You are on page 1of 90

FÖRORD OLIKAS LIKA VÄRDE

Förord
Idag bedrivs ett omfattande arbete mot kränkande behandling på landets förskolor och skolor.
En mängd olika metoder och strategier används för att motverka allt ifrån mobbning till sexuella
trakasserier och etnisk diskriminering. Med det här stödmaterialet vill Myndigheten för skolut-
veckling visa på den kunskap som finns, sprida den och stärka förskolors och skolors förmåga
att reflektera kring val av arbetssätt.

Materialet handlar om hur vi bäst kan arbeta efter principen om alla människors lika värde,
rätten att ej bli diskriminerad och utsatt för kränkande behandling. Förhoppningen är att ge en
heltäckande bild av kunskapsläget inom området och visa på redskap för såväl det förebyggande
som arbetet med att ingripa mot kränkningar.

Materialet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag om kränkande behandling som
redovisades till regeringen den 4 december 2003. Det omfattar verksamheterna i förskola,
grundskola och gymnasieskola. Främst är det tänkt som ett stöd till personal och skolledning
som arbetar med frågor om värdegrund, demokrati och mot kränkande behandling, men också
till ansvariga i kommunerna.

De framgångsfaktorer, behov och utmaningar som beskrivs bygger på forskning och nationella
och lokala utvärderingar. Dessutom har myndighetens projektgrupp under 2003 gjort ett stort
antal besök på såväl förskolor som grund- och gymnasieskolor samt i kommuner. Beskrivningar
från dessa verksamhetsbesök finns med som exempel i texten.

Projektgruppen har bestått av Fredrik Modigh (projektledare) och experterna Bengt Harju
(t o m juni 2003) och Sara Damber. Projektledaransvaret har från och med september 2003
övergått till Håkan Eilard på grund av Fredrik Modighs föräldraledighet. Till arbetet har också
Anna Kempe, Gunilla Hellner-Blixt och Eva Dahl bidragit. Referensgrupper med skolledare och
skolchefer har knutits till projektet för att möjliggöra djupare diskussioner och analyser. Uppdraget
har även varit föremål för överläggningar i ett nätverk för myndigheter och organisationer.

Vi vill rikta ett stort tack till alla de verksamma ute i landet som bidragit till materialet med sin
rika erfarenhet, klokhet och envishet samt sitt stora engagemang. Vår förhoppning är att du
som läsare ska få nya impulser, mer kunskap och fler perspektiv i ditt arbete. Det handlar om
ett område som allt för ofta fått en oförtjänt stämpel som ”flummigt”. Men att våra barn och
unga är trygga är en grund för allt lärande och all utveckling. Det är ett uppdrag som vi varken
har råd eller rätt att misslyckas med.

Kristina Wester Fredrik Modigh Håkan Eilard
Avdelningschef Undervisningsråd Undervisningsråd

3

OLIKAS LIKA VÄRDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning
Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Innehållsförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Skolans demokratiska uppdrag att motverka kränkande behandling . . . . . . . . . . . . . . 9
Kränkande behandling – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Kränkande behandling – ett samlingsbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Mobbning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Diskriminering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Sexuella trakasserier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Homofobi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Etniska kränkningar, rasism och främlingsfientlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Kränkande behandling i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Hur vanligt är kränkande behandling? En lägesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Kränkande behandling och mobbning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Sexuella trakasserier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Homofobi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Fler skillnader mellan pojkar och flickor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Etniska kränkningar, rasism och främlingsfientlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Sexuella övergrepp/sexuellt utnyttjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Vem drabbas och vem utsätter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Elever som kränks av vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Var äger kränkningarna rum? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Olika bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Hur arbetar vi mot kränkande behandling i praktiken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Grundläggande förutsättningar – vad fungerar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Framgångsfaktorer – vad fungerar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING OLIKAS LIKA VÄRDE

Beprövade metoder och arbetssätt. En översikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Förebyggande och åtgärdande mobbningsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Kamratstödsmodeller. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Medlings- och konfliktlösningsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Värdegrundsstärkande metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Att ständigt bli bättre. Om kvalitetsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Att fånga in det svårt mätbara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

BRUK - ett enkelt sätt att bedöma kvalitet i förskola och skola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Steg för steg till bättre kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Vad säger lagar och förordningar? En lathund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

FN:s konvention om barnets rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Skolans författningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Arbetsmiljölagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
Brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Socialtjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Var kan jag vända mig för att få hjälp?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Till dig som förälder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Till dig som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Slutnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Bilaga 1 – Lista på besökta skolor och kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Bilaga 2 – Medverkande i referensgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Bilaga 3 – Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

5

Många använder olika benämningar och tillskriver dem olika innebörd. för sig. beskrivs därefter de vanligast förekommande metoderna för att motverka kränkande behandling. Det kan därför vara viktigt att tydliggöra begreppen. 6 . Genom hela boken ges exempel på verksamheter som arbetar på ett särskilt intressant sätt. 2.OLIKAS LIKA VÄRDE INLEDNING Inledning Att skolans demokratiska uppdrag är viktigt är de flesta ense om. Vad finns det egentligen för samlad kunskap om vad som fungerar respektive inte fungerar? Kan vi lära av andras erfarenheter? Det demokratiska uppdraget är ett av förskolans och skolans viktigaste. som kan läsas efter varandra. På detta avsnitt följer ett resonemang om vad som egentligen avses och omfattas av begreppet kränkande behandling och andra begrepp inom området. För att klara det.se I denna bok finns flera olika delar. som man kan hämta idéer och inspiration ifrån till sin egen verksamhet. behövs kunskap och kompetens. Utan att bli föreskrivande. 3. Vad säger forsk- ningen och vad säger beprövad erfarenhet? I detta avsnitt illustreras framgångsfaktorerna med exempel från ett antal skolor och kommuner. Med uppdraget och nulägesanalysen i bagaget. men kanske också det svåraste. Att veta hur man faktiskt ska lyckas med det är dock en helt annan fråga. Inledningsvis ges kort en beskrivning av vad skolans uppdrag att motverka kränkande behand- ling omfattar och innebär. eller om man så önskar. Avsnittet presenterar en rad framgångsfaktorer i arbetet mot kränkande behandling.. resonerar vi i det påföljande avsnittet om vad som faktiskt fungerar respektive inte fungerar i den pedagogiska praktiken. Syftet med detta material är att ge en bild av vilken kunskap som finns inom området samt ge konkreta instrument för ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling. 4.. Avsnittet som följer ger en kortfattad beskrivning av läget. Boken är upplagd på följande sätt: 1. De flesta av oss vill också göra vårt yttersta för att barn och unga ska känna att de är trygga i skolan. Syftet är att bidra till det sökarbete som varje förskola och skola måste göra för att bestämma hur man konkret ska skapa en trygg lärmiljö och motverka mobbning och annan kränkande behandling.skolutveckling. För den som vill veta mer om de lärande exemplen finns längst bak bilagor med namn och telefonnummer till de skolor och kommuner som beskrivits. det vill säga hur vanliga olika former av kränkande behandling är. Det finns också mer fullödiga beskrivningar av exemplen på www.

INLEDNING OLIKAS LIKA VÄRDE 5. 6. Därefter följer ett avsnitt om betydelsen av att ha ett kvalitetsarbete inom området. I slutet av denna bok ges tips till föräldrar och elever om vart man kan vända sig för att få hjälp. strafflagstiftningen och en rad andra tillämpliga bestämmelser. Slutligen ges en lathund för de olika lagar och föreskrifter som gäller inom området. Genomgående finns exempel på frågor som kan vara viktiga att fundera över i kvalitetsarbetets olika steg. allt från kartläggning och målformu- lering till insatser och utvärderingar. både från skolans och förskolans område. En beskrivning av lagarna görs. En steg-för-steg modell beskriver hur processen kan se ut. 7. arbetsmiljöområdet. 7 .

och ungdomsåren formas det framtida livet. Det sociala trycket märks både när barn och unga följer och inte följer normer i form av belönande och bestraffande reaktioner. i skolan. i skolan eller på fritiden. SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE Skolans demokratiska uppdrag att motverka kränkande behandling Under barn. vänskap och ovänskap. Det kön man har och den socioekonomiska och etniska bakgrund man har påverkar också de normer som man påverkas av. Olika förväntningar riktas mot barn och unga från alla i deras omgivning. På detta sätt lär sig barn och unga andra handlingsmönster än familjens. som till exempel när en yngre elev vänder sig till en äldre elev och ber den få slut på ett bråk bland jämnåriga. tolerans och rättvisa samt utvecklas till individer som vill och vågar hävda demokratiska principer och humanistiska värden. Framförallt är det skolan som hoppas att de unga ska acceptera att leva efter de värderingar som skolan är baserad på – det som handlar om människors lika värde och demokrati. I skolan ska unga människor ges förutsättningar att bli självständiga individer med ett kritiskt förhållningssätt. som filmer och TV. En skola där barn och unga känner sig sedda och respekterade och i grunden värdefulla. Samspel mellan människor och det som kallas ”det sociala trycket” har också stor betydelse för den sociala inlärningen. Normerna skiftar mellan olika miljöer som barn och unga finns i. Barn och unga prövar tidigt vilken plats de har i olika makt. på fritiden och i omvärlden. Störst påverkan får det när det sker bland människor i barns och ungas omgivning. Den biologiska utvecklingen. Särskilt tydligt blir det när normen inte följs och till exempel kamrater bestraffar detta genom att frysa ut normöverträdaren eller gå till fysisk attack. Ibland riktar sig för- väntningarna mot den position som någon uppfattas stå för. de nära relationerna i familjen och kontakter med andra människorna utanför hemmet har stor betydelse under uppväxten. I denna sociala inlärningsprocess möter alla människor både besvikelser och tillkortakommanden. kärlek och hat. Men normer sänds också via massmedier. De ska utveckla sin förmåga till samarbete. exempelvis inom familjen. Det kan handla om sociala roller och hierarkier. Andra förväntningar riktas från samhällets sida.och beroendesystem. De flesta får lära sig att både utveckla relationer och vänskap med andra och att ibland lämnas utanför en gemenskap 9 . Barnet skapar sina första erfarenheter inom familjen för att sedan vidga sina kontaktytor till andra personer. Tankar och känslor löper fritt ut och in i varandra för att tillsammans bilda en grund för den vuxna medborgaren. maktutövning. skapar en grogrund för deras aktiva deltagande i samhället. som de delar eller vill dela gemenskap med.

Kränkande handlingar – ingen ny uppfinning Ända fram till för ett halvt århundrade sedan gav skoltillhörigheten en signal om vilket samhällsskikt de unga skulle tillhöra efter sin examen. I relationerna till andra lär man både att vara beroende av och att utöva makt. Och i skolan togs rätten för läraren att slå sina elever bort först i slutet av 1950-talet. Här möts unga – pojkar och flickor – från alla samhällslager och etniska bakgrunder. stimulerades barn och unga i sin tur till att kränka varandra. Kränkningar av nya elever sågs som naturliga inslag från såväl de äldre kamraternas som lärarnas sida. Genom att de vuxna använde kränkningar som en del av sin maktutövning över eleverna. Genom skolgången vidgas referens- ramarna. där unga människor kan få grepp om både enkla och mer komplicerade förhållanden som råder i samhället. maktutövning och beroendeförhållanden. Skolor var under lång tid en självklar plats för kränkningar och ett ställe där unga människor skulle fås att inse sin plats i den sociala ordningen. grundskolans och gymnasieskolans många tillfällen att uppleva olika sociala relationer. Rätten att bestraffa ännu ej myndiga anställda behölls fram till början av 1900-talet. I samhället utanför skolan avskaffades rätten för överordnade att fysiskt bestraffa sina (vuxna) anställda vid mitten av 1800-talet. Kränkningarna – fysiska och psykiska – av de yngsta ingick i skolans ritualer. Yngre elever skulle straffas för att bättra sig. 10 . Därför är det knappast förvånande att fysiska kränkningar förekom flitigt bland dåtidens elever. Och inom de olika skolformerna fanns starka traditioner för hur unga skulle tas upp i respektive skikt. Slagsmål på skolgården var pojkarnas sätt att klara ut vilken plats de skulle ha i klassens och skolans hackordning. Skolan är en viktig spelplats för denna process. Även skamvrån och struten på huvudet var kränkningar som ingick i forna tiders skolors rutiner. Från familjens snävare erfarenhet till förskolans. Förskolan och grundskolan har konstruerats med sikte på att vidga de gemensamma normerna och för- hållningssätten så att de ger en hållbar gemenskap så att man hålls samman i ett ”sam-hälle”. Skylten som skulle bäras på bröstet där det stod att man var dum kan idag ses på skolmuseet. liksom tydliga system för straff och belöningar.OLIKAS LIKA VÄRDE SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING – få uppleva besvarad kärlek men också att bli ratad. och var ett okontroversiellt inslag i skolmiljön fram till mitten av förra seklet. Man lär sig vilka människor i omgivningen som har – eller tar sig – mycket makt och hur de klarar av att hantera den. Pennalism var en självklar del av många läroverks vardagsrutiner.

visa tolerans. Förväntningarna är högt ställda. ta ansvar och vara solidarisk.och bearbeta erfarenheterna av dem. såväl här hos oss som i andra delar av världen. Idag talar vi om ”det demokratiska uppdraget” som en del av skolans roll som fostrare av goda samhällsmedborgare. Skolorna ska fortsätta att vara en arena för social inlärning. Dagens skolor lär . Från mitten av 1950-talet innehåller läroplaner och kursplaner krav på att skolorna ska utveckla kritiskt tänkande och självständigt agerande hos eleverna. förankra och gestalta demokratiska värden och motverka alla former av kränkande behandling. Den bildning och den värderingsbas som eleverna erövrar under sin skolgång utgör en grund för det demokratiska samhällsbygget i framtiden. med barns och ungas lärprocesser? 11 . Solidariteten ska visas med den egna gruppen. Barn och ungdomar ska tränas i och bli vana vid att uttrycka olika uppfattningar. men med nya värderingar i bagaget. Den ska ge kunskaper om demokrati och värdegrund och verka för demokratiska arbetsformer. De värderingar som kommer till uttryck i läroplanerna har prövats av den politiska demokratin vid olika tillfällen. grupper eller ämnen. SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE Idag är situationen en annan. lärare och elever ska tillsammans planera skolarbetet och dess innehåll. alla aktiviteter och utvärderingar genom- syras av ett gemensamt förhållningssätt.när de fungerar som de ska – eleverna att visa aktning för medmänniskor utifrån att alla människor har samma värde. bereda och fatta gemensamma beslut samt genomföra dem. utan om ett hur skolor agerar i vardagen. förstå och initiera gemensamma frågor. Eleverna ska praktisera demokratiska arbetsformer. I uppdraget ingår att ge eleverna förutsättningar att lära och hävda demokratins värden men också att konkret pröva dem . Det handlar inte främst om enskilda projekt. men också med människor som lever under andra förhållanden. Genom skolgången ska man lära sig att samarbeta med andra. Den ska förmedla. bli medveten om konsekvenserna av sina handlingar. All planering av allt som pågår. grundskolorna och gymnasieskolorna också fått i uppdrag att omfatta demo- kratins värdegrund. Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all annan verksamhet i förskolan och skolan. Den första moderna läroplanen presenterades 1919. Tillsammans med uppdraget att stimulera lärande i kunskapsämnena. råd. Uppdraget till lärarna var bland annat att lära barnen att respektera en fredlig samvaro och tänka internationellt – inte bara på fosterlandet. Skolan har alltså ett tydligt demokratiskt uppdrag. förtydliga motsättningar och finna hur man på fredlig väg – trots åsiktsskillnader – finner nya vägar som för framåt. har förskolorna.

3. Medan det främjande arbetet 12 . som mobbning. 5. Värdegrunden handlar istället om att se på varför och hur vi gör det vi redan gör. i syfte att utveckla demokra­ tiska samhällsmedborgare. Förebyggande insatser handlar om att arbeta långsiktigt för en trygg och demokratisk lärmiljö. i skolans vardag. åtgärdande insatser. Värdegrunden är en fråga om förhållningssätt mellan människor. Ett främ- jande arbete utgår från möjligheter och inte från risker och problem. 4. Skolans ansvar omfattar alla former av kränkande behandling. unga. att förankra de demokratiska värdena. Ett arbete med värdegrunden är alltså inte ett eget spår eller projekt. sexuella trakasserier och homofobi. personal. Att motverka kränkande behandling omfattar både förebyggande och akuta. i till exempel råd och styrelser. En skola där elever och personal är delaktiga är också förebyggande mot kränkande behandling. 2. Genom att få praktisera demokrati genom inflytande blir eleverna förtrogna med och motiverade att arbeta demokratiskt. är arbete med värdegrunden ett nödvändigt komplement. rasism. personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Samtidigt gynnar det lärande och utveckling i stort och ökar motivationen för att delta i skolarbetet. för att kunna utvecklas till en demokratisk medborgare. Inga handlingsplaner i världen lyckas stoppa mobbningen om skolor inte förmår skapa en god lärmiljö med trivsel och trygghet. goda samtal mellan elever och mellan de vuxna och eleverna? Hur ser samarbetet ut på skolan? Hur skapas arbetsro och hur tar man tillvara och stimulerar elevernas lust att lära? Det är frågor som aktualiseras i det främjande arbetet. att verka i demokratiska arbetsformer där barn. Kunskap är en viktig grundsten. som informellt. förebyggande och långsiktig ansats. Inflytande och delaktighet är en demokratisk rättighet i sig. Samhällets normer och värden har förankrats först när vi ser att de påverkar vårt tänkande och våra handlingar. Det gäller såväl formellt. Vad främjar kamrat- skap. I detta arbete bör alla delta. att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund. att ha en främjande. värdegrunden. att motverka alla former av kränkande behandling. Ett förebyggande arbete måste omfatta hela organisationen och de relationer mellan individer som formas och utvecklas där. Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för lärande är att eleverna känner sig delaktiga. Om kunskap är en viktig förutsättning för demokrati. Skolan måste också ha rutiner och handlingsplaner för att vid akuta fall snabbt kunna åtgärda problemen för de inblandade. Vi behöver såväl olika ämneskunskaper som kunskap om vad demokrati och vårt samhälles vär- degrund egentligen innebär samt vilka rättigheter och skyldigheter vi alla har. om än ingen garanti. En skola som utgår ifrån och hävdar människors lika värde får aldrig acceptera att människor kränks. skolledning. elever och föräldrar.OLIKAS LIKA VÄRDE SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING Det demokratiska uppdraget innefattar flera delar: 1.

Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot andra. Att utsättas för olika former av kränkande behandling påverkar villkoren för individers lärande och utveckling. Lika väsenligt som att upprätta planerna är det att arbeta på lång sikt. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i skolmiljön och skolans arbetssätt ges vi som arbetar i och med skolan fler verktyg att arbeta med mot kränkande behandling. Uppdraget att motverka kränkande behandling är alltså en del av det demokratiska uppdraget. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individerna eller miljön. unga och vuxna inte kränker eller blir kränkta. Vad vi gör och hur vi gör det spelar roll! Det här materialet kommer att fokusera just sådana faktorer som ger skolan makten att skapa en miljö där barn. Kränkande behandling kan utgöra såväl en konsekvens av som en orsak till ett destruktivt klimat. Problem med kränkande behandling beror ytterst sällan på en enda person. 13 . Om trygghetsplaner fokuserar på det främjande arbetet. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. i ledningen av arbetet eller i den fysiska miljön. som mobbning. är ”mobbningsplaner” ett uttryck för det förebyggande. Därför måste vi se på och arbeta mot kränkande behandling i ett vidare sammanhang som berör alla på skolan. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Det tar tid att bygga en god miljö och det krävs envishet och uthållighet för att den ska ge effekt. Samtidigt kan kränkningar också vara resultatet av dåliga förutsättningar. SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE har som mål att skapa en god miljö i skolan som helhet. riktar det förebyggande arbetet in sig på att förhindra uppkomst av ett visst problem. Istället handlar det om samspelet mellan individ och miljö. Det kanske finns brister i organisationen.

Normen belönas och det avvikande förtrycks. slag. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och kan ske i alla miljöer – när som helst. sparkar och knuffar. rädd eller i underläge. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller systematiskt och återkommande. En person som berättar att hon eller han känner sig kränkt – ledsen.1 Historiskt sätt bottnar kränkningar ofta i ett förakt för svaghet och skräck för att själv tillhöra de svaga. men även mail och sms). förolämpningar. suckar. Och mobbning beskrivs som ”när någon eller några är dumma flera gånger mot den person som är ensam. sårad eller skadad – måste alltid tas på allvar.” Skolans uppdrag att motverka kränkande behandling är relativt tydligt – det ingår som en del i ett större demokratisk uppdrag.2 Gemensamt för all kränkande behand- ling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Så definierar Stadsgårdsskolan i Jönköping kränkande behandling i sin handlingsplan. utfrysning. miner. brev och lappar. Tydliga definitioner är också viktiga för att undvika konflikter mellan skola och hem i enskilda fall av kränkningar. skratt. Könsord. gester. ryktesspridning). • textburna (till exempel klotter. • verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen. Svordomar och fula ord. Individens subjektiva upplevelse är alltså en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Hur man definierar begreppen påverkar vilka gränser som sätts. Kränkande behandling – ett samlingsbegrepp I skollagen. arg. knuffar). bög). eller • psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning. klotter och anonyma brev. Fasthållning. Kränkningarna kan vara: • fysiska (till exempel att bli utsatt för slag. fniss. hot. läroplanerna och förarbetena till dessa. används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. annorlunda eller udda som löper störst risk för att utsättas för kränkningar. Detta subjektiva element utgör skillnaden mellan ”kränkande behandling” 15 . inte minst för att veta vad uppdraget omfattar. Men vad är egentligen kränkande behandling? Och vilka former ansvarar skolan för att motverka? En sådan diskussion är nödvändig. KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE Kränkande behandling – vad är det? Om man frågar eleverna själva så är det den avvikande.

3 Konkreta exempel som nämns i arbetsmiljölagstiftningen är bland annat förtal. undanhållande av information. Det är alltså ingen större skillnad mellan begreppen kränkande behandling och särbehandling. utfrysning. hot. Att finna mer precisa definitioner är inte möjligt. Det som skiljer mobbning från annan kränkande behandling är att mobbning förutsätter någon form av upprepning. var.5 En kränkning som sker en enstaka gång. 16 . och det senare i lagstiftningen för det övriga arbetslivet. psykiskt våld. försvårande av arbetets utförande. till exempel vuxenmobbning. när och varför samt hur den som blir utsatt reagerar. förföljelser. Kränkande särbehandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av klan- dervärda beteenden. social utstötning och trakasserier och sexuella trakasserier. förnedring och förolämpningar. I stället får vi se närmare på de olika former som omfattas av kränkande behandling. har på senare år kränkande särbehandling blivit ett allt vanligare begrepp. En handling kan upplevas som kränkande av omgivningen men behöver inte göra det för den som utsätts. bland annat i arbetsmiljölagen som sedan 1990 även omfattar eleverna i skolan.OLIKAS LIKA VÄRDE KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? och ”kränkande handlingar”. I relation till begreppet kränkande behandling. Det är inte handlingen i sig som kan definieras som kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. såsom: • mobbning • diskriminering • sexuella trakasserier • rasism • främlingsfientlighet • homofobi Mobbning Det råder viss oenighet kring definitionen av begreppet mobbning. är inte att betrakta som mobbning. Olika forskare och institu- tioner har definierat mobbning på olika sätt. Det bestäms av situationen – vem som kränker. Det ena används i skollagstiftningen. Det vill säga att den som blir mobbad utsätts flera gånger under en längre tidsperiod. upprepning.4 Men det finns vissa kännetecken som ringar in mobbningsbegreppet: 1.

hudfärg.8 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. Ojämlikheten i makt skiljer mobbning från konflikter/meningsskilj- aktigheter. Det vill säga allt ifrån tafsningar och blottning till ryktesspridning. sexuell läggning. kränker eller på olika sätt begränsar de drabbade människornas fri. mot en eller flera personer.”9 Arbetslivsinstitutets definition lyder 17 . som hora eller bög. nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. En användbar definition används i jämställdhetslagstiftningen där sexuella trakasserier definieras som sådant ”ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Den eller de som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts. kön. grupper eller samhällsinstitutioner. Därför måste det betraktas som tveksamt att använda rena konflikt- lösningsmodeller för att lösa mobbningsproblem. liksom annan kränkande behandling. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier – till exempel att bli utsatt för kvinnonedsättande uttryck. vara t ex. social status. Mobbning kan. I en konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i kon- flikten som inte existerar i en mobbningssituation. Det är till exempel orimligt att tänka sig ett öppet. individ eller grupp som förövare. Diskriminering Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer. fysisk. Mobbning blir ett instrument för att skaffa sig makt och därmed bekräftelse. utifrån olika grunder. ärligt och jämspelt samtal mellan elever som är inblandade i en mobbningssituation. till exempel när man söker arbete. Ett exempel är etnisk diskriminering – enligt svensk lag liktydigt med orättvis eller kränkande behandling av en individ på grund av ras. obalans i makt. verbal eller psykosocial.och rättig- heter och handlingsmöjligheter.6 4. Det är en väsentlig skillnad eftersom problem med mobbning respektive konflikter måste lösas på olika sätt. som ålder. funktionshinder och etnisk eller nationell bakgrund7. religion. könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning. olika konkreta uttryck. KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE 2. Mobbning kan utövas av en eller flera personer. 3. Det handlar om särbehandling som missgynnar. Flera forskare är överens om att relationerna mellan de inblandade i en mobbningssituation kännetecknas av en obalans i makt. Diskriminering kan utföras av individer.

11 18 . Homofobi kan ta sig verbalt eller fysiskt uttryck.”10 Homofobi Homofobi avser kränkningar som anknyter till en persons homo. hot eller våld.bi eller transsexuella läggning och speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella.OLIKAS LIKA VÄRDE KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? ”alla upprepade eller oönskade muntliga eller fysiska sexuella närmanden. till exempel i nedsättande kommentarer. uttalat sexuella ned- värderande påståenden eller sexuellt diskriminerande kommentarer från någon på arbetsplatsen som upplevs kränkande eller stötande av mottagaren eller som orsakar mottagaren obehag eller förnedring eller som stör mottagarens arbetsprestation.

De skiljer sig från de mer övergripande begreppen kränkande behandling och mobbning som ofta beskrivs som ”motivneutrala”. etnicitet eller sexuell läggning. främlingsfientlighet och etnisk diskriminering är ideologiskt och värderingsmässigt motiverade kränkningar. uppfattningar. Kränkningarna kan ta sig olika uttryck. kan användas för att beskriva kränkningar som sker endast en gång. • kan utföras vid ett eller upprepade tillfällen. Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett gradbegrepp – en känsla och attityd som sträcker sig från obehag till hat. Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. kön. homofobi. köns- mobbning. En definition som ger uttryck för detta synsätt är: ”känslor som i varierande styrka innebär ovilja. • handlar om ideologier. hudfärg. Sexuella trakasserier. 19 . Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar sig som en mervärdig ’ras’ anser sig ha rätt att för- trycka. rasism. • kan utgå från ett motiv hos den/dem som utför kränkningarna. rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper”.14 Kränkande behandling i korthet • kan ta sig många olika uttryck • handlar om maktutövning. rasism och främlingsfientlighet Såväl rasism som främlingsfientlighet kan ligga som grund till kränkningar mot exempelvis människor med annan etnisk bakgrund än den som utför kränkningen. förutom mobbning. utnyttja eller kontrollera de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper12. Mobbning avser kränkningar som sker vid upprepade tillfällen. värderingar eller handlingar som går emot mot principen om alla människors lika värde. när det utgår ifrån exempelvis trosuppfattning. • kan begås av en eller flera och riktas mot en eller flera. Alla olika former av och begrepp för kränkande behandling. KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE Etniska kränkningar.13 Regeringen har uttryckt att främlingsfientlighet även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och respektera andra kulturer.

Det är också här trivseln är lägst. Sett endast till år 8 i grundskolan och år 2 i gymnasieskolan anger så många som var tredje elev att de utsatts för sexuella trakasserier. svarar tre procent att det har hänt flera gånger eller ofta under det senaste året. Flickor är också mer stressade än pojkar. 21 . "Relationer i skolan" som Skolverket presenterade 2002 samt på rapporten "Kränkningar i skolan" som publicerades 2003. HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Hur vanligt är kränkande behandling? – En lägesbeskrivning Hur vanliga är egentligen de olika formerna av kränkande behandling? Uppmärksammas pro- blemet tillräckligt i de lokala styrdokumenten? Och hur behandlas frågor om kränkningar och värdefrågor i undervisningen? Flera former av kränkande behandling har – i relation till sin omfattning – fått oförtjänt lite uppmärksamhet på samtliga nivåer i skolväsendet och i medier. de skolkar mer och upplever sig ha svårare att säga ifrån utan att behöva lida för det. På den allmänt hållna frågan om man blivit illa behandlad av någon i skolan upprepade gånger svarade nio procent ja. Särskilt utsatta är flickor och de som utsätter är vanligtvis pojkar. Om man räknar med dem som svarat att det hänt någon enstaka gång. Vanligast är verbala kränkningar. Störst problem tycks finnas i år 8 i grundskolan. uppgår siffran till tolv procent. Sexuella trakasserier Runt var fjärde elev i skolan uppger att de blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier vid ett eller flera tillfällen under senaste året (2001). Var tionde elev anger att de själva varit med och mobbat andra. En tredjedel av eleverna säger att de – aktivt eller passivt – behandlat andra illa i skolan någon gång under senaste året. Förutom enkäter genomfördes också intervjuer med barn och unga. Vilka är egentligen de största problemen som skolans elever och personal ställs inför idag? Beskrivningen bygger på den nationella kartläggningen av kränkande behandling.15 Kartläggningen omfattade ca 3400 elever i år 2. Frågorna avser vad eleverna själva upplevt. Kränkande behandling och mobbning Över en fjärdedel av samtliga elever i skolan upplever att de blivit kränkta vid upprepade tillfällen under det senaste året. jämfört med till exempel mobbning. 5 och 8 i grundskolan samt i andra året i gymnasieskolan. Elever som mobbar andra anger också i högre utsträckning att de själva varit utsatta för mobbning. På den direkta frågan om man utsatts för mobbning. följt av fysiska och psykosociala.

Den innebär en gemensam handlingslinje för all visade det sig att vanliga ord som bacon eller andra ord personal som går ut på att man alltid ska säga ifrån när som anspelade på bland annat namn och bakgrund. maktstrukturer och normer utifrån kön och kvinnoförtryck aldrig eller sällan uppmärksammats i historie. För pojkar verkar det mycket viktigt att ansluta sig till det som anses vara ”normalt” maskulint beteende. Fler pojkar än flickor känner sig utsatta. Inte heller vet man alltid har skolan infört så kallad nolltolerans mot kränkande vilka ord som är kränkande när och för vilka. till att det varit svårt att arbeta med att förändra språkbruket. till de verbala kränkningarna. Totalt uppger var tolfte elev att de känt sig kränkta vid något tillfälle när de blivit utsatta för homosexuella benämningar som bög eller ”lesp”. utan blir lever språkbruket som ett stort problem. För att ändå kunna ha en gemen­ Det är inte lätt att identifiera bakgrunden och orsakerna sam hållning för personalen och veta hur man ska agera.16 Hela 84 procent av skolorna har uppmärksammat jämställdhet i sina lokala styrdokument.och religionsundervisningen.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING De sexuella trakasserierna utgörs oftast av grovt språkbruk. vem och på vilket sätt. vem som säger det. Sex- och samlevnadsfrågorna omnämns däremot inte alls i fyra av tio skolors lokala styrdokument. 22 . Störst är problemen i år 5 och minst i gymnasieskolan. En majoritet av eleverna menar också att frågor om jämställdhet. Ord och handlingar Av de fysiska kränkningarna är tafsning vanligast (åtta procent anger detta) men även blottning och att bli avdragen kläderna förekommer. Pojkars rädsla för att förknippas med det feminina är betydligt större än flickors oro över att förknippas med det maskulina. Lärarna uppger kränkande beroende på situation. Eleverna säger sig bli mest kränkta av kvinnonedsättande ord samt könsord och sexuella anspelningar. På skolan uttryck. utlöst det förekommer kränkande ord. Homofobi Av eleverna i år 8 och år 2 i gymnasieskolan uppger en tiondel att de blivit kränkta genom homosexuellt relaterade verbala kränkningar som skällsord och ryktesspridning. Eleverna anser att lärarna i liten utsträckning arbetar med frågan att inte bli sämre behandlad på grund av sitt kön. Såväl lärare som rektorer bekräftar bilden av att språkbruket är det största problemet i dagens skola när det gäller krän- kande behandling. Andra kränkningar som tycks vanliga är ryktesspridning och att någon kommenterar ens klädsel på ett kränkande sätt. bråk. Det fick skolan att tänka om. Stadsgårdsskolan i Jönköping är en av de skolor som upp­ upplevs inte nödvändigtvis som kränkande i sig.

Normer för pojkar handlar i stor utsträckning om att ta avstånd från det feminina. Eleverna själva menar att homofobi är den form av kränkning som skolan uppmärksammar minst. Nära hälften av eleverna säger att de inte arbetat med detta alls. att rasism och främlingsfientlighet är de vanligast före- kommande problemet på skolan. där eleverna fick tala relativt fritt kring kränkande behandling. liksom att ha ett gott självförtroende. I motsats till flickorna bör pojkar inte ägna sig för mycket åt sitt utseende eller ha för uppseendeväckande kläder. HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Homosexualitet och homofobi är den värdegrundsfråga som uppmärksammas minst i de lokala styrdokumenten. Att vara fräsch. i mer än var tionde klass. Normerna begränsar också flickor i det fysiska rummet i jäm- förelse med pojkarna. Åtta av tio elever hävdar att homosexuella relationer aldrig eller bara någon enstaka gång tagits upp i sex. till exempel i form av tafsningar. rasism och främlingsfientlighet Nästan var femte elev säger sig ha utsatts för etniska kränkningar under det senaste året. Rasism och främlingsfientlighet förekommer.och samlevnadsundervisningen. Att höras och synas och ta plats i rummet är viktigt. Förvånansvärt många elever (14 procent) upplever att skolans personal kränker eleverna med etniskt nedsättande ord. I dessa intervjuer. Oftast utförs etnisk kränkning av pojkar – det är också framförallt pojkar som utsätts. Sexuella trakasserier och övergrepp. Den sexuellt attraktiva tonåringen är en viktig norm för flickor. det vill säga olika uttryck för fördomar. Fler skillnader mellan pojkar och flickor I en delstudie till den här refererade kartläggningen om kränkningar i skolan17 genomfördes fokussamtal med ett femtiotal elever i år 8. Bland elever med utländsk bakgrund har var fjärde elev känt sig etniskt kränkt. till exempel uttalanden. Endast i 19 procent av skolorna har området lyfts fram. Normerna för flickor rör ofta utseende och kläder. kan därför fungera som bekräftelse på att man lever upp till normen. Samtidigt finns det en risk för att flickor bli betraktade som lättill- gängliga. att kränkningarna som de utsätts för beror på deras bakgrund. Efter grovt språkbruk menar rektorerna. Elever med utländsk bakgrund upplever i högre utsträckning än elever med ”svensk” bakgrund. en bekräftelse som flickorna därför inte själv- klart kan ta avstånd från. att ha rätt kläder och att inte vara fattig är viktigt för alla. vilket ger lågt anseende.18 Etniska kränkningar. framgår att en viktig norm är att uppträda genusmässigt korrekt och att pojkar och flickor har delvis olika normer att förhålla sig till. Undervisning om och mot homofobi tycks vara relativt ovanligt. En majoritet av eleverna anser att homo- sexualitet aldrig uppmärksammats i sex av de sju undersökta ämnena. skällsord och rykten. enligt lärarna. Enligt rektorerna förekommer rasism och främlingsfientlighet 23 .

24 . i år 8 från pojkar. En skillnad tycks vara att flickor reagerar kraftigare och känner sig kränkta i högre utsträckning än pojkar när de blir utsatta. Alarmerande är att det i nästan en fjärdedel av fallen varit en vuxen på skolan som har stått för erbjudandet. Även lärare uppges vara förövare – nästan en tredjedel av de elever som utsatts säger att förövaren var en vuxen på skolan.19 Sexuella övergrepp/sexuellt utnyttjande Drygt sju procent av eleverna i år 8 och 2 i gymnasieskolan säger sig har blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella tjänster. Den enda typen av kränkning där flickor är överrepresenterade gäller utfrysning och den riktar sig oftast mot andra flickor.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING på 16 procent av skolorna. Det vill säga fysiska och därmed mer synliga kränkningar. i år 2 på gymnasiet från flickor. Endast ungefär hälften av skolornas lokala arbetsplaner berör frågor om mångkultur. Både elever och lärare uppger att skolan gör mycket för att motverka rasism och etnisk diskri- minering. Drygt fyra procent av eleverna i år 8 och på gymnasiet uppger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp i skolan. Detta kan vara betydligt svårare för vuxna att upptäcka och därmed motverka. såväl manlig som kvinnlig. Främst har erbjudandet kommit från en annan elev. Inga närmare beskrivningar av vad övergreppen har bestått i har samlats in. Bilden förstärks av att cirka en tredjedel av eleverna uppger att nazistiskt klotter är vanligt förekommande på skolan. Men när man granskar undervisningens innehåll framkommer att 86 procent av eleverna aldrig eller högst någon enstaka gång anser att skolan uppmärksammat frågor om exempelvis etnicitet och etnocentrism i historieundervisningen. Enligt de utsatta eleverna är förövaren i huvudsak en annan elev. Såväl manliga som kvinnliga lärare pekas ut som förövare. Flickor är ofta mer kritiska mot skolans arbete mot kränkande behandling än pojkar. En möjlig slutsats av detta är att skolan – när den väl uppmärksammar rasism – gör det i form av tillfälliga insatser och inte som ett naturligt inslag i undervisningen. Flickors kränkningar sker däremot ofta i det fördolda i form av till exempel utfrysning. Pojkar utsätter oftare såväl pojkar som flickor för nästa alla typer av kränkningar. En orsak skulle kunna vara att skolan i högre grad uppmärksammat de kränkningar som utförs av och drabbar pojkar. Ungefär var tionde elev säger att det på skolan bärs nazistiska symboler och görs Hitlerhälsningar. Vem drabbas och vem utsätter? Fler flickor än pojkar upplever sig kränkta men fler pojkar uppger att de blivit utsatta för krän- kande handlingar.

tycks bli mer utsatta för kränkningar ju högre upp i grundskolan man kommer. Även elever med låg socioekonomisk status (i vardagligt tal ”klass”) upplever en högre utsatthet än andra. 25 . Man kan alltså säga att såväl elever med utländsk bakgrund som elever med låg socioekonomisk status upplever att de bli diskriminerade i och av skolan. högre krav. kopplas till hur de upplever skolsituationen i allmänhet. i många fall minoriteter i rådande majoritetskultur. De redan utsatta grupperna. Elever med utländsk bakgrund trivs också sämre i skolan och upplever att man får sämre stöd och blir mer orättvist bedömda av sina lärare. för att därefter åter minska något. I klasser som har hög andel elever med utländsk bakgrund anger fler elever än i andra klasser att kränkande handlingar av olika slag förekommer. liksom för elever med utländsk bakgrund. Dessa elevers utsatthet kan. mer stress och att man har färre att prata med. Sammantaget tycks faktorer som socio- ekonomisk bakgrund. HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Elever med utländsk bakgrund utsätter andra och är också utsatta för kränkningar i högre utsträckning än elever med ”svensk” bakgrund. När eleverna går i år 8 och 2 i gymnasieskolan är skillnaden i trivsel och utsatthet större mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund än bland de yngre barnen. desto viktigare blir olika typer av ”markörer” och kategoriseringar. kön och etnicitet få större betydelse ju äldre eleverna blir. De upplever bland annat lägre trivsel. Ju äldre eleverna blir. Dessa elever skolkar också mer än andra. Detta gäller både trivsel och utsatthet för kränkningar För yngre elever tycks inte bakgrund och socialt ursprung spela så stor roll.

i korridorer och i öppna utrymmen med elevskåp. särskilt i år 5. Det senare riktar sig främst till elever som har svårt att följa med i undervisningen.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING Elever som kränks av vuxna Även om de flesta elever som kränks. upplever många elever också att de behandlats illa av vuxna i skolan. Det kan handla om kvinnoned- sättande språkbruk. När elever blir kränkta av läraren sker det ofta i klassrummet. Sex procent av eleverna i attitydundersökningen uppgav att de kränkts av lärare jämfört med fyra procent i motsvarande mätning 199721. Men 16 procent av de elever som har blivit utsatta anger att de blivit illa behandlade i klassrummet. än i gymnasieskolan bedömer att skolan aktivt arbetar med frågor om kränkande behandling. Var äger kränkningarna rum? Kränkande handlingar äger rum överallt i skolan. I gymnasieskolan görs minst insatser. knuffar och hot. Kränkningar sker oftast under raster. 26 . Eleverna i år 5 menar att kränkningarna i stor utsträckning inträffar utomhus medan äldre elever oftare drabbas inomhus. Eleverna anser att lärarna ofta inte är uppmärksamma eller att de inte bryr sig om vad som händer ens i deras eget klassrum. Det senare gäller fler pojkar än flickor och fler elever med utländsk bakgrund än de som har ”svensk” bakgrund. tafsningar. Andra typer av kränkningar som elever menar utförs av lärare är utfrysning. i miljöer där barn och unga möter såväl klasskamrater som okända ansikten och där vuxna inte alltid är närvarande. Arbetet avtar enligt eleverna ju längre de kommer i skolsystemet. Lärare tycker ofta att skolan gör mer omfattande förebyggande insatser än vad som upplevs av eleverna. Detta stämmer överens med andra undersökningar som visar att värdegrundsfrågor och relationer ges minst uppmärksamhet i gymnasieskolan. I mer än åtta av tio fall anger eleverna att kränkningarna sker i informella miljöer som på skolgården eller i korridoren. Olika bilder Vuxnas bild av vad skolan gör mot kränkningar skiljer sig många gånger från elevernas. etniskt kränkande ord och uttalanden som anspelar på elevernas intelligens. utsätts av andra elever. Sex till sju av tio elever anser att man tillsammans med sina lärare ofta diskuterar och arbetar för att motverka kränkningar. Upplevelsen av att ha blivit kränkt av en vuxen ökar ju äldre eleverna blir. Fler elever i grundskolan. I en attitydundersökning från år 200020 konstaterades att fler elever känner sig kränkta av sina lärare än av sina skolkamrater och att denna trend ökat sedan motsvarande mätning 1997. I gymnasieskolan anger fem procent av eleverna att de utsatts för kränkande behandling av en vuxen.

ställa tydliga krav. Ledningen måste ha ett demokratiskt och lyhört förhållningssätt för att kunna leda och utveckla en demokratisk organisation. Ledningen måste göra en bestämd ansvarsfördelning samt avsätta tid och pengar för personal och elever. eller så tycker aktiva kommuner att skolorna inte tillräckligt anammar kommunala beslut och riktlinjer. 28 . Skolans ledningsfilosofi grunden är viktiga för att skapa en gemensam skolkultur. På Hushagsgymnasiet i Borlänge har man en tydlig vision dialog. Det är nödvändigt att sätta upp klara mål. En tredjedel menar att de varken fått bra eller dåligt stöd. Så är till exempel ett starkt och tydligt ledarskap i såväl förskola som skola och kommun viktigt. arbetssätt och organisation är kommunikation genom Stöd Att rektor ges stöd från sina kommunala chefer och lokala politiker är en grundläggande förut- sättning för ett effektivt och ansvarsfullt arbete mot kränkande behandling. Grunden för känd och har stöd i hela skolan.22 Relationen mellan skola och kommun tycks ofta vara problematisk. vilket gör att förståelsen för varandras perspektiv många gånger är liten.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? Hur arbetar vi mot kränkande behandling i praktiken? Grundläggande förutsättningar Hur tacklar vi då kränkande behandling i praktiken? Vad fungerar – vilka faktorer spelar roll för ett framgångsrikt arbete? Forskningen och kommuners och skolors egna utvärderingar pekar på vissa grundläggande förutsättningar i organisationen som är viktiga som bas och utgångspunkt för arbetet. Ledarskap Viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete är naturligtvis också giltiga för ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling. Men en tredjedel av landets rektorer anser att de lokala politikerna inte ger dem något stöd i skolans arbete mot kränkande behandling. Fördjupade och kontinuerliga samtal om värde­ och målsättning i sin verksamhet. Möten för samtal mellan parterna är få. Antingen upplever skolorna bristande stöd från kommunnivån. beskriver ett förhållningssätt som kortfattat går ut på föl­ Man bygger arbetet på en mångfacetterad syn på kunskap jande: Relationen till medarbetare och elever är central för och lärande samt en tydlig och legitim organisation som är att rektor ska kunna utöva sitt ledarskap. Vi har främst studerat svenska förhållanden men också tittat på andra länders kart- läggningar och utvärderingar.

Även personalen vittnar om att det är lättare att lära känna elever i mindre skolor och grupper. barn. det är trivseln och de goda relationerna som är ”nyckeln” till framgång i det här avseendet. Låt skolorna bli delaktiga i kommunens arbete. I Piteå har en avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete Tillsammans skapar man en grund för det gemensamma mot kränkningar i skolorna varit ökad dialog. tycks eleverna också vara utsatta för färre kränkande handlingar. På så sätt upplever skolorna att man redan från början har intresserad och engagerad personal som arbetar mot gemensamma mål med barnets bästa i centrum. De verkar också bli mindre upprörda vid de tillfällen det ändå sker. Flera skolor har en medveten strategi när man anställer personal. Man kan fånga upp signaler tidigare och kan lättare föra samtal med elever som man har nära kontakt med. Fler vuxna som rastvakter24 och kamratstödjare i skolmiljön utanför undervisningsrummen ökar trivseln. En trolig förklaring till det här fenomenet kan vara att eleverna helt enkelt lär känna varandra bättre i små skolor och små grupper. utveckling och värdegrund som skolan står för.och skolstorlek Storleken på skolan och på skol-. På mindre skolor har också skolans personal större möjligheter att lära känna varandra och utveckla ett gemensamt förhållningssätt. Eleverna lyfter själva fram att vuxnas närvaro är viktig – som förebilder och för att minska risken för kränkningar. 29 . fått spridning och legitimitet och därmed ökad verkan. och de är lättare att åstadkomma i små skolor och små grupper. Det gäller såväl undervisningen som med klassen och lärarna. Skolornas arbetet mot kränkningar. Den som anställs måste dela den grundsyn på barn. lärande. Det får alltså inte förstås som att stora skolor och grupper generellt lyckas sämre. Om relationerna med andra elever och lärare i allmänhet är goda. som exempelvis fritidspedagoger. Trivsel. Idag har de kommunala riktlinjer arbetsledare (rektorerna) och kommunens skolpolitiker som finns för skolornas förebyggande och åtgärdande arbete träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och idéer.och undervisningsgruppen23 har betydelse för förekomsten av kränkande behandling. kurator och andra personal- grupper. Vuxennärvaro Elever i dagens skola efterlyser ofta fler vuxna att prata med i sin skolvardag – vuxna med olika kompetenser och roller. vilket i sin tur inverkar positivt på relatio- nerna i skolan. upplever sin utsatthet värre i små skolor än i stora skolor. HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Ett första steg för bättre samspel mellan skola och kommun är att träffas och börja prata med varandra. är viktiga. I mindre skolor trivs fler elever bättre. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att elever som ändå utsätts för kränkningar. Skolsköterska. grupp. där ”alla känner alla”. och låt kommunens arbete och rikt- linjer bli en del av arbetet i skolan.

Därmed har också trivseln och tryggheten ökat. Inte minst att det finns öppna ytor. Tid En viktig förutsättning som ständigt nämns i samtal om skolans organisation och arbete med värdegrunden är tid. men också för att påverka och lära eleverna olika problem att man måste dela upp sig för att kunna om förhållningssätt.och tjejgrupper. Bland annat håller fritidsledarna i särskilda utgå från elevgruppernas egentliga behov. Det gäller att utnyttja tiden på rätt sätt och utgå ifrån barnens behov. Ofta finns just dessa skolor dessutom i instabila och fattiga bostadsområden. i den fri. Fritidsledarna menar att eleverna har så finns som stöd. kill. antimobbningsteam. De Elever med svensk respektive utländsk bakgrund finns i finns med under skoltid men också efter skolan. till exempel skola och fritidshem. I skolan att samverka mer. som sär.26 Många experiment har genomförts där man försökt ”bygga in” en pedagogik i den fysiska miljön – med mer eller mindre lyckat resultat. De träffas för samtal om relationer. Flera skolor pekar på betydelsen av att olika verksamheter finns lokalmässigt integrerade. En mobbningssituation kan exempelvis aldrig vänta utan måste alltid ges högsta prioritet. Det är en av flera bidragande faktorer går barnen alltså från det att de är 1-16 år. så att man ser vad som händer i korridorer och samlingslokaler. inte minst för att markera att de är viktiga. Tid är också en viktig förutsättning för till exempel kamratstödjare. Idén är att till att allt fler barn upplever att de vuxnas engagemang bedriva en verksamhet i ett hus där personal med olika för dem ökat.och grundskola. ledarna en avgörande roll och en viktig social funktion. Det kan innebära att andra saker får lägre prioritet. Fritidsledarna men misslyckats. elev- råd och andra grupper. Miljö Många skolor menar att den fysiska miljön spelar stor roll för arbetet mot kränkningar. Det finns studier som visar att otrivsamma och ruffiga skolmiljöer leder till ökat våld. Många skolor menar att dessa verksamheter måste ges schemalagd tid. På samma ställe är anpassad till detta och gör det möjligt för personalen bedrivs såväl förskola. olika grupper. Örjesjöskolan i Partille ligger i en anläggning där även ansvar för barnen under en längre tid. kompetenser arbetar ihop i arbetslag med ett gemensamt 30 . sex och förhållningssätt på schemalagd handledartid. Och att kollegiet måste ges tid för samtal om värdegrundsfrågor25. Den fysiska miljön annan kommunal service är samlad. Många anser att även elevernas tid för samtal med sin mentor eller handledare bör schemaläggas. Tidigare har man försökt integrera eleverna tidsverksamhet som finns i nära anslutning.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? På Skäggetorpsskolan i Linköpings kommun spelar fritids.

Det verkar vara av stort värde att alla vuxna på skolan ser sambanden mellan barns lärande. demokratiska och sociala utveckling samt hälsa. metoder eller tips som löser alla problem. program och metoder som har visat sig viktiga i arbetet mot kränkningar i skolans värld. Forskningen28 bekräftar också betydelsen av att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling. Däremot finns ett antal faktorer och moment i satsningar. status. HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Framgångsfaktorer – vad fungerar? Det finns inga enkla lösningar eller färdiga program. Helhetssynen hänger intimt samman med vilken barnsyn man har. Men det är inte avgörande för förekomsten av kränkande behandling.29 31 . i alla miljöer. De vuxnas gemensamma förhållningssätt handlar om såväl värme som engagemang och om att ha klara och kända gränser och rutiner. Tvärtom kan svåra yttre förutsättningar medföra klarare probleminsikt och därmed större framgång med metoder och arbetssätt. Detta visar såväl forskning som skolornas och kommunernas egna erfarenheter. sociala klimat och vilka årskurser som omfattas är också förutsättningar som påverkar. Vuxna måste ta på sig rollen som auktoriteter som arbetar tillsammans för ett positivt klimat. Många pekar på att barnet måste sättas i centrum i allt skolan gör. kan vara de som arbetar bäst och mest med att stärka barnens självkänsla och utveckla deras demokratiska och sociala kompetens. Naturligtvis spelar förutsättningar i närsamhället och i skolans organisation stor roll för arbetet.27 Vad utmärker då framgångsrika strategier och arbetssätt? Helhetssyn En av de mest centrala faktorerna tycks vara att de vuxna delar en helhetssyn på förskolans och skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. både i och utanför skolan. under dygnets alla timmar. Det är viktigt att alla vuxna känner ansvar för att agera mot kränkningar när de uppstår. Det handlar om att se hela barnet och dess behov. Skolor som har förhållandevis låga resultat i betygsmätningar. De bör snabbt och tydligt visa att kränkningar är oacceptabla. Skolors storlek. Istället är det val av strategier och förmågan att genomföra dem som är det viktigaste. Däremot behöver inte skolor med tyngande förutsättningar nå sämre resultat än andra.

för ett kränkande ord. Skolan huvudmål handlar om att skapa mening och sammanhang gör en mängd olika saker för att stärka värdegrunden och för eleverna. Eleverna har varit delaktiga i visade att nästan samtliga ville komma åt det kränkande beslutet om vilka kränkningar varningarna ska avse. Många skolor bekräftar också betydelsen av att alla vuxna i skolan är delaktiga. fostran och omsorg på ett sätt som över­ ges resurser för att kunna möta och hantera olika situationer ensstämmer väl med läroplanens intentioner. strukturerat och tydligt) att eleverna barns lärande. Öar av aktiviteter och pro- jekt måste byggas till en helhet. Men det räcker inte med att ”låta tusen blommor blomma”. De skolor som når längst har fördelat ansvaret till alla. Vilka värderingar och vilken Systematik och mångfald Många skolor satsar på en mängd olika insatser. såväl personal som elever. Det är viktigt att veta hur de olika insat- serna kompletterar varandra och gemensamt syftar till förbättring. precis som i fotboll. En vuxen kan varna en elev (men bara om med de gula korten är ett av de många sätt som skolan den vuxne själv sett kränkningen) genom att ge ett gult använder för att tydligt ta avstånd från och motverka krän­ kort. ses som medlemmar i ett lag. Skolans i livet och att eleverna är delaktiga i verksamheten.30 På Tomtebogårdsskolan i Umeå arbetar pedagogerna kring av eleverna (ordnat. Det räcker inte med ett så kallat antimobbningsteam eller liknande. kurator. Ett gult kande behandling. kollektivet är en av de viktigaste faktorerna för att man Lärarna samtalar kontinuerligt om vilken barnsyn man har lyckats så väl i sitt arbete. All personal underställd rektor och vilka konsekvenser det måste få i det vardagliga arbetet. Ofta saknas en övergri- pande strategi som binder samman de olika insatserna. Arbetet språkbruket. En undersökning bland eleverna en åtgärdsplan utarbetas. All personal – från lärare och ledning till vaktmästare. om att det som sker i skolan ska upplevas som begripligt 32 . Dessa drivs av många olika personer vid olika tillfällen. På Hålta skola i Kungälv säger man att det starka personal­ barnsyn man har är ett viktigt kriterium vid nyanställningar. Forskningen bekräftar betydelsen av att det finns gemensamma strategier och handlingsprogram för hur skolan ska agera. skolsköterska och bespisningspersonal – måste dela helhetssynen och för- hållningssättet. Målen handlar motverka kränkningar. att saker och ting hänger ihop.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? På Kungsbroskolan i Tidaholm använder man ”gula kort” kort ska hem för påskrift av föräldrar och efter tre gula mot kränkande språkbruk och handlingar som strider mot kort kallar man föräldrarna till en elevvårdskonferens där skolans värdegrund.

Utvärderingar visar att satsningar på smala och alltför individinriktade åtgärder haft liten eller ingen effekt. Ett främjande arbete har som mål att skapa en god miljö i skolan som helhet. Och att alla känner till dessa rutiner. vem som ska göra det och när det ska ske. Förebyggande insatser får bäst resultat om de sätts in redan i förskolan. Det väsentliga är att det finns rutiner för vad som ska göras. En ”metodsäkerhet” gör personalen och eleverna tryggare i hur man hanterar problem när de uppstår. Vi är vana vid att tala om regler och planer kring risker – det vill säga vad vi inte får göra i sko- lan. främjande och långsiktig ansats Ett förebyggande arbete handlar om att främja demokratiska lärmiljöer i skolan för att hindra uppkomst av kränkningar. Vad får vi göra i sko- lan? Hur skapar vi en god lärmiljö och främjar goda relationer?31 33 .och skolnivå. På förskolan Bofinken i Köpings kommun har barnen själva och olika åsikter. Genom detta får barnen tilltro till sin satt namnet ”vetikett” på arbetet med värdegrunden och för. Vi sätter upp mål som anger att vi ska motverka kränkande behandling. Erfarenheten visar att skolor med ett tydligt främjande och förebyggande arbete har lägre före- komst av kränkningar. En förebyggande. I istället för att ensidigt fokusera på vad som inte fungerar kanske vi bör tänka på vad som fungerar och vad vi vill uppnå. Ibland kanske just säkerheten och beredskapen när det gäller arbetssätt är viktigare än vilken metod man använder sig av. Bland annat uppmuntras olikheter tillvara vardagliga situationer som tillfällen för lärande. För att åstadkomma långsiktiga effekter bör fokus i det främjande och före- byggande arbetet läggas på klass. HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Många gånger är poängen med olika metoder och modeller att de kan ge struktur åt arbetet. Det gäller att ha en ständig beredskap för att ta barnen om ”vetikett”. Grunden för hållningssätt. Personalen arbetet med ”vetikett” är att dra nytta av vardagssituatio­ har en ständigt pågående diskussion och reflektion med nerna. Det är också betydelsefullt att börja med det förebyggande arbetet tidigt. En rad forskningsresultat styrker att ett främjande och trygghetsska- pande arbete ger effekter. egen förmåga och därmed bättre självkänsla. Det handlar om både etik och vett. Många av oss är betydligt mer ovana att formulera möjligheter. Det är viktigt att stärka sociala relationer och utveckla elevernas sociala och demo- kratiska kompetens.

och hälsoområdet visar att insatser som utgår från ett riskperspektiv ofta enbart når kortsiktiga resultat. Kanske skulle man arbeta mer för att skapa trygghetsplaner och demokratiplaner snarare än antimobbningsplaner? En möjlig förklaring till varför många insatser som skolor gjort inte gett några långsiktiga effekter kan vara brist på tålamod. BIG (Brottsförebyggarna i kränkningar. Många skolor har helt enkelt haft problem med att upprätthålla akti- vitetsnivån över tid.32 Det handlar istället om att främja kamratskap. istället för planer mot mobbning och andra särskild kommunal organisation.34 De bidrar till att skapa trygghet och engagemang för både elever och personal. är det viktigt att alla vet riktningen. De ger också större möjligheter för föräldrar och elever att ställa krav på skolan. Man har inte varit tillräckligt uthållig. Förändringsarbete inom värdegrunds. Kommunen har en omsättning i praktiken. För att planerna ska kunna fungera på lite längre sikt.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? I Gävle kommun arbetar skolorna för att ta fram trygg. På kommunal nivå har man också möjlighet att väva samman mål och strategier mellan olika verk- samheter. På så sätt kan kommunen underlätta och stötta samarbete mellan till exempel skolan och socialtjänsten. Kommunen har fattat beslut om att skolans Gävle).33 Mål som ger vägledning Gemensamt för de skolor och kommuner som arbetar framgångsrikt tycks vara att de utgår från de nationella målen rörande värdegrund. demokrati och kränkande behandling. Politiska mål och beslut ger legitimitet och tyngd på skolnivå och bör också få konsekvenser för resursfördelning och kompetensutveckling. trygghetsplan som stöd i sitt arbete. som erbjuder stöd och utbildning till personalen på planer bör fokusera på vad man vill åstadkomma och att skolan för att underlätta arbetet med planerna och dess målen måste formuleras därefter. Kommunen har en hetsplaner. En av kommunens viktigaste uppgifter är att utarbeta och förankra kommunala mål och strategier för att motverka kränkande behandling. 34 . Tydliga mål och planer ger goda effekter. Graden av framgång handlar många gånger om skolornas insatsintensitet över tid. Ett sådant arbete är ofta mer långsiktigt. konstruktiva och respektfulla samtal och relationer.

Programmet rör all kande behandling lyfts fram i en rad uppsatta mål. skollagen och barnkonventionen används som utgångspunkt för många framgångsrika skolor i deras pedagogiska vardag. sätta kränkningar i sitt sammanhang. 2. 3. Alla metoder och arbetssätt prövas mot målen. Barnens utveckling som utgångspunkt. Forskningen visar relativt samstämmigt betydelsen av att skolan har ett handlingsprogram eller en strategi mot kränkande behandling. HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE I Jönköping har kommunen arbetat fram en skolplan som har pågått sedan 1994 och omfattar bland annat inflytan­ sätter barnet och eleven i centrum. över den egna verksamhetens och de enskilda barnens handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling Målen för förskolan eller skolan kan finnas formulerade i arbetsplanen. Kommunen Skolplanens mål fungerar som stöd för de lokalt utformade har dessutom ungdomsråd som är kopplade till varje mål som finns på varje skola. Utifrån målen reflekterar man ständigt dokumenteras och delges föräldrarna. Så blir de möjliga att arbeta med och därmed också möjliga att följa upp och utvärdera. definiera de olika formerna av kränkande behandling som avses. i relation till målen. Dessa är knutna till elevråden i skolorna. Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 visade att ett väl utvecklat handlingsprogram ger förutsättningar att upptäcka kränkande behandling i ett tidigt skede och förbättra den psykosociala miljön. nationella målen i läroplanen för förskolan mycket aktivt Målen görs också kända för föräldrarna. Värdegrund och krän­ defrågor och kränkande behandling. Förutom skolplanen finns ett stadsdel.och ungdomspoli­ är att öka barns och ungas inflytande över den kommunala tiken. tydligt uttrycka att skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Med vägledning från forskning. Det har tagits fram i samverkan med barn och ung­ verksamheten. Ett handlingsprogram bör: 1. verksamhet som riktar sig till barn och unga. Ytterst lite forskning finns dock kring effekterna av olika handlingsprogram. men också i handlings- programmet mot kränkande behandling. domar i kommunen. Arbetet med handlingsprogrammet Målen i läroplanerna. kan man peka på några viktiga hållpunkter. Denna bör bygga på vetenskapligt baserad kunskap. skolors och kommuners utvärderingar samt nationella kartlägg- ningar och granskningar. Syftet kommunalt handlingsprogram för barn. där orsaker och lösningar finns att finna på såväl individ-. 35 . Det handlar också om att göra förskolans och skolans uppdrag känt för barn och föräldrar – en förutsättning för deras inflytande och delaktighet. På förskolan Bofinken i Köpings kommun används de utveckling. grupp som organisationsnivå. Det är viktigt att de nationella målen konkre- tiseras i kommunen och på den egna skolan.

tydligt ange ansvarsfördelning och roller för personal. utgå från ett främjandeperspektiv. Väl utarbetade måldokument. Konventionen är ett levande dokument. innehålla anvisningar för hur man ska följa upp och utvärdera programmet. 6. hur och varför. omfatta olika former av kränkningar. Av hade på mobbning har förändrats till en bredare ingång till handlingsplanen framgår såväl förebyggande som åtgärdande arbete mot kränkande behandling. en mångfald av angreppssätt som tar sin utgångspunkt i Ansvarsfördelningen är tydlig och det finns en strategi för det som sker på skolan. Det snävare perspektivet som man tidigare mål samt en tydlig definition av kränkande behandling. 5. En arbetsplan mot krän­ alla relationer. 10. innehålla rutiner för akut handlingsberedskap om kränkningar äger rum. Håltakonventionen ger uttryck strategier för främjandet av värdegrund. 7. såsom mobbning. Istället finns samt information om vad lagar och förordningar säger. 8. som till exempel handlingsprogram. Handlingsplanen handlingsplanen mot mobbning ska vara ett levande doku. när. vara konkret och utgå från situationen på den egna skolan. 36 . Om något händer vet alla på skolan vem som gör vad. anger också vem på skolan elever och föräldrar kan vända ment. vilket förebygger kränkningar. ledning och elever. bygger på rätten att bli sedd och bekräftad och att vara Alla i personalen måste sluta upp bakom konventionen trygg i skolan samt insikten att barn lär i alla miljöer och i eller föreslå förslag till förändring. samt kränkningar mellan barn såväl som mellan vuxna och barn. Handlingsplanen har både visioner och mer kortsiktiga sig till i olika lägen. I arbetsplanen för Stadsgårdsskolan i Jönköping anges att hur information ska spridas till föräldrar. 9. Eleverna vet vem de ska vända sig till och har förtroende för att personalen agerar om de berättar om eventuella problem. samt 11. Krav på dokumentation finns fastlåst vid enskilda metoder och arbetssätt.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? 4. innehålla en långsiktig strategi som binder samman olika förebyggande insatser. som kande behandling finns integrerad i konventionen och ses diskuteras och utvecklas kontinuerligt. Det är personalens inte som en separat del. vara känt och förankrat hos all personal samt elever och föräldrar. demokrati och för en helhetssyn där barnets utveckling sätts i centrum social utveckling i den så kallade Håltakonventionen35 som utifrån bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter. trakasserier och rasism. På Hålta skola i Kungälv kommun finns skolans mål och dokument att luta sig emot. ger skolan handlingsberedskap. Skolans arbete är inte och uppföljande insatser. det vill säga att personalen ges ansvar för att verka för ett positivt skolklimat med positiva kamratrelationer.

Många skolor arbetar med tjej. • Det finns ett motstånd mot undfallande pojkar och pojkar som inte är tävlingsinriktade eller visar vilja att dominera. och förtrycker – inte bara flickor utan även pojkar. Erfarenheterna visar att det finns en risk att jämställdhetsarbetet inte på ett märkbart sätt når ut till klassrummet utan att det lätt blir en sidoverksamhet som märks vid några enstaka tillfällen eller hos några särskilt engagerade perso- ner. trakasserier och ordningsproblem ofta är en följd av och en del i ett mansideal som står för dominans. Arbete med att främja jämställdhet tar därför lång tid och trots ökad medvetenhet är det lätt att i stressade situationer falla tillbaka i könsrollstänkande. Flickor som ifrågasätter upplevs som stökiga och besvärliga. och efterlyser bland annat ett förändrat innehåll i undervisningen. På Ale gymnasium i Ale arbetar man sedan flera år med tjejgrupper för att stärka flickornas självkännedom och självkänsla. I flera skolor talar man om ”utsatta flickor” och ”osynliga flickor”. Forskning visar att det på två områden är särskilt svårt att utmana det som anses vara normalt beteende för pojkar och flickor37: • Det finns ett motstånd mot flickor som gör stort anspråk på utrymme och uppmärksamhet. Eleverna känner det motsägelsefulla i att uppmärksamma jämställdhetsfrågor i till exempel jämställdhetsplaner eller på temadagar samtidigt som den övriga undervisningen inte förändras. Att ifrågasätta konkurrenstänkande och dominans som en viktig del av pojkars identitetsskapande och sociala positionering har visat sig vara svårt. Man talar även om att flick- or/kvinnor drabbas av ohälsa som vuxna och att de trots goda prestationer i skolan inte blir lika framgångsrika som männen. Långt ifrån alla pojkar vill eller kan leva upp till stereotypa ideal. HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Jämställdhet Erfarenheter från förändringsinriktad aktionsforskning visar att det är svårt att ändra stereotypa föreställningar om könen36. Samtidigt växer insikten om att våld. mätt i inkomst och position i yrkeslivet.och killgrupper för att ge möjligheter till reflektion och samtal. De uppfattas som ett större problem än pojkar som beter sig på liknande sätt. Både lärare och elever uttrycker en vilja att jämställdhetsperspektivet i högre utsträckning än nu ska påverka den ordi- narie undervisningens innehåll och arbetsformer. Jämställdhetsarbete handlar ofta om att stärka flickor men är inte med samma självklarhet riktat till pojkar. 37 .

Forskningen visar på betydelsen av att vuxna alltid lyssnar på elever som vill berätta om kränkningar. Detta istället för att enbart arbeta med exempelvis temadagar.39 Lärande samtal ger förståelse och möjlighet för alla att komma till tals. Samtal är också en väg till självkännedom. respekt och förhållningssätt är värderingsbemängda. Skolor som kommit långt i sitt värdegrundsarbete har ofta med hjälp av samtal integrerat värdefrågorna i det dagliga skolarbetet. beroende av formella maktstrukturer. Det kan vara samtal med anledning av händelser i eller utanför skolan. Handledningstiden är satt till morgonen för Att även personalen får tid och möjlighet att samtala och reflektera sinsemellan är en viktig fak- tor. För att kunna utveckla gemensamma förhållningssätt och arbeta både främjande och före- byggande förutsätts att personalen talar med varandra om uppdraget.38 Det utvecklar också barns och ungas demokratiska kompetens. målen och sina egna vär- deringar. utifrån sagor film och litteratur eller inom olika ämnen. bygger på samtal.40 De flesta metoder som används för värdegrundsarbete och för att lösa situationer där kränkningar förekommer. Det handlar också om att skapa en atmosfär där barn och unga har förtroende för de vuxna och vågar berätta om någon far illa. Det handlar om att ta sin utgångspunkt i skolan som unik social och kul- turell mötesplats. Många lärare menar att arbetslagsidén möjliggjort ett arbete som utgår från varje enskild elev. Nu fungerar nästan all personal som och goda relationer på skolan. På handledningstiden kan frågor diskuteras utan att vara torskap sedan eleverna i en utvärdering framfört att rela.41 38 .OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? Samtal och reflektion Frågor om samarbete. varje skoldag hos skolans mentorer. Det skapar också en atmosfär av samstämmighet och respekt för andras åsikter och värderingar. för att alla ska kunna omfatta skolan och dess synsätt. De är till exempel tionerna mellan ungdomarna och personalen var dåliga. Flera forskare menar att läraren måste uppmuntra kollektivt lärande och samarbete som ett led i att förebygga mobbning. Samtalet är ett viktigt instrument också för att lösa direkta konflikter eller kränkningar. handledare. kunna påverka den och göra den till ”sin”. De angav också att det fanns få möjligheter för samtal om Personalen anser att satsningen lett till ett bättre klimat miljö och relationer. Fler elever upplever trivsel och färre upplever att det förekommer kränkande handlingar på skolor där per- sonalen arbetar i lag. På Funkaboskolan i Kalmar finns handledningstid avsatt att göra den till en naturlig och viktig del av skoldagen. Möjligheterna som finns till detta påverkas i sin tur av organisationen. Skolan införde men. Tid för reflektion och samtal behövs. frikopplade från dem som sätter betyg på eleverna.

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

På Ale gymnasium i Ale driver man projektet ”Two Worlds”. bakgrund kände sig utanför. Genom projektet har ele-
Det handlar om att öka elevernas kunskaper om varandras verna kunnat stärka sin självkänsla och identitet. Andra har
bakgrund, uppväxt, familjeförhållanden, kultur etcetera. fått ökad kunskap och därmed blivit mer toleranta. Projektet
Projektet omfattar allt från samtalsgrupper till teater. gav möjligheter till möten och samtal. Utvärderingarna
Grunden till projektet var de spänningar som fanns mellan visar att projektet påtagligt medverkat till att skapa trygg­
olika ungdomsgrupper på skolan. Elever med utländsk het och goda relationer i skolan.

Kunskap och kompetens
Ett effektivt arbete förutsätter att det finns kunskap och kompetens på skolan. Det handlar om
kunskap om värdegrundsarbete och om hur man praktiskt kan motverka och hantera kränkande
situationer. Grundläggande kunskaper om hur kränkningar upptäcks, hanteras och förebyggs är
en självklar bas att utgå från. Engagerade, kunniga vuxna är enligt forskningen den kanske mest
avgörande framgångsfaktorn i skolan.42 Kunskaper inom socialpsykologi och socialpedagogik,
det vill säga kunskap om hur organisationer, grupper och människor fungerar och utvecklas,
pekas ut som exempel.43 Arbete med värdegrunden förutsätter också att man har kunskap och
insikt om sina egna värderingar och attityder.

I Gävle har obligatoriska utbildningar genomförts för att är att arbetet ska utmynna i en levande handlingsplan.
förverkliga kommunens satsning på att varje skola ska Utbildningen följs efter ett år upp under en heldag.
utforma en trygghetsplan. Utbildningen har genomförts Förutom den obligatoriska utbildningen som beslutats av
stegvis. Rektorerna får inledningsvis en egen utbildning kommunen, erbjuds en lång rad stödutbildningar inom
om sin roll i arbetet. Därefter ges rektor tillsammans med områden som kamratstöd, sexuella trakasserier, värde-
sju-åtta ur personalen från skolan vidare utbildning. Målet ringsövningar, rättspraxis, dokumentation samt värdegrund.

Eftersom många verksamma pedagoger inte fått de här kunskaperna under sin grundläggande
lärarutbildning, är kompetensutveckling en viktig framgångsfaktor. När det gäller vissa delar
kanske det räcker att vissa personer får kompetensutveckling, till exempel antimobbningsteamet.
I andra mer övergripande delar om förhållningssätt och handlingsberedskap är det viktigt att
alla får utbildning. Kommunen har ansvar för att initiera sådan kompetensutveckling.

I Piteå kommun har man beslutat att genomföra utbildning naturligt att antimobbningsteamen har djupare kunskaper
om kränkande behandling för all personal. Inledningsvis än till exempel vaktmästare och matpersonal, men alla
omfattades alla kuratorer och därefter alla antimobb- måste få en grundläggande kompetens inom området för
ningsteam. Nu har beslut fattats att utbildning ska ges all att kunna klara sitt uppdrag. Satsningen har mottagits
personal från förskola till gymnasieskola. Det motsvarar positivt. Arbetet mot kränkningar har pågått i över tio år
cirka 2000 personer. Det viktiga är inte att all personal får och har skapat ett sug efter mer kunskaper.
exakt samma utbildning och kan lika mycket. Det är

39

OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN?

Framgångsrika förskolor och skolor försöker ständigt öka sin kompetens genom att tillägna sig
ny kunskap. Detta kan ske genom litteraturstudier, föreläsningar, studiecirklar eller med stöd
från forskningen. Erfarenheter från utvecklingsarbete mot mobbning visar att de skolor där
lärarna haft stöd av forskare, till exempel som handledare eller observatörer, har lyckats bäst.44

Tomtebogårdsskolan i Umeå har i samarbete med Umeå utifrån arbetslagens frågeställningar, litteraturstudier, dag­
universitet ett treårigt forskningsprojekt, kallat värde- boksanteckningar och observationer. Handledarens roll var
grundsprojektet. Det syftar till att all personal ska tillämpa att fungera som bollplank men även att studera och analysera
värdegrunden i praktiken. Med hjälp av forskningsstödet arbetslagens erfarenheter och tillföra nya perspektiv. Detta
har skolan kunnat skapa struktur i sitt utvecklingsarbete. har varit ovärderligt för den pedagogiska utvecklingen.
Varje arbetslag valde sin egen frågeställning. Handledaren Både skolledning och pedagoger anser att de har fått in
från universitets pedagogiska institution deltog i arbetslagens metoden i sitt vardagliga arbete.
träffar för gemensamma diskussioner och reflektioner

Inflytande och delaktighet
Inflytande och delaktighet gynnar en demokratisk lärmiljö som ger ansvar och mening - starka
krafter mot kränkande behandling. För att möjliggöra inflytande är det viktigt att eleverna får
information om vilka rättigheter och skyldigheter de har.45

En skola som har starka och rigida maktstrukturer med bristande delaktighet löper större risk
att utlösa kränkande beteenden än en skola som präglas av ömsesidig respekt och möjligheter
till inflytande. Det verkar också som om lärmiljöer som eleverna upplever saknar mening och
lust gynnar olika former av mobbning. Frustration och maktlöshet kan visa sig på olika sätt.

På Ale gymnasium i Ale kommun, arbetar man mycket Klassrådet fungerar som plattform för värdediskussioner
med demokratifrågor, också för att motverka kränkande mellan elever och mellan elever och lärare. De elever som
behandling. Stor vikt läggs vid att eleverna själva ska sitter i de olika råden och styrelserna ges möjlighet att gå
kunna påverka verksamheten. Skolan har en styrelse med de lokala kurserna Skoldemokrati A och B om 50 poäng.
elevmajoritet med beslutanderätt om allt från vardagliga Den är till för att stödja och stärka demokratiarbetet. För
frågor till pedagogiska och organisatoriska frågor. Styrelsen att stärka och legitimera ungdomarnas delaktighet i demo­
kompletteras med elevråd, klassråd och programråd. kratiarbetet betygssätts kurserna.

Elever och föräldrar bör ha inflytande och vara delaktiga i arbetet med demokrati och värde-
grund liksom mot kränkande behandling. Detta får stöd både av skolors egna erfarenheter och
av forskningen.46 Det kan handla om att stimulera elevinflytande i klassråd och elevråd eller i
den pedagogiska vardagen. Man kan även arbeta med eleverna i antimobbningsteam och som
kamrat/kompisstödjare.

40

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

Hjulstaskolan i Stockholm arbetar för att göra eleverna Änglarna ska arbeta för att förhindra bråk, lugna ner stö­
delaktiga. Skolan har positiva förväntningar på eleverna kiga situationer, upptäcka och slå larm vid mobbning och
och strävar efter att alltid lyfta fram det som eleverna är skadegörelse samt stötta och hjälpa kamrater. Att vara en
bra på. Det ger självkänsla. Bland annat har man de så ängel ses som ett hedersuppdrag. Det innebär att eleverna
kallade Hjulstaänglarna. Änglar är namnet på kamratstöd­ själva ställer stora krav på dem som utses. Varje arbetslag
jarna som arbetar för goda relationer och kamratskap. De på skolan samarbetar med och stöttar ”sina” änglar. Äng­
fungerar som extra ögon och öron, som förebilder men larna har också särskilda handledare, bland annat biträdande
också som språkrör och länk mellan eleverna och ledningen. rektor. Det signalerar att änglarna är viktiga!

Det är viktigt att personalen aktivt involverar och uppmuntrar eleverna att delta i det förebygg-
gande arbetet mot kränkande behandling.47 Vissa metoder mot mobbning förespråkar också att
de elever som är involverade i enskilda fall av kränkningar ska ges inflytande över hur situationen
ska lösas.

På Funkaboskolan i Kalmar har man arbetat fram en sätt att göra skolans arbetssätt känt hos personal, elever
handbok. Den innehåller en beskrivning av skolans rutiner och föräldrar. På så sätt vet alla vem som gör vad, när, hur
och arbetssätt för bland annat mobbning och annan krän­ och varför.
kande behandling samt krishantering. Handboken är ett

För att personalen ska kunna arbeta med elevinflytande, är det viktigt att personalen själv känner
att de har inflytande. Man kan knappast förvänta sig att en person ska dela med sig av makt
som den upplever att han eller hon själv inte har. Den ömsesidiga maktlöshet som både elever
och personal ibland upplever, är en av de största riskfaktorerna för kränkande behandling. Även
föräldrars inflytande är väsentligt i arbetet mot kränkningar. Forskningen visar bland annat att
föräldramedverkan spelar en viktig roll i akuta skeenden. Föräldrar bör ges information om vad
som händer på skolan och hur skolan arbetar mot kränkningar. Detta kan ske genom exempelvis
kontaktböcker, logg och utvecklingssamtal. Föräldrar är en resurs i diskussioner om hur skolan
kan och bör lägga upp sitt arbete mot kränkningar. Föräldrar måste också känna sig välkomna
att ta kontakt med skolan när de är bekymrade över till exempel mobbning.48

På Öjersjöskolan i Partille ser man samverkan med föräl­ föräldrautbildning som 2002 omfattade ett 70-tal föräldrar.
drarna som en av sina framgångsfaktorer. En styrelse med Skolan anordnar också öppet hus veckor för föräldrarna
föräldramajoritet styr grundskolan. Varje skolhus har ett och galor för elever och föräldrar. Skolans insatser syftar
föräldragårdsråd. Styrelsen har dessutom tagit initiativ till en till att öka föräldrarnas delaktighet i det vardagliga arbetet.

41

OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN?

Kartlägg, följ upp och utvärdera
En noggrann kartläggning måste ligga till grund för skolans policy och handlingsprogram mot
kränkande behandling. Forskningen understryker betydelsen av att personalen har god känne-
dom om hur skolans verklighet ser ut. Förekommer kränkningar och i så fall, i vilken omfattning?
Hur agerar de vuxna om de upptäcker mobbning i skolan. Skolan måste ta reda på hur elever
och deras föräldrar upplever problemen. Och vad de tycker att man bör göra åt dem.

Att kommunen och skolan kvalitetssäkrar och förbättrar sitt arbete mot kränkande behandling är
en viktig framgångsfaktor. Kontinuerligt återkommande enkätundersökningar är ett bra sätt att
kartlägga hur det ser ut i skolan. För att veta om det man gör ger effekt måste man dokumentera,
följa upp och utvärdera skolans situation och arbetssätt. Du kan läsa mer om kvalitetsarbete i
avsnittet Att ständigt bli bättre.

I Gävle kommun finns en särskild kvalitetsavdelning inom attityder etcetera. Kommunen har nu fattat beslut om att
förvaltningen. Den ansvarar för utvärderingar, men ger också arbeta fram ett så kallat Må-bra-index. Det ska ge bättre
stöd till skolornas kvalitetsarbete. En rad olika utvärderingar svar på hur eleverna mår och trivs, med utgångspunkt från
har gjorts och görs för att fånga in klimat, kränkningar, värdegrunden.

Det är naturligtvis också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan skola och
kommun. Kommunen måste stödja skolornas arbete med kvalitetsredovisningar och vad som
ska ingå i dem. Samtidigt bör kommunen utveckla bra utvärderingsinstrument.

Samverkan i närsamhället
Flera skolor har erfarenheter som visar att samverkan med andra aktörer och myndigheter spelar
stor roll för insatserna mot kränkande behandling. Det gäller särskilt det förebyggande arbetet
men också i enskilda akuta fall. Utvärderingar och forskning om demokrati- och värdegrundsarbete
i vidare mening bekräftar att samarbete i nätverk spelar en viktig roll.

Det kan handla om samarbete mellan till exempel skolor, kommuner och organisationer eller
mellan skola, polis, socialtjänst samt fritids- och idrottsföreningar. Strävan är ofta att förankra
ett förhållningssätt även utanför skolan, i de miljöer som barn och unga vistas i. Tanken är också att
sprida information om vad som händer i de olika miljöerna och finna vägar till konkret samarbete.49

42

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

I Botkyrka kommun anlägger man ett helhetsperspektiv på engagera sig i de områden där en stor del av befolkningen
barns och ungas uppväxtvillkor, 1-16 år. För varje område i har utländsk bakgrund. Andra initiativ rör dans, möten
kommunen finns en naturlig koppling mellan skola, fritid mellan elever från olika skolor och träffar med pensionärer
och socialtjänst. Samarbetet organiserats olika beroende på och barn. Sammantaget handlar det om en gemensam
vilka behoven är. Kommunen har tagit flera initiativ för att integrationspolitik som sätter barn och unga i centrum.
föreningar och organisationer, till exempel idrottsklubbar, ska

Samverkan kan också handla om erfarenhetsutbyte med andra skolor och med forskningen för
att bygga upp skolans kunskap. Dessvärre verkar denna samverkan vara svår att förverkliga.
Samarbetet blir ofta personberoende eller så fastnar man i sekretessregler och resursdiskussioner.
Särskilt svårt tycks skolan och de sociala myndigheterna ha att finna bra samarbetsformer.

Många förskolor, skolor och kommuner fastnar lätt i besöken diskuteras skolornas arbetsmiljö samt elevernas
”Jantelagen”. Det försvårar att lära av varandra. I Jönköping inflytande och ansvar. Eleverna byter skola i ett par dagar
har man försökt gynna ett lärande mellan skolor genom och intervjuar andra elever, personal och rektor. Till sin
att elever som går i år 7-9 besöker andra skolor. Under hjälp har eleverna utarbetade frågor och påståenden.

Flera skolor försöker skapa en ”skola mitt i byn”, det vill säga att göra skolan till en naturlig
samlingsplats för många i närsamhället.

På Hjulstaskolan i Stockholm arbetar skolledningen mål­ tetskvällar för föräldrar och elever. I det fortsatta arbetet
medvetet för att göra skolan till en mötesplats i närsam­ planeras att hålla skolan öppen under lov och helgdagar,
hället. Här kan elever, men också vuxna, träffas även efter ”Träffpunkt Hjulsta”.
skoltid. Tre gånger per termin arrangeras så kallade aktivi­

43

50 Syftet är inte att värdera nedan beskrivna metoder och därmed säga att vissa är att föredra fram- för andra. Det bör noteras att inte alla metoder är utvärderade. vilka mål man vill uppnå eller vilken teori och människosyn som ska ligga till grund för arbetet. och sätta detta i relation till de behov man har på sin egen förskola eller skola. 45 . BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Beprövade metoder och arbetssätt – en översikt Vilka metoder kan man använda i det konkreta. Det gäller inte minst alla de lokala varianter som utarbetats vid enskilda skolor och kommuner. grund. gemensamt mål som anger att skolan ska kännetecknas ämne och syfte. I fotno- ten till varje beskriven metod finns hänvisning till en källa där man kan få mer information. Alla val av arbetssätt ska Om inte annat anges. Ett vanligt problem är att skolan väljer en metod utan att ha reflekterat tillräckligt över vilka problem som ska lösas. I en kortfattad beskrivning vill vi visa på några av de metoder som är vanligast förekommande. Det finns förstås fler metoder och modeller än de som nämns här. vardagliga arbetet för att förebygga och åtgärda kränkande behandling? Det finns en uppsjö av metoder att välja bland och för den skola som söker efter ett arbetssätt som passar just dem kan det vara svårt att veta när det ena eller andra är användbart. Inför sitt val av arbetssätt bör skolan alltid undersöka vilket stöd metoden har i forskning och i utvärderingar. av pedagogisk medvetenhet. avser metoderna främst förskoleklass.och gymnasieskola. Idag sker ett omfattande arbete i svenska förskolor och skolor för att förebygga och åtgärda kränkande behandling. På Hushagsgymnasiet i Borlänge har man utformat ett göras på pedagogiska grunder med hänsyn till situation.ensamt eller tillsammans med andra metoder och arbetssätt – omfattar såväl förebyggande som åtgär- dande strategier. I vissa fall anges det i texten om så har skett. vilket synsätt det utgår från och att det . Läsaren får själv väga de olika metoderna mot de framgångsfaktorer som redovisats tidigare.

Första insatsen är att en ”mobbningsterapeut” (vanligtvis en lärare) samtalar med mobbarna en och en och därefter med den utsatta (denne kan då inte anklagas för att ha ”skvallrat”). klassnivå och skolnivå. I en mobbningssituation ska en individuell åtgärdsplan upprättas tillsammans med inblandade föräldrar och elever. Anathol Pikas. Gemensamt bekymmermetoden (GBm)54 En annan känd mobbningsforskare. Programmet innehåller åtgärder på individnivå. Elever som inte följer reglerna utsätts för sanktioner. Sanktionen kan vara att be om ursäkt. Målet är att öka skolans beredskap att förebygga och arbeta mot mobbning genom att ge färre möjligheter till och mindre belöningar för mobbning. Olweus metod/program utgår ifrån vissa grundprinciper som bland annat handlar om att skapa en skolmiljö som präglas av värme och engagemang från de vuxna.52 Olweus betonar behovet av en fast och systematisk strategi för att reducera och förebygga mobbning och skapa en trygg lärmiljö i skolan. Metoden bygger på att eleverna ska få hjälp att ta ansvar för sitt eget handlande. Olweus betonar vikten av att det finns en medvetenhet och ett engagemang hos hela personalgruppen att motverka mobbningstendenser. Reglerna ska vara kända av eleverna och föräldrarna. att ersätta förstörda kläder med egna fickpengar eller att gå miste om något privilegium. Han har en psykologisk ansats som riktar fokus på individerna och deras karaktäristik. 46 . De vuxna ska fungera som auktoriteter och förebilder och skolan ska ha bestämda regler för elevernas beteende i skolan.53 En viktig förutsättning för att kunna införa programmet på den enskilda skolan och för att höja personalkompetensen. är att upprätta så kallade pedagogiska samtalsgrupper med regelbundna träffar. med mycket klara gränser för vad som är oacceptabelt beteende. Därefter genomförs gruppsamtal med mobbarna i syfte att göra upp en plan för hur den utsatta ska hjälpas. De misstänkta mobbarna och den som utsatts förbereds av personalen för att möta varandra. Ansvaret vilar på all personal.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Förebyggande och åtgärdande metoder Olweus-metoden51 Forskaren Dan Olweus definition av mobbning är den kanske mest spridda. både i form av minskad mobbning och ett bättre skolklimat. Föräldrarnas medverkan ses som en förutsättning för en långsiktig lösning. har utarbetat en metod som går ut på att mobbaren ska få insikt i att han/hon mobbar och att den som är utsatt far illa – att de har ett gemensamt bekymmer. I nästa steg genomförs ett gruppsamtal med den utsatta och mobbarna. Mobbarna berättar hur de ska stödja den utsatta. Åtgärderna utgår ifrån en lärares eller elevskyddsombuds bild av hur mobbningen har gått till. Olweus vetenskapligt utvärderade program har påvisat positiva effekter.

Man vill få reda på vilka mobb- barna är. hur mobbningen ser ut. Behandlingsteamet. som består av 2-5 personer (lärare. Det är först efter detta samtal som man kan och bör informera mobbarnas föräldrar. Den utsattes föräldrar informeras i allmänhet i samband men det första samtalet. Därefter genomförs en teaterföreställning om mobbning och kränkande behandling för samtliga elever och lärare. Som introduktion genomförs en utbildning för all personal på skolan. 47 . Så snart som möjligt genomförs samtal med mobbarna – en och en.56 men skiljer sig i synsättet genom att den utsatta eleven är den viktigaste informationskällan. när. BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Pikas har tidigare utvecklat en annan metod. med syftet att väcka motvilja mot och diskussion om mobbning. genomför det första samtalet med den som angetts som offer. fritidspersonal och elevhälsopersonal). Farstametoden bygger på Anathol Pikas tidigare metoder mot mobbning. Minst två medlemmar av behandlingsteamet är närvarande vid de enskilda samtalen med de misstänkta mobbarna. som ska vidtas i särskild ordning. suggestiva tillsägelsemetoden (STm) som bygger mer på intervention. Ljungström arbetade då som mellanstadielärare i Stockholmsförorten Farsta. Någon fördjupad studie av om metodens effekter finns inte. vilar på ett behandlingsteam på skolan. enligt Farstametoden. Efter en till två veckor genomförs ett uppföljningssamtal för att ta reda på om mobbningen har upphört.57 Kamratstödsmodeller Friends kompisstödsmodell58 Friends är en stiftelse som startade 1997 för att hjälpa skolor att bygga upp en aktiv plan mot mobbning och kränkande behandling samt starta fungerande kompisstödjarsystem (från år 3). I Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 uppgav runt två tredjedelar av skolorna att de använde sig av den i någon form. Farstametoden har blivit en av de mest spridda och omtalade metoderna i skolorna. Metoden handlar om att skolan i första hand ska lösa problemen med mobbning när de uppstår. Efter konfrontation med mobbarna om vad som har hänt försöker man få mobbarna att samarbeta för att mobbningen ska upphöra. var den äger rum. Farstametoden55 Karl Ljungström presenterade 1986 Farstametoden mot mobbning. I kompisstödsmodellen utses ett antimobbningsteam på skolan bestående av minst fyra vuxna. hur ofta samt hur länge mobbningen pågått. men den har han numera övergett till förmån för GBm. Ansvaret för samtliga åtgärder.

Kompisstödjarna gör själva undersökningar om fram och vuxengruppen BRiKS samarbetar också med mobbning och fula ord. Kompisstödjarna ska föregå med gott exempel och får inte själva mobba. som kallas Friends. gör rollspel för klasskamraterna omröstning valt ut en vuxen trygghetsgrupp som de kallar och rapporterar till BRiKS-gruppen om missförhållanden. droger. men också att medverka till att skolan skall vara en positiv. efter att ha valts av eleverna i en sluten omröstning. Alla kompisstödjare ges en heldagsut- bildning av Friends. Varje år utbildas unga arbetssökande i åldern 18-23 år till kamratstödjare. Hasselas kamratstödsmodell59 Hassela Solidaritet bedriver sedan 1984 kamratstödsverksamhet på grund.och gymnasieskolor. Då utbildas hela gruppen/klassen om Friends modell genom lekfulla teater. Det ska helst vara en kille och en tjej. Det kan ske genom bland annat utbildningar och handledning. På Kungsbroskolan i Tidaholm har eleverna genom sluten med ”kontaktböcker”. Kamratstöd i skolan (KiS) är en modell för förebyggande arbete mot utslagning i skolan. arbetar Friends kontinuerligt. Skolans personal kan genom kamratstöd i skolan utveckla andra och fler redskap för det sociala arbetet. Styrkan i metoden är den samverkan och de synergieffekter som skapas genom KiS. Skolans kompisstödjare. Kamratstödsmodellen är också en arbetsmarknadsåtgärd. BRiKS. genomför kompissamtal. Friends-modellen kan också tillämpas i förskolan samt år 1 och år 2. trakassera eller retas.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Två personer i varje klass tillfrågas. Syftet med verksamheten är att motverka mobbning. De ska verka för bättre stämning och de ska ge stöd till lärarna i form av idéer. består Skolan har använt Stiftelsen Friends som remissinstans då av tre elever från varje klass och har möten varannan skolans handlingsplan mot mobbning och trakasserier togs vecka. kreativ och stimulerande arbetsplats för alla. våld. Kompisstödjarna har kontakt med de andra eleverna på ett sätt som aldrig vuxna kan få. Eleverna möter därmed äldre ungdomar i skolan som kan utgöra en bro mellan vuxna i skolan och dem själva. i samarbete med föräldrar och det nätverk som finns i området kring skolan. Genom åren har utvärderingar gjorts av Hasselarörelsens kamratstöd i skolan som alla pekar på att KiS har positiva effekter.och situationsövningar. om de vill fungera som klassens kompisstödjare. kriminalitet och utanförskap i skolan. 48 .

den amerikanske relationsforskaren Marshall B. Medkompisarna kan medla vid konflikter mellan ungdomar i samma åldersgrupp men också mellan yngre barn. De vuxnas stöd är en grundförutsättning för att de specialutbildade eleverna ska kunna genomföra sitt uppdrag. BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Mombus60 Janne Staff är f d polis och driver nu ett antimobbningscentrum. har erfarenhet av medling i svåra konflikter i krigshärjade områden. Lind menar att konflikter är en del av vardagen och att man med rätt hantering kan ge de inblandade en chans att lära något nytt. En Mombus ingriper antingen direkt på platsen eller via en vuxen. Skaparen av NVC. NVC är såväl ett förhållningssätt som en arbetsmetod som går ut på att alla på skolan ska lära sig att lyssna. Nonviolent Communication (NVC)62 NVC är en konflikthanteringsmodell som syftar till att skapa kontakt och kommunikation mellan människor. men också mellan gatugäng och poliser samt mellan etniska grupper. Medlings. Rosenberg. Det är också ett verktyg i arbetet med skolans demokratiska uppdrag. Alla elever får vara Mombus minst två gånger under läsåret. Eleverna får lära sig att ”berätta det man ser och hör inte är att skvallra. Två elever från varje klass är Mombus två veckor i taget och får skriva rapporter om det som inträffat under deras Mombusperiod. Han har utvecklat MOMBUS (mobbningsombudsman) – en modell för förebyggande arbete mot mobbning där skolor ges hjälp att bygga upp och utveckla antimobbningsprogram. I medling är konflikten lika viktig som målet. Tanken är att bygga en bra kontakt på frivillig basis och att det förutsätter en öppen dialog.och konfliktlösningsmodeller Medkompis61 Samtalsterapeuten Eleonore Lind har utvecklat en modell som bygger på att elever själva fungerar som medlare i skolan. 49 .” Målsättningen är att barnen själva ska ta mer ansvar. Att arbeta med medling är ett sätt att förebygga mobbning och lära ut positiv konflikthantering samt skapa en fredlig och harmonisk atmosfär. utan att skuldbelägga sig själva eller andra. Utbildningen till att bli en medkompis – skolmedlare – lämpar sig för elever från år 6 och uppåt. Att vara Mombus betyder att man har ögon och öron öppna för det som händer i skolan och att man bryr sig lite extra om sina kamrater. Parterna får själva äga sin konflikt och ta ansvar för att finna lösningar som passar alla berörda.

utifrån de fem stegen. Modellen bygger på samtal i fem steg: 1. Syftet är att synliggöra aktuella problem och inspirera till lösningar genom att förvandla en passiv åskådare till aktiv medskapare. Vilka är konsekvenserna? Eleverna har speciella konfliktlösningslektioner där de. Detta ger möjlighet att få distans till händelsen så att gruppmedlemmarna kan aktivera tankar på konstruktiva lösningar istället för att fokusera på det specifika problemet. Hur känner de inblandade? 3. En laddad händelse som slutar mitt i en konflikt eller låsning rekonstrueras och spelas upp av deltagarna. När något händer som utlöser en verklig konflikt är det viktigt att omedelbart samla alla inblandade och tackla det inträffade utifrån de fem stegen. Vad kan man göra för att lösa problemet? 4. Modellen är till för att motverka mobbning och på lång sikt träna barn och ungdomar i social kompetens så att de lär sig lösa konflikter. försöker hitta den bästa lösningen på en beskriven situation. sexuella trakasserier och främlingsfientlighet. Erfarenheter från denna metod visar att barnen ökar sin empatiska förmåga och att klassrumsklimatet därigenom blir bättre. Metoden är ett sätt att upptäcka och dela med sig av olika idéer och bli medveten om personliga resurser. Vilka är de bästa lösningarna? 5. Forumspel är en pedagogisk rollspelsmetod som används för att bearbeta konflikter. Författaren Katrin Byréus-Hagen har anpassat metoden till svenska förhållanden. Islandsmodellen64 Islandsmodellen är utvecklad av den isländska professorn Sigurd Abaljarnasdottir i samarbete med forskare på Harvarduniversitet i USA. Vad är problemet? 2. Områden där forumspel kan vara användbart är mobbning. vilket i sin tur ger eleverna större trygghet.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Forumspel63 Den brasilianske kulturarbetaren Augusto Boal har introducerat Forumspel i Sverige. Modellen ger struktur till hur man på ett genomtänkt sätt kan föra samtal och lösa konflikter såväl i de tidigare som senare åren i skolan. 50 . Gemensamt ska eleverna hitta en konstruktiv lösning och på så sätt förankras besluten i elev- gruppen samtidigt som de tränas i att sätta ord på de känslor som uppstår. De andra i gruppen får ha rollen som åskådare.

relationer i skolan. främlingsrädsla. rollspel och drama prövas gruppens värderingar. Till hjälp används främst deltagarnas egna erfarenheter som man delar med varandra. 51 . vuxenhandledda samtal mellan elever för att lösa samtalen och att de haft positiva effekter på klimat och konflikter och stärka relationerna i gruppen. MOD är ett helhetskoncept – en pedagogisk handledning som bygger på en steg-för-steg-modell. gruppövningar. På Slottsvångsskolan i Helsingborg har två lärare varit med talen vidare till att bli en form av etiska samtal som handlar och utvecklat kompissamtalet som konfliktlösningsinstru. Bakom MOD står Sensus studie- förbund och Studieförbundet Bilda. MOD-materialen är en handledning för ledare. Skolans utvärderingar visar att eleverna uppskattar rerade. BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Mångfald och Dialog (MOD)65 MOD är ett metodmaterial som med dialogen i centrum visar på vägar för att bearbeta fördomar. Samtalen leds av en eller två pedagoger/lärare. Utbildningar i hur man använder materialen leds av MOD-instruktö- rer/ledare. tering. Förmågan att se sig själv och den man verkligen är övas genom MOD-metoden. Samtalen på skolan bygger på att ge tid för struktu. Det är ett sätt att förebygga mobbning men ger även eleverna träning i att tala inför andra. I samtal. Kompissamtalen har också en förebyggande funktion och är ett forum för eleverna att skapa harmoni i klassen. använda sitt kroppsspråk och få uttrycka sin åsikt. Ofta går sam. mer om förhållningssätt och attityder än ren konflikthan­ ment. idéstormar. Samtalen behandlar även deltagarnas förmåga att hantera konflikter – att se människan istället för bara hotbilden. men också ett flertal andra pedagogiska hjälpmedel. Det är således inte tänkt som ett läromedel för deltagarna i grupperna. Syftet med metoden är att ge modeller för konfliktlösning och träna känslomässig medvetenhet. Kompissamtal66 Kompissamtal är en metod som finns beskriven av författaren Lars Edling. En gång i veckan sätter sig barnen/eleverna i en ring och reder ut sina konflikter utifrån ett utarbetat system. etnocentrism. främlingsfientlighet och rasism.

Däremot såg man det som en utopi att tid skulle avsättas till värdegrundsfrågor i varje ämne.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Värdegrundsstärkande metoder Bygga Värdegrund67 Ett etikmaterial som har utvecklats av psykologen Kjell Ekstam och med gott resultat har utprovats i skolor i Ystad och Kristinehamn. Avsikten var att utforma en kurs i ”Livskunskap” som skulle användas både i grund. Barnen uppmanas att leva sig in i de olika situationer som beskrivs på bilderna och sedan diskutera olika förslag på hur man ska förhålla sig till och tackla dessa situationer. Elevernas utvärderingar av kursen har varit mycket positiva. Livskunskap som ämne sätter värdegrundsfrågor i fokus hos eleverna och den lärare som undervisar i ämnet. Bygga Värdegrund används som ett värdegrundsspel där eleverna tillsammans och i grupp får ta ställning till olika etiska dilemman. skolklasser upp till åt 4 och på fritidshem. En halv- timme i veckan diskuterar barnen under lärarens/pedagogens ledning en viss situation som visas på stora fotoplanscher. Programmet har utformats för att kunna användas i förskolor. förskoleklasser. Idag används livskunskap främst i gymnasieskolan. Materialet består av fyra kortsatser som erbjuder olika möjligheter att arbeta med elevernas etiska utveckling. Livskunskap68 Ett projekt med fokus på livskunskap startades 1997 av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad i samarbete med Folkhälsoinstitutet. Materialet vänder sig till grundskolans senare år och gymnasiet och avses att användas cirka en timme per vecka. Stegvis69 Stegvis är en översättning och bearbetning av det amerikanska programmet Second step som utvecklades 1992 av den ideella organisationen Committee for Children. Stegvis har introducerats i Sverige av de två psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg. Programmet är forsk- ningsbaserat och bygger till stor del på kognitiva teorier. Stegvis är ett program för utveckling av barns sociala kompetenser. 52 . En kursplan utarbetades och ett seminariematerial att använda för diskussion i lärargruppen. För att garantera att tid avsattes för samtal om dessa frågor med eleverna infördes livskunskap som ett eget ämne. Det uppmuntrar barn att arbeta för ökad trivsel samt förebygger mobbning och våld. De använder nu programmet som egna konsulter.och gymnasieskolan. Utgångspunkten var att värdegrundsfrågor skulle vara förankrade hos alla på skolan genom att det fanns tid för samtal.

en för ”lågstadiet” och en för ”mellanstadiet”. det vill säga undervisning i sociala färdigheter och konsten att stå emot grupp- tryck tillsammans med information om droger och dess effekter. Handledningen till Projekt Charlie och Justa kompisar består av två pärmar med undervisnings- material. Modellen är tillämplig i förskoleklass och grundskola. Metoden introducerades i Sverige 1991 och kompletterades med ett material mot våld. som är en förkortning av Chemical Abuse Resolution Lies In Education. Livsviktigt – social och emotionell träning (SET)70 ”Livsviktigt” är ett läromedel/en modell som syftar till att öka elevernas emotionella intelligens och deras inlärningsförmåga samt att minska våld. USA. Programmet omfattar främst förskoleklass och grundskola upp till skolår 7 (13-årsåldern) och har sedan starten utvärderats. ”Justa kompisar”. färdiga stenciler till eleverna samt tips och idéer för hur undervisningen kan läggas upp. Programmet bygger på fem olika moment som tränas regelbundet (två gånger per vecka till och med skolår 6 och sedan en gång per vecka) och övningarna har stigande svårighetsgrad. mobbning och nedstämdhet. Projekt Charlie och Justa kompisar71 Projekt Charlie utformades i Minneapolis. Undervisningen bör ske en eller två gånger i veckan. Charlie går ut på att arbeta med samar- betsfrågor – olika övningar uppmuntrar eleverna till att behandla andra som de själv vill bli behandlade. Bodil Wennberg som är legitimerad psykolog har skrivit boken ”EQ på svenska” och presenterat EQ-modellen i Sverige73. Drogprogram har visat sig vara mest effektiva när de innehåller ”livskunskap”. EQ kan definieras som förmågan att tolka och förstå andra människors känslor. BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE För att skapa gemensamma förhållningssätt hos de vuxna. även till dem som inte är direkt involverade i arbetet med programmet. ge ökad empatisk förmåga. ökad motivation och social kompetens. EQ – Emotionell Intelligens72 Begreppet EQ utvecklades i USA i början av 1990-talet av bland annat de båda beteendeveten- skapliga forskarna Peter Salovey och Daniel Goldman. rekommenderas att kunskaperna om Stegvis sprids till så många som möjligt på förskolan/skolan. Därav namnet Charlie. Innehållet i programmet ska öka elevernas självkännedom. lära dem att hantera sina känslor. Materialet innehåller fem avsnitt med konkreta övningar. Den utgår från den så 53 . i slutet på 1970-talet mot bakgrund av stadens stora drogproblem. bearbetats och kompletterats för svenska förhållanden.

I ”Våga Mötas” tar elever. ansvar. ICDP – vägledande samspel75 ICDP. International Child Development Programes. I slutet av projektet tar man upp konkreta problemställningar som ska lösas mellan skolorna eller mellan grupperna. skolpersonal och föräldrar tillsammans fram riktlinjer för verksamheten och för hur de ska lösa olika problem. desto större chans har jag att handla sakligt och förnuftigt. Elever med olika bakgrund åker till exempel på en omtumlande upptäcktsfärd. Elever tränas schemalagt en gång i veckan genom att göra övningar kopplat till respektive steg i trappan. utanförskap och rasism bland ungdomar. Syftet med trä- ningen är att skapa arbetsro och att för varje enskild elev utveckla förmågan när det gäller: • Självkännedom: Ju mer jag vet om mig själv.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT kallade EQ-trappan – en modell med fem steg. seminarier och utvecklingsprojekt som alla baseras på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse. Trappan är ett konkret verktyg som hjälper till att utveckla emotionell intelligens på skolan. empati. Våga Mötas startade som ett projekt på Mälarhöjdens skola och Bredängsskolan i Stockholm. kommunikation och konflikthantering. är ett internationellt nätverk som arbetar på många håll i världen med att förbättra samspelet och kommunikationen mellan såväl vuxna och barn som barn emellan. Våga Mötas74 Våga Mötas är Röda Korsets modell för hur man kan motverka våld. • Empati: Utifrån kunskap om mig själv. • Konflikthantering: Utveckla min förmåga att hantera problem och konflikter. • Ansvar: Förståelse av värdet med utvecklad förmåga till ansvar. ofta ett överlevnadsläger. Genom att de lär känna varandra ser de plötsligt varandra som individer och kan nyansera sina egna tankar och föreställningar om andra människor. Sedan de första mötena har projektet utvecklats och spridits. Många fördomar florerade mellan skolorna när en grupp ungdomar från varje skola bestämde sig för att ”våga möta” varandra. Programmet består av utbildningar. mobbning. • Kommunikation: Identifiera och utveckla min egen kommunikationsförmåga. Stegen karaktäriseras av en fem nyckelord: självkännedom. Programmets ursprungliga syfte var att ge stöd och vägledning till föräldrar men under åren 54 . För att motverka fördomar och generaliseringar skapas gemensamma mötesplatser för ungdomar med olika social och kulturell bakgrund. se och förstå andra människors perspektiv.

Lions Quest76 Lions Quest är ett projekt som Lions i Sverige arbetar med sedan 1987. De utbildar skolpersonal och andra i etik och värderingsgrunder. • Att hjälpa eleverna att utvärdera sina egna prestationer och att sätta upp mål för framtiden. Det är anpassat till Lpo 94 och är uppbyggt kring punkterna: • Att kunna kommunicera och uttrycka idéer klart och tydligt. BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE har programmet anpassats för användning i förskola och skola. Genom samtal förväntas individers demokratiska. • Att kunna hantera problem och konflikter samt att motverka våld och mobbing. Lions Quests ”Tillsammans” är ett läromedel och en metod som vänder sig till barn och ungdom från förskoleklass till och med år 9. Ett annat sammanbindande kitt i så gott som samtliga metoder är att de använder samtalet som instrument. Mellan varje utbildningstillfälle gör kursdeltagarna egna videofilmer med olika samspelssituationer. Vidare verkar de flesta metoder också inrikta sig på antingen förebyggande eller åtgärdande arbete. • Att respektera och uppskatta sig själv och andra – att erkänna sina egna och andras talanger. att förstå att människor både är lika och olika varandra och att lära sig fungera med andra människor hur olika de än kan vara. • Att stå emot påtryckningar – att kunna säga nej till negativt grupptryck eller negativ mediapåverkan. vilket innebär att det kan bli aktuellt att använda sig av flera olika arbetssätt i olika situationer. Metoden sätter vuxnas och barns förhållningssätt i fokus. 55 . • Att ha förmåga att samarbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål och vara en positiv medlem i arbetsgruppen. Det är uppbyggt kring åtta teman som innehåller teoretiska avsnitt varvade med demonstrationsfilmer. Det är genom samtalet som för- ståelsen för andra människor ökar och som problem och möjligheter kan synliggöras. Sammanfattning En grundläggande idé för de flesta metoder är att öka personalens och elevernas kunskaper om och förståelse för problem med kränkande behandling. empatiska och sociala kompetens öka.

insatser. som förebyggande och akuta skolmiljö. Arbetssättet kränkningar. men inte fullt ut. Man elevmedverkan. sitt språk och sin kultur. Ett annat skolor inte en metod.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT På Dammfriskolan i Malmö har man som på många andra varje år till gemensamhetsskapande åtgärder. Det berättar vi mer om i nästa avsnitt. För att främja goda lärmiljöer ägnas fyra veckor För att kunna göra reflekterade val av arbetssätt och metoder förutsätts en hög medvetenhet och grad av kunskap. Och genom mobbning liknar Farstametoden. Tillsammans leder insatserna till en tryggare innehåller såväl främjande. utan använder sig av många olika projekt. För att kunna välja ”rätt” metod och sätta in lämpliga insatser. rollspel och värderingsövningar förebyggs gör egna anpassningar utifrån lokala behov. ger ungdomarna möjlighet att arbetssätt och insatser. Deras metod för att hantera akut visa upp sin bakgrund. måste man noggrant kartlägga hur situationen ser ut på den egna skolan. Månadens språk. 56 .

För att klara detta krävs ett arbetssätt där mål. förmedlas till föräldrarna. utvärdering och utvecklingsåtgärder är naturliga delar i den dagliga verksamheten. Att ha ett utvecklat kvali- tetsarbete har i tidigare avsnitt definierats som en viktig framgångsfaktor. Att bygga upp system för gransknings.och förbättringsarbete kan bedrivas. Verksamheten är på så sätt öppen för insyn. som sker med barnen. vilka resurser som finns avsatta. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds. De bollar sedan tillbaka till för­ Genom observation och dokumentation lyfter man upp skolan.och förbättringsinsatser är därför en viktig uppgift. pedagogisk dokumentation och dokumentera varje barn. Tiden är schemalagd och fördelad observation. Så blir föräldrarna delaktiga i vad lärande och utveckling i det vardagliga arbetet. Men först några ord om utvecklings. bland och synliggör det enskilda barnets och barngruppens annat genom veckobrev. Förskolan utvärderar sin verksamhet skollärare har avsatt tid för detta ändamål. som finns att tillgå. är det – som tidigare nämnts – viktigt att tydliggöra målen. lärare och rektorer har ett gemensamt ansvar för att verksamheten i förskola och skola uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer. Och hur kan man lägga upp sitt arbete på den egna förskolan.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Att ständigt bli bättre – om kvalitetsarbete För att kunna planera och utveckla sitt arbete långsiktigt och för att kunna välja insatser och metoder. Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet.och förbättringsarbete generellt i förskola och skola samt om det hjälpmedel för bedömning och reflektion av förskolors och skolors resultat. Dokumentationen gogerna av löpande så kallad pedagogisk dokumentation. hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste de för att bli framgångsrika ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring och ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings. Varje för. dels ge en praktisk steg-för-steg-guide på hur ett sådant arbete kan läggas upp i den egna verksamheten. att följa och genom ständig reflektion. Att fånga in det svårt mätbara Skolhuvudmän. Men vad innebär egentligen kvalitetsarbete och vilken roll kan det spela. Avsikten med detta avsnitt är dels att ge en introduktion till vilken roll kvalitetsarbete inom vär- degrundsområdet kan spela. BRUK. Saknas sådana system så saknas också förutsättningarna för att bedöma kvaliteten i verksamheten och för ett framgångsrikt förbättringsarbete. På förskolan Bofinken i Köping använder sig förskolepeda. efter hur många barn man har ansvar för. skolan eller kommunen. är nödvändiga förutsättningar för att 58 .

Hålta skola i Kungälv är en av många skolor som prövat utvärderingsinstrument som fångar in barnens perspektiv och uppskattat Skolverkets kvalitetsindikatorinstrument och upplevelser. detta som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. BRUK-materialet är ett underlag för självskattning inom arbetslag och i lärargrupper. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget. Nu försöker skolan utveckla nya och ännu bättre universitet. kan sedan vara utgångspunkt för skolans förbättringsarbete. Utveckling. BRUK utgår från målen i läroplanerna. där det finns utarbetade indikatorer för såväl förskolan.77 Skolor och skolhuvudmän är skyldiga att varje år göra skriftliga kvalitetsredovisningar. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. mobbning och annan kränkande behandling (såväl handlingsprogrammet.80 59 . Värdegrundsområdet är väl täckt i BRUK. För att kunna utveckla verksamheten och förbättra resultaten.79 BRUK – ett enkelt sätt att bedöma kvalitet i förskola och skola BRUK (Bedömning.och gymnasieskolan. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem – eller uttryckt på ett annat vis – delar i skolans självförnyande förmåga. Hjälpmedlet har utarbetats av Skolverket i syfte att underlätta kvalitetsbedömningar i förskola och skola och som stöd för lokalt kvalitets- arbete. Om det inte gör det så riskerar utvecklingsarbetet att förr eller senare rinna ut i sanden. grundläggande demokratiska värden. Arbetet sker i samarbete med Göteborgs BRUK. på Skolverkets hemsida. förebyggande arbete som åtgärder vid förekomst av kränkningar). Du kan läsa mer om BRUK och hämta hem blanketterna som används. ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE önskade effekter ska uppnås. Reflektion. Det är dessa reflekterande diskussioner som uppskattas allra mest av dem som har använt BRUK. Indikatorerna berör till exempel områdena respekt för männ- niskors olikheter. som oftast går att sammanställa till ett mätbart värde. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i nya vardagsrutiner. som grund. Kvalitet) är ett enkelt webbaserat hjälpmedel för lokal kvalitetsbedömning inom förskola och skola.78 Kvalitets- redovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts och vilka åtgärder man avser att vidta om så inte har skett. vilka har brutits ner område för område till korta påstående (indikatorer) som lärarna eller arbetslagen kan diskutera för att bedöma hur väl den egna verk- samheten uppfyller målen. Resultatet av diskussionerna.

Frågorna kan tjäna som diskussionsunderlag bland ledning och personal när man granskar sin egen verksamhets kvalitet och utformar strategier för förbättring. mål området. klass. Vi vill ge exempel på tankesätt och strukturer som visat sig framgångsrika. Här följer att annat förslag. Projektet gav stadga och systematik åt skolans och riktlinjer.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Steg för steg till bättre kvalitet Det finns många sätt att utforma ett konkret kvalitetsarbete på. Personalen har sedan i samarbete med Umeå universitet fann skolan ett struktu. samheten . Ovan har vi berättat kort om BRUK. metoder.allt i enlighet med läroplanens värdegrund. aktiviteter och utvärderingar. Modellen bygger på ett antal frågor i fem steg på temat att skapa en trygg skolmiljö och motverka kränkningar. På Tomtebogårdsskolan i Umeå startades 1998 ett treårigt Genom observationer med bland annat videofilmning fick ”värdegrundsprojekt”.Tydliggör uppdraget och utforma en gemensam vision och strategi Det första steget handlar om att ha de nationella målen och styrsystemet klara för sig. Insikter i vad skollag och läroplaner säger och vad de konkret innebär för den egna skolans arbete är viktigt. Frågor att ställa sig i det förebyggande arbetet kan vara: • Vad innebär skolans demokratiska uppdrag för oss? Vad menar vi med värdegrund på vår skola? Vad lägger vi i begreppen kränkande behandling och mobbning? Vilken människosyn och vilka teorier ligger till grund för vårt arbete? • Hur ska vi arbeta för att främja en trygg lärmiljö och ett gott socialt klimat? Hur integrerar vi värdegrundsarbetet som en naturlig del i det löpande pedagogiska arbetet? Vilka konsekvenser måste våra långsiktiga mål få på vårt dagliga arbete? • Uppmärksammar vi både ett långsiktigt förebyggande perspektiv och åtgärder vid förekomst av kränkande behandling? Vilka aspekter blir belysta? Vilka nivåer uppmärksammas – kommun. Det bör finnas en tydlig koppling mellan visionerna och det vardagliga arbetet. Steg 1 . skola. utvecklat sin etiska kompetens och den pedagogiska verk­ rerat arbetssätt för sitt kvalitetsarbete inom värdegrunds. arbete med mål. även sådana som sker mellan vuxna-vuxna och vuxna-barn? • Hur skall vi involvera alla på skolan i arbetet? Hur kommer elever och föräldrar in? 60 . Det är viktigt för att veta hur man skall inrikta och utforma arbetet och vad man faktiskt ska värdera och bedöma. Genom aktionsforskning som bedrevs man underlag till reflektion och analys. individ? Uppmärksammas alla former av kränkande handlingar. Målen måste tolkas och definieras och leda fram till ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam inriktning för arbetet.

med resultat som är nedbrytningsbara på skolområdesnivå. möjligheterna och problemen? Kunskap om nuläget menar många mobbningsforskare vara av avgörande betydelse för ett framgångsrikt arbete. och hur och till vem kommuniceras dessa? • Vilka arbetsformer skall vi ha för att identifiera. Man menar att utvärderingar visar att ett bra språkbruk när de lämnar nian. Intervjumetoden kan bidra med en fördjupad förståelse av det man vill undersöka och fungerar bra som komplement till enkäter om det är relativt få som skall tillfrågas. Skolan vill ge stöd till och uppmuntra de skriftliga intyg om de har ett positivt förhållningssätt och som sköter sig. Vilka är behoven. rektorer som berörs. följa upp och utvärdera? Är ansvarsfördelningen tydlig och väl känd? Hur kommer elever och föräldrar in? I vilket skede? • Hur säkerställer vi att det finns tillgång till kompetens. Steg 2 – Kartlägg och identifiera behovet av insatser och åtgärder För att kunna genomföra väl grundade insatser som bidrar till att nå de mål som man definierat och diskuterat under steg 1. exempelvis korridorer. Ungefär en tredjedel av niorna lever upp till kraven för sitt värdegrundsarbete beslutat sig för att ge eleverna och får ett intyg. ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE Frågor att ställa sig för att utveckla en handlingsberedskap kan vara: • Vilken beredskap behöver/ska vi ha för att kunna agera kraftfullt när mobbning/kränkande behandling uppstår? Vilka system skall vi ha för att fånga upp signaler i tidigt skede. De möjliggör att rätt insatser sätts in. Enkäter och prov har fördelen att de kan omfatta många personer samt att insamlat material kan sammanställas relativt lätt. Bland annat görs vartannat år en övergripande nivå. åtgärda. Detta gör att resultaten känns nyttiga arbetet. Återkoppling tion och insatser för att ytterligare förbättra verksamheten. Resultaten måste systematiseras så att skolan kan använda dem som grund för vidare insatser. Samtidigt ges kommunens politiker information på en mer skolnivå och klassnivå. av resultaten kan därmed göras direkt till de lärare och För att kunna fånga olika perspektiv och aspekter kan det vara nödvändigt att använda olika instrument för kartläggning och utvärdering. Observationer kan lämpa sig för att få kunskap om hur de sociala samspelen ser ut i. I år 8 kan man få systemet sporrar eleverna att ”skärpa sig”. är det nödvändigt att ta reda på hur verksamheten ser ut.81 61 . Kommunen initierar många egna utvärderingar för var och en. I Piteå har kommunen intagit en mycket aktiv roll i kvalitets. kunskaper och stöd i ett akut skede? På Skäggetorpsskolan i Linköping har man inom ramen diplom. Resultaten används som grund för reflek­ undersökning om elevernas hela skolsituation. matsalar och klassrum.

Barnens föräldrar svarar på enkäter i görs en handlingsplan för varje enskilt barn men också för relation till målen i läroplanen. Resultaten ligger till grund hur pedagogerna tänker förbättra verksamheten utifrån för diskussioner på utvecklingssamtal och föräldramöten inkomna synpunkter.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE På förskolan Bofinken i Köping görs varje år en utvärdering – något som förskolan kallar ”skrytmöten”.och kompetensutveckling? • Vilka frågor ställer vi i våra undersökningar? Är det rätt frågor? Kommer svaren verkligen att kunna ligga till grund för insatser? Det andra steget handlar också om att kartlägga och identifiera enskilda fall av kränkningar och därmed behovet av insatser. • Hur vanligt är kränkningar? Vilka typer av kränkningar? Vilka elever drabbas? Varför? • Hur agerar jag som lärare i vardagen mot elever och kollegor och vilka möjligheter och problem finns i det? • Behöver olika former av kränkande behandling olika förebyggande insatser? • Vilken kunskap och kompetens har vi om kränkande behandling? Vilken har vi om hur man utför till exempel kartläggningar och utvärderingar? Vilka behov finns av kunskaps. demokratiskt och tryggt klimat? Hur tar vi reda på om vi har det? Goda tecken/mindre goda tecken? Vilka är möjligheterna och vilka är hindren för vårt förebyggande arbete? • Vad är orsakerna till att vi har ett tryggt klimat eller inte har det? Vad är orsakerna till de kränkningar som äger rum? Vilka av dessa orsaker kan härledas från lärmiljön? Hur kan vi öka vår förståelse för varför kränkningar uppkommer. Utifrån resultaten av verksamheten. Viktiga frågor att ställa sig för det långsiktiga. Viktiga frågor att ställa sig då kan vara: • Vad har hänt/vad händer? • Vilka uttryck tar sig mobbningen/den kränkande behandlingen? • Vilka är involverade? Var och när sker den? • Hur tar vi reda på mer? Vem/vilka bör vi prata med först? Bör vi tala med andra utöver de som själva är inblandade? • Vad är handlingen/situationen uttryck för? Utlösande/bakomliggande faktorer? På vilket sätt är skolans kultur och organisation medskapande respektive förebyggande? • Hur påverkas de inblandade och övriga? Vuxennärvaro/vuxenstöd? 62 . förebyggande arbetet kan vara: • Vad behöver vi veta för att kunna vidta förebyggande insatser? Vad innebär ett förebyggande.

Forskningen visar att hur framgångsrika insatserna blir. År 2002 genomfördes tillsyn av verksamheten. ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE I Västerås kommun bedrivs sedan år 2000 egen tillsyn av som tillsynen ska omfatta. att uppmärksamma skolorna på sina egna styrkor och domsnämnden tar årligen fram en plan för vilka frågor svagheter. individ-.och ung. Kunskap och kännedom om rutiner är grunden för handlingsberedskap. I detta steg ska också metoder väljas i förhållande till målen och behoven. ofta beror på hur uthålliga skolorna varit.och skolnivå? Andra? • Hur kan insatserna planeras och genomföras så att de blir en naturlig del i verksamheten? Bör insatserna organiseras som ett enskilt projekt? Varför/varför inte? Hur kan alla på skolan bli delaktiga i förhållningssätt och insatser? • Har vi kompetensen för att genomföra våra insatser? Behövs kompetensutveckling? Handledning? Erfarenhetsutbyte? • Vad. hur och när följer vi upp och utvärderar insatser och resultat? Hur dokumenterar vi? Vid förekomst av kränkande behandling måste insatser kunna beslutas om och genomföras snabbt. Frågor att fundera över i det långsiktiga förebyggande arbete kan vara: • Vilka insatser är verkligen förebyggande och leder till ökad trygghet för barnen? Gynnar insatserna de faktorer/krafter vi vill stärka. Några frågor att reflektera över innan man agerar kan vara: • Har jag tillräckligt med kunskap om det som hänt för att agera? 63 . För att kunna göra det är kunskapen om vad som hänt nödvändig (steg 2) liksom att rutinerna för hur personalen ska agera är kända (steg 1). förutom att få en bild av om att ge stöd till skolorna i deras arbete. kan man gemensamt på skolan diskutera och besluta om vilka insatser man ska sätta in. samt den kunskap som erhållits (steg 2). läget. Ett handlar om 20 skolors handlingsprogram mot mobbning och annan hur verksamheten lever upp till lagstiftningen. Syftet var. Barn. Tillsynen vilar på två ben. klass. eller är de för probleminriktade? • Vilka insatser behövs mot kränkningar? Vilka insatser behövs för att främja stimulerande och demokratiska lärmiljöer i vid mening? • Vilka nivåer omfattas av insatserna. Det andra kränkande behandling. Här är det viktigt att ha tålamod. Steg 3 – Besluta och genomför insatser Utifrån de mål och strategier som diskuterats och beslutats (steg 1). Ett bra sätt att stödja skolornas utvecklingsarbete.

men är ett effektivt led i skolans strävan skolan kan lätt skapa sina egna frågor. gängliga för alla. Detta steg är ofta en bristvara i praktiken.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE • Vad behöver/måste vi göra för att stoppa kränkningen och garantera de inblandade trygghet kortsiktigt? Vad behöver vi göra för de inblandade på mer lång sikt? Vilken kompetens behövs för de olika insatserna? • Vem eller vilka på skolan bör agera? Vilka på skolan bör delges information om vad som hänt? • När och hur bör vi ta kontakt med föräldrarna? Hur kan skola och föräldrar samverka för att hjälpa barnet? • Hur och när följer vi upp och utvärderar? Dokumentation? På Iljansbodaskolan i Järfälla har man arbetat fram en mobbas Detta följs av samtal med den/de som utfört handlingsberedskap mot mobbning genom den så kallade mobbningen. Uppföljningssamtal insatta åtgärderna följs upp. Varför blev det som det blev? Kunde vi ha gjort det bättre? Vad har vi lärt oss? Svaren är avgörande för att vi ska kunna förbättra och utveckla arbetet.allt från att mobbningen upptäcks till att vecka följer man upp med ett nytt samtal. Efter någon skolan vidtar . Programmet är flexibelt och till andra metoder. Trappan beskriver stegvis åtgärder som elever är överens om hur situationen ska lösas. Programmet är ett komplement och andra undersökningar. Steg 4 – Följ upp och utvärdera insatserna Som fjärde steg stannar vi upp och reflekterar över vilka effekter insatserna har fått. Programmet används av all personal och Vikiga frågor att ställa sig i det långsiktiga förebyggande arbetet kan vara: • Vilka resultat och effekter kan vi se av våra insatser? Har vi uppnått våra uppsatta mål om en trygg lärmiljö eller i alla fall kommit en bit på väg? Har förekomsten av kränkningar minskat? • På vilket sätt har våra arbetsformer och arbetssätt påverkat genomförandet och resultatet? Finns det andra metoder och arbetssätt som verkar bättre? Vilka hinder respektive möjligheter finns? 64 . ett dataprogram som kan användas för utvärdering förväntningar och attityder. att bedriva kontinuerligt kvalitetsarbete. Ett kontrakt skrivs under där personal och åtgärdstrappan. Ytterst få skolor har utvärderat sina insatser. På Hushagsgymnasiet i Borlänge arbetar man med ”Quick alla elever för att utvärdera allt ifrån undervisningen till Search”. Att lära av sina erfarenheter är en central faktor i ett syste- matiskt kvalitetsarbete. Kortfattat beskriver trappan hålls igen för att se att kontraktet följs. Vid behov kopplas ett skeende som börjar med samtal med den/de som elevhälsoteamet in. Resultaten finns till.

• Har den kränkande behandlingen upphört? Om inte. Men det är inte bara insatser och metoder som bör omprövas. Saknade vi kunskaper? Behöver vi ställa andra frågor. varför har insatserna inte hjälpt? • Vilka kortsiktiga respektive långsiktiga resultat kan vi se av vidtagna insatser? Vad har fun- gerat bra/mindre bra? Enligt vem? • Har den metod vi arbetat med fungerat? • Vilka hinder respektive möjligheter har funnits i organisationen och i vårt arbetssätt? • Hur länge ska vi följa ett enskilt fall? Steg 5 – Bedöm behovet av och genomför ytterligare insatser Utifrån steg 4 måste vi ta ställning till om det finns behov av ytterligare insatser. involvera fler personer eller kanske använda resultaten annorlunda? Andra frågor att ställa sig här i det långsiktiga förebyggande perspektivet kan handla om: • Vad behöver vi uppmärksamma i det fortsatta arbetet? Vilka insatser och åtgärder krävs för att ytterligare förbättra och utveckla arbetet med att förebygga och motverka kränkande handlingar? • Behöver vi förändra våra mål och planer? Gav de oss den vägledning vi behövde? Var de tillräckligt konkreta? • Gav utvärderingar och uppföljningar den kunskap som vi behövde? • Har vi fått uppslutning på skolan för vårt arbete? Varför/varför inte? Hur kan fler delta? • Vad är viktigast att åtgärda direkt? Vad kan vi åtgärda på sikt? Vad är viktigt att bevaka? • Vilka lärdomar och erfarenheter har vi fått? Hur kan vi utveckla dem vidare? 65 . Kanske har vi fokuserat fel saker? Kanske var de mål vi satte upp omöjliga att följa upp och utvärdera? De kanske var för abstrakta och vaga för att ge egentlig vägledning? Detta skede kan också röra omprövning av de kartläggningar och utvärderingar som gjorts. utan också mål. ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE • Har vi förändrat något i själva verksamheten och organisationen för att skapa tryggare och mer demokratiska lärmiljöer? • Vad har vi lärt oss och hur kan den kunskapen tas tillvara för att långsiktigt förbättra vår verksamhet? Vad kan vi lära av de fall av kränkningar som inträffat så att vi kan agera ännu bättre om det sker igen? Det är också viktigt att följa upp och utvärdera de enskilda fallen av kränkande behandling. strategier och visioner.

OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Frågor att ställa sig vid förekomst av kränkande behandling kan vara: • Krävs fortsatta eller nya åtgärder eller kan vi avsluta åtgärden? • Vad är viktigast att åtgärda direkt? Vad kan vi åtgärda på sikt? Vad är viktigt att bevaka? • Är alla inblandade ense om hur vi går vidare? • Hur lång tid är det rimligt att vi följer upp och bevakar enskilda elever som varit inblandade i kränkningar? • Vilka lärdomar och erfarenheter har vi fått? • Hur skall vi förebygga att liknande kränkningar inträffar igen? Kan lärdomarna integreras i det förebyggande arbetet? 66 .

FN:s konvention om barnets rättigheter82 Ett grundläggande dokument för all utbildningsverksamhet är FN:s konvention om barnets rättigheter. En av de grundläggande principerna i Barnkonventionen. egendom. frihet och rättvisa. Utifrån denna princip ska man också göra konsekvensanalyser av fattade beslut.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Vad säger lagar och förordningar? En lathund Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. etniska eller sociala ursprung.83 68 . religion. Men att veta vad de olika lagarna innebär är inte det lättaste – särskilt inte med tanke på att det finns många olika lagar som på olika sätt reglerar området. Att känna till dessa är en viktig förutsättning för arbetet mot kränkande behandling. det vill säga hur besluten påverkar barnen. Det är framförallt skolförfattningarna och arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter som reglerar kränkande behandling i skolan. men Sverige har genom att ställa sig bakom den förbundit sig att svensk lagstiftning ska överrensstämma med konventionen. Barnet skall skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende (artikel 36).och rättigheterna. vilka är grunden för fred. om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Den talar om rätten till liv och utveckling. liksom i alla konventioner och deklarationer inom området mänskliga rättigheter. men även socialtjänstlagen och lagarna i brottsbalken kan behöva tillämpas. politiska eller annan åskådning. till vilka förbud mot diskriminering hör. inte får diskrimineras på något sätt. De grundläggande fri. oavsett barnets eller vårdnadshavarens ras. nationella. handikapp. Barnkonventionen har sitt ursprung i FN-stadgans princip om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras ”oförytterliga rättigheter”. Det betyder att barn. hudfärg. psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan före- komma. I artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska. Därmed ska man ta hänsyn till barnets bästa när olika beslut fattas. språk. Barnkonventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Först presenteras FN:s konvention om barnets rättigheter. börd eller ställning i övrigt. kön. är även fastslagna i regeringsformen (RF) liksom i andra internationella överenskommelser. är principen om likabehandling. Konventionen är inte rättsligt bindande på samma sätt som svensk lag.

• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. l Lpo 94 beskrivs den värdegrund som ska genomsyra verksamheten i grundskolan och som ska förmedlas och förankras hos eleverna. • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. För att godkännas som fristående skola gäller dock att verksamheten svarar mot de övergripande mål och den värdegrund som gäller för utbildningen inom det offentliga skolväsendet85. Grundläggande är att ingen ska utsättas för kränkande behandling och att elever som är i behov av stöd. • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Lpo 94 2. Värdegrunden beskrivs som ”människolivets okränkbarhet. Förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen omfattas inte av denna bestämmelse och den gäller inte heller för fristående skolor. Alla som verkar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande behandling. • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. alla människors lika värde.1 Normer och värden88 69 . Av skollagens så kallade portalparagraf84 framgår att all verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Skolans författningar Det grundläggande styrdokumentet för skolan är skollagen. solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Skolan skall sträva efter att varje elev: • respekterar andra människors egenvärde. samt solidaritet med svaga och utsatta…”87. Lpo 94 och Lpf 94)86 och i de så kallade skol- formsförordningarna. Skollagen konkretiseras i läroplanerna (Lpfö 98. ska få det. individens frihet och integritet. så i praktiken gäller skollagens portalparagraf även i fristående skolor. Alla som arbetar i skolan skall: • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet. jämställdhet mellan kvinnor och män.

genomföra. 2. följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Detta gäller alla lärare. elever. Rektors ansvar Rektor ansvarar för skolans arbete mot kränkande behandling. elevhälsa90 involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal. personal. Lpo 94. I Lpfö 98 framgår att förskolans verk- samhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar. Alla som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö.8 och Lpf 94. inriktning eller år. Handlingsprogram mot kränkande behandling Rektorn har ett särskilt ansvar för. 2. vem gör handlingsprogrammet? Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. oavsett ämne. Rektor har också ansvar för att skolan har ett handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. Av förarbetena89 till denna bestämmelse framgår att handlingsprogrammet ska omfatta: • Alla former av kränkande behandling. såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. elever och föräldrar • En strategi för hur och när utvärdering ska genomföras. För att förankra programmet och göra alla berörda delaktiga behöver lärare. Det är också viktigt att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans kvalitetsarbete.6. Lärarna ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND En gemensam uppgift I Lpo 94 och Lpf 94 framgår tydligt att alla som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. utan även mellan vuxna och elever • Rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor. alltså inte bara mobbning • Förebyggande och främjande insatser mot kränkande behandling och strategier för hur man främjar en god lärmiljö • Akuta insatser när kränkningar uppstår • Rutiner för hur skolpersonalen ska agera • Kränkningar inte bara mellan elever. • att upprätta. 70 .

även stöd då kränkande behandling har förekommit. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Rektor och elevhälsopersonal samt annan personal som utses av rektor ingår i elevvårdskonferensen. Om en enskild elev utsätts för kränkningar är skolan också skyldig att upprätta en plan. en elev. Om sådana åtgärder vidtas är det viktigt att de dokumenteras och att det också tydligt framgår med vilket stöd i bestämmelserna som beslutet är fattat.92 Elevvårdskonferens I grundskoleförordningen93 finns regler om elevvårdskonferens. Åtgärderna ska vidtas i följande ordning.91 Regeln om åtgärdsprogram avser elever som är i behov av stöd till följd av kränkande behandling. Det är viktigt att åtgärdsprogrammet följs upp kontinuerligt och att alla insatser och dess effekter dokumenteras. VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE hur gör man? Det finns massor av bra handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Under våren 2004 kommer Myndigheten för skolutveckling att utfärda allmänna råd för arbetet med att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Ett bra sätt att komma igång är att ta hjälp av andra som inlett ett arbete och lyssna på deras erfarenheter. Åtgärdsprogram handlar alltså inte enbart om stödundervisning för att man ligger efter i vissa ämnen. I grundskole- förordningen sägs att om det genom uppgifter från skolans personal. Åtgärdsprogram Skolans handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling rör skolans övergripande arbete mot kränkningar. dennes vårdnads- havare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder. 71 . Disciplinära åtgärder Skolan äger rätt att i vissa fall vidta disciplinära åtgärder mot en elev som uppträder olämpligt. ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska utformas av skolan tillsammans med eleven och dennes föräldrar. till exempel behov av samtal eller kuratorsstöd. för hur den konkreta situationen ska lösas. Dessa åtgärder får vara mer långtgående i gymnasieskolan än i grundskolan. Elevvårdskonferensen ska behandla och uppmärksamma alla former av stöd. Skolans handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling kommer att vara ett viktigt område i de allmänna råden. Programmet ska ange vilka insatser som ska sättas in och vem som ansvarar för vad.

B) Om detta inte hjälper ska elevens föräldrar kontaktas. Elevvårdskonferensen ska ta kontakt med elevens föräldrar och därefter finna åtgärder som är anpassade till elevens individuella förhållanden.förvisas endast om eleven erkänt eller om tingsrätten funnit att eleven är skyldig. får eleven . F) Rektor får tilldela eleven en skriftlig varning.96 Av förarbetena till bestämmelserna om disciplinära åtgärder framgår att skolpersonalen måste få lösa akuta problem på det sätt som omständigheterna kräver.på grund av åtalet . B) Läraren ska utreda orsaken till beteendet.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND för grundskolan94 A) Läraren ska uppmana eleven att ändra sitt beteende. om eleven är under 18 år. får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. Innan rektor vidtar några åtgärder ska elevens föräldrar kontaktas. G) Om ovanstående inte hjälper. E) Utifrån utredningen ska rektor försöka få eleven att bättra sig. och/eller elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. C) Om beteendet fortsätter ska frågan anmälas till rektor och tas upp i elevvårdskonferensen. för gymnasieskolan97 A) Läraren ska uppmana eleven att ändra sitt beteende. inte ens under en kortare tid för planering av insatser. D) Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för utbild- ningen95 för övervägande om lämplig åtgärd. högst tre terminer utöver den när beslutet meddelas. H) Styrelsen för utbildningen fattar beslut om avstängning och förvisning. Elevens föräldrar ska få möjlighet att muntligen yttra sig inför styrelsen. C) Om eleven är skyldig till upprepade förseelser eller fortsätter att uppträda olämpligt ska rektor utreda orsaken till beteendet. 72 . Om det bedöms som omöjligt att eleven följer ordinarie undervisning måste undervisning ordnas för eleven på annat sätt. En elev får inte stängas av i grundskolan. D) Vid behov ska skolläkare och elevhälsa medverka i utredningen. Om en elev står under åtal. Den ska se till att det finns en allsidig utredning som klarlägger de omständigheter som är av betydelse för beslutet. Eleven kan även förvisas från gymnasieskolan under viss tid.

även om eleven kränkt eller stört andra elever. I grundskolan finns ingen av dessa åtgärder. För studerande i vuxenutbildningen (även arbetsplatsförlagd utbildning) gäller liknande regler som i gymnasieskolan. Därutöver får läraren utvisa en elev från undervisningen. Ibland föreslås då att en elev i grundskolan ska flyttas från sin skola till en annan skola. Det är inte tillåtet att flytta en elev på det viset i rent bestraffnings- syfte. Detta tillfälliga beslut gäller tills styrelsen fattat slutligt beslut. I grundskolan får läraren också ge eleven ”kvarsittning” som mest en timme efter skoldagens slut. I förskolan och i svenskundervisning för invandrare (sfi) finns inga bestämmelser om disciplinära åtgärder. I vuxenut- bildningen kan studenterna även skiljas från utbildningen. men i högst två veckor. liksom möjligheten till överklagande. är samma i vuxenutbildningen som i gymnasieskolan. förflyttning? Avstängning eller förvisning är extrema åtgärder som kan tas till i gymnasieskolan om alla andra möjligheter är uttömda. får avstängas liksom förvisas på samma sätt. Den som gör sig skyldig till upprepade förseelser. en allvarlig förseelse eller vars uppförande på annat sätt kan inverka skadligt på andra studerande. Istället ska styrelsen för utbildningen föreslå lämpliga åtgärder. Kraven på allsidig utredning. som i gymnasieskolan. olämpligt uppträdande. besluta att tillfälligt avstänga en elev med omedelbar verkan. Det är styrelsen för utbildningen som fattar dessa beslut. samråd ske med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. på studentens möjlighet att yttra sig inför styrelsen etc. Utvisning i rent bestraffningssyfte bör undvikas (enligt förarbetena). VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE I) Innan styrelsen fattar beslut om avstängning eller förvisning ska. för elever som inte fyllt 18 år. under samma tid. som mest återstoden av innevarande lektion (både grundskolan och gymnasieskolan).98 73 . J) Om det bedöms som nödvändigt för att kunna garantera andras säkerhet får rektor i avvaktan på att beslut fattas. K) Beslutet om avstängning och förvisning kan överklagas till länsrätt. Däremot kan en förflyttning ske om en annan skola bedöms ha bättre möjligheter att möta elevens behov av stöd och åtgärden är ett led i en plan för att stödja eleven. det vill säga inte få lov att fortsätta utbildningen.

Det är polisens sak. även om till exempel vissa trycksaker strider mot läroplanens värdegrund. till exempel om risken för bråk eller upplopp är stor till följd av ett besök100. möten. Detta strider mot principen om att var och en svarar för sina egna gärningar. Ordningsreglerna ska vara av neutral karaktär.99 I dessa kan skolan reglera vad som med hänsyn till ordningen ska gälla ifråga om exempelvis affischering. Här gäller läroplanens krav på allsidighet och saklighet. Det kan gälla generella rutiner om att varje fall ska behandlas när det uppkommer. Om disciplinära åtgärder avser flera elever. Av samma skäl kan rektorn förbjuda vissa märken och symboler. I sådana fall märken och symboler kränker andra elever ska skolledningen anmäla det till polisen.organisationer och politiska partier får tillträde till skolan för att till exempel organisera bokbord. Det kan gälla om och hur många som får dela ut flygblad samtidigt. Ordningsreglerna är till för att garantera ordningen på skolan. Ingen oskyldig får bestraffas för en annans olämpliga beteende. och får inte användas som svepskäl för ingripanden för att inskränka yttrandefriheten och tryckfriheten. Elevernas integritet är grundlagsskyddad. får inte skolans personal beslagta dessa.och i så fall hur . ska åtgärderna vidtas var för sig.och tryckfrihet. Personal i skolan får inte kroppsvisitera elever eller genomsöka en väska utan elevens medgivande.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Ordningsregler Enligt rättspraxis får varje skola ha lokala ordningsregler.101 Man ska alltså vara återhållsam med att begränsa yttrande. Skolan kan dock inte i ordningsreglerna besluta att vissa organisationer på grund av sin ideologi eller människosyn inte får komma in i skolan. Man får inte heller öppna elevers skåp utan förvarning. Naturligtvis får inte material som bryter mot lagen (till exempel skrifter som hetsar mot folkgrupp) spridas inom skolan (se avsnittet om brottsliga handlingar). Istället ska skolan påverka eleverna genom ett aktivt värdegrundsarbete och fördjupade samtal om normer och värden. mär- ken och symboler. Dessa innebär att föremål får omhändertas för att avvärja omedelbar fara102. I ordningsreglerna kan man fastställa hur spridning av information får gå till på skolan. demon- strationer och bärande av märken och symboler. JO har flera gånger uttalat att kollektiv bestraffning är förbjudet enligt svensk lag. flygblad. Därför kan skolan neka organi- sationer eller andra aktörer tillträde om man befarar att ordningen inte skulle kunna upprätt- hållas. Men även om lärare och skolledare på goda grunder misstänker eller vet att elever gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp i form av material. 74 . men däremot inte vilka flygblad! Skolan kan reglera om . I mycket extrema situationer finns i brottsbalken regler om nödvärn. kollektiv bestraffning Kollektiva bestraffningar får inte förekomma i någon utbildningsverksamhet. vilka är grundlagsskyddade.

VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Skolverket har tillsynsansvar Skolverket är den centrala tillsynsmyndigheten för förskolans och skolans verksamhet103.104 Arbetsmiljölagen Det finns en omfattande arbetsmiljöreglering som gäller för alla arbetsplatser. utan också om den psykosociala miljön. Dessutom ska arbetstagarna ges möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. psykologiska som sociala förhållanden. genomföra och följa upp verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Du kan vända dig till myndigheten för att få mer kunskap och stöd inom området och tips på arbetssätt. 75 . Arbetsmiljölagen gäller också elevernas arbetsmiljö. liksom utflykter och studiebesök. till exempel genom stöd till lokalt kvalitetsarbete. Skolverket kan inte ingripa i en pågående situation på en förskola eller skola. lärare och annan personal kan trivas och utvecklas på sin arbetsplats – skolan. Dagligt miljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta såväl fysiska. Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare.och förbättringsarbete. Raster under skoldagen omfattas. handlingsfrihet och utveckling. ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. damm eller andra fysiska risker.105 I lagens mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra. Det handlar om hur elever. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Det innebär att även aktiviteter som förläggs till idrottshallar. Med en god arbetsmiljö avses till exempel möj- lighet till inflytande. Arbetsmiljölagen handlar alltså inte bara om buller. utifrån en helhetssyn på hälsa och arbetsmiljö. det vill säga även skolan. Där ingår också arbetsgivarens ansvar för att undersöka. men kan efter utredning utfärda kritik mot skol- huvudmannen. Myndigheten för Skolutveckling arbetar bland annat med värdegrundsfrågor och hjälper skolor och kommuner att förbättra sitt arbete mot kränkande behandling. Myndigheten för Skolutveckling Sedan den 1 mars 2003 finns en särskild myndighet som ansvarar för att stödja och stimulera förskolors och skolors utvecklings. simhallar eller andra lokaler utanför skolområdet. Som enskild person kan man vända sig till Skolverket med klagomål. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte. däremot inte resor till och från skolan.

Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetstagarna (elever och personal). arbetsmetoder och arbetsförhållanden. Den som utsatts ska då få hjälp och stöd enligt uppsatta rutiner.106 Om kränkande särbehandling i arbetslivet Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet107 har tagits fram av dåvarande Arbetsskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket). De gäller också skolan som arbetsplats och omfattar både personal och elever. Krav anges på rutiner och beredskap för att förebygga men också ta hand om missförhållanden om sådana ändå uppstår. Skyddsombud Skolans personal. Det är arbetsgivarens ansvar att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten samt att organisera och planera arbetet så att kränkningar så långt möjligt förebyggs. Elevskyddsombuden får närvara och yttra sig vid skyddskommitténs sammanträden. Kränkningar avser handlingar där det inte finns en ömsesidighet mellan parterna (jämför oba- lansen i makt i avsnittet Kränkande behandling – vad är det?). Rektor har dock huvudansvaret. som ska delta i planeringen av lokalfrågor. oavsett bakomliggande orsaker eller förklaringar såsom kön. Alla former av kränkningar omfattas. skydds- ombuden och elevskyddsombuden tillsammans avgör hur man rent praktiskt ska samarbeta. sexuell läggning eller andra skäl. och arbetsgivaren ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Elever från år 7 i grund- skolan ska välja egna elevskyddsombud. Huvudmannen är skyldig att ge ombuden den utbildning och ledighet som krävs för uppdraget. Elevernas skyddsombud får inte rösta på mötena eller stoppa verksamheten om så krävs för att garantera en säker arbetsplats. Kränkande särbehandling särskiljs från konflikter eller meningsmotsättningar. I de flesta fall delegeras huvudmannens ansvar till rektor. Med kränkande särbehandling avses återkommande klander- värda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför gemenskapen. dit eleverna i det här sammanhanget räknas in. Den skriftliga arbetsmiljöpolicyn ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att främja en god arbetsmiljö. etnicitet. 76 . Skolhuvudmannen har ansvar för att arbetet är systematiskt och ska dokumentera arbetet med arbetsmiljön samt upp- rätta handlingsplaner. De har dock inte samma ställning som personalens skyddsombud. religion.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Huvudmannens ansvar Skolhuvudmannen ansvarar som arbetsgivare för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i arbetsmiljölagen.

I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. till exempel: • Misshandel (ringa. Arbetsgivaren ska utreda och dokumentera tillbud och våldshän- delser eller hot om våld. är att strafflagarna i brottsbalken även gäller det som sker i skolan. Brott och straff Något som ofta glöms bort i diskussionen om kränkande behandling. Vid allvarligare händelser om våld eller hot om våld är skolan skyldig att underrätta Arbetsmiljöverket. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken. Kraven kan kombineras med vitesföreläggande (en form av böter). nationellt eller etniskt ursprung. VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Det finns också särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. hudfärg. grov) • Olaga hot (inklusive om någon hotar med ett vapen) • Olaga tvång • Ofredande • Trakasserier • Förtal/Förolämpning • Sexuellt ofredande • Hets mot folkgrupp Dessa handlingar är alltså brottsliga och förenade med straffansvar. Vid bedömningen av ett brotts straffvärde vägs motivet till brottet in. Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av ras. Skolan utgör alltså ingen fredad zon för den straffrättsliga regleringen. trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet.108 Enligt dessa föreskrifter ska arbetsgivaren utreda risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta lämpliga åtgärder. 77 .109 Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar Arbetsmiljöverket110 är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljölagstiftningen. Arbets- miljöverket har tillträde till skolan som arbetsplats och kan meddela de förelägganden och förbud som behövs samt ålägga arbetsgivaren att vidta särskilda åtgärder.

OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. Disciplinära påföljder.hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen. Det finns inget hinder i sekretesslagen för skol- personal att polisanmäla misstanke om brott enligt brottsbalken. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall inte kan göras av skolan. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras. nationalitet eller etniskt ursprung eller trosbekänn- nelse eller sexuell läggning. och därmed begår tjänstefel. är löneavdrag eller varning och ytterst omplacering eller avsked. En polisanmälan ersätter INTE anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen (se nedan).111 Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker ett barn eller kollega kan det – utöver att det är en brottslig handling som kan polisanmälas . utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. hudfärg. som rektor ansvarar för. 78 . Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Brottet kan ge fängelse eller böter. Vissa skolor har som policy att anmäla – andra har valt att inte göra det (se faktaruta). Om det skulle finnas behov av att ingripa mot lärare eller annan skolpersonal som uppträder stötande eller kränkande. kan rektor ingripa med stöd av brottsbal- ken.

när och var det ägt rum. En utredning av det eventuella brottet görs. Skolan kan också rådgöra med åklagare för att diskutera om en anmälan ska göras eller inte. trakasserier och andra kränkningar mycket väl också kan rubriceras som brottsliga handlingar enligt brottsbalken. är polisen skyldig att omedelbart anmäla detta till socialtjänsten. Tänk på att mobbning. 3. men har en viktig roll i arbetet med barns och ungas utveckling. Antingen bör då socialtjänsten kontaktas alternativt att skolan utreder frågan och vidtar åtgärder. Om någon obehörig befinner sig på skolans område kan polisen kontaktas. för barnets bästa112. bör rektor stå för denna. 6. 9. att skolan många gånger tillsammans med barn och föräldrar själv kan lösa en händelse. Att anmäla innebär inte att skolan fråntas sitt ansvar för att vidta åtgärder. men ansvaret är socialtjänstens. Utredningen leds av en åklagare. utan ärendet förs direkt över till socialtjänsten som ska se till att den unge får vård.115 De som är behöriga att vara på en skola. Om eleven är under 15 år är eleven inte straffmyndig och får inte dömas till straffpåföljd. förskola eller fritidshem är barnen/eleverna och dess personal samt föräldrar som hämtar barn eller är på väg till ett möte på skolan. Då inleds (vanligtvis113) inte någon förundersökning. Om elev är över 15 år beslutar förundersökningsledaren om det ska göras någon för­ undersökning. Detta är viktigt som laggrund om rektor eller skolpersonal måste avhysa någon från skolan. vilken ålder den unga har är omständigheter som man bör ta hänsyn till när man överväger om en polisan­ mälan ska göras. Om synnerliga skäl saknas bör inte anmälan göras. Detta kan även gälla ungdomar som är mellan 15 och 18 år. Anmäls en elev som är under 18 år för brott och denne ses som skäligen misstänkt.114 5. 4. Parallellt med ovan måste hänsyn tas till anmälningsskyldigheten enligt socialtjäntslagen (se nedan). Får vem som helst vistas på en skola? Skolan och skolgården är ingen allmän plats där vem som helst får vistas. 2. Sekretessen kan i vissa fall brytas vid polisanmälan. oavsett vem som anmäler det. 79 . Även skolpersonals kränkningar av barn faller inom ramen för brottsbalken. 8. JO har uttalat att skolan ska vara återhållsam med att polisanmäla barn under 15 år eftersom polisen ändå inte utreder dessa ärenden. I vissa fall kan polisen medverka i en utredning för så unga barn. En skola kan alltså inte med hänvisning till en pågående brotts­ utredning avstå från att vidta insatser för att komma till rätta med ett problem. Skolan får inte utreda brott. beroende på rådande omständigheter. 7. VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Om du funderar över att anmäla ett enskilt fall till polisen 1. Polisen har skyldighet att ta emot anmälan om brott. Det finns dock inget hinder för att anmälan görs. Rektorn är ansvarig för elevernas säkerhet och för att ingen obehörig vistas på skolan eller skolgården. En polisanmälan får aldrig användas som hot eller straff mot en elev. Den som bryter mot denna regel kan dömas till böter för olaga intrång. Därför krävs att rektorn har gett sitt tillstånd om någon annan än personal eller elever vill ha tillträde till skolan eller förskolan. Brottets karaktär och allvarlighet. För barn under 12 år får en förundersökning inledas endast om det finns synnerliga skäl. Om anmälan görs. med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention. JO har uttalat att skola och polis bör samråda i enskilda fall om huruvida en polisanmälan ska göras. 10. JO säger. Det är viktigt att personer som sett händelsen kan agera som vittnen.

Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen klargör bland annat att alla som arbetar med barn och unga (detta gäller för barn under 18 år) är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man tror att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det är viktigt att påpeka att det inte är skolan som ska utreda om barnet behöver hjälp eller skydd. Det är socialtjänstens sak att bedöma. Skolpersonal som misstänker att ett barn far illa ska i första hand tala med ansvarig rektor eller elevhälsopersonal. 80 . Anmälningsplikten är ovillkorlig. skolbarnsomsorg och skola. Om man misstänker att ett barn far illa ska man göra en anmälan till socialtjänsten (socialnämnden) i den aktuella kommunen. Många gånger kan man behöva samråda med andra innan man bestämmer sig för att göra en anmälan.116 Anmälningsplikt till socialtjänsten För att skydda barn som riskerar att fara illa i hemmet finns en långtgående anmälningsskyldighet för personal i verksamheter som arbetar med barn och unga. Anmälningsplikten gäller all personal i förskoleverksamhet. såväl i kommunal som fristående verksamhet. Att anmälningsplikten är ovillkorlig innebär också att anmälan ska göras även om det gjorts en polisanmälan. som är den enda myndighet som kan ingri- pa för att ge barnet stöd och skydd. I vissa lägen måste man ofrånkomligen svika ett barns förtro- ende genom att göra en anmälan till socialtjänsten.

Socialtjänsten bedömer hur de ska gå vidare. till exempel i form av en utredning. Om du inte är nöjd med det arbete som socialtjänsten gör i frågan i din kommun kan du vända dig till länsstyrelsen som tillsammans med Socialstyrelsen har tillsynsansvaret över kommunernas socialtjänst. 81 . Utredningen får ta max fyra månader. VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Socialtjänsten ska efter inkommen anmälan göra en utredning av hur barnet har det. gäller bland annat lagen om förbud beträff- fande knivar och andra föremål. kontaktfamilj för barnet eller tvångsåtgärder som tillfälligt eller permanent omhändertagande av barnet. Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål117 För föremål som kan hota säkerheten på en skola. Denna form av utredning får socialtjänsten göra oavsett om föräldrarna vill det eller inte. Exempel på åtgärder kan vara stöd. Det är polisens sak – inte skolans – att beslagta dessa föremål. polis eller skola) och enskilda personer för att reda ut om och i vilken form barnet behöver stöd och/eller skydd. Den förbjuder bland annat innehav av farliga föremål. Olika åtgärder kan bli aktuella om socialtjänstens utredning ger stöd för att barnet far illa. Viktigt att känna till om socialtjänstlagen Som personal är du skyldig att anmäla till socialtjänsten i din kommun om du misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd. myndigheter (till exempel läkare. hjälp och skydd. vård eller avlastning till familjen. men ibland tar det längre tid. I utredningen kan socialtjänsten höra experter. De sociala myndigheterna bör samverka med skolan om problemet rör båda myndigheterna. De sociala myndigheterna har rätt att hämta in uppgifter från till exempel skolan. Som förälder har man rätt att få reda på när en utredning startar och hur den kommer att gå till. Skolpersonalen är skyldig att lämna uppgifter.

har också en föräldratelefon dit du kan ringa och få stöd: 077-150 50 50 • Du kan också ringa till Friends. som är en ideell stiftelse som jobbar mot mobbning och kränkningar i skolan: 08-545 519 90 • En Föräldratelefon drivs av bl. BRIS. Det kan vara en kompisstödjare på din skola. men det är ännu jobbigare att hålla allt inom sig själv.a. alltså även ärenden som handlar om kränkande behandling. 83 . Kopiera gärna dessa sidor och dela ut till elever i klassen. Ester Bomans Stiftelse: 020-852 000 Till dig som elev • Berätta för någon vuxen som du litar på. • Berätta för dina föräldrar och prata med dina kompisar! Det är jobbigt att göra det. Eller sätt upp i skolkorridoren och på lärarrummets anslagstavla! Till dig som förälder Skolan är skyldig att samverka med barnets föräldrar i allt som rör barnets utveckling. så att föräldrarna har möjlighet att närvara. för man känner ofta skuld och skamkänslor. eller någon i skolans antimobbningsteam. och som du tycker kan lyssna. Skolverket har bland annat riktat kritik mot arbetssätt som inneburit att föräldrarna kopplats in för sent. VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? OLIKAS LIKA VÄRDE Var kan jag vända mig för att få hjälp? Vi vill kort visa på hur föräldrar och elever kan få hjälp och stöd i frågor som handlar om kränkande behandling i skolan. en lärare eller någon annan i personalen. Det är viktigt att vårdnadshavare underrättas innan samtal förs med eleven. Om du vill prata med någon • Rädda Barnen har en föräldratelefon dit du kan ringa och få stöd: 020-786 786 • Barnens rätt i samhället. på föräldramöten och på utvecklingssamtal.

Till exempel om man är ensam. Det syns inte heller på telefonräkningen vart man har ringt. Den som ringer kan vara anonym och de som arbetar där har tystnadsplikt. Checklista Här finns en checklista för hur du som elev kan gå till väga om du behöver hjälp. Du kan diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. miner.se finns barn. gester. Med kränkande behandling menas till exempel mobbning och rasistiska beteenden. 84 . vare sig elever eller lärare. suckar.OLIKAS LIKA VÄRDE VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? Du kan också kontakta någon av följande organisationer barnombudsmannen På Barnombudsmannens (BO) hemsida www. klotter och anonyma brev. förolämpningar. Där hittar du information om Barnombudsmannen och om dina rättigheter. jourhavande kompis Röda Korsets telefonjour ”Jourhavande kompis” finns för att möta dig som ungdom och dina behov.se. mellan 14 och 18 på fredagar samt mellan 14 och 17 på lördag–söndag. Könsord. Fasthållning. hot.se barnens hjälptelefon BRIS.bris. slag. BRIS hemsida har adress www. Ingen. Telefonerna visar inte vilket nummer man ringer ifrån och mottagaren betalar telefonsamtalet. Telefonjouren håller öppet 14–22 måndag–lördag och 14–18 på söndagar. utfrysning. De kan också vilja höra vad en vuxen tycker om ett problem innan de talar med sina föräldrar.bo. 1. Hit kan man vända sig med allt som känns svårt. rädd. ska behöva stå ut med sådan behandling och det är skolans skyldighet att skydda eleverna mot detta. ledsen eller bara behöver prata med någon vuxen. sparkar och knuffar. Telefonnumret är 0200-230 230. Barnens rätt i samhället. fniss. Du kan också skicka din fråga direkt till barnombuds- mannen@bo. driver ”Barnens Hjälptelefon” (för dig upp till 18 år). Inget problem är för stort eller för litet.och ungdomssajten ”Hallå”. skratt. Barnens Hjälptelefon är öppen mellan 15 och 19 måndag–torsdag. Ditt samtal är alltid anonymt. Alla i skolan har ansvar för att ta itu med till exempel mobbning och annan kränkande behand- ling. Ibland ringer barn och är oroliga för en kompis. Det kan handla om att bli utsatt för svordomar och fula ord. Telefonnumret är 020-222 444.

9. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. De ska också arbeta för att problemen inte ska uppstå. kan dina föräldrar vända sig till utbildningsförvaltningen i din kommun. Däremot kanske vissa lärare känner att han eller hon inte klarar av att lösa problemen. utan enbart i efterhand utreder skolans ansvar. kanske tillsamm- mans med dina föräldrar. Lärare och rektorer är anställda av kommunen och det är kommunen som är ansvarig för att skolorna lever upp till kraven som ställs. 4. Om du och dina föräldrar inte får hjälp från skolan och/eller inte tycker att de gör tillräckligt. Här ska stå vem som ansvarar för vad på skolan. VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? OLIKAS LIKA VÄRDE 2. Om en elev behöver särskild hjälp ska skolan upprätta en plan. 7. 85 . tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare. Skolan ska vara förberedd på vad den ska göra för att motverka att mobbning uppstår. eller att man gjort tillräckligt för att lösa problemet. Om ni ändå inte tycker att ni blivit hörda. Din skolas rektor har. Rektorn är också chef för lärarna på skolan med ett ansvar för att lärarna sköter sitt arbete. 8. Du eller dina föräldrar kan ringa och tala med någon på Skolverket som arbetar med tillsynsfrågor. till exempel om du blivit illa slagen. Du har rätt att veta vad som gäller i skolans handlingsprogram mot mobbning. inte minst om det handlar om att en lärare kränker elever eller andra lärare. ett särskilt ansvar för att skolan ska hjälpa elever som mobbas och behandlas illa. vad man ska göra åt det och hur och när insatserna ska följas upp. så får de mer hjälp om hur man ska göra. Ingen lärare kan säga att det inte är hans eller hennes problem. och vilka vägar du kan gå om du behöver hjälp. 6. Många skolor har särskilda antimobbningsteam som har ansvar för att lösa problem med mobbning. Om mobbningen eller kränkningen som ägt rum är allvarlig och skulle kunna betraktas som ett brott. kan man kontakta polisen. kan man göra en anmälan till Skolverket. enligt läroplanen. Och på vad skolan ska göra om man upptäcker att mobbning pågår. ett så kallat åtgärdsprogram. Då kan läraren. 3. 5. I planen ska beskrivas vad pro- blemet är. vända sig till skolans rektor. Det är dock viktigt att komma ihåg att Skolverket inte har rätt att ingripa i ett enskilt fall.

ekonomiska.” 86 . C. (1994) eller Leyman. hudfärg. i detta fall de med viss av en eller flera personer. i praktiken försämrar möjligheterna viss tid blir utsatt för negativa handlingar för vissa personer. sociala. hudfärg. Direkt diskriminering är 3 Läs mer i de allmänna råden om tillämp.ex. Dessa 4 Dan Olweus har den kanske mest använda personer missgynnas direkt. språk. börd eller annan 6 Vissa forskare menar att mobbning främst status och som har till syfte eller verkan inte utövas av enskilda.se ursprung. t. diskriminering såsom varje distinktion.och rättigheter på likvärdiga villkor. skaps. Olweus. nitionsdiskussioner om rasism och främ- kulturella eller andra områden av det lingsfientlighet. nationellt eller socialt ursprung. B.ex.OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER Slutnoter 1 Osbeck. D. ningen av föreskrifterna om åtgärder mot till exempel när en arbetsgivare sorterar kränkande särbehandling i arbetslivet bort sökande med utländska namn. åtnjuta och utöva alla 7 FN:s konvention om avskaffande av alla fri. 12 I regeringens handlingsplan mot rasism åtnjutandet eller utövandet. kopplad till en specifik grupptillhörighet. Kommittén för de en mer uttömmande diskussion kring defi. Observera rasdiskriminering på följande sätt: ”varje dock att denna lag inte gäller eleverna i skillnad. kön. definierar 9 6 § 2 st jämställdhetslagen. exkludering. som ras. Eriksson. här- stamning eller nationellt eller etniskt 10 www. H.och forskningsöversikt. Olweus diskriminering sker när ett krav som fram- menar att: ”En person är mobbad när han står som neutralt. utan anger grupp- att omintetgöra eller försvåra genomfö- pen som mobbare. som brukar användas i defi- friheter på politiska. 2 § skollagen en distinktion mellan direkt och indirekt diskriminering. inskränkning eller skolan företräde på grund av ras. inte bör användas eftersom offentliga livet. religion. m fl (2003) 8 I jämställdhetslagen har nyligen anammats 2 1 kap. former av rasdiskriminering. restriktion eller preferens m fl (2003) som grundas på sådana omständigheter 5 Läs mer i litteratur av t. se Skolverkets kun. mänskliga rättigheterna (1966) definierade nitioner om mobbning. (1986) politisk eller annan åsikt. på lika villkor skrivs fram att riksdagen uttalat sig för att av mänskliga rättigheter och grundläggande termen ”ras”.” Om du vill läsa etnisk bakgrund. undantag.arbetslivsinstitutet. t ex krav på felfri sven- eller hon upprepade gånger och under en ska. som har till syfte eller verkan att 11 Enligt RFSU omintetgöra eller inskränka erkännandet. egendom. Pikas (1989) och randet av principen att alla människor Heineman (1987) skall tillerkännas. Indirekt definitionen av mobbning (1991).

ex. 29 S. E. 87 .ex. sätt.a. (1995) och Rigby (2001) Johansson. För mer kunskap om 28 Se bl. Kränkningar i skolan (2003) Riskfaktorer i de lokala organisationerna är t. skolbarnsomsorg och 20 Attityder till skolan (2001) skolor är jämställdhet. se och proposition 2001/02:14. Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare 18 Hur är det ställt? Tack. dåliga relationer med personal. (1997) som Skolverket presenterades 2002. Läs mer i 16 Du kan läsa mer om sätt att motarbeta Skolan – en arena för mobbning (2002) sexuella trakasserier i JÄMO:s handbok 30 Skolan – en arena för mobbning (2002) mot sexuella trakasserier 31 Lär mer om det främjande perspektivet i 17 Osbeck. eftersom begreppet leder tankarna till 13 Integrationsverket använder sig av denna övervakning och bestraffning. ”Whole school approach”. fysisk och psykisk 21 Vem tror på skolan (1998) trygghet. M. och Lindström.ex. SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE det inte finns någon vetenskaplig grund 23 Relationer i skolan (2002) samt rapporten för att dela in människor i skilda raser och Kränkningar i skolan (2003) ur biologisk synpunkt följaktligen inte 24 Termen ”rastvakt” har ersatts på många heller någon grund för att använda termen skolor med andra benämningar och syn- ras om människor. och Skolans arbete mot mobbning och Relationer i skolan (2002) samt rapporten annan kränkande behandling (2000) Kränkningar i skolan (2003). att bli sedd och få bekräftelse 22 Relationer i skolan (2002) samt rapporten samt att få stöd och hjälp vid behov. C. ojämnt (2003) eller hälsorisk? (1996). Björk etikutveckling bland små barn. (2001). Flera skolor definition som hämtats från Kommissionen utgår numera istället från ett synsätt som mot rasism och främlingsfientlighet bygger på tanken att lärarna ”är pedagoger 14 Kommittédirektiv till En ungdomskampanj även på rasten”. se t. 27 Skolans arbete mot mobbning och annan Undersökningar om förekomsten av krän. Att motarbeta nazism och rasism i skolan (2000) 32 Exempel på stödjande skyddsfaktorer i förskoleverksamhet. Fors (1993). Olweus (1994). m fl (2003) t. Min uppgift är att knyta ihop det… (2001) arbetar rasism och främlingsfientlighet. P.k. Det måste va sån´t som får en att fundera mera… (2001) samt 19 För mer specifika råd kring hur man mot. mot främlingsfientlighet och rasism 25 Läs mer om tidsanvändningen i skolan i 15 Beskrivningen utgår från den nationella Tid för lärande (2002) kartläggningen av kränkande behandling 26 Campart. kränkande behandling (2000) kande behandling bland barn i förskolan är mycket sällsynta.

a. G. från 44 Olweus. & Munthe.se/halta/ övningar och arbetssätt i t. 48 Se bl. Roland. information. 38 Läs mer om samtalet betydelse för en (2003) demokratisk skola i bl. vid sådan tidig 45 Information och kommunikation – nyck. 35 Se www. (2003) ningen.ex. (2000) 51 Olweus. stor risk för att mobbnings- 46 Elevers inflytande spelar också en viktig behandlingen försvåras. (1991 och 1994) och Roland. (1991 hans tidigare metod STm (suggestiva till- och 1994) och Rigby (2001) samt Hassela sägelsemetoden) och också kritiserat Solidaritets utvärdering av kamratstöd Farstametoden för att vara en ”förhörsme- 88 . K. 56 Anathol Pikas har i senare arbeten (1998) Selberg. bl.ex. Se även 42 Se mer i Skolan – en arena för mobbning www. 43 Skolans arbete mot mobbning och annan Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) kränkande behandling (2000). E. roll i det egna lärandet. D.kungalv. E. Pikas. Skolverket.OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER utsatthet för våld. G. inte omedelbart informeras om mobb- (1997). B-M. Tillsammansväskan (2002) och BRÅ och 36 Berge. Tillsammansprojektet (2003) hur svag E. (1998). G. D. D (1994) samt Frånberg. av 33 Olweus. A. enligt upphovsmannen Karl elfrågor i skola och barnomsorg (2002) Ljungström. & 52 Läs mer i bl. för att mobbarnas föräldrar (1993) och Roland. Läs mer i Frånberg. D. (2001) övergett det synsätt som låg till grund för 47 Se bl.no/gbm (2002) 55 Se Ljungström. (1993) kopplingen många gånger är mellan 34 Skolans arbete mot mobbning och annan skolan och kommunen kränkande behandling (2000) 50 Du kan läsa mer om exempel på metoder. A (2001). (1991 och 1994). Läs mer i t.a. Zackari. om den Modigh. G. Men det finns. E. (2000) kritik som vuxit sig allt starkare mot Olweus 39 Ung i demokratin (2001) metoder under senare år 40 Se mer i Skolan – en arena för mobbning 53 Kritik har riktats mot dessa resultat efter- (2002) som utvärderingarna genomförts av Dan 41 Relationer i skolan (2002) samt Olweus själv Kränkningar i skolan (2003) 54 Noebe-V. hot och kränkningar. F. (1996). 49 Samtidigt visar utvärderingar. red.a. (2002). t. Bliding. (2001) Skolverket (2001) 37 Berge. M.lende. H. Farstametoden har fått kritik.a. utvärderingar av Olweus. B-M. Rigby (2001) stress och destruktiva sociala nätverk.ex.skola.a. och Ve.

cesel. G. (2000) villiga skolformer) 74 www. Se mer på 62 www. sociala och kultu- 68 Livskunskap .to vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. www. och 72 www.gov.nok.tillsammans. B.se (1948).se iska konventionen angående skydd för de 69 Manual samt informationshäfte om mänskliga rättigheterna och de grundlägg- Stegvis.fhi.nu Läroplan för de frivilliga skolformerna. Läroplan Se även för det obligatoriska skolväsendet. (2001) 82 Se t.nu deklarationen om mänskliga rättigheter 66 www.mod. Skolans värdegrund och 75 Hundeide.ekelunds.gislasonlowenborg.goteborg. 60 www. domare och exekutör. (2001).org 89 .se och www.se 63 Byréus.hassela.ekelunds.se tionen om ekonomiska. avsnitt 1.skolverket. Se även www.dk 84 1 kap 2 § skollagen 70 www. SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE tod” där de vuxna samtidigt intar rollerna 77 Du kan läsa mer om kvalitetsarbete i Att som åklagare.pdf leklassen och fritidshemmet.se 87 Lpo 94.com och gande friheterna (Europakonventionen). Lpfö 98.eq.bo. (2001) uppdrag 76 www.se och Blunda inte för 80 www.argument. Se även www.elind.se mobbning (1996) 81 Skolverket har tagit fram ett stöd i form 61 Lind.st 85 9 kap 2 § skollagen 71 Projekt Charlie och Justa kompis-pärmarna. Friends arbetsmaterial tetsredovisning finns i regeringens www. (2001) och Frånberg. E.jannestaff.lions-quest. konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966).liu.skolverket.se och www. K.se Utvecklingsplan för förskola. 86 Läroplan för förskolan.sef.ep. 83 Grundläggande internationella över- (2003) enskommelser inom området är också 65 www. granska och förbättra kvalitet (2003) 57 Skolans arbete mot mobbning och annan 78 Förordning om kvalitetsredovisning kränkande behandling (2000) 79 En bakgrund till förordningen om kvali- 58 Din vän. Lpf 94 (för gymnasieskolan och övriga fri- 73 Wennberg. Lpo 94.friends.se/exjobb/iuv/2001/153/exjobb. försko- www. K.nu av en ”verktygslåda” till arbetet med olika utvärderingsinstrument. A.se/barnkonventionen 64 Noebe-V. konven- 67 www. www.ex www.nu www.går rella rättigheter (1966) samt den europe- det att lära ut? (2001).Det goda samspelet . skola och 59 www.

trots det oklara sid. att man ansåg att problemen som man ordningen ville komma åt genom varning och 92 Skolverket har tagit fram flera material avstängning måste angripas på annat sätt som kan ge vidare stöd och vägledning om för att åstadkomma en varaktig lösning. Under Socialtjänstlagens stadgande om anmäl. i uppdrag av regeringen att utarbeta rikt- samheten linjer för skolans samverkan med politiska partier. JO och Skolverket 94 6 kap 9-10 §§ grundskoleförordningen 100 Se bl a JO:s ärenden 1996:1121 och 1999:2415 95 Med styrelsen för utbildningen avses den politiska nämnd. Avrapporteringen av uppdraget mot en elev som inte bättrat sig genom de beräknas genomföras i slutet av 2003. som ansvarar för skolverk. eller hot via SMS blivit ett problem på utskottets betänkande 2001/02:UbU6. Skälet pedagog ingår i elevhälsan till att dessa bestämmelser togs bort var 91 5 kap. att det som en absolut sista åtgärd borde vara möjligt för skolpersona- 97 6 kap 21-25 §§ gymnasieförordningen len att omhänderta ett föremål. rättsläget. eller för fristående skolor 101 Myndigheten för skolutveckling fick 2003 skolans styrelse.a. det vill säga innan 1985 hade grundskolan en 90 I gruppen elevhälsopersonal ingår kurator. 1997/98:6 Förskoleklass och andra som grund för att avstänga en elev från skollagsfrågor undervisningen. åtgärdsprogram. Se www. Se även 98 Både JO och Skolverket har uttalat detta. Även special. skolpsykolog. 380) att i fråga om föremål väl genomtänkt plan för att få eleven att som inte utgör direkt grund för en nödsi- bättra sig och inte utsätta kamrater eller tuation. övergrepp eller fara.OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER 88 Liknande skrivningar finns i Lpfö 98 och JO har också uttalat att arbetsmiljöskäl Lpf 94 utifrån arbetsmiljölagen inte kan åberopas 89 prop. 1 § tredje stycket grundskoleför.se 99 Rättspraxis är skapad av olika beslut från 93 3 kap 3-5§§ grundskoleförordningen bl. senare tid har till exempel kränkningar ningsplikt skall beaktas (Utbildnings. exempel gälla mobiltelefoner. 90 . I tidigare skollag. JO 1999:2415. 26). möjlighet att både varna samt stänga av en skolsköterska.skolverket. En eventuell 102 JO har konstaterat (JO:s årsberättelse flyttning av en elev skall vara en del i en 2001/02. JO menar. sid. Detta kan till lärare för mobbning. skolpliktig elev under två veckor. vissa skolor. är rättsläget oklart. åtgärder som elevvårdskonferensen beslu- tat inte bör få förekomma. deras ungdomsförbund och andra 96 Utbildningsutskottet har uttalat att ”(…) samhällspolitiskt engagerade organisatio- avstängning som en ren repressiv åtgärd ner.

115 JO:s årsberättelse 1995/96. 107 Se AFS 1993:17 108 Se AFS 1993:2 109 Arbetsmiljöförordningen 91 .skolverket. De nya föreskrifterna beräknas träda i kraft den 1 juli 2004. har relevans för att avgöra beho- 105 Dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (nuva. 111 20 kap. På många skolor saknas fortfarande elevskyddsom- bud. vet av socialtjänstens insatser eller behövs rande Arbetsmiljöverket) har 2000 konsta. Härigenom skulle också möjligheterna till integration med läroplanens mål öka.av. inte förankrade bland lagöverträdare personalen och eleverna samt inte anpass. 1 § socialtjänstlagen Arbetsmiljöverket har dragit slutsatsen att 117 SFS 1988:254 kunskapen om arbetsmiljölagstiftningen och dess intentioner behöver stärkas bland skolpersonalen och eleverna. trots att det förflutit mer än tio år sedan reglerna trädde i kraft.se 113 En utredning kan inledas i vissa fall om det bl.skolutveckling. sid 394 sad till skolans organisation. 106 Skolverket planerar att utfärda föreskrifter om hur elevernas medverkan i arbetsmil- jöarbetet. SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE 103 Läs mer om Skolverkets tillsynsverksam. ska gå till. 1 § brottsbalken Läs mer om Skolverket på www.a. 114 Mer om detta framgår av lagen om unga men är inaktuella. 116 14 kap. för att klarlägga om någon som fyllt fem- terat att kunskapen om bestämmelserna ton år har tagit del i brottet (31 § Lagen ofta är låg. och även om kunskapen finns. 110 Lär mer om Arbetsmiljöverket på het med fokus på kränkande behandling i www. Handlingsplaner för arbetsmiljön finns.se Tillsyn av kränkande behandling (2002). om unga lagöverträdare. Elevorganisationerna och Barnombuds- mannen har påtalat behovet av att stärka elevskyddsombudens ställning.se 112 JO:s ärende 1998:352 104 Läs mer om Myndigheten för Skolutveckling på www. SFS 1964:167) är tillämpningen ofta bristfällig. bl a som elevskyddsombud.

tel. tel. tidaholm Kontaktperson: Mauno Korpela. lärare. tel. år f–9.) stadsgårdsskolan. 013-20 79 08 öjersjöskolan. 036-10 64 62 iljansbodaskolan. tel. tel: 0303-33 00 62. 08-50 84 13 54. tel. kungsbroskolan. 0221-25785 hushagsgymnasiet. borlänge Kontaktperson: Isa Hansy-Olander. rektor. kungälv Kontaktperson: Carl Elheim. 031-792 17 83 hålta miljö.och kulturskola. järfälla Kontaktperson: Freddie Lundqvist. 0502-16123 hjulstaskolan. tel. special-pedagog. eller Roy Jörgensen. Nedan finns en lista på vilka skolor och kommuner som besökts samt kontaktperson och telefonnummer eller e-postadress. förskollärare. kurator. 0303-22 70 33 (vx. år 1–9. rektor. köping Kontaktperson: Elsie Persson. rektor. tel. 0480-45 32 05. linköping Kontaktperson: Håkan Ring. år 1–5. förskolan bofinken. år 7–9. 0243-748 82 ale gymnasium.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 1 – LISTA PÅ BESÖKTA SKOLOR OCH KOMMUNER Bilaga 1 – Lista på besökta skolor och kommuner Till grund för empirin i denna bok ligger bland annat analyser av de skol. tel. stockholm Kontaktperson: Elisabeth Sörhuus eller Urban Åström. tel. 08-58 02 96 86. år 7–9. rektor. tel. år 7–9. partille Kontaktperson: Torben Ferm. år 0–3. 0303-33 09 52.och kommunbesök som Myndigheten för skolutveckling genomfört under våren 2003. rektor. ale kommun Kontaktperson: Marita Elheim. rektor. tel. kalmar Kontaktperson: Monica Edman. jönköping Kontaktperson: Irena Hanzek. Skolor funkaboskolan. 92 . år f–6. skäggetorpsskolan.

tel. malmö Kontaktperson: Sven Olsson. rektor. år f–9. Pelle Bredberg. BIG (Brottsförebyggarna i Gävle).matton@gavle. johan. utbildningschef. gunilla. rektor.se västerås kommun Kontaktperson: Johan Wennhall. inger.wennhall@vasteras. 040-34 30 68 tomtebogårdsskolan. 090-15 68 80 Kommuner piteå kommun Kontaktperson: Inga Ingesson. tel. tel. BILAGA 1 – LISTA PÅ BESÖKTA SKOLOR OCH KOMMUNER OLIKAS LIKA VÄRDE slottsvångsskolan. helsingborg Kontaktperson: Lena Ahl.pitea. rektor. år f–9. år f–5.se gävle kommun Kontaktperson: Pelle Matton.se 93 . pelle. år f–9. 042-10 57 29 dammfriskolan. förvaltningschef.larsson@botkyrka. 040-34 76 90 krokbäcksskolan.ingesson@bu. tel. malmö Kontaktperson: Maj-Britt Dyberg. bitr rektor. rektor.se botkyrka kommun Kontaktperson: Gunilla Larsson. umeå Kontaktperson: Carina Sandberg.

se Tommy Fabricius. Järfälla. Helsingborg.se Freddie Lundqvist. Ale Gymnasium. Utbildningschef. Hjulstaskolan. elisabeth.elheim@ale.edman@kalmar.se 94 .olsson@malmo. johan.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 2 – MEDVERKANDE I REFERENSGRUPPER Bilaga 2 – Medverkande i referensgrupper Till grund för empirin och analysen i denna bok ligger bland annat de samtal som genomförts med till Myndigheten för skolutveckling knutna referensgrupper.ingesson@bu.se Referensgrupp med skolchefer Johan Wennhall.se Elisabeth Sörhuus. Kalmar.ahl@stad.sorhuus@spanga-tensta.se Sven Olsson. Tidaholm.se Lena Ahl. Malmö. marita. Chef förskola och grundskola. Skolchef. mauno.idensjo@kalmar. Piteå. inger. Kalmar.se Britt-Mari Idensjö. Iljansbodaskolan.fabricius@jarfalla.se Monica Edman. Verksamhetschef. monica. Nedan finns en lista på vilka personer som medverkat i grupperna samt deras e-postadresser. freddie. Järfälla. lena. Krokbäcksskolan.korpela@tidaholm.se Marita Elheim. sven.lundqvist@jarfalla.helsingborg. Referensgrupp med skolledare Mauno Korpela. Funkaboskolan. Västerås. tommy.se Inger Ingesson. Ale. Stockholm. britt-mari.stockholm.pitea. Kungsbroskolan. Slottsvångsskolan.wennhall@vasteras. en för skolledare och en för förvaltningschefer.

förordningar och föreskrifter Allmänna råd kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Arbetsmiljöförordningen SFS 1977:284 Brottsbalken SFS 1962:700 Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Förordning om kvalitetsredovisning 1997:792 Grundskoleförordningen SFS 1994:1194 Gymnasieförordningen SFS 1992:394 Jämställdhetslagen SFS 1991:433 Lagen om unga lagöverträdare SFS 1964:167 Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål SFS 1988:254 Lpfö 98 SKOLFS 1998:16 Lpo 94 SKOLFS 1994:1 Lpf 94 SKOLFS 1994:2 Skollagen SFS 1985:1100 Socialtjänstlagen SFS 2001:453 Internationella överenskommelser Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska. sociala och kulturella rättigheter 95 . BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Bilaga 3 – Litteratur Lagar.

Action Research for Gender Equity. (2003). K. Stockholm: Polishögskolan Campner. G. Scanprint A/S Heineman. Lund: Studentlitteratur Lind. C. och Lindström. (1996). (2000). B-M. E. Förlagshuset Gothia Fors. Liber Utbildning AB Fors. Perspektiv på mobbning. Holm. (1995). B-M. (1995).OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Litteratur Berge. Skolverket och Värdegrunds - centrum. (2001). K. Elevers och skolpersonals uppfattning om mobbning. (1993). Kränkande handlingar och informella miljöer – elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat. Violence and bullying in school. Lärarhögskolan i Stockholm (specialarbete D-nivå) Johansson. Z. Vägledande samspel. Press Björk. (2002). (1997). Z. P. Vardagsperspektiv – pedagogens syn på läroplanen för förskolan. Vuxenmobbning – om psykiskt våld i arbetslivet. Stockholm: Natur och Kultur Hundeide. Etik i små barns värld. Mobbning – gruppvåld bland barn och vuxna. P. H. (2000). Göteborgs studies in Educational Sciences 141. och Ve. Institutionen för socialt arbete. A. Stockholm: Rädda Barnen Hägglund. (1986). (2001). Göteborgs universitet Byréus. Ordkällan/Pedaktiv 96 . Kunskap bryter könsmönster – aktionsforskning är verktyget Berge. Mobbning – ett spel om makt. M. Jönköping: Brain Books AB Ljungström. K. (1993). Makt. maktlöshet. mobbning. och Hägglund. (1996). S. Institutionen för pedagogik. & Persson. Medkompis. Buckingham: Open Univ. G. Liber. (2001). M. E. S. Mobbning i nordiska skolor – kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor. E. (2000). Mobbing i skolan – ett kompendium om mobbing samt om mobbingbehandling enligt Farstametoden. E. Obalans i makt: fallstudier av barnmobbning. (2001) Du har huvudrollen i ditt liv. Nordiska Ministerrådet. H. Göteborgs universitet Isacsson. Göteborgs universitet Leyman. Göteborgs universitet Bliding. Göteborgs universitet Frånberg. (2001). Stockholm Campart. red.

Lund: Studentlitteratur Staff. Uppsala: AMA dataservice Rigby. EQ på svenska. Mobbning i skolan – att förebygga och åtgärda. (2000). (2000).vad vi vet och vad vi kan göra. Värdegrundscentrum. (1998). (1994). och Modigh. A. Utbildningsdepartementet. Peer harassment in School. S. Health consequences of bullying and its prevention in schools. Kränkningar i skolan – förekomst. (1999). (2000). The Guilford Press Roland. Bullying in School: Three national innovations in Norwegian Schools in 15 years. Ir J Psychol Volym 18 Roland. Holm. G. Stockholm: Sama Zackari.og forskningsdepartementet Roland. Stockholm: Natur och kultur 97 . (2001). BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Noebe-V. Så stoppar vi mobbning. A. Uppsala: AMA dataservice förslag Pikas. Handbok för ett paradigmskifte i behandling av skolmobbning. Mobbning i skolan . (1989). E. Stockholm: Rädda Barnen Osbeck. A. K. Göteborgs universitet Pikas. B. Så bekämpar vi mobbning i skolan. Aggressive Behaviour Volym 26 Selberg. (2001). F. Linköpings universitet (examensarbete Grundskollärarprogrammet 1-7) Olweus. J. utdannings. E. A (1975). & Munthe. Stockholm: Liber utbildning Olweus. (2003). & Graham. The 1996 Norwegian program for preventing and managing bullying in schools. Mombus – en modell att förebygga mobbning. G. (1997). C. former och sammanhang. (1996) Mobbing i skolen: en lærerveiledning. E. E. och Wernersson. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. (2001). I. D. Gemensamt-Bekymmer-Metoden. Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan Värdegrundsprojektet. Fritzes förlag Wennberg. Stockholm: Prisma Pikas. Publicerad i Juvonen. Mobbning bland barn och ungdomar. J. A. (1997). Oslo: Kirke-. D.

SOU 1997:116. Kommittédirektiv 1994:157 JO:s årsberättelse 1995/96 JO:s årsberättelse 2001/02 98 . Skolverket. Skolverket (Nationella kvalitetsgranskningar 1999). Skolverket (Eriksson. Skolverket. Näringsdepartementet En ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism (1994). Skolverket Skolan – en arena för mobbning (2002). BRÅ och Skolverket. Regeringens skrivelse 2000/01:59. rapport nr 180 Information och kommunikation – nyckelfrågor i skola och barnomsorg (2002). En forskningsöversikt och diskussion om mobbning i skolan. Skolverket Min upp är att knyta ihop det… (2001). Skolverket Ung i demokratin (2001). Myndigheten för Skolutveckling Attityder till skolan 2000 (2001). Skolverket (Nationella kvalitetsgranskningar 2001/02). ojämnt (2003). Skolverket. Skolverket. rapport 210 Vem tror på skolan? Attityder till skolan 1997 (1998). Liber förlag Riksdagstryck Barnets bästa i främsta rummet (1997). Elanders Gotab AB BRUK. Skolverket Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000). rapport 220 Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft? (2002). rapport 144 Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? (1996). Barnkommittén En nationell handlingsplan mot rasism.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Från Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling Att granska och förbättra kvalitet (2003). rapport 197 Brottsförebyggande arbete i skolan (2001). Skolverket Hur är det ställt? Tack. Skolverket (best. homofobi och diskriminering (2001). Myndigheten för skolutveckling Kränk mig inte (1996). Skolverket Med demokrati som uppdrag – en temabild om värdegrunden (2000). m fl) Tillsyn av kränkande behandling (2002). främlingsfientlighet.nr 01:676) Det måste va’ sånt som får en att fundera mera (2001). B.

insatser och material. Trygghet Utbildningsutskottets betänkande (UbU) 2001/02:6 Utvecklingsplan för förskola. Uppföljning av Värdegrundsprojektet. Uppföljning. Utbildningsdepartementet Övrigt Att motarbeta nazism och rasism i skolan (2000). Utbildningsdepartementet Värdegrundsprojektet (2002). (Sweden HB Kavallerigatan 9. skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet (1997). Solna: Ekelunds förlag Metodpärmar Projekt Charlie och Justa kompisar. Slutrapport från Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet Proposition 2001/02:14: Hälsa. Vad betyder mobbning? (artikel i rapport 3 från Värdegrundscentrum vid Göteborgs universitet) Blunda inte för mobbningen! (1996). KAN Kommunikation AB 99 . JÄMO Hasselas utvärdering av kamratstöd (2000). Folkhälsoinstitutet Livsviktigt lärarhandledning SET (2001). Lärande. Gullers Grupp. Utbildningsdepartementet. Barnombudsmannen Din vän – handledningsmaterial mot kränkande behandling (2003). Det goda samspelet – går det att lära ut? (2001). Stiftelsen Friends EQ Program och lektionsmaterial. Lärarförbundet Bliding. Regeringens skrivelse 1996/97:112. 115 57 Stockholm) Handbok mot sexuella trakasserier (2000). (Granholm Arne) Livskunskap. M. Utbildningsdepartementet Tillsammansprojektet (2003). 192 78 Sollentuna) MOD ledarhandledning (Älvsjö Gårdsväg 3. (Asterikegatan 19. Tillsammansväskan. 125 30 Älvsjö) Tillsammansprojektet (2002). (2002). BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Mångfald mot enfald (SOU 1989:14). utvärdering och analys.

lionquest.se www.friends.sos.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Källor på Internet www.gov.rb.se www.se www.skolverket.mod.se www.av.se www.tillsammans.goteborg.se www.se www.lansstyrelsen.se www.se www.cesel.arbetslivsinstitutet.jannestaff.to www.se www.se 100 .se www.se www.bo.vfsu.nok.dk www.se www.nu www.bris.skolutveckling.nu www.se www.hassela.ekelunds.se www.