ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 4 2010

toan ingen

skitsak

på krogen petra renar vattEn mEd sol

Lådan som tänker själv
En bil av rätta virkEt

riktiga män
pratar om det
60 år på börsen ★ vindkraft på fartyg

Inkontinens:

★ designtävlingen

Innehåll N 4 2010

Mäns inkontinens pratar man helst inte om. Många lider i det tysta, trots att det finns god hjälp att få så att det funkar med jobb och fritid.

inkontinens

problem med

kring mäns

det har varit tyst

6

04 shape up

Listan på företag vars idéer ska rädda värden, ett hotell i trädtopparna och länderna där allt färre duschar – läs mer på Shape up-sidorna.

06 shape cover

Att även män kan bli inkontinenta pratas det inte mycket om. För många är det skamligt och trots att god hjälp finns använder de flesta inget skydd.

14–19 trend

20

Toaletterna bidrar till vilket intryck en restaurang gör. Skogen blir en allt intressantare resurs i framtidens material och bränslen.

20 profil

Möt uppfinnaren Petra Wadström som räddar liv genom att få sol och vatten att samarbeta.

24 utblick

Toalettpapper är en nutida lyx som dessutom är få i världen förunnat. Här är de alternativa metoderna för att göra sig ren efter uträttat behov.

17 24 27
SCA Shape är en tidning från SCA, främst riktad till aktieägare och analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i mars 2011. Adress SCA, Corporate Communications, Box 200, 101 23 Stockholm Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130

27 teknik

En låda som känner av sin omgivande temperatur och reglerar insidans temperatur därefter – så funkar den.

30 sca inside

Läs om hur SCA transporterar vindkraftverk till sjöss och vem som vann årets upplaga av Design Challenge.

34 ekonomi

En SCA-aktie från 1950 är värd 67 000 kronor idag. Shape berättar om aktiens 60 år på börsen.

Ansvarig utgivare Camilla Weiner Chefredaktör Marita Sander Redaktion Marita Sander, SCA, Anna Gullers, Göran Lind och Kristin Päeva, Appelberg Design Ersan Curuklu, Tone Knibestöl, Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm Omslagsfoto: Pysse Holmberg

SCA Shape publiceras på svenska och engelska. Inlagan trycks på GraphoCote 80 gram från SCA Forest Products. Eftertryck endast med SCAs tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com

[ 4*2010] shape SCA *3

SHAPE uP

on Pentag r i de använ cirka snitt genom ullar 666 r r tPaPPe toalet dag. varje
: K äll a r ld.co m r wo e tpape to il

Visste du att 55 procent av polackerna är rädda att bli smittade av sjukdomar när de använder toaletten på jobbet.
Källa: toalettbarometern och torK

Vill du bo nära naturen kan Tree­ hotel i Harads i norra Sverige vara något för dig. Där kan du bokstavligen bo uppe i trädtoppar och vara ett med naturen. Treehotel­projektet är ett samarbete mellan Skandinaviens främsta designers och arkitekter och gästerna kan välja mellan sju olika ”rum” placerade bland trädkronorna. Ett av rummen, Mirror­ cube, ”Spegelkuben” är nästan svår att hitta bland träden då väggarna är klädda med reflekterande glas som skapar ett

en fågel
BO SOM
Läs mer på www.treehotel.se
...är maxhastigheten för världens största bergoch dalbana gjord av trä. Banan heter Son of Beast och finns i Kings Island nöjespark i Ohio USA. Banan är 2 143 m lång.

naturligt kamouflage. Interiören är gjord i plywood och fönstren ger panoramavy åt alla håll. För att inte fåglar ska flyga in i rummet har en infraröd film lagts in i glaset. Färgen är osynlig för människan men synlig för fåglarna. ”Spegelkuben” inrymmer boende för två personer med en dubbelsäng, toalett, sällskapsrum och en takterrass. En tolv meter lång bro leder upp till Spegelkuben.

km/h 12 6

4*SCA SHAPE [ 4*2010]

foto: treehotel

.. .

Att duschA eller
41 procent av männen och 33 procent av kvinnorna i Storbritannien duschar inte dagligen. 12 procent tvättar sig bara ordentligt en eller två gånger i veckan. Det visar en undersökning på uppdrag av SCA som genomfördes förra året. Dessa siffror placerar Storbritannien efter Australien, Mexiko och Frankrike vad det gäller att vara noga med den personliga hygienen. Många verkar dessutom tycka att det är

toArullskonst
Den franska illustratören och konstnären Anastassia Elias gör konstverk gömda i tomma toarullar.

inte duscha
REnA HändER RäddAR BARnS liv
Internationella handtvätts­ dagen (Global Handwashing Day) hölls den 15 oktober i år och fokuserade på barn. Av runt 120 miljoner barn som föds i u­ länderna varje år kommer hälf­ ten att bo utan tillgång till bra sanitära anläggningar – ett hot både mot deras överlevnad och utveckling. Dålig hygien svarar varje år
foto: IStoCkphoto

för jobbigt att tvätta håret regelbundet. Under 2008 rapporterade affärskedjan Boots en 45-procentig ökning för försäljningen av torrschampo.

för omkring 1,5 miljoner diarré­ relaterade dödsfall hos barn under fem år. Barn drabbas i mycket högre grad än vuxna av diarré­ sjukdomar. I år mobiliserades miljoner människor i mer än 80 länder på fem kontinenter att tvät­ ta händerna med tvål. Läs mer på www.globalhand­ washingday.org

Framtidens klimatidéer listade
WWF (Världsnaturfonden) har släppt sin årliga lista över klimatentreprenörerna som kan minska världens CO2 -utsläpp. Tillsammans har dessa lösningar möjligheten att minska CO2 -utsläppen med 300 miljoner ton per år, om de blir globala. Det är fem gånger mer än Sveriges årliga utsläpp, enligt Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF i Sverige. Årets idéer handlar om: Solenergidrivna kylsystem för hus i varma länder Värmepump för hus Vattenrening med alger ”Grönare kemikalier” i förpackningsindustrin Lagring av CO2 från bioenergi. läs mer på www.climatesolver.org

[ 4*2010] SHAPE SCA *5

SHAPE covEr

6*SCA SHAPE [ 4*2010]

mänS inkontinEnS
- det sista tabut
Manlig inkontinens är ett av våra sista stora tabun. Många män som drabbas försöker dölja sina besvär och anar inte vilken god hjälp som finns att få. Det är dags att börja prata mer öppet om inkontinensproblem för män.
text: SArA BErgqviSt foto: PySSE HolmBErg

[ 4*2010] SHAPE SCA *7

SHAPE covEr

Idag finns så många hjälpmedel att välja bland att urininkontinens inte behöver vara ett stort bekymmer.

i

ti

Europa och USA har ungefär var tionde man över 30 år råk­ at ut för inkontinensproblem i varierande grad. Problemet ökar med stigande ålder. Vid 60 års ålder är ungefär 5 procent inkontinenta och vid 85 år runt 25 procent. Medan kvinnors inkontinens oftare har varit i fokus har det varit tyst kring mäns problem. Många män lider i tyst­ het och vet inte om att de med enkla åt­ gärder kan bli av med sina besvär eller åtminstone lindra effekterna av dem. procent av de män som har inkon­ tinensproblem inte använder något skydd alls. Vissa köper dambindor eller i bästa fall inkontinensskydd för kvinnor, kanske använder de sin frus produkter. Men toapapper eller strumpor i kalsongerna är inte ovanligt, uppfinn­ ingsrikedomen är stor – för många män är det ett problem man inte nämner vid namn, än mindre söker för. Inte sällan leder problemen till depressioner. – Idag finns så många hjälpmedel att välja bland att urininkontinens inte behöver vara ett stort bekymmer, säger Kerstin Cronwall, uroterapeut vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. En del inkontinensproblem, till ex­ empel efter en prostataoperation, för­ svinner ofta av sig själva efter en tid. Andra kan opereras bort. Ytterligare

Undersökningar visar att 60

några kan medicineras bort med goda ofta leder till inkontinensproblem di­ resultat. För de med problem som kvar­ rekt efter operationen. Efter ett halvår står finns inkontinensskydd specifikt är de flesta återställda igen, men en del utformade för män som tar bort oväl­ får kvarvarande besvär. kommen lukt och som inte syns utanpå – På sikt har runt 5 procent av män­ kläderna. nen allvarligare problem kvar, ytterli­ – Man kan till och med ha tajta jeans gare 10 procent behöver regelbundet på sig utan att det märks, säger Kerstin använda skydd och 35 procent har pro­ Cronwall. blem vid enstaka tillfällen, säger Jonas Det finns många orsaker till urinin­ Hugosson. kontinens hos män. Enligt Jonas n e n s s k yd d nti en del män som fått kvar­ Hugosson, professor i urolo­ – ko stående besvär med inkon­ gi vid Sahlgrenska Univer­ tinens efter en prostatacan­ sitetssjukhuset i Göteborg, ceroperation kan bli hjälpta är den vanligaste orsaken av en ny operation där de nervskador, exempelvis förses med en konstgjord till följd av en stroke eller slutmuskel kring urinröret. nervsjukdomar som Parkin­ Många blir också hjälpta av son och MS. Andra vanliga bäckenbottenträning, enligt Ker­ orsaker är prostataförstoring och urinvägsinfektioner, men det kan också stin Cronwall. – Men det finns undersökningar som handla om sjukdomar i urinblåsan tyder på att den bästa effekten uppnås som blåssten och blåstumör. Rökning, övervikt och diabetes kan också orsaka genom en kombination av bäckenbot­ tenträning och generell fysisk aktivitet. inkontinens. Jag brukar skicka alla mina patienter – På sikt tror jag att vanligaste orsa­ ken kommer att vara en följd av att man till gymmet, säger Jonas Hugosson. Han rekommenderar alla som får in­ blivit opererad för prostatacancer. Det är den absolut vanligaste cancerformen kontinensproblem att genast söka hjälp. – Det finns så många olika orsaker att bland män i västvärlden och som dess­ utom fortsätter att öka i frekvens, säger det är viktigt att man blir ordentligt un­ dersökt. Speciellt gäller det om man bör­ Jonas Hugosson. jar få trängningar, läckage under natten Vid en prostatacanceroperation tas eller blod i urinen. Då måste man söka hela prostatan bort. Så länge prostatan hjälp. Däremot behöver man inte bekym­ finns kvar fungerar den som en tryck­ ra sig så mycket för lite efterdropp. Det dämpare kring urinröret. När den tas råkar nästan alla män ut för ibland. bort blir bara ett hålrum kvar, vilket
n
fu

nk

d i n b yg g

a r u n der ta

ng

me

jt

8*SCA SHAPE [ 4*2010]

a

je

ans

.

ka l

so

Lite efterdropp behöver man inte bekymra sig för - det råkar nästan alla män ut för ibland. Men för de som drabbas av inkontinens finns bra hjälp att få så att man kan leva sitt liv som vanligt på jobbet och fritiden.

SHAPE covEr

inkontinEnS kAn StörA vArdAgSlivEt
40 procent av männen väntade mer än ett år innan de uppsökte en läkare för sina problem. närmare hälften uppgav att inkontinensproblemen hade negativa effekter på sömnen. För var femte man innebar det negativa effekter på arbetsförmågan. Från 16 procent av männen i Tyskland till 23 procent i sverige kände sig deprimerade. mellan en tredjedel och hälften upplevde att den intima relationen med deras partner försämrats. För många påverkades det sociala livet. mer än en fjärdedel av de tyska männen och en tredjedel av de svenska männen slutade med fritidsintressen som de tidigare tyckt om att ägna sig åt. källa: Tena mens “THe lUTs rePOrT – Paneuropean insight into male incontinence” lUTs är en förkortning av lower Urinary Tract symptoms och betyder nedre urinvägssymptom. Undersökningen genomfördes bland 1 134 män med inkontinensproblem och 988 kvinnliga partners i storbritannien, Tyskland, Frankrike, sverige och italien i februari–mars 2010.

olikA tyPEr Av inkontinEnS
Trängningsinkontinens. vanligaste sorten av inkontinens hos män. innebär ett plötsligt och starkt behov av att kissa som kan göra att blåsan tömmer sig innan man hunnit till toaletten. en överaktiv blåsa innebär att man behöver kissa oftare än normalt och kanske flera gånger på natten. ansträngningsinkontinens. Ovanligt bland män. kan förekomma efter prostatacanceroperation och innebär urinläckage vid fysisk ansträngning som hosta, skratt, tunga lyft eller träning. överrinningsinkontinens. ett konstant eller sporadiskt urinläckage vid förslappad eller uttänjd urinblåsa. efterdropp. något som de flesta män råkar ut för och som oftast inte är något att oroa sig för. en bra strategi är att ta god tid på sig på toaletten.

10*SCA SHAPE [ x*2010] ] 4 20xx

Paul Boos kan inte hålla tätt. Han är en av tusentals män som har drabbats av inkontinens. Men till skillnad från de flesta i hans situation är det ingethan tiger om – tvärtom.

FiFFigA löSningAr

får livet att rulla
text: EliSABEt tAPio-nEuwirtH

PaUl BOOs, 79 år, bor i staden Sonthofen i södra Tyskland och är en ovanligt aktiv man. Han cyklar så länge det inte finns snö och på vintern åker han längdskidor. Han håller även föredrag om inkontinens. För sju år se­ dan opererades han för prostatabesvär, och två år senare genomgick han en ljumskbråcksoperation där bukhinnan förstärktes med ett plastnät. Metoden fungerar oftast bra men i Paul Boos fall skadades vissa nerver och även pro­ statan av nätet. – Jag blev opererad ännu en gång, men skadorna gick inte att reparera. Efter ope­ rationen blev jag inkontinent till 100 pro­ cent. Jag kunde inte hålla mig alls utan all urin – runt 2,5 liter om dagen – bara rann ur mig. Det var oerhört skrämmande och frustrerande, säger han. Paul Boos blev remitterad till en sjukgymnast som lärde honom speciel­ la bäckenbottenövningar, som i sin tur stärker de rätta musklerna i underlivet. I dag har han blivit 70 procent bättre enbart av träningen. – Nu för tiden rinner det ut mellan

2,5 deciliter och en halv liter urin om dagen, beroende på vad jag gör. Natte­ tid är det inga problem, däremot på morgonen har jag svårt att hålla mig, i synnerhet om jag går och står. Problemet med läckage har Paul Boos löst med inkontinensskydd för män. Han undersökte marknadens alla produkter innan han hittade den inkontinensprodukt för män som pas­ sar honom och hans anatomi. Det är viktigt att skyddet sitter bra för att man ska få bra livskvalitet, menar han. – På sjukhuset fick jag det allra billigaste skyddet och det höll verkligen inte måttet. Det blev genomblött på en gång. Jag fick prova en inkontinens­ byxa som satt bra, men den prasslade när jag rörde på mig och jag ville inte att andra skulle höra vilket problem jag hade, säger Paul Boos med ett skratt. Det här med inkontinens är näm­ ligen en svår sak – i synnerhet för män, menar Paul Boos. För att hjälpa andra i samma situation har han startat själv­ hjälpgrupper för män med inkontinens­ besvär och när de träffas kan de prata

om alla tabun och rädslor som finns. – De allra flesta män med inkonti­ nensbesvär som jag möter vågar knappt prata om problemet med sina närm­ aste. Många skäms. Majoriteten har genomgått en prostataoperation och är i sina bästa år – mellan 50 och 70 år – och plötsligt har de inte bara problem med potensen, de kissar dessutom på sig. I den här regionen där jag bor spelar även religionen in. Som katolik pratar man inte om sitt underliv – det är tabu. – Men det är viktigt att prata, att lära sig och lära nytt.
PaUl BOOs berättar att många män

inte vågar gå ut efter att de har drab­ bats av inkontinens. Det kan börja läcka urin när som helst – på bion, teatern, fotbollsmatchen. Man är rädd att man ska lukta. Då känns det bra mycket säkrare att stanna hemma, även om livet blir gråare än förr. Paul Boos har hittat sätt som gör att han kan vara så aktiv som han vill. Under cykelturer och längdskidåkningar läcker han sällan eller aldrig. Promenader är
[ 4*2010] SHAPE SCA *11

SHAPE covEr

svårare – men han har sina knep: – Man får vara lite fiffig helt enkelt. Jag ser till att jag promenerar på ställen där det finns skogsområden eller buska­ ge. Om det kommer några droppar smi­ ter jag snabbt in någonstans och byter inkontinensskydd. Åker jag på en längre utflykt packar jag ner mina inkontinens­ skydd, extra underkläder och byxor i en rymlig väska. Och så använder jag

aldrig ljusa sommarbyxor, bara mörka – om jag skulle läcka så syns det inte. Paul Boos har till och med skrivit en bok om sina inkontinensproblem – en humoristisk bok som han hoppas hjälper och inspirerar män i samma situation. – Med övning, erfarenhet och med humorn i behåll kan man övervinna många problem!

SCA bryter isen
I Europa är SCA och TENA Men en av de drivande krafterna för att bryta tabut kring inkontinens hos män.
genOm OmFaTTande informa­

TENA Men – ett inkontinenskydd för män.

tionsinsatser och bra hjälpmedel ska vardagen förbättras för de många män som är drabbade. Sedan några år tillbaka finns ut­ märkta inkontinensskydd speciellt ut­ formade för män. Men få känner till att de existerar och användningen är låg. Genom att informera om vilken hjälp man som drabbad kan få finns stora vinster att hämta i form av ökad livs­ kvalitet för många män. – Många män tror att de är ensamma om det här problemet. Vi vill visa dem att det inte behöver betyda världens under­ gång, utan att god hjälp finns att få, säger Katerina Kankova, marknadschef för TENA Men i Europa. Inkontinensskydden från TENA Men finns i flera olika storlekar, bero­ ende på mängden läckage. I USA finns
12 * SCA SHAPE [ 4*2010]

de även i form av kalsonger. – På senare år har fokus på masku­ lin utformning ökat, både när det gäller produkterna i sig och förpackningarna. Det gör att man upplever det mindre pinsamt att köpa produkterna, säger Ka­ terina Kankova.
nUmera HiTTar man inkontinens­ skydd även i detaljhandeln. I USA har det funnits i flera år, medan det i Eu­ ropa är ett relativt nytt fenomen. Tidi­ gare var enda alternativet att göra sina inköp via vården eller apoteken. En an­ nan ny satsning handlar om försäljning via internet. I dagsläget kan man köpa TENA Men i sju olika länder via inter­ net, men redan nästa år handlar det om en fördubbling. – Vi tror att online­försäljningen snart har gått förbi den traditionella försälj­

ningen. Det här är produkter som passar mycket bra för nätförsäljning och hem­ körning, säger Lennart Hjält, e­handels­ ansvarig på SCA. På många håll samarbetar TENA Men med olika organisationer för att sprida kunskap och medvetenhet kring inkontinensproblem för män. I USA gjorde man en informationssajt tillsam­ mans med Men’s Health Network förra året och i år har ett samarbete inletts med Prostate Cancer Charity i Storbri­ tannien. Nyligen gjorde TENA Men dessutom en omfattande undersökning av hur män med inkontinens själva upplever sina pro­ blem i samarbete med europeiska organi­ sationen Men’s Health Forum. Resultatet finns att läsa i ”The LUTS Report” och visar att livskvaliteten för många män med inkontinens sjunker markant.

ANOTHER INNOVATION FROM

Sure your current underwear works just fine.

BUT WE’VE NEVER STOPPED AT “FINE” .

• SECURE CUT AND FIT • COTTONY- SOFT FABRIC • 40% MORE ABSORBENT
Depend ® TENA® Super Plus THAN ORIGINAL TENA WOMEN

TR A DE UP to under wear that gives you more, without paying more: new Super Plus Underwear from TENA. Now with a money-back guarantee, you can try our latest innovation risk-free. Call us at 1.8 0 0.781.3298 to receive a free sample or visit us online at www.TENA.us

evolution O F bladder protection
THE

The Depend name and trademark are the property of Kimberly-Clark Worldwide, Inc. Found in aisles where bladder control products are sold. TENA and Serenity are registered trademarks of SCA Hygiene Products, A.B.

trEnd

Utsökt mat och fantastisk inredning i all ära, men om gästen möts av en ofräsch toalett är risken stor att den aldrig återkommer till restaurangen. Var fjärde gäst skulle till och med lämna stället omedelbart.
TexT: EvA-LottA SigurdH foto: iStockPHoto ocH SAnnA SkErdén

14*SCA SHAPE [ 4*2010]

Smutsiga toaletter

e

fäLLEr krögArE
n matgäst lägger stor vikt vid vilket intryck de får av restaurangens ”hemlighus”. Det visar en internationell undersökning som konsumentanalys­ företaget Harris Interactive gjort. Inne på toaletten på restaurang Greken på hörnet i Stockholm hänger kristallkro­ nor i taket och gästerna erbjuds riktiga parfymer i samband med toalettbesö­ ket. Lite överarbetat kanske kan tyck­ as, men krögaren och en av delägarna, Giannis Giassemis, är övertygad om att en rejäl investering lönar sig flerfaldigt. – Allt hänger ihop. Den som får ett positivt intryck av toaletten upplever att hela restaurangen är fräsch. Och tvärtom, säger han. Allra viktigast är inte helt oväntat hygienen. Det vittnar både undersök­ ningen och Giannis Giassemis erfaren­ heter om. Men även sådant som dofter och belysning är oerhört viktigt. Och då är det inte konstgjorda toalettdofter som avses, betonar Giannis Giassemis: – Nej, det ska vara rik­ tiga parfymer. Dels har dessa en helt annan doft, dels ger de besökaren det där lilla extra, som får henne att känna sig upp­ skattad och utvald. Sådant ger gott rykte och gör att gästerna kommer tillbaka. Giannis Giasse­ mis säger samtidigt att även god ventila­
[ 4*2010] SHAPE SCA *15

HELHEtSuPPLEvELSE
Drygt 75 procent av respondenterna från ett flertal länder svarade att de inte skulle återkomma till en restaurang om toaletten höll dålig standard. 86 procent anser att hygienen på restaurangen är viktig för helhetsupplevelsen och 88 procent tycker att toaletternas hygien speglar hela restaurangens hygien. 42 procent använder papper för att slippa vidröra ytorna på en smutsig toalett. Undersökningen är gjord på uppdrag av SCA bland 2 175 vuxna amerikaner.

trEnd

Den som får ett positivt intryck av toaletten, upplever att hela restaurangen är fräsch.
tion är ett måste – både av hänsyn till eventuella astmatiker och för den totala hygienupplevelsen. – När det gäller belysningen så bör det vara samma ljussättning inne på toa­ letten som i övriga restaurangen, under­ stryker Giannis Giassemis. Återigen för ett sammanhängande intryck av restau­ rangbesöket. Giannis Giassemis tror inte det finns några ”typiska” trender för restau­ rangtoaletter, vare sig i Sverige eller utomlands. Varje ställe vill ha sin egen stil, såväl i själva restaurangen som på toaletten. Däremot har restauranger överlag skärpt till sig när det gäller att satsa på hygien och renlighet på toaletterna, nå­ got som inte minst undersökningar och den ökade mediala uppmärksamheten bidragit stort till. Idag finns till och med litteratur på området. Och en ”rejäl investering” måste in­ te nödvändigtvis vara detsamma som påkostat eller komplicerat, menar Gi­ annis Giassemis. Med god hygien och hög mysfaktor behövs exempelvis inga dyra konstverk på väggarna. Däremot skadar det inte med lite fantasi. – Det är så roligt när barnen kom­ mer springande och vill titta på våra toaletter, avslutar han.

Många restauranger satsar idag mer på hygien och inredning. Här toaletten på ”Greken på hörnet”.

tork ELEvAtion intAr uSA
Hygien, funktionalitet och estetik var honnörsorden när SCAs nya serie pappershållare Tork Elevation introducerades på restauranger och andra allmänna hygienutrymmen 2009. Och framgångarna lät inte vänta på sig. Efter bästa betyg från både krögare och restauranggäster har nu Tork Elevation lanserats i 90 SCA-länder, nu senast i USA i början av året. Efter drygt ett halvår på marknaden kan John Drengler, produkt- och marknadschef, SCA Tissue North America, konstatera att introduktionen gått över förväntan. – Den stilrena designen, i kombination med enkel användning och skötsel är vårt enkla, men uppenbarligen lyckade koncept, säger John Drengler. Nu står skolor och kontor på tur för vidare lansering. Tork Elevation har designats av den svenskamerikanske designern Thomas Meyerhoffer. Sverige är också ett av de länder där Tork Elevation haft störst framgångar, enligt John Drengler.

16*SCA SHAPE [ 4*2010]

trend

skogen
Snart med skog i både skalet och i tanken.

Nya krafter från

Skogsindustrin står inför en spännande omställning. Från att främst ha använts till trä och papper skapas nu nya smarta produkter av skogsråvara. Miljövänliga bränslen är redan här. Nu kommer också bilar, mediciner och livsmedel.
TexT: Sara BergqviSt foTo: gettY iMageS, iStockPHoto, JoHan olSSon

[ 4*2010] SHaPe SCA *17

trend
Skog i maten – jodå, förtjockningsmedel baserade på MFC finns redan i vissa livsmedel, främst i Japan.

Sca i nYa ProJekt
SCA är involverat i en mängd olika projekt som ska leda till högre förädlingsgrad och effektivare utnyttjande av den stora mängd skogsråvara som företaget äger. – De största flödena idag är sågade trävaror och olika typer av papper. Nu tittar vi på olika sätt att utöka vår produktportfölj, säger Per-Johan Ahlzén, gruppchef vid SCA R&D Centre i Sundsvall. De forskningsprojekt som pågår rör sig bland annat om effektivare förpackningar, nya materialtyper och nya bränsletyper. – Mycket handlar om att ersätta oljebaserade material med skogsbaserade och att göra dagens produkter mer resurssnåla. Ett exempel inom SCA Packaging går ut på att ersätta oljebaserad EPS-plast med ett miljövänligt alternativ. Materialet som är baserat på råvaror från växtriket ska användas som stötskydd inuti förpackningar, till exempel för att skydda ömtåliga elektronikprodukter. SCA har också inlett samarbeten med andra företag för att öka kunskapen om hur MFC kan användas för att skapa nya produkter. Ytterligare ett spännande initiativ, ”The Virgin Car”, handlar om att skapa miljövänliga bilar baserade på biomaterial i ett samarbete mellan SCA, Volvo och ett antal andra företag, högskolor och forskningsinstitut. Mer information finns på www.biomaterial.se.

e

n sak är säker. Synen på skogen som råvarukälla för enbart papper och träva­ ruprodukter håller på att förändras. Skälen är två. Dels finns ekonomiska vinster att hämta med en högre förädlingsgrad och bättre resurs­ utnyttjande, dels handlar det om ökade drivkrafter att hitta miljövänliga er­ sättningar till oljebaserade drivmedel,

förpackningar, konstruktionsmaterial och kemikalier. Det kanske mest spektakulära an­ vändningsområdet handlar om något som kallas MFC, mikrofibrillär cel­ lulosa, och som man får genom att sönderdela cellulosafibrerna i så små beståndsdelar att man inte ens kan se dem med vanligt mikroskop. Dessa småpartiklar kan sedan byggas upp igen till en oändlig mängd olika ma­ terial med olika egenskaper. En som länge forskat på området är Tom Lindström, professor på tekniska hög­ skolan i Stockholm (KTH) och forsk­ ningsinstitutet Innventia. – Problemet hittills har varit att hitta framställningsmetoder som är tillräck­ ligt ekonomiska och energieffektiva. Men nu börjar vi närma oss metoder där detta är möjligt i större skala, sä­ ger Tom Lindström.
Mikrofibrillär cellulosa (nanocellulosa) har många användningsområden, bland annat utnyttjas dess styrka i papper och plaster.

Genom att använda mikrofibrillär cellulosa kan man skapa produkter som är extremt starka och lätta. Ett utmärkt användningsområde är som ersätt­ ningsmaterial för plaster i bilar, vilket ger dubbla miljövinster. Dels får man material som är miljövänligare i sig, dels skapas lättare bilar som kräver min­

18*SCA SHaPe [ 4*2010]

Mycket handlar om att ersätta oljebaserade material med skogsbaserade.
MFC kan användas som ingrediens i vissa mediciner och skönhetsprodukter.

dre drivmedel. Andra möjliga använd­ ningsområden finns inom livsmedels­ industrin. Förtjockningsmedel baserade på MFC förekommer redan och i Japan används ämnet i en del exklusiva livs­ medel. Dessutom kan MFC med fördel användas som ingrediens i vissa medici­ ner och skönhetsprodukter. Tom Lindström och hans kollegor har också tittat på hur MFC kan använ­ das för att skapa lättare och starkare papper, filmer och skyddande barriärer i förpackningar liksom stötskyddande material i förpackningar som ersättning för frigolit och EPS­plaster. – Inom några år kommer de här pro­ dukterna att finnas på marknaden i större skala, säger Tom Lindström.
ETT ANNAT SPäNNANDE utveck­ lingsområde gäller energi och drivmedel. Redan idag används restprodukter vid massa­ och trävaruframställning för att ge värme och ibland även el till hushål­ len. Nyligen har man också börjat fram­ ställa dieselersättningar av råtallolja som är en biprodukt vid massatillverkning.

– Men man ska heller inte glömma de utvecklingsmöj­ ligheter som ligger i att förbättra och ta fram nya träprodukter. Utveck­ lingen går hela tiden mot bättre ändamålsanpassning och ef­ fektivare tillverkningsproces­ ser, säger Lars Wilhelmsson vid forskningsinstitutet Skogforsk.

källan till nYa Produkter
De fyra kemiska beståndsdelarna i ett träd: Cellulosa är huvudråvaran i papper. Omvandlad till mikrofibrillär cellulosa kan den användas till konstruktionsmaterial i bilar, mediciner, skönhetsprodukter, livsmedel och stärkande material i papper och förpackningar. Lignin är det kitt som fäster samman trädets cellulosafibrer. Kan användas som bränsle eller bindemedel. Hemicellulosa kan användas till förtjockningsmedel, olika typer av skyddande barriärer eller omvandlas till sötningsmedel som xylitol. Extraktivämnen som till exempel kåda finns till för att skydda trädet mot röta och insektsangrepp. Har goda medicinska effekter. Kan också användas till smörersättning och näringstillskott.

[ 4*2010] SHaPe SCA *19

Profil

Livräddar med sol och vatten
Petra Wadströms geniala uppfinning Solvatten ger rent vatten på platser som saknar elektricitet och hennes vattendunk kan rädda tiotusentals liv. Dessutom minskar skövlingen av regnskogar och förutsättningarna ökar för fattiga människor att försörja sig själva.
TexT: PEr ÖqviSt Bild: SolvAttEn

r

ent vatten, vilket de flesta i väst ser som en självklarhet, är något över en miljard människor på jorden inte ens har tillgång till. Varje år dör 3,5 miljoner människor av smutsigt dricksvatten. Över två miljoner är barn. I stora delar av världen överlever vart femte barn inte ens sin femårsdag. Brist på rent dricksvatten och bristande hygien dödar fler barn än krig. – Som fyrabarnsmamma vet jag hur hemskt det är när ens barn blir sjuka, inget är värre, säger Petra Wadström, uppfinnaren bakom Solvatten. – Utan el eller kemiska tillsatser renar och värmer Solvatten upp till 33 liter vatten per dygn. I många fattiga länder motsvarar det förbrukningen för en hel familj. Att hon är stolt och glad över sin uppfinning är tydligt, när hon entusias-

tiskt berättar vad Solvatten på sikt kan innebära. Idén fick hon när hon bodde ett år i Sydney med sin man som hade forskningsstipendium inom cancerdiagnostisk. Som konstnär gick hon med i ett konstnärskollektiv med aboriginska kvinnor. Men det var som uppfinnare hon såg hur den starka solen lyste utan att energin tillvaratogs, och grubblade över det. Under resor i Afrika och Asien såg hon också hur kvinnor tvingades bära vatten många kilometer och koka det med ved från skövlad regnskog för att göra vattnet drickbart.
EftEr att tidigarE ha uppfunnit

Opbra, ett bröstbandage för nyopererade kvinnor med bröstcancer, Osnodd, en klämma som hindrar tjuvar från att stjäla plånböcker ur handväskor, och en ritplatta med sand, uppfann hon nu

Solvatten. Den ser ut som en stor bok när man öppnar den, med två dunkar som fylls med vatten genom ett filter. Den placeras i 90 graders vinkel mot solen. Efter två till sex timmar har vattnet nått 55 grader. Värmen ihop med solens UV-strålar renar vattnet och förstör DNA-koden så att de vattenburna bakterier som ger upphov till kolera, dysenteri, masksjukdomar, E-coli och tyfoid inte förökar sig. I ett försöksprogram finansierat av FN-organet UN Habitat fick 300 familjer i Kenya och Nepal, över tusen personer, prova Solvatten. – Ett av mitt livs stora ögonblick var när jag ett år efteråt besökte Kabula i västra Kenya och fick se att alla efter försöket var avslutat ännu använde Solvatten. Med tårar i ögonen fick jag höra hur de sparat pengar och tid, sluppit gå

20*SCA SHAPE [ 4*2010]

i stället för att lägga pengar på ved och sjukbesök kunde de nu köpa kor.

[ 4*2010] SHAPE SCA *21

fAKtA
Solvatten ser ut som en bok och kan rena upp till 33 liter vatten per dygn.

till sjukhus för tyfoid och salmonella, och att de använt mindre ved. – I stället för att lägga pengar på ved och sjukbesök kunde de nu köpa kor, bygga hus och till och med starta företag. Det låter stort, men så var det! Solvatten används inte bara till att rena dricksvatten och få fram rent vatten till matlagning och tvätt av sår. Rent vatten används också för att tvätta bebisar och vuxna, att diska med och till och med tvätta kornas juver före mjölkning. Vatten som ska kokas förvärms för att spara ved. På fem år sparas 50 träd, eller upp till 12 ton koldioxid, för varje Solvatten, vilket fått företag att satsa pengar för att klimatkompensera egna utsläpp. På det sättet kan priset i vissa fall halveras från 800 till 400 kronor styck. Petra har haft särskilt fokus på kvinnor och barn.
22*SCA SHAPE [ 4*2010]

– Demokrati börjar alltid med att kvinnor får mer tid och har friska barn. Solvatten sparar i snitt tre timmar per dag! Petra Wadström berättar att fattiga familjer i byar går samman och samlar ihop pengar. Familjen med störst behov får första vattenrenaren, sedan köper man fler efter hand.
Nu iNlEds Ett projekt Kibera, i Nairobi, ett av världens största slumområden. Konsekvenser ur miljöperspektiv studeras men också hur hälsan påverkas och hur invånare kan starta butiker och själva sälja Solvatten på lokala marknader. Ett projekt finansierat av Tillväxtverket och UN Habitat i höst ska också ge 20 000 personer i Burkina Faso, Mali och Etiopien tillgång till Solvatten. Under sju år efter Petra

Namn: Petra Wadström Ålder: 58 år Yrke: uppfinnare, forskare, före­ tagare och konstnär Bor: Villa i Åkersberga norr om stockholm. sommartorp i stock­ holms skärgård. familj: Maken Calle, cancer­ läkare och forskare. fyra barn, ett barnbarn och en hund. läser: Bara litteratur om vatten, fN­rapporter och annat. tråkigt men viktigt... utmärkelser: sKaPa­priset 2008. samma år Miljöinnova­ tionspriset. stipendium från Konungens Jubileumsfond för miljö. Världsnaturfondens pris Climate solver 2009. solvatten utvald som ett av 130 föremål för framtiden av smithsonian. Om jag vann en miljon: då skulle jag se till att mina barn slapp studieskulder och köpa en enkel segelbåt, en dröm jag haft länge. resten av pengarna skulle jag satsa på att utveckla solvatten. Oväntad talang: att gå balans­ gång och klättra i träd. som ung var jag gymnastiktjej.

demokrati börjar alltid med att kvinnor får mer tid och har friska barn. Solvatten sparar tre timmar per dag.
SCA oCH vAttEn
kom hem från Sydney utvecklade hon produkten. Alla i familjen hjälpte till på olika sätt, vilket betyder mycket för henne. – Vi står varandra nära. När barnen var små hade vi en gård med får och jordbruk. Vi levde enkelt och lärde oss leva lite närmare naturen. Jag hade min ateljé under ladan och målade inte bara själv utan hade konstskola för barn. – Jag var också Mullelärare och lärde barn leva nära naturen. Jag var varit sagotant på biblioteket i Åkersberga och lärde fångar på Österåkersanstalten att måla.
PEtra WadströM växte själv upp som yngsta barnet i en konstnärsfamilj och hennes konstnärliga bakgrund har varit till nytta. – Som konstnär handlar mycket dels om att förenkla, dels om att ifrågasätta traditioner och gamla lösningar. Kanske är det därför Solvatten finns idag.
sCa använder stora mängder vat­ ten för att producera papper och pappersmassa, men har också am­ bitiösa mål vad gäller vatten. det finns två övergripande vattenmål för 2005­2010: Vattenanvändningen inom sCa ska minskas med 15 procent. Organiska innehållet i använt vatten ska minskas med 30 procent. Vid utgången av 2009 hade vat­ tenanvändningen minskat med 4,9 procent. det organiska inne­ hållet i vattnet hade minskat med 40 procent, klart över målet.

[ 4*2010] SHAPE SCA *23

Utblick

GrönlAnd
Före toalettpapperet använde eskimåerna snö, eller mossa när sådant fanns att tillgå.

USA
Skalade majskolvar och tidningspapper var vanliga hjälpmedel för toalettbesökaren i 1800-talets amerikanska västern.

FrAnkrikE
I bidéns hemland dominerar idag pappret, men sköljmetoden förekommer fortfarande och anses vara mer skonsam.

HAwAii
Kokosnötsskal har använts för mången hawaiiansk bakdel.

Från PinnE till
papper på rulle
Kineserna var först, men det var amerikanerna som förvandlade toalettrullen till storindustri.
text: Mattias andersson foto: iStock

24*SCA SHAPE [ 4*2010]

Toarullen har rullat över världen och används i de flesta länder, beroende på köpkraft. Genom historien har alternativen varit många, några finns ännu kvar.

SkAndinAviEn
De gamla vikingarna använde överbliven fårull. Favorit bland campare är fortfarande löv.

itAliEn
I det antika Rom användes tvättsvampar i änden av en pinne. Pinnarna förvarades i ett kärl med saltvatten. Ull och rosenvatten var för de mer välbeställda.

ArAbvärldEn ocH indiEn
Vatten och vänsterhanden är fortfarande ett vanligt alternativ i arabvärlden.

JAPAn
Japan har det mest högteknologiska alternativet med ”sprut-toaletter” som rengör både sig själva och besökaren. Bland de tidigare metoderna finns chu-gi, en pinne avsedd för toalettändamål.

AFrikA
Även här används ofta vatten, liksom tidnings- och katalogpapper, vilket även i väst var det dominerande alternativet före toarullen.

det Moderna papprets historia börjar på 200-talet före Kristus i Kina. En resenär från den muslimska världen noterade på 800-talet efter Kristus lätt nedsättande att kineserna inte var så noga med hygienen och att de efter toalettbesök inte använde vatten utan ”bara torkar sig med papper”.

Under 1300-talet började kinesiska kejsare specialbeställa pappersark avpassade för toalettbruk. Toaletthygienen domineras under årtusenden av andra lösningar än papper: pinnar, stenar, tidningar, överbliven ull, löv, snö, vatten eller kokosnötsskal beroende på klimatzon. På 1800-talet

introducerades på bred front specialtillverkat toalettpapper. Den första toalettpappersrullen lanserades 1890 av ett amerikanskt pappersföretag. Även om rullarna med tiden kom att erövra världens badrum, var innovatörerna smått generade och vägrade att sätta sitt företagsnamn på produkterna.
[ 4*2010] SHAPE SCA *25

Med så små spår som möjligt
Vi använder inga klorkemikalier. Vi producerar närmare 500 GWh grön el. Vårt avloppsvatten är så rent att fiskarna trivs i det. Nu tar vi ett till och satsar 500 miljoner kronor på att ersätta två gamla oljeeldade ugnar med en ny som eldas med bränslepellets från SCA BioNorr. På det sättet minskar vi utsläppen av koldioxid från fossila bränslen med 80 procent! Satsningen har fått namnet Bio Loop 2011 och gör att vi kan fortsätta öka produktionen på Östrands massafabrik – med mindre och mindre miljöpåverkan.

www.scasundsvall.com

SCA ÖStrAnd

teknik

Lådan som styr sin temperatur
En ny generation förpackningar kontrollerar temperaturen och anpassar sig automatiskt efter omgivningen. Här sker tänkandet inuti boxen.

TexT: SuSAnnA Lindgren

[ 4*2010] SHAPe SCA *27

WHO skickar vaccin som måste förvaras svalt till svårtillgängliga områden där det saknas kylskåp.

v

inter som sommar transport-eras varorna i en ZeoCool-box i en konstant temperatur som håller mellan två och åtta plusgrader. Lådans innertemperatur är termostatreglerad och det krävs ingen extern energikälla, varken före eller under transporten. Därmed försvinner behovet av kylvätskor, kylskåp och frysar,. – Zeocool kan både värma och kyla innehållet, säger Kavita Somaroo på SCA Cool Logistics i Storbritannien. retag som arbetar med läkemedel eller biotekniska produkter som måste hålla en viss temperatur när de transporteras från en plats till en annan. Kavita Somaroo exemplifierar med företag som arbetar inom klinisk forskning. Om de behöver sända prover från en del av världen till en annan är det otroligt viktigt att transporten sker under rätt förhållanden. Det finns kanske bara ett liknande prov eller exemplar vilket gör att

Det här är efterfrågat bland fö-

värdet på varan knappt går att översätta i pengar. Det finns traditionella typer av temperaturkontrollerade förpackningar för alla sorters transporter och krav. Med isolerande polystyrenförpackningar och vattenfyllda kylelement kan man för de flesta varor bygga upp en förpackning som håller rätt temperatur från dörr till dörr under ett visst antal timmar. Men processen kräver att packningsprocessen följer ett visst givet mönster och att kylelementen håller en viss temperatur, vilket kan kräva flera dagars förberedelser.Detta fungerar utmärkt för många produkter så länge transportkedjan rullar på och inga oförutsedda temperaturförändringar inträffar. Men för vissa typer av varor är detta inte tillräckligt. Produkter som förstörts i transporten kan orsaka kostsamma förseningar i en ny lansering eller i värsta fall att produkten förstörs. – Alla har heller inte möjligheten att kyla komponenter i kylskåp eller frys för att få rätt temperatur. Alltså behövdes en förpackning som inte behöver

kylas i förväg, säger Kavita Somaroo. – Exempelvis som när WHO skickar vaccin, som måste förvaras svalt, till svårtillgängliga områden där det saknas kylskåp eller annan kylförvaring. I och med att förpacknigen automatisk anpassar kylnings- eller värmeprocessen blir det en försäkring mot det oförutsedda.
Om bOxen av misstag hamnar i ett kylrum går värmemekanismen igång. Blir lådan stående på en varm landningsbana startar kylprocessen. Hur fungerar det? När termostaten kräver värme startar en exoterm reaktion – en kemisk process som avger överskottsenergi i form av värme. Kylning sker genom avdunstning eller evaporation vilket betyder att ett flytande ämne övergår till gas. Allt sker automatiskt och inuti lådan, utifrån hur termostaterna reagerar på temperaturen i omgivningen. Bästa garantin för ett en vara ska komma fram i perfekt skick är att även logistikkedjan fungerar, poängterar Kavita Somaroo.

28*SCA SHAPe [ 4*2010]

teknik
KYLFUNKTION

Lådans väggar innehåller vatten och fungerar genom att en termostat kontrollerar Värme hur mycket avdunstning av utifrån vattnet som ska ske.

Vatten förångas VÄRMEFUNKTION Värme Luftspalten skiftar beroende på temperatur. Luftflöde

Ytterlager av folie

Värme avgår i luften

Innerlådan står på ett bottenmaterial där överflödig värme kan transporteras ut.

Så funkAr det
ZeoCool kan både kyla och värma innehållet för att hålla en jämn inner­ temperatur på 2–8˚C i upp till fem dygn. även vid extremtemperaturer på mel­ lan 35 plusgrader och tio minusgrader är temperaturen i boxen garanterad i minst två dygn. Förpackningen har ytterväggar av ePs – expanderande polystyren. nytto­ lastutrymmet består av sex väggar som alla innehåller vatten i flytande form, ungefär som i en traditionell tempera­ turkontrollerad förpackning. Kylning sker genom evaporering – avdunstning – som styrs av en ter­ mostat placerad i ena sidoväggen. värmaren styrs av en termostat på utsidan av boxen, vilket gör att den kan läsa av och reagera på den om­ givande temperaturen och genere­ ras genom en kemisk process. Det finns också möjlighet att konstant registrera temperaturen både i och utanför boxen under hela transporten.

[ 4*2010] SHAPe SCA *29

sca inside

Säker klänning
Nordens största karriärmässa ”Career Days” lockade många besökare till SCAs monter i Stockholm i september. De som fick mest uppmärksamhet vid SCAs monter var de två modellerna iförda klänningar tillverkade av bland annat trosskydd och Torkpapper.

Läs med gott

samvete
En papperstidning och en webbtidning släpper ut lika mycket CO2. Det har forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av Sveriges Tidskrifter kommit fram till. I studien jämfördes papperstidskriftens och nättidskriftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Både pappers- och webbtidningsläsaren genererar årligen 1 kg CO2 vilket står för ca 0,1 promille av genomsnittssvenskens potentiella klimatpåverkan under ett år.

Detta händer
i magen i veckan
En mobilapplikation som vecka för vecka berättar vad som händer under en graviditet har tagits fram av Libero, SCAs varumärke för blöjor. Graviditetskalendern är framtagen för iPhone och Android-mobiler i de nordiska länderna. Applikationen riktar sig till gravida och uppdaterar den blivande mamman om vad som händer med kroppen och barnet under graviditetens olika stadier.
30*SCA sHaPe [ 4*2010]

Den nya graviditetsappen är enkel att använda och är illustrerad med teckningar signerade Karoline Lenhult. Den finns att ladda ner gratis via AppStore till din iPhone från Liberos webbplats.

världsrekord i handtvätt
Före fotbollsmatchen mellan Philadelphia Union och LA Galaxy i USA den 7 oktober satte 2 151 fans ett nytt Guinness-rekord i att tvätta händerna samtidigt. SCA sponsrade rekordet för att slå ett slag för handhygien. Alla fans tog lite desinfektionsmedel på händerna och gnuggade dem under 60 sekunder till dess att en representant på plats från Guinness godkände det nya rekordet. För mer information, inklusive mer om handhygien och tips om hållbar utveckling, gå till www.torkusa.com

Guinness

vindkraftverk
SEDAN I SOmrAS transporterar SCA Transforest vindkraftverk till norra Sverige på sina systemfartyg. Eftersom det ska byggas flera stora vindkraftsparker under de kommande åren är det en affär med stor potential. Med RoRo-fartyg (Roll on, Roll off), som systemfartygen också kallas, kan man köra ombord hela ekipage med delar till vindkraftverk och leverera dem till hamnar längs Norrlandskusten. Att använda SCAs systembåtar för vindkraftverken innebär många fördelar. – Det är ett kostnadseffektivt och miljövän-

Fartyg transporterar

ligt sätt som gynnar både oss och kunden. Dels minskar vägtransporterna, dels kan vi genom god planering fylla våra fartyg på vägen norrut till Sverige. Det gör att vi utnyttjar vår kapacitet bättre. Dessutom går våra systemfartyg efter en fast tidtabell, vilket innebär att tillverkarna av vindkraftverken kan planera exakt när verken ska tillverkas och vara klara för leverans. Det blir inte heller några skador på vindkraftverken eftersom vi inte behöver röra godset vid lastning och lossning, säger Nils-Johan Haraldsson, marknadschef för SCA Transforest.

En förpackning för glödlampor som är ”fat-free”, smart och kostnadseffektiv vann SCAs tävling Design Challenge. Karin Hartman och Per Eldénius från Sverige fick pris för sin förpackning Bright Light tack vare dess sinnrika enkelhet. Förpackningen är tilltalande, drar största möjliga fördel av materialet, är både en väl genomtänkt sekundärförpackning och lastpallsförpackning samt ger kunderna möjlighet att se och testa produkten som de ska köpa. Benjamin Gamillscheg och Hans Christian Schubell från Danmark lyckades erövra Kundernas Cup med sin förpackning BrightPack. – Det är en slump att båda de vinnande koncepten är förpackningar för glödlampor. Det faktum att det fanns flera bidrag för just denna produkt måste vara en klar fingervisning för glödlampsbranschen att det finns utrymme för förbättringar, säger Wim Wouters, SCAs designchef i Europa. Årets tävling fick in mer än 60 bidrag från hela Europa. Läs mer på www.scapackaging.com

design
Lysande

[ 4*2010] sHaPe SCA *31

Är du en lortgris?
Ta reda på hur renlig du egentligen är genom att svara på frågorna i SCAs hygientest på Facebook. Testet består av tio frågor med fyra illustrerade svarsalternativ som tar upp allt från rutinerna kring toalettsitsen till hur viktig hygienen är när du möter någon du känner. Gilla SCA på Facebook du också eller gå till www.sca.com/ hygienequiz

sca inside

Andra numret av SCAs hållbarhetstidning Sense är ute nu. Höstnumrets fokus handlar om hur man skapar en hållbar leverantörskedja och finns att läsa på www.sca.com

lek
32*SCA sHaPe [ 4*2010]

Mer

Ny fabrik i Ryssland
SCA öppnade en ny fabrik för hygienprodukter i Ryssland i september i år. Anläggningen ligger i Veniov i Tula-regionen söder om Moskva. Där ska produkter som Liberos barnblöjor och TENAs inkontinensskydd tillverkas för den ryska marknaden. Investeringen uppgår till cirka 85 miljoner euro och är SCAs första fabrik för lokal tillverkning av personliga hygienprodukter i Ryssland.

SCA Americas har donerat 50 000 dollar till en lekplats i Fritse Park i menasha, Wisconsin, USA. SCA Adventure Play Area invigdes den 1 september och var en del av restaureringen av ett populärt fritidsområdet längs vattnet.

Våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra människor runtom i världen. Våra råvaror och vårt sätt att arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln.

Våra globala varumärken

www.sca.com

Ekonomi

60 år på börsen
SCA firar i höst 60 år som börsnoterat bolag på Stockholmsbör­ sen. Vid introduktionen i september 1950 kostade aktien 130 kro­ nor, en ansenlig summa som få privatpersoner hade råd med.
teXt: AnnikA DAniELSon

Det var HanDelsbanKen som

ägde SCA och lät börsintroducera bo­ laget i september 1950. SCA hade bil­ dats tjugoett år tidigare, 1929, av Ivar Kreuger, då en av världens mäktigaste finansmän. Han skapade en koncern av ett tiotal fristående skogsbolag som innefattade skog, sågverk, massafabri­ ker, verkstäder och kraftbolag. Koncer­ nen hade 6 500 anställda och omsatte cirka 100 miljoner kronor. SCAs första år präglades av den in­ ternationella depressionen med sjun­ kande priser och minskad export. Börs­ kraschen i New York 1929 var början till slutet för Ivar Kreugers imperium och när han tog livet av sig i Paris 1932 försattes stora delar av hans koncern i

konkurs. Sammanbrottet ledde till att Svenska Handelsbanken så småningom tog över hela kontrollen av SCA. SCA inriktade sig på att producera pappersmassa och valde trots det bi­ stra affärsklimatet att bygga Östrands massafabrik. Den invigdes 1936 och blev en av världens största sulfatmassa­ fabriker med exporterades till USA.
Krigsutbrottet minskade dras­ tiskt möjligheterna till export för skogsindustrin och SCA tvingades ställa om produktionen och tillverkade produkter som gengasved, träkol, trä­ tjära, terpentin och massa för cellulosa­ sprittillverkning. Efter andra världskriget ökade SCAs

försäljning och vinster kraftigt. Koncer­ nens tidigare svaga finansiella ställning stärktes och gjorde det möjligt för Han­ delsbanken att notera SCA, då under namnet Cellulosa AB, på Stockholms fondbörs 1950. Aktien betingade ett introduktionspris på 130 kr. På första handelsdagen omsattes 400 aktier till ett totalt värde av 69 000 kronor. – De som köpte aktier då var mest banker och försäkringsbolag. 130 kronor var en ansenlig summa som få privatpersoner hade råd med, säger Ulf Persson, analytiker på Nasdaq OMX Stockholm. En del av pengarna som Handels­ banken fick genom börsnoteringen gick sannolikt till SCAs verksamhet. Men

Handelsbanken introducerar SCA på börsen i september 1950 under namnet Cellulosa AB. introduktionspris: 130 kr

1967 1958
SCA börjar producera tidningspapper och bygger en pappersmaskin i Ortviken Fokus på vidareförädling och papperstillverkningen ökar. en modern tidningspappersmaskin – PM 4 – i Ortviken tas i drift 1967.

1975

1950
34*SCA SHAPE [ X*20XX ]

Nyemission

1965

SCA lägger grunden till hygienverksamheten genom köpet av svenska Mölnlycke.

60

70

8

En AktiE från 1950 = 67 000 kr
Den som köpte en aktie i sCa för 130 kronor vid börsintroduktionen 1950 – eller kanske fick en i dop- eller konfirmationspresent – och har behållit den i alla år äger i dag 728 sCaaktier. Detta efter de splitar som ägt rum under årens lopp och förutsatt att personen deltagit i de fyra nyemissioner som sCa gjort sedan 1950. sCas aktie står i dag (den 16 november) i 102 kronor. 728 aktier är alltså värda 74 256 kronor. Från den summan ska dras 7 188 kronor som det kostat att delta i de fyra nyemissionerna. slutsumman blir då 67 068 kronor*.

+51 491% värdeökning
på en SCA-aktie från 1950.

* utdelningen på aktieinnehavet är inte med i beräkningen

först efter 1955 startade en period med investeringar i större och mer konkur­ renskraftiga fabriker samt mer vidare­ förädlade produkter. Under hela 1960­talet var SCAs lön­ samhet mindre tillfredsställande och 1965 gjordes den första nyemissionen. Den andra skedde 1987. Det året ska­ kades västvärlden av den stora börs­ kraschen i New York.
1993 ägDe Den treDje nyemis­ sionen rum som gav SCA 1,4 miljarder kronor i nya friska pengar från aktie­ ägarna. Sex år senare, 1999, fick bola­ get in 4,6 miljarder i ytterligare en ny­ emission, bolagets fjärde och senaste. Pengarna har gått till förvärv och även

investeringar i egna bolag. – SCA har växt en hel del under 1980­ och 1990­talen. Vi förvärvade åtskilliga bolag under 1990­talet och även i början av 2000­talet, säger Len­ nart Persson. Han började på SCA redan 1987 och har varit finansdirektör de senaste åtta åren. Successivt har han köpt aktier i fö­ retaget och äger i dag 38 465 SCA­aktier. – Utvecklingen har varit hyfsad. Vid den senaste finanskrisen 2008 sjönk aktien från cirka 120 kronor ned till 60 kronor som lägst. Nu lig­ ger den på 102 kronor så den har inte återhämtat sig än. Men SCA­aktien är något mer stabil än många andra aktier, som till exempel IT­aktier,

tack vare att vi har en mer blandad verksamhet och lite större andel lång­ siktiga ägare. I dag tillhör SCA de större företagen på Stockholmsbörsen. Bolaget är klas­ sificerat som ett massa­ och pappersbo­ lag, men tyngdpunkten i verksamheten ligger sedan ett par år på konsument­ produkter inom hygienområdet. Största ägare är Industrivärden, ett bolag inom Handelsbanksfären, och Handelsban­ ken är nu näst största ägare.
unDer 2010 har SCA­aktier omsatts

för i snitt 290 miljoner kronor per dag på Stockholmsbörsen. Det gör SCA till ett av de mest omsatta börsbolagen i Norden.

1995
SCA blir europas ledande hygienproduktsföretag genom köpet av tyska PWA.

2004
SCA blir genom företagsköp störst inom mjukpapper och personliga hygienprodukter i Australien.

1990 1987
Börskrasch i New York, något som påverkar även SCAs börskurs. Förvärvet av brittiska Reedpack ger SCA en ledande ställning i europa inom transportförpackningar.

Värde på aktien från 1950: 67 068 kr
Nyemission. 4,6 färska miljarder in.

1993
Nyemission

1999

2010
00
[ X*20XX ] SHAPE SCA *35

80

90

Vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla Shape meddela den bank/fondkommisionär som för ert VP-konto. Returadress: Strömberg SE-120 88 Stockholm

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful