Social teknologi / Teknologisk socialitet

Nätsociologi och revolutionen som kom av sig
Martin Berg, fil. dr. Forskare @ Good Old, Malmö ***

Vad är detta?
Detta dokument innehåller ett första utkast av inledningskapitlet till boken ”Social teknologi / Teknologisk socialitet: Nätsociologi och revolutionen som kom av sig” (preliminär arbetstitel) som är resultatet av en delstudie i mitt pågående forskningsprojekt med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond och Good Old. Målet är att boken kommer att publiceras under 2011. Att på detta sätt dela med sig av en ofärdig text för att låta en bredare publik få insyn i skrivprocessen och bidra med kommentarer, tankar och reflektioner är lite otäckt men samtidigt spännande. Det är min förhoppning att så många som möjligt läser texten och tar sig tid att kommentera och ge synpunkter på innehållet. Sprid gärna länken till detta dokument på Scribd.com i ditt sociala nätverk men tänk på att det är en ofärdig text och att den därmed ska utvecklas, omvandlas och förfinas avsevärt innan den publiceras. Flertalet referenser och fotnoter saknas i denna första version av texten och det är högst avsiktligt. Tänk på att allt material i detta dokument är upphovsrättsligt skyddat och får därmed ej kopieras eller spridas. Det är dock tillåtet att citera texten under förutsättning att du tydligt 1) uppger källa och klargör att det är fråga om ett utkast (se nedan för hur referensen ska skrivas) samt 2) meddelar undertecknad via epost om var texten har citerats. Har du frågor eller längre kommentarer på texten än vad som får plats i kommentarsfunktionen på Scribd.com så är du givetvis välkommen att skicka kommentarer via e-post. För att göra det enkelt att kommentera texten är varje stycke numrerat. Om du har övergripande kommentarer så går det givetvis bra att lämna sådana utan att ge en specifik referens men om det är något visst stycke som kommenteras är det däremot bra om det framgår vilket nummer stycket i fråga har. Korrekt referens att använda om/när texten citeras: Berg, Martin (2011, utkast), Social teknologi / Teknologisk socialitet: Nätsociologi och revolutionen som kom av sig (preliminär arbetstitel). Tillgänglig på: http://scr.bi/fhxDiP Trevlig läsning! Martin Berg martin@goodold.se http://twitter.com/martinberg

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

1

Inledning
1. I Melodifestivalen 1997 framförde Nick Borgen ett märkligt stycke schlager med titeln ”World Wide Web”. Från Eriksbergshallens scen i Göteborg och vidare över etern ackompanjerade låtens gubbrockiga takter en samling textrader med smak av samtidsmystik och begär inför den nya teknologins möjligheter. Denna säregna karaktär framträder som tydligast strax innan den första versens utdragna ”Woorld Wiide Web” sjungs ut av Borgen och hans för tillfället mörklagda ensemble. Ljudet av ett blippande och skorrande modem i samklang med projektioner av texten ”Welcome to World Wide Web” markerar en rörelse ut i en annan värld som Borgen hävdar vara hans nya hemadress där han kan vara ”lycklig utan stress”. Livet på webben, sjunger han, präglas av ”party” med ostron och vin och cyberspace ska inte betraktas som något annat än ”ett häftigt place” där det går att upptäcka ”de vildaste drömmar vi hade förr”. Med vad som snabbt övergår till lätta schlagertoner förklaras att vi befinner oss i en värld där vindarna aldrig blåser och grindarna aldrig stängs. Vi tycks ha att göra med en värld som inte bara är tydligt avskild från Eriksbergshallen och Göteborg utan som dessutom lyder under radikalt andra villkor än vardagslivet i stort. 2. Under de år som har gått sedan detta spektakel kablades ut i etern har nätet genomgått kraftiga förändringar. Även om det fortfarande finns de som betraktar webben som ett ”häftigt place” förefaller det alltmer långsökt att betrakta nätet som del av en annan och från vardagslivet separerad verklighet. Under 1990–talet var dock den här typen av föreställningar vanligt förekommande och flertalet kommentatorer, såväl inom som utom akademin, betraktade nätet som en från vardagslivets materiella och sociala villkor avskild verklighet där det antogs vara möjligt att undfly såväl kroppar som vardagsbekymmer för att istället umgås i ett socialt rum utan vare sig historia, konflikt eller krav. Ett vanligt antagande var att nätet skulle kunna fungera som ett slags socialt filter med möjlighet att göra faktorer som exempelvis utseende, geografisk lokalisering, kön eller klasstillhörighet oviktiga för den kommunikativa situationen. Som en följd av dessa utopiska föreställningar kom forskning såväl som populärkulturella yttringar att bära på ett eko, om än metaforiskt, av den seriestripp som Peter Steiner (1993) hade ritat för tidskriften The New Yorker. Dess undertext ”On the Internet, nobody knows you’re a dog” kom att fungera som en viktig utgångspunkt för de föreställningar om nätet som florerade vid denna tidpunkt. 3. Mycket har hänt sedan det tidiga nittiotalet och med tanke på att nätet har utvecklas mot att anta sociala former har snarare den omedelbara motsatsen till vad som uttrycks av Steiners seriestripp blivit verklighet. På nätet av idag vet alla att du är en hund (om det nu är vad du är) och det tycks dessutom finnas en påtaglig önskan att inför samhällets samtliga delar påtala att så är fallet. I allt högre grad används nämligen tjänster som Facebook och Twitter för att meddela vårt sociala nätverk om personliga iakttagelser och vardagshändelser samtidigt som platsspecifika mobila tjänster som

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

2

Foursquare, Gowalla och Facebook Places används i syfte att meddela vår geografiska lokalisering och för att dela information om den fysiska världen. Även om nätet och de applikationer som idag används för att därigenom kommunicera utvecklas i en rasande fart så går det att fastslå att en tydligt bestående förändring kvarstår: tanken om det kroppslösa och anonyma cyberspace (som trots allt verkar vara ”ett häftigt place”) bar inte den frukt som förväntades. Istället har nätet utvecklats mot att anta allt mer personliga och, på sätt och vis, kroppsliga former. 4. En viktig skillnad mot vad som tidigare var fallet är att de sociala skeenden som äger rum på nätet sällan betraktas i isolering utan snarare som fundamentalt viktiga delar av människors vardagsliv. Något tillspetsat går det till och med att betrakta nätet som en definierande struktur i det sociala samspelet med tanke på att allt fler individer, särskilt ungdomar, föredrar digitalt medierad kommunikation framför sådan som äger rum face-to-face (Medierådet 2010). Vi har att göra med en struktur som förmedlar sociala relationer och ger oss en möjlighet att på ett annat sätt än tidigare få kunskap om det sociala samspel som äger rum i vår omgivning. Även om dessa förändringar är såväl mångfacetterade som kraftigt präglade av populärkulturella och diskursivt uppburna föreställningar om nätets innebörd är de viktiga att försöka förstå. För att på allvar begripa innebörden av dessa förändringar krävs att den sociologiska verktygslådan öppnas och används. 5. Nätet kan betraktas ur en mängd perspektiv och med tanke på att resonansen av dess användning och verkningar möter på flera samhälleliga nivåer kräver all slags förståelse av detta fenomen ett flerdimensionellt angreppssätt. Beroende av vilka frågor som ställs i relation till nätets existens och användning aktualiseras frågor som kan hänföras till vetenskapliga discipliner som exempelvis sociologi, psykologi, geografi, kulturstudier eller datavetenskap. Detta för med sig att nätstudier sällan koncentreras till en akademisk disciplin utan snarare att de blir föremål för en spridningsprocess som inte bara leder till ett påtagligt informationsöverflöd utan också riskerar att hjulet uppfinns på nytt om och om igen (Cavanagh 2007). När detta faktum förstås i ljuset av att teknologisk utveckling ofta förknippas ett slags teknikdeterministisk och smått överdriven tro på förändringspotential kommer det inte som en överraskning att betydelsen av nätet och därtill relaterade innovationer ofta ringas in och förklaras med hjälp av en uppsjö av neologismer. Denna tanke kan exemplifieras med att många uttolkningar av nätet präglas av vad David Gauntlett (2004) har betecknat ”nerdwords” och flertalet forskare, bland andra David Holmes (2005), argumenterar för att studier av nätet, såväl vetenskapliga som kommersiella, ofta strävar efter att fånga ett slags "cybergeist". Gemensamt för dessa ansträngningar är att de, vilket Alison Cavangh (2007) understryker, tycks sluta sig an till ”det nyas kult”. 6. Den ström av populärvetenskaplig litteratur som under senare år har publicerats för att sprida optimistiska budskap om hur nätet håller på att förändra i stort sett varenda del av samhället är vad som bäst illustrerar denna trend. Den här typen av litteratur vill ofta föra fram ett budskap om social

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

3

förändring och antar stundom närmast apokalyptiska drag då rörelsen från ”det gamla” till ”det nya” proklameras tillsammans med konkreta råd för hur aktörer av olika slag kan nå framgång och vinst i spåret av dessa förändringsprocessers framfart. I utopiska ordalag vill självutnämnda experter som, för att lyfta fram två tungt vägande röster, Eric Qualman (2009) och Clay Shirky (2009, 2010) göra gällande att vi har trätt in i en samhällsordning som inte bara tycks förändra de grundläggande villkoren för hur affärsrelationer upprättas och hålls vid liv utan också de villkor under vilka ett möjligt mänskligt liv lyder. I en snarlik ton signalerar en lång rad andra författare att något fundamentalt omstörtande har ägt rum eller är på väg att så göra och som tydligast blir denna tanke då den destilleras ned i slagkraftiga och säljande undertitlar som exempelvis ”how mass collaboration changes everything” (Tapscott och Williams 2008), ”how blogs are changing the way businesses talk with with customers” (Scoble och Israel 2006), ”the surprising power of our social networks and how they shape our lives” (Christakis och Fowler 2009), ”how endless choice is creating unlimited demand” (Anderson 2008) och slutligen ”[h]ow blogs, MySpace, YouTube, and the rest of today’s user generated media are destroying our economy, our culture, and our values” (Keen 2008). Det är uppenbart att denna litteratur genremässigt närmast kan kategoriseras som självhjälpslitteratur eller, som José van Dijck och David Nieborg (2009) föreslår, ”affärsmanifest” (ett begrepp som jag hädanefter kommer att använda). 7. Trots att dessa manifest ofta antar formen av självhjälpslitteratur kan deras funktion sägas vara präglad av en dubbelhet. För det första syftar de, i likhet med vad som ovan påpekades, till att generera affärsnytta för individer såväl som näringsidkare och detta för med sig att budskapet inte bara är optimistiskt och framgångsinriktat utan ofta därtill något ensidigt, naivt och normativt. Något utrymme för komplexitet, negativitet eller kritisk analys tycks inte inrymmas i dessa framgångssagor och detta har troligtvis sin grund i en önskan att hellre hälla vatten på önskemaskineriets kvarn än att etablera en förståelse för vad som egentligen är för handen. För det andra ger flertalet av dessa manifest uttryck för ett slags rudimentärt teoretiserande av relationen mellan samhälle och individ i ljuset av ekonomiska och sociala förändringsprocesser. Denna önskan att tillhandahålla en förklaring av den samtida mylla i vilken nätet och dess användning har slagit rot är ofta förbisedd när den här typen av litteratur granskas och omtalas. Att detta teoretiserande är bristfälligt framgår tydligt i och med att det är en relativt slätstruken bild av sociala processer, individualitet och sociala relationer som lyfts fram där den främsta referensen är till antingen ett biologiskt-evolutionistiskt paradigm eller ett slags självrefererande förklaringsmodell där argumentationen hämtar kraft i ett antagande om att ”så har det alltid varit”. 8. Ett tydligt exempel på båda dessa förklaringsmodeller möter i Svenska Dagbladets (2010) artikelserie i vilken ett dussin artiklar ägnas åt att resonera kring ”vad vi gör på Facebook – och vad ‘Fejan’ gör med oss”. Redan den inledande artikelns ingress får mig att höja på ögonbrynen eftersom det tycks

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

4

förutsättas att Facebook ”gör” saker med oss, det vill säga att det är fråga om en teknologi som inte bara används för sociala ändamål utan också en teknologi som i sig själv ”är” social med möjlighet att, hur märkvärdigt det än förefaller, med egen kraft agera mot och med oss. I samma artikel beskrivs Facebook som ett "medium för känslor" och frågan ställs om hur det kommer sig att så många människor "investerar" tid och känslor i detta system. Detta är i sig en viktig fråga vars skärpa snabbt blir suddig då Sam Gosling, psykologiprofessor vid University of Texas, får komma till tals. Han vill göra gällande att Facebooks popularitet har sin grund i det faktum "att det tillfredsställer flera grundläggande psykologiska behov som finns djupt rotade i våra stenåldershjärnor". Att upprätta sociala relationer till andra människor och inte minst genom till synes trivial kommunikation hävdas i artikeln vara avgörande för att tillfredsställa ett "djupt psykologiskt behov" med grund i den mänskliga evolutionära historien: "[v]i människor är sociala varelser och under evolutionens gång har det varit livsavgörande att ha stabila relationer till individerna inom den egna gruppen och att inte utmana den sociala hierarkin mer än nödvändigt". För att detta ska bli en möjlighet krävs det tillgång till information om vad som händer i vårt sociala nätverk, vilka relationer som har upprättats och avslutats och vad dess olika aktörer har för sig. I likhet med många andra försök att uttolka betydelsen av vårt användande av sociala teknologier förflyttar sig författaren med lätthet till apornas värld och förklarar att "det som kan se ut som ett planlöst plockande av löss på apan intill, är i själva verket ett medvetet relationsarbete där nya kontakter knyts och vänskapsband och statusförhållanden bekräftas". Motsvarigheten till apornas plockande och kliande hävdas vara det mänskliga skvallret som genom Facebook och liknande tjänster antas kunna få ett fungerande utrymme i vår samtid. 9. Att återvända till förhistoriska tidsåldrar i människans evolution eller att peka på grundläggande mänskliga behov är vanligt förekommande när ansträngningar görs att förstå hur det kommer sig att människor ägnar tid, kraft och energi åt aktiviteter som vid en första anblick kan framstå som meningslösa eller åtminstone triviala. Trots att vi har att göra med en typ av teknologi som används för att upprätta och/eller underhålla sociala relationer är det högst ovanligt att dess betydelse förstås med hjälp av sociologiska eller socialpsykologiska verktyg och teorier i den här typen av populärvetenskapliga ansträngningar. Istället tycks det förutsättas att människan är att betrakta som en aktör vars agerande främst kan uttolkas med hänvisning till hennes förhistoriska ursprung snarare än en samtida social kontext. Istället för att betrakta mänskliga behov, önskningar, begär och drömmar som socialt, kulturellt och, i viss mån, strukturellt genererade tas flykten till det till synes säkra och lätthanterliga. Detta är något jag länge har fascinerats av men också något som har kommit att utgöra ett påtagligt nötande irritationsmoment i min strävan att förstå betydelsen av sociala teknologier. Även om det inte går att bortse från att människan, likt aporna, har ett grundläggande behov av sociala relationer förefaller det vara en absurd förenkling att nöja sig med antagandet att sociala teknologier tillfredsställer grundläggande mänskliga behov. Vilka är egentligen dessa behov

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

5

och går det verkligen att destillera ned människans komplexa sociala natur till något så statiskt som ett ”grundläggande behov”? 10. Mycket har hänt sedan chimpansernas tidevarv och det är min övertygelse att samtidens sociala strömningar och deras historiska rötter har mer att säga oss om betydelsen av sociala teknologiers innebörd än vad chimpansernas umgängesformer kan tänkas bidra med. Med detta sagt menar jag inte att det sociala i bred bemärkelse ska förstås som oviktigt utan snarare att det sociala aldrig kan förstås som ett neutralt eller givet och självklart faktum. Oavsett vad vi gör och med vilka verktyg eller teknologier det görs så är vi alltid i en position där vi, som Slavoj Žižek föreslår i samband med sin diskussion av nationella skillnader i utformningen av toalettstolar, står med ideologi upp till knäna. Det vi upplever som självklart eller som grundläggande behov kan därmed inte lösgöras från det sociala sammanhang i vilket vi som aktörer är situerade. Av den anledningen krävs det att ett kritiskt förhållningssätt intas till de förändringar som den sociala vändningen i nätets utveckling antas leda till. David Beer och Roger Burrows påpekar att denna vändning ofta förutsätts ta sig uttryck i "reworking hierarchies, changing social divisions, creating possibilities and opportunities, informing us, and reconfiguring our relations with objects, spaces and each other". Det råder inget tvivel om att teknologisk utveckling och social förändring går hand i hand men det är viktigt att ta hänsyn till att vi har att göra med två slags tidslogiker som är vitt skilda från varandra. En möjlig jämförelse är mellan den hastighet varmed vatten respektive trögflytande olja flyter ut. Omvandlingen av nätet sker i raskt takt och är närmast att likna vid vattnets utflytande medan social förändring ofta går lång mycket långsammare och därmed bäst kan liknas vid den hastighet med vilken olja flyter ut. Det är dessutom så beskaffat att samhället, ekonomin och det sociala livet sällan genomgår fundamentala omvandlingar enbart med grund i nätets omvandlingar som en tändande gnista. Tvärtom karakteriseras sådana förändringsprocesser av en tröghet och en komplexitet som är resultatet av flera över tid samverkande faktorer. Detta till trots har ett antal av de förändringar som följer i kölvattnet av nätets sociala utveckling kommit att göra betydande avtryck i de sätt på vilka människor av idag interagerar och förhåller sig till varandra. Det är emellertid avgörande att höja ett varningens finger när innebörden av dessa förändringar överdrivs eller när förändringar på en social nivå utan problematisering överförs till en annan nivå (till exempel när en förändring i interaktionsformer antas föranleda en fundamental omvandling av ekonomins villkor utan att en tydlig förklaring av kausala relationer mellan dessa ges). 11. Att en stor del av affärsmanifesten med glädje slår på förändringens trumma kommer knappast som en överraskning eftersom vi har att göra med en diskurs som redan från början är ”contaminated by the rhetorical strategies of web designers, the sales pattern of commercial futurists, and the new cultures discourse of the popular media" (Beer och Burrows 2007). Det är viktigt att ha detta i åminnelse vid de tillfällen då det sociala nätet beskrivs som "free-to-access and user-generated"

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

6

eftersom det alltjämt är, som Beer och Burrows understryker, "overwhelmingly commercial". Kommersialiseringen av nätet utgör en säregen tematik i affärsmanifesten eftersom den allt som oftast höljs i dunkel eller tas för självklar. Många gånger betraktas det närmast som självklart att nätet utgör en variant av vad George Ritzer (2005) har kallat konsumtionskatedraler, det vill säga ett slags rum som inte bara syftar till konsumtion utan som simultant hyllar och osynliggör den kapitalistiska ideologin som en strukturerande princip. Parallellt med osynliggörandet av dess verkningar blomstrar emellertid ett slags demokratiseringsretorik som vill göra gällande att en ökad grad av delaktighet föranleder en högre grad av inflytande. Beer och Burrows varnar för att vi snarare har att göra med ett rum där en ”virulent form of consumerism can easily undermine 'democratic ideals'" och följaktligen blir det möjligt att spåra den upplevda friheten till en förtrycksmekanism som håller ett allt hårdare tag om nätets aktörer för varje steg i frihetstrappan som tas. 12. Även om affärsmanifestens budskap med lätthet skulle kunna förkastas och förklaras vara exemplariska uttryck för effektsökeri och kapitalistisk ideologiproduktion så är de allt för viktiga för att bortse från med tanke på de utgör ryggraden i den bransch som leder utvecklingen av nätet och dess olika tillämpningsområden. Att som forskare ta sig an dessa texter är dock inget enkelt företag eftersom det samtidigt förutsätts finnas någon form av intellektuell lojalitet med en akademisk tradition som många gånger har svårt att hänga med i utvecklingen och som av den anledningen springer sniffandes i spåren av de populärvetenskapligt frälsta evangelisternas framfart. Den kritiska frågan i detta sammanhang är därför på vad sätt dessa två motsatta traditioner ska relateras till varandra och på vilken sida den analytiska tyngdpunkten ska läggas. Det är fråga om ett val som närmast kan liknas vid vad Neo i filmen "the Matrix" (1999) tvingas göra. I en av filmens scener får vi ta del av ett samtal mellan karaktärerna Morpheus och Neo där den sistnämnda uppmanas svälja antingen ett blått piller som tar honom tillbaka till den illusoriska drömvärld som Matrix genererar, eller ett rött piller som avslöjar hemligheten bakom det maskineri som Matrix utgör. Morpheus säger till Neo: "This is your last chance. After this, there is no turning back. You take the blue pill; the story ends, you wake up in your bed and believe whatever you want to believe. You take the red pill; you stay in Wonderland and I show you how deep the rabbit-hole goes". Neo väljer givetvis det röda pillret och vaknar strax därefter upp i den värld som ligger bakom eller kanske under den illusion som fram till nyligen hade förståtts som verklighet. På motsvarande vis kan valet mellan populärvetenskapligt glättiga affärsmanifest och teorityngda, något bistra vetenskapliga analyser förstås. Gängse tillvägagångssätt inom akademin skulle vara att, likt Neo, ta det röda pillret och i all sin vetenskapliga enfald vara övertygad om att ha spräckt den illusoriska bubblan för att istället kunna tillhandahålla en välgrundad förståelse för sakernas tillstånd.

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

7

13. Min övertygelse är dock att en sådan motsättning mellan populärvetenskap och vetenskap är överflödig och vill av den anledningen inte välja mellan ett rött eller ett blått piller. Istället vill jag instämma med Slavoj Žižek som kommenterar denna scen och föga förvånande utbrister "I want a third pill!”. Även om valet mellan dessa två piller kan förstås som ett val mellan verklighet och illusion vill han göra gällande att Matrix förvisso är en fiktionsproducerande maskin men det är dock fråga om fiktioner som strukturerar vår verklighet. Om verkligheten skulle fråntas dess reglerande fiktioner skulle själva verkligheten som sådan försvinna. På motsvarande sätt går det inte att radera de budskap och försanthållanden som sprids genom affärsmanifesten eftersom de, hur illusoriska de än må vara, spelar en avgörande roll i konstruktionen av den verklighet i vilken nätet utvecklas och används. 14. För att undvika att hamna i en situation där det röda pillret sväljs tillsammans med verkligheten som sådan kan ett tredje piller ge en förståelse som inte kräver en sådan upplösning av gränsen mellan illusion och verklighet. Ett sådant piller, förklarar Žižek, är emellertid inte "some kind of transcendental pill which enables a fake fast-food religious experience, but a pill that would enable me to perceive not the reality behind the illusion but the reality in illusion itself.” Uttryckt annorlunda kan min jakt på ett tredje piller förstås som, inte en önskan att etablera en förståelse för någon verkligheten som ligger bakom det magiska skimmer i vilket affärsmanifesten ofta låter sociala teknologier höljas utan snarare en väg att gå för att konkretisera och utveckla den embryonala verklighet som återfinns i de teoretiska prototyper av vilka affärsmanifestens evangeliska (och högst illusoriska) budskap är uppbyggt. I detta avseende har det genomgående varit min ambition att göra de populärvetenskapliga affärsmanifesten ett slags rättvisa och för att så göra har närläsningen av dem och de teman, motsättningar och spänningar som därur har framkommit fått ligga till grund för struktureringen av denna bok. Följaktligen är det inte min avsikt att förklara populärvetenskapen tendentiös och därmed rimlig att förkasta. Snarare krävs att dess illusoriska budskap och prototypiska teoretiska resonemang ifrågasätts, utvecklas och rekonstrueras. Ett sådant arbetssätt kräver att affärsmanifestens första karakteristika (det vill säga de konkreta råd som syftar till att generera affärsnytta) förbises för att istället fokusera på dess grundläggande antaganden. Genom att på detta sätt lösgöra budskapet från framgångssagornas lovsång där varje potentiell läsare föreställs vara en framtida entreprenör med goda möjligheter till avkastning blir det möjligt att finna en grund för att, som Žižek eftersöker, skapa en förståelse för den verklighet som inrymmer sig i illusionen som sådan. Ett sådant arbetssätt innebär dock att affärsmanifesten används som både utgångspunkt och ramverk för ett slags teoretisk rekonstruktion och därmed hamnar de i en problematisk gråzon mellan teori och empiri (för en utökad diskussion om dessa frågor hänvisas till appendix).

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

8

Ett sociologiskt sug

15. För ungefär ett år sedan ramlade jag över en bloggpost där den internationellt kände teknikbloggaren Brian Solis förklarar att sociala medier är en fråga om sociologi och inte teknologi. Det var första gången som jag i sanning upplevde en lockelse att läsa bloggposter av det här slaget men efter en stunds läsning infann sig frågan om på vad sätt sociologi förstås av författaren och hur han menar att sociologin kan bidra till en förståelse av sociala medier. Dessa frågor gavs inget svar utan det enda som framgick med tydlighet var att teknologin i sig inte är tillräcklig utan det krävs också en förståelse av det sociala landskap i vilken användningen av teknologin är situerad. Liknande exempel på ett "sociologiskt sug" möter vid flera tillfällen i de affärsmanifest som har inspirerat mig att skriva den här boken. Det tycks nämligen vara fallet att många upplever ett behov av sociologisk tolkning men som ett resultat av bristfällig kunskap reduceras det sociologiska bidraget till att enbart vara en fråga om "det sociala" i ett slags obestämbar och oproblematisk tappning. Det sociala är tvivelsutan viktigt men att lämna en så pass komplex kategori åt sitt eget öde är ett projekt dömt att misslyckas. Att etablera en sociologisk förståelse av ett fenomen är en helt annan sak än att acceptera att det (också) har en social betydelse. Det "sociologiska sug" som ofta präglar affärsmanifesten förefaller därför behöva utvecklas och förstärkas i relation till en systematiskt utformad teoretisk ram med möjlighet att utgöra en analytisk grund att stå på för att resonera kring betydelsen av sociala teknologier. En sådan ansträngning är avgörande dels för att visa hur "det sociala" bär sin egen problematik och dels för att klargöra i vilken mån sociologin behövs för att resonera kring de sociala förändringsprocesser som ofta hävdas bli resultatet av de sociala teknologiernas utveckling. 16. I den samling texter som utgör (den något optimistiskt illusoriska) utgångspunkten för den här boken är social förändring en genomgående tematik och inte sällan är det en fråga om en teknologiskt inducerad förändring som mer eller mindre antas komma ur tomma intet. En grundläggande sociologisk tankegång är att människor inte kan betraktas som friställda från det omgivande sociala sammanhanget utan snarare att en dubbelriktad relation mellan individ och samhälle står att finna där båda styr och leder varandra i en kontinuerlig utvecklingsprocess. Det är dock viktigt att vara medveten om att denna relation är präglad av spänningar, stundtals fientliga sådana, mellan individers önskningar, begär och behov och det omgivande samhällets institutionella och kulturella tentakler som på olika sätt griper tag om aktörers vilja genom att plantera ett slags önskningens ”frö”. Redan i mitten av 1800-talet skrev Karl Marx att människan skapar sin egen historia men det sker inte utan samhällelig påverkan: ”they do not make it under self-selected circumstances, but under circumstances existing already, given and transmitted from the past” (Marx 1852). På liknande sätt präglas sociologins historia av olika sätt att resonera kring hur sociala krafter både möjliggör och begränsar handling och reflektion och pekar därmed på ett

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

9

fundamentalt motsatsförhållande mellan individ och samhälle där resultatet av mänsklig handling tycks få sitt eget liv som sedan förvånar och förblindar oss. 17. Frågan är då vad resultatet kan bli om den föreslagna fundamentala förändringen av det sociala livet förstås med en viss grad av sociologiskt informerad skepsis. Det står utom allt tvivel att affärsmanifestens uttolkning av vår samtid bär på en viss kraft men samtidigt uppvisar de en blindhet för det slags förståelse av individ, samhälle och relationen dem emellan som sociologin har bidragit med. Det är något överraskande att den sociologiska teoribildningen lyser med sin frånvaro i affärsmanifestens strävan att uttolka det samtida sociala landskapet och detta eftersom studiet av social förändring och de mekanismer, institutionella såväl som kulturella och språkliga, som utgör dess motor har utgjort en central tematik i sociologins historia. Intresset för social sammanhållning och förändring har kommit att prägla det sociologiska teoretiserandet under större delen av 1900– talet och en av de mest avgörande sociologiska frågorna är och har varit hur samhället är, som Georg Simmel har uttryckt saken, ”möjligt” och vad för slags processer och mekanismer som, på gott och ont, får det att hänga samman. 18. Något som pekar på vikten av att betrakta sociala teknologier ur ett sociologisk perspektiv (och som samtidigt visar på allvaret i Brian Solis reflektion) är att sociologin intar en särställning bland de många samhällsvetenskapliga disciplinerna eftersom dess framväxt inte bara kan härledas ur sociala processer utan dessa är också vad som utgör dess huvudsakliga objekt. Betraktad ur ett historiskt perspektiv kan sociologin sägas ha sitt ursprung i den långa kedja av omvälvande processer som följde i den franska revolutionens kölvatten. De sociala omvandlingar som följde denna revolution kom att intressera flertalet tänkare som förenades i sin oro för den tidens kaotiska tillvaro och önskan att återställa den samhälleliga ordningen. Redan i denna önskan möter hos Auguste Comte (som myntade begreppet sociologi) ett embryo till ett av sociologins huvudteman: social ordning, som längre fram fångades upp och utvecklades av viktiga tänkare som exempelvis Émile Durkheim och Talcott Parsons. Men, vilken relation finns egentligen mellan franska revolutionen den typ av vardagsaktivitet som idag flödar genom Facebook och andra sociala teknologier? Genom att blåsa liv i den sociologiska teoritraditionen är det möjligt att visa hur det till synes nya och revolutionerande inte är särskilt nytt när det betraktas ur ett funktionellt perspektiv. 19. Sociologin kan sägas ha sitt ursprung i de radikala samhällsomvandlingar som följde i spåren av modernitetens framfart. Klassiska teoretiker som Karl Marx, Max Weber, Émile Durkheim och Georg Simmel strävade efter att förstå och kritiskt granska den moderna världens karakteristik. I övergripande ordalag kan deras analyser sägas ha kretsat kring de förändrade villkor för social sammanhållning, organisering och interaktion som såg dagens ljus under 1800–talets andra halva. Nya typer av maktstrukturer utvecklades vid denna tid, den kapitalistiska ekonomin kom i rullning och en ökad grad av rationalisering och byråkratisering svepte över det sociala landskapet. Dessa

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

10

förändrade villkor för mänskligt umgänge och deras relation till det institutionella och organisatoriska sammanhanget kom att få en avgörande betydelse för hur individer förhåller sig inte bara till varandra utan också till sig själva. Med andra ord kom moderniteten att få långtgående konsekvenser för hur det sociala livet som sådant organiseras. 20. Den avgörande faktorn för modernitetens framväxt var den industriella revolutionen och den därur framväxande kapitalismen. I det här fallet har vi inte direkt att göra med en direkt avgränsningsbar revolution utan snarare en rad sammanhängande utvecklingar och teknologiska landvinningar som tillsammans bidrog till en fundamental förvandling av västvärldens ekonomiska, geografiska och socio-politiska klimat. Förändringarna var omfattande med tanke på att samhället förvandlades från att främst ha byggt på jordbruk till att istället byggas på industriell produktion. Detta innebar inte enbart förändrade produktionsmönster utan också att människor, som en konsekvens av denna förändring, i högre grad kom att lämna landsbygden till förmån för ett liv i staden. För att handskas med det kapitalistiska system som växte fram tillsammans med industrialiseringen utvecklades komplexa byråkratiska system. Exploateringen var ett välkänt faktum i denna tidsålder och som en reaktion mot det kapitalistiska systemet blommade arbetarrörelsen och andra radikala krafter upp vars önskan var att omstörta det kapitalistiska systemet för att, vilket kan läsas i analogi med den ovan presenterade strävan efter social ordning, frambringa något slags samhällelig ordning och rättvisa. Den industriella revolutionen, dess omedelbara konsekvens och reaktionen mot den kom att lägga grunden för några av de historiskt mest avgörande sociala strömningar i modern tid och detta faktum återspeglades i den sociologiska teorins utveckling. För sociologins klassiska teoretiker blev dessa omvandlingar, om än på olika sätt, den i särklass viktigaste inspirationskällan för deras tänkande och i förlängningen för sociologins utveckling i stort. Även om dessa sociala förändringsprocesser kan tyckas vara fjärran den samtida utvecklingen av nätet är det viktigt att notera att de grundläggande sociologiska frågor som härur växte fortfarande bär en påtaglig giltighet, inte minst för att på ett något mer välgrundat sätt än vad affärsmanifesten presterar kunna resonera kring social förändring. 21. Teknologisk utveckling förefaller alltid ha varit föremål för reaktioner sammansatta av ett visst mått rädsla och ett visst mått av nyfikenhet. När det kommer till de betydelser som tillskrivs utvecklingen av nätet är det inte ovanligt att den antas kunna frambringa en revolution av sällan skådad omfattning. En mängd egenskaper tillskrivs den nya teknologin som, i egenskap av att vara just ”ny”, föreställs kunna bidra med en lång rad förändringar på såväl det socialas som ekonomins och miljöns område. Dessa hoppfulla visioner lägger stor vikt vid att ringa in betydelsen av det nya men uppvisar sällan någon nämnvärd ansträngning att resonera kring eller ens förhålla sig till den mylla vari det ”nya” antas slå rot och i all sin kraft växa och spira. Trots bristen på reflektion och samtidshistorisk analys så präglas dessa berättelser av en kraftig tro på kapitalismens självklarhet och

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

11

outgrundliga möjlighet men trots att denna, som fundamentet i ett social system, används som ständig referenspunkt är det högst ovanligt att någon egentlig kritik av dess logik står att finna. 22. Tanken att det finns ett socialt system, ett slags förblindande struktur om man så vill, som inte bara hindrar en total blomstring och ett bejakande av vår mänskliga natur utan också fungerar som ett slags möjliggörande kraft har historiskt varit en viktig tematik inom såväl vetenskaplig som kulturell produktion. I ”1984” raljerade George Orwell över totalitarismen i det fingerade landet Oceanien, i filmen ”the Matrix” ges en bild av hur fantasi och verklighet sammansmälter och i Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” ges, som Malena Rydell skriver i Dagens Nyheter, ”en insikt om kapitalismens förslavande krafter som vi i dag lärt oss att skämta bort”. Även om de affärsmanifest som jag analyserar i denna bok ingalunda kan sägas eftersträva vare sig kritik eller en raljerande beskrivning av kapitalismens samtida yttringar så är det ett faktum att de utgör ett slags koncentrat eller, bättre, substrat av dess närmast farsartade karaktär. Det ligger inte i mitt intresse att peka på huruvida kapitalismen är önskvärd eller ej men för att förstå betydelsen av teknologisk innovation, och särskilt sådan som får sin betydelse i samklang med mänsklig social interaktion, är det nödvändigt att inte stirra sig blind på fascinerande funktioner eller förblindas av teknologins glättiga men retoriskt nersolkade yta. Det som krävs är snarare att blicken vänds mot de sociala strömningar som redan var satta i rörelse då teknologin i fråga såg dagens ljus. Med detta sagt vill jag inte hävda att teknologisk innovation inte fyller en viktig funktion i sociala förändringsprocesser utan snarare att frågan bör ställas om teknologin och dess tillskrivna betydelse är att betrakta som symptom eller orsak på dessa processer. För att placera framväxten av social teknologi i ett bredare sammanhang är det avgörande att titta närmare på en för sociologin central diskussion, nämligen relationen mellan modernitet och sen-, eller postmodernitet. Likt många andra centrala frågeställningar inom sociologin är denna fråga utsatt för kraftig diskussion och medan vissa teoretiker hävdar att vår samtid präglas av att det moderna projektet sedan länge är avslutat, vill andra hävda att moderniteten i allra högsta grad är levande och mer att betrakta som ett oavslutat projekt. Oavsett vilken ståndpunkt som föredras är det viktigt att ta hänsyn till att social förändring sällan kan betraktas som ett isolerat skeende utan alltid behöver betraktas i relation till en bredare social horisont. 23. I dagsläget går det grovt att skilja mellan två olika ståndpunkter i frågan om vi har lämnat moderniteten bakom oss eller om vi fortfarande befinner oss i dess grepp. Teoretiker som Jürgen Habermas, Ulrich Beck och Anthony Giddens vill göra gällande att moderniteten bäst kan förstås som ett oavslutat projekt medan teoretiker som exempelvis Jean Baudrillard, Jean-François Lyotard och Fredric Jameson hävdar det motsatta, nämligen att samhället återigen har genomgått så pass fundamentala förändringar att det måste förklaras vara postmodernt och därmed annorlunda i ett flertal avseenden. Oavsett vilket svar som ges på frågan om modernitetens fortsatta existens står det

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

12

klart att social förändring sedan länge är en tematik som har stått i centrum för den sociologiska analysen. Sociala företeelser, oavsett om de handlar om social interaktion mellan individer, institutionellt förankrad maktutövning eller individens möjlighet att forma och uppleva sitt liv på ett eller annat sätt, hänger alltid samman med mer övergripande sociala förändringsprocesser. Detta innebär inte att teknologisk innovation, för att ta ett exempel, inte på ett förhållandevis snabbt sätt kan skapa nya möjligheter för människor och deras umgänge. Vad det dock pekar på är att en förändring av sociala företeelser sällan kan reduceras till framväxten av enskilda händelser eller produkter. 24. Ett ofta citerat exempel på hur en till synes fristående händelse hänger samman med övergripande sociala förändringsprocesser är den förintelse som ägde rum under andra världskriget. Sociologen Zygmunt Bauman visar på ett föredömligt sätt hur förintelsen inte enbart var en förfärlig och djupt beklaglig företeelse utan också hur den hängde samman med de rationaliseringsprocesser som Weber menade var utmärkande för det moderna samhället. Den systematiska utrotning som ägde rum under andra världskriget överträffade, som Bauman uttrycker det, "[l]ikt allting annat som utförs på ett modernt – rationellt, planerat, vetenskapligt präglat, fackmannamässigt, effektivt styrt, samordnat – sätt /.../ alla händelser som man menade var dess premoderna motsvarigheter, ställde dem i skuggan och avslöjade dem som primitiva, oekonomiska och ineffektiva i jämförelse" (Bauman, 1994: 132). Vägen mellan förintelsen och de sociala teknologier som utgör den här bokens huvudsakliga fokus är (lyckligtvis) lång men detta till trots utgör Baumans studie ett tankeväckande exempel. För att förstå det som sker idag krävs det att vi väger in och reflekterar över det som skedde igår. Att på det sättet tillskriva nuet en historisk dimension är avgörande om vi på allvar vill bringa klarhet i vad för slags förändring som sociala teknologier egentligen bidrar med. Att placera in de sociala teknologiernas funktion i ett bredare sammanhang är något som sällan, för att inte säga aldrig, görs i de affärsmanifest som gör anspråk på att förklara deras funktionella konsekvenser. Särskilt anmärkningsvärt är detta med tanke på att de förändringsprocesser som lokaliseras närmast uteslutande rör sig på en social och, som en förutsatt konsekvens därav, en ekonomisk nivå. Det är fråga om delar av vår värld som inte bara är seglivade utan som också är förknippade med specifika problem och komplexa variationer. Frågan är nämligen vad det betyder att en teknologi antar sociala skepnader och vad innebörden är av antagandet att en sådan teknologi förändrar ekonomins grundläggande villkor. Den typ av processer som aktualiseras i ett tänkande av det här slaget måste lokaliseras i det sociala landskapets omedelbara historia och struktur. 25. Till skillnad från vad som utlovas i större delen av de affärsmanifest som ligger till grund för den här boken kommer det här inte att ges några praktiska knep på hur det är möjligt att framgångsrikt göra affärer eller bygga varumärken på nätet. Det är inte heller en bok som utlovar framgång och ekonomiskt välstånd som en följd av att agera och interagera enligt det sociala nätets villkor. Än

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

13

mindre är det en bok som i apokalyptiska ordalag proklamerar att vår värld håller på att omvandlas från grunden. Istället är detta en bok som med djup förankring i sociologisk teoribildning tar sig an den typ av profetiska budskap som präglar den ström av samtida populärvetenskapliga affärsmanifest som ofta vill göra gällande att det kapitalistiska samhället genomgår en fundamental omvandling till följd av den förändrande strukturen och användningen av nätet. En vanligt förekommande tematik i affärsmanifesten är tanken att det sociala nätet väntas bibringa lycka, kärlek, framgång och ger ofta uttryck för, på ett närmast obehagligt vis, en dröm om det sociala livet som fritt från konflikt, trauma och sår. I samma andetag som det digitala livets ljuvlighet påtalas klargörs hur nätet är att betrakta som en effektiviserad och kanske till och med rationaliserad variant av de skeenden, transaktioner och interaktioner som vanligtvis möter i vardagslivet. Det är svårt att inte förundras och fascineras av de ständigt återkommande lyckobudskapen, glädjen och framgångsivern. Men kan (och bör) det sociala livet verkligen förstås på ett sådant sätt? Är fallet inte snarare att det sociala livet och innebörden av att vara ”människa” präglas av ett visst obehag? 26. I den här boken kommer det vid flera tillfällen att demonstreras på vad sätt talet om det sociala nätet präglas av en rad paradoxala spänningsrelationer där, för att ta ett tydligt exempel, närhet står mot effektivitet och intimitet står mot rationalisering. En vanlig ansats i den här typen av litteratur är att fokusera på de nätets funktionella förändring och, som en konsekvens därav, lägga kraft på att argumentera för att (den potentiella) användningen av sociala applikationer i det närmaste för med sig förändringsprocesser av revolutionens art. Det är inte första gången i den mänskliga historien som teknologisk förändring har bidragit med djupgående förändringar i sättet att leva och bedriva affärsmässig verksamhet. I kontrast till sina historiska motsvarigheter har emellertid nätet som en social teknologi kommit att omfamnas i en sällsynt hög hastighet och det hävdas ofta att dess fulla potential kan nås utan några egentliga ekonomiska investeringar. Fallet är snarare det motsatta: det är ett slags teknologi som inte bara väntar på att bli använd utan som också bidrar med att minska kostnader och därtill gör det möjligt att fortsatt vara en del av den sociala och ekonomiska världen. Innan det är för sent, kanske bör sägas.

Nätsociologi och begreppsliga konflikter

27. Förutom att laborera med begreppsparet ”social teknologi” och ”teknologisk socialitet” är en av mina avsikter med denna bok att etablera begreppet nätsociologi. Att så göra innebär dock en rörelse mot ett kraftigt minerat område eftersom sociologin präglas (eller kanske hemsöks) av en lång rad bindestreckssociologier som inte sällan uppfattas stå i kontrast till den allmänna sociologin vilken ofta presenteras som en vetenskaplig disciplin med tolkningsföreträdare framför avknoppningar och teoretiska eller metodologiska bastarder som genom att låta sin egen inriktning

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

14

utgöra prefix för det mer allomfattande begreppet sociologi antas visa att det är fråga om en särskild typ av sociologi. Härigenom förstås det ofta som om sociologin utmanas i sin storhet och de disciplintrogna greppar snabbt efter revolvern. Bindestreckssociologier är ofta föremål för diskussion och det är vanligt att en viss hierarkiesering görs i takt med att dessa utvecklingar av sociologin närmar sig eller distanserar sig från det som föreställs vara dess kärna. Även om begreppet bindestreckssociologi ofta har en negativ klang och betraktas i kontrast till sociologins historiskt grandiosa teoribyggen är det inte alltid begreppet syftar till att inringa ett till synes överflödigt särintresse. Det kan också, vilket Heidegren och Lundberg (2006) har påpekat, syfta till att inringa ett slags sociologi som är ”teoretiskt förankrad” och ”empiriskt arbetande”. Det tycks dock vara fallet att en empiriskt orienterad sociologi kan nå en punkt där den, som ett resultat av gedigna studier och bredd såväl som djup i en empiriska förankringen, konsolideras som en sociologi i sig. 28. En sådan distinktion antyder Donald Broady och hävdar därför i sitt resonemang om Bourdieus ”distinktionen” att utbildningssociologin vid denna tid inte var att betrakta som en ”bindestreckssociologi bland andra” (2008 s. 183) med tanke på mängden empiriskt material i den stora betydelse som utbildningsväsendet hade för de sociala processer varigenom individen inlemmas i samhälleliga hierarkier och kategorier. Vi kan med andra ord notera att det som kallas för bindestreckssociologi är avhängigt den relevans som ges till det begrepp som utgör prefix i konstruktionen i fråga. Av den anledningen förefaller det vara lämpligt att förstå att nätsociologi inte bör betraktas som en perifer del av den allmänna sociologin utan snarare en variation av den. Det är inte fullt ut möjligt att förstå den på det sätt som Heidegren och Lundberg föreslår i det ovanstående eftersom nätet är något som, till skillnad från filosin som utgör deras huvudfokus, penetrerar i stort sett samtliga samhälleliga och sociala nivåer. 29. Det är min förhoppning att utveckla detta resonemang i den här boken som är indelad i tre separata men tydligt sammanvävda delar. Dessa kan läsas var för sig men läses med fördel tillsammans. I bokens första och inledande, ”revolutionen som kom av sig”, ägnas två kapitel åt att diskutera de sociala förändringsprocesser som i affärsmanifest respektive forskning presenteras som förknippade med nätets utveckling. I bokens andra del ”Sociala teknologier och senmodernitetens villkor” ställs frågan om social teknologi är att betrakta som symptom av eller orsak till social förändring och en närmare granskning görs av den samtida sociala mylla vari nätet och sociala teknologier har slagit rot. Bokens tredje del, ”teknologiska socialiteter och flykten från friheten” fokuserar på konsekvenserna av att sociala relationer medieras teknologiskt.

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

15

Bibliografi
Anderson, Chris (2008), The longer long tail : How endless choice is creating unlimited demand. London: Random House. Beer, David och Burrows, Roger (2007), 'Sociology And, of and in Web 2.0: Some Initial Considerations', Sociological Research Online, 12 (5), 17. Broady, Donald (2008), 'En illa vald titel: Noteringar till 2008 års utgåva på svenska av Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passeron, Reproduktionen', Pedagogisk Forskning i Sverige, 13 (3), 176-92. Cavanagh, Allison (2007), Sociology in the Age of the Internet, red Alan Warde och Nick Crossley, Sociology and Social Change. Berkshire: Open University Press. Christakis, Nicholas A. och Fowler, James H. (2009), Connected : The surprising Power of Our Social Networks and How They Shape Our Lives. New York: Litte, Brown and Company. Gauntlett, David (2004), 'Web studies: what's new', i David Gauntlett och R. Horsley (red.), Web.studies. London: Arnold. Heidegren, Carl-Göran och Lundberg, Henrik (2006), '”Sanning på ena sidan av Pyrenéerna, villfarelse på den andra”', Lychnos: Årsbok för idé och lärdomshistoria. Uppsala: Lärdomshistoriska Samfundet, 149-63. Holmes, David (2005), Communication Theory: Media, Technology and Media . London: Sage. Keen, Andrew (2008), The cult of the amateur : how blogs, MySpace, YouTube and the rest of today's usergenerated media are destroying our economy, our culture, and our values. New York: Doubleday. Medierådet (2010), 'Ungar & Medier 2010: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier', (Stockholm: Kulturdepartementet). Qualman, Erik (2009), Socialnomics : how social media transforms the way we live and do business. Hoboken, N.J.: Wiley. Ritzer, George (2005), Enchanting a Disenchanted World: Revolutionizing the Means of Consumption. Thousand Oaks, Calif.: Pine Forge Press. Scoble, Robert och Israel, Shel (2006), Naked conversations : how blogs are changing the way businesses talk with customers. Hoboken, N.J.: Wiley. Shirky, Clay (2009), Here comes everybody : how change happens when people come together. London: Penguin. Shirky, Clay (2010), Cognitive Surplus: Creativity and Generosity in a Connected Age. New York: The Penguin Press. Steiner, Peter (1993), 'On the Internet, Nobody Knows You're a Dog', The New Yorker, 1993-07-05, s. 61. Tapscott, Don och Williams, Anthony D. (2008), Wikinomics : how mass collaboration changes everything. London: Atlantic Books. Van Dijck, José och Nieborg, David (2009), 'Wikinomics and its discontents: a critical analysis of Web 2.0 business manifestos', New media & society., 11 (5), 855-74.

Copyright © Martin Berg (martin@goodold.se) 2011. Denna text får ej spridas utanför scribd.com utan skriftligt tillstånd.

16