Nar jag blir fri "Nar jag Bir fr” ORDEN KOMMER, NASTAN viskande med eftertanke men det marks att Lars Vilks har sagt dem forut. Konstniiren och professorn Lars Vilks sitter med en kopp kaffe i handen. Vi har pratat om framtiden, Orden hanger kvar i luften nigra sekunder som tycks vara en evighet. Nar han blir fri, Om han blir fri, Vad han ska gra da? ‘Tre sockerbitar och mjélk. Han rr sakta med skeden, i koppen. Jeansskjorta. Det var minga ar sedan jag sig nigon bara en jeansskjorta. Vi sitter i konferensrummet som gir i en vit-gri-svart firgskala, Vi dr inte ensamma. Hans stindiga foljeslagare, personskyddet, a stindigt nirvarande. Aven hir i det minimala konferensrummet. Vilks verkar anda pitagligt lugn och obesviirad nr han beritcar om hur hans liv foriindrades i grunden den dir dagen 2007, Nar han stod pit torget i den tyska staden Kassel med en grupp konststudenter vid konstbiennalen Documenta. Documenta ir en av virldens stérsta utstll- ningar for samtida konst och halls var femte ar .2007 besoktes biennalen av flr in 750 000 besdkare, Det var fallt med folk. Overall, Mobiltelefonen ringde nr han stod och pratade infor resesillskapet. Det var media som fick tag i honom férst och frigade om hur det kindes att ha fit en fareoa, en dédsdom av al- Qaida utfirdad pa sig. Dir stod Vilks mitt i folkhavet. "Vad svarar man pa det?” siger Vilks lugnt. “Jag bade da endast vaga begrepp om vad konsekvenserna kunde vara och, soisar det sig nue senare skulle bi”tars viuks HAR kvar Ijudfilen, Han dr inte en fri man dag. Hans vardag ir beskuren och kontrollerad. Utan den svenska statens skydd vore hans dagar riknade. Fatwan, hans dédsdom, ari allra hogsta grad aktuell, Friheten ar beskuren, Allt genomférs med minutprecision, Vilks ‘ir alltid ensam, Men samtidige ar han aldrig ensam. ‘Skiilet till fatwan var Vilks numera vitt kinda rondell- hundar. Rondellhundarna, egentligen en av tre skisser, publicerades i anslutning till en ledartext i Nerides Alle~ anda den 28 augusti 2007" av Lars Striman, Artikeln publicerades i samband med denna teckning av Muham- med som orsakade protester bland muslimer bade i Sverige och iTran, Konstféreningen i Tillerud, Gerleborgsskolan i Bobuslin och till sut sade ven Moderna museet i Stock holm sade nej till att stilla ut bilderna, Bakgrunden till att Lars Vilks fatt svarigheter med att stilla ut sina teckningar var den si kallade karikatyrkri- sen som Danmark rikade ut for. Tidningen Jyllandspo~ sten publicerade den 30 september 2005 tolv teckningar som forestillde profeten Muhammed. Det ledde genast till kritik frin muslimska samfund och organisationer i Danmark. Demonstrationer och valdsamma protester mot danska men ocksi mot svenska intressen intriffade efter nyaret 2006, sedan en dansk-muslimsk delegation rest runt iarabviirlden. Konstniirerna mordhotades och fem ar efter publiceringen, 2010, férhindrades ett terrorattentat mot Jvllandsposten dae bland annat den svenske medborgaren ‘Munir Awad, sviirson till Helena Hummasten Benaouda som var ondférande for studieférbundet Tbn Rushd. Bland de foretag som drabbades hart av muslimers képbojkott mot Danmark fanns Arla, Den 4-5 februari 2006 utsattes flera beskickningar; danska, svenska och Svriga nordiska beskickningar for brandattentat i Beirut och Damaskus. 95Sivil attentatsférsdker mot Jyllandiposten som de an- grep som senare riktades mot Lars Vilks hade kopplingar till miljn kring Mustimska brédraskapet i Sverige. Brot tet? Det avbildningsférbud av profeten Muhammed som rider inom islam. Ett avbildningsforbud som heller inte har nagot egentlige stad i Konanen utan ar en hardtolkning av sura 12:40: "Vad ni dyrkar wid sidan av Honom ar ingenting annat an namn som ni bar tinkt ut, ni och era forfiiders Gud har inte getter tillstind tll detta. Ingen dimer utom Gud; Han befaller er att dyrka Honom ensam. Detta dr den evigt sanna tron, men de flesta miinniskor bar ingen kunskap [ors detea]”. DA PROFETEN MUHAMMED kommit att inta en gudalik stall- ning kom avbildningsfrbudet ven att omfatta profeten sjilvetter hans déd. Detta forstarks med hidelseforbudet i sura 33 :57; “Allah férdimer dem som smiidar och sirar Honom och Hans Sandebud, och Han utestinger dem fran Sin nad i detta liv acb det kommande; Han har ett fernedrande straff i beredskap fir dem’. ESSA TVA BROTT Ar ven brott mot ett av de nutida vikti- gaste dokument eller fordrag som ferhandlats fram av de ‘muslimska linderna, Ett av de mal som Muslimska bri~ draskapet har med etableringen i demokratier som Sverige fr att arbeta in de muslimska manskliga rittigheterna. Organisation of Islamic Cooperation, eller den islamis- kka samarbetsorganisationen'™: antog 1990 i Kairo en de~ laration om muslimska minskliga rittigheter, Kairo-de~ kklarationen' och slar fast sharia som dess enda gerund. Flera muslimska Kinder ansig att FN:s deklaration ommanskliga rittigheter inte tog hansyn till kulturella och roligidsa forhillanden Grunden till den reserverade instillningen till FN-de~ klarationen om de manskliga rittigheterna ar att den vilar pien outtalad sekulér uppfattning, medan Kinder med islam som grund har Kayanen som killa, som innefattar avbildnings- och hidelseférbudet som ett exempel. En grundliggande och visentlig skillnad mellan FN-deklarationen och Kairo-deklarationen ar synen pa religionsfrihet, yttrandefiihet och aspostasi. Enligt Kairo~ deklarationen ir det i praktiken forbjudet att avsiiga sig sin islamska tro, Vidare fir yttrandefriheten inte anviindas mot religionen. I artikel 22 A i Kairo-deklarationen sigs, att "var chen har itt att uttrycka sin asik fret pa ett sadant itt som inte skulle strida mot principerna i sharia”, Sedan 2015 har FNss rid for manskliga rittigheter genomdrivit keeavet att jimstilla kritik av eligioner med diskriminering av minniskor. Detta blev méjligt nir Saudiarabien tog kontroll ver ridet genom att bi valt som ordférandeland. 1 Sverige ar det fiiimst Muslimska minskliga rittig- hetskommittén som driver opinion for ett infSrande men samtliga av Muslimska brodraskapets nitverksorganisa~ toner driver frigan i de forum dir de agerar. Vi pratar vidare om hur Vilks vardag forindrades, Nar than tagit sig hem till Sverige och anliinde till Helsing- borg métte Sapo honom. De hade ett lingt samtal och Vilks frigade polisen vad de tyekte att han skulle granu. Polisens svar var: "Byt namn, byt identitet och fiytta’ INGET MER. LARS VILKS frklarade att det inte var ett al- ternativ for honom, men polisen fSrklarade for honom att: "hem kunde han inte aka i vilket fall som helst”.Hans bostad miste ovillkorligen genomsékas av bomb- hundar frst. Som tur var fick Vilks, mite i natten, tag pa en viin och han kunde bo dai i nigra dagar tills polisen tillit honom aterviinda hem, Hade inte vinnen stillt upp hade Vilks varit hanvisad till gatan Sedan dess har hoten mot hans liv, hans halsa och cegendom inte upphért. Tvirtom —de har kommit och gitt ivagor. Trots att Vilks inte bedrivt sirskile mycket explicit kcitik och inte heller uttryeke sig genom sitt konstnarskap sf att han skulle kunna anklagas for att ha hiidat islam, si har horbilden sakta och obevekligt vixt. Det ir dock patagligt nar Vilks anviinder sig av andras verk om istams syn pi yttrandefrihet i forelisningar dar han problemati- serar som hotbilden frindras. Hoten mot Vilks har ocks® eskalerat beroende pit hindelser han inte kunnat plverka. Hiindelser i hans omvirl. Lars Vilks och jag gir igenom hur hoten och Sipos Atgiirder dkat genom aren, Sedan fatwan utfirdades 2007 pekar Vilks ut tre specifika artal och hindelser som har fite konsekvenser fr hans liv. Amerikanskan Colleen LaRose, mer kind under sin pseudonym Jihad Jane damdes 2014 till tio ars fingelse for attha planerat att mirda Lars Vilks. Hon hade konverterat till Islam och sedan 2008 umgitts i extrema islamistiska keretsar pi olika internetforum. Hennes yttersta mal var att attackera islams fiender och bli martys. LaRose greps redan 2010 men satt fram tills att domen foll 2014 isolerad 23 timmar om dygnet och slapp undan ett livstidssteaf? cftersom hon samarbetat med de amerikanska myndighe~ terna, Vilks hade fortfarande inget polisskydd da. Sedan foljde hoten och attentatsfersdken i snabb take. Den 11 maj 2010, under en forelisning om yttrandefrihet pa Uppsala universitet spelade Vilks upp filmen Allah Ho Gaybar, sor visar homosexuella i Muhammed-masker. 98En 18:Arig man gick till rasande attack mot Vilks samti- digt som nagon kastade fgg pi honom. En sikerhetsvakt hann kasta sig mellan mannen och Vilks. Agen triffade Sapovakten och frstérde hans kostym. Inte Vilks. Men istallet for gg kunde det varit ha varit nigot annat—som. en handgranat. Den 1 december 2010 springde sig Taimour Ab- dulwahab till déds mitt i julhandeln pi Bryggargatan i Stockholm. Nagot fel uppstod med hans bomb-bilte och det var bara han sjilv som omkom, En bilexplosion som hade arrangerats precis i nirheten samma dgonblick krivde inte heller ndgra dédsoffer. I ett mejl till TT an- gay Abdulwahab Lars Vilks malningar och de svenska soldaternas nirvaro i Afghanistan som skal fr attacken. Det senaste attentatsforsGket mot Vilks som blivit kant genom media var det i Képenhamn 2015, Detta inleddes med attacken vid kulturhuset Kruditonden i den 14 fe- bruari 2015 och slutade med att girningsmannen, Omar Abdel Hamid El-Hussein, skits till dids vid Norrebro ‘morgonen diirpi. Attentatet begicks under ett debattméte med rubriken Kanst, hadelse och yitrandefribet som hade organiserats av Lars Vilks Komiteen. Frankrikes ambassa- dori Danmark, Frangois Zimeray, deltog. Mitt under ett anforande av Femenaktivisten Inna Shevchenko avlossade giirningsmannen 30 till 40 skott rakt in ilokalen genom en fnsterruta och en privatperson, filmskaparen Finn Norgaard, dédades och tre poliser skadades. DEN 15 Mad 2020 forsikte tva brider, de svenska medbor- garna Mentor och Mensur Alija frin Landskrona briinna ner konstndiren Lars Vilks hus. Broderna démdes i bide tingsriitt och hovritt till tre respektive tvi ars Pingelse for attentatetAven om attentatet mot Vilks bostad enligt alelagaren saknade motivbild vittnar fynden om nigot annat. Vid at- tentatet krossades en ruta och brandfarlig viitska sprutades ini k6ket. En gardin bérjade brinna och branden spred sig. till ett koksskip, viggen och taket men slocknade av sig sjilv. Ibevisningen mot ménnen ingick tva brandskadade jackor, en kniy, tva plastflaskor och en tindare, liksom ett par bensinindriinkta kalsonger och en fillkniv. Ten av jackorna som polisen hittade pa brottsplatsen fans en nyckel, till den ena broderns bostad. Med hjilp aven beslagtagen dator kunde aklagaren bevisa att Mentor Allija googlat pa konstndirens adress och gjort en hel del andra sékningar som var relaterade till jihadism. Men ett fynd kopplar ihop broderna Alija till Muslimska bré- draskapet T innerfickan pa jackan som kopplades till attentatet patra ffades en vit plastficka frin Skinetrafiken med Men- sur Alijas kérkort och hans medlemskort frin Islamiska fSreningen i Landskrona. Islamiska foreningen, eller férsamlingen, i Landskro- na fir i sin tur medlem i Férenade islamiska foreningar i Sverige, FIFS, dir Mohammed Temsamani idag ar ordférande, Temsamani var valarbetare i den egyptiske presidenten Muhammad Mursis stab under den egyptis- ka valrérelsen 2011, Muhammad Mursi var Muslimska brodraskapets officiella presidentkandidat. Islamiska fBteningen i Landskrona var ocksa bas ftir imamen Fekri Hamad innan han flyttade tll Visteris. Hamad togs senare i férvar av Sipo eftersom han ansigs vara en "fara for rikets sikerhet”. Dr Magnus Ranstorp vid Forsvarshogskolan menade i det sammanhanget att Fekri Hamad och imamen Abo Raad var ett radarpar i den jihadistforesprikande miljén i Sverige 100PA samma sitt som SUDC, Swedish United Dawa Center ar en punkt dir det iskamistiska Muslimska bré~ draskapet moter den salafistiska och jthadistiska miljon i Sverige var Islamiska foreningen i Landskrona en knut- punkt vid tidpunkten for dir Muslimska brodraskapet métte den vildshejakande miljén, Och ven om aklagaren i mallet sade att det saknades motivbild var Lars Vilks sjilv spontant klar dver att det visst fans ett motiv. Verke stillande av fatwan fein 2007 som utstilldes av sjilvaste al-Qaida. Bréderna Alijas historia ar ytterligare en om vadsom sker nir de olika islamistiska miljSerna méts och ffekterna av den ideologiska gemenskap som finns mellan ‘Muslimska bridraskapet, Islamiska staten och al-Qaida. ‘Och dessa miler méts pa flera nivier i Sverige. I SUDC. T nigra av de lokala moskéerna som till exempel den i Landskrona 2015. Vi pratar vidare. Kaffet ar uppdrucket sedan linge ‘och samtalet kommer in pa yttrande- och tryckfriheten urett vidare perspektiv. Regleringen av det fria ordet och konstbegreppet som gir igen i islamism, fascism, nazism ‘och kommunism. Same same, bue different. Islamismen tar rygg pa religionen islam. Eller gémmer sig bakom den for att undvika granskning och ki Att vara antirasist ir fint och moraliskt hogtstiende, precis som att vara antinazist och antifascist. Antikom- munist gr ocksa bra. Men det gar inte att vara antiisla- mist ~ du blir da kallad for ishimofob istillet. Trots att ideologiemna i realiteten och i tilkimpningen i alla andra avseenden ar lika som bir. Jag framfor den halsning som jag fick med mig frin chefsdomaren i Casablancas Hégsta domstol till Lars Vilks personligen nigra ar tidigare, Marocko hade precis tagit bort blasfemilagstiftningen frin sin férfattning da imamridet tillsammans med hovet och parlamentet gjort 201en omtolkning av Koranen. Blasfemi och avbildningsfér- budet var inte forenligt med islam ansg man. Islam, och framfr allt Marocko, miste utvecklas med sin tid och, sina foljare, Hilsningen till Lars Vilks lydde: “Manga av oss dr sua pa bonom fér det ban gjort. Men mr Vilks kan vara belt siker har i Marocko, Ingen kommer Hllatas rika ett harstré pa bans buvud’” Lars Vilks skrattar till lite nic han lyssnar: "Bade du och jag vet att det kommer ricka med att en enda inte hiller med om det. En enda som bade har kapacitet ach resurser nog. Och det richer lingt. Titta bara pat Sverige, titta ara pa mig’, siger bare Vi pratar om éverfénda hotbilder och om vilken tur han hade den dr natten. Av en ren slump var han inte hem- ma nir brderna Alija fOrsdkte briinna ner hans hus. Vilks skrattar igen: "Det var lite Laurel and Hardy éver det hela — tod personer som mitt i natten farsiker brinna ner ett bus med eternit platter, och det hela slutar med att en av dem riskar baila all ‘ensin éver sig. Sen fuumlar ban med tandaren och lyckas sitta psig sak" HUMORN. DET AR humorn och nyfikenheten pa sin omviirld som priglar Lars Vilks. Och modet, och férmigan att isolera en hiindelse och se den som ett konstverk i var tid. Det fr inte utan att jag smittas av Lars Vilks humor. Jag fir bilden av ett terrorattentat som utfors med samma precision som Helan och Halvan hade presterat. ritte- 102gingsprotokollet och i domen mot bréderna Alija finns det nigot komiskt. Den ena brodern drinker sig sjilv i bensin sa till den grad att till och med kalsongerna blir genomblota. Sjukvardspersonalen var tvungna att Higga ‘Mentor Alijas kalsonger i en forsluten plastpise pa grund av bensinlukten och brandfaran. Bréderna Alija som Helan och Halvan, Dir slutar den. delen av virt samtal och vi gir dver till at prataom annat som engagerar oss biigge. En halvtimme senare ar vi klara, och Lars Vilks och. hans entourage gr sig redo att ge sig av. Han trycker min hand kinge och det kinns som vi skapat ett band imellan oss, Ut genom dérren gir sedan en man som jag sikert kommer méta igen. Var och nir vet jag inte men det lo- vade vi varandra. Sillan har jag triffat nigon som ars fii tanken. ‘Men samtidigt vet jag att han aldrig mer kommer bli fri, Lars Vilks betalar priset for vart sitt att leva, Han har offtat sin fysiska frihet fr att vara en av de som sitter stopp: Hit men inte kingre. Lars Vilks dir alltid ensam. (Och aldrig ensam. Orden ringer i mina éron: "Nar jag Bir fr” 1103