You are on page 1of 20

12

putchepan palla
ROMANE
m a n u s c h a
Svensk romani

Malmö Ungdomscentral
12 PUTCHEPAN Å SVAREPAN PALLA ROMANE
MANUSCHA
FONN MALMÖ UNGDOMSCENTRAL

Broschyren tillhör
____________________________

Utvecklad, formgiven å kerad fonn:


Malmö Ungdomscentral
www.malmoungdomscentral.se
mungdomscentral@gmail.com

Projektledare å redaktör:
Mirsad Sahiti
Konceptdesigner:
Mirsad Sahiti

Ranndrepa pre romani:


Jon Pettersson

Tryck:
Grafo Tryck
Riddaregatan 2, Malmö
www.grafotryck.se

Producerad: 2014
Första tryckningen år 2014, 1000 exemplar
Reviderad på svensk romani: 2018

ISBN 978-91-639-1840-7

Copyright © 2019 Malmö Ungdomscentral



Lav fonn utgivaren
Romane manuscha - romer - avade jekk fonn pansch (5)
nationella minoritet dri Svedike-temmen 2000:to bercht.
Andri läroplanen for grundskolan aschar ranndrat pre
riggana 13 å 14: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola har fått kunskaper om de
nationella minoriteternas (judar, romer, samer,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och
historia.” Malmö Ungdomscentral kerade vri je
undersökning kai sikkrade att 90% fonn nukkena dre
drabbrehispan tchi har lett savi janepa. Närpå 100% fonn
sikkrepangrena pennade att dolla tchi lett ranndrade
läromedel te bruka for sikkrepan palla romane manuscha, å
ninna dova dela nukkena sikkrepa.

Passke vunschrade mennde te kera je en dokumentärfilm å


kavva broschyr tella temat: 12 putchepan å svarepan palla
romane manuscha.

Fonn marro enkät kaj cirka 150 gaena/buroar putchades:


Savo putchepa skulle du putcha je romano manusch? Menn
kenndade dre cirka 150 intressanta å sikkle svarepan, kai
menn kerade kettanes to 12 putchepan. Palla dova kerades
kettanes 12 putchepan kai 7 romane manuscha fonn vavera
romane manusch ledde te svara to. Kalla romane manuscha
rakklar for sé soles - tchi for siro romano grupp. Avvar
kanna menn drabblar lenngre svarepan motte je hejja je
bitta fedder hur svakko romano grupp dennkrar.

Broschyren aschar utgiven for sikkrepa å information å


aschar kotta fonn je projekt tella temat:
Kompetensutveckling om romer.

Men parkkrar sassare kalla manuscha for siro medverkan:


Veli Brijani, Jon Pettersson, Diana Bogelund, Hajrudin
Suljic, Fred Taikon, Iren Horvatne och Dimitri Florin.

Menn parkkrar Malmö foro for hasstrepan.

Menn vunschrar Domenne je latcho drabbrepa å butt

Malmö Ungdomscentral
janepa..
SAVE 12 PUTCHEPAN?
Putchepana aschar fonn gaena/buroar.

1) FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å SOSSTI? sid. 7

2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR LAVET ZIGENARE? sid. 8

3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO SVEDIKKE-TEMMEN? sid. 9

4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE TRADITIONER? sid. 10

5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE TO GAENA/BUROAR? sid. 11

6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES PASSKE TRADITION? sid. 12

7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI? sid. 13

8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM? sid. 14

9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR PRE ROMANE MANUSCHA KADIVES? sid. 15

10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA? sid. 16

11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA PRE SIKKREPA? sid. 17

12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR DE ROMANE MANUSCHENE? sid. 18


KONN SVARAR TO PUTCHEPANA?
Svarepana to putchepana aschar fonn jeffta vavera manuscha fonn vavera romane
manuscha. Jonn rakklar tchi for saro siro manusch avvar delar je allmänn dikkepa
fonn svakko vaver romane manusch.

VELI BRIJANI (ARLI ROM) FONN ESKILSTUNA


SVERIGES RADIO - RADIO ROMANO

JON PETTERSON (TAVRING) FONN HELSINGBORG


EGENFÖRETAGARE. RAKKREPASKRO GLAN FRANTZWAGNER SÄLLSKAPET

DIANA BOGELUND (POLTIKKE ROMNI) FONN MALMÖ


ROMSKT INFORMATIONS- OCH KUNSKAPSCENTER

HAJRUDIN SULJIC (BOSNIKKO ROM) FONN MALMÖ


ARBETSLEDARE PRE JE VERRTA DRE KÖPENHAMN

FRED TAIKON (KELDERASH ROM) FONN STOCKHOLM


RAKKREPASKRO FOR KETTANEPAN ”É ROMANI GLINDA”

IREN HORVATNE (LOVARA ROMNI) FONN MALMÖ


SIKKREPASKRI FOR ROMANI Å HUNKAR NINNA MALMÖ ROMSKA IDÉCENTER

DIMITRI FLORIN (KALE/LALLARO ROM) FONN STOCKHOLM


GLANEDER SPRÅKVÅRDARE PRE SPRÅKRÅDET
Tips to drabbrepan...
• Drabbra blott jekk putchepa å biddra...
• Dennkra palla svarepat eller rakkra to
kommen palla dova, sass fonn va du janar
eller patchar nu. Ranndra svarepat pre
näste rigg.

• Drabbra savoea svarepan vavera manuscha


kammar to vavera putchepan.

• Jämför lenngre svarepan å


sammanfattningen mé diro svarepa.

• Avade du förvånad fonn diro svarepa -


aschade svarepat bangnot eller horrta?

• Pukka kuttit palla dire dennkrepan to


mennde å ranndra je e-lill to:
mungdomscentral@gmail.com

Malmö Ungdomscentral
PRÖVA DÉ SOLES
Miro svarepa: Broschyren:

1) FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å SOSSTI?

2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR LAVET


ZIGENARE?

3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO


SVEDIKKE-TEMMEN?

4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE


TRADITIONER?

5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE TO


GAENA/BUROAR?

6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES PASSKE


TRADITION?

7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA


TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI?

8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT


RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM?

9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR PRE


ROMANE MANUSCHA KADIVES?

10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA?

11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA PRE


SIKKREPA?

12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR DE


ROMANE MANUSCHENE?
1)FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å
SOSSTI?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Då aschar butt vavera patchepan palla ”Marre pure pennar att romane manuscha
dova. Butt manuscha patchar kai romane hunkar avade fonn Indien. Jekk å vaver
manuscha hunkar naschade fonn norra pennar fonn Egyptien. Avvar me patchar att
Indien, glan isarra (1000) berscht pali, menn hunkar avade fonn Indien. Palla dova
passke vavera kovvar. Odojj aschade tchiro hunkar menn buchlade predall saro
kurepan, naturkatastrofer ta vavera kovvar puan, Gasskene-temm ta Jugoslavien.“
avvar tchi-jekk janar säkert sosske jonn
naschade fonn dojj. Då motte pennas att då Kalderasha roma:
aschar butt sikklepan masskar Indikke ”Fonn katta jonn hunkar avade aschar for
manusch fonn norra
 säkert fonn Punjabi-temm dre Indien. Då
Indien ta romane manusch, kanna je dikkar aschar butt vavera patchepan palla sosske
pre rakkrepa, kultur å traditioner.” jonn hunkade avade kajj. Jekk å vaver
pennar att jonn hunkade avade passke
Tavringre romane manusch: buttepa, vavera manusch pennar passke
”Om jekk ska patcha to forskare kadives, tchorralopa dre Indien. Avvar dova janar
så hunkar menn avade fonn Indien, glan tchi’jekk säkert än.”
isarra (1000) berscht pali. Langs drommen
to Europa hunkade menn avade to Grekland Lovara roma:
å palla je tchiro, kanna de muslimske
kurepangre avade dojj-to, hunkade menn ”Miro dikkepa aschar att jonn hunkade
naschade pre to Europa.” avade fonn Punjab dre Indien. Me patchar
kai dova aschade passke kurepa ta
islamister kai avade to Indien. Me patchar
att romane manusch naschade passke.”
Poltikke roma:
”Romane manuscha kammar lenngro
navvasina dre Indien å jonn pirade vri fonn Lallare romane manusch:
Indien glan isarra ta panschsellars (1500)
”Då aschar tchi nani säkert svarepa sosske,
berscht pali. Jonn hunkade avade to
då aschar butten vavera svarepan, då
Persien å palla dova pirade dolla vidder to
aschar patchanot att jonn hunkade avade
vavera temmar dre Europa. Romane
manuscha hunkade dre tchorralopa dre fonn Indien, avvar sossti janar tchi’jekk.
Indien ninna, å passke dova aschade jonn Motte aschade dova passke kurepa, bokk
naschade fonn dojj. Janepan palla lenngro eller pallarepa fonn vavera. Lingvister
dikkade pre 1700-talet att romane manusch
naschepa aschar tchi dosta forskad for te
hunkar avade fonn Indiena.“
jana tchatchopan palla dova to 100 %.”

SAMMANFATTNING

•Sassare romane manuschar patchar att jonn hunkar avade fonn Indiena.

7
2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR
LAVET ZIGENARE?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Lavet ROM betyder manusch. Avvar te ”Rom betyder manusch. Då aschar latchot
kera skillnad masskar rom ta zigenare kanna menn aschar tchakkes karrade,
aschar miro dikkepa att zigenare aschar avvar zigenare aschar je cherija lav, butt
je lav delat to mennde fonn gaena, å dova tele-keranes.”
lav aschar cherijano ta mijakk. Dova Kalderasha roma:
aschar for mennde je butt cherija lav. ”Lavet rom betyder romano musch ta
Kanna menn trissas masskar mennde romane manusch, zigenare aschar je lav
pennas tchi: ”Hunkar du zigenare?”, delat to mennde, tchakke tchi aschar marro
menn putchar jekka vaveren: ”Hunkar du vällkrepa te hunka karrade. Menn brukar
ROM?”, tchakke pukkas to pall.” blott rom kai lav kanna dy romane
manuscha trissas så pennas masskar
mennde - ”Rom san?” tchakke aschar
Tavringre romane manusch: ”Hunkar du romano?”
”Lavet betyder ”manusch” - to kommena.
Paropan mé lavet aschar att dre butten Lovara roma:
romani-dialekter, kai miro dialekt, ”Zigenare aschar kai lav butt tele-keranes,
betyder lavet ”rom” blott ”je romano kanna aschar pennat zigenare to je romano
musch eller je rommedint savo”. Zigenare manusch hunkar dollo manusch butt tele-
aschar for mennde je cherija lav, kai tchi kerad. Me volltrar for mennde te hunka
aschar brukfarat passa mennde for karrade for romer, sosske dova aschar
tchakke harrga. Då aschar tchi märkligt marro jegno lav for mennde, ta mander
passke for harrga pali aschade delat hoppas for dova lav zigenare te ava
mulepan kai pagging, blott for te hunka bisterdot. Rom aschar manusch ta romer
”zigenare.” aschar manuscha, ta dre kavva lav aschar
muscha, juvvlia ta nukkosa.”

Poltikke roma:
Kale-Lallare romane manusch:
”Rom, aschar va menn karras masskar ”Rom betyder manusch pre romani, avvar
mennde. Rom aschar manusch, dova lav zigenare ta vavera lava aschar kerade pre å
”romer” betyder manuscha ta dova delade to mennde fonn gaena.
aschar så menn volltrar te karras. Lavet Ursprungligen aschar dova lav fonn Kreta,
zigenare aschar fonn Grekikko tchibb ta pre 1300-talet ”Acigans” aschar ”dolla kai
betyder ”tchikk, mell, má ja passall.” tchi schalar jekka-vavren” ta ”má
tschillen”. Dova Anglikko lav ”gypsy”
aschar fonn vriall patchepan att romane
manuscha aschade fonn Egypten.”
SAMMANFATTNING
•Romane manucha dennkrar att lavet ”zigenare” aschar cherrija å dolla tchi vunschar te karras tchakkes.
•Lavet ”rom” aschar: ”manusch”, ”rommedint musch” eller bara ”romano musch”.

8
3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO
SVEDIKKE-TEMMEN?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Arli hunkar avade to Svedikke-temmen ”Menn avade pre 90-talet, passke kurepa,
tella 80-ta 90-talet, kanna kurepa annars skulle menn tchi ha avat kajj. Menn
aschade dre Jugoslavien. Butt Arlier kammade je latcho jiben dre Jugoslavien.
garade si dre vavera temmar dre Menn kammade buttepan, buddiker, avvar
Europa.” sassaro aschar paggradot passke kurepat.
Menn avade kajj, nukkosen jar dre
drabbrehispan, mander å mi romni buttar å
kammar de latchot dre Svedikke-temm.”
Tavringre romane manusch:
”Menn avade tella 1500-talet, avvar Kalderasha roma:
glanerst tella 1600-talet. Menn avade ”Miro narta, Kalderasha, avade pre 1800-
kai kurepangre. Svedikke krajosar talet avvar menn aschade tchi de erste. Då
kurades dre Gasskeno-temmen å dre aschar jekk grupp kai karrar sé ”Jeli”, me
Poltikko-temmen, tella kurepat ”Det volltrar te penna kai jonn aschar de
trettioåriga kriget”. Jonn aschade tchatche Svedikke romane manuschen.
latche kurepangre å kammade passa Menn aschar fonn je Kellodikko å Rumänsk
lennde jegne ”zigenarkompanier” mé grupp.”
romane kurepangre. Palla harrga
kurepan ledde jonn pukkepa te ava to
pall to Svedikke-temmen. Ninna lennde Lovara roma:
avade dolla romane kurepangre å ”Lovara aschar avade pre 1960-talet. Dolla
lenngre nartan, kai buchlade sé vidder Lovara aschade dalla avade fonn Tjeckien,
vri predall saro Norden.” Ungern, ex. Jugoslavien, glanerst fonn
Östeuropa, avvar Lovara aschar predall
saro puan.”

Poltikke roma: Kale-Lallare romane manusch:


”Miro narta avade tella 70-talet to ”Då aschar parot te penna, avvar dri
Svedikke-temmen. Butter masskar de Stockholms tänkebok fonn 1500-talet
Poltikke romane manuschen hunkar aschar ranndrat palla je hop romane
avade tella 80-talet. Butt Poltikke manusch kai avade dojj-to. Sosske Lallaro-
romane manusch naschade fonn Polen temm ta Svedikke-temm aschade jekk temm
te roddra je fedder jiben dre Svedikke- kettanes tella jeftasellars (700) berscht, så
temmen.” pre 1500-talet pennar mander.”

SAMMANFATTNING
•Romane manuscha har avat to Svedikke-temmen tella 500 berscht å kammar passke vavera
förutsättningar te jiddra å te hejja Svedikke-temmen. 


9
4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE
Arlikke roma:
TRADITIONER?
Bosnikke roma:
”Te dela pattipa to purane manusch.
Föräldrar sikkrar sire nukkosar pattipa ”Marro tradition aschar te fostra tchavena
to purane manuscha fonn sarrla jiben. te tchi ava kriminella å te ava rommedinta
Då aschar tradition for de Balkanikke to je latcho manusch/manuschnija, fonn je
romane manuschen te isa sé dri horrta narta. Te le harrika (lovijar) for si
traditionella romane isar, speciellt for tchej te ava rommedint aschade vanligt
romane manuscha fonn södra Serbien. glan, pre då puro tchiro, avvar tchi kadives.
Avvar for svakko dives rikkras tchi Då aschar än nartan kai pallan-jar dova
dolla isar utan blott to bja'epan å tradition.”
bollepan. For exempel to bja'epan isar
Kalderasha roma:
manuscha sé dri traditionella isar kai
karrar ”dimije ta schalvare”.” ”Jiben ascha perrdo traditioner, avvar då
aschar ninna seder och bruk. Jekk sed
aschar te tchi boddra predder vavera
Tavringre romane manusch: romane manuscha. Kadives hunkar mennde
”Butt fonn marre traditioner aschar moderna, me naschtar tchi te penna dolla
niklis å mule, fonn de lejste panschdess sedvänjer motte ja niklis, avvar dova
(50) berschten, passke pare aschar for marro kultur mijakkepa.
assimilationskampanjer pre mennde. Tradition aschar te hunka horrta isad, te
Jekk tradition aschar te passcha teli je rikkra tchokka med dosta langstopa for
ruppano lokk, je ruppano bemmla, vriall dova sikkra si pattipa to vavera
passa tikkne nykkosa då vagersta vollta manuscha. Masskar kaldarasha rikkras tchi
je dikkar nykkon. Kai rakkepa fonn kale isar, dova aschar tugepans farrna å je
mijakkepa å to bacht. Kanna je jar kere motte tchi isa pre sé tugepa.”
je vaver manusch då vagersta volltan
dokkas je tikkno daben to lennde. Je Lovara roma:
motte hasstra dollen kai kammar bruk
for hasstrepa. Pattipa to purane ”Isar, rakkrepa, malanopan, pattipa for
manuscha aschar alltid fundamentalt.” purane manuscha ta tchatchopa. Då aschar
masskar marre romane manuscha je jegno
romano tchatchopa kai karrar ”Kriss”.
Poltikke roma:
”Pattipa to purane manuscha, marre
juvvlijar hunkar isade dri tchokkan, Kale-lallare romane manusch:
menn försöker te bevara marro romani ”Nartepan aschar sorralo, te passa pre å te
rakkrepa. Tugepa; kanna kommen rakka å te dela pattipa to jekka-vaveren.
mular rikkras kalea isar, palla Romane manuscha delar ta lear loschepa å
tradition.” tugepa fonn jekka-vaveren.”

SAMMANFATTNING
•Kettanes kammar sassaren pattipa to purane manuscha, sassarot vavert kammar bare skillnader save
tydligt sikkrar att romane manuschar tchi motte dikkas pre kai jekk manusch. 


10
5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE
TO GAENA/BUROAR?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Avvalen, dova jar latchot å kadives ”Ehé, avvar då avar-an pre. Föräldrarna
aschar butt romane manuscha ta gaena motte prinscha dollo manusch eller dojja
bjavdade. Avvar glan 20-30 berscht pali manuschni. 80% vunschrar å pennar to sire
aschade dova tabu, avvar dova aschar nukkosar te ava rommedint.”
butter-tchi tabu masskar de Arlikke.”

Kalderasha roma:
”Redan tella 1900-talet hunkade vavera
romane manuscha tchakkes bjavdade mé
gaena. For exempel daden to Katarina
Tavringre romane manusch: Taikon avade bjavd dy vollter med gajier å
”Avvalen. Dova jadde nog for saro då aschade sarrla. Me hunkar bjavd to je
tchiro latchot for romane manusch, gajia, menn jadde kettanes dre
avvar dova dikkades säkert tchi latchot drabbrehispan å palla dova, vid 18-19
vri fonn gaenas jakkar, te ava bjavd to berscht, avade menn trolovade.”
je romano tchavo eller je romani tchej.”
Lovara roma:
”Miro dennkrepa aschar att dova jar
latchot. Om du putchade mander glan 20
berscha pali hunkade mander te penna -
tchi. Kadives blandar sé lovara ninna
vavera manuscha.”
Poltikke roma:
Kale-lallare romane manusch:
”Avvalen, dova jar latchot. Tchakke dre
”Då aschar hejjanott att manusch avade
svakko manuschengro grupp, tchi blott
bjavdade masskar lennde, romane å gaena.
for romane manuscha, dikkas då fedder
Avvar då dikkades allti fedder vri for je
vri te ava bjavd to je manusch fonn
romano tchavo te le je gajia, än for je
samma grupp.”
romani tchej te le je gao/buro.”

SAMMANFATTNING

•Kavva jar latchot for sassare romane manuscha.

11
6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES
PASSKE TRADITION?
Arlikke roma: Bosnikke roma:

”Nae tchi. Savo buttepa du kammar aschar


”Nae tchi. Masskar Arlikke aschar dova
sak samma bara du kammar buttepa.”
tchi nani adives. Om menn rakklar palla
20 - 30 berscht glan aschade dova,
avvar kadives aschar dova tchi nani.”
Kalderasha roma:
”Dova aschade glan, avvar trots dova
kerades savea buttepan, pre dukkalo-hispan
å kai sop-menngrepaskro. Te butta med tchi-
jujjea kovvar. Avvar je naschtar tchi te
penna att dova aschade förbjudet. Miro kakk
Tavringre romane manusch:
Aijosa, jå buttade pre dukkalo-hispan kai
sjuksyster å nu avar dé butter å butter
”Nae tchi, va mander janar eller tchejar kai ler dolla buttepan.”
naschtar te dennkra ma. Måhända
aschade dova glan, avvar kadives tchi
nani.” Lovara roma:
”Me dennkrar je tchi motte butta pre
dukkalo-hispan. Mi tchej sikkrade sé to
undersköterska å mander hunkade butt mot
dova.”

Poltikke roma: Lallare romane manuscha:


”Ehé, då aschar buttepan tchakke tchi ”Nae tchi. Palle, 30 berscht glan, motte je
jar te le for de Poltikke romane, tchi te dennkra pre te butta pre dukkalo-
buttepan save aschar an-dikkade hispa kai sjuksyster eller drabbeskiro. Dolla
tchakkes mellale, eller tchi-jujje, å manuscha avade pali-tchivrade fonn nartan
dikkas cherrija vri.” for jonn dikkades kai mellale ta tchi-jujje.”

SAMMANFATTNING
•Masskar kommena romane manuscha jar tchi te le tchommena buttepan, avvar passa de vavera aschar
tchi savea dennkrepan.

12
7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA
TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI?
Bosnikke roma:
Arlikke roma: ”Palla marre traditoner må juvvliar hunka
isade tchakke de soles volltrar. Purija romnijar
kammar oftast tchokkan, avvar dova aschar
”Nane. Kadives aschar de Arlikke tchi nåt tvång.”
romane manuschen butt assimilerade ta
integrerade å sassare isar jar latcho te Kalderasha roma:
rikkra.”
”Menn hunkar modernare kadives. Mi romni
hunkade pennad to fonn mire föräldrar te tchi
rikkra hoffser. Kanna je jar vri offentligt
aschar då for jekk te rikkra tchokka vriall
pattipa to vavera manuscha. Hoffser aschar
vanliga kadives. Menn har lett isar fonn gaena
Tavringre romane manusch: å jonn fonn mennde, te rikkra langste
tchokkan aschar fonn Indien. Me dennkrar att
”Nae tchi. Kanna me hunkade tikkno man parrar (for neve kovvar).”
kammade purija romnijar alltid
tchokkan, avvar tchi kadives. Lovara roma:
Imannsall, kai to bja’epan så dikkas då ”For mander ehé, passke dova aschar marro
vri kai ”horrta” for juvvliar te rikkra tradition, te sikkra att me hunkar romni. Me
tchokkan.” välljkrade soles dova kai 12-berscheskri tchej.
Tchi’jekk tvingade mander te kera tchakkes.
Mire tchejar rikkrar tchi tchokkan kadives.”
Poltikke roma:

”Tchakke me pennade glan; dova aschar Kale-lallare romane manusch:


jekk fonn marre traditioner. Tikkne ”Då ascha vartradot for tchejar vid je purepa
tchejar rikkrar tchi tchokkan, avvar te parra for tchokka, je motte välljkra te
kanna je hunkar avad to je viss purepa rikkra romani tchokka, eller tchi. Då aschar
eller avar rommedint så rikkrar li tchi obligatoriskt, avvar vunschranot. Kanna je
tchokka palla tradition.” terni tchej välljkrar te rikkra tchokkan aschar
dova for saro jiben. Tchokkan parras tchi
niklis förutom vid dukkalopa.”

SAMMANFATTNING
•For trinn fonn jeffta romane manuscha aschar tchokkan obligatoriska for romnijar, avvar for dolla
vaveren aschar dova tchi. 


13
8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT
RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM ?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Me patchar att dova aschar sosske romane
”Me rakkrar romani ta Bosnikko rakkrepan mé
manuscha jiddrade kettanes. Dre kettanepa,
mire nukkosar kere. Te rakkla romani aschar
passke aschade dolla isolerade for butt
viktigt for te tchi bistra rakkrepat. Palla motte
berscht passke diskriminering, pallan- jaben
mire nukkosar te rakkra vidder-an mé sire
ta dreann dova kettanepa avade jonn
nukkosar.”
sorraleder kai manusch. Romane manuscha
kammade si tchatchopa, traditioner å romani Kalderasha roma:
rakkrepa. Då aschar ninna städosar kaj ”Då aschar unikt te kamma je rakkrepa tchakke
romane manuscha avade assimilerade å harrga sen mennde jatt fonn Indien. Kanna
sassarot avade paggradott, avvar vissa menn hunkade dre Indien hunkade menn
romane kettanepan kammar vidder nokk si sassaren indier, menn avade erst romane
romani rakkrepa, traditoner ta kultur.” manuscha kanna Indien mukkats. Marro
rakkrepa aschar garat dreann marre pukkepan å
Tavringre romane manusch:
parramisser, då aschar otroligt så butt vavera
”Svarepat aschar andri putchepan soles.
kovver marre pure repprar. Me dennkrar att
Kanna je manusch jiddrar tella paropa ta
nukkosar motte le sikkrepa pre si dakkri tchibb
mijakkepa kammar lo rakkepa fonn si narta å
dre drabbrehispa, te rakka si romani å for dova
masskar siro manusch. Fonn vriann
aschar latche drabbrelinijer viktigt.”
rommedinjer andri gruppen aschar nartan å
manuschar rikkrade kettanes kai je manusch. Lovara roma:
Kadives aschar je barot behov for kvalitativa ”Romane manuscha aschar tchakke sorrale så
drabbrelinijer te drabbra å te ranndra si gaena tchi naschtat te paggra lennde sass.
romani rakkrepa. For glanepasko jaben for Romane manuscha aschar je speciellt manusch
kultur, baschrepa, drabbrelinijer, media. som reder sé överallt. Jonn klagar tchi utan
Svakko romano nukkos kammar bruk for kämpar och dova oavsett fonn save romane
sikkrepa pre si dakkri tchibb.” manuscha jonn aschar, for marro Devel aschar
Poltikke roma: mé lennde. Då aschar viktigt for föräldrar te
ranndra dre nukkosena sire te sikkra romani kai
”Masskar kettanepa. Kanslepan te hunka je dakkri tchibb. Dre Malmö foro delas dakkri
kotta andri je kettanepa å je manusch. Te tchibb pre romani for Lovara, Poltikke,
bruka si dakkri tchibb kere, te le sikkrepa Bosnikke, Gurbeti ta Arlikke.”
pre si dakkri tchibb dre drabbrehispan for
Kale-lallare romane manusch:
te tchi bistra si rakkrepa. Miro romani
rakkrepa aschar fonn mire föräldrar, kere ”Te parkra for dova aschar marre parramisser.
mennde rakklas allti romani. Samtidigt ler Tella då puro tchiro kanna tchi aschade TV,
menn Poltikke-rakkrepa automatiskt, menn aschade då enaste kovva for loschepa je puro
hunkar dy-tchibbengre fonn ersto dives mé eller je purija kai pukkade parramisser. Fonn
Poltikko å ninna romani rakkrepa.” lennde jadde marro romani rakkrepa vidder fonn
föräldrarna ti nukkosen.”

SAMMANFATTNING
•Sassaren dennkrar att pukkepan å parramisser fonn purane manuschar, sikkrepa pre dakkri tchibb å te
rakkla romani kere aschar viktigt for te rakka si romani rakkrepa å kultur.

14
9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR
PRE ROMANE MANUSCHA KADIVES?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Me janar tchi hur man dennkrar kadives, ”Jonn patchar kai romane manuscha hunkar
avvar kanna je dennkrat glan dess (10), tchorepangre, kai menn tchi volltrar te butta.
bisch (20) eller trinndess (30) berscht pali Romane manuscha aschar loschane for buttepa.
aschade dikkepan pre romane manuscha Me boddrar dre Svedikko-temm for bichåjekk
tydlig. Romane manuscha aschar je manusch (21) berscht å tchi jekk vollta har mander
te tchi kamma nåt te kera mé, butt bangne hunkat to moskron eller vavera beddosar. Me
dennkrepan kerade tchakke romane sikkrar mire nukkosar te sikkre dre
manuscha avade pallan-jadda. Kadives aschar drabbrehispan å palla dova te butta.”
dy vavera riggar. Fonn jekk rig dikkas
romane manuscha pre kai cherija, avvar då Kalderasha roma:
aschar ninna je vaver rigg kai rikkrar ”Då har jatt i vågor. Glan 60-talet rakklade
romane manuscha tchakke jämlikar ta tchi’jekk palla romane manuscha, tella 60-talet
delaktiga i samhället.” avade då butter å butter, palla dova, pre 70-
talet, kerades perrde vantaskiren mé pärmar
ninna Z kai sikkrades palla dess berscht, kanna
EU farrade-an te rakkla palla nationella
Tavringre romane manusch: minoriteter. Kadives dikkar menn att for svakko
ranndrepa palla romane manuscha aschar butter
”Me patchar kai tchi butt manuscha janar va
än dess mijakke kovver ranndrade.”
som aschade for mennde glan, å butt
manuscha kamma paropa te kansla dova Lovara roma:
sosske de tchi upplevt savi mijakkepa soles. ”Butt manusch dennkrar att kavva lejste
Har du tchi kammat paropan soles kammar registrering pre mennde aschade mijakkepa, å
du paropa te hejja kanslepan fonn dova. me har lett malane lav fonn gaena. Me naschtar
Påverkan aschar passke tchi baro. Kanna je te dennkra kai kommena dennkrar att dova
dikkar hur sorralo å drovvo antiziganismen aschade latchot. Majoriteten aschar mot
aschar dre manuschas dennkrepan aschar då mennde, å dennkrar palla romane manusch
butt trascht.” vriall då accepterade diskriminering pre romane
manuscha. Menn hunkar manusch kai sassare
vavera manusch. Menn volltrar te kamma je
latcho jiben, buttepa, å for marre nukkosar te ja
Poltikke roma: to drabbrehispan utan te ava trakasserade eller
”Romane manuscha aschar tchi an-dikkade diskriminerade.”
tchakke likvärdiga, je kammar tchi samma Kale-lallare romane manusch:
horrtepan kai sassare vavera manuscha. Butt ”Dikkepan pre romane manusch parras masskar
manuscha kammar bangne dennkrepan palla vavera manusch. Så je naschtar te penna kai
mennde. Gaena janar tchi palla mennde, å for samma tchi-tchatcho rakkrepa palla romane
mennde aschar je baro buttepa masskar manuscha aschar dre svakko temm kaj romane
mennde sassaren te le emlege horrtepan kai
manuscha jiddrar. Dova dikkepa jar fonn purane
gaena.”
to terrne, svakko nevo generation.”
SAMMANFATTNING
•Dennkrepan palla romane manuschar skiftar masskar vavera manuscha. Flera svarepan sikkrar att
romane manuschar kannslar att dolla tchi kammar 15
samme horrtepan kai gaena/buroar.
10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE
MANUSCHA?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Va mander hejjar, kanna de romane
manuschen jadde vri fonn Indien å
”Nani jekk patchepa. Romane manuscha
vidder predall saro puan, ledde jonn
hunkar tella islam, katoliker, ortodoxa å
dova patchepa ta kultur kai aschade dre
vidder-an vavera patchepan ninna.”
svakko nevo temm kai jonn avade to.
Kaj gaena hunkade muslimer avade
ninna de romane manuschen muslimer,
kaj gaena hunkade katoliker avade Kalderasha roma:
ninna romane manuschen katoliker.
”Romane manuscha kai jiddrar dre vavera
Passke kammar romane manuscha tchi
temmar hunkar grekisk ortodox,
siro jegno patchepa.”
ryskortodoxa, muslimer, katoliker å nu
hunkar butt romane manusch bollade to
pingstkyrkan.”
Tavringre romane manusch:
”Romane manuscha kammar sassare
vavera patchepan. Masskar manusch
dri miro narta hunkar tchi-patchane, Lovara roma:
katoliker, protestanter å buddister ”Romane manuscha aschar tella svakko
ninna. Menn kammar sassaren vavera jekk patchepa. Mander kokkari hunkar
dikkepan pre patchepa.” katolik, avvar me prinschar butt romane
manuscha kai hunkar muslimer, Jehovas
vittnen å pingsvänner.”
Poltikke roma:

Kale-lallare romane manusch:


”Sosske de romane manuschen tchi
aschar jekk manusch kettanes, aschar ”Romane manuscha kammar alltid
då tchi nani jekk patchepa eller Devel patchepan fonn dova temm kaj jonn jiddrar.
kettanes for mennde.” Då motte ascha sassare patchepan, då
hunkar romane muslimer, pingstvänner,
protestanter, Jehovas vittne, ta vidder-an
vavera patchepan ninna.”

SAMMANFATTNING
•Sassaren hunkar eniga att romane manuscha tchi kammar jekk patchepa kettanes utan kammar butten
vavera patchepan.


16
11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE
MANUSCHA PRE SIKKREPA?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
””Arlikke romane dikkar kadives pre sikkrepa ”Då avar an pre va je volltrar, kammas je
tchakke butt viktigt. For nukkosen te sikkra dre sillos må je sikkra latchot å klara sikkrepan.
drabbrehispa, for te le je latcho buttepa å jiben. Me dennkrar att mire nukkosar ska le je
Kanna menn dikkar glan pali, då aschade latcho sikkrepa å palla dova butta.”
drabbrehispa å sikkrepa tchi viktigt. Kadives
aschar sassare marre romane buttepan niklis, Kalderasha roma:
passke aschar for mennde viktigt mé sikkrepa. ”De aschade paropan mé sikkrepa glan, de
Kanna menn dikkar pre statisktik predall marre romane manuscha aschade cherijat an-dikkade
Arlikke romane manuscha dre Svedikke-temm dre drabbrehispan. Passke hunkar menn butt
dikkas kai butt fonn mennde kammar buttepa kajj.” pali, avvar då jar fedder nu. Butter å butter
romane terne kammar latche sikkrepan, jonn
ler studenten å hunkar bunea for si parno
hubban. Kadives kammar menn jurister å
Tavringre romane manusch: ingenjörer. Butter å butter sikkrane romane
manusch avar glan.”
”Passa mennde har manusch aldrig kammat nån
särskild sikkrepa. Dre miro narta aschar tchi nån Lovara roma:
historia mé butt preddera sikkrepa. Romane ”Dikkepan pre sikkrepans vikt aschar tchi
manuscha har lett mijakkepa dre drabbrehispan å butt utvecklad masskar romane manusch
passke delade butt fonn mennde drabbrehispan kadives. Då aschar tchi konstigt kanna je
naben. Miro råd to terrne romane manuscha aschar dikkar pre marro historia. Romane nukkosar
te le je latcho sikkrepa, trots om tchi’jekk pennar ledde tchi te ja dre drabbrehispan, romane
to diro te sikkra, kera dova likväl. Latcho sikkrepa manuscha ledde tchi te boddra pre jekk städo,
delar möjligheter to je latcho jiben å for jekk te le gaena ledde sire nukkosar fonn drabbre-
je latchot buttepa.” hispana sosske romane nukkosar hunkade
dojj, de romane nukkosen avade trakasserade.
Då aschar tchi nane tradition mé sikkrepa for
Poltikke roma: romane manuscha, butt fonn lende mukkade
tchi lenngre nukkosar te ja to drabbrehispa,
”Me hunkar vri pre drabbrehispana ofta å motte for te tchi ava nervale fonn mobbing. Då
penna kai romane manuscha dikkar pre sikkrepa dikkas fedder vri kadives, avvar registeret
kai tchommet latchot, avvar romane manuscha passa moskron ledde mennde dess (10)
kammar tchi samme förutsättningar kai gaena. De berscht to pal.”
romane nukkosen ledde tchi lov te sikkra dre
drabbrehispan glan 1960-talet. Jonn kammade tchi Kale-lallare romane manusch:
lov te boddra butter än trinn kurrker å passke ”Romane manuscha an-dikkar att sikkrepa
jadde jonn tchi dre drabbrehispan. Passke janar aschar latchot å pennar tchakkes to lenngre
butt purane romane manuscha tchi te ranndra å te nukkosar. Dre Norden kammar romane
drabbra. Dova aschade tchi lenngro välljkrepa, dolla manuscha tchi dova tradition sosske
ledde tchi te ja dre drabbrehispan. Då motte keras möjligheten for sikkrepa aschade delade to
vri butter insatser te hasstra romane .” romane manuscha erst tella 60-talet.”

SAMMANFATTNING
•Svarepan palla sikkrepa sikkrar att vavera romane manuscha kammar vaver dikkepa pre sikkrepa. Kavva
aschar kopplat to lenngro historia fonn de lejste 100:te berschten.
17
12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR
DE ROMANE MANUSCHENE?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Romane manuscha aschar prinschane kai ”Me dennkrar att romane manuscha nu
manusch å kammar manuschengre horrtepan kai kammar butter horrtepan å for Svedikke-
je manusch. Putchepan palla sikkrepa aschar temmen motte satsa pre sikkrepa for
vaver kovvar. Sikkrepa pre dakkri tchibb aschar romane manuscha, for marre nukkosa te
viktig. For sassaren te passa pre siro rakkrepa ava integrerade dre marro temm.”
tchakkes dova aschar rakklat kere, ta for dova Kalderasha roma:
behövs je baro buttepa. Je motte latcha horrta
manusch te sikkra nukkosen romani. Menn ”Menn skulle kamma samma horrtepan kai
kammar butt vavera dialekter dri romani tchibb. gaena, avvar dova aschar tchi tchatchot,
Arli kammar butt vavera dialekter, tchakkes avar- budana aschar blott je tikkno kerda pre.
an pre savo kotta pre Balkan fonn katta dolla Fonn vriall dova status ledde mennde je
avar. Drabbrehispan motte kera insatser te romano radio, bareder lovengro hasstrepa
hasstra nukkosen te sikkra sé si dakkri tchibb.” to marro drabbrika ”E romani glinda” å då
nationella minoritetspolitiken avade je
bitta fedder, avvar då aschar pali butter
nokk te kera.”
Tavringre romane manusch: Lovara roma:
”Då aschar marro horrtepa te rikkra-an to
”Menn hunkar prinschane kai je manusch. marro romani rakkrepa, de romengre
Tella-ranndrade konventioner å lagar aschar manuschengre horrtepan pallan-jas je bitta
for te rakka marro romani rakkrepa å romano vavert. Marre nukkosar kammar horrtepa
kultur. Sassare kampanjer kai aschade glan to sikkrepa pre dakkri tchibb, om så blott
aschade pre mennde tchakke menn skulle ava jekk nukkos vunschrar dova.”
”gasskene” (tchi-romano). ”
Kale-lallare romane manusch:
”Menn hunkar prinschane kai je manusch,
å kammar horrtepa to marro jegno kultur å
rakkrepa. Romane manuscha kammar nu dy
beddosar pre Språkrådet sen 2007, mé
möjlighet te rakka romani rakkrepa å
Poltikke roma:
kultur for vidder jiben. Menn ledde marro
”Att je motte putcha palla sire horrtepan radio å TV, Skolverket farrade-an te kera
dreann institutioner. Tchakke sikkrepa pre drabbrelinijer pre romani for te rakka
dakkri tchibb, kai nationell minoritet kammar rakkrepana. Romane nukkosar ler sikkrepa
mennde horrtepa to sikkrepa pre dakkri pre dakkri tchibb, avvar me dennkrar att
tchibb, om så blott jekk nukkos vunschrar dova motte ascha je kotta dre
dova. Marro romani rakkrepa passas pre å drabbrehispas sikkrepa, å tchi kai kadives,
hasstras te rakkas.” je lektion palla skoldagen.”

SAMMANFATTNING
•Svarenpana sikkrar att romane manuscha hejjar sé prinschane å att jonn kammar horrtepa te rikkra-
an to si kultur, si rakkrepa och sire traditioner.
18
”UTBILDNING ÄR DET MÄKTIGASTE VAPEN MAN KAN ANVÄNDA
FÖR ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN”
(NELSON MANDELA)

Broschyren aschar utgiven for sikkrepa å information, å aschar je kotta dre je projekt tella temat:
KOMPETENSUTVECKLING OM ROMER.

Kavva broschyr aschar blott je kutti kotta fonn sass möjligheter menn kammar te ava te prinscha marro
nationella minoritet: romer - romane manuscha. Broschyren motte dikkas kai je kutti vali kai fonn savot je
motte dikka andri de romane manuschens jiben. Masskrall dova motte menn ava te hejja lenngre dennkrepan
- va som delar loschanopa, tugepa, save sunepar je kammar å va je motte kera for te hasstra marre
medmänniskor.

Copyright © Malmö Ungdomscentral


mungdomscentral@gmail.com; www.malmoungdomscentral.se

Malmö Ungdomscentral