Abanob Yousef

Sofia Emanuelsson
Svenska 3
Samhället gör inte tillräckligt för funktionshindrade

Bild1:
År 2008 bestämde riksdagen för att införa FN:s konvention om rättigheter för
funktionsnedsatta. Detta var ett stort steg mot jämlikhet i Sverige. Olyckligtvis har detta inte
gått som planerat. Idag är utanförskap och ensamhet ett vanligt fenomen i samhället, särskilt
för människorna med funktionsnedsättningar. Gör samhället verkligen allt de kan för att bidra
till jämlikhet?

Bild2:
En person med en funktionsnedsättning har en nedsatt förmåga att funktionera. Det finns olika
sorters funktionsnedsättningar. Först har vi den fysiska, vilket är personer som har svårt att
använda ben och armar. Sedan kommer den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, mer
känt som den psykiska som innebär att man har svårt för sociala sammanhang. Till sist har vi
den intellektuella funktionsnedsättningen vilket är då man har svårt för att bearbeta och
hantera information, det krävs längre tid för att lära sig saker. De mänskliga rättigheterna
inkluderar som sagt personer med en funktionsnedsättning och enligt lag är de lika mycket
värda som alla andra. Men ändå anser jag att samhället inte gör tillräckligt för
funktionshindrade.

Bild3:
Först och främst vill jag diskutera om hur personer med någon form av funktionsnedsättning
kan bli behandlade både på jobbet och i skolan. Maria Norstedt lektor i handikapp- och
rehabiliteringsvetenskap vid Malmö högskola, har gjort flera studier om detta. Idag finns det
över en miljon svenskar som har en dold funktionsnedsättning som påverkar deras arbete.
Norstedt hävdar att personerna som berättar för kollegor och arbetsgivare om deras
funktionsnedsättning ändå känner oro. Norstedt berättar också att omkring 80% av
individerna hon intervjuade behövde anpassningar av sin arbetsmiljö, hjälpmedel samt
förståelse för sjukfrånvaro. Anpassningar som många arbetsplatser inte verkställer. Dessutom
förekommer det naturligtvis diskriminering överallt. Tiemon Okojevoh, som är med i
miljöpartiet med ansvar för tillgänglighet i Jämställdhets- och mångfaldskomittén berättar att
många personer med en funktionsnedsättning blir utsatta för rädsla och social isolering.
Därför är det viktigt att ta tag i detta redan i skolan, så att alla bemöts med respekt.

Bild4:
För det andra är ensamhet för funktionsnedsatta ett ämne som sällan uppmärksammas i media.
Men det är väldigt vanligt idag och har en stor påverkan på deras liv. Studier från
Folkhälsomyndigheten visar att personer med en funktionsnedsättning har ett lägre socialt
deltagande jämfört med en person som inte har någon funktionsnedsättning. En person med
en funktionsnedsättning har sällan en nära vän att prata med. Personer med en intellektuell
funktionsnedsättning skulle gynnas oerhört mycket av att jobba med tv, radio och tidningar då
dessa yrken fokuserar på att hitta, lagra och använda information.

Bild5:
Idag stöds många personer av LSS, som är lagen om stöd och service. Det är kommunerna
som har ansvaret för lagen. De har till uppgift att följa upp vilka som har rätt till hjälp, ta reda
på vad för hjälpmedel du behöver och se till att du får den hjälpen du behöver. Kommunen
kan exempelvis erbjuda rådgivning, en bostad med service samt en personlig assistent.
Abanob Yousef
Sofia Emanuelsson
Svenska 3
Samtidigt som det är fler och fler som får hjälp, är det ändå inte tillräckligt. Personliga
assistenternas timmar skärs ner och många anser att antalet erbjudna timmar inte räcker till.

Jag har en femårig kusin som har autism och personligen tycker jag att samhället kan göra
mycket mer för att hjälpa honom. Jag nämnde precis att personliga assistenternas timmar
skärs ner, men de assistenter som erbjuds är inte alltid tillräckligt kapabla till att hjälpa en
person med en funktionsnedsättning. Jag vet detta då jag själv är en personlig assistent till min
kusin. Jobbet kräver ingen utbildning eller erfarenhet, samtidigt erbjuds ingen utbildning till
assistenterna. Jag var alltså tvungen att söka information och ta reda på allting själv.

Bild6:
Avslutningsvis vill jag säga att vi alla är människor, det spelar ingen roll var vi kommer ifrån
eller hur vi ser ut. Vi har alla rätten att bli behandlade med respekt, men vi har också
skyldigheter. Vi måste lyssna på varandra. Vi måste hjälpa varandra. Vi måste ta hand om
varandra. Idag finns det människor som inte kan stå upp för sig själva, människor som
bokstavligt talat inte vet hur de ska få sina röster hörda. Därför är det vårt ansvar att vara
deras röster. På samma sätt som vi kämpar för kvinnorna, och bekämpar rasism – måste vi stå
bakom de funktionshindrade.