas att man i fråga om albanska personnamn (albanska talas av en tredjedel av befolkningen
i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) inte translittererar dessa enligt ovanstående utan skriver så som
de normalt skulle skrivas med det latinska alfabetet i Albanien.
Se även ”Exonymer, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien”.

61 Liksom landets namn är även språknamnet omtvistat, därav beteckningen. På svenska kallas det ofta (dock ej i EU-texter)
för ”makedonska” eller ”makedoniska”. På grekiska benämns språket slavomakedoniki glossa, ”slavomakedonska”. I Bulgarien,
där det vanligen betraktas som en form av bulgariska, talas det om makedonska literaturna norma/makedonska ezikova
norma, ”den makedonska litterära/språkliga normen”. Notera att ”makedonska”/”makedoniska” också används på svenska
för att beteckna (det utdöda) språket i det antika kungariket Makedonien (även benämnt fornmakedonska) såväl som den
grekiska dialekten i regionen Makedonien (jfr NE).
62 Ett specialfall är efternamnsändelsen -iќ som translittereras -ić.

42 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.3.4 Bulgariska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska63
(se ovan under ”Ryska”), gäller i huvuddrag även för bulgariskan och ur praktisk synvinkel kan därför den
ryska tablån användas. Exempelvis skrivs städerna Burgas och Ruse på franska ”Bourgas” och ”Roussé”.
Stadsnamnet Ruse skrivs på engelska, liksom på tyska, oftast ”Russe” och städerna Sjumen och Dobritj samt
staden och kärnkraftverket Kozloduj skrivs på engelska ”Shumen” (ibl. ”Shoumen”), ”Dobrich” respektive
”Kozloduy”. Staden Plovdiv skrivs på tyska ”Plowdiw”64.
Det finns dock ett par undantag i förhållande till ryskan:
1. Det kyrilliska tecknet ”е” translittereras alltid med e och aldrig med ”je” till skillnad från ryskan. De ryska
kvinnonamnen Jelena och Jekaterina motsvaras således av de bulgariska namnen Elena och Ekaterina
trots att den kyrilliska ordbilden är densamma som på ryska. Bulgariska har också vokalmöte med e i
andra position, t.ex. i stadsnamnet Blagoevgrad och personnamnen Nikolaj Liliev (författare).
2. Tecknet ”щ” translittereras sjt (en. sht) från bulgariskan (från ryskan ”sjtj” [en. shch]).
3. Bulgariskan har också en bokstav som finns men saknar eget ljudvärde i ryskan: ”ъ”. Denna translittereras
mer noggrant med ă, men vi förenklar detta normalt till a (vilket visserligen leder till sammanfall med
vanligt a), t.ex. i namnet Parvanov (mer noggrant: Părvanov, president).
Ur rent praktisk synvinkel kan man således vid översättning från engelska, franska eller tyska använda
tablån för ryska men måste vara uppmärksam på att inte skjuta in ett j mellan vokal och e, som man gör
vid translitterering av ryska namn, där exempelvis engelskans ”Dostoevsky”65 blir Dostojevskij, utan behålla
vokalmötet som i Blagoevgrad.
Sedan 2006 har man i Bulgarien en officiell translitterering som i stort sett överensstämmer med den
engelska. Undantag är dock att tecknet ”x” translittereras med h (och inte kh)66 och att mjukt tecken (ь)
(på svenska ”i” efter ”s”, ”t” och ”z”, annars ”j’) translittereras med y (och inte med ‘) samt att ändelsen -ija
(en. -iya) skrivs -ia. Detta till trots använder svenskan och andra västeuropeiska språk fortfarande vart och
ett oftast sin egen modell för translitterering av bulgariska.
En källtext (på en., fr. eller ty.) kan också vara baserad på andra (mindre vanliga) translittereringsmodeller.
Utöver vad som anges i tablån under Ryska ska i så fall även följande justeringar vidtas:
x > ch, tz > ts, vokaliskt y > i, ai > aj, ia > ja, iu > ju, ou > u
samt (engelskt) j > dzj (och franskt) j > zj
Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det i stället följande
justeringar som ska vidtas i förhållande till källtexten:
c > ts, č > tj, h > ch, š > sj, ž > zj

63 På tyska har man en viss tendens att frångå sin egen translitterering och då använda den internationella translittereringen
med bland annat diakritiska tecken (jfr ”Serbiska” och ”F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk”) och i så fall skrivs
staden Plovdiv på detta sätt även på tyska (och inte ”Plowdiw”).
64 Även på engelska skriver man ofta, och i så fall som exonymer, ”Bourgas” och ”Rousse”.
65 Den normala engelska stavningen är dock ”Dostoyevsky”.
66 Exempel på detta: Staden Chaskovo skrivs ”Haskovo” (en. ”Khaskovo”).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 43


Några exempel på personnamn:
Georgi (en. Georgy, fr. Gueorgui) Parvanov (president), Rusen Asenov Plevneliev (fr. Rossen Assenov Plevneliev,
ty. Rossen Assenow Plewneliew, president), Rumen (fr. Roumen) Radev (president), Rumjana Zjeleva (en.
och fr. Rumiana Jeleva, ty. Schelewa, politiker), Ivajlo (en. Ivailo, fr. Ivaïlo) Kalfin (fr. Kalfine, politiker), Plamen
(Vasilev) Oresjarski (en. Plamen [Vassilev] Oresharski, fr. Orecharski, politiker) och Solomon Pasi (inte ”Passy”,
som namnet ofta skrivs; politiker).
Observera att flera bulgariska mansnamn och efternamn slutar med -i (t.ex. Evgeni och Georgi samt
efternamn på -ski) och alltså inte ska skrivas med -ij som motsvarande ryska namn, dvs. Jevgenij, Grigorij
och -skij, se ovan under ”Ryska”. Däremot heter det dock Valerij. Flera mansnamn som på många andra
språk slutar med -er får på bulgariska -ar (egentligen -ăr), t.ex. Aleksandar, Dimitar och Petar. På engelska
anpassas dessa ibland och skrivs med -er, men på svenska ska man, liksom på bulgariska, skriva -ar.
Normal translitterering gäller även för namnet på politikern och tidigare kungen av Bulgarien Simeon
Sakskoburggotski (Simeon II Sachsen-Coburg-Gotha, en. även Saxe-Coburggotski, fr. och ty. äv. Saxcoburggotski)
som större delen av sitt liv levt i exil i Spanien och själv skriver sitt namn ”Saxe-Coburg Gotha” eller bara
”Saxe-Coburg”.
På engelska och franska återger man i fråga om personnamn normalt det kyrilliska tecknet ”x” (sv. ch)
med kombinationen kh och det kyrilliska tecknet ”ч” (som på svenska skrivs tj) med kombination ch (en.)
respektive tch (fr.). I enstaka fall förekommer avvikelser så att man på bl.a. engelska skriver ch där det normalt
skulle ha stått kh. I dessa fall ska vi på svenska bibehålla ch. Exempelvis gäller detta i fråga om politikern
Christina Christova, vars namn även på engelska skrivs på detta sätt. Däremot skriver man på engelska enligt
normerna med kh i namnet Christo Botev (en. Khristo Botev, bulgarisk poet och frihetshjälte på 1800-talet).
I fråga om ministrar i den sittande bulgariska regeringen, bulgariska anställda inom EU:s institutioner, personer
inom Bulgariens ständiga representation samt bulgarer som också företräder EU och inte bara Bulgarien,
dvs. ledamöter av t.ex. Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,
avstår vi av praktiska skäl från svensk translitterering och använder en och samma namnform på alla språk
(ofta engelsk translitterering), t.ex. i fråga om Boyko Borissov (i st. f. Bojko Borisov, premiärminister), Dimiter
Tzantchev (i st. för Dimitar Tsantjev, ständig representant) och Sergei Stanishev (i stället för Sergej Stanisjev,
ledamot av Europaparlamentet; se vidare EU:s institutionskatalog Whoiswho).
Se även ”Exonymer, Bulgarien”.

I.3.5 Vitryska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska (förenklad version
av BGN/PCGN), franska och tyska (se ovan under ”Ryska”), gäller i sina huvuddrag även för vitryskan och ur
praktisk synvinkel kan därför den ryska tablån användas (med dess angivna avvikelser) med korrigeringarna
w > u och, efter konsonant, ye > e (se vidare nedan).
Det bör dock påpekas att det är vanligt att man i mediespråket och EU:s dokument fortfarande ofta möter
de ryska namnformerna och inte de vitryska, och därtill är ryska officiellt språk vid sidan om vitryskan. Vi
använder dock numera de vitryska namnformerna av geografiska namn i Vitryssland samt av personnamn,
men gör ett enstaka undantag i fråga om Vitrysslands president och använder den ryska formen Aleksandr
(fr. Alexandre) Lukasjenko och inte den vitryska namnformen ”Aljaksandr Lukasjenka”. I fråga om övriga
personer använder vi de vitryska namnen, t.ex. i fråga om oppositionspolitikerna Aljaksandr Kazulin (ry.
Aleksandr Kozulin), Aljaksandr Milinkevitj och Michail Marynitj (ry. Marinitj).
Ett särdrag för vitryskan (och ukrainskan) är att tecknet ”г” till skillnad från från ryskan translittereras med
h till alla språk67; det betyder att ”h” ska kvarstå vid översättning från engelska utom i kombinationerna sh
och zh (se ovan under ”Ryska”).

67 Även uttalet skiljer sig från det ryska.

44 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Vitryskan har två extra bokstäver jämfört med ryskan:

Kyrilliska Translitterering
Іі i
Ўў ŭ (förenklat: u)68
Tecknet ”e” translittereras även efter konsonant i fransk text med ie och i engelsk text ibland med ye.
Stadsnamnen Vitsebsk och Homel skrivs på engelska således ibland ”Vitsyebsk” respektive ”Homyel”.
Vitryskan har också sin egen, av oss sällan använd, nationella translitterering (som i mycket liknar den
vetenskapliga translittereringen och ISO 9). Med denna translittereras tecknet ”e” med ie efter konsonant
men med je initialt och efter vokal, och diakritiska tecken förekommer. Om den nationella modellen har
använts i en text ska man vid översättning till svenska införa följande justeringar:
ie > e, ia > ja, iu > ju, ŭ > u, ž > zj, c > ts, č > tj och š > sj
Kombinationen ch (för det kyrilliska tecknet ”x”) ska i denna kontext kvarstå eftersom bruket här sammanfaller
med svenskans. De ovannämnda städerna skrivs med. den nationella modellen ”Viciebsk” respektive ”Homiel”.
Sammanfattande tabell över skillnaderna mellan svenska, engelska, franska och tyska:

Vitryska Nationell
Kyrilliskt en. fr. ty. vitrysk Svenska
tecken translitt.
Вв v w v v
Жж zh j sch ž zj
Зз z s z z
Ўў w u ŭ u
Хх kh ch ch
Цц ts z c ts
Чч ch tch tsch č tj
Шш sh ch sch š sj
Ее ye/e ie e ie, je e, je
Ёё yo/e io/e jo, o io, jo jo
Ээ e e
Юю yu ïou, iou ju iu, ju ju, iu
Яя ya ïa, ia ja ia, ja ja, ia
Гг h h
Іі i i
Йй y i j j

Observera också att flera orter i Vitryssland relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under ”Namnbyten,
Vitryssland”. Se även ”Exonymer, Vitryssland”.

I.3.6 Ukrainska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska (förenklad version
av BGN/PCGN), franska och tyska (se ovan under ”Ryska”), gäller i sina huvuddrag även för ukrainskan och
ur praktisk synvinkel kan därför den ryska tablån (med dess angivna avvikelser) användas.

68 På de flesta språk, men på engelska oftast ”w”.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 45


Följande två tecken translittereras annorlunda69 från ukrainskan än från ryskan:

Kyrilliska Translitterering
Г h
И y
Att tecknet ”г” (till skillnad från vid translitterering från ryskan) translittereras med h till alla språk70 (ett
särdrag för ukrainskan och vitryskan) betyder att ”h” ska kvarstå vid översättning från engelska utom i
kombinationerna sh och zh (se ovan under ”Ryska”).
Translittereringen av tecknet ”и” återverkar för engelskans del på ändelsen ”-ий”, som vi på svenska skriver
-yj (en. -yi el. -y, fr. -yï, ty. -yj), t.ex. i namnet Ihor Kolomojskyj (en. Ihor Kolomoyskyi, förenklat: Kolomoysky,
oligark).
Exempel: Det ukrainska efternamnet Hrysjtjenko motsvaras av det ryska efternamnet ”Grisjtjenko”. I detta
och vissa andra fall skrivs namnet lika på ryska och ukrainska (Грищенко) men olika på svenska eftersom
de nämnda bokstäverna uttalas olika på de olika källspråken och translittereras olika från dem.
Ukrainskan har också fyra extra bokstäver jämfört med ryskan:

uk. sv. en. fr. ty.


Ґґ g g
Єє je71 ye ie je
Іі i i
Її ji yi, i ï ji
Tidigare translittererades det sistnämnda tecknet med ï men av principiella och systematiska skäl bör det
på svenska skrivas ji, t. ex. i stadsnamnen Mykolajiv, Izmajil och Makijivka (tidigare: Mykolaïv, Izmaïl och
Makiïvka; en. Mykolaiv, Izmail och Makiivka).
Ukrainskans ”normala” ”e” translittereras till skillnad från ryskans motsvarighet alltid med e (inte med je).
På engelska kan det komplicerade förhållandet i fråga om den latinska bokstaven y i ordslut bli lika
komplicerat som vid translitterering från ryskan men här är det tecknet ”и” (inte tecknet ”ы”, vilket saknas
i ukrainskan) som translittereras med y.
Till detta förekommer på engelska viss vacklan mellan olika translittereringsmodeller, vilket exempelvis innebär
att städerna Charkiv och Cherson, som på engelska normalt skrivs ”Kharkiv” respektive ”Kherson”, ibland kan
skrivas ”Harkiv” och ”Herson” (med translittereringsmetoden ISO 9, se ovan under ”Kyrilliska alfabetet”).
Några allmänt belysande exempel i fråga om personnamn:
Viktor Jusjtjenko (sv.), en. Viktor Yushchenko, fr. Viktor Iouchtchenko, ty. Wiktor Juschtschenko (politiker); Jurij
Jechanurov (sv.), en. Yuriy Yekhanurov, fr. Youriï (förenklat Youri) Yekhanourov, ty. Jurij Jechanurow (politiker)
I vissa sammanhang slarvas det då och då, så att t.ex. namnet Andrij Sjevtjenko (fotbollsspelare) skrivs ”Andrey
Shevchenko” (det stod ju så på tröjan), vilket är den engelska translittereringen. ”Andrej” är därtill den ryska
formen av det ukrainska namnet Andrij. I mediespråket möter vi fortfarande ofta ryska namnformer i stället
för ukrainska, t.ex. i fråga om Viktor Janukovytj (politiker, varvid ”Janukovitj” är den ryska formen).

69 Även uttalet skiljer sig från det ryska.


70 Även uttalet skiljer sig från det ryska.
71 Man tillämpar samma princip som för ju och ja och translittererar således till svenska med je, men med ie efter s, t och z (se
ovan under ”Ryska”). Exempel: stadsnamnet Sievjerodonetsk (Сєвєродонецьк, en. Syevyerodonetsk, fr. Sievierodonetsk, ty.
Sjewjerodonezk).

46 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Ett enstaka undantag (på svenska) från ovanstående allmänna principer är namnet på politikern Julia (uk.
Julija, en. Yulia, fr. Ioulia) Tymosjenko (”Timosjenko” är den ryska formen).
Ukrainskan har också sin egen nationella translitterering, där tecknen ”я”, ”є”, ”ю” och ”ї” (sv.: ja, je. ju och ji)
skrivs ia, ie, iu och i utom initialt där de skrivs ya, ye, yu och yi. Exempel: namnet Arsenij Jatsenjuk (Арсеній
Яценюк) skrivs officiellt ”Arsenii (ibland reducerat till Arseni) Yatseniuk” men på engelska ”Arseniy (ibland
förenklat till Arseny) Yatsenyuk” (Ukrainas premiärminister). Vidare translittereras tecknet ”й” med i (som enl.
BS), och inte med y som på engelska, t.ex. i fråga om Majdan Nezalezjnosti (uk. off.: Maidan Nezalezhnosti,
en. ”Maydan Nezalezhnosti”, Självständighetstorget i Kiev), men initialt (vilket är ytterst ovanligt) med y.
Kombinationen gh används som translitterering av ”г”efter tecknet ”з” (= zgh) för att undvika sammanfall
med ж (= zh).
Rent praktiskt innebär detta att man vid översättning av text från engelska, om Ukrainas nationella
translitterering tillämpas, kan använda den ryska tablån men bör ersätta ii med iji utom finalt där det blir
-ij (Makiivka > Makijivka, Arsenii > Arsenij) samt ersätta kombinationerna ie,ia, io och iu med e, ja, jo respektive
ju utom där de står efter s, t och z där de bör kvarstå. Teckenkombinationen zgh (kyrill: ”зг”) bör ersättas
med zh (samtidigt som zh i svensk version blir zj).
Sammanfattande tabell över skillnaderna mellan svenska, engelska, franska och tyska

Ukrainska Nationell
Kyrilliskt en. fr. ty. ukrainsk Svenska
tecken translitterering
Вв v w v v
Жж zh j sch zh zj
Зз z s z z
Хх kh ch kh ch
Цц ts z ts ts
Чч ch tch tsch ch tj
Шш sh ch sch sh sj
Щщ shch chtch schtsch shch sjtj
Ее e e
Єє ye ie je ie, ye je, ie
Юю yu ïou, iou ju iu, yu ju, iu
Яя ya ïa, ia ja ia, ya ja, ia
Гг h h
Ґґ g g
Ии y y
-ий -yi/-y -yï -yj -yi -yj
Іі i i
-ії- -iyi- -iï- -iji- -ii- -iji-
-ій -iy (-y) -iï (-i) -ij -ii (-i) -ij
Її yi ï ji i, yi ji
Йй y j i, y j

Utländskt klingande namn behandlas på samma sätt som andra ord (se ”Ryska”)
Ukrainas valuta skrivs på svenska hryvnia (korrekt translitterering från ukrainska hade annars varit ”hryvnja”).
Observera också att många orter i Ukraina relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under ”Namnbyten,
Ukraina”. Se även ”Exonymer, Ukraina”.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 47


I.3.7 Kazakiska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska samt till engelska, franska och tyska
(se ovan under ”Ryska”) gäller också för kazakiskan, t.ex. i fråga om namnen Nursultan Nazarbajev (en.
Nazarbayev/Nazarbaev, fr. Noursoultan Nazarbaïev/Nazarbaev, Kazakstans president) och Ak Zjol (”den
ljusa stigen”, en. Ak Zhol, ett oppositionsparti).
Kazakiskan har dessutom nio extra bokstäver som translittereras enligt följande:

Kyrilliska Translitterering
Ғғ gh
Әә ä
İі i (kort, i motsats till И и)
Ққ q
Ңң ng
Өө ö
Үү ü
Ұұ u (kort, i motsats till У у)
Һһ h
Den kyrilliska teckenkombinationen ”ау” translittereras ibland som ”aw” men bör skrivas au (som vid
translitterering från ryska).
I princip innebär inte de extra bokstäverna något problem vid översättning, förutom risken för att man på
engelska och franska kan ha utelämnat prickarna. På ryska använder man i stället för de angivna nio extra
bokstäverna г, а, и, к, н, о, у, у respektive х (alltså g, a, i, k, n, o, u, u resp. ch). Det kan förekomma att man i
fråga om personnamn72 i en engelsk eller fransk text haft en rysk källa och därför till exempel skriver ”Bulat
Abilov” på engelska eller ”Boulat Abilov” på franska för politikern Bolat Äbilov, varvid man har utgått från
den ryska formen ”Bulat” i stället för den kazakiska formen ”Bolat”.
Observera också att flera orter i Kazakstan relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under ”Namnbyten,
Kazakstan”. Se även ”Exonymer, Kazakstan”.
Kazakiskan ska enligt dekret övergå till att skrivas med det latinska alfabetet (se vidare under ”Kazakstan”).

I.3.8 Kirgiziska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska
(se ovan under ”Ryska”), gäller också för kirgiziskan, t.ex. i fråga om namnet Kurmanbek Bakijev (en. Bakiyev,
fr. Bakiev, ty. Bakijew, politiker). Till detta kommer, liksom vid translitterering från ryskan, andra anpassningar,
t.ex. i fråga om namnet Feliks (en. Felix) Kulov (politiker)
Kirgiziskan har dessutom tre extra bokstäver som translittereras enligt följande:

Kyrilliska Translitterering
Ңң ng
Өө ö
Үү ü
I princip innebär inte de extra bokstäverna något problem vid översättning, förutom risken för att man på
engelska och franska kan ha utelämnat prickarna.
Se även ”Exonymer, Kirgizistan”.

72 För geografiska namn på svenska, se under ”Exonymer, Kazakstan”.

48 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.3.9 Tadzjikiska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska
(se ovan under ”Ryska”), gäller också för tadzjikiskan.
Tadzjikiskan har dessutom sex extra bokstäver som translittereras enligt följande:

Kyrilliska sv. en./fr. ty.


Ғғ gh
Ӣӣ y
Ққ q
Ӯӯ ö
Ҳҳ h
Ҷҷ dzj j dsch
Utöver diskrepanserna i fråga om tecknet ”ҷ” innebär de extra bokstäverna i princip inte något problem
vid översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna eller
förenklar och translittererar på samma sätt som för de snarlika ryska tecknen och skriver g i stället för gh,
k i stället för q och kh (ty: ch) i stället för h.
Observera att flera orter i Tadzjikistan relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under ”Namnbyten, Tadzjikistan”.
Se även ”Exonymer, Tadzjikistan”.

I.3.10 Mongoliska
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska
(se ovan under ”Ryska”), gäller också för mongoliskan, t.ex. i fråga om namnet på Mongoliets parlament
Stora Chural (en. State Great Khural, fr. Grand Khoural, ty. Großer Staats-Chural).
Till skillnad från vid translitterering från ryskan translittererar man dock enligt följande:

Kyrilliska sv. en., fr. ty.


Ж dzj j dsch
Й j73 i
З z74 z (ibland dz)
74

Mongoliskan har dessutom två extra bokstäver som translittereras enligt följande:

Kyrilliska Translitterering
Өө ö
Үү ü
Med viss reservation innebär inte dessa skillnader och extra bokstäver något problem vid översättning,
förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna.
Praktiskt innebär detta i fråga om översättning av engelsk text att j ska ersättas med dzj, ii med ij och dz med z.
Exempel: namnen Tsachiagijn Elbegdordzj (en. Tsakhiagiin Elbegdorj, Mongoliets president), Nambaryn
Enchbajar (en. Nambaryn Enkhbayar, politiker) och Sanjaagijn Bajar (en. Sanjaagiin Bayar, politiker).
Därtill kan det på engelska förekomma att man använder ISO 9 och skriver h i stället för kh (sv.: ch).
Se även ”Exonymer, Mongoliet”.

73 Som från ryska.


74 Som från ryska

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 49


I.4 GREKISKA ALFABETET (FÖR NYGREKISKA)
I detta avsnitt behandlas enbart nygrekiska och inte translitterering/transkription från klassisk grekiska
eller andra språk som skrivits med det grekiska alfabetet.
Det bör också nämnas att grekiskan har två varieteter (ung. som norskan med bokmål och nynorsk).
Katharevousa var den form av (ny)grekiska som skapades efter Greklands frigörelse på 1820-talet. Denna
språknorm levde under lång tid parallellt med en annan, dimotiki, och upphörde slutgiltigt 1976 i och med
att dimotiki blev officiell norm, varvid bl.a. ändelsen -on i ortnamn blev -o eller bortföll. Detta normbyte
har också bidragit till mångfalden exonymer.

I.4.1 Grekland
Det förekommer flera olika system för translitterering/transkription. I svensk text används normalt en
modell som ligger mellan de, internationellt sett, två vanligaste, nämligen Elot 743 och BGN/PCGN. Elot
743 är en reversibel modell (se ovan ”Vad är translitterering?”) och officiell i Grekland. Den används i princip
inom EU och FN. BGN/PCGN är en amerikansk-brittisk modell för i första hand geografiska namn75 (se ovan
under ”Kyrilliska alfabetet”). Dessutom förekommer ISO 843. Dessa olika system för translitterering till det
latinska alfabetet är alternativa och inte (som i fråga om det kyrilliska alfabetet) knutna till vissa målspråk
(engelska, franska, svenska osv.).
Nedan följer en schematisk översikt som med utgångspunkt i det grekiska alfabetet fullständigt redovisar
den svenska modellen och Elot 743.

I.4.1.2 Tablå över translittereringar


Grekiska Elot 743 sv. en./fr./ty. Kommentar
Α α a a a
”ai” förekommer, men ”e” rekommenderas
αι ai e (ai) e (ai)
p.g.a. uttalet; ty. även ”ä” (i klassiska namn ”ai”)
άι ái ai ai
αϊ aï ai ai
”av” före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ,
ν, ρ) och vokaler
αυ av/af av/af av/af
”af” före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ,
ψ) och i slutet av ord
Β β v v v TY: även ”w”
Γ γ g g g en. och fr. ibland ”y” framför vokal
γγ ng ng ng
γκ gk g, gk g, gk ”g” i början och slutet av ord
Δ δ d d d en. och fr. även ”dh”
Ε ε e e e
”ei” förekommer, men ”i” rekommenderas
ει ei i (ei) i (ei)
p.g.a. uttalet; (i klassiska namn ”ei”)
έι éi ei ei
εϊ eï ei ei

75 Det finns på engelska en tendens att använda systemet BGN/PCGN för geografiska namn, t.ex. i fråga om staden Chania
(en. Khania), men Elot 743 för personnamn, och således ”ch” (och inte ”kh”) i namn som Christos, Christina och Michalis.

50 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


”ev” före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ,
ν, ρ) och vokaler
ευ ev/ef ev/ef ev/ef
”ef” före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ,
ψ) och i slutet av ord
Ζ ζ z z z
Η η i i i (e) ”e” förekommer ofta i klassiska namn
”iv” före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ, ν,
ρ) och vokaler
ηυ iv/if iv/if iv/if
”if” före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ,
ψ) och i slutet av ord
Θ θ th th th
Ι ι i i i
Κ κ k k k en. och fr. även ”c”
Λ λ l l l
Μ μ m m m
μπ b, mp b, mb/mp b, mb/mp ”b” i början och slutet av ord
Ν ν n n n
ντ nt d, nd/nt d, nd/nt ”d” i början och slutet av ord
Ξ ξ x x x
Ο ο g o o
”oi” förekommer, men ”i” rekommenderas
Οι οι oi i (oi) i (oi)
p.g.a. uttalet; ty. även ”ö” (i klassiska namn ”oi”)
όι oi oi oi
οϊ oï oi oi
ου ou ou ou ty. även ”u”
Π π p p p
Ρ ρ r r r
Σ σ, ς s s s
Τ τ t t t
”y” förekommer, men ”i” rekommenderas
Υ υ y i (y) i (y)
p.g.a. uttalet (i klassiska namn ”y”)
Φ Φ f f f
Χ χ ch ch ch/kh (h)
Ψ Ψ ps ps ps
Ω ω o o o

Accenttecknet, som är obligatoriskt i grekiskan, utelämnas vid translitterering.


Vokalkombinationerna ai, ei och oi blir med den tillämpade modellen ovanliga i svensk text. De förekommer
dock (beroende på accent på första vokalen eller trema på andra vokalen i grekiskan) bland annat i namnen
Achaia (landskap/län), Panathinaikos (fotbollslag) och Evangelos Meimarakis (parlamentets talman).
Med en pragmatisk/kontrastiv utgångspunkt kan man ur ovanstående tabell utläsa att det mellan de olika
systemen förekommer ett (mindre) antal diskrepanser enligt följande förenklade framställning:

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 51


I.4.1.2.1 Praktiska konsekvenser vid översättning till svenska
Här följer tre tablåer över de viktigaste diskrepanserna mellan systemen, med angivande av de praktiska
konsekvenserna vid översättning från engelska, franska eller tyska till svenska:

I.4.1.2.1.1 Vokaler76
Grekisk bokstav77 Namn BGN/PCGN ISO 843 Elot 743 Svensk modell
Ε epsilon e e
Η ēta i ī i i
Ι jōta i i
Υ ypsilon i y i
Om vokalen y förekommer bör den således ersättas med i.

1.4.1.2.1.2 Ursprungliga diftonger78


Grekiska bokstäver BGN/PCGN ISO 843 Elot 743 Svensk modell
Αι e ai ai e (ai)
Ει i ei ei i (ei)
Οι i oi oi i (oi)
Αυ av av, af, ay av, af av/af
Ευ ev ev, ef, ey ev, ef ev/ef
Ηυ iv iv, if, iy iv, if iv/if
Ου ou ou, oy ou ou
Om kombinationerna ai, ei eller oi förekommer bör de således ersättas med e respektive i, utom i de
fall då det grekiska originalet har accent på första vokalen eller trema på den andra (man måste veta).
Kombinationerna ay, ey, iy och oy används inom ISO-normen i de fall då grekiskan har accenttecken eller
trema. Om dessa kombinationer skulle förekomma bör de enligt ovan angivna huvudregel (tonande resp.
tonlös konsonant följer) ersättas med av/af, ev/ef respektive iv/if. Om växlingen av/af, ev/ef respektive iv/
if inte tillämpas i källtexten (eftersom man följt BGN/PCGN) bör detta korrigeras.

I.4.1.2.1.3 Konsonanter
Grekiska
Klassiskt namn BGN/PCGN ISO 843 Elot 743 Svensk modell
bokstäver
Γ gamma g, y g g g
Γγ - ng gg ng ng
Δ delta d, dh d d d
Χ chi kh ch ch ch
Härav kan det bl.a. utläsas att konsonantkombinationerna gg, dh och kh samt ”konsonantiskt y” (t.ex.
”Yiorgos” i stället för Giorgos) indikerar att ett annat translittereringssystem än Elot 743 har använts och att
följande korrigeringar behöver göras:
gg > ng, dh > d, kh > ch samt
y + efterföljande vokal > g + efterföljande vokal

76 Franskan inför ibland sina egna accenttecken för att markera olika e-ljud, t.ex. i namnet Evangelos Venizelos (politiker; med
grekiskans accenttecken: Evángelos Venizélos, fransk accentuering: Evangélos Venizélos).
77 Med klassiskt namn inom parentes.
78 Diftonger i klassisk grekiska som har monoftongiserat uttal i nygrekiskan.

52 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.4.1.3 Andra modeller än ovan
I.4.1.3.1 Modell med h, ks, ss, c och ph
Tecknet χ translittereras i andra språk ibland med h (i stället för ch). Vidare translittereras tecknet ξ ibland
med ks (i stället för x). Det förekommer också att intervokaliskt s dubbeltecknas och skrivs ss (för att undvika
ett tonande uttal på engelska, franska och tyska) trots att grekiskan använder enkelt s. Grekiskan kan dock
i vissa fall mycket väl ha dubbelt s. Vidare skriver man ibland c i stället för k och ph i stället för f. I enlighet
med detta förekommer bl.a. ofta skrivsättet ”Halkidiki” i stället för Chalkidiki eller ”Khalkidiki”. Stavningen
”Halkidiki” har fått dominerande genomslag i turistsammanhang. På engelska och franska skriver man
undantagsvis ”Costas (smeknamn för Konstantinos) Caramanlis”. På svenska bör man skriva Konstantinos
Karamanlis (politiker, ofta kallad ”Kostas” för att särskiljas från sin farbror Konstantinos G. Karamanlis, 1907–
1998, i olika omgångar grekisk president och premiärminister).
Följande korrigeringar kan således behöva göras: c > k, h > ch, ks > x, ph > f och ss > s
Om konsonantkombinationerna mp eller nt skulle förekomma initialt bör dessa här ersättas med b
respektive d.

I.4.1.3.2 Äldre tysk norm


Det karakteristiska för denna modell är att man använder u, ä, ö och w i stället för ou, ai, oi respektive v.
Exempelvis skrivs mansnamnet Vasilios med denna modell ”Wassilios”.

I.4.1.4 Undantag
Trots att vi generellt följer en viss norm bör vi i fråga om personnamn godta etablerade avvikelser från
den svenska modellen. Exempel:
Elot 743 används i fråga om vissa namn:
Odysseas (en., fr. och ty. oftast ”Odysseus”) Elytis (för Odisseas Elitis,1911-1996, poet och nobelpristagare,),
Evripidis Stylianidis (för Stilianidis, politiker).
ISO 843 används i fråga om vissa namn:
Vasilios Magginas (för Manginas, politiker).
Andra undantag:
Theodora (Dora) Bakoyanni (för Bakogianni, politiker), Alexandros Contos (för Kontos, politiker), Mihail-Georgios
(för Michail-Georgios) Liapis (politiker), Sotiris Hatzigakis (för Chatzigakis, politiker), Melina Mercouri (för
Merkouri, skådespelerska och politiker, 1920-1994), Lucas Papademos (för Loukas Papadimos, politiker),
Ioannis/Yannis (för Giannis) Papathanasiou (politiker).
I fråga om greker som arbetar inom EU-institutionerna eller den ständiga representationen samt grekiska
ledamöter av Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén translittererar
vi inte namnen enligt gängse principer utan använder av praktiska skäl en och samma registrerade
namnform på alla språk.
På engelska och franska ”anpassas” ofta mansnamnet Georgios, ibland skrivet Giorgos, till ”George”. I sådana
fall bör vi använda det namn som personen faktiskt heter.
Se även ”Exonymer, Grekland”.

I.4.2 Cypern
Liksom i fråga om Grekland använder vi den stavning av personnamn som vederbörande själv tillämpar. På
Cypern har dock Elot 743 och liknande varianter mindre genomslagskraft (eventuellt på grund av landets
brittiska förflutna) och många använder en mer dekorativ stavning (med c, ph, ch etc. och inte k, f, kh etc.),
t.ex. Androulla Vassiliou (eg. Androulla Vasiliou, EU-kommissionär), Demetris (eg. Dimitris) Christofias (politiker),
Neoklis Sylikiotis (eg. Silikiotis, politiker), Costas Papacostas (eg. Kostas Papakostas, politiker) samt George
Vassiliou (eg. Giorgos Vasiliou, president 1988–1993), Glafkos Klerides (eg. Kliridis, en. Clerides, president

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 53


1993–2003), George Iacovou (eg. Georgios Iakovou, politiker), Yiorgos (eg. Giorgos) Lillikas (politiker), Sophocles
Sophocleous (eg. Sofoklis Sofokleous, politiker) och Kypros Christomides (eg. Kipros Christomidis, politiker).
Utöver detta tillåter man sig på engelska och franska ibland ytterligare justeringar. I fråga om namnet Markos
Kyprianou (eg. Kiprianou, politiker) skriver man ibland ”Marcos” och i fråga om Erato Kozakou-Markoulli
(politiker) skriver man på engelska ibland ”Kozakou-Marcoullis” och på franska ibland ”Kozakou-Markoullis”.
I fråga om grekcyprioter som arbetar inom EU-institutionerna eller den ständiga representationen samt
grekcypriotiska ledamöter av Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén
translittererar vi (liksom i fallet med Grekland) inte namnen enligt gängse principer utan använder av
praktiska skäl en och samma registrerade namnform på alla språk.
Se även ”Exonymer, Cypern”.

I.5 ARABISK SKRIFT


Den arabiska skriften användes ursprungligen bara för arabiska. Sedan lång tid tillbaka används den också
för andra språk, med vissa smärre skillnader beroende på varje språks struktur, samt med vissa skillnader
i fråga om translitterering. Persiska redovisas separat (se ”Tablå över translittereringar – persiska” nedan).

I.5.1 Arabiska
Det finns två mer betydande internationellt vedertagna translittereringssystem för arabiska. Det absolut
vanligaste är ALA-LC (som bygger på DIN 31635, se exempelvis Nationalencyklopedien), som vi här med
viss förenkling (se avsnittet ”Förenklingar vid translitterering” nedan) använder i den variant som anbefalls
av BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid Kungliga biblioteket). Det andra större
systemet, ISO 233, är mindre använt och innehåller fler diakritiska tecken. För alla dessa system gäller att
bortfall av diakritiska tecken leder till sammanfall av olika grafem.
Det traditionella arabiska alfabetet (vänsterspalten i ”Tablå över translittereringar” nedan) omfattar endast
konsonanter, halvvokaler (waw och ya) och bokstaven alif, som i kombination med andra tecken används
för att återge olika ljud (se wasla under ”Tabell över arabiska diakritiska tecken” nedan). Det finns också ett
antal tilläggstecken (se ”Tabell över arabiska diakritiska tecken” nedan) och olika vokaltecken79. Vokaltecknen
brukar dock utelämnas, varför läsaren måste känna till orden eller kunna göra en kvalificerad gissning.

79 Över/under en konsonant betecknar dessa vokaltecken kort vokal, och över/under alif eller en halvvokal betecknar de lång
vokal.

54 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.5.1.1 Tablå över translittereringar

sv. =
Arabiskt ALA-LC Regio-
DIN förenk- ISO
skriv- Namn (bygger en. fr. ty. uttal nal
31635 lad ALA- 233
tecken80 på DIN) variant82
LC81
ʾ
‫ﺀ‬ hamza (spiritus ʾ - ibl. a, e ibl. a ‘83
lenis)
[æi:]/
‫ﺍ‬ alif ā a ā
[α:]
‫ﺏ‬ ba b b b [b]
‫ﺕ‬ ta t t t [t]
‫ﺙ‬ tha t th th t [θ] [s]84
ibl.
‫ﺝ‬ jim g j j ğ ibl. dj [dʒ] [g]85
dsch
‫ﺡ‬ ha ḥ h ḥ ibl. ch [ħ]
‫ﺥ‬ kha ḫ kh kh ḫ ibl. ch [x]
‫ﺩ‬ dal d d d [d]
‫ﺫ‬ dhal d dh dh d [ð]
‫ﺭ‬ ra r r r [r]
‫ﺯ‬ zay z z z ibl. s [z]
‫ﺱ‬ sin s s s [s]
‫ﺵ‬ shin š sh sh š ibl. sch ibl. sch [∫]
‫ﺹ‬ sad ṣ s ṣ [sˁ]
‫ﺽ‬ dad ḍ d ḍ [dˁ] [ðˤ]86
‫ﻁ‬ ta ṭ t ṭ [tˁ]
‫ﻅ‬ za ẓ z ẓ [zˁ] [ðˁ]87
ʿ
‫ﻉ‬ ayn - ʿ [ʕ]88
(spiritus asper)
‫ﻍ‬ ghayn ġ gh gh ġ [ɣ]
‫ﻑ‬ fa f f f [f ]

80 Här anges de olika tecknen i isolerad position. De ändrar utseende något beroende på om de står initialt, medialt, finalt
eller isolerat i ett ord. Hamza och ta marbuta hör egentligen inte till den alfabetiska uppställningen (för register, ordböcker
m.m.) men redovisas här av praktiska skäl.
81 ”Förenklad” innebär här att alla diakritiska tecken, inbegripet spiritus asper och spiritus lenis har avlägsnats.
82 Ett avvikande regionalt uttal återges ofta vid transkription av personnamn och geografiska namn men inte vid translitterering
av standardiserad arabiska.
83 S.k. glottisstöt.
84 Uttalas i Levanten ofta [s].
85 Uttalas i Egypten, Sudan och Jemen oftast [g].
86 Uttalas i Irak och Gulfstaterna oftast på samma sätt som ”dh”.
87 Uttalas i Irak och Gulfstaterna oftast på samma sätt som ”dh”.
88 Tonande laryngal frikativa.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 55


‫ﻕ‬ qaf q q q ibl. k [q] [g]89
‫ﻙ‬ kaf k k k [k]
‫ﻝ‬ lam l l l [l]
‫ﻡ‬ mim m m m [l]
‫ﻥ‬ nun n n n [n]
‫ﻩ‬ ha h h h [h]
ta mar-
‫ة‬ -h/-t -/-t90 ẗ [-] /[t]
buta
halvkon-
‫ﻭ‬ waw halvkonsonant: w w [w]
sonant: w
lång vokal: ibl. oo,
lång vokal: ū w ibl. ou [u:]
ū ou
halvkon-
‫ﻱ‬ ya halvkonsonant: y y ibl. j [j]
sonant: y
lång vokal: ī lång vokal: i y ibl. ee ibl. ï [i:]

I.5.1.1.1 Tabell över arabiska diakritiska tecken91

Tilläggs-
Namn sv. Uttal Kommentar
tecken
َ fatha a [a]/ [æi]
ُ damma u [u]/ [ɔ]
ِ kasra i [i]/ [e]
används (alltid tillsammans med alif ) för att
ange en sorts ”bindning” (ung. som franskans
‫ٱ‬ wasla - -
elidering) med föregående ord, varvid hamza
(glottisstöt) försvinner i början av det andra ordet
ْ sukun - - anger att kort vokal saknas mellan två konsonanter
den långa konsonanten
ّ shadda - anger lång konsonant
dubbeltecknas

89 Uttalas i Libyen och Irak ibland [g].


90 Se avsnittet ”Ta marbuta och h” nedan.
91 Detta är ett (mycket) begränsat urval.

56 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.5.1.1.2 Förenklingar vid translitterering92
1. Eventuella punkter under tecknen t, d, s, z och h, som anger ett ”skarpt”/mer emfatiskt uttal, utelämnas.
På arabiska är de emfatiska ljuden egna fonem och återges med egna skrivtecken.
2. Eventuella längdstreck över lång vokal utelämnas (i enlighet med vad som sägs ovan under ”Diakritiska
tecken och tilläggstecken”).
3. Apostrof eller spiritus asper (ʿ), som används för att translitterera tecknet ayn (‫)ﻉ‬, som betecknar en
tonande faryngal frikativa, utelämnas. Vi skriver därför t.ex. Ali (inte ‘Ali).
4. Apostrof eller spiritus lenis (ʾ), som används för att translitterera tecknet hamza (‫)ﺀ‬, som betecknar
glottisstöt, utelämnas.93
5. Ta marbuta (‫ )ة‬translittereras enligt ALA-LC med h när det inte uttalas och med t när det uttalas, medan
det till svenska inte ska translittereras när det inte uttalas. Se nästa stycke.

I.5.1.2 Kommentarer
I.5.1.2.1 Ta marbuta och h
Tecknet är särskilt vanligt i ordslut, t.ex. i den femininändelse som enligt ALA-LC ska translittereras -ah men
som uttalas [a] och enligt svensk translitterering därför ska translittereras -a. Detta överensstämmer också
med bruket hos NE (och i viss mån TT), t.ex. i många stads- och kvinnonamn94. Ta marbuta ska däremot
translittereras när det uttalas [t], dvs. 1) efter lång vokal, t.ex. i namnet på den libanesiska tidningen Al-
Hayat (ar. al-Hayāt, ”livet”), 2) före (efterställt) genitivattribut i allmänhet, t.ex. i fråga om Kairo-stadsdelen
Madinat Nasr (”Segerstaden”, sv. Nasser City) och Usbat al-Ansar95 96 (ar. ‘Usbat al-Ansār) samt 3) före (efterställt)
adjektivattribut inlett med bestämda artikeln al-97, t.ex. al-Jamaat al-Islamiyya (”Islamiska förbundet”, en
islamistisk rörelse av egyptiskt ursprung). I arabiskan finns det också två andra ”riktiga” h (emfatiskt (‫ )ﺡ‬och
vanligt (‫)ﻩ‬, vid noggrann translitterering med resp. utan punkt under) som uttalas och ska translittereras
med h. Dessa förekommer inte lika ofta i ordslut men finns exempelvis i namnen Rafah (stad på Gazaremsan)
och al-Fatah (palestinskt politiskt parti) samt i ordet Allah (egentligen en sammandragning av al-ilah,
”guden”) och i egennamn där detta ord ingår, t.ex. Abdallah, Nasrallah och Ramallah. Däremot skrivs titeln
ayatolla (ar. āyat Allāh, ”Guds tecken”) på svenska oftast utan -h.

I.5.1.2.2 Särskilda tecken för lånord och icke arabiska namn


Flera olika ljud (främst de som skrivs med g, p, v och ch [t͡ʃ]) som saknas i arabiskans fonematiska system kan
vid behov, i lånord och icke arabiska namn, utskrivas med hjälp av ett arabiskt tecken + ett tilläggstecken.

92 I förhållande till ALA-LC.


93 För att undvika förväxling skrivs sammandragningen av ordet ”och” (wa) och bestämda artikeln (al-) t.ex. wa-l- i stället för
”wa’l-”.
94 Exempel: Anaba (stad i Algeriet), Zuwara (stad i Libyen), Halabja (stad i Irak), Salala (stad i Oman) och Sada (stad i Jemen) samt
ett stort antal kvinnonamn, bl.a. Fatima, Jamila och Sara, och alltså inte ”Anabah”, ”Zuwarah”, ”Halabjah”, ”Salalah”, ”Sa’dah”,
”Fatimah”, ”Jamilah” och ”Sarah”.
95 ”Medhjälparnas/anhängarnas förbund”, palestinsk islamistisk rörelse i Libanon.
96 I detta och flertalet andra fall bortser vi från elideringen (med tecknet wasla) av den inledande vokalen i det påföljande
ordet. Ett med utgångspunkt i skriftbilden mer exakt alternativ hade varit att skriva ”Usbatu l-Ansar”, men detta skulle av
flera anledningar bli mer komplicerat och saknar stöd i talspråket. Man skulle i så fall också helst markera den utelämnade
vokalen med en övre båge (ungefär som man vid fransk uttalsåtergivning markerar bindning med en nedre båge). Elideringen
får i denna kontext endast genomslag när ”småord” (wa, ”och”, samt vissa prepositioner) sammanskrivs med efterföljande
huvudord, t.ex. i namnet på den islamistiska grupperingen al-Takfir wa-l-Hijra (se vidare nedan).
97 Detta trots att tecknet i detta sammanhang normalt endast uttalas i högre språkregister och inte i normalt talat standard-
språk.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 57


I.5.1.2.3 Translitterering via engelska, franska och tyska
Parallellt med de internationella systemen tillämpar de stora västeuropeiska språken engelska, franska och
tyska sedan lång tid sina egna uttalsanpassade sätt att återge arabiska namn. För geografiska namn, se vidare
nedan under ”Exonymer” för respektive land. Vid översättning från engelska och andra språk är problemet
att man inte alltid med säkerhet kan härleda den arabiska formen och därmed nå fram till det korrekta
skrivsättet. Man får i så fall fråga en arabiskkunnig person till råds. De flesta araber tillämpar i praktiken
en engelsk eller fransk uttalsåtergivande transkribering beroende på respektive lands politiska historia.
Trots stor vansklighet kan i enlighet med tablån följande ”ledtrådar” för härledning av den korrekta
stavningen ges:
Vid översättning till svenska kan i många fall följande justeringar bli aktuella, om källtexten är på9899100

a) engelska98 oo > u, ou > u, ee > i, y > i, o > u, ai > ay


dj > j, ch > sh, u > w, ou > u, ï > i, aï > ay, eï > ay, finalt ia >
b) franska99
iyya, finalt ieh > iyya
dsch > j, ch > h, ch > kh, sch > sh, s > z, u > w, j > y, o > u,
c) tyska
ai > ay, finalt ija > iyya
k > q, e > a, e > i, ei > ay, finalt i > iyy samt intervokaliskt ss> s
d) engelska, franska, tyska i allmänhet
Finalt h bör utelämnas då detta står för ta marbuta.
engelska, franska, tyska, för att återge
e) s > th, g100 > j, dh > d, dh > z, g > q, o > aw
regionalt uttal

Detta innebär dock inte att samtliga s och k på andra språk ska skrivas z respektive q osv.
För såväl engelska som franska och tyska gäller att intervokaliskt s ofta skrivs ”ss” ofta för att undvika tonande
uttal, vilket dock inte innebär att samtliga intervokaliska ”ss” ska återföras till s. På liknande sätt lägger man
på franska i fråga om namn ofta till ett ”stumt -e” efter finalt n för att undvika nasalering.
Förekomsten av bokstaven g är i fråga om rent arabiska ord101 en uttalsåtergivelse. På egyptisk arabiska
uttalas ”j” som ”g” och på mesopotamisk (irakisk) arabiska uttalas ”q” som ”g”.

I.5.1.2.4 Bestämd artikel


Bestämda artikeln bör skrivas al-102. Det gäller även i personnamn om man inte vet hur personen själv
skriver. Man bör liksom i fråga om svenska namn med af, de och von bibehålla liten bokstav i början av ny
mening men allra helst undvika att låta sådana namn inleda en mening (jfr Myndigheternas skrivregler).
Särskilt på engelska särskriver man ofta i namn bestämda artikeln: Al X, och särskilt på franska förekommer
ofta El-X, vilket också dominerar i Egypten.

I.5.1.2.5 Ändelsen -iyy


Ett mycket frekvent avledningsmorfem är det adjektivbildande suffixet -iyy, som ofta skrivs ”-i” (eg. -ī) i
överensstämmelse med uttalet och viss praxis, med femininformen -iyya. Detta suffix skrivs dock ofta
inkorrekt (även i NE) ”-iy” respektive -”iya” eller -iyah”.

98 Dessutom bör man utelämna sådana a och e som betecknar hamza.


99 Dessutom bör man utelämna sådana a som betecknar hamza.
100 Gäller även franskans ”gu” före främre vokal.
101 Hit hör även den marockanska staden Agadir, vars namn egentligen är berbiskt.
102 Det är enklast och mest enhetligt att bortse från assimileringen före vissa konsonanter (de s.k. solbokstäverna: t, th, d, dh, r,
z, s, sh, l och n). Vi bör således skriva al-Sham (ar. al-Shām, Levanten, även kallat Storsyrien, dvs. Syrien, Libanon, Israel och de
palestinska territorierna), som ibland används som namn på endast Syrien och ibland på Damaskus) och inte ”ash-Sham”.
Detta står också i överensstämmelse med den praxis som numera tillämpas av BUS.

58 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.5.1.2.6 Namn
I fråga om namn på olika mer kända personer, samt en del andra namn, ges här en allmän och exemplifierad
överblick.

I.5.1.2.6.1 Namn i vedertagen translitterering


Så långt detta är möjligt eftersträvar vi alltmer att följa det internationellt vedertagna translittereringssystemet
i förenklad form (vilket vi i princip alltid bör göra om vi inte vet hur personen i fråga själv skriver) och skriver
därför t.ex. i fråga om följande:
Personer: Umm Kulthum (fr. Oum Kalsoum, egyptisk sångerska, 1898–1975), Ayman al-Zawahiri (egyptisk
kirurg, ledare för al-Qaida), Muhammad Mursi (en. och fr. Mohammed Morsi, eng. ibl. Morsy, president i
Egypten), Ayman (ty. Aiman) Nur (en. och fr. Nour, egyptisk politiker), Ahmad Harun (en. och fr. ibl. Ahmed
Haroun, sudanesisk politiker), Ali Muhammad Ali Abd al-Rahman (även känd som ”Ali Kushayb”, ty. och
ibl. fr. Ali Kosheib, sudanesisk milisledare), Mahmud (fr. Mahmoud, ty. Machmud) Abbas (den palestinske
presidenten, även kallad Abu Mazen, ar. Abū Māzin, en. Abu Mahsen, fr. Abou Mazen), Salam Fayyad (ty.
Fajad, palestinsk politiker), Faruq al-Qaddumi (fr. Farouk Kaddoumi, ty. Faruk Kaddumi, ledare för PLO och
al-Fatah), Ahmad Quray (fr. Ahmed Qoreï, ty. Ahmed Kurei/Kureia, palestinsk politiker, även kallad Abu
Ala, ar. Abū ‘Alā, fr. Abou Alaa), Ahmad (en. och fr. Ahmed) Jibril (ty. ibl. Dschibril, ledare för PFLP-GC, en
utbrytargrupp ur Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP), Saad al-Hariri (en., fr. och ty. Hariri, libanesisk
premiärminister), Rafiq (en. och ty. Rafik, fr. Rafic) al-Hariri (en., fr. och ty. Hariri, libanesisk politiker), Bashar
al-Asad (en. Bashar Asad/Assad/al-Assad, fr. Bachar el-Assad, ty. Baschar Asad/el Assad, Syriens president),
Hafiz al-Asad (fr. Hafez el-Assad, ty. Hafis al-Assad, Syriens president 1970–2000), Nuri al-Maliki (en. Nouri
Maliki, fr. Nouri al-Maliki, irakisk politiker), Abd al-Aziz al-Hakim (en. och fr. Abdul Aziz al-Hakim, ledare för
det politiska partiet SIIC, ”Högsta rådet för den islamiska revolutionen i Irak”), Muqtada (fr. Moqtada, ty.
Muktada) al-Sadr (irakisk shiitisk prästman, ledare för den shiitiska milisstyrkan Jaysh [en. och fr. Jaish] al-
Mahdi, ”Mahdi-armén”), Abu Musab al-Zarqawi (fr. Abou Mossab al-Zarqaoui, ty. Al Sarkawi el. Zarkawi, eg.
Fadil Nazzal al-Khalayla, sunnitisk rebelledare av jordanskt ursprung, dödad i Irak 2006), Ibrahim al-Jaafari
(ty. Dschafari, irakisk politiker), Iyad Allawi (fr. Allaoui, irakisk politiker), Tariq (en. ibl. Tareq, fr. och ibl. ty.
Tarek) Aziz (ty. ibl. Asis, eg. Mikhaīl Yuhanna, irakisk politiker), Sabah al-Ahmad al-Jabir (en. och fr. al-Jaber,
ty. ibl. Dschaber) al-Sabah (emir av Kuwait), Hamad bin Isa al-Khalifa (kung av Bahrain), Tamim bin Hamad
al-Thani (emir av Qatar), Muhammad bin Rashid al-Maktum (en. Mohammed bin Rashid Al Maktoum, fr.
Mohammad ben Rached Al-Maktoum, ty. ibl. Muhammed bin Raschid Al Maktum, Förenade Arabemiratens
premiärminister och emir av Dubai), Qabus bin Said (sultan av Oman) och Usama bin Ladin (en. Osama bin
Laden, fr. Oussama Ben Laden, saudier, ledare för al-Qaida, ett nätverk av terrorister).
Som en vägledning för de fall då man inte vet hur personen själv skriver följer här en förteckning över
några vanliga manliga förnamn (för vilka ortografin ofta varierar) i korrekt (men förenklad) translitterering103:
Muhammad (se ovan), Abdallah (ar. ‘Abd(u) Allāh, skrivs på svenska ofta ”Abdullah”, t.ex. i fråga om Saudiarabiens
tidigare kung Abdullah, Jordaniens kung Abdullah II och Jemens f.d. president Ali Abdullah Saleh, ar. ‘Alī ‘Abd
Allāh Sālih), Ali (vedertagen stavning av varianten ‘Alī, eg. ‘Aliyy), Ahmad (inte Ahmed), Amir (inte Ameer),
Ayman (inte Aimen), Dawud (inte Dawoud), Faruq (inte Faroukh), Faysal (inte Faisal), Firaz (inte Firas), Haydar
(inte Haider), Husayn (inte Hussein), Khalid (inte Khaled), Khalil (inte Khaleel), Mahmud (inte Mahmoud),
Majid (inte Majeed), Masud (inte Massoud), Nur (inte Noor, även kvinnonamn), Nuri (inte Nouri, Noori el.
Nury), Qasim (inte Kassem), Rashid (inte Rachid), Tariq (inte Tarek), Ubayd (inte Obaid), Umar (inte Omar),
Usama (inte Osama), Uthman (inte Osman) och Yusuf (inte Yussuf ). Dessutom förekommer de båda namnen
Hasan (med betoning på första stavelsen) och Hassan (ar. Hassān, med betoning på andra stavelsen). Här
följer vi dock vedertaget bruk och skriver t.ex. Hassan II (ar. Hasan, kung av Marocko 1961–1999).

103 Detta gäller dock enbart vid translitterering från arabiskan. Olika namn av arabiskt ursprung förekommer i olika varianter inom
den muslimska världen och flertalet personer som bär namn av arabiskt ursprung är inte araber (utan indonesier, pakistanier,
bangladeshare, iranier etc.). Exempelvis motsvaras namnen Muhammad och Umar på andra språk ofta av Moham(ma)d och
Omar (så är exempelvis fallet i fråga om den iranske presidenten Mohamad Khatami samt den tidigare ledaren för talibanerna
i Afghanistan Mohamad Omar (mulla Omar). Muhammad och Umar motsvaras på turkiska av Mehmet resp. Ömer.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 59


Ett stort antal mansnamn är bildade av ordet abd (slav) plus en benämning på Gud, t.ex. Abdel-Karim (ar.
eg. ‘Abd al-Karīm, ”Den generöses slav”) och Abdel-Rahim (ar. eg. ‘Abd al-Rahīm, ”Den nådiges slav”). Dessa
namn skrivs med latinsk skrift på flera olika sätt104 men om inget annat är väletablerat för en viss person bör
man helst använda den mest etablerade modellen: Abdel- (med bindestreck åtföljd av versal). Ett undantag
från detta är namnet Abdallah (el. Abdullah, ”Guds slav”, se ovan) som skrivs som ett ord utan bindestreck.
Observera att namn som innehåller ledet Abu (ar. Abū, fransk transkription Abou, ”far”) eller Umm (arabiska
i förfranskad form: Oum, ”mor”) aldrig (med undantag för det manliga förnamnet Abu Bakr) är de riktiga
namnen utan endast smeknamn eller aliasnamn som oftast bygger på äldsta barnets (eller sonens)
förnamn, t.ex. heter ”Abu Ala” (”Alas far”) egentligen Ahmad Quray. I pressen missförstås detta ibland och Abu
Zubayda (fr. Abou Zoubaydah, ty. Abu Subaida, eg. Zayn al-’Ābidīn Muhammad Husayn, al-Qaida-aktivist)
benämns på grund av detta sitt aliasnamn, som utgår från kvinnonamnet Zubayda, ibland ”Zubayda”, med
det förmodade efternamnet.
Begrepp: hajj (vallfarten till Mecka, en. och fr. hadj, el. haj, ty. Hadsch), hajji (person som företagit vallfarten
till Mecka, som titel al-Haj NN), id al-adha (ar. ‘īd al-adhā, den islamiska offerhögtiden, ar. äv. ‘Īd al-kabīr, ”den
stora högtiden”, tu. kurban bayram, i Västafrika: tabaski, en. Eid el-Adha, fr. Aïd el-Kébir el. Fête du mouton),
id al-fitr (ar. ˙Īd al-fitr, islamisk högtid vid fastans upphörande, tu. Ramazan Bayramı, Şeker Bayramı el. Küçük
bayram, en. Eid al-fitr, fr. Aid el-Fitr), Ashura (ar. ‘āshūrā’, fr. Achoura, ty. Aschura, shiitisk sorgedag), mujahid
(pl. mujahider el. ibl. mujahidin)105 (en. mujahideen el. ibl. mujahedeen, fr. moudjahidine, ty. Mujahedin
el. Mudschaheddin, den som deltar i ”heligt krig”, ”kämpe”, även uttytt ”helig krigare” eller ”gudskrigare”,
benämning på olika muslimska aktivistiska grupperingar) och intifada (”uppror”, al-Aqsa-intifadan/-upproret,
ar. al-Intifādat al-Aqsā, palestinsk folkresning inledd år 2000, jfr al-Aqsa-moskén).
Institutioner, organisationer, politiska partier m.m.: al-Nahda (en. och fr. Ennahda, ty. ibl. die Nahda,
”förnyelsen”, islamistiskt politiskt parti i Tunisien), Janjawid (ar. janjawīd, ibland uttytt ”väpnade ryttare”, en.
Janjaweed, fr. ibl. les Djandjawids el. Djandjaouids, ty. Dschandschawid, sudanesisk milisgrupp), al-Jamaat
al-Islamiyya (ar. al-Jamā’at al-Islāmiyya, ”islamiska gruppen”, en. Gamaa al-Islamiyya, fr. Djamaa Islamiya,
islamistisk rörelse av egyptiskt ursprung), al-Fatah (fr. ibl. le Fatah, ty. ibl. die Fatah, palestinskt politiskt parti),
Izz al-Din al-Qassam-brigaderna (ar. Katā’ib Izz al-Din al-Qassām, ”Izz al-Din al-Qassams bataljoner”, en. The
Izz ad-Din al-Qassam (ibl. al-Qassem) Brigades, fr. Ezzadin el-Kassem, ty. Kassam-Brigaden, paramilitär enhet
inom Hamas), al-Kataib (ar. al-Katā’ib, ”bataljonerna”, en. och ibl. fr. Kataeb, en. äv. Phalange, fr. Phalanges,
ty. Falange-Partei, politiskt parti i Libanon, vars medlemmar ofta kallas falangister), Jund al-Sham (ar. Jund
al-Shām, ”Levantens soldater”, fr. Jund/Jound al-Cham, terroristgrupp i Syrien och Libanon), Bathpartiet
(ar. Hizb al-Ba’th al-’Arabī al-Ishtirākī, ”Arabiska socialistiska återfödelsepartiet”, en. Baath Party, fr. le Baas, ty.
Baath-Partei, panarabiskt socialistiskt parti i Syrien och Irak), al-Hawzat al-Ilmiyya (ar. al-Hawzat al-’Ilmiyya,
”teologiska auktoriteten”, shiiternas högsta teologiska centrum, i Najaf i Irak), al-Jazira (”ön”, ofta beteckning
på Arabiska halvön, en. al-Jazeera, ty. Al-Dschasira, Qatarbaserad tv-kanal), al-Arabiyya (ar. al-’Arabiyya, en.
Al-Arabiya, ty. Al-Arabija el. Al Arabia, Dubaibaserad tv-kanal), al-Takfir wa-l-Hijra (ar. al-Takfīr wa-l-Hijra, ung.
”exkommunicering och uppbrott/uttåg”, en. ibl. Taqfir Wal Hijra, fr. al-Takfir et al-Hijra, ty. ibl. At-Takfir wa-
’l-Higra, olika extrema islamistiska grupperingar), al-Qaida (ar. al-Qā’ida ”basen”, en. Al Qaeda, fr. Al-Qaïda,
ty. Al-Qaida, äv. Al Kaida el. die Kaida) och al-Sahab (ar. al-Sahāb, ”ledsagarna”, en., fr. och ty. As-Sahab,
al-Qaidas mediegren).
Byggnader: al-Aqsa-moskén (ar. al-Masjid al-Aqsā, ty. El-Aksa-Moschee).

104 T.ex. Abd el-Rahim, Abdul Rahim, Abdulrahim/Abdurrahim (sammanskrivet med u och assimilering lr>rr enl. ovan), Abdel-
rahim, Abdel Rahim, Abdul-Rahim.
105 Detta arabiska begrepp används inom hela den muslimska världen och stavningen varierar mellan språken (se vidare under
”Persiska” och ”Urdu”).

60 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.5.1.2.6.2 Undantag
Man bör dock i princip respektera den stavning som används av personen själv (eller som allmänt
etablerats i historiska sammanhang och inom medierna), även om denna är präglad av engelska eller
franska transkriptionsmönster106 (och i fråga om Marocko, Algeriet, Tunisien och Libanon använder vi
genomgående en etablerad förfranskad stavning107). Ovanstående gäller t.ex. i fråga om följande:
Personer: Muhammed (ar. och en. Muhammad, pe. Mohammad, fr. Mahomet, ty. och ibl. en. Mohammed,
islams profet, 570–632)108, Aminatou Haidar (ar. Aminatū Haydār, västsaharisk människorättsaktivist), Abdelaziz
Bouteflika (ar. ‘Abd al-’Azīz Bū Taflīqa, Algeriets president), Rachid al-Ghannouchi (ar. Rāshid al-Ghannūshī, en.
Rashid Ghannushi, fr. Rached Ghannouchi, ledare för det tunisiska partiet al-Nahda), Zayn al-Abidin Ben Ali
(ar. Zayn al-’Abidīn bin ‘Alī, förfranskat Zine El Abidine Ben Ali, president i Tunisien), Muammar (fr. Mouammar)
Gaddafi (skrivs ibl. äv. al-Qadhdhafi, Kadaffi, etc., ar. Muammar al-Qadhdhāfī, fr. Khadafi el. Kadhafi, Libyens
tidigare ledare), Muhammad Mursi (en. och fr. Mohammed Morsi, eng. ibl. Morsy, president i Egypten), Hosni
Mubarak (ar. Husnī Mubārak, fr. Moubarak, president i Egypten), Naguib Mahfouz (ar. Najīb Mahfūs, ty. Nagib
Mahfus, 1911–2006, egyptisk författare och nobelpristagare), Gamal Abdel Nasser (ar. Jamāl ‘Abd al-Nāsir,
egyptisk president), Boutros Boutros-Ghali (ar. Būtrus Būtrus Ghālī, generalsekreterare för FN), Amr Moussa (ar.
‘Amr Mūsā, en. ibl. Amre Moussa, ty. Amr Mussa, generalsekreterare i Arabförbundet), Mohamed El-Baradei (ar.
Muhammad al-Barād’ī, egyptisk politiker, generaldirektör för IAEA), Shenouda III (ar. Shnūdah, fr. ibl. Chenouda,
ty. ibl. Schenuda el. Schenouda, patriark av Alexandria), Omar Sharif (ar. ‘Umar al-Sharīf, egyptisk skådespelare),
Omar Hassan al-Bashir (ar. ‘Umar Hasan al-Bashir, fr. el-Béchir, ty. al-Baschir, Sudans president), Khaled Mashaal
(ar. Khālid Mash’al, en. Khaled Mashal, fr. Khaled Mechaal, ty. Chalid Maschal, Hamas politiske ledare), Saeb (ty.
Sajeb) Erekat (ar. Sā’ib ‘Urayqāt, palestinsk chefsförhandlare), Marwan Barghouti (ar. Marwān al-Barghūthī, fr.
Marouan Barghouthi, utbrytare ur al-Fatah), Yassir (fr. Yasser, ty. Jassir) Arafat (ar. Yāsir Arafāt, eg. Rahmān ‘Abd
al-Ra’uf al-Qudwa, palestinsk president), Ismail Haniya (ar. Ismā’īl Haniyya, fr. Ismaïl Haniyeh, ty. Hanija, palestinsk
politisk ledare på Gazaremsan), Ahmed Yassin (ar. Ahmad Yāsin, fr. Yassine, Hamas grundare), Rania (ar. Rāniyā,
drottning av Jordanien), Michel Suleiman (ar. Mishāl Sulaymān, en. ibl. Sleiman, fr. Sleimane el. Souleïmane,
ty. ibl. Sulaiman, libanesisk president), Fouad (ty. Fuad) Siniora (ar. Fu’ād al-Sinyūra, libanesisk politiker), Fawzi
Salloukh (ar. Sallūkh, en. ibl. Sallukh, fr. Faouzi Salloukh, ty. Fausi Salluch, libanesisk politiker), Nabih Berri (ar. Nabīh
Birrī, talman för Libanons parlament), Hassan Nasrallah109 (ar. Hasan Nasr Allāh, Hizbollahs generalsekreterare),
Walid Jumblatt (ar. Walīd Janublāt, fr. Joumblatt el. Djoumblatt, ty. Dschumblat, libanesisk politiker, drusledare
och ordförande för Progressiva socialistpartiet), Michel Aoun (ar. Mīshāl ‘Awn, libanesisk general och politiker),
Emile Lahoud (ar. Amīl Lahūd, libanesisk president), Amin (en. och fr. Amine) Gemayel (ar. Amīn al-Jumayyil,
ty. ibl. Dschemajel, libanesisk president), Faruq al-Shara (ar. Fārūq al-Shara’, en., fr. och ty. Farouk al-Sharaa, fr.
Farouk Al-Chareh, ty. ibl. Faruk al-Schara, Syriens vicepresident), Muhammad Naji al-Otari (ar. Muhammad
Nājī al-’Utrī, syrisk politiker), Mahmoud Issa (ar. Mahmūd Īsā, syrisk oppositionspolitiker), Michel Kilo (ar. Mīshyal
Kīlū, syrisk författare och regimkritiker), Riad (en. ibl. Riyad) Seif (ar. Riyād Sayf, syrisk människorättsaktivist),
Ahmad Chalabi (skrivs ibland Jalabi, ar. Ahmad al-Chalabī/al-Jalabī, en. och fr. Ahmed Chalabi, ty. Tschalabi,
irakisk politiker), Emmanuel Delly (ar. ‘Amānūīl Dalī, patriark av Babylon [ar. Bābil]), Saddam Hussein (ar. Saddām
Husayn al-Tikrītī, Iraks tidigare president och regeringschef ) och Khalid Sheikh (ty. Scheich) Mohammed (ar.
Khālid Shaykh Muhammad, fr. Khaled Cheikh Mohammed, kuwaitisk aktivist inom al-Qaida).

106 I vissa fall bortser vi helt från arabiskan. I fråga om akronymer utgår vi oftast från en engelsk (eller fransk, beroende på land)
benämning. Exempelvis är PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse) en akronym av Popular Front for the Liberation of Palestine
(ar. al-Jabha al-sha’biyya li-tahrīr Filastīn, fr. Front populaire de libération de la Palestine, ty. Volksfront zur Befreiung Palästinas,
en palestinsk marxist-leninistisk rörelse). För den grekisk-ortodoxe patriarken av Jerusalem (som också är etnisk grek, eg. Ilias
Giannopoulos) använder vi det grekiska ämbetsnamnet Theofilos III (ar. xx, en. och ty. Theophilos, fr. Théophile).
107 Ett enstaka undantag är det tunisiska politiska partiet al-Nahda (”uppvaknandet”, med förfranskad stavning Ennahda).
108 Muhammed brukar kallas profet men har egentligen högre rang. I fråga om övriga personer av arabisk (se vidare nedan)
etnicitet med detta namn bör man där det råder tvekan om stavningen enligt vedertagen translitterering skriva Muhammad.
Många personer med detta namn skriver dock genomgående ”Mohammad” (bl.a. i Syrien), ”Mohammed” (bl.a. i Libyen) eller
”Mohamed” (bl.a. i Egypten).
109 Inte ”Sayyid” Hassan Nasrallah. Sayyid kan helt enkelt betyda ”herr/Sir” men är också en religiös titel.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 61


Begrepp: Maghreb (ar. maghrib, ”solnedgång” = ”Västern”, dvs. Nordafrika), Koranen (ar. al-Qur’ān, en. ibl.
Alcoran, fr. le Coran, Islams heliga skrift) samt termen fedayin (ar. fidā’iyyūn, ”de som offrar sig”, kommandogrupp
av gerillasoldater).
Institutioner, organisationer, politiska partier m.m.: Hizbollah (i NE dock ”Hizbullah”, ar. Hizb Allāh ”Guds
parti”, en. Hezbollah el. Hizballah, fr. le Hezbollah el. le Parti de Dieu, ty. die Hisbollah, shiitisk islamistisk
rörelse i Libanon).
Byggnader: Muqatan (ar. al-Muqāta’a, en. the Muqata, fr. la Mouqataa el. Moukataa el. Mouqata el. Moukata,
den palestinska myndighetens högkvarter i Ramallah) och Abu Ghurayb (ar. Abū Ghrayb, en. och ty. oftast
Abu Ghraib, fr. Abou Ghraib, fängelse i Irak).
I vissa fall översätter vi begrepp, t.ex. i fråga om Muslimska brödraskapet (ar. al-Ikhwān al-muslimūn, en.
Muslim Brotherhood el. The Society of the Muslim Brothers, fr. Les Frères musulmans, ty. Muslimbrüder el.
Muslimbruderschaft, en politisk-religiös islamisk organisation) och al-Aqsa-martyrernas brigader (ar. Katā’ib
shuhadā’ al-Aqsā, en. al-Aqsa Martyrs’ Brigades, fr. Brigades des martyrs d’Al-Aqsa, ty. al-Aqsa-Märtyrer-
Brigaden, en palestinsk milis).
Se även land för land under ”Exonymer”.

I.5.2 Kurdiska (i Irak)


Som det ovan påpekats skrivs kurdiskan i Turkiet (där den största gruppen återfinns) med det latinska
alfabetet men i Syrien, Irak och Iran med arabisk skrift. Det är dock endast i Irak (samt Västkurdistan, se under
”Syrien”) som kurdiskan har viss officiell ställning. För mer kända personer i Irak använder vi de i medierna
etablerade namnen, t.ex. i fråga om Jalal Talabani (kur. Celal Talebanî, ar. Jalāl Tālabānī, irakisk president),
Masud Barzani (kur. Mesûd Barzanî, ar. Mas’ūd al-Barzānī, ledare för partiet KDP i Irakiska Kurdistan/Södra
Kurdistan) och Hoshyar Zebari (kur. Hişyar Zêbarî, ar. Hūshyār Zībārī, ty. Hoschiar Sibari, vice premiärminister i
Irak). Samma sak gäller i fråga om termen peshmerga (kur. pêşmerge, ty. Peschmerga, kurdiska milisförband).
Det kurdiska nyårsfirandet heter newroz (persiska: nowruz).

I.5.3 Persiska (Iran och Afghanistan110)


Trots bristfälligt genomslag bör det internationellt vedertagna systemet BGN/PCGN användas för translitterering
av persiska, dock i en förenklad form utan diakritiska tecken. Det innebär att vi vid translitterering inte
markerar långa vokaler med längdstreck och att vi utelämnar det tecken som translittereras som spiritus
(eller apostrof )111. I vissa fall leder det till att olika persiska grafem motsvaras av ett och samma på svenska.
Det arabiska alfabetet (se ”Tablå över translittereringar” nedan) omfattar endast konsonanter, halvvokaler
(vav och ye) och långa vokaler (alef, vav och ye)112. Bokstäverna pe (/p/), che [t͡ʃ]), zhe (/ʒ/) och gaf (/g/) är
tillägg jämfört med alfabetet för arabiska. Det finns också ett antal tilläggstecken, som inte återges i tabellen.
Dessa kan t.ex. användas över/under en konsonant för att beteckna icke-final kort vokal (i Iran är dessa a,
e och o). Tilläggstecknen utelämnas dock ofta, varför läsaren liksom i fallet med arabiska måste känna till
orden eller kunna göra en kvalificerad gissning. Det ska också påpekas att det persiska skriftspråket trots
standardiseringssträvanden inte heller är enhetligt och att variationer förekommer. I tabellen anges de
olika bokstavsformerna i olika ställningar (finalt självständigt, finalt sammanfogat, medialt och initialt).

110 Innehållet i avsnittet gäller även för Afghanistan (där språket kallas dari) med undantag för att tecknet ‫( و‬vav) i fråga om Iran
translittereras med v, w eller u men i fråga om Afghanistan genomgående med w, och att kort e och o i fråga om Afghanistan
kan skrivas i respektive u. Se även under ”Pashto” och ”Afghanistan”. För tadzjikiska, se under ”Tadzjikiska”.
111 Vi skriver t.ex. Ali (inte ‘Ali).
112 I final ställning anges dock även korta vokaler, /o/ med bokstaven vav och /e/ och /a/ med bokstaven he.

62 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.5.3.1 Tablå över translittereringar
Finalt, Finalt, Svenska =
Namn självstän- samman- Medialt Initialt BGN/PCGN förenklad
digt fogat BGN/PCGN
alef ‫ا‬ ‫ﺎ‬ ‫ﺎ‬ ‫ا‬ ā a
be ‫ب‬ ‫ﺐ‬ ‫ﺒ‬ ‫ﺑ‬ b b
pe ‫پ‬ ‫ﭗ‬ ‫ﭙ‬ ‫ﭘ‬ p p
te ‫ت‬ ‫ﺖ‬ ‫ﺘ‬ ‫ﺗ‬ t t
se ‫ث‬ ‫ﺚ‬ ‫ﺜ‬ ‫ﺛ‬ s̄ s
jim ‫ج‬ ‫ﺞ‬ ‫ﺠ‬ ‫ﺟ‬ j j
che ‫چ‬ ‫ﭻ‬ ‫ﭽ‬ ‫ﭼ‬ ch ch
ḥe ‫ح‬ ‫ﺢ‬ ‫ﺤ‬ ‫ﺣ‬ ḥ h
khe ‫خ‬ ‫ﺦ‬ ‫ﺨ‬ ‫ﺧ‬ kh kh
dal ‫د‬ ‫ﺪ‬ ‫ﺪ‬ ‫د‬ d d
zal ‫ذ‬ ‫ﺬ‬ ‫ﺬ‬ ‫ذ‬ z z
re ‫ر‬ ‫ﺮ‬ ‫ﺮ‬ ‫ر‬ r r
ze ‫ز‬ ‫ﺰ‬ ‫ﺰ‬ ‫ز‬ z z
zhe ‫ژ‬ ‫ﮋ‬ ‫ﮋ‬ ‫ژ‬ zh zh
sin ‫س‬ ‫ﺲ‬ ‫ﺴ‬ ‫ﺳ‬ s s
shin ‫ش‬ ‫ﺶ‬ ‫ﺸ‬ ‫ﺷ‬ sh sh
ṣad ‫ص‬ ‫ﺺ‬ ‫ﺼ‬ ‫ﺻ‬ ṣ s
zad ‫ض‬ ‫ﺾ‬ ‫ﻀ‬ ‫ﺿ‬ z z
ṭa ‫ط‬ ‫ﻂ‬ ‫ﻄ‬ ‫ﻃ‬ ṭ t
za ‫ظ‬ ‫ﻆ‬ ‫ﻈ‬ ‫ﻇ‬ ẓ z
ein ‫ع‬ ‫ﻊ‬ ‫ﻌ‬ ‫ﻋ‬ ʿ –
ghein ‫غ‬ ‫ﻎ‬ ‫ﻐ‬ ‫ﻏ‬ gh gh
fe ‫ف‬ ‫ﻒ‬ ‫ﻔ‬ ‫ﻓ‬ f f
qaf ‫ق‬ ‫ﻖ‬ ‫ﻘ‬ ‫ﻗ‬ q q
kaf ‫ک‬ ‫ﮏ‬ ‫ﻜ‬ ‫ﻛ‬ k k
gaf ‫گ‬ ‫ﮓ‬ ‫ﮕ‬ ‫ﮔ‬ g g
lam ‫ل‬ ‫ﻞ‬ ‫ﻠ‬ ‫ﻟ‬ l l
mim ‫م‬ ‫ﻢ‬ ‫ﻤ‬ ‫ﻣ‬ m m
nun ‫ن‬ ‫ﻦ‬ ‫ﻨ‬ ‫ﻧ‬ n n
vav ‫و‬ ‫ﻮ‬ ‫ﻮ‬ ‫و‬ v v; w; u; o113
he ‫ه‬ ‫ﻪ‬ ‫ﻬ‬ ‫ﻫ‬ h h; e; a114
ye ‫ی‬ ‫ﻰ‬ ‫ﻴ‬ ‫ﻳ‬ y, i y; i; ye115

113 Konsonant: v; halvkonsonant: w; lång vokal: u; final kort vokal: o.


114 Konsonant: h; final kort vokal: e eller a.
115 Halvkonsonant: y; lång vokal: i; i ezafe (se nedan): -ye.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 63


I.5.3.2 Namn i vedertagen translitterering
Trots att BGN/PCGN inte är etablerat i medier m.m. bör den ovan angivna modellen helst tillämpas, även
i fråga om namn som Ali Ardashir Larijani (ty. Ali Ardaschir Laridschani)116, Ali Khamenei (eg. ‘Alī Khāmene’ī,
ty. Chamenei)117, Behman Asgarpur (en. Asgarpour)118, den iranske presidenten Mahmud (en. Mahmoud)
Ahmadinejad (eg. Mahmūd Ahmadinejād, ty. Ahmadinedschad) och Mohammad (en. Mohammed)
Zahir Shah (fr. Mohammed Zaher Chah, ty. Mohammed Sahir Schah)119 samt i begrepp som den vanligt
förekommande benämningen på Irans parlament majles (”rådet”, en. och fr. ofta Majlis, ty. Madschles)120
samt det persiska/afghanska nyårsfirandet nowruz (som via olika käll- och målspråk förekommer i en
uppsjö olika stavningsvarianter121).
Som allmän vägledning följer här en förteckning över några vanliga manliga förnamn (för vilka ortografin
ofta varierar) i korrekt men förenklad translitterering: Abdollah (inte Abdullah), Dawud (inte Dawood),
Fareydun122 (inte Fareidoon), Hosseyn (se ”Dubbelteckning”123), Mahmud (eg. Mahmūd; inte Mahmoud),
Mansur (inte Mansour el. Mansoor), Manuchehr (inte Manouchehr el. [ty.] Manutschehr), Masud (inte Masoud
el. Masood), Mohamad (inte Mohammed)124.

I.5.3.3 Undantag
Enstaka undantag kan emellertid godtas, exempelvis om personer vilkas namn är starkt förankrade i en
viss kontext125. Några exempel på undantag som är mycket väl etablerade namnformer i medierna: Ahmed
Shah Massoud (eg. Mas’ūd, pash. Masrūd, tadzj. Ahmadsjohi Masud, en. Masood, ty. Ahmed/Achmed
Schah Massud)126, den afghanske presidenten Hamid Karzai (eg. Hāmid Karzay, fr. Karzaï, ty. Karsai), Irans
president Hassan Rohani (eg. Hasan Rūhānī, en. Rouhani, ty. Ruhani), den afghanska rådsförsamlingen Loya
jirga127 (eg. Lūyeh jergeh, ty. ibl. Loja Dschirga), den tidigare dödsdömda Sakineh Mohammadi Ashtiani (eg.
Sakīneh Mohamadī Āshtīānī) samt talibanerna (pe. Taleban [eg. Tālebān], ar. al-Talibān, ”lärjungarna”, en.
och ty. the resp. die Taliban, en. äv. the Taleban, fr. le taliban el. les talibans)128. I fråga om den baluchiska
motståndsrörelsen Jondallah använder vi den angliserade formen Jundullah (se nedan under ”Urdu”).

I.5.3.4 Persiska och arabiska


Eftersom persiskans fonetiska struktur skiljer sig från arabiskans, och eftersom translittereringsmodellen
är en annan, får flera ursprungligen arabiska ord som inlånats i persiskan vid translitterering från persiska
en annan ordbild än vid translitterering från arabiskan. Några exempel: ordet ”mujahidin” (kämparna) blir i

116 Iransk politiker och förhandlare.


117 Irans högsta religiösa överhuvud, med titeln hojatoleslam.
118 Driftschef för kärnkraftsreaktorn i Arak.
119 Kung av Afghanistan 1933–1973.
120 Ett arabiskt lån, vilket förklarar formern majlis, som ibland förekommer på svenska även om Iran (t.ex. i NE).
121 Det kurdiska nyårsfirandet skrivs newroz.
122 Även namnet på en ö.
123 Som ett undantag skriver vi dock Mir Hossein (en., fr. och ty. Hossein) Musavi (en och fr. Mousavi el. Moussavi, ty. Mussawi,
iransk politiker).
124 Exempel: Den iranska politikern Manuchehr Mottaki och talibanernas f.d. militäre ledare Mansur (inte Mansoor) Dadullah, i
Afghanistan.
125 T.ex. internationellt kända personer i forskarvärlden, som aidsexperten Kamiar Alaei (eg. Kāmyār Alāyi).
126 Afghansk gerillaledare från den tadzjikiska minoriteten, mördad 2001.
127 Termen är egentligen pashtunsk och inte persisk.
128 Afghansk militär och religiös rörelse, äv. kallad Islamiska emiratet.

64 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


persisk kontext mojahedin (eg. mojāhedīn) i fullständiga persiska namn129. På samma sätt blir det arabiska
namnet Ibrahim translittererat från persiska Ebrahim (eg. Ebrāhīm) och ”islam” blir eslam (eg. eslām) i den
mån ordet ingår i ett fullständigt persiskt namn. Av principiell betydelse är också att arabiskans ta marbuta
(-a(h)/-at) saknas och motsvaras av ”vanligt” h, vilket innebär att arabiskans -a (finalt -a som femininändelse
i namn och lånord) på persiska motsvaras av -eh, t.ex. i kvinnonamnet Jamileh (ar. Jamila).
De ursprungligen arabiska mansnamn (se ”Arabiska”) som är bildade med ordet abd (slav) plus en benämning
på Gud, t.ex. Abdolkarim (ibl. Abdul Karim, ar. ‘Abd al-Karīm, ”Den generöses slav”) och Abdolrahim (ibl. Abdul
Rahim, ar. ‘Abd al-Rahim, ”Den nådiges slav”) sammanskrivs vanligen vid translitterering från persiska enligt
angiven modell men bruket vacklar.
Persiskan saknar bestämd artikel och genom tillägg av arabiskans bestämda artikel ”arabiserar” man på
engelska och tyska ofta felaktigt namnet Qods-styrkan (pe. Niru-ye Qods [eg. Nīrū-ye Qods], en. Qods Force
el. Quds Force el. Al Quds Force, fr. Force Qods, ty. Quds-Truppe, Kuds-Truppe, Al-Kuds-Einheit, Al-Kuds-
Brigaden el. Al-Quds-Brigaden, elitgrenen inom Islamiska revolutionsgardet i Iran)130.
Observera också att Seyed (ar. Sayyid) och Haj (ar. al-Haj) är titlar (se ”Arabiska”).

I.5.3.5 Dubbelteckning
Trots att dubbelteckning normalt inte förekommer (man skriver t.ex. Mohamad, se nedan) skrivs dock namn
där ordet Allah ingår med två l (i ändelsen -ullah), t.ex. i namnen Ahmadullah, Hamidullah och Obaydullah.
Dessutom skrivs vid translitterering vanligen med dubbeltecknad konsonant namnet Abbas (och därmed
också därav avledda namn), familjenamnet Haqqani (och därmed Haqqani-nätverket) och namnet Hosseyn
(eg. Hoseyn; inte Hosein/Hossein), som i den storayatollan Hosseyn (en. och fr. Hossein, ty. Hussein) Ali
Montazeri (ty. ibl. Montaseri) m.fl. Dubbelteckning förekommer också i latinsk text som uttalsåtergivning
av assimileringen av arabiskans bestämda artikel al- (se ”Arabiska”) i vissa namn, särskilt (afghanska) namn
som slutar med -uddin (eg. -u al-din) (Burhanuddin, Gulbuddin, Jalaluddin).

I.5.3.6 Translitterering via engelska, franska och tyska


Vid översättning från engelska och andra språk är problemet att man inte alltid med säkerhet kan härleda
den persiska formen och därmed nå fram till det korrekta skrivsättet. Man får i så fall fråga en persiskkunnig
person till råds. För geografiska namn, se vidare nedan under ”Exonymer” för Iran och Afghanistan. I engelsk,
fransk och tysk text förekommer ofta avvikande translittereringar eller andra transkriberingar som medför
att följande justeringar oftast behöver göras vid översättning till svenska om källtexten är på
a) engelska: ai > ay, ei > ey, oo > u, ou > u
b) franska: ch > sh, dj > j, ai > ay, ei > ey, ou > u
c) tyska: w > v, sch > sh, dsch > j, tsch > ch, ai > ay, ei > ey samt i vissa fall k > q, s > z och ch > kh (det
senare beror på att q, z och kh på tyska ersätts med k, s respektive ch, vilket dock inte innebär att
samtliga k, s och ch på andra språk ska skrivas q, z respektive kh).
Från alla tre språken gäller också ibland i > e och u > o (inte bara i arabiska lånord).
Exempel på ovanstående justeringar:
Personnamn: ”Ali Akbar Hachémi Rafsandjani” är den franska formen av Ali Akbar Hashemi Rafsanjani131 och

129 Som ett undantag skriver vi dock det islamisk-marxistiska partiet Folkets mujahidin (pe. Mojahedin-e khalq [eg. Sāzmān-e
mojāhedīn-e khalq-e Īrān], en. People’s Mujahideen, fr. Moujahidines du peuple, ty. Volksmudschaheddin) på svenska i arabisk
form såsom begrepp. I fråga om termen ”mujahidin”, se ovan under ”Arabiska”.
130 Denna är inte samma som al-Quds-brigaderna (ar. Sarāyā al-Quds, ”Jerusalem-kompanierna”, en. al-Quds Brigades, den väp-
nade grenen av Palestinska Islamiska jihad, med lokalisering på Gazaremsan). al-Quds är det arabiska namnet på Jerusalem
och Qods är det persiska.
131 Irans president 1989–1997.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 65


”Mohammed Chatami” är den tyska formen av Mohamad Khatami132.
Geografiska namn: Städerna som på franska skrivs ”Chiraz” och ”Bouchehr” skrivs på svenska Shiraz och
Bushehr, och de som på tyska skrivs ”Ahwas”, ”Schiras” och ”Kaswin” skrivs på svenska Ahvaz, Shiraz och Qasvin.

I.5.3.7 Ezafe
Den grammatiska partikeln ezafe, -e (-ye)133, skrevs vid translitterering förr oftast -i- och sammanskrevs med
efterföljande ord. Denna partikel har olika funktioner: som ändelse på huvudord som följs av adjektiv men
också som ändelse på genitivattribut som följs av sitt huvudord. I det senare fallet är det alltså attributet
och inte huvudordet som får ändelsen (se exempel nedan under ”Exonymer, Afghanistan”). Namnet Hezb-e
eslami (eg. Hezb-e eslāmī, ”islamiska partiet”, ett islamistiskt parti i Afghanistan) skrivs på andra språk oftast
”Hezb-i-Islami” eller ”Hizb-i-Islami”134.
Se även ”Iran” och ”Afghanistan” under ”Exonymer”.

I.5.4 Pashto (Afghanistan)


I fråga om Afghanistan använder vi i princip de persiska namnen. Om pashtunska namnformer förekommer
får de av metodiska skäl redovisas som exonymer. Efternamn och klannamn slutar ofta med -zai (ung.
Xsson, -söner av X, t.ex. Karzai, Alizai m.fl.).

I.5.5 Urdu (Pakistan)


I de aktuella sammanhangen (personnamn och geografiska namn) tillämpar pakistanierna själva en
traditionell uttalsbaserad angliserad transkribering, t.ex. i fråga om den (pro-)talibanska rörelsen Tehreek-
e-Nafaz-e-Shariat-e-Mohammadi (skrivs ibl. ”Tehrik-i-Nifaz-i-Shariat-i-Mohammadi”, TNSM, ”aktivering av
andan i den muslimska lagen”) och terroristgruppen (för Kashmirs lösgörande från Indien) Lashkar-e-Taiba
(ur. eg. Laškar-e Tayyiba, en. Lashkar-e-Taiba el. Lashkar e Tayyaba, fr. Lashkar-e-Taïba el. Le Lashkar, ty. ibl.
Laschkar-e-Taiba, ”de rättfärdigas armé”)135. Engelska är dessutom officiellt språk vid sidan av urdu. Vi (och
andra) följer i stort sett det pakistanska bruket när det gäller att skriva namn med det latinska alfabetet
och någon translitterering från urdu är därför inte aktuell.
Undantag från ovanstående utgörs av den kashmiriska gerillarörelsen Hizbul Mujahidin136 (en. Hizbul
Mujahideen, ur. och kash. Hizb al-Mujāhidīn, fr. Hizbul Moudjahidine, ty. Hisbollah Mudschaheddin) och
den religiösa grupperingen Ahmadiya (en., ur., ty. Ahmadiyya, en. ibl. Ahmadiyah, fr. ibl. Ahmadisme).
På andra språk förekommer ibland några undantag. Så skrivs Pervez Musharraf (f.d. president) på franska
ibland ”Moucharraf” och på tyska ibland ”Perves Muscharraf”. Variationer förekommer också i fråga om
namnen Yousaf (fr. Youssouf el. Yousouf, ty. ibl. Yousuf el. Yusuf ) Raza Gilani (politiker) och Nawaz Sharif (ty.
Scharif, premiärminister) samt grupperingen Jundullah (pe. Jondallāh, ar. Jund Allāh, ”Guds soldater”, fr. le
Joundallah, ty. Dschundallah, baluchisk motståndsrörelse som även är verksam i Iran).
Se även ”Exonymer, Pakistan”.

132 Irans president 1997–2005.


133 Anges i persisk arabisk skrift beroende på föregående ljud antingen 1) inte alls (kort /e/) eller 2) med bokstaven ye (/je/).
134 Dessutom är båda de ingående orden i detta fall av arabiskt ursprung och det tecken som från persiskan translittereras med
”e” skulle om man utgår från arabiskan translittereras med ”i” (ar. hizb ”parti”).
135 Dessa namn är liksom namnet på terroristgruppen (för Kashmirs lösgörande från Indien) Jaish-e-Mohammad (en. Jaish-e
Mohammed) egentligen persiska, varvid bakgrunden är att persiska en gång var hovspråk i Mogulriket (1526–1857) i Nor-
dindien och att urdu har övertagit mycket persiskt (och arabiskt) språkgods.
136 Egentligen en förvrängning av arabiskans ”Hizb al-mujāhidīn”, ”kämparnas parti”. Gruppen har sin bas i Pakistan men sin
verksamhet i Indien.

66 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I.6 ANDRA SKRIFTSYSTEM
I.6.1 Etiopisk skrift (amhariska och tigrinska)
Det finns ingen helt allmänt vedertagen translittereringsmodell och det förekommer därför en hel del
diskrepanser. Den mest etablerade modellen (en förenklad variant av BGN/PCGN) används dock i NE, EB
och mer seriösa kartverk. Namnen på vissa personer, t.ex. den etiopiske kejsaren Haile Sellassie I (am. Hayle
Silase, fr. Haïlé Sélassié), har dock etablerats enligt ett äldre/alternativt transkriptionssystem, men i sådana
fall är bruket på svenska och de övriga västeuropeiska språken i princip detsamma.
Se även för ”Etiopien” och ”Eritrea” under ”Exonymer”.

I.6.2 Devanagari (hindi och nepali)


Devanagari är en skrift som ursprungligen användes för sanskrit. Translittereringen är internationellt
vedertagen men blir här inte aktuell eftersom vi nästan genomgående använder personnamn och andra
namn så som de officiellt skrivs med det latinska alfabetet, ofta i den angliserade uttalsåtergivande
form som använts sedan kolonialtiden. I Indien är dessutom engelska officiellt språk vid sidan av hindi.
Exempelvis skriver man Lucknow (huvudstad i Uttar Pradesh, den största av Indiens delstater), fastän namnet
egentligen enligt internationella translittereringsregler ska skrivas ”Lakhnaū”. Vi skriver också Punjab [ung.
utt. ”pandsja’b”] (hi. och pan. Panjāb) trots att språket i denna provins heter panjabi.
I fråga om personnamn förekommer motsvarande anglisering av skrivsättet, t.ex. i namnet Atal Bihari
Vajpayee (hi. Vājpāyī, indisk politiker). I ett antal fall har man dock sedan rätt lång tid frångått den äldre
engelska transkriberingen och infört en korrekt translitterering (utan att detta påverkar uttalet och egentligen
utgör ett namnbyte), t.ex. i fråga om städerna Jalandhar (förr: Jullundur), Jabalpur (förr: Jubbulpore) och
Munger (förr: Monghyr). Eftersom svenskan, liksom franskan och tyskan, följer den officiella transkriberingen
uppkommer nästan inga diskrepanser och vi bör nästan alltid skriva som det står i källtexten. I fråga om
undantagen härifrån (bl.a. städerna Bombay och Calcutta). Se vidare under ”Namnbyten, Indien”, ”Exonymer,
Indien” och ”Exonymer, Nepal”.

I.6.3 Tibetansk skrift (dzongkha, tibetanska)


De västerländska språken tillämpar samma translittereringssystem. Titeln Dalai lama skrivs på engelska
och tyska ”Dalai Lama” och på franska ”le Dalaï-lama”137.
För geografiska namn i Tibet, se vidare nedan under ”Exonymer, Kina”.

I.6.4. Georgiska
Georgiskan skrivs med ett eget alfabet (mchedruli)138. Translittereringen till de olika västeuropeiska språken
skiljer sig åt på flera punkter, vilket innebär att man vid översättning till svenska ibland behöver anpassa
stavningen.

137 Även engelskan och tyskan använder bestämd artikel (the, der) trots att det är en titel och inte en befattning.
138 Två andra georgiska alfabet, asomtavruli och nuschuri, används endast för ceremoniella religiösa texter och inom georgisk
ortodox ikonografi.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 67


I.6.4.1 Tablå över translittereringar
Georgiskt skrivtecken139 Namn Uttal ISO 9984 en. fr. ty. sv.
ა an /a/ a a
ბ ban /b/ b b
გ gan /g/ g g
დ don /d/ d d
ე en /ɛ/ e e
ვ vin /v/ v w v
ზ zen /z/ z s z
თ tan /t/ t’ t t
ი in /ɪ/ i i, j140
i
კ k’an /kʼ/ k k’, k k k
ლ las /l/ l l
მ man /m/ m m
ნ nar /n/ n n
ო on /ɔ/ o o
პ par /p’/ p p’, p p p
ჟ zjan /ʒ/ ž zh j sch zj
რ rae /r/ r r
ს san /s/ s s; ss141 s
ტ t’ar /t’/ t t’, t t t
უ un /ʊ/ u ou, u u u
ფ par /p/ p’ p p’, p p p
ქ kan /k/ k’ k gk, k k k
ღ ghan /ɣ/ ḡ gh, g gh, R gh gh
ყ q’ar /q’/ q k’, q, K q q
შ sjin /∫/ š sh ch, sh sch sj
ჩ tjin /t∫/ č’ ch tch tsch tj
ც tsan /ts/ c’ ts ts
ძ dzil /dz/ j dz ds dz
წ ts’il /ts’/ c ts’, ts ts’, ts, tz ts ts
tch’, tch,
ჭ tj’ar /ʧʼ/ č ch’, ch tsch tj
tj
ხ chan /x/ x kh ch ch
ჯ dzjan /ʤ/ ĵ j dj dsch dzj
ჰ hae /h/ h gkh, h h h

139 Tabellen innefattar inte arkaiska skrifttecken eller sådana som endast används för att skriva de med georgiska besläktade
språken megrelska och svanetiska.
140 Intervokaliskt.
141 Intervokaliskt.

68 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Vi utelämnar eventuella apostrofer. Dessa kan, i fråga om vissa konsonanter, beroende på translittereringssystem
ange antingen ejektivt/oaspirerat uttal eller också raka motsatsen, dvs. aspirerat uttal. Vi skriver därför t.ex.
Stepantsminda (inte St’epants’minda eller Step’antsminda).
På engelska kan det förekomma att man har förenklat och skriver g både för ”g” och ”gh”: den tidigare
premiärministerns namn ska på svenska skrivas Irakli Gharibasjvili. På franska och tyska dubbeltecknar man
s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal. På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både ”s”
och ”z” skrivs med s och både ”sj” och ”zj” med sch.
Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga om
ryskan. Några exempel: namnet på den georgiske presidenten Micheil Saakasjvili skrivs på engelska ”Mikheil
Saakashvili”, på franska ”Mikheil Saakachvili” och på tyska ”Micheil Saakaschwili” och namnet på politikern
Zurab Zjvania blir på engelska ”Zurab Zhvania”, på franska ”Zourab Jvania” och på tyska ”Surab Schwania”.

I.6.4.2 Abchazien och Sydossetien


I fråga om personer från de av endast ett fåtal stater erkända utbrytarstaterna Abchazien och Sydossetien
använder vi av praktiska skäl deras ryska namn (de har också ofta ryska pass), t.ex. i fråga om Sydossetiens
president Leonid Tibilov (geo. Leonid Tibilovi, oss. Tybylty Xarithony fyrt Leonid). Av principiella skäl använder
vi däremot georgiska geografiska namn (se nedan under Georgien).
Se även ”Exonymer, Georgien”.

I.6.5 Armeniska
Armeniskan skrivs med ett eget alfabet.
Translittereringen till de olika västeuropeiska språken skiljer sig åt på bl.a. följande punkter:

Armeniskt
en. fr. ty. sv.
skrivtecken
Զզ z s z
Ժժ zh j sch zj
Խխ kh ch ch
Ձձ dz ds dz
Ճճ ch tch tsch tj
Շշ sh ch sch sj
Յյ y i j j, i142
Vid översättning till svenska behöver man därför anpassa stavningen på vissa punkter.
Vi utelämnar eventuella apostrofer (som vid exakt translitterering används för att ange aspirerat uttal av
vissa konsonanter).
På franska och tyska dubbeltecknar man s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal.
På franska uppkommer ett sammanfall genom att både i och j skrivs med i.
På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både s och z skrivs med s.
Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga
om ryskan.
Armeniska efternamn slutar ofta på -jan (som alltså skrivs -ian efter s, t och z), t.ex. Robert Kotjarjan (en.
Kocharyan, president) och Vardan Oskanjan (en. Oskanyan, fr. Oskanian, politiker). Det kan därvid nämnas
att det stora flertalet etniska armenier (armenisktalande eller ej) lever i förskingringen och inte i Armenien.

142 Liksom från ryska används ”i” efter s, t eller z för att undvika förväxling med sj, tj och zj.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 69


Kanske har detta bidragit till att man ibland i fråga om armenier i Armenien skriver vissa vanliga efternamn
så som dessa normalt skrivs i Västeuropa (detta gäller i mindre utsträckning på svenska än på andra språk),
t.ex. ”Markarian” (en. Markaryan, ty. ibl. Markarjan) och ”Sarkis(s)ian” (en. äv. Sarkisyan, fr. och ty. Sarkissian, ty.
ibl. Sarkissjan) i stället för att translitterera från armeniskan och konsekvent skriva Margarjan (en. Margaryan)
och Sargsian (en. Sargsyan). Det korrekta bruket vinner dock terräng, såväl på engelska som på svenska, t.ex.
i fråga om namnet på Armeniens president Serzj Sargsian (en. Serzh/Serge Sargsyan/Sarkisian/Sarkisyan,
fr. Serge Sarkissian, ty. Sersch Sargsjan/Sarkissjan) och premiärministern Tigran Sargsian143. Namnet Edvard
Nalbandjan (utrikesminister) skrivs på engelska ”Edward Nalbandian”. Namnet Petrosian skrivs på franska
och ibland på engelska ”Petrossian”.
Observera att flera orter i Armenien relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under ”Namnbyten, Armenien”.
Se även ”Exonymer, Armenien”.

I.6.6 Hebreiska
För hebreiskan finns olika system för translitterering till det latinska alfabetet. Vi och de andra västerländska
språken använder i första hand den modell som utformats av Hebrew Academy (”etablerad modell”), i ny
version från 2006. Vi utelämnar dock diakritiska tecken och det tecken som translittereras med spiritus.
Parallellt förekommer fortfarande den äldre modellen från Hebrew Academy samt ISO 259 och en inofficiell
israelisk (här nedan kallad ”ii”) modell. Den senare är framför allt vanlig vid translitterering av personnamn.
Flertalet diskrepanser hänför sig till förekomsten av olika modeller, vilket här belyses på några enstaka
men centrala punkter:
Det traditionella hebreiska alfabetet består av konsonanter och halvvokaler, medan vokaler kan men inte
behöver anges med tilläggstecken över eller under konsonanterna/halvvokalerna.
Det hebreiska tecknet ‫( ק‬kuf ) translittereras numera med k, men tidigare och enl. ISO med q. Exempel:
staden Ashkelon (tid. Ashqelon).
Tecknet ‫( צ‬tsadi) translittereras numera med ts (ii: tz) men tidigare med ”z med streck/punkt under”.
Exempel: Israels armé kallas ibland ”Tsahal” (ii: Tzahal), vilket egentligen är en utskriven akronym, ungefär
som att skriva ”teve” i stället för TV.
Bokstaven w förekommer i den äldre etablerade modellen men ersätts med v i den nyare. Kombinationen
ch används i den inofficiella israeliska modellen men motsvaras av h i den etablerade.
Vokalen shva na (ְ) [ә], som fungerar ungefär som franskans ”e instable (gardé/supprimé)”, utelämnas numera
(i enlighet med ii) i de fall där den inte uttalas. Där den uttalas translittereras den med e. Enligt tidigare
bruk translittererades den genomgående med e. Exempel: staden Sderot (tid. Sederot)
Med avvikelse från det ovanstående använder vi i fråga om i Israel bosatta personer den israeliska modellen
(ii), bl.a. i fråga om namnet Tzipi (Hebrew Academy: Tsipi, tid.: Zipi) Livni (politiker). Det kunde förefalla
logiskt att tillämpa denna modell även i fråga om geografiska namn, men i praktiken är här faktiskt den
”etablerade modellen” mest gångbar.
På svenska (och andra västeuropeiska språk) förekommer dessutom vissa andra avvikelser från vedertagen
translitterering, bl.a. i fråga om namnet Benjamin Netanyahu (= eng. stavning, he. Binyamin Netanyahu, fr.
Benyamin Nétanyahou, ty. Netanjahu, Israels premiärminister). Många israeler har vidare icke hebreiska
namn som i sin translittererade form påverkas av ett annat språk (oftast tyska el. jiddisch), t.ex. Avigdor
Lieberman (eg. Leberman, ii. och fr. Liberman, utrikesminister) och Ezer (ty. ibl. Eser) Weizman (eg. Wetsman,
president). I fråga om israeler med arabiska namn bör man i princip translitterera namnen från arabiskan
och inte från hebreiskan. I Israel är arabiska officiellt språk vid sidan om hebreiskan.

143 Däremot dominerar äldre skrivsätt i fråga om politikerna på 1990-talet Armen Sarkisian (ar. Sargsian) och Vazgen (fr. Vazguen)
Sarkisian (arm. Sargsian).

70 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


På andra språk förekommer ytterligare avvikelser, t.ex. i fråga om det politiska partiet Yisrael Beyteinu (en.
ibl. Israel Beyteinu, fr. Israel Beytenou, ty. Israel Beitenu el. Unser Heim Israel).
På franska skriver man ibland ”Chaoul/Shaoul Mofhaz” i stället för Shaul Mofaz (politiker) och ”Likoud” i stället
för Likud (ett politiskt parti) samt ”Ehoud” i stället för Ehud (Ehud Barak och Ehud Olmert, båda politiker).
Den judiska försoningsdagen (he. Yom kippur), vars hebreiska namn ibland även används för att beteckna
oktoberkriget 1973 mellan Israel och arabländerna, skrivs på franska ”Yom Kippour” (även på svenska
används ibland beteckningen jom kippur-kriget).
Tyskan har mer systematiska avvikelser och ersätter ofta ”sh”, ”z”, ”y”, ”v” och ”h” med ”sch”, ”s”, ”j”, ”w” och
”ch”. Namnen Yitzhak Rabin (premiärminister), Shaul Mofaz (se ovan), Ariel Sharon (premiärminister), Silvan
(fr. Sylvan) Shalom (politiker) och Gilad (fr. ibl. Guilad) Shalit (soldat och tidigare fånge hos Hamas) skrivs
således ofta/oftast ”Jitzchak Rabin”, ”Schaul Mofas”, ”Ariel Scharon”, ”Silvan Schalom” respektive ”Gilad Schalit”.
Se även ”Exonymer, Israel och de palestinska territorierna”.

I.6.7 Bengali
Translittereringen är med smärre variationer internationellt vedertagen. I fråga om vissa etablerade namn
använder vi dock den uttalsbaserade angliserade form som används sedan kolonialtiden, t.ex. i fråga om
namnet Tagore (be. Thākur, 1861–1941, författare och nobelpristagare) och flera geografiska namn. Jämfört
med engelska och andra språk uppkommer det nästan inga diskrepanser och man kan skriva som det står
i källtexten. Namnet Taslima Nasrin (författarinna) skrivs dock på engelska ibland ”Taslima Nasreen” och
Muhammad Yunus (mottagare av Nobels fredspris) skrivs på tyska ibland ”Mohammed Junus”.
Se även ”Exonymer, Bangladesh”.

I.6.8 Kinesiska
Liksom de andra EU-språken använder vi numera, med några få undantag, pinyin-systemet (den nya
stavningen som infördes i Folkrepubliken Kina 1958 och innebär att man exempelvis numera skriver
Mao Zedong i stället för ”Mao Tse-tung”144, ordförande för Kinas kommunistiska parti) utom i fråga om ett
antal namn med anknytning till Hongkong eller Macao och i vissa fall även till Taiwan, så t.ex. i fråga om
Hongkong-politikern Donald Tsang Yam Kuen (pinyin: Zeng Yinquan). Nuvarande chefsminister (Chief
Executive) är Leung Chun-ying, även känd som CY Leung, med tillämpning av europeiskt namnskick.
Vid tillämpningen av pinyin-systemet utelämnar vi diakritiska tecken men bibehåller det tecken som
skrivs med apostrof. När inom den äldre/taiwanesiska translittereringen bindestreck förekommer i namn
inleds det efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav (se exemplen ovan och nedan). I fråga om
historiska namn förekommer oftast den äldre stavningen, t.ex. i fråga om Kinas tidigare presidenter Sun
Yat-sen (pinyin: Sun Yixian) och Chiang Kai-shek (pinyin: Jiang Jieshi). I Taiwan infördes pinyin först 2009 och
i fråga om personer som innan dess befann sig på den politiska arenan används den äldre stavningen. t.ex.
i fråga om presidenten Ma Ying-jeou (pinyin: Ma Yingjiu) och politikern Frank Chang-ting Hsieh (pinyin: Xie
Changting). I fråga om det politiska partiet Guomindang använder vi dock pinyin-formen i stället för den
traditionella formen ”Kuomintang”.
I vissa fall översätter man kinesiska namn på andra språk men inte på svenska eller tvärtom, t. ex. i fråga
om San Xia (”de tre ravinernas damm”, ki. Sanxia daba, en. Three Gorges Dam, fr. barrage des Trois Gorges,
ty. Drei-Schluchten-Damm) eller Himmelska fridens torg (eg. Himmelska fridens ports torg, kin. Tiananmen
guangchang, en. Tiananmen Square).
Det bör framhållas att kinesiska är att betrakta som ett gemensamt skriftspråk för olika talade språk som
mandarin, kantonesiska, hakka m.fl.

144 Enligt kinesiskt namnskick står familjenamnet/efternamnet först. I några av nedan redovisade undantag har man, utöver
skillnaden i stavning, ändrat detta enligt europeisk modell med efternamnet sist.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 71


Se vidare under ”Exonymer”, rubrikerna Kina, Taiwan och Singapore, samt Catharina Grünbaums bok
Språkbladet, s. 124.

I.6.9 Koreanska
Translittereringen är internationellt standardiserad, men viss vacklan råder dock fortfarande mellan det
tidigare systemet (McCune–Reischauer-systemet), som vi i enlighet med allmänt bruk använder i fråga
om Nordkorea, och det nya (Revised Romanization of Korean), som vi använder i fråga om Sydkorea145.
Vi utelämnar i båda fallen diakritiska tecken och det tecken som skrivs som apostrof. När bindestreck
förekommer i namn inleds det efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav, t.ex. i fråga om namnet
Ban Ki-moon (FN:s generalsekreterare)146.
Se även ”Exonymer, Nordkorea” och ”Exonymer, Sydkorea”.

I.6.10 Japanska
Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken (det
modifierade Hepburn-systemet). Vi använder den i förenklad form, dvs. utan diakritiska tecken147.
Se även ”Exonymer, Japan”.

I.6.11 Divehi, singalesiska, tamil, burmesiska, thailändska, lao och khmer


Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken. I fråga
om geografiska namn i Sri Lanka och Kambodja använder vi och andra trots detta de engelsk- respektive
franskfärgade koloniala namnformerna. Se även under respektive land under ”Exonymer”.

I.6.12 Tifinagh
Tifinagh används främst i Marocko för att skriva de berbervarieteter som talas där (medan berbervarieteterna
i Algeriet oftast skrivs med latinsk eller arabisk skrift). Direkt translitterering från tifinagh (vare sig den
traditionella skriften eller den moderna alfabetiska) blir här dock inte aktuell eftersom vi i fråga om Marocko
och Algeriet normalt använder de arabiska namnen i förfranskad språkdräkt.

145 Tidigare använde båda länderna det gamla systemet, men sedan 2000 använder Sydkorea det nya.
146 I Sydkorea skrivs förnamn normalt i ett ord, men ett bindestreck mellan stavelserna är fakultativt. I Nordkorea är grundregeln
att förnamn skrivs med bindestreck mellan stavelserna om det föregås av efternamn, och i ett ord om det inte gör det. En
variant med formatet ”Kim Il Sung” är vanlig (t.ex. i NE) men verkar inte ha stöd i någotdera systemet.
147 Det innebär att vi inte sätter ut de längdstreck som i detta system används för att markera lång vokal (i andra, mindre vanligt
förekommande system används cirkumflex). Till exempel ersätter vi alltså ō med o.

72 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


DEL II. ALTERNATIVA GEOGRAFISKA
NAMNFORMER

II.1 INLEDNING
De problem som tas upp i denna framställning avser texter som är avfattade på engelska, franska eller
tyska (alltså inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till svenska. I föreliggande version
behandlas följande kategorier:
1. Orter (m.m.) som (på ett och samma språk) bytt namn. I föreliggande version behandlas enbart
namnbyten som skett under 1970-talet eller senare.
2. Orter (samt stadsdelar, provinser/regioner/landskap, halvöar, öar, ögrupper eller sjöar) som har olika
namn på olika språk148.
Begreppet alternativa geografiska namnformer omfattar även följande kategorier, som inte behandlas i
föreliggande version:
3. Floder som har olika namn på olika språk.
4. Bergsområden, berg, dalar, slättland eller öknar som har olika namn på olika språk.
5. Hav, vikar eller sund som har olika namn på olika språk.
6. Byggnader, gator, torg e.d. som har olika namn på olika språk.

II.2 NAMNBYTEN
II.2.1 Namnbyten – principer
Med namnbyten avses i detta material som tidigare sagts fall där orter (m.m.) bytt namn under 1970-talet
eller senare.
Generellt sett ska man använda det nuvarande namnet på orten149. Om man hänvisar till ett visst årtal eller
historisk händelse skriver man dock det namn på orten som var det då aktuella, eventuellt med nuvarande
namn inom parentes, till exempel:
”Han föddes 1930 i Leningrad (Sankt Petersburg) och flyttade 1948 till det dåvarande Stalingrad (nu
Volgograd)”
”På sin väg till Antiokia passerade korsfararna Bysans (Konstantinopel)” (i stället för ”Antakya” respektive
”Istanbul”).
I fråga om länder där namnbyten förekommit märks främst de länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen.
Nämnas bör även Somalia, där man numera skriver ortnamnen på somaliska med användande av det latinska
alfabetet, vilket medför att stavningen har ändrats. I länder vilkas språk skrivs med andra skriftsystem kan det
ibland förefalla som om en ort (etc.) har bytt namn trots att det egentligen bara är translittereringssystemet
som har ändrats (se vidare nedan under resp. land). I flertalet länder är företeelsen namnbyte betydligt
begränsad. Vid namnbyten följer i princip omvärlden med, men inte alltid. Undantag förekommer i fråga
om vissa mycket etablerade namn, vilket anges i det nedanstående. I fråga om några länder bibehåller vi

148 Så är ofta fallet i fråga om huvudstäder och större och/eller mer kända orter etc.
149 Härvid utgör Sydafrika ett undantag. Se vidare under ”Exonymer, Sydafrika”.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 73


på svenska (och mer eller mindre på andra språk), ibland eller oftast, de äldre namnen. Så är fallet i fråga
om bland annat Cypern och Indien (se respektive land nedan under ”Namnbyten” och ”Exonymer”).

II.2.2 Namnbyten – exempel


II.2.2.1 Ryssland
Många orter som under den sovjetiska tiden bytte namn har efter Sovjetunionens sammanbrott återfått
sina gamla namn (inom parentes anges här det avskaffade ”sovjetiska” namnet). Observera också att
stavningen såväl i fråga om det nya som om det gamla namnet på grund av translittereringen från det
kyrilliska alfabetet ofta är en annan på engelska, franska och tyska:
Jekaterinburg (Sverdlovsk)150, Nizjnij Novgorod (Gorkij), Samara (Kujbysjev), Sankt Petersburg (ry. Sankt Peterburg,
tidigare: Leningrad)151, Sergijev Posad (Zagorsk), Sjlisselburg152 (Petrokrepost), Tver (Kalinin), Vladikavkaz153
(Ordzjonikidze) m.fl.
Några städer hann bara bära sitt ”sovjetiska” namn under kort tid. Så hette staden Rybinsk ”Andropov” från
1984 till 1989.
Trots planer på namnändring har Lenins födelsestad Uljanovsk154 (tidigare Simbirsk) i likhet med ett stort
antal andra orter inte återfått sitt gamla namn.

II.2.2.2 Övriga länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen


Utöver vad som sägs under ”Namnbyten, Ryssland” ovan har man i dessa länder infört de nationella
språken som officiellt språk (tidigare var det officiella språket ryska) med åtföljande namnändringar eller
anpassningar av stavningen av namn. Observera också att stavningen såväl i fråga om det nya som om
det gamla namnet på grund av translittereringen från det kyrilliska, georgiska eller armeniska alfabetet
ofta är en annan på engelska, franska och tyska155.
Nedanstående är exempel på nya (el. ”nygamla”) namn med det sovjetiska (om inget annat anges ryska)
namnet inom parentes:

II.2.2.2.1 Armenien
Gjumri (Leninakan)
Vanadzor (Kirovakan)

II.2.2.2.2 Azerbajdzjan
Ganja (Kirovabad)

II.2.2.2.3 Estland
Kuressaare (Kingisepp)

150 Länet heter dock fortfarande Sverdlovsk.


151 Länet heter fortfarande Leningrad.
152 Staden ligger i Ingermanland och hette under svensktiden 1611–1702 Nöteborg.
153 Huvudstad i den autonoma republiken Nordossetien; heter på ossetiska Dzæudzjychæu.
154 Staden är uppkallad efter Lenin, vars egentliga namn var Vladimir Uljanov.
155 Detta senare gäller för Armenien, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan, Ukraina och Vitryssland men inte för Azer-
bajdzjan, Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Turkmenistan och Uzbekistan eftersom dessa länders officiella språk skrivs
med det latinska alfabetet.

74 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.2.2.2.4 Georgien
Achalgori (Leningori)156
Senaki (Tschakaja)

II.2.2.2.5 Kazakstan157
Aktau (Sjevtjenko)
Astana (Akmola; ännu tidigare: Tselinograd)
Atyrau (Gurjev)
Sjymkent (Tjimkent)
Taraz (Dzjambul; kaz. Zjambyl, en. Dzhambul, fr. Dchamboul, ty. Dschambul)

II.2.2.2.6 Kirgizistan
Bisjkek (Frunze)

II.2.2.2.7 Lettland
Aizkraukle (le. Stučka)

II.2.2.2.8 Litauen
Marijampolė (Kapsukas)
Visaginas (lit. Sniečkus)

II.2.2.2.9 Moldavien
Bălţi (Beltsy)
Chisinau (Kisjinjov)

II.2.2.2.10 Tadzjikistan
Chudzjand (Leninabad; tadzj. Leninobod)
Qurghonteppa (Kurgan-Tiube)
Vahdat (Ordzjonikidzeabad)

II.2.2.2.11 Turkmenistan
Balkanabat (Nebit-Dag)
Daşoguz (Tasjauz)
Türkmenabat (Tjardzjou)
Türkmenbaşy158 (Krasnovodsk)

II.2.2.2.12 Ukraina
Bila Tserkva (Belaja Tserkov), Charkiv (Charkov), Chmelnytskyj (Chmelnitskij), Horlivka (Gorlovka), Ivano–Frankivsk
(Ivano–Frankovsk), Krementjuk (Krementjug), Kryvyj Rih (Krivoj Rog), Lviv (Lvov), Makijivka (Makejevka),
Mykolajiv (Nikolajev), Rivne (Rovno), Slovjansk (Slavjansk), Ternopil (Ternopol), Tjerkasy (Tjerkassy), Tjernihiv
(Tjernigov), Tjernivtsi (Tjernovtsy), Vinnytsia (Vinnitsa), Zaporizjzja (Zaporozje) och Zjytomyr (Zjitomir) samt,
här med ”nygamla” namn, Altjevsk (Kommunarsk) och Mariupol (Zjdanov).
Observera också att många orter i Ukraina relativt nyligen har bytt namn, särskilt sedan 2016 till följd av
lagar om avlägsnande av ortnamn med koppling till den kommunistiska tiden. Till följd av sådana ytterligare
namnbyten kan det förekomma fyra namnformer för vissa orter: det nya ukrainska namnet, den ryska

156 Staden ligger i Sydossetien och heter på ryska numera Leningor.


157 Engelskan och franskan har en starkare tendens att anamma nya/kazakiska namn (se nedan under ”Exonymer, Kazakstan”).
158 Egentligen en hederstitel för presidenten Sapurmurat Nijazov (turkm. Saparmyrat Nyýazow, med betydelsen ”turkmenernas
hövding”).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 75


formen av detta, det ukrainska namn som gällde dessförinnan159 och den ryska formen av detta160. Dessa
fyra former motsvaras ofta av fyra olika translittereringar till svenska. Den form som nu används på svenska
(i svensk translitterering) är normalt det nya ukrainska namnet. Några exempel anges i tabellen nedan:

Svenska (ny ukrainsk form) Ny rysk form Gammal ukrainsk form Gammal rysk form
Dnipro Dnepr Dnipropetrovsk (–2016) Dnepropetrovsk
Kadijivka Kadijevka Stachanov (–2016) Stachanov
Dniprodzerzjynsk
Kamjanske Kamenskoje Dneprodzerzjinsk
(–2016)
Kropyvnytskyj Kropivnitskij Kirovohrad (–2016) Kirovograd
Vorosjylovhrad
Luhansk Lugansk Vorosjilovgrad
(–1990)

Däremot använder vi fortfarande de gamla (dvs. etablerade eller ryska) namnen i följande tre fall (här
angivna med den ukrainska formen inom parentes): Kiev (Kyjiv), Odessa (Odesa) och Tjernobyl (Tjornobyl).
Se även nedan under ”Exonymer, Ukraina”.

II.2.2.2.13 Vitryssland
Babrujsk (Bobrujsk), Baranavitjy (Baranovitji), Barysau (Borisov), Homel (Gomel), Hrodna (ry. och pol. Grodno),
Mahiljou (Mogiljov/Mogilev), Navapolatsk (Novopolotsk), Vitsebsk (Vitebsk) m.fl.

II.2.2.3 Övriga länder


Relativt få fall är av betydelse. Nämnas kan främst följande huvudstäder (med det äldre namnet inom
parentes):
Ekvatorialguinea: Malabo (Santa Isabel); Gambia: Banjul (Bathurst); Montenegro: Podgorica (Titograd);
Moçambique: Maputo (Lourenço Marques); Tchad: N’Djamena (Fort-Lamy) och Zimbabwe: Harare (Salisbury).
Ytterligare några exempel:
Städer: Algeriet: Chlef (El Asnam, och ännu tidigare Orléansville); Angola: Huambo (Nova Lisboa) och
Namibe (Moçâmedes, fr., ty. och ibl. en. Mossamedes); Bulgarien: Dobritj (Tolbuchin); Indien161: Bhatinda
(Bathinda), Vadodara (Baroda)162, Kozhikode (Calicut) och Ingraj Bazar (English Bazar); Iran: Orumiyeh
(Rezaiye); Indonesien: Bandar Lampung (Tanjungkarang-Telukbetung); Kanada: Iqaluit163 (Frobisher Bay);
Kosovo: Kosovska Mitrovica (Titova Mitrovica); f.d. jugoslaviska republiken Makedonien: Veles (Titov Veles);
Moçambique: Xai-Xai (Vila de João Belo); Pakistan: Faisalabad (Lyallpur); Paraguay: Ciudad del Este (Ciudad
Presidente Stroessner); Spanien: Ferrol (El Ferrol del Caudillo); Tjeckien: Zlín (Gottwaldov); Turkiet: Mersin
(Içel); Tyskland: Bad Fallingbostel (Fallingbostel)164, Chemnitz (Karl-Marx-Stadt); Vietnam: Hô Chi Minh-staden
(Saigon); Västsahara: al-Dakhla (Villa Cisneros); Zimbabwe: Mutare (Umtali).
I några fall är det nya namnet bara en ny transkription, t.ex. i fråga om den marockanska staden Guelmim
(förr: Goulimime, ar. eg. Kulmīm) och den indiska staden Pune (förr: Poona, mara. Pune).

159 Den form som (i svensk translitterering) användes på svenska från 1990 och fram till det senare namnbytet.
160 Den form som (i svensk translitterering) användes på svenska under Sovjettiden.
161 De nya namnen används endast i de fyra här angivna fallen. Många andra städer har relativt nyligen bytt namn och i de stora
flertalet av dessa fall använder vi i dessa fall, liksom i varierande utsträckning engelskan, franskan och tyskan, fortfarande de
gamla koloniala namnen, bl.a. i fråga om mångmiljonstäderna Bombay (Mumbai), Calcutta (Kolkata), Madras (Chennai) och
Bangalore (Bengaluru) m.fl. (se vidare nedan under ”Exonymer, Indien”).
162 Den stora banken heter fortfarande ”Bank of Baroda”.
163 Huvudstad i territoriet Nunavut, som omfattar ett område där invånarna i första hand talar inuktitut, en variant av inuit
(”östeskimåiska”), m.a.o. den nordöstra delen av Kanada.
164 Detta är bara ett illustrerande exempel – även många andra orter har nu ett officiellt namn med ”Bad”.

76 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Öar: de australiska öarna Badu (Mulgrave Island), Moa (Banks Island) och Muralug (Prince of Wales Island,
fr. Île du Prince-de-Galles), den ekvatorialguineanska huvudön Bioko (Fernando Poo), den indonesiska ön
Dolak (Yos Sudarso), ett antal öar i Kiribati, bl.a. Banaba (Ocean Island), Teraina (Washington Island) och
Tabuaeran (Fanning Atoll), den kubanska ön Juventud (sp. eg. Isla de la Juventud, tidigare: Isla de Pinos)
samt ön och delstaten Pohnpei (Ponape) i Mikronesiska federationen.
I fråga om de tre huvudöar som tillsammans bildar Unionen Komorerna vacklar bruket (se nedan ”Exonymer,
Komorerna”).
Sjöar: ”Mobuto Sese Seko” och ”Idi Amin Dada”, båda på gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo
och Uganda, har återfått sina gamla (koloniala) namn Albertsjön respektive Edwardsjön.

II.3 EXONYMER
II.3.1 Exonymer – principer
Med exonymer avses som tidigare sagts fall där samma ort (stadsdel, provins/region/landskap165, 166, halvö167,
ö, ögrupp eller sjö168) har olika namn på olika språk169. Exonymer och alternativa namn på självständiga
stater tas inte upp i materialet170; för att undvika en onödig upprepning hänvisas här till Iate.
På grund av syftet och utrymmet tas här upp nästan uteslutande moderna, och alltså inte historiska,
geografiska namn171. I andra än geografiska sammanhang kan exonymer också avse namn på språk,
folkgrupper m.m. som getts av utomstående, men det faller utanför ämnet för detta material (se dock
vissa fotnoter längre fram).
I princip följer vi det officiella språket i respektive land (se vidare under respektive land). Vid översättning
måste man dessutom känna till att vissa orter m.m. har andra namn på andra språk. Därför anges för varje
land de viktigaste exonymerna inte bara på svenska utan även på engelska, franska och tyska.
Här redovisas även (i vissa fall mycket) små stavningsvarianter (vid translitterering, om dessa utgör
undantag från respektive huvudregel), som i vissa fall endast består av en dubbelteckning eller utebliven
dubbelteckning. Det är omöjligt att dra en klar gräns mellan ”äkta” och ”falska” exonymer. Praktiskt skulle
en sådan metod också framtvinga två olika parallella listningssystem.

165 För (historiska) landskap används ofta exonymer. För nutida administrativa regioner föredrar man de inhemska namnen.
Man kan t.ex. säga att ”det franska landskapet Savojen (fr. Savoie) är uppdelat på departementen Haute-Savoie och Savoie”.
Generellt sett har landskapsnamn genom EU återfått sin roll på grund av satsningen på regioner.
166 Namn på världsdelar omnämns här bara på svenska. Överstatliga regioner tas upp i lämpliga fall men inte där namnet enbart
hänför sig ett väderstreck (Nord-, Väst-, Öst-, Syd-), som Västafrika eller Östeuropa, vilka också är svåra att exakt definiera.
167 Ledet ”kap” försvenskas ofta i fråga om vissa mer kända uddar, främst i den östra hemisfären, t.ex. Kap Corse (fr. Cap Corse),
Kap Ortegal (sp. Cabo Ortegal), Kap Spartivento (it. Capo Spartivento). Detta element utelämnas dock i den följande översikten.
Engelskan, franskan och tyskan har också motsvarande anpassningar i dessa fall. De många uddar (med svensk namnan-
passning) i Australien och Nya Zeeland som bär väderstrecksnamn utelämnas också, t.ex. Nordvästkap (en. Cape North West,
fr. Cap Nord-Ouest, ty. Nordwestkap).
168 I framställningen utelämnas sjön Kaspiska havet (kaz. Kaspii Tenizi, pe. Daryā-ye Khazar, ry. Kaspijskoje more), som har fem
olika kuststater.
169 Antarktis utelämnas i denna framställning.
170 Namn på självständiga stater (inkl. Västsahara) omnämns här alltså bara på svenska. För andra språk, se Publikationshandboken
eller Utrikes namnbok, där man finner uppgifter av typen Slovenien (en. Slovenia, fr. Slovénie, ty. Slowenien).
171 Ruinstäder och utgrävda fornlämningar tas inte upp. Exempel härpå är bl.a. Mykene (gr. Mikíne, en. Mycenae, fr. Mycènes, i
Grekland), Troja (tu. Truva, gr. Tría, en. Troy, fr. Troie, i Turkiet) och Karthago (ar. Qartāja, en. Carthago, fr. Carthage, i Tunisien).
Ett liknande förhållande från modern tid gäller för de nazistiska förintelselägren Auschwitz (det tyska namnet på staden
Oświęcim) och Birkenau (pol. Brzezinka) i södra Polen.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 77


Däremot tas här inte upp sådana fall där skillnaden mellan språken endast består i att det geografiska
namnets appellativa led är en direkt översättning172. Inte heller tas här normalt sett upp översättningar av
led som betecknar väderstreck173; där vi i normalfallet behåller det ursprungliga namnet174.
Vad som i det nedanstående anges som korrekt bruk på svenska bygger på (och sammanjämkar) officiella
EU-källor (främst Iate, Publikationshandboken, rättsakter och Språkrådet), TT och NE samt, i sista hand,
förekomst på svenskspråkiga sidor på internet. I fråga om engelska, franska och tyska är utgångspunkten
också i första hand officiella EU-källor, och för engelskans del Encyclopædia Britannica (EB), men för dessa
språk handlar det för det här aktuella syftet egentligen om att ange de namnformer som faktiskt används
på respektive språk och inte om att föreskriva ett lämpligt bruk. De i det följande angivna exonymerna på
engelska, franska och tyska är dessutom inte nödvändigtvis allenarådande utan kan mycket väl förekomma
parallellt med respektive inhemskt namn eller andra namn.
För Nuts175-områden (Eurostats regionsindelning) gäller i EU-texter att de ursprungliga namnen, såsom
de anges i kommissionens förordning (EU) 2016/2066 med eventuella senare ändringar, ska användas då
det hänvisas till Nuts-områdena, medan de svenska namnen endast ska användas i andra sammanhang176.
I turistsammanhang och liknande förekommer ofta tillfälliga försvenskningar av utländska namn som
”Smaragdkusten” (dels Côte d’Emeraude i Bretagne, dels Costa Smeralda på Sardinien)177. Denna typ av
namn tas normalt inte heller de upp i den följande framställningen.

172 T.ex. att ”Lac Kivu” på gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda på svenska kallas Kivusjön och omvänt
att Storsjön på tyska blir ”Storsee”, eller att t.ex. de danska öarna Læsø och Samsø på engelska heter ”Læs Island” och ”Sams
Island” (åtminstone enligt EB) och att Bouvetön på norska heter ”Bouvetøya” och på franska ”Île Bouvet” osv.
173 ”Väst-”, ”Norra” m.fl. (på svenska t.ex. Nordön/Nya Zeelands Nordö, en. North Island).
174 T.ex. North Carolina (”Norra Carolina”, i Förenta staterna) och Dornogovi (”Östra Govi”, i Mongoliet). I helt självklara fall tar mate-
rialet inte heller upp denna typ av varianter på andra språk, som förfranskade och förtyskade namnformer för bl.a. zambiska
provinser, t.ex. North-Western Province (fr. Province Nord-Occidentale, ty. Nordwestprovinz). Undantag är sådana fall där det
är provinser, regioner eller Nuts-områden som försvenskas, t.ex. Östra Makedonien (gr. Anatolikí Makedonía, i Grekland) och
Norra Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North Darfur, i Sudan).
175 Förkortning för ”nomenklatur för statistiska territoriella enheter”. Nuts-nomenklaturen, som syftar till att lättare kunna jäm-
föra olika territoriella enheter inom EU, är hierarkiskt uppbyggd med tre olika nivåer, där Nuts 1-områden är stora regioner/
landsdelar, Nuts 2-områden mellanstora regioner/provinser och Nuts 3 mindre administrativa enheter. Exempelvis är Sverige
uppdelat i de tre Nuts 1-områdena Östra, Södra och Norra Sverige. På Nuts 2-nivå är det sistnämnda området uppdelat i
Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Övre Norrland består i sin tur av Nuts 3-områdena Västerbottens
län och Norrbottens län.
176 I fråga om Nuts-områden utelämnas sådana fall då dessa angliseras, förfranskas eller förtyskas, t.ex. den nederländska
provinsen/Nuts 2-området Noord-Brabant (fr. Brabant septentrional).
177 Samma tendens förekommer i andra språk, exempelvis i fråga om de taiwanesiska öarna Lüdao (med äldre transkription: Lu
Tao, ibl. äv. på sv. ”Gröna ön”, en. Green Island, fr. Île Verte, ty. Grüne Insel) och Lanyu (en. Orchid Island, fr. Île des Orchidées,
ty. Orchidéeninsel).

78 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2 Europa inkl. Turkiet, Cypern, Malta och de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen
(de nordiska länderna, de baltiska staterna, Brittiska öarna, Beneluxländerna,
Centraleuropa, Sydvästeuropa [de romanska länderna], Balkanländerna, östaterna i
Medelhavet, Turkiet och de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen utöver Baltikum)
II.3.2.1 De nordiska länderna (Norden – Sverige, Finland, Norge, Danmark, inkl. Färöarna, och
Island178)
II.3.2.1.1 Sverige
Officiellt språk är svenska179 och vi använder de svenska namnen.
Exonymer på andra språk: städerna Göteborg (en. Gothenburg, fr. ibl. Gothembourg el. Gothenbourg)
och Uppsala (en. ibl. Upsala, fr. ibl. Upsal), landsdelen Götaland (en. ibl. Gothland el. Gothia, fr. ibl. Gothie),
landskapen Dalarna (en. Dalecarlia, fr. Dalécarlie, ty. Dalekarlien), Lappland (sami. Lappi, en. Lapland, fr.
Laponie)180, 181 och Skåne (en. Scania, fr. Scanie, ty. Schonen) samt sjöarna Hjälmaren (ty. ibl. Hjälmarsee),
Mälaren (en. ibl. Lake Malar, fr. Le/Lac Mälar, ty. Mälarsee), Vänern (ty. Vänersee)182 och Vättern (ty. Vättersee).

II.3.2.1.2 Finland
Officiella språk är finska och svenska183. Tvåspråkigheten innebär att ett stort antal orter (m.m.) har dubbla
namnformer på finska och svenska. I sådana fall använder vi genomgående det svenska namnet184. Lägg
märke till följande orter (med det finska namnet inom parentes): huvudstaden Helsingfors (Helsinki), dess
förorter Esbo (Espoo) och Vanda (Vantaa) samt städerna Björneborg (Pori), Borgå (Porvoo), Fredrikshamn
(Hamina), Hangö (Hanko), Idensalmi (Iisalmi), Kajana (Kajaani), Lahtis (Lahti), Nyslott (Savonlinna), Nystad
(Uusikaupunki), Nådendal (Naantali), Raumo (Rauma), Sankt Michel (Mikkeli), Tammerfors (Tampere),
Tavastehus (Hämeenlinna), Torneå (Tornio), Uleåborg (Oulu), Vasa (Vaasa), Villmanstrand (Lappeenranta)
och Åbo (Turku) m.fl. Observera också särskilt de orter som (2015) har svensktalande majoritet: Ekenäs
(Tammisaari), Jakobstad (Pietarsaari), Kristinestad (Kristiinankaupunki), Nykarleby (Ususikaarlepyy) m.fl.185.
Märk vidare följande:
Nuts 1-området Finländska fastlandet (Manner-Suomi).
Nuts 2-områdena Helsingfors-Nyland (Helsinki-Uusimaa), Norra och Östra Finland (Pohjois- ja Itä-Suomi),
Södra Finland (Etelä-Suomi) och Västra Finland (Länsi-Suomi).

178 I begreppet Norden ingår också ofta Grönland, se under ”Amerika”.


179 Sverige har dessutom fem officiella minoritetsspråk: finska, jiddisch, romani chib (romska), samiska och meänkieli (som
inbegriper tornedalsfinska). Staden Kiruna heter på nordsamiska Giron, på meänkieli Kieruna och på finska Kiiruna.
180 De engelska och franska exonymerna samt begreppet Lappland på tyska betecknar också Sameland (nordsam. Sápmi), dvs.
samernas bosättningsområde, vilket sträcker sig över områden i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.
181 Det finns också ett par extremt ovanliga el. obsoleta exonymer för landskapen Närke (fr. Néricie), Västergötland (en. West
Gothland, fr. Westrogothie) och Östergötland (en. East Gothland, fr. Ostrogothie).
182 I de nämnda fallen utesluter tyskan den enklitiska artikeln. I motsats härtill heter Siljan på tyska ”Siljansee”.
183 Finska är det större språket (ca 90 %). Svenska är modersmål för drygt 5 %, främst på Åland och längs kusterna. Det finns tre
erkända minoritetsspråk, bl.a. samiska, som talas längst i norr.
184 http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn
Observera dock att det finns vissa svenska namn som blivit obsoleta, t.ex. i fråga om landskapet Satakunta (äldre sv. form:
Satakunda) och staden Joensuu (äldre sv. namn: Åminne).
185 För mer information, se NE, http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn och ev. Svenska ortnamn i Finland.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 79


Verksamhetsområden för regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirastojen toimialueet) av regionliknande karaktär
har sedan den 1 januari 2010 ersatt de tidigare länen186 187: verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket
i Lappland (fi. Lapin aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapet Lappland, verksamhetsområdet
för regionförvaltningsverket i Norra Finland (fi. Pohjois-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar
landskapen Kajanaland och Norra Österbotten, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Sydvästra
Finland (fi. Lounais-Suomen aluehallintovirasto) omfattar landskapen Egentliga Finland och Satakunta,
verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Södra Finland (fi. Etelä-Suomen aluehallintovirasto)
omfattar landskapen Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Nyland, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen och
Östra Nyland188, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (fi. Länsi- ja
Sisä-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapen Birkaland, Mellersta Finland, Mellersta
Österbotten, Södra Österbotten och Österbotten, och verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket
i Östra Finland (fi. Itä-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapen Norra Karelen, Norra
Savolax och Södra Savolax.
Landskapen Birkaland (Pirkanmaa), Egentliga Finland (Varsinais-Suomi), Egentliga Tavastland (Kanta-Häme),
Kajanaland (Kainuu), Kymmenedalen (Kymenlaakso), Mellersta Finland (Keski-Suomi), Mellersta Österbotten
(Keski-Pohjanmaa), Norra Karelen (Pohjois-Karjala), Norra Savolax (Pohjois-Savo), Norra Österbotten (Pohjois-
Pohjanmaa), Nyland (Uusimaa), Päijänne-Tavastland (Päijät-Häme), Södra Karelen (Etelä-Karjala), Södra Savolax
(Etelä-Savo) och Södra Österbotten (Etelä-Pohjanmaa).
Ögruppen, landskapet, länet samt Nuts 1- och 2-området Åland (Ahvenanmaa), liksom sjöarna Enare träsk
(fi. Inarinjärvi, sami. Aanaarjävri el. Anárjávri, en. Lake Inari, fr. Lac Inari, ty. Inari-See), Kemi träsk (Kemijärvi),
Saimen (Saimaa) och Ule träsk (Oulujärvi) m.fl.
På engelska, franska och tyska använder man i princip genomgående de finska namnen, t.ex. i fråga om
landskapet Nyland (fi. Uusimaa), såvida inte namnet hänför sig till landskapet (m.m., se ovan) Åland (fi.
Ahvenanmaa), i vilket fall de svenska namnen används. Vidare använder man också ofta de svenska namnen
i fråga om de historiska landskap som delvis har svensktalande befolkning, främst Nyland och Österbotten,
och särskilt om svenskspråkiga skärgårdsöar, t.ex. Replot (fi. Raippaluoto). Exonymer förekommer för de
historiska landskapen Egentliga Finland (fi. Varsinais-Suomi, en. Southwest Finland el. Finland Proper, fr.
Finlande propre), Lappland189 (fi. och sami. Lappi, en. Lapland, fr. Laponie), Savolax (fi. Savo, en. Savonia,
fr. Savonie), Tavastland (fi. Häme, en. Tavastia) och Österbotten (fi. Pohjanmaa, en. Ostrobothnia, fr. ibl.
Ostrobotnie el. Ostrobothnie) och landsdelen Karelen (fi. Karjala, en. Karelia, fr. Carélie, ty. Karelien).

II.3.2.1.3 Norge190
Officiellt språk är norska191 och vi använder de norska namnen och de specifika bokstäverna æ och ø192,
utom i fråga om
– öarna Björnön (no. Bjørnøya, en. Bear Island, fr. Île aux Ours, ty. Bäreninsel), Spetsbergen (no. och en.
Spitsbergen, fr. Spitzberg, ty. Spitzbergen), Vitön (no. Kvitøya, en. Kvit Island, fr. Île blanche, ty. Kvitöya),
Bouvetön (no. Bouvetøya, en. Bouvet Island, fr. Île Bouvet, ty. Bouvetinsel) samt udden Nordkap (no. Nordkapp,
sami. Davvinjárgga, en. North Cape, fr. Cap Nord).

186 På Åland motsvaras regionförvaltningsverken av Statens ämbetsverk på Åland (Ahvenanmaan valtionvirasto) vars verksam-
hetsområde omfattar landskapet Åland.
187 Se lagen om regionalförvaltningsverken (896/2009) och statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009).
188 Östra Nyland slogs vid årsskiftet 2010/11 samman med Nyland.
189 Se fotnot om detta under ”Sverige”.
190 Inklusive Svalbard och Jan Mayen.
191 Norge har dessutom några erkända minoritetsspråk: olika varianter av samiska samt kvänska (eg. en finsk dialekt). Finnmark
fylke heter på nordsamiska Finnmárku och på kvänska Ruija.
192 Engelskan och franskan bibehåller också dessa eller ersätter dem med ”ae” respektive ”oe” medan tyskan föredrar ”ä” och ”ö”.

80 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


De övriga exonymerna på andra språk utgörs av ett antal öar m.m. i Svalbard, bland annat Hopen (en. ibl.
Hope Island, fr. äv. Île d’Espérance), Kong Karls land (en. King Charles Land, fr. Terre/Île du Roi-Charles, ty.
König-Karl-Land), Nordaustlandet (en. North East Land, fr. Terre du Nord-Est, ty. Nordost-Land) och Prins
Karls Forland (en. Prince Charles Foreland, fr. Île du Prince-Charles, ty. Prinz-Karl-Vorland).

II.3.2.1.4 Danmark
Officiellt språk är danska193 och vi använder de danska namnen och de specifika bokstäverna æ och ø (se
fotnot om detta under ”Norge”), utom i fråga om
– huvudstaden Köpenhamn (da. København, en. Copenhagen, fr. Copenhague, ty. Kopenhagen) samt Nuts
2-områdena Huvudstadsområdet (da. Hovedstaden) och Mittjylland (da. Midtjylland). Vi använder svenskt
ä i fråga om ön och Nuts 2-området Själland (da. Sjælland, en. Zealand, fr. och ty. Seeland)194. Däremot
skriver vi numera Frederikshavn (och inte längre ”Fredrikshamn”).
Trots att en del lokala myndigheter föredrar att skriva ortnamn med ”aa”, är det på danska alltid korrekt att
skriva med ”å”: Åbenrå (da. Åbenrå eller Aabenraa, ty. äv. Apenrade), Ålborg (da. Ålborg eller Aalborg) och
Århus (da. Aarhus el. Århus)195.
Övriga exonymer på andra språk: städerna Haderslev (ty. äv. Hadersleben), Helsingör (en. Elsinore, fr. äv.
Elseneur), Ribe (ty. äv. Ripen), Sønderborg (ty. Sonderburg) och Tønder (ty. Tondern), landskapet Sønderjylland
(en. South Jutland, fr. Jutland-du-Sud, ty. Nordschleswig), halvöarna Jylland (en. och fr. Jutland, ty. Jütland)
och Skagens Odde (en. The Skaw) samt öarna Als (ty. Alsen), Fyn (en. Funen, fr. Fionie, ty. Fünen) och Rømø
(ty. Röm).

II.3.2.1.4.1 Färöarna (fär. Føroyar, da. Færøerne, en. Faeroe/Faroe Islands, fr. Îles Féroé, ty.
Färöer)
Officiella språk är det inhemska språket färöiska samt danska. Vi använder numera de färöiska (och inte
längre de danska) namnen, t.ex. i fråga om huvudstaden Tórshavn (da. Thorshavn196) och öarna Streymoy
(da. Strømø) och Suðuroy (da. Suderø), samt de specifika bokstäverna æ, ø (se fotnot om detta under
”Norge”) och ð197.

II.3.2.1.5 Island
Officiellt språk är isländska och vi använder genomgående de isländska namnen198 och de specifika
isländska bokstäverna æ, þ och ð199 men skriver Reykjavik utan akut accent på i.

II.3.2.2 De baltiska staterna (Baltikum – Estland, Lettland och Litauen)


II.3.2.2.1 Estland
Officiellt språk är estniska200 och vi använder de estniska namnen201, utom i fråga om staden Hapsal (es.,
en., fr. och ty. Haapsalu), Nuts 3-regionerna Mellersta Estland (Kesk-Eesti), Nordöstra Estland (Kirde-Eesti),

193 Tyska är erkänt regionalt minoritetsspråk i Sønderjylland.


194 Vi skriver däremot Læsø (inte Läsö).
195 På tyska och ibland även på engelska och franska används den ”nygamla” danska officiella stavningen ”Aarhus”.
196 Staden kallas på svenska ibland ”Torshamn” men det är det färöiska namnet som rekommenderas.
197 Denna ersätts på engelska och franska ibland med ”dh” och på tyska ibland med ”d”.
198 Även i fråga om ögruppen, kommunen och staden Vestmannaeyjar, som på svenska ibland kallas”Västmannaöarna”.
199 På engelska skriver man oftast ”æ”, ”th” och ”dh”, på franska ”ae”, ”th” och ”dh” och på tyska ”ä”, ”th” och ”d”.
200 Ett betydande minoritetsspråk är ryska (modersmål för cirka en fjärdedel av befolkningen) med koncentration till landets
nordöstra del, där ryska också har officiell status i vissa kommuner. Staden Narva-Jõesuu (ty. Hungerburg) heter på ryska
Ust-Narva.
201 I vissa fall är det svenska namnet även det officiella estniska namnet, t.ex. i fråga om byarna Förby, Norrby, Rälby och Saxby
på Ormsö.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 81


Norra Estland (Põhja-Eesti), Södra Estland (Lõuna-Eesti) och Västra Estland (Lääne-Eesti), ett flertal öar i och
omkring det område där svenska fram till andra världskriget talades som minoritetsspråk (och på vissa
mindre öar som majoritetsspråk), främst Dagö (es., en. och fr. Hiiumaa), Lilla Rågö (es. Väike-Pakri), Nargö
(es., en., fr. och ty. Naissaar), Odensholm (es., en., fr. och ty. Osmussaar), Ormsö (es., en. och fr. Vormsi, ty.
Worms), Runö (es., en., fr. och ty. Ruhnu), Stora Rågö (es. Suur-Pakri) och Ösel202 (es., en. och fr. Saaremaa),
halvön Nuckö (es. Noarootsi), de byar på Nuckö och Nargö som har officiella svenska namn203 och sjön
Peipus (es. Peipsi järv, ry. Tjudsko-Pskovskoje ozero, fr. Lac Peipous)204.
Övriga exonymer på andra språk utgörs av mer eller mindre obsoleta namn205 på tyska (och ryska), t.ex. i
fråga om huvudstaden Tallinn (ry. Tallin, ty. Reval), städerna Narva (ty. Narwa), Pärnu (ty. Pärnau) och Tartu
(ty. Dorpat) samt ön Muhu (ty. Moon) och sjön Võrtsjärv (ty. Wirzsee).

II.3.2.2.2 Lettland
Officiellt språk är lettiska206 och vi använder de lettiska namnen utom i fråga om
– huvudstaden/Nuts 3-området Riga (le. Rīga)207, de fyra landskapen tillika Nuts 3-områdena Kurland (le.
Kurzeme, en. Courland, fr. Kourland), Lettgallen (le. Latgale, ry. Latgola, en. Latgalia el. Latgallia, fr. Latgalie),
Livland (le. Vidzeme, en. Livonia, fr. Livonie) och Semgallen (le. Zemgale, en. Semigalia el. Semigallia, fr.
Semgale) samt udden Domesnäs (äv. Kolkas udde, le. Kolkasrags, en. Cape Kolka el. ibl. Point kolka, ty. Kap
Kolka el. ibl. Kap Domesnäs el. Horn von Kolka, liv. Kūolka nanā, ry. Mys Domesnes).
Övriga exonymer på andra språk utgörs av mer eller mindre obsoleta namn på tyska (och ryska), t.ex. i fråga
om städerna Daugavpils (ry. Dvinsk, ty. Dünaburg), Jēkabpils (ty. Jakobstadt), Jelgava (ty. Mitau), Kuldīga
(ty. Goldingen), Liepāja (ty. Libau), Rēzekne (ry. Rezjitsa, ty. Rositten), Valmiera (ty. Wolmar) och Ventspils (ty.
Windau).

II.3.2.2.3 Litauen
Officiellt språk är litauiska208 och vi använder de litauiska namnen, utom i fråga om
– landskapet Samogitien (lit. Žemaitija, en. Samogitia, fr. Samogitie, ty. äv. Unterlitauen), Nuts 2-regionen
Huvudstadsregionen (lit. Sostinės regionas) samt landtungan Kuriska näset (lit. Kuršių nerija, en. Curonian
Spit el. Courland Spit, fr. Cordon littoral de Courlande el. Cordon des Coures, ty. Kurische Nehrung, ry.
Kursjskaja kosa).
I fråga om Nuts 3-områdena, vilka är uppkallade efter respektive huvudort, använder vi nominativformen
och inte genitivformen: Alytus (lit. Alytaus apskritis), Kaunas (lit. Kauno apskritis), Klaipėda (lit. Klaipėdos
apskritis), Marijampolė (lit. Marijampolės apskritis), Panevėžys (lit. Panevėžio apskritis), Šiauliai (lit. Šiaulių
apskritis), Tauragė (lit. Tauragės apskritis), Telšiai (lit. Telšių apskritis), Utena (lit. Utenos apskritis) och Vilnius
(lit. Vilniaus apskritis).

202 Observera att Ösel och Dagö förutom att de är öar med svenska namn utgör egna län. I fall då estländska län anges i tabell-
form bör man använda de estniska namnen på dessa län med de svenska inom parentes.
203 De byar som har officiella svenska och estniska namn är samtliga byar på Nuckö, t.ex. Birkas (es. Pürksi), samt Bakbyn (es.
Tagaküla), Lillängin (es. Väikeheinamaa) och Storbyn (es. Lõunaküla) på Nargö.
204 Detta gäller för allmänna sammanhang. Utöver dessa namn bör man i texter som specifikt gäller svenskbygderna och deras
svenskspråkiga befolkning använda svenska namnformer även i de fall där dessa inte är officiella. För mer information, se NE
(tabellen ”Geografiska namn” under ”Estland”) och Blomqvist, Marianne, Svenska ortnamn i Estland med estniska motsvarigheter
(Svenska folkskolans vänner, 2000).
205 I vissa historiska sammanhang används namnformerna Reval och Dorpat även på svenska.
206 Lettiskan är modersmål för drygt halva befolkningen. Cirka en fjärdedel talar ryska som modersmål (främst i Riga och längst
i öster).
207 Däremot skriver vi som på lettiska i fråga om provinsen/Nuts 3-området Pierīga.
208 De största minoritetsspråken är polska och ryska med ca 6 % vardera.

82 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Övriga exonymer på andra språk: landskapen Aukštaitija (en. ibl. Upper Lithuania, fr. ibl. Haute-Lituanie,
ty. ibl. Oberlitauen el. Aukschtatitien), Dzūkija (en. Dainava), Mažoji Lietuva (en. Lithuania Minor, fr. Petite
Lituanie, ty. Kleinlitauen el. Preußisch-Litauen209) och Suvalkija (en. Sudovia, fr. ibl. Sudovie, ty. Suwalken) samt
mer eller mindre obsoleta namn på tyska (och ryska), t.ex. i fråga om huvudstaden Vilnius (ty. Wilna, pol.
Wilno, ry. Vilna) samt städerna Klaipėda (ty. Memel), Panevėžys (ty. Ponewiesch) och Šiauliai (ty. Schaulen).

II.3.2.3 Brittiska öarna (Storbritannien/Förenade kungariket och Irland)


II.3.2.3.1 Storbritannien och Nordirland/Förenade kungariket (inkl. Isle of Man och Kanalöarna)
Officiellt språk är engelska210 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om211
– landsdelen/Nuts 1-området Skottland (en. Scotland, fr. Écosse, ty. Scottland, gae. Alba), landsdelen/
Nuts 1- och 2-området Nordirland (en. Northern Ireland, fr. Irlande du Nord, ir. Tuaisceart Éireann), Nuts
1-områdena Nordvästra England (en. North West [England]), Nordöstra England (en. North East [England]),
Sydvästra England (en. South West [England]), Sydöstra England (en. South East [England]) och Östra England
(en. East of England) samt ögrupperna Inre Hebriderna (en. Inner Hebrides, gae. na h-Eileanan a-staigh, fr.
Hébrides intérieures, ty. Innere Hebriden), Kanalöarna (en. Channel Islands, fr. Îles Anglo-Normandes, ty.
Kanalinseln el. Normannische Inseln), Shetlandsöarna (en. Shetland Islands, fr. Îles Shetland, ty. Shetland-
Inseln)212 och Yttre Hebriderna (en. Outer Hebrides el. Western Isles, gae. na h-Eileanan Siar el. na h-Eileanan
an Iar, fr. Hébrides extérieures, ty. Äußere Hebriden). Scillyöarna (en. Isles of Scilly, fr. ibl. Les Sorlingues, korn.
Syllan) ingår i Nuts 2-området Cornwall and Isles of Scilly.
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden London (fr. Londres), städerna Canterbury (fr. ibl. Cantorbéry),
Dover (fr. Douvres), Edinburgh (fr. Édimbourg), St. Helier (fr. St-Hélier; huvudort på Jersey) och St. Peter Port (fr.
St-Pierre-Port; huvudort på Guernsey), landsdelen England (fr. Angleterre), landsdelen och Nuts 1-området
Wales (wale. Cymru, fr. Pays de Galles), grevskapet Cornwall (fr. Cornouailles, korn. Kernow), ögruppen
Orkneyöarna (fr. Îles Orcades) samt öarna (i Engelska kanalen) Alderney (fr. Aurigny), Guernsey (fr. och ty.
Guernesey) och Sark (fr. Sercq).

II.3.2.3.2 Irland
Officiella språk är iriska och engelska, det dominerande modersmålsspråket. Trots iriskans starka ställning
använder vi genomgående de engelska namnen, även i de fall där endast det iriska namnet är officiellt,
dvs. i fråga om flertalet ortnamn i de officiellt iriskspråkiga gaeltacht-områdena213.

209 Detta historiska landskap omfattar en del av Kaliningradområdet samt Klaipėdos kraštas (ty. Memelland/Memelgebiet, en.
Klaipėda Region), dvs. den del av nuvarande Litauen, runt staden Klaipėda (ty. Memel), som fram till 1918 tillhörde Tyska
riket.
210 I Wales har även walesiska (kymriska) officiell status och walesiska namn har i flera fall officiellt ersatt de engelska: exempelvis
heter den stad som tidigare kallades Carnarvon numera officiellt Caernarfon och halvön ”Lleyn” heter nu Llŷn. Där dubbla
namnformer förekommer använder vi normalt de engelska, t.ex i fråga om ön Anglesey (wale. Ynys Môn). Storbritannien har
dessutom ett antal erkända minoritetsspråk: iriska, scots (lågskotska), korniska och skotsk gaeliska. Även manx på Isle of Man
är erkänt. Ön Lewis i Yttre Hebriderna heter på skotsk gaeliska Leòdhas. På Kanalöarna har franska officiell status tillsammans
med engelskan på Jersey. Dessutom förekommer de romanska (normandiska) dialekterna jèrriais, guernésiais och sercquiais.
211 Utöver vad som här nämns förekommer på svenska ibl. namnet Östangeln för regionen East Anglia.
212 Shetlandsöarna och Orkneyöarna kallas tillsammans Northern Isles.
213 Detta gäller t.ex. orter som Gweedore (ir. Gaoth Dobhair) el. Spiddal (ir. An Spidéal) eller ögruppen Aranöarna (en. Aran Islands,
ir. Oileáin Árann). Ett särfall är Dingle (ir. Daingean Uí Chúis el. An Daingean), som trots att orten ligger i ett gaeltacht-område
har en officiellt erkänd engelsk form. Exempel på några iriska namn på orter i övriga delar av Irland: huvudstaden Dublin
heter på iriska Baile Átha Cliath och städerna Cork och Limerick heter Corcaígh respektive Luimneach.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 83


II.3.2.4 Beneluxländerna (Nederländerna, Belgien och Luxemburg)
II.3.2.4.1 Nederländerna
Officiellt språk är nederländska214. Vi använder de officiella namnen, vilka oftast är de nederländska men i
några fall de frisiska, utom i fråga om
– den administrativa huvudstaden Haag (nl. ‘s-Gravenhage el. Den Haag, ty. Den Haag, en. The Hague,
fr. La Haye), Nuts 1-områdena Norra Nederländerna (nl. Noord-Nederland), Södra Nederländerna (nl. Zuid-
Nederland), Västra Nederländerna (nl. West-Nederland) och Östra Nederländerna (nl. Oost-Nederland),
provinsen och Nuts 2-området Frisland (nl., en. och ty. Friesland, en. äv. Frisia, fris. Fryslân, fr. Frise) samt
ögruppen Västfrisiska öarna (nl. Waddeneilanden, fris. Fryske waadeilannen, en. West Frisian Islands, fr. Îles
de la Frise occidentale el. ibl. Îles Frisonnes Occidentales, ty. Westfriesische Inseln).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Alkmaar (ty. ibl. Alkmar), Arnhem (ty. Arnheim), Den Helder (fr. Le
Helder), Leiden (en. Leyden, fr. Leyde), Leeuwarden (fris. Ljouwert, fr. ibl. Leuvarde), Nijmegen (fr. Nimègue,
ty. Nimwegen), ‘s-Hertogenbosch (oftast kallad Den Bosch, fr. Bois-le-Duc) och Vlissingen (en. Flushing, fr.
Flessingue), staden tillika provinsen/Nuts 2-området Groningen (fr. Groningue, fris. Grins) samt provinserna/
Nuts 2-områdena Gelderland (en. ibl. Guelders, fr. Gueldre, ty. Geldern), Limburg (fr. Limbourg), Noord-Brabant
(fr. Brabant septentrional), Noord-Holland (fr. Hollande septentrionale), Zeeland (en. Zealand, fr. Zélande)
och Zuid-Holland (fr. Hollande méridionale) samt till sist Zuiderzeedammen Afsluitdijk (fris. Ofslútdyk, en.
Ijsselmeer Dam, fr. Digue du Nord, ty. Abschlußdeich).

II.3.2.4.2 Belgien
Officiella språk är nederländska (över 50 %, i Flandern och Bryssel), franska (ca 35 %, i Vallonien och Bryssel)
och tyska (ca 1 %, längst i öster). Vi använder de lokala namnen215 på respektive språk, utom i fråga om
– huvudstaden tillika regionen/Nuts 1-området Bryssel216 (fr. Bruxelles, nl. Brussel, ty. Brüssel, en. Brussels),
staden Brygge217 (nl. Brugge, fr. och en. Bruges, ty. Brügge), regionerna (=delstaterna)/Nuts 1-områdena
Flandern (nl. Vlaanderen, fr. Flandre, en. Flanders) och Vallonien (fr. Wallonie, nl. Wallonië, ty. Wallonien,
en. Wallonia) samt provinserna/Nuts 2-områdena Flamländska Brabant (nl. Vlaams Brabant, fr. Brabant
flamand, ty. Flämisch-Brabant, en. Flemish Brabant), Vallonska Brabant (fr. Brabant wallon, nl. Waals-Brabant,
ty. Wallonisch-Brabant, en. Walloon Brabant), Västflandern (nl. West-Vlaanderen, fr. Flandre occidentale,
ty. West-Flandern, en. West Flanders) och Östflandern (nl. Oost-Vlaanderen, fr. Flandre orientale, ty. Ost-
Flandern, en. East Flanders).
Övriga exonymer på andra språk218:
Flandern: städerna Aalst (fr. Alost), Gent (fr. Gand, en. Ghent), Ieper (fr. och en. Ypres, ty. Ypern)219, Kortrijk (fr.
och en. Courtrai), Leuven (fr. och en. Louvain, ty. Löwen)220, Lier (fr. Lierre), Mechelen (fr. Malines, ty. Mecheln,
en. ibl. Mechlin), Oostende (fr. och ty. Ostende, en. Ostend)221 och Tongeren (fr. Tongres, ty. Tongern) m.fl.,
Bryssel-förorten Sint-Genesius-Rode (fr. Rhode-Saint-Genèse), staden tillika provinsen Antwerpen (fr. Anvers,

214 Nederländerna har fem erkända regionala språk, främst (väst)frisiska i Friesland. Ön Terschelling heter på frisiska Skylge.
215 I fråga om stadsdelar och adresser i landets tvåspråkiga huvudstad bör vi helst använda båda namnen med det franska
namnet först, t.ex. för stadsdelen Laeken/Laken.
216 Som region/Nuts 1-område är det fullständiga namnet Huvudstadsregionen Bryssel (fr. région de Bruxelles-Capitale, nl. Brussels
Hoofdstedelijk Gewest, ty. Region Brüssel-Hauptstadt, en. Brussels-Capital Region).
217 Däremot skriver vi Zeebrugge. Se nedan.
218 Ett stort antal orter i Flandern har parallella franska namn och många orter i Vallonien parallella nederländska namn.
219 I vissa historiska sammanhang används ofta den tyska namnformen Ypern även på svenska.
220 På svenska används här ofta felaktigt den franska namnformen ”Louvain”. Däremot finns i Vallonien det franskspråkiga uni-
versitetet Louvain-la-Neuve, beläget i staden Ottignies-Louvain-la-Neuve.
221 På svenska används ofta formen ”Ostende” (med svenskt uttal), men den korrekta formen är Oostende.

84 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


en. Antwerp), provinsen/Nuts 2-området Limburg (fr. Limbourg, nl. som Nuts 2-område Limburg [BE])
samt landskapet Kempen (fr. Campine, ty. och en. Kempenland) och hamnorten Zeebrugge (fr. och ibl. en.
Zeebruges, ty. ibl. Zeebrügge), som hör till kommunen Brygge.
Vallonien: staden tillika provinsen/Nuts 2-området Liège (nl. Luik, ty. Lüttich) samt provinserna/Nuts
2-områdena Hainaut (nl. Henegouwen, ty. Hennegau) och Luxembourg222 (nl. och ty. Luxemburg, fr. som
Nuts 2-område Luxembourg [BE]).

II.3.2.4.3 Luxemburg
Officiella språk är franska, tyska och luxemburgiska223. Vi använder de franska namnformerna (som ofta
egentligen är tyska) och inte de alternativa formerna på luxemburgiska, utom i fråga om
– huvudstaden Luxemburg (fr. och en. Luxembourg, lux. Lëtzebuerg, it. Lussemburgo) samt landsdelarna
Gutland (fr. och en. äv. Bon Pays, lux. Guttland) och Ösling (fr. och en. Oesling, lux. Éislak).

II.3.2.5 Centraleuropa (Tyskland, Tjeckien, Polen, Schweiz, Liechtenstein, Österrike, Slovakien,


Ungern och Slovenien)
II.3.2.5.1 Tyskland
Officiellt språk är tyska224 och vi använder de tyska namnen, utom i fråga om
– landskapet Sydslesvig (ty. Südschleswig el. Landesteil Schleswig, en. Southern Schleswig, fr. Schleswig
du Sud) samt ögrupperna Nordfrisiska öarna (ty. Nordfriesische Inseln, en. North Frisian Islands, fr. Îles de la
Frise septentrionale el. ibl. Îles Frisonnes septentrionales) och Ostfrisiska öarna (ty. Ostfriesische Inseln, en.
East Frisian Islands, fr. Îles de la Frise orientale el. ibl. Îles Frisonnes orientales)225. Tecknet ß kan på svenska
ersättas med dubbelt s.
I fråga om mindre sjöar bibehåller vi också de tyska namnen (inkl. avledningssuffixet -(e)r), t.ex. Schweriner
See (en. Lake Schwerin, fr. ibl. lac de Schwerin) och Steinhuder Meer (en. ibl. Lake Steinhude, fr. ibl. lac de
Steinhude).
Övriga exonymer på andra språk226: städerna tillika förbundsländerna och Nuts 1- och Nuts 2-områdena
Hamburg (fr. Hambourg) och Bremen (fr. Brême), städerna227 Aachen (en. och fr. Aix-la-Chapelle), (staden)
Brandenburg an der Havel (en. ibl. Brandenburg City, för att skilja staden från förbundslandet, fr. Brandebourg-
sur-la-Havel), Braunschweig (en. och fr. Brunswick), Dresden (fr. Dresde), Flensburg (fr. Flensbourg, da.
Flensborg), Frankfurt am Main (fr. Francfort-sur-le-Main), Frankfurt an der Oder (fr. Francfort-sur-l’Oder),
Freiburg im Breisgau (en. Freiburg, fr. Fribourg-en-Brisgau), Göttingen (en. Gottingen, fr. ibl. Goettingue),
Günzburg (fr. Guntzbourg), Hameln (en. och fr. Hamelin), Hannover (en. Hanover, fr. Hanovre), Jena (fr. Iéna),
Kassel (fr. ibl. Cassel), Jülich (fr. Juliers), Kleve (en. Cleves, fr. Clèves), Koblenz (en. ibl. Coblenz, fr. Coblence),
Konstanz (en. och fr. Constance), Köln (en. och fr. Cologne), Lüneburg (en. ibl. Lunenberg, fr. Lunebourg),

222 Vi gör på svenska en åtskillnad i stavningen mellan å ena sidan Storhertigdömet Luxemburg och dess homonyma huvudstad
och å andra sidan den belgiska provinsen Luxembourg.
223 En standardiserad variant av den i landet allmänt talade tyska dialekten moselfrankiska.
224 Tyskland har fem officiella minoritesspråk, bl.a. danska och frisiska (nordfrisiska, längst i norr) samt hög- och lågsorbiska (i
Lausitz). Staden Flensburg heter på danska Flensborg och staden Cottbus heter på lågsorbiska Chóśebuz.
225 Det kan också nämnas att städerna Wittenberg och Eisleben numera officellt heter Lutherstadt Wittenberg och Lutherstadt
Eisleben.
226 Franskan har en generell tendens att ersätta slutledet -burg med ”-bourg”, t.ex. i fråga om Altenburg (fr. Altenbourg), Aschaffenburg
(fr. Aschaffenbourg), Augsburg (fr. Augsbourg), Bernburg (fr. Bernbourg), Coburg (fr. Cobourg), Duisburg (fr. Duisbourg), Magdeburg
(fr. Magdebourg), Marburg (fr. Marbourg), Merseburg (fr. Mersebourg), Neubrandenburg (fr. Neubrandenbourg), Offenburg (fr.
Offenbourg), Oldenburg (fr. Oldenbourg), Ratzeburg (fr. Ratzebourg), Wolfsburg (fr. Wolfsbourg) och Weilburg (fr. Weilbourg),
och använder utöver här redovisade namnformer ibland namnformer som ”Rendsbourg”, ”Bad Harzbourg” osv. (i stället för
Rendsburg, Bad Harzburg osv.).
227 Ett antal städer (Köln, Dresden m.fl.) har dessutom gett namn åt olika Nuts 2-områden.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 85


Mainz (fr. Mayence), Monschau (fr. Montjoie), München (en. och fr. Munich), Naumburg an der Saale (fr.
Naumbourg), Neuburg an der Donau (fr. Neubourg-sur-le-Danube), Nürnberg (en. och fr. Nuremberg),
Quedlinburg (fr. Quedlinbourg el. Quedlimbourg), Regensburg (fr. Ratisbonne), Rothenburg ob der Tauber
(fr. Rothenbourg), Saarbrücken (fr. Sarrebruck)228, Speyer (fr. Spire), Trier (en. ibl. Treves, fr. Trèves), Würzburg
(fr. Wurtzbourg) och Zweibrücken (fr. Deux-Ponts), Stuttgartförorten Ludwigsburg (fr. Ludwigsbourg),
förbundsländerna tillika Nuts229 1-områdena Baden-Württemberg (fr. Bade-Wurtemberg), Bayern230 (en.
Bavaria, fr. Bavière), Brandenburg (fr. Brandebourg), Hessen (en. och fr. Hesse), Mecklenburg-Vorpommern
(en. Mecklemburg-West Pomerania, fr. Mecklembourg-Poméranie-Antérieure), Niedersachsen (en. Lower
Saxony, fr. Saxe-Basse), Nordrhein-Westfalen (en. Northrhine-Westphalia, fr. Rhénanie-du-Nord-Westphalie),
Rheinland-Pfalz (en. Rhineland-Palatinate, fr. Rhénanie-Palatinat), Saarland (fr. Sarre), Sachsen (en. Saxony,
fr. Saxe), Sachsen-Anhalt (en. Saxony-Anhalt, fr. Saxe-Anhalt), Thüringen (en. Thuringia, fr. Thuringe) samt
landskapen Breisgau (fr. Brisgau), Franken (en. Franconia, fr. Franconie)231, Lausitz (en. Lusatia, fr. Lusace, lågs.
Łužyca, högs. Łužica)232, Nordfriesland (en. North Frisia, fr. Frise-du-Nord, fris. Nordfraschlönj), Ostfriesland
(en. East Frisia, fr. Frise orientale), Schwaben233 (fr. Souabe) och Wagrien (en. Wagria) liksom slutligen ön
Helgoland (fris. Deät Lun, en. äv. Heligoland, fr. Héligoland). För Bodensjön, se under ”Österrike”.

II.3.2.5.2 Tjeckien
Officiellt språk är tjeckiska234 och vi använder de tjeckiska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden tillika Nuts 2- och Nuts 3-området Prag (tj. som stad och Nuts 2-område: Praha, som Nuts
3-område: Hlavní město Praha; en. och fr. Prague), (de historiska) landskapen/landsdelarna Böhmen (tj. Čechy,
en. Bohemia, fr. Bohême), Mähren (tj. Morava, en. Moravia, fr. Moravie) och Schlesien (tj. [České] Slezsko,
ty. Mährisch-Schlesien, Österreichisch-Schlesien, Tschechisch-Schlesien el. Sudetenschlesien, en. [Czech]
Silesia, fr. Silésie), Nuts 2- tillika Nuts 3-områdena Mellersta Böhmen (tj. som Nuts 2-område: Střední Čechy,
som Nuts 3-område: Středočeský kraj) och Mähren-Schlesien (tj. som Nuts 2-område: Moravskoslezsko, som
Nuts 3-område: Moravskoslezský kraj), Nuts 2-områdena Mellersta Mähren (tj. Střední Morava), Nordvästra
Tjeckien (tj. Severozápad), Nordöstra Tjeckien (tj. Severovýchod), Sydvästra Tjeckien (tj. Jihozápad) och Sydöstra
Tjeckien (tj. Jihovýchod) samt Nuts 3-området Södra Böhmen (tj. Jihočeský kraj).
I fråga om de Nuts-3 områden som är uppkallade efter sin huvudort använder vi på svenska huvudortens
namn medan man på tjeckiska använder adjektiviska namnformer enligt följande: Hradec Králové (tj.
Královéhradecký kraj), Karlovy Vary (tj. Karlovarský kraj), Liberec (tj. Liberecký kraj), Olomouc (tj. Olomoucký
kraj), Pardubice (tj. Pardubický kraj), Plzeň (tj. Plzeňský kraj), Ústí nad Labem (tj. Ústecký kraj) och Zlín (tj.
Zlínský kraj).
Övriga exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flertalet orter parallella tyska
namnformer): städerna Karlovy Vary (ty. Karlsbad), Mariánské Láznĕ (ty. samt ibl. äv. en. och fr. Marienbad),
Ústí nad Labem (ty. Aussig), Plzeň (ty. och fr. samt ibl. äv. en. Pilsen), České Budějovice (ty. Budweis), Pardubice
(ty. Pardubitz), Liberec (ty. Reichenberg), Hradec Králové (ty. Königgrätz), Ostrava (ty. Ostrau), Olomouc (ty.
Olmütz), Brno (ty. Brünn) m.fl.

228 Saarland förvaltades tidigare av Frankrike och ett antal orter har franska exonymer: Saarlouis (fr. ibl. Sarrelouis), St. Ingbert (fr.
ibl. Saint-Ingbert), Homburg (fr. Hombourg), Merzig (fr. Mercy) och Sankt-Wendel (fr. Saint-Wendel).
229 De mindre förbundsländerna är samtidigt Nuts 2-områden.
230 Bayern delas in i Niederbayern (en. Lower Bavaria, fr. Basse-Bavière) och Oberbayern (en. Upper Bavaria, fr. Haute-Bavière).
231 Består av Oberfranken (en. Upper Franconia, fr. Haute-Franconie) och Unterfranken (en. Lower Franconia, fr. Basse-Franconie).
232 Består av Niederlausitz (en. Lower Lusatia, fr. Basse-Lusace, lågs. Dolna Łužyca) och Oberlausitz (en. Upper Lusatia, fr. Haute-Lu-
sace, högs. Hornja Łužica).
233 Schwaben är dels en historisk region (uppdelad i Niederschwaben, Unterschwaben eller Schwäbisches Unterland, en. Lower
Swabia, och Oberschwaben eller Schwäbisches Oberland, en. Upper Swabia) som omfattar områden i förbundslandet
Baden-Würtemberg och Bayern, dels en administrativ enhet inom Bayeren.
234 Det finns ett stort antal officiellt erkända minoritetsspråk, bl.a. slovakiska, ukrainska, romani och vietnamesiska.

86 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.5.3 Polen
Officiellt språk är polska235 och vi använder de polska namnen, utom i fråga om
Nuts 1-områdena Mellersta Polen (pol. makroregion centralny), Nordvästra Polen (pol. makroregion północno-
zachodni), Norra Polen (pol. makroregion północny), Sydvästra Polen (pol. makroregion południowo-zachodni),
Södra Polen (pol. makroregion południowy) och Östra Polen (pol. makroregion wschodni), de historiska
landskapen (samma/motsvarande namn kan förekomma ifråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden,
se nedan) Ermland (pol. Warmia, en. Ermeland, fr. Warmie), Galizien (pol. Galicja, en. Galicia, fr. Galicie, uk.
Halytjyna), Kasjubien (pol. Kaszuby, kasj. Kaszëbë el. Kaszëbskô, en. Kashubia, fr. Cachoubie, ty. Kaschubien),
Kujavien (pol. Kujawy, en. Cujavia el. Cuiavia, fr. Cujavie el. ibl. Kujavie, ty. Kujawien), Kulmerland (pol. Ziemia
chełmińska, en. Chelmno Land), Lillpolen (pol. Małopolska el. małopolskie236, en. Little/Lesser Poland, fr. Petite
Pologne, ty. Kleinpolen), Masovien (pol. Mazowsze el. mazowieckie, en. Mazovia el. Masovia, fr. Masovie,
ty. Masowien), Masurien237 (pol. Mazury, en. Masuria el. ibl. Mazuria, fr. Masurie, ty. Masuren), Podlasien (pol.
Podlasie el. Podlaskie238, en. Podlasie el. ibl. Podlachia, fr. Podlachie el. Podlasie, ty. Podlachien el. Podlesien),
Pommerellen (pol. Pomorze Gdańskie, en. Pomerelia, fr. Poméranie orientale, kasj. Pòrénkòwô Pòmòrskô),
Pommern (pol. Pomorze el. pomorskie239, som vojvodskap äv. pomorskie, en. Pomerania, fr. Poméranie),
Schlesien (pol. Śląsk, en. Silesia, fr. Silésie) och Storpolen (pol. Wielkopolska el. wielkopolskie240, en. Great/
Greater Poland, fr. Grande Pologne, ty. Großpolen), landtungorna Frische Nehrung (pol. Mierzeja Wiślana, en.
Vistula Spit, fr. Presqu’île de la Vistule, ry. Baltijskaja kosa) och Hel (pol. Mierzeja Helska, ty. Putziger Nehrung
el. Hela) samt (den en gång svenska) ön Usedom (pol. Uznam).
I fråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden använder vi i första hand de polska namnen i adjektivisk form
men kan också i vissa fall använda de traditionella namnformerna (här inom parentes): Dolnośląskie (Nedre
Schlesien), Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern), Małopolskie (Lillpolen), Mazowieckie (Masovien, pol.
Mazowiecki regionalny), Podkarpackie241, Podlaskie, Pomorskie (Pommern), Śląskie (Schlesien), Świętokrzyskie,
Warmińsko-Mazurskie (Ermland-Masurien, en. Warmia-Masuria, ty. Ermland-Masuren), Wielkopolskie (Storpolen)
och Zachodniopomorskie (Västpommern).
Även i de fall då vojvodskap/län/Nuts 2-områden är uppkallade efter sin huvudort använder vi i första hand
de adjektiviska formerna men kan också i vissa fall använda huvudortens namn (inom parentes): Łódzkie
(Łódź), Lubelskie (Lublin), Lubuskie (Lubusz) och Opolskie (Opole).
Exonymer på andra språk (stora delar av det nuvarande Polen har tidigare tillhört Tyskland eller Österrike,
varför många orter har parallella tyska namnformer): huvudstaden Warszawa (en. Warsaw, fr. Varsovie, ty.
Warschau), städerna Bydgoszcz (ty. Bromberg), Bytom (ty. Beuthen), Chorzów (ty. Königshütte), Częstochowa
(ty. Tschenstochau), Elbląg (ty. Elbing), Gdańsk (ty. Danzig), Gdynia (ty. Gdingen), Gliwice (ty. Gleiwitz), Gorzów
Wielkopolski (ty. Landsberg an der Warthe), Grudziądz (ty. Graudenz), Katowice (ty. Kattowitz), Koszalin (ty. Köslin),
Kraków (en. Cracow, fr. Cracovie, ty. Krakau), Legnica (ty. Liegnitz), Łódź (ty. Lodsch), Olsztyn (ty. Allenstein),
Opole (ty. Oppeln), Poznań (ty. Posen, en. och fr. ibl. Posnan), Słupsk (ty. Stolp), Świnoujście (ty. Swinemünde),
Szczecin (ty. Stettin), Toruń (ty. Thorn), Tychy (ty. Tichau), Wałbrzych (ty. Waldenburg), Wrocław (ty. Breslau), Zabrze
(ty. Hindenburg), Zielona Góra (ty. Grünberg) m.fl., vojvodskapen/Nuts 2-områdena Lubuskie (ty. Lebus) och
świętokrzyskie (”Heliga korset”, fr. Sainte-Croix el. ibl. Croix Sacrée, ty. Heiligkreuz) samt ön Wolin (ty. Wollin).

235 Kasjubiska har erkänd ställning som regionalt språk i Kasjubien. Staden Kartuzy (ty. Karthaus) heter på kasjubiska Kartuzë.
Dessutom har andra minoritesspråk erkänd ställning i vissa kommuner, bl.a. tyska inom ett område i Schlesien.
236 För Nuts 2-området, se avsnittet om Nuts 2-områden under ”Polen” nedan.
237 Med Masuriska sjöarna (pol. Jeziora Mazurskie, en. Masurian/Mazurian Lakes, fr. Lacs de Masurie, ty. Masurische Seen).
238 För Nuts 2-området, se avsnittet om Nuts 2-områden under ”Polen” nedan.
239 För Nuts 2-området, se avsnittet om Nuts 2-områden under ”Polen” nedan.
240 För Nuts 2-området, se avsnittet om Nuts 2-områden under ”Polen” nedan.
241 Trots att detta inte är etablerat förekommer försvenskningen ”Podkarpatien” (pol. med substantivform Podkarpacie, en.
Subcarpathia, fr. Subcarpathie, ty. Karpatenvorland).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 87


II.3.2.5.4 Schweiz
Officiella språk är tyska (drygt 70 %, i de centrala delarna och i norr), franska (drygt 20 %, i väster) och
italienska (ca 6 %, i syd) samt delvis rätoromanska (0,7 %, i sydost). Vi använder de lokala namnen på tyska,
franska respektive italienska242 utom i fråga om
– Genèvesjön (fr. Lac Léman, ty. Genfer See el. Genfersee, en. Lake Geneva) samt Brienzsjön (ty. Brienzersee)
m.fl. sjöar för vilka tyskan använder anledningssuffixet -er, i enlighet med fotnoterna under ”Schweiz”. I fråga
om mindre sjöar, se under ”Tyskland”. Det tyska tecknet ß används normalt inte i schweizisk standardtyska,
men kan i förekommande fall på svenska ersättas med dubbelt s.
Övriga exonymer på andra språk243:
Den tysktalande delen: städerna Biel (fr. Bienne)244, Chur (fr. Coire, rät. Cuira), Sankt Moritz (en. och ty. St.
Moritz, fr. Saint-Moritz, rät. San Murezzan) och Thun (fr. Thoune)245, städerna tillika kantonerna Basel (fr.
Bâle, en. Basle), Bern (fr. och en. Berne), Glarus (fr. Glaris), Luzern (fr. och en. Lucerne), Sankt Gallen (ty. St.
Gallen, fr. Saint-Gall, en. Saint Gall), Schaffhausen (fr. Schaffhouse), Solothurn (fr. Soleure), Zug (fr. Zoug) och
Zürich (fr. och en. Zurich)246, kantonerna Aargau (fr. Argovie), Appenzell Ausserrhoden (fr. Appenzell Rhodes-
Extérieures), Appenzell Innerrhoden (fr. Appenzell Rhodes-Intérieures), Basel-Landschaft (fr. Bâle-Campagne),
Basel-Stadt (fr. Bâle), Graubünden (it. Grigioni, rät. Grischun, fr. och en. Grisons), Nidwalden (fr. Nidwald),
Obwalden (fr. Obwald), Schwyz (fr. Schwytz), Thurgau (fr. Thurgovie) och Unterwalden247 (fr. Unterwald) samt
sjön Vierwaldstättersjön (ty. Vierwaldstättersee, fr. Lac des Quatre-Cantons el. ibl. Lac de Lucerne, en. Lake
Lucerne). För Bodensjön, se under ”Österrike”.
Den fransktalande delen: städerna Delémont (ty. Delsberg) och Sion (ty. Sitten), städerna tillika kantonerna
Fribourg (ty. Freiburg), Genève (ty. Genf, en. Geneva) och Neuchâtel (ty. Neuenburg)248 samt kantonerna
Valais (ty. Wallis) och Vaud (ty. Waadt) m.fl.
Den italiensktalande delen: staden Bellinzona (fr. Bellinzone), kantonen Ticino (ty. och fr. Tessin) och sjön
Lago Maggiore (fr. Lac Majeur).

II.3.2.5.5 Liechtenstein
Officiellt språk är tyska och vi använder de tyska namnformerna.

II.3.2.5.6 Österrike
Officiellt språk är tyska249 och vi använder de tyska namnen, utom i fråga om
– Nuts 1-områdena Södra Österrike (ty. Südösterreich), Västra Österrike (ty. Westösterreich) och Östra Österrike
(ty. Ostösterreich) samt förbundslandet/Nuts 2-området Tyrolen (ty. Tirol, en. och fr. Tyrol). Tecknet ß kan
på svenska ersättas med dubbelt s.

242 Däremot inte på rätoromanska. För orter inom detta språkområde använder vi de officiella tyska namnen (se ”Den tysktalande
delen”). Detta gäller även för orter vars officiella namn är tvåspråkigt, t.ex. i fråga om staden Disentis (officiellt Disentis/Mustér).
I vissa fall är det rätoromanska namnet som är det gällande officiella tyska namnet, t.ex. Scuol (äldre tysk form Schuls).
243 I fråga om tvåspråkiga områden räknas dessa till den tysk- resp. fransktalande delen beroende på vilket språk som är major-
itetsspråk, således räknas staden Biel och kantonen Bern till den tysktalande delen och staden och kantonen Fribourg samt
kantonen Valais till den fransktalande delen.
244 Denna delvis fransktalande stad heter numera officiellt Biel/Bienne. Bielsjön (ty. Bieler See el. Bielersee) heter på franska Lac
de Bienne.
245 Thunsjön (ty. Thuner See) heter på franska Lac de Thoune.
246 Zürichsjön (ty. Züricher See) heter på franska Lac de Zurich.
247 Denna är inte längre en kanton utan ett samlingsbegrepp för kantonerna Nidwalden och Obwalden.
248 Neuchâtelsjön heter på tyska Neuenburger See.
249 Slovenska (i södra Kärnten) samt kroatiska och ungerska (i Burgenland) är officiella minoritetsspråk. Staden Finkenstein am
Faaker See heter på slovenska Bekštanj.

88 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


I fråga om Neusiedlersjön (ty. Neusiedler See, un. Fertő-tó, en. Lake Neusiedl, fr. ibl. Lac de Neusiedl), på
gränsen mot Ungern, sammanskriver vi namnet till ett ord. I fråga om mindre sjöar, se under ”Tyskland”.
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden tillika delstaten/Nuts 2-området Wien (en. Vienna, fr.
Vienne), staden tillika förbundslandet/Nuts 2-området Salzburg (fr. Salzbourg) samt förbundsländerna/
Nuts 2-områdena Kärnten (en. Carinthia, fr. Carinthie, slove. Koroška), Niederösterreich (en. Lower Austria, fr.
Basse-Autriche), Oberösterreich (en. Upper Austria, fr. Haute-Autriche) och Steiermark (en. Styria, fr. Styrie)
liksom även Bodensjön (ty. Bodensee, fr. Lac de Constance, en. Lake Constance), på gränsen mot Tyskland
och Schweiz.

II.3.2.5.7 Slovakien
Officiellt språk är slovakiska250 och vi använder de slovakiska namnen, utom i fråga om
– Nuts 2-områdena Mellersta Slovakien (slova. Stredné Slovensko), Västra Slovakien (slova. Západné Slovensko)
och Östra Slovakien (slova. Východné Slovensko).
I fråga om Nuts 2- och 3-området Bratislava (slova. Bratislavský kraj) och Nuts 3-områdena (som är uppkallade
efter sin huvudort) använder vi på svenska huvudortens namn medan man på slovakiska använder
adjektiviska namnformer enligt följande: Banská Bystrica (slova. Banskobystrický kraj), Košice (slova. Košický
kraj), Nitra (slova. Nitrianský kraj), Prešov (slova. Prešovský kraj), Trenčín (slova. Trenčianský kraj), Trnava (slova.
Trnavský kraj) och Žilina (slova. Žilinský kraj).
Exonymer på andra språk (landet tillhörde under lång tid Österrike–Ungern och flertalet orter har parallella
tyska och ungerska namnformer): huvudstaden Bratislava (ty. Preßburg, un. Pozsony), staden Košice (un.
Kassa, ty. Kaschau) och Donau-ön Žitný ostrov (un. Csallóköz, ty. Große Schüttinsel) m.fl.

II.3.2.5.8 Ungern
Officiellt språk är ungerska251 och vi använder de ungerska namnen, utom i fråga om
– Nuts 1-området Transdanubien252 (un. Dunántúl, en. Transdanubia, fr. Transdanubie), som består av Mellersta
Transdanubien (un. Közép-Dunántúl), Södra Transdanubien (un. Dél-Dunántúl) och Västra Transdanubien
(un. Nyugat-Dunántúl), Nuts 1- och 2-området Mellersta Ungern (un. Közép-Magyarország) samt Nuts
1-området Slättområdet och Norra Ungern (un. Alföld és Észak), som består av Norra slättområdet (un. Észak-
Alföld), Norra Ungern (un. Észak-Magyarország) och Södra slättområdet (un. Dél-Alföld). För Neusiedlersjön,
se under ”Österrike”.
Övriga exonymer på andra språk: i Ungern finns alltjämt en liten tysk minoritet och flera städer har parallella
tyska namnformer, t.ex. Debrecen (ty. Debreczin), Esztergom (ty. Gran), Győr (ty. Raab), Pécs (ty. Fünfkirchen),
Sopron (ty. Ödenburg), Székesfehérvár (ty. Stuhlweissenburg) och Szombathely (ty. Steinamanger) m.fl. samt
Balatonsjön (ty. Plattensee).

II.3.2.5.9 Slovenien
Officiellt språk är slovenska253 och vi använder de slovenska namnen, utom i fråga om
– Nuts 2-områdena Västra Slovenien (slove. Zahodna Slovenija) och Östra Slovenien (slove. Vzhodna
Slovenija), Nuts 3-områdena Mellersta Slovenien (slove. Osrednjeslovenska) och Sydöstra Slovenien (slove.
Jugovzhodna Slovenija), det historiska landskapet Krain (slove. Kranjska, en. Carniola, fr. Carniole, uppdelat
i tre mer moderna slovenska landskap, se nedan), platålandet och vindistriktet Karst (slove. Kras, it. Carso)

250 Det största minoritetsspråket är ungerska som talas av dygt en halv miljon (ca 10 % av befolkningen) längs gränsen mot
Ungern och i vissa kommuner har officiell ställning vid sidan av slovakiskan. Staden Komárno heter på ungerska Komárom.
251 Det finns åtta erkända minoritetsspråk, bl.a. tyska och romani.
252 Motsvarar västra Ungern. I det förgångna kallades detta område samt angränsande områden i grannländerna för Pannonien
(en. Pannonia, fr. Pannonie), ett namn som i viss mån håller på att återintroduceras.
253 I vissa områden har även italienska och ungerska officiell status. Staden Koper heter på italienska Capodistria.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 89


samt halvön Istrien (slove. Istra, en. och it. Istria, fr. Istrie). I fråga om övriga Nuts 3-områden använder vi
således de slovenska namnen.
Exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flera orter tyska namnformer): huvudstaden
Ljubljana (ty. Laibach), städerna Kranj (ty. Krainburg), Maribor (ty. Marburg an der Drau) och Postojna (ty.
Adelsberg) samt landskapen Dolenjska (en. Lower Carniola, fr. Basse-Carniole, ty. Unterkrain), Gorenjska
(en. Upper Carniola, fr. Haute-Carniole, ty. Oberkrain; även namn på ett Nuts 3-område), Koroška254 (äv.
Spodnja Koroška el. Slovenska Koroška, en. Slovene Carinthia, fr. Carinthie slovène, ty. ibl. Slowenisch-
Kärnten), Notranjska (en. Inner Carniola, fr. Cariole-Intérieure, ty. Innerkrain), Prekmurje (ibl. även Pomurje,
ty. Übermurgebiet el. Murland, un. Muravidék, motsvarar Nuts 3-området Pomurska), Primorska (en. ibl.
Slovenian Littoral, fr. ibl. littoral slovène, ty. ibl. Küstenland) och Spodnja Štajerska (äv. Štajerska el. Slovenska
Štajerska, en. Lower Styria, fr. Basse-Styrie, ty. Untersteiermark) m.fl.

II.3.2.6 Sydvästeuropa (de romanska länderna)255 (Frankrike, Monaco, Andorra, Iberiska


halvön, Italien, San Marino och Vatikanstaten/Heliga stolen)
II.3.2.6.1 Frankrike256
Officiellt språk är franska257 och vi använder de franska namnen, utom i fråga om
– Nuts 1-området Frankrikes yttersta randområden (fr. RUP FR – régions ultrapériphériques françaises)258,
landskapet Savojen259 (fr. Savoie, en. Savoy, ty. Savoyen), storregionen Sydfrankrike (fr. Midi), kustområdet
(franska) Rivieran (fr. Côte d’Azur)260, ön och Nuts 2-området Korsika261 (fr. Corse, kors., it. och en. Corsica)
samt Genèvesjön (fr. Lac Léman, en. Lake Geneva, ty. Genfer See).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Dunkerque (en. Dunkirk, ty. Dünkirchen, nl. Duinkerke el.
Duinkerken), Lyon (en. Lyons), Marseille (en. Marseilles), Nancy (ty. ibl. Nanzig), Nice (it. och ty. Nizza) och
Reims (en. äv. Rheims), orterna i Alsace och norra Lorraine (det tidigare tyska Elsass-Lothringen), t.ex.
Haguenau (ty. Hagenau), Mulhouse (ty. Mühlhausen), Sarreguemines (ty. Saargemünd), Saverne (ty. Zabern),
Strasbourg (ty. Straßburg) och Thionville (ty. Diedenhofen) m.fl., landskapen/regionerna/Nuts 2-områdena
Alsace (ty. Elsaß), Bretagne (bre. Breizh, en. Brittany), Bourgogne (en. Burgundy, ty. Burgund), Lorraine (ty.
Lothringen) och Picardie (en. Picardy), (de historiska) landskapen Gascogne (en. Gascony) och Normandie
(en. Normandy)262, regionen/Nuts 2-området Aquitaine (ty. ibl. Aquitanien), departementen Bas-Rhin (ty.
ibl. Unterelsass, en. ibl. Lower Rhine) och Haut-Rhin (ty. ibl. Oberelsass, en. ibl. Upper Rhine) samt ön Île
d’Ouessant (bre. Eusa, en. Ushant).

254 Även det slovenska namnet på Kärnten; se under ”Österrike”.


255 Rumänien och Moldavien är visserligen också romanska länder men ligger geografiskt avskilt från de övriga. Belgien och
Luxemburg har germanskspråkig befolkningsmajoritet och innefattas i begreppet Beneluxländerna.
256 Utom de utomeuropeiska departementen (Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion).
257 På Korsika har även korsikanska en stark men omstridd ställning. Flera andra språk, bl.a. bretonska, har erkänts som regionala
språk.
258 Dessa återfinns under Afrika (Réunion och Mayotte), Västindien (Guadeloupe och Martinique) respektive Sydamerika (Franska
Guyana).
259 Den franska delen av det historiska landskapet Savojen (fr. Savoie) är uppdelad på departementen Haute-Savoie och Savoie.
I gångna tider har dock Savojen tidvis varit större och bl.a. omfattat Aostadalen i Italien.
260 Däremot finns det ett Nuts 2-område som även på svenska heter Provence-Alpes-Côte d’Azur.
261 Men de två departementen på ön heter Haute-Corse och Corse-du-Sud.
262 Regionerna Haute-Normandie och Basse-Normandie kallas på engelska ofta ”Upper Normandy” resp. ”Lower Normandy”.

90 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.6.2 Monaco
Officiellt språk är franska263 och vi använder de franska namnen.

II.3.2.6.3 Andorra
Officiellt språk är katalanska och vi använder de katalanska namnen.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Andorra la Vella (fr. Andorre-la-Vieille).

II.3.2.6.4 Iberiska halvön (Spanien och Portugal samt Gibraltar264)


II.3.2.6.4.1 Spanien
Officiellt språk är spanska265 och vi använder de spanska namnen (samt i några fall katalanska266 eller
galiciska namn, se nedan), utom i fråga om
– Nuts 1-områdena Mellersta Spanien (sp. Centro [ES]), Nordvästra Spanien (sp. Noroeste), Nordöstra Spanien
(sp. Noreste), Södra Spanien (sp. Sur) och Östra Spanien (sp. Este), landskapen/de självstyrande regionerna/
Nuts 2-områdena Andalusien (sp. Andalucía, en. Andalusia, fr. Andalousie), Aragonien (sp. Aragón, en. och
fr. Aragon), Asturien (sp. [Principado de] Asturias, en. Asturias, fr. Asturies), Baskien (sp. País Vasco, bask.
Euskadi, en. Basque Country, fr. Pays Basque, ty. Baskenland), Galicien (sp., gal. och en. Galicia, fr. Galice),
Kantabrien (sp. och en. Cantabria, fr. Cantabrique) och Katalonien (sp. Cataluña, kat. Catalunya, en. Catalunia,
fr. Catalogne), landskapet Kastilien (sp. Castilla, en. Castile, fr. Castille), som tidigare indelades i Gamla och
Nya Kastilien men numera utgörs av regionerna Kastilien och León (sp., en. och ty. Castilla y León, fr. Castille
et León) och Kastilien-La Mancha (sp., en. och ty. Castilla-La Mancha, fr. Castille-La Manche), ön Teneriffa (sp.
Tenerife) samt ögrupperna Balearerna (sp. Islas Baleares, kat. Illes Balears, en. Balearic Islands, fr. Îles Baléares,
ty. Balearen; även Nuts 2-område), Kanarieöarna (sp. Islas Canarias, en. Canary Islands, fr. Îles Canaries, ty.
Kanarische Inseln el. Kanaren; även Nuts 1- och 2-område, på sp. Canarias) och Pityuserna (sp. Islas Pitiusas,
kat. Illes Pitiuses, en. Pitiusas, fr. Pityuses, ty. Pityusen).
Vi använder ”kortformer” i fråga om Nuts 1- och 2-området Madrid (sp. Comunidad de Madrid), Nuts
2-områdena Navarra (sp. Comunidad Foral de Navarra, bask. Nafarroako Foru Komunitatea, Nafarroa
el. Nabarra, en. Navarre, fr. Communauté Forale de Navarre), Murcia (sp. Región de Murcia, fr. Région de
Murcie) och Valencia (sp. Comunidad Valenciana, kat. Comunitat Valenciana, en. Valencian community, fr.
Communauté valencienne) samt städerna och Nuts 2-områdena Ceuta (sp. Ciudad de Ceuta, ar. Sabta
[”förspanskat”: Sebta]) och Melilla (sp. Ciudad de Melilla, ar. Malīlya, tar. Mlilt?).
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om ön Hierro (sp. El Hierro, en. och fr. ibl. Ferro [ett äldre namn], fr.
äv. Île de Fer, pop. Isla del Meridiano).
Namn på de regionala språken katalanska, galiciska och baskiska håller på att komma i bruk (exempelvis
heter städerna Bilbao och Vitoria på baskiska Bilbo respektive Gasteiz och Alicante, Castellón de la Plana
och Elche heter på katalanska Alacant, Castelló de la Plana respektive Elx) men även här använder vi tills
vidare de spanska namnen utom i fråga om städerna (och provinserna med samma namn) Girona (sp.
Gerona, fr. Gérone), Lleida (sp. Lérida) och Terrassa (sp. Tarrasa; förort till Barcelona), samtliga tre i Katalonien,
Barakaldo (sp. Baracaldo; förort till Bilbao), i Baskien, och Ourense (sp. Orense), i Galicien. På engelska och
tyska är också en motsvarande utveckling på gång. Vi använder således fortfarande de spanska namnen

263 Det traditionella men nästan utdöda språket är monegaskiska (eg. en italiensk [ligurisk] dialekt påverkad av occitanskan).
Monaco heter på monegaskiska Mu̍ negu.
264 I Gibraltar är engelska officiellt språk men befolkningen talar huvudsakligen den andalusiska (spanska) dialekten llanito.
265 Ett antal språk har officiell status regionalt (baskiska, galiciska och katalanska [under namnen katalanska och valencianska])
eller lokalt (den occitanska varieteten aranesiska i Val d’Aran i Katalonien). Även aragonesiska, asturiska och leonesiska åtnjuter
visst erkännande. Se vidare nedan.
266 Katalanskan, officiellt språk i regionerna Katalonien och Balearerna, är Spaniens näst största språk och modersmål för ca
10 miljoner. Dess dialekt på Balearerna kallas baleariska.Valencianska, officiellt språk i den autonoma regionen (här samma
som Nuts 2-området) Valencia (kat. Comunitat Valenciana), är en variant av katalanska.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 91


även i sådana fall där orter officiellt har bytt namn, t.ex. i fråga om staden La Coruña (gal. A Coruña, en. ibl.
Corunna, fr. La Corogne) och Barcelona-förorten Hospitalet de Llobregat (kat. L’Hospitalet de Llobregat).
Övriga exonymer på andra språk:
Städerna Algeciras (fr. Algésiras), Barcelona (fr. Barcelone), Cádiz (en. Cadiz, fr. Cadix), Cartagena (fr. Carthagène),
Córdoba (en. Cordova, fr. Cordoue), Granada (fr. Grenade), Jerez de la Frontera (fr. ibl. Xérès), Murcia (fr. Murcie),
Pamplona (bask. Iruña el. Iruñea, fr. Pampelune), Salamanca (fr. Salamanque), San Sebastián (bask. och en.
Donostia, fr. Saint-Sébastien), Santiago de Compostela (fr. Saint-Jacques-de-Compostelle), Segovia (fr. Ségovie),
Sevilla (en. Seville, fr. Séville), Tarragona (fr. Tarragone), Toledo (fr. Tolède), Valencia (kat. València, fr. Valence)
och Zaragoza (en. och ty. Saragossa, fr. Saragosse), landskapet/regionen/Nuts 2-området Extremadura (fr.
Estrémadure el. ibl. Estrémadoure), udden Kap Higuer (bask. Higer lurmuturra, fr. ibl. Cap du Figuier) samt
öarna Ibiza (kat. Eivissa, en. ibl. Iviza), Isla de Perejil (en. Perejil Island, fr. Îlot Persil), Mallorca267 (en. Majorca,
fr. Majorque el. Mallorque) och Menorca (en. ibl. Minorca, fr. Minorque).

II.3.2.6.4.2 Portugal
Officiellt språk är portugisiska268 och vi använder de portugisiska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Lissabon (port. Lisboa269, en. Lisbon, fr. Lisbonne), Nuts 1-området Portugisiska fastlandet
(port. Continente), Nuts 2-områdena Mellersta Portugal (port. Centro [PT]) och Norra Portugal (port. Norte)
samt ögruppen/Nuts 1- och 2-området Azorerna (port. och fr. Açores, port. som Nuts-område: Região
Autónoma dos Açores, en. Azores, ty. Azoren).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Coimbra (fr. ibl. Coimbre) och Porto (en. ibl. Oporto), staden
tillika landskapet Bragança (fr. Bragance), landskapet Estremadura (fr. ibl. Estrémadoure), udden Kap São
Vicente (en. Cape St Vincent, fr. Cap Saint-Vincent) och ögruppen/Nuts 1- och 2-området Madeira (port.
som Nuts-område: Região Autónoma da Madeira, fr. Madère).

II.3.2.6.5 Italien
Officiellt språk är italienska270 och vi använder de italienska namnen, utom i fråga om271
– huvudstaden Rom (it. Roma, en. och fr. Rome), städerna Florens (it. Firenze, en. och fr. Florence, ty.
Florenz), Genua (it. Genova, en. Genoa, fr. Gênes), Mantua (it. Mantova, fr. Mantoue), Neapel (it. Napoli, en.
och fr. Naples), Padua (it. Padova, fr. Padoue), Turin (it. Torino) och Venedig (it. Venezia, en. Venice, fr. Venise),
Neapel-förorten Pompeji (it. Pompei, en. Pompeii, fr. Pompéi), Nuts 1-områdena272 Italienska öarna (it. Isole),
Mellersta Italien (it. Centro), Nordvästra Italien (it. Nord-Ovest), Nordöstra Italien (it. Nord-Est) och Södra
Italien (it. Sud) samt landskapen/regionerna tillika Nuts 2-områdena Abruzzerna (it. Abruzzo el. Abruzzi, en.
och ty. Abruzzi, fr. Abruzzes), Aostadalen (it., en. och ty. Valle d’Aosta, ty. ibl. Aostatal, fr. Vallée/Val d’Aoste),
Apulien (it. Puglia, en. Apulia, fr. Pouilles), Kalabrien (it. och en. Calabria, fr. Calabre), Kampanien (it. och en.
Campania, fr. Campanie), Ligurien (it. och en. Liguria, fr. Ligurie), Lombardiet (it. Lombardia, en. Lombardy, fr.
Lombardie, ty. Lombardei), Umbrien (it. och en. Umbria, fr. Ombrie) och Venetien (it. Veneto, en. Veneto el.

267 Staden Palma de Mallorca blir på engelska ”Palma of Majorca” och på franska ”Palma de Majorque”.
268 Mirandesiska är officiellt erkänt regionalt språk längst upp i nordost.
269 Port. som Nuts 2-område Área Metropolitana de Lisboa.
270 Tyska är i Sydtyrolen och franska i Aostadalen officiellt jämställda med italienskan. Dessutom är ett antal språk erkända
minoritetsspråk, bl.a. ladinska, friuliska (furlanska), slovenska och sardiska (på Sardinien). Staden Cortina d’Ampezzo heter på
ladinska Anpezo, medan Udine heter Udin på friuliska och Videm på slovenska. Staden Cagliari heter på sardiska Casteddu
de Callaris.
271 I vissa fall använder dessutom italienskan adjektiv utan motsvarighet i svenskan, t.ex. i fråga om Tiberön (it. Isola Tiberina,
en. Tiber Island, fr. Île du Tibre, ty. Tiberinsel) i Rom, Sorrentohalvön (it. Penisola Sorrentina, en. ibl. Sorrentine Peninsula) och
Amalfikusten (it. Costiera Amalfitana, fr. Côte Amalfitaine).
272 Det kan även tilläggas att Norditalien (Övre Italien) och Syditalien (Nedre Italien) på tyska ofta kallas ”Oberitalien” resp. ”Un-
teritalien”.

92 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Venetia, fr. Vénétie), landskapen Emilien273 (it., en. och ty. Emilia, fr. Émilie) och Sydtyrolen (it. Alto Adige, ty.
Südtrol, en. ibl. South Tyrol, fr. Haut-Adige el. Tyrol de Sud, motsvarande provinsen/Nuts 2-området Bolzano/
Bozen, se nedan) kustområdet italienska Rivieran (it. Riviera Ligure), halvön Apenninska halvön (it. Penisola
italiana, en. Apennine peninsula, fr. Péninsule italienne, ty. Apenninenhalbinsel), öarna tillika regionerna/
Nuts 2-områdena Sardinien (it. Sardegna, sard. Sardigna, en. Sardinia, fr. Sardaigne) och Sicilien (it. Sicilia, en.
Sicily, fr. Sicile, ty. Sizilien) samt ögrupperna Borromeiska öarna (it. Isole Borromee, en. Borromean Islands, fr.
Îles Borromées, ty. Borromäische Inseln; i Lago Maggiore), Egadiska öarna (it. Isole Egadi, en. Egadi Islands,
fr. Îles Egadi, ty. Ägadische Inseln), Lipariska öarna (äv. Eoliska öarna, it. Isole Lipari el. Isole Eolie, en. Aeolian
Islands el. Lipari Islands, fr. Îles Éoliennes, ty. Liparische Inseln), Pelagiska öarna (it. Isole Pelagie, en. Pelagie
Islands, fr. Îles Pélagie el. ibl. Îles Pélage, ty. Pelagische Inseln) och Pontinska öarna (it. Arcipelago Ponziano
el. Isole di Ponza, en. Ponza Islands, fr. Îles Pontines, ty. Pontinische Inseln).
I fråga om orterna i det huvudsakligen tysktalande Sydtyrolen använder vi, liksom engelskan och franskan,
i första hand de italienska namnen: Bolzano274(ty. Bozen), Bressanone (ty. Brixen), Merano (ty. Meran) etc.
Samma sak gäller i fråga om Aostadalen, där franskan är jämställd med italienskan som officiellt språk275,
t.ex. i fråga om staden Aosta (fr. Aoste).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Agrigento (fr. Agrigente, ty. Agrigent), Alessandria (fr. Alexandrie,
ty. ibl. Alexandria), Ancona (fr. Ancône), Aquileia (friu. Aquilee, fr. Aquilée), Aquino (ty. ibl. Aquin, fr. Assise),
Benevento (fr. Bénévent, ty. ibl. Benevent), Bergamo (fr. Bergame), Bologna (fr. Bologne), Capua (fr. Capoue),
Carrara (fr. Carrare), Caserta (fr. Caserte), Catania (fr. Catane), Como (fr. Côme)276, Cremona (fr. Crémone),
Cuneo (fr. Coni), Ferrara (fr. Ferrare), Gaeta (fr. Gaète), Gorizia (friu. Gurize, slove. Stara Gorica, fr. ibl. Gorice
el. Goritz, ty. ibl. Görz), Ivrea (fr. ibl. Ivrée), Livorno (en. ibl. Leghorn, fr. Livourne), Lucca (fr. Lucques), Messina
(fr. Messine), Milano (en. och fr. Milan, ty. Mailand), Modena (fr. Modène), Novara (fr. Novare), Palermo (fr.
Palerme), Parma (fr. Parme), Pavia (fr. Pavie), Perugia (fr. Pérouse), Piacenza (fr. Plaisance), Pisa (fr. Pise), Ragusa
(fr. Raguse), Ravenna (fr. Ravenne), Salerno (fr. Salerne), Sanremo (fr. San Remo), Savona (fr. Savone), Siena
(en. ibl. Sienna, fr. Sienne), Siracusa277 (en. och, fr. Syracuse, ty. Syrakus), Sorrento (fr. Sorrente, ty. ibl. Sorrent),
Spoleto (fr. Spolète), Susa (fr. Suse), Taormina (fr. Taormine), Taranto (fr. Tarente, ty. Tarent), Trento (en. Trent, fr.
Trente, ty. Trient; i fråga om provinsen Trento, se nedan), Treviso (fr. Trévise), Trieste (friu. och ty. Triest, sloven.
Trst), Varese (fr. Varèse), Ventimiglia (fr. Vintimille), Verona (fr. Vérone), Vicenza (fr. Vicence), Viterbo (fr. Viterbe)
m.fl., landskapen/regionerna tillika Nuts 2-områdena Basilicata (fr. Basilicate, ty. ibl. Basilikata), Lazio (en., fr.
och ty. Latium), Marche (en. och fr. Marches, ty. die Marken), Piemonte (en. Piedmont, fr. Piémont, ty. Piemont)
och Toscana (en. Tuscany, fr. Toscane, ty. Toskana), regionerna/Nuts 2-områdena Emilia-Romagna (fr. Émilie-
Romagne) och Friuli-Venezia Giulia (friu. Friûl Vignesie Julie, sloven. Furlanija Julijska krajina, fr. Frioul-Vénétie
julienne, ty. Friaul Julisch Venetien), regionen Trentino-Alto Adige (ty. Trentino-Südtirol, fr. Trentin-Haut-Adige
el. Trentin-Tyrol-du-Sud), vilken består av de två provinserna/Nuts 2-områdena Bolzano/Bozen (it. Provincia
Autonoma di Bolzano/Bozen, ty. Autonome Provinz Bozen, en. Bolzano-Bozen), motsvarande landskapet
Sydtyrolen (se ovan), och Trento (it. Provincia Autonoma di Trento, fr. Trente, ty. Trentino, i fråga om staden
Trento, se ovan), motsvarande landskapet Trentino (fr. Trentin), landskapen Carnia (friu. Cjargne, fr. Carnie,
ty. Karnien), Friuli (friu. Friûl, sloven. Furlanija, en. äv. Furlania, fr. Frioul, ty. Friaul, ingående i regionen/Nuts
2-området Friuli-Venezia Giulia, se ovan) och Polesine (fr. Polésine), ön Elba (fr. Elbe) samt sjöarna Albanosjön
(it. Lago Albano, ty. Albaner See), Gardasjön (it. Lago di Garda, fr. Lac de Garde), Lago Maggiore (fr. Lac
Majeur) och Lago Trasimeno (fr. Lac Trasimène, ty. Trasimenischer/Trasimener See).

273 Ingår i regionen/Nuts 2-området Emilia-Romagna, se nedan.


274 Däremot provinsen/Nuts 2-området Bolzano/Bozen (se nedan).
275 Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen kan tala franska, men som talat vardagsspråk har språket endast marginell betydelse.
Cirka hälften av befolkningen kan tala frankoprovensalska.
276 Sjön Lago di Como heter på franska ”Lac de Côme” och på tyska ”Comer See”.
277 På svenska är namnet ”Syrakusa” det vanligast förekommande men detta hänför sig egentligen till en historisk kontext.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 93


II.3.2.6.6 San Marino
Officiellt språk är italienska och vi använder de italienska namnen.
Exonymer på andra språk: huvudstaden San Marino (fr. Saint-Marin).

II.3.2.6.7 Vatikanstaten/Heliga stolen 278


Officiellt språk är italienska men även latin har viss officiell ställning. Vi använder de italienska namnen,
utom i fråga om
huvudstaden Vatikanstaden (it. Città del Vaticano, lat. Vaticanum, en. Vatican City, fr. Cité du Vatican, ty.
Vatikanstadt).

II.3.2.7 Balkanländerna (Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien,


Kosovo, Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Bulgarien och Grekland)
II.3.2.7.1 Rumänien
Officiellt språk är rumänska279 och vi använder de rumänska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Bukarest (ru. Bucureşti, en. Bucharest, fr. Bucarest), Nuts 1-områdena Makroregion ett (ru.
Macroregiunea unu), Makroregion två (ru. Macroregiunea doi), Makroregion tre (ru. Macroregiunea trei) och
Makroregion fyra (ru. Macroregiunea patru), Nuts 2-områdena Bukarest – Ilfov (ru. Bucureşti – Ilfov), Mellersta
Rumänien (ru. Centru), Nordvästra Rumänien (ru. Nord-Vest), Nordöstra Rumänien (ru. Nord-Est), Sydvästra
Rumänien (ru. Sud-Vest Oltenia), Sydöstra Rumänien (ru. Sud-Est), Södra Rumänien (ru. Sud – Muntenia)
och Västra Rumänien (ru. Vest) samt de historiska landskapen Bukovina (ru. Bucovina, fr. Bucovine, ty.
och pol. Bukowina, uk. Bukovyna), Transsylvanien (ru. Transilvania el. Ardeal, un. Erdély, en. Transylvania,
fr. Transylvanie, ty. Transsilvanien el. Siebenbürgen) och Valakiet (ru. Ţara Românească, en. Walachia, fr.
Valachie, ty. Walachei), som består av Lilla Valakiet (ru. Oltenia) och Stora Valakiet (ru. Muntenia). I fråga om
det historiska landskapet Banatet använder vi liksom rumänskan bestämd form (ru. Banatul, en. the Banat,
fr. le Banat, ty. das Banat, un. Bánság, se. Banat).
I fråga om stavningsvarianter tycks vi på svenska föredra det mindre vanliga alternativet î i stället för â, t.ex.
i fråga om staden Tîrgu Mureş (ru., en. och fr. vanligen Târgu Mureş, un. Márosvásárhely, ty. Neumarkt am
Mieresch). Observera dock att â och ă är två skilda bokstäver med skilda ljudvärden.
Övriga exonymer på andra språk: städerna Constanţa (en. ibl. Constanza, fr. Constance el. ibl. Constantza, ty.
Konstanza), Galaţi (ty. Galatz) och Iaşi (ty. Jassy), ett stort antal orter i det delvis (tysk- och) ungersktalande
Transsylvanien, främst Baia Mare (un. Nagybanya, ty. Frauenbach), Braşov (un. Brassó, ty. Kronstadt), Cluj-Napoca
(un. Kolozsvár, ty. Klausenburg), Oradea (un. Nagyvárad, ty. Grosswardein), Satu Mare (un. Szatmárnémeti, ty.
Sathmar), Sibiu (ty. Hermannstadt, un. Nagyszeben), Sighisoara (ty. Schäßburg, un. Segesvár) och Timişoara
(un. Temesvár, ty. Temeschburg el. Temeswar), samt de historiska landskapen Crişana (un. Körösvidék, fr.
ibl. Crisanie, ty. Kreischgebiet), Dobrogea280 (en. Dobruja, fr. Dobroudja, ty. Dobrudscha) och Moldova281 (en.
Moldavia, fr. Moldavie, ty. Moldau).

278 It. Stato della Città del Vaticano, lat. Status Civitatis Vaticanae, en. State of the Vatican City, fr. L’État de la Cité du Vatican, ty.
Staat Vatikanstadt. Utrikes namnbok nämner bara ”Heliga stolen”.
279 Ett betydande minoritetsspråk är ungerska (ca 7 % av befolkningen), koncentrerat till vissa delar av Transsylvanien). Andra
minoriteter är romer och tyskar. De större minoritetsspråken har erkänd ställning i vissa kommuner.
280 Södra delen av landskapet ligger i Bulgarien och heter Dobrudzja (i engelsk translitterering ”Dobrudzha”).
281 Det historiska landskapet Moldova är inte identiskt med staten Moldavien, som på rumänska och engelska heter just Mol-
dova men motsvarar det historiska landskapet Bessarabien (ru. Basarabia, ry. Bessarabija, en. Bessarabia, fr. Bessarabie) plus
den landrensa öster om floden Dnestr (Transnistrien) som brutit sig ur Moldavien.

94 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.7.2 Kroatien
Officiellt språk är kroatiska282 och vi använder de kroatiska namnen283, utom i fråga om
– regionerna Dalmatien (kro. Dalmacija, en. Dalmatia, fr. Dalmatie) och Slavonien (kro. Slavonija, en. Slavonia,
fr. Slavonie284, ty. Slawonien), Nuts 1-områdena Kroatiens inland (kro. Kontinentalna Hrvatska) och Kroatiens
kustland (kro. Jadranska Hrvatska), halvön tillika distriktet Istrien (kro. Istra resp. Istarska županija, en. Istria, fr.
Istrie) samt de namn på distrikt/Nuts-områden som innehåller dessa namn: (distriktet) Požega–Slavonien (kro.
Požeško-slavonska županija) och (distriktet) Split–Dalmatien (kro. Splitsko-dalmatinska županija). Överlag
är de kroatiska distriktsnamnen adjektiviska och ska i svensk text (liksom i engelsk etc.) ersättas med de
geografiska egennamn som de utgår ifrån, t.ex. Karlovačka županija med distriktet Karlovac). Man måste
dock hålla isär Zagreb (stad) (kro. Grad Zagreb) och Zagreb (distrikt) (kro. Zagrebačka županija). Tecknet đ
bör genomgående ersättas med dj (ex. Međimurska županija – distriktet Medjimurje).
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Zagreb (ty. ibl. Agram)285 och landskapet Srijem (serb. Srem,
en. ibl. Syrmia, fr. ibl. Syrmie, ty. ibl. Syrmien; jfr dock under ”Serbien”).

II.3.2.7.3 Bosnien och Hercegovina


Officiella språk är bosniska286, kroatiska och serbiska. Dessa tre betraktas ofta, liksom montenegrinska,
som varieteter av ett och samma språk, med olika normer i fråga om skriften. Vi använder de bosniska287
namnen, utom i fråga om
– den ena av de båda ingående enheterna: Federationen Bosnien och Hercegovina (bo. Federacija Bosne i
Hercegovine, en. Federation of Bosnia and Herzegovina el. ibl. Bosniak/Croat Federation el. Croat-Bosniak
federation, fr. Fédération de Bosnie et Herzégovine, ty. Föderation Bosnien und Herzegowina), ett begrepp
som alltså inte är liktydigt med staten Bosnien och Hercegovina samt de historiska landskapen Bosnien och
Hercegovina (en., fr. och ty.: se ovan).
Exonymer på andra språk: den andra av de båda enheterna: Republika Sprska (”Serbiska republiken”, sv. ibl.
Bosnien-serbiska republiken, en. ibl. Republic of Srpska el. Serb Republic, fr. ibl. la République serbe, ty. ibl.
die Serbische Republik el. bosnische Serbenrepublik).

II.3.2.7.4 Montenegro
Officiellt språk är montenegrinska (37 %), som skrivs med såväl det latinska som det kyrilliska alfabetet
(se ovan under ”Serbiska/montenegrinska”). Vi använder de officiella latinska montenegrinska namnen.
Vid sidan av montenegrinskan har även serbiska (44 %), bosniska, kroatiska och albanska officiell regional
ställning. Montenegrinskan står serbiskan mycket nära (se förklaring under ”Bosnien och Hercegovina”).

282 Kroatiskan skrivs med ett modifierat latinskt alfabet, varvid tecknet đ på svenska bör ersättas med dj.
283 Några minoritetsspråk, bl.a. italienska, har i vissa kommuner officiell status vid sidan av kroatiskan.
284 Den alternativa formen ”Esclavonie” hör hemma i historisk kontext.
285 Eftersom Kroatien under lång tid tillhörde Österrike–Ungern förekommer på tyska dessutom ett stort antal numera obsoleta
namnformer, som ”Essegg” el. ”Esseg” (ung. Eszék) för Osijek.
286 Bosniskan skrivs med samma modifierade latinska alfabet som kroatiskan (se fotnot under ”Kroatien”).
287 Med annan terminologi används den jekaviska varianten i stället för den ekaviska. Detta innebär exempelvis att ”flod” heter
rijeka (som på kroatiska) och inte reka (som på serbiska).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 95


II.3.2.7.5 Serbien288
Officiellt språk är serbiska289, som skrivs med det kyrilliska (eller det latinska) alfabetet (se ovan under
”Serbiska”). Vi använder de serbiska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Belgrad (serb. Beograd, en. och fr. Belgrade). För landskapet Banatet, se under ”Rumänien”.
Övriga exonymer på andra språk: städerna Subotica (un. Szabadka, ty. Maria-Theresiopel) och Novi Sad (ty.
Neusatz), det autonoma området Vojvodina (un. Vajdaság, fr. Voïvodine el. Vojvodine, ty. Wojwodina el.
Vojvodinen) och de däri ingående landskapen Bačka (ty. Batschka, un. Bácska) och Srem (en. ibl. Syrmia,
fr. ibl. Syrmie, ty. ibl. Syrmien; jfr dock äv. under ”Kroatien”) samt regionen Sandžak (fr. ibl. Sandjak, ty. ibl.
Sandschak), som även kallas Raška (en. ibl. Rascia, fr. ibl. Rascie, ty. ibl. Raszien).

II.3.2.7.6 Kosovo290
Officiella språk är albanska (modersmål för ca 90 % av befolkningen) och serbiska291 (främst längst i norr,
skrivet med det kyrilliska alfabetet). Vi använder (åtminstone tills vidare) de mer etablerade serbiska
namnen292, t.ex. i fråga om städerna Kosovska Mitrovica (oftast bara ”Mitrovica”, alb. Mitrovica e Kosovës),
Peć (alb. Pejë, best. form Peja) och Uroševac (alb. Ferizaj). Själva namnet Kosovo är också det serbiska. På
albanska heter landet Kosova (obest. form Kosovë).
Undantag: huvudstaden Pristina (serb. Priština, alb. obest. form Prishtinë [best. form Prishtina], en. Prishtina).

II.3.2.7.7 Albanien
Officiellt språk är albanska293 och vi använder de albanska namnen i obestämd form, utom i fråga om
– huvudstaden Tirana (= best. form; obest. form Tiranë) samt Ohridsjön (alb. Liqeni Ohrit, mak. Ohridsko
ezero) och Prespasjön (alb. Liqeni i Prespës, mak. Prespansko ezero, gr. Limni megali Prespa, en. Greater
Prespa, fr. Lac [de] Prespa, ty. Prespasee; jfr dock äv. under ”Grekland”).
Övriga exonymer på andra språk (andra språk föredrar ofta bestämd form): städerna Gjirokastër (best. form:
Gjirokastra), Korçë (best. form: Korça, gr. Koritsa, aru. Curceaua, en. ibl. Korutsa), Shkodër (best. form: Shkodra,
ty. äv. Skutari) och Vlorë (best. form: Vlora, ty. äv. Valona [eg. det italienska namnet]), udden Kepi i Gjuhëzës
(en. Cape Glossa, fr. Cap Glossa, ty. Kap Glossa) och Shkodërsjön294 (alb. Liqeni e Shkodrës, mont. Skadarsko
jezero, en. Lake Shkodra el. Lake Scutari, ty. Skutarisee el. Shkodrasee).

288 Exklusive Kosovo.


289 I Vojvodina har även kroatiska, rumänska, rusinska, slovakiska och framför allt ungerska officell ställning. Ungerska är Serbiens
största minoritetsspråk och modersmål för 3,5 % av befolkningen.
290 Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds
resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
291 Dessutom är turkiska, bosniska, gorani och romani erkända regionala språk.
292 Om man i en text som ska översättas konsekvent använder albanska namn bör dock de albanska namnen (i obestämd form)
användas. För obestämd och bestämd form i albanska namn, se under ”Albanien”.
293 Några språk, bl.a. grekiska (i söder), är erkända minoritetsspråk.
294 I montenegrinska sammanhang: Skadarsjön.

96 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.7.8 F.d. jugoslaviska republiken Makedonien295
F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk (”makedonska” eller ”makedoniska”) är officiellt språk296 och
skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan). Vi använder namnen på detta språk, utom i fråga om
– Prespasjön (se under ”Albanien”).
Övriga exonymer på andra språk: staden Bitola (fr. och ty. ibl. Monastir) och regionen Pelagonija (en.
Pelagonia, fr. Pélagonie, ty. ibl. Pelagonien).

II.3.2.7.9 Bulgarien297
Officiellt språk är bulgariska298, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under ”Bulgariska”), och
samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder
de bulgariska namnen i korrekt svensk translitterering, utom i fråga om huvudstaden Sofia (bul. Sofija), som
i egenskap av Nuts 3-område kallas Sofia (huvudstad) (bul. Sofija [stolitsa]), Nuts 1-områdena Norra och
sydöstra Bulgarien (bul. Severna i Jugoiztotjna Balgariija) och Sydvästra och södra mellersta Bulgarien (bul.
Jugozapadna i juzjna tsentralna Balgarija), Nuts 2-områdena Nordvästra Bulgarien (bul. Severozapaden),
Nordöstra Bulgarien (bul. Severoiztotjen, en. Severoiztochen), Norra mellersta Bulgarien (bul. Severen
tsentralen), Sydvästra Bulgarien (bul. Jugozapaden, en. Yugozapaden), Sydöstra Bulgarien (bul. Jugoiztotjen,
en. Yugoiztochen), Södra mellersta Bulgarien (bul. Juzjen tsentralen), Nuts 3-området Sofia (bul. Sofija),
vilket inte är identiskt med ”Sofia (huvudstad)” (se ovan), samt det historiska landskapet Östrumelien (bul.
Iztotjna Rumelija, en. Eastern Rumelia/Roumelia, fr. Roumélie orientale, ty. Ostrumelien, tu. Doğu Rumeli).
På engelska, franska och tyska används namnen på Nuts-områdena översatta till eller på sedvanligt sätt
translittererade till respektive språk. Ett antal städer har också gett namn åt kringliggande Nuts 3-områden.
Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Dobritj (en. Dobrich, fr. Dobritch,
ty. Dobritsch), Pazardzjik (en. Pazardzhik, fr. Pazardjik, ty. Pasardschik) och Ruse (fr. Roussé, ty. Russe).
Övriga exonymer på andra språk: staden Pleven (en. ibl. Plevna).

II.3.2.7.10 Grekland
Officiellt språk är grekiska299, som skrivs med det grekiska alfabetet (se ovan under ”Grekiska”). Vi använder
de grekiska300 namnen i svensk translitterering301 302 (vissa namnformer skrivs vid translitterering ibland olika
på svenska, engelska, franska och tyska), utom i fråga om

295 I juni 2018 nåddes en överenskommelse mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ett namnbyte
till ”Republiken Nordmakedonien”. Vid tidpunkten för publiceringen av denna handbok hade dock ett officiellt beslut om
namnbyte ännu inte fattats.
296 Fem språk är erkända som minoritetsspråk. Det mest betydande av dessa är albanskan (ca en tredjedel av befolkningen, i
nordväst). Staden Tetovo heter på albanska Tetovë (i best. form: Tetova, se vidare under ”Albanien”).
297 I fråga om landskapet Dobrudzja, se under ”Rumänien”.
298 Det största minoritetsspråket är turkiska, med stark koncentration till ett område i söder samt till Dobrudzja. Staden Kardzjali
heter på turkiska Kırcaali.
299 Det största minoritetsspråket är albanska (ca 5 %) som dock saknar erkänd ställning.
300 Dvs. de nygrekiska namnen i varieteten dimotiki (se vidare ovan under ”Grekiska”). Exonymerna på svenska (samt engelska,
franska och tyska) härrör ibland från att den äldre varieteten av grekiskan (katharevousa) dröjt sig kvar i olika namn och
utgörs ibland av de inhemska namnen på klassisk grekiska med den delvis annorlunda translittereringsmetod som därvid
tillämpas. Olika skrivsätt beror dessutom på användning av olika parallellt förekommande system för translitterering till det
latinska alfabetet, vilka egentligen inte är knutna till ett visst målspråk. Exempel på ovannämnda redovisas separat i det
följande.
301 I förteckningen redovisas dock även den officiella translittereringen Elot 743 i de fall då denna avviker från den svenska.
302 För de mellan Turkiet och Grekland omtvistade obebodda småöarna i Egeiska havet använder vi de grekiska namnen, bl.a.
i fråga om ögruppen Imia (tu. Kardak).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 97


– huvudstaden Aten (gr. Athína, en. Athens, fr. Athènes, ty. Athen) och dess hamnstad Pireus (gr. Pireás,
Elot: Peiraiás, en. Piraeus, fr. Le Pirée, ty. Piräus, tillika distrikt), städerna tillika distrikten Heraklion (gr. Iráklio
Krítis, Elot: Irákleio Krítis, fr. och ty. Iraklion, fr. äv. Candie), Kavalla (gr. Kavála, en., fr. och ty. Kavala) och
Rethymnon (gr. Réthimno, Elot: Réthymno, en. och ty. Rethimnon), städerna Korinth (gr. Kórinthos, en.
Corinth, fr. Corinthe), Marathon (gr. Marathónas), Messolongi (gr. Mesolóngi, en., fr. och ty. Missolonghi el.
ibl. Messolonghi el. Mesolongion), Sparta (gr. Spárti, fr. Sparte) och Thebe (gr. Thíva, en. Thebes, fr. Thèbes,
ty. Theben), det autonoma området Athos303 (gr. Ágion Óros, en. Mount Athos, fr. Mont Athos, ty. Berg
Athos), Nuts 1-områdena Attika (gr. Attikí, en. Attica, fr. Attique; även Nuts 2-område), Mellersta Grekland
(gr. Kentrikí Elláda) och Norra Grekland (gr. Vória Elláda, Elot: Vóreia Elláda), Nuts 2-områdena/regionerna
Grekiska fastlandet (gr. Stereá Elláda, en. Continental Greece, fr. Grèce continentale el. Grèce centrale, ty.
Mittelgriechenland), Nordegeiska öarna (gr. Vório Egéo, Elot: Vóreio Aigaío, en. North Aegean, fr. Égée
septentrionale, ty. Nördliche Ägäis), Sydegeiska öarna (gr., Nótio Egéo, Elot: Nótio Aigaío, en. South Aegean,
fr. Égée méridionale, ty. Südliche Ägäis), Thessalien (gr. Thessalía, en. Thessaly, fr. Thessalie), Trakien (gr.
Thráki, en. och fr. Thrace, bul. Trakija, tu. Trakya) och Västra Grekland (gr. Ditikí Elláda, en. Western Greece,
fr. Grèce occidentale, ty. Westgriechenland), ”överregionen” Makedonien304 (gr. Makedonía, en. Macedonia,
fr. Macédoine, ty. Mazedonien, mak. Makedonija), landskapen och distrikten Aitolien och Akarnanien (gr.
Aitoloakarnanía, en. Aetolia-Acarnania, fr. Étolie-Acarnanie, ty. Ätolien-Akarnanien), Argolis (gr. Argolída,
fr. Argolide), Arkadien (gr. Arkadía, en. Arcadia, fr. Arcadie), Boiotien (gr. Viotía, Elot: Voiotía, en. Boeotia, fr.
Béotie, ty. Böotien), Elis (gr. Ilída, fr. Élide), Fokis (gr. Fokída, en. Phocis, fr. Phocide, ty. Phokis), Lakonien (gr.
Lakonía, en. Laconia, fr. Laconie) och Messenien (gr. Messinía, en. Messenia, fr. Messénie) samt distriktet
Attikas öar (gr. Periferiakí Enótita Níson Attikís, en. Islands, fr. Îles);
– halvön tillika regionen/Nuts 2-området Peloponnesos (gr. Pelopónnisos, en. Peloponnese, fr. Péloponnaise,
ty. Peloponnes) samt uddarna Kap Sounion (gr. Soúnio el. Kavo Kolónes, en. Cape Sounion, fr. Sounion, ty.
Kap Sunion) och Matapan (äv. Kap Tenaron, gr. Akrotírio Táinaro, en. ibl. Cape Matapan, fr. ibl. Cap Matapan
el. Cap Ténare el. Le Ténare, ty. ibl. Kap Matapan el. Kap Tänaron);
– öarna305 tillika distrikten Evia (gr. Évvia, Elot: Évvoia, en. Euboea, fr. Eubée, ty. Euböa el. Eubea), Ithaka (gr.
Itháki, en. Ithaca, fr. Ithaque), Korfu (gr. Kérkira, Elot: Kérkyra, en. Corfu, fr. Corfou) och Rhodos (gr. Ródos, en.
och fr. Rhodes), öarna Kreta306 (gr. Kríti, en. Crete, fr. Crète), Hydra (gr. Ídra), Salamis (gr. Salamína, fr. Salamine)
och Samothrake (gr. Samothráki, en. och fr. Samothrace), ögruppen tillika regionen/Nuts 2-området Joniska
öarna (gr. Iónia Nisiá, en. Ionian Islands, fr. Îles Ioniennes, Ionie, ty. Jonische Inseln), ögruppen tillika distriktet
Sporaderna (gr. Sporádes, en. och fr. Sporades, ty. Sporaden), den sammanfattande ögruppen Egeiska
öarna307 (gr. Nísi Egéou, Elot: Nísi Aigaíou, en. Aegean Islands, fr. Îles Égéennes, ty. Ägäische Inseln) samt
ögrupperna Dodekanesos (äv. Tolvöarna, gr. Dodekánisa, en. Dodecanese, fr. Dodécanèse, ty. Dodekanes)
och Kykladerna (gr. Kikládes, Elot: Kykládes, en. och fr. Cyclades, ty. Kykladen).
I följande fall består ”exonymerna” på svenska enbart i att vi tillämpar samma form som Elot 743 och inte
den vanliga svenska modellen (inom parentes): städerna Mytilini (Mitilini, sv. äv. Mytilene, fr. Mytilène), Pylos
(Pilos) och Pyrgos (Pirgos), Aten-förorten Glyfada (Glifada) samt öarna tillika distrikten Kalymnos (Kalimnos),
Mykonos (Mikonos, fr. ibl. Myconos), Syros (Siros), Zakynthos (Zakinthos, en. och fr. Zante, ty. Sakinthos) samt
öarna Kythira (Kithira, sv. äv. Kythera, en. Cythera, fr. Cythère), Nisyros (Nisiros), Skyros (Skiros) och Symi (Simi,
förr: Syme).

303 I vissa EU-rättsakter heter detta område ”Berget Athos”.


304 Det historiska området Makedonien har gett namn åt såväl staten f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som åt den
nordgrekiska ”överregionen” Makedonien, som består av regionerna/Nuts 2-områdena Mellersta Makedonien (gr. Kentrikí
Makedonía), Västra Makedonien (gr. Ditikí Makedonía) och Östra Makedonien (gr. Anatolikí Makedonía). Östra Makedonien
och Trakien bildar dock ett gemensamt Nuts 2-område.
305 I flera fall har öns huvudort samma namn som själva ön.
306 Kreta är ett Nuts 2-område som ingår i Nuts 1-området Egeiska öarna, Kreta (gr. Nisiá Egéou, Kríti).
307 Ingår i Nuts 1-området Egeiska öarna, Kreta (gr. Nisiá Egéou, Kríti).

98 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


”Prespasjön” kallas i grekisk kontext (jfr under ”Albanien” och ”f.d. jugoslaviska republiken Makedonien”)
Stora Prespasjön (gr. Límni Megáli Préspa, mak. Prespansko ezero, alb. Liqeni i Prespës, en. Greater Prespa,
fr. Lac (de) Prespa, ty. Prespasee) eftersom det även finns Lilla Prespasjön (gr. Límni Mikrí Préspa).
I fråga om alla stadsnamn som slutar med ledet -poli (”stad”, äldre: -polis) använder vi denna nyare form,
t.ex. Alexandroupoli, Megalopoli, Neapoli och Tripoli. På andra språk kan ibland den äldre formen förekomma.
Ibland förekommer i olika källor (bl.a. NE och andra språk) ändelsen -on, som dock är katharevousa och
på dimotiki oftast motsvaras av -o. Utom i fråga om städerna Heraklion och Rethymnon samt udden Kap
Sounion, för vilka vi alltjämt använder den äldre formen med -on, bör dessa former numera undvikas.
Exempel: städerna Agrinio (förr: Agrinion), Argostoli (förr: Argostolion), Githio (förr: Githion el. Gytheion,
en. Gythion el. ibl. Gythio el. Yithion, ty. Gythion el. ibl. Gythio, fr. Yithion), Lavrio (förr: Laurion, en. Laurium
el. ibl. Laurio), och Nafplio (förr: Nauplion, en. Nafplion el. ibl. Navplion, fr. Nauplie, ty. Nauplia) samt Aten-
förorten Peristeri (förr: Peristerion, en. ibl. Peristerio).
Då och då kan det (bland annat i NE) på svenska dessutom förekomma andra mer eller mindre obsoleta
former (klassiska namn eller katharevousa), som vi numera helst bör undvika, bl.a. i fråga om staden
Elefsina (äldre: Eleusis, en. Eleusina), landskapet och distriktet Magnisia (äldre: Magnesien, en. Magnesia, fr.
Magnésie, ty. Magnissia), öarna tillika distrikten Lefkada (äldre: Lefkas/Leukas, en. ibl. Leucas, fr. Leucade),
Milos (äldre: Melos, fr. Milo) och Thira308 (äldre: Thera, fr. Théra), ön Tilos (äldre: Telos, Elot: Tylos) samt, med
lite mer tolerans, halvön och distriktet Chalkidiki309 (äv. Chalkidike, en. Chalcidice, fr. Chalcidique).
Ytterligare några exempel på ibland förekommande (men ej rekommenderade) namnformer som uteslutande
kan hänföras till tillämpning av den officiella translittereringsmodellen Elot 743 (se ovan under ”Grekiska”):
”Nikaia” för Aten-förorten Nikea och ”Astypalaia” för ön Astipalea.
Några exempel på ibland förekommande (men ej rekommenderade) namnformer som uteslutande kan
hänföras till andra translittereringsnormer än den svenska modellen och Elot 743 (se ovan under ”Grekiska”,
med det rekommenderade alternativet kursiverat): ”Larissa” för staden tillika distriktet Larisa samt ”Naoussa”
för staden Naousa (aru. Niausta) och ”Yiannitsa” för staden Giannitsa.
Övriga exonymer på andra språk: städerna tillika distrikten Chania (en. Khania el. Canea, fr. La Canée), Serres
(en. och ty. ibl. Serrai, fr. Serrè) och Thessaloniki (en. ibl. Thessalonica el. Salonika el. Saloniki, fr. Thessalonique
el. Salonique), städerna Delfi (en. och ty. Delphi, fr. Delphes), Egio (förr: Aigion, fr. och ty. ibl. Egion, ty. äv.
Aegion el. Ägion), Ermoupoli (en., fr. och ty. ibl. Ermoupolis el. Hermoupolis), Messini (en. och ty. Messene, fr.
Messène), Patra (ibl. Patras, en. Patrai) och Platamonas (en. och ty. ibl. Platamon), Nuts 2-området/regionen
Ipiros310 (gr. Ípiros, Elot: Ípeiros, fr. Épire, alb. Epir), landskapen/distrikten Achaia (en. ibl. Achaea el. Akhaia,
fr. Achaïe, ty. Achäa), Evritania (en. och ty. Evrytania, fr. Eurytanie), Fthiotida (en. Phthiotis, fr. Phthiotide),
Imathia (fr. Imathie), Lasithi (fr. Lassithi), Pieria (fr. Pierie) och Thesprotia (fr. Thesprotie), halvöarna Kassandra
(en. ibl. Cassandra peninsula, fr. ibl. Cassandre) och Mani (fr. Magne), distriktet Korinthia (dvs. distriktet kring
staden Korinth, gr. Korinthía, en. Corinthie, fr. Corinthie), öarna tillika distrikten Chios (fr. Chio), Ikaria (fr. ibl.
Icarie), Kefalonia (en. Cephalonia el. ibl. Kafallonia el. Cephallonia, fr. Céphalonie), Kos (en. och fr. ibl. Cos),
Lesvos (en., fr. och ibl. ty. Lesbos) och Limnos (en. och fr. Lemnos), ön Egina (en. Aegina, fr. Égine, ty. Ägina)
samt ögruppen Santorini (fr. och ty. Santorin) m.fl.

308 Huvudö i den lilla ögruppen Santorini.


309 I turistsammanhang används normalt formen ”Halkidiki”.
310 Motsvarar den södra halvan av det historiska landskapet Epirus. Den norra halvan motsvarar södra Albanien.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 99


II.3.2.8 Östaterna i Medelhavet (Malta och Cypern)
II.3.2.8.1 Malta
Officiella språk är maltesiska, modersmål för det stora flertalet, och engelska. Vi använder de (traditionella)
engelska namnen (och inte de maltesiska) och bland annat gäller detta för öarna Gozo (malt. Għawdex)
och Comino (malt. Kemmuna), vilka tillsammans bildar Nuts 3-området Gozo och Comino (malt. Għawdex
u Kemmuna, en. Gozo and Comino), samt de mindre öarna Cominotto (malt. Kemmunett) och Filfla (malt.
Filfola).
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Valletta (fr. La Valette).

II.3.2.8.2 Cypern311
Officiella språk är grekiska312 (det större språket), som skrivs med det grekiska alfabetet, och turkiska (som
främst talas på norra Cypern, se vidare under ”Turkiet”). Vi använder, liksom oftast franskan och tyskan,
de traditionella (angliserade) namnen från den brittiska kolonialtiden och inte de officiella namnen på
grekiska eller turkiska (grekiskan har dessutom ett eget alfabet, se ovan under ”Grekiska”, och samma
namnform skulle vid translitterering ibland skrivas olika på svenska, engelska, franska och tyska), t.ex. i
fråga om huvudstaden Nicosia (gr. Lefkosía, tu. Lefkoşa, fr. Nicosie, ty. Nikosia), städerna Famagusta (gr.
Ammóchostos, tu. Gazimağusa, fr. Famagouste), Larnaca (gr. Lárnaka, tu. och ty. Larnaka) och Limassol
(gr. Lemesós, tu. Limasol el. Leymosun), huvudorten i den norra turkisktalande delen Kyrenia (tu. Girne, gr.
Kerínia, Elot: Kerýneia, fr. Kyrinia) samt den brittiska militärbasen Dhekelia (gr. Dekélia, tu. Dikelya).
Undantag: staden Pafos (gr. Páfos, tu. Baf, en., fr. och ty. Paphos) och Karpashalvön (gr. Karpasía, tu. Karpaz,
en. Karpass Peninsula).

II.3.2.9 Turkiet
Officiellt språk är turkiska313 och vi använder de turkiska namnen och om möjligt den specifika turkiska
bokstaven ı (i utan prick, t.ex. i fråga om staden Balıkesir, andra stavelsen)314, utom i fråga om
– staden och provinsen Urfa (tu. sedan 1984 officiellt Şanlıurfa, ”det ärorika Urfa”, kur. Riha), landsdelen
Anatolien (tu. Anadol, en. Anatolia, fr. Anatolie, ty. Anatolien el. Kleinasien), regionen Kurdistan (Norra Kurdistan,
tu. Kürdistan), de historiska landskapen315 Kappadokien (tu. Kapadokya, en. Cappadocia, fr. Cappadoce, ty.
äv. Kappadozien) och Lykien (tu. Likya el. Lisiya, en. Lycia, fr. Lycie), Gallipolihalvön (tu. Gelibolu Yarımdası)316
och dess sydspets Kap Hellas (tu. Teke Burnu-Abide) samt Seraljudden (tu. Sarayburnu, en. Seraglio Point, fr.
Pointe du Sérail, ty. Serailspitze; i Istanbul) och Prinsöarna317 (tu. Kizil Adalar, en. Princes Islands, fr. Îles des
Princes, ty. Prinzeninseln) i Marmarasjön.
För de mellan Turkiet och Grekland omtvistade småöarna i Egeiska havet, se fotnot under ”Grekland”.

311 Inkl. den endast av Turkiet erkända utbrytarstaten ”Turkiska republiken Nordcypern” (på norra Cypern, tu. Kuzey Kıbrıs Türk
Cumhuriyeti), ofta förkortat Nordcypern.
312 Se inledande förtydliganden under Grekland ovan.
313 Ett betydande minoritetsspråk är kurdiska (minst 15 % el. ca 15 milj., i den sydöstra delen). Huvudorten i Turkiska Kurdistan/
Norra Kurdistan Diyarbakır heter på kurdiska Amed.
314 Däremot tillämpar vi inte turkiskans omvända bruk av prick över versal. Vi skriver Istanbul och Izmir (inte İstanbul och İzmir). I
fråga om bokstäverna ö (Abdullah Öcalan, PKK-ledare) och ü (Abdullah Gül, president) missar man på engelska ofta att sätta
ut prickarna.
315 Dessa två tycks vara de enda historiska landskap som man refererar till i modern kontext. Övriga landskapsnamn (Frygien,
Kilikien m.fl.) är däremot rent historiska.
316 Halvön är uppkallad efter staden Gelibolu, som tidigare kallades Gallipoli.
317 På en av dessa öar, Heybeliada, ligger Seminariet på Halki/Halkiseminariet (tu. Rum Ortodoks Ruhban Okulu, gr. Ierá Theologikí
Scholí tis Chálkis, en. Halki seminary), en grekisk-ortodox teologisk skola. I just denna kontext använder vi öns grekiska namn
och dessututom den avvikande translittereringen Halki (i stället för Chalki).

100 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Övriga exonymer på andra språk: städerna Antakya318 (ar. Antākiya, en. Antioch, fr. Antioche), Bursa (fr. ibl.
Brousse), Edirne (en. ibl. Adrianople), Gelibolu (en., fr. och ty. Gallipoli), Iskenderun (ar. al-Iskanderūna, fr. ibl.
Alexandrette), Istanbul (fr. ibl. Istanboul), Sinop (en., fr. och ty. ibl. Sinope) och Trabzon (en. ibl. Trebizond, fr.
Trébizonde, ty. Trapezunt).

II.3.2.10 De stater som uppstått ur före detta Sovjetunionen utöver Baltikum (Ryssland,
Vitryssland, Ukraina, Moldavien samt staterna i områdena Sydkaukasien och
Centralasien)
II.3.2.10.1 Ryssland (Ryska federationen)319
Officiellt språk är ryska320, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under ”Ryska”), varvid samma
namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I fråga om Ryssland,
och även dess delrepubliker (som Tatarstan, Tjetjenien m.fl.), använder vi de ryska namnen i korrekt svensk
translitterering321 (se härvid även ”Namnbyten” ovan), utom i fråga om
– staden Sankt Petersburg (ry. Sankt-Peterburg, en. Saint Petersburg, fr. Saint-Pétersbourg) och dess ingående
stadsdelar Kronstadt (ry. Kronsjtadt, en. Kronshtadt)322, Peterhof (ry. Petergof ) och Systerbäck (se nedan)
samt staden Novgorod (off. Velikij Novgorod, ”Stora Novgorod”, en. Veliky Novgorod, ty. Weliki Nowgorod);
– landskapet Ingermanland (ry. Izjorskaja zemlja, en. Ingria, fr. Ingrie, fi. Inkeri), landsdelen och republiken
Karelen323 (ry. Karelija, fi. och karel. Karjala, en. Karelia, fr. Carélie, ty. Karelien), landsdelarna/storregionerna
(ryska) Fjärran östern (ry. Dalnevostotjnyj el. Dalnij Vostok, en. Far East Russia, fr. Extrême-Orient russe, ty.
Russisch-Fernost), Nordkaukasien324 (ry. Severnyj Kavkaz, en. North Caucasus, fr. Région du Caucase Nord,
Ciscaucasie el. Caucase septentrional, ty. Nordkaukasusgebiet el. Ciskaukasien, tjetj. Q’ilbasaden Kavkaz)
och Sibirien (ry. Sibir, en. Siberia, fr. Sibérie), republikerna Adygeiska republiken (ry. Adygeja, ady. Adyge,
en. Adygea, fr. République des Adyguéens el. Adigey el. Adygeya, ty. Adygien el. Adygeia), Basjkirien (ry.
Basjkirija el. Basjkortostan, basj. Basjqortostan. en. Bashkortostan el. Bashkiria, fr. Bachkirie, ty. Baschkirien el.
Baschkortostan), Burjatien (ry. Burjatija, burj. Burjaad respublika, en. Buryatia, fr. Buriatie), Chakassien (ry. och
chak. Chakasija, en. Khakassia, fr. Khakassie), Gornyj-Altaj325 (ry. Altaj, tidigare: Gorno-Altaj, alt. Altaj, en. Altay,
fr. Altaï, ty. Altai), Ingusjien (ry. Ingusjetija, ing. Ghalghajtje [med latinsk skrift Ğalğajče], en. Ingushetia, fr.
Ingouchie, ty. Inguschetien el. Inguschien), Jakutien (el. Sacha, ry. Sacha el. Jakutija, jak. Sacha, ty. Sacha
el. Jakutien, en. Sakha el. Yakutia, fr. Sakha el. Iakoutie el. Yakoutie), Kabardinien-Balkarien (ry. Kabardino-
Balkarija, kaba. Qeberdej-Bal-qer Réspublike, balk. Qabarty-Malqar Respublika, en. Kabardino-Balkaria, fr.
Kabardino-Balkarie, ty. Kabardino-Balkarien), Kalmuckien (ry. Kalmykija, kalm. Chal’mg Tanghtj, en. Kalmykia,

318 Däremot benämns den syrisk-ortodoxa kyrkans överhuvud patriarken av Antiochia (men residerar numera i Damaskus), vilket
kan jämföras med att den grekisk-ortodoxa kyrkans främste företrädare alltjämt kallas patriarken av Konstantinopel (och inte
Istanbul).
319 I fråga om namn som hänför sig till den annekterade republiken Krim, se under ”Ukraina”.
320 I Ryska federationen finns ett stort antal officiella minoritetsspråk på regional nivå. De större minoriteterna har egna republiker
el. autonoma områden. Det största minoritetsspråket är tatariska, modersmål för drygt sex miljoner människor, varav ung.
hälften bor i den autonoma republiken Tatarstan. Rysslands f.d. inrikesminister Rasjid Nurgalijev är tatar.
321 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Kaluga (ry. Kaluzjskaja oblast, ung. ”det kalugiska
länet”). Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall Kaluga).
322 Tvärtemot principen att återföra utländska namn till respektive språks stavning (se fotnot om utländskt klingande namn
under ”Undantag” i avsnittet ”Ryska”).
323 Republiken Karelen (ry. Respublika Karelija, karel. Karjalan tazavaldu) motsvarar landskapet Östra Karelen/Fjärrkarelen (ry.
Vostotjnaja Karelija, karel. Idä-Karjala). Karelska näset heter på ryska ”Karelskij peresjejek” (en. Karelian Isthmus, fr. Isthme de
Carélie, ty. Karelische Landenge, fi. Karjanlan kannas).
324 Omfattar länen Krasnodar och Stavropol, Adygeiska republiken samt republikerna Karatjajen-Tjerkessien, Kabardinien-Balka-
rien, Nordossetien, Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan.
325 Ej att förväxla med territoriet Altaj (äv. kallat Altajskij [adjektivform], med huvudstaden Barnaul). På ryska heter båda Altaj
och på engelska, franska och tyska skrivs de båda på samma sätt (Altay, Altaï resp. Altai).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 101


fr. Kalmoukie, ty. Kalmückien el. ibl. Kalmykien el. Kalmükien), Karatjajen-Tjerkessien (ry. Karatjajevo-Tjerkessia,
karatj. Qaratjaj-Tjerkes, tjer. Qeresjej-Sjerdzjes, en. Karachay-Cherkessia, fr. République des Karatchaï-
Tcherkesses el. Karatchaïevo-Tcherkessie, ty. Karatschai-Tscherkessien), Mari (ry., mari och ty. Marij El, en.
Mari El, fr. Mari-El el. République des Maris), Mordvinien (ry. och mor. Mordovija, en. Mordovia, äv. Mordvinia,
fr. Mordovie, ty. Mordowien), Nordossetien (ry. Severnaja Osetija el. Alanija, osset. Tsægat Iryston, en. North
Ossetia el. Alania, fr. Ossétie du Nord el. Alanie, ty. Nord-Ossetien el. Alanien), Tjetjenien326 (ry. Tjetjnja-
Itjkerija, tjetj. Nochtjijtjö, en. Chechnya, fr. Tchétchénie, ty. Tschetschenien), Tjuvasjien (ry. Tjuvasjija, tjuv.
Tjavasj, en. Chuvashia, fr. Tchouvachie, ty. Tschuwaschien), Tuva (ry. Tuva el. Tyva, tuv. Tyva, fr. Touva) och
Udmurtien (ry. Udmurtija, udm. Udmurt Elkun, en. Udmurtia, fr. Oudmourtie), territoriet (ry. kraj, en. krai el.
kray) Transbajkal (ry. Zabajkalskij kraj327 el. Zabajkalje, en. Transbaikalia el. Transbaikal el. Zabaikal el. Dauria,
fr. Transbaïkalie el. Zabaikalie, ty. Transbaikalien, Daurien el. Davurien), de autonoma regionerna (ry. okrug)
Chantien-Mansien (ry. och man. Chanty-Mansi – Jugra, chan. Chänty-Mansi – Jugra, en. Khantia-Mansia
[– Yugra], fr. Khantys-Mansis[– Iougra], ty. Autonomer Kreis der Chanten und Mansen), Jamalo-Nenetien
(ry. Jamal-Nenets, nents. Jamalo-Nenëtsië, en. Yamalia fr. Iamalo-Nentsie, ty. Autonomer Kreis der Jamal-
Nenzen), Nentsien (ry. Nenetsija, nents. Nenetsije ?, en. Nenetsia, fr. äv. Nenetsie, ty. Autonomer Kreis der
Nenzen) och Tjuktjien (ry. Tjukotka, tjuk. Tjukotkaken avtonomnyken okrug, en. Chukotka, fr. Tchouktchie,
ty. Tschukotka) samt Judiska autonoma länet (ry. Jevrejskaja avtonomnaja oblast, jid. Yidisher Oytonome
Gegnt, en. Jewish autonomous oblast, fr. Région Autonome Juive, ty. Jüdisches Autonomes Gebiet);
– de områden som under 2007 och 2008 förlorade sin autonoma ställning: regionen Komi-Permjakien
(tidigare autonom region, ry. Komi-Permjak, komi Perym-Komi, en. Komi-Permyak el. Permyakia, fr. Komi-
Permyak el. Permyakie, ty. Komi-Permjakien) samt distrikten Aginska Burjatien (ry. Aga-Burjatija, burj. Agyn,
en. Agin-Buryatia, fr. Agin-Buriat, ty. Agin-Burjat), Evenkien (tidigare autonom region, ry. Evenkija, ev. Evedy,
en. Evenkia, fr. Évenkie, ty. Ewenkien), Korjakien (ry. Korjak el. Korjakija, korj. Tjav’tjyvaokrug, en. Koryakia, fr.
Koriakie, ty. Autonomer Kreis der Korjaken), Tajmyrien (tidigare den autonoma regionen Dolgano-Nentsien,
ett område som är större än själva Tajmyrhalvön, se nedan, ry. Tajmyr, äv. Tajmyrija, jak. xx, nents. xx, nga. xx,
en. Taymyr el. Taymyria, fr. Taïmyr el. Taïmyrie, ty. Taimyr) och Ust-Ordynska Burjatien (ry. Ust-Orda Burjatija,
burj. Ust-Ordyn Burjaadaj okrug, en. Ust-Orda Buryatia, fr. [District bouryat d’]Ust-Orda, ty. Ust-Orda);
– landtungan Frische Nehrung (ry. Baltijskaja kosa, pol. Mierzeja Wiślana, en. Vistula Spit, fr. presqu’île de la
Vistule) samt halvöarna Fiskarhalvön (ry. poluostrov Rybatjij, sami. sami. Giehkirnjárga, en. Rybachi Peninsula,
fr. péninsule de Rybachi el. Presqu’île des Pêcheurs, ty. Fischerhalbinsel, fi. Kalastajasaarento), Kolahalvön
(ry. Kolskij poluostrov, sami. Guoládatnjárga, en. Kola Peninsula, fr. Presqu’île de Kola, ty. Halbinsel Kola),
Kuriska näset (ry. Kursjskaja kosa, en. Courland Spit, fr. Cordon littoral de Courlande el. Cordon des Coures,
ty. Kurische Nehrung, lit. Kuršių nerija), Samland (ry. Semljandskij poluostrov, en. Sambia Peninsula, fr.
Sambie) och Tjuktjerhalvön (ry. Tjukotskij poluostrov, en. Chukchi Peninsula el. Chukotka Peninsula, fr.
Péninsule Tchouktche el. Presqu’île des Tchouktches, ty. Tschuktschenhalbinsel), öarna328 Vasilijön (ry. ostrov
Vasiljevskij, en. Vasilyevsky Island, fr. Île Vassilievski, ty. Wassili-Insel), i Nevas mynning i Sankt Petersburg,
samt ett antal öar i Norra ishavet, bl.a. öarna i ögruppen Frans Josefs land (se nedan): Alexandras land (ry.
zemlja Aleksandry, en. Aleksandra Land, fr. terre Alexandra, ty. Alexandra-Land), Graham Bellön (ry. ostrov
Greem-Bell, en. Graham Bell Island, fr. île Graham Bell, ty. Graham-Bell-Insel), Halls ö (ry. ostrov Galla, en.
Hall Island, fr. île Hall, ty. Hall-Insel), Hookers ö (ry. ostrov Gukera, en. Hooker Island, fr. Île Hooker, ty. Hooker-
Insel), Prins Georgs land (ry. zemlja Georga, en. George Land, fr. terre George, ty. Georgland), Wilczeks land
(ry. zemlja Viltjeka, en. Wilczek Land, fr. terre de Wilczek, ty. Wilczek-Land) och Rudolfön (ry. ostrov Rudolfa,

326 Officiellt numera: Tjetjenska republiken Itjkeri (ry. Tjetjenskaja Respublika Itjkerija, tjetj. Nochtjijn Respublika, en. Chechen
Rebublic of Ichkeriya).
327 I Transbajkal (ry. Zabajkalskij kraj) ligger staden Zabajkalsk med distriktet Zabajkalsk (ry. Zabajkalskij rajon).
328 Namnet Berings ö (ry. ostrov Beringa, fr. Île Béring) är en översatt genitivform. Det vanligaste är dock att man i liknande fall på
svenska tillämpar sammanskrivning, t.ex. i fråga om Bennettön (ry. ostrov Bennetta) samt, med adjektiviska namn i genitiv,
Sjokalskijön (ry. ostrov Sjokalskogo) och Vilkitskijön (ry. ostrov Vilkitskogo). Sammanskrivning på svenska förekommer också
i fråga om Bungeland (ry. Zemlja Bunge, en. Bunge Land, fr. Terre Bunge).

102 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


en. Rudolf Island el. Prince Rudolf Land, fr. île Rudolf, ty. Rudolf-Insel) m.fl., vidare Dicksonön (ry. ostrov
Dikson, en. Dikson Island, fr. Île Dickson, ty. Dickson-Insel), Henriettaön (ry. ostrov Genrijetty, en. Henrietta
Island, fr. ibl. Île Henriette), Heraldön (ry. ostrov Geralda, en. Herald Island, fr. Île Hérald), Jeannetteön (ry.
ostrov Zjannetty, en. Jeannette Island), Oktoberrevolutionens ö (ry. ostrov Oktiabrskoj Revoljutsii, en. October
Revolution Island el. Rabocheostrovsk Island, fr. Île de la Révolution d’Octobre, ty. Oktoberrevolution-Insel),
Pionjärön (ry. ostrov Pioner, en. Pioneer, fr. Île Pionnier, ty. Pioneer-Insel), Schmidtön (ry. ostrov Sjmidta, en.
Schmidt Island, fr. Île Schmidt, ty. Schmidt-Insel), Stora Diomedeön (ry. ostrov Ratmanova, yup. Imaqliq el.
Nunarbuk, en. Big Diomede, fr. Grande Diomède, ty. Ratmanow-Insel), Vita ön (ry. ostrov Belyj, nents. xx,
en. Bely Island, äv. White Island, fr. Île Blanche, ty. Belyj-Insel) och Wrangels ö (ry. ostrov Vrangelja, tjuk. xx,
en. Wrangel Island, fr. Île Vrangel, ty. Wrangel-Insel), liksom slutligen de två öarna Kunashiri (ry. Kunasjir, fr.
Kounachir, ty. Kunaschir) och Shikotan (ry. Sjikotan, fr. Chikotan)329, vilka båda ingår i Kurilerna, ögrupperna330
Arktiska institutets öar (ry. ostrova Arktitjeskogo Instituta, en. Arctic Institute Islands, fr. Ostrova Arktitcheskogo
Instituta, ty. Inseln des arktischen Instituts), Björnöarna (ry. Medvezji ostrova, jak. Enepeex arııpar, tjuk. xx,
eve. xx, en. Bear Islands, fr. Îles aux/des Ours, ty. Bären-Inseln), Diomedeöarna (ry. ostrova Diomida, en.
Diomede Islands, yup. xx, fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln), De Longs öar (ry. ostrava De-Longa, en.
De Long Islands, fr. Îles De Long, ty. De-Long-Inseln), Frans Josefs land (ry. Zemlja Frantsa-Jusifa, en. Franz
Josef Land Islands, fr. Archipel François-Joseph, ty. Franz-Josef-Land), Kommendörsöarna (ry. Komandorskije
ostrova, ale. xx, en. Commander Islands, fr. Îles du Commandeur, ty. Kommandeur-Inseln), Kurilerna (ry.
Kurilskije ostrova, en. Kuril Islands, fr. Îles Kouriles, ty. Kurilen), Habomaiöarna331 (ry. ostrova Chabomai;
ingår i Kurilerna), Nordenskiöldarkipelagen (ry. Archipelag Nordensjelda, en. Nordenskiold Archipelago,
fr. Arkhipelag Nordenchelda, ty. Nordenskiöld-Archipel), Nysibiriska öarna (ry. Novosibirskije ostrova, en.
New Siberia Islands, fr. Archipel de la Nouvelle-Sibérie, ty. Neusibirische Inseln) och Solovetskijöarna (ry.
Solovetskije ostrova, en. Solovets Islands, fr. Îles Solovetski, ty. Solowetzki-Inseln) samt
– sjöarna Ladoga (ry. Ladozjskoje ozero, karel. Luadogu, fi. Laatokka), Onega (ry. Onezjskoje ozero, fi. Ääninen
el. Äänisjärvi, karel. Oniegu el. Oniegujärve), Peipus (ry. Tjudsko-Pskovskoje ozero, es. Peipsi järv, fr. Peipous,
på gränsen till Estland) och Pyhäjärvi (ry. Pjuchejervi, på gränsen till Finland).
En särskild punkt utgörs av några mer kända namn inom de tidigare finländska (och, i fråga om Karelen,
ännu tidigare svenska) områdena, främst städerna Kexholm (ry. Priozersk332, fi. Käkisalmi), Viborg (ry. Vyborg, fi.
Viipuri, ty. Wiburg el. Wiborg), Sordavala (ry., fi. och ty. Sortavala) och Systerbäck333 (ry. Sestroretsk, fi. Siestarjoki),
orterna Linhammar (ry. Liinachamari, sami. Lunabmari ?, fi. Liinahamari) och Petsamo (ry. Petjenga, sami.
Beahcán el. Peäccam), öarna Björkö (ry. ostrov Bolsjoj Berjozovyj, fi. Koivistonsaari)334, Hogland (ry. Gogland
el. ibl. Sur Sar, fr. och ty. Hogland, fi. Suursaari), Lövskär (ry. ostrov Mosjtjnyj, fi. Lavansaari) och Tyterskär335
(ry. Bolsjoj Tiuters, ty. Groß Tütters, fi. Tytärsaari) i Finska viken samt ögruppen Valamo (ry. Valaam) i Ladoga.
Engelskan och franskan, samt om inget annat anges även tyskan, använder här de ryska namnen.
Några exempel för att visa på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som
uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Chabarovsk (en. och
fr. Khabarovsk, ty. Chabarowsk), Chanty-Mansijsk (en. Khanty-Mansiysk, fr. Khanty-Mansiïsk), Machatjkala (en.
Makhachkala, fr. Makhatchkala, ty. Machatschkala) och Voronezj (en. Voronezh, fr. Voronej, ty. Woronesch).

329 Vi använder alltjämt de japanska namnen. Japan gör fortfarande anspråk på dessa öar samt på ön Iturup (jap. Etorofu) och
några andra mindre öar (= Södra Kurilerna) som 1945 besattes av Sovjetunionen.
330 Namnet Sergej Kirovs öar (ry. ostrova Sergeja Kirova) är en översatt genitivform.
331 Det japanska namnet. Se fotnot vid ”Shikotan” under ”Ryssland”.
332 Fästningen Kexholm heter dock Korela på ryska.
333 Numera en stadsdel inom Sankt Petersburg.
334 För köpingen (som inte ligger på ön) som tidigare kallats ”Björkö” används dock nu på svenska Primorsk (ry. Primorsk, fi.
Koivisto).
335 Tyterskären är ett samlingsnamn för Tyterskär och Lill-Tyterskär.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 103


Ortnamn på de lokala språken i delrepublikerna börjar förekomma allt mer. Som exempel kan nämnas
att städerna Nizjekamsk och Naberezjnyje Tjelny336, båda i Tatarstan, på tatariska (här skrivet direkt med
det latinska alfabetet) heter ”Tuban Kama” respektive ”Yar Çallı” samt att Republiken Karelens huvudstad
Petrozavodsk på karelska heter ”Petroskoi” och att Udmurtiens huvudstad Izjevsk på udmurtiska heter ”Izjkar”.
I ryska Karelen har olika sjöar även karelska/finska namn, t.ex. Topozero (fi. Tuoppajärvi).Vi använder dock
de ryska namnen.
Övriga exonymer på andra språk337: huvudstaden Moskva (en. Moscow, fr. Moscou, ty. Moskau), städerna
Archangelsk (en. Arkhangelsk el. Archangel, fr. Arkhangelsk), Dikson (en. och ty. Dickson)338, Groznyj339 (tjetj.
Sölzj-Ghala, en. och fr. Grozny, ty. Grosny), Jekaterinburg (en. Yekaterinburg, fr. Iekaterinbourg el. Ekaterinbourg),
Komsomolsk-na-Amure (en. Komsomolsk-on-Amur, fr. Komsomolsk-sur-l’Amour, ty. Komsomolsk am
Amur), Majkop340 (ady. Myéqwape, en. och ty. Maikop, fr. Maïkop), Nikel (fr. och ty. ibl. Nickel), Orenburg
(fr. Orenbourg), Pskov (ty. ibl. Pleskau)341, Rostov-na-Donu (en. Rostov-on-Don, fr. Rostov-sur-le-Don, ty.
Rostow am Don), Sotji (ty. Sotschi el. ibl. Sotchi), Staryj Oskol (en., fr. och ty. Stary Oskol), Toljatti (en., fr.
och ty. Togliatti)342, länet Leningrad (fr. oblast de Léningrad), delrepublikerna Komi (komi: Komi mu, en. ibl.
Komia, fr. République des Komis) och Tatarstan (fr. ibl. Tatarie), Tajmyrhalvön (som administrativt ingår i
distriktet Tajmyrien, se ovan, nga. xx, en. och ty. Taimyr, fr. Taïmyr), uddarna Mys Arktitjeskij (en. Arctic Cape,
ty. Arktisches Kap), Mys Zjelanja (”längtans udde”, Novaja Zemljas nordspets, fr. ibl. Cap du Désir, ty. Eiskap)
och Panagijaudden (en. Cape Panagia el. Cape Panagija), ett antal öar i Norra ishavet, bl.a. Novaja Sibir (en.
New Siberia, fr. Île Nouvelle Sibérie, ty. Neu-Sibirien), ostrov Mednyj (”Kopparön”, en. Copper Island, fr. ibl.
Île du Cuivre, ty. Kupferinsel; i Barents hav), ostrov Ujedinenja (en. Solitude Island, fr. Île de la Solitude, ty.
Einsamkeitsinsel) och Viktorijaön (ry. ostrov Viktorija, en. Victoria Island), ögrupperna Anzjus öar (ry. ostrova
Anzju, en. Anzhu Islands, fr. îles Anjou, ty. Anschuinseln), Novaja Zemlja (fr. Nouvelle-Zemble) och Severnaja
Zemlja (en. North Land, Northern Islands, fr. Terre du Nord el. ibl. Zemble du Nord) samt sjöarna Bajkalsjön
(ry. ozero Bajkal, burj. Dalai-Nor, en. Lake Baikal, fr. Lac Baïkal, ty. Baikalsee) och Beloje ozero (ibl. Vita sjön,
en. White Lake, fr. Lac blanc, ty. Weißer See).
Dessutom förekommer tyska varianter av alla geografiska namn i Kaliningradområdet (länet Kaliningrad,
ry. Kaliningradskaja oblast; norra delen av det tidigare tyska Ostpreussen), bl.a. gäller detta städerna Baltijsk
(ty. ibl. Pillau), Kaliningrad (ty. ibl. Königsberg) och Sovetsk (ty. Sowjetsk el. ibl. Tilsit, fr. ibl. Sovïetsk).

II.3.2.10.2 Vitryssland
Officiella språk är vitryska och ryska343. Båda skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under ”Vitryska”) och
samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder

336 Under sovjettiden hette denna stad en tid ”Brezjnev”.


337 Utgångspunkten är här att den ryska adjektivändelsen -yj (-ый) på engelska (enligt en mer vetenskaplig princip) ska trans-
littereras med -yy, på franska med -yï och på tyska med -yj (se ”Translitterering från ryska”), vilket i bruket ofta inte är fallet.
338 En kollision mellan två olika principer: på andra språk har man återfört ett västeuropeiskt namn till källspråket, medan vi på
svenska translittererar som vanligt. Jfr även fotnoten om Toljatti under ”Ryssland”.
339 Huvudstad i den autonoma republiken Tjetjenien.
340 Huvudstad i den autonoma Adygeiska republiken.
341 Pskovsjön (ry. Pskovskoje ozero, es. Pihkva järv), som egentligen är en vik av sjön Peipus, heter på tyska Pleskauer See.
342 Staden är uppkallad efter den italienske kommunistledaren Palmiro Togliatti (1893–1964). Utom på svenska följer man
här principen att återföra utländska namn till respektive språks stavning (se fotnot om utländskt klingande namn under
”Undantag” i avsnittet ”Ryska”).
343 Ryska är det större men situationen är komplex eftersom majoriteten betraktar sig som vitryssar men talar ryska. Dessutom
är polska modersmål för ca 3 % av befolkningen.

104 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


de (”nya”) vitryska namnformerna i korrekt svensk translitterering344 (se vidare ovan under ”Namnbyten”),
utom i fråga om
– regionen Polesien (vit. Palesse, ry. Polesje, en. Polesia el. Polesie, fr. Polésie, ty. ibl. Podlesien, uk. Polissia).
Geografiska namn är vid översättning problematiska eftersom man på engelska ofta använder de ryska
namnen medan vi använder de vitryska.
Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror
på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: staden Vilejka (en. Vileyka, fr. Vileïka, ty. Wilejka).

II.3.2.10.3 Ukraina (inkl. Krim)345


Officiellt språk är ukrainska346, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under ”Ukrainska”), och
samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder
de (”nya”) ukrainska namnformerna i korrekt svensk translitterering347, utom i fråga om
– huvudstaden Kiev (uk. Kyjiv, ry. Kijev, en. Kyiv, ty. Kiew), städerna Odessa (uk. Odesa), Tjernobyl (uk. Tjornobyl,
en. Chernobyl, fr. Tchernobyl, ty. Tschernobyl) och Zaporizjzja (uk. Zaporizjzjja, ry. Zaporozje, en. Zaporizhzhya
el. ibl. Zaporizhia, fr. Zaporijia el. Zaporijie), landskapen Podolien (uk. Podillja, en. Podolia, fr. Podolie),
Severien (uk. Sivirija, en. Severia, fr. Sévérie, ty. Sewerien), Transkarpatien (uk. Zakarpattia, un. Kárpátalja, en.
Transcarpathia, fr. Transcarpatie) och Volynien (uk. Volyn, en. Volhynia, fr. Volhynie, ty. Wolhynien), halvön
tillika Autonoma republiken Krim348 (uk. och ry. Krym, krim. Qirim, en. Crimea, fr. Crimée) samt den mellan
Ukraina och Rumänien omtvistade ön Insula Şerpilor (det rumänska namnet, ”Ormön”, uk. ostriv Zmijinyj, en.
Snake Island el. Serpent Island, fr. L’île des Serpents, ty. Schlangeninsel). För landskapen Bukovina, Galizien
och Polesien, se under ”Rumänien”, ”Polen” respektive ”Vitryssland”.
Ett par exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Chmelnytskyj (en. Khmelnytskyi,
fr. Khmelnytskyï, ty. Chmelnyzkyj), Jalta (en. och fr. Yalta) och Kertj (en. Kerch, fr. Kertch, ty. Kertsch).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Feodosija (krim. Kefe, en. Feodosia el. Feodosiya el. Theodosia, fr.
Théodosie el. Féodosie el. Feodossia, ty. Feodossija), Izmajil (en., fr. och ty. Ismail [egentligen det rumänska
namnet], ry. Izmail), Jevpatorija (krim. Gözleve, en. Yevpatoriya el. Evpatoria el. Evpatoriya, fr. och ty. Eupatoria,
ty. ibl. Jevpatoria), Lviv (pol. Lwów, ty. Lemberg, ry. Lvov), Oleksandrija (en. Oleksandriia el. Olexandria, ty.
äv. Olexandrija), Sevastopol (krim. Aqyar, en. Sebastopol, fr. Sébastopol), Ternopil (ty. samt ibl. äv. en. och fr.
Tarnopol [egentligen det polska namnet], ry. Ternopol), Tjernivtsi (ty. Czernowitz, ru. Cernăuţi, ry. Tjernovtsy)
och Uzjhorod (un. Ungvár, ty. ibl. Ungstadt, ry. Uzjgorod).

344 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Hrodno (vit. Hrodzenskaja Voblasts, ung. ”det hrod-
niska länet”). Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall
Hrodno).
345 Utöver att Krim har annekterats av Ryssland har separatister i länen Luhansk och Donetsk utropat självständighet (”Folkrepub-
liken Lugansk” resp. ”Folkrepubliken Donetsk”), med en starkare ställning för ryska språket. Detta har inte erkänts av om-
världen. Tillsammans kallar de sig ”Novorossija” (”Nya Ryssland” el. ”Folkrepublikernas union”, en. Novorossiya el. New Russia,
fr. Nouvelle-Russie, ty. Neurussland).
346 Flera språk, främst ryska (modersmål för närmare 30 % av befolkningen), har erkänd regional ställning. Ryskan saknade
dock tills nyligen officiell status utom på Krim men tillerkändes 2012 officiell status i flera län. Vi använder dock de ukrainska
namnen även i fråga om de rysktalande delarna, huvudsakligen i öster (t.ex. staden Horlivka, ry. Gorlovka) och i söder (på
Krim och i vissa andra områden). I fråga om ryska ortnamn, se ovan under ”Namnbyten”. I Transkarpatien talas också flera
minoritetsspråk, bl.a. ungerska. Staden Berehove heter på ungerska Beregszász.
347 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Odessa (uk. Odeska oblast, ung. ”det odessiska länet”).
Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall Odessa).
348 På Krim talas huvudsakligen tre språk: ukrainska, ryska (det största språket) och krimtatariska. Ryskan och krimtatariskan har
officiell ställning vid sidan om ukrainskan. Autonoma republiken Krim är numera de facto annekterad av Ryssland och kallas
Republiken Krim.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 105


II.3.2.10.4 Moldavien
Officiellt språk är rumänska349 (i varianten moldaviska). Vi använder de (”nya”) rumänska namnformerna,
men skriver förenklat Chisinau (ru. Chişinău, ty. ibl. Kischinau, ry. Kisjinjov), utom i fråga om
– staden Bender (ru. och ibl. äv. en. Tighina, ry. och en. Bendery), det autonoma området Gagauzien (ru.
och en. Gagauzia, gag. Gagauz-Yeri, fr. Gagaouzie) och den icke erkända utbrytarstaten Transnistrien350 (ru.
och en. Transnistria, en. äv. Transdniestria m.fl. namn, ry. Pridnestrovje, uk. Prydnistrovja, fr. Transnistrie).

II.3.2.10.5 Sydkaukasien351 (Georgien, Armenien och Azerbajdzjan)


II.3.2.10.5.1 Georgien
Officiellt språk är georgiska352, som skrivs med ett eget alfabet. Vi använder de georgiska namnen i korrekt
translittererad form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se
ovan under ”Georgiska”).
Undantag: staden Suchumi (geo. och ibl. ty. Sochumi, ab. Aqwa, en. Sukhumi, fr. Soukhoumi, huvudstad
i utbrytarrepubliken Abchazien), de icke erkända utbrytarstaterna Abchazien (geo. Apchazeti, ab. Ap’sny,
en. Abkhazia, fr. Abkhazie) och Sydossetien (geo. Samchreti Oseti, oss. Chussar Iryston, en. South Ossetia,
fr. Ossétie du Sud, ty. Süd-Ossetien), den autonoma republiken Adzjarien (geo. Atjara, en. Ajaria el. Ajara
el. Adzharia, fr. Adjarie, ty. Adscharien el. Adschara) samt landskapen/regionerna Gurien (geo. Guria),
Imeretien (geo. Imereti, fr. ibl. Imérétie), Inre Kartlien (geo. Sjida Kartli, en. Shida Kartli, fr. Karthlie intérieure,
ty. Innerkartlien), Kachetien (geo. Kacheti, en. ibl. Kakhetia, fr. Kakhétie), Megrelien (geo. Samegrelo, meg.
Samargalo, en. Mingrelia, fr. Mingrélie, ty. Mingrelien), Nedre Kartlien (geo. Kwemo Kartli, en., Lower Kartli,
fr. Bas-Karthli, ty. Niederkartlien), Nedre Svanetien (geo. Kvemo Svaneti, en. ibl. Lower Svanetia, fr. ibl. Basse-
Svanétie, ty. Unterswanetien) och Övre Svanetien (geo. Semo Svaneti, en. ibl. Upper Svanetia, fr. ibl. Haute-
Svanétie, ty. Oberswanetien).
Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Kutaisi (fr. Koutaïssi, ty. Kutaissi)
och Chasjuri (en. Khashuri, fr. Khachouri, ty. Chaschuri).
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Tbilisi (fr. Tbilissi, ty. Tiflis).

II.3.2.10.5.2 Armenien
Officiellt språk är armeniska353, som skrivs med ett eget alfabet. Vi använder de armeniska namnen i korrekt
translittererad form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se
ovan under ”Armeniska”).
Undantag: huvudstaden Jerevan (arm. Erewan, en. Yerevan, fr. Erevan, ty. Eriwan) och staden Etjmiadzin
(arm. Edzjmiatsin, officiellt: Vagharsjapat, en. Echmiadzin el. ibl. Ejmiatsin, fr. Etchmiadzin, ty. Etschmiadsin).
Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Gjumri (en. och fr. Gyumri) och
Vanadzor (ty. Wanadsor).

349 Ukrainska, ryska och gagauziska är erkända regionala språk. Staden Edineț heter på ryska Jedinets och på ukrainska Jedintsi
och Gagauziens huvudstad Comrat skrivs på gagauziska Komrat.
350 Namnet betyder ”på andra sidan floden Dnestr” (vi använder fortfarande det ryska namnet på denna flod som på ukrainska
heter Dnister och på rumänska Nistru). En stor minoritet i Moldavien talar ryska (eller ukrainska) som modersmål och utbry-
tarstaten motsvarar någorlunda bosättningsområdet för denna minoritet. I Transnistrien är ryska, rumänska (moldaviska)
och ukrainska officiella språk.
351 Kallades tidigare Transkaukasien.
352 Minoritetsspråk är, förutom abchaziska och ossetiska i utbrytarstaterna, bl.a. svanetiska och megreliska (i nordväst – båda
språken saknar dock skriftspråk) samt azerbajdzjanska och armeniska (båda i söder).
353 Det största minoritetsspråket är kurdiska (längst i söder).

106 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.2.10.5.3 Azerbajdzjan
Officiellt språk är azerbajdzjanska354 (el. azeriska) som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till
ganska nyligen ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de azerbajdzjanska namnen och om
möjligt den specifika bokstaven ı (i utan prick), med den förenklingen att tecknet ә skrivs ä, utom i fråga om
– huvudstaden Baku (az. Bakı, fr. Bakou), dess förort Sumgait (az. Sumqayıt, fr. Soumgeït), städerna Ganja (az.
Gäncä, eg. Gәncә, fr. Gandja, ry. Gjandzja) och Stepanakert (huvudstad i Nagorno-Karabach, se nedan, az.
Xankändi, eg. Xankәndi, en. ibl. Khankendi), staden och den autonoma republiken Nachitjevan (az. Naxçivan,
en. och fr. Nakhichevan, ty. Nachitschewan), regionen/den endast av Armenien erkända utbrytarstaten
Nagorno-Karabach355 (az. Dağliq Qarabağ, arm. Artsach, en. ibl. Nagorny Karabakh el. Upper Karabakh/
Garabagh el. Mountainous Karabagh, fr. Haut-Karabakh el. Nagorny-Karabakh, ty. Berg-Karabach el. ibl.
Nagorny-Karabach el. Nagorni-Karabach) samt halvön Apsjeron (az. Abşeron, en. och fr. Apsheron, ty.
Apscheron, se även ovan under ”Namnbyten”).
I flertalet fall använder vi dock numera de azerbajdzjanska namnen och inte de (äldre) ryska (här inom
parentes), t.ex. i fråga om städerna Länkäran (eg. Lәnkәran, ry. Lenkoran) och Mingäçevir (eg. Mingәçevir,
ry. Mingetjaur).

II.3.2.10.6 Centralasien (Kazakstan, Kirgizistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan)


II.3.2.10.6.1 Kazakstan
Officiella språk är kazakiska och ryska356, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet357, varvid samma
namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I de fall där man på
kazakiska och kazakstansk ryska har olika namn använder vi den ryska formen358, bland annat i fråga om
följande städer359: Aktau (kaz. Aqtau, fr. Aktaou), Aktobe (kaz. Aqtöbe, en. Aktobe, fr. Aktiubé), Karaganda
(kaz. Qaraghandy, en. ibl. Karagandy), Kustanaj (kaz. Qostanaj, en. Kostanay, fr. Koustanaï, ty. Kostanai),
Kyzylorda (kaz. Qyzylorda, ty. ibl. Kysyl-Orda), Petropavlovsk (kaz. Petropavl, ty. Petropawlowsk), Taldykorgan
(kaz. Taldyqorghan, fr. Taldykorgan el. ibl. Taldykourgan), Uralsk (kaz. Oral, fr. Oural), Ust-Kamenogorsk (kaz.
Öskemen, en. Oskemen, fr. Oust-Kamenogorsk), Zjanaozen (kaz. Zjangaözen, en. Zhanaozen, fr. Janaozen,
ty. Schangaösen) och Zjezkazgan (kaz. Zjezqazghan, en. Zhezkazgan, fr. Jezkazgan, ty. Schesqasghan).
Undantag: i fråga om staden och kosmodromen Bajkonur (kaz. Bajqongyr, ry. Bajkonyr, en. och ty. Baikonur,
fr. Baïkonour; se även fotnot om kazakstansk ryska under ”Kazakstan”) använder vi fortfarande det äldre
etablerade ryska namnet.
Många städer har samma namn på ryska och kazakiska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan
under ”Namnbyten”): huvudstaden Astana (tidigare: ry. Akmola, kaz. Aqmola, med den ryska formen

354 Det viktigaste minoritetsspråket är armeniska som främst talas i utbrytarstaten Nagorno-Karabach.
355 Sedan folkomröstningen 1991 och kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 1993–94 är Nagorno-Karabach i praktiken
självständigt, och territoriellt utvidgat.
356 Minst en fjärdedel av befolkningen (i stort sett inom den norra landshalvan) talar ryska som modersmål. Utöver kazakiska
och ryska talas bl.a. uzbekiska (3 % el. ca en halv miljon).
357 Kazakiska ska enligt dekret övergå till att skrivas med det latinska alfabetet, med en övergångsperiod fram till 2025. Vi an-
vänder än så länge normalt (se nedan för undantag) den kazakiska namnformen translittererad från det kyrilliska alfabetet.
358 Dvs. den ryska form som används av ryssarna i Kazakstan. I Ryssland håller man dock i några fall fast vid de tidigare etablerade
ryska namnen, bl.a. i fråga om stadsnamnen Aktobe, Aral, Bajkonyr, Semaj och Almaty (som i Ryssland fortfarande kallas
”Aktiubinsk”, ”Aralsk”, ”Bajkonur”, ”Semipalatinsk” och ”Alma-Ata”). På engelska, franska och tyska används oftast de kazakiska
namnen i varje språks repektive förenklade translitterering.
359 Tidigare har man också använt en inofficiell (turkiskinspirerad) stavning som inte överensstämmer varken med den som
används vid translitterering från det kyrilliska alfabetet (se ovan ”Kazakiska”) eller med det nya officiella kazakiska latinska
alfabetet. Denna inofficiella latinisering innebar t.ex. att sje-ljudet (det kyrilliska tecknet ”ш”), vilket till svenska translittereras
sj, till engelska sh, till franska ch och till tyska sch, och som med vetenskaplig translitterering skrivs š, i stället skrevs ş (som på
turkiska) samt att y ersattes med ı (i utan prick). Med detta tidigare system skrevs de här uppräknade städerna: Oral, Aqtöbe,
Qostanai, Petropavl, Öskemen, Aqtaw, Bayqoñır, Jezqasğan, Qarağandı, Qızılorda och Taldıqorğan.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 107


Akmolinsk) samt bland annat städerna Almaty360, Aral, Atyrau361 (fr. Atyraou), Ekibastuz (fr. Ekibastouz, ty.
Ekibastus), Pavlodar (ty. Pawlodar), Rudnyj (en. Rudniy m.fl. former, fr. Roudny, ty. Rudny), Semej (en. Semey, fr.
Semeï, ty. Semei), Sjymkent362 (en. Shymkent, fr. Chymkent, ty. Schymkent), Taraz (ty. ibl. Taras) och Temirtau
(fr. ibl. Temirtaou). Här kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan svenska, engelska,
franska och tyska namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem.
Undantag från ovanstående är att vi använder det kazakiska namnet i fråga om staden Türkistan (ry. Turkestan)
samt skriver Aralsjön (på flera andra språk ”Aralhavet”, kaz. Aral tengizi, uz. Orol dengizi, karak. Aral ten’izi, en.
Aral Sea, fr. Mer d’Aral, ty. [der] Aralsee, ry. Aralskoje more), på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan363.

II.3.2.10.6.2 Kirgizistan
Officiella språk är kirgiziska (drygt 70 %) och ryska (ca 6 %)364, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet,
varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. Om
ett geografiskt namn är olika på de båda språken använder vi (liksom engelskan och franskan) den ryska
formen (medan man på tyska tycks föredra den kirgiziska), bland annat i fråga om städerna Dzjalal-Abad
(en. Jalal-Abad, fr. Djalalabad, ty. Dschalalabat el. ibl. Dschalalabat, kirg. Zjalalabat) och Gultja (en. Gulcha,
kirg. Gultjö) och provinsen Tjuj (en. Chuy el. Chui, fr. Tchouî, ty. Tschûi, kirg. Tjûj).
Många städer har samma namn på ryska och kirgiziska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan
under ”Namnbyten”), t.ex. huvudstaden Bisjkek (en. Bishkek, fr. Bichkek, ty. Bischkek; tidigare Frunze) och
staden Osj (en. Osh, fr. Och, ty. Osch). Här kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan
svenska, engelska, franska och tyska namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem.

II.3.2.10.6.3 Turkmenistan
Officiellt språk är turkmeniska365 som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen
ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de turkmeniska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Asjchabad (turkm. Aşgabat, en. Ashgabat, fr. Achgabat, ty. Aschgabat).
På engelska och franska söker man ibland ersätta eller utelämna diakritiska tecken, t.ex. i fråga om städerna
Daşoguz (en. Dashoguz, fr. Dachoguz, ty. ibl. Daschogus) och Türkmenbaşy (en. ibl. Turkmenbashi, fr.
Turkmenbachy, ty. Türkmenbaschi)366.

II.3.2.10.6.4 Uzbekistan
Officiellt språk är uzbekiska367 som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen ha
skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de uzbekiska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Tasjkent (uz. Toshkent, en. Tashkent, fr. Tachkent, ty. Taschkent), städerna Andizjan (uz. Andijon,
en. Andizhan, fr. Andijan, ty. Andischan), Buchara (uz. Buxoro, en. Bukhara, fr. Boukhara), Chiva (uz. Xiva,
en. och fr. Khiva, ty. Chiwa), Fergana (uz. Farg’ona, fr. och ty. Ferghana), Kokand (uz. Qog’on), Nukus368 (uz.
Nuquz, karak. Nökis, fr. Noukous) och Samarkand (uz. Samarqand, fr. Samarcande) samt förvaltningsområdet

360 Med inofficiell latinisering (se fotnot under ”Kazakiska”): Almatı.


361 Med inofficiell latinisering (se fotnot under ”Kazakiska”): Atıraw.
362 Med inofficiell latinisering (se fotnot under ”Kazakiska”): Şımkent.
363 Den däri belägna ön Vozrozjdenije (ry. ostrov Vozrozjdenija [genitivform], ”Pånyttfödelseön”, kaz. Vozrozjdenije araly, uz. Tiklanish
orollari, karak. Vozrojdenie, en. Vozrozhdeniya Island el. Rebirth Island el. Renaissance Island, fr. Île de la Renaissance, ty. Insel
der Wiedergeburt) har på grund av sjöns uttorkning vuxit samman med fastlandet och existerar således inte mer.
364 Det största minoritetsspråket är uzbekiska som är modersmål för ca 15 % av befolkningen.
365 Det största minoritetsspråket är uzbekiska (5 %).
366 Dessa städer hette under den sovjetiska tiden Tasjauz resp. Krasnovodsk (se under ”Namnbyten”).
367 Det största minoritetsspråket är ryska (5 %). Karakalpakiska är erkänt minoritetsspråk i Karakalpakien.
368 Huvudstad i förvaltningsområdet Karakalpakien.

108 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Karakalpakien (uz. Qoraqalpog’iston, karak. Qaraqalpaqstan, ry. Karakalpakija, en. och ty. Karakalpakstan,
ty. äv. Karakalpakistan, fr. Karakalpakie).
I flertalet fall använder vi dock numera de uzbekiska namnen och inte de (äldre) ryska (här inom parentes),
t.ex. i fråga om städerna Jizzax (ry. Dzjizak, en. Jizzakh, ry. Dzjizak, fr. Djizak) och Qarshi (ry. Karsji, en. Karshi, fr.
Karchi, ty. Karschi). På andra språk förekommer fortfarande ofta de ryska namnen i respektive translitterering
eller uzbekiska namn i en tidigare version av latinisering (med bl.a. ş och kh i stället för sh och x).
I fråga om Aralsjön, se under ”Kazakstan”.

II.3.2.10.6.5 Tadzjikistan
Officiellt språk är tadzjikiska369, som skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma namnform vid
translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se också fotnot om olika modeller
under ”Kyrilliska alfabetet”). Vi använder de tadzjikiska namnen i korrekt translitterering, t.ex. i fråga om
huvudstaden Dusjanbe (en. Dushanbe, fr. Douchanbé, ty. Duschanbe) och städerna Hudzjand (tidigare
translitt. Chudzjand, en. Khujand, fr. Khoudjand el. Khodjend el. Khodjent, ty. Chudschand, uz. Xo’jand),
Istaravsjan (en. Istaravshan, ty. Istarawschan), Kölob (en, fr. och ty. Kulob), Qurghonteppa (en. och ty. ibl.
Kurgonteppa el. Kurgonteppa) och Vahdat (ty. Wachdat) och Gorno-Badachsjans huvudstad Chorugh (en.
Khorugh, fr. Khorog, ty. Chorugh el. Chorog, pam. xx).
Undantag från ovanstående: det historiska landskapet Badakhshan (eg. det persiska namnet, tadzj.
Badahsjon, en. Badakhshan, fr. Badakhchan, ty. Badachschan, pe. Badakhshān, pam. xx) och det autonoma
området Gorno-Badachsjan370 (tadzj. Vilojati Muhtori Köhistoni Badahsjon, en. Gorno-Badakhshan, fr. Haut-
Badakhchan, ty. Berg-Badachschan, pam. xx).

II.3.3 Arabländerna371 samt Israel (Nordafrika, Mellanöstern, Irak, Gulfstaterna och Jemen)
I fråga om Algeriet, Libanon, Marocko, Mauretanien och Tunisien använder vi, liksom engelskan372 och
tyskan, normalt de arabiska namnen i förfranskad språkdräkt373.
I fråga om de övriga arabländerna använder vi, liksom engelskan, samt i vissa fall franskan och tyskan374,
i princip de geografiska arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering375 (se ovan under
”Translitterering, Arabiska”) utom i fråga om de (mer etablerade) geografiska namn som anges i det
följande. Det kan därvid förekomma att orter i ett visst land officiellt translittereras på annat sätt än enligt
internationell norm, t.ex. ”Beit Lahm” i stället för ”Bayt Lahm” (sv. Betlehem).

369 Ryska har viss officell ställning för mellanfolklig kommunikation. Det största minoritetsspråket är uzbekiska (15 %).
370 Den norra delen av Badakhshan. Den södra delen hör till Afghanistan.
371 Här avses de länder i vilka arabiska är officiellt språk och dessutom majoritetsspråk och således inte Djibouti, Somalia och
Komorerna, där arabiska visserligen har officiell status vid sidan av franska (Djibouti och Komorerna), komoriska (Komorerna)
eller somaliska (Somalia). Dessa tre länder är medlemmar i Arabförbundet men arabiska är modersmål endast för en liten
minoritet. Arabiska har också officiell status i Eritrea vid sidan av tigrinska, men talas som modersmål bara av liten minoritet
och landet ingår inte i Arabförbundet. Tchad är inte heller medlem i Arabförbundet men har en stor arabisktalande folk-
grupp och arabiska som officiellt språk vid sidan av franskan. I fråga om Palestina, se ”Israel och de palestinska territorierna”.
Arabländerna indelas i en västlig grupp, Maghreb (ar. al-Maghrib al-’arabiyy, ”solnedgångens land”), omfattande i snäv be-
märkelse Marocko, Algeriet och Tunisien, men egentligen även Västsahara, Mauretanien och Libyen, och en östlig, Mashriq
(ar. al-Mashriq al-’arabiyy, ”soluppgångens land”, en. och fr. Mashreq, fr. äv. Mashrek, ty. Maschrik), omfattande de övriga
arabländerna.
372 För engelskans del gäller detta främst Algeriet och Marocko, medan man i fråga om Mauretanien, Tunisien och Libanon
vagt eftersträvar en användning av korrekt skrivna arabiska namn.
373 Denna utmärks bl.a. av att bestämda artikeln oftast skrivs ”El” i stället för al-.
374 I fråga om hela Nordafrika (dvs. Marocko, Algeriet, Tunisien och Mauretanien men även Västsahara, Libyen, Egypten och
Sudan) använder franskan genomgående egna förfranskade namnformer.
375 Observera särskilt det ofta förekommande adjektivsuffixet -iyy, som i femininum blir -iyya, vilket ofta möter oss i andra
(felaktiga) varianter (se ”Translitterering, Arabiska”).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 109


II.3.3.1 Nordafrika (Marocko, Västsahara, Algeriet, Tunisien, Mauretanien, Libyen, Egypten och
Sudan)
II.3.3.1.1 Marocko (exkl. Västsahara)
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vid sidan av arabiskan har även berber (tamazight)376
ställning som ”nationellt språk”. Vi använder dock genomgående förfranskade arabiska namnformer (utom
i fråga om det av Marocko ockuperade Västsahara, se nedan, där namnen i princip ska vara de arabiska
i korrekt men förenklad translitterering), t.ex. för huvudstaden Rabat (ar. al-Ribāt), städerna Casablanca
(ar. al-Dār al-Bayt, ”det vita huset”377), el-Jadida (ar. al-Jadīda, tama. Mazghan), Kénitra (ar. al-Qunaytra378),
Larache (ar. al-’Arāish), Meknès (ar. Miknās, tama. Ameknas), Mohammédia379 (ar. al-Muhammadiyya), Nador
(ar. al-Nādūr, tama. och tar. Nnadur), Oujda (ar. Wajda el. Ūjda, tama. Wajada) och Safi (ar. Asfī), Essaouira (ar.
al-Sawīra, tach. Amogdul) samt för udden Cap Rhir (ar. Ra’s Ghīr, tach. xx, fr. ibl. Cap Ghir).
I fråga om staden el-Hoceima (ar. al-Husīma, tar. Biya, tama. Husima, fr. Al Hoceïma, Al-Hoceïma el. El Hoceïma,
en. Al Hoceima) förekommer det en vacklan mellan olika förfranskade namnformer.
I några fall används rent franska namn, till exempel i fråga om udden Cap des Trois Fourches (ar. Ra’s al-Shi’ab
al-Thalāth, tar. Ras Tleta Madari ?, en. Three Forks Cape, ty. Kap Tres Forcas).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Fès (ar. Fās, en., fr. och ty. ibl. Fez),
Marrakech (ar. Murrākush el. Marākish, tama. Murakush, tach. Merrakec ?, en. Marrakesh, ty. Marrakesch),
Tanger (ar. Tanja, en. Tangier el. Tangiers) och Tétouan (ar. Titwān, en. och ty. ibl. Tetuan, tar. Tettawin ?). På
andra språk förekommer det dessutom mer allmänt att man använder franska eller spanska namn på olika
uddar, främst i Medelhavet.

II.3.3.1.2 Västsahara380
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden El-Aaiún (ar. al-’Uyūn381, en. Al aaiun, fr. El Aiun, ty. El Aaiún), städerna Smara (ar. al-Simāra,
fr. ibl. Es-Semara, ty. ibl. Semara), Bujur (ar. Būjdūr, en. Bojador, fr. och ty. Boujdour, ty. äv. Cabo Bojador), Bu
Craa (ar. Bukrā’, en. och fr. Bou Craa) och Galtat Zammur (ar. Kalta Zammūr, en. Guelta Zemmur, fr. Galtat
Zemmour, ty. Guelta Zemmour) samt uddarna Kap Bujur (ar. Ra’s Buqādūr el. Abū Khatar, en. Cape Bojador,
fr. Cap Bojador, ty. Kap Bojador) och Kap Blanc (på gränsen mot Mauretanien, se ”Mauretanien”).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Mahbas (en. och ty. Mahbès, fr. El
Mahbas), al-Dakhla (ar. al-Dākhla, en., fr. och ty. Dakhla, ty. ibl. Dachla), Awsard (en. Awserd, fr. och ty.
Aousserd), Tishla (ar. Tishlā, en. och ty. Tichla, fr. Techla el. Téchle) m.fl.

II.3.3.1.3 Algeriet
Officiella språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift, och tamazight382. Vi använder dock de äldre
förfranskade arabiska namnformerna, t.ex. i fråga om städerna Tlemcen (ar. Tilimsān, med nyare ”förfranskad
stavning” Tilimsen, tama. Tala Imsan el. Talamsan), Oran (ar. Wahrān), Mascara (ar. Mu’askar, ty. ibl. Muaskar),
Sidi bel Abbès (ar. Sīdī bi-l-Abbās), Mostaganem (ar. Mustaghānim, med nyare ”förfranskad stavning”

376 En tredjedel av befolkningen talar som modersmål olika berberspråk: tarifit, tamazight och tachelhit (fr. chleuh).
377 Den svenska beteckningen kommer från spanskan: la casa blanca, ”det vita huset”.
378 1962 officiellt omdöpt till Mīnā Hasan al-Thānī, ”Hassan II:s hamn”, ett namn som i praktiken dock inte används.
379 På franska används ibland fortfarande det äldre namnet Fédala.
380 Västsahara är ockuperat av Marocko som betraktar landet som en del av sitt territorium. Därför förekommer geografiska och
andra namn ofta i den förfranskade språkdräkt som gäller för Marocko.
381 Med ”förfranskad stavning” enl. marockansk modell: ”Laâyoune”.
382 Dessutom talas som modersmål andra berberspråk som kabyliska, shawiya och tuaregiska. Ung. en femtedel av befolkningen
har ett berberspråk som modersmål.

110 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Mestghanem), Chlef (ar. al-Shalīf, med nyare ”förfranskad stavning” ech-Cheliff ), Blida (ar. Bulayda), Tiaret
(ar. Tiyārat, tama. Tahert), Tizi-Ouzou (ar. Tīzī Ūzū, kaby. Tizi Wezzu), Sétif (ar. Satīf, med nyare ”förfranskad
stavning” och kaby. Stif ), Skikda (ar. Sukaykida), Constantine (ar. Qasintīna, med nyare ”förfranskad stavning”
Qacentina, kaby. Qsemtina), Tébessa (ar. Tibassa, shaw. Tbesa), Djelfa (ar. al-Jalfa), Touggourt (ar. Tuqurt, tama.
Tugurt) och Tamanrasset (ar. Tamānrāsit, med nyare ”förfranskad stavning” Tamanghasset, tua. Tamenghest),
samt i några fall rent franska namn som på uddarna Cap de Fer (ar. Ra’s al-Hadīd) och Cap de Garde (ar. Ra’s
al-Hamrā, ”röda udden”, med fransk stavning: Ras El Hamra).
Undantag: regionen Kabylien (ar. al-Qabāil, kaby. Tamurt n Leqvayel, en. Kabylia, fr. Kabylie, ty. Kabylei).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: huvudstaden Alger (ar. al-Jazā’ir, tama. Lžayer, en.
Algiers, ty. Algier).

II.3.3.1.4 Tunisien
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift, men vi använder förfranskade arabiska namnformer,
och i vissa fall franska namn, t.ex. i fråga om städerna Menzel Bourguiba (ar. Manzil Būrqība), Sousse (ar. Sūsa),
Kairouan (ar. al-Qayrawān), Monastir (ar. al-Munastīr), Sfax (ar. Safāqis), Gafsa (ar. Qafsa), Gabès (ar. Qābis),
Médenine (ar. Madanīn) och Borj Bourguiba (ar. Burj Būrqība), Tunis-förorterna La Goulette (ar. Halq al-Wādī),
Ettadhamen Douar Hischer (ar. al-Tadāman Dawwār Hīshar), Carthage (ar. Qartāj), Sidi Bou Saïd (ar. Sīdī Bū
Saīd), La Marsa (ar. al-Marsā) och Hammamet (ar. al-Hammāmāt), uddarna Kap Blanc (ar. Ra’s al-Abyad, ”vita
udden”) och Kap Bon (ar. Ra’s al-Tīb, Ra’s Azār) samt öarna La Galite (ar. Jālita, ty. äv. Galite-Insel) och Djerba
(ar Jarba).
Undantag: staden Banzart (som med delvis ”förfranskad stavning” skrivs Binzert, ar. Binzart, en., fr. och ty.
Bizerte, ty. äv. Bizerta el. Bensert). Tunis-förorten Ariana (ar. al-Aryāna, en. ibl. Aryanah, fr. L’Ariana) skrivs på
svenska utan fransk bestämd artikel.

II.3.3.1.5 Mauretanien
Officiellt språk är arabiska383, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder dock förfranskade arabiska namnformer,
t.ex. för huvudstaden Nouakchott (ar. Nawākshūt, Anwākshūt el. Inwākshūt), eller franska namn, som i fråga
om udden Kap Blanc (ar. Ra’s al-Abyad, ”vita udden” el. Ra’s Nuādhibū, en. och ty. äv. Cape/Kap Blanco) och
nationalparken Banc d’Arguin (ar. Hawd Ārghīn).

II.3.3.1.6 Libyen
Officiellt språk är arabiska384, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Tripoli (ar. Tarābulus al-Gharb, ty. Tripolis), städerna Brega (ar. Marsa al-Burayqa, en. Mersa
Brega, fr. Marsa El Brega), Ajdabiya (ar. Ijdābiyā, fr. Adjedabia, ty. Ajabija el. Adschabija), Benghazi (ar. Binghāzī,
ty. Bengasi) och Tobruk (ar. Tubruq, fr. Tobrouk) och landsdelarna Tripolitanien (ar. Tarābulus, en. Tripolitania,
fr. Tripolitaine), Cyrenaika (ar. Barqah, en. Cyrenaica, fr. Cyrénaïque, ty. ibl. Kyrenaika) och Fezzan (ar. Fazzan).
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om oasgruppen och distriktet Kufra (ar. al-Kufra, fr. Koufra).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Zuwara (zuw. Tamurt n Wat Willul, en. och
fr. Zuwarah, ty. Zuara), Nalut (fr. Nalout), al-Zintan (en. och fr. Zentan, ty. Sintan), al-Zawiya (en. Az Zawiyah,
fr. Zaouia, ty. Sawija), al-Khums (en., fr. och ty. Homs el. ibl. Khoms), Misrata (ar. Misrāta, en. och ty. Misurata,
en. äv. Misratah, fr. Misourata), Surt (el. Sirt, en. Sirte, fr. Syrte), al-Bayda (ar. al-Baydā, en. Bayda, fr. och ty.
El-Beida), Darna (en. och fr. Derna, en. ibl. Darnah), Sabrata (ar. Sabrāta, en. Sabratha el. ibl. Sabratah el.
Siburata) och Hun (en. och fr. Houn) m.fl. samt oljehamnarna Marsa al-Burayqa (en. Mersa Brega [Seaport])
och al-Zuwaytina (ar. eg. Minā’ al-Zuwaytīna al-Naftī, en. ibl. Zuetina el. Zuwetina).

383 Dessutom har pulaar, soninke och wolof (alla längs sydgränsen) erkänd ställning som nationella språk.
384 Smärre minoriteter talar som modersmål olika berberspråk (bl.a. zuwara i staden Zuwara) samt teda (touboufolket i sydost).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 111


II.3.3.1.7 Egypten
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Kairo (ar. al-Qāhira, en. Cairo, fr. Le Caire), dess stadsdelar Garden City (ar. Jārdin Sītī) och
Nasser City (ar. Madīnat Nasr, en. Nasr City)385, dess förort Giza (ar. al-Jīza, fr. och ty. Gizeh, fr. ibl. Guize el.
Guizeh), städerna Sallum (ar. al-Sallūm, en. äv. Salloum el. Salum, fr. Sollum), Alexandria (ar. al-Iskandarīya,
fr. Alexandrie, ty. ibl. Alexandrien) och dess förort Abukir (ar. Abū Qīr, en. och fr. Aboukir), El Alamein (ar. al-
’Alamayn), Rosetta (ar. Rashīd, fr. Rosette), Sohag (ar. Sawhaj, ty. äv. Suhag), Luxor (ar. al-Uqsur, fr. Louqsor),
Assuan (ar. Aswān, en. Aswan, fr. Assouan), Port Said (ar. Būr Sa‘īd, fr. Port-Saïd), Ismailia (ar. al-Ismāīlīya, fr.
Ismaïlia), Suez (ar. al-Suways), Sharm el-Sheikh (ar. Sharm al-Shaykh, fr. Charm el-Cheikh, ty. Scharm el-
Scheich) och Hurghada (ar. al-Ghurdaqa, fr. Hourghada), regionen Sinai (ar. Sīnā’, fr. Sinaï), som består av
Sinaihalvön (ty. Sinai-Halbinsel) samt av ett område som vetter mot Medelhavet, provinserna Norra Sinai
(ar. Sīnā’ al-Shamālliyya, ty. Schimal Sina) och Södra Sinai (ar. Sīnā’ al-Janūbiyya, ty. Dschanub Sina), sjöarna
Stora Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al-Kubrā, en. Great Bitter Lake, fr. Grand lac Amer, ty. Großer Bitter-
See), Lilla Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al-Sughrā, en. Small Bitter Lake, fr. Petit lac Amer, ty. Kleiner
Bitter-See) och den konstgjorda sjön i Nilen, Nassersjön (ar. Buhayrat Nāsir). Vidare kallas norra Egypten
ibland Nedre Egypten (ar al-Diltā, en. Lower Egypt, fr. Basse-Égypte, ty. Unterägypten) och södra Egypten
Övre Egypten (ar. Sa’īd Misr, en. Upper Egypt, fr. Haute-Égypte, ty. Oberägypten). Däremellan ligger Mellersta
Egypten (ar. Misr al-wastī, en. Middle Egypt, fr. Moyenne-ègypte, ty. Mittelägypten).
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Zaqaziq (ar. al-Zaqāzīq, en., fr. och ty. Zagazig).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Damanhur (ar. Damanhūr, fr. Damanhour),
Dumyat (ar. Dumyāt, en. och ty. Damietta, fr. Damiette), al-Mansura (ar. al-Mansūra, en. och fr. Mansoura, fr.
äv. Mansourah el. El-Mansoura, ty. Mansura), Madinat al-Sadat (ar. Madīnat al-Sādāt, en. Sadat City), Shibin
al-Kawm (ar. Shibīn al-Kawm, en. och fr. äv. Shibin el-Kom, ty. Schibin al-Kum), al-Arish (ar. al-’Arīsh, en. El
Arish, äv. Al-Areesh el. Arish, fr. El-Arich el. Al-Arich, ty. al-Arisch el. El Arisch), Banha (ar. Banhā, en., fr. och
ty. äv. Benha), al-Fayyum (ar. al-Fayyūm, en. äv. El-Faiyum, fr. Médinet al-Fayoum, ty. ibl. Al-Fayum386), Bani
Suwayf (ar. Banī Suwayf, en., fr. och ty. Beni Suef ), al-Minya (ar. al-Minyā, en., fr. och ty. äv. Minya el. El-Minya,
fr. äv. Minîeh), Asyut (ar. Asyūt, en. och ty. Assiut, fr. Assiout el. ibl. Asiout el. Asiut) och Qina (ar. Qinā, en, fr.
och ty. oftast Qena, fr. äv. Kénèh), Kairo-förorterna/stadsdelarna Shubra al-Khayma (ar. Shubrā al-Khayma,
en. Shubra El-Khima, fr. Chubrâ el Kheima, ty. Schubra al-Chaima), Madinat 10 min ramadan (ar. Madīnat
10 min ramadān, en. 10th of Ramadan City, fr. Cité du 10 de Ramadan), Madinat 6 uktubar (ar. Madīnat
al-sādis min uktūbar, en. 6th of October City, fr. La ville du 6 Octobre), Kairo-stadsdelarna Misr al-Jadida (ar.
Misr al-Jadīda, fr. Héliopolis, ty. och ibl. äv. en. Heliopolis) och Hulwan (ar. Hulwān, fr. Hélouan, ty. Heluan)
samt ön al-Jazira (ar. al-Jazīra, ”ön”, en., fr. och ty. Gezira) i Nilen m.fl.

II.3.3.1.8 Sudan
Officiellt språk är främst arabiska387, som skrivs med arabisk skrift, men även engelska har officiell ställning.
Vi använder de arabiska geografiska namnen i korrekt men förenklad translitterering, utom i fråga om
– huvudstaden tillika delstaten Khartoum (ar. al-Khartūm, ty. Khartum el. ibl. Chartum), dess förorter
Omdurman (ar. Umm Durmān) och Norra Khartoum (ar. al-Khartūm Bahrī, en. Khartoum North, fr. Khartoum-
Nord, ty. al-Chartum Bahri el. ibl. Khartum Bahri), städerna Port Sudan (ar. Būr Sūdān, fr. Port-Soudan) och
Abyei (ar. Abiyī), staden tillika provinsen Sinnar (ar. Sannār, en., fr. och Sennar, ty. Sannar), landskapet Nubien

385 Ordet nasr betyder seger och egentligen heter stadsdelen ”Segerstaden” med anspelning på Egyptens tidigare president
Gamal Abdel Nasser.
386 På tyska tenderar man att stryka bestämda artikeln om man avser den oas där staden är belägen (ty. Fajum).
387 Arabiskan dominerar som modersmålsspråk. De största minoritetsspråken är dongolawi (”nordnubiska”, i norr), fur (i centrala
Darfur) och beja (i kustområdet), vilka är modersmål för ca en miljon el. ca 3 % vardera. Nuba (i Nubabergen) betraktas som
en folkgrupp men man talar flera olika mindre nubiska språk.

112 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


(ar. al-Nūbiyūn, en. Nubia, fr. Nubie), regionen Darfur (ar. Dār Fūr, fur: Fòòra?, fr. Darfour), som består av
delstaterna Centrala Darfur (ar. Wasat Dār Fūr, en. Central Darfur), Norra Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North
Darfur, fur: xx, fr. Darfour septentrional, ty. Norddarfur), Västra Darfur (ar. Gharb Dār Fūr, en. West Darfur, fr.
Darfour occidental, ty. Westdarfur), Södra Darfur (ar. Janūb Dār Fūr, en. South Darfur, fr. Darfour méridional,
ty. Süd-Darfur) och Östra Darfur (ar. Sharq Dār Fūr, en. East Darfur), delstaterna Gezira (ar. al-Jazīra), Vita Nilen
(ar. al-Nīl al-Abyad, en. White Nile, fr. Nil-Blanc/Nil blanc, ty. Weißer Nil) och Blå Nilen (ar. al-Nīl al-Azraq,
en. Blue Nile, shi. xx, fr. Nil-Bleu/Nil bleu, ty. Blauer Nil) samt den konstgjorda sjön i Nilen Nubiska sjön (ar.
Buhayrat Nūbiyya, den sudanesiska delen av Nassersjön).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Damir (ar. al-Dāmir, bej. xx, en. Ed
Damer), Wad Madani (ar. Wad Madanī, en. och ty. Wad Medani, fr. Ouad-Médani), al-Ubayyid (ar. al-Ubayyīd,
en. och ty. El Obeid, fr. El-Obeïd), al-Fashir (ar. al-Fāshir, fur: xx, en, fr. och ty. El Fasher, ty. äv. al-Faschir), Kusti
(ar. Kūstī, en. och fr. Kosti), al-Duayn (ar. al-Du’ayn, en., fr. och ty. Ed Daein), al-Junayna (en. Geneina, fr. och
ty. El Geneina), al-Rusayris (en., fr. och ty. El Roseires, shi. xx), m.fl. samt staden tillika delstaten al-Qadarif
(ar. al-Qadārif, en., fr. och ty. Gedaref ),
– regionerna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, fr. Nord, ty. Nordregion,
don xx), al-Sharqiyya (en. Eastern el. Ash Sharqiyah, bej. xx, fr. Est, ty. Ostregion), Kurdufan388 (ar. Kurdufān,
en., fr. och ty. Kordofan), al-Wusta (en. Central, fr. Centre, ty. Zentralregion),
– delstaterna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, fr. Nord, ty. asch-Schamaliyya,
don. xx), Nahr al-Nil (ar. Nahr al-Nīl, en. River Nile, fr. Nil, ty. Nahr an-Nil el. Nil-Provinz) och al-Bahr al-Ahmar
(ar. al-Bahr al-Ahmar, bej. xx, en. Red Sea, fr. Mer Rouge, ty. Rotes Meer).

II.3.3.2 Mellanöstern (Syrien, Libanon, Israel och de palestinska territorierna, Jordanien)


II.3.3.2.1 Syrien
Officiellt språk är arabiska389, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Damaskus (ar. Dimashq, en. Damascus, fr. Damas), städerna Aleppo (ar. Halab, fr. Alep, ty.
äv. Haleb), Latakia (ar. al-Lādhiqīya, en. ibl. Ladekye el. Lattakia, fr. Lattaquié), Hama (ar. Hamāh), Homs (ar.
Hims el. Hums), Abu Kamal (ar. al-Būkamāl, fr. Aboukamal) och Palmyra (ar. Tadmur, fr. Palmyre),
– provinsen Damaskus (ar. Rif Dimashq, en.Rif Damascus el. Damascus Countryside), den av Israel ockuperade
regionen Golan (ar. al-Jūlān)390 samt den konstgjorda sjön i Eufrat Asadsjön (ar. Bushayrat al-Asad, en. Lake
Assad, fr. Lac Assad, ty. Assad-See).
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Qamishli (ar. al-Qāmishlī, kur. Qamişlo, sy. Qamišlo el.
Bet Zālin, en. äv. Kamishly el. Kamishli, ty. Kamishli el. ibl. Kamischli el. Qamischli), huvudstad i det 2018
de facto självstyrande området i nordligaste Syrien Västra Kurdistan/Rojava (ar. Kurdistān al-Suriyya, kur.
Rojavayê Kurdistan).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tartus (fr. Tartous), Ayn al-Arab (en. och
ty. Ain al-Arab el. Kobane, fr. Aïn al-Arab el. Kobané, kur. Kobanî)391, al-Hasaka (en. Al Hasakah, fr. Hassaké),
al-Raqqa (en. och fr. Raqqa, ty. Rakka, Al-Rakka el. Raka), al-Rastan (fr. Rastane), Dayr al-Zawr (en., fr. och ty.

388 Med provinserna Norra Kurdufan (ar. Shamāl Kurdufān, en. North Kordofan, fr. Kordofan septentrional, ty. Nord-Kordofan),
Västra Kurdufan (ar. Gharb Kurdufān, en. West Kordofan, fr. Kordofan occidental, ty. West-Kordofan) och Södra Kurdufan (ar.
Janūb Kurdufān, en. South Kordofan, fr. Kordofan méridional, ty. Süd-Kordofan).
389 Det största minoritetsspråket är kurdiska (ca 10 % el. 2 milj.) som huvudsakligen talas i Västra Kurdistan (se nedan under
”Syrien”).
390 Området har sitt namn efter Golanbergen (ar. Hadbat al- Jūlān, he. Ramat haGolan, en. Golan Heights, fr. Plateau de Golan,
ty. Golanhöhen).
391 Om man i en text av politiska skäl har valt att skriva ”Kobane” kan denna namnform användas även i den svenska översät-
tningen.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 113


Deir ez-Zor, en. ibl. Der Zor el. Deir al-Zor) och al-Qunaytira (ar. al-Qunaytīra, en. och fr. Quneitra, ty. Kuneitra)
samt Damaskus-förorten Saydnaya (ar. Saydnāyā, en. och ty. Sednaya, fr. Saidnaya) m.fl.

II.3.3.2.2 Libanon
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder dock normalt förfranskade arabiska
namnformer, t.ex. för staden Baalbek (ar. Ba’albakk, en. och ty. ibl. Baalbak), utom i fråga om
– huvudstaden tillika provinsen Beirut (ar. Bayrūt, fr. Beyrouth), det där belägna palestinska flyktinglägret
Shatila (ar. Shatīla, ”förfranskad stavning” Chatila), Beiruts förort Juniya (ar. Jūniya, ”förfranskad stavning”
Jounié el. ibl. Joûnié, en., fr. och ty. Jounieh), staden tillika provinsen Nabatiye (ar. al-Nabatiyya, ”förfranskad
stavning” En Nabatiyé, fr. och ty. Nabatieh, en. ibl. Nabatiyye, ty. ibl. Nabatäa), städerna Tripoli (ar. Tarābulus
al-Shām, ”förfranskad stavning” Trablous), Byblos (ar. Jubayl, ”förfranskad stavning” Jbeil, fr. ibl. Jbail, Jbaïl),
Sayda (ibl. Saida, ar. Saydā, en. och ty. Sidon, fr. Saïda), Tyros (ar. Sūr, ”förfranskad stavning” Sour el. ibl. Soûr,
en. Tyre, ty. Tyrus, äv. Tyr el. Sur), Naqura (ar. al-Nāqūra, ”förfranskad stavning” En Naqoura, en. Naqoura, fr.
El Nâqoûra, ty. Nakura) och Zahle (ar. Zahlah, fr. Zahlé), provinserna Norra Libanon (ar. al-Shamāl, fr. Liban-
Nord, en. North, ty. Nord-Libanon), Bekaa (ar. al-Biqā’, en. Beqaa), Libanonbergen (ar. Jabal Lubnān, fr. Mont-
Liban, en. Mount Lebanon, ty. Libanonberg) och Södra Libanon (ar. al-Janūb, fr. Liban-Sud, en. South, ty.
Süd-Libanon) samt regionen Bekaadalen (ar. al-Biqā’, ”förfranskad stavning” El-Beqaa, en. Bekaa Valley, fr. la
Bekaa el. ibl. la Béqaa, ty. die Bekaa el. die Bekaa-Ebene), det omstridda gränsområdet Shebaagårdarna (el.
Shebaaområdet, ar. Mazāri’ Shib’ā, en. Shebaa Farms, fr. fermes de Chebaa, ty. Schebaa-Farmen el. Schebaa-
Höfe) och udden Kap ha-Niqra (ar. Ra’s al-Nāqūra, he. Rosh ha-Niqra, en. Ras Al-Naqura, fr. Ras Naqoura, ty.
Ras Nakura) på gränsen mot Israel (för detta namn i israeliska sammanhang, se under ”Israel”).

II.3.3.2.3 Israel och de palestinska territorierna


II.3.3.2.3.1 Israel
Officiella språk är hebreiska (det större språket), som skrivs med en egen skrift, och arabiska (drygt 20 %),
som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de hebreiska namnen i den nyare translittereringen (se ovan
under ”Hebreiska”), utom i fråga om
– städerna Jerusalem (västra Jerusalem) (he. Yerushalayim, ar. al-Quds, äv. Ūrshalīm, fr. Jérusalem), Haifa (he.
Hefa, ar. Hayfa, fr. Haïfa), Netanya (he., en. och fr. Natanya, ar. Natānyā, ty. ibl. Netanja), Tiberias (he. Teverya,
ar. Tabariyā, fr. Tibériade), Nasaret (he. Nazerat, ar. al-Nāsira, en., fr. och ty. Nazareth), Safed (ibl. Zefat392, he.
Tsfat, ii: Tzfat/Tzefat, ar. Safad, en. äv. Zephath) och Eilat (he. och en. Elat, ar. Ayla el. Īlāt), Tel Avivs förort Jaffa
(he. Yafo, ar. Yāfā), landsdelarna Judeen (he. Yehudah, ar. Yahūdiya, en. Judea el. Judaea, fr. Judée, ty. Judäa)
och Galileen (he. ha-Galil, ar. al-Jalīl, en. Galilee, fr. Galilée, ty. Galiläa), flygplatsen Ben-Gurion393 (he. Ben
Guryon, ar. bin Ghūryūn, en. Ben Gurion, fr. David-Ben-Gourion), udden Kap Karmel (he. Rosh ha-Karmel,
ar. xx, en. och fr. Cape/Cap Carmel) samt sjön Döda havet (he. Yam ha-helah, ar. al-Bahr al-Mayyit, en. Dead
Sea, fr. Mer Morte, ty. Totes Meer).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Tel Aviv (ar. Tal ‘Abib, fr. Tel-Aviv), Akko (ar. ‘Akkā, en. och ty. äv.
Acre, fr. Saint-Jean-d’Acre), Kesarya (ar. Qisārya, en., fr. och ty. ofta Caesarea)394, Kfar Sava (en., fr. och ty. Kfar
Saba, ibl. Kefar Sava), Ashdod (ar. Isdūd, ty. Aschdod), Ashkelon (tid. Ashqelon, ar. al-Majdal el. ‘Askalān, ty.
Askalon), Lod (ar. al-Ludd, en., fr. och ty. ibl. Lydda), Sderot (tid. Sederot, ar. Sadīrūt, fr. Sdérot) och Beer Sheva
(he. Be’er Sheva’, ar. Bi’r al-Sabi’, en. Beersheba, fr. Beersheva, äv. Beershéba, ty. Beerscheba) samt udden Kap
ha-Nikra (he. Rosh ha-Nikra, ar. Ra’s al-Nāqūra, en., fr. och ty. Rosh Hanikra), på gränsen mot Libanon (för
detta namn i libanesiska sammanhang, se under ”Libanon”), och Kinneretsjön (el. Genesarets sjö, Tiberias sjö,
Galileiska sjön, he. Yam Kinneret, ar. Buhayra Tabariyā, en. Lake Tiberias el. Sea of Galilee, fr. Lac de Tibériade,
ty. See Generzareth el. ibl. See Tiberias) m.fl.

392 Egentligen det hebreiska namnet enligt den äldre translittereringsmodellen.


393 Uppkallad efter David Ben-Gurion, Israels premiärminister 1948–1953 och 1955–1963.
394 Den intilliggande romerska ruinstaden heter dock Caesarea, även på svenska.

114 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


De stavningsvarianter som förekommer bottnar till stor del i variationerna mellan de olika translittereringssystemen.
Två av Tel Avivs förorter kan få belysa denna problematik: Rishon le-Tziyyon (tidigare: Rishon le-Ziyyon, he.
Rishon leTsion, tidigare: Rishon LeZion, ii: Rishon LeTzion, ar. Rishūn Litsiyyūn, ty. ibl. Rischon LeTzion) och
Petah Tikva (tidigare: Petah Tiqwa, he. Petah Tikvah, tidigare: Petah Tiqwah, ii: Petach Tikvah, ar. Bitāh Tikfā,
fr. Petah-Tikva).

II.3.3.2.3.2 De palestinska territorierna395 (Palestina396)


Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– städerna Jerusalem (östra Jerusalem) (ar. al-Quds/al-Quds al-Sharqiyya, äv. Ūrshalīm, he. Yerushalayim, fr.
Jérusalem/Jérusalem-Est), Ramallah (ar. Rām Allāh, tillfälligt huvudkvarter för den palestinska myndigheten
på Västbanken och närmast en förort till Jerusalem), Betlehem (ar. Bayt Lahm, he. Bet le-Hem, en. och ty.
Bethlehem, fr. Bethléem), Gaza (ar. Ghazza, he. ‘Azza, en. ofta Gaza City och ty. Gaza-Stadt för att skilja
staden från ”remsan”), Jenin (ar. Janin, fr. Jenine el. ibl. Djénine, ty. Dschenin), Jeriko (ar. Arīhā, he. Yeriho, en.
och ty. Jericho, fr. Jéricho), Hebron (ar. al-Khalīl, he. Hevron, fr. Hébron), Beit Hanun (ar. Bayt Hānūn, he. Bet
Hanun, en. och fr. Beit Hanoun) och Deir al-Balah (ar. Dayr al-Balah, en. Dayr el-Balah, ty. Dair al-Balah) samt
landsdelen Samarien (ar. Sāmariyyūn el. al-Sāmira, he. Shomron, en. och ty. Samaria, fr. Samarie).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tulkarm (he., en., fr. och ty. Tulkarem),
Qalqilya (ar. Qalqīlya, he. Kalkilyah, tid. Qalqilyah, fr. äv. Kalkiliya, ty. äv. Kalkilja el. Kalkilija), Nablus (officiellt
Nabulus, he. Shekem, fr. Naplouse) och Khan Yunis (ar. Khān Yūnis, fr. Khan Younès, ty. Chan Junis) samt
Gaza-förorten Jabalya (en. Jabaliya, ty. Jabalia el. Dschabalija) m.fl.

II.3.3.2.4 Jordanien
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– sjön Döda havet (se under ”Israel”).
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Aqaba (ar. al-’Aqaba, ty. Akaba) samt Amman-förorten
Rusayfa (ar. al-Rusayfa, en. Ar-Rusayfah, fr. Rusayfah, ty. Ruseifa).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Ajlun (ar. Ajlūn, en. Ajloun) och Jarash
(en., fr. och ty. Jerash) och al-Karak (en. Karak, fr. och ty. Kerak) samt Amman-förorten al-Zarqa (ar. al-Zarqā’,
en. och fr. Zarqa, ty. Zarka el. ibl. Sarka el. Serka el. Zerka) m.fl.

II.3.3.3 Irak397
Officiella språk är arabiska och kurdiska398, som båda skrivs med arabisk skrift. Kurdiska talas i den norra
delen, Irakiska Kurdistan (Södra Kurdistan) av ca 12 % av hela befolkningen el. närmare fem miljoner. Vi
använder dock för hela landet de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under
”Arabiska”), utom i fråga om

395 Utgörs av Västbanken (ar. al-Daffat al-Gharbiyya, he. ha-Gada ha-Ma’aravit, en. West Bank, fr. Cisjordanie, ty. Westjordanland,
äv. Cisjordanien) och Gazaremsan (ar. Qattā’ Ghazza, he. Rezu’at ‘Azza, en. Gaza Stripe, fr. Bande de Gaza, ty. Gazastreifen).
396 Namn på ”Palestina” på andra språk: ar. Filastīn, he. Filastin, en. Palestine, fr. Paléstine, ty. Palästina; för ”de palestinska territo-
rierna” på andra språk, se Iate.
397 ”Tvåflodslandet” kallas Mesopotamien (vilket kommer från grekiskan och betyder ”Landet mellan floderna”, ar. Bilād ma bayna
al-nahrayn el. Bilād al-rāfidayn, kur. Mezopotamya, sy. Beth Nahrain, samma betydelse, en. Mesopotamia, fr. Mésopotamie,
ty. även ”Zweistromland”).
398 Den större kurdiska befolkningen i Turkiet skriver kurdiska med det latinska alfabetet. Minoritetsspråk är främst azerbajdzjanska
(som här kallas turkmenska) och syriska (östarameiska), som ibland kallas assyriska, vilket egentligen är en beteckning på
det sedan länge utdöda östsemitiska språket i forntidens Assyrien. Många syrisktalande tillhör dock Österns apostoliska och
katolska assyriska kyrka.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 115


– huvudstaden tillika provinsen Bagdad (ar. Baghdād, en. Baghdad), dess stadsdel Sadrstaden399 (ar. Madīnat
al-Sadr, en. Sadr City, tidigare kallad ”Saddam City” och dessförinnan Madīnat al-Thawra, ”Revolutionsstaden”),
staden Mosul (ar. al-Mawsil, kur. Mûsil, fr. Mossoul, ty. Mossul), staden tillika provinsen Kirkuk (ar. Karkūk,
kur. Kerkûk, fr. Kirkouk) samt provinserna Nineve (ar. Nīnawā‎, en. Nineveh, fr. och ty. Ninive) och Saladin
(ar. Salāh al-Dīn. en., fr. och ty.äv. Salaheddin el. Salahedin fr. ibl. Saladine el. Salheddine) samt regionen
Irakiska Kurdistan/Södra Kurdistan (ar. Kurdistān al-’Irāqī, kur. Başûrê Kurdistanê). Vi utelämnar bestämda
artikeln i fråga om städerna tillika provinserna Sulaymaniyya (ar. al-Sulaymāniyya, kur. Silêmanî, en. och
fr. Sulaymaniyah, fr. äv. Soulaimaniyah, ty. Suleimanija el. Sulaimanija), Najaf (ar. al-Najaf, fr. äv. Nadjaf, ty.
Nadschaf ) och Basra (ar. al-Basra, fr. Bassorah).
Observera att man i många andra fall i svenska (och andra) medier ofta ”glömmer” att sätta ut bestämda
artikeln på de namn som ska ha denna, t.ex. städerna al-Hilla, al-Ramadi, al-Diwaniyya, al-Samawa, al-Nasiriyya,
al-Kut, al-Amara och al-Zubayr, provinserna al-Anbar och al-Muthanna samt halvön och staden al-Faw.
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk400: huvudstaden i Irakiska Kurdistan tillika provisen
Arbil (ar. Arbīl, kur. Hewlêr, fr. och ty. Erbil, en. äv. Irbil), städerna Tal Afar (ar. Tal ‘Afar, az. Tälafär şähäri, en.
ibl. Tall Afar, ty. och fr. ibl. Tell Afar), Tal Kayfa (en. Tel Keppe, sy. Tal Kepe), Bakhdida (en. ibl. Qaraqosh, sy.
xx), Baquba (ar. Ba’qūba, fr. Baqoubah, ty. Bakuba), Bayji (ar. Bayjī, en. Baiji, fr. Baïji, ty. Baidschi), Khanaqin
(ar. Khānaqīn, kur. Xaneqîn, en. och fr. äv. Khanaquin, ty. Chanakin), al-Falluja (ar. al-Fallūja, en. Falluja, fr.
Falloujah, ty. Falludscha), al-Kut (ar. al-Kūt, fr. Kout), al-Kufa (ar. al-Kūfa, en. och ty. Kufa, fr. Koufa), al-Diwaniyya
(ar. al-Dīwāniyya, en. Ad Diwaniyah, fr. Diwaniyah, ty. Diwanija) och al-Nasiriyya (ar. al-Nāsiriyya, en. och
fr. Nasiriyah, ty. Nasirija) samt städerna tillika provinserna, Dahuk (ar Dahūk, kur. och ty. Duhok, en. och fr.
Dohuk, fr. äv. Dahouk, Douhouk) och Karbala (ar. Karbalā’, fr. äv. Kerbéla, ty. Kerbela el. Kerbala), stadsdelen i
Bagdad al-Kazimiyya (en. ofta Kadhimiya el. Kadhamiyah), provinserna Diyala (ar. Diyāla, ty. Dijala), Babil401 (ar.
Bābil, en. Babylon, fr. och ty. Babel) och Wasit (ar. Wāsit, fr. och ibl. en. och ty. Wassit) samt halvön och staden
al-Faw (en. Fao, al-Fao el. al-Fawr), Ashraf-lägret (ar. Mu’askar Ashraf, en. Camp Ashraf, fr. Camp Achraf ) m.fl.

II.3.3.4 Gulfstaterna (Kuwait, Bahrain, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och


Oman)
II.3.3.4.1 Kuwait
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Kuwait (ar. al-Kuwayt, en. Kuwait City, fr. Koweït).

II.3.3.4.2 Bahrain
Officiellt språk är arabiska402, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”).
Vi utelämnar dock bestämda artikeln i fråga om huvudstaden Manama (ar. al-Manāma) och staden
Muharraq (ar. al-Muharraq).
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Manamas förort Madinat Isa (ar. Madīnat ‘Īsā, en. Isa
Town) m.fl.

II.3.3.4.3 Saudiarabien
Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om

399 Uppkallad efter den 1999 mördade shiitiske ledaren storayatollan Muhammad Sadiq al-Sadr (far till Muqtada al-Sadr).
400 På eneglska skriver man ofta ut ordet City för att skilja staden från provinsen, t.ex. ”Nasiriyah City” för staden al-Nasiriyya.
401 Däremot skriver vi patriarken av Babylon, titel för Kaldeiska kyrkans överhuvud (residerar i Bagdad).
402 Närmare hälften av befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska.

116 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


– huvudstaden Riyadh (ar. al-Riyād, en. Riyadh, fr. Ryad, ty. Riad) samt städerna Mekka (ar. Makkat al-Mukarrama,
en. Mecca, fr. La Mecque) och Medina (ar. al-Madīnat al-Munawwara, fr. Médine).
Vi utelämnar dessutom bestämda artikeln i fråga om städerna Jidda (ar. al-Jidda el. ibl. al-Jadda el. al-Judda,
en., fr. och ty. Jeddah el. Jedda, en. ibl. Jiddah, fr. äv. Djedda el. Djeddah, ty. ibl. Dschidda el. Djidda), Dammam
(ar. al-Dammām) och dess förort Zahran (ar. al-Zahrān, en., fr. och ty. Dhahran) samt landsdelen Hijaz (ar.
al-Hijāz, en. Hejaz, fr. Hedjaz, ty. Hedjas).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Jubayl (en. och ty. Jubail, fr. Jubayl
el. ibl. Jubaïl), al-Khubar (en., fr. och ty. Al Khobar, ty. ibl. El Chobar), al-Hufuf (ar. al-Hufūf, en. och ty. Hofuf ),
Burayda (en. och fr. Buraydah, fr. ibl. Buraïda, ty. Buraida), Hail (ar. Hā’il, fr. Haïl), al-Taif (ar. al-Tā’if, en., fr. och ty.
Taif, fr. äv. Taëf ), Yanbu (ar. Yanbu’, ibl. med tillägget al-Bahr, ung. ”vid havet”, ty. ibl. Janbu el. Janbo), Khamis
Mushayt (ar. Khamīs Mushayt, fr. och ibl. en. Khamis Mushait, ty. Khamis-Mushait) och Najran (ar. Najrān, ty.
ibl. Nadschran), landsdelen Najd (fr. Nejd el. ibl. Nedjed, ty. Nedschd) samt kustområdet och Dammam-
förorten al-Qatif (ar al-Qatīf, en. Qatif resp. Qatif City) m.fl.

II.3.3.4.4 Qatar
Officiellt språk är arabiska403, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Doha (ar. al-Dawha, ty. ibl. Dauha el. Ad-Dauha) och udden Ras Abu Fontas (ar. Ra’s Abū Funtās).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Dohas förort al-Rayyan (ar. al-Rayyān, en., fr. och
ty. Al Rayan) m.fl.

II.3.3.4.5 Förenade Arabemiraten404


Officiellt språk är arabiska405, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– emiratet och huvudstaden Abu Dhabi (ar. Abū Zabī, fr. Abou Dhabi) samt emiraten tillika städerna Dubai (ar.
Dubayy, fr. Dubaï) och Umm al-Qaywayn (ar. Umm al-Quwwayn, en. Umm Al Qaiwain el. Umm Al Quwain,
fr. och ty. Umm al-Qaiwain). I fråga om emiratet tillika staden Fujayra (ar. al-Fujayra, en., fr. och ty. Fujairah)
samt emiratet och staden Sharja (ar. al-Sharja, en., fr. och ty. Sharjah, ty. ibl. Schardscha, namnet är den
vardagliga benämningen på al-Shāriqa, en. och fr. Ash Shariqah, ty. Shariqah) utelämnar vi bestämda artikeln.
Kuststräckans historiska namn är Piratkusten (ar. xx, en. Pirate Coast, fr. Côte des pirates, ty. Piratenküste).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: emiratet och Dubai-förorten Ajman (ar. ‘Ajmān,
ty. ibl. Adschman), emiratet tillika staden Ras al-Khayma (ar. Ra’s al-Khayma, en., fr. och ty. Ras Al Khaìmah,
ty. ibl. äv. Ras al Chaima) samt staden al-Ayn (ar. al-’Ayn, en, fr. och ty. Al Ain, en. ibl. Al Ein) m.fl.

II.3.3.4.6 Oman
Officiellt språk är arabiska406, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Muskat (ar. Masqat, en. Muscat, fr. Mascate, ty. Maskat), regionen Dhofar (ar. Zufār, meh xx,
she xx) och ögruppen Kuria-Muria-öarna (ar. Khūryān Mūryān el. Juzur al-Halānīyāt, she. xx).
I fråga om staden Suhar (ar. al-Suhār, en. och ty. Sohar) utelämnar vi bestämda artikeln.
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: regionen al-Batina (en. och ty. Batina, fr. Al Batinah) m.fl.

403 Närmare hälften av befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska.
404 Omfattar de sju emirat som omnämns nedan.
405 Mer än halva befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska.
406 Det största minoritetsspråket är baluchiska (ca 10 %).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 117


II.3.3.5 Jemen
Officiellt språk är arabiska407, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men
förenklad translitterering (se ovan under ”Arabiska”), utom i fråga om
– huvudstaden Sana (ar. Sana’ā’, en. Sana’a, fr. och ty. Sanaa), städerna Aden (ar. ‘Adan) och Mocka (ar. al-
Mukhā, en. och ty. Mocha, fr. Mokka) samt öarna Perim (ar. Barīm el. Mayyūn) och Sokotra (ar. Sūqutra, soq.
Saqātr ?, en. och fr. Socotra).
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Sada (ar. Sa’da, en. Sa’dah), Taizz (ar. Ta’izz,
en. och ty. Taiz, fr. Taez el. Taïz), al-Hudayda (fr. och ty. Hodeida), al-Mukalla (ar. al-Mukallā, ty. Mukalla) och
Zinjibar (ar. Zinjibār, fr. Zingibar) samt provinsen och den större regionen Hadramawt (meh. xx, fr. Hadramaout,
ty. Hadramaut), provinsen Abyan (ar. ‘Abyan, fr. Abyane) och ögruppen al-Ikhwan (ar. al-Ikhwān, ”bröderna”,
soq. xx, en. Brother Islands el. The Brothers, ty. Brüder-Inseln) m.fl.

II.3.4 Asien utom Turkiet, Cypern, de stater som uppstått ur före detta Sovjetunionen,
arabländerna och Israel (Iran, Afghanistan, den indiska subkontinenten, Ostasien, Bortre
Indien och den ostindiska övärlden)

II.3.4.1 Iran
Officiellt språk är persiska408, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de persiska namnen i standardiserad
translitterering (men engelskan, franskan och tyskan har ofta egna varianter, se ovan under ”Persiska”),
utom i fråga om
– huvudstaden Teheran (pe. Tehrān, en. Tehran, fr. Téhéran), staden Bandar-e Abbas (pe. Bandar-e ‘Abās, ar.
Bandar ‘Abbās), provinsen Kurdistan409 (pe. Kordestān), regionerna Azarbaijan410 (pe. Āzarbāyjān, az. med
latinsk skrift Guney Azerbaycan), Arabistan411 (pe. ‘Arabestān, en delvis arabisktalande region i sydväst)
och Baluchistan (pe. Balūchestān, balu. Balúčistán ?, en. Balochistan, fr. Baloutchistan, ty. Belutschistan; för
motsv. provins, se nedan) samt Urmiasjön (pe. Daryācheh-ye Orūmīyeh, az., skrivet direkt med latinsk skrift,
Urmu gölü, kur. Gola Urmiyê, fr. Lac d’Ourmia).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Tabriz (pe. Tabrīz, az. Täbriz, ty. Täbris), Orumiyeh (pe. Orūmīyeh,
az. Urmiye, kur., en. och ty. Urmia, fr. Ourmia), Rasht (gil. Résht, en. ibl. Resht, fr. ibl. Recht, ty. ibl. Rescht),
Bojnurd (pe. Bojnūrd, kur. Bocnûrd, en. Bojnord el. Bujnurd, fr. Bojnourd, ty. Bodschnurd), Mashhad (en.
ibl. Mashad el. Meshed, fr. Mechhed, Machad el. Meched, ty. Mesched el. ibl. Meschhed el. Maschhad el.
Maschad), Qom (en. och ty. ibl. Qum), Esfahan (pe. Esfahān, en. och ty. Isfahan, fr. Ispahan), Yazd (fr. ibl. Yezd,
ty. Jasd), Bushehr (en, fr. och ty. ibl. Bushire) och Hormoz412 (ar. Hurmuz el. Hirmiz, en. Hormuz, fr. Ormuz,
ty. Hormus), Teheran-förorten Karaj (fr. äv. Karadj, ty. Karadsch) samt regionen Khorasan (pe. Khorāsān,
en. äv. Khurasan, fr. Khorassan, ty. Chorasan), som består av provinserna Razavi-Khorazan (pe. Khorāsān-e

407 De viktigaste minoritetsspråken är mehri (i den östligaste provinsen, al-Mahra) och soqotri (på ön Sokotra).
408 Persiska är modersmål för drygt halva befolkningen. Det största minoritetsspråket är azerbajdzjanska (ca 15 % el. ca 12 milj.,
i den nordvästra delen), följt av kurdiska (i väster). Staden Zanjan heter på azerbajdzjanska Zäncan och Sanandaj heter på
kurdiska Sine.
409 Denna provins omfattar kärnan av det kurdisktalande området i Iran, vilket kan kallas regionen Östra Kurdistan. Med be-
teckningen Kurdistan avses dock oftast hela det kurdisktalande området (delar av Turkiet, Iran, Irak, Syrien och Armenien)
och ibland även det autonoma området Irakiska Kurdistan/Södra Kurdistan i Irak (det enda område där kurderna har officell
autonomi och där kurdiskan har officiell status).
410 Observera stavningen. Detta är den södra delen av det azerisktalande området och regionen består av provinserna
Västazarbaijan (pe. Āzarbāyjān-e Gharbī, az. Qәrbi Azәrbaycan, en. West Azerbaijan, fr. Azerbaïdjan occidental, ty. West-Aser-
baidschan) och Östazarbaijan (pe. Āzarbāyjān-e Sharqi, az. Şәrqi Azәrbaycan, en. East Azerbaijan, fr. Azerbaïdjan oriental, ty.
Ost-Aserbaidschan). Den norra delen bildar staten Azerbajdzjan (obs. stavningen).
411 Ibland benämns denna region något missvisande ”Ahvaz” efter staden Ahvaz (ar. Ahwaz).
412 Sundet utanför heter på svenska Hormuzsundet.

118 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Rażavī, en. Razavi Khorasan, ty. Razavi-Chorasan), Nordkhorasan (pe. Ostān-e Khorāsān-e Shomālī, en. North
Khorasan Province, fr. Khorasan du Nord, ty. Nord-Chorasan) och Sydkhorasan (pe. Ostān-e Khorāsān-e
Jonūbī, en. South Khorasan Province, fr. Khorasan du Sud, ty. Süd-Chorasan), provinserna Lorestan413 (pe.
och lor. Lorestān, ty. äv. Luristan) och Sistan va Baluchestan (pe. Sistān va Balūchestān, balu. xx, en. Sistan &
Baluchestan el. ibl. Sistan-Baloochestan, fr. Sistan-Balouchistan, ty. Sistan-Belutschistan; för motsv. region,
se ovan) liksom öarna Khark (ar. Kharj, en., fr. och ty. Kharg), Daryush (pe. Daryūsh, en, Darius), Sorush (pe.
Sorūsh, en. Cyrus el. Soroosh) och Qeshm (ar. Jazira al-Tawīla, fr. ibl. Quesm, ty. Keschm) och sjön Hamun-e
Helmand (pe. Hamūn-e Helmand el. Daryācheh-ye Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, balu. xx, en.
äv. Sistan Lake, fr. Lac Hamoun, ty. Hilmendsee), på gränsen mot Afghanistan.

II.3.4.2 Afghanistan
Officiella språk är pashto (det största språket, drygt 40 % el. ca 13 milj.) och dari (en bland flera varianter
av persiska), som båda skrivs med arabisk skrift414. Vi använder de persiska namnen i standardiserad
translitterering (se ovan under ”Persiska”) och inte de pashtunska, utom i fråga om
– huvudstaden Kabul (pe. Kābol, pash. Kābäl, fr. Kaboul), städerna tillika provinserna Kunduz (pe. Qondūz
el. Kondūz, pash. Gondoz, uz. xx, tadzj. Kundöz, ty. Kundus), Khost (pe. Khūst, pash. Xost) och Kandahar (pe.
Qandahār, pash. Kandahār) samt provinserna Ghor (pe. och pash. Ghūr, en. ibl. Ghowr, fr. Ghôr), Uruzgan
(pe. och pash. Orūzgān, pash. även Rūzgān, fr. Orozgân el. Ourouzgan, ty. Urusgan), Logar (pe. och pash.
Lūgar, fr. Lôgar), Wardak (pe. Vardak, pash. Maydān Wardag) och Paktia (pe. och pash. Paktyā).
Den östra delen av provinsen Badakhshan (pe. Badakhshān, tadzj. Badahsjon, en. Badakhshan, fr. Badakhchan,
ty. Badachschan, pam. xx) kallas Wakhan-korridoren (pe. Wākhān, en. Wakhan Corridor).
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Meymaneh (en. och ty. Maimana, Maymana
el. Meymana, fr. Maïmana, uz. Maymana), Mazar-e Sharif (pe. Mazār-e Sharīf, pash. Mazār Sharīf ?, tadzj.
Mazori Sjarif, uz. Mozori-Sharif, en. och fr. och ty. Mazar-i-Sharif, fr. äv. Mazer-e Charif el. Mazâr-e Charîf, ty.
äv. Masar-i Scharif ), Bagram (pe. Bagrām, pash. xx, fr. Begrâm, ty. ibl. Begram), Jalalabad (pe. Jalāl Ābād,
pash. Jalālkūt (ofta skrivet Jalalkot), fr. Djalalabad, ty. Dschalalabad) och Feyzabad (pe. Feyz Ābād, ibl.
felaktigt Faidabad, eg. Faid Ābād, pash. Fayz Ābād, tadzj. xx, en. och fr. Fayzabad el. Faizabad, ty. Faisabad),
staden tillika provinsen Sar-e Pol (pash. Saripul, en. ibl. Sari Pul) samt provinserna Jowzjan (pe. och pash.
Jowzjān, uz. Joʻzjon, turkm. xx, tadzj. Dzjödzjon, en. även Jozjan, fr. Djôzdjân, ty. Dschuzdschan), Daykondi
(pe. Dāykondī, pash. Dāykundī, en. och ty. Daikondi, en. ibl. Daykundi, fr. Deykandi), Panjshir (pe. Panjshīr,
en. och ty. ibl. Panshir, en. äv, Pansher, fr. Pandjchir el. Panchir), Kunar (pe. och pash. Kūnar, en. ibl. Konar, fr.
Kounar), Nimruz (pe. Nīmrūz, en. och ty. ibl. Nimroz, fr. Nimrôz), Helmand (en. ibl. Hilmand) och Zabol (pe.
Zābol, en. och ty. Zabul, fr. Zaboul) samt sjön Hamun-e Helmand (pe. Hamūn-e Helmand el. Daryācheh-ye
Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, pash. xx, en. äv. Sistan Lake, fr. Lac Hamoun, ty. Hilmendsee), på
gränsen mot Iran.

II.3.4.3 Den indiska subkontinenten (Pakistan, Indien, Nepal, Bhutan, Maldiverna, Sri Lanka
och Bangladesh)
II.3.4.3.1 Pakistan
Officiella språk är urdu415, som skrivs med arabisk skrift, och engelska. Liksom i fråga om Indien använder
vi de officiella (ofta koloniala angliserade) namnformerna, t.ex. i fråga om staden Lahore (ur. Lāhôr, pan.

413 Motsvarande historiska landskap heter på svenska Luristan (fr. ibland Louristan).
414 Dessutom förekommer olika minoritetsspråk, främst tadzjikiska (minst 25 % el. minst åtta milj., i den nordöstra delen) och
uzbekiska (i den nordvästra delen).
415 Urdu (skrivet med arabisk skrift) och hindi (skrivet med devanagari) är egentligen varieteter av ett och samma språk, hindu-
stani. Urdu är det sammanhållande statsbärande språket i Pakistan men modersmål för endast drygt 5 % av befolkningen. De
största språken är panjabi, som inklusive varianter är modersmål för drygt halva befolkningen eller ca 90 milj. (i de centrala
delarna), sindhi (ca 25 milj., i söder) och pashto (i gränsområdet mot Afghanistan). Engelska är det gamla kolonialspråket.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 119


Lahor) och provinserna Khyber Pakhtunkhwa416 (ur. Kheibar Pakhtūnkhwā, pash. Xaybär Pashtūnkhwā),
Baluchistan417 (en. Balochistan, ur. Balūcistān, balu. Balúčistán ?, fr. Baloutchistan, ty. Belutschistan).
Undantag utgörs av de sju klanområdena Federalt administrerade stamområden (en. Federally Administered
Tribal Areas, FATA, ur. Wafāqā kabāila ‘alāqajāt, pash. Markazī qabāylī sayimī ?, fr. Régions tribales, ty.
Stammesgebiete unter Bundesverwaltung), där Norra Waziristan (en. North Waziristan, ur. Šumālī Vazīristān,
pash. xx, fr. Waziristan du Nord) och Södra Waziristan (en. South Waziristan, ur. Janūbī Vazīristān, pash.xx,
fr. Waziristan du Sud) ingår.
Övriga exonymer på andra språk: städerna Karachi (ur. och sind. Karācī, ty. Karatschi) och Peshawar (ur.
Pešāwar, pash. Pexawar, ty. ibl. Peschawar) samt provinsen Punjab (ur. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, ty.
Pandschab) och regionen Kashmir418 (ur. Kašmīr, hi. Kaśmīr, kash. Kạśīr, fr. Cachemire, ty. Kaschmir).

II.3.4.3.2 Indien (Republiken Indien)


Officiella språk på federal nivå är hindi419, skrivet med devanagariskriften, och engelska. På delstatsnivå
tillkommer drygt 20 språk med antingen officiell ställning eller erkänd regional status420. Vi använder de
officiella namnen som dessa skrivs med det latinska alfabetet, dvs. i ett stort antal fall de koloniala angliserade
namnformerna, t.ex. i fråga om huvudstaden New Delhi (hi. Naī Dillī, ty. Neu-Delhi) eller staden Coimbatore
(hi. Koyambatūr, tami. Koyamutthoor ?).
Undantag: staden Simla (hi. Śimlā, en., fr. och ty. Shimla) samt de flesta421 städer som relativt nyligen
återfått sina ursprungliga lokala422 namn (här inom parentes), men för vilka vi bibehåller de angliserade
koloniala namnen423: främst Bombay (Mumbai, hi. Mumbaī, mara. Mumba), Calcutta (Kolkata, hi. Kolkātā,
ty. Kalkutta), Madras (Chennai), Bangalore (Bengaluru, ibl. skrivet Bengalooru, hi. Bangalor el. Bengalūr,
kann. Bengalūru), Panaji (Panjim), Mangalore (Mangaluru, hi. Mangalūr, kann. Mangalūru, ty. äv. Mangalur),
Cannanore (Kannur), Cochin (Kochi), Alleppey (Alappuzha), Quilon (Kollam), Trivandrum (Tiruvanantapuram),
Tuticorin (Thoothukudi), Mysore (Maisuru, hi. Maisūr, kann. Maisūru, en. ibl. Mysuru, fr. ibl. Maïssour, ty.
ibl. Maissur el. Maisur), Pondicherry (Puducherry, hi. Pãndicerī, tami. Pānticcēri, fr. Pondichéry) inom det
motsvarande unionsterritoriet Pondicherry (Puducherry, tami. Putuccēri, fr. Pondichéry), Vijayawada (Bezwada),
Visakhapatnam (Vishakhapatnam), Berhampur (Baharampur) och Gauhati (Guwahati), Bombay-förorten
Nya Bombay (Navi Mumbai) och Calcutta-förorten Howrah (Haora), vidare regionen Bengalen (hi. och be.
Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale), delstaterna Jammu och Kashmir (hi. och dog. Jammū aur Kaśmīr, kash.
Jọm tụ Kạśīr, en. Jammu and Kashmir, fr. Jammu-et-Cachemire, ty. Jammu und Kashmir), som innefattar
den indiska delen av landskapet Kashmir (jfr ovan, ty. Kaschmir), och Västbengalen (hi. Paśchim Bangāl, be.

416 Inofficiellt ibland kallad Pashtunistan. Äldre namn: Nordvästra gränsprovinsen (en. North-West Frontier Province, ur. Šumālī
maġribī sarhadī sūbha ?, fr. La Province de la Frontière du Nord-Ouest, ty. Nordwestliche Grenzprovinz el. Nordwestprovinz).
417 Detta är visserligen den koloniala engelska formen men inte den numera officiella.
418 Som autonomt territorium: Azad Jammu och Kashmir el. Azad Kashmir (dvs. den del av Jammu och Kashmir som kontrolleras
av Pakistan).
419 Hindi (skrivet med devanagari) och urdu (skrivet med arabisk skrift) är egentligen varieteter av ett och samma språk, hin-
dustani. Hindi talas som modersmål (med varianter inräknade) av minst 300 milj. människor i landets norra delar. Engelska
är det gamla kolonialspråket.
420 De största är bengali (ca 90 milj., i Västbengalen), telugu (ca 80 milj. i Andhra Pradesh), marathi (ca 80 milj., i Maharashtra),
tamil (ca 75 milj., i Tamil Nadu), gujarati (ca 55 milj.) och urdu (ca 50 milj.).
421 Undantagen är få: det nya namnet använder vi i fråga om städerna Bhatinda (Bathinda), Vadodara (Baroda), Pune (Poona),
Kozhikode (Calicut) och Ingraj Bazar (English Bazar). Jfr ovan ”Namnbyten”. På engelska, franska och tyska finns dock en tendens
att i dessa fall (i motsats till anammandet av ”Mumbai” för Bombay) bibehålla de gamla koloniala namnen. Namnet Varanasi
(i stället för ”Benares”) och stavningarna Jalandhar, Jabalpur och Munger (se ovan under ”Hindi”) är etablerade sedan relativt
lång tid.
422 På respektive språk. Indien torde ha cirka 100 olika språk, av vilka flera har regional officiell status.
423 I fråga om dessa nya namnbyten är tendensen även på engelska, franska och tyska att bibehålla de koloniala namnformerna.
Se också vidare ovan under ”Orter som relativt nyligen bytt namn”.

120 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Poshchimbōngo, en. West Bengal, fr. Bengale Occidental, ty. Westbengalen) samt ögrupperna Lackadiverna
(hi. Laksa Dvīp, malay. Kavaratti, en. Laccadives Islands, fr. Îles Lacquedives, ty. Lakkadiven)424, Amindiverna
(hi. Amīndīvī ?, malay. Amantīv, en. Amindives Islands, fr. Îles Amindives, ty. Amindiven), Cannanorerna (hi.
xx, malay. xx, en. Cannanore Islands, fr. Ïles Cannanore, ty. xx), Andamanerna (hi. Andamān Dvīp, be. xx, jar.
xx, en. Andaman Islands, fr. Îles Andaman, ty. Andamanen) och Nikobarerna (hi. Nikobār Dvīp, tami. xx, nik.
xx, en. Nicobar Islands, Îles Nicobar, ty. Nikobaren).
Övriga exonymer på andra språk425: städerna Jammu (hi. och dog. Jammū, ty. ibl. Dschammu), Lucknow (hi.
Lakhnaū, ty. ibl. Lakhnau), Varanasi (hi. Varānasī, en. och ty. äv. Benares, fr. Bénarès), Indore (hi. Indaur, mara.
Indūr, ty. ibl. Indur) och Hyderabad (hi. Haidarābād, tel. Haidarābādu, ty. ibl. Haiderabad) samt delstaterna
Punjab (hi. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, ty. Pandschab) och Maharashtra (fr. ibl. Maharastra), regionen
Hindustan (hi. Hindusthān, fr. Hindoustan, ty. Hindostan) och halvön Deccan (hi. Dakān, ty. Dekkan).

II.3.4.3.3 Nepal och Bhutan


Officiella426 språk är nepali, skrivet med devanagariskriften, resp. dzongkha, skrivet med tibetansk skrift. Vi
använder de officiella namnen i officiell translitterering, utom i fråga om
– Nepals huvudstad Katmandu (nep. Kāthmāndau, new. yem, en. och ty. Kathmandu, fr. Katmandou).
Övriga exonymer på andra språk: Katmandus förort Lalitpur (nep. Lālitpūr, new. yala, fr. och ibl. en. Patan).

II.3.4.3.4 Maldiverna
Officiellt språk är divehi, som skrivs med en egen skrift (thaana). Liksom i fråga om Indien använder vi de
officiella, ibland koloniala angliserade namnformerna427.

II.3.4.3.5 Sri Lanka


Officiella språk är singalesiska (75 %, i söder) och tamil (11 % el. drygt två milj., i norr), vilka båda har egna
skriftsystem. Vi använder genomgående de officiella (ofta koloniala) angliserade namnformerna428. För den
administrativa huvudstaden använder vi dock formen Sri Jayawardenapura Kotte.

II.3.4.3.6 Bangladesh
Officiellt språk är bengali, som skrivs med en egen skrift, men liksom i fråga om Indien använder vi de
officiella, ibland koloniala angliserade namnformerna, t.ex. i fråga om staden Jessore (be. Yaśor), utom i
fråga om
– regionen Bengalen (be. Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale).
Exonymer på andra språk: huvudstaden Dhaka (be. Dhākā, fr. Dacca) samt städerna Mymensingh (be. och
ibl. ty. Maimansingh), Comilla (be. Kumillā, ty. ibl. Kumilla) och Barisal (äv. Barishal, be. Bariśāl, en. Barisal City).

424 Motsvarande administrativa territorium heter officiellt Lakshadweep och omfattar Lackadiverna, Amindiverna och ön Minicoy.
425 Ortnamnsändelsen -pur (stad) förfranskas ofta till ”-pour”, så att exempelvis städerna Kanpur och Nagpur på franska ibland
skrivs ”Kanpour” och ”Nagpour”.
426 Cirka hälften av befolkningen i Nepal talar som modersmål andra språk än nepali medan dzongkha är majoritetsspråk i
Bhutan.
427 Huvudstaden Male heter på divehi egentligen ”Maale”.
428 Den kommersiella huvudstaden Colombo heter på singalesiska ”Kolamba” och på tamil ”Kolumpu”.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 121


II.3.4.4 Ostasien (Mongoliet, Kina, Taiwan, Nordkorea, Sydkorea och Japan)
II.3.4.4.1 Mongoliet
Officiellt språk är mongoliska429, som skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma namnform vid
translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de mongoliska namnen
i korrekt translitterering, utom i fråga om
– huvudstaden Ulan Bator (mong. Ulaanbaatar, fr. Oulan-Bator, ty. Ulan-Bator).
Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Darchan (en. och fr. Darkhan)
och Tjojbalsan (en. Choibalsan, fr. Tchoïbalsan, ty. Tschoibalsan).
Övriga exonymer på andra språk: ett antal provinser i södra delen av landet: Govi-Altaj430 (mong. Govĭ-Altaj,
en. Govi-Altay, fr. Gobi Altaï, ty. Gobi-Altai), Dundgovi (mong. Dundgovĭ, ty. Dund-Gobi), Ömnögovi (mong.
Ömnögovĭ, en. Omnogovi, fr. Omno-Govi el. ibl. Gobi du Sud, ty. Ömnö-Gobi el. ibl. Süd-Gobi), Govi-Sümber
(mong. Govĭ-Sümber, en. och fr. Govi-Sumber, ty. Gobi-Sümber) och Dornogovi (mong. Dornogovĭ, fr. ibl.
Gobi de l’Est, ty. Ost-Gobi el. ibl. Dorno-Gobi).

II.3.4.4.2 Kina (Folkrepubliken Kina, inkl. Hongkong och Macao samt de autonoma områdena)431
Officiellt språk är kinesiska432, som skrivs med kinesisk skrift. Utom i fråga om Hongkong och Macao, där
vi använder de engelska respektive portugisiska namnen433 (samt Tibet och Xinjiang, se nedan), använder
vi, liksom engelskan, franskan och tyskan, numera de officiella kinesiska namnen i pinyin-versionen (”den
nya stavningen”, som dock inte är etablerad i fråga om namn med anknytning till Hongkong, se vidare
ovan under ”Kinesiska”), t.ex. i fråga om städerna Tianjin (tidigare: Tientsin), Xi’an (tidigare: Sian), Jinan
(tidigare: Tsinan), Chongqing (tidigare: Chungking) och Nanjing (tidigare: Nanking), det autonoma området
Xinjiang (tidigare: Sinkiang, ui. Shinjang, kaz. Sjinzjäņ, en. (Uygur autonomous region of ) Xinjiang/Sinkiang,
fr. (Région Autonome Ouïghoure du) Xinjiang/Sinkiang) eller provinserna Shandong (tidigare: Shantung)
och Fujian (tidigare: Fukien) osv.
Undantag: huvudstaden Peking (ki. och en. Beijing, fr. Pékin), staden Kanton (ki. Guangzhou, en. och fr.
Canton), de autonoma områdena Tibet (ki. Xizang, tib. Bod) och Inre Mongoliet (ki. Nei Mongol, mong. Öbör
Monggol, en. Inner Mongolia, fr. Mongolie Intérieure, ty. Innere Mongolei), liksom landskapen Manchuriet
(ki. Dongbei, en. Manchuria, fr. Mandchourie, ty. Manschurei) och Dzungariet (ki. Zhuanger, ui. Junggar
?, kaz. xx, oir. xx, mong. Dzüüngar, en. Dzungaria, fr. Dzoungarie, ty. Dsungarei), distriktet Shangri-La (ki.
Xiānggélǐlā Xiàn, tib. Gyalthang, fr. Xian de Shangri-La) samt ön Pratas (ki. Donshai).
I fråga om ett antal omtvistade ögrupper434 i Sydkinesiska havet använder vi samma namn som på engelska:
Paracelöarna (ki. Xisha Qundao, på vilken även Vietnam och Filippinerna gör anspråk) och Spratlyöarna
(ki. Nansha Qundao, på vilka även Vietnam, Taiwan, Malaysia, Brunei och Filippinerna gör anspråk). Även
i fråga om namnen på de enskilda öarna i de båda sistnämnda ögrupperna använder man på svenska,

429 Det största minoritetsspråket är kazakiska (5 %, längst i väst).


430 Motsvarande bergskedja heter däremot på svenska Gobi Altaj.
431 Hongkong och Macao är administrativa regioner; de autonoma områdena är bl.a. Xinjiang, Tibet och Inre Mongoliet.
432 Zhuang (med 16 miljoner det största minoritetsspråket, talat vid gränsen mot Vietnam), uiguriska, mongoliska, tibetanska,
engelska (Hongkong) och portugisiska (Macao) har officiell ställning på regional nivå vid sidan av kinesiskan. Ett stort antal
andra språk som miao (inkl. hmong), yi, kazakiska (i Dzungariet) m.fl, har erkänd regional ställning vid sidan av kinesiskan.
433 Hongkong (ki. Xianggang, en. och ty. Hong Kong), med halvön Kowloon (ki. Jiulong), staden Victoria (ki. Weiduolìya Cheng)
m.m., samt Macao (ki. Aomen, port., en. och ty. Macau) med bl.a. ön Taipa (ki. Dàngzăi).
434 Ytterligare en (mellan Kina, Taiwan och Filippinerna) omtvistad ögrupp är Panatag, som kontrolleras av Filippinerna (se under
”Filippinerna”).

122 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


franska och tyska de engelska namnen, t.ex. Itu Aba (eg. malajiskt namn, kin. T’ai Ping), Johnson South
Reef och Sandra Cay (alla bland Spratlyöarna) eller Lincoln (bland Paracelöarna). Kina gör också anspråk på
Senkakuöarna (se Japan) i Östkinesiska havet.
Beträffande de autonoma områdena Xinjiang (ui. Shinhang, officiellt Uiguriska autonoma regionen
Xinjiang) och Tibet använder vi normalt de officiella namnen på uiguriska435 respektive tibetanska i officiell
translitterering436, utom i fråga om
– staden Yining (det kinesiska namnet, ui. Ghulja, kaz. Khülzja, en. ibl. Kulja, ty. Gulja), i Xinjiang.
Beträffande Inre Mongoliet använder vi de kinesiska namnen, exempelvis i fråga om staden Chifeng (mong.
Ulanhad), utom i fråga om
– huvudstaden Hohhot (ki. Huhehaote, mong. Kökekhota, en. och fr. Huhhot, fr. ibl. Houhehot, ty. Huhehot).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Shanghai (fr. Changhaï, ty. Schanghai), Nanjing (fr. Nankin),
Dalian (en. Lüda, jap. Dairen), Qingdao (ty. ibl. Tsingtau) och Xiamen (en. Amoy), ögruppen Zhongshaöarna
(en. äv. Macclesfield Bank) samt ett antal orter i de autonoma områdena: Tibets huvudstad Lhasa (ki. Lasa,
fr. Lhassa) och Xinjiangs huvudstad Ürümqi (ki. Wulumuqi, en. och ty. Urumchi, fr. Ouroumtsi) samt flera
andra städer i Xinjiang, bl.a. Kaxgar (ki., en. och fr. Kashi, en. äv. Kashgar, fr. äv. Kachgar, ty. Kaschgar) och
Yarkant (ki. och ibl. fr. Shache, en., fr. och ty. Yarkand). Det mellan Indien och Kina omstridda och av Kina
besatta området (i Ladakh-bergen) Demqog benämns på engelska, franska och tyska ofta med sitt indiska
namn ”Demchok”.

II.3.4.4.3 Taiwan437
Officiellt språk är kinesiska438, som skrivs med kinesisk skrift. Vi använder de kinesiska namnen i pinyin-
versionen (som i Taiwan infördes 2009, se vidare ovan under ”Kinesiska”), t.ex. i fråga om ögruppen Mazu
(med äldre skrivsätt Matsu).
Undantag: huvudstaden Taipei (pinyin: Taibei, ty. Taipeh), städerna Taichung (pinyin: Taizhong) och Kaohsiung
(pinyin: Gaoxiong) samt ögruppen Pescadorerna (ki. Penghu Liedao, en., fr. och ty. Pescadores). Det heter
dock tullområdet Taiwan, Penghu, Kinmen och Matsu och inte ”Taiwan, Pescadorerna, Jinmen (se nedan)
och Mazu”.
Övriga exonymer på andra språk: ön Jinmen (ibl. Kinmen, se ovan, en., fr. och ty. Quemoy, äv. Kinmen el.
Chinmen).
Taiwan gör anspråk på Senkakuöarna (se Japan) i Östkinesiska havet.

II.3.4.4.4 Nordkorea (Demokratiska Folkrepubliken Korea)


Officiellt språk är koreanska, som skrivs med koreansk skrift. Vi använder de koreanska namnen och (i enlighet
med allmänt bruk) den gamla translittereringen (utan diakritiska tecken). Se vidare under ”Koreanska”.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Pyongyang (kor. Pyŏngyang, ty. Pjöngjang) och orten/kärnkraftverket
Yongbyon (ty. ibl. Jongbjon).

435 Uiguriska, det största inhemska språket i Xinjiang, är ett turkspråk som skrivs med arabisk skrift. Translittereringen från uig-
uriska skiljer sig normalt inte åt mellan de olika västerländska språken.
436 Trots att varken uiguriska eller tibetanska är ett officiellt nationellt språk.
437 ”Republiken Kina” är officiellt namn enligt myndigheterna i Taipei, men är ej erkänt av FN eller EU. I fråga om omstridda
ögrupper, se även under ”Kina”.
438 Många talar hokkien (”taiwanesiska”, ca 15 milj. el. mer än halva befolkningen) eller hakka, vilka dock båda bör räknas som
varianter av kinesiska.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 123


II.3.4.4.5 Sydkorea (Republiken Korea)
Officiellt språk är koreanska, som skrivs med koreansk skrift. Vi använder numera (i enlighet med allmänt bruk)
de koreanska namnen i den nya translittereringen (utan diakritiska tecken), t.ex. i fråga om huvudstaden
Seoul (tidigare: Söul, fr. Séoul) och gränsorten Panmunjeom (tidigare: Panmunjom, bas för de neutrala
ländernas övervakningskommission). Se vidare under ”Koreanska”.
Exonymer på andra språk: staden Jeju (en. ibl. Jeju City, tidigare: Cheju) och ön Jejudo (en., fr. och ty. Jeju-do,
en. ibl. Jeju Island, tidigare: Chejudo). Ytterligare exempel på skillnader mellan den gamla (inom parentes)
och den nya translittereringen: städerna Busan (Pusan), Daegu (Taegu), Daejeon (Taejon), Gwangju (Kwangju)
och Incheon (Inchon).

II.3.4.4.6 Japan
Nationalspråket är japanska439, som skrivs med japansk skrift. Vi använder de japanska namnen i förenklad440
internationell translitterering, utom i fråga om
– ögrupperna Boninöarna (jap. Ogasawara-shotō, en. Bonin Islands, fr. Îles Bonin, ty. Ogasawara-Inseln).
Ryukyuöarna heter på japanska Ryūkyū-shotō eller Nansei.
Övriga exonymer på andra språk441: huvudstaden Tokyo (ty. ibl. Tokio), staden Kobe (fr. ibl. Kobé), ön
Minamitorishima (en. Marcus Island) och ögrupperna Okinotorishima (en. äv. Okinotori coral reefs, Okinotori
Islands el. Parece Vela, fr. ibl. Oki-no-tori) och Kazan-retto (en. Volcano Islands, fr. äv. Îles Volcano, ty. ibl.
Vulkaninseln el. Vulcan-Inseln).
Japan gör anspråk på Senkakuöarna (el. Diaoyuöarna) i Östkinesiska havet (jap. Senkaku-shoto, ki. Tiauyutai,
en. ibl. Pinnacle Islands), på vilka även Kina och Taiwan gör anspråk.

II.3.4.5 Bortre Indien (Myanmar/Burma, Thailand och Indokina)


II.3.4.5.1 Myanmar/Burma
Officiellt språk är burmesiska442, som skrivs med burmesisk skrift. Vi använder de officiella burmesiska
namnen i gängse translitterering, utom443 i fråga om
– den tidigare huvudstaden Rangoon (burm. Rankun mrui, officiellt: Yangon, fr. Rangoun, ty. Rangun),
städerna Sittwe (burm. Sac twe mrui, tidigare: Akyab), Bassein (burm. Pu. sim mrui, officiellt: Pathein), Prome
(burm. Prany mrui, officiellt: Pyay), Pegu (burm. Pai: khu: mrui, officiellt: Bago, fr. Pégou), Moulmein (burm.
Mau la. mruing mrui, officiellt: Mawlamyaing, en. Mawlamyine, mon: xx) och Tavoy (burm. hta: wai mrui,
officiellt: Dawei, tav. xx, mon: xx, karen: xx, th. xx);
– delstaterna444 Chinstaten (burm. Kyang: pranynai, en. Chin State, chin: xx), Rakhinestaten445 (burm. Rahkuing
pranynai, en. Rakhine State, fr. État d’Arakan, ty. Rakhaing-Staat, arak. Ra-khai-pray-ni), Kachinstaten (burm.
Kahkyang pranynai, en. Kachin State, jin. Jingphaw Mungdaw), Shanstaten446 (burm. Hram: prany nai, en.

439 Några smärre språk har erkänd regional status, bl.a. ainu (på norra Hokkaido, nästan utdött) och ryukyuspråk (på Ryukyuöarna).
Ön och staden Okinawa heter på okinawianska Uchinaa.
440 Dvs. utan diakritiska tecken.
441 Undantagsvis förekommer på olika språk äldre namn på de japanska huvudöarna, t.ex. ”Hondo” för Honshu.
442 Burmesiska är modersmål för ca två tredjedelar av befolkningen. Shan, jingpo, kayah, karen, chin, mon och rakhine är erkända
regionala språk. Shan är det största och modersmål för ca 10 % el. ca 6 milj.
443 De officiella namnen är dock inte de korrekt translittererade. Exempelvis translittereras namnet på regionen Ayeyarwady
egentligen Ei:rawati tuing: desa. kri.
444 Delstaterna utgörs av de områden som befolkas av nationella minoriteter medan de administrativa områdena inom den
burmesisktalande delen av landet kallas regioner.
445 Tidigare: Arakanstaten.
446 Numera uppdelad i Norra Shanstaten, Södra Shanstaten och Östra Shanstaten.

124 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Shan State, fr. État Shan el. Union des États Shan, shan: Yum: pranynai ?), Kayahstaten (burm. Ka.ya: pranynai,
en. Kayah State, fr. ibl. État Karenni, kay. xx), Karenstaten (burm. Ka.yang pranynai, en. Kayin State, äv. Karen
State, karen: xx), Monstaten (burm. Mwan pranynai, en. Mon State, fr. État Môn, mon: xx);
– Malackahalvön (burm. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu, th. xx, en. Malacca el. Malay peninsula,
fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel) och ögruppen Mergui-arkipelagen (burm. Myeik Kyungzu).
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Naypyidaw (en. ibl. Nay Pyi Taw).

II.3.4.5.2 Thailand
Officiellt språk är thailändska447, som skrivs med thailändsk skrift. Vi använder de thailändska namnen i
gängse translitterering, utom i fråga om
– huvudstaden Bangkok (th. Krung Thep) samt Malackahalvön (th. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu,
burm. xx, en. Malacca, Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel).
Övriga exonymer på andra språk: staden Songkhla (en. ibl. Singgora, fr. ibl. Singora).

II.3.4.5.3 Indokina (Laos, Kambodja och Vietnam)


II.3.4.5.3.1 Laos
Officiellt språk är lao (laotiska)448, som skrivs med laotisk skrift. Vi använder de laotiska449 namnen i gängse
translitterering, utom i fråga om
– huvudstaden Vientiane (la. Viangchan) och staden Luang Prabang (la. Louangprabang).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Pakxé (fr. Paksé, en. och ty. Pakse), Xam Nua (fr., en. och ty. Sam
Neua), Muang Xaignabouri (fr., en. och ty. Sayaboury) m.fl. Det mycket stora antalet exonymer på andra
språk beror på att man fortfarande genomgående använder de förfranskade koloniala namnformerna.

II.3.4.5.3.2 Kambodja
Officiellt språk är khmer (el. kambodjanska)450, som skrivs med khmerisk skrift (abugida). Vi använder
dock de khmeriska namnen i förfranskad kolonial språkdräkt, t.ex. i fråga om städerna Battambang (khm.
Bătdâmbâng), Siem Reap (khm. Siemréab), Pursat (khm. Pŏuthĭsăt) och Kratie (khm. Krâchéh) samt sjön
Tonle Sap (khm. Bœng Tônlé Sab).
Undantag: huvudstaden Phnom Penh (khm. Phnum Pénh, fr. Phnom-Penh) och staden Sihanoukville (khm.
Preah Sihanouk).

II.3.4.5.3.3 Vietnam451
Officiellt språk är vietnamesiska452 som till skillnad från språken i de närmaste grannländerna skrivs med det
latinska alfabetet. Vi använder de vietnamesiska namnen, inklusive de diakritiska tecknen, utom i fråga om

447 Det största minoritetsspråket är kanske laotiska (i nordost), men de aktuella dialekterna i nordost räknas officiellt som
thailändska. Khmer och malajiska (i gränsområdena mot Kambodja resp. Malaysia) är modersmål för ca 2 % eller en och en
halv miljon vardera. Den betydande kinesiska befolkningsgruppen talar numera i regel thailändska som modersmål.
448 Laotiska är modersmål för drygt halva befolkningen. Minoritetsspråk är främst thailändska, khmu och hmong.
449 Vi sätter därvid ut accenttecken, emot den allmänna principen för translittererade namn.
450 Det största minoritetsspråket är vietnamesiska (3 % el. ca en halv miljon).
451 I fråga om omstridda ögrupper, se under ”Kina”.
452 Det största minoritetsspråket är tay (visserligen ett thaispråk men inte identiskt med thailändska, 2 % el. ca en och en halv
miljon) vid gränsen mot Kina.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 125


– huvudstaden Hanoi (vie. Ha nôi, fr. Hanoï), städerna Haiphong (vie. Hâi Phòng) och Hô Chi Minh-staden
(vie. Thanh-phô Hô Chi Minh, en. Ho-Chi Minh-City, fr. Hô Chi Minh-Ville, ty. Ho-Chi Minh-Stadt) samt
landsdelarna Tonkin (vie. Bac Bô), Annam (vie. Trung Bô) och Kochinkina (vie. Nam Bô, en. Cochin China, fr.
Cochinchine, ty. Cochinchina).
Övriga exonymer på andra språk: staden Đa-năng (en. Danang) m.fl.453. För Côn Dao-öarna använder man
på franska ibland fortfarande det koloniala namnet ”Poulo Condor” och för ögruppen Phu Quy används
på engelska ibland beteckningen ”Catwick Islands”.

II.3.4.6 Den ostindiska övärlden (Malaysia, Brunei, Singapore, Indonesien, Östtimor och
Filippinerna)
II.3.4.6.1 Malaysia454
Officiellt språk är malajiska455 och vi använder de malajiska456 namnen, utom i fråga om
– städerna tillika delstaterna Pinang (malaj., en., fr. och ty. Penang el. George Town) och Melaka (malaj.
Bandar Melaka, en. Malacca Town, fr. Malacca, ty. Malakka) samt Malackahalvön457 (malaj. Semenanjung
Tanah Melayu, th. xx, burm. xx, en. Malacca el. Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel).
Övriga exonymer på andra språk (äldre eller alternativa namnformer): städerna Alor Setar (en. och fr. ibl.
Alor Star), Kota Baharu (en., fr. och ty. Kota Bahru), Muar (en, fr. och ty. ibl. Bandar Maharani), Batu Pahat
(fr. och ty. ibl. Bandar Penggaram) och Johor Baharu (en., fr. och ty. Johor Bahru, ibl. Johore Baharu), Kuala
Lumpors förort Kelang (bes. xx, en., fr. och ty. Port Klang) samt delstaten Johor (en., fr. och ty. ibl. Johore)
och ön Borneo (fr. Bornéo).

II.3.4.6.2 Brunei
Officiellt språk är malajiska458 (som främst talas i den lokala varianten Melayu Brunei). Vi använder de
officiella malajiska namnen.

II.3.4.6.3 Singapore
Officiella språk är kinesiska, engelska, malajiska och tamil. Majoriteten talar kinesiska som modersmål
men engelska är administrativt språk. Vi använder genomgående de engelska eller angliserade namnen.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Singapore (ki. Xinjiapo, malaj. Singapura, tami. Ciŋkappūr, fr.
Singapour, ty. Singapur).

453 På engelska förekommer vid vietnamesiska ortnamn ofta sammanskrivningar i stället för särskrivning eller bindestreck, t.ex.
”Dalat” och ”Namdinh” i stället för Đa Lat och Nam Đinh.
454 I fråga om omstridda ögrupper, se under ”Kina”.
455 Den standardiserade form av malajiska som används (en. Standard Malay) kan kallas malaysiska till skillnad från indonesiska
som är en annan standardiserad variant av malajiska.
456 Malajiska är det största språket men över halva befolkningen har andra modersmål, främst kinesiska (ca 25 % el. ca sju milj.)
och tamil (ca 7 % el. ca två milj.). Engelska talas inte som modersmål men har erkänd ställning.
457 Sundet mellan Malackahalvön och Sumatra kallas Malackasundet.
458 Engelska talas inte som modersmål men har erkänd ställning. Det största minoritetsspråket är kinesiska (drygt 10 %).

126 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.4.6.4 Indonesien
Officiellt språk är indonesiska459 och vi använder de indonesiska namnen, utom i fråga om
– regionen Västpapua (= den indonesiska delen av ön Nya Guinea och indelad i provinserna Papua och
Papua Barat (se nedan, ind. Papua bagian barat460, en. West Papua461 el. Western New Guinea, fr. Nouvelle-
Guinée occidentale, ty. West-Neuguinea el. West-Papua), öarna Java (ind., jav. och su. Jawa), Sumatra
(ind. Sumatera) och Borneo (ind. Kalimantan, fr. Bornéo), ögrupperna Stora Sundaöarna (ind. Kepulauan
Sunda Besar, en. Greater Sundas, fr. Grandes, Îles de la Sonde, ty. Große Sunda-Inseln), Små Sundaöarna
(ind. Kepulauan Sunda Kecil, en. Lesser Sundas, fr. Petites Îles de la Sonde, ty. Kleine Sunda-Inseln) och
Moluckerna462 (ind. Kepulauan Maluku, en. Moluccas el. Molucca Islands, fr. Moluques, ty. Molukken) samt
halvön Doberai (ind. Kapala Burung, en. Bird’s Head, en. och fr. äv. Vogelkop, ty. Vogelkopf ).
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Jakarta (fr. ibl. Djakarta), staden Surabaya (ty. ibl. Surabaja),
staden och ön Ambon (en. ibl. Amboina, fr. ibl. Amboine), provinserna Sumatera Utara (en. North Sumatra),
Sumatera Barat (en. West Sumatra), Kepulauan Riau (en. Riau Islands), Sumatera Selatan (en. South Sumatra),
Kepulauan Bangka-Belitung (en. Bangka-Belitung), Jawa Barat (en. West Java), Jawa Tengah (en. Central
Java), Jawa Timur (en. East Java), Kalimantan Barat (en. West Kalimantan), Kalimantan Tengah (en. Central
Kalimantan), Kalimantan Selatan (en. South Kalimantan), Kalimantan Timur (en. East Kalimantan), Kalimantan
Utara (en. North Kalimantan), Sulawesi Utara (en. North Sulawesi), Sulawesi Tengah (en. Central Sulawesi),
Sulawesi Barat (en. West Sulawesi), Sulawesi Selatan (en. South Sulawesi), Sulawesi Tenggara (en. South East
Sulawesi), Nusa Tenggara Barat (en. West Nusa Tenggara), Nusa Tenggara Timur (en. East Nusa Tenggara),
Maluku Utara (äv. Norra Maluku, en. North Maluku, fr. Moluques du Nord, ty. Nord-Molukken), Maluku (fr.
Moluques), Papua Barat463 (namnet betyder ”västra Papua” men begreppet är inte liktydigt med det svenska
begreppet Västpapua (se ovan, en. West Papua464, fr. Papouasie occidentale) och Papua (fr. Papouasie), öarna
Sulawesi (en. Celebes, fr. Célèbes), Belitung (en. och ty. ibl. Billiton), Sawu (sav. xx, en. och fr. Savu) och Rote
(rot. xx, fr. Roti) och Seram (mat. xx, fr., ty. och ibl. en. Ceram) samt ögruppen Sawu-öarna (ind. Kapulauan
Sawu, sav. xx, en. Savu Islands).

II.3.4.6.5 Östtimor
Officiella språk är tetum465 och portugisiska. Vi använder, liksom engelskan, franskan och tyskan, de
geografiska namnen på portugisiska, t. ex i fråga om
– städerna Pante Macassar (tet. Pantai Makasar, uab. xx), Liquiçá (tet. Likisá, tuk. xx), Baucau (tet. Baukau,
maka. xx) och Viqueque (tet. Vikeke).
I fråga om huvudstaden Dili (port. Díli) skriver vi, som på tetum, utan accenttecken.

459 Som det inledningsvis påpekades är indonesiska ett konstruerat språk (en variant av malajiska) som i stort är identiskt med
malajiska. Det största modersmålsspråken är javanesiska (ca 40 % el. över 100 milj.) och sundanesiska (ca 15 % el. ca 40 milj.).
Kinesiska är modersmål för 3 % eller 8 miljoner. Av tradition har malajiska varit lingua franca och talas som modersmål här
och var inom hela övärlden.
460 Tidigare Irian Jaya.
461 Betecknar även en provins inom regionen. Se nedan.
462 Ögruppen består av provinserna Maluku och Maluku Utara (se dessa).
463 Tidigare: Irian Jaya Barat. ”Irian” är det indonesiska namnet på hela ön Nya Guinea. Papua Barat är en relativt nybildad provins
som brutits ut ur provinsen Papua. ”Irian Jaya Barat” omfattade hela Västpapua (västra Nya Guinea).
464 Betecknar även hela regionen. Se ovan.
465 Tetum är modersmål för ca 10 % av befolkningen och därmed det största språket. Det finns ytterligare 15 erkända ”nationella
språk”. Portugisiska är det gamla kolonialspråket.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 127


II.3.4.6.6 Filippinerna
Officiella språk är pilipino466 och engelska, men detta medför oftast inte dubbla namnformer. Vi använder
genomgående de officiella namnen. Om det engelska namnet skiljer sig från det på pilipino använder vi
det engelska, t.ex. i fråga om
– staden Quezon City (fil. Lungsod Quezon).
Undantag: staden Cebu (fil. Lungsod ng Cebu, en. Cebu City, ty. Cebu-Stadt)467 och ögruppen Panatag (fil.
Kulumpol ng Panatag, kin. Huangyan dao, en. Scarborough Shoal el. Scarborough Reef el. Bajo de Masinloc,
fr. récif de Scarborough, ty. Scarborough-Riff el. Scarborough-Inseln)468.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Manila (fr. Manille) och ön Luzon (fr. Luçon).

II.3.5 Afrika utom arabländerna (Kap Verde, Sahel, Afrikas horn, Guineakusten, Centralafrika,
området kring de afrikanska stora sjöarna, Södra Afrika och de afrikanska östaterna i
Indiska oceanen)

De icke självständiga territorierna469 är de franska utomeuropeiska departementen Mayotte (komo.470


Maore, förfranskat: Mahoré) och Réunion471 och det franska territoriet Îles Éparses (”de spridda öarna”, fr. îles
éparses de l’Océan indien, en. Scattered French Islands in the Indian Ocean), som bland annat omfattar
ögruppen Glorieusesöarna (fr. Îles Glorieuses, en. Glorioso Islands, ty. ibl. Glorioso-Inseln), samt den brittiska
besittningen Sankt Helena (en. Saint Helena, fr. Sainte-Hélène, ty. St. Helena). Vi använder här de franska
resp. engelska namnen.

II.3.5.1 Kap Verde


Officiellt språk är portugisiska472 och vi använder de officiella portugisiska namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudön São Tiago (en., fr. och ty. Santiago) samt ögrupperna Îlhas de Barlavento
(”öarna över vinden”, fr. Îles-du-Vent, ”îles au vent”) och Îlhas de Sotavento (”öarna under vinden”, fr. Îles
Sous-le-Vent).

466 Pilipino (även kallat filipino) är den standardiserade varianten av det största språket tagalog, som är modersmål för ca 30
% av befolkningen eller ca 30 miljoner människor. Det näst största språket är cebuano (ca 20 % el. ca 20 milj.). Engelska är
modersmål för en liten grupp av befolkningen. 19 språk har erkänd ställning som regionala språk. Dessutom åtnjuter också
spanska och arabiska en särställning.
467 Namnets utformning på pilipino, engelska och tyska är avsedd att särskilja staden Cebu från ön Cebu (på vilken staden är
belägen).
468 Även Folkrepubliken Kina och Taiwan gör anspråk på Panatag. I fråga om övriga omstridda ögrupper, se under ”Kina”.
469 Se även ”Indiska oceanen och Södra ishavet” (nedan).
470 Den variant av komoriska som talas på Mayotte kallas shimaoré.
471 Befolkningen på Réunion talar huvudsakligen ett franskbaserat kreolspråk. Det kan tilläggas att Réunion och Mauritius
tillsammans utgör ögruppen Maskarenerna (fr. Îles Mascareignes, en. Mascarene Islands, ty. Maskarenen).
472 Befolkningen talar huvudsakligen ett portugisiskbaserat kreolspråk, som har erkänd regional status.

128 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.5.2 Sahel (Senegal, Gambia, Mali, Burkina Faso, Niger och Tchad)
II.3.5.2.1 Senegal
Officiellt språk är franska473 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om
– halvön (kontinentens västspets, inte staten) Kap Verde (fr. Cap-Vert, sere. xx, ty. Cabo Verde).

II.3.5.2.2 Gambia
Officiellt språk är engelska474 och vi använder de officiella angliserade namnformerna.

II.3.5.2.3 Mali
Officiellt språk är franska475 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om
– staden Timbuktu (fr. Tombouctou, song. Tumbutu, en. Timbuctoo, tua. Tin-Buktu, ar. Tumbuktū).

II.3.5.2.4 Burkina Faso


Officiellt språk är franska476 och vi använder de förfranskade namnformerna.

II.3.5.2.5 Niger
Officiellt språk är franska477 och vi använder de förfranskade namnformerna.
Exonymer på andra språk: Tchadsjön (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, kanu. xx, en. Lake Chad, ty.
Tschadsee), på gränsen mot Tchad, Kamerun och Nigeria. Staden Agadez (tua. xx) skrivs på andra språk
ofta ”Agadès”.

II.3.5.2.6 Tchad
Officiella språk är franska och arabiska478. Vi använder förfranskade namnformer.
Exonymer på andra språk: huvudstaden N’Djamena (ar. Nijāmīnā, en, fr. och ty. ibl. Ndjamena, sb. xx), regionen
Ouaddaï (ar. Waddāy, zag. xx, ty. och ibl. en. Wadai) samt Tchadsjön på gränsen mot Kamerun, Nigeria och
Niger (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, bud. xx, en. Lake Chad, ty. Tschadsee).

473 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är wolof (närmare hälften el. ca fem milj.). Wolof och
ytterligare fem språk har ställning som ”nationella språk”.
474 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är malinke (mandingo). Detta och ytterligare fyra språk
har ställning som ”nationella språk”.
475 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är bambara (ca 35 % el. ca sex milj.). Befolkningen i norra
Mali talar tuaregiska (ett berberspråk) och en tuaregisk separatiströrelse utropade 2012 tillsammans med salafistgruppen
Ansar al-Din (fr., en. och ty. Ansar Dine) den kortlivade tuaregiska staten Azawad.
476 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är moore (ca 50 % el. ca åtta milj.) som tillsammans
med ytterligare ett par språk har erkänd regional status.
477 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är hausa (ca 50 % el. ca åtta milj., i de centrala delarna)
och zarma (ca 25 % el. ca fyra milj., i väst). Dessa och ytterligare fyra språk har ställning som ”nationella språk”.
478 Sara och arabiska är de största språken och är vardera modersmål för en dryg fjärdedel av befolkningen (ca tre milj.). En lokal
dialekt av arabiska, tourkou, fungerar som lingua franca. Längst i norr är teda modersmål för touboufolket.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 129


II.3.5.3 Afrikas horn (Eritrea, Etiopien, Djibouti och Somalia)479
II.3.5.3.1 Eritrea
Officiellt språk är tigrinska480. Även arabiska och engelska är officiella arbetsspråk. Vi använder de tigrinska
namnen i gängse translitterering, utom i fråga om
– huvudstaden Asmara (tig. Asmera).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Mitsiwa (tig. Mitsiwa’, ar. Mussuwa’ el. Masawwa’, en., fr. och ty.
Massawa, en. äv. Mesewa, fr. äv. Massaoua, ty. äv. Massaua) och Aseb (en., fr. och ty. Assab, ar. ‘Asab, afa. xx) m.fl.
Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta använder äldre namnformer.

II.3.5.3.2 Etiopien
Landet består av nio etniskt baserade regioner. Officiellt språk på federal nivå är amhariska och vi använder
de amhariska481 namnen i förenklad translitterering, utom i fråga om
huvudstaden tillika delstaten Addis Abeba (am. ‘Adīs ‘Abäba, en. Addis Ababa, fr. Addis-Abeba, or. Finfinne.
gur. xx), regionerna Oromia (am. Oromiya, or. Oromiyaa, fr. ibl. Oromie) och Somali482 (am. Sumalē, som.
Gobolka Soomaali, fr. Somalie), halvön Somalihalvön (am. xx, som. xx, ar. xx, en. Somali Peninsula, fr. péninsule
somali, ty. Somali-Halbinsel) samt Abbesjön (am. xx, afa. xx, en. Lake Abbe, fr. Lac Abbé, ty. Abbe-See, ar.
Buhayrat Ābih), på gränsen mot Djibouti, Turkanasjön (am. xx, das. xx, sw. Ziwa Turkana, ty. Rudolfsee483),
på gränsen mot Kenya, och Stefaniesjön (am. Č̣ew bāhir, en. och fr. Chew Bahir, bor. xx).
Övriga exonymer på andra språk484: städerna Jima (or. en., fr. och ty. Jimma), Bahir Dar (fr. och ty. Bahar
Dar), Gonder (en, fr. och ty. Gondar), Aksum (tig. xx, en. och ty. Axum, fr. Axoum), Mekele (tig. xx, en. och ty.
Mekele, ibl. Mekelle el. Makale, fr. Mékélé, Makalé el. Macallé, afa. xx, sah. xx), Dese (en, och ty. Dessie, en.
äv. Dessye, fr. Dessié, or. xx, wol. xx), Debre Zeyt (or. Bishoftu, en., fr. och ty. Debre Zeit el. Debre Zeyit), Nazret
(or. Adaama, en., fr. och ty. Nazareth el. ibl. Adama), Awasa (sid. xx, fr. och ty. Awassa) och Harer (har. xx, en.
Harar, fr. och ty. Harar el. Harrar), staden tillika delstaten Dire Dawa (som. Dirirdhaba, en. ibl. Diredawa, fr. ibl.
Dire-Daoua) samt regionerna Amara (en., fr. och ty. Amhara), Hareri Hizb (en. oft. Harari People, fr. och ty.
Harari) och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch (”de södra nationernas, nationaliteternas och folkens
region”, sid. xx, en. och ty. Southern Peoples, Nations & Nationalities, fr. La Région des Nations, Nationalités
et Peuples du Sud) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta
använder namnformer som utgår från en äldre translitterering/transkription.

II.3.5.3.3 Djibouti
Officiella språk är franska och arabiska485. Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Djibouti (ar. Jībūtī, afa. Gabuuti, som. Jabuuti, ty. Dschibuti) samt
Abbesjön (fr. Lac Abbé, ar. Buhayrat Ābih, afa. xx, en. Lake Abbe, ty. Abbe-See, am. xx), på gränsen mot Etiopien.

479 Begreppet Afrikas horn (tig. xx, am. xx, fr. Corne de l’Afrique, som. Geeska Afrika, ar. Qarn al-Afrīqī, or. Gaaffaa Afriikaa, en.
Horn of Africa, ty. Horn von Afrika) är i EU-sammanhang ofta vidare och omfattar fler länder men kan också vara snävare
och endast omfatta själva Somalihalvön (dvs. bara Somalia och den östligaste delen av Etiopien).
480 Tigrinskan (inklusive tigre) är modersmål för drygt två tredjedelar av befolkningen. Minoritetsspråk är bl.a. beja (i väster),
arabiska (vid kusten) och afar (i öster).
481 Amhariska är modersmål för cirka en tredjedel av befolkningen och oromo är modersmål för ungefär lika många. Oromo
och andra större språk har erkänd regional status.
482 Den östliga, somaliskspråkiga delen (motsv. ung den tidigare provinsen Ogaden), gränsande till Somalia.
483 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare ”Lac Rodolphe”).
484 Staden Shire heter officiellt Inda Silase, vilket på andra språk ofta skrivs ”Inda Selassie”.
485 Befolkningen talar dock som modersmål afar (i väst) eller somaliska (klanen issa, i öst), vilka båda är erkända nationella språk.

130 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.5.3.4 Somalia486
Officiella språk är somaliska (modersmål för så gott som hela befolkningen) och arabiska. Vi använder de
somaliska namnen såsom dessa numera skrivs med det latinska alfabetet487, utom i fråga om
– huvudstaden Mogadishu (som. Muqdisho, ar. Maqdīshū, fr. och ibl. ty. Mogadiscio, ty. Mogadischu),
städerna Hafun (som. och ty. Xaafuun, ar. Hāfūn, en. och fr. äv. Dante) och Baidoa (som. Baydhabo, ar.
Bayduwā, fr. Baïdoa), landsdelarna Somaliland (so. Soomaaliland, ar. ‘Ard al-Sūmāl), Puntland (som. Buntlaand,
ar. ‘Ard al-Bunt) och Jubaland (som. Jubbaland), vidare Somalihalvön (som. xx, ar. xx, en. Somali Peninsula,
fr. péninsule somali, ty. Somali-Halbinsel) samt uddarna Kap Gardafai (som. Gees Gwardafuy, ar. Ra’s Asir,
en. Cape Guardafui, fr. Cap Guardafui, ty. Kap Guardafui) och Kap Hafun (som. Raas Xaafuun, ar. Ra’s Hāfūn,
en. Ras/Cape Hafun, fr. Cap Hafun el. Ras Hafoun, ty. Ras Hafun).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Boorama488 (ar. Būrāmā, en. Borama), Hargeysa489 (ar. Harjaysa, en.
och fr. Hargeisa), Boosaaso490 (ar. Bawsāsū, en., fr. och ty. Bosaso el. Bossaso), Harardhere (en. ibl. Harardera, fr.
och ty. Harardere), Jowhar (en. och ty. ibl. Jawhar), Waajid (ar. Wājid, en. Wajid), Marka (en. ibl. Merca, fr. och
ty. ibl. Merka), Jamaame (ar. Jamāma, en. Jamame) och Kismaayo (ar. Kīsmāyū, en., fr. och ty. Kismayo, en. äv.
Kismayu), landsdelen Puntland (fr. ibl. Pount) samt regionerna Shabeellaha Dhexe (ar. Shabaylī al-Wustā, en.
Middle Shabele), Shabeellaha Hoose (ar. Shabaylī al-Suflā, en. Lower Shabele), Baay (ar. Bāy, en. Bay), Jubbada
Dhexe (ar. Jūbbā al-Wustā, en. Middle Juba) och Jubbada Hoose (ar. Jūbbā as-Suflā, en. Lower Juba) m.fl.
Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man ofta bibehållit ett äldre (kolonialt) namnskick.

II.3.5.4 Guineakusten (Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten, Ghana,


Togo, Benin, Nigeria, Ekvatorialguinea samt São Tomé och Príncipe)
II.3.5.4.1 Guinea-Bissau
Officiellt språk är portugisiska491 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Bissau (krio. xx, bala. xx, fr. Bissao).

II.3.5.4.2 Guinea
Officiellt språk är franska492 och vi använder de förfranskade namnformerna. Huvudstaden heter Conakry.

II.3.5.4.3 Sierra Leone och Liberia


Officiellt språk är engelska493. Vi använder de officiella angliserade namnformerna, även i fråga om
– den liberianska staden Tubmanburg (som ibland också kallas ”Bomi” efter den provins där den ligger, gol. xx).
Övriga exonymer på andra språk: den liberianska udden Kap Palmas (gre. xx, fr. Cap des Palmes).

486 Inklusive de icke erkända utbrytarstaterna Somaliland och Puntland.


487 Tidigare användes arabisk skrift, den somaliska osmania-skriften eller ”improviserad transkription”.
488 Huvudstad i den tidigare utbrytarrepubliken Awdalland.
489 Huvudstad i utbrytarrepubliken Somaliland.
490 Huvudstad i utbrytarrepubliken Puntland.
491 Crioulo (ett portugisiskbaserat kreolspråk) är erkänt regionalt språk. Befolkningen talar dessutom som modersmål olika
inhemska språk.
492 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är fulani (fulbe el. peul, ca 40 % el. ca fyra milj.), malinke
(mandingo) och susu (fr. soussou, vid kusten). Huvudstaden Conakry heter på susu Kɔnakiri.
493 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är temne (i nordväst) och mende (i sydost) resp. kpelle
samt engelskbaserade kreolspråk i huvudstäderna. Området motsvarar ungefär den historiska kuststräckan Pepparkusten
(en. Pepper Coast el. Grain Coast, fr. Côte des Graines el. Côte du Poivre, ty. Pfefferküste).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 131


II.3.5.4.4 Elfenbenskusten
Officiellt språk är franska494 och vi använder de förfranskade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Yamoussoukro (ty. ibl. Jamussukro) och staden Abidjan (ty. ibl.
Abidschan).

II.3.5.4.5 Ghana
Officiellt språk är engelska495 och vi använder de officiella angliserade namnformerna496.
Övriga exonymer på andra språk: udden Cape Three Points (ah. xx, fr. Cap des Trois-Pointes, ty. Kap der drei
Spitzen).

II.3.5.4.6 Togo och Benin


Officiellt språk är franska497 och vi använder de förfranskade namnformerna.
I fråga om ”Slavkusten”, se fotnot under ”Nigeria”.

II.3.5.4.7 Nigeria
Officiellt språk är engelska498 och vi använder de officiella angliserade namnformerna, utom i fråga om
– Tchadsjön (en. Lake Chad, kanu. xx, fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee), på gränsen
mot Niger, Tchad och Kamerun499.
Övriga exonymer på andra språk: städerna Ogbomosho (yor. Ògbómọ̀ ṣọ, ty. ibl. Ogbomoscho) och Onitsha
(ig. Onịchạ, ty. ibl. Onitscha).

II.3.5.4.8 Ekvatorialguinea
Officiella språk är spanska (det gamla kolonialspråket) samt numera även franska och portugisiska500. Vi
använder de förspanskade namnformerna. Observera dock att huvudön har bytt namn från Fernando Poo
till Bioko, jfr ovan. Ön Annobón hette en tid Pagalu men har numera återfått sitt förra namn.

II.3.5.4.9 São Tomé och Príncipe


Officiellt språk är portugisiska501 (och flertalet invånare talar portugisiskbaserade kreolspråk). Vi använder
de officiella portugisiska namnformerna.

494 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är akan (främst i varianten baule, fr. baoulé) med
ca 40 % el. ca nio milj.
495 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är akan (med huvudvarianten ashanti), närmare hälften
el. ca tolv milj. Huvudstaden Accra heter på akan Nkran.
496 I landet återfinns även det historiska området Guldkusten (en. Gold Coast, ak. xx, fr. Côte d’Or, ty. Goldküste).
497 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är ewe (ca 40 % el. över tre milj.) resp. fon (40 % el. över
fyra milj.), adja och yoruba.
498 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De tre största, hausa (i norr), yoruba (i sydväst) och igbo (ibo, i
sydost), är vart och ett modersmål för ca 20 % av befolkningen eller cirka 35 milj. vardera. De har också status som nationella
språk. Även fulani (fulbe el. peul) och kanuri (båda i norr) är betydande regionala språk. De olika inhemska språken har en
mycket stark ställning inom respektive region. Den tidigare huvudstaden Lagos heter på yoruba Èkó och Enugu (en gång
huvudstad i utbrytarstaten Biafra) heter på igbo Enúgwu.
499 I Nigeria återfinns även det historiska området Slavkusten (en. Slave Coast, fr. Côte des Esclaves, yor. xx, ty. Sklavenküste).
500 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är fang (85 % el. en och en halv miljon, på fastlands-
delen).
501 Befolkningen talar huvudsakligen portugisiskbaserade kreolspråk. Tre olika kreolspråk har ställning som erkända regionala
språk.

132 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.5.5 Centralafrika502 (Kamerun, Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Gabon,
Republiken Kongo och Demokratiska republiken Kongo)
II.3.5.5.1 Kamerun
Officiella språk är franska och engelska503. Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Yaoundé (fang: xx, ty. Jaunde), staden Douala (dua. xx, en. och ty.
äv. Duala) och Tchadsjön på gränsen mot Tchad, Nigeria och Niger (fr. Lac Tchad, en. Lake Chad, mpa. xx,
ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee).

II.3.5.5.2 Centralafrikanska republiken


Officiella språk är franska och sango504. Vi använder genomgående förfranskade namnformer.

II.3.5.5.3 Sydsudan
Officiellt språk är engelska505 och vi använder de officiella angliserade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Juba (bar. xx, fr. Djouba, ty. ibl. Dschuba), regionerna Bahr el Ghazal506
(din. xx, fr. och ibl. ty. Bahr el-Ghazal), Greater Upper Nile (fr. Nil Supérieur)507 och Equatoria508 (fr. Équatoria,
ty. ibl. Äquatoria) samt delstaten Jonglei (din. xx, nue. xx, ty. ibl. Dschonglei).

II.3.5.5.4 Gabon
Officiellt språk är franska509 och vi använder förfranskade namnformer.

II.3.5.5.5 Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville)


Officiellt språk är franska510 och vi använder förfranskade namnformer.
Exonymer på andra språk: sjön Pool Malebo (kon. Dizanga Malebo, en. och ty. ofta Stanley Pool, det koloniala
namnet).

II.3.5.5.6 Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa)


Officiellt språk är franska men kongo, luba, lingala och swahili har status som ”nationella språk”511. Vi
använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om
– provinserna Nordkivu (fr. och ty. Nord-Kivu, en. North/Northern Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyaruguru) och
Sydkivu (fr. Sud-Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyepfo, en. South/Southern Kivu, ty. Süd-Kivu), vilka tillsammans

502 Indelningen är här inte densamma som EU:s officiella.


503 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk som fang (i söder) och olika bamileke-språk.
504 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Sango är modersmål för ca en fjärdedel av befolkningen och lingua
franca i hela landet. Huvudstaden Bangui heter på sango Bangî.
505 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är dinka (ca en fjärdedel el. ca två milj.). Dinka, nuer
och ytterligare ett antal språk har ställning som ”erkända nationella språk”.
506 Regionen omfattar delstaterna Aweil, Aweil East (fr. Aweil Est), Eastern Lakes (fr. Lac Oriental), Gogrial, Gok, Lol, Tonj, Twic, Wau
och Western Lakes (fr. Lac Oriental).
507 Regionen omfattar delstaterna Boma, Bieh, Eastern Nile (fr. Nil Occidental), Jonglei, Latjoor, Northern Liech (fr. Liech du Nord),
Ruweng, Southern Liech (fr. Liech du Sud), Fangak och Fashoda.
508 Regionen omfattar delstaterna Amadi, Gbudwe, Imatong, Jubek, Maridi, Namorunyang, Terekeka och Yei River (fr. Rivière Yei).
509 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är fang (ca 30 % el. ca en halv miljon).
510 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är kongo (ca hälften el. över två miljoner) som liksom
lingala är erkänt regionalt språk. Huvudstaden Brazzaville heter på kongo Balazavile.
511 De största, luba(-kasai) och kongo, är modersmål för 18 resp. 12 %, dvs. över tio miljoner vardera. Huvudstaden Kinshasa
heter på kongo Kinsasa och på lingala Kinsásá.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 133


kallas Kivu-provinserna eller ibland bara Kivu, samt sjöarna Edwardsjön (äv. Rutanzige, fr. Lac Édouard, konz.
xx, en. Lake Edward, sw. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, ty. Eduardsee) på gränsen mot Uganda, och
Mwerusjön (fr. Lac Moero, bem. xx, en. Lake Mweru, ty. Mwerusee) på gränsen mot Zambia.
Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (fr. Lac Tanganyika, en. Lake Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, ty.
Tanganjikasee) på gränsen mot Burundi, Tanzania och Zambia.

II.3.5.6 Områdena kring de afrikanska stora sjöarna (Rwanda, Burundi, Kenya, Uganda och
Tanzania)
II.3.5.6.1 Rwanda och Burundi
Officiellt språk är franska samt i Rwanda även engelska och rwanda (kinyarwanda) och i Burundi även
rundi (kirundi)512. Dessutom används swahili som kontaktspråk. Vi använder genomgående de officiella
förfranskade namnformerna.
Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (en. Lake Tanganyika, fr. Lac Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, rr.
xx, ty. Tanganjikasee) på gränsen mellan Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Tanzania.

II.3.5.6.2 Kenya, Uganda och Tanzania


Officiella språk är engelska och swahili513. Vi använder de angliserade namnformerna, utom i fråga om
– den tanzaniska staden Dar es-Salaam (en. Dar es Salaam, sw. Daresalama, zar. xx, fr. Dar es Salam, ty.
Daressalam).
Malawisjön kallas i Tanzania på engelska ”Lake Nyasa”. Se vidare under ”Moçambique”.
Övriga exonymer på andra språk: den kenyanska staden Mombasa (fr. ibl. Mombassa), den tanzaniska
staden Ujiji (sw. ibl. Jiji, rr. xx, fr. ibl. Udjiji el. Oudjiji, ty. ibl. Udschidschi el. Udjidji), den tanzaniska staden
och ön Zanzibar (en. Unguja el. Zanzibar [Island], sw. Unguja, ty. Unguja el. Sansibar, ar. Zinjibār) samt den
mittemellan de tre staterna belägna Victoriasjön (en. Lake Victoria, sw. Ziwa Victoria el. Viktoria Nyanza, gan.
Nalubaale, zin. xx, luo: Nam Lolwe, suk. xx, ty. äv. Viktoriasee), vidare Turkanasjön (en. Lake Turkana, sw. Ziwa
Turkana, tt. xx, samb. xx, am. xx, ty. Rudolfsee514) på gränsen mellan Kenya och Etiopien, Edwardsjön (en.
Lake Edward el. Lake Rutanzige, sw. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, rr. xx, fr. Lac Édouard, ty. Eduardsee) på
gränsen mellan Uganda och Demokratiska republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en. Lake Tanganyika, fr.
Lac Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, rr. Tanganyika, tong. xx, ty. Tanganjikasee) på gränsen mellan Tanzania,
Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Zambia.

512 Rwanda och rundi är de talade språken och betraktas oftast som två varianter av ett och samma språk (rwandarundi).
513 Swahili är (liksom engelskan) lingua franca i regionen men inte majoritetsspråk i något av länderna. Befolkningen talar ett
stort antal inhemska språk, av vilka de största i de tre länderna är kikuyu (ca 17 % el. ca sju milj.), luganda (ca 21 % el. ca sju
milj.) resp. sukuma (ca 13 % el. ca sex milj.). I nordöstra Kenya talas somaliska (ca 3 milj. el. ca 7 %). Staden Garissa heter på
somaliska Gaarisa.
514 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare ”Lac Rodolphe”).

134 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.5.7 Södra Afrika (Angola, Zambia, Moçambique, Zimbabwe, Malawi, Botswana, Lesotho,
Swaziland, Namibia och Sydafrika)
II.3.5.7.1 Angola
Officiellt språk är portugisiska515 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt.
Exonymer på andra språk: staden Lucapa (lun xx, cho. xx, ty. ibl. Lukapa) och halvön Península dos Tigres
(her. xx, en. Tiger Peninsula, fr. Presqu’île des Tigres, ty. Tigerhalbinsel).

II.3.5.7.2 Zambia
Officiellt språk är engelska men det finns också åtta erkända regionala språk. De största av dessa är bemba
och nyanja516. Vi använder de officiella angliserade namnformerna.
Exonymer på andra språk: staden Maramba (på övriga språk föredrar man det koloniala namnet ”Livingstone”)
samt Mwerusjön (en. Lake Mweru, bem. xx, fr. Lac Moero, ty. Mwerusee) på gränsen mot Demokratiska
republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en. Lake Tanganyika, bem. Etanga’ya’nia, fr. Lac Tanganyika, sw. Ziwa
Tanganyika, ty. Tanganjikaseese) på gränsen mot Tanzania och Demokratiska republiken Kongo.

II.3.5.7.3 Moçambique
Officiellt språk är portugisiska517 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt, utom
i fråga om
– Malawisjön (port. Lago Niassa, sw. Ziwa Nyasa, en. Lake Malawi el. Lake Nyasa, nya. xx) på gränsen mot
Malawi och Tanzania.

II.3.5.7.4 Zimbabwe
Officiella språk är engelska, shona och ndebele518. Vi använder genomgående de officiella angliserade
namnformerna, utom i fråga om
– provinserna Västra Mashonaland (en. Mashonaland West, fr. Mashonaland Occidental), Centrala Mashonaland
(en. och fr. Mashonaland Central), Östra Mashonaland (en. Mashonaland East, fr. Mashonaland Oridental),
Norra Matabeleland (en. Matabeleland North, fr. Matabeleland Septentrional) och Södra Matabeleland (en.
Matabeleland South, fr. Matabeleland Méridional).

II.3.5.7.5 Malawi, Botswana, Lesotho och Swaziland519


Officiellt språk är engelska samt chewa, tswana, sotho respektive swazi (de är också, vid sidan av andra
inhemska språk, de största modersmålsspråken i respektive stat; och i fråga om Lesotho det enda). Vi
använder genomgående de officiella angliserade namnformerna.

II.3.5.7.6 Namibia
Officiellt språk är engelska520 och vi använder de officiella angliserade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Windhoek (nam. Ai-Gams, her. Otjomuise, ty. Windhuk) och staden
Walvis Bay (nam. xx, ty. Walfischbucht el. Walfischbai).

515 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är umbundu (ca 35 % el. ca sju milj.).
516 Befolkningen talar många olika inhemska språk. Bemba är modersmål för närmare 25 % el. över tre miljoner.
517 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är makua (ca hälften el. över tio miljoner och tsonga
(ca 25 %).
518 Det största språket är dock shona, som är modersmål av ca 75 % el. ca elva miljoner, i de centrala delarna. Ndebele talas i
väster.
519 Den 19 april 2018 bytte Swaziland officiellt namn till Eswatini. Vid tidpunkten för publiceringen av denna handbok hade
utredningen om ett eventuellt namnbyte även på svenska ännu inte slutförts.
520 Det finns dessutom åtta erkända regionala språk. Befolkningen talar som modersmål främst olika inhemska språk. Det största
är ovambo (ambo, oshiwambo, modersmål för ca halva befolkningen el. drygt en miljon).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 135


II.3.5.7.7 Sydafrika
Sydafrika har elva officiella språk, varav de tre största är zulu (i sydost), xhosa (i söder) och afrikaans (i sydväst)
(modersmål för ca tolv, åtta resp. sju milj.), åtföljda av engelska, pedi, tswana och sotho. Vi använder i princip
de (brittisk-)engelska namnformerna521, utom i fråga om
– staden Kapstaden (en. Cape Town, afr. Kaapstad, xh. och zul. iKapa, fr. Le Cap, ty. Kapstadt);
– provinserna Västra Kapprovinsen (en. Western Cape, afr. Wes-Kaap, xh. IPhondo yaNtshona-Koloni, zul. IKipi
Lasentshonalanga, fr. Cap-Occidental, ty. Westkap), Norra Kapprovinsen (en. Nothern Cape, afr. Noord-Kaap,
zul. IKipi laseNyakatho, sot. Kapa Leboya, fr. Cap-du-Nord, ty. Nordkap), Östra Kapprovinsen (en. Eastern Cape,
afr. Oos-Kaap, zul. KwaXhosa, xh. IPhondo yaMpuma-Koloni, fr. Cap-Oriental, ty. Ostkap), Nordvästprovinsen
(en. North West Province, afr. Noordwes, ts. Porofense ya Bokone Bophirima, zul. iSifundazwe yaNyakatho-
Ntshonalanga, xh. iPhondo yaseuMntla-Ntshona, sot. Leboya Bophirimela, fr. Nord-Ouest, ty. Nord-West) och
Fristatsprovinsen (en. Free State Province, afr. Vrystaat, sot. Provense ya Freistata/Foreisetata, zul. iSifundazwe
yaFuleyisitata, xh. iPhondo yaFreyistata, fr. État libre, ty. Freistaat) samt
– Godahoppsudden (en. Cape of Good Hope, afr. Kaap die Goeie Hoop, fr. Cap de la Bonne Espérance, ty.
Kap der Guten Hoffnung) och ögruppen Prins Edwardöarna (en. Prince Edward Islands, fr. Îles du Prince-
Edouard, ty. Prinz-Edward-Inseln el. Prinz-Edouard-Inseln) med huvudön Prins Edwardön (en. Prince Edward
Island, fr. Île du Prince-Edouard, ty. Prinz-Edward-Insel el. Prinz-Edouard-Insel).
Övriga exonymer på andra språk: staden Johannesburg (zul. iGoli, fr. ibl. Johannesbourg) och udden Kap
Agulhas (en. Cape Agulhas, afr. Kaap Agulhas, fr. Cap des Aiguilles, ty. ibl. Nadelkap).

II.3.5.8 De afrikanska östaterna i Indiska oceanen (Seychellerna, Komorerna, Madagaskar och


Mauritius)
II.3.5.8.1 Seychellerna
Officiella språk är franska, engelska och seychelliska (el. seselwa, ett franskbaserat kreolspråk som är
modersmål för nästan hela befolkningen). Vi använder de officiella namnen som ofta är engelska men i
fråga om öar och ögrupper oftast franska522, t.ex. Île aux Récifs, utom i fråga om
– ögruppen Amiranterna (en. Amirante Islands/Isles, fr. les Amirantes, sey. xx, ty. Amiranten).

II.3.5.8.2 Komorerna523
Officiella språk är franska, komoriska (även kallat comoro)524 och arabiska525. Vi använder genomgående de
förfranskade namnformerna, bland annat i fråga om de tre huvudöarna Grande Comore (komo. Ngazidja),
Anjouan (komo. Nzwani) och Mohéli (komo. Mwali) trots att de komoriska namnen är officiella sedan 1977.

II.3.5.8.3 Madagaskar
Officiella språk är franska samt malagassiska, modersmålet för nästan hela befolkningen. Vi använder de
malagassiska namnformerna, utom i fråga om
– ön Sainte-Marie (malag. Nosy Boraha).
Övriga exonymer på andra språk: staden Andoany (en., fr. och ty. äv. Hell-Ville) samt uddarna Kap Bobaomby
(malag. Tanjona Bobaomby, en., fr. och ty. Cap d’Ambre), Kap Vilanandro (malag. Tanjona Vilanandro, en.

521 Exempelvis i fråga om staden East London (afr. Oos-Londen, xh. iMonti). De senaste namnändringarna har vi ännu inte an-
ammat: huvudstaden Pretoria heter numera officiellt Tshwane (anammat på sydafrikansk engelska och afrikaans, eg. tswana,
sotho och pedi; zul. iPitoli, xh. iTswani). Dessutom har många andra städer nyligen bytt namn, och så heter t.ex. Bloemfontein
och Durban numera officiellt Mangaung (eg. sotho) respektive eThekwini (eg. zulu).
522 Ögruppen Les Sœurs (Grande Sœur och Petite Sœur) kallas inofficiellt ”Sisters Islands”.
523 D.v.s. Unionen Komorerna. Det geografiska begreppet Komorerna inkluderar även den franska ön Mayotte.
524 Det språk som så gott som hela befolkningen talar som modersmål.
525 Huvudstaden Moroni heter på arabiska ”Mūrūnī”.

136 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Cape Saint André, fr. Cap Saint-André, ty. Cap St André) och Kap Vohimena (malag. Tanjona Vohimena, en.
Cape Vohimena el. Cap Sainte Marie, fr. Cap Sainte-Marie, ty. Cap Sainte Marie).
Dessutom använder man på franska ibland fortfarande mer allmänt de koloniala franska namnen i stället
för de malagassiska, t.ex. i fråga om huvudstaden Antananarivo (fr. Tananarive) samt städerna Mahajanga
(fr. Majunga), Toamasina (fr. Tamatave), Antsiranana (fr. Diego Suarez el. Diego-Suarez) och Tolagnaro (fr.
ibl. Port-Dauphin).

II.3.5.8.4 Mauritius
Landet saknar officiellt språk. I officiella sammanhang används främst engelska men även franska526. Vi
använder de angliserade namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Port Louis (fr. Port-Louis) samt ett antal öar m.m. som har parallella
franska namnformer, t.ex. ön Round Island (fr. Île Ronde).

II.3.6 Nordamerika (Angloamerika, Västindien, Mexiko och Centralamerika527)


II.3.6.1 Angloamerika (Kanada och Förenta staterna [samt Grönland])
De icke självständiga områdena är Grönland (självstyrande del av det danska riket), det franska territoriet
Saint-Pierre-et-Miquelon och den brittiska besittningen Bermuda (fr. Bermudes).

II.3.6.1.1 Grönland (grö. Kalaallit Nunaat, da. Grønland, en. Greenland, fr. Groenland)
Officiellt språk är numera grönländska (grö. kalaallisut, en variant av inuit). Vi använder numera, liksom i
flertalet fall på engelska, franska och tyska, de grönländska namnen i fråga om orter och öar men danska
namn i fråga om områden och uddar, t ex. i fråga om huvudstaden Nuuk (da. Godthåb), orterna Qasigiannguit
(da. Christianshåb) och Qaanaaq (da. Thule) samt ön Qeqertarsuaq (da. Disko, en. Disco Island, fr. Île de
Disko, ty. Disko-Insel).
Övriga exonymer på andra språk: sydspetsen Kap Farvel (grö. Uummannarsuaq, en. Cape Farewell) samt
olika landområden med närmast obsoleta namn, som Kong Christian IX Land (grö. Nuna Kunngi Christian
IX, en. King Christian IX’s Land el. King Christian IX Land, fr. Terre du Roi Christian IX, ty. König-Christian
IX-Land) m.fl.

II.3.6.1.2 Kanada
Officiella språk är engelska och franska528. Vi använder de lokala namnen på engelska respektive franska,
utom i fråga om följande:
– i den engelsktalande delen: delstaten Newfoundland och Labrador (en. Newfoundland and Labrador, fr.
Terre-Neuve-et-Labrador, ty. Neufundland und Labrador), området Akadien (en. Acadia, fr. Acadie) samt
sjöarna Övre sjön (en. Lake Superior, fr. Lac Supérieur, oji. Gichigami, ty. Oberer See), Södra resp. Norra
Indiansjön (en. Southern resp. Northern Indian Lake, fr. Lac Southern Indian resp. Lac Northern Indian, cre.
xx, ty. Südlicher resp. Nördlicher Indianersee), Rensjön (en. Reindeer Lake, fr. Lac Caribou el. Lac Reindeer,

526 Befolkningen talar som modersmål olika kreolspråk eller indiska språk. Lingua franca är mauritiska (ett franskbaserat kreol-
språk).
527 Centralamerika och Västindien utgör tillsammans Mellanamerika.
528 Franska talas i princip i delstaten Quebec (fr. Québec) och engelska i övriga delstater (provinser och territorier). Vid sidan
av engelska och franska har i territoriet Nunavut två varianter av inuit (inuktitut och inuinnaqtun) officiell ställning och vid
sidan av engelska och franska har i Northwest Territories chipewyan, cree, tlicho (tidigare kallat dogrib), gwich’in och slavey
(nordlig och sydlig) samt tre varianter av inuit (inuktitut, inuinnaqtun och inuvialuktun) officiell ställning. Folket tlicho har
särskild autonomi inom området Akaitcho mellan Stora Slavsjön och Stora Björnsjön. Folket cree har autonomi också i delstaten
Manitoba (Nisichawayasihk Cree Nation i norr och O-Pipon-Na-Piwin Cree Nation i söder). Inom regionen Nord-du-Québec,
i delstaten Quebec, kommer också cree att erhålla ett eget område, kallat Eeyou Istchee-Baie-James (en. Eeyou Istchee
James Bay Territory). Inuiterna har redan inom samma region en motsvarighet i området Nunavik. Större invandrargrupper,
bl.a. tysktalande, har ofta bibehållit sitt modersmål över generationer, men framför allt märks den stora kinesisktalande
befolkningen (ca en miljon el. ca 3 %).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 137


cre. xx, chip. xx, ty. Rentiersee), Lilla Slavsjön (en. Lesser Slave Lake, fr. Petit Lac des Ésclaves, cre. xx, ty. Kleiner
Sklavensee), Stora Slavsjön (en. Great Slave Lake, fr. Grand Lac des Ésclaves, tlic. Tideè, ty. Großer Sklavensee)
och Stora Björnsjön (en. Great Bear Lake, fr. Grand Lac de l’Ours, tlic. Sahtì, ty. Großer Bärensee);
– i den fransktalande delen: vi använder de engelska namnformerna Quebec (fr. Québec, delstat och stad)
och Montreal (fr. Montréal, stad) utan accenttecken.
Övriga exonymer på andra språk:
Den engelsktalande delen: delstaterna Nova Scotia (fr. Nouvelle-Écosse, ty. Neuschottland), New Brunswick
(fr. Nouveau-Brunswick, ty. Neubraunschweig), Prince Edward Island (fr. Île du Prince-Edouard, ty. Prinz-
Eduard-Insel) och British Columbia (fr. Colombie-Britannique, ty. Britisch-Kolumbien), Gaspéhalvön (en.
Gaspé Peninsula el. ibl. Gaspesia, fr. Gaspésie, mic. xx [Gespeg ?]), öarna Newfoundland (fr. Terre-Neuve, ty.
Neufundland), Sable Island (fr. Île de Sable), Baffinön (en. Baffin Island, fr. Terre de Baffin, inu. Qikiqtaaluk,
ty. Baffininsel), Prince Charlesön (en. Prince Charles Island, fr. Île du Prince-Charles, inu. xx, ty. Prinz-Charles-
Insel), King William Island (fr. Île du Roi-Guillaume, inu. Qikiqtaq), Prince of Walesön (en. Prince of Wales
Island, fr. Île du Prince-de-Galles, inu. xx), Prince Patrickön (en. Prince Patrick Island, fr. Île du Prince-Patrick,
inu. xx, ty. Prinz-Patrick-Insel) och Banksön (en. Banks Land, fr. Terre de Banks, inu. Ikkaahuk qikiqtaalua, ty.
Banksinsel) samt Saint Ignace Island (fr. Île Saint-Ignace) i Övre sjön, ögrupperna Queen Elizabethöarna (en.
Queen Elizabeth Islands, fr. Îles de la Reine-Élisabeth, inu. Quttikturmiut qikiqtangit, ty. Königin-Elizabeth-
Inseln), Twin Islands (fr. Îles Jumelles, cre. Mah-Nah-Woo-Na-N), Queen Charlotteöarna (en. Queen Charlotte
Islands, fr. Îles de la Reine-Charlotte, haid. Haida Gwaii, ty. Königin-Charlotte-Inseln) samt sjöarna Eriesjön
(en. Lake Erie, fr. Lac Erié) och Lake of the Woods (fr. Lac des Bois, ty. äv. Waldsee).
Den fransktalande delen (Quebec): ögruppen Îles de la Madeleine (en. Magdalen Islands) med huvudön Île
de la Madeleine (en. Magdalen Island).

II.3.6.1.3 Förenta staterna


Nationellt språk är engelska529 och vi använder de engelska namnen530, utom i fråga om
– delstaten Kalifornien (en. och sp. California, fr. Californie) och ögruppen Aleuterna (en. Aleutian Islands,
ale. xx, fr. Îles Aléoutiennes, ty. Aleuten el. ibl. Aläuten) samt Övre sjön (en. Lake Superior, oji. Gichigami, fr.
Lac Supérieur, ty. Oberer See) och Stora Saltsjön531 (en. Great Salt Lake, fr. Grand lac Salé, ty. Großer Salzsee,
ute: xx).
Övriga exonymer på andra språk: städerna Chicago (ty. ibl. Chikago), New Iberia (fr. Nouvelle-Ibérie), New
Orleans (fr. La Nouvelle-Orléans), New York (fr. ibl. New-York) och Philadelphia (fr. Philadelphie), regionen New
England (fr. Nouvelle-Angleterre), delstaterna Pennsylvania (fr. Pennsylvanie, ty. ibl. Pennsylvanien), Virginia
(fr. Virginie), West Virginia (fr. Virginie-Occidentale), North Carolina (fr. Caroline du Nord, ty. ibl. Nordkarolina
el. Nord-Carolina el. Nordkarolinien), South Carolina, (fr. Caroline du Sud, ty. ibl. Südkarolina, Süd-Carolina el.
Südkarolinien), Georgia (Géorgie), Florida (fr. Floride)532, Louisiana (fr. Louisiane) och New Mexico (sp. Nuevo
México, ker. xx, nav. Yootó Hahoodzo, fr. Nouveau-Mexique, ty. Neu-Mexiko), delstaten och ögruppen Hawaii
(haw. Hawai’i, fr. äv. Hawaï), öarna Mount Desert Island (fr. Île du Mont Désert), Prince of Wales Island (tlin. xx,
haid. xx, fr. Île du Prince-de-Galles), Coronation Island (tlin. xx, fr. ibl. Île du Couronnement), Saint Paul (ale. xx,
fr, Île Saint-Paul), Saint George (en. Saint George Island, ale. xx, fr. Île Saint-George), Saint Lawrenceön (en. St.

529 I delstaten Hawaii har även hawaiiska officiell ställning och i New Mexico även spanskan. Större invandrargrupper har ofta
bibehållit sitt modersmål över generationer. Framför allt märks den stora spansktalande befolkningen (ca 40 miljoner el. ca
12 %) men också bl.a. tysktalande.
530 Utöver nedan angivna namn förekommer på svenska undantagsvis formerna Nordkarolina (en. och sv. North Carolina) och
Sydkarolina (en. och sv. South Carolina), Norddakota (en. och sv. North Dakota, fr. Dakota du Nord, ty. ibl. Norddakota) och
Syddakota (en. och sv. South Dakota, fr. Dakota du Sud, ty. ibl. Süddakota).
531 Namnet ”Saltsjöstaden” (Salt Lake City) är dock obsolet.
532 Ögruppen Florida Keys heter på franska ”Cayes de Floride”.

138 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Lawrence Island, yup. Sivuqaq, fr. Île Saint-Laurent, ty. Sankt-Lorenz-Insel), Saint Matthewön (en. St. Matthew
Island, fr. Île Saint-Mathieu, ty. St.-Matthew-Insel) och Lilla Diomedeön (en. Little Diomede, yup. Inaliq, fr.
Petite Diomède, ty. Kleine Diomedes-Insel), ögrupperna Apostle Islands533 (oji. xx, fr. Îles des Apôtres) i Övre
sjön, Chandeleur Islands (fr. Îles de la Chandeleur), Channel Islands (fr. Îles du Détroit), Alexanderarkipelagen
(en. Alexander Archipelago, tlin. xx, fr. Archipel Alexandre) och Trinity Islands (tlin. xx, fr. ibl. Îles de la Trinité),
de i Aleuterna ingående mindre ögrupperna Fox Islands (ale. xx, fr. ibl. Îles aux Renards, ty. ibl. Fuchs-Inseln),
Islands of the Four Mountains (ale. Uniiĝun, fr. Îles des quatre Montagnes, ty. ibl. Inseln der vier Berge), Rat
Islands (ale. ‘Qax̂um tanangis, fr. Îles aux Rats, ty. Ratten-Inseln) och Near Islands (ale. Sasignan Tanangin,
fr. Îles Proches, ty. Nahe Inseln), vidare Diomedeöarna (en. Diomede Islands, ry. ostrova Diomida, yup. xx,
fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln) samt Eriesjön (en. Lake Erie, fr. Lac Erié).

II.3.6.2 Västindien534 (Bahamas, Kuba, Dominikanska republiken, Haiti, Jamaica och de


självständiga staterna i Små Antillerna)
De större ögrupperna heter på svenska Antillerna (en. och fr. Antilles, sp. Antillas, ty. och nl. Antillen), Öarna
över vinden (”Läöarna”, en. Leeward Islands, fr. Îles-au-Vent el. Îles du Vent, nl. Bovenwindse Eilanden, ty.
Inseln über dem Winde) och Öarna under vinden (”Lovartöarna”, en. Windward Islands, fr. Îles-sous-le-Vent,
nl. Benedenwindse Eilanden, sp. Islas de Sotavento, ty. Inseln unter dem Winde)535.
De brittiska besittningarna är:
Anguilla, Caymanöarna (en. Cayman Islands, ty. Kaimaninseln), Montserrat, Turks- och Caicosöarna (en. Turks
and Caicos Islands, fr. Îles Turks-et-Caicos) och Brittiska Jungfruöarna (en. British Virgin Islands, fr. Îles Vierges
britanniques, ty. Britische Jungferninseln). Vi använder här de engelska namnen.
De övriga icke självständiga territorierna är:
de båda franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique, det franska utomeuropeiska
förvaltningsområdet Saint-Barthélemy (en. Saint Barthélemy, ty. St. Barthélemy), de autonoma länderna
inom Nederländerna536 Aruba och Curaçao (pap. Kòrsou), de särskilda kommunerna inom Nederländerna
Bonaire (pap. Boneiru), Saba och Sint Eustatius537, de amerikanska besittningarna Puerto Rico (fr. Porto-Rico),
Amerikanska Jungfruöarna (en. US Virgin Islands, fr. Îles Vierges américaines, ty. Amerikanische Jungferninseln)
och Navassa (en. Navassa Island, fr. Île de la Navase). Den sistnämnda ingår i Förenta staternas mindre öar i
Oceanien och Västindien (en. United States Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis,
ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln). Vi använder i fråga om dessa territorier de franska, nederländska
resp. engelska namnen. Den av Frankrike och Nederländerna delade ön Saint-Martin/Sint-Maarten kallas
på engelska Saint Martin och på tyska ibland Sankt Martin (St. Martin).
Exonymer på andra språk: de tre öar som utgör Amerikanska Jungfruöarna: Saint John (fr. Saint-Jean), Saint
Thomas (fr. Saint-Thomas) och Saint Croix (fr. Sainte-Croix).

533 I området omkring Stora sjöarna (som ursprungligen upptäcktes av fransmän) förekommer åtminstone som alternativ till
de engelska namnen ett flertal franska exonymer.
534 Inklusive Bermuda. Västindien kallas på svenska också ofta Karibien och kan indelas i Östkaribien (en. Eastern Caribbean, fr.
Caraïbes orientales, sp. Caribe Oriental, ne. de Oost-Caraïbische staten, ty. Ostkaribien) och Västkaribien.
535 På engelska tillämpas en annan indelning mellan ”läöar” och ”lovartöar” än på andra språk. En liknande uppdelning före-
kommer även inom andra arkipelager.
536 Officiell ställning vid sidan av nederländskan har papiamentu på Aruba, Curaçao och Bonaire, och engelska på Saba, Sint
Eustatius och Sint-Maarten.
537 Tillsammans kallade Karibiska Nederländerna (nl. Caribisch Nederland, en. Caribbean Netherlands, fr. Caraïbes néerlandaises,
ty. die Karibischen Niederlande).

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 139


II.3.6.2.1 Bahamas
Officiellt språk är engelska och vi använder de engelska namnen.
Exonymer på andra språk: öarna New Providence (fr. Nouvelle-Providence), Cat Island (fr. Île du Chat), Long
Island (fr. Île Longue) och Crooked Island (fr. Île Tordue) samt ögruppen Ragged Islands (fr. Îles Déchiquetées).

II.3.6.2.2 Kuba
Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Havanna (sp. La Habana, en. Havana, fr. La Havane).
Övriga exonymer på andra språk: den amerikanska militärbasen Guantánamobasen (sp. Base Naval de
Guantánamo, en. Naval Station Guantanamo Bay), med ett fångläger med samma namn (en. Guantanamo
Bay detention camp), samt ön Isla de la Juventud (en. äv. Isle of Youth, fr. Île de la Jeunesse, ty. ”Jugendinsel”).

II.3.6.2.3 Dominikanska republiken


Landet ligger på ön Hispaniola (sp. La Española, fr. ibl. Haïti538, hait. Ispayola). Officiellt språk är spanska och
vi använder de spanska namnen.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Santo Domingo (fr. Saint-Domingue).

II.3.6.2.4 Haiti
Landet ligger på ön Hispaniola (se Dominikanska republiken). Officiella språk är franska och haitiska (ett
allmänt talat franskbaserat kreolspråk). Vi använder de franska539 namnen, utom i fråga om
– ön Tortuga (fr. Île de la Tortue, hait. Latòti).

II.3.6.2.5 Jamaica
Officiellt språk är engelska540 och vi använder de engelska namnen.

II.3.6.2.6 De självständiga staterna i Små Antillerna (Antigua och Barbuda, Saint Kitts och Nevis,
Dominica, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Grenada, Barbados samt
Trinidad och Tobago)
Officiellt språk är engelska541 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om
– ögruppen Grenadinerna (en. och fr. Grenadines, en. äv. Grenadine Islands, ty. Grenadinen), som delvis
ligger inom S:t Vincent och Grenadinerna medan resten tillhör Grenada.
Övriga exonymer på andra språk: huvudstäderna Saint George’s (fr. Saint-Georges; i Grenada) och Port of
Spain (fr. Port d’Espagne, ty. Port-of-Spain; i Trinidad och Tobago).

538 Man skiljer i så fall mellan ”à Haïti” (på ön Hispaniola) och ”en Haïti” (i staten Haiti).
539 Huvudstaden Port-au-Prince heter på haitiska ”Pòtoprens” och städerna Cap-Haïtien, Gonaïves och Les Cayes heter ”Kap Ayisyen”,
”Gonayiv” resp. ”Okay”.
540 Befolkningen talar huvudsakligen ett engelskbaserat kreolspråk, patwa (jamaican patois).
541 Befolkningen talar huvudsakligen engelskbaserade kreolspråk eller (på Dominica och Saint Lucia) franskbaserade kreolspråk
(antillisk kreol).

140 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.6.3 Mexiko och Centralamerika (Mexiko, Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador,
Nicaragua, Costa Rica och Panama)
II.3.6.3.1 Mexiko
Officiellt språk är spanska542 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Mexico City (sp. Ciudad de México, en. och fr. Mexico, ty. Mexiko-Stadt, nah. Anahuac el.
Mexihco) och ögruppen Maríasöarna (sp. och en. Las Tres Marías, fr. Les Trois Marie).
Övriga exonymer på andra språk: staden Ciudad Juárez (en. ofta bara Juarez), halvön och delstaten Baja
California (halvön ibl. kallad Californiahalvön el. Nedre Kalifornien, en. Lower California, fr. Basse Californie,
ty. Niederkalifornien), kustområdet Riviera Maya (en. ibl. Mayan Riviera, yuk. xx) samt öarna Tiburón (fr. ibl.
Île du Requin) och Espíritu Santo (fr. ibl. Île du Saint-Esprit).

II.3.6.3.2 Belize
Officiellt språk är engelska543 och vi använder de engelska namnen.

II.3.6.3.3 Guatemala
Officiellt språk är spanska544 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Guatemala City (sp. Ciudad de Guatemala, eg. La Nueva Guatemala de la Asunción, kich.
xx, en. och fr. Guatemala, ty. Guatemala-Stadt).

II.3.6.3.4 Honduras
Officiellt språk är spanska545 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des
Mosquitos, ty. Mosquitoküste, misk. xx) samt ögruppen Swan Islands (sp. Islas del Cisne el. Islas Santilla,
fr. Îles Swan, ty. Swan-Inseln) och dess ingående öar Great Swan Island (sp. Cisne Grande), Little Swan (sp.
Cisne Pequeño) och Booby Cay (sp. El Cayo Pájaro Bobo).
Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Bahíaöarna (sp. Islas de la Bahía, en. och ty. Bay Islands, ty. äv.
Buchtinseln, fr. Îles de la Baie).

II.3.6.3.5 El Salvador
Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen.

II.3.6.3.6 Nicaragua
Officiellt språk är spanska546 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des
Mosquitos, ty. Mosquitoküste, misk. xx), som även kallas ”Atlantkusten” (sp. Costa Atlántica, en. Atlantic Coast,
fr. Côte Atlantique, ty. Atlantikküste el. Karibikküste, omfattande de två autonoma regionerna Atlántico
Norte och Atlántico Sur), samt ön (Great) Corn Island (sp. Isla del Maíz, fr. Île du Maïs, misk. xx).
Övriga exonymer på andra språk: udden Punta del Mono (en., fr. och ty. Monkey Point, misk. xx) och ögruppen
Maízöarna (sp. Islas del Maíz, en. Corn Islands, fr. Îles du Maïs, ty. Mais-Inseln, misk. xx).

542 Dessutom har ett mycket stort antal inhemska språk (modersmål för ca fem miljoner el. ca 5 %) erkänd rättslig ställning,
framför allt nahuatl (aztekiska, modersmål för ca en och en halv miljon), mixtekiska, zapotekiska och tre olika mayaspråk
(främst yukatekiska). Staden Oaxaca (de Juárez) heter på zapotekiska La’a eller Lula’a.
543 Majoriteten talar som modersmål ett engelskbaserat kreolspråk. Det finns åtta erkända regionala språk, bl.a. tre olika ma-
yaspråk.
544 Det största minoritetsspråket är k’iche’ (modersmål för drygt 10 % el. närmare två miljoner).
545 Det finns ett antal erkända regionala språk, bl.a. miskito. På Bahíaöarna talas ett engelskbaserat kreolspråk som modersmål.
546 Det finns ett antal erkända regionala språk, bl.a. engelska, miskito, rama och sumo.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 141


II.3.6.3.7 Costa Rica
Officiellt språk är spanska547 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– Cocosön (sp. Isla de Coco, en. Cocos Island, fr. Île des Cocos, ty. Kokosinsel).

II.3.6.3.8 Panama
Officiellt språk är spanska548 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– huvudstaden Panama City (sp. Ciudad de Panamá, en. Panamá, fr. och ty. Panama).
Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Las Perlas-arkipelagen (”Pärlöarna”, sp. Archipiélago de las
Perlas, en. Pearl Islands, fr. Archipel de Perles, ty. Las-Perlas-Archipel).

II.3.7 Sydamerika549 (Guyana, Surinam, Brasilien och spansktalande Sydamerika)

De icke självständiga territorierna är:


Franska Guyana550 (fr. Guyane française, araw. xx, kari. xx, en. French Guiana, ty. Französisch-Guayana; franskt
utomeuropeiskt departement) samt de brittiska besittningarna Falklandsöarna551 (en. Falkland Islands, fr.
Îles Falkland, ty. Falklandinseln) och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (en. South Georgia and the South
Sandwich Islands, fr. Îles Géorgie du Sud et Sandwich du Sud, ty. Südgeorgien und Südliche Sandwichinseln).
Vi använder här de officiella namnen på franska respektive engelska, utom i fråga om
– Djävulsön (fr. Île du Diable, araw xx, kar. xx, en. Devil’s Island, ty. Teufelsinsel) i Franska Guyana.

II.3.7.1 Guyana
Officiellt språk är engelska552 och vi använder genomgående de engelska namnen.

II.3.7.2 Surinam
Officiellt språk är nederländska553 och vi använder genomgående de nederländska namnen.

II.3.7.3 Brasilien
Officiellt språk är portugisiska554 och vi använder de portugisiska namnen, utom i fråga om
– området Amazonas555 (por. Amazônia, sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, tic. xx).
Vi skriver Brasilia (utan accenttecken, i stället för ”Brasília”).
Exonymer på andra språk: ögruppen São Pedro e São Paulo-arkipelagen (en. Saint Peter and Saint Paul
Archipelago, fr. rochers de Saint-Pierre et Saint-Paul, ty. ibl. Sankt-Peter-und-Sankt-Pauls-Felsen).

547 Det finns tre erkända regionala språk, främst mekatelyu (ett engelskbaserat kreolspråk).
548 Dessutom erkänns sju inhemska minoritetsspråk. De viktigaste minoritetsspråken är engelska och guaymí (ngäbere) med
ca 5 % vardera.
549 Latinamerika (eller Iberoamerika) utgörs av de stater i Nord- och Sydamerika där spanska eller portugisiska är det dominerande
språket, dvs. Kuba, Dominikanska republiken och Puerto Rico (som är en självstyrande del av Förenta staterna), dessa tre i
Västindien, samt Mexiko, Centralamerika utom Belize och Sydamerika utom Guyana och Surinam.
550 Befolkningen talar huvudsakligen ett franskbaserat kreolspråk. De största inhemska språken är arawak och karib.
551 Argentina gör anspråk på ögruppen, som på spanska heter Islas Malvinas (fr. Îles Maloines, ty. Malwinen).
552 Flera språk har erkänd regional ställning. Det viktigaste modersmålsspråket är dock ett engelskbaserat kreolspråk.
553 Det viktigaste minoritetsspråket är sranan, ett engelskbaserat kreolspråk, som liksom sarnami (en lokal variant av hindi) och
javanesiska har erkänd regional ställning.
554 Det inhemska språket nheengatu har officiell ställning på kommunnivå i provinsen Amazonas. Större invandrargrupper,
som tyskar och italienare, har ofta bibehållit sitt modersmål. över generationer.
555 Dvs. Amazonområdet, inte delstaten Amazonas.

142 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.7.4 Spansktalande Sydamerika (Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Uruguay,
Paraguay, Argentina och Chile)
II.3.7.4.1 Venezuela
Officiellt språk är spanska556 och vi använder de spanska namnen.
Exonymer på andra språk: staden Barcelona (fr. ibl. Barcelone).

II.3.7.4.2 Colombia
Officiellt språk är spanska557 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– området Amazonas558 (sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, tic. xx, por. Amazônia) och
ögruppen San Andrés och Providencia559 (sp. Archipiélago de San Andrés, Providencia y Santa Catalina).
Exonymer på andra språk: staden Cartagena (fullständigt namn: Cartagena de Indias, fr. ibl. Carthagène).

II.3.7.4.3 Ecuador
Officiellt språk är spanska560 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– området Amazonas (sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia) och ögruppen
Galápagosöarna (sp. Archipiélago de Colón) samt den däri ingående ön Christóbal (sp. San Cristóbal).
De olika öar som ingår i Galápagosöarna har även parallella engelska namnformer, t.ex. heter öarna Isabela
och Christóbal även ”Albemarle” resp. ”Chatham”.

II.3.7.4.4 Peru
Officiella språk är spanska (majoritetsspråket), quechua561 och aymara562. Vi använder dock de spanska
namnen, utom i fråga om
– staden Cuzco (sp. officiellt: Cusco, que. Qusqu el. Qosqo, ash. xx) och området Amazonas563 (sp. och en.
Amazonia, que. xx, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia).

II.3.7.4.5 Bolivia
Officiella språk är spanska (50 % el. fem miljoner), quechua (25 %), aymara (20 %) och guaraní564. Vi använder
genomgående de spanska namnen, utom i fråga om
– området Amazonas (sp. och en. Amazonia, ay. xx, que. xx, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia).

II.3.7.4.6 Uruguay
Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen.

556 Ett stort antal inhemska språk har ställning som erkända regionala språk.
557 Ett stort antal inhemska språk har ställning som erkända regionala språk.
558 Dvs. Amazonområdet, inte departementet Amazonas.
559 På denna har även engelskan officiell status och talas vid sidan av spanska.
560 Bl.a. quechua har ställning som erkänt regionalt språk.
561 Modersmål för ca 13 % el. över fyra miljoner. Staden Ayacucho skrivs på quechua Ayakuchu.
562 Staden Juliaca heter på aymara Hullaqa.
563 Dvs. Amazonområdet, inte regionen Amazonas.
564 Även flera mindre språk har en erkänd ställning. Huvudstaden La Paz heter på aymara Chuqiyapu.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 143


II.3.7.4.7 Paraguay
Officiella språk är spanska och guaraní565. Vi använder genomgående de spanska namnen.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Asunción (gua. Paraguay, fr. äv. Assomption).

II.3.7.4.8 Argentina
Officiellt språk är spanska566 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– landskapet Patagonien (sp. och en. Patagonia, fr. Patagonie) och ögruppen Eldslandet (sp. Tierra del Fuego,
fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland).
Övriga exonymer på andra språk: staden Ushuaia (fr. ibl. Ushuaïa) och ön Isla de los Estados (en. Staten
Island, fr. Île des Etats, ty. Staateninsel).

II.3.7.4.9 Chile
Officiellt språk är spanska567 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om
– uddarna Kap Horn (sp. Cabo de Hornos, en. Cape Horn, fr. Cap Horn, ty. Kap Hoorn) och Falska Kap Horn
(sp. Falso Cabo de Hornos, en. False Cape Horn, fr. faux Cap Horn, ty. Falsches Kap Hoorn) samt ögruppen
Eldslandet (sp. Tierra del Fuego, fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland) och ön Påskön (sp. Isla de Pascua, rap.
Rapa Nui, en. Easter Island fr. Île de Pâques, ty. Osterinsel).
Övriga exonymer på andra språk: Brunswickhalvön (ty. Braunschweig-Halbinsel), öarna Isla de Hornos (fr. Île
Horn) och Isla Desolación (fr. Île de la Désolation) samt ögruppen Archipiélago Reina Adelaide (fr. Archipel
de la Reine Adelaïde). Om man mot det vanliga bruket vill använda det fullständiga namnet benämns
huvudstaden Santiago de Chile (fr. ”Santiago du Chili”).

II.3.8 Australien (världsdelen) (Papua Nya Guinea, Australien [staten], Nya Zeeland och
Oceanien)
II.3.8.1 Papua Nya Guinea
Officiella språk är engelska, tok pisin och hiri-motu568. Vi använder de engelska namnen, utom i fråga om
– ön Lavongai (en. New Hanover island, fr. Nouvelle-Hanovre, ty. ibl. Neu-Hannover), ögrupperna
Amiralitetsöarna (även Manusöarna, en. Admiralty Islands, tokp. Ples ai Manus, hir. xx, lin. xx, lev. xx, fr. Îles
de l’Amirauté. ty. Admiralitätsinseln), Sankt Matthiasgruppen (en. Saint Mattias Group, tokp. Mussau, hir.
xx, mus. xx, fr. Îles Saint-Matthias, ty. Sankt Matthias-Gruppe) och Louisiaderna (en. Louisiade Archipelago,
tokp. xx, hir. Louisiada Ailans, misi. xx, fr. Louisiades, Archipel de la Louisiade, ty. Louisiade-Archipel).
Trobriandöarna (Trobrianderna, en. Trobriand Islands) heter numera officiellt Kiriwinaöarna (en. Kiriwina
Islands, topk. xx, hir. xx, kiriv. xx).
Övriga exonymer på andra språk: öarna New Britain (tokp. Niu Briten, hir. xx, tol. xx, fr. Nouvelle-Bretagne,
ty. Neubritannien) och New Ireland (tokp. Niu Ailan ailan, hir. xx, sia. xx, lih. xx, lav. xx, fr. Nouvelle-Irlande,
ty. Neuirland) samt ögruppen Green Islands (ty. ibl. Grüne Inseln).

565 Paraguay är det klassiska exemplet på diglossi. Flertalet invånare är tvåspråkiga och talar båda språken. Många talar spanska
ute och guaraní hemma. Ortnamnen är (med undantag för huvudstaden, se nedan) oftast desamma på båda språken.
Staden Villarrica stavas dock på guaraní Villarrika.
566 I de nordligaste provinserna har guaraní och ytterligare tre språk erkänd regional ställning. Större invandrargrupper, som
italienare, araber och tyskar, har ofta bibehållit sitt modersmål över generationer. Italienska är modersmål för en och en halv
miljon eller över 3 %.
567 Det viktigaste inhemska minoritetsspråket är mapudungun som talas av mapuchefolket (förr kallade araukaner). Längst i
norr talas quechua och aymara och på Påskön rapa nui.
568 Huvudstaden Port Moresby heter på tok pisin Pot Mosbi. Som modersmål förekommer uppemot tusen olika språk; de största
är tok pisin och enga med vardera 2–3 % av befolkningen. Engelska är det gamla kolonialspråket och tok pisin lingua franca.

144 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.8.2 Australien (Samväldet Australien)569
Nationellt språk är engelska570 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om571
– öarna Tasmanien (en. Tasmania, fr. Tasmanie) och Julön572 (en. Christmas Island, kin. xx, malaj. Pulau Krismas,
fr. Île Christmas, ty. Weihnachtsinsel) samt ögruppen Kokosöarna (en. Cocos Islands, förr: Keeling Islands,
malaj. Kepulauan Cocos, fr. Îles des Cocos, ty. Kokosinseln) och Stora Barriärrevet (en. Great Barrier Reef, fr.
Grande Barrière, ty. Großes Barrierriff ).
Övriga exonymer på andra språk: staden Adelaide (fr. Adélaïde), delstaterna New South Wales (fr. Nouvelle-
Galles du Sud, ty. Neusüdwales), Western Australia (fr. Australie-Occidentale, ty. Westaustralien) och South
Australia (fr. Australie-Méridionale, ty. Südaustralien), förbundsterrritoriet Northern Territory (fr. Territoire du
Nord, ty. Nordterritorium), territoriet och ögruppen Coral Sea Islands (”Korallhavsöarna”, fr. Îles de la Mer de
Corail, ty. Korallenmeerinseln) samt ön Kangaroo Island (fr. Île Kangourou, ty. Känguruh-Insel).

II.3.8.3 Nya Zeeland


Officiella språk är engelska (majoritetsspråket) och maori573. Vi använder genomgående de engelska
namnen, utom i fråga om574
– ögruppen Antipodöarna (en. Antipodes Islands, mao. xx, fr. Îles Antipodes, ty. Antipodeninseln).

II.3.8.4 Oceanien (Mikronesien, Melanesien och Polynesien)


De icke självständiga territorierna575 är:
– de amerikanska besittningarna Amerikanska Samoa (en. American Samoa, samo. Amerika Sāmoa, fr. Samoa
américaines, ty. Amerikanisch-Samoa), Guam (cham. Guåhån, pal. x), Nordmarianerna (en. Commonwealth
of the Northern Mariana Islands el. Northern Marianas, cham. Sankattan Siha Na Islas Mariånas, fr. Mariannes
du Nord, ty. Nördliche Marianen) och Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien (en. United States
Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis, ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln);
– de nyzeeländska besittningarna Niue (niu. Niuē, fr. ibl. Niué el. Nioué) och Tokelauöarna (äv. Unionsgruppen,
en., toke. och ty. Tokelau, fr. Tokélaou);
– den brittiska besittningen Pitcairn (en. Pitcairn Islands, fr. Îles Pitcairn, ty. Pitcairninseln)576 samt
– de franska besittningarna Nya Kaledonien (fr. Nouvelle-Calédonie, pai. Kanaky, en. New Caledonia, ty.
Neukaledonien), Wallis och Futuna (fr. Wallis-et-Futuna, wall. och fut. ‘Uvea mo Futuna) och Franska Polynesien
(fr. Polynésie française, tah. Pōrīnetia Farāni, en. French Polynesia, ty. Französisch-Polynesien).
Cooköarna (en. Cook Islands, rar. Kūki ‘Āirani) är i princip en självständig stat men ansluten till Nya Zeeland.

569 Dvs. staten inklusive Norfolkön, Lord Howeön, Julön (i Indiska oceanen) och Kokosöarna.
570 De största minoritetsspråken är invandrarspråk som kinesiska (ca en miljon el. ca 3 %), italienska, arabiska m.fl. De olika
inhemska språken talas numera av totalt endast ca 50 000 personer.
571 I fråga om olika uddar, se fotnot 167.
572 Ej att förväxla med ön Kiritimati (i Stilla havet) som tidigare också kallades ”Julön”. På engelska heter båda ”Christmas Island”.
573 Maori är modersmål för ca 5 % av befolkningen. Huvudstaden Wellington heter på maori Te Whanga-nui-a-Tara.
574 I fråga om olika uddar, se fotnot 167.
575 I fråga om Påskön, se under ”Chile”.
576 Befolkningen talar pitkern, ett engelskbaserat kreolspråk med officiell status.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 145


Vi använder här de engelska resp. franska namnen577, utom i fråga om
– ögrupperna Sällskapsöarna (fr. Îles de la Société, tah. Tōtaiete mā, en. Society Islands, ty. Gesellschaftsinseln),
Marquesasöarna (fr. Îles Marquises, tah. ’Enana mā [Te ta’amotu], marq. Te Fenua ‘Enata/Te Henua Kenana,
en. Marquesas Islands, ty. Marquesas-Inseln) och Australöarna (fr. îles Australes, tah. Tuha’a pae mā, aus. xx,
en. Austral Islands, ty. Austral-Inseln), alla tre i Franska Polynesien.
Övriga exonymer på andra språk: Guams huvudstad Hagåtña (fr. ibl. Agana), Amerikanska Samoas huvudstad
Pago Pago (ty. ibl. Pago-Pago) samt Loyautéöarna (fr. Îles Loyauté, deh. xx, neng. xx, en. Loyalty Islands, ty.
Loyalitätsinseln) i Nya Kaledonien, och Îles du Désappointement (en. Disappointment Islands, ty. ibl. Inseln
der Enttäuschung) i Franska Polynesien.

II.3.8.4.1 Mikronesien (Mikronesiska federationen, Palau, Marshallöarna, Nauru, Kiribati och


Tuvalu)
II.3.8.4.1.1 Mikronesiska federationen
Officiellt språk är engelska578 och vi använder de engelska namnformerna, utom i fråga om
– ögruppen Karolinerna (en. Caroline Islands, fr. Carolines, ty. Karolinen, chu. xx).

II.3.8.4.1.2 Palau, Marshallöarna, Nauru, Kiribati579 och Tuvalu


Officiella språk är engelska samt respektive största eller enda lokala språk580 (palau, marshallesiska, nauruanska,
kiribati581 resp. tuvalu). Vi använder dock de engelska namnformerna582.
Exonymer på andra språk: Palaus huvudö Babedaob (ty. ibl. Babelthuap) och två ögrupper i Kiribati, nämligen
Phoenixöarna (kirib. Rawaki, fr. ibl. îles Phœnix el. Îles Phénix, ty. Phönixinseln) och Line Islands (ibl. Linjeöarna,
kirib. Line ?, fr. Îles de la Ligne, ty. ibl. Line-Inseln el. Linieninseln).

II.3.8.4.2 Melanesien (Salomonöarna, Vanuatu och Fiji)


II.3.8.4.2.1 Salomonöarna583
Officiellt språk är engelska584 och vi använder de engelska namnformerna.
Exonymer på andra språk: ögruppen New Georgia (bis. xx, rov. xx, fr. Nouvelle-Géorgie, ty. Neugeorgien).

II.3.8.4.2.2 Vanuatu
Officiella språk är engelska, bislama och franska585. Vi använder de engelska namnformerna.
Exonymer på andra språk: huvudstaden Port Vila (fr. ibl. Port-Vila).

577 Flera inhemska språk har dock officiell ställning vid sidan om engelska eller franska: samoanska (Amerikanska Samoa), cham-
orro (Guam och Nordmarianerna), karoliniska (Nordmarianerna), niueanska (Niue), tokelauanska (Tokelauöarna), tahitiska
(Franska Polynesien) och rarotongesiska (Cooköarna).
578 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är chuukesiska (ca 50 %).
579 Landet omfattar bl.a. ön Kiritimati (på svenska tidigare kallad Julön, en. Christmas Island, ty. Christmasinsel). I fråga om den
andra ”Julön” som på svenska fortfarande heter så, se under ”Australien”.
580 Palau har tre erkända regionala språk, bl.a. japanska.
581 Kallades för gilbertesiska.
582 Exempel på de andra språken: staden Koror i Palau heter på palau ”Oreor”.
583 Det geografiska begreppet Salomonöarna inbegriper även öarna Bougainville och Buka som hör till Papua Nya Guinea.
584 Befolkningen talar som modersmål flera olika inhemska språk.
585 Befolkningen talar som modersmål flera olika inhemska språk.

146 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


II.3.8.4.2.3 Fiji
Engelska, fijianska och fijiansk hindi är officiella språk och modersmål för en knapp tredjedel vardera. Vi
använder de engelska namnformerna.

II.3.8.4.3 Polynesien (Samoa och Tonga)


II.3.8.4.3.1 Samoa586 och Tonga587
Officiella språk är engelska samt de dominerande inhemska språken samoanska resp. tonganska. Vi
använder de engelska namnformerna588.

II.3.9 Indiska oceanen och Södra ishavet


De icke självständiga territorierna är Brittiska territoriet i Indiska oceanen (en. British Indian Ocean Territory,
fr. Territoire britannique de l’Océan Indien, ty. Britisches Territorium im Indischen Ozean), som i första hand
omfattar Chagosöarna med bl.a. atollen Diego Garcia, och Franska territorierna i södra Indiska oceanen och
Antarktis (fr. Terres australes et antarctiques françaises, en. Territory of the French Southern and Antarctic
Lands, ty. die Französischen Süd- und Antarktisgebiete), som omfattar Kerguelen, Crozetöarna, Amsterdamön
och Saint Paul-ön (fr. Île Saint-Paul), samt några mindre öar, främst den brittiska besittningen Heardön
och McDonaldöarna (en. Heard Island and McDonald Islands) och den norska besittningen Bouvetön (no.
Bouvetøya). För platser på dessa öar använder vi de officiella franska, engelska resp. norska namnen. Med
undantag för militärbaser och forskningsstationer är öarna obebodda.
Brittiska antarktiska territoriet (en. British Antarctic Territory, fr. territoire Antarctique britannique, ty. Britisches
Antarktis-Territorium) är en (obebodd) sektor av Antarktis som även innefattar Sydorkneyöarna (en. South
Orkney Islands, fr. Orcades du Sud, ty. Südorkney-Inseln) och Sydshetlandsöarna (en. South Shetland Islands,
fr. Shetland du Sud, ty. Südshetland-Inseln).

586 Förr kallat Västsamoa el. Västra Samoa.


587 Ögruppen, inte staten, kallas även ”Vänskapsöarna” (en. Friendly Islands, fr. Îles de l’Amitié el. Îles Amicales, ty. Freundschaft-
sinseln).
588 Exempel på de andra officiella språken: Samoas huvudstad Apia skrivs på samoanska Āpia.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 147


FÖRKORTNINGAR (olika språk)
ab. abchaziska
ady. adygeiska
afa. afar
afr. afrikaans
ah. ahanta
ak. akan (med bl.a. varianterna ashanti och fanti)
alb. albanska
ale. aleutiska
alt. altajiska589
am. amhariska
ar. arabiska
arak. arakanesiska (rakhine)
araw. arawak
arm. armeniska
aru. arumänska
ash. ashéninka
aus. austral590
ay. aymara
az. azerbajdzjanska (azeriska)
bala. balante
balk. balkariska
balu. baluchiska
bar. bari
basj. basjkiriska
bask. baskiska
bem. bemba
be. bengali
bej. beja
bem. bemba
ber. berta
bes. besisi
bis. bislama

589 Altajiska är ett litet turkspråk i bergsområdet Altaj. Ej att förväxla med altaiska språk, som är samlingsnamn för turkspråk,
mongolspråk och manchu-tungusspråk.
590 Austral är ett polynesiskt språk. Ej att förväxla med australiska (den variant av engelska som talas i Australien).

148 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


bo. bosniska
bor. borana
bre. bretonska
bud. buduma
bul. bulgariska
burm. burmesiska
burj. burjatiska
chak. chakassiska
cham. chamorro
chan. chantiska
chip. chipewyan
cho. chokwe
chu. chuukesiska591
cre. cree
da. danska
das. dasenech
deh. dehu
din. dinka
dog. dogri
don. dongolawi
dua. duala
en. engelska
es. estniska
ev. evenki(ska) (tungusiska)
eve. even(ska) (lamutiska)
fi. finska
fil. pilipino (filipino)592
fr. franska
fris. frisiska
friu. friuliska (furlanska)
fut. futunska
fär. färöiska
gae. skotsk gaeliska
gag. gagauziska

591 Förr kallat trukesiska.


592 Standardiserad tagalog.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 149


gal. galiciska
gan. ganda
geo. georgiska
gil. gilaki
gol. gola
gr. grekiska
gre. grebo
grö. grönländska (kalaallisut)593
gua. guaraní
gur. gurage
haid. haida
hait. haitiska (haitisk kreol)
har. harari
haw. hawaiiska
he. hebreiska
her. herero
hi. hindi
hir. hiri-motu
högs. högsorbiska
ig. igbo
ind. indonesiska
ing. ingusjiska
inu. inuit (”östeskimåiska”)
ir. iriska
it. italienska
jak. jakutiska (sacha)
jap. japanska
jar. jarawa
jav. javanesiska
jid. jiddisch
jin. jingpo (kachin)
kaba. kabardinska
kaby. kabyliska
kann. kannada (kanaresiska)
kanu. kanuri

593 En variant av inuit.

150 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


karak. karakalpakiska
karatj. karatjajska
karel. karelska
kari. karib
karo. karoliniska
kash. kashmiri
kasj. kasjubiska
kat. katalanska
kay. kayah
kaz. kazakiska
ker. keres594
khm. khmer
kich. k’iche’ (sp. quiché)
ki. kinesiska
kirg. kirgiziska
kirib. kiribati
kiriv. kirivila
komo. komoriska (comoro)
kon. kongo
konz. konzo
kor. koreanska
korj. korjakiska
korn. korniska
kors. korsikanska
krim. krimtatariska
krio. kriol
kro. kroatiska
kur. kurdiska
la. lao (laotiska)
lat. latin
lav. lavongai-nalik
le. lettiska
lev. levei-tulu
lih. lihir
lin. lindrou

594 Talas av ett pueblofolk.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 151


lit. litauiska
liv. liviska595
lor. lori
lux. luxemburgiska
lun. lunda
lågs. lågsorbiska
mak. f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens språk (”makedonska”/”makedoniska”)
maka. makasai
malag. malagassiska
malaj. malajiska
malay. malayalam
malt. maltesiska
man. mansiska
mao. maori
mara. marathi
marq. marquesiska
mat. matbat
meg. megreliska (mingreliska)
meh. mehri
mic. micmac
misi. misima
misk. miskito
mong. mongoliska
mont. montenegrinska
mor. mordvinska
mpa. mpada
mus. mussau-emira
nah. nahuatl (aztekiska)
nam. nama-damara
nav. navajo
nents. nentsiska
neng. nengone
nep. nepalesiska
new. newari
nga nganasaniska

595 Saknar numera modersmålstalare.

152 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


nik. nikobaresiska
niu. niueanska
nl. nederländska
no. norska
nue. nuer
nya. nyanja
oir. oiratiska
oji. ojibwa
or. oromo
oss. ossetiska
pai. paici
pal. palau
pam. pamirspråk (shughni, yazgulami, wakhi, ishkashmi och yidgha)
pan. panjabi
pap. papiamentu
pash. pashto
pe. persiska
pol. polska
por. portugisiska
que. quechua
rap. rapa nui
rar. rarotongesiska
rot. roti
rov. roviana
rr. rwanda-rundi (kinyarwanda + kirundi)
ru. rumänska
ry. ryska
rät. rätoromanska
sah. saho
samb. samburu
sami. samiska
samo. samoanska
sard. sardiska
sav. savu (sabu, hawu)
sb. sara-bagirmi
serb. serbiska
sere. serer

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 153


sey. seychelliska
shaw. shawiya (fr. chaoui, ber. tacawit/tashawit)596
she. shehri (jibbali)
shi. shilluk
sia. siar
sid. sidamo
sind. sindhi
sing. singalesiska
slova. slovakiska
slove. slovenska
som. somaliska
song. songhai
soq. soqotri
sot. sotho
sp. spanska
su. sundanesiska
suk. sukuma
sv. svenska
sw. swahili
sy. syriska (östarameiska)
tach. tachelhit
tadzj. tadzjikiska
tah. tahitiska
tama. tamazight
tami. tamil
tar. tarifit (rif )597
tav. tavoyanska
tel. telugu
tt. teso-turkana
tet. tetum
th. thailändska
tic. ticuna
tig. tigrinska
tj. tjeckiska

596 En variant av zenati.


597 En variant av zenati.

154 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


tjer. tjerkessiska
tjetj. tjetjenska
tjuk. tjuktjiska
tjuv. tjuvasjiska
tlic. tlicho598
tlin. tlingit
toke. tokelauanska
tokp. tok pisin
tol. tolai
tong. tongwe
ts. tswana
tu. turkiska
tuku. tukudede (tokodede)
turkm. turkmeniska
tuv. tuvinska
tua. tuaregiska
ty. tyska
uab. uab meto (i Östtimor i varianten baikeno)
udm. udmurtiska
ui. uiguriska
uk. ukrainska
un. ungerska
ur. urdu
uz. uzbekiska
wale. walesiska (kymriska)
wall. walliska
wol. wollo
vie. vietnamesiska
vit. vitryska
xh. xhosa
yor. yoruba
yuk. yukatekiska (maya)
yup. yupik (”västeskimåiska”)
zag. zaghawa
zan. zande

598 Förr kallat dogrib.

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 155


zar. zaramo
zin. zinza
zul. zulu
zuw. zuwara599

599 En variant av zenati.

156 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL

BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid Kungliga biblioteket)
Encyclopædia Britannica (EB)
Iate (EU-institutionernas termbank)
Institutet för de inhemska språken (Helsingfors): bl.a. skriften Svenska ortnamn i Finland
Interinstitutionella publikationshandboken, vanligen förkortad Publikationshandboken (EU-institutionernas
redaktionella regler)
Mediespråkgruppen
Myndigheternas skrivregler
Nationalencyklopedin (NE), och dess kartor
Språkbladet (Catharina Grünbaum)
Språkbruk (tidskrift utgiven av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, Helsingfors)
Språkrådet© (publikation med rekommendationer i term- och språkfrågor som utarbetas av rådets svenska
översättningsenhet i samråd med övriga EU-institutioner)
Standardisering av geografiska namn – om FN:s ortnamnsarbete (Hans Ringstam; publicerad i Lantmäteriets
skriftserie Ortnamn och namnvård, nr 7)
Stateman’s Yearbook
Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet, f.d. Svenska språknämnden)
TT-språket (TT Nyheter)
Utrikes namnbok (utgiven av utrikesdepartementet)
Wikipedia

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 157


BILAGA

ÖVNINGAR I TRANSLITTERERING
AV RYSKA NAMN

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande engelska namnformer:

Ashkhabad
Chekhov
Chelyabinsk
Khabarovsk
Khrushchev
Lukashenko
Maskhadov
Makhachkala
Mikhail
Nikolay
Ryazan
Sholokhov
Shostakovich
Yenisey
Yevtushenko
Yury
Zhirinovsky
Zhukov

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande franska namnformer:

Azerbaïdjan
Bakounine
Balkhach
Blagovechtchensk
Briansk
Doudaïev
Gaïdar
Gorki

158 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


Iakoutsk
Ienisseï
Jdanov
Jirinovski
Joukov
Khrouchtchev
Kossyguine
Kouban
Kouïbychev
Kouropatkine
Nadejda
Nijni Taghil
Oulan-Oude
Oural
Sakhaline
Tatiana
Tchita
Tchubaïs
Tolstoï
Toula
Verkhoïansk
Voronej
Vychinski

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande tyska namnformer:

Aserbajdschan
Ischewsk
Iwanowo
Kamtschatka
Kertsch
Lipezk
Nowaja Semlja
Petrosawodsk
Schachty
Schewtschenko
Schtschekino

September 2018 | SV | UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA 159


Sewerodwinsk
Sjuganow
Tschechow
Tschernobyl
Tscherepowez
Wolga
Woroschilow

160 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


FACIT TILL ÖVNINGARNA

Engelska
Asjchabad, Tjechov, Tjeljabinsk, Chabarovsk, Chrusjtjov, Lukasjenko, Maschadov, Machatjkala, Michail,
Nikolaj, Rjazan, Sjolochov, Sjostakovitj, Jenisej, Jevtusjenko, Jurij, Zjirinovskij, Zjukov.
Franska
Azerbajdzjan, Bakunin, Balchasj, Blagovesjtjensk, Brjansk, Dudajev, Gajdar, Gorkij, Jakutsk, Jenisej, Zjdanov,
Zjirinovskij, Zjukov, Chrusjtjov, Kosygin, Kuban, Kujbysjev, Kuropatkin, Nadezjda, Nizjnij Tagil, Ulan-Ude,
Ural, Sachalin, Tatiana, Tjita, Tjubajs, Tolstoj, Tula, Verchojansk, Voronezj, Vysjinskij.
Tyska
Azerbajdzjan (lika gärna hade det dock kunnat vara ‘Aserbajdsjan’; man måste veta. Problemet är rätt
betydande; när tyskan skriver ”s” och ”sch” kan det röra sig om s eller z respektive sj eller zj. Sådana namn har
här markerats genom understrykning), Izjevsk, Ivanovo, Kamtjatka, Kertj, Lipetsk, Novaja Zemlja, Petrozavodsk,
Sjachty, Sjevtjenko, Sjtjekino, Severodvinsk, Ziuganov, Tjechov, Tjernobyl, Tjerepovets, Volga, Vorosjilov.

162 UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA | SV | September 2018


HÄR HITTAR DU INFORMATION OM EU
På internet
Information om Europeiska unionen på alla EU:s officiella språk finns på webbplatsen Europa:
http://europa.eu.

EU-publikationer
Du kan ladda ner eller beställa kostnadsfria och kostnadsbelagda EU-publikationer från EU:s
internetbokhandel (EU Bookshop): http://bookshop.europa.eu/sv. Du kan beställa flera exemplar
av kostnadsfria publikationer genom att kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor
(se https://europa.eu/european-union/ contact_sv).

EU-lagstiftning och därmed sammanhängande handlingar


Tillgång till rättsinformation från EU, inbegripet all EU-lagstiftning sedan 1951 på samtliga officiella
språk, ges via EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu.

Öppna data från EU


Via EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/data/) har du tillgång till dataserier
från EU. Data kan laddas ner och vidareutnyttjas kostnadsfritt, för kommersiella såväl som icke-
kommersiella ändamål.

UTLÄNDSKA NAMN PÅ SVENSKA-Couverture.indd 5 08/10/2018 16:06


Rue de la Loi/Wetstraat 175
1048 Bruxelles/Brussel
BELGIQUE/BELGIË
Tel. +32 (0)2 281 61 11
www.consilium.europa.eu

Print PDF
ISBN 978-92-824-6454-0 ISBN 978-92-824-6453-3
doi:10.2860/70837 doi:10.2860/340896
QC-01-18-698-SV-C QC-01-18-698-SV-N