You are on page 1of 9

Sammanfattning av Sproull L., & Kiesler, S. (1991a).

Connections: new ways of


working in the networked organization, The MIT Press, Massachusetts, 6th printing
1998 ISBN 0-262-19306-X (hb).

Connections – New Ways of Working in the Networked


Organization (Sproull & Kiesler, 1991)
Datornätverk förändrar människor sätt att arbete och påverkar organisatoriska
funktioner Detta påstående är författarnas utgångspunkt i denna numera klassiska bok
inom området. Boken skrevs för snart 15 år sedan och försöker vara en guide för både
teknikens löften och fallgropar.

Boken kan vara en källa till jämförelser med den verkliga utvecklingen och vänder sig
till både forskare och andra intresserade av utvecklingen inom datormedierad
kommunikation. Boken var en framtidsvision. Framtiden är här (i relation till boken)
och vi har en möjlighet att jämföra.

Sproull & Kiesler vill i sin bok svara på följande frågor: Hur kommer It att påverka och
förändra organisationer? Kommer datornätverk att göra arbetsgrupper mer effektiva?
Hur kommer människor att behandla varandra när deras enda kontakt är ett datoriserat
meddelande? Distansledarskap m h a nätverket: hur ska det utformas? Vilka problem
skapas och vilka löses?

Möjligheten till datorbaserad kommunikation kommer att påverka mer än något annat.
Sproull & Kiesler operationella definition på en nätverksbaserad organisation är att det
ska finnas väletablerade grupper som skickar eller sänder mellan 25 och 100
elektroniska meddelande varje dag. Individerna kan inte tänka sig att leva utan dessa
kontakter. Sproull & Kiesler fann att väletablerade elektroniska communities återfanns
inom högteknologiska organisationer, universitet och den finansiella industrin. Sproull
& Kiesler huvudmål är att presentera försöka presentera bevis som är relevanta för alla
som är intresserade av organisationer och ny teknologi.

Teknologi på två nivåer

Sproull & Kiesler konstaterar att det är oerhört komplext att försöka förutsäga hur ny
teknik kommer att påverka rutiner och policies. Ännu komplexare är förutsägelsen om
hur ny teknik leder till att förändra människors arbete, hur de behandlar varandra och
organiserar sitt arbete. Om man använder sig av ett två-nivå perspektiv på tekniken kan
förutsägelserna underlättas genom att man betonar både effekter på effektiviteten (första
nivåns effekt) och det sociala systemet (andra nivåns effekt) Sproull & Kiesler hävdar
att den andra nivåns effekt är viktigare än den första nivåns effekter. Anledningen till
detta är att kommunikationsteknologin förändrar vad människor känner till, vilka de
känner, vilka de bryr sig om och oftast är det helt systemoberoende. Människor
uppmärksammar helt andra saker än tidigare, har kontakt med andra människor och är
beroende av varandra på ett annat sätt.

1
Genom att studera vad som hände med tidigare tekniska innovationer som ex tåg,
telefon kan vi få en känsla för vad ny teknik kan medföra. För det första är det svårt att
förutsäga vad som kommer att hända. För det andra har oväntade effekter mer att göra
med förändringar på den andra nivån än på den första. För det tredje tar det lite tid innan
det blir några effekter på den andra nivån eftersom människor är lite tröga med att
förändra sitt sätt att vara. För det fjärde, den andra nivåns effekter har inte att göra med
en teknologi som påverkar en passiv organisation utan påverkar i interaktion med
organisationens sociala och politiska omgivning Sproull & Kiesler sammanfattar att om
man ser historisk så har människor än tendens att betona effektivitetsvinsterna och
underskatta hur tekniken kommer att påverka det sociala systemet. Människor är
tillsammans med databaser och processorer resurser i ett nätverk. E-mail t ex kan
påverka en organisations arbetssätt genom att förändra roller i organisationen. De som
behöver mer betänketid har lättare att få fram sina idéer via mailen än vid ett
traditionellt möte F2F.

Bortom effektiviteten

Organisatoriskt liv kännetecknas ofta av att människor har bråttom, människor är på


olika ställen och informationen är inte alltid där den ska vara. Att processa information
och att överföra den mellan människor tar tid och kostar pengar. Genom acceleration
och reglering av information kan IT bidra till positiva effekter på den första nivån. Att
skicka ett mail jämfört med vanliga brev sparar mycket tid och pengar. Genom sin
asynkrona karaktär har mail stora fördelar jämfört med ex telefon där 70 % av alla
samtal misslyckas genom att man inte får tag i den person som man vill. Många
telefonsamtal kräver egentligen ringa interaktion. Mail är också effektivt vid
broadcasting.

Den fundamentala enheten i modernt arbetsliv är gruppen, även s k distribuerade


grupper, och inte individen. Gruppmail kan användas för koordinering, mötesplanering,
dela ut arbetsuppgifter, meddela resultat etc. Sammanfattningsvis (s 35) ”The more
profound impact of computer-based communication may [.] come from changing
patterns of organizational interaction.”

Vet du vem du talar med?

Det är vanligt att förespråkare av datorbaserad kommunikation antar att elektroniska


meddelande tas emot på samma sätt som ett meddelande som förmedlas på annat sätt.
Sproull & Kiesler anser att detta är missledande eftersom ”samma” meddelande
förändrar mening beroende på i vilket forum det förs fram. Välbekanta
kommunikationssituationer har normer och konventioner för passande uppförande. Om
situationen inte är välbekant finns tre strategier att ta till för en adekvat anpassning:
instruktioner, erfarenhet och förmågan att avläsa ledtrådar i situationen. Teknologiska
landvinningar som skapar nya sociala situationer gör att traditionella förväntningar och
normer förlorar sin makt och människor måste hitta nya sätt att förhålla sig.
Datorbaserad kommunikation är en ny social situation vilken kräver en social
anpassning.

2
Sproull & Kiesler beskriver två saker som gör att det är lätt att glömma bort eller
ignorera sina läsare och reducera den sociala medvetenheten. Det ena är elektroniska
meddelandes textkaraktär och det andra är den upplevda flyktigheten som förknippas
med elektroniska meddelanden. Dessa två fenomen skapar en relativt ostrukturerad
kommunikationssituation.

Text

När ett meddelande enbart består av text fokuserar människor på orden i meddelandet.
Från mottagarens sida ser alla mail likadana ut. Detta skapar, enligt olika studier som
Sproull & Kiesler relaterar till, en känsla av anonymitet och avslöjar inte människors
individualitet. Detta gör att de känner mindre empati, mindre skuld, mindre delaktighet
och blir mindre påverkade av sociala konventioner. Självklart kan människor ha mer
kunskap om varandra, men själva textmeddelandet bidrar inte med ökad kunskap om
varandra.

Flyktig kommunikation

Bristen på påtagliga artefakter och känslor av flyktighet gör att människor förlorar den
mentala bilden av sina kommunikationspartners vilket skapar ett minskat intresse för
elektroniska meddelanden. Människor bryr sig inte om vad de skriver och bryr sig inte
heller om hur det tas emot.

Konsekvenser

Dessa två egenskaper, text och flyktighet, gör att människor kan känna sig mindre blyga
inför varandra och skapa en ökad öppenhet. IT minskar sociala skillnader jämfört med
F2F situationer. Människor som känner sig mindre fysiskt attraktiva eller har ex svag
röst kan göra sig hörda i det elektroniska forumet. Människors kompetens och förmåga
kan bli erkänd oberoende av deras position eller utseende. Elektroniska intervjuer
skapar en känsla av ”mellan fyra ögon” vilket gör att respondenterna är villiga att
avslöja mer än vid vanliga F2F eller pappersenkäter. Sproull & Kiesler förklarar också
varför flaming uppstår vid elektronisk kommunikation.

Språket är oftast ganska burdust och steget från detta till att skicka tillmälen etc är kort.
Som en konsekvens av brist på social information och den upplevda flyktigheten
förlorar människor rädslan för socialt ogillande. Många har också en föreställning om
att de måste ta till ett ”starkare” språk för att göra sig hörda. Det finns de som anser att
fenomenet flaming kan skapa extrema handlingar och inte stanna vid elektronisk ord.
Avindividualisering är ett begrepp som används inom forskningen i icke-elektroniska
sammanhang och som handlar om vad som händer när människor är anonyma eller om
situationen saknar påminnelser om sociala värden. De konstaterar att sådana situationer
kan kännetecknas av en ökad agitation och en känsla av att tillhöra något större och
därmed en frihet från sociala och moraliska restriktioner vilket i sin tur kan leda till
suggestion. Detta förutsätter en stark ledare. Vid suggestion kan människor uppträda
aggressivt.

3
Sproull & Kiesler funderar på om detta kan inträffa i en elektronisk miljö under
förutsättning att det finns ett elektroniskt substitut för en stark ledare. Sproull & Kiesler
konstaterar att människor litar på instruktioner, erfarenheter och ledtrådar som hjälper
dem att tolka normer. Olika organisationer tillåter olika saker. Ibland finns detta explicit
uttalat. Oftast inte. Det är fullt möjligt att uttrycka sin personlighet i själva texten.

Den elektroniska gruppens dynamik

Hur beter sig människor på möten F2F och hur beter de sig på elektroniska möten?

F2F Elektroniskt möte

En i sänder talar. ”Tal” förekommer inte på samma sätt i


elektroniska sammanhang.
Asynkron kommunikation kan pågå hela
tiden. Alla kan i princip ”tala” hela tiden.

Några få dominerar samtalet – ojämnlik Tiden – kanske uppmärksamheten (min


fördelning av tiden. anmärkning) – fördelas lika.

Status är viktigt. Den som har högst status Status har inte samma betydelse eftersom
pratar mest. Man förväntar sig att vissa det ibland är svårt att veta vilken status de
personer ska bidra med något. Detta andra personerna har. Högstatusdeltagarna
”något” påverkar beslut – dock inte alltid var inte lika aktiva vid elektroniska
till det bättre. möten. Lågstatusdeltagare var desto
aktivare.

Beslut kunde fattas först efter det att den Snabbare beslutsfattande. Varje deltagare
som hade högst status hade uttalat sin kunde snabbare fatta beslut utan att
åsikt. behöva lyssna på de andra. Bättre
beslutskvalité? Tja, det verkar som om
man på ett elektroniskt möte är beredd att
ta större risker. Om det är bra eller dåligt
beror på frågans art.

Konsensus lättare att uppnå i F2F-möten. Konsensus är svårt att uppnå. Flaming kan
Något som liknar ”flaming” uppstår uppstå speciellt om deltagarna är anonyma
ytterst sällan på ett möte där man möts vilket ibland leder till total kollaps.
personligt.

Tidsåtgången är mindre vid F2F. Till detta 3-gruppsdiskussion fyra gånger så lång
ska läggas ex den tid som går åt för att ta tid.
sig till mötet. 4-gruppsdiskussion tio gånger så lång tid
dvs
allt tid som gick åt för att skriva och läsa
Bristen på social information var ett
problem.

4
Möten?

Möten är effektiva när det blir en synergieffekt – när helheten blir mer än delarna.
Ibland kan det vara bättre att ha ett elektroniskt möte än inget möte alls t ex när avstånd
och tidsbarriärer kräver det. Det är bättre att ha ett elektroniskt möte när det saknas
förutsättningar i en grupp att ha ett F2F-möte. Ett elektroniskt möte kan innebära att en
lågstatusmedlem som har en god idé kan hörd. F2F möte är bäst när datorbaserad
kommunikation kan hindra engagemanget i en grupp. Det är svårt med subtila frågor
och diskussioner elektroniskt.

Att öka det personliga kontaktnätet/ engagemanget

En organisation består oftast av en kärna av medarbetare och ett antal mer eller mindre
perifert anställda. Perifera anställda kan skapa problem för organisationen dels genom
att de inte vet vad som pågår i organisationen – ett informationssproblem – och dels för
att de inte bryr sig – ett motivationsproblem. Elektronisk kommunikation kan vara ett
sätt att lösa båda dessa problem.

Att få mail kan påverka de anställdas attityder till organisationen genom att de blir mer
förenade med organisationen både genom information och känslomässiga band. Detta är
speciellt betydelsefullt för perifera anställda. När människor får ett meddelande
bedömer de avsändarens motivation så att det vet hur de ska tolka meddelandet. Genom
att läsa elektroniska meddelanden kan anställda få relationer till andra anställda som de
inte har träffat fysiskt men inser att de har en hel del gemensamt med. Sproull & Kiesler
har i en studie visat att elektronisk post ökar engagemanget. De konstaterade vidare att
mängden e-post förutsade hur engagerad en person var. Var det mängden mottagna eller
skickade mail som bidrog till känslan av engagemang? Sproull & Kiesler fann att det
var varken mängden mail som en person fick eller känslan av att veta vad som pågår i
organisationen som förutspådde engagemanget utan det som var avgörande var hur
många mail som en person skickade.

De flesta chefer talar mer än de lyssnar. Att ge människor en röst är viktigt i vår kultur
och att ge människor en möjlighet att tala om sin mening kan skapa problem för chefer.
Att lyssna till vad de perifera människorna har för åsikter är kanske inte det som en chef
prioriterar? Det finns tre problem med att låta människor få göra sin röst hörd. Det
första handlar om logistik där hanterandet av synpunkterna både är tids- och
kostnadskrävande. Det andra handlar om att perifert anställda ibland är tystlåtna och
misstänksamma och kanske rent av fientliga vilket gör det svårt att ta hand om den
information man får. Det tredje handlar om att ledningen kanske inte vill höra vad de
perifera människorna har att säga och att de kanske också drabbas av information
overload om de försöker ta till sig allt som alla vill ha sagt.

Men bortsett från detta konstaterar Sproull & Kiesler att elektronisk kommunikation
erbjuder en möjlighet att öka kommunikationen från lägre till högre nivåer i
organisationen och lösa logistikproblemet genom att öka flödet av information från
perifert anställda. Anställda kan skicka meddelande när det passar dem utan att vänta på
ett tillfälle att träffa chefen. Anställda som har svårt att göra sin stämma hörd kan ha
lättare att uttrycka sig via mail. Det kan vara lättare att framföra något som är negativt

5
via mail än att tala om det F2F. Via e-mail påminns man inte på samma sätt om
statusskillnader som vid ett personligt möte vilket gör det lättare att uttrycka sin åsikt.

Nästa fråga som Sproull & Kiesler ställer sig är om ökad elektronisk kommunikation
också påverkar prestationen för perifert anställda. Frågan är fortfarande obesvarad då
det inte finns några studier som kan konstatera om det förhåller sig så eller inte. Även
om trivseln på arbetsplatsen ökar innebär det inte automatiskt att de nöjda anställda är
produktiva anställda. Det finns också en tendens att den som väl har börjat samla på sig
information har svårt att sluta, vilket innebär att man samlar på sig betydligt mer än man
behöver och kanske drabbas av information overload.

Sammanfattningsvis skriver Sproull & Kiesler att, från organisationens synvinkel, kan
ökad elektronisk kommunikation ge människor en röst och öppna fönster i mot
verksamhet men också producera både dåliga och bra effekter.

Kontroll och påverkan

Datorbaserad kommunikation förändrar kontrollen över informationsflödet i


organisationen och därmed maktförhållanden. Människor undviker helst att dela med
sig av information om det påverkar deras maktposition. Investeringar i IT har gjorts för
att öka informationsflödet och denna första-nivåns effekt som var målet lyckas ofta.
Intressant är att det uppstår en andra-nivås effekt också genom att allt fler människor får
tillgång till mer information vilket förändrar maktförhållanden i organisationen. Detta
kan självklart skapa problem i organisationer som tidigare har styrts av en liten grupp
människor som nu har tappat kontrollen. Risken finns att dessa försöker ta tillbaka den
på något vis. Öppen kommunikation leder också till oövervakad informationsspridning
genom att anställda avslöjar mer om företaget än ledningen är intresserad av.

Social kontroll är mer subtilt än formell kontroll. Social kontroll är intimt förknippat
med deltagande. Trivseln tycks öka ju mer deltagande det är i organisatoriska affärer. På
lägre nivåer i organisationen kan det ibland uppstå friktion när den sociala kontrollen
ökar.

Intressant är att kontrollen ökar för vissa grupper av anställda i och med utvecklingen
inom elektronisk kommunikation och minskar för andra grupper. Till den förra gruppen
hör utesäljare som genom att de numera kan vara ständigt uppkopplade är utsatta för
mer kontroll än de var tidigare. Till den andra gruppen hör kontorsanställda som jobbar
hemifrån och därmed inte omedelbart kontrolleras av omgivningen på samma sätt som
när man arbetar traditionellt på ett kontor. Behovet av kontroll är fortfarande stort vilket
är en faktor som gör att hemarbete inte förekommer i större utsträckning än det gör idag.

Design av procedurer för informationshantering

Informationsprocedurer av rutininformation och icke-rutin information ställer olika


krav. Ett problem vid design av olika informationsprocedurer är individernas ovillighet
att rutinmässigt dela med sig av informationen. Orsakerna till detta kan vara flera t ex
kan informationen vara personligt värdefull, känslig eller strategisk. Ett annat problem
är när det inte i förväg går att kategorisera informationen som kan vara typisk i

6
situationer som okända, gåtfulla och oklara. Vi är också låsta vid vårt sätt att
traditionellt strukturera tillvaron vilket kan hindra oss från att hitta det som vi letar efter.
En tredje brist är att procedurer för rutininformation kan bli för viktiga och att följa
rutinerna kan bli viktigare än att få jobbet gjort. Informell kommunikation är viktig och
här kan elektronisk kommunikation användas för att överbrygga avstånd.

Är det någon som vet något är en vanlig fråga i en organisation. Denna fråga kan idag
nå långt bortom det traditionella kaffebordet eller korridoren. Rykten kan få en alltmer
långtgående spridning. Om alla skulle svara på de frågor som de kan svara på skulle
alltför mycket tid gå åt till att svara på frågor som genereras. Många har varken tid eller
lust att svara på frågorna, men tillräckligt många bemödar sig med att ge ett svar vilket
innebär att det är lönt att ställa frågor. Det finns andra bidrag av information som bygger
på frivillighet och det är olika typer av recensioner. En koordinator samordnar olika
bidrag, gör kanske vissa ändringar och låter slutligen publicera texten på nätet.

Vid en ökad kommunikation kommer det att finnas mer information som individerna
kan använda och kortsiktigt kan detta vara tids- och energikrävande. Elektronisk
kommunikation kan underlätta rutinprocedurer, minska behovet att överflödig
information, öka mängden informell kommunikation vilket är nödvändigt för
koordination och för att upprätthålla banden till människor och enheter i periferin.
Informationsflödet öppnar också upp för nya grupper av människor.

Nya sätt att organisera

PÅ 60-talet spekulerande man i hur organisationen av verksamheter skulle komma att


påverkas genom utvecklingen av datorer. I början av 90-talet kunde man konstatera att
datorerna inte hade påverkat organisering i någon större utsträckning. Tre andra
teknologier har däremot påverkat på ett avgörande sätt: telefonen, järnvägen och olika
tekniker för att hantera pappersarbetet på kontor. Dock konstaterar Sproull & Kiesler att
datornätverk kan möjliggöra organisatoriska experiment som tidigare var helt omöjliga.
Tre saker är viktiga att lyfta fram i detta sammanhang. För det första skapar
datornätverken ett ökat organisatoriskt oberoende, för det andra är datornätverken en
lösning på problemet ”borta i sinne, borta i minne” och för det tredje skapar de
dynamiska strukturer.

Ett exempel på ökat organisatoriskt oberoende är EDI som gör att företagen lätt kan dela
med sig av rutinmässig information. Ur ett organisatoriskt perspektiv är det viktigt att
olika enheter har varandra i tanken. Att det finns ett större sammanhang i vilket man
verkar. Telefonen, fikapausen o.s.v. brukar hjälpa till att överbrygga kortare avstånd. E-
mail kan brygga över hur stora avstånd som helst. E-mail kan inte bara användas till att
skicka rutininformation utan kan också användas för att förmedla vad som finns i
huvudet på de anställda. ”Drift” kan bli följden när människor är för upptagna för att
tala om vad de själva håller på med eller hålla sig orienterade om vad andra håller på
med. I vissa organisationer försöker man hålla sig ajour genom att skicka kopior på
olika dokument i ett försök att skapa nätverk inom organisationen. Detta faller inte allt
ut på rätt sätt då det är svårt att avgöra vad som är viktigt och vad som är oviktigt.
Speciellt om man inte har kontakt med andra avdelningar.

7
Alla organisationer har någon form av hierarki. Moderna organisationen är vanligtvis
organiserade så att det lätt kan lösa rutinartade ärenden medan de mer komplicerade
arbetsuppgifterna kan bli lidande. Detta kan i vissa fall förbättras genom skapandet av
elektroniska grupper vilka har en större, mer komplex och mer flytande struktur är sina
motsvarande F2F-grupper. Beroende på arbetsuppgiften kan den elektroniska gruppen
struktureras på olika sätt. Sproull & Kiesler konstaterar att organisationerna bara är i
början när det gäller att använda kommunikationstekniken för att lösa de tidigare
nämnda tre problemen.

Organisationerna är bara i början i processen att försöka ta tillvara de möjligheter som


finns. Om utvecklingen går inte att säga så mycket förutom att det förmodligen kommer
att ha djupgående konsekvenser. I följande ligger en chefsutmaning: Hur ska man
förhålla sig till en person som ska ingå i 10 olika mjuka strukturer, var kommer en
sådan persons lojalitet att ligga, hur ska man kunna presentera organisationen när den
ser olika ut för olika personer och olika för olika dagar??

Den stora utmaningen kommer att vara att föreställa sig hur utvecklingen kommer att bli
och skapa nya sätt att arbeta i dessa strukturer.

Skapa förbindelser

En organisation som skapar nya förbindelser lägger inte bara till sätt att förhålla sig till
en oförändrad bas. Människor i nätverksorganisationer förändras. De kommer att se på
organisationen på ett annat sätt. Karaktären på organisationen och på ledarskapet
kommer att förändras. Den mentala bilden av organisationen kommer att vara mer
genomtänkt genom att tillgången till information ökar och detta kommer att påverka
identiteter och lojaliteter. Ett organisationsschema kommer att var omodernt innan det
är tryckt och distribuerat genom nätverksorganisationens mjuka struktur och dynamiska
och flexibla relationer.

Chefer kommer inte att känna till varje medarbetare i detalj utan blir mer av en
strategisk koordinator. Att skapa och vidmakthålla relationer är viktigt. Tekniken i sig
skapar inte dessa relationer. Sproull & Kiesler har en vision som stöds av fyra principer.
Den första är att se människor som människor, den andra är fri tillgång till människor
och information, den tredje är att det ska finnas olika forum där människor ska kunna
jobba tillsammans och den fjärde principen är att det ska finnas policies och belöningar
som uppmuntrar till utbyte av information.

Den första principen handlar om att skapa ett nätverk för människor inte för användare.
Människor som kommunicera via nätverket för att de vill kommunicera. Tekniken är
bara en möjliggörare. Den andra principen handlar om synsättet att alla människor har
något att erbjuda och att nätverket har något att erbjuda alla människor. Alla skall ha
tillgång till samma nätverk och samma utrustning. Det ska vara lätt att utbyta
information eftersom värdet av elektronisk kommunikation till stor del har att göra med
snabb, informell kommunikation. Den tredje principen att bygga och underhålla diverse
forum utgår från antagandet att människor behöver arbeta kollektivt och att detta
kollektiva arbete är olika från fall till fall.

8
Gruppkommunikation är nödvändigt men inte allmänt. Alla forum ska inte definieras i
förväg utan skapas dynamiskt vid behov. Att motivera människor att kommunicera via
nätverket kan uppnås både med hjälp av tekniska och mänskliga medel. Mjukvara kan t
ex medverka till att inlägg och meddelande automatiskt utgår till den som har gjort
inlägget så att denne vet att det som skrivs också läses. ”Högstatusmänniskor” föregår
med gott exempel.

Belöna elektroniska bidrag och se till att normerna i organisationen är sådana att
människor förväntas kommunicera via nätet. Gör inte nätverket och dess tekniska
tillämpningar alltför komplicerade. En vanlig ”vaniljglass” kan räcka långt. Nätverk kan
skapa problem genom att det bla förser alltfler med mer information varvid fler
konflikter skapas i organisationen. Vanligt är också att vissa människor får för mycket
information och andra får för lite. Ett annat problem är också att eftersom elektronisk
kommunikation kan ske omedelbart så förväntar sig många att responsen/handlingen
som följer på ett inlägg ska vara omedelbar.

Framtiden?
Det finns ett antal saker som kommer att påverka utvecklingen. Den första är den ökade
bandbredden som gör att det är möjligt att skicka en annan typ av meddelande än idag.
Även om det går att skicka bilder o.s.v. så skiljer sig den elektroniska kommunikationen
även i framtiden från F-2-F. Antalet gateways kommer att öka och därmed också den
interorganisatoriska kommunikationen. Diskussionen om legala och ekonomiska
konsekvenser är då viktiga. Människor i hushållen kommer att kommunicera direkt med
återförsäljare och myndigheter.

Tillgång till ny teknik förändrar människor färdigheter, kunskaper och sätt att tänka. I
det organisatoriska lärande ingår en förståelse för de sociala komponenterna av
teknologiska förändringar. För att på bästa sätt kunna dra nytta av teknologiska
förändringar krävs komplementära förändringar i organisation och ledarskap. Ny teknik
gör det möjligt för människor att arbeta på ett annat sätt men i vilken ut sträckning de
kommer att göra det beror i slutändan på policies, motiv och visioner hos människor
som vill organisera sitt arbete på ett nytt sätt.¨