Eastern European Outlook

Ekonomisk Analys – Mars 2011

Exportdriven tillväxt stärks när inhemsk efterfrågan vaknar Tema: Inflationseffekter från global råvaruprischock

Ekonomisk Analys

Eastern European Outlook utkommer två gånger per år. Denna rapport publicerades den 23 mars 2011. Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktör), Daniel Bergvall, Dainis Gaspuitis, Andreas Johnson, Hardo Pajula och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Chefekonom + 46 8 506 230 16 Daniel Bergvall Ekonom +46 8 763 85 94 Ann Enshagen Lavebrink Redaktionsassistent + 46 8 763 80 77 Andreas Johnson Ekonom +46 8 763 80 32

Håkan Frisén Chef för Ekonomisk Analys + 46 8 763 80 67 Mattias Bruér Ekonom + 46 8 763 85 06 Mikael Johansson Ekonom, chef Östeuropa-analys + 46 8 763 80 93 Tomas Lindström Ekonom + 46 8 763 80 28

Gunilla Nyström Privatekonom + 46 8 763 65 81 Susanne Eliasson Analytiker privatekonomi + 46 8 763 65 88 SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Ingela Hemming Företagarekonom + 46 8 763 82 97 Johanna Wahlsten Analytiker företagarekonom + 46 8 763 80 72

Hardo Pajula Ekonom, SEB i Tallinn
hardo.pajula@enskilda.ee

Dainis Gaspuitis Ekonom, SEB i Riga
dainis.gaspuitis@seb.lv

+372 6655173 Gitanas Nauseda Chefekonom, SEB i Vilnius
gitanas.nauseda@seb.lt

+371 67779994 Vilija Tauraite Ekonom, SEB i Vilnius
vilija.tauraite@seb.lt

+370 5 2682517

+370 5 2682521

3 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Sammanfattning
Östeuropas konjunktur förstärks 2011-2012. Detta trots att finanspolitiken stramas åt måttligt i många länder och att global tillväxt planar ut. Stark och konkurrenskraftig export fortsätter att utgöra central drivkraft i år. Samtidigt vaknar konsumtion och investeringar ur sin krisdvala och ger stöd till en god BNP-tillväxt. Östeuropa var den region i världen som drabbades hårdast av den globala kreditkrisen, främst på grund av relativt stora utlandslån. Första tecknen på en återhämtning i privat konsumtion kom i fjol. Detta i takt med återvändande reallönetillväxt, stabiliserande arbetsmarknader och en viss upptining av nedfrysta kreditförhållanden. Framöver bidrar fortsatt sjunkande arbetslöshet, ökad lönetillväxt samt en gradvis normalisering av kreditläget till växande konsumtion. En snabb inflationsstegring till följd av kraftigt höjda globala energi- och livsmedelspriser gröper ur en del köpkraft för hushållen i år. Underliggande inflationstryck är dock lågt och ökar successivt. Råvaruprisuppgången modereras framöver och uppgången i de breda inflationsmåtten kulminerar i år, med undantag för Estland och Litauen där inflationen fortsätter stiga 2012. De stora offentliga budgetunderskotten, som följde i spåren av krisen, krymper till mer måttliga nivåer i de flesta länder. Estlands underskott stiger svagt från låg nivå. Offentliga skulder fortsätter att växa något; skulderna är låga eller måttliga jämfört med många västländer. SEB:s BNP-prognoser för 2011-2012 fortsätter att ligga något över konsensus, med undantag för Ukraina: ƒ Rysslands BNP ökar med 5,6 respektive 5,2 procent 2011-2012, med stöd av höga råvarupriser. SEB höjer nu oljeprisprognosen för 2011 till 102 USD/fat från 80 i Eastern European Outlook, oktober 2010, och senast gällande 96 USD/fat. Detta ger en extra tillväxtimpuls och utrymme för fortsatt expansiv finanspolitik, även om osäkerhet om konsumtionen på kort sikt har ökat på grund av snabb inflationsökning. Centralbanken fortsätter att strama åt penningpolitiken och rubeln apprecierar ytterligare. Polens tillväxt blir alltmer investeringsdriven och stiger till 4,5-4,6 procent. Ytterligare finanspolitisk åtstramning krävs efter höstens parlamentsval för att klara nationellt satta skuldgränser. Styrräntan fortsätter att höjas och zlotyn stärks. Ukrainas tillväxt förbättras svagt till 4,7 procent i år. Gynnsamma världsmarknadspriser för de tunga exportnäringarna stål och jordbruksvaror ger stöd, men åtstramningskrav ställda av kreditgivaren IMF håller tillbaka tillväxten. Estlands tillväxt varvar upp till 5,0-4,5 procent 2011-2012. Exportboomen fortsätter, medan inhemsk efterfrågan gradvis reser sig. Oväntat snabb förbättring på arbetsmarknaden ger näring åt konsumtionen. Åtstramningspolitiken har släppt. Litauens tillväxt lyfter påtagligt till 4,0-4,5 procent. Exporten fortsätter att driva tillväxten, även om den blir mer bredbaserad när den finanspolitiska åtstramningen i år mjukas upp. Emigration och växande arbetskraftsbrist hämmar uppgången. Lettland, som släpar efter Estland och Litauen i uppgången, får ett tillväxtlyft till 4,0-4,5 procent 2011-2012. Men återhämtningen i de inhemska delarna av ekonomin blir skakig, delvis för att den offentliga budgetsaneringspolitiken fortsätter.

ƒ

ƒ

ƒ

ƒ

ƒ

4 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Internationellt

Global tillväxt planar ut något över trend
ƒ ƒ ƒ Japankatastrofen dämpar marginellt i år Mer synkroniserad tillväxt när USA stärks Tysk styrka ger extra kraft för Östeuropa
energi- och livsmedelspriser. Oljepriset har stigit från 80 USD/fat i höstas till 116 och vår nya prognos är ett snittpris på 102 USD i år och 90 för 2012. Krispolitiken i världen har börjat ersättas av exitpolitik. Vi räknar med en marginell åtstramning av finanspolitiken i OECD i år och med motsvarande 1,5 procent av BNP 2012. Oro för stigande inflationsförväntningar och hög KPI-inflation gör att ECB och Bank of England börjar höja räntan i vår. ECB höjer refiräntan från 1,00 till 2,00 procent i år och till 3,00 procent 2012. Fed väntas avvakta med höjning till januari 2012. EUR/USD fortsätter på kort sikt att i hög grad styras av förväntningar på penningpolitiken. Euron stärks ytterligare något till ca 1,45 i höst, med risk för ett snabbare förlopp, framåt årsskiftet inleds en svag återhämtning för dollarn.

Senaste halvåret har utsikterna för världsekonomin ljusnat. Tidigare låg en tydlig tillväxtdämpning i korten inför 2011-2012. Nu ser det ut som om tillväxten i såväl OECD-området som världen dämpas marginellt jämfört med 2010 och planar ut på hyggliga nivåer, något över trend. Huvudskälet är klart höjda förväntningar på USA, men även ännu något starkare prognoser för Tyskland som fortsätter att staga upp det tillväxtspretiga euroområdet. Dessutom har indikatorer över global industrikonjunktur överraskat positivt. Den amerikanska och globala återhämtningen är på väg in i en mer självgående fas. Detta syns i optimism i främst storföretagen och att investeringskonjunkturen även i Västvärlden börjat komma igång de senaste sex till tolv månaderna. Inköpschefsindex för industrin i USA tangerar toppnivån 61,4 från maj 2004 som var högsta noteringen sedan 1983, och tyska Ifos näringslivsbarometer är på högsta nivån sedan mätningarna inleddes 1991. Samtidigt står världsekonomin ännu inför en rad utmaningar och risker. Statsskulderna fortsätter att växa. Kriserna i flera euroländer är ännu inte lösta — Portugal kan tvingas söka nödlån — även om bildandet av stödmekanismen EFSF och Europakten stärkt förtroendet för euron. På kort sikt skapar naturkatastrofen i Japan och Libyenkriget oro som tillfälligt riskerar dämpa framtidstron globalt. Vår bedömning är att bl a skador och energistörningar drar bort uppemot 1 procentenhet av Japans redan klena tillväxtutsikter i år, men att uppbyggnad ger positiv effekt på BNP med drygt 1 procentenhet 2012. Detta jämfört med tidigare BNP-prognoser på 1,6 procent per år. På global nivå blir effekterna marginella. Kalkylerna bygger bl a på historiska erfarenheter vid naturkatastrofer och att Japans energiproblem ej blir långvariga. Ändå dominerar bilden av att världsekonomins återhämtning har fått fäste. Därmed förflyttas också finansmarknadens och den ekonomiska politikens fokus mot mer traditionella variabler som tillväxt, arbetsmarknad och inflation. Vår bedömning är att produktionsgapet är på väg att slutas i Euro-zonen under 2011-2012, medan det dröjer längre i USA. Den underliggande inflationen väntas stiga måttligt trots den kraftiga uppgången i

Globala nyckeltal

BNP, årlig procentuell förändring 2009 USA Euro-zonen Världen Oljepris, USD/fat EUR/USD, dec
Källa: SEB

2010 2,8 1,7 5,0 79,8 1,34

2011 3,6 1,9 4,4 102,0 1,40

2012 4,0 1,8 4,7 90,0 1,38

-2,6 -4,0 -0,6 61,9 1,43

Östeuropas export och tillväxt får fortsatt starkt stöd via god efterfrågan i Tyskland, med en BNPtillväxt på 3 respektive 2,5 procent 2011-2012 och där återhämtningen i år breddas från export till inhemsk efterfrågan. Tyskland väger tungt i utrikeshandeln för många östländer. Till exempel går 20-30 procent av Polens, Ungerns och Tjeckiens export dit. Tyskland är även en relativt viktig marknad för Baltikums export, men mindre så för Ryssland och Ukraina. Ryssland och Ukraina får dock draghjälp av högre råvarupriser. I likhet med länder i Väst har flera länder i Östeuropa börjat sjösätta saneringsprogram för att bekämpa stora budgetunderskott; Baltikum har redan genomfört stora delar av dem. Till Östeuropas fördel hör här att de offentliga skulderna är låga eller måttliga även efter de senaste årens ökning. Regionens huvudproblem innan den globala kreditkrisen satte in 2007-2008 var i stället på många håll stora bytesbalansunderskott och relativt hög skuldsättning i utländsk valuta.

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 5

Tema: Inflationseffekter från global råvaruprischock

Lugnt underliggande inflationstryck
ƒ ƒ ƒ Mat, energi väger tyngre i Östeuropa… …men likartat inflationsmönster som i Väst Små andrahandseffekter från råvarorna
I Östeuropa har genomslaget från stigande råvarupriser på de breda inflationsmåtten generellt sett varit starkare än i Väst. Vi har studerat utvecklingen i EU:s östländer. Polens HIKP-årstakt har t ex ökat från 1,9 procent i augusti 2010 till 3,3 procent i februari 2011. I Baltikum har inflationskurvorna vänt från deflationsnivåer för ett år sedan till i Estlands fall 5,5 procent i årstakt i februari 2011. Lettland var i februari uppe på 3,8 procent, medan inflationstakten i Litauen låg på 3,0 procent. Att inflationen utvecklats på ett så dramatiskt sätt i Baltikum beror dock även på betydande baseffekter (jämförelsetalen i 12-månadersberäkningarna var kraftigt nedpressade) samt på skattehöjningar och administrativa prishöjningar som del av de finanspolitiska åtstramningspaketen. Mönstret med snabbare prisuppgång i Östeuropa än i Väst beror till stor del på att energi och livsmedel väger relativt sett tyngre i konsumentvarukorgarna i östländerna. Samtidigt har apprecierande valutor i Östeuropa i viss mån mildrat dessa externt drivna prisimpulser.

Energi- och livsmedelspriser i världen har stigit häftigt och närmast oavbrutet sedan sommaren 2010. Mätningar av Hamburginsitutet HWWI visar att världsindex för energiråvaror räknat i USD gått upp med över 50 procent och att uppgången i livsmedelsindex varit lika stor. Dessförinnan var prisstegringarna klart lugnare för livsmedel, även om energiråvarorna steg dramatiskt även under 2009 och en bit in i 2010. Höjda råvarupriser på främst energi och livsmedel har det senaste halvåret i hög grad bidragit till att driva upp breda KPI-inflationsmått runt om i världen, om än måttligt. I Euro-zonen har t ex KPI-årstakten, som låg runt 1,5 procent i somras, i vinter klättrat till 2,4 procent i februari, över ECB:s mål på knappt 2 procent. Kärninflationstakten, som rensas för energi, livsmedel, alkohol och tobak, har dock legat stabilt nära 1 procentstrecket. Ungefär så, fast på olika nivåer, har det sett ut i de flesta västländer; spridningseffekterna på andra konsumentpriser har hittills varit begränsade.

Energi- och livsmedelsvikter i KPI
Energi Estland Lettland Litauen
Källa: Eurostat

Procent (i livsmedel ingår alkohol och tobak) Livs 29 31 34 Polen Tjeckien Energi 13 13 Livs 30 27 19 13 14 14

Energi- och livsmedelspriser och OECD-inflation
Index 100 = 1 jan 1996 resp årlig procentuell förändring
175 150 125 100 75 50 25 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2

Euro-zonen 10

Globala energiråvaror (vä axel) Globala livsmedel (vä axel) Konsumentpriser i OECD (hö axel)
Källa: Reuters EcoWin

Vår bedömning för OECD-området är att KPI-inflationen faller tillbaka något det närmaste året då råvaruuppgången mattas. Samtidigt börjar det låga underliggande pristrycket att stiga – men under lugna former. Kostnadstrycket är ännu svagt och antas stiga långsamt eftersom det ännu finns en hel del lediga resurser efter krisen. Inflationsriskerna framstår som större i Västeuropa än i USA då produktionsgapet är mindre i det förstnämnda området.

Kärninflationen i östländerna har på de flesta håll bara sakta rört sig uppåt sedan slutet av förra året. Ett undantag är Estland. Estlands kärninflationstakt har på bara ett halvår stigit från 0,7 procent i augusti 2010 till 2 procent. Liksom för övriga Baltikum finns baseffekter delvis med i bilden efter den tidigare nedpressade prisnivån. Att Estlands inflationsutveckling skiljt sig något åt från den i Lettland och Litauen kan även bero på att återhämtningen hittills varit något starkare där. Prishöjningar i anslutning till euro-inträdet den 1 januari 2011 kan även i viss mån ha bidragit. På ett till två års sikt väntas de breda inflationsmåtten i många östländer falla tillbaka något då vi antar att råvaruprisuppgångarna dämpas och att baseffekter gör sig gällande samt att valutaförstärkningarna förväntas fortsätta. Någon större inflationsdämpning är dock inte trolig, särskilt i år, med tanke på att en del skattehöjningar och administrativa höjningar höjer inflationstalen. Dock fortsätter inflationsstegringen något i Estland

6 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Tema: Inflationseffekter från global råvaruprischock

och Litauen när allt mer resurser där tas till anspråk efter den djupa ekonomiska krisen. Samtidigt fortsätter den underliggande prisökningstakten i östregionen gradvis uppåt från låga nivåer. Ökad lönetillväxt och tilltagande ekonomisk aktivitet ger ett visst uppåttryck på konsumentpriserna. Vår huvudslutsats är alltså liknande den för Väst: någon stor inflationsuppgång är inte under uppsegling i Östeuropa. Huvudskälet är att det fortfarande finns en hel

del lediga resurser i ekonomierna efter recessionen — Baltikum noterade bland de största BNP-fallen i världen — med undantag för Polen som gick igenom krisen utan BNP-nedgång och där produktionsgapet kan vara på väg att stängas under 2012. Östeuropa var den region som drabbades hårdast av global kreditkris och recession, delvis till följd av relativ hög upplåning i utländsk valuta innan krisen bröt ut.

Estlands inflation
Årlig procentuell förändring
15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 05 06 07 08 09 10 11 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 05 06

Litauens inflation
Årlig procentuell förändring
15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 07 08 09 10 11

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak
Källa: Eurostat

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak
Källa: Eurostat

Lettlands inflation
Årlig procentuell förändring
20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 05 06 07 08 09 10 11 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5
8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 05 06

Tjeckiens inflation
Årlig procentuell förändring
8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 07 08 09 10 11

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak
Källa: Eurostat

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak
Källa: Eurostat

Polens inflation
Årlig procentuell förändring
5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0 05 06 07 08 09 10 11 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0 05

Euro-zonens inflation
Årlig procentuell förändring
5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0 06 07 08 09 10

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak

Källa: Eurostat

HIKP HIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak

Källa: Eurostat

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 7

Estland

Exportboomen fortsätter
ƒ ƒ ƒ Arbetsmarknaden starkare än väntat Svag uppgång för konsumtionen på grund av inflation och skuldavveckling Offentliga besparingspolitiken är över
15 10 5 0

BNP, sysselsättning och arbetslöshet
20 15 10 5 0 -5 -10 -15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Estland är mitt i en exportboom och de årliga tillväxttalen slår det ena rekordet efter det andra. I januari steg exporten i nominella termer med 57 procent jämfört med året innan. Utvecklingen för icke-oljerelaterad export — där effekten av rysk transithandel tagits bort — var än bättre; upp med 84 procent i december. Totalt uppgick varuexporten 2010 till EUR 8,7 miljarder, något över förkrisnivåns topp på EUR 8,5 miljarder 2008. Underskottet i handelsbalansen på ca EUR 0,5 miljarder var det lägsta sedan 1995 både i absoluta tal och som andel av BNP (3,4 procent). Tillsammans med en smidig övergång till euron den 1 januari 2011 har detta förbättrat stämningsläget. Bredbaserade förtroendeindikatorer visar på en av de starkaste återhämtningarna i EU. Givet den starka korrelationen mellan export och BNP sedan andra halvan av 2008 så är framtidsutsikterna nära kopplade till utrikeshandelns utveckling.

-5 -10 -15 -20

BNP, årlig procentuell förändring (vä axel) Arbetslöshet, procent (hö axel) Sysselsättning, årlig procentuell förändring (hö axel)
Källa: Statistics Estonia

Industrin forsatt tillväxtmotor
Fjärde kvartalet 2010 växte BNP med 6,7 procent i årstakt och för helåret blev tillväxten 3,1 procent. Andra och tredje kvartalens tillväxt drevs huvudsakligen av lageruppbyggnad, men fjärde kvartalet gav nettoexporten åter det största bidraget. Än mer talande är att tillväxtbidraget från investeringar var positivt, 2,5 procentenheter, för första gången sedan mitten av 2007. Tillverkningsindustrin är fortfarande motorn för återhämtningen; 2010 bidrog den med 2,6 procentenheter till BNP-tillväxten. Exporten gynnas av en kombination av förbättrad konkurrenskraft, de senaste årens interndevalvering och en gynnsam utveckling på viktiga exportmarknader, framför allt Sverige som sedan hösten 2010 är Estlands största exportmarknad. Vi väntar oss att den viktade tillväxttakten för Estlands nio viktigaste handelspartners blir 3,9 procent 2011, en upprevidering jämfört med Eastern European Outlook oktober 2010 (EEO). Tillsammans med ett större fall i arbetslöshet än väntat bidrar detta till att vi reviderar upp vår BNP-prognos för 2011 till 5,0 procent. 2012 växer BNP med 4,5 procent.

En av de centrala teserna i förra EEO var en svag, utdragen, återhämtning på arbetsmarknaden. Under tredje och fjärde kvartalet föll arbetslösheten med fem procentenheter vilket var överraskande mycket. Arbetslösheten var 13,6 procent i slutet av 2010 och som årsgenomsnitt uppgick den till 16,9 procent. Den exportledda tillväxten 2010 gjorde att arbetslösheten föll snabbare än väntat. Sysselsättningen steg med 2,1 procent fjärde kvartalet; antalet anställda i tillverkningsindustrin var 13 procent fler än ett år innan. Även om totalt antal anställda har stigit med 7 procent sedan förra våren så är de fortfarande mer än 10 procent under toppen sommaren 2007. Utbudseffekter har varit relativt små. Jämfört med toppen sent 2008 har arbetskraften varit mer eller mindre oförändrad. Arbetslösheten väntas fortsätta falla från nivån fjärde kvartalet och som årsgenomsnitt bli 12 procent 2011 och 11 procent 2012. Starkare sysselsättningsutveckling och ökade nominella löner, som stigit sedan andra kvartalet 2010, ger stöd till inhemsk efterfrågan. Effekten hålls dock tillbaka av en gradvis urholkning av köpkraften. Reala löner har minskat sedan slutet av 2008 och det pågår en skuldavveckling i hushållssektorn; utestående lån har fallit med 6 procent sedan toppen vid slutet av 2008. Tillväxtbidraget från privat sektor har varit negativt tre år i rad men 2011 väntar vi oss ett positivt bidrag på 1-2 procentenheter.

Minskad inhemsk likviditet
Förra årets likviditetsutflöde ur Estland var det högsta som noterats; totalt var betalningsbalansunderskottet (summan av handels-, kapital- och finansiell balans) 5,4 procent av BNP. Delar av utflödet berodde på en kraftig

8 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Estland

minskning i reservkrav och med det sammanhörande återförandet av överskottsmedel från den lokala banksektorn. Som ett resultat av detta har inhemska monetära och kreditaggregat minskat. Inhemska krediter, föll på årsbasis med 8 procent i januari och penningmängdens utveckling, mätt som M2, vände temporärt till negativ förra sommaren.

Penningmängd, HIKP och krediter
Årlig procentuell förändring
50 40 30 20 10 0 -10 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 50 40 30 20 10 0 -10

i penningmängden; för det andra, inflationsförväntningarna har stabiliserats de senaste månaderna; och för det tredje, hög arbetslöshet kommer att sätta press på lönekraven. Dessa faktorer ska vägas mot högre råvarupriser och löneökningar i de delar av ekonomin som har arbetskraftsbrist på Estlands alltmer fragmenterade arbetsmarknad. Sammantaget väntar vi oss att inflationstakten blir mer måttlig under andra halvan av 2011 och att årsgenomsnittet blir 4 procent. Fortsatt återhämtning i tillväxt och penningmängd, inklusive lån, gör att inflationen troligtvis blir något högre 2012. Tuffa besparingsprogram har hållit det offentliga sparandet över Maastricht-gränsen på -3 procent av BNP. Underskottet 2010 bedöms ha varit 1 procent av BNP och ökar enligt regeringen till 1,6 procent 2011 och 2,3 procent 2012. Regeringens prognos baseras på något mer återhållsamma nominella BNP-prognoser; 5,6 procent 2011 och 6,6 procent 2012. Trots att vår prognos för nominell BNP är något mer positiv, väntar vi oss ungefär samma underskott; 1,5 respektive 2,5 procent av BNP för 2011 och 2012. Det beror framför allt på mindre återhållsam finanspolitik framöver (se ruta). Underskotten gör att den offentliga bruttoskulden blir 12 respektive 16 procent av BNP 2011 och 2012. En lättare finanspolitik samtidigt som ECB:s penningpolitik är fortsatt expansiv, om än en gradvis åtstramning sker, leder till vissa risker. Det är viktigt att inflationen inte fastnar på 4-5 procent, högre än i de flesta EUländerna och klart högre än ECB:s mål. Annars finns en risk att Estlands återvunna konkurrenskraft återigen eroderas.

M2

HIKP

Krediter
Källa: Statistics Estonia, Bank of Estonia

Bytesbalansöverskotten är i ökad utsträckning för små för att täcka underskotten från finansiella flöden, vilket ger negativa effekter på inhemsk likviditet. Förra årets bytesbalansöverskott var ca 4 procent av BNP. Vi väntar oss att det minskar till 2 procent av BNP 2011 och till 1 procent 2012 när inhemsk efterfrågan tar fart. Nedåtpressen på inhemsk likviditet väntas intensifieras. Den finansiella balansen i bytesbalansen har ett stort inflytande på den lilla estniska ekonomin och inflationen eftersom den bestämmer likviditeten i systemet. Inflationen fortsätter att stiga. Mätt som årlig ökningstakt uppgick den till 5,7 procent i februari, framför allt beroende på högre matpriser som steg med 16 procent. Kommande kvartal väntar vi oss en något svagare uppåtpress på priserna. För det första är det ett nedåttryck

Regeringen återvald trots åtstramningarna
Tvåpartikoalitionen ser ut att stanna kvar vid makten de kommande fyra åren. Premiärminister Andrus Ansips Reform party segrade som väntat i valet den 6 mars och återvaldes trots de senaste årens besparingsprogram. Reform party vann ytterligare två platser i parlamentet och koalitionspartnern IRL tog ytterliga fyra nya platser; koalitionen har nu en stabil majoritet i parlamentet med 56 av 101 mandat. Nettovinsten på sex platser jämfört med förra valet kan tolkas som att väljarna i stort stödjer politiken som varit pro-europeisk och fokuserat på finanspolitiskt ansvarsfull politik, som inneburit en kraftfull konsolidering och besparingsprogram motsvarande 8 procent av BNP. Vi väntar oss inte några större omsvängningar i politiken framöver.

Vi räknar dock med en något lättare finanspolitisk inriktning de kommande fyra åren. För det första, drev koalitionspartnern IRL i valrörelsen en populistisk linje. Trots att Reform party kommer att göra sitt bästa för att övertyga IRL att släppa de mest kostsamma förslagen, så kommer sannolikt en del att genomföras. IRL kommer troligen att få finansministerposten. För det andra, är det svårare att argumentera för ytterligare besparingar nu när landet redan är med i Eurozonen. För det tredje, kommer delar av de aggressiva nedskärningarna 2008-2009 att slå om 2011-2015 då utgifter skjutitis upp och inte faktiskt minskats.

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 9

Lettland

Exporten stödjer skakig inhemsk återhämtning
ƒ ƒ ƒ Hushållen fortfarande pressade Fortsatt finanspolitisk åtstramning Hög men fallande arbetslöshet
del. Trots fortsatt bra exporttillväxt i år väntar vi oss att handelsunderskottet åter ökar efter den dramatiska minskningen sedan mitten av 2007. Anledningen är att importen stiger, drivet av tillverkningsindustrin och en svag återhämtning av inhemsk efterfrågan. Bytesbalansöverskottet, som minskade till 3,6 procent av BNP 2010, fortsätter att reduceras och kan komma att vändas till ett underskott så tidigt som andra halvåret 2011. De senaste årens överskott är till stor del resultatet av utländska bolags förluster, framför allt relaterade till banksektorn, men på senare tid även till en uppgång i turism och transithandel. Vi väntar oss inte någon uppbyggnad av stora obalanser på grund av bytesbalansunderskotten vilket var ett av de stora problemen innan krisen.

Förra året stabiliserades Lettlands ekonomi efter det depressionsliknande 21,4-procentiga BNP-fallet under 2008-2009. Tredje kvartalet steg BNP åter i årlig procentuell förändring och fjärde kvartalet nådde tillväxten 3,6 procent. För helåret 2010 blev dock tillväxten -0,3 procent. Återhämtningen drivs huvudsakligen av export, även om privat konsumtion kom igång under slutet av 2010 och bidrog till att hålla uppe tillväxten. Utvecklingen inom bygg och finanssektorerna var svag. Framåtblickande indikatorer fortsatte förra året att förstärkas från låga nivåer; tillverkningsindustrin uppvisade bäst utveckling men bygg och konsumentförtroende ligger fortsatt på historiskt låga nivåer.

BNP och bytesbalans
15 10 5 0 -5
Prognos SEB

15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Ledande indikatorer
Nettotal
20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 94 96 98 00 02 04 06 08 10 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80

-10 -15 -20 -25

BNP, årlig procentuell förändring Bytesbalans, procent av BNP

Källa: Central Statistical Bureau, Latvia, SEB

Tillverkningsindustrin Byggnadsindustrin

Konsumentförtroende
Källa: DG Ecfin

Vår bedömning är att vändningen nu står på en stabilare grund men att ekonomin, framför allt i år, karakteriseras av dualitet. Exporten fortsätter att utvecklas väl, stödd av god konkurrenskraft och försäljning på både gamla och nya marknader. Å andra sidan förbättras inhemsk efterfrågan bara långsamt. Hushållen är under press från fortsatt finanspolitisk åtstramning, även om den inte är lika stor som tidigare år. Lönerna stiger, men köpkraften urholkas av högre inflation. Arbetslösheten sjunker gradvis, men strukturella problem på arbetsmarknaden och emigration utgör risker och politiska utmaningar för ekonomin. Vi väntar oss att BNP växer med 4,0 procent 2011 och 4,5 procent 2012. Stark exporttillväxt bidrog till ett historiskt lågt handelsbalansunderskott 2010. Exporten steg med en tredjedel samtidigt som importen steg med en fjärde-

Efter att ha toppat på 20,7 procent första kvartalet 2010 föll arbetslösheten till 17,2 procent fjärde kvartalet. Som en konsekvens av krisen ökar antalet långtidsarbetslösa. Enligt statistik är nio av tio jobbsökande tidigare anställda. Det finns en risk att dessa kommer att tappa kompetens i en miljö där tillväxten inte är tillräckligt stark för att generera tillräckligt med jobb. Detta kan även befästa emigrationen. Regeringen kan mildra denna utveckling genom utbildning och skattepolitik, vilket även IMF har rekommenderat inom låneprogrammet. Vi väntar oss att arbetslösheten faller till 14,7 procent 2012, delvis på grund av utbudseffekter. Efter att ha minskat sex kvartal i sträck steg lönerna med 3,4 procent i årstakt fjärde kvartalet 2010. Den största ökningen, 5,1 procent, var i offentlig sektor, medan ökningen i privat sektor endast uppgick till 2,1 procent. Vi förväntar oss en långsam ökning av nominell bruttolön, men att netto- och reala löner hålls tillbaka av skattehöjningar och högre inflation 2011. Interndevalveringsprocessen är därmed över. Konkurrenskraften

10 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Lettland

har förbättrats; lönerna har fallit med nära 20 procent vilket är den största lönesänkningen i de baltiska länderna.

Budgetkonsolideringen fortsätter
En preliminär uppskattning visar att det offentliga underskottet blev 8,2 procent av BNP 2010. Budgeten för 2011 inkluderar LVL 290,7 miljoner i finanspolitisk åtstramning, men ytterligare LVL 50 miljoner i besparingar presenterades tidigare i år efter krav från IMF. Dessa konsolideringsåtgärder inkluderar bekämpande av den grå ekonomin, skatt på kreditinstitutioner som inte är banker och höjd spelskatt. De inkluderar även högre punktskatter på bränsle (bensin), cigaretter och alkohol. Den planerade momssänkningen på naturgas kommer inte att genomföras, vilket kan komma att pressa upp elpriserna. Det senaste tillägget till konsolideringsplanerna kom till största delen på inkomstsidan. Högre skatter kan komma att öka den gråa sektorns andel av ekonomin. Ökade skatter på bränsle kan få en motsatt effekt på ekonomin genom ökad inflation. Internationella långivare kommer att behöva övertalas om planens rationalitet och kommer troligen att vara oense om vissa delar. IMF och EU har redan antytt att mer istället borde göras på utgiftssidan. Vår bedömning är att det kommer en överenskommelse i närtid (det IMF/EU-ledda låneprogrammet varar mellan december 2008-2011 och kommer troligen att ersättas av ett mer traditionellt Stand-By-avtal). Var nedskärningarna i budgetkonsolideringen 2012 ska hittas har fortfarande inte presenterats. Det är troligt att det kommer att bli nedskärningar inom socialförsäkringssystemen. Samtidigt kommer sådana beslut att nås genom politisk kompromiss. Fortsatta skattehöjningar på bränsle som höjer inflationen kan komma att hota Lettlands möjligheter att klara Maastricht-kriteriet; ambitionen är att gå med i Euro-zonen 2014. De senaste åren har Lettlands budgetkonsolidering, ekonomiska återhämtning och interndevalvering bidragit till att landet återfått de finansiella marknadernas förtroende. Förtroendet för valutapeggen mot euron är nu robust och det har inte förekommit några smittoeffekter från Euro-zonkrisen. Ett tecken på den mer positiva synen på Lettlands ekonomi är att ratinginstituten har börjat höja utsikterna för landet. Förra året höjde Standard&Poor’s till exempel Lettlands kreditbetyg till BB+. I mars reviderade S&P utsikterna från stabila till positiva. Under första halvan av 2011, då vi väntar oss att den senaste rundan med konsolideringsåtgärder kommer att godkännas av de internationella långivarna, kan Lettlands kreditbetyg återigen komma att uppgraderas.

Förbättrad konkurrenskraft
35 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Löner, årlig procentuell förändring (vä axel) Real effektiv växelkurs, KPI-baserad, index 100 = 2005 (hö axel)
Källa: BIS, Statistics Latvia

135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85

Deflationstrycket upphörde i höstas och inflationen återkom. I februari 2011 var inflationen 4 procent. Kraftigt ökade globala mat- och energipriser, höjd moms och andra punkt- och indirekta skatter är de huvudskaliga drivkrafterna för inflationen. Förväntade höjningar av elpriser i april och skatter i juni kommer även de att öka inflationen. Inflationstakten kan därmed nå 5 procent de kommande månaderna. Till det kommer att inflationsförväntningarna har stigit. Vi har reviderat upp inflationsprognosen för 2011 till 3,3 procent och för 2012 till 2,4 procent. De senaste månaderna har vi sett de första tecknen på en återhämtning i detaljhandeln, efter fallet på 34 procent mellan 2007 och 2010. Januaris knappa ökning på 0,1 procent var till stor del en effekt av minskad försäljning av bränsle; exklusive bränsle ökade detaljhandelns försäljning med 4,8 procent. Höga energipriser förklarar delvis fallet, men det kan även vara en effekt av en ökad grå bränslemarknad. Hushållens inkomster kommer gradvis att förbättras, vilket ger en svag uppgång i privat konsumtion de kommande åren. Den duala utvecklingen mellan människor med och utan jobb, i kombination med stigande matoch energipriser, kan komma att påverka konsumtionsbeteenden framöver. Banksektorn fortsätter att återhämta sig från förlusterna under krisen. Den totala förlusten förra året var LVL 360,7 miljoner. I januari rapporterade banksektorn en vinst på LVL 10,9 miljoner. Situationen förbättrades på grund av minskade förlustavsättningar och återförda tidigare bokförda förluster samt högre nettoränteintäkter. Bankerna har fortsatt att öka sitt kapital. Sammantaget har banksektorns lånestock minskat ytterligare. Skuldminskningen kommer att fortsätta men takten kan komma att avta mot slutet av året.

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 11

Litauen

Starkare uppgång men arbetskraftsbrist hämmar
ƒ ƒ ƒ Inhemsk efterfrågan börjar växa Viss uppmjukning av åtstramningen Inflationsriskerna ökar
och Ryssland har skapat goda möjligheter för livsmedelsexport. Dessutom förväntas fortsatt stark export av oljeprodukter samt ökad återexport av begagnade bilar. Investeringarna fortsatte att utvecklas mycket svagt förra året och var oförändrade efter en nedgång på 40 procent 2009. Då kapacitetsutnyttjandet väntas ligga kvar på en relativt låg nivå bedöms investeringarna endast öka gradvis. Byggsektorn växte med 7 procent under andra halvan av 2010, främst tack vare infrastrukturinvesteringar medan aktiviteten i bostadsbyggandet stagnerade. Antalet färdigställda lägenheter föll med strax över 60 procent 2010 jämfört med 2009. Å andra sidan har den låga aktiviteten lagt grunden för en återhämtning i bostadssektorn eftersom utbudet av nya bostäder har sjunkit till ett minimum. En del företag har återvänt till marknaden efter ett uppehåll på två till tre år och avser att starta nya stora byggprojekt. Det finns vissa positiva tecken i huvudstaden Vilnius, medan marknaden i övriga städer är trög. Bostadspriserna i de fem största städerna är oförändrade sedan botten nåddes i juni 2010. I år väntas dock bostadspriserna stiga med 5 procent. Den privata konsumtionen började till slut skicka ut uppmuntrande signaler vid slutet av 2010. Efter åtta kvartals nedgång ökade hushållens konsumtion med 3,3 procent i årlig procentuell förändring under fjärde kvartalet. Även utvecklingen på arbetsmarknaden bidrar med positiva tecken. Arbetslösheten sjönk till 17,1 procent fjärde kvartalet 2010 från toppen på 18,3 procent två kvartal tidigare. Antalet ansökningar om arbetslöshetsunderstöd föll klart. Å andra sidan är andelen långtidsarbetslösa och andelen arbetslösa ungdomar mycket höga. Dessa grupper är mycket benägna att emigrera vilket troligtvis kommer att intensifiera utflödet av arbetskraft ytterligare. Som framhölls i den senaste Eastern European Outlook så steg emigrationen kraftigt under 2010 till mellan 40 000 och 50 000 personer. Utflödet minskade marginellt i början av 2011 med nästan 9 000 anmälningar om emigration i januari och februari. Dessutom kommer flera europeiska länder framöver att öppna sina arbetsmarknader för litauer; Tyskland och Österrike i maj. Andra länder såsom Storbritannien kommer att lätta på existerande regleringar. Vår uppskattning är att 10 procent av arbetskraften lämnat Litauen de senaste tio åren. Enligt arbetsmarknadsundersökningen ökade dock arbetskraften under 2009 och 2010, möjligen tack vare minskande inaktivitet och högre pensionsålder.

Förra året började den litauiska ekonomin återhämta sig efter den kraftiga nedgången 2009 och BNP steg med 1,3 procent. Återhämtningen drevs först och främst av starkare extern efterfrågan. Innevarande år förväntar vi oss en mer balanserad utveckling. Inhemsk efterfrågan visar tecken på en gradvis förbättring och exporten fortsätter stiga tack vare stärkt konkurrenskraft samt god tillväxt på de viktigaste exportmarknaderna. Dessutom är nu de mest brutala åtstramningarna av finanspolitiken avklarade. Vi förväntar oss en BNP-tillväxt på 4 procent i år och 4,5 procent 2012. 2010 började svagt med en BNP nedgång på 2 procent i årlig procentuell förändring under första kvartalet. Tillväxttakten förbättrades dock och BNP steg med 4,8 procent under det fjärde kvartalet. De sektorer som först uppvisade förbättringar var tillverknings- och transportsektorerna; industrier som är nära kopplade till exportaktivitet. Detaljhandel och byggsektor började däremot inte uppvisa förbättringar förrän under det tredje kvartalet 2010. Jordbrukssektorn drabbades av ogynnsamma väderförhållanden under sommaren vilket resulterade i en spannmålsskörd som blev 30 procent mindre än normalt.

BNP, detaljhandel och export
Årlig procentuell förändring
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 Q1 Q3 07 Q1 Q3 08 Q1 Q3 09 Q1 Q3 10 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40

BNP

Export

Detaljhandel

Källa: Statistics Lithuania

Exporttillväxten är fortfarande imponerande men väntas bromsa in något. Tillväxten stöds av stark efterfrågan bland Litauens viktigaste handelspartners och kraftigt stigande råvarupriser. I januari steg både nominell varuexport och import med 60 procent i årlig procentuell förändring. De dåliga skördarna i Polen

12 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Litauen

Trots den höga arbetslösheten kommer bristen på arbetskraft att bli allt mer akut och hämma återhämtningen, framförallt inom transport, IT, skeppsbyggande, textilindustri och livsmedelsförädling. Å andra sidan fortsätter penningförsändelser från emigranter att spela en allt viktigare roll för hushållen. Under 2010 ökade försändelserna med 43 procent till 4,1 mdr LTL vilket motsvarar så mycket som 24 procent av de totala lönerna i Litauen.

Löner och arbetslöshet
Årlig procentuell förändring resp procent
25 20 15 10 5 0 -5 -10 Q1 Q3 07 Q1 Q3 08 Q1 Q3 09 Q1 Q3 10 25 20 15 10 5 0 -5 -10

2011 sänka underskottet i den offentliga sektorn till 5,8 procent av BNP tack vare högre ekonomisk tillväxt och lägre utbetalningar av arbetslöshetsunderstöd. Vår bedömning är att målsättningen är realistisk. Inför parlamentsvalet i oktober 2012 finns en risk för att den finanspolitiska disciplinen mjukas upp. Detta hotar regeringens mål att hålla budgetunderskottet inom Maastricht-kriteriets maximum på 3 procent av BNP vilket är ett krav inför det planerade medlemskapet i Euro-zonen 2014. Även hög inflation kan hota medlemskapet. Den konsoliderade offentliga skulden har legat på en internationell sett låg nivå och steg till 38,7 procent av BNP 2010. Skulden kommer att fortsätta stiga men i långsammare takt än under de senaste åren och bedöms nå 41 procent av BNP vid slutet av 2011. Detta är under Maastricht-kravet på maximalt 60 procent.

Offentligt underskott och skuld
Procent av BNP
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Prognos SEB

0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10

Löner

Arbetslöshet

Källa: Statistics Lithuania

Som vi förutspådde i senaste EEO har löneminskningarna nu avstannat. Fjärde kvartalet 2010 steg lönerna med 0,2 procent i årlig procentuell förändring vilket var den första ökningen på nästan två år. Enligt ett regeringsbeslut har lönerna i den offentliga sektorn frysts 2011. Lönerna kommer dock som helhet ändå att stiga i år, främst på grund av ökningar i exportindustrierna. Vår bedömning är att de nominella lönerna kommer att stiga med 3,5 procent 2011 och med 5,0 procent 2012. På grund av den stigande inflationen kommer hushållens realinkomster att fortsätta öka mycket långsamt eller till och med sjunka 2011. Risken för en löne- och prisspiral ökar och skulle vara mycket negativ för konsumtions återhämtningen. Trots en svag inkomstökning förväntar vi oss att konsumtionen växer med 3 procent 2011. Förbättrat förtroende kommer att leda till lägre hushållssparande. Kredittillväxten väntas endast öka gradvis. Efter en kortvarig deflationsperiod under början av 2010 steg inflationen i höstas på grund av stigande livsmedels- och energipriser. 2010 hamnade HIKP-inflationen på 1,2 procent. Inflationen väntas öka till 3,5 procent 2011 och till 4,0 procent 2012. Den finanspolitiska åtstramningen kommer under 2011 att mjukas upp något jämfört med 2009-2010. Utgiftssidan hålls i strama tyglar med frysta löner för alla offentliganställda och möjlighet till ytterligare nedskärningar om budgetutfallet skulle bli sämre än väntat. Det blir inga större förändringar av beskattningen förutom höjningar av vissa punktskatter som EU kräver. 2010 blev budgetintäkterna 9 procent högre än väntat. Under början av 2011 blev intäkterna något lägre än den ambitiösa målsättningen. Regeringens mål är att under

Konsoliderad bruttoskuld (vä axel) Finansiellt sparande (hö axel)

Källa: Eurostat, SEB

Trots att opinionsundersökningar pekar på svagt stöd efter de tuffa finanspolitiska beslut som tagits, lyckades den styrande koalitionen nå relativt goda resultat i lokalvalen i februari. Premiärminister Andrius Kubilius parti Homeland Union fick 16 procent av platserna i kommunerna. Partiet blev därmed det näst största efter huvudrivalen det socialdemokratiska partiet som vann 22 procent av platserna. Valresultatet har minskat den politiska pressen på den styrande koalitionen. Trots att det är ett tag kvar till parlamentsvalet förväntar vi oss att oppositionspartierna nu kommer att bli mer aktiva, framför allt då budgetdiskussionerna börjar under hösten 2011. Trots risken för att konfrontationerna kommer att öka är vårt huvudscenario att den styrande koalitionen kommer att sitta kvar vid makten fram till valet.

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 13

Polen

Fortsatt god tillväxt trots obalanser
ƒ ƒ ƒ Budgetunderskott och inflation oroar Nya åtstramningar efter valet Styrräntan höjs och zlotyn stärks
återhämtat sig ger nettoexporten positiva bidrag till BNP-tillväxten kommande år. Bytesbalansen har varit negativ det senaste decenniet och var innan krisen runt -5 procent av BNP. Att importen föll mer än exporten under krisen bidrog till en kraftig förbättring, men bland annat stigande råvarupriser pressar åter upp underskottet till 4 procent 2012.

Efter att som enda EU-land uppvisat positiv tillväxt genom hela krisen fortsätter den goda utvecklingen i Polen. 2010 avslutades starkt, BNP växte med nära 4,5 procent i årstakt fjärde kvartalet och vi väntar oss en fortsatt god tillväxt framöver. BNP ökar 2011 med 4,5 procent och med 4,6 procent 2012. Trots små tapp att ta igen växer ekonomin snabbt. Flera faktorer stödjer en positiv utveckling framöver; förtroendeindikatorer ligger på bra nivåer, investeringarna tar fart, exporten ökar trots att zlotyn stärkts och hushållens konsumtion ökar om än i lägre takt än innan krisen. Orosmoln är framför allt inflationen och det stora underskottet i offentlig sektor. Underskotten ökade i och med krisens stimulanspolitik; ytterligare åtstramningar väntas efter höstens parlamentsval. Inflationen har på senare tid stigit över centralbankens övre gräns. Förväntningar om den ekonomiska utvecklingen planade ut under förra året enligt EU-kommissionens barometer. Andra indikatorer visar på en fortsatt bättre utveckling. PMI för industrin föll dock till 53,8 i februari från 55,6 i januari men företagens förväntningar är sammantaget goda inom industri, bygg och tjänster.

Zlotyn stärks
Index 100 = 2005 och EUR/PLN
5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 80 85 90 95 100 105 110 115 120 125

EUR/PLN (vä axel) Real effektiv växelkurs, inverterad skala (hö axel)
Källa: Reuters EcoWin, BIS

Barometrar stödjer ökad tillväxt
Index 100 = historiskt snitt, procentuell förändring
120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 Q4 06 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4

För att bibehålla en god tillväxt är det viktigt att investeringarna tar fart. Efter att ha fallit två år i rad väntas nu investeringarna öka. Flera faktorer stödjer detta. Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande under nivån innan krisen, men ligger inte långt under det historiska snittet. Dessutom förblir realräntan låg, investeringarnas andel av BNP i ett historiskt och internationellt perspektiv låg och kreditstocken som andel av BNP ligger på en relativt måttlig nivå. Trots offentligt underskott hålls investeringarna uppe, dels stödda av EU-medel, dels av förberedelser inför fotbolls-EM 2012 som arrangeras ihop med Ukraina. Hushållens konsumtion har hållits igång genom hela krisen. Löneökningstakten föll visserligen under krisen, men Polen genomgick inte samma reallönepress som många andra länder i regionen och en låg skuldnivå möjliggjorde offentliga stimulanser. Senaste månaderna har lönetillväxten tagit fart, även om vi väntar oss en mer måttlig takt framöver bl a genom frysta löner för offentliganställda. Sparkvoten har fallit tillbaka vilket är ett visst orosmoment och hushållens lån väntas öka klart långsammare än innan krisen. Arbetslösheten ökade under krisen från som lägst 6,9 procent i slutet av 2008, enligt EU:s harmoniserade mått, till knappt 10 procent i början av 2010; en nivå som därefter legat relativt stilla. Arbetslösheten faller framöver till 9,4 respektive 8,8 procent 2011 och 2012. Arbetslösheten påverkas mer än normalt framöver av

Euro-zonen (vä axel) Polen (vä axel)

Q2 07

Q4

Q2 08

Q4

BNP, Polen (hö axel)
Källa: DG Ecfin, Statistics Poland

Q2 09

Q4

Q2 10

Industriproduktionen uppvisar ökningstal som innan krisen och indikatorer tyder på en fortsatt expansion. Exporten har gynnats av den tidigare svaga zlotyn men ser ut att fortsätta den goda utvecklingen trots att zlotyn återhämtat ungefär hälften av tappet. Den reala effektiva växelkursen och EUR/PLN följer varandra väl och polsk ekonomi verkar inte ha några underliggande problem med konkurrenskraft. Även om importen också 14 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Polen

utvecklingen i Västeuropa; utvecklingen i länder dit polsk arbetskraft tidigare sökt sig, t ex Storbritannien och Irland, gör att fler nu söker sig hemåt vilket ökar arbetskraftsutbudet och minskar fallet i arbetslöshet.

Arbetslösheten har kulminerat
Procent av arbetskraften
22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källa: Eurostat

22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0

Expansiv finanspolitik höll uppe efterfrågan under krisen; efterdyningen är att det offentliga underskottet ökat kraftigt till nära 8 procent av BNP 2010 och skuldkvoten beräknas komma in precis under 55-procentsgränsen i den nationella skuldregeln (se ruta). För att undvika att ytterligare nivåer i skuldregeln bryts har ett måttligt fyraårigt besparingsprogram inletts. Programmet bygger på höjd moms, något lägre utgifter (frysta offentliga löner och tak för utgiftsökningar) och förändringar i pensionssystemet. En viss oro är frånvaro av större utgiftsjusteringar och att förändringarna av pensionssystemet är bokföringsmässiga; olika typer av avsättningar ger olika effekt på finansiellt sparande enligt EU:s regelverk. Mindre avsättningar kommer att göras till den del som ligger utanför staten och mer behålls inom offentlig sektor. Förändringen förbättrar offentliga sektorns finanser på kort sikt men på längre sikt ökar i stället statens pensionsutgifter.

HIKP-inflationen steg oväntat kraftigt till 3,5 procent i januari. Det nationella KPI-måttet steg till 3,8 procent och är över centralbankens mål på 2,5 +/- 1 procent; till stor del p g a stigande mat- och energipriser och den enprocentiga momshöjningen. Kärn-HIKP var i januari 1,1 procent och stiger i år och nästa år upp mot 2 procent. Det finns dock skäl att oroa sig. Inflationsförväntningarna har visat sig följa HIKP relativt väl och löneökningstakten steg i slutet av förra året. Vi väntar oss att inflationen snart har toppat och blir som årsgenomsnitt 3,7 respektive 2,8 procent 2011 och 2012.

Polska skuldbromsen
Det finanspolitiska regelverket innebär att vissa finanspolitiska begränsningar inträffar när skulden når över 50, 55 respektive 60 procent av BNP, den sistnämnda nivån är inskriven i konstitutionen; skuldmåttet avviker något från Maastricht-definitionen och ligger någon procentenhet lägre. När skulden når 50 procent av BNP ska regeringen budgetera för ett lägre underskott det andra året efter det att skulden bröt 50-procentsvallen. När 55-procentsgränsen bryts ska regeringen presentera en plan för att nå en lägre skuldnivå andra året efter det att gränsen bröts. Slutligen, om skulden överstiger 60 procent av BNP ska regeringen det andra året efter att nivån nåddes balansera budgeten; om det uppfylls kommer skuldkvoten att falla så länge nominell BNP ökar. Att tillväxten hölls uppe under krisen har bromsat ökningen i skuldkvot och fortsatt god tillväxt är nödvändig för att inte ytterligare bryta mot skuldregeln. Fler besparingar är nödvändiga för att regeringens ska få ner underskottet under 3 procent av BNP 2012, vilket skulle kunna öppna för euro-anslutning redan 2014. Regeringen verkar sikta på euron tidigast 2015, men det kan dröja ytterligare. Valet till parlamentet i oktober 2011 gör att det inte är troligt att regeringen (Medborgarplattformen och Bondepartiet) genomför ytterligare åtgärder innan dess. Reformarbetet väntas ta fart efter valet. Samtidigt bedömer vi inte att Polen riskerar att få problem med sin upplåning trots räntor på över 6 procent (10-åring); den offentliga skulden är relativt låg, landet har en kreditfacilitet hos IMF och en stor del av skulden är inhemskt finansierad. Sammantaget bedömer vi att underskottet faller de kommande åren och att skulden stabiliseras på 2010 års nivå, runt 55 procent av BNP, tack vare en god BNP-tillväxt och ytterligare privatiseringar. Kortsiktiga strategier för att minska underskotten (pensionsreformen) gör att det finns anledning att tro att ytterligare kortsiktiga åtgärder kommer att vidtas om 55-procentsnivån hotas ytterligare, så som en omdefiniering av hur skulden beräknas i skuldregeln. Eastern European Outlook – Mars 2011 | 15

Stigande priser
Årlig procentuell förändring
6 5 4 3 2 1 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 6 5 4 3 2 1 0

HIKP Kärn-HIKP

Hushållens inflationsförväntningar
Källa: Eurostat och nationell statistikbyrå

Inflationen håller sig över centralbankens mål i år men faller tillbaka till 2,5-3,0 procent när matpriser normaliseras, effekten av momshöjningen faller ur, räntehöjningarna biter och zlotyn stärks. Ytterligare åtstramande finanspolitik kan underlätta för centralbanken och hålla nere inflationen. Gradvis höjs styrräntan till 4,50 procent i slutet 2011 och 5,25 procent i slutet av 2012. Zlotyn har återhämtat hälften av fallet under krisen och bör stärkas ytterligare; vi är fortsatt långsiktigt positiva till zlotyn. God ekonomisk utveckling de kommande åren och centralbankshöjningar, även om struktureformer lyser med sin frånvaro och tackling av offentligfinansiella problem är kortsiktig, gör att det finns utrymme för ytterligare appreciering framöver.

Ryssland

Högre oljepris driver upp tillväxten
ƒ ƒ ƒ Penningpolitiken stramas åt… … men högre oljepris möjliggör mer expansiv finanspolitik Inflationen dämpas på sikt
talen. Förbättringen för konsumentförtroendet har dock avstannat, troligen som ett resultat av den stigande inflationen. Industriproduktionen har utvecklats stabilt senaste månaderna; i februari var den årliga ökningstakten 5,8 procent. Det är en indikation på att återhämtningen fortsätter. Industriproduktionen väntas stiga med omkring 7 procent 2011.

Efter det kraftiga fallet 2009 började Rysslands BNP återhämta sig under 2010. Tredje kvartalet bromsade dock tillväxten in till 2,7 procent i årlig procentuell förändring. Inbromsningen förklaras av sommarens extremväder som hade tydligt negativa effekter, inte bara på spannmålsproduktion utan även på industriproduktion och detaljhandel. Värmeböljan bedöms ha sänkt tillväxten med mellan 0,5 och 1,0 procentenheter för helåret. Tillväxten återhämtade sig under fjärde kvartalet då BNP växte med omkring 5 procent. Ännu finns inga siffror för de enskilda BNP-komponenterna men nettoexporten bedöms ha gett ett klart positivt bidrag till tillväxten. Helåret 2010 växte BNP med omkring 4 procent; en måttlig återhämtning efter fallet på nära 8 procent 2009. En del av den senast inkomna statistiken pekar på en trög början för 2011 där framförallt detaljhandel men även investeringar överraskat negativt. Dessutom kommer baseffekterna att vara mindre fördelaktiga under 2011 jämfört med 2010. Detta ska dock vägas mot den senaste tidens kraftiga oljeprisökning som driver upp exporten och möjliggör en mer expansiv finanspolitik. Dessutom utvecklas framåtblickande indikatorer starkt. Sammantaget väntas BNP stiga med 5,6 procent 2011 och med 5,2 procent 2012, en upprevidering med 1,1 respektive 0,4 procentenheter per år jämfört med förra Eastern European Outlook (EEO). Ökningen av oljepriset skulle kunna motivera en ännu större upprevidering av BNP-prognosen men detta vägs upp av osäkerheten kring konsumtionen som hämmas av den stigande inflationen.

Inköpschefsindex pekar på fortsatt återhämtning
Nettotal
60 55 50 45 40 35 30 06 07 08 09 10 11 60 55 50 45 40 35 30

Tillverkningsindustrin

Tjänstesektorn
Källa: Markit Economics

Exporten har stimulerats av stigande energi- och metallpriser och i januari var den årliga ökningstakten i löpande pris strax över 20 procent. Exporten har utvecklats starkare än importen senaste månaderna och i januari blev överskottet i handelbalansen hela 17,3 miljarder dollar. Överskottet har därmed stigit med nästan 60 procent sedan i november. Då exporten väntas fortsätta utvecklas starkt tack vare fortsatt höga energi- och metallpriser reviderar vi upp prognosen för bytesbalansen till ett överskott på 5,0 procent av BNP för 2011. Den stigande inflationstakten har tydligt dämpat reallöneutvecklingen de senaste månaderna. Som ett resultat av detta har även den tidigare goda ökningstakten för detaljhandelns omsättning dämpats klart. I februari steg försäljningen med endast med 3,3 procent i årlig förändring vilket kan jämföras med ökningstakter på nära 7 procent under sommaren 2010. Då inflationen väntas ligga kvar på en hög nivå kommer reallöneutvecklingen att fortsätta vara svag. Dessutom införs krav på företagen att göra större avsättningar till sociala avgifter och dessa kan därför komma att försöka hålla tillbaka löneökningar. Den privata konsumtionen kommer därför att utvecklas svagt under första halvåret 2011 men förbättras under senare delen av 2011. På lite längre sikt väntas dock konsumtionen utgöra en av tillväxtens huvudsakliga drivkrafter.

Indikatorer nära nivåer före krisen
Indikatorer pekar på fortsatt återhämtning. Efter en svacka under hösten har inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin förbättrats kraftigt senaste månaderna. I februari nådde indexet 55,2; den högsta nivån sedan i januari 2008. Även PMI för tjänstesektorn ligger på en hög nivå även om index fallit tillbaka senaste två månaderna. Andra ledande indikatorer har fortsatt stiga och börjar nu närma sig nivåerna före krisen; indikatorn för finanssektorn har stigit kraftigt de senaste två kvar-

16 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Ryssland

Under hösten 2010 föll arbetslösheten tillbaka snabbare än väntat men trenden har nu brutits; i februari var arbetslösheten 7,4 procent vilket är nästan en procentenhet högre än den lägsta noteringen under 2010 som inföll i september. Även sysselsättningen har fallit tillbaka senaste månaderna. Förbättringen på arbetsmarknaden under 2010 har gjort att arbetslösheten närmat sig jämviktsarbetslösheten (NAIRU). Skattningar pekar på att NAIRU ligger i intervallet 6,5-7,0 procent. Det ser därmed ut som att arbetslösheten inte kan falla tillbaka mycket mer utan att bidra till att pressa upp inflationen.

Reallöner och detaljhandel dämpas
Årlig procentuell förändring
20 15 10 5 0 -5 -10 06 07 08 09 10 11 20 15 10 5 0 -5 -10

Detaljhandel

Reallön

Källa: Federal State Statistics Committee, Ministry for Economic Development of the Russian Federation

Så smörjer oljan rysk ekonomi
Under 2010 rörde sig oljepriset i intervallet 70 till 90 USD/fat. Oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern har dock fått oljepriset att stiga kraftigt. Sedan årsskiftet är ökningen omkring 20 procent och priset för Brent-oljan, som ligger några USD över det ryska Ural-priset, ligger nu runt 116 dollar per fat. SEB:s prognos är att Brent-priset dämpas över tiden och att årsgenomsnittet för 2011 hamnar på 102 USD/fat, en upprevidering jämfört med prognosen på 80 USD i EEO oktober 2010. Oljeprisets stora betydelse både för Rysslands export och budgetintäkter gör att prisökningen får tydliga effekter på ekonomin. Olje- och gassektorn motsvarar omkring 15 procent av BNP och ger upphov till cirka 65 procent av exportinkomsterna. Liksom i andra ekonomier riskerar även det stigande oljepriset att driva upp inflationen. För Ryssland går effekterna av ett stigande oljepris genom två huvudkanaler; genom en förbättring av Rysslands bytesförhållande (terms-of-trade) samt genom ökade kapitalinflöden.

höja BNP med cirka 1,5 procent. Skattningar från empiriska studier genomförda av IMF stödjer detta samband. En grov skattning baserad på SEB:s upprevidering av oljeprisprognosen för 2011 med 22 dollar per fat (28 procent) skulle därmed genom en terms-of-tradeeffekt höja BNP med strax över 4 procent, allt annat lika. Det faktiska resultatet på BNP blir dock inte automatiskt 4 procent utan beror på hur de extra exportinkomsterna används. I Rysslands fall hamnar huvuddelen (omkring 90 procent) av de extra exportinkomsterna hos staten genom en hög marginalbeskattning. Den avgörande frågan för hur tillväxten påverkas av det stigande oljepriset blir därmed hur staten beslutar att använda de extra intäkterna. Om dessa används till att täcka budgetunderskottet kommer effekterna på BNP att bli små. Eftersom 2011 är ett valår finns dock klara incitament för att spendera de extra intäkterna. En mer expansiv finanspolitik skulle därmed dra upp tillväxten. Om oljepriset ligger kvar på en nivå kring 100 USD per fat eller mer är vår bedömning att regeringen kommer att presentera en tilläggsbudget under andra halvåret där en del av intäkterna används till att stimulera ekonomin. Detta väntas kunna öka BNP-tillväxten med uppskattningsvis en och en halv procentenhet. Stigande oljepris får även effekt på den ryska ekonomin genom ökade kapitalinflöden. Flödena går dels till portfölj- och direktinvesteringar, dels till banksektorn. Kapitalinflödena riskerar att driva på både kredittillväxt och inflation. Då centralbanken nu är mer benägen att acceptera valutaappreciering kan dock inflödena huvudsakligen få effekt genom en förstärkning av rubeln. Höga oljepriser kan på längre sikt ge negativa effekter på den ekonomiska politiken då det dämpar viljan bland både politiker och allmänhet att genomföra nödvändiga reformer. Därmed riskerar problemen med ett alltför stort statligt inflytande över ekonomin, ett dåligt företagsklimat samt sårbarheten för oljeprisfall att kvarstå.

Det stigande oljepriset driver på exporttillväxten
150 125 100 75 50 25 0 -25 -50 -75 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 150 125 100 75 50 25 0 -25 -50 -75

Oljepris, USD Export, årlig procentuell förändring

Källa: Federal State Statistics Survey, Reuters

Det finns många olika skattningar och tumregler för hur oljeprisökningar påverkar BNP-tillväxt. Då export av olja och gas representerar omkring 15 procent av BNP skulle en ökning av oljepriset med 10 procent

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 17

Ryssland

Stigande livsmedelspriser har drivit upp inflationstakten sedan botten i juli 2010 då den var rekordlåga 5,5 procent. I februari var inflationen 9,5 procent. Även kärninflationen har stigit tydligt och likaså producentpriserna som nådde en ökningstakt på 21,4 procent i februari. Den stigande inflationen går på tvärs mot centralbankens mål att pressa ned inflationen och hindra den från att återvända till de höga nivåerna innan krisen. Centralbankens mål är att inflationen ska ligga på 7 procent vid slutet av 2011. Vi bedömer att inflationen toppar i sommar för att sedan falla tillbaka under andra halvåret till följd av baseffekter från de snabbt stigande livsmedelspriserna under hösten 2010. Vid årsslutet 2011 väntas inflationen vara omkring 8,5 procent. Under 2012 faller inflationen tillbaka ytterligare något.

vis Kina kommer att fortsätta använda en kombination av olika åtgärder för att försöka dämpa inflationen. Vi räknar med att styrräntan höjs med ytterligare 100 punkter i år.

Rubeln apprecierar
47,5 45,0 42,5 40,0 37,5 35,0 32,5 06 07 08 09 10 11 37,5 35,0 32,5 30,0 27,5 25,0 22,5

Inflationstrycket ökar
Årlig procentuell förändring
35 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 jan maj sep 07 jan maj sep 08 jan maj sep 09 jan maj sep 10 11 35 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15

EUR/RUB (vä axel)

USD/RUB (hö axel)
Källa: Reuters EcoWin

KPI

Kärninflation

PPI

Källa: The Central Bank of the Russian Federation, Federal State Statistics Committee

Den snabbt stigande inflationen kommer att tvinga centralbanken till en fortsatt åtstramning. I januari höjdes reservkraven samtidigt som styrräntan lämnades oförändrad på grund av oro för ökade kapitalinflöden. Detta följdes upp med en höjning av vissa andra korta marknadsräntor. I slutet av februari höjdes styrräntan med 25 punkter till 8,0 procent. Samtidigt justerades även reservkraven samt räntan på inlåning i centralbanken upp.

Rubeln har apprecierat påtagligt sedan slutet av förra året, främst mot dollarn men även mot euron. Sedan årsskiftet ligger apprecieringen gentemot dollarn på ungefär 7 procent och sedan botten i februari 2009 har rubeln stärkts med mer än 20 procent. Det finns förutsättningar för en fortsatt appreciering under 2011. Exporten ser ut att utvecklas starkt tack vare höga råvarupriser. Fler styrräntehöjningar väntas samtidigt som privatiseringsprogrammet kommer att bidra till ökad efterfrågan på rubel. Centralbanken är nu dessutom mer benägen att tillåta ökad volatilitet för växelkursen, något som bland annat IMF förespråkat. I oktober 2010 utökades det band som rubelkursen tillåts röra sig i. I början av februari meddelade centralbanken att bandet kommer att vidgas ytterligare till 32-37 mot valutakorgen, bestående av 55 procent USD och 45 procent EUR. Vår bedömning är att rubeln stärks mot korgen till 32,0 vid slutet av 2011 och till 31,5 vid slutet av 2012.

Återhämtningen i banksektorn fortsätter
Årlig procentuell förändring
110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 jan apr jul 08 okt jan apr jul 09 okt jan apr jul 10 okt 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10

Räntorna höjs
Procent
14 12 10 8 6 4 2 0 05 06 07 08 09 10 11 14 12 10 8 6 4 2 0

Styrränta Centralbankens inlåningsränta (1 vecka)

Bankutlåning
Källa: Reuters EcoWin

Bankinlåning

Källa: The Central Bank of the Russian Federation

Centralbanken har gjort klart att den vill prioritera inflationsmålet snarare än att styra växelkursen. Svag utveckling för den inhemska efterfrågan minskar dock utrymmet för mer aggressiva räntehöjningar. Det är därför troligt att centralbanken i likhet med exempel-

Banksektorn har fortsatt att återhämta sig i måttlig takt senaste kvartalen. Både in- och utlåningen ökar även om ökningstakterna är klart lägre än före krisen. Andelen problemlån bedöms ha toppat under 2010 och fortsätter minska. De minskande problemen med dåliga lån stärker bankernas lönsamhet och gör att behovet av

18 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Ryssland

ytterligare återkapitalisering blir mindre. Bankutlåningen väntas stiga med omkring 20 procent under 2011.

Finanspolitiken kan bli mer expansiv
Budgeten för 2011 lades fast i slutet av januari. Enligt budgeten kommer finanspolitiken att stramas åt något, främst genom höjningar av de avsättningar som företagen måste göra till sociala avgifter samt genom höjd skatt på gasutvinning. Åtstramningen motsvarar omkring 2 procent av BNP. Sedan budgeten presenterades har dock oljepriset fortsatt stiga och frågan är nu hur regeringen kommer att hantera de extra intäkterna från oljeexporten. Det faktum att både parlamentsval och presidentval ligger mindre än ett år framåt i tiden skapar incitament till att spendera extrainkomsterna. En tilläggsbudget kan därför komma att läggas fram för att hantera extrainkomsterna. Budgetunderskottet för 2010 uppskattas till omkring 4 procent av BNP vilket är ett bättre utfall än målet på 5,4 procent. Enligt den målsättning som regeringen ställde upp 2010 ska budgetunderskottet reduceras till 3,6 procent av BNP 2011, 3,1 procent 2012 och 2,9 procent 2013. Sedan dess har dock oljepriset stigit kraftigt samtidigt som rubeln apprecierat. Om det höga oljepriset består kommer reduceringen av budgetunderskottet att gå betydligt snabbare och budgeten kan hamna i balans redan 2011 om staten bestämmer sig för att använda de extra skatteintäkter som skapas genom oljeexporten till att minska underskottet. Vår bedömning är dock att en del av de extra intäkterna kommer att användas till finanspolitisk stimulans. Den ambitiösa privatiseringsplan som annonserades redan i september 2009 har nu godkänts av regeringen. Tillgångar på omkring 50 miljarder dollar ska privatiseras under de närmaste fem åren och intäkterna ska användas till att täcka budgetunderskottet. Totalt omfattar planen flera hundra företag men de viktigaste utgörs av 10 stora statsägda företag. Här ingår bland annat bankerna VTB och Sperbank samt oljebolaget Rosneft. Till en början kommer staten att behålla minst 50 procent av ägandet i bolagen. Finansminister Kudrin förväntar sig dock att statens ägarandel kan sänkas till 25 procent efter 2015.

situationen kommer därmed även framöver att präglas av stabilitet även om Putins parti Enade Ryssland försvagades något i regionalvalen nyligen. Reformarbetet ser därför ut att fortsätta i långsam takt även om uttalanden från Medvedev skulle kunna tyda på att ambitionsnivån höjts något. Ryssland har försökt bli medlem i världshandelsorganisationen WTO ända sedan 1994 och nu verkar ett medlemskap ligga inom räckhåll. Kvarstående frågor med USA och EU löstes under hösten. Det finns därmed en chans att Ryssland kan bli WTO-medlem redan under 2011 eller 2012 om diskussionerna kring statligt stöd till den ryska jordbrukssektorn och tullfrågor gentemot Georgien kan slutföras. De totala effekterna av ett medlemskap är svårbedömda; råvaruutvinning bör gynnas tack vare minskade handelsrestriktioner på bland annat trävaror och även banksektorn väntas bli en vinnare men förluster kan uppstå i jordbrukssektorn samt i vissa tillverkningsindustrier. De positiva effekterna bör dock överväga. Enligt Världsbanken kan ett medlemskap på lång sikt höja BNP-nivån med mer än 10 procent om väntade förbättringar av näringslivsklimatet genomförs. Världsbankens Doing Business rapport för 2011 rankar Ryssland på plats 123 av totalt 183 länder.

Stabil inrikespolitik och hägrande WTO-medlemskap
Parlamentsval ska hållas i december 2011 och presidentval i mars 2012. Opinionsundersökningar pekar på fortsatt starkt stöd bland allmänheten för både premiärminister Putin och president Medvedev. Medvedevs beslut att avskeda Moskvas populäre borgmästare Luzjkov i höstas kan ha varit en signal för att visa handlingskraft och ökar sannolikheten för att han försöker sitta kvar ytterligare en period. Det mest troliga är att Putin kommer att ta beslutet om vem av de två som kommer att ställa upp; ett presidentval där Putin ställs mot Medvedev verkar osannolikt. Den inrikespolitiska

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 19

Ukraina

Fortsatt återhämtning i måttlig takt
ƒ Stödpaketet från IMF löper enligt plan ƒ Budgetåtstramning dämpar konsumtionen ƒ Inflationstakten väntas åter stiga
Efter det dramatiska BNP-fallet 2009 började den ukrainska ekonomin återhämta sig under 2010 och BNP steg enligt preliminära siffror med 4,2 procent. Tillväxten mattades av under andra halvåret på grund av mindre gynnsamma baseffekter samt dämpningen av den globala återhämtningen. Importen har utvecklats starkare än exporten de senaste månaderna och underskottet i handelsbalansen har fortsatt stiga. Bytesbalansunderskottet hamnade på omkring 0,4 procent av BNP 2010 och väntas stiga något under 2011.

Näringslivsbarometrar förbättras
Nettotal
100 75 50 25 0 100 75 50 25 0 -25 -50 -75 Q1 07 Q3 Q2 08 Q4 Q2 09 Q4 Q2 10 Q4 11

Tillväxten dämpades andra halvåret 2010
Årlig procentuell förändring
15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 06 07 08 09 10 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35

-25 -50 -75

Totalt

Bygg

Finans

Industri

Källa: Österreichische Kontrollbank AG

Hryvnian ligger stabilt strax under 8 mot USD. Mot euron är hryvnian ungefär oförändrad jämfört med i höstas. På några års sikt bör valutan stärkas baserat på ett förbättrat makroekonomiskt klimat och ökad flexibilitet för växelkursen vilket är ett av IMF:s krav. Inflationen steg under slutet av sommaren och början av hösten 2010 som ett resultat av gasprishöjningen i augusti och stigande spannmålspriser. Inflationstakten toppade på 10,5 procent i september men har sedan dess fallit tillbaka tydligt. I februari var inflationstakten 7,2 procent. Det är dock sannolikt att inflationen åter kommer att börja stiga upp mot tvåsiffriga tal när prishöjningar på el och gas börjar slå igenom. Elpriserna höjdes i februari och gaspriset kommer fortsätta att höjas i linje med IMF:s krav på minskade energisubventioner till hushåll och företag. Reallönerna, som föll kraftigt 2009, steg med strax över 10 procent under 2010 och bidrog klart till att hålla uppe inhemsk efterfrågan. Ökningstakten väntas dock falla tillbaka under 2011 till följd av ökad inflation och frysta offentliga reallöner. Arbetslösheten hamnade 2010 strax över 8 procent och väntas falla något under 2011 och 2012. Det stödpaket på 15 miljarder dollar som godkändes av IMF i juli 2010 löper på två och ett halvt år och två av de totalt tio utbetalningarna har genomförts. Målet att reducera budgetunderskottet till 5 procent av BNP 2010 verkar ha uppnåtts. IMF:s senaste kvartalsvisa genomgång från mars pekar på att Ukraina på det stora

BNP

Industriproduktion
Källa: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

Tillväxten bedöms dock nu ha bottnat. Exporten kommer framöver att stimuleras av fortsatt stigande stål- och spannmålspriser samt högre förväntad tillväxt i omvärlden. Metaller och jordbruksvaror står tillsammans för strax över 50 procent av exporten. Även investeringar, i första hand statliga, kommer att bidra till tillväxten genom förberedelser inför fotbolls-EM 2012 och ett akut behov av infrastrukturförbättringar. Detaljhandeln har utvecklats förvånansvärt starkt senaste tiden men den privata konsumtionen kommer framöver att dämpas av budgetåtstramningar, stigande inflation och en fortsatt svag bostadsmarknad. Sammantaget väntas tillväxten kommande år endast bli något högre än under 2010; BNP växer med 4,7 procent i år och med 4,5 procent 2012. Industriproduktionen har utvecklats starkt senaste månaderna; i februari var den årliga procentuella ökningen 11,5 procent. Sedan början av oktober har stålpriset stigit med omkring 20 procent vilket har bidragit till att stimulera aktiviteten i stålsektorn. Indikatorer för näringslivsklimatet pekar på fortsatt förbättring. Export och import fortsätter att återhämta sig men ligger fortfarande långt under nivåerna före krisen. 20 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Ukraina

hela skött sina åtaganden. Olika uppfattningar om hur snabbt energisubventionerna ska minskas riskerar dock att försena den tredje utbetalningen.

God utveckling för reallönerna
Årlig procentuell förändring
45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 11 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Inflation

Nominella löner
Källa: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

Huvudmålet som IMF ställt upp för Ukraina är att reducera det kombinerade underskottet i statsbudgeten och underskottet för det statsägda gasbolaget Naftogaz till 3,5 procent av BNP 2011 och till 2,5 procent 2012. Då budgettransfereringar för att täcka Naftogazs underskott nu avslutats ska underskottet i praktiken reduceras till 3,1 procent av BNP 2011. Enligt budgeten för 2011 väntas skatteinkomsterna vara i stort sett oförändrade som andel av BNP men de totala inkomsterna väntas falla. För att få ned budgetunderskott till 3,1 procent av BNP vidtas utgiftsminskningar. Bland annat ska minimilöner och pensioner nu följa inflationsutvecklingen. I offentliga sektorn fryses reallönerna och antalet anställda kommer att minska. Även den reformering av det kostsamma pensionssystemet som väntas antas under våren kommer att bidra till att minska utgifterna. Samtidigt budgeteras för ökade statliga investeringar under 2011 (till omkring 3 procent av BNP), vilket anses nödvändigt för att klara förberedelserna inför EM i fotboll 2012 och för att kunna göra nödvändiga förbättringar av infrastrukturen efter att investeringar eftersatts de senaste åren. Sammantaget budgeteras för en utgiftsminskning på 3,7 procent av BNP för att nå budgetmålet. På finansmarknaderna har ukrainska CDS fallit tillbaka ytterligare vilket tyder på stärkt förtroende för att statsfinanserna kommer i ordning. Vår bedömning är även fortsättningsvis att budgetmålen för 2011 och 2012 kommer att nås. IMF:s reformkrav har drivit fram en ny skattelagstiftning som antogs i december 2010. Tanken är att reformera det komplexa skattesystemet, minska totala skattebördan och minska problemen med snedvridande incitament. Reformen innebär att många mindre skatter försvinner. Efter omfattande protester mot ett tidigare förslag har beskattningen av småföretag gjorts mer fördelaktig. Bolagsskatten ska gradvis sänkas från 25 procent till 16 procent 2016 och momsen sänks 2014. Samtidigt införs en fastighetsskatt och beskattningen av höga inkomster höjs.

Banksektorn är fortfarande bräcklig med mycket svag lönsamhet och problem med lån med betalningssvårigheter. IMF-paketet skapar dock stabilitet och återkapitaliseringen av de privata bankerna fortsätter. Kapitaltäckningskraven driver på en önskvärd konsolidering av Ukrainas fler än 170 banker. Inlåningen steg under 2010 och överstiger nu volymen före krisen. Ökningen drevs dock till stor del av bristen på alternativa investeringsmöjligheter. Inlåningen väntas fortsätta stiga under 2011. Bankutlåningen stabiliserades under 2010 men den årliga ökningstakten för totala utlåningen har knappt stigit över nollstrecket. Nyutlåningen var svag på grund av bankernas fokus på kvaliteten på sina tillgångar och att upprätthålla kapitaliseringskvoterna. Utlåningsräntorna ligger dessutom på en historiskt sett hög nivå. Bankutlåningen väntas öka i långsam takt under 2011; en förhållandevis dämpad återhämtning gör att utlåningen inte kommer att nå volymen före krisen innevarande år. Centralbankens stryrränta ligger kvar på 7,75 procent sedan i augusti 2010 och med en inflation på strax över 7 procent ligger den reala styrräntan nära noll. Den fortsatt svaga kredittillväxten och den fallande inflationstakten pekar på att den ackommoderande penningpolitiken fortsätter de närmaste månaderna. Ökande kredittillväxt och väntad högre inflationstakt under 2011 öppnar dock för räntehöjningar innan årsslutet.

Stabilare inrikespolitik
Ukraina styrs sedan våren 2010 av en majoritetskoalition som domineras av president Janukovitjs Regionernas parti. Vid regionalvalen i slutet av oktober stärktes partiets ställning. Tillsammans med en koncentrering av mer makt till presidentposten har den inrikespolitiska situationen stabiliserats. Samtidigt verkar dock problemen med politiska oegentligheter öka. Regionalvalen i oktober fick internationell kritik och det finns tecken på en politiskt motiverad kampanj mot oppositionen inför parlamentsvalet i oktober 2012. Oppositionsledaren Yulia Timoshenko har åtalats för korruption och förbjudits att lämna Kiev. Flera av hennes tidigare ministrar har också åtalats för brott under sin tid vid makten. I och med att Janukovitj stärkt sin ställning ytterligare ser regeringens möjligheter att driva igenom IMF:s reformkrav goda ut även om missnöjet bland befolkningen kommer att öka när budgetåtstramningarna börjar få effekt. Ukrainas utrikespolitik präglas av en balansgång mellan Ryssland och Väst. Janukovitj verkar vara inställd på att föra en pragmatisk utrikespolitik och söka goda relationer med både EU och Ryssland för att underlätta den ekonomiska återhämtningen.

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 21

Nyckeltal
ESTLAND
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/EEK, årets slut 3-månaders ränta, årets slut 2005 9,4 4,2 7,9 -10,0 1,6 4,6 15,6 2,6 2006 10,6 4,5 5,9 -15,3 2,4 4,4 15,6 3,9 2007 6,9 6,7 4,7 -17,2 2,5 3,7 15,6 7,3 2008 -5,1 10,6 5,5 -9,7 -2,8 4,6 15,6 7,9 2009 -13,9 0,2 13,8 4,5 -1,7 7,2 15,6 3,1 2010 2011(p) 3,1 5,0 2,7 4,0 16,9 12,0 3,6 2,0 -1,0(p) -1,5 8,0(p) 12,0 15,6 1,1 2,7 2012(p) 4,5 5,0 11,0 1,0 -2,5 16,0 3,2

LETTLAND
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/LVL, årets slut Styrränta, årets slut 2005 10,6 6,9 8,7 -12,5 -0,4 12,4 0,7 4,0 2006 12,2 6,6 6,8 -22,5 -0,5 10,7 0,7 5,0 2007 10,0 10,1 6,0 -22,3 -0,3 9,0 0,7 6,5 2008 -4,2 15,3 7,5 -13,1 -4,1 19,7 0,7 6,0 2009 -18,0 3,3 16,9 8,6 -10,2 36,7 0,7 4,0 2010 2011(p) -0,3 4,0 -1,2 3,3 19,0(p) 16,3 3,6 -0,5 -8,2(p) -5,5 43,5(p) 50,0 0,7 0,7 3,5 3,5 2012(p) 4,5 2,4 14,7 -2,1 -2,8 52,0 0,7 4,0

LITAUEN
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/LTL, årets slut 3-månaders ränta, årets slut 5-års ränta, årets slut 2005 7,8 2,7 8,3 -7,1 -0,5 18,4 3,45 2,54 3,10 2006 7,8 3,8 5,6 -10,6 -0,4 18,0 3,45 3,79 3,90 2007 9,8 5,8 4,3 -14,5 -1,0 17,0 3,45 6,65 4,80 2008 2,9 11,1 5,8 -13,1 -3,3 15,6 3,45 9,89 13,10 2009 -14,7 4,2 13,7 4,3 -9,2 29,6 3,45 3,90 6,60 2010 2011(p) 1,3 4,0 1,2 3,5 17,8 16,5 1,8 -1,0 -8,0(p) -5,0 38,7 41,0 3,45 3,45 1,50 3,25 4,60 4,80 2012(p) 4,5 4,0 15,0 -3,0 -4,0 43,0 3,5 4,25 5,20

(p) = prognos

22 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Nyckeldata

POLEN
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/PLN, årets slut Styrränta, årets slut 5-års ränta, årets slut 2005 3,6 2,2 17,8 -1,2 -4,1 47,1 3,9 4,25 5,01 2006 6,2 1,3 13,9 -2,7 -3,6 47,7 3,8 4,00 4,98 2007 6,8 2,6 9,6 -4,7 -1,9 45,0 3,6 5,25 6,13 2008 5,1 4,2 7,1 -4,8 -3,7 47,1 4,1 4,00 5,34 2009 1,7 4,0 8,2 -2,1 -7,2 50,9 4,1 3,50 5,91 2010 2011(p) 3,8 4,5 2,7 3,7 9,6 9,4 -3,3 -3,5 -7,9(p) -5,5 55,0(p) 56,0 4,0 3,7 3,75 4,50 5,52 6,00 2012(p) 4,6 2,8 8,8 -4,0 -3,9 55,2 3,6 5,25 6,05

RYSSLAND
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP USD/RUB, årets slut RUB mot EUR/USD-korg, årets slut 2005 6,4 12,5 7,6 11,0 7,4 14,2 28,7 29,3 2006 7,7 9,8 7,2 9,5 7,5 9,1 26,3 27,2 2007 8,1 9,1 6,1 5,9 5,4 8,5 24,6 29,7 2008 5,6 14,1 6,4 6,2 4,1 7,9 30,5 35,4 2009 -7,9 11,7 8,4 4,0 -5,9 9,0 30,3 36,1 2010 2011(p) 4,0 5,6 6,9 9,4 7,5 6,4 4,7(p) 5,0 -4,0(p) -2,3 9,7(p) 9,0 30,6 27,1 35,2 32,0 2012(p) 5,2 7,7 6,2 3,9 -1,9 8,9 27,8 31,5

UKRAINA
BNP, % Inflation, % Arbetslöshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP USD/UAH, årets slut 2005 2,7 13,5 7,2 2,5 -1,7 17,7 5,05 2006 7,1 9,1 6,9 -1,5 -0,6 14,8 5,05 2007 7,6 12,8 6,4 -4,2 -0,8 12,3 5,05 2008 2,1 25,2 6,4 -7,1 -1,2 19,9 7,80 2009 -14,8 15,8 8,8 -1,5 -8,0 34,6 8,00 2010 4,2 9,4 8,2 -0,4 -5,0 39,5 7,96 2011(p) 4,7 9,2 7,5 -1,4 -3,1 41,1 7,95 2012(p) 4,5 9,0 7,3 -1,2 -2,5 41,9 7,95

(p) = prognos

Eastern European Outlook – Mars 2011 | 23

Ekonomisk Analys tillgänglig på Internet
Eastern European Outlook finns också tillgänglig på Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter. För att få tillgång till övrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer för Merchant Bankings kunder gå in på www.seb.se/research. Här krävs ett lösenord som är exklusivt för dessa kunder. Om Ni önskar tillgång till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga för att få lösenordet.

Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

24 | Eastern European Outlook – Mars 2011

Finland Norge Sverige

St: Petersburg Moskva
Ryssland Estland Lettland Litauen

New York
Dublin

Danmark

Beijing Shanghai

London Tyskland Luxemburg

Polen Warszawa Ukraina Kiev

New Delhi

Geneve Nice

Singapore

São Paulo

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företags- och investment banking utifrån ett fullservicekoncept mot företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20tal länder runt om i världen. Den 31 december 2010 uppgick koncernens balansomslutning till 2 180 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 399 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 000 anställda, exklusive kontorsrörelsen i Tyskland. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com. Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi värden åt våra kunder – ett arbete där vi har stor nytta av vår analysverksamhet. De makroekonomiska bedömningarna görs av enheten Ekonomiska Analys. Utifrån konjunkturläget, ekonomisk politik och finansmarknadens långsiktiga utveckling ger banken sin syn på det ekonomiska läget – lokalt, regionalt och globalt. En av de centrala publikationerna är kvartalsskriften Nordic Outlook. Där redovisas analyser som täcker in den ekonomiska situationen i världen samt Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen, Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gång i halvåret.
SEMB0060 2011.03

www.seb.se

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful