I jakten på en god natts sömn: Ett försök till manipulering av tankar innan insomning

Sammanfattning I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Nyckelord. SCED, insomni, negativa tankeprocesser, savoring, framkallad ruminering.

Karolina Mardula & Ebba Winai Handledare: Steven J. Linton Psykologprogrammet, examensuppsats Termin 9 HT 2010 Örebro Universitet

1

Tankar och sömn [2]

The quest for a good night’s sleep: An attempt to manipulate thought activity before sleep onset Karolina Mardula & Ebba Winai School of Law,Psychology and Social Work, Örebro University Abstract The possibility of manipulating the amount of negative thoughts before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated in a single case crossover experimental design (SCED). The attempt to change the amount of thoughts consisted of two experimental conditions, savoring and induced rumination. Significant correlations were found between the amount of negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep onset latency and number of awakenings. There were also correlations between the amount of negative thoughts and distress related to the thoughts. The experiments did, however, not influence the amount of negative thoughts before sleep onset. Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and the impact of the amount of negative thoughts were made impossible by the large variability in the scores. The results are discussed in relation to previous research. Keywords: Insomnia, Negative Thoughts, SCED, Savoring, Induced Rumination Psychologist Programme, Term 9. Supervisor: Steven J. Linton

Tankar och sömn [3]

Innehållsförteckning Inledning………………………………………………………………………………………......7 Bakgrund………………………………………………………………………………………......7 Insomni………………………………………………………………………………........7 Prevalens……………………………………………………………………......…8 Komorbiditet…………………………………………………………………........9 Tankars betydelse för insomni…………………………………………………………...10 Harveys kognitiva modell……………………………………………………......11 Negativa tankeprocesser………………………………………………………....12 Oro…………………………………………………………………………….....12 Ruminering……………………………………………………………………....13 Likheter, skillnader och samband………………………………………………..13 Repetitiva tankar………………………………………………………………....14 Transdiagnostiska instrument…………………………………………………....14 Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn……………………......15 Experimentella studier av Harveys kognitiva modell…………………………....15 Sambandet mellan kognitiv stress och sömn………………………………….....16 Olika strategier för att hantera tankar…………………………………………....17 Tankestrategier, mängd tankar och sömn – möjliga samband?..............................19 Olika typer av tankar och insomningslatens……………………………………..20 Syfte……………………………………………………………………………………...22 Metod………………………………………………………………………………………….....24 Design…………………………………………………………………………………....24 Variabler som studien avser att påverka……………………………………….....25 Deltagare………………………………………………………………………....25

.34 Resultat………………………………………………………………………………………….36 Sambandet mellan insomningslatens och PTQ…………………………………............………37 Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………………………37 Visuell analys…………………………………………………………………..35 Möjliga samband………………………………………………………………………............30 Interventionerna……………………………………………………………………….......33 Visuell analys…………………………………………………………………..36 Sambandet mellan insomningslatens och mängd negativa tankar………………...Tankar och sömn [4] Etiska överväganden……………………………………………………………........36 Sambandet mellan ISI och sömnkvalité.…38 Deskriptiv statistik………………………………………………………...................………38 Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar………………………………...30 Procedur………………………………………………………………………………….....28 Mätmetoder………………………………………………………………………28 Frågeformulär……………………………………………………………………28 Sömndagbok……………………………………………………………………....39 .31 Analysmetoderna……………………………………………………………………......27 Material…………………………………………………………………………………...........35 Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité………….....35 Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar....33 Korrelationsanalys………………………………………………………………..35 Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité………………………….............36 Sambandet mellan mängd negativa tankar och PTQ………………………….........36 Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité………………..

.............................50 Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning?..…51 Övriga sömnrelaterade faktorer………………………………………………………....................................54 Stämmer resultaten med tidigare forskning?.......……47 Skattningar på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)………………….....……46 Visuell analys………………………………………………………………............41 Visuell analys…………………………………………………………………...........44 Visuell analys……………………………………………………………………....................................................43 Visuell analys………………………………………………………………….....................52 Skattningar av grad av sömnsvårigheter…………………………………………….……46 Deskriptiv statistik…………………………………………………………..........…39 Deskriptiv statistik…………………………………………………………..…53 Skattningar av stämningsläge……………………………………………………………54 Möjliga förklaringar till uteblivna effekter................................45 Deskriptiv statistik………………………………………………………………............…48 Visuell analys………………………………………………………………....44 Insomningslatens………………………………………………………………………....43 Förändringar i mått relaterade till sömn............…51 Samband mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité………………………….........................................50 Samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar…………………….41 Skattningar av sömnsvårigheter: Insomnia Severity Index (ISI)……………………...............................57 Svagheter och styrkor……………………………………………………………………58 ...…40 Skattningar av repetitiva negativa tankemönster……………………………………...............................................45 Uppvaknanden……………………………………………………………………..........................................Tankar och sömn [5] Visuell analys………………………………………………………………........................……48 Diskussion..

......... 62 Bilagor………………………………………………………………………………………........................................................................................................................................89 Bilaga 10: Instruktioner till experiment framkallad ruminering......................................Tankar och sömn [6] Framtida forskning……………………………………………………………………..................…69 Bilaga 1: Information vid rekrytering........82 Bilaga 8: Instruktion till session experiment savoring..................................................…59 Slutsats.........................................79 Bilaga 6: Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ)..70 Bilaga 3: Information till deltagare………………………………………………………74 Bilaga 4: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)…………………………….......93 .......................88 Bilaga 9: Instruktion till deltagare experiment savoring................................................69 Bilaga 2: Telefonintervju........................76 Bilaga 5: Insomnia Severity Index (ISI)...................................................................................................................................81 Bilaga 7: Sömndagbok........................................................................................................................................90 Bilaga 11: Uppföljning................................................60 Referenser……………………………………………………………………………………….............................................................................

uppvaknanden tidigt på morgonen och oförmåga att somna om. Till vilken utsträckning lever dessa sitt egna liv och går de att påverka? Bakgrund Insomni Sömnsvårigheter är ett vanligt förekommande problem och är dessutom starkt sammankopplat med olika typer av psykisk ohälsa. samtidigt saknas det kunskap om till vilken grad tankarna är avgörande för sömnsvårigheterna. Insomni innebär enligt de kliniska kriterierna i DSM-IV: svårigheter att somna in. Vid diagnostisering särskiljer man också om insomnin är primär eller om den är en direkt följd av andra hälsoproblem såsom narkolepsi eller om den endast förekommer i samband med en annan . under minst en månad (American Psychiatric Association [APA]. både över den bristande sömnen och över den kommande morgondagen. I och med det ökade tempot i dagens samhälle har många av oss svårt att lämna stressen och tankarna utanför sovrummet. Vissa längtar efter det mer än andra men för dem är sängen istället förknippad med oro och negativa tankar vilket gör det svårt att komma till ro och somna in. 2000). Sömnstörningen eller den trötthet som den orsakar på dagen ska enligt samma diagnostiska system också resultera i ett kliniskt signifikant lidande och försämrad funktion i arbete. Att detta kan påverka sömnen anses vara vedertaget. täta uppvaknanden. Det sägs att man ägnar hälften av sitt liv till att sova – om man kan sova det vill säga. eller en känsla av att inte bli utsövd. När tankarna väl dykt upp kan det vara svårt att lägga dessa åt sidan vilket också kan öka oron.Tankar och sömn [7] Inledning Att efter en lång dag äntligen få krypa ner i sin säng och bara slappna av är något som de allra flesta av oss längtar efter. sociala sammanhang eller andra viktiga avseenden.

2000) visar att ca 30 % av befolkningen har sömnproblem någon gång under sin livstid och att 10 % av befolkningen uppfyller kriterierna för diagnosen insomni (Morin et al. 2008). Dessutom innebär sömnsvårigheter ofta en negativ påverkan på arbetsprestationen och leder till mer sjukskrivning från arbetet (Linton & Bryngelsson. Prevalens Prevalensen av insomni är omdiskuterad och siffrorna ser olika ut beroende på vilken definition som används. 2010) visar att ca 14 % av svenska kvinnor och 7 % av svenska män uppfyller en insomnidiagnos.. 1989) och sömnsvårigheter förekommer oftare bland dem med lägre socioekonomisk status (SCB. 2010). Ohayon & Paiva. Förekomsten av insomni och sömnsvårigheter ökar med åldern (Morin & Grambling. 2004). 2008. Ohayon.Tankar och sömn [8] psykisk störning eller beror på fysiologiska effekter av någon substans. i Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. framförallt gällande om sömnproblemen ska ge negativa konsekvenser på dagen eller inte (Jansson-Fröjmark & Linton. 2008). 2002). Dock minskar problemen för mer än 5 % av befolkningen naturligt så att de inte längre uppfyller diagnosen. En insomnidiagnos grundas huvudsakligen på klientens subjektiva skattning av sin upplevelse men kan också mätas genom olika instrument såsom aktigrafen som mäter rörelser under natten (Morin & Espie. En prevalensstudie av Statistiska centralbyrån (SCB) (Folkhälsorapport från Socialstyrelsen 2009. Bland individer med sömnsvårigheter finns det en överrepresentation av kvinnor (Buysse et al. 2008 i SBU. Studier som utgår från de kriterier nämnda i DSMIV (APA. . 2005). 2006a. 2000). En longitudinell studie utförd på svensk befolkning visar att insomni är ett bestående problem genom livet för ungefär 4 % av befolkningen och att ca 3 % utvecklar en insomnidiagnos under ett år (Jansson-Fröjmark & Linton.

1989.. 2006). 2008). OCD. 1996. Mallon.... 1989. 2000) och för att depressionen ska återkomma (Perlis et al. Roth et al. 2002). 2006). Att sova mer än åtta timmar per natt eller mindre än åtta timmar per natt har även visat sig korrelera med ökad dödlighet (Kripke et al. Då insomni förekommer samtidigt som annan psykisk problematik kvarstår sömnsvårigheterna även efter att den komorbida diagnosen inte längre uppfylls och vid en jämförelse av farmakologisk behandling av depression med farmakologisk behandling av depression och KBT för insomni hade den sistnämnda kombinationen bäst resultat på båda diagnoserna (Manber et al.. Fokus hamnar ofta på den komorbida diagnosen då sömnproblemen ses som en konsekvens av den primära diagnosen (Harvey. 2010). 1996). & Hetta. 2004). Ford & Kamerow. Harvey (2008) . Studier visar att mer än 40 % av de som uppfyller en insomnidiagnos också uppfyller en annan psykiatrisk diagnos (Ford & Kamerow. Sömnsvårigheter förekommer också i samband med olika hälsoproblem såsom hjärtproblem hos män (Mallon et al.. Studier visar på samvarians med annan problematik men det är svårt att uttala sig om kausalitet. Ångestsyndrom (GAD. Dock tyder mycket på att insomni bör ses som en egen klinisk företeelse och dessutom som en komponent av flera vilka i en negativ spiral bidrar till psykisk problematik (Harvey.. 2008. Enligt flera studier kan insomni dock anses vara en riskfaktor för att utveckla depression (Breslau et al. Broman. Det vanligaste förekommande problemet i samband med insomni är egentlig depression. 2002) och diabetes (Nilsson et al. 2008). 1989). Morin.. men även ångestsyndrom och alkoholmissbruk korrelerar med insomni (Ford & Kamerow.Tankar och sömn [9] Komorbiditet Sömnproblem samvarierar med både psykisk och fysisk ohälsa. paniksyndrom och fobier) har en samvarians med insomni på upp till ca 36 % (Breslau et al.

2006) och att tankarna innan insomning upplevs som svårare att kontrollera (Harvey. .Tankar och sömn [10] argumenterar för att identifiera de gemensamma transdiagnostiska processerna inom de olika komorbida störningarna för att på så sätt kunna använda samma behandling för att påverka två olika diagnoser. medicinsk eller substansstörning till endast ”insomnia disorder” där det sedan anges om störningen förekommer samtidigt som någon annan psykisk eller fysisk problematik (Reynolds & Redline. 1982). Nelson & Harvey. Försök har gjorts till att kartlägga kognitiva faktorers betydelse både för uppkomst och vidmakthållande av insomni (Harvey. Tankars betydelse för insomni Olika typer av återkommande negativa repetitiva tankeprocesser har visat sig vara ett vanligt förekommande. Det har visat sig att personer med sömnsvårigheter i högre utsträckning än personer utan sömnsvårigheter rapporterar att deras tankar hindrar dem från att somna (Harvey. att de grubblar mer kring sin sömn (Carney et al. Detta bland annat för att frångå vad som har orsakat vilket problem och istället beskriva de förekommande problemen. 2003).. 2001). att de har fler sömnrelaterade katastroftankar (Harvey & Greenall.. 2010). På grund av den höga komorbiditeten planeras det att i den kommande upplagan av DSM-V ändra från diagnosen primär insomni eller insomni relaterad till en annan psykiatrisk. 2006).. 2005). 2004) och sambandet mellan negativa tankar av olika slag och insomni har länge varit omdiskuterat (Borkovec. Man har även hittat samband mellan upplevelsen av hur ofta negativa tankar hindrar insomning och svårighetsgraden av insomnin (Ree et al. transdiagnostiskt fenomen (Harvey et al. 2003). 2003. 2005) samt oro och insomnins förlopp över tid (Jansson & Linton.

Säkerhetsbeteendena i sin tur används både på natten och under dagen.Tankar och sömn [11] Harveys kognitiva modell Harvey (2002) har skapat en kognitiv förklaringsmodell som framförallt fokuserar på vidmakthållande faktorer. Uppmärksamhetsfokus hamnar på sömnrelaterade hot av olika slag. Ångestpåslaget och ett förhöjt uppmärksamhetsfokus gör även att personer får en skev föreställning kring sin faktiska trötthet och hur mycket man sover. övertygelser. Under dagen kan de bestå av att sova under dagtid eller att ställa in aktiviteter som anses vara krävande. Man diskuterar i modellen hur både tankar. Denna modell bygger till stor del på forskningen kring ångest och fokuserar på den sömnrelaterade negativa kognitiva aktiviteten hos personer med insomni. Dessa tankar leder till obehag och negativ arousal kring de upplevda sömnbesvären som i sin tur påverkar vad personer med insomni uppmärksammar hos sig själva. en förhöjd arousal. kan den även påverka personers förmåga till att fungera under dagen. till exempel på tecken på att man inte sovit tillräckligt. Kvällstid kan de bestå av olika strategier kring att försöka tränga bort tankarna eller att stoppa sitt tänkande. processer knutna till uppmärksamheten och säkerhetsbeteenden är centrala faktorer vid insomni. Övertygelserna kan till exempel röra vad personen har för föreställningar om vad som är en optimal mängd sömn. Modellen förklarar att personer med insomni har en hög nivå av tankar rörande sömn. Precis som att denna negativa spiral påverkar den faktiska sömnkvalitén. sömnbrist och hur välfungerande man känner sig. I modellen föreslås att processer som sker under dagen har en lika stor betydelse som de processer som sker under natten för vidmakthållandet av sömnsvårigheterna. Det är även . Alla dessa faktorer anses i sin tur missgynna sömnen vilket resulterar i en negativ spiral. Spiralen vidmakthålls av olika felaktiga övertygelser kring sömn och säkerhetsbeteenden av olika slag.

. Trots att definitionen av oro inkluderar både tankar och bilder har det poängterats att oro framförallt är ett flöde av verbal kognitiv aktivitet snarare än tankar som yttrar sig som föreställningar (Behar. 2010).. ångest och nedstämdhet. Typ I oro triggas av yttre händelser eller fysiska symptom. I Wells metakognitiva modell. 1990). Oro anses ha egenskaper och involvera processer som är gemensamma med både rädsla. 2005. 2005) och distinktioner mellan begreppen efterfrågas (Carney et al. delas oro in i en Typ I och Typ II (Wells & Carter. Det har även beskrivits att oro stör vår förmåga att fokusera (Borkovec et al. Denna oro aktiverar Typ II oro som istället är en metakognitiv oro. Dessa tankar och bilder fokuserar ofta på framtida osäkra utfall men även det förgångna. Vescio & Borkovec. 1999: Wells. Oro Oro har beskrivits som negativt känslomässigt laddade. det vill säga. okontrollerbara tankar och bilder (Andrews & Borkovec. 2005). Borkovec & Inz. Denna typ av oro leder till att den som oroar sig börjar generera olika copingresponser och leta efter tecken på att allt är i sin ordning. att oroa sig över sin oro vilket i sin tur leder till en förhöjd nivå av Typ I oro samt en höjd ångestnivå. 1988). Negativa tankeprocesser Samtidigt som negativt laddade tankeprocesser (eller kogntiv arousal) inom kognitionsforskningen delas upp i en rad olika begrepp tenderar dessa begrepp när de används inom sömnforskningen istället att klumpas ihop eller likställas (Harvey. ruminering och påträngande tankar.Tankar och sömn [12] tänkt att processerna under dagen påverkar de processer som sker under natten och vice versa. Bland de många olika begrepp som omnämnts finns exempelvis oro. 1983)..

2005). Påträngande tankar anses (i de fall de förekommer som ett distinkt fenomen) främst skilja sig från ruminering och oro i att påträngande tankar inte är ett lika . Samma författare diskuterar om både oro och ruminering syftar till att undvika negativ affekt. Mahoney & Moulds. något som tidigare beskrivits som en egenskap hos oro (Borkovec & Roemer. 2005). Ruminering innefattar ett repetitivt men passivt grubblande över symtom på depression samt vad dessa symtom kan ha för orsaker och vad de kan få för konsekvenser (Nolen-Hoeksema. Ruminering har även beskrivits som ett tankemönster med fokus på dåtid och förluster och att ruminering tenderar att förhindra aktiv problemlösning och initiativtagande (Nolen-Hoeksema. skillnader och samband Det har konstaterats att det finns likheter mellan de ovan nämnda tankeformerna (Clark & Rhyno. Framförallt oro och ruminering beskrivs som två sammanlänkade begrepp (Andrews & Borkovec. Bland dessa nämns att oro främst rör framtida skeenden och att ruminering fokuserar bakåt i tiden samt på förluster och misslyckanden. Nolen-Hoeksema. Dessa författare betonar vidare de grundläggande skillnaderna hos begreppen. 1988) som består av liknande processer (McEvoy. Watkins et al. Att de två tankeformerna skiljer sig avseende innehåll har även konstaterats av andra (Carney et al. men att ruminering samtidigt per definition innebär fokus på den negativa affekt som oron syftar till att undvika. 2010). Clark & Rhyno. Wisco & Lyubomirsky. 1991). Wisco & Lyubomirsky (2008) menar istället att ruminering och oro fyller olika funktioner. Likheter.Tankar och sömn [13] Ruminering Ruminering är ett begrepp som myntats inom depressionsforskningen. 2010. (2005) fann att oro och ruminering upplevs på ett liknande sätt och att deras frekvens och längd är lika. 1995). 2008). De poängterar att ruminering visserligen leder till ett undvikande av aktiv problemlösning.

2005).. Ett sådant begrepp är repetitiva tankar (Segerstrom et al. eller som bearbetning. 2008) samt att oro innehåller inslag av ruminering (Borkovec. Man har till exempel hittat att påträngande tankar kan trigga ruminering (Watkins. känslor och den egna tillvaron. 2005). Repetitiva tankar Bland de många begrepp inom kognitionsforskningen finns även överbryggande termer där man fokuserat på de gemensamma processerna hos olika typer av kognitiv aktivitet. Wells. 2004. 2002). långvarigt och oavbrutet tankemönster som oro och ruminering (Clark & Rhyno. Wisco & Lyubomirsky. Transdiagnostiska instrument Försök har gjorts till att utveckla instrument som fångar en mer generell kognitiv aktivitet som inte är diagnos-specifik. 2010. Trots eventuella skillnader mellan begreppen konstateras det inom litteraturen att dessa olika tankeaktiviteter är relaterade (Fresco et al. 2003) som kännetecknas av fokuserad. repetitiv och återkommande tankeaktivitet om händelser.Tankar och sömn [14] repetitivt. McEvoy. självet. 2010).. det vill säga att de delar många likheter samt att de endast skiljer sig till innehåll över olika diagnosgrupper (Ehring et al. planering och reflektion med mer positiva konsekvenser. . Motiveringen till detta är exempelvis att dessa tankeprocesser är transdiagnostiska. Samma författare har poängerat att det är den negativt laddade formen av tankar som tenderar att upplevas som svårare att kontrollera. Det har även påpekats att oro och ruminering avlöser varandra (Nolen-Hoeksema. 1988) och att oro kan ge upphov till påträngande tankar (Wells. Mahoney & Moulds. 2004) och oro (Watkins. 2005).. Denna typ av tankar kan både yttra sig som ruminering eller oro och öka negativ affekt.

2010).. Det visade sig att både personer med och utan sömnsvårigheter som gjorde detta rapporterade en högre nivå av oro och längre insomningslatens än personer som inte tittade på klockan. Författarna beskriver hur man fokuserat på det återkommande i den kognitiva aktiviteten och beskriver hur dessa typer av tankar upptar mental kapacitet. Man menar även att användandet av PTQ möjliggör en kartläggning av dessa tankeprocesser oberoende av diagnosgrupp. det vill säga att titta på klockan för att hålla reda på hur lång tid det tar att somna. är repetitiva och åtminstone till viss del påträngande. Tidigare forskning rörande negativa tankars betydelse för sömn Experimentella studier av Harveys kognitiva modell Man har inom forskningen försökt manipulera en del av de olika faktorer som ringats in i Harveys förklaringsmodell. Man bad en grupp deltagare att fokusera på de olika fysiska sensationerna. är en möjlig trigger till oro innan insomning (Tang et al.. svåra att avbryta samt att de inte uppfattas som konstruktiva. Man har även exempelvis funnit att man kan rätta till personers felaktiga uppfattning av . Den andra gruppen ombads istället att fokusera på sin omgivning. Det har även undersökts om ”clock-monitoring”. Detta formulär fångar in både begreppen oro och ruminering men även de negativa tankarnas påträngande karaktär. 2007). Semler och Harvey (2007) undersökte i en experimentell studie hur intern respektive extern uppmärksamhetsfokus påverkade mängden tankar hos personer med insomni. känslorna och reaktionerna i sin kropp.Tankar och sömn [15] Ett sådant formulär är exempelvis Perserverative thinking questionnaire (PTQ) (Ehring et al. Den grupp som utförde övningen där uppmärksamhetsfokus var intern rapporterade en större mängd tankar och användning av säkerhetsbeteenden än gruppen som fokuserade på sin omgivning.

till exempel genom att tala om för personer att de kommer att få hålla ett tal efter en tupplur eller en natts sömn (Gross & Borkovec. Adams & Franzens (1981) studie undersökte man hur så kallad kognitiv stress påverkade personer med och utan insomni. 1982). Sambandet mellan kognitiv stress och sömn Det finns en rad exempel på studier där man ökat den kognitiva aktiviteten innan insomning både hos personer med och utan sömnsvårigheter. I Haynes. 2004b) och funnit att detta förlängt den subjektivt skattade insomningstiden. 2004). I Tang och Harveys studie (2004b) upptäckte man dock att personerna upplevde att det tog längre tid för dem att somna än vad de objektiva mätningarna visade. Här visade det sig istället att personerna som sov bra innan studien fick svårare att somna medan personerna med insomni istället tyckte att de somnade snabbare.Tankar och sömn [16] hur mycket man sover genom beteendeexperiment (Tang & Harvey. Detta skulle kunna innebära att den form man tänker i påverkar uppfattningen av insomningslatensen. Nelson & Harvey. Den objektiva insomningslatensen mättes här med hjälp av aktigrafer. Samtidigt har bristen på forskningsfynd av sambandet mellan objektiva mätningar av insomningslatens och kognitiva variabler länge varit omtalat (Borkovec. 2004). I Nelson & Harveys studie (2002) fann man att de personer som ombads att tänka på att de skulle hålla talet i form av bilder upplevde att det gick snabbare för dem att somna än de personer som instruerades att tänka på samma sak verbalt. 2002. Det diskuterades om personerna med sömnsvårigheter genom experimentet blev avbrutna i sin sedvanliga . 1982. Den kognitiva belastningen påverkade med andra ord personernas uppfattning av hur lång tid det tog för dem att somna snarare än att de faktiskt höll sig vakna längre. Då insomning och sömn likställs med stillaliggande i den här typen av mätning kan man dock diskutera tillförlitligheten i bedömningen av insomningslatensen (Tryon. Tang & Harvey.

2002) inte kontrollerat om tankefrekvensen faktiskt ökat innan insomning till följd av experimenten och inte heller undersökt hur denna tankefrekvens förhåller sig till baslinjevärden för dessa personer. 1981. Försök har även gjorts till att urskilja vilka tekniker som istället kan gynna till exempel sömnkvalité och korta insomningstiden. Man har med andra ord inte undersökt hur hög nivå av negativ kognitiv aktivitet innan insomning som personerna har vanligtvis. Detta skulle även kunna innebära att personer med och utan sömnsvårigheter reagerar olika på en ökad kognitiv aktivitet innan insomning. något som även diskuterats av andra forskare (Harvey. Adams & Franzen. Man har försökt att dels hitta vilka metoder som är maladaptiva genom att kartlägga vilka strategier som personer med sömnsvårigheter rapporterar att de använder. Haynes. Vidare har man i flera av dessa studier (Borkovec. Tang och Harvey. 2004). 2005b). 2003) som har ett samband med både depression och ångest (Watkins. men även genom att manipulera de strategier som används.Tankar och sömn [17] tankeaktivitet. något som brukar benämnas som en maladaptiv form av tankekontroll (Harvey. 1982. 2002b). alltså att övningen kan ha haft en distraherande effekt. Harvey (2001) fann i en jämförelse mellan personer med och utan insomni att personer med insomni i högre utsträckning skattade att de försökte trycka undan sina tankar. Olika strategier för att hantera tankar En faktor som diskuteras i Harveys kognitiva modell är hur olika sätt att hantera tankar på bidrar till att öka eller minska den kognitiva aktiviteten innan insomning och därmed vidmakthåller sömnsvårigheterna (Harvey. Sammanfattningsvis kan det sägas att de fynd som finns gällande sambandet mellan experimentellt påverkad kognitiv belastning av olika slag och sömn i nuläget är motstridiga. Denna strategi undersöktes i en experimentell .

uppskatta och förstärka positiva upplevelser i . Man fann även ett samband mellan aggressivt undertryckande och uppfattningen att det var tankarna som hindrade insomning. en teknik som innebär att man övar på att uppmärksamma. Samtidigt finns det exempel på studier där man inte har lyckats påvisa denna effekt (Borkovec & Roemer. men även bestraffande tankar kring tankarnas förekomst. Det finns likheter mellan denna typ av övning och så kallad savoring. 1994. (2005) kognitiv distraktion. Vescio & Borkovec. I fördjupad forskning kring olika former av tankekontroll återkommer fenomenet undertryckande av tankar. det vill säga att exempelvis tänka på något man tycker är positivt. (2005) ett negativt samband mellan faktorn aggressivt undertryckande av tankar och sömnkvalité. 2003) där man fann att personer som fick instruktioner om att bestämt trycka bort tankar av en viss typ rapporterade både sämre sömnkvalité och längre insomningstid.Tankar och sömn [18] studie (Harvey. Aggressivt undertryckande bestod dels av items relaterade till att trycka bort tankarna. 2005). Bland strategier som istället predicerar en bättre sömnkvalité fann man i den tidigare nämnda studien av Ree et al. Tankarna mättes i studien genom att man bad deltagarna dagen efter experimentet skatta hur mycket de tänkt på det de försökt trycka undan. vilket står i samklang med tidigare resultat som visat att distraktion har ett samband med kortare insomningstid och mindre obehag kring tankar (Harvey & Payne. 2002). I utvecklingen av ett frågeformulär kring olika tankestrategier fann Ree et al. Harvey (2002) diskuterar om det är så att borttryckning av tankar på ett paradoxalt sätt leder till en ökning av tankar och grundar detta i teoribildningen kring ironiska processer av mental kontroll (Wegner. 1994) där man menar att man genom att försöka att inte tänka på något i själva verket tänker mer på det man försöker undvika. I Borkovec & Roemers (1994) fann man dock att försök till att trycka bort tankar om en situation ledde till en ökning i skattningen av ångest relaterad till den situationen. Behar.

McGlinchey & Gruber. I den studie där en grupp personer med insomni ombads tillämpa . 2007). 2000). dock hade man i studien ingen kontrollgrupp. Försök till att tillämpa sådana tekniker som syftar till att öka mängden positiva tankar hos personer med insomni är dock i dagsläget få (Harvey. En annan möjlig strategi är avbrytandet av tankeaktiviteten innan insomning genom en metakognitiv övning. Författaren till studien diskuterar dock att detta möjligen orsakats av att man inte undersökt om personerna i betingelsen började tänka på något annat än den specifika tanke de försökte trycka undan. I den tidigare nämnda studien (Harvey. I en pilotstudie av Lundh och Hindmarsch (2002) ville man undersöka om en sådan övning kunde avbryta den negativa tankeaktiviteten innan insomning hos personer med insomni. 2003). Övningen bestod bland annat av att man skulle observera vad det var för tankar som uppkom innan insomning. Tankestrategier. I enlighet med Harveys modell skulle detta kunna förklaras utifrån att en viss strategi inte bidrar till att minska den kognitiva aktiviteten (eller till och med förvärrar den) och att detta leder till att man håller sig vaken längre. mängd tankar och sömn – möjliga samband? Som ovan angetts har man sett att vissa strategier har ett samband med sömnkvalité och insomningslatens. fann man att trots att personer i undertryckningsbetingelsen rapporterade en sämre sömnkvalité och längre insomningslatens inte rapporterade att tankarna de skulle trycka bort ökade. Man fann att de personer som utförde övningen bland annat rapporterade en kortare insomningstid än innan de utförde övningen.Tankar och sömn [19] vardagen (Bryant & Veroff. 2010). där man ville undersöka effekten av undertryckning av tankar. Detta påstående har dock visat sig komplicerat att bekräfta och det finns forskare som summerar att sambandet mellan tankar och insomningslatens inte är klarlagt (Wicklow & Espie.

Tankarnas frekvens samt obehag av tankar mättes här genom skattningar från deltagarna på en skala från 1-10.Tankar och sömn [20] kognitiv distraktion (Harvey & Payne. 2002) ombads deltagarna att tänka på något trevligt. Samma författare har även påpekat att man inte vet hur pass ihållande effekten av en intervention så som distraktion är över tid. Deltagarna rapporterade dels mindre obehag av sina tankar men även kortare insomningstid än personerna i två andra betingelser. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att dessa tankeexperiment haft samband med exempelvis kortad insomningslatens så kan man utifrån dessa resultat dock inte dra slutsatsen att fler tankar leder till sämre sömn. Däremot upptäcktes ingen skillnad i tankefrekvens mellan grupperna. Tankarna delades sedan in i olika kategorier . 2005b). Detta skulle alltså kunna innebära att det inte är tankarna i sig utan det eventuella obehag de väcker som är avgörande. En av författarna har senare påpekat att tankarnas känslomässiga laddning eller neutralitet kan vara en möjlig faktor som påverkar huruvida tankarna bidrar till sömnsvårigheter (Harvey. För att åstadkomma detta undersöktes tankeaktiviteten hos personer med insomningssvårigheter genom att be personerna att spela in de tankar som uppkom innan insomning med hjälp av röstaktiverade bandspelare. Olika typer av tankar och insomningslatens Wicklow och Espie (2000) ville i sin studie öka insikten i hur olika typer av tankar hänger ihop med insomningslatens. avslappnande. I den tidigare nämnda studien av Lundh och Hindmarsch (2002) undersöktes inte tankeaktiviteten innan insomning (personerna ombads alltså bara att utföra övningen) vilket gör att inga slutsatser kan dras kring exempelvis minskningar eller ökningar av den kognitiva aktiviteten hos deltagarna. intressant och engagerande under två minuters tid innan insomning.

Intressant nog korrelerade den objektiva insomningslatensen med tre kategorier av tankar: repetition och planering (r=0. negativa tankar och vakenhet (Nicassio et al. insomningslatens samt objektiva och subjektiva mätningar.29) men dock inte med kognitiv arousal. 2006). tankar relaterade till sömn och dess konsekvenser (r=0. Resultatet kan även jämföras med den tidigare beskrivna studien av Tang och Harvey (2004b) där man endast fann ett samband mellan kognitiv stress och subjektiv insomningslatens men inte objektiv insomningslatens.. Man har även undersökt sambandet mellan olika sätt att hantera tankar på och sömnsvårigheter samt olika typer av tankar och insomningslatens. Det kan även påpekas att man i Wicklow och Espies (2000) studie inte undersökte tankefrekvens utan snarare typ av tanke eller tankekategori. Sammanfattningsvis kan det konstateras att man i tidigare forskning försökt kartlägga vilka olika faktorer som kan påverka den kognitiva aktiviteten innan insomning och exempelvis gjort experiment där man ökat de negativa tankarna vid enstaka tillfällen. Kognitiv arousal mättes här genom formuläret Pre-sleep arousal scale som dock innehåller items både kring oro. Subjektivt skattad insomningslatens korrelerade dock inte med någon av tankekategorierna. Man bad även personerna skatta hur mycket kognitiv arousal de uppfattade att de hade innan insomning.33). tankar om dagen som varit. Dock är resultaten från forskningen blandade och man har i .37) och tankar relaterade till kroppsliga sensationer (r= 0.Tankar och sömn [21] och sambandet mellan de olika kategorierna och både objektivt och subjektivt mätt insomningslatens undersöktes. däremot korrelerade den med skattningarna av kognitiv arousal. Den objektiva insomningslatensen mättes med aktigrafer och den subjektiva insomningslatensen mättes genom skattningar i sömndagböcker. 1985). ett begrepp som inom sömnforskningen ibland likställs med oro (Carney & Waters. Detta resultat belyser komplexiteten i sambandet mellan olika typer av tankar.

Syfte Trots att repetitiva negativa tankeprocesser av olika slag (oro.och depressionssymtom. Det kan påpekas att man inte till fullo lyckats klarlägga sambanden mellan de olika typerna av tankar. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om mängden negativa tankar innan insomning går att manipulera över tid och om detta i så fall påverkar sömnen subjektivt skattad utifrån grad av sömnsvårigheter. Förändringar undersöks även vad gäller ångest. Olika instrument har även använts för att mäta tankeprocesserna vilket vidare försvårar jämförelserna. sömnkvalité. Vidare syftar studien till att undersöka om en ökning i den skattade mängden negativa tankar ökar det upplevda obehaget över dessa tankar. hur dessa hanteras och de sömnrelaterade faktorerna. antalet sovtimmar. Tidigare studier har undersökt sambandet mellan sömn och tankar vid enstaka tillfällen. detta för att studera om det är de negativa tankarnas mängd eller obehaget över dessa som har en inverkan på sömnen. Dessutom är de olika studierna svåra att jämföra då det i dessa används en rad olika begrepp från kognitionsforskningen för att benämna tankeprocesserna innan insomning. grubbleri och påträngande tankar) ofta omnämns som en bidragande faktor till sömnsvårigheter är det kausala sambandet mellan variablerna ännu inte klarlagt.Tankar och sömn [22] vissa fall inte mätt om den faktiska mängden tankar påverkats. denna studie skiljer sig dock från tidigare forskning då den undersöker dessa variabler över en längre tidsperiod och genom en experimentell design. För att uppnå en ökning och . Dessutom avser den att undersöka om det både går att öka och minska tankeaktiviteten innan insomning samt om en ökning respektive minskning motsvarar förändringar i sömnrelaterade mått. insomningstid och antalet uppvaknanden hos personer med insomni. Studien syftar därför till att tydliggöra sambandet mellan negativa tankar och sömn.

Tankar och sömn [23] minskning av tankar kommer två olika tankeexperiment att implementeras. . är hämtad från positiv psykologi. Fokus ligger som nämnt på positiva tankar och tekniken avser att minska de negativa tankarna. Den andra tekniken är hämtad från depressionsforskningen och avser att framkalla ruminering hos deltagarna och på så sätt öka de repetitiva negativa tankarna hos deltagarna. Den ena tekniken. savoring.

2010). Innan interventionerna tillämpades inhämtades data över deltagarnas sömnvanor. Baslinjemätningar syftar till att inhämta data över de olika variablernas förekomst hos varje individ innan interventionernas tillämpning (Barlow. Nock & Hersen. . en design som kan användas för att påvisa kausalitet rörande en interventionseffekt på variabler av intresse. I den här studien har interventionen randomiserats på sex deltagare varav tre har börjat med intervention 1 och de tre andra med intervention 2. 2006). Att en design är av typen crossover innebär vidare att alla deltagare får samma interventioner. exempelvis genom att undersöka effekten av olika betingelser på en och samma person över tid (Kazdin. men i olika ordning (se Figur 1). Detta upplägg möjliggör att effekten av två olika interventioner kan observeras under samma tidsperiod. 2009). I en SCED jämförs således varje person med sig själv och utgör sin egen kontroll (Kazdin. mående samt mängd tankar under tre veckor (baslinje). Detta bland annat för att kontrollera för validitetshot så som yttre faktorers påverkan på variablerna som studeras (Krishef. 1997).Tankar och sömn [24] Metod Design I studien användes en så kallad single case experimental design (SCED crossover). Interventionens effekt bedöms utifrån om förändringar i beroendevariabeln sker under den tidsperiod som en intervention implementeras. Efter en vecka bytte deltagarna interventioner. Vid insomni är det vanligt med fluktuationer på sömnmåtten varför en längre baslinje på upp till tre veckor rekommenderas (Buysse et al. 2010). Under den tredje veckan fick alla deltagare samma instruktion och fick återigen intervention 1.

Tankar och sömn [25] Figur 1.och depressionssymtom och insomningslatensen. Muntlig information gavs om studiens upplägg i samband med studenternas föreläsningar (se Bilaga 1). Övriga sex personer. obehag av tankar. sömnrelaterade faktorer. Örebro Universitet. genomgick sedan Duke strukturerad . Variabler som experimenten avser att påverka Förändringar på de olika måtten avses spegla förändringar hos personen gällande variablerna mängd tankar. alla kvinnor. 1 innebär intervention savoring och 2 innebär intervention ruminering. det vill säga att problemen uppstått minst 3 gånger i veckan under minst 6 månader och antingen kännetecknats av en insomningslatens eller uppvaknanden på minst 30 minuter. Under de veckor som savoring utförs eftersöks ett motsatt mönster på nämnda mått. ångest. De personer som uppfyllde inklusionskriterierna (se Tabell 1) blev sedan kallade till en längre intervju. Under de veckor som experiment ruminering utförs eftersöks ett mönster av uppgång på måtten relaterade till tankar.. Vidare eftersöks ett mönster av nedgång i den skattade sömnkvalitén. antalet uppvaknanden. Denna baserades på en intervjumall av Markus Jansson-Fröjmark.Studiens crossover design Vecka 1-3 Baslinje Baslinje Vecka 4 2 1 Vecka 5 1 2 Vecka 6 1 1 Not. grad av sömnsvårighet och ångest– och depressionssymptom. Bland kriterierna i denna intervju ingår de kvantitativa riktlinjerna som fastställts för sömnforskning (Buysse et al. De personer som anmälde intresse fick genomgå en femton minuter lång telefonintervju (se Bilaga 2). Av de sju personer som genomgick telefonintervjun valde en person att inte delta på grund av tidsbrist. Deltagare För att rekrytera deltagare kontaktades studenter vid Örebro Universitet. 2006).

Tabell 1 Inklusionskriterier vid telefonintervju   Sömnbesvär under de senaste sex månaderna Bristfällig sömnkvalité. Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under natten (inte inräknat insomningstid)? 3. Tabell 2 Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte sömnbesvären..a. bristfällig återhämtning eller 31 minuter eller mer på en eller flera av följande frågor: 1. I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de senaste två veckorna?      Dagtidsbesvär p. Vidare fylldes en rad frågeformulär i. d. 2008). Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på morgonen. vaknar ofrivilligt men kan inte somna om? 4. droger eller drycker orsakar exklusivt inte sömnbesvären.g.s.v. . Psykiatriska problem orsakar exklusivt inte sömnbesvären. Läkemedel. Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna? 5. något eller flera av ovanstående sömnbesvär. Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis att somna på kvällen när du har släckt lyset? 2. Alla personer som genomgick DSISD uppfyllde kriterierna för primär insomni och rekryterades till studien (se Tabell 2).Tankar och sömn [26] intervju för sömnstörningar (DSISD). En av deltagarna rapporterade symptom för Restless legs syndrom men uppfyllde dock inte kriterierna för en diagnos. ett material som i de första bedömningarna av dess egenskaper beskrivits ha en acceptabel reliabilitet samt vara ett användbart verktyg för att särskilja olika typer av sömnsvårigheter (Carney et al. Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären.

skulle kunna påverka deltagarnas sömn negativt men även ge en negativ effekt vad gäller stämningsläge. All mätdata avidentifierades och kodades inför analys och presentation. rätten att när som helst under studien avbryta sitt deltagande samt kontaktuppgifter till ansvariga för studien.Tankar och sömn [27] Demografisk data för deltagare i studien Person Kön/ Ålder Främsta sömnrelaterade problem Svårt att somna in samt flera uppvaknanden per natt. konfidentialitet. (K = Kvinna) Etiska överväganden Deltagarna fick information om syftet med studien. Restless legs? Not. Flera uppvaknanden per natt. Vid studiens början fick deltagarna en mer detaljerad information kring utförandet och fick även skriftligen ge sitt informerade samtycke (se Bilaga 3). ruminering. Nej 6 K/ 22 Svårt att somna in sedan 2 år tillbaka. Dock informerades deltagarna om möjligheten att deras . Etiska överväganden vad gäller val av interventioner har även gjorts då framförallt ett av experimenten. frivilligt deltagande. Denna information gavs dels muntligt i samband med rekryteringsfasen och sedan muntligt och skriftligt i samband med studiens start. Uppfyller Screeningresultat kriterierna för på frågeformulär primär insomni Ja ISI: 18 HADS ångest: 9 depression: 9 PTQ: 43 Ja ISI: 20 HADS ångest: 14 depression:6 PTQ: 36 Ja ISI: 17 HADS ångest: 3 depression: 2 PTQ: 28 Ja ISI: 14 HADS: ångest: 7 depression: 2 PTQ: 32 Eventuell relaterad problematik Nej 1 K/ 29 4 K/ 22 Nej 5 K/ 20 Svårt att somna in.

med avsikt att minska mängden tankar och då gynna sömnen. 2004) samt Perserverative Thinking Questionnaire (PTQ) (Ehring et al. 1983).001 (Zigmond & . Formuläret har visats ha en hög validitet. Deltagarna blev även kontaktade under varje interventionsvecka och hade då möjlighet att reda ut funderingar kring experimenten och dess effekter. Material Mätmetoder De mätmetoder som användes i studien var dels frågeformulär som fylldes i veckovis.. Personerna informerades också om möjligheten att kontakta de ansvariga för studien per telefon och e-mail för rådgivning. p<. Insomnia Severity Index (ISI) (Morin & Espie. Vid uppföljning med deltagarna diskuterades deras mående för att kontrollera för eventuella kvarstående negativa effekter. HADS (se Bilaga 4) används för att mäta nivå av ångest och depressionssymptom. samt en sömndagbok som fylldes i dagligen.7 och ångest r=. Frågeformulär De frågeformulär som användes vid screening samt under studiens pågående var Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) (Zigmond & Snaith. Det poängterades återigen att deltagandet i studien var frivilligt och att deltagarna hade möjlighet att avbryta sitt deltagande om de skulle uppleva att obehaget blev för stort. opublicerad artikel). depression r=. De deltagare som bedömdes vara i behov av behandling gavs information om möjligheten till att söka sådan. Vidare fick personerna även en intervention i studiens slutskede. savoring.Tankar och sömn [28] tankar och sömn skulle kunna påverkas både positivt och negativt av experimenten.74.

Formuläret består av 15 items med skattningar noll till fyra. 8 till 14 poäng indikerar subklinisk insomni. Medelvärdet på skalan var i en studie där formulärets psykometriska egenskaper undersöktes 29. Deltagaren skattar sina besvär på en skala från 0 till 4. 2004). rumineringsskalan RSQ(r=. (α =. En poäng på 22-28 indikerar slutligen en svår klinisk insomni (Morin & Espie.74). opublicerad artikel) avser att mäta transdiagnostiska repetitiva tankeprocesser och korrelerar med PSWQ (r=. Perseverative thinking questionnaire (PTQ) (se Bilaga 6) (Ehring et al.69) och en hög intern konsistens i de första utvärderingarna av formuläret.64). . En poäng mellan 0 och 7 visar inga kliniskt signifikanta svårigheter vad gäller sömn. Dessutom har man funnit en test-retest reliabilitet på (r=. Veallieres & Morin..72) samt Rumination Scale (r=.25) i en icke-klinisk population.. ISI (se Bilaga 5) består av sju items och avser att mäta deltagarens egen uppfattning av svårighetsgraden på sitt sömnproblem.32 . Ett värde över 11 inom enskild symptomgrupp anses vara ett förhöjt värde som då indikerar depression eller ångestproblematik. Ett värde över 15 innebär klinisk signifikant insomni av måttlig svårighetsgrad. 2001). Varje item poängsätts på en skala från noll till tre. Det har även visat sig att det finns ett signifikant samband (r=.95). α=. 15 till 21 poäng indikerar klinisk signifikant insomni av måttlig svårighetsgrad.4 poäng (SD=13. ett formulär som används för att mäta oro.. 2001). ISI har uppvisat en intern konsistens på (α=. 1983) samt intern konsistens. opublicerad artikel).91) mellan värden på ISI och skattningarna i sömndagböcker (Bastien.86 (Crawford et al. HADS består av 14 items varav sju mäter ångest och sju mäter depression.Tankar och sömn [29] Snaith.7).. Skalan har även visat sig ha en prediktiv validitet avseende depressionssymtom (r=.62) (Ehring et al.54) och ångestsymtom (r=.

då det kan fånga variansen i sömn mellan olika nätter som är vanligt vid insomni (Buysse et al. 2004). Detta kompletterades med ett telefonsamtal till deltagarna där eventuella frågor kunde besvaras. Deltagarna fick även avsluta varje vecka med att fylla i formulären ISI. PTQ och HADS. I slutet av tredje veckan gavs deltagarna under en session på universitetet instruktioner för det första tankeexprimentet (se Bilaga 8). I sömndagboken fanns även två frågor rörande tankeaktiviteten innan insomning. I sömndagboken som användes i studien (se Bilaga 7) fick deltagarna bland annat skatta hur länge de sovit. Procedur Under de tre baslinjeveckorna skickades en sömndagbok ut varje vecka till deltagarna som fylldes i varje dag. Vid slutet av studiens femte vecka mailades instruktionen för den sista veckan då alla deltagare redan fått en genomgång av detta under tidigare session. 2006). I slutet av den fjärde veckan gavs deltagarna på samma sätt instruktioner för det andra tankeexperimentet. hur lång tid det tagit att somna (insomningslatens) samt hur många gånger de vaknat under nattens gång. relativt pålitligt och värdefullt instrument vid bedömningen av sömnsvårigheter över tid. . Den ena frågan rörde den uppskattade mängden tankar på en Likertskala från noll till tio och den andra frågan gällde obehaget kring dessa tankar på en liknande skala från noll till tio. Instrumentet har även beskrivits som lätt att lära ut och använda (Morin. Deltagarna fick även bedöma hur de sovit. Sömnkvalitén bedömdes på en skala från ett till fem. Deltagarna fick även skatta i vilken utsträckning de känt en rad olika känslor under dagen på en skala från noll till fem. vilket i den här studien likställs med upplevd sömnkvalité. Instruktionerna gavs även skriftligt (se Bilaga 9 och 10).Tankar och sömn [30] Sömndagbok Sömndagbok har inom sömnforskningen benämnts som ett praktiskt.

2004) depression. Den ena interventionen ”induced rumination” eller framkallad ruminering. Lyubomirsky. Man har däremot sett att experimentet gett effekt hos personer med social fobi . Det ansågs vara en tillräckligt hög gräns för att interventionerna skulle ge effekt. Forskningsfynd visar dock att samma effekt inte uppstår hos personer som inte är nedstämda (Nolen-Hoeksema & Morrow. Efter studiens sjätte vecka gavs deltagarna ett uppföljande samtal (se Bilaga 11). Interventionen består av en övning där personer ombeds läsa och begrunda en rad påståenden rörande känslor och karaktärsdrag under åtta minuter. Efter genomförandet av övningen har man sedan mätt personernas stämningsläge och jämfört detta med mätningar som gjorts innan övningen. Den deltagare som blivit slumpmässigt utvald genom lottning för sömnbehandling fick även information kring detta. kommer från depressionsforskningen där man i experimentella studier tillfälligt har sänkt stämningsläget hos personer med mild (Nolen-Hoeksema & Morrow. 1993.Tankar och sömn [31] Deltagarna kontaktades även varje vecka och kunde då ställa eventuella frågor och reda ut oklarheter. Interventionerna Manipuleringen av tankar innebar implementering av två olika interventioner. Caldwell & Hoeksema. Vid genomgång av data kontrollerades att deltagarna fyllt i att de utfört experimenten minst fem dagar under varje enskild interventionsvecka. Man har i dessa studier även jämfört denna betingelse med en distraktionsövning. 1998) och det har diskuteras att övningen har en interagerande effekt med negativa stämningslägen. Två av deltagarna uppfyllde inte detta krav och har därför inte tagits med i presentation eller analys av data. I samband med detta fick varje deltagare en bok om sömn som tack för sitt deltagande. 1993) och egentlig (Donaldson & Lam.

uppskattar och framhäver det positiva i de situationer som förekommit under dagen. 2009) och liknande experiment har även gjorts för att exempelvis undersöka möjliga samband mellan ruminering och negativa tankar kring kroppsuppfattning där man har sett att personer som utfört ett rumineringsframkallande experiment rapporterar en högre nivå av missnöje över sin kropp (Etu & Gray. Den andra interventionen bestod av en teknik som kallas för savoring. Vid mindfulness ombeds personen att med ett öppet sinne notera men inte värdera inre och yttre stimuli. Savoring är ett begrepp inom positiv psykologi som är besläktat med mindfulness och innebär att lägga märke till positiva stimuli i sitt vardagsliv och på så sätt öva hjärnan i positiva associationer (Bryant & Veroff. Savoring i . Savoring kan därför sägas vara en mer restriktiv form av medveten närvaro då man avgränsar till specifika positiva områden att fokusera på (Bryant & Veroff. samt fylla i om de utfört experimentet..Q. 2007). 2007). 2003). Savoring skiljer sig också åt från vanligt välbehag (Bryant & Veroff. M. Deltagaren fick sedan en skriftlig instruktion till experimentet samt de olika påståendena. Deltagarna fick själva välja i vilken ordning de skulle gå igenom dessa. Skillnaden vid savoring är att medvetet uppmärksamma själva njutningsupplevelsen.Tankar och sömn [32] (Wong. J. 2010). Morgonen efter ombads de skatta den upplevda mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna. Deltagarna ombads att i tio minuter innan planerad insomning tänka över påståendena. Vid användning i psykologisk behandling övar patienten att lägga fokus på positiva erfarenheter och när negativa tankar dyker upp ombeds de att varsamt leda sin fokus tillbaka till savoring. En person kan lägga märke till att flera trevliga stunder passerar under dagen utan att det för den delen är personens huvudfokus (Brown & Ryan.J. & Moulds. 2007). Vid savoring lägger individen medvetet fokus på. I den här studien fick deltagarna först gå igenom varje påstående tillsammans med experimentledaren och tänka över och leva sig in i varje mening (se Bilaga 10).

För data som insamlats veckovis gjordes jämförelser mellan råpoängen för de olika veckorna. McGlinchey & Gruber. Morgonen efter skattade personerna den upplevda mängden tankar och obehaget relaterat till tankarna. exempelvis den stund personen skapat under dagen. Datan har även räknats om till medelvärden för varje vecka och procentuella förändringar mellan veckorna har beräknats. obehag av tankar. I den här studien fick deltagarna först under en session en muntlig introduktion till experimentet. mängd negativa tankar. insomningslatens och antal uppvaknanden) analyserades i den här studien visuellt. I samband med sänggående fick personerna också i uppgift att fundera över ett minne av en njutningsfull stund. Analysmetoder Visuell analys Visuell analys och grafisk framställning av data användes i studien som metod för att kunna identifiera förändringar i måtten över tid. För de . 2010). 2010. Denna metod har beskrivits som en vanligt förekommande analysmetod vid SCED (Kazdin. samt fyllde i om de utfört experimentet. Deltagarna fick även då fundera över detaljer av minnet samt vilka positiva följder det kunde ha.Tankar och sömn [33] psykologisk behandling har även utökats till att patienten ombeds till savoring av sina personliga styrkor i både vardagshandlingar och livet i stort för att betinga sänggående med positiva affekter (Harvey. Data från de dagliga skattningarna (sömnkvalité. Under experimentveckorna för savoring fick deltagarna sedan i uppgift att under 15 minuter på dagen skapa en njutningsfull stund. Krishef. 1997). Personerna ombads att uppmärksamma detaljer i situationen och fundera över möjliga positiva konsekvenser som situationen kunde innebära för personen. Deltagarna fick också en skriftlig instruktion av experimentet (se Bilaga 9).

Total sömntid togs bort ur analysen då informationen bedömdes som ofullständig. Det har påpekats att inget fast gränsvärde finns för att avgöra om ett resultat är kliniskt signifikant (Kazdin. 2010). Skattningarna av de olika känslorna visade inga signifikanta förändringar och har därför tagits bort ur analysen. Förändringar i PTQ bedömdes utifrån om poängen förändrats med 15 poäng eller mer. Förändringar i HADS bedömdes utifrån om poängen förändrats med 5. Förändringar i ISI bedömdes utifrån om poängen förändrats med 7 poäng eller mer. Denna gräns sattes för att skapa riktlinjer för analyserna och för att kunna upptäcka både ökningar och minskningar mellan veckorna. samma gäller för antalet uppvaknanden. För data som samlades in veckovis bedömdes därför en förändring som signifikant om den var 25 % av totalpoängen. 1999).25 poäng eller mer. Sambanden mellan de olika variablerna beräknades separat för varje individ och grundades på den data som samlats in under studiens hela pågående. . Förändringar i insomningslatensen beräknades procentuellt genom att jämföra skillnader i medelvärdet för varje vecka. Korrelationsanalys Åtta olika potentiella samband undersöktes med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. Dessa gränsvärden bedömdes som alltför höga för studiens tidsramar och syfte.Tankar och sömn [34] skattningar som gjorts dagligen har ett medelvärde beräknats för baslinjeveckorna. Dock har man inom insomniforskning använt sig av olika gränsvärden. till exempel en insomningslatens på mindre än 30 minuter och en minskning på 50 % eller mer på insomningslatensen. samt ett värde på ISI under 8 poäng (SBU.

(rs=. För person 1. Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och skattat obehag av tankar För samtliga deltagare fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan den skattade mängden negativa tankar och det skattade obehaget över tankarna. (rs=. r s=. . Värden har utelämnats för icke-signifikanta samband. Vidare var interventionernas effekt på mängden negativa tankar och de sömnrelaterade måtten inte signifikanta. (rs=.001.61). För person 4.001. (rs=-.78) p(one-tailed) <. Därefter presenteras resultaten för interventionernas effekt på de olika måtten.001. p(one-tailed)<.65). För person 6 fanns en stark signifikant negativ korrelation mellan mängden negativa tankar och sömnkvalité. insomningslatens och antal uppvaknanden.001. Möjliga samband Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité För person 1 fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan den skattade mängden negativa tankar och sömnkvalité.-53 p(onetailed) <.36).99) p(one-tailed) <. p(one-tailed) <.001. person 5. (rs=. p(one-tailed) <.001 och 6. Det fanns även ett starkt samband mellan mängd negativa tankar och obehag av tankar. obehag av tankar och de sömnrelaterade måtten. Först presenteras resultaten för korrelationsanalyserna avseende sambanden mellan variablerna mängd negativa tankar.Tankar och sömn [35] Resultat Mängd negativa tankar innan insomning visade sig vara relaterad till både sömnkvalité.

(rs=.27). (rs=. person 6. (rs=.47). Person 1.46). För resterande tre personer fanns inget signifikant samband mellan variablerna. p(one-tailed)<. person 5. Sambandet mellan skattad mängd negativa tankar och PTQ För ingen av personerna fanns något signifikant samband mellan skattningarna av mängden negativa tankar (oro. för person 5 (rs=-.52). p(one-tailed)<. (rs=. p(one-tailed)<.78).41).001. grubbleri och påträngande tankar) och skattningarna på PTQ. Sambandet mellan insomningslatens och PTQ Inget signifikant samband fanns mellan insomningslatensen och skattningarna på PTQ. p(one-tailed)<. p(one-tailed)<. .61).001.001. p(one-tailed)<. 5 och 6 fanns ett starkt positivt signifikant samband mellan skattningarna av insomningslatensen och mängden tankar. För person 1 (rs=-.001.001. Sambandet mellan insomningslatens och mängd tankar För personer 1.001.001 och för person 6 (rs=-. Sambandet mellan ISI och skattningar av sömnkvalité För person 1 fanns ett svagt negativt signifikant samband mellan skattningarna på ISI och skattningarna av sömnkvalitén. p(one-tailed)<.Tankar och sömn [36] Sambandet mellan insomningslatens och sömnkvalité För tre av personerna fanns ett medelstarkt negativt signifikant samband mellan variablerna insomningslatens och skattning av hur man sovit.-.

p(one-tailed)<. Skalan går från 0-10 poäng.Då skalorna för mängd tankar och sömnkvalité är olika har skalan som mäter sömnkvalité transformerats till en skala från 0 till 10. 1 innebär intervention savoring.58) p(one-tailed)<.61). Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité Figur 2. p(onetailed)<. Deltagares skattningar på skala mängd negativa tankar och sömnkvalité.001.Tankar och sömn [37] Sambandet mellan antal uppvaknanden och sömnkvalité För samtliga deltagare fanns ett starkt negativt samband mellan antalet uppvaknanden och skattningen av hur väl man sovit.001.-71). för person 4 (rs=-. 2 innebär intervention ruminering. För person 1 (rs=-.001. p(one-tailed)<. .59).001 och för person 6 (rs=. Baslinje 2 1 1 Person 1 Baslinje 2 1 1 Person 4 1 2 1 Person 5 2 1 1 Person 6 Baslinje Baslinje Not. för person 5 (rs=-.

3% +42.6% +8. MB= medelvärdet för baslinjen. Som visas i Tabell 3 syns inte det förväntade mönstret av uppgång i skattningarna av sömnkvalité och nedgång i skattningarna av mängden negativa tankar under veckorna som .1 SK 6.2% -27% +23.3% +39.procentuell förändring Person MB Förändring MB – Vecka 4 -41.6% +4.6 5 MT 5. MT=Mängd negativa tankar.5% 1 MT 5. Bristen på stabilitet i baslinjen gör att dess prediktiva värde går förlorat och analysen av interventionernas effekt försvåras.1% -24. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna. där 0=Knappt några tankar alls. SK=Sömnkvalité.5% 0 -32.2%* -7. Variationen är även stor under resterande veckor och interventionerna kan därför inte sägas ha påverkat variablerna.5 4 MT 3.3% -22.5%* +11.Tankar och sömn [38] Visuell analys I Figur 2 syns inget generellt mönster i deltagarnas skattningar. vecka 1-3. och 10=Väldigt mycket tankar) Värdena gällande sömnkvalité har transformerats till en skala från 0-10.6%* Förändring Vecka 4 – 5 -43.8% -10.3% +18.2% Förändring Vecka 5 – 6 +70.9 Not.4 6 MT 4.1%* +37.1 SK 5.3% +39.1 SK 7.8% -25%* -13. Signifikanta förändringar har bedömts utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25 %. Mängden negativa tankar skattas på en Likertskala 0-10. *Anger experiment ruminering.4 SK 5.6%* 0* +30. Deskriptiv statistik Tabell 3 Skattad mängd negativa tankar och sömnkvalité .7%* -16.

Båda skalorna sträcker sig mellan 0 -10. 10=väldigt mycket tankar och 10= mycket obehag. Skalan går från 0 -10 poäng. Vecka 1-3 visar baslinjen.Tankar och sömn [39] experiment savoring utförts. där 0=knappt några tankar alls. Deltagares dagliga skattningar på skalorna mängd negativa tankar och obehag av tankar. Skattad mängd negativa tankar och obehag av tankar Figur 3. Baslinje 2 1 1 Person 1 Baslinje 2 1 1 Person 4 Baslinje 1 2 1 Person 5 Baslinje 2 1 1 Person 6 Not. Det sker signifikanta förändringar för vissa av personerna mellan veckorna men som tidigare påpekats kan dessa effekter inte tillskrivas interventionerna då dessa förändringar sker oberoende av intervention. 0=inget obehag alls.och nedgångar i skattningarna av det skattade obehaget av tankarna. Skattningarna på de båda skalorna följer . Visuell analys Som Figur 3 illustrerar syns inte det tidigare beskrivna mönstret av upp. 2 innebär intervention ruminering. Under veckorna som experiment ruminering utförts syns inte heller ett mönster av att skattningarna av sömnkvalitén går ner och skattningarna av mängden negativa tankar går upp. 1 innebär intervention savoring.

6 3. Dock är inte alla dessa förändringar signifikanta.1 4.8% +70.3% -24.2%* -15. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%. . Som Tabell 4 visar syns ingen ökning i obehaget av tankarna under veckan då ruminering utförts av deltagarna.5% -32. MT=Mängd tankar.8% -27% -27% +39. *Anger experiment ruminering. 10=Mycket obehag). OT=Obehag Tankar.5% -12.1%* -21. vecka 1-3. 0=Inget obehag alls och 10=Väldigt mycket tankar.4 2. Den procentuella förändringen beräknas genom skillnaden mellan veckorna.6%* -20%* +30.6% -63. MB= medelvärdet för baslinjen. För tre av fyra deltagare syns minskningar i skattningen av obehag samtidigt som skattningen av mängden negativa tankar går ner. Under veckorna som ruminering utförts syns minskningar i skattningarna av obehaget för samtliga deltagare men endast en av dessa förändringar är signifikant (person 6).1 3.8% -26.3% +42.8% -25%* -36%* -43. Skattningarna mäts genom Likertskalor (0-10 där 0=Knappt några tankar alls.Tankar och sömn [40] dock snarlika mönster och för person 4 överlappar skattningarna varandra mellan vecka 2 och 6.3 5. Under veckorna som savoring utförts syns inget generellt mönster då det sker både ökningar och minskningar i skattningarna.2%* +11. Deskriptiv statistik Tabell 4 Procentuell förändring – skattad mängd negativa tankar och obehag tankar Person MB 1 MT 5.5 Not. samma mönster syns även vad gäller ökningar i skattningarna.3% -41% +42.6% +47.1 4.1 OT 4 MT OT 5 MT OT 6 MT OT Förändring Förändring Förändring MB – Vecka 4 Vecka 4 – 5 Vecka 5 – 6 -41.2% 4.3% +18.2%* -16. Personen upplever alltså mängden tankar och obehaget på samma nivå.

Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥15 poäng. Visuell analys Som Figur 4 visar syns inga generella mönster i förändringarna av skattningarna på PTQ.Tankar och sömn [41] Skattningar av repetitiva negativa tankemönster Figur 4. Vecka 1-3 visar baslinjen. dock är denna poäng 1 poäng ifrån en signifikant förändring. . Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. För resterande deltagare syns inga signifikanta förändringar i graferna. (2010) funnit i icke-kliniska grupper (M= 29. 1 innebär intervention savoring. 2 innebär intervention ruminering. För person 6 syns en nedgående förändring mellan studiens första och sista vecka. Graferna anger deltagarnas råpoäng för varje vecka. Det kan konstateras att person 4 och 6 vid ett tillfälle ligger mer än en standardavvikelse över det genomsnittliga resultat på PTQ som Ehring et al. Skalan sträcker sig från 0-60. För person 4 syns en signifikant nedgående förändring i skattningen av repetitiva negativa tankeprocesser mellan vecka 3 (baslinje) och vecka 6 (savoring). Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis.4.

person 5 mellan 1727 poäng. person 6 mellan 32 – 46 poäng. Person 1 rör sig mellan 30-38 poäng på denna skala. Person 4 mellan 28-45 poäng.Tankar och sömn [42] SD= 13. 25) och en av deltagarna ligger nästan en standardavvikelse under genomsnittet. .

För person 4 syns en signifikant nedgående förändring redan under baslinjen. Skalan sträcker sig från 0 till 28. Resterande förändringar är inte signifikanta. 2 innebär intervention ruminering. Skattningarna vid studiens början indikerar en klinisk insomni av svår grad. Vecka 1-3 visar baslinjen. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥7 poäng. Vid studiens slut . 1 innebär intervention savoring. Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis.Tankar och sömn [43] Skattningar av grad av sömnsvårigheter: Insomnia severity index (ISI) Figur 5. Visuell analys Som illustreras i Figur 5 syns nedgående förändringar i skattningarna av graden av sömnsvårigheter för två av deltagarna och en uppgående förändring under en av studiens veckor för en av deltagarna. För person 1 syns ingen signifikant förändring enligt studiens uppsatta kriterier men värt att notera är att skattningarna går från en nivå av subklinisk insomni till inga kliniskt signifikanta svårigheter enligt gränsvärdena för ISI.

För person 5 syns en signifikant ökning i skattningarna mellan vecka 3 (baslinje) och 4 (savoring). För person 6 indikerar skattningarna inledningsvis en klinisk insomni av medelsvår grad. Dessa förändringar i skattningarna av graden av sömnsvårigheter kan dock inte heller tillskrivas experimenten. Baslinje 2 1 1 Baslinje 2 1 1 Baslinje 1 2 1 Baslinje 2 1 1 Not. . Skattningarna anges i minuter. Vid studiens slut indikerar skattningarna inga kliniskt signifikanta svårigheter. Vidare syns ingen signifikant förändring för personen. 2 innebär intervention ruminering. För person 6 syns en signifikant nedgående förändring mellan studiens början och slut. dock syns ingen liknande ökning under den andra veckan som personen utfört savoring. Deltagarnas dagliga skattningar av insomningslatensen. Dag 1-21 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring.Tankar och sömn [44] indikerar skattningarna en subklinisk insomni. Förändringar i mått relaterade till sömn Insomningslatens Figur 6.

8% +28. För en av deltagarna (person 4) stabiliseras skattningarna under veckan då ruminering utförs.9 0 -19. dock sker en stor nedgång i skattningen redan under vecka 4 (ruminering).8 37. För person 1 syns i Figur 6 en nedgång i skattningen av insomningslatens mellan vecka 4 (ruminering) och vecka 5 (savoring). M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka.5%* -24.Tankar och sömn [45] Visuell analys Figur 6 visar en hög variation i skattningarna av insomningslatens.6%* +52.9 -5.3%* Förändring Vecka 4 – 5 -51.4% Not.9%* -44% Förändring Vecka 5 – 6 +20. Dock försvåras eventuella tolkningar av att experimentet orsakat denna förändring då samma låga nivå på skattningen nås redan under baslinjen.9 17.8% -7. *Anger experiment ruminering. . vilket är i enlighet med det förväntade mönstret. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning. För tre av deltagarna noteras några av de högsta värdena under studiens första interventionsvecka.6% -77. Deskriptiv statistik Tabell 5 Procentuella förändringar i insomningslatens Person M Baslinje Förändring MB -Vecka 4 1 4 5 6 91 39. men detta är oberoende av typ av intervention. För en annan av deltagarna (person 6) ser skattningarna av insomningslatensen ut att hålla en stabil låg nivå under studiens sista vecka.7% -21. dock sker denna stabilisering innan implementeringen av experimentet.

Tankar och sömn [46]

Som Tabell 5 visar syns inget generellt mönster i förändringarna av insomningslatensen under experimentveckorna. För vissa av deltagarna sker dock procentuellt signifikanta minskningar och ökningar av den skattade insomningslatensen mellan de olika veckorna. Mycket tyder dock på att även dessa förändringar är oberoende av vilket experiment som utförts. Uppvaknanden
Figur 7. Deltagarnas dagliga skattningar av antalet uppvaknanden per natt.

Baslinje

2

1

1 Baslinje

2

1

1

Baslinje

1

2

1

Baslinje

2

1

1

Not. Dag 1-21 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering.

Visuell analys Som figur 7 visar syns även en stor variation även i skattningarna av antal uppvaknanden. För person 1 syns stabilisering i skattningarna under studiens sista vecka (savoring), för person 4

Tankar och sömn [47]

under vecka 4 (ruminering) och person 6 under vecka 6 (savoring). Värt att notera är att både person 1 och 6 skattat att de inte vaknat en enda gång under studiens sista vecka. Deskriptiv statistisk Tabell 6 Genomsnittligt antal uppvaknanden / vecka Person M Baslinje 6,7 16,3 12 10,3 Förändring Förändring Förändring MB – Vecka 4 – 5 Vecka 5 - 6 Vecka 4 +94%* -26,4%* +16,7% -22,3%* -76,9% +41,7% -21,4%* -37,5% -100% -11,8% -9,1% -100%

1 4 5 6

Not. M Baslinje är medelvärdet för baslinjens 1-3 vecka. Värdena anger det självskattade genomsnittliga antalet minuter innan insomning. *Anger experiment ruminering. Signifikans bedöms utifrån om skattningarna förändrats med ≥ 25%.

Som Tabell 6 visar följs det förväntade mönstret i förändringarna av skattningarna för uppvaknanden hos en av deltagarna (person 1), här ökar antalet uppvaknanden under rumineringsveckan för att sedan successivt minska under savoringveckorna. För de andra deltagarna syns inget mönster. Dock syns signifikanta minskningar hos en av deltagarna oberoende av intervention.

Tankar och sömn [48]

Skattningar på Hospital anxiety and depression scale (HADS)
Figur 7. Grafer över deltagarnas råpoäng för varje vecka på de två delskalorna. Skalorna sträcker sig från 0 – 21. Baslinje Baslinje

2

1

1

Baslinje

1

2

1

Baslinje

2

1

1

Not. Graferna anger skattningarna på varje skala veckovis. Vecka 1-3 visar baslinjen. 1 innebär intervention savoring, 2 innebär intervention ruminering. Signifikanta förändringar avgörs utifrån om poängen förändrats med ≥5.25.

Visuell analys På HADS syns inga signifikanta förändringar mellan olika interventionsveckor för någon av deltagarna (se Figur 7). Dock syns en signifikant nedgång för person 1 mellan vecka 3 (baslinje) och vecka 5 (savoring) på ångestskalan. För person 4 syns en signifikant nedgång i skattningarna från vecka 3 (baslinje) till vecka 6 (savoring) på både ångest- och depressionsskalan. För person 5 syns ingen större förändring i skattningarna på någon av skalorna. Värt att notera är att värdena på HADS för denna person är låga genom hela studien. För person 6 syns ingen signifikant förändring i skattningarna. Vidare kan konstateras att person 1 uppvisar förhöjda värden på

Ingen av deltagarna visar förhöjda värden på depressionsskalan. Det kan slutligen påpekas att deltagarna generellt skattat sina ångestsymptom som högre än depressionssymptomen. .Tankar och sömn [49] ångestskalan under vecka 2 och 3. person 4 mellan vecka 1-5 och person 6 mellan vecka 1-4.

Gällande studiens huvudsakliga syfte pekar resultaten på att även om den skattade mängden tankar fluktuerar över tid så kan inte de tillämpade experimenten sägas ha orsakat dessa effekter då mängden negativa tankar varierar oberoende av experimentell betingelse. Hos vissa deltagare samvarierade även uppfattningen av hur väl man sov med mängden tankar. Fynden bekräftar inte delar av tidigare omnämnda teoretiska förklaringsmodeller och väcker vidare frågor kring dessa.och sömnrelaterade faktorerna. Vid analysen av resultaten eftersöktes ett mönster i skattningarna. Resultaten pekar även på att det obehag man upplever sig ha kring tankarna och den skattade mängden tankar har ett starkt samband. men även eventuella förändringar avseende stämningsläge. Variationen i skattningarna av tankarna är hög under hela studien och inga tydliga mönster kan urskiljas . Är det möjligt att manipulera mängden negativa tankar innan insomning? På grund av den generella avsaknaden av stabilitet i baslinjemåtten på de flesta skalorna försvåras möjligheten till uttalanden kring effekten av experimenten. Eventuella tendenser i nedgående eller uppgående riktning under experimentveckorna bör därför tolkas med försiktighet. Dock kan dessa resultat inte sägas påvisa orsakssamband mellan faktorerna. Istället visade sig de olika faktorerna variera oberoende av experimentell manipulering och i vissa fall oberoende av varandra. där ökningar och minskningar av tankeaktiviteten motsvarades av minskningar och ökningar av den skattade sömnkvalitén samt de övriga sömnrelaterade faktorerna.Tankar och sömn [50] Diskussion Det har i den här studien visat sig finnas ett starkt samband mellan hur lång tid det tar att somna och den mängd tankar man upplever sig ha innan insomning. Ingen signifikant ökning eller minskning inträffade i linje med det förväntade mönstret avseende de tanke.

vilket indikerar att mängden negativa tankar speglades i skattningen av obehaget. Den visuella analysen av rådatan för dessa skattningar komplicerar dock denna bild. Avseende skattningarna av den negativa repetitiva tankeaktiviteten genom det instrument som använts (PTQ) är endast små fluktuationer i skattningarna synliga mellan veckorna. Detta resultat stödjer inte antaganden om att de negativa tankarna skulle orsaka . Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning som ringat in negativa tankeprocesser som faktor vid sömnsvårigheter. Inget generellt mönster syns här av att en uppgång i mängden negativa tankar innan insomning motsvaras av en nedgång i den skattade sömnkvalitén och tvärtom. I andra fall syns höga skattningar av hur man sovit samtidigt som personerna skattat en stor mängd av negativa tankar. detta skulle istället kunna förklaras av att yttre faktorer påverkat obehaget även om detta inte kan säkerställas. Sambandet mellan mängd negativa tankar och sömnkvalité I korrelationsanalyserna framkom två signifikanta samband mellan uppfattningen av sömnkvalitén och mängden negativa tankar innan insomning. Den stora uppgången i genomsnittet av skattningen av obehaget som syns för en av deltagarna under studiens sista vecka behöver inte tyda på att savoring påverkar obehaget av tankar negativt då obehaget också har minskat under samma typ av intervention. Inget av resultaten tyder på att rumineringsexperimentet ökade det upplevda obehaget av tankarna. I vissa fall sker uppgångar i skattningarna av mängden tankar medan skattningen av hur man sovit är oförändrad. Förändringarna sker oberoende av vilket experiment deltagarna genomfört och för vissa deltagare syns naturliga nedgångar redan under baslinjen.Tankar och sömn [51] varken under baslinje eller experimentveckorna. Samband mellan mängd negativa tankar och obehag kring tankarna Vidare framkom ett starkt samband mellan mängden tankar och obehaget av tankarna.

Tankar och sömn [52] upplevelsen av sömnsvårigheterna. Korrelationsanalysen visade dock ett starkt samband mellan insomningslatensen och mängden tankar för samtliga deltagare. I övrigt syns stora minskningar i antalet uppvaknanden hos två av deltagarna under studiens gång. Tang & Harvey. 2004b) där den subjektivt skattade insomningslatensen ökat vid kognitiv stress. Ingen generell ökning syns dock i skattningarna av insomningslatensen under veckorna som ruminering utförts jämfört med de andra veckorna vilket i likhet med tidigare diskuterade resultat indikerar att interventionerna inte har påverkat de olika faktorerna. Detta är ett resultat som kan jämföras med tidigare omnämnda studier (Gross & Borkovec. 2008). Dessa faktorer har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefulla för den subjektiva sömnkvalitén hos personer med insomni (Harvey et al.. 2002. insomningslatens och antalet uppvaknanden. Även vad gäller dessa faktorer är det svårt att uttala sig om något mönster av förändring. Värt att nämna är att en av deltagarna skattade sin insomningslatens under baslinjeveckorna på en icke-klinisk nivå. Övriga sömnrelaterade faktorer Förändringar i två andra sömnrelaterade faktorer undersöktes.. Hos de deltagare som uppvisar störst nedgång i antalet uppvaknanden (person 1 och 6) ökar också den självskattade sömnkvalitén vilket överensstämmer med tidigare nämnd forskning (Harvey et al. Vidare kan inte den skattade sömnkvalitén sägas ha påverkats av experimenten då denna ser ut att variera oberoende av vilket experiment som utförts. 1982. Avseende antalet uppvaknanden sker en ökning i den genomsnittliga mängden uppvaknanden under rumineringsveckan och en minskning under veckorna med savoring hos en av deltagarna. Nelson & Harvey. 2008) där antalet uppvaknanden ringats in som en viktig faktor för den upplevda sömnkvalitén. Dessa två deltagare har rapporterat att de inte vaknat en enda .

Tankar och sömn [53] gång under studiens sista vecka vilket eventuellt skulle kunna vara en effekt av experimentet. en möjlig förklaring till detta är att själva kontakten med studieledarna och ifyllandet av en sömndagbok i sig påverkat uppfattningen av sömnsvårigheterna i positiv riktning. Samtidigt försvåras uttalanden kring interventionens effekt även här då båda personerna har perioder under baslinjen där de inte vaknat alls. Under uppföljningen rapporterade även deltagarna att de tyckte att sömndagboken bidragit till en ökad förståelse för deras sömnmönster. Nedgången i skattningarna skulle eventuellt kunna förklaras av att måttet använts vid upprepade tillfällen. Skattningar av grad av sömnsvårigheter Skattningarna på ISI visar en nedgång i den upplevda graden av sömnsvårigheter redan under baslinjen. För resterande deltagare syns en generell nedgång i skattningarna av graden av sömnsvårigheter från vecka 1 till 6. ytterligare ett oväntat resultat. vilket skulle kunna indikera att det krävs mer än en vecka för att interventionen skall ge effekt. eller att deltagarna påverkats positivt av deltagandet i studien. Värt att benämna är att skattningarna på ISI för en av deltagarna (5) är högre under experimentveckorna än under baslinjen samt att en klar uppgång i skattningen syns i övergången mellan baslinje och savoring. Slutligen kan det kommenteras att ingen av dessa två deltagare når några toppar i sina skattningar av antalet uppvaknanden under studiens sista två veckor. . Samtidigt fluktuerar skattningarna under baslinjeveckorna vilket försämrar det prediktiva värdet hos baslinjen. Värt att notera är att denna stabilisering inträffar under den andra veckan som experimentet utförs.

Det kan däremot påpekas att deltagarna skattat ångestsymptomen som högre än depressionssymptomen. 1991) och vidare konceptualiseras dessa tankar som en respons på nedstämdheten (Hoeksema. Det kan diskuteras om experimenten istället för att framkalla ruminering avbröt deltagarnas vanliga tankeprocesser innan insomning och istället fungerade distraherande. En möjlig förklaring till de i många fall låga skattningarna av negativa tankar under veckorna som framkallad ruminering utförts är att deltagarna inte skattade höga nivåer av nedstämdhet under samma veckor. nedstämdhet och bristande initiativförmåga) på många sätt liknar depressionssymtom och menar att ruminering kring dessa är förekommande hos personer med insomni.Tankar och sömn [54] Skattningar av stämningsläge Gällande skattningarna av depressions. Wisco & Lyubomirsky. Distraktion har som tidigare nämnts visat sig ha ett samband med bättre sömnkvalité och minskad insomningstid.och ångestsymptomen är skattningarna så pass varierade att det är svårt att uttala sig om eventuella mönster gällande förändringar i skattningarna. (2006) diskuterat hur de symtom som uppstår till följd av insomni (exempelvis trötthet. Möjliga förklaringar till uteblivna predicerade effekter av experimenten Det finns flera möjliga förklaringar till att experimenten inte gav de önskade effekterna. Adams & Franzen. Flera kan härledas till själva konstruktionen av de olika experimenten och studien men också till exempelvis vad deltagarna haft för förväntningar på experimenten och hur de utfört dessa. Denna förklaring står dock i strid med den tidigare omnämnda forskningen som ringat in . 1981). en effekt som upptäckts i tidigare studier (Haynes. Samtidigt har Carney et al. 2008). koncentrationssvårigheter. I den ursprungliga definitionen till ruminering anges att tankeprocesserna kretsar kring den upplevda nedstämdheten (Nolen-Hoeksema.

Det har även inom depressionsforskningen undersökts vilken mening personer med depression lägger in i ruminering och det har där visat sig att ruminering kan ses som en form av copingstrategi eller problemlösning för att hålla depressionen under kontroll (Wells & Papageorgiou. Dessutom rapporterade samtliga deltagare att de haft positiva förväntningar gällande experimentets effekt på deras sömnsvårigheter. Man upptäckte exempelvis att deltagarna ansåg att oro var ett bra och funktionellt sätt att sortera sina tankar på. samt att orostankarna distraherade dem från andra problem. Ett intressant fynd gällande interventionen ruminering är dock att flera deltagare vid uppföljningen rapporterade att de tyckte att interventionen var avslappnande och att övningen var ett bra sätt att strukturera tankarna på. Rumineringsexperimentets effekt har som tidigare nämnts. i forskningen undersökts vid enstaka tillfällen och inte över tid. En möjlighet är även att experimentet hade en paradoxal effekt. Det är därför möjligt att denna förväntanseffekt haft större påverkan än själva experimentet. 2001).. Samtidigt syns inte heller någon stabilisering i . vilket motsäger att deltagarna skulle ha vant sig vid tankarna under veckans gång. Samtidigt syns ingen generell minskning i skattningen av obehaget av tankarna under veckan som experimentet utförts. Att det förekommit positiva utsagor kring rumineringsövningen kan relateras till forskning där man funnit att personer med insomni tenderar att ha positiva föreställningar om nyttan med att oroa sig innan insomning (Harvey. Vidare finns en möjlighet att upprepningen av framkallad ruminering möjligen resulterade i en övningseffekt hos deltagarna som minskade dessa tankars påverkan.Tankar och sömn [55] ruminering som en vidmakthållande faktor vid insomni (Carney et al. 2006). 2003b). en slags desensitisering av tankarna. Det kan till exempel ha varit så att interventionen gjorde att personerna inte motarbetade sina tankar genom användandet av någon form av negativ tankekontroll utan istället lät de komma vilket gjorde att deras upplevda frekvens inte ökade.

Om grubbel och ruminering kan likställas borde detta innebära att ruminering ansågs som obehagligt av deltagarna.Tankar och sömn [56] skattningarna av mängden av negativa tankar jämfört med de andra veckorna. Borkovec (1982) har diskuterat vilka egenskaper som kan vara passande hos ett material som syftar till att framkalla påträngande tankar hos personer med sömnsvårigheter och konstaterat att materialet bör vara relevant för personerna och av en hotfull karaktär. Ett fynd som komplicerar bilden ytterligare är det starka sambandet i den här studien mellan mängden skattade tankar där grubbel ingick. Det är dock även möjligt att deltagarna inte inkluderat de påståenden som hade kunnat framkalla sömnrelaterad ruminering när de gjorde övningen. Carney et al. Det är möjligt att deltagarna hade behövt längre tid på sig för att bemästra tekniken savoring och att den då gett effekt. Det är möjligt att ett experiment med fokus på exempelvis sömnrelaterade hot samt trötthet hade gett en annan effekt. (2006) fann att innehållet i rumineringstankarna hos personer med sömnsvårigheter var symptomfokuserad. alltså i det här fallet kretsande kring sömn. och obehag. Det är dock möjligt att deltagarna tolkade grubbel som en annan typ av tankeaktivitet än den som experimentet avsåg att framkalla. I instruktionen till experimentet ombads endast deltagarna att fundera noga över varje mening och leva sig in i dessa meningar. Vidare kan diskuteras om längden på interventionen inte var tillräcklig. Vad gäller försöken till att minska mängden tankar innan insomning kan inte savoring anses ha en reducerande effekt på denna variabel i den här studien. Händelser i deltagarnas tillvaro . samtidigt ingick i instruktionerna meningar där deltagarna exempelvis ombads fokusera på hur det kändes i kroppen. Det är möjligt att dessa instruktioner var knapphändiga och att påståenden av mer negativ karaktär hade behövts för att framkalla negativa tankar. Bryant och Veroff (2007) har dessutom beskrivit olika personlighetstyper som kan tänkas vara bättre på att stanna upp i tillvaron vilket i så fall kan påverka möjligheten till savoring.

Det kan därför vara så att modellen endast är tillämpbar på en viss subgrupp av personer med insomni. Stämmer resultaten överens med tidigare forskning? Fynden står inte helt i samklang med den omnämnda kognitiva förklaringsmodellen av sömnsvårigheter (Harvey. Det har i tidigare omnämnd forskning (Borkovec et al. 1983) konstaterats att negativa tankeprocesser kan försvåra förmågan till att fokusera. vilket skulle kunna indikera att savoring är svårt och tidskrävande att lära ut till personer som har mycket negativa tankar. Samtidigt bygger Harveys modell på antaganden kring att sömnsvårigheterna är sammanlänkade med en hög arousalnivå och det kan konstateras att deltagarna generellt sätt inte har skattat sina ångestsymtom som höga under studiens pågående. I den kontroll av huruvida experimentet utförts angav en deltagare att experimentet var svårt att genomföra samtidigt som personen skattade mängden negativa tankar högt.Tankar och sömn [57] kan även ha försvårat tillämpningen av interventionen på egen hand.och sömnrelaterade faktorer saknades exempelvis samband mellan repetitiva negativa tankeprocesser och insomningslatens. Fynden i den här studien kan inte heller sägas stärka de antaganden inom forskningen . Samtidigt kan det i graferna skådas att deltagare 4 som är den deltagare som har något förhöjda värden på ångestskalan generellt även skattat mängden negativa tankar innan insomning som låg. Även om en del samband i den här studien funnits mellan tanke.. Det fanns inte heller ett samband mellan skattad sömnkvalité och mängd negativa tankar hos alla deltagare och som tidigare nämnts så framkom i den visuella analysen av resultaten att uppgångar i mängden negativa tankar inte alltid motsvarades av en nedgång i skattningen av hur man sovit. 2002) där den negativt laddade kognitiva aktiviteten innan sänggående ringats in som central faktor för vidmakthållandet av sömnsvårigheter.

Tankar och sömn [58] som finns om att tekniker för att hantera tankar innan insomning påverkar tankeaktiviteten och sömnsvårigheterna. samt att övervakningen av tankar i sig kan påverka deras förekomst (Lynch et al. Det har till exempel inom kognitionsforskningen påpekats att retrospektiva skattningar av tankar kan leda till en bias i uppskattningen av mängden tankar. Kritik kan dock riktas mot utformningen av frågan kring mängden tankar på likertskalan då denna var vag och skulle ha kunnat förbättras genom exempel på vilka tankar som frågan avsåg. det vill säga tankeprocesserna. Resultaten ger slutligen inte heller enhetligt stöd för att förekomsten av negativa repetitiva tankeprocesser har en avgörande roll för uppfattningen av hur lång tid det tar att somna. Barlow. så som tankar. Till andra brister hör avsaknaden av en kontroll av att experimenten gett effekt vid genomgången av interventionen med deltagarna. Genom att tillämpa två olika experiment på . Samtidigt påpekar samma författare att det gällande vissa fenomen. är personernas subjektiva upplevelse av fenomenet som är det centrala. Till studiens styrkor hör att den har mätt variablerna över en längre tidsperiod än vad som tidigare gjorts samt dess experimentella design. Denna gjordes bara muntligen vilket kan vara otillräckligt. Svagheter och styrkor Till studiens svagheter hör som tidigare omnämnts bristen på stabilitet i baslinjemätningarna. Knock och Hersen (2009) har även diskuterat problemen med att förlita sig på självskattningar av ett fenomen för att avgöra om en förändring har inträffat och påpekar att förändringar i självskattningarna inte behöver indikera en verklig förändring i det man avser att mäta. Samtidigt som ett samband funnits mellan skattad mängd tankar och insomningslatens fanns det inget samband mellan skattningen på PTQ och insomningslatensen.. 2007). Till andra svagheter hör själva mätobjektet.

Hos en av deltagarna syns exempelvis en minskning på PTQ-skalan och en ökning i medelvärdet av mängden tankar skattade i sömndagboken. Existerande metoder är som tidigare nämnts antingen retrospektiva eller utformade på sätt som i sig kan påverka tankarnas frekvens. Framtida forskning I studien har ett nytt formulär.Tankar och sömn [59] samma deltagare blir det dessutom möjligt att se eventuella skillnader i övergången mellan två interventioner. använts och det kan konstateras att samtliga deltagare rapporterade en förekomst av repetitiva tankeprocesser. En grundläggande metodmässig fråga rörande framtida forskning är vidareutvecklandet av mätmetoder av tankefrekvens och processer. PTQ. Vidare har tidigare studier endast mätt effekten av experiment vid enstaka tillfällen eller förlitat sig på enstaka skattningar på formulär mätande tankeprocesser. Det är möjligt att denna diskrepans orsakats av de tidigare nämnda bristerna i formuleringen av frågan rörande mängd tankar.. Detta resultat kan tyckas märkligt med tanke på de överlappningar som man funnit mellan mått på både ruminering och oro i sin tur och PTQ. Detta skulle kunna tänkas försvåra . Vidare kan det konstateras att skattningarna på PTQ och skattningarna av mängden negativa tankar inte överensstämmer samt att det inte fanns något signifikant samband mellan variablerna. Framtida studier kan undersöka i hur hög utsträckning dessa tankeprocesser (mätta genom PTQ) förekommer hos personer med sömnproblem. Detta kan i framtida forskning förbättras genom fler exempel på vilken typ av tankar som frågan rörde. till exempel har deltagare fått rapportera tankars förekomst i realtid (Lynch et al. 2007). Även om två deltagare misslyckades med att utföra experimentet i tillräcklig utsträckning lämnade samtliga deltagare in data under hela studiens gång vilket ger en intressant inblick i deltagarnas sömnmönster över tid.

Framtida forskning skulle vidare kunna undersöka om experimentet framkallad ruminering har någon effekt på en population med insomni. det vill säga att sömnsvårigheterna påverkar tankeaktiviteten eller att tankarna är en biprodukt av att man är vaken (Morin & Espie. En annan möjlighet är att dessa tankar är svåra att påverka med den här typen av experiment. Framtida studier skulle även kunna undersöka effekten av dessa experiment hos män. insomningslatensen. 2004). exempelvis aktigrafer. kan det även påpekas att denna studerades med hjälp av självskattningar.Tankar och sömn [60] mätningar över en längre period och även mätningar som sker innan insomning. En möjlig förklaring till detta skulle även kunna vara att sambandet är det omvända. Trots att kognitiva faktorer i förklaringsmodeller av insomni beskrivits som centrala och ofta omnämns som bidragande av personer med sömnsvårigheter visade det sig i den här studien svårt att förändra tankeaktiviteten innan insomning och att påvisa tankarnas effekt på sömn. Värt att notera är även att endast kvinnor sökte till studien. Då många behandlingar idag innehåller kognitiva moment är det intressant att vidare undersöka i hur hög grad det går att förändra tankeprocesser hos personer under kortare tidsperioder samt om dessa påverkar sömnrelaterade faktorer.och sömnrelaterade faktorer. Man skulle även kunna göra om instruktionerna för experimentet och undersöka om ruminering kring sömnbrist skulle ge en tydligare effekt. Slutsats De experiment som valdes i denna studie gav inte den effekt som avsågs och misslyckades i att både minska och öka den repetitiva negativa tankeaktiviteten innan insomning samt att påverka de sömnrelaterade faktorerna. Det hade även varit intressant att komplettera dessa mätningar med ett objektivt mått. Vissa samband hittades dock mellan tanke. Gällande mätningarna av en av de sömnrelaterade faktorerna. Med tanke på den .

Tills dess fortsätter jakten på en god natts sömn. Trots att olika typer av negativa tankar av många personer med sömnsvårigheter kan uppfattas som bidragande till den bristande sömnen är det idag fortsatt oklart om dessa orsakar problemen. . Framtida forskning på tankeprocesser och bättre mätmetoder bör därför prioriteras.Tankar och sömn [61] höga komorbiditeten hos insomni torde stora utvecklingar kunna ske inom många områden av psykologisk behandling om man dessutom tydligare kan urskilja transdiagnostiska tankeprocesser och på så sätt behandla dessa oberoende av diagnos. och förhoppningsvis kan framtida forskning klargöra vilka strategier som passar vem. Det är möjligt att olika typer av tanketekniker kan vara ett värdefullt verktyg för vissa personer som sover dåligt.

& Borkovec. T. K. T. Sleep disturbances and psychiatric disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. & Ryan. (2009).D. 153-158. & Andreski. 36. Borkovec. (1982).D.D. Bryant... Validation of the insomnia severity index as an outcome measure for insomnia research.H. 21. Single case experimental designs: Strategies for studying behavior change. 289-298. Perceived functions of worry among generalized anxiety disorder subjects: distraction from more emotionally distressing topics? Journal of Behavior Therapy & Experimental Psychiatry. Borkovec. T. (1995). & Roemer.. somatic anxiety and depression on emotional experience. 9-16. T. text revision).. 297-307. 21-26. Journal of Behavior Therapy & Experimental Psychiatry. J. 84.D. T. Robinson. (1996). B. Biological Psychiatry.. Sleep Medicine. M. T. Bastien. The differential effects of inductions of worry.H. N. V.. Rosenthal. 2. J. Behaviour Research and Therapy. Vallières. & Veroff. Insomnia. 822-848. Roth. Behar. & Hersen.H. American Psychiatric Association. F. Brown. & Roemer. Behaviour Research and Therapy. Pruzinsky. New Jersey: Psychology Press. The nature of worry in generalized anxiety disorder: a predominance of thought activity. 880895... Journal of Personality and Social Psychology. (1983). Effects of suppressing thoughts about emotional material.D. Diagnostic statistical manual of mental disorders (4th ed. & Inz.K. T. Behavior Therapy.D. (2007). T. Preliminary exploration of worry: some characteristics and processes. 39. Barlow. 25.. Borkovec.. Andrews. 411-418.Tankar och sömn [62] Referenser American Psychiatric Association (2000). C..Washington. A. L. Journal of Consulting and Clinical Psychology. & Morin. D. (2003). P.. (2005). Borkovec... (1994). 467-474. E. The effects of suppressing thoughts and images about worrisome stimuli. . J. Vescio. 50. DC.. (2001). W. T. E..A. (1990).D. T. Boston: Pearson. 103. & DePree. Savoring: a new model of positive experience. Nock. 28. L. & Borkovec. 19. Borkovec. L. (1988). Breslau. 25-30.. R. Journal of Abnormal Psychology.. M. C.. The benefits of being present: Mindfulness and its role in psychological well-being. M. 3rd edition.K.

G. D. Eich. J.. course and comorbidity of insomnia and depression in young adults. 34. T. (2010).T. C. 429–434 Donaldson. D.F. research and treatment. Prevalence. Carney. K. (1982). Assessing depression symptoms in those with insomnia: An examination of the beck depression inventory second edition (BDI-II). & Gray. A. B (1989). Lindman. (2008). mood and social problem-solving in major depression. E. Effects of a cognitive intrusion manipulation on the Sleep-Onset latency of Good Sleepers.D. C.. Ford.A. C.. 43.F. Behavioral Sleep Medicine. Effects of a structured problem-solving procedure on pre sleep cognitive arousal in college students with insomnia. 40.. Symptom-focused sleep rumination and sleep disturbance. Sleep.. U. Edinger. 48. J. 31. S. Journal of Psychiatric Research. 510-546. C.. T..... K. Gross. (2006).... 1-29) New York: The Guilford Press. J. 228-241. C. A. D. (2001). S. 29. C. Buysse. Rumination.Tankar och sömn [63] Buysse. Intrusive thoughts in clinical disorders: theory. & Lam.R. British Journal of Clinical Psychology.L. Submitted for publication. & Kamerow. V. Moss. C. Carney. Dinstinguishing rumination from worry in clinical insomnia. C.. 7. 1479-1484.D. & Taylor. S.J. & Rhyno. Sleep. Meyer. Krystal. Recommendations for a standard research assessment of insomnia. D.. D.. T. Ancoli-Israel. Etu. T. Lichstein.. (2005). Brief report Normative data for the HADS from a large non-clinical sample.M. Clark. S. A.. & Istre.A.D. Schönefeld.E.J. P..D. Wahl. Crombie. Body Image. A preliminary investigation of the relationship between induced rumination and state body image dissatisfaction and anxiety. Harris. B.. & Waters. & Borkovec. & Edinger. 262. Behaviour Research and Therapy. & Rössler.. (2004). Angst. Ehlers.. (pp. K.E. Carney. J. (2010). Behavioral Sleep Medicine.D.. W. An opportunity for prevention? Journal of the American Medical Association.. Epidemiologic study of sleep disturbances and psychiatric disorders. J. Psychological Medicine.. Crawford. 112-116. (2006). F. J. E.E. (2008).. 4.. W. Ulmer. Adjacic.. R. 11551173. In D. J. Weidacker. L. 82-85. D. Henry. & Morin.. 1309-1318. Carney... Unwanted intrusive thoughts in nonclinical individuals: Implications for Clinical Disorders. J. D.D.. 473-480. 13-28... Gamma.E. The Perseverative Thinking Questionnaire (PTQ): Development and initial validation of a content-independent measure of repetitive negative thinking. & Knauss. Behavior Therapy. (2010). Zetsche. 13. 576-582.E. 4. D. J. Clark (Ed). Ehring. (2006). . Edinger. Edinger. A.

Mansell. research and treatment.. (2008). S. 403-414. (2005b). A. Cognitive approaches to insomnia. Cognitive Behavioural Processes across Psychological disorders. Journal of Abnormal Psychology. Harvey. & Harvinder. Harvey... 27.G. Towards an affective science of insomnia treatments. A. (2001). Cognitive Therapy and Research. 90. 3-11. Tang. A. E. (2008).Y.G. 161-177. J.. Harvey. 31. 1-29) New York: The Guilford Press. In Kring. Harvey. (2010). Clinical psychology review.. In D. D. A. L. The management of unwanted pre-sleep thoughts in insomnia: distraction with imagery versus general distraction. Sloan. Unwanted intrusive thoughts in insomnia. Cognitive Therapy and Research. (2002b). A.G. 383-393. Psychiatric Disorders. 11-23. Moskovitz. Harvey. Harvey. A. D. Catastrophic worry in primary insomnia.Tankar och sömn [64] Haynes. A. V. 17. Sleep. 267-277.. 40. K. A. Harvey. & Franzen. R. & Gruber. Current Directions in Psychological Scince. 27. Journal of Cognitive Psychotherapy: An international quarterly.G. G.. & Payne.N. E.. W. Insomnia.G. 25.A. A. Behaviour Research and Therapy...G. Whitaker.M. (pp. Harvey. 16. Harvey.. A.. (1981). 34. & Browning. A. & Greenall. Oxford: Oxford University Press. S. (2003). Harvey. Emotion Regulation: A transdiagnostic approach to etiology and treatment. Trouble in bed: The role of pre-sleep worry and intrusions in the maintenance of insomnia. I can’t sleep my mind is racing! An investigation of strategies of thought control in insomnia. (2002).G. . Stinson. E. Harvey.L. The effects of Presleep stress on Sleep-Onset Insomnia.G. K. The Attempted Suppression of Presleep Cognitive Activity in insomnia. (2005). Harvey. M.G.. 601-606. Adams. (2003). The subjective meaning of sleep quality: A comparison of individuals with and without insomnia. Clark (Ed). A.. A. 29.. (2003b). 593-611. & Shafran.G. (2004). 593-602.. A transdiagnostic approach to research and treatment. Behavioural and Cognitive Psychotherapy. Intrusive thoughts in clinical disorders: theory. McGlinchey. Watkins. (pp. A. Beliefs about the utility of presleep worry: An investigation of individuals with insomnia and good sleepers. 427-446) New York: The Guilford Press. 299-303. and the Transdiagnostic Perspective. Journal of Behavior Therapy and Experimental psychiatry.M (Eds). K.

M. 290-294.. (1989). & Linton.Tankar och sömn [65] Jansson. I-L. R. British Journal of Health Psychology. L. 59. 131136. Insomnia and its relationship to work and health in a working-age population. Mallon L. J. L. (2002). and intrusive thoughts following laboratory stressors. Edinger.R. M. M.G.. (2002). Can meta-cognitive observation be used in the treatment of insomnia? A pilot study of a cognitive-emotional self-observation task. 489-495. Broman. 501-511.. T. & Brink. 10. C.. Behaviour Research and Therapy. 67. D. Kazdin. Morin. J. 251. H. Effects of ruminative and distracting responses to depressed mood on retrieval of autobiographical memories. Relationship between insomnia..J.. . Hindmarsch. M. JAMA.. Behavioural and Cognitive Psychotherapy. A meditational model of trait negative affectivity. Sleep.. Gress. Linton. Colecchi.E. J. 12. C. J. International Psychogeriatrics. R.. Arch Gen Psychiatry..G. 4. T. E.. 169-183.. (2008).. (2007). Garfinkel. Psychology and Aging. Manber. F. Kuo. Boston: Pearson Education. Broman. & Bryngelsson.. J.. Journal of Internal Medicine. 281. 75. (1999).S. M.R.. J. A.L. Lynch.D. Sleep patterns and ageing: comparison of older adults with and without insomnia complaints. 166-177. L. 332-339. San-Pedro-Salcedo. Kazdin. Cheavens. Cognitive behavioral therapy for insomnia enhances depression outcome in patients with comorbid major depression disorder and insomnia. Journal of Personality and Social Psychology. 207-216.E. The meanings and measurement of clinical significance. (2000). S. The development of insomnia within the first year: A focus on worry. (1998). Mallon.F.. S. D. Journal of Consulting and Clinical Psychology. G. K. (1999). Journal of Occupational Rehabilitation. Sood. (2006). Lyubomirsky.. & Nolen-Hoeksema.. dispositional thought suppression. (2000). N.R. Research design in clinical psychology. Morin. Klauber. & Marler. S. (2010). 31. Caldwell. Kripke. & Grambling. J. Rosenthal. & Hetta J. Behavioral and pharmacological therapies for late-life insomnia: a randomized clinical trial.. Lundh. 233-236. M. Wingard. E. & Kalista.. M.. T.. C. (2002) Mortality associated with sleep duration and insomnia.. & Hetta J. S. L. 11.. 991-9.Z. 749-761. Stone. 30. A. depression and mortality: a 12-year follow-up of older adults in the community. 45. 295-306. Sleep complaints predict coronary artery disease mortality in males: a 12-year follow-up study of a middle-aged Swedish population. Schneider.. E. S. D.

3. & Morrow. J. consultations.. J.. B. G. Rööst. rumination. P. Engström.L. Mendlowitz. M.G. An exploration of pre-sleep cognitive activity in insomnia: Imagery and verbal thought. C. (1991). B. L.. T.. 2464 2469. & Paiva. The phenomenology of the pre-sleep state: the development of the pre-sleep arousal scale. 435-441 . R. S. Gregoire. Behaviour Research and Therapy. 100. (2004). 27. Canadian Psychology. C. & Merette. Nilsson. M.E.. C. Wisco. Nelson.M. Global sleep dissatisfaction for the assessment of insomnia severity in the general population of Portugal.M. Fussell. J. 111. Ohayon. D. Buysse. & Petras. & Harvey. R. Nolen-Hoeksema. 23.Tankar och sömn [66] Morin. LeBlanc.. L. J. (2006 a). Psychological and behavioral treatment of insomnia: an update of the recent evidence (1998-2004). (2004). 561-570.J. Edinger. Responses to depression and their effects on the duration of depressive episodes. C. K. Daley. self-help treatments.. M. (2005).J. (2002). Cognition and Emotion. Sleep Medicine. M.. 31-39.. & Lichstein.M... (2003). Journal of Abnormal Psychology. Epidemology of insomnia: Prevalence. Bootzin. A. Are worry. C. Nolen-Hoeksema. 271-288. Perspectives on Psychological Science. Effects of rumination and distraction on naturally occurring depressed mood. Diabetes Care. Sleep. McEvoy. Journal of Anxiety Disorders.G. Moulds. Hedblad. 123-130... M. P. 51.E... C. (2006 b).M & Espie. (2010). Nolen-Hoeksema. 42. British Journal of Clinical Psychology. Rethinking rumination. New York:Springer. Morin. A. & Harvey. The Differential Functions of Imagery and Verbal Thought in Insomnia. A. Nelson. C. (2010). and determinants of help seeking behaviors.R. 263-271.. 29. 24.. (2008). 400-424. P. 1398-1414. (1991). Morin. (1985). Mahoney. D. and post-event processing one and the same? Development of the repetitive thinking questionnaire. D.. S. M. M.. J. & Lyubomirsky. 7. M. & Berglund.. 665-669. G. 6. Espie. 7. S. Journal of Abnormal Psychology. Chronic Insomnia: Recent Advances and Innovations in Treatment Developments and Dissemination. 569-82.M. A.. Incidence of diabetes in middle-aged men is related to sleep disturbances.. 509-519. Insomnia – A clinical guide to assessment and treatment. A. Morin. J. S. P. J. Sleep Medicine... Nicassio.

G. D. K. F. (2005). & Harvey. M. Behavioral Sleep Medicine. K.. and How much? Journal of personality and social psychology. S.J. Hämtad den 6 januari. L..G. 43. Moulds. T. & Redline. Comparisons between rumination and worry in a non-clinical population.. A. Schmidt. 40-55. (2006).N. X. (2004). Stanton. and How. 1577-1585. Sleep. (2006). & Shawe-Taylor. Jaeger. Tang. M. (2007) Sleeping with the enemy: Clock monitoring in the maintenance of insomnia. från http://www. 27-39. & Shortridge. (2004). Statens beredning för medicinsk utredning (2010).G. Cognition and Emotion. W. and role functioning in the national comorbidity survey replication.Y. An experimental investigation of daytime monitoring for sleep-related threat in primary insomnia... R. 27.... & Tu. Semler.Tankar och sömn [67] Perlis. Pigeon. & Harvey. A. A multidimensional structure for repetitive thought: What’s on your mind.A.R. 33. 38. Appraisals and strategies associated with rumination and worry.E.sbu. Tank. Watkins. (2005).K.. Biological Psychiatry. 4.L. C. Issues of validity in actigraphic sleep assessment. 21. (2004). Matteson. 43. C.J.. A. Stang. 158-165. C.C.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-somnbesvar-hos-vuxna/ Tang.. (2004b).. Sleep.Y. comorbid mental disorders. Jungquist. Kalsekar. ... Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). & Harvey. S. Attempts to control unwanted thoughts in the night: development of the thought control questionnaire-insomnia revised (TCQI-R). Effects of Cognitive Arousal on Sleep Perception..W. 42. 2011. Roth. Sleep. Sleep problems. K. 27. L.Y. M. W. 37. A. S. Alden. P.. The DSM-V sleep-wake disorder nosology: An update an an invitation to the sleep community. (2007). E.E. A. B. 60. 69-78. Correcting distorted perception of sleep in insomnia: A novel behavioural experiment? Behaviour Research and Therapy. B. R.. Reynolds. Behaviour Research and Therapy.G. Rapportnr: 199. Segerstrom. 104-113 Ree. 85. 1364-1371. Tang. Insomnia as a risk factor for onset of depression in the elderly. N. (2003). A.. E. Tryon. E. 985 998. 146-161. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry. & Kessler. A. & Harvey. Watkins. Smith. C. Jin. Behandling av sömnbesvär hos vuxna: en systematisk litteraturöversikt.. Behaviour Research and Therapy. Blake. 10-11. 679-694. Harvey. S. Personality and Individual Differences.. 909-921.Y..R. R. L.. M.G. & Mackintosh..

A.J. research and treatment. & Carter. Intrusive thoughts in clinical disorders: theory.Tankar och sömn [68] Wegner. Wells. Psychological Review. (2000). C. (2001). A. C. 34-52. Cognitive and Behavioral Practice. New York: The Guilford Press. (1999). intrusive thoughts and generalized anxiety disorder. 47. K. 861-867. 8.M. 585-94. & Papageorgiou.. 101. The metacognitive theory and treatment. Wicklow. Behaviour Research and Therapy.A. A. M. 160-164. ..Q. 37. Intrusive thoughts and their relationship to actigraphic measurement of sleep: towards a cognitive model of insomnia. Ironic processes of mental control. D. (2009). & Moulds. Worry. Behaviour Research and Therapy. In D.. Wells. Wells. Clark (Ed). Behaviour Research and Therapy. (1994). 38. Metacognitive beliefs about rumination in recurrent major depression. 679-693. Impact of rumination versus distraction on anxiety and maladaptive beliefs in socially anxious individuals.A. J. A. & Espie. Wong.. (2005). Preliminary tests of a cognitive model of generalized anxiety disorder..

dels kan man lära sig en del om sig själv och om någon av er ska skriva uppsats någon gång i framtiden så kan det vara bra att själv ha varit med i en. och med sömnsvårigheter menar vi er som har problem med att somna in eller som vaknar flera gånger per natt minst 3 gånger i veckan och att dessa problem har hållt i sig i minst en månad. Till den här studien söker vi er med sömnsvårigheter. . Studien kommer att pågå i 6 veckor och ert deltagande kommer att innebära att ni får prova olika tankeexperiment och fylla i en sömndagbok. Vi vill även säga att vi har tystnadsplikt inom teamet och uppgifterna vi lämnar är sekretesskyddade och ni har dessutom valet att när som helst under studien avsluta ert deltagande. Vi vill även poängtera att det kan vara mycket lärorikt att delta i en studie. Vi söker nu deltagare till studien och det är därför vi är här idag. Vi vill studera hur olika tankeexperiment påverkar och hänger ihop med tanke och sömn. Bland de som deltar och är intresserade kommer vi att lotta ut en sömnbehandling efter att studien är avslutad och alla som deltar får en bok om sömn som tack.Tankar och sömn [69] Bilaga 1 Information vid Rekrytering Hej! Vi läser just nu Psykologprogrammets 9:e termin. Vi ska skriva uppsats i höst och ska till den göra en experimentell studie.

vaknar ofrivilligt men kan inte somna om?  FRÅGA: Hur skulle du beskriva din sömnkvalitet under de senaste två veckorna?  FRÅGA: I hur hög grad har du känt dig utvilad/återhämtad efter en nattsömn under de senaste två veckorna? o Inklusion för de fem ovanstående frågorna: 31 minuter eller mer på en eller flera av de första tre frågorna eller bristfällig sömnkvalitet eller bristfällig återhämtning .v.s.Tankar och sömn [70] Bilaga 2 Telefonintervju Namn: Personnr. Du kommer varje dag att få fylla i en sömndagbok och så småningom få göra olika tankeexperiment. Jag kommer därför att börja med att ställa några frågor om din sömn. För att kunna se hur din sömn påverkas av experimenten är det viktigt för oss att avgöra hur dina sömnvanor ser ut idag.  FRÅGA: Har du haft sömnbesvär under de senaste sex månaderna? o Inklusion: Ja  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna tar det dig vanligtvis för att somna på kvällen när du har släckt lyset?  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du vanligtvis vaken under natten (inte inräknat insomningstid)?  FRÅGA: Hur lång tid under de senaste två veckorna är du ofrivilligt vaken på morgonen.: Adress: Kön: M / K Information: Den här studien kommer att handla om att man kommer att få utföra olika tankeexperiment för att se hur dessa hänger ihop med dina tankar och din sömn. d.

Tankar och sömn [71]

Bilaga 2 fortsättning  FRÅGA: Har du under de senaste två veckorna upplevt dagtidsbesvär p.g.a. något eller flera av ovanstående sömnbesvär? o Inklusion: Deltagaren rapporterar något av följande - problem med koncentration, minne eller uppmärksamhet, huvudvärk, minskad motivation, energi eller initiativförmåga, trötthet, magbesvär, sömnighet, irritation, nedstämdhet, misstag eller olyckor på arbetet eller vid bilkörning, oro över sömn, nedsättning av funktion i arbete eller studier, nedsättning av funktion i sociala sammanhang  FRÅGA: Störs din sömn ofta av faktorer i din miljö (t.ex. ljud, ljus, husdjur, sovpartner eller dina barn)? o Inklusion: Miljöfaktorer orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några medicinska problem? Om ja: (1) vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn? o Inklusion: Medicinska problemet orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden haft några psykiatriska problem? Om ja: (1) vilka problem? och (2) har dessa problem stört din sömn? o Inklusion: Psykiatriska problemet orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden använt läkemedel, droger eller drycker med koffein? Om ja: (1) vad? och (2) har detta stört din sömn? o Inklusion: Läkemedel, droger eller drycker orsakar exklusivt inte sömnbesvären  FRÅGA: Har du under den senaste månaden upplevt något av dessa sömnbesvär: (a) återkommande och störande mardrömmar, (b) stark impuls att röra på benen och obehag i benen på kvällen eller natten, (c) dina ben rycker eller drar regelbundet under sömnen, (d) snarkning, (e) andningsuppehåll under sömnen eller (f) ett sömnschema som är oregelbundet, t.ex. p.g.a. skiftarbete? Om ja: (1) vad? och (2) hur hänger dessa sömnstörningar ihop med dina övriga sömnbesvär? o Inklusion: Andra sömnstörningar orsakar exklusivt inte sömnbesvären  KOMMENTAR TILL BEDÖMAREN: Om deltagaren rapporterar störande miljöfaktorer eller medicinska eller psykiatriska problem eller läkemedel, droger eller drycker eller andra sömnstörningar: säkerställ att sömnbesvären (1) är ett problem i sig för deltagaren och (2) inte exklusivt kan förklaras av annat

Tankar och sömn [72]

Bilaga 2 fortsättning

Avslut: Tack för dina svar. Det här var den första delen av urvalsprocessen och om du är en passande deltagare för studien så kommer vi att kalla dig till en intervju på universitetet. Du kommer att få mer information om detta blir aktuellt inom några dagar.

Tankar och sömn [73]

Bilaga 3

Deltagarinformation
Tankeexperiment, sömn och tankar

Sömnsvårigheter är idag ett vanligt förekommande problem. En möjlig faktor som kan påverka sömnkvalitén är oro, grubbleri och påträngande tankar. Den experimentella studien kommer att handla om hur olika tankeexperiment hänger ihop med och påverkar sömn och tankar.
Vi kommer under studiens pågående att be dig att dagligen fylla i en sömndagbok. Sömndagboken kommer du varje vecka att posta eller lämna till oss på Universitetet. Du kommer att få frankerade kuvert av oss till detta. Under studiens första tre veckor kommer du endast att rapportera dina sömnvanor i denna sömndagbok för att vi ska få en bild av hur dina vanor ser ut. Under resterande 3 veckor kommer du att få instruktioner för olika experiment som du dagligen ska utföra. Instruktionerna för dessa kommer att ges i samband med träffarna på universitetet eller postledes. Under studiens gång kan den upplevda mängden tankar och sömnkvalitén komma att påverkas. Detta kan upplevas som obehagligt. Dock vill vi påpeka att varje experiment inte kommer att pågå i längre än en vecka . Du har rätt att avbryta ditt deltagande i studien när som helst och du har då rätt att begära att vi förstör det svarsmaterial som du lämnat till oss. På grund av studiens upplägg behöver vi kunna identifiera dig för att länka samman den information du lämnar, till exempel i formulär och sömndagboken. Vi samlar endast in personuppgifter som du själv lämnar och resultaten och uppgifterna kommer att redovisas så att du som enskild person är skyddad. Studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Det material vi samlar in kommer att förvaras i låsta skåp i larmade lokaler. Ansvarig handledare för studien är Professor Steven Linton vid JPS akademin. Kontakta när som helst under studiens pågående Karolina Mardula eller Ebba Winai på 0707208459, 0707383194 alternativt somnstudie.oru@gmail.com om du upplever för starkt obehag till följd av ett experiment eller har några frågor.

Datum: Underskrift: Namnförtydligande: Mobilnummer: E-postadress: . Sömn och Tankar Undertecknad har tagit del av skriftlig och muntlig information rörande sitt deltagande i studien och har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Samtycke lämnas till deltagande i studien.Tankar och sömn [74] Bilaga 3 fortsättning Samtyckesformulär Tankeexperiment. lagring av svarsdata och behandling av personuppgifter. Samtycket inkluderar också att avidentifierad svarsdata kan komma att användas i framtida forskning.

Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända: Mycket klart och obehagligt Inte så starkt nu Betydligt svagare nu Inte alls 4. 1. Fundera inte för länge över dina svar.Tankar och sömn [75] Bilaga 4 Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Instruktioner: Läs igenom varje påstående och sätt ett kryss vid det alternativ som bäst beskriver hur du känt dig den senaste veckan. Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting: Lika mycket som tidigare Inte lika ofta nu Betydligt mer sällan nu Aldrig 5. din spontana reaktion inför varje påstående är förmodligen mer korrekt än ett svar som du tänkt på länge. Jag bekymrar mig över saker: Mestadels Ganska ofta Av och till Någon enstaka gång . Jag känner mig spänd och nervös: Mestadels Ofta Av och till Inte alls 2. Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat: Definitivt lika mycket Inte lika mycket Endast delvis Nästan inte alls 3.

Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad: Definitivt Vanligtvis Sällan Aldrig 8. Jag känner mig orolig. Allting känns trögt: Nästan alltid Ofta Ibland Aldrig 9. som om jag hade ”fjärilar” i magen: Aldrig Ibland Ganska ofta Väldigt ofta 10. Jag känner mig rastlös: Väldigt ofta Ganska ofta Sällan Inte alls . Jag har tappat intresset för hur jag ser ut: Fullständigt Till stor del Delvis Inte alls 11. Jag känner mig på gott humör: Aldrig Sällan Ibland Mestadels 7.Tankar och sömn [76] Bilaga 4 fortsättning 6.

ett TV.eller radioprogram: Ofta Ibland Sällan Mycket sällan 15. Har något särskilt hänt under den senaste veckan som du tror kan ha påverkat hur du svarat på frågorna? Om ”JA”. Jag ser med glädje fram emot saker och ting: Lika mycket som tidigare Mindre än tidigare Mycket mindre än tidigare Knappast alls 13. Jag får plötsliga panikkänslor: Väldigt ofta Ganska ofta Sällan Aldrig 14. vad? . Jag kan uppskatta en god bok.Tankar och sömn [77] Bilaga 4 fortsättning 12.

ex. fritid. I hur pass hög grad anser Du att Dina sömnsvårigheter stör Dig i Din vardag (t. Svårigheter Inga Små Medel Stora Mycket stora 4 1. Somna på kvällen 0 1 2 3 2. Vakna för tidigt på morgonen 0 1 2 3 4 4. Hur missnöjd är Du med ditt nuvarande sömnmönster? Mycket nöjd 0 Nöjd 1 Varken eller 2 Missnöjd 3 Mycket missnöjd 4 5. koncentration. trötthet. arbete.Tankar och sömn [78] Bilaga 5 ISI Bedöm hur pass allvarliga dina sömnsvårigheter har varit den senaste tiden. Vakna upp under natten 0 1 2 3 4 3. minne och humör)? Inte alls störande 0 Lite störande 1 Något störande 2 Klart störande 3 Mycket störande 4 .

. Hur oroad är Du över Dina nuvarande sömnsvårigheter? Inte alls oroad 0 Lite oroad 1 Något oroad 2 Klart oroad 3 Mycket oroad 4 ISI = Insomnia Severity Index (Morin. I hur pass hög grad tror Du att andra personer märker av att Dina sömnsvårigheter försämrar Din livskvalité? Inte alls märkbart 0 Lite märkbart 1 Något märkbart 2 Klart märkbart 3 Mycket märkbart 4 7. Översatt av Markus Jansson 2005. 1993).Tankar och sömn [79] Bilaga 5 fortsättning 6.

4. Jag tänker samma tankar om och om igen. Mina tankar hjälper mig inte så mycket. 2. Jag kan inte sluta älta tankarna. 10. 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 0 1 2 3 4 0 0 0 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 11. Jag känner mig tvungen att fortsätta älta samma saker 14. Mina tankar upptar hela min uppmärksamhet. 0 0 0 0 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 1 1 2 2 3 3 4 4 . 7. Jag kan inte göra något annat när jag tänker på mina problem.Tankar och sömn [80] Bilaga 6 PTQ I det här frågeformuläret ombeds du beskriva hur du vanligtvis tänker kring negativa upplevelser och problem. Mina tankar hindrar mig från att fokusera på andra saker. Jag frågar mig själv saker utan att finna en lösning. 5. Jag har påträngande tankar. 15. 9. 3. 13. Mina tankar upprepar sig. Jag fortsätter att tänka på samma saker hela tiden. 0 12. 6. Tankar dyker upp utan att jag vill det. Var god läs följande påståenden och skatta graden av hur väl de passar på dig när du tänker kring negativa upplevelser och problem. Jag tänker kring många problem utan att kunna lösa dem. Jag hakar upp mig på vissa saker och kan inte gå vidare. Tankar dyker upp i mitt huvud utan anledning. Aldrig Sällan Ibland Ofta Nästan Alltid 1. 8.

Tankar och sömn [81] Bilaga 7 Generella instruktioner .com när som helst under studiens gång. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du skriver ner.oru@gmail. PTQ och HADS och posta dessa tillsammans med sömndagboken. Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa lördag den 25/9-10. Om du har några frågor. På lördagen den 25/9-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI. tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller somnstudie. Vi ber dig även skriva under samtyckesformuläret och skicka med detta i kuvertet. Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. Tänk på att det är viktigt att du fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen. Vi ber dig posta den här sömndagboken måndagen den 27/9-10 alternativt att lämna den till oss på Psykologi institutionen.sömndagbok Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar. Senast nästa fredag kommer du att ha fått en ny för följande vecka. . Det kan till exempel vara svårt att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten eller hur utvilad du har känt dig under dagen.

Se separat papper. I samband med nästa session på universitetet får du nästa sömndagbok. På fredagen den 15/10-10 ber vi dig även att fylla i formulären ISI. Observera att det tillkommit en sida i sömndagbokens första del som handlar om tankeexperimentet. Fredagen den 15/10-10 kommer ni att få instruktioner till det andra tankeexperimentet. Tänk på att det är viktigt att du fyller i sömndagboken varje dag: del ett på kvällen och del två på morgonen. tveka inte att kontakta oss på 0707208459 eller 0707383194 eller somnstudie.oru@gmail. . Det handlar alltså inte om att använda en klocka för att svara på frågor om sömn eller att fråga en vän för att svara på frågor om hur du mår dagtid. Vi ber dig posta den här sömndagboken måndagen den 18/10-10 alternativt att lämna den till oss i samband med sessionen. Den här sömndagboken sträcker sig fram till nästa fredag den 15/10-10. Om du har några frågor. Från och med fredagen den 8/10 vill vi även att du varje kväll utför det tankeexperiment som du fått öva på under sessionen på universitetet. PTQ och HADS och posta dessa tillsammans med sömndagboken.Tankar och sömn [82] Bilaga 7 fortsättning Generella instruktioner för vecka 40-41 (experimentvecka) Vi ber dig att fylla i dessa dagböcker utifrån dina uppskattningar. Tänk då på att det är dina uppskattningar som du skriver ner.com när som helst under studiens gång. Det kan till exempel vara svårt att veta med säkerhet hur lång tid det tar för dig att somna eller hur länge du är vaken på natten eller hur utvilad du har känt dig under dagen.

Tankar och sömn [83] Bilaga 7 fortsättning Sömndagbok vecka: 40-41 Namn ____________________________________ Del 1 Sida 1 Frågor om dina känslor. . Gradera i vilken utsträckning du känt på detta vis under dagen. 1 = inte alls. 4 = ganska mycket och 5 = mycket Fredag/ Lördag Datum: Besvärad Upprymd Upprörd Skrämd Entusiastisk: Pigg Inspirerad Nervös Bestämd Rädd Lördag/ Söndag Datum: Söndag/ Måndag Datum: Måndag/ Tisdag Datum: Tisdag/ Onsdag Datum: Onsdag/ Torsdag Datum: Torsdag/ Fredag Datum: OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i. 3 = något. Fyll i detta på kvällen innan sänggående. 2 = lite grand.

Tankar och sömn [84] Bilaga 7 fortsättning Sömndagbok vecka: 40-41 Del 1 Sida 2 Hur har det gått med tankeexperimentet? Fyll i för varje dag. Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Namn ____________________________________ . Om du någon dag skulle missa att göra experimentet så markera detta.

Fredag/ Lördag Datum: Tid för sänggående kl Lördag/ Söndag/ Måndag/ Tisdag/ Söndag Måndag Tisdag Onsdag Datum: kl Onsdag/ Torsdag/ Torsdag Fredag Datum: kl Datum: kl Datum: Kl Datum: kl Datum: kl Tid för uppstigande kl kl kl kl kl kl kl Hur lång tid tog det att somna? Har du vaknat någon gång under natten? (antal gånger & hur länge du var vaken) tim min tim min tim min tim min tim min tim min tim min ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid ggr tid Har du sovit under dagen? Använde du sömnmedel? Hur lång tid har du sovit? Hur har du sovit? 1 = mycket dåligt 2 = ganska dåligt 3 = varken bra eller dåligt 4 = ganska bra 5 = mycket bra Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min Ja Nej tim min 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 OBS: Fyll i datum för varje dag du fyller i.Tankar och sömn [85] Bilaga 7 fortsättning Del 2 Fyll i sömndagboken när du vaknar varje morgon. .

Tankar och sömn [86] Bilaga 7 fortsättning Hur mycket oroade du dig.10 där 0=inget obehag alls 10=mycket obehag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: . 10= väldigt mycket tankar: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Dag: Hur mycket besvärades du av dina tankar? Gradera obehaget på en skala från 0 . grubblade eller hade påträngande tankar innan du somnade? Gradera mängden tankar på en skala från 0 – 10 där 0=knappt några tankar alls.

. vad kan det få för positiva följder för dig att du har gjort x? - 6.Tankar och sömn [87] Bilaga 8 Instruktioner för session Savoring 1. Skriv en lista över ”trevliga” stunder. vi vill att du börjar ikväll / imorrn kväll. Tänk tillbaks på något mysigt semesterminne eller något annat du tyckt om att göra. Försök att lägga märke till detaljer och att ta in hela bilden av minnet genom att fundera över till exempel färger. precis som vi har gjort här idag. Hur har det gått med sömndagboken? 2. 7. (om inte: när skulle det passa att under dagen? Bestäm tid). 4. dofter och din känsla för minnet. till exempel tre trevliga stunder som du kan få in i din vardag. Du kommer att varje dag avsätta ca 15 minuter varje dag innan du går och lägger dig till en stund för dig själv. Idag ska vi öva på ett av tankeexperimenten som du kommer att utföra varje dag under nästa vecka. Beskriv dofter och färger. Du kommer att få en skriftlig instruktion med dig hem till experimentet. Brainstorming: Njutningsfulla stunder som du kan skapa. Om personen frågar om syftet med experimentet svara att detta inte är något vi kan gå in på nu. Hur kändes det att göra det personen tyckte om? Be om detaljer. 8. Du kommer även att få en skriftlig instruktion med dig hem. Hur kan en sådan stund påverka ditt liv positivt i framtiden? Dvs. Vad tycker du om att göra? Titta ut genom fönstret och beskriv vad du ser? 5. Tänk på att du ska göra detta på egen hand. När du väl ska gå och lägga dig så vill jag att du tänker på en stund eller något du gjort som du tyckt om. Några frågor? 3. Att syftet med experimentet är att se om tankar ökar eller minskar och hur detta påverkar sömn.

rikta då varsamt din uppmärksamhet till det njutningsfulla minnet. När du på kvällen går och lägger dig i din säng för att sova vill vi att du tänker på något positivt du varit med om under dagen eller den senaste veckan. Om du känner att dina tankar börjar vandra eller att du börjar tänka på något negativt.Tankar och sömn [88] Bilaga 9 Instruktioner Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan du går och lägger dig. . Tänk på hur ditt minne kan påverka dig och ditt liv positivt. dofter och dina känslor. Passa på att njut av stunden du tänker på. en härlig stund du haft med en vän eller på egen hand. Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken. Det kan till exempel vara den stund du skapade tidigare på dagen men också att du sett något fint. Försök att lägga märke till detaljer i din upplevelse/positiva stund så som färger. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet. Låt denna tid vara bara din egen. ______________________________________________________________________________ Avsätt femton minuter under dagen till att skapa en njutningsfull stund. Det skulle till exempel kunna vara att äta eller dricka något du tycker om. Om dina tankar far iväg och du börjar tänka på något annat positivt går det bra. att tända ett ljus och lyssna på musik eller att gå en promenad. Fortsätt med detta under 10 minuter eller tills du märker att du börjar somna.

Tankar och sömn [89] Bilaga 10 Instruktioner Under den kommande veckan ber vi dig att utföra följande tankeexperiment strax innan du går och lägger dig. Läs varje instruktion tyst och sakta för dig själv.                Tänk på de fysiska sensationerna du känner i din kropp Tänk på din personlighet och vem du strävar efter att vara Tänk på hur pass klara dina tankar är just nu Tänk på varför du reagerar som du gör Tänk på hur du känner inombords Tänk på vad ditt nuvarande mentala tillstånd kan få för möjliga konsekvenser Tänk på hur lik/olik du är andra människor Tänk på hur det skulle vara om du alltid fortsatte att känna så som du känner just nu Tänk på varför saker och ting blir som de blir Tänk på att försöka förstå dig på dina känslor Tänk på hur vaken/trött du känner dig just nu Tänk på hur pass spänd du är i dina muskler Tänk på hur pass självförverkligad du känner dig Tänk på ditt utseende Tänk på om du känner dig stressad just nu . Det är inget krav att du hinner gå igenom alla punkter utan det går bra att fokusera på vissa meningar. ___________________________________________________________________________ Under de nästkommande minuterna. Dagen efter fyller du i Del 2 i sömndagboken. försök att fokusera din uppmärksamhet på varje instruktion på de följande sidorna. Lägg en kort stund på att koncentrera dig på och föreställa dig det instruktionen beskriver. Koncentrera dig på varje instruktion och använd din fantasi för att fokusera på varje mening medan du läser. Fyll först i Del 1 i sömndagboken och utför sedan experimentet. Genomför experimentet i ca tio minuter.

Tankar och sömn [90] Bilaga 10 fortsättning                        Tänk på vilka långsiktiga mål du har Tänk på hur pass övertygad du känner dig Tänk på dina nuvarande känslor av trötthet/pigghet Tänk på olika förklaringar till de fysiska sensationer du har Tänk på hur hoppfull/hopplös du känner dig Tänk på till vilken grad du känner dig motiverad just nu Tänk på hur pass hjälplös du känner dig Tänk på hur pass lugn/rastlös du känner dig Tänk på de möjliga konsekvenserna av hur du känner dig Tänk på vad dina känslor kan betyda Tänk på hur glad/ledsen du känner dig Tänk på vilka förväntningar din familj har på dig Tänk på varför din kropp känns som den gör Tänk på varför du blir så här ibland Tänk på hur passiv/aktiv du känner dig Tänk på vad människor lägger märke till hos din personlighet Tänk på vilken sorts student du är och skulle önska att du var Tänk på hur svag/stark din kropp känns nu Tänk på hur pass avslappnad/agiterad du känner dig Tänk på vilken sorts människa du tror att du borde vara Tänk på graden av kontroll du känner just nu Tänk på vad som skulle hända om ditt nuvarande fysiska tillstånd skulle bestå Tänk på att sitta ner och analysera din personlighet .

Tankar och sömn [91] Bilaga 10 fortsättning        Tänk på varför du blev som du blev Tänk på de saker som är viktigast i ditt liv Tänk på hur snabbt/långsamt du tänker just nu Tänk på graden av beslutsamhet du känner Tänk på att försöka förstå vem du är Tänk på hur du känner över dina vänskapsrelationer Tänk på om du åstadkommit mycket så här långt .

Hur har det gått? 2. Sammanfatta hur du tycker att dina tankar och din sömn har påverkats under studien?     Diskutera tillgängliga resultat med deltagare. Experimentet ”din stund” B. Skattta hur pass mycket du försökt jobba med respektive experiment på en skala från 0-10 A. . Berätta om syftet med de olika tankeexperimenten. Tyckte du att det var svårt att utföra tankeexperimenten? 3. Hade du några tankar kring syftet? 5. Experimentet ”tänk på påståenden” 4. Förväntade du dig något speciellt av de olika experimenten? 6. Tacka för deltagandet och ge bok.Tankar och sömn [92] Bilaga 11 Uppföljning  Ställ följande frågor: 1. Berätta om möjlighet att söka behandling (vid behov).

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful

Master Your Semester with Scribd & The New York Times

Special offer: Get 4 months of Scribd and The New York Times for just $1.87 per week!

Master Your Semester with a Special Offer from Scribd & The New York Times