You are on page 1of 2

Pedagogisk planering Fysik 9BC HT 2013

Undervisande lärare: Helena Grawé Allander Helena.grawe-allander@uppsalaskolor.net

Lektionsplanering
Vecka 34: Ljudvågor, toner och buller
Vecka 35: Frekvens, ljudstyrka, sid 210-216
Vecka 36: Laborations svängningstid och frekvens
Vecka 37: Ultra- och infraljud, resonans, eko, ljudets fart, sid 220-224
Vecka 38: Film
Vecka 39: Energi
Vecka 40: Repetition ljud och energi
Vecka 41: Prov: Ljud och energi, sid 210-216, 220-225
Vecka 42: Elektrisk effekt och energi, sid 174-176
Vecka 43: Elektrisk effekt och energi, sid 177-181
Vecka 45: Atom och kärnenergi. Ljus, spektrum, röntgenstrålning, sid 256-260
Vecka 46: Atom och kärnenergi. Isotoper och joniserande strålning, sid 261-268
Vecka 47: Atom och kärnenergi. Användning av radioaktiva ämnen, sid 269-271
Vecka 48: Atom och kärnenergi. Kärnenergi, sid 272-277
Vecka 49: Prov Atom- och kärnfysik, sidorna 256-277
Vecka 50: Uppsamling/eget arbete
Vecka 51: Julavslutning

Vi kommer att ha läxa regelbundet. Läxan kan t ex vara att lära sig ord och begrepp, läsa i boken,
svara på frågor, göra klart en uppgift som inte blivit klar under lektionstid. Om du missat någon
lektion – läs på om det vi arbetat med i skolan enligt planeringen och fråga någon i klassen vad ni har
för läxa.

Länk till boken som ljudfil (klicka på extramaterial och välj sida):
http://www.gleerups.se/7-9-fysik/40668141-product?category=7-9/7-9_fysik

Läroplanen (Lgr11) säger att undervisningen i fysik i åk 7-9 ska behandla


följande centrala innehåll:
 Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras
för- och nackdelar för miljön.
 Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
 Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt
strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom
sjukvård och informationsteknik.
 Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
 Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
 Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
 Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.

 De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.


 Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Efter avslutat arbetsområde förväntar jag mig att du kan en del om: Hur ljud uppstår, toner och
buller, olika former av ljud. Energi, energiprincipen, energiomvandlingar. Arbete effekt och en.ergi.
Olika typer av strålning och kärnenergi
Planera, genomföra och redovisa undersökningar.

Bedömning
Förmågorna som bedöms under terminens arbete med atomen och periodiska systemet finns nedan.
Betygsgrundande uppgifter kommer att vara lektionsarbete, undersökningar och prov.I matrisen kan
du se vilka förmågor som kommer att bedömmas denna termin.
Att uppnå inför år 9 F E C A
1. Samtala om energi, Enkla motiveringar. Utvecklade motiveringar. Välutvecklade motiveringar.
teknik, miljö och
samhälle. Skilja fakta
från värderingar.
Formulera sitt
ställningstagande och
dess konsekvenser
2. Ställa frågor och För till viss del För diskussionerna framåt. För diskussionerna framåt och
bemöta åsikter och diskussionerna framåt. fördjupar eller breddar dem.
argument
3. Söka information och Enkla och till viss del Utvecklade och relativt väl Välutvecklade och väl underbyggda
granska källors underbyggda underbyggda resonemang. resonemang.
trovärdighet resonemang.
4. Använda information i I huvudsak fungerande På ett fungerande sätt. På ett väl fungerande. Välutvecklade
diskussioner och sätt. Enkla texter med Utvecklade texter med texter med god anpassning till syfte
texter/annan viss anpassning till syfte relativt god anpassning till och målgrupp.
framställning och målgrupp. syfte och målgrupp.
5. Genomföra Kan genomföra laboration Kan genomföra laborationer Kan genomföra laborationer utifrån given
laborationer utifrån given utifrån given planering. utifrån given planering. planering.
planering, ställa hypotes Bidrar till att formulera Formulerar enkla frågor och Formulera enkla frågeställningar och
samt även själv planera enkla frågor planeringar som det efter planeringar som det går att arbeta
en undersökning någon bearbetning går att systematiskt utifrån.
arbeta utifrån.

6. Använda På ett i huvudsak På ett säkert och På ett säkert, ändamålsenligt och
utrustning/labmaterial fungerande sätt. ändamålsenligt sätt. effektivt sätt.
7. Jämföra resultat och Enkla slutsatser med viss Utvecklade slutsatser med Välutvecklade slutsatser med god
dra slutsatser med koppling relativt god koppling koppling
koppling till fysikaliska
modeller/teorier
8. Resonera och dra Enkla resonemang. Utvecklade resonemang. Välutvecklade resonemang i relation
slutsatser kring resultat/ Bidrar till att ge förslag. Ger förslag. till möjliga felkällor. Ger förslag på
rimlighet samt föreslå nya frågeställningar.
förbättringar
9. Dokumentera/skriva Enkla dokumentationer Utvecklade dokumentationer. Välutvecklade dokumentationer.
labrapport med bilder,
tabeller,diagram m.m
10. Ha kunskaper om Grundläggande. Kan ge Goda. Kan förklara, visa Mycket goda. Kan förklara och visa
energi, materia, exempel på/ beskriva samband samt ha relativt på samband och generella drag med
universums uppbyggnad med viss användning av god användning av god användning av
samt använda fysikens begrepp/ modeller/teorier. begrepp/modeller/teorier. begrepp/modeller/teorier.
begrepp/modeller/teorier
11. Resonera om Kan föra enkla och till Kan föra utvecklade och Kan föra välutvecklade och väl
fysikaliska samband i viss del underbyggda relativt väl underbyggda underbyggda resonemang.
vardagen och samhället resonemang Visar på förhållandevis Visar på komplexa fysikaliska
och koppla ihop det med Visar på enkelt komplexa fysikaliska samband.
begrepp som krafter, identifierbara fysikaliska samband.
rörelser, hävarm, ljus, samband.
ljud och elektricitet
12. Resonera om Kan beskriva och ge Kan förklara och visa på Förklara och generaliserar kring
partiklar och strålning exempel på partiklar och samband kring partiklar och partiklar och strålning på ett väl
som fysikaliska modeller strålning på ett i strålning på ett relativt väl fungerande sätt.
huvudsak fungerande fungerande sätt.
sätt.
13. Resonera om hållbar Enkla och till viss del Utvecklade och relativt väl Välutvecklade och väl underbyggda
utveckling. Hur underbyggda underbyggda resonemang resonemang samt visa ur olika
människa och teknik resonemang samt visa på fördelar och perspektiv på fördelar och
påverkar miljön begränsningar begränsningar.
14. Beskriva och förklara Beskriva och ge exempel Förklara och visa på Förklara och generalisera kring
naturvetenskapens samband mellan upptäckter upptäckter och deras betydelse
upptäckter och betydelse