You are on page 1of 4

2.

1 Centrala begrepp inom DPD

Vid valet av metod för att genomföra projektet valdes dynamisk produktutveckling,
DPD. Detta är en produktutvecklingsmetod som till skillnad från andra är proaktiv
och där produktkonceptet utvecklas allteftersom projektet fortlöper. I statiska
produktutvecklingsmetoder sätter du upp en kravspecifikation redan vid starten men
då låser du din kreativitet. Eftersom gruppen blir mer flexibel blir det på så sätt
lättare att tackla uppkomna hinder, problem eller skiftande omständigheter då alla
beslut tas dynamiskt efterhand som de dyker upp.

En viktig tumregel inom DPD är att sätta användaren i centrum för att förstå behovet.
Ofta kan det vara bra att faktiskt bli användare själv om man inte är det sedan innan.

Det är visionen om slutprodukten som styr arbetsgruppen vilken möjliggör att


kunskaper och nya idéer kan tas tillvara på ett mer effektivt sätt. Arbetstempot kan
vara högre då alla ansträngningar inriktas mot att uppnå målet, eftersom fokusen hos
gruppen hamnar på aktuella händelser istället för planering av uppgiften.
Kreativiteten i en arbetsgrupp ökar då medlemmarna har större möjlighet till
självorganisation. Med denna gemensamma vision inom arbetsgruppen slipper
projektledaren detaljstyra medlemmarna. Man verifierar kontinuerligt, detta
förhindrar att stora snedsteg görs. På så sätt skulle man också upptäcka om en
medlem mot förmodan skulle börja arbeta i en annan riktning och då hade
projektledaren kunnat styra denne tillbaka mot det gemensamt uppsatta målet.

Det är viktigt inom DPD att man växlar mellan olika arbetsuppgifter. Då ökar
kreativiteten genom att undvika statiska arbetsuppgifter. Fastnar du med en uppgift
ska du gå vidare till nästa med en gång och under tiden ligger det andra problemet
och gror i bakhuvudet utan att man tänker på det.

2.1.1 Visuell planering

I början av projektet bestämde vi vilket slags planeringssätt vi ville använda. Vi valde


då Visuell planering. Med visuell planering menas att man skriver ut tidplanen i
storformat och sätter upp på väggen i arbetsrummet där alla sitter. Vi valde att ha
den aktuella veckan uppdelad mån-fre och även uppdelad efter namnen på de olika
gruppmedlemmarna. Man sätter upp post-it-lappar som påminnelser för möten och
datum för deadlines så att detta framgår tydligt. Alla skriver även lappar och sätter
upp på sig själva med vad de skall göra under veckan och under de kommande
veckorna. På så sätt kan alla se vad man själv skall göra men även vad de andra ska
göra, detta förhindrar dubbelarbete och bidrar till att alla gör det som är ”viktigast
just nu”. Gör man några andra ändringar i tidplanen eller om det ex. bokas in viktiga
möten så kan man sätta upp det synligt så att alla ser. De kommande veckorna satte
vi upp endast veckovis med post-it-lappar med viktiga händelser. Vi gjorde alltså en
detaljerad korttidsplanering över veckan som går och en grov planering med
milstolpar över de kommande veckorna.

Visuell planering handlar om att ”skriva på väggen”. Skriva på väggen innebär att du
skall klä väggarna med bilder, skisser och andra saker som rör projektet. På så sätt
om man sitter och jobbar och tappar koncentrationen så lyfter man blicken och ser
alla bilder som rör projektet, då fylls hjärnan med visuell information och man
inspireras och får ny och fräsch input när man annars hade brist på kreativitet.

2.1.2 A3-rapport
– är en rapport som görs på A3-papper där man beskriver projektets händelseförlopp
med mestadels bilder men med enstaka förklarande ord. A3-rapporten skall även
innehålla projektets namn, företagets logotyp och projektmedlemmarnas namn och
personnummer. Denna rapport kan man använda som ett hjälpmedel om man ex. gör
ett projekt för ett företag. Då kan man ta med rapporten när man träffar företaget så
får de en överblick av hur man ligger till och vad man jobbar med. Under mötets gång
för man anteckningar på rapporten och renskriver senare när man kommer tillbaka.
På så sätt kommer alltid rapporten vara uppdaterad och innehålla viktiga fakta om
projektet.

2.1.2 Imageboard
I ett projekt skapar man en imageboard för att få en bild av företaget man jobbar för.
Imageboarden byggs upp av bilder och enstaka ord för att få fram ett budskap om
företagets kärnvärden och/eller användare. Utifrån denna kan man skapa nya
produkter som förmedlar samma känsla som det övriga sortimentet och även vad
hela företaget står för.

2.1.3 BAD-PAD-MAD
När man arbetar med DPD som metod är det viktigt att vara nyskapande. Detta
tillvägagångssätt förhindrar att du låser dig till befintliga produkter och ökar istället
kreativiteten.

2.1.4 BAD – Brain Aided Design


Börja med att tänka! Detta är den första delen i BAD-PAD-MAD och är nästan enbart
tankeverksamhet. Man ska lära sig att skapa en mental bild av produkten för att
sedan få ner den i en mindmap. Det är viktigt att man inte får kritisera varandras
idéer då det hämmar kreativiteten, -ur en dålig idé kan det födas flera goda!

2.1.5 PAD – Pencil Aided Design


Detta är den andra delen i idégenereringsfasen. Här skissar vi upp våra idéer med
papper och penna. Då vi ritar på papper skapas en direkt länk mellan tankarna i
hjärnan och det visuella intrycket i bilden vi ritar och på så sätt är det lättare att se en
koppling till verkligheten. Det har visat sig att handritade skisser har varit bättre än
datorgenererade bilder för kreativiteten då de ses som mindre färdiga. Men vid ett
visst stadie, då du går från det abstrakta till det lite mer detaljrika i konstruktionen
övergår man till CAD istället.
2.1.6 MAD – Model Aided Design
I denna del bygger man upp modeller för att öka sin kunskap och förståelse för
produkten och hur den funkar i praktiken. Här kan man snabbt utesluta idéer som
inte fungerar eller spinna vidare på dem som behöver utvecklas. Modellerna behöver
inte alls vara komplicerade; att bygga i papp, plast, skummaterial m.m. fungerar
alldeles utmärkt. Det är enbart för att skapa det rätta visuella intrycket.

2.1.7 Benchmarking
Benchmarking innebär att man undersöker sina konkurrenter och tittar på tidigare
lösningar av liknande produkter. Detta skall utföras efter BAD-PAD-MAD är
genomarbetad så att man inte låser sig efter att ha kollat på existerande lösningar. I
detta läge kan du ta tillvara på mycket värdefull information om de tidigare
produkternas brister eller styrkor och använda detta för att se till så att du får den
bäst lämpade produkten på marknaden som möter kundens önskemål allra bäst!

2.1.8 CAD – Computer Aided Design


Nu är det dags att övergå till att arbeta i CAD. Produkterna du ritar upp på datorn
hjälper dig att få ett tredimensionellt intryck av produkten. När du har fått in alla
mått och värden i din CAD-ritning är det lätt att ta fram noggranna ritningar.

2.1.9 Kundundersökning
Kundundersökningen är mycket viktig då denna kommer att ligga till grund vid
utvecklandet av produkten. Undersökningen genomförs för att skapa en bra bild av
framtida kunder och deras syn på produkten samt deras behov och önskemål.

2.1.10 Dokumentation
Inom DPD är det viktigt att ständigt dokumentera. Man skall dokumentera allt ifrån
loggbok och veckorapporter till telefonsamtal. Allt för att inte glömma av viktiga
tankar och funderingar. All denna dokumentation används sedan vid
rapportskrivningen.

2.1.11 Kommunikation och collocation


För att undvika missförstånd är det bra om man kan träffa företaget man jobbar för
på plats istället för långa telefonsamtal. När alla är samlade skapas en bättre
kommunikation. Det är viktigt att ha möten ofta för att se till så att alla parter är på
samma våglängd och att projektet fortskrider i en riktning som alla är nöjda med.

Ovan nämnda metoder refereras till Lars Holmdahl1.

1
Lars Holmdahl , http://larsholmdahl.com/DPDtumregler.pdf, 2010-11-18
2.1.12 Parvis jämförelse
I denna metod ställer man upp olika parametrar (egenskaper på produkten) mot
varandra för att se vad som är viktigast. Resultatet använder man sedan i
utvärderingsmatrisen.

2.1.13 Utvärderingsmatris
Utvärderingsmatrisen kan man ta till hjälp då man har flera lösningar och skall
utgöra vilken som är bäst lämpad. Man ställer upp de olika lösningarna mot varandra
och mäter hur bra de uppfyller ett antal krav man anser viktiga.

2.1.14 FMEA – Failure Mode Effect Analysis


FMEA innebär; “Fel ska inte nå kunden”. I denna fas analyserar man alla tänkbara
felmöjligheter på sin konstruktion eller tillverkning för att kunna förhindra och
emilinera att felen ska nå ut till kunderna.

2.1.15 LCA – Life Cycle Analysis


Idag är miljö en viktig aspekt och det är därför viktigt att nya produkter som når
marknaden uppfyller dagens miljökrav. Genom att göra en LCA bedömer du de
potentiella miljöaspekterna förknippade med din produkt ändå från ”vaggan till
graven”. Man granskar vad de olika materialen, transporterna och processerna har
för effekt på miljön.

Ovan nämnda metoder refereras till Leif Nordin2.

2
Leif Nordin, föreläsningstillfällen (x xxxxxxx och x xxxxxxx 2010)