You are on page 1of 3

Ungdomsledarutbildningen HT10

Utbildningsdag 6.
Kristinebergs Fritidsgård

24/11 18.00-19.00 Förhållningssätt


19.00-21.00 Begrepp: Främjande
Mål: Deltagarna ska få ökad insikt om vikten av att ha ett positivt förhållningssätt när man är en ledare.
De ska också få förståelse för vad begreppet främjande innebär och hur ett främjande arbete fungerar.

18:00 Samling 19:20 Fika ute i verksamheten


18:05 Jag är bäst i hela världen 20:00 Vad innebär främjande?
18:15 Nytt och bra sen sist 20:20 Främjande vs Förebyggande
18:30 Perspektiv 20:40 Olika instanser
18:50 Förhållningssätt och metodik 20:50 Avslutande reflektion

Del 1. Förhållningssätt

– Jag är bäst i hela världen (se boken POW!)


Steg 1. Ledaren och deltagarna ställer sig i en ring på golvet. Alla deltagare (inte ledaren) markerar sina
platser med en bit tejp. Steg 2. Ledaren ställer sig i mittenoch börjar leken. Den som står i mitten ska
säga sitt namn ”Jag heter... och är bäst i hela världen på att …. ”Steg 3. När personen har sagt detta så
ska alla andra jubla, applådera, överrösa personen med glädjerop. Samtidigt ska alla byta plats och inte
bara ett steg åt sidan utan tvärs över ringen, kors och tvärs, hur som helst. Steg 4. Eftersom det fattas en
markerad plats så hamnar en ny i mitten och då är det dennes tur att vara bäst i världen på något. Alla
ska ha varit i mitten någon gång. Tänk på att se till att alla är med minst en gång. Det kan vara värt att
ha någon minilek innan denna för att få upp stämningen ännu mer. Det är också viktigt att alla bara
säger positiva saker, inte ”jag är bäst på att vara sämst”.

– Perspektiv (se boken POW! och programmet för Borås Stads fritidsgårdsverksamhet)
Att man ska ha ett positivt förhållningssätt som fritidsledare kan låta som en självklarhet. Men vad är ett
positivt förhållningssätt? Detta tolkas givetvis olika av olika individer. Hur ska vi se ungdomarna? Steg
1. Ledaren ska berätta om de fyra grundläggande perspektiven som presenteras nedan. Det är viktigt att
ledaren har försåelse vad dessa innebär och kan berätta från egen insikt och tolkning. Det är också
viktigt att detta sker i ett öppet samtal där deltagarna kan ställa frågor och lägga in egna insikter och
tolkningar.

Regeringen anser att offentlig verksamhet riktad till ungdomar ska kännetecknas at fyra grundläggande
perspektiv:

• Resursperspektiv (De unga betraktas alltid som resurser)


Ungdomar är en resurs. I praktiken innebär detta att ungdomar ska ges inflytande över verksamheter
som påverkar dem. Att skapa sådana möjligheter handlar inte bara om innehållet i insatserna utan
också om hur insatserna planeras och genomförs.

• Rättighetsperspektiv (Ungdomars rättigheter ska tas tillvara och ungdomar ska ges
förutsättningar till god hälsa och utveckling)
Ungdomar har rättigheter. Ungdomar ska inte bara ha makt och välfärd för att kunna vara en resurs
för samhället. Makt och välfärd är också rättigheter. Unga har rätt att vara med och påverka sitt eget
liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen i stort.

• Självständighetsperspektiv (Offentliga insatser ska stödja ungdomars självständighet och


oberoende)
Ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas. Ungdomstiden kännetecknas av en successiv
utveckling mot ökad självständighet och oberoende. Med oberoende menas inte bara frigörelse från
föräldrarna utan även frånvaro av faktorer som skapar beroende eller minskar personens
handlingsutrymme. Missbruk, tvång och förtryck är exempel på sådana faktorer, liksom diskriminering,
stereotypa könsroller, påtryckningar av olika slag och brist på ekonomiska eller kunskapsrelaterade
resurser...

• Mångfaldsperspektiv (All offentlig verksamhet ska inom demokratins ram främja olikheter och
mångfald)
Ungdomar är olika. Ungdomar varken kan eller ska passa in i enhetliga mallar. Deras förutsättningar
och villkor varierar, bland annat beroende på kön, etnicitet, kulturell eller socioekonomisk bakgrund,
bostadsort, sexuell identitet och fysisk och psykisk förmåga. All offentlig verksamhet för ungdomar bör
bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla.

Steg 2. Så vi har alltså fyra stycken perspektiv som vi ska utgå ifrån när vi arbetar med ungdomar. Vi
ska också se ungas liv som helhet. Ha en helhetssyn. Ledaren ska presentera för deltagarna att detta
innebär en medvetenhet om att en människars liv består av olika delar som fritid, skola, familjeliv,
kompisliv osv. Dessa bildar en helhet och de olika delarna påverkar varandra. Det är lätt för en
fritidsledare som bara träffar en ungdom på gården att enbart lära känna den delen av personen och inte
ha förståelse för vad som händer hemma, i skolan och med kompisarna utanför – detta kan leda till
antaganden och till oförståelse vid olika avikande beteenden när något har hänt i en annan del av
individens liv.

– Förhållningssätt och metodik (se till boken POW! och Bärande Relationer)
Steg 1. Deltagarna får i uppgift att lista vad ett negativt beteende kan bero på. Hur kommer det sig att en
viss ungdom ”bara förstör” hela tiden? Förhållningssättet behöver vara ett en människa aldrig är ett
bekymmer, utan har bekymmer. Alla människor vill helst vara vänliga mot varandra. När en person beter
sig illa mot andra så beror det oftast på att personen har en tung ryggsäck, att den har gått eller går
igenom svårhanterliga situationer. ”Tänk om det verkligen är så att i varje givet ögonblick gör varje
människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga – just då” (Kaj Pollak 1998)

Steg 2. Ledarna presenterar grundläggande metodik och förhållningssätt. Även här ska deltagarna få
dela med sig av funderingar, insikter och ha möjlighet att ställa frågor.

1. En som leder ungdomar behöver skapa sig övertygelsen att alla människor helst vill vara vänliga mot
varandra. Detta är ett grundläggande förhållningssätt. Det finns inga onda människor, alla är unika
individer som har formats på olika sätt på grund av olika omständigheter. Alla människor har en
ryggsäck med erfarenheter och ibland kan dessa ryggsäckar vara fyllda av hemskheter. Se aldrig en
människa som ett bekymmer, se att en människa kan bära på bekymmer.

2. Stämpla inte! Säg inte saker som: ”Varför är du en bråkstake?” Stämplar stigmatiserar och
internaliseras till att upplevas som en personlighet. När en negativ självbild väl har internaliseras är det
svårare att bryta mönstret. Besökare som ”bara förstör” har ofta en tung ryggsäck. En person med tungt
bagage har ofta en dålig självbild, vilken blir bekräftad och återskapad varje gång denne får en
utskällning eller tillsägelse. Individen behöver hjälp att ersätta den negativa självbilden med en positiv
självbild.

3. Beröm personen väldigt ofta för även det minsta som fungerar väl. Ge besökaren mycket positiv
uppmärksamhet i form av vänliga blickar, en klapp på axeln osv. Gör det gärna öppet så att andra
besökare hör när du ger uppskattning till personen. Lägg dig vinn om att bete dig mot individen som du
skulle göra mot den mest välfungerande besökaren du kan tänka dig.

4. Omkonstruera bilden av ungdomarna dagligen. För att vi människor ska ha en chans att visa sig från
sin bästa sida är det viktigt att vi förväntar oss det från dom.
Del 2. Begrepp: Främjande

– Vad innebär främjande? (se till Mötesplatser för unga och Fritidsledares tysta kunskap)
”Fritidsverksamhetens främsta uppdrag är att främja ungas möjligheter att hitta och utöva sina intressen
och på så sätt få dem att upptäcka och utveckla sina inneboende resurser.” ”Ungdomar måste ses som
medborgare och inte som problem. Det främjande perspektivet avspeglar sig i och skiljer sig från det
förebyggande synsättet i hur man definierar och ser på målgruppen.” Att arbeta främjande innebär att
man har ett förhållningssätt till målgruppen som inte är att man ser till problem och skapar verksamhet
för att hindra eller för att ta bort problemet, istället ser man till det positiva och stärker detta. Steg 1.
Ledaren behöver presentera begreppet främjande för deltagarna så att de får en förståelse för
innebörden. För att detta ska ske är det viktigt att ledaren lyssnar till deltagarna när de beskriver sin
förståelse. ”Förväntar jag mig att den som kommer är som du och jag är mest, eller som någon stackare
som måste hjälpas?”

Ett främjande synsätt bygger på en övertygelse att alla människor har möjligheter och
resurser, att varje individ har möjlighet att vara aktiv och utvecklas, bara omgivningen och
förutsättningarna finns.

– Främjande vs Förbyggande (se till boken Mötesplatser för unga)


Detta är ett till steg för ledarna att försöka skapa förståelse hos deltagarna om vad främjande innebär. Ett
sätt är att ställa det emot förebyggande, ett kändare begrepp som kan vara lättare att förstå.

Främja eller förebygga innebär två helt skilda förhållningssätt. Att främja handlar om att
stimulera en positiv utveckling. Ökad livskvalitet och välbefinnande, personlig, fysiologisk,
kulturell, politisk och social utveckling är det svårt att se någon bortre gräns för. Att främja
blir därmed en offensiv handling som aldrig kan ta slut. Att förebygga är däremot en
defensiv handling. Det gäller att se till att inget illa eller i varje fall att inget värre inträffar.
Det är typiskt att begreppet härstammar från hälso- och sjukvårdssektorns försök att
förebygga vår ohälsa. Vaccinationer, mammografi, hälsoundersökningar och god hygien är
exempel på några åtgärder som vi kan vidta för att inte bli sjuka. På senare tid har
begreppet smugit sig in även i sociala sammanhang. Vi förebygger kriminalitet, alkoholism
och sociala konflikter oavsett ålder men när vi kommer till förebyggande
fritidsgårdsverksamhet så används begreppet dock enbart gentemot ungdomar.

Ska vi främja ungdomars positiva utveckling till harmoniska, kreativa, välmående och
lyckliga medborgare? Eller ska vi nöja oss med att förebygga kriminalitet, drogmissbruk,
arbetslöshet, utanförskap och allmän olycka?

– Olika instanser (se till boken Bärande Relationer)


Ledaren berättar om fyra olika perspektiv man kan ha när man möter människor, och att olika instanser
arbetar med olika perspektiv – ungefär så här: Rehabiliterande (När ett brott har skett och någon ska
botas. Kriminalvård och sjukvård arbetar rehabiliterande), Motverkande (När ett brott håller på att begås
och någon ska hindras. Polisen och vaktbolagen arbetar motverkande), Förebyggande (När man
förväntar sig att något brott kommer att äga run och någon ska fås på andra tankar. Problemorienterade
institutioner tex.sociala myndigheter, folkhälsoinstitutet mfl, arbetar förebyggande), Främjande (När
någon ska utvecklas. Bland annat skolan och fritidsgårdar arbetar främjande)

– Avslutande reflektion
Alla i gruppen får en chans att säga något om kvällen som varit. Ledaren berättar att nästa tillfälle
kommer att handla om jämställdhet på Kristinebergs Fritidsgård. På återseende!