Professional Documents
Culture Documents
Resursöversikt
Rapport 2021:6
Fisk- och skaldjursbestånd
i hav och sötvatten 2020
Resursöversikt
ANDREAS BRYHN, ANDREAS SUNDELÖF, ANN-BRITT FLORIN, DAVID LYMER, DOUGLAS JONES, ERIK PETERSSON,
FRANCESCA VITALE, GÖRAN SUNDBLAD, HELENA STRÖMBERG, HÅKAN WICKSTRÖM, JOHAN LÖVGREN,
JOHN PERSSON, JOSEFIN SUNDIN, KARL LUNDSTRÖM, LACHLAN FETTERPLACE, LENNART EDSMAN,
LOVISA WENNERSTRÖM, MARTIN OGONOWSKI, MASSIMILIANO CARDINALE, MATS ULMESTRAND,
MIKAELA BERGENIUS, NIKLAS SJOBERG, OLA RENMAN, OLAVI KALJUSTE, PATRIK BOHMAN,
RONNY FREDRIKSSON, STEFAN EILER, THOMAS AXENROT, WILLEM DEKKER
ALESSANDRO ORIO, ANDREAS BRYHN, ANN-BRITT FLORIN, CHARLOTTE BERKSTRÖM, DAVID LYMER,
DOUGLAS JONES, ERIK DEGERMAN, ERIK PETERSSON, FRANCESCA VITALE, GÖRAN SUNDBLAD,
HELENA STRÖMBERG, JENS OLSSON, JOACIM NÄSLUND, JOHAN LÖVGREN, KARL LUNDSTRÖM,
KERSTIN HOLMGREN, LACHLAN FETTERPLACE, LENNART EDSMAN, MAGNUS DAHLBERG,
MAGNUS HUSS, MARTIN OGONOWSKI, MATS ULMESTRAND, RAHMAT NADDAFI,
SARA BERGEK, STEFAN LARSSON, ULF BERGSTRÖM, ÖRJAN ÖSTMAN
Rapporten har tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapportförfattarna ansvarar för innehållet och slutsatserna i
rapporten. Rapportens innehåll innebär inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida.
Ekosystemtjänster...............................................................................................23
Fritidsfiske..............................................................................................................315
Fångstmetoder......................................................................................................317
Provfiskemetoder................................................................................................ 322
Ordlista.................................................................................................................. 326
Referenser............................................................................................................ 329
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Inledning
Resursöversikten för fisk- och skaldjursbestånd be- att nå förvaltningsmålet för beståndet, och när såda-
skriver tillstånd och trender för de kommersiellt na mål saknas, hålla beståndet inom biologisk säkra
mest relevanta bestånden av fisk och skaldjur i havet gränser. Råden väger inte in sociala eller ekonomiska
och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren aspekter av fisket. För de internationellt förvaltade
och Hjälmaren. Rapporten tas fram av institutio- bestånden följer SLU Aqua Ices rådgivning. SLU:s
nen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges råd arbetas fram i en process med en intern gransk-
lantbruksuniversitet på uppdrag av Havs- och vat- ning, dels av artspecifikt utvalda experter, dels i form
tenmyndigheten (HaV). Den vetenskapliga rådgiv- av gemensamma seminarier. Råden är en produkt av
ningen som ges i resursöversikten är framtagen i denna process med SLU Aqua som avsändare.
syfte att utgöra underlag för förvaltning av fisk- och
skaldjursbestånden. Rapporten riktar sig till tjäns- För vissa arter ges inga råd på grund av att det inte
temän på regeringskansliet, Havs- och vattenmyn- finns tillräckligt med underlag. För några av de ar-
digheten, länsstyrelser och andra som fattar beslut ter som bedöms inom Ices så har Covid-19 påverkat
om fiskets förvaltning nationellt och internationellt. arbetet under 2020 men med fortsatt fullgott data-
Översikten ger också möjlighet att utvärdera effekter underlag för den biologiska bedömningen och ett
av förvaltningsåtgärder. välgrundat råd vilket framgår för respektive art.
9
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Flertalet arter har visat på en positiv utveckling se- uppgår till ungefär en sjättedel av EU-kvoten och där
dan förra bedömningen och det gäller bland annat EU-parlamentet tidigare har antagit en flerårig plan
kolja, rödspätta och skarpsill i Nordsjön, Västerhavet för förvaltning av strömming i Östersjön. Fångsterna
och Östersjön. För dem görs bedömningen att fisket av andra marina arter som bergskädda, gråsej, havs-
kan öka. I inlandsvatten så bedöms fångsterna kun- kräfta och kummel bör minska.
na öka för lake i Vättern, sik i Vänern och Vättern,
siklöja i Vättern och Mälaren och abborre i Mälaren För några arter är fritidsfiskets uttag större än yr-
och Hjälmaren. kesfisket och i många fall skulle det behövas mer
data för att kunna ge en bättre årlig utvärdering av
I östra Östersjön och Kattegatt är läget fortsatt all- beståndsutvecklingen.
varligt och Ices ger rådet att inget fiske av torsk ska
ske under 2021. Torsken uppvisar både minskad in- I rapporten ges en bakgrund till hur bedömningarna
dividuell tillväxt och ökad naturlig dödlighet. I östra går till, allt från att uppskatta hur mycket fisk- och
Östersjön finns en koppling till förändringar i eko- skaldjur som finns till hur mycket som kan fiskas
systemet där dåliga syreförhållanden, dålig tillgång utan att bestånden kollapsar. I rapporten ges också
till bytesfisk och parasitangrepp påverkar, men det en lite bredare bakgrund och kunskap om bestån-
är inte helt klarlagt hur allt samverkar. I västra be- dens status och utveckling, hur de påverkar och
ståndet i Östersjön ges rådet om en minskning på påverkas av andra arter eller miljöer. De fiskar och
18 %. I Nordsjön och Skagerack ges rådet att fångsten skaldjur som ingår i översikten är viktiga indika-
kan öka med 8 %. torer på hur det akvatiska ekosystemet och miljön
mår. En bra förvaltning behöver ha helhetssyn och
För vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och syd- i rapporten beskrivs den ekosystembaserade fiske-
väsÖstersjön är rådet att arten inte bör fiskas. För riförvaltningen och de ekosystemstjänster som våra
höstlekande sill i Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak och hav, sjöar och vattendrag levererar. En överblick
östra Engelska kanalen bör fångsterna minskas med ges också för de fångstmetoder som används inom
15 %. För strömming i Bottniska viken är rådet oför- fritidsfiske, kommersiellt fiske och för provfisken
ändrat jämfört med föregående år där Sveriges del (resursövervakning).
10
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Tabell över de arter där rådgivning och svenska kvoter presenteras i denna rapport, där x i tabellen markerar att
rådgivning/kvot finns för arten. Om rådgivning/kvot beslutas för ett mindre område anges det inom parentes.
Beslut inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, liksom inom Sveriges nationella förvaltning, baseras på bästa tillgäng-
liga vetenskapliga rådgivning. Sveriges och andra länders datainsamling utgör del av underlaget till Ices bedömning-
ar. För arter eller bestånd av arter som utgör en gemensam resurs mellan länder gör Ices bedömningar och lämnar
råd, och även för en del andra arter beroende på relevans och beställningar från Ices uppdragsgivare. För vissa av
dessa arter och bestånd av arter beslutas de olika ländernas kvoter inom EU.
11
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
forts. Tabell över de arter där rådgivning och svenska kvoter presenteras i denna rapport, där x i tabellen markerar
att rådgivning/kvot finns för arten. Om rådgivning/kvot beslutas för ett mindre område anges det inom parentes.
12
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Målsättningen för både Sveriges och EU:s gemen- I fiskerisammanhang kallas populationer ofta för
samma fiskeripolitik är att fiske ska bedrivas på ett bestånd. Begreppet bestånd kan emellertid ha flera
långsiktigt hållbart sätt, samt bygga på vetenskap- olika betydelser. Genetiskt distinkta bestånd är i
liga bedömningar av den exploaterade resursens biologisk mening populationer. Ett fiskat bestånd
storlek och utveckling. definieras däremot som en grupp individer som fis-
kas på samma tid och plats. Ett fiskat bestånd kan
I detta kapitel ges en bakgrund till de biologiska be- således bestå av ett eller flera genetiskt distinkta be-
dömningar av fisk- och skaldjursbestånden som åter- stånd. Det förvaltade beståndet (förvaltningsenhe-
finns i kapitel ”Översikt av de svenska fisk-, kräft- och ten) kan innefatta flera fiskade bestånd eller en del
skaldjursbestånden”. Innan denna översikt finns av ett fiskat bestånd beroende på grad av kunskap,
även ett kapitel om ekosystemtjänster och två ka- praktiska och/eller politiska överväganden.
pitel med kartor över Ices områdesindelningar av
Nordostatlanten, Nordsjön och Östersjön och över de Genetisk variation är en förutsättning för att en art
svenska havsområden som förekommer i texterna. ska kunna utvecklas och anpassas till en föränder-
lig värld. De individer inom ett bestånd som är bäst
Som ett underlag för fiskförvaltningen görs årliga anpassade till rådande miljöbetingelser är i regel de
uppskattningar av hur mycket fisk och skaldjur som som lyckas bäst med fortplantningen. Deras anlags-
finns samt hur dessa kan fiskas på ett hållbart sätt. varianter och egenskaper kommer därför att föras
För att bäst bevara den genetiska mångfalden bör vidare och bli vanligare i nästkommande generatio-
man fiska och förvalta genetiskt distinkta bestånd ner. På så sätt förändras beståndet över tid och den-
separat från andra bestånd. I praktiken är dock detta na dynamiska process, som vi kallar evolution, sker
sällan möjligt. Det bör eftersträvas att förvaltningen fortgående i alla bestånd. Utan genetisk variation
tar hänsyn till beståndsstrukturen genom att anpas- försvinner möjligheten till fortsatt utveckling. Mot
sa förvaltningsenheterna, så att de omfattar så få ge- bakgrund av detta är det inte svårt att inse vikten av
netiskt distinkta bestånd som möjligt. att bevara genetisk mångfald i naturen – både inom
och mellan bestånd.
Vad är ett bestånd?
De flesta djur- och växtarter består av flera, mer el- Hur mycket fisk finns det?
ler mindre distinkta, populationer med varierande Antalet fiskar som kan fiskas upp begränsas av skill-
grad av utbyte sinsemellan. Somliga arter består av naden mellan hur många fiskar som föds och hur
delpopulationer som är så gott som oberoende av många som dör av naturliga orsaker. Mängden fisk,
varandra, medan andra utgörs av en stor samman- räknat i vikt, beror också på hur mycket varje fisk
hängande population. Sötvattensarter består ofta växer. Om fångsten är större än skillnaden mellan
av flera populationer med större skillnader jämfört tillskottet av ungfisk plus individuell tillväxt och
med marina (havslevande) arter. Detta förklaras naturlig dödlighet minskar beståndet, och fisket kan
främst av att spridningen hos marina arter inte be- då inte bedrivas på ett hållbart sätt.
gränsas av fysiska barriärer på samma sätt som hos
sötvattenslevande arter.
13
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Skattningarna av hur stort ett bestånd är och hur fångstdata finns. Sådana kalibreringsdata utgörs av
stor dödlighet som fisket orsakar (fiskeridödlig- mängdindex från olika typer av fiskerioberoende
het) görs ofta med hjälp av så kallade årsklass- el- undersökningar, som till exempel trålningar el-
ler kohortmodeller. Känner man antalet fångade ler ekolodningar med forskningsfartyg, eller andra
fiskar av en årsklass (kohort) under en följd av år, standardiserade provfisken. När datakvaliteten är
vet man att det från början måste ha varit minst så tillräckligt god kan uppgifter om fångst per ålders-
många fiskar i årsklassen. De var faktiskt ännu fler, grupp och fiskeansträngning från det kommersiella
eftersom en del har dött av andra orsaker än fiske fisket användas. Kohortmodeller utgår ifrån att den
till exempel blivit uppätna. Beräkningarna påbörjas huvudsakliga orsaken till dödlighet i beståndet or-
med att antalet fångade individer per årsklass under sakas av det fiske som man har fångstdata ifrån. Så
det gångna året samt en skattning av hur stor fiske- är inte fallet för en del av de arter som fångas i min-
ridödligheten då var, vilket ger information om hur dre mängd i yrkesfisket och för arter där den na-
stora årsklasserna var föregående år. Därefter läggs turliga dödligheten är stor (och varierande) jämfört
det årets fångstmängder till respektive årsklass, med fiskeridödligheten.
och man får en skattning av hur stora årsklasserna
var året dessförinnan. På det här viset beräknas Saknas tillförlitliga uppgifter om fångstmängder,
årsklassernas storlek bakåt i tiden, och man får en som till exempel för arter som tas i stor utsträck-
skattning av hur stort beståndet är och har varit. ning inom fritidsfisket, kan inte traditionella ko-
hortmodeller användas för att uppskatta beståndens
Kohortmodellerna kräver emellertid också uppgif- storlek. I stället beräknas olika typer av index av
ter om den naturliga dödlighet som fisken utsätts beståndets tillstånd och hur hårt exploaterat det är,
för av andra orsaker än fisket. I de fall det finns såsom mängdindex från till exempel standardisera-
analyser av maginnehållet i rovfiskar kan dödlighet de provfisken längs kusten eller trålningar i de stora
orsakad av rovfisk uppskatttas. Annars används en sjöarna, och andra mått såsom andel ungfisk, ålder-,
konstant faktor för att uppskatta denna dödlighet. köns- och storlekssammansättning. Indikatorerna
Det behövs ytterligare information för att beräkna beräknas för en följd av år, där eventuella trender i
fiskeridödligheten för det senaste året för vilket dem kan visa på förändringar i till exempel rekryte-
ringsförmåga, och därigenom om beståndet är sär-
skilt känsligt för ytterligare exploatering.
14
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
av att välja en viss fångstnivå under det kommande Bestånd som har, eller som har risk för, reduce-
året. Förutsägelser på längre sikt (vanligen 5–10 år) rad fortplantningskapacitet, som inte nyttjas eller
tar däremot hänsyn till uppskattningar på ekosys- riskerar att inte nyttjas varaktigt, benämns som
temens variationer och osäkerhet i bedömnings- utom säkra biologiska gränser. Då informationen
metoder. Dessa osäkerheter kommer av brister och om fiskbeståndets utveckling (till exempel storlek,
slumpfel i datainsamlingen, val av analysmetod, storleks- och åldersfördelning) är osäker på grund
regleringsform, efterlevnadskontroll såväl som na- av bristande information, tillämpas så kallad försik-
turlig variation i till exempel temperatur, saltvatten- tighetsprincip i förvaltningen. Enligt denna princip
inflöden och överlevnad i tidigare livsstadier. ska fiskets effekter på bestånd minimeras så att de-
ras livskraft på bästa möjliga sätt kan bevaras.
Långtidsprognoserna som inkorporerar en del
av dessa osäkerheter ger därför beståndsutveck- För att minska känsligheten i förvaltningsråden
lingen i form av sannolika fördelningar för till ex- orsakad av slumpmässiga mätfel använder Ices ofta
empel fångst och lekbestånd vid olika nivåer på en ovisshetsgräns på 20 procent vilket innebär att
fiskeridödligheten. fångstrådet maximalt ändras 20 procent jämfört
med tidigare år. På samma sätt menar SLU Aqua att
Internationell och nationell rådgivning råden om fångsternas ökning och minskning ska
Många av de ekonomiskt viktiga fiskarterna vand- användas, det vill säga maximalt 20–procentig ök-
rar över stora områden och är inte bundna av grän- ning eller minskning jämfört med året innan.
serna för nationella fiskezoner. Det krävs därför
ett fungerande internationellt samarbete för att Internationell förvaltning av fisket
kunna uppskatta storleken på sådana bestånd. Fisken är en resurs som rör sig fritt över nationella
Detta samarbete sker inom Internationella havs- gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik
forskningsrådet (Ices) med deltagande av biologer (GFP) som ska se till att fisket nyttjas på ett sätt
från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och som är både ekonomiskt, miljömässigt och socialt
Nordostatlanten. Ices gör årligen beståndsuppskatt- hållbart. I grundförordningen (EU) 1380/2013 finns
ningar med olika typer av kohortmodeller samt gör bestämmelser om målen i den gemensamma fiske-
prognoser som beskrivits ovan, för ett antal interna- ripolitiken och hur de ska uppnås. Målsättningen
tionellt förvaltade bestånd. De biologiska råden ba- är att förvalta den gemensamma resurs som fisken i
seras på biologiska gränser och referensvärden för havet utgör, samt att trygga medborgarnas försörj-
försiktighetsansatsens tillämpande. ning av livsmedel. GFP är en fullt utvecklad uni-
onspolitik. Det innebär att alla EU-länder omfattas
Utifrån dessa gränser klassas sedan fisket som: av samma bestämmelser. Till exempel fattar EU-
länderna gemensamma beslut för fiskekvoterna i
• icke hållbart nyttjande svenska och övriga EU-länders vatten.
• risk för icke hållbart nyttjande
• hållbart nyttjande En viktig komponent i den gemensamma fiskeripo-
litiken är att man måste landa och kvotavräkna, det
På liknande sätt klassas beståndet enligt dess fort- vill säga inkludera i den tillåtna kvoten, all fångst
plantningskapacitet, som: av kvoterade arter oberoende av fiskens storlek. Det
innebär stora krav på att fisket kan bedrivas selek-
• reducerad fortplantningskapacitet tivt och att de tilldelade kvoterna är väl balansera-
• risk för reducerad fortplantningskapacitet de. Ett viktigt mål i GFP:n är att fisket ska bedrivas
• full fortplantningskapacitet
15
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
så att bestånden av skördade arter återställs till ningar på att man inte ska fiska mer än vad det maxi-
och bevaras över nivåer som säkerställer en maxi- mala hållbara uttaget av fisk (FMSY) tillåter och att
mal hållbar avkastning (MSY). Medlemsländer beståndsstorleken skall ligga över ett tröskelvärde
i olika regioner, såsom Nordsjöregionen och på beståndets biomassa som inte bör underskridas
Östersjöregionen, har också möjlighet att samarbe- när beståndet fiskas på den nivå som ger maximalt
ta och föreslå regionala anpassningar och komplet- hållbar avkastning av ett bestånd, (MSY Btrigger).
teringar till gällande bevarandeåtgärder. Sverige De fleråriga planerna anger även att ytterligare åt-
deltar med övriga berörda medlemsländer i samar- gärder ska vidtas om bestånden befinner sig utanför
betena gällande Östersjön inom BALTFISH och gäl- de beslutade målnivåerna för fiskeridödlighet eller
lande Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt inom den beståndsstorlek. Dessa mål garanterar dock inte att
så kallade Scheveningengruppen. EU:s fiskeripolitik beståndets storleks- och åldersstruktur är naturlig.
lägger också allt större vikt vid en ekosystemansats. Därför har HaV satt mål för svenska fiskbestånd som
Ekosystemansatsen syftar enligt grundförordningen inkluderar en naturlig storleks- och åldersstruktur.
till att förvalta användningen av naturresurser, med Denna bedömning grundar sig på de krav som finns
beaktande av fiskeverksamhet och annan mänsk- i havsmiljödirektivet och ramdirektivet för ytvatten.
lig verksamhet, samtidigt som man bevarar både Det finns många arter för vilka fisket inte regleras
den biologiska rikedom och de biologiska proces- av EU-gemensamma regler, åtminstone inte i den
ser som är nödvändiga för att skydda livsmiljöernas omfattning som bedöms tillräcklig. Många av dessa
sammansättning, struktur och funktion i det berör- nationellt reglerade arter är viktiga för såväl det yr-
da ekosystemet. GFP:n ska även vara förenlig med kesmässiga kust- och insjöfisket som fritidsfisket,
unionens miljölagstiftning, särskilt med målet att till exempel sik, siklöja, öring, gädda, abborre, gös,
uppnå en god miljöstatus senast 2020 i enlighet med hummer och krabbtaska. Underlag för de biologiska
havsmiljödirektivet. råden till förvaltning sker genom beståndsuppskatt-
ningar med hjälp av kohortmodeller eller trendana-
EU:s gemensamma fiskeripolitik reglerar fisket i lys av olika beståndsindikatorer.
den ekonomiska zonen ut till 200 sjömil från EU-
ländernas kuster och det EU-fiske som sker på
Internationella vatten och tredjelandsvatten i en-
lighet med bilaterala avtal och överenskommel-
ser inom ramen för regionala fiskeorganisationer.
Medlemsländerna kan ha vissa egna regler för zonen
innanför territorialgränsen tolv sjömil från land,
samt vissa regler som gäller för landets fiskare i alla
EU-vatten. Särskilt för fiske som inte är yrkesmäs-
sigt och för många kommersiellt mindre viktiga ar-
ter kompletterar den nationella lagstiftningen EU:s
gemensamma politik. I Sverige regleras detta genom
fiskelagen (SFS 1993: 787), fiskeförordningen (1994:
1716) och i föreskrifter från Havs- och vattenmyndig-
heten (HaV, (FIFS 2004:25, FIFS 2004:36, HVMFS
2015: 11)). Fleråriga planer är viktiga förordningar
i GFP vad gäller förvaltning av fisk- och skaldjurs-
bestånd. För Sveriges del finns det i dag en flerårig
plan för Östersjön och en för bottenlevande arter i
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Det främsta Fångsten vid försök med räkrist i Kosterhavets national-
verktyget för att nå hållbarhet i fisket är begräns- park. Foto: Baldvin Thorvaldsson, SLU.
16
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nationell förvaltning av fisket området och mera allmänt inom svenska farvatten.
Förvaltningen av kust- och sötvattensområdena be- Fiskelicenserna förnyas normalt vart femte år. Vid
står oftast av ett flertal olika typer av åtgärder till dessa omprövningar prövas endast om fisket bedrivs
skydd för ett bestånd, med syftet att enbart individer i näringsverksamhet, medan eventuella förändring-
av målarten och av rätt storlek skall fångas. Därför ar i fiskbestånden inte mera beaktas. Myndigheten
regleras redskapens utförande, till exempel deras kan därmed inte återkalla fiskelicensen på den grun-
maskstorlek, selektionspaneler eller flyktöppningar, den. Variationen i bestånden beaktas i stället genom
begränsning av redskapsanvändning i tid och rum, kvoteringar och andra fiskevårdsåtgärder.
så att de skall vara så selektiva som möjligt. Arbete
pågår för att utveckla mål för de nationellt förvaltade En fiskelicens kan gälla för mycket lång tid, eftersom
fiskbestånden. Sedan 2011 ansvarar Havs- och vat- den enda prövning som får göras vid förlängning, är
tenmyndigheten över föreskrifter och förbud i svens- att fisket bedrivs i sådan omfattning att det är fråga
ka hav och vatten. om näringsverksamhet enligt skattelagstiftningen.
Det måste därför göras en långsiktig bedömning att
För många arter fastställs minimimått för de indivi- det finns tillgång på fisk.
der som får landas. Minimimåtten sätts så att indivi-
der i bestånden ska kunna reproducera sig minst en Det svenska licenssystemet med breda licenser som
gång innan de riskerar att fångas. Då stora individer är giltiga för allt fiske i alla vatten innebär också att
kan ha både fler och mer högkvalitativa ägg kan ock- yrkesfiskare kan förutsättas att söka sig till tillgäng-
så så kallade fönsteruttag användas, vilket innebär liga vatten och tillgängliga fångster som kan ge god-
att det endast får behållas individer över ett mini- tagbar lönsamhet.
mimått och under ett maximimått. För en del arter
finns även fredningstider, oftast under lekperioden, I vissa fall kan licenser dock beviljas även mera be-
som till exempel för hummer, piggvar, lax och öring. gränsat till exempel för att främja nyetablering i
För att öka skyddet under lek och lekvandring inrät- småskaligt fiske, i situationer det inte finns allmän
tas så kallade fredningsområden där endast sådana tillgång på fisk, men där en begränsad fiskelicens
redskap är tillåtna som inte kan fånga den art som kan beviljas. Det kan till exempel handla om att till-
skyddet avser. För att minska det totala fisketrycket gången på en viss art, såsom lax, inte ger utrymme
på ett bestånd begränsas i vissa fall även mängden för ytterligare fiskelicenser, men att det finns utrym-
eller typen av redskap som får användas i fisket. me att fiska andra arter. Det kan också vara fråga om
fiske på enskild fiskerätt, om det finns underlag som
Det svenska fiskelicenssystemet visar att den lokala tillgången på fisk ger utrymme
Det yrkesmässiga fisket i havet regleras med hjälp av för nyetablering, trots att rådgivningen för ett större
fiskelicenser till enskilda- eller juridiska personer, område inte medger detta.
dessa beviljas av HaV. Licensen gäller ett specifikt
fartyg. Yrkesfiskare i de stora sjöarna förutsätts ha Även när fiskelicensen begränsas till ett visst fiske
en individuell (personlig) fiskelicens då fisket sker måste det göras en bedömning att fisket kan bedrivas
utan stöd från de enskilda fiskeområdena. långsiktigt hållbart i miljömässigt, ekonomiskt och
socialt hänseende. Begränsning till en enda art med-
I vanliga fall gäller en fiskelicens i alla svenska vat- ges normalt inte. Inte heller begränsas fiskelicenser
ten och berättigar till fiske av flera arter. När frågan geografiskt till mindre än ett förvaltningsområde.
om licens prövas första gången ska tillgången på Dessutom utfärdar inte HaV personlig fiskelicens för
fisk beaktas (enligt 30 § i fiskelagen). Den licensbe- delar av en sjö.
viljande myndigheten prövar på basis av sökandens
beskrivning av sitt fiske om detta ryms i det avsedda
17
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Systemet för fiskelicenser är mera utförligt förklarat visst bestånd är uppfiskat beslutar Havs- och vatten-
på HaV:s hemsida (www.havochvatten.se). HaV utgår myndigheten om ändringar i föreskrifter eller even-
från denna rapport och använder den som under- tuellt fiskestopp.
lag vid prövning av tillgång på fisk i samband med
tillståndsprövningen. Officiell statistik om fritidsfiske, det vill säga allt
fiske som inte sker med stöd av fiskelicens, samlas
Uppföljning av förvaltning på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten in av
Havs- och vattenmyndigheten är statistikansva- Statistiska centralbyrån (SCB). Statistik om svenskt
rig myndighet inom fiskets område och ansvarar fritidsfiske har visserligen samlats in sedan 1970-ta-
för kontroll av uppgifter om fiskets fångster, kvot- let, men officiell statistik publicerades för första
uppföljningen, samt vård av nationellt förvaltade gången 2014 och avsåg då fritidsfisket i Sverige 2013.
bestånd. Den svenska officiella fiskestatistiken kom- Sedan 2013 genomförs en årlig nationell enkätun-
mer från uppgifter i fiskeloggböcker av olika slag, dersökning, vilken presenteras som officiell statis-
landningsdeklarationer, avräkningsnotor från för- tik i juni året efter. Metodiken för undersökningen
stahandsmottagare av fisken, radiorapporter, po- utvecklas kontinuerligt med nya urvalsmetoder och
sitionsrapporter via satellit samt från provtagning korrigeringar. Detta kan medföra att jämförelser
vid landning av industrifisk. Den fiskeristatistik som över tid påverkas. En revidering av tidigare officiell
samlats in under året används tillsammans med fis- statistik gjordes i samband med att statistiken för
kerioberoende data (det vill säga uppgifter som har fritidsfisket i Sverige 2017 publicerades, men det är
samlats in vid specifika provfisken och som inte har den sedan 2018 reviderade statistiken som använts
koppling till yrkesfisket), som insamlas via SLU:s som underlag i denna resursöversikt. Den nationella
datainsamling, för att beräkna storleken på och till- undersökningen utgår från ett stratifierat, slump-
ståndet hos beståndet. När kvoten för fisket på ett mässigt urval av folkbokförda i Sverige mellan 16 och
18
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ekosystembaserad förvaltning
Hur vi nyttjar eller påverkar en del av ekosystemen I en ekosystembaserad förvaltning behöver vi även
påverkar andra delar av ekosystemen, samt därige- lyfta in kunskap om hur beståndet samspelar med
nom de nyttor dessa förser människorna med nu andra arter och miljöfaktorer för att kunna ge en mer
och i framtiden. Insikten att en helhetsbild krävs för nyanserad bild av beståndsutvecklingen, till exempel
en hållbar förvaltning, har lett till att Sveriges och födotillgång, predation från andra arter eller änd-
EU:s politiker kommit överens om att genomföra ringar i fiskens livsmiljöer. Vi behöver förstå vilka
en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen. En eko- indirekta effekter fiske på en art kan få på näringsvä-
systemansats syftar till att uppnå ekologisk, social ven och om det kan påverka våra möjligheter att nå
och ekonomisk hållbarhet i förvaltningen, som ska mål för andra arter, livsmiljöer eller ekosystemtjäns-
bedrivas på tvärvetenskaplig grund. För att fisk och ter, till exempel hur förekomst av större rovfiskar
fiske ska kunna förvaltas i enlighet med en ekosyste- påverkar algtillväxt och därmed badvattenkvalitet.
mansats, behöver vi förstå fiskens roll i ekosystemet Mycket av denna kunskap saknas fortfarande men i
samt hur vi på olika sätt kan påverka vilka ekosys- den mån det är möjligt har vi i denna rapport försökt
temtjänster vi får från fisken idag och i framtiden. att lyfta fram en bredare kunskap om olika påverkan
Fiskeriförvaltningen bygger traditionellt på att varje på varje bestånds utveckling och status, samt vilken
bestånds utveckling analyseras för sig och att fiske- betydelse beståndet har för andra arter, miljöer och
trycket ses som den främsta orsaken till beståndets ekosystemtjänster.
utveckling.
19
Karta över Sveriges sjöar och havsområden
Bottenviken
Storsjön
Bottenhavet
Finska viken
Ålands hav
Mälaren
Hjälmaren
Vänern
Skagerak
Vättern
Skagerrak Rigabukten
Nordsjön
Kattegatt
Egentliga Östersjön
Öresund
Bälthavet
Södra
Östersjön
Översiktskartan © Lantmäteriet
Karta över Sveriges fem största sjöar och havsområden. I rapporten nämns Bottniska vi-
ken på ett flertal ställen. Då avses de områden som här täcks in av Bottenviken, Bottenhavet
och Ålands hav. Västerhavet består av Skagerrak och Kattegatt. Se ordlistan för Nordsjöns
utbredning.
Ices benämningar av havsområden
FN:s livsmedelsorganisation (FAO) har delat in världens alla vatten i olika geografiska
områden. Sverige ingår i område 27 – Nordostatlanten. Internationella havsforsknings-
rådet (Ices) använder denna indelning som grund i sina vetenskapliga analyser av fisk-
bestånd men har också ytterligare indelningar av område 27.
Ices använder även så kallade statistiska rektanglar i sitt arbete med kartor och da-
taanalys, ett Ices-delområde kan ligga över flera Ices-rektanglar. I rapporten nämns
egentliga Östersjön på ett flertal ställen, då avses Ices-delområden 24–29 + 32. För mer
information (på engelska) om den geografiska uppdelningen se: http://www.fao.org/
fishery/area/Area27/en
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
22
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är de nyttor som människor får Det finns många kategorier av ekosystemtjänster där
av ekosystemen. Värdet av dessa nyttor varierar, fisk och skaldjur bidrar med nyttor (se exempelvis
men som helhet är ekosystemen nödvändiga för vår Holmlund och Hammer 1999 samt Bryhn m.fl. 2015):
överlevnad genom att de exempelvis förser oss med
syre att andas och vatten att dricka. Här kan du läsa • Livsmedel
mer om alla de nyttor vi får av fisk, skaldjur och fiske. • Rekreation
• Naturarv
Ekosystem och ekosystemtjänster • Kulturarv
Ett ekosystem är ett dynamiskt komplex av organis- • Biologisk mångfald
mer och den omgivande, icke levande miljön som • Näringsväv
samspelar som en funktionell enhet. Var gränsen • Resiliens hos ekosystem
går för ett ekosystem kan variera från fall till fall. En • Biologisk reglering
sjö eller en bukt kan ses som varsitt ekosystem, men • Energi
man kan också betrakta större eller mindre geogra- • Andra råvaror
fiska områden som ekosystem. Ekosystemtjänster • Genetiska resurser
har blivit ett allt viktigare begrepp inom svensk och • Estetik
europeisk miljöförvaltning. Att ta hänsyn till ekosys- • Kunskap och utbildning
temtjänster är att vidga perspektivet med ett synsätt • Inspiration
som kompletterar de ekologiska aspekterna. Det är • Utsmyckningar
ett sätt att synliggöra de nyttor som ekosystemen • Reglering av övergödning
producerar och ger oss, ofta utan att det kostar nå- • Reglering av giftiga ämnen
got. Slutligen kan en ekosystemtjänstanalys möj-
liggöra att miljöproblem åtgärdas om de har höga Livsmedel
nettokostnader som inte avspeglas i marknadspriser. Många fisk- och skaldjursarter tjänar som mänsk-
lig föda. Fisk och skaldjur har historiskt sett utgjort
viktiga livsmedel och deras förekomst, fångstbarhet
och näringsvärde var antagligen en huvudanledning
till att Sverige koloniserades i slutet av den senas-
te istiden. Även i dag är fisk och skaldjur livsmedel
som uppskattas av de flesta och innehåller proteiner,
omega-3-fettsyror och andra nyttiga ämnen. Några
viktiga arter i yrkesfisket är sill/strömming, torsk,
siklöja och gråsej i havet, och gös, kräfta och ål i söt-
vatten. Dock är det långt ifrån alla fiskarter som äts
av människor. Fiskarterna har därför skilda mark-
nadsvärden. En siklöja med löjrom i Kalixtrakten
betingar exempelvis ett betydligt högre marknads-
värde per massenhet än en nors som främst äts av
andra fiskar. Fisk som livsmedel ger även arbetstill-
fällen i yrkesfisket, förädlingsindustrin och andra
Skrubbskädda. Foto: Jonas Hentati Sundgren, SLU. branscher.
23
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rekreation Kulturarv
Fritidsfiske är en populär typ av rekreation, som Kulturarvet innebär materiella och ickemateriella
samtidigt kan ge livsmedel. Totalt sett beräknas 1,4 lämningar. Fiskelägen och fartygslämningar så väl
miljoner utövare finnas i Sverige. Fritidsfiske är nå- som gamla fisketraditioner brukar räknas till kultur-
got mer betydelsefullt i sjöar och vattendrag än i arvet. Dessa är beroende av att det har funnits och
havet. Det är en typ av friluftsliv som kan förbättra finns fisk och skaldjur i våra sjöar, vattendrag och
livskvaliteten och förebygga sjukdomar. Några van- hav.
liga arter i fritidsfisket är abborre, gädda, makrill,
öring och sill/strömming. En annan, men mindre Biologisk mångfald
vanlig typ av rekreation än fritidsfiske är att beskåda Fisk och skaldjur är en del av den biologiska mång-
fisk och skaldjur, exempelvis vandrande fisk i vat- falden. Vi värderar biologisk mångfald, och den har
tendrag, simmande fiskar och yngel i sjöar och kust- även en strukturerande funktion för ekosystemet.
vatten, eller skaldjur som rör sig eller sitter fast och Om arter försvinner från ett område innebär det för-
filtrerar vatten. Detta kan göras från land, från båt, luster av de nyttor som de försvunna arterna har bi-
eller genom cyklop under dykning eller snorkling. dragit med.
24
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Genetiska resurser
Den genetiska mångfalden hos fisk och skaldjur är
nödvändig för att upprätthålla biologisk mångfald.
Denna mångfald är även nödvändig för att produk-
tionen av råvaror som baserar sig på fisk eller skal-
djur ska kunna ske.
Estetik
Skrubbskädda (Platichthys flesus) i akvarium på Baltic Estetiken hos sjöar, vattendrag och hav påverkas
Sea Science Center, Skansen. Foto: Mike Harris för SLU. av de djur som lever i dessa vatten. Estetiken beror
på människors uppfattning och kan variera mellan
människor. Det kan exempelvis tänkas att estetiken
i ett vattendrag med vandrande fisk skulle uppfattas
Biologisk reglering som sämre om de vandrande fiskarna inte fanns, eller
Biologisk reglering innefattar förmågan hos fisk att strandklippor upplevs som tomma utan musslor.
och skaldjur att reglera förekomsten av växtplank-
ton, djurplankton och andra organismer. De senaste Kunskap och utbildning
årens forskning tyder på att rovfisk är en lika viktig Haven och inlandsvattnen och deras invånare, som
faktor som näringstillförseln när det gäller att regle- fisk och skaldjur, bidrar till forskning och utbildning.
ra förekomsten av växtplankton och snabbväxande, Det kan handla om forskning om näringsvävar, om
fastsittande alger i kustvatten på våra breddgrader. utveckling av nya naturbaserade läkemedel, om hav
och inlandsvatten som källa till kultur eller om fisk
Energi och skaldjur som naturarv. Alla skolor och många
Bioenergi kan framställas av fisk och skaldjur. besöksanläggningar (till exempel Skansen, Havets
Fiskrens och andra fisk- och skaldjursprodukter med Hus och Universeum) bidrar med undervisning om
lågt marknadsvärde kan rötas, varvid biogas kan fisk och skaldjur. Förekomsten av sådan forskning
framställas. Många kommuner framställer biogas av och utbildning beror i sin tur på samhällets intresse
kompostavfall, men det är även möjligt att fånga el- för fisk och skaldjur. Om fisk och skaldjur försvinner
ler samla in fisk eller skaldjur som finns i stort över- så minskar framtida generationers möjligheter att
flöd, för rötning. I nuläget görs emellertid det senare lära sig något av dem.
bara på försöksnivå i Sverige.
Inspiration och utsmyckning
Andra råvaror Fisk och skaldjur kan inspirera till kultur. Kräft-
Fisk och skaldjur producerar även andra råvaror och surströmmingsskivor och ålagillen är beroende
än livsmedel och bioenergi; exempelvis djurfoder. av att det finns fisk och skaldjur. Det finns sånger,
En övervägande andel av foderfisken utgörs av sill/ dikter, målningar, statyer, arkitektur, skönlitterära
strömming, skarpsill och tobis. Musslor kan använ- böcker och teaterpjäser som är inspirerade av fisk
das som djurfoder och det pågår undersökningar och skaldjur. Man kan även använda fisk och särskilt
om musslor även kan nyttjas till att framställa lim. skaldjur som utsmyckningar. Vanligast bland sådana
Kitosan utvinns från skaldjurs skal och kan an- utsmyckningar är antagligen skal från musslor och
vändas som bekämpningsmedel i jordbruk, som snäckor.
bandage i sjukvården, eller som klarningsmedel i
25
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
© Informationsavdelningen, SLU
26
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
De ekonomiskt viktigaste fisk- och skaldjursbe- ken) men inte längre korrigeringar av ansträngning
stånden, som exempelvis de av torsk, sill och havs- av SLU. Detta beslut grundar sig på att osäkerheterna
kräfta, är belagda med fiskekvoter. Varje år gör i korrigeringarna bedömts vara allt för stora i förhål-
Internationella havsforskningsrådet (Ices) en bio- lande till de kvalitetskrav och behov av tillförlitliga
logisk bedömning av tillståndet och utvecklingen underlag som föreligger. HaV arbetar i dagsläget med
av dessa arter och arter av värde ur andra aspekter att ta fram en digital infrastruktur för journalföring
i olika havsområden. På grund av det rådande läget av yrkesfiskets fångster och ansträngningar, med
i och med Covid-19 har arbetet med den biologiska syfte att ta fram ett system för felspårning och för-
bedömningen förkortats för vissa arter under 2020 bättrad datakvalitet i framtiden. Innan detta system
men med fortsatt adekvat dataunderlag för ett väl- är på plats och i bruk, kommer mått på ansträngning
grundat råd. För de arter där detta är fallet framgår från den officiella yrkesstatistiken inte användas vid
i respektive råd. bedömningen av beståndsstatus för sötvattensarter i
de stora sjöarna.
För många arter som inte är kvoterade gör inte Ices
någon bedömning, men de är emellertid viktiga för Den europeiska miljöförvaltningen med stöd av EU-
det småskaliga yrkesfisket och fritidsfisket. Därför direktiv (vattendirektiv och havsmiljödirektiv) och
presenterar vi i denna rapport, utöver Ices bedöm- specifika förordningar (exempelvis ålförvaltnings-
ningar och förvaltningsråd, även bedömningar av planen) samt internationella organisationer (Helcom
tillstånd och utveckling för sådana arter och be- och Ospar) kräver bedömningar av och ställer krav
stånd. Bedömningar baseras på analyser av data från på fiskbeståndens storlek och sammansättning. Den
provfisken och loggboksstatistik (alternativt fångst- svenska miljö- och fiskerilagstiftningen och förvalt-
statistik från yrkesfisket). Analyserna och provfis- ningen anpassas enligt dessa krav.
ken görs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på
uppdrag av Havs och vattenmyndigheten (HaV). Därför beaktas även EU-lagstiftningens krav samt
Loggboksstatistiken samlas in och kvalitetssäkras Helcom-/Ospar-rekommendationerna i utform-
av HaV. Uppgifter om svenska landningar som anges ningen av denna rapport. Värt att notera är att det
i figurerna hämtas som regel ur loggboksregistret. finns andra bedömningar som görs av organisatio-
Övriga länders uppgifter om landningar kommer ner med andra perspektiv. Som exempel kan nämnas
från Ices. För arter och bestånd där det saknas till- Artdatabankens ”Rödlista”, WWF:s konsument-
räckliga dataunderlag ges inga biologiska råd. guide, Livsmedelsverkets kostrekommendationer
och även diverse miljömärkningar som till exempel
Som nämns ovan ansvarar HaV för insamling och KRAV och MSC.
kvalitetssäkring av statistik för yrkesfiskets an-
strängning och fångster. Fram till och med 2017 har I slutet av den här rapporten redovisas en hållbarhets-
SLU, institutionen för akvatiska resurser, genomfört bedömning av fisk- och skaldjursbestånden i havs-
en egen kvalitetsgranskning och korrigering av yr- områden runt Sverige. Det finns även beskrivningar
kesfiskestatistiken för de stora sjöarna. Sedan 2018 av det svenska fritidsfisket, fiskemetoder, provfiske-
utförs en viss kvalitetsgranskning av fångster (med metoder samt en ordlista och en referenslista.
återrapportering till HaV för den officiella statisti-
27
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Abborrens rekrytering gynnas av höga sommartempe-
raturer. Sommartid samlas abborren gärna i vegetation
på grunt vatten. Under vintern finns abborren på djupa-
re vatten. I början lever den av djurplankton och övergår
sedan till att äta insektslarver, kräftdjur och små fiskar. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landning-
Vid 10–20 cm längd övergår den ofta till att enbart äta ar (ton) av abborre 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
fisk och kräftdjur. rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
28
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
yrkesfiskets landningar från omkring tio ton årligen let för att fråga efter endast behållen fångst kunde
under 1960- och 1970-talet till över 55 ton i slutet av man nu ange behållen respektive återutsatt fångst
1990-talet. Därefter har landningarna minskat kraf- per art. Det kan vara en delförklaring till varför 2018
tigt. År 2019 landades sex ton. Yrkesfiskets landning- års fångst har gått ner. Statistiken för fritidsfisket för
ar i Hjälmaren har varierat mellan cirka 30 och 80 2019 är för osäker med ett så stort konfidensintervall
ton per år sedan 1980-talet. De senaste tio åren har att den inte kan redovisas.
dock landningarna minskat, till som lägst cirka tolv
ton 2018. Under 2019 landades cirka 29 ton (Figur 2). Miljöanalys och forskning
Abborre är en art där beståndets storlek och dess
Enligt nationella enkätundersökningar utförda av storleksstruktur kan variera kraftigt över tid bero-
Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska cen- ende på klimat och temperatur, men även beroende
tralbyrån uppskattades fritidsfiskets behållna fång- på ekologiska interaktioner inom populationen och i
ster av abborre i de fem stora sjöarna (Vänern, samspel med andra arter¹. Starka årsklasser av ab-
Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) till mel- borre vissa år kan ha stort genomslag i beståndet
lan 259 ton och 81 ton, mellan åren 2014 och 2018. och ge större fångster under flera år. Vid provfis-
Detta kan jämföras med i medeltal 72 ton per år i ken har fångst per ansträngning av abborre varierat
yrkesfiskets landningar under perioden 2014–2019 betydligt mellan år och även mellan olika områden
sammanlagt i fyra av sjöarna (Figur 2). Fiske med i Hjälmaren, Mälaren och Vänern. I Vänern finns
handredskap utgör den största delen av fritidsfis- ingen enhetlig trend, och det är stor variation både
kets fångster av abborre och har beräknats stå för mellan lokaler och mellan år på samma lokal (Figur
ungefär 90 procent av fritidsfiskets totala fångster. 3 och Figur 4). Abborren har över tid varit relativt
Inför 2018 justerades en del frågor i enkäten. I stäl- stabil i Vättern (Figur 5). I tre lokaler i Mälaren,
Figur 2. Landningar av abborre per år i yrkesfisket Figur 3. Vänern. Fångst per ansträngning under åren
i de fyra största sjöarna under perioden 1964–2016. 2006–2018 (FpA, gram per nät och natt) av abborre i
Uppskattningar av fritidsfiskets landningar i de fem provfisken med kustöversiktsnät i Vänern. Två olika nät-
största sjöarna (inklusive Storsjön) av abborre (ton) från typer har använts; år 2006 användes kustöversiktsnät
nationella enkätundersökningar visas som röd punkt Bkust9 och övriga år användes kustöversiktsnät med
och osäkerheten kring mätningen visas med felstapel (95 två extra mindre maskstorlekar (Bkust9+2). Felstaplar
procent konfidensintervall). visar 95 procent konfidensintervall.
29
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
30
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
djupare
Figur 6. Fångst per ansträngning under åren 2008– Figur 7. Fångst per ansträngning under åren 2008–2019
2019 (FpA, gram per nät och natt) av abborre i provfis- (FpA, gram per nät och natt) av abborre i provfisken
ken med kustöversiktsnät i Mälaren. Kustöversiktsnät med kustöversiktsnät i Hjälmaren. Kustöversiktsnät
med två extra mindre maskstorlekar (Bkust9+2) använ- med två extra mindre maskstorlekar (Bkust9+2) använ-
des. Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall. des. Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
Figur 8. Längd (mm) vid ålder (år) för A) abborrhonor uppdelat på tre olika områden i Mälaren och B) abborrhanar
på sjönivå. Konfidensbanden är 95 % bootstrappade konfidensintervall . Data från 2016.
31
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
32
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Abborre fångas med olika typer av redskap och inom Ett ökat fisketryck kan påverka abborrens status ne-
alla områden i Östersjön. Huvuddelen av yrkesfisket gativt, men befintlig yrkes- och fritidsfiskedata tyder
bedrivs under sommarhalvåret, med endast mindre inte på att fisketrycket ökat. Säl och skarv har ökat
fångster under övrig tid på året. Fisket har förändrats sedan 1980-talet², ³ och därmed sannolikt också pre-
över tid och alltmer abborre fångas nu i nät. Under dationen på abborre, som är vanlig i dieten hos dessa
de senaste åren har dock mjärdar återigen börjat djur, framför allt hos skarv i Egentliga Östersjön.
stå för en betydande del av landningarna, framför
allt i Bottenviken där 64 procent av landningarna
2019 gjordes i mjärdar. I Östersjöns övriga områden
(Bottenhavet, Ålands hav och Egentliga Östersjön)
fångas dock fortsatt merparten av abborren i siknät
och abborrnät.
33
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 1. Sveriges landningar av abborre (ton) 1979-2019 Figur 2. Fångst per ansträngning av abborre (antal ab-
i Östersjön, uppdelade på de huvudsakliga fångstområ- borrar per station och natt) i provfisken med kustöver-
dena samt skattningar av fritidsfiskets uttag 2014-2018 siktsnät i egentliga Östersjön 2002-2019.
med 95 procent konfidensintervall. Observera att yrkes-
fisket och fritidsfisket avläses på var sin y-axel.
34
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
35
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
Lekfredningstider och -områden: 1 mars–31
maj i Gotlands kustvatten samt 1 april–31 maj i
Kalmarsund och Öland. Under 1 april–15 juni är
det totalförbud för fiske i 25 områden i Stockholms
skärgård.
Figur 5. Indikatorn L90 i egentliga Östersjön (överst), Ålands hav och Bottenhavet (vänster) och Bottenviken (höger).
Streckade linjer visar på statistiskt signifikanta negativa trender i Lagnö och Asköfjärden i egentliga Östersjön och
Forsmark i Ålands hav. I Långvindsfjärden i Bottenhavet är trenden positiv. Den röda linjen motsvarar L90 på 24
cm.
36
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
37
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Microstomus kitt År 2019 landades totalt 3 238 ton (600 ton som ut-
kast) bergskädda (Figur 2) varav 2 805 ton i Nordsjön,
UTBREDNINGSOMRÅDE 329 ton i Skagerrak och Kattegatt och 104 ton i östra
Bergskäddan lever i Nordatlanten och i Sveriges omgi- Engelska kanalen. Den totala landningen i Kattegatt
vande vatten finns den i Skagerrak och Kattegatt. Den och Skagerrak har sedan slutet av 1970-talet varit
är mindre vanlig i Öresund och södra Östersjön. 600–900 ton (med undantag för 1993 när 1 156 ton
landades) men har under de senaste åren minskat
LEK till cirka 300 ton. I Skagerrak och Kattegatt svarade
Leken sker under april–november på 10–100 meters Sverige för 1,5 procent. av landningen under 2019¹.
djup. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan. Omfattningen av fritidsfiske på bergskädda är okänt.
VANDRINGAR
Bergskäddan företar periodiska vandringar av mindre
omfattning. De yngre fiskarna finns på grundare vatten < 1 ton
än de äldre. 1–10 ton
10–50 ton
50–100 ton
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD > 100 ton
Bergskäddan blir könsmogen från två års ålder. Det be-
räknas att vid två års ålder är 72 procent könsmogna
och efter tre år är alla individer könsmogna.
BIOLOGI
Arten lever utanför kusterna på algbeväxt grusig, stenig
eller bergig botten på djup mellan 10 och 150 meter. Kan
även uppträda på större djup. Födan består av ormstjär-
nor, musslor, kräftdjur och havsborstmaskar.
38
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Z
rande kategorin ”bestånd med begränsad tillgänglig
information” och en gängse analytisk beståndsupp-
−0,4
skattning har därför inte kunnat utföras¹.
2005 2010 2015
Den totala dödligheten (naturlig och fiskerirelaterad
dödlighet) har fluktuerat utan någon trend (Figur Figur 3. Total dödlighet (Z) visar minskningen i bestån-
3)². Det relativa indexet för lekbiomassan bygger det över ett år på grund av fiske samt naturliga orsaker
för bergskädda i åldern 3–5 år under 2005–2019.v
på underlag från olika vetenskapliga trålundersök-
ningar (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS
och (”Beam Trawl Survey”, Bits). Lekbiomassan
ökade under 2009 till 2012 och var stabil fram till
2016, under senare år syns en nedgång (Figur 4)².
Medel
Rekryteringen har haft en mestadels nedåtgående
Rekrytering (index)
Figur 2. Landningar och utkast av bergskädda (tusen Figur 5. Relativ rekrytering av 1–årig bergskädda
ton) 1968–2019 i östra Engelska kanalen, Nordsjön, 2005–2019. Rekrytering anger antal fiskar som är i den
Skagerrak och Kattegatt för Sverige (blå) och övriga ålder vid vilken individerna är stora nog att fiskas.
länder (grön) samt utkast (gul).
39
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
40
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Svenska vatten
BIOLOGI
Blåmusslor lever fastsittande på 0–10 meters djup och
kan bilda stora bankar. De tål stora förändringar i tem-
peratur och salthalt och lever av planktonorganismer.
När vattnet passerar genom gälarna syrsätts blodet
och samtidigt filtreras plankton som förs fram till mun-
nen genom flimmerrörelser på gälarna. En vuxen blå-
mussla kan filtrera upp till tre liter vatten i timmen. Till
skillnad från ostron är blåmusslor inte bundna hela sitt
liv till samma plats. Ofta utsätts de för ofrivillig förflytt-
ning när de slits loss från sina fästen av vågor, men de
kan även på egen hand släppa fästet och låta sig trans- Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av blåmussla 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
porteras till en ny plats. Yngre musslor är relativt rörliga
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
och kan med hjälp av foten tillryggalägga en sträcka på
flera gånger musslans längd på någon minut.
41
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
200 000
Sverige
Storbritannien Tyskland
150 000
100 000
Danmark
50 000
0
1973 1982 1991 2000 2009
Figur 2. Samtliga länders landningar (ton/år) av Figur 4. Samtliga länders andelar av mängden fis-
blåmussla i yrkesfisket i nordöstra Atlanten åren kad blåmussla i yrkesfisket i nordöstra Atlanten åren
1973–2017, fördelade på områdena Östersjön (inklu- 2013–2017. Totalt landades 243 673 ton under perio-
sive Bälthavet och Öresund), Kattegatt-Skagerrak och den. Fångststatistik från Ices, baserad på licensierade
Nordsjön. Fångststatistik från Ices, baserad på licensie- yrkesfiskare.
rade yrkesfiskare.
ton
ton
2 500
250
200 2 000
150 1 500
100 1 000
50 500
0 0
2007
2009
2011
2013
2015
2017
2019
2007
2009
2011
2013
2015
2017
2019
Figur 3. Svenska landningar (ton/år) av vildfångad Figur 5. Odlad musselproduktion (ton/år) av blåmussla
blåmussla i Skagerrak åren 2007–2019. År 2018 och i Sverige 2007–2019. Statistik från Livsmedelsverket,
2019 fångades 200 kg respektive 150 kg. Fångststatistik baserad på registrerade primärproducenter.
från Livsmedelsverket, baserad på registrerade
primärproducenter.
42
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Odling av blåmussla i Sverige sker främst med så Observationer och rapporter tyder på att blåmusslor-
kallad långlineodling där mussellarver erbjuds lämp- nas utbredning har minskat i många områden längs
liga ytor att sätta sig fast på. Musslorna växer till sig svenska västkusten, men information om minsk-
på odlingsband som hänger ner från linor mellan ningens omfattning och möjliga förklaringar sak-
flytbojar, och eftersom musslorna filtrerar sin näring nas¹²,¹³,¹⁴. Kraftiga minskningar i utbredning och
ur havsvattnet behövs ingen utfodring. Musslorna antal har under de senare årtiondena även konsta-
blir färdiga för försäljning efter ett till fyra år. Sedan terats i andra länder, bland annat Norge, Danmark,
2000-talets början har det funnits mellan 6–17 od- Tyskland, Nederländerna och USA¹⁵–¹⁹. På grund
lingar i Sverige. Den sammanlagda produktionen av att tidigare inventeringar av blåmusslor har an-
under de senaste 10 åren har varierat mellan 1 000– vänt sig av varierande och svårtolkad metodik har
2 000 ton per år. Under de senaste åren har knappt inte efterföljande uppföljningar kunnat säkerställa
1 000 ton blåmusslor importerats, medan omkring någon minskning i förekomst eller utbredning ve-
400 ton har exporterats. Det saknas uppgifter om tenskapligt. Genetiska undersökningar har visat att
fritidsfiskets fångster av blåmussla. blåmusslor från Östersjön skiljer sig åt från musslor i
Bälthavet och Kattegatt²⁰.
Miljöanalys och forskning
Tidigare forskning på blåmussla har till stor del va- Rådande förvaltning
rit inriktad på odling, både för mänsklig konsumtion Odling och fångst av blåmusslor i kommersiellt syf-
och som en åtgärd för att minska övergödningspro- te får bara ske i kontrollerade produktionsområden
blematiken, men även för att producera biogas och ta och skörden måste levereras till anläggningar som
fram alternativ till djurfoder och gödning¹. Det pågår är godkända av Livsmedelsverket. Odling och fångst
även undersökningar av hur blåmusslor påverkas av av vilda blåmusslor för försäljning kräver dessutom
predation, mikroplaster och klimateffekter som till tillstånd från Länsstyrelsen. Livsmedelsverket och
exempel havsförsurning², ³, ⁴. Som en följd av obser- Länsstyrelsen i Västra Götalands län presenterar
vationer och en allmän oro för minskad förekomst information om alggifter, bakterier och virus i blå-
och utbredning av blåmusslor längs västkusten har musslor från olika områden längst kusten.
karteringar påbörjats under senare år med syfte att
utveckla habitat- och beståndsmodeller samt att följa För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
upp utvecklingen i olika områden⁵, ⁶. Även bestånds- områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
försärkande insatser pågår för att försöka underlätta och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
en återhämtning och nyetablering av musselbankar Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
längs västkusten⁷. samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
Beståndsstatus och -struktur ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
Det finns ingen systematisk övervakning av vilda svenskafiskeregler.se
blåmusslors beståndsstatus i Sverige. Blåmusslor på-
verkas i stor omfattning av miljöfaktorer såsom tem- Fångstmängd beslutad av EU
peratur, isutbredning och sötvattensutflöden, men Det finns inga gemensamma bestämmelser för
även predation, som kan resultera i stora svängning- fångstmängd inom EU för blåmussla i svenska
ar i musselbeståndens storlek och utbredning mellan vatten.
år⁸, ⁹,¹⁰. Den invasiva arten japanskt jätteostron kan
påverka musslornas utbredning, men det är ännu
oklart om denna påverkan är positiv eller negativ¹¹.
43
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
På grund av begränsat underlag kan inget fångs-
tråd ges.
44
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
LEK
Leken sker från maj till juli gärna på gräsbevuxna (över-
svämmade) bottnar eller på stenig botten. Leken sker
både i sjöar och i lugna vikar i vattendrag samt längs
kusten. Braxen leker i stora stim och oftast under nat-
ten. Leken pågår som regel i 3-4 dygn. Rommen klibbar
fast på gräs, vattenväxter, stenar, kvistar och buskar.
De kläcks efter 1 – 2,5 veckor och ynglen växer fort.
De nykläckta ynglen sitter kvar på växterna tills de har
konsumerat gulesäcken och börjar sedan äta plankton.
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga land-
VANDRINGAR ningar (ton) av Braxen 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor
Många individer företar dygnsvandringar mellan strand-
zonen där de födosöker på natten och den fria vat-
tenmassan där de födosöker på dagen. Särskilt större
braxnar påträffas ofta i den fria vattenmassan och de MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK
kan företa kilometerlånga vandringar. En vikt på 2-3 kg är inte ovanlig för braxen.
Sportfiskerekordet i Sverige är 8,3 kg (80 cm).
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Braxen blir vanligtvis könsmogen vid 3-6 års ålder (ca BIOLOGI
20 cm). I näringsfattiga sjöar med långsam tillväxt kan Braxen är specialiserad på att äta bottenlevande djur
det dock ta 10 år. och förekommer förträdevis vid växtrika dybottnar. Den
suger in bottensediment i munnen där det sorteras; oät-
bara partiklar spottas ut eller silas ut genom gällocken.
Braxen äter även djurplankton.
45
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
bifångst i yrkesfiske med annan inriktning, återspeg- övergödningssymptom som grumlighet och växt-
lar förmodligen inte de landade fångsterna bestånd- planktonblomningar, liksom för att stärka rovfisk-
storleken av braxen i respektive sjö. Landningarna är populationer. Reduktionsfiske på karpfisk har varit
förhållandevis små; i vikt räknat utgjorde braxen år en ännu vanligare restaureringsåtgärd i länder som
2019 endast sju procent av de totala landningarna i Danmark och Nederländerna. Det finns också ett
samtliga sjöar. Det är stor variation mellan sjöarna. begynnande intresse att i större utsträckning nyttja
Landningarna i Vänern har minskat i förhållande till braxen som livsmedel, bl.a. har braxenburgare intro-
2017. I Mälaren, Hjälmaren och Vättern har land- ducerats på skolor i Södertälje.
ningarna ökat. I övriga sjöar för vilka data finns (åtta
mindre sjöar) förefaller landningarna ha minskat Det är inte känt i vilken utsträckning braxen fångas
kraftigt sedan 2018, dock till största delen beroende i fritidsfisket.
på att Storsjön i Jämtland inte har rapporterat någ-
ra fångster för 2019 (2018 stod Storsjön i Jämtland Miljöanalys och forskning
för ca hälften av fångsterna i kategorin övriga sjöar). Nätprovfisken som gjorts i de fyra största sjöarna i
Den statistiska informationen om landningar i in- Sverige sker inte tillräckligt ofta för en ordinär sta-
sjöfisket är osäker. I vissa vatten, som Växjösjöarna, tistisk analys. Under 2019 skedde inga provfisken
Ringsjön samt i Östhammarsfjärdarna, har braxen i Vänern och Vättern. Här har ett annat angrepps-
varit föremål för s.k. reduktionsfiske, även kallat bio- sätt använts, s.k. ”quantile regression”. Det inne-
manipulation. Detta fiske har skett med karpfiskar bär att data delas upp i olika delar, i detta fall den
(dit braxen tillhör) som målarter i syfte att åtgärda största tiondelen, medianen och minsta tiondelen
som analyseras var för sig. Om de största tio procent
av individerna i provfångsten minskar i storlek kan
fisketrycket vara för högt, medan om de minsta tio
procent ökar i storlek kan det vara problem med re-
kryteringen. Som kan ses i Figur 3 varierar mönstret
i de fyra största sjöarna.
46
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 3. Analys av storleksfördelningen (längd) av provfiskefångsterna av braxen (nätprovfiske) i de fyra största sjö-
arna. Den övre och undre streckade linjen anger de tio största respektive de tio minsta procenten av fångsten. Den
grövre linjen i mitten anger medianvärdet.
47
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
Frågetecknen kring datasammanställningen av
landningarna i yrkesfisket och bristade miljö-
övervakning med avseende på braxen i de fyra
största sjöarna ger en osäkerhet i bedömningen.
48
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
49
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
LEK
Parningen sker under sommaren och honan bevarar
säden i en sädesbehållare över vintern. Följande som-
mar sker befruktning. Honan lägger den befruktade
rommen under bakkroppen och bär den i cirka ett år
innan äggen kläcks under sensommar. De nykläckta
larverna driver omkring fritt i vattnet minst två veckor
och genomgår flera skalömsningar innan de söker sig
ned till ett bottenlevande liv.
50
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
ning (FpA) kraftigt och har fram till 2010 befunnit verterats för att representera den tekniska utveck-
sig på en stabilt låg nivå (Figur 2). Hummerfisket be- lingen i fisket under perioden¹ (ökad motorisering
drevs som binäringsfiske fram till 1994 då det dela- av flottan, tinor med svältkammare, GPS, lindra-
des upp i ett licensierat yrkesfiske och ett fritidsfiske, gare etc) som lett till en ökad fångsteffektivitet och
varje grupp med ett begränsat antal tinor per person. därför justerats ned (jämför grön och röd linje i
Den officiella statistiken visar på en kraftig minsk- Figur 2). De fångstdagböcker som finns tillgängliga
ning av landad mängd hummer under 1960-talet. kan inte heller användas för att representera hela fis-
Fångst per ansträngning minskade under perioden ket. Sedan 1956 fram till i dag saknas årlig statistik
1960–1980, vilket tyder på att bestånden är över- på fiskets totala omfattning och fångst. Sedan 2014
fiskade. Beståndssituationen, med överfiskade be- utförs uppskattning av antalet redskap genom räk-
stånd, är likartad även i Norge och Storbritannien. ning av redskap längs slumpmässigt utvalda trans-
Yrkesfiskets officiella landningar var 17 ton under år ekter. Delar av kusten inventeras enligt ett rullande
2019. schema för att över tid ackumulera tillräckliga data
51
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
för att kunna beräkna trender i redskapsanvänd- samlad bedömning är därför att fisketrycket är högt
ning. Kontaktuppgifter till fiskande insamlas sedan och hummerbeståndet litet. Fisketrycket är sanno-
2017 från de utmärkta redskapen och dessa kontak- likt ojämnt fördelat utefter kusten och variationer i
tas för dagboksuppgifter om fångst. Analyserna om lokal beståndstäthet kan förekomma.
beståndsstatus bygger sedan 2017 på relativa index
av fångst per ansträngning (Figur 4). Fiskefria områden i Skagerrak visar att en begräns-
ning av fisket ger stora positiva effekter lokalt på
En historisk analys av fångst per ansträngning har mängden hummer och storleken på individerna².
visat att hummerpopulationen mellan 1875 och 1956 Biologiska märkningsundersökningar i flera av om-
var reglerad i huvudsak av naturligt täthetsberoen- rådena bekräftar den bilden³–⁶. Den positiva utveck-
de, karaktäriserat av långsamma cykler av bättre och lingen av hummerbestånd i fiskefria områden spiller
sämre populationsstatus¹. Efter en period med ökad över i form av utflyttning av vuxna fiskbara indivi-
fiskeansträngning under 1930- och 1940-talen mins- der till omkringliggande bottnar. Den effekten är
kade hummerbeståndet under 1950- och 1960-talen dock mycket lokal. Däremot kan man förvänta sig
och är sedan dess styrt av hur mycket som fiskats. en ökad produktion av ägg och larver inom fiskefria
Den bibehållna nivån av fångst per ansträngning områden som kan ge en positiv effekt på rekrytering
som syns i fångstdagböckerna under 1980- och även i närliggande områden dit larver kan föras med
1990-talen, och den positiva utvecklingen de senaste havsströmmar. Eftersom studier från fiskefria områ-
tio åren, uteblir när beräkningarna tar hänsyn till den visar på snabb tillväxt av hummerbestånd när
ökad teknologisk utveckling (effektivare fiskered- fisket begränsas är det dock osannolikt att beståndet
skap, se Figur 3 över fångst per ansträngning). En är begränsat av reproduktion och rekrytering utan
snarare av fiske.
52
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Dataunderlaget för analys av beståndsstatus är i dag Analysen av fångst per ansträngning indikerar att
fortfarande bristfälligt. Det saknas både data från yr- fisketrycket är högt och att hummerbeståndet, trots
kesfisket av god kvalitet och de datakällor från prov- ett antal förvaltningsåtgärder sedan tidigt under
fisken som finns saknar geografisk upplösning och 1970-tal, har förlorat stora delar av den tidigare pro-
kan inte anses representera hela det fiskade området. duktiviteten och är kvar på en historiskt låg nivå.
Befintliga dataserier från yrkesfiske och fritidsfiske Beståndsstatusen förefaller variera längs kusten,
bör utökas med fler fiskande till stöd för kommande men data av tillräcklig kvalitet saknas ännu för att
rådgivning. En rumsligt utbredd och utökad rappor- bekräfta detta. Regelförändringen inför säsongen
tering av fångstdagböcker bedöms vara mest kost- 2017 innebar ett ökat minimimått med en bibehållen
nadseffektivt för att nå hög kvalitet i uppskattning storlek på flyktöppningarna. Undermåliga humrar
av beståndsstatus. Sådan rapportering kan också le- fångades och fick släppas ut i större grad än tidigare.
verera data till storleksberoende analyser och pågår SLU:s fångstdagböcker visade under 2017 på en stör-
sedan 2017. re andel återutsatta humrar mellan det gamla och det
nya minimimåttet än väntat. De nya reglerna verkar
Beståndsstatus och -struktur således sammanfalla med en starkare rekrytering än
Hummerbeståndet längs svenska kusten anses utgö- tidigare år vilket torde leda till en ökad rekrytering
ra ett enda bestånd och det är endast små genetiska till fisket och en förbättrad beståndsstatus förutsatt
skillnader inom beståndet och genflöden finns över att det totala uttaget av fångst blir mindre än tidi-
hela Nordsjöområdet⁷. Stora lokala skillnader i tät- gare år. Från och med fiskesäsongen 2018 reglerades
het av vuxna individer kan däremot förekomma vil- flyktöppningarna till minst 60 mm i minsta diame-
ket också kan leda till stora skillnader i rekrytering. ter. Föreskriften från 2017 är nu fullt implementerad
men en fullständig utvärdering av föreskriften kan
inte göras utan fler års fångstinformation.
Rådande förvaltning
Fredningstid gäller från och med 1 januari fram till
första måndagen efter 20 september för yrkesfisket.
För fritidsfisket är fredningstiden 1 december fram
till första måndagen efter 20 september.
53
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Fakta om hummer på Artdatabanken
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
homarus-gammarus-217764
54
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Lennart Molin
Europeiskt ostron lever från strandkanten till cirka 20
meters djup i kraftigt strömmande vatten. Dock trivs
Europeiskt ostron de bäst i grunda vatten upp till 3 meters djup och på
mobila substrat (liksom sand, krossade skalor eller
grus). De bildar inte rev men kan forma ostronbankar
Ostrea edulis med minst 5 individer per m². Temperatur och närings-
tillgång är av avgörande betydelse under ostrons hela
UTBREDNINGSOMRÅDE livscykel. I svenska vatten lever arten på gränsen av sitt
I svenska havsområden förekommer europeiskt ostron utbredningsområde.
i Skagerrak, främst i den norra och mellersta delen av
Bohuslän, men påträffas även i norra Kattegatt.
LEK
Japanskt jätteostron
Europeiskt ostron är beroende av hög temperatur, hög
salthalt och riklig näringstillgång för sin fortplantning. Crassostrea (Magallana) gigas
De är sekventiella hermafroditer och skiftar kön under
hela sina liv beroende på temperatur och näringsförhål- UTBREDNINGSOMRÅDE
landen. Vid relativ tidig ålder och vid minst 12 °C blir de Japanskt jätteostron förekommer längs den svenska
könsmogna som hanar. Är sommartemperaturen 15–16 västkusten i Bohuslän och Halland ner till Falkenberg.
°C kan de växla kön och bli honor var tredje till fjärde
år. Äldre ostron kan leka två gånger per lekperiod, en LEK
gång som hanar tidigt i perioden och en gång som ho- Japanska jätteostron är sekventiella hermafroditer och
nor senare under samma period. Spermierna avges fritt börjar sina liv som hanar för att sedan bli honor. Men de
i vattnet på sommaren och cirka en miljon äggen be- kan byta kön ett antal gånger beroende på matförsörj-
fruktas i honans mantelhåla där de stannar 8–10 dagar ning. För en framgångsrik reproduktion behöver ostro-
tills larverna utvecklas. net en vattentemperatur mellan 20 °C och 25 °C och
en salthalt från 20 till 30 promille. Japanskt jätteostron
VANDRINGAR är väldigt fruktsam och kan producera 50–100 miljoner
Larverna lever i den fria vattenmassan och driver med ägg och reproducera sig flera gånger under en säsong.
strömmarna under 10–30 dagar. De håller sig svävande
med hjälp av ett flimmerhårförsett segel. De faller sedan VANDRINGAR
ner till bottnen och det är då viktigt att de hamnar i när- Larver av japanskt jätteostron driver med strömmarna
heten av ett fast substrat som de kan fästa på. Hamnar i 20–35 dagar innan de faller till bottnen och fäster vid
de däremot på ler- eller slambotten är möjligheterna till hårt substrat. Larverna föredra att fästa sig där det ock-
överlevnad liten. Ostronet fäster vid det hårda substra- så finnas andra ostron.
tet genom att kalk avsöndras från mantelkanten och
fungerar som kitt mellan ostron och underlaget. Från ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
denna stund är ostronet fast vid sin växtplats. Om förhållandena är de rätta så kan det japanskt jät-
teostronet växa till 7–10 cm i storlek och även fortplanta
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD sig under det första levnadsåret.
Europeiskt ostron blir könsmoget vid 8–10 månader.
55
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
56
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ostron fångas i dag året runt i Skagerrak i huvudsak säljas, borde fångsterna vara marginella, men om-
genom dykning men även i viss mån med handskra- fattningen är osäker. Fångstsiffrorna ska alltså tol-
pa. Under de senaste tio åren varierar de officiella kas med försiktighet och är sannolikt underskattade.
fångsterna av vilda ostron i Sverige från enstaka ton I data från Havs- och vattenmyndigheten finns ing-
upp till 20 ton, som rapporterades under 2019. Av en möjlighet att skilja på hur mycket som fångas av
dessa 20 ton fångades 17 ton ostron i de norra de- vardera art, utan de två arterna rapporteras tillsam-
larna av Skagerrak medan bara tre ton fångades i de mans, vilket gör det omöjligt att dra slutsatser från
södra delarna. Detta kan förklaras med förekom- fångstdata hur någon av arterna utvecklas. Däremot
sterna av ostron i Skagerrak: tätheterna av ostron är så får Livsmedelsverket in uppgifter från ”primär-
högst i de norra delarna och minskar söderut⁴. producenter”, vilket man kan vara utan att vara yr-
kesfiskare, som ger tydligare data. Tyvärr finns bara
Både europeiskt ostron och japanskt jätteostron till- uppgifter tillgängliga 13 år tillbaka i tiden och data
hör markägaren som inte är rapporteringsskyldig till omfattar endast antal sålda ostron, inte vikt. Data
Havs- och vattenmyndigheten såvida denne inte har från livsmedelsverket följer yrkesfiskerapporterade
yrkesfiskelicens. Markägare kan arrendera ut sina data från Havs- och vattenmyndigheten ganska väl i
vatten till personer som har rapporteringsskyldig- storlek men är inte helt jämförbar eftersom vikt sak-
het (yrkesfiskare) eller utan rapporteringsskyldig- nas. År 2019 såldes flest vildfångade svenska ostron,
het (fritidsfiskare). Det finns inga uppgifter om hur runt 160 000 st. fördelat på cirka 78 000 vildfångade
stort fritidsfisket av ostron är. Eftersom ostron inte europeiska ostron och nästan 83 000 vildfångade ja-
får fiskas utan lov från markägaren, och heller inte panska jätteostron.
Figur 2. Svenska fångster av europeiskt ostron (ton) Figur 3. Antal vildfångade svenska ostron 2007–2019.
åren 1859–2019. Fram till 1895 är uppgifterna spora- Fångststatistik från Livsmedelsverket, baserad på re-
diska. Data är sammanställt från rapporter, Statistiska gistrerade primärproducenter.
centralbyrån och loggböcker. I figuren är olika händel-
ser inlagda som påverkat fångsterna av ostron över tid.
57
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ökningen av ostron under 2000-talet kan till viss Den inhemska produktionen står bara för några få
del förklaras av att bestånden av det japanska jät- procent av den totala svenska konsumtionen av ost-
teostronet innan år 2000 reglerades av vattentem- ron. Merparten av svensk efterfrågan tillgodoses
peratur. Men temperaturökningen i havet har sedan genom import av odlade japanska jätteostron från
dess lett till att det japanska jätteostronet har haft Frankrike, Nederländerna, Irland, Skottland, och
bättre förutsättningar för reproduktion och även Danmark. Importen av europeiska ostron var 2019
ökat sitt utbredningsområde⁵. År 2004 startade totalt 177 ton. Året 2018 var importen totalt 220 ton,
Ostronakademien i Sverige vilket ökade intresset för vilket är den största mängd som registrerats i tids-
ostron, som i sin tur också kan ha lett till den öka- serien sedan starten 1995. Mängden importerade ja-
de fångsten. Ostronakademien är en ideell förening panska jätteostron under 2019 uppgick till 368 ton
vars övergripande syfte är att ta vara på det europe- och den största mängden i tidsserien importerades
iska ostronets potential i Sverige. 2018 och utgjorde 383 ton. Under 2019 har det im-
porterats 545 ton av de två ostronarterna vilket är
ungefär 10 procent mindre än för 2018. Under perio-
den 1975–2004 låg inhemsk fångst tillsammans med
all import av ostron på under 75 ton per år. År 2006
ökade importen av japanskt jätteostron upp till 294
ton och fortsatte vara hög i ytterligare fyra år fram
till 2011 innan den åter sjönk. Mängden importe-
rat jätteostron har efter denna minskning åter ökat
och är de senaste tre åren på de högsta mängderna
i tidserien.
58
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
väger 80–100 gram. Det har under senare år varit en livsmedelshanteringen innan konsumtion. Ostron
ökad efterfrågan på mindre ostron, så kallade cock- som kasseras före konsumtion, oberoende av anled-
tailsostron som väger 50–70 gram. Endast det euro- ning, ska därför inte kastas ut i havet. Det är alltså
peiska ostronet får odlas i Sverige. inte heller tillåtet att sumpa dessa djur i marin miljö
när de är inköpta för konsumtion. Det finns då risk
Ostronodling försvåras av ostronpest (Crepidula att parasiterna via infekterade djur ges möjlighet att
fornicata)⁷. Ostronpest är en nordamerikansk snäcka spridas vidare till de lokala populationerna utmed
som kom till Sverige med importerade amerikanskt svenska västkusten. Även parasiterna Marteilios,
ostron under den tidigare delen av 1900-talet. I litte- Haplosporidios och Mikrocytos är sjukdomar på ost-
raturen förekommer olika uppgifter om exakt årtal, ron som är anmälningspliktiga¹².
från 1934-talet⁷ till 1950-talet⁸. Snäckan påverkar
ostronen genom att sätta sig i långa kedjor, med upp Miljöanalys och forskning
till tolv snäckor på varandra, på ostronens skal. De Det finns i dagsläget ingen nationell övervakning
hindrar vattenutbyte och konkurrerar med ostronen av ostron i Sverige. En inventering av Kosterhavet
om plankton. När ansamlingarna är mycket stora får utförd av Göteborgs universitet och länsstyrelsen
ostronen också svårt att öppna skalet. Fekalier från i Västra Götaland 2013 visar att europeiskt ostron
stora ansamlingar av ostronpest gör också bottnarna fanns i tätheter upp till 30 per kvadratmeter men
dyigare vilket missgynnar ostron då de behöver hår- att utbredningen är fläckvis¹³. Den visade också att
da bottensubstrat⁷, ⁸. videokartering och habitatmodellering kan vara ett
framtida sätt att övervaka arten.
En annan importerad sjukdom som infekterar ost-
ron och orsaka hög dödlighet är ett herpesvirus som Det finns en risk att det europeiska ostronet kan
infekterar ostron (OsHV-1 µvar). Varianten är känt komma att konkurreras ut på vissa platser av det
för att infektera unga japanska jätteostron och har japanska jätteostronet som för första gången upp-
ännu inte hittats på europeiska ostron⁹. Eftersom det täcktes i Sverige 2007¹⁴. Många fynd av japanskt jät-
japanska jätteostronet fortsätter att spridas kommer teostron gjordes i Bohuslän under 2007 och 2008.
också herpesviruset att spridas i svenska vatten. Ett När, var och hur de första japanska ostronen etable-
laboratorieexperiment har visat att OsHV-1 µvar kan rade sig i svenska vatten inte klarlagt. Ostronet kan
infektera europeiska ostron, även om det ännu inte ha kommit till Sverige genom att larver har förts med
har hittats i vilda svenska populationer¹⁰. Därför havsströmmar från etablerade bestånd i Danmark³
ökar spridningen av det japanska jätteostronet och där Limfjorden anses som den troligaste källan¹⁵.
herpesviruset sannolikheten för att det europeiska Trots stor vinterdödlighet 2009/2010 har det japan-
ostronet också kan smittas. ska ostronet återhämtat sig och arten anses nu vara
etablerad i Sverige. Utbredningen har förskjutits
Ostron hotas också av parasiten Bonamios (Bonamia norrut och arten finns nu främst i Norra Bohuslän
spp.) som än så länge inte finns i Sverige men som med mycket höga tätheter, i vissa områden upp till
påträffats i både Danmark och Norge. Parasiten är 200 ostron per kvadratmeter¹⁶.
en encellig organism som infekterar blodceller i eu-
ropeiskt ostron via gälar och mage. Infektionen kan Japanskt jätteostron påverkar omgivande ekosystem
orsaka ökad dödlighet till exempel på grund av för- genom att bilda stora rev i tidvattenzonen, vilket kan
svagning genom att ostronen inte kan sluta skal- minska livsutrymmet för andra arter som blåmussla
halvorna (gapande ostron)¹¹. Eftersom parasiterna och europeiskt ostron¹⁵. En rapport från Göteborgs
och smittämnet hålls levande så länge ostronet le- universitet sammanfattar hot och möjligheter med
ver så finns det även en risk för smittspridning via den relativt nya arten: Eftersom den är en effektivt
59
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
filtrerande organism finns det risk att det kan påver- och föda och fungerar som lek- och uppväxtområden
ka arter med planktoniska larver, såsom europeiska för många fiskarter, likt musselbankar. De förändrar
ostron och blåmusslor, då dessa kan komma att bli näringsflödet i kustnära ekosystem och minskar ef-
föda för det japanska ostronet¹⁷. Det finns också en fekter av algblomningar och övergödningseffekter i
risk att det japanska ostronet sprider sjukdomar och grunda områden. Trots de vassa skalen kan turism-
parasiter till det inhemska europeiska ostronet³. Då näring och det rörliga friluftslivet gynnas genom
de japanska jätteostronen växer ovanpå döda skal så nya sätt till företagande, bättre vattenkvalitet och
kan en relativt snabb förändring av ekosystem från ökad förekomst av fisk. Den generella inställningen
deras naturliga tillstånd ske. Det blir en fysisk för- är numera att japanska ostron och blåmusslor kan
ändring av miljön där transport av europeiska ost- samexistera¹⁵.
ronlarver och vattenutbyte i grunda områden kan
förändras. Det kan uppstå problem med påväxt på Beståndsstatus och -struktur
fasta strukturer och båtskrov och bli ett fysiskt hin- Det finns ingen samlad kartläggning av ostronbe-
der för turism och rekreation³, ¹⁵. stånden i Sverige. Det är endast på några få lokaler i
norra och i viss mån mellersta Bohuslän där bestån-
Farhågor om att det japanska jätteostronet kommer den nyttjas kommersiellt. Beståndsstatus är därför
att orsaka oönskade effekter bör balanseras mot att okänd. Det har rapporterats att japanska jätteostron
ostronrev generellt har en viktig funktionell betydel- söker sig till djupare områden i sin etableringspro-
se där de finns. I många delar av världen betraktas cess. En anledning till det kan vara att ostronlarver
förlust av ostronrev som ett stort problem och sto- attraheras att fällas ut där andra ostron, oberoende
ra insatser görs för att restaurera dessa värdefulla av art, redan finns. Eftersom europiska ostronet le-
biotoper. Några positiva effekter av ostronrev är till ver djupare så lockas det japanska jätteostronet till
exempel att det fungerar som naturliga vågbrytare större djup¹⁵. År 2014 fanns ungefär 250 registrera-
och skyddar grunda områden från erosion. De bi- de platser med levande japanska jätteostron¹⁶.
drar till ökad biodiversitet genom att organismer er-
bjuds skydd mot predation, möjligheter till substrat Simuleringar har indikerat att vattentemperaturen i
Skagerrak innan 2000 har varit så låg att svag larv-
utveckling och överlevnad har hindrat det japan-
ska jätteostronet från att sprida sig från Sverige och
Danmark. Sedan 2000 har temperaturerna under
flera år varit så höga att spridning skulle kunna ha
skett norrut till den norska kusten. Olika genetiska
undersökningar talar här emot varandra och om det-
ta skett är fortfarande osäkert, men en högre tem-
peratur ökar helt säkert risken för spridning norrut
längs Atlantkusten⁵.
Rådande förvaltning
Fiske efter ostron är förbehållet innehavaren av den
enskilda fiskerätten inom 200 meter från fastlandet
eller från en ö av minst 100 meters längd. För att få
landa ett ostron ska dess minsta diameter eller bredd
vara minst sex cm. Tidigare fick man endast fånga
ostron under september till april, men sedan 1 janu-
ari 1994 är det tillåtet att plocka ostron året om.
Ostron. Foto: Baldvin Thorvaldsson, SLU.
60
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
Fångsterna av europeiskt ostron bör inte
ökas i Skagerrak
Inga uppgifter finns för att bedöma beståndssta-
tus i dag och enligt försiktighetsansatsen bör där-
för fångsterna inte ökas. För att ett bra råd ska
kunna ges behövs större kunskap om båda ostron-
arternas utbredning och fritidsfisket efter ostron.
61
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Fjärsingen lever kustnära på djup mellan 5–25 me-
ter. Den ligger nedgrävd i sand-, dy- eller grusbottnar.
Fjärsingen överraskar sitt byte med plötsliga anfall.
Den lever huvudsakligen av räkor, havsborstmaskar
samt mindre fisk som smörbult och tobis. Taggstrålarna
i främre rygg-fenan och gällockstaggen har fåror i si-
dan som innehåller giftkörtlar. Giftet kan i undantagsfall
vara dödligt för människor, men oftast är dess verkning-
ar förenat med smärtor, inflammation och eventuella
kramper. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landning-
ar (ton) av fjärsing 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
62
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
De danska landningarna av fjärsing har under 2015– Fångsterna av fjärsing under provfisketrålningar i
2016 varit på bibehållen hög nivå, 1 200 ton per år för Västerhavet (”International Bottom Trawl Survey”,
att 2017 minska till 750 ton. De danska landningarna IBTS) i juli–september (kvartal 3) visar på en tydligt
var 2018 dock historiskt låga, endast 14 ton landa- uppåtgående trend i både Skagerrak och Kattegatt
des under hela året (Figur 2). Anledningen var för- sedan 2000-talets början men variationen mellan år
seningar i tillståndsgivningen för fiske i Kattegatt. har varit stor under 2010-talet (Figur 3).
Under 2019 ökade de danska landningar något till 80
ton, men är fortfarande låga i relation till de tidigare
årens betydligt högre landningar (Figur 2).
63
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- Rådet är baserat på Ices tillvägagångssätt vid råd-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen givning om arter med begränsat dataunderlag.
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Förändring över tid i fångst per ansträngning an-
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 vändes i analysen. Mängden fjärsing har de se-
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om naste två åren varit 17 procent större jämfört med
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav- de tre föregående åren. Det finns inget underlag
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www. för rådgivning baserat på maximal hållbar avkast-
svenskafiskeregler.se ning (MSY).
Fångstmängd beslutad av EU
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för fjärsing i Skagerrak och Text och kontakt
Kattegatt. Johan Lövgren, Institutionen för akvatiska resurser
(SLU Aqua), johan.lovgren@slu.se
Läs mer
Fakta om fjärsing på Artdatabanken: https://artfak-
ta.se/artbestamning/taxon/206279.
64
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Svenska vatten
< 1 ton
UTBREDNINGSOMRÅDE
1–10 ton
Flodkräftan är den enda naturligt förekommande arten 10–50 ton
storkräfta i Sverige. Arten fanns ursprungligen över hela 50–100 ton
> 100 ton
landet utom i fjällkedjan men förekommer i dag bara på
Öland, Gotland, i nordvästra Svealand och Norrland.
Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet se-
dan början på 1900-talet, främst på grund av sjukdomen
kräftpest, som sprids genom illegala utsättningar av
den kroniskt infekterade signalkräftan. Flodkräftan har
även drabbats av försurning, föroreningar, vattenregle-
ring och igenslamning av lämpliga bottnar. Forskningen
räknar med att så mycket som 98 procent av bestånden
slagits ut under de senaste 110 åren. Arten är akut ho-
tad på Artdatabankens rödlista.
LEK
Parningen sker under september och oktober när tem-
peraturen sjunker till cirka 10°C. Honan bär den befruk-
tade rommen under stjärten till nästa sommar. Ynglet Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av flodkräfta 2019 i svenska sjöar och vatten-
liknar en fullvuxen individ vid kläckningen. drag. Det förekommer inget yrkesfiske efter flodkräfta i
Sverige i dag.
VANDRINGAR
Kräftor är stationära men kan i undantagsfall vid stör-
ningar ge sig ut på längre vandringar. BIOLOGI
Flodkräftan föredrar steniga bottnar med goda syreför-
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD hållanden. Den kan gräva djupa hålor i branta strand-
Hanar blir könsmogna vid en ålder av 2–5 år och honor brinkar och finns på platser med gott om rötter eller
2–6 år, beroende på var i landet kräftorna befinner sig. andra gömställen. Den lever i sjöar, dammar och vat-
tendrag. Kräftan är allätare och äter bland annat in-
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK sektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av
Flodkräftan kan bli mellan 5 och 20 år. Exemplar med vattenväxter. Flodkräftan är mycket känslig för sjukdo-
en längd på upp till 20 cm har fångats. men kräftpest och hela bestånd slås ofta ut inom några
veckor när sjukdomen drabbar.
65
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
66
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Arten har ett åtgärdsprogram för bevarande¹,², med Text och kontakt
en uppdaterad åtgärdstabell som gäller 2017–2022. Lennart Edsman, SLU, institutionen för akvatiska
Kräftpest som sprids genom illegala utsättningar av resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se
signalkräfta är i dag det allvarligaste hotet mot flod-
kräftan. En av de viktigaste åtgärderna i program- Patrik Bohman, SLU, institutionen för akvatiska re-
met är att engagera allmänhet och fiskerättsägare i surser (SLU Aqua), patrik.bohman@slu.se
arbetet med att stoppa utsättningar av signalkräfta
och därmed minska risken att smitta bestånd av Läs mer
flodkräfta med kräftpest. Fisket i sig utgör ovanligt Fakta om flodkräfta på Artdatabanken
nog inte problemet för arten utan är, som tidigare https://artfakta.se/artbestamning/taxon/astacus-
nämnts, snarast en förutsättning för att lyckas med astacus-100407 samt på https://www.slu.se/kraftor
bevarandearbetet.
Uppdaterad åtgärdstabell för flodkräfta 2017-2022
Rådande förvaltning https://www.havochvatten.se/data-kartor-och-
Det finns inga nationella bestämmelser för fisket ef- rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/
ter flodkräfta utan fiskeregler som minimimått, red- publikationer/2009-08-01-atgardsprogram-for-
skapsinsats och fisketid bestäms av fiskerättsägarna flodkrafta.html
själva.
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer den uppdaterade
åtgärdstabell som gäller 2017–2022 i åtgärdspro-
grammet för bevarande av arten¹.
67
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Arten utför vandringar mellan lekplatser och
uppväxtområden. < 1 ton
1–10 ton
10–50 ton
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD 50–100 ton
Fisken blir könsmogen vid en ålder av 4–6 år. > 100 ton
BIOLOGI
Gråsej vandrar i stim utanför kusten men går även in i
fjordar. Den finns både i ytvattnet och nära botten.
Gråsej jagar i stim genom att omringa stim av småfisk
varpå de tränger upp dem mot ytan. Små individer äter
framför allt djurplankton (till exempel krill och hopp-
kräftor) medan födan för individer över 60 cm utgörs
främst av fisk såsom sill, skarpsill, kolmule, vitlinglyra
och kolja.
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av gråsej 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektangel
är cirka 56 km x 56 km stor.
68
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
0
fiskedödligheten (F). Detta resulterade i ett reviderat 1970 1980 1990 2000 2010 2020
råd för 2018 (publicerat i februari 2019)³. Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för gråsej i Nordsjön,
Rockallbanken, väster om Skottland, Skagerrak och
Beståndet är i dag endast cirka hälften så stort jäm- Kattegatt under 1967–2020. Lekbiomassa är mängden
fört med toppnoteringen i mitten av 1970-talet. lekmogen fisk i beståndet. MSY Btrigger anger ett trös-
kelvärde för den biomassa som inte bör underskridas
Lekbiomassan uppskattas sedan 1996 ligga strax
när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar
över tröskelvärdet för vad som inte bör underskridas avkastning av ett bestånd. Blim är den gräns för lekbe-
om fisket ska bedrivas på en nivå som ger maximal ståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att
hållbar avkastning (MSY Btrigger) men visar en liten beståndets förmåga att producera ungfisk minskar.
nedgång sedan 2017 (Figur 3). Fiskeridödligheten
hos beståndet har i allmänhet minskat sedan mitten FMSY
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8
Medel
Rekrytering (miljoner)
0 100 300
69
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rekryteringen har sedan 2007 varit under genom- och 30 cm i Skagerrak. Från 2018 omfattas gråsej av
snittet. Rekryteringarna 2018 och 2019 var de två EU:s landningsskyldighet vilket innebär ett generellt
lägsta uppskattningarna i hela tidsserien (Figur 5)⁴. förbud för yrkesfisket att kasta tillbaka fångad grå-
sej i havet. Med vissa undantag ska fångad fisk som
Då gråsej tidvis fångas som bifångst i sillfisket har understiger minimimåttet enligt rådande lagstift-
Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans med fis- ning rapporteras och landas. En flerårsplan baserad
kesektorn genomfört försök att sortera ut gråsej och på principen om maximal hållbar avkastning (MSY)
annan stor fisk ur sillfångsterna med hjälp av selek- för gråsej, torsk, kolja och ytterligare bottenlevande
tionspaneler. Dessa försök har varit framgångsrika arter är beslutad inom EU.
och intresset för selektionspaneler har därefter spri-
dit sig inom delar av sektorn⁵. För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
Beståndsstatus och -struktur och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
Gråsej i Nordsjön, på Rockallbanken, väster om Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
Skottland samt Skagerrak och Kattegatt räknas av samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
Ices som ett enda bestånd. Ices bedömer att fiske- om ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.
trycket på beståndet ligger över F MSY och lekbiomas- havochvatten.se. För information om ny förordning
san är över MSY Btrigger. för tekniska bevarandeåtgärder, se https://www.ha-
vochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/
Rådande förvaltning fiskelagstiftning/forordning-for-tekniska-bevaran-
Gråsej har reglerats med total tillåten fångstmängd deatgarder.html. För fiskeregler för fritidsfiske se
(TAC) sedan mitten av 1980-talet. EU:s minsta refe- www.svenskafiskeregler.se.
rensstorlek för bevarande (MRB) är 35 cm i Nordsjön
70
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Fakta om gråsej på Artdatabanken https://artfakta.
se/artbestamning/taxon/pollachius-virens-206147
71
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
LEK
Leken sker från mars till juni, i sjöar i anslutning till täta
vassbälten och på översvämmade strandängar och vid
kusten i vegetationsklädda grunda vikar där vattentem-
peraturen stiger snabbast under våren. Likt många an-
dra sötvattensarter på kusten kan också gäddan vandra
upp i sötvatten för att leka. Rommen är svagt klibbig
och fäster vid vegetationen.
VANDRINGAR
Gäddan är som mest aktiv i samband med lek under Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
tidig vår, men även då rör den sig sällan mer än fem km. (ton) av gädda 2019 per Ices-rektangel. En Ices-rektangel
Övriga tider är den stationär och förflyttar sig främst för är cirka 56 km x 56 km stor.
att söka föda.
72
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
kätundersökningarna var fångsten av gädda i de Riktat yrkesmässigt fiske efter gädda förekom-
fem största sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, mer endast i liten utsträckning. Gädda är också en
Hjälmaren och Storsjön) mellan 57 och 215 ton per svårfångad fisk i de passiva redskap som domine-
år 2014-2015, vilket innebär att landningar av gäd- rar insjöfisket. I den mån gädda fångas så är det
da var större i fritidsfisket än i yrkesfisket (Figur främst på våren och i viss mån på hösten som bi-
2). 2018 angavs att mellan fyra och 90 ton gädda fångst i bottensatta nät. Landningarna sker främst
landades i fritidsfisket, vilket är mindre än yrkes- i Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Landningarna
fiskets landningar de senaste åren. Inför 2018 jus- av gädda i Vänern har minskat från 120 ton 1974
terades en del frågor i enkäten. I stället för att fråga och 1975 till 55 ton 1997 och 35 ton 2019. I Mälaren
efter endast behållen fångst kunde man nu ange landades 22 ton under 2019. Landningarna i
behållen respektive återutsatt fångst per art. För Mälaren har historiskt sett varierat mellan unge-
stora sjöarna återutsattes 90 procent av gäddfång- fär 25 och 40 ton årligen sedan slutet på 1960-ta-
sterna (95 procent konfidensintervall 63–100 pro- let. I Hjälmaren landades som mest 53 ton 1999,
cent återutsatt), vilket kan vara en delförklaring och under 2019 landades 31 ton. Vättern skiljer sig
till varför 2018 års landningar var cirka en tredje- från de andra stora sjöarna i det att landningarna
del av tidigare år. ökar. Gädda förekommer dock sparsamt i de de-
Figur 2. Yrkesfiskets landningar av gädda (ton) 1997- Figur 3. Index av fångst per ansträngning (kg per per-
2019 i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, samt son och dag) 2000-2018 baserat på enkätundersök-
i de fyra största sjöarna sammanlagt (blå staplar). ningar av fiskande med redskapsnummer i Vänern.
Uppskattningar av fritidsfiskets landningar i de fem Statistiken över fångster i fritidsfisket med mängd-
största sjöarna (inklusive Storsjön) av gädda (ton) från fångande redskap har hämtats från Länsstyrelsen i
nationella enkätundersökningar visas som röd punkt Värmlands län.
och osäkerheten kring mätningen visas med felstapel (95
procent konfidensintervall).
73
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
lar av Vättern där yrkesfiske huvudsakligen bedrivs med Vänerns vattenvårdsförbund drivit mindre
och landningarna var endast 2,1 ton 2019. Totalt sett projekt med inriktning på gädda i Vänern³, ⁴. Bland
har yrkesfiskets landningar av gädda minskat under annat har samarbeten med yrkesfiskare och fritids-
de senaste tjugo åren i de fyra största sjöarna. De fiskare genomförts för att på sikt förbättra kunskaps-
minskade landningarna antas i viss mån bero på en underlaget om arten.
minskad ansträngning, som påverkas av varierande
avsättningsmöjligheter för gädda. Ett viktigt mått på beståndens status är storleks-
fördelningen, det vill säga hur många fiskar per
I Vänern samlar Länsstyrelsen i Värmlands län in storleksklass det finns. Storleken på fångad gädda
statistik om fritidsfisket med nät och andra mängd- i fritidsfisket registreras av fiskare på frivillig ba-
fångande redskap. Fångsterna av gädda har där sis hos Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund,
minskat från 45 ton år 2000 till 7,5 ton år 2018. Sportfiskarna, som har utvecklat en mobilapplikation
Minskningen beror med stor sannolikhet på en för fångstregistrering (http:/www.fangstdataban-
minskad ansträngning i fisket, både vad gäller anta- ken.se). I Vänern skiljer sig storleksfördelningen i fri-
let utövare och antalet fiskedagar per utövare. Sedan tidsfisket från yrkesfisket med bottengarn (Figur 4).
år 2000 har fångst per ansträngning, beräknat som Andelen stora individer är större i fritidsfisket än i
antal kg per fiskedag för personer som fångar gädda,
minskat med i genomsnitt 0,02 per år (Figur 3).
74
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
75
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
76
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
landningarna sedan 1990-talet är i hög grad ett re- Miljöanalys och forskning
sultat av minskad fiskeansträngning¹. Yrkesfisket ef- Genetiska analyser visar att gäddan är stationär
ter gädda i kustområden bedrivs i huvudsak med nät och i märkningsstudier har mer än 90 procent av
i samband med gäddans lek under vår och försom- de märkta gäddorna återfångats inom fem km från
mar och till en mindre del med ryssjor. märkningsplatsen², ³. Gädda i Östersjön leker längs
kusten men kan även vandra upp i sötvatten för att
Fritidsfisket i Östersjön fångar betydligt mer gädda leka⁴. Särskilt sötvattenslekande bestånd återvän-
än vad yrkesfisket gör. Enligt nationella enkätunder- der till samma lekområden år efter år, medan kust-
sökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten lekande bestånd rör sig över större områden och
och Statistiska centralbyrån har fritidsfiskets fång- är något mindre genetiskt separerade, även om det
ster av gädda i havs- och kustfiske varierat mellan 34 största släktskapet mellan individer uppmäts över
och 228 ton i mellersta Östersjön under 2014–2018 avstånd på mindre än 10 km⁵-⁷. Att enskilda gäddbe-
och mellan 0,5 och 143 ton i Bottniska viken (Figur stånd ofta är stationära i specifika områden gör dem
2). Dock är felmarginalerna för dessa skattningar särskilt känsliga för lokal negativ påverkan från ex-
stora. Fritidsfisket domineras av fiske med handred- empelvis fiske eller predation. Samtidigt kan lokala
skap. En stor andel av den gädda som fångas i fri- åtgärder för att bevara och stärka bestånd, som till
tidsfisket återutsätts, så kallad ”catch and release”. exempel fredningsområden, vara effektiva.
Återutsatt fångst rapporteras sedan 2018, då ande-
len återutsatt gädda i Sverige som helhet var 87 % Skyddade och grunda kust- och sötvattensmiljöer är
(70–94 %). mycket betydelsefulla som lek- och uppväxtområden
för gädda, då dessa snabbt värms upp på våren och
erbjuder gott om både skydd och mat för ynglen⁸.
Omfattningen av och kvaliteten på dessa miljöer har
dock minskat sedan mitten av 1900-talet, till stor
del genom mänsklig exploatering⁹. Att skydda och
återskapa sådana miljöer kan vara ett sätt att gynna
gäddbestånden i kustområden.
77
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
78
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nätfiskeförbud på grunt vatten (grundare än tre me- Fångsterna bör inte ökas i Bottniska viken
ter) gäller i Norrbotten och Västerbotten under pe- Rådet baseras på försiktighetsansatsen som til�-
rioden 1 april–10 juni samt 1 oktober–31 december. lämpas när dataunderlaget är bristfälligt.
I Västernorrland, Gävleborg och norra Uppsala gäl-
ler förbudet 1 september till 10 juni. I samma om- Trots åtgärder, som fönsteruttag, fångstbegräns-
råde är dessutom nätfiske förbjudet på samtliga djup ningar och fredningstider, samt att uttaget av
under perioden 15 oktober–30 november Vid hand- gädda i yrkes- och fritidsfisket gått ner de senas-
redskapsfiske får maximalt tre gäddor mellan 40–75 te åren, fortsätter en negativ beståndsutveckling.
cm behållas per fiskare och dygn. Reglerna gäller Lek- och uppväxtområdenas omfattning och kva-
för hela Östersjön, med undantag för Bottenviken. litet har minskat och data indikerar att predation
Specifika fredningsområden finns. från säl, skarv och spigg har en stor och ökande
påverkan på bestånden. Fortsatta förvaltningsåt-
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- gärder bör därför beakta både lokala och storska-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen liga förutsättningar och fler alternativ än reglering
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i av fiske.
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
svenskafiskeregler.se
Text och kontakt
Fångstmängd beslutad av EU Lovisa Wennerström, SLU, institutionen för akvatis-
Det finns inga gemensamma bestämmelser för ka resurser (SLU Aqua), lovisa.wennerstrom@slu.se.
fångstmängd inom EU för gädda i Egentliga Östersjön
och Bottniska viken. Läs mer
Fakta om gädda på Artdatabanken: https://artfakta.
se/artbestamning/taxon/esox-lucius-206139.
79
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
I sjöar och kustvatten rör sig gösen oftast bara kortare
sträckor, de flesta under tio km, men vandringar på över
tio mil har förekommit. Gösen vandrar ofta till grunda
områden inför leken. Senare under sommar och höst
kan gösen följa med stim av exempelvis nors till djupare
fjärdar. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av gös 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Hanen blir könsmogen vid 2–4 års ålder och honan vid
3–5 år.
BIOLOGI
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Gösen trivs bäst i grumliga sjöar och brackvattensskär-
Gösen kan bli gammal; en ålder av 23 år har konsta- gårdar, samt i svagt strömmande vattendrag. Den är
terats. Individer över tio år är sällsynta, exemplar med mest aktiv vid skymning och gryning. Som ung lever
vikter på cirka 15 kg har fångats både i sötvatten och gösen av kräftdjur och fiskyngel och som vuxen enbart
längs kusten i Östersjön. av fisk. I näringsrika vatten och varma vårar/somrar blir
gösen fiskätande redan under sitt första levnadsår.
80
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
under den kalla årstiden. En betydande del av fång- väder, vind och isförhållanden. Under varma somrar
sterna landas under april till början av juni i anslut- kan kraftig algpåväxt på näten försämra fångstbar-
ning till gösens lekvandring och lek. heten i redskapen. Under sådana förhållanden väljer
många fiskare att minska sin fiskeansträngning.
Under 1960-talet landades cirka 400 ton gös per år i
de tre stora sjöarna. I början av 2000-talet var land- Hjälmaren är den grundaste och mest näringsrika
ningarna lägre (Figur 2). Ett gynnsamt klimat för re- av de fyra stora sjöarna och därför den mest typis-
krytering, höjt minimimått och ökad minsta tillåtna ka sjön för gös. I Hjälmaren har gösfångsterna i hög
maskvidd i Hjälmaren och Vänern bidrog till att den grad varierat över tid, och mellan 1960-talet och mit-
sammanlagda landningen i de tre stora sjöarna över- ten av 1990-talet minskade yrkesfiskets landningar
steg 500 ton under 2006, 2016, 2017 och 2019. Under till endast 30 ton (Figur 2). Efter att minimimåttet
åren 2015–2019 var yrkesfiskets landningar i de fyra höjdes till 45 cm under 2001 ökade uttaget i yrkes-
största sjöarna i medeltal 548 ton per år. År 2019 lan- fisket till 289 ton 2006. Yrkesfiskets landningar låg
dades i de stora sjöarna totalt 505 ton gös (Figur 3). därefter på en något lägre nivå, och var under 2015–
2019 i medeltal 223 ton. År 2019 landades 197 ton vil-
Att fångsterna i yrkesfisket i de stora sjöarna har ökat ket är ca 49 ton lägre än 2018 (Figur 3). I Mälaren
på senare år kan ha flera orsaker. Fångsterna beror har landningarna generellt sett varierat mellan 100
både på fiskets omfattning och på beståndets storlek. och 200 ton per år sedan 1960-talet. År 2012 höjdes
Hur mycket som fiskas i sjöarna begränsas även av minimimåttet på gös från 40 cm till 45 cm i Mälaren.
Figur 2. Yrkesfiskets landningar (ton) av gös 1914–2019 i Figur 3. Yrkesfiskets landningar av gös (ton) 2009–2019
Vänern, Mälaren, Hjälmaren, samt totalt för de tre stora i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, samt totalt
sjöarna. Data saknas för 1924–1962. för de fyra största sjöarna (blå staplar). Uppskattningar
av fritidsfiskets landningar i de fem största sjöarna (in-
klusive Storsjön) av gös (ton) från nationella enkätun-
dersökningar för 2015–2019 och visas som röd punkt.
Osäkerheten kring mätningen visas med felstapel (95
procent konfidensintervall). På grund av stora osäkerhe-
ter redovisas inte fritidsfiskedata för åren 2013–2014.
81
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Före minimimåttshöjningen, under åren 2007–2011, gjorde motsvarande fångst i fritidsfisket samma år
var landningarna av gös i Mälaren i medeltal 161 ton. uppskattningsvis 1–14 procent av den totala landade
En viss minskning av gösfångsterna observerades ett gösfångsten (yrkesfiske plus fritidsfiske).
par år efter regeländringarna, innan beståndet växte
in i fiskbar storlek. Landningarna av gös i Mälaren I Vänern samlar Länsstyrelsen i Värmlands län in
ökade dock från 112 ton 2013 till 191 ton 2016, vilket statistik om fritidsfisket med nät och andra mängd-
var den högsta landningen i Mälaren sedan registre- fångande redskap. Fångsterna av gös har här mins-
ring startade 1914 (Figur 2). År 2019 landades det 178 kat från 14 ton 2009 till fem ton 2018. Minskningen
ton gös i Mälaren (Figur 3). beror med stor sannolikhet på en minskad ansträng-
ning i fisket, både vad gäller antalet utövare och an-
Under åren 2015–2019 var landningarna av gös i talet fiskedagar per utövare. Baserat på fångst per
Vänern i medeltal 141 ton (Figur 3). År 2019 landades ansträngning som tar hänsyn till hur många som fis-
130 ton, vilket var något lägre än föregående år (155 kar samt deras fångster, kan man se att en uppgång
ton). Yrkesfisket inriktat på gös ökar i Vänern, san- skett mellan år 2000–2009. Efter denna period har
nolikt som en följd av begränsningar i möjligheterna indexet legat på en relativt stabil nivå de senaste tio
att sälja sik som har förhöjda dioxinvärden¹. åren (Figur 4).
Gös förekommer endast i mindre omfattning och Det behövs liknande data över fritidsfiskets uttag
främst i norra delen av den näringsfattiga sjön med uppdelning på olika fiskemetoder från alla de
Vättern. Det finns inte något riktat yrkesfiske efter stora sjöarna för att kunna göra rättvisa bedöm-
arten². År 2019 var yrkesfiskets totala landningar ningar av det totala fisketrycket och dess effekter på
66 kg (Figur 3). bestånden.
82
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Gösbeståndens storlek varierar i hög grad mellan år Tillväxtdata på gös insamlade från yrkesfisket vi-
vilket yttrar sig i fiskets fångster, bland annat bero- sar att gösen under de senaste fem åren, i medeltal
ende på starka och svaga årsklasser. Starka årsklas- uppnår minimimåttet 45 cm som fem-sex-åringar i
ser kan på våra breddgrader uppstå när gösens första Hjälmaren och västra Mälaren, men vid ca sex-sju
tillväxtsäsong är varm och lång. Gös gynnas av var- års ålder i centrala Mälaren. Snabbast växer gösen
mare temperaturer vilket medför att en ökning av i östra Mälaren och når minimimått redan som fy-
gösbestånd kan förväntas mot bakgrund av klimat- ra-fem åringar. Tillväxten hos gös skiljer sig därmed
förändring med längre tillväxtsäsonger för gös⁵. mellan Mälaren och Hjälmaren, och även mellan
olika områden i Mälaren (Figur 13). I östra Mälaren
För både Hjälmaren och Mälaren finns uppskatt- med djupa och mindre näringsrika fjärdar växer
ningar av årsklasstyrka. I Mälaren är uppskatt- gösen ungefär lika snabbt som i Hjälmaren, som
ningen baserad på dels tätheten av årsungar (antal är grund och mer näringsrik. I västra och centrala
årsungar per hektar) skattade med en kombination Mälaren är gösens tillväxt långsammare och verkar
av ekolod/akustik- och trålundersökningar, samt avstanna vid 45–50 cm. Alternativt kan detta till-
83
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 5. Medelfångst per ansträngning (FpA, g per nät och dygn) av gös i nätprovfiske. A) Hjälmaren (2013–2019) och
B) olika områden i Mälaren (2008–2019). Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
Figur 6. Medelfångst per ansträngning (FpA, antal per nät och dygn) av gös i nätprovfiske. A) Hjälmaren (2013–2019)
och B) olika områden i Mälaren (2008–2019). Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
84
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 7. Medelfångst per ansträngning (FpA, g per nät och dygn) av gös i nätprovfiske i olika områden i Vänern
2010–2018. Två olika nättyper på olika djup har använts; A) kustöversiktsnät med två extra mindre maskstorlekar
(Bkust) på grundare vatten samt B) ”bottennät för stora sjöar” med färre och större maskstorlekar och större nätyta
på större djup (BSS). Data för Bkust-nät 2018 redovisas inte förutom för Sättersholmsfjärden, på grund av statistiskt
osäkra data. Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
Figur 8. Medelfångst per ansträngning (FpA, antal per nät och dygn) av gös i nätprovfiske i olika områden i Vänern
2010–2018. Två olika nättyper på olika djup har använts; A) kustöversiktsnät med två extra mindre maskstorlekar
(Bkust) på grundare vatten samt B) ”bottennät för stora sjöar” med färre och större maskstorlekar och större nätyta
på större djup (BSS). Data för Bkust-nät 2018 redovisas inte förutom för Sättersholmsfjärden, på grund av statistiskt
osäkra data. Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
85
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 10. Medelfångst per ansträngning under vår och höst (FpA, antal per bottengarn och dygn, inkluderar även
fisk under minimåttet 45 cm) i yrkesfiskarenas bottengarn 2011–2019 i A) Hjälmaren och B) olika områden i Mälaren.
Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall. Notera att FpA visas på en logaritmisk skala.
86
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 11. Index för årsklasstyrka av gös baserat på 2-årig gös i bottengarnsfångster i A) Hjälmaren, och B) Mälaren.
C) visar rekrytering i Mälaren baserat på hydroakustik och 0-årig gös i trålfångster. För indexet i Hjälmaren och
Mälaren (A, B) antas dödligheten vara konstant över tid. Index-skalan är normaliserad mot tidseriens medelvärde
och standardavvikelse; så kallad Z-normalisering. Linjer anger medelvärde och punkter provtagningsområden. Det
grå bandet representerar 95 procent konfidensintervall.
87
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 12. Medellängd av de fem procent längsta gösarna i yrkesfiskets bottengarn på hösten i A) Hjälmaren och B)
olika områden i Mälaren. Felstaplar visar 95 procent konfidensintervall.
Figur 13. Medeltillväxthastighet mätt som längd vid ålder för A) Hjälmaren och B) olika områden i Mälaren.
Streckade linjer visar skattad längd och ålder extrapolerad utanför dataområdet. Skuggade band visar 95 procent
konfidensintervall.
88
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
växtmönster bero på ett relativt högre fisketryck på tryck. Denna typ av selektiv dödlighet orsakad av
snabbväxande individer. Lokala skillnader i gösens fiske har hos flertalet fiskarter visat sig kunna driva
levnadsmiljö och resurstillgång kan också spela roll; bestånd mot mindre storlek och tidigare könsmog-
östra Mälaren har en hög tillväxtpotential för gös då nad¹¹,¹². Det finns dock inga indikationer på att ålder
tillgången på stora stim av framför allt nors i djupa vid könsmognad har minskat i någon av Mälarens
fjärdar är god⁸. Den relativt lägre tillväxthastigheten delbassänger vilket i viss mån motsäger denna hy-
i västra och centrala Mälaren skulle även kunna bero potes. Tidigare märkningsförsök på 1990-talet har
på konkurrens om föda och vara en effekt av hög gö- visat att migration sker mellan delbassängerna i
stäthet. Sådana effekter brukar dock återspegla sig i Mälaren¹³. En alternativ förklaring kan därför vara
sämre individuell kondition vilket inte har observe- att stor gös av någon anledning har ändrat beteende
rats i dataunderlagen. och numera migrerar till östra Mälaren i högre ut-
sträckning än tidigare. Migrationshypotesen stödjs
Åldersbestämning av gös insamlad i yrkesfisket an- till viss del även av det faktum att medelstorleken av
vänds för skattning av total dödlighet för gösen. En de största gösarna ökat något i östra Mälaren samti-
gös som nått en fångstbar storlek i bottengarn (stör- digt som den minskat i den centrala delen.
re än 20 cm) har 48–78 procents chans att överleva
ett år i Hjälmaren, och 44–75 procent i den miljö- Olika tillväxtmönster hos gös i olika delar av
mässigt liknande västra delen av Mälaren. I centrala Mälaren antyder även att delbestånden i viss mån
Mälaren är den totala dödligheten likartad (46–78 är separerade. Tidigare studier bekräftar också att
procents överlevnad). Dataunderlaget för beräkning Mälaren har genetiskt separata delbestånd i Ekoln
av dödlighet i östra Mälaren är för svagt för att kun- och Ulvsundasjön¹⁴. Ålders- och storleksstrukturen
na användas i skattningen av dödlighet. Om man an- är snävare i Hjälmaren jämfört med Mälaren där an-
tar ett standardvärde för naturlig dödlighet⁹, så kan delen gamla och stora gösar generellt sett är högre.
den årliga dödligheten orsakad av fiske uppskattas Denna skillnad drivs dock till stor del av stor gös i
till ca 20–25 procent. Fisketrycket efter gös är där- den östra delen av Mälaren. För att främja bevaran-
med relativt högt i både Hjälmaren och Mälaren. det av stor fisk i både Hjälmaren och Mälaren skulle
uttagsfönster, det vill säga maximimått som komple-
Beståndsstatus och -struktur ment till minimimått, kunna tillämpas¹⁵.
Nätprovfiskedata i Hjälmaren tyder på en svag ned-
gång i både antal och biomassa per ansträngning Rådande förvaltning
vilket sannolikt är kopplat till ett par års svag rekry- För Vänern¹⁶ och för Vättern¹⁷ finns lokala fiske-
tering under mitten på 2010-talet (Figur 11). Denna vårdsplaner där gös behandlas. För Mälaren och
typ av variation i rekryteringsframgång är dock na- Hjälmaren planeras liknande lokala fiskevårdspla-
turlig och har över tid resulterat i en god tillgång på ner. Minimimått för gös är 45 cm i Vänern, Vättern,
gös i båda sjöarna. Sedan början av 2000-talet har Mälaren och Hjälmaren. Minimimåttet är kopplat
även utkast (återutsättning) av mindre gös gjorts till redskapsbestämmelser gällande nät som är olika
med skonsammare hantering av fisken vilket troligt- för de olika sjöarna. Fiske efter gös i Vänern är för-
vis har bidragit till beståndens positiva utveckling¹⁰. bjudet från och med 25 april till och med 25 maj i
angivna fredningsområden.
Att medelstorleken av de allra största gösarna
(Lmax5%) ökar i Hjälmaren är positivt och tyder på För vidare detaljer kring fredningstider, fred-
goda förhållanden och ett uthålligt fiske. I Mälaren ningsområden och redskapsbestämmelser se
är bilden mer svårtolkad där en nedgång i fångst Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i sötvattensom-
per ansträngning, medelstorlek av stor gös i centrala rådena FIFS 2004:37, som du hittar på www.hav-
Mälaren och avstannande tillväxt runt minimimåt- ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
tet skulle kunna tolkas som en effekt av hårt fiske- svenskafiskeregler.se
89
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Biologiskt råd för gös i Vänern, forts. Biologiskt råd för gös i
Mälaren och Hjälmaren Vänern, Mälaren och Hjälmaren
SLU Aqua
Fångsterna bör inte ökas i Hjälmaren
Fångsterna bör inte ökas i Vänern Fångstutvecklingen i yrkesfisket har varit posi-
I Vänern ökar yrkesfiskets landningar något, men tiv i Hjälmaren på senare år. Trots att den totala
inga tydliga trender i gösbeståndet har kunnat dödligheten är relativt hög och riktigt stora/äld-
påvisas i nätprovfisken. Fångst per ansträngning re gösar är relativt ovanliga så är storleksutveck-
från husbehovsfisket har dock legat relativt sta- lingen i populationen positiv och konditionsindex
bilt de senaste tio åren. Fångsterna i fritidsfisket stabilt över tid. Kvalitetssäkrade data på yrkesfis-
och ansträngningarna i yrkesfisket är osäkra. Det kets ansträngning saknas dock för 2018-2019 och
saknas även data på beståndets åldersstruktur. osäkerheten är för stor för att data ska kunna an-
Därför bör försiktighetsansatsen gälla. vändas i beståndsuppskattningssyfte. Tidsserien
för provfiske är kort och osäkerheten hög, men
Mer information om Vänerns gösbestånd samt populationstrenden är ändå svagt sjunkande i
dataunderlag från fritidsfiskets uttag av gös i både antal och biomassa. Samma sjunkande trend
alla de stora sjöarna behövs för väl underbyggd kan i viss mån skönjas i provtagningen från yr-
rådgivning. kesfiskets bottengarn. Nedgångarna korrelerar
med svaga årsklasser under perioden 2014-2017.
Fångsterna bör inte ökas i Mälaren Försiktighetsansatsen bör gälla.
Yrkesfiskets landningar är stabila i Mälaren.
Beståndet uppvisar dock en varierad tillväxt, med
tydliga skillnader mellan områden. De senaste tre
åren har även fångst per ansträngning i nätprov- Text och kontakt
fisken sjunkit, framför allt i centrala Mälaren, vil- Martin Ogonowski, SLU, institutionen för akvatiska
ket, likt för Hjälmaren tros vara en effekt av svaga resurser (SLU Aqua), martin.ogonowski@slu.se.
årsklasser. Detta mönster stödjs även i viss mån av
fiskerioberoende akustiska data. Medelstorleken
av de största gösarna visar även på en sjunkande
trend i centrala Mälaren men en motsvarande ök-
ning i östra Mälaren. Sannolik migration mellan
delbassängerna gör data svårtolkade och motive-
rar nya studier kring gösens migration i Mälaren.
Försiktighetsansatsen bör gälla på grund av det
förmodat relativt höga fisketrycket på snabbväx-
ande gös i större delen av sjön, osäkerheterna
beträffande överlevnaden hos återutsatt fisk i fri-
tidsfisket och yrkesfiskets ansträngningar.
90
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Egentliga Östersjön och Bottniska Viken heter. I Kvädöfjärden i Östergötlands län och i
Lännåkersviken i Stockholms län har fångsterna
Yrkes- och fritidsfiske ökat signifikant (Figur 2). Lännåkersviken är ett fis-
I Östersjön fångas gös huvudsakligen i Ålands hav, kefritt område där fiskeförbud under hela året inför-
södra Bottenhavet och norra Egentliga Östersjön des 2010, men övergick till endast fredning under
(Figur 1). I yrkesfisket, som främst sker med nät, har leken (1 april–15 juni) från och med 2015. Området
landningarna minskat kraftigt under de senaste årti- har inte provfiskats efter 2016.
ondena. De totala landningarna i yrkesfisket 2019 var
2,5 ton, den lägsta siffran sedan mätseriens början. I Gösen är beroende av områden i innerskärgår-
Egentliga Östersjön har landningarna minskat från den med grumligt och varmt vatten för sin repro-
43 ton 1994 till knappt 2,5 ton 2019. I Ålands hav och duktion. Längs den svenska Östersjökusten är det
Bottenhavet hade fisket en topp under 2005–2007 relativt ont om sådana miljöer och beståndens ut-
då mellan 24–33 ton landades årligen, men därefter bredning begränsas därför av tillgången på lämpliga
har landningarna minskat kraftigt och 2019 landa- reproduktionsområden. Gösen var ovanlig i svens-
des bara ca 600 kg. Äldre statistisk över yrkesfiskets ka kustområden i Östersjön fram till 1970-talet, då
landningar av gös visar att fångsterna var som högst tilltagande övergödning och varmare vatten kan ha
under 1980-talet, med i medel över 120 ton landad bidragit till ökade tätheter och starkare bestånd av
gös per år i Östersjön. arten. Trots att både övergödning och klimatföränd-
ringar fortsatt borde gynna gösen har beståndens
Fritidsfisket efter gös i Östersjön är betydligt mer storlek i flera områden på kusten minskat kraftigt
omfattande än yrkesfisket. Den största delen av fri-
tidsfiskets landningar, nästan 90 procent, tas med
handredskap. Under 2014 uppskattades fritidsfis-
ket längs den svenska kusten landa mellan nio och
64 ton gös, jämfört med knappt 14 ton i yrkesfisket
samma år. Osäkerheten är stor i skattningarna av fri-
tidsfiskets fångster och under senare år anses upp-
gifterna så osäkra att de inte redovisas här (Figur 1).
Fångsterna av gös har både minskat och ökat i prov- Figur 1. Sveriges landningar av gös (ton) 1979-2019 i
fiskade områden längs Östersjökusten. Minskningen Östersjön, uppdelade på de huvudsakliga fångstområ-
är tydligast längs Upplandskusten. I Forsmark dena. Innan 1994 saknas uppdelning av fångsterna i
fångstområden. Skattning av fritidsfiskets uttag 2014
och Galtfjärden i Uppsala och i Stockholms län
(ton med 95 procent konfidensintervall) från nationell
visar provfiskena på signifikant minskade tät- enkätundersökning.
91
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
under 2000-talet¹, ². Minskade fångster över tid Provfiskedata från Askviken och Lännåkersviken i
har också observerats i andra delar av Östersjön, Stockholms län och Galtfjärden i Uppsala län visar
till exempel Daugava i Litauen samt Lumparn och att de flesta honor av gös blir könsmogna vid knappt
Ivarskärsfjärden i Finland¹-³. 40 cm och hanar generellt vid en mindre storlek
(Figur 4 och 5)⁵. En höjning av minimimåttet från
Stora fiskar är särskilt viktiga för ett bestånds fort- 40 till 45 cm skulle därför säkerställa att de flesta
levnad och reproduktion, eftersom större individer individerna av gös i Östersjön har möjlighet att leka
får fler och mer livskraftig avkomma⁴, ⁵. Samtidigt minst en gång. En förvaltningsstrategi med ett stor-
fokuserar fisket främst på stora individer. Längs leksfönster, både minimi- och maximimått, kan
med Östersjökusten finns redan ett minimimått för även skydda de största individerna som kan produ-
landad gös på 40 cm. Mängden stor gös (större än cera större ägg, större avkommor och fler yngel som
40 cm) är dock mycket liten i många provfisken och kan överleva hårda miljöförhållanden⁹, ¹⁰ och där-
har minskat signifikant i Forsmark och Galtfjärden i med ytterligare minska risken för en populationskol-
Ålands hav (Figur 3). I tre av de sex provfiskeområ- laps. Ett maximimått på 20 cm över minimimåttet
dena (Forsmark, Galtfjärden och Asköfjärden) har i skulle kunna innebära att ett gösbestånd kan tåla en
princip ingen gös över minimimåttet på 40 cm fång- högre fiskedödlighet. Samtidigt bör ett maximimått
ats i provfiskena de senaste tio åren. I Galtfjärden vara mindre än 20 cm över minimimåttet för att
fångades på 1990-talet en betydligt större andel gös förhindra den utveckling mot tidigare könsmognad
över 40 cm i provfisken, men då metodiken för prov- som kan ske när fisket inriktas på större individer¹¹.
fisket ändrades 2002 är siffrorna inte direkt jämför- Sammanfattningsvis behövs ett minimimått för fis-
bara med senare tidsserier. Det är dock tydligt att ke på gös på cirka 45 cm för att säkerställa att både
gösen minskar på många håll och att stor gös idag hanar och honor ska ha möjlighet att leka minst en
är mycket ovanlig på kusten. Denna utveckling tyder gång. För att skydda de största lekande fiskarna och
på hög dödlighet kopplad till omfattande fiske. En för att undvika negativa evolutionära konsekven-
större andel stor gös återfinns i det fiskefria området ser av fisket är även ett maximimått på cirka 60 cm
Lännåkersviken i Stockholms län, vilket tyder på att rimligt.
fiskereglerande åtgärder kan ha en positiv effekt på
gösbestånden. Förutom dödlighet kopplat till fisketryck från både
yrkes- och fritidsfisket kan predation från säl och
Storleksbegränsningar i fisket kan säkerställa ett skarv påverka gösbestånden negativt¹²-¹⁵. Mängden
biologiskt hållbart fiske där risken att fånga indivi- gös som konsumeras av säl och skarv i Östersjön är
der som inte ännu hunnit leka minskas⁶. Ett minimi- minst lika stor som uttaget från yrkesfisket¹⁶. Under
mått i fisket kan vara särskilt effektivt för att skydda 2019 rapporterades det i svenska yrkesfiskares logg-
långsamt växande arter som gös⁷. Gösbestånden i böcker att 92 procent av näten som fångat gös hade
de stora sjöarna är i många fall starkare än på kus- en sälskada av varierande grad. Mängden rapporte-
ten. Detta kan delvis förklaras av ett högre minimi- rad sälskadad gös var också 20,7 procent av den tota-
mått, 45 cm, för fisket i sjöarna. Både i Hjälmaren la fångsten, men andelen är förmodligen ännu högre
och i Finland ökade gösbestånden efter en höjning av då fall där sälar har ätit hela fiskar och avlägsnat dem
minimimåttet till 45 cm tillsammans med en ökad från näten inte kan rapporteras. Det är oklart exakt
maskstorlek i fiskenäten⁶, ⁸. Därför bör liknande åt- vilken betydelse ökande säl- och skarvpopulationer
gärder kunna förbättra gösbeståndens status även har för gösbestånden, men undersökningar i både
längs den svenska kusten. En höjning av minimi- Sverige och Finland visar att skarvens konsumtion
måttet till 45 cm skulle kunna ge en mer hållbar kan påverka gösbestånd lokalt, men att effekterna
avkastning för fisket medan ett lägre minimimått varierar stort mellan områden¹, ¹⁴, ¹⁶-¹⁹.
riskerar överfiske och ett ännu högre skulle minska
avkastningen⁸.
92
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 2. Fångst per ansträngning av gös över 12 cm (an- Figur 4. Medel andel könsmogna göshonor vid olika
tal gösar per natt och station) i provfisken med Nordiska längd vid provfiske i Askviken, Lännåkersviken och
kustöversiktsnät i Östersjön 2002-2019. Streckade Galtfjärden (2002–2015).
linjer visar statistiskt signifikanta negativa trender i
Galtfjärden och Forsmark i Stockholms och Uppsala
län, och positiva trender i Lännåkersviken i Stockholms
län och Kvädöfjärden i Östergötlands län. Askviken och
Lännåkersviken har inte provtagits sedan 2016.
Figur 3. Fångst per ansträngning av gös över 40 cm (an- Figur 5. Medel andel könsmogna göshanar vid olika
tal gösar per natt och station) i provfisken med Nordiska längd vid provfiske i Askviken, Lännåkersviken och
kustöversiktsnät i Östersjön 2002-2019. Streckade linjer Galtfjärden (2002–2015).
visar statistiskt signifikanta negativa trender i Galtfjärden
och Forsmark i Stockholms och Uppsala län och en posi-
tiv trend i Lännåkersviken i Stockholms län. Askviken och
Lännåkersviken har inte provtagits sedan 2016.
93
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Beståndsstatus och –struktur kar, vilket kan indikera hög dödlighet i bestånden
Både märkningsstudier och genetiska studier visar och att fisketrycket på gös i Östersjön, åtminstone
att gösen i Östersjön är stationär och att de lokala lokalt, är för högt. För att vända den negativa tren-
bestånden är tydligt genetiskt separerade²⁰-²². De den krävs åtgärder för att minska dödligheten hos
starkt lokala bestånden kräver särskild hänsyn i för- gös. Detta gäller främst fritidsfisket som uppskattas
valtningen. Lokala bestånd är känsliga för påverkan i stå för de största fångsterna av gös längs den svenska
det specifika området och det kan vara svårt att åter- Östersjökusten. Framgångsrika exempel på åtgär-
etablera gös om den försvunnit från ett kustområde. der för att minska fiskedödligheten är upprättande
I vissa kustområden har utsättningar av gös från av permanenta fiskefria områden för rovfisk som
sötvattensområden gjorts, men andelen utsatt fisk gös i Sverige, och delvis även redskapsregler för gös
i yrkesfiskets fångster i dessa områden har visat sig i Finland², ⁶, ¹⁹, ²³. Lekfredningsområden har också
vara mycket låg och det genetiska bidraget från den länge använts som en fiskevårdande åtgärd²⁴, och
utsatta fisken är därför litet. Sammantaget indikerar den positiva utvecklingen i Lännåkersviken tyder på
resultaten att utsättningar av gös som härstammar att fiskefria områden och lekfredning kan vara effek-
från andra bestånd än det lokala inte stärker bestån- tivt för gös. I det öppna havet har lektidsfredningar
den längs kusten²¹. riktade mot torsk också visat sig vara framgångsri-
ka². Detta talar för att åtgärder som fokuserar på att
Sammantaget pekar de minskade fångsterna i yr- minska fisket på gös kan stärka och skydda bestån-
kesfisket i kombination med avsaknad av stora fis- den i framtiden. Mer information och åtgärder för att
minska predation från säl och skarv kan också vara
viktiga åtgärder för att gynna och stärka gösbestån-
den längs våra kuster.
Rådande förvaltning
På kusten från och med Västernorrland och ner till
och med norra Uppsala finns ett fönsteruttag på 45–
60 cm för gös, en fångstbegränsning på sammanlagt
högst tre gösar per person och dygn, samt nätfiske-
förbud på grundare vatten än tre meter under tiden 1
september–10 juni.
Fångstmängd beslutad av EU
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för gös i Egentliga Östersjön
och Bottniska viken.
Yrkesfiskare med gösfångst i Mälaren. Foto: SLU.
94
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
95
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Havskatt är en bottenlevande fisk som uppehåller sig
främst på hård eller stenig botten på 20–400 meters
djup. Födan består av tjockskaliga bottendjur som
sjöborrar, krabbor, eremitkräftor och musslor. Dessa
knäcks sönder av fiskens kraftiga tänder. Tänderna slits
ut men förnyas successivt.
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av havskatt 2019 per Ices-rektangel. En Ices rek-
tangel är cirka 56 km x 56 km stor.
96
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Antal per
tråltimme
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
1976 1984 1991 1998 2005 2012 2019
Figur 3. Fångstindex för havskatt fångade under den Figur 2. Landningar av havskatt i ton från Nordsjön,
internationella provfisketrålningen i Skagerrak och Skagerrak och Kattegatt 1973–2016 i Sverige (blå) och
Kattegatt under första kvartalet 1976–2020. Indexet är övriga länder (grön).
baserat på det genomsnittligaantalet fångade havskat-
ter per timme.
97
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
Havskatt bör inte fiskas
i Skagerrak och Kattegatt
Rådet är baserat på att de kommersiella fångster-
Institutionen för akvatiska resurser samlar in biologisk
na har minskat sedan 1990-talet och att data från data ombord på forskningsfartyget U/F Dana.
provfiske indikerar en minskad förekomst. Arten © Ann-Katrin Hallin, SLU
är dessutom extra känslig då den blir könsmogen
vid hög ålder.
98
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
99
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
FMSY
Skördehastighet (%)
2 4 0 6 8
Figur 2. Fördelning av landningar av havskräfta Figur 4. Skördehastighet för havskräfta (procent) under
(tusen ton) per fångstnation i Skagerrak och Kat- 2011–2019. FMSY är den skördehastighet som ger maxi-
tegatt 1991–2019 för Sverige (blå), övriga länder mal hållbar avkastning av beståndet.
(grön) och utkast (gul).
100
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
har undantag för hög överlevnad vid fiske med bur Text och kontakt
och vissa trålar. I andra fisken ska den fortfarande Johan Lövgren, SLU, institutionen för akvatiska re-
landas. surser (SLU Aqua), johan.lovgren@slu.se
Biologiskt råd för havskräfta i Ungfors, A., Bell, E., Johnson, M. L., Cowing, D.,
Skagerrak och Kattegatt Dobson, N. C., Bublitz, R., och Sandell, J. 2013.
Nephrops fisheries in European waters. In Advances
Internationella havsforskningsrådet (Ices) in Marine Biology, 64, pp. 247–314. Ed. by M.
Ices fångstråd för havskräfta i Skagerrak och L. Johnson and M. P. Johnson. Academic Press,
Kattegatt för 2021 är att den totala fångsten ska Burlington.
vara i intervallet 12 465–17 585 ton. För 2020 var
rådet fångster i intervallet 14 109–19 904 ton.
Jämfört med år 2020 innebär rådet en minskning
på 12 procent av de rekommenderade fångstmäng-
derna. Rådet baseras på principen om maximal
hållbar avkastning (MSY).
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2019 följer Ices rådgivning
101
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Hälleflundran är en kringströvande bottenfisk. Förutom
årliga lekvandringar mot djupområden kan arten vandra
uppemot 100 mil i sökandet efter föda. Märkningsförsök
visar att ett visst utbyte sker mellan bestånden vid
Newfoundland, västra Grönland, Island och Västeuropa.
102
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
ningar av svenska båtar från utsjöfiske i Skagerrak I Nordnorge, där arten förekommer mer allmänt, är
och Nordsjön med långrev (så kallat storbackefiske, hälleflundra en mycket uppskattad art i fritidsfisket.
data för 1858–1886 och 1919–1960) visar att också Men i Sverige där hälleflundran är sällsynt fångas
fångst per ansträngning i utsjöfisket sjönk kraftigt den endast sporadiskt i fritidsfisket, och den egent-
mellan slutet av 1800-talet och perioden 1919–1960. liga omfattningen av fritidsfiske på hälleflundra i
Sverige är okänd.
De svenska landningarna av hälleflundra som fång-
ats i bottentrål har varit låga under de senaste årti- Miljöanalys och forskning
ondena med fångster på 2–9 ton per år sedan 1995. Hälleflundra fångas endast undantagsvis i veten-
Under 2010 ökade de svenska landningarna av häl- skapliga trålundersökningar. Kunskapen baseras
leflundra i Skagerrak och Kattegatt till cirka 16 ton, därför på yrkesfiskets landningar. Hälleflundran ho-
varav merparten fiskades i Skagerrak (Figur 2). tas av det hårda fisketrycket och är särskilt känslig
Fångsten bestod främst av könsmogen fisk som troli- som en följd av den sena könsmognaden. Redan som
gen ansamlats för lek i nordöstra Skagerrak i svensk 2-åring med en längd på 18–33 cm kan den fångas i
och norsk ekonomisk zon. För Sveriges del blev ar- trålfisket, men den blir könsmogen först långt senare
ten därefter fredad under lektiden och landningarna (som tidigast vid 5–8 års ålder beroende på kön) vid
minskade åter till 4 ton under 2014, varav 3 ton togs en storlek på minst 70 cm för hannar och 100 cm för
i Skagerrak och Kattegatt. År 2018 fångade Sverige honor. Den sammanlagda dödligheten orsakad av
nästan 6 ton, Danmark fångade 20 ton. Danmark fiske blir med andra ord sannolikt stor. I dag bedöms
uppvisade också relativt höga fångster 2013 på 31 ton
och 2014 på 27 ton.
103
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
104
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
LEK
Leken sker i april–augusti längs svenska kusten. Ägg
och larver lever i den fria vattenmassan.
VANDRINGAR
Arten rör sig ganska vida omkring i den fria vattenmas-
san och kommer under sommaren in mot stränderna. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av knot 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektangel
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD är cirka 56 km x 56 km stor.
Knot kan i Nordsjön bli könsmogen redan vid 1 års ålder.
När knoten når 16 cm i längd så beräknas 50 procent av BIOLOGI
individerna vara könsmogna och vid 21 cm beräknas 95 Knot finns på sten-, sand- och dyblandade bottnar mel-
procent vara det. Det är okänt när knot bli könsmogen i lan 50 och 500 meters djup. Den både kryper på bot-
Skagerrak och Kattegatt. ten och simmar. Fiskarna simmar i små stim längst
med bottnen men också i den fria vattenmassan, sär-
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK skilt nattetid. Födan består av mindre fisk som till ex-
Knot kan bli upp till 14 år. Maximal längd är 50 cm och empel tobis och bottendjur så som musslor, kräftdjur
en vikt på cirka ett kg. och havsborstmaskar. Även ungtorsk äts i stor mängd
av knot, vilket kan påverka rekryteringen av torsk. Knot
är en av de totalt fem olika knotarterna som fångas i
Nordsjön, de andra fyra arterna är rödknot, tvärbandad
knot, fenknot, och lyrknot.
105
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
rapporterade landningarna för knot cirka 19 ton, va- analytisk bedömning behövs ytterligare information
rav 2 ton landades i Sverige. I Nordsjön var de to- om beståndsstruktur, biologisk information och data
tala rapporterade landningarna 1 583 ton 2019, varav för fångst per ålder.
Sverige landade 51 ton¹ (Figur 2). Omfattningen av
fritidsfiske på knot är osäker och det finns ingen data Beståndsstatus och -struktur
tillgängliga för 2019. Ices betraktar knot i östra Engelska kanalen,
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett bestånd.
Miljöanalys och forskning
Ingen riktad forskning på knot pågår i dagsläget i Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger un-
Sverige. Underlag för beståndsanalys kommer från der det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett
provfisketrålningar (”International Bottom Trawl hållbart fiske över tid (FMSY). Inga referenspunkter
Survey”, IBTS) som bedrivs av olika medlemssta- för beståndsstorlek har fastställts för detta bestånd
ter i det Internationella havsforskningsrådet (Ices). varför inget fångstråd har getts från Ices.
Baserat på trålundersökningar under första kvarta-
let på könsmogen knot (index för lekbiomassa) be- Rådande förvaltning
dömer Ices att beståndet av knot i östra Engelska Det finns inga särskilt beslutade bestämmelser för
kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt har ökat knot i Nordsjön, östra Engelska kanalen, Skagerrak
markant sedan i början av 1990-talet och sedan fluk- och Kattegatt.
tuerat på en hög nivå fram till 2017. En kraftig ned-
gång har observerats från 2018 (Figur 3)¹. För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
Dataunderlaget är inte tillräckligt för att göra en ana- och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
lytisk beståndsuppskattning för knot. För att göra en Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
Lekbiomassa index (kg/timme)
0 10 20 30 40
Figur 2. Landningar och utkast av knot (ton) 1983–2019 Figur 3. Lekbiomassa index (Kg/timme) för knot i
i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för Sverige (blå), Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt under 1983–2020.
övriga länder (grön) samt utkast (gul). Sveriges land- Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
ningar utgör en egen kategori, men är så små att de inte
syns i figuren.
106
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge ett råd för
2021 och 2022 utan hänvisar till Ices försiktighet-
sansats vid avsaknad av beståndsanalys.
Konsekvenser av Covid-19
På grund av Covid-19 har Ices råd för 2021 pre-
senterats i ett förkortat dokumentformat men
fortfarande med adekvat dataunderlag. För vi-
dare information se Ices. COVID-19 outbreak ef-
fects on ICES work [Internet]. Copenhagen: Ices;
2020 [published 2020-08-12; cited 2020-12-14].
Available from: http://www.ices.dk/news-and-
events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
107
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
< 1 ton
VANDRINGAR 1–10 ton
Under ägg- och larvstadiet transporteras koljan med 10–50 ton
strömmarna från västra Skottland till Nordsjön, varpå 50–100 ton
> 100 ton
den återvänder som ungfisk. Vuxen kolja anses vara
mer stationär. Vid lek vandrar koljan ut till Nordsjöns
och Skagerraks djupbassänger där salthalten är högre.
BIOLOGI
Kolja lever utanför kusterna, vid sand-, ler- och grus-
bottnar på 10–200 meters djup. Koljan äter främst havs-
borstmaskar, musslor och ormstjärnor. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av kolja 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektangel
är cirka 56 km x 56 km stor.
108
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
I Skagerraks och Kattegatts kustvatten, innanför trål-
gränsen på den svenska sidan, är koljan fredad från
allt fiske under första kvartalet (1 januari–31 mars).
Arten är dessutom fredad hela året i Gullmarsfjorden
och fjordområdena innanför Orust. Minsta referens-
storlek för bevarande (MRB) för kolja i Nordsjön är
30 cm, i Skagerrak och Kattegatt är den 27 cm, men
begränsningen gäller inte fångst med handredskap.
Från 1 januari 2016 omfattas kolja i Nordsjön av EU:s
landningsskyldighet vilket innebär ett generellt för-
bud för yrkesfisket att kasta tillbaka fångst i havet.
Fångad fisk som understiger minimimåttet ska enligt
rådande lagstiftning rapporteras och landas, men får
inte säljas för humankonsumtion.
Figur 2. Landningar, utkast och industribifångst (ljus-
blå) av kolja (tusen ton) 1972–2019 i Nordsjön, väster
om Skottland och Skagerrak för Sverige (grön), övriga
länder (gul) samt utkast (mörkblå). Sveriges landningar
utgör en egen kategori, men är så små att de inte syns i
figuren.
109
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
400
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
200
om ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.
havochvatten.se. För information om ny förordning
0
för tekniska bevarandeåtgärder, se https://www.ha- 1980 1990 2000 2010 2020
vochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/ Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för kolja i Nordsjön,
fiskelagstiftning/forordning-for-tekniska-bevaran- väster om Skottland och Skagerrak under 1972–2020.
deatgarder.html. För fiskeregler för fritidsfiske se Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
www.svenskafiskeregler.se. MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa
som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå
som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Fångstmängd beslutad av EU och Norge Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken
Total tillåten fångstmängd (TAC) för kolja i nord- det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
sjön och väster om Skottland för 2021 är preliminärt ducera ungfisk minskar.
beslutad till 8 914 ton varav Sverige har 36 ton. För
2020 var TAC 35 652 ton, varav Sverige hade 143 ton.
1,2
Medel
Rekrytering (miljoner)
20000 0 50000
110
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Konsekvenser av Covid-19
På grund av Covid-19 har Ices råd för 2021 pre-
senterats i ett förkortat dokumentformat men
fortfarande med adekvat dataunderlag. För vi-
dare information se Ices. COVID-19 outbreak ef-
fects on ICES work [Internet]. Copenhagen: Ices;
2020 [published 2020-08-12; cited 2020-12-14].
Available from: http://www.ices.dk/news-and-
events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
111
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nordostatlanten
BIOLOGI
Arten är en djupvattenfisk och anträffas vanligen i stim
mellan 50 och 400 meters djup, ibland ner till 2 000 me-
ters djup. Den lever av fiskar, räkor och snäckor.
112
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
113
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
MSY Btrigger flödet, kom fram till att kolmule i Keltiska sjön och
Lekbiomassa (1000 ton)
Blim
i Biscayabukten hade genetiska olikheter. Trots det-
6000
114
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
115
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Krabbtaskan lever på klippbotten och stenrev under
sommaren på 6–30 meters djup och under vintern på
30–50 meters djup. Födan består av musslor och andra
bottendjur.
116
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ton
Miljöanalys och forskning
700
I Sverige förekommer för närvarande ingen nationell
övervakning av eller forskning kring krabba. Ices
600
har en arbetsgrupp för krabbor (Working group on
500 the biology and life history of crabs, WGCRAB) som
årligen redovisar pågående forskning, landningssta-
400 tistik och eventuell rådgivning för krabba i övriga
Europa och USA (Ices, 2018). Inga svenska data finns
300
för närvarande redovisat i WGCRAB.
200
Beståndsstatus och -struktur
100 Det sker idag inga undersökningar av krabbestån-
dets status men loggboksdata och intervjuer med fis-
0 kare tyder på att beståndet ligger på en relativt hög
1950 1970 1990 2010
nivå. Fångst per ansträngning (kg krabba per krabb-
Sverige Danmark Norge tina) finns tillgängligt från yrkesfiskets loggbok från
senaste fjortonårsperioden (Figur 4). Endast 19 pro-
Figur 2. Yrkesfiskets landningar (ton) av krabba i cent av de svenska loggbokslandningarna utgörs av
Skagerrak och Kattegatt 1950–2019. De norska, danska dagliga loggboksförare vilket är de data som har an-
och svenska fångsterna visas separat. vänts i beräkningar för att uppskatta kg krabba per
krabbtina. Om detta mått används som en indikator
för fiskeridödlighet tycks fisket efter krabba ligga på
en långsiktigt stabil och hållbar nivå.
30
6
25
5
20 4
15 3
10 2
5 1
0 0
jan mar maj jul sep nov 2005 2008 2011 2014 2017 2020
Figur 3. Svenska yrkesfiskets landningar (ton) av krabba Figur 4. Fångst per ansträngning (kg per krabbtina)
fördelat per månad. Medelvärde för åren 1990–2019. i det svenska yrkesfisket under högsäsong (juni–
november) 2006– 2019. Felstaplar är 95 procent
konfidensintervall.
117
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
Fångsterna bör inte ökas i Skagerrak och
Kattegatt
Rådet baseras på försiktighetsansatsen som til�-
lämpas när dataunderlaget är bristfälligt.
118
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Kummeln uppehåller sig främst inom djupområden från Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av kummel 2019 per Ices-rektangel. En Ices rek-
200–1 000 meters djup över ler och dybotten. Kummeln tangel är cirka 56 km x 56 km stor.
samlas tidvis i stim. Den huvudsakliga födan består av
sill, skarpsill, bläckfisk och yngre artfränder.
119
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Miljöanalys och forskning fiske och befinner sig sedan 2012 på eller under den
Kummelbeståndet utvärderas av Internationella nivå som ger maximal hållbar avkastning (FMSY).
havsforskningsrådet (Ices) med hjälp av en längdba- Rekryteringen har varierat utan påtaglig trend un-
serad beståndsuppskattningsmodell som baseras på der hela perioden. Uppskattningen av rekryteringen
yrkesfiskets fångster i kombination med flera botten- 2018–2020 är osäker och har ersatts med ett med-
trålundersökningar¹. Nya studier visar på småskalig elvärde av rekryteringarna 1990–2017 (Figur 5).
genetisk variation mellan kustområden i Skagerrak, Orsaken till osäkerheten är att den undersökning
Nordsjön och Biscayabukten, det vill säga inom det som används för att just uppskatta rekrytering har
nordliga beståndet². Den nya informationen tyder på upphört³. Eftersom kummel är en utpräglad rovfisk
att den nuvarande beståndsindelningen inte är biolo- påverkar den både det egna beståndet genom kan-
giskt korrekt och att skillnader i fisketryck och mil- nibalism, men även andra mindre arter som lever
jöfaktorer kan ha olika effekter på beståndet i olika i den fria vattenmassan som exempelvis kolmule.
områden. Den framtida förvaltningen bör därför eftersträva
att potentiella ekosystemeffekter av kummelfisket
Lekbiomassan (Figur 3) började öka kraftigt 2006, inkluderas.
efter tidigare låga nivåer sedan slutet av 1970-ta-
let. Den högsta lekbiomassan uppmättes 2016 och Beståndsstatus och -struktur
har sedan dess minskat något, men ligger väl över Kummeln i nordöstra Atlanten delas av Ices in i två
gränsvärdet som inte bör underskridas när bestån- bestånd som utvärderas och förvaltas separat. Det
det fiskas vid den nivå som ger maximal hållbar av- finns i dagsläget ingen biologisk grund för indelning-
kastning (MSY Btrigger). Fiskeridödligheten (Figur en i ett nordligt och ett sydligt bestånd, utan separa-
4) har minskat markant efter en lång period av över- tionen är gjord av praktiska förvaltningsskäl¹. Ices
bedömer att fisketrycket på det nordliga beståndet
ligger under FMSY och att lekbiomassan ligger över
MSY Btrigger.
Rådande förvaltning
Beståndet av kummel omfattas av en flerårig plan
inom EU (se förordning 2019/472) och förvaltas en-
ligt principen om maximal hållbar avkastning (MSY)
sedan 2015. Minsta referensstorlek för bevarande
(MRB) av kummel är 30 cm i Kattegatt och Skagerrak
och 27 cm i övriga områden. EU:s landningsskyldig-
het gäller för kummel i Nordsjön, Skagerrak och
Kattegatt.
120
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Blim
100 200 300
1980 1990 2000 2010 2020 närt beslutad till 851 ton varav Sverige har 67 ton. Då
Brexitförhandlingar fortfarande pågår och de flesta
Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för kummel i Nordsjön, fisk- och skaldjursbestånd i Nordsjöområdet är de-
Keltiska havet och norra Biscayabukten (det nordliga
beståndet) under 1978–2020. Lekbiomassa är mängden lade med Storbritannien och Norge har EU fastställt
lekmogen fisk i beståndet. MSY Btrigger anger ett trös- tillfälliga kvoter för de första tre månaderna som
kelvärde för den biomassa som inte bör underskridas motsvarar 25 procent av kvotnivåerna för 2020. För
när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar 2020 var TAC 3 403 ton, varav Sverige hade 267 ton.
avkastning av ett bestånd. Blim är den gräns för lekbe-
ståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att
beståndets förmåga att producera ungfisk minskar. När den europeiska kommissionen publicerat fångst-
mängderna (TAC) kan man hitta dem på Havs- och
vattenmyndighetens hemsida, https://www.havoch-
1,5
FMSY vatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-
fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html.
1,0
F
Medel
SLU Aqua
Rekrytering (miljoner)
121
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Laken trivs i kallt och klart vatten och återfinns oftast i
vattnens djupare partier. Den är aktiv främst under den Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
mörkare delen av dygnet. Mindre lakar lever av dags- (ton) av lake 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
ländelarver, kräftdjur, musslor och snäckor men över- rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
går snart till att äta fisk, större kräftdjur och fiskrom.
122
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Landningsminskningarna över längre tid har i första ningen i yrkesfisket sedan 2010 är sannolikt en effekt
hand två orsaker. Dels har efterfrågan på lake från av de nya fiskeregler som infördes 2005–2007 (fiske-
konsumenter minskat. Dels har fisket efter sik med fria områden, nya regler för maskstorlek, med mera).
bottensatta nät, där lake ofta fångas som bifångst, Landningen av lake per ansträngning i yrkesfisket
också minskat markant. Det minskade sikfisket be- minskade först i samband med de nya fiskereglerna
ror på att 2011 konstaterade Livsmedelsverket att men har därefter ökat för att 2017 vara högre än peri-
siken i Vänern innehöll för höga halter av dioxiner oden innan reglerna infördes (Figur 3). Landningen
vilket ledde till att länsstyrelserna runt Vänern (och per ansträngning har således ökat i fisket där lake hu-
Vättern) införde säljstopp för sik med för höga diox- vudsakligen fångas som bifångst, vilket indikerar att
inhalter. Att landningarna har ökat sedan 2014 trots lakbeståndet fram till 2017 var starkare än på länge.
minskat fiske där lake fångas kan antyda att bestån- Data efter 2017 har inte analyserats för fångst per an-
det ökar. För att kunna ge en säkrare bedömning be- strängning på grund av osäkerheter i dataunderlaget.
hövs dock data som ger möjlighet att räkna fångst
per ansträngning och inte bara total fångst. I Mälaren och i Hjälmaren är landningarna i yrkes-
fisket generellt låga och har minskat sedan 1900-ta-
I Vättern skedde en drastisk minskning av land- lets början. Under 2000-talet ökade landningarna
ningarna i yrkesfisket under början av 1970-talet. något i Hjälmaren för att återigen minska (Figur 2).
Nedgången berodde troligtvis på ett för hårt fiske. År Landningen i Hjälmaren 2019 på 0,7 ton är den lägsta
2010 skedde ett trendbrott (Figur 2) och landningar- i sjön sedan 2015. I Mälaren har yrkesfisket av lake
na har sedan dess ökat. År 2018 noterades den hög- stadigt minskat, även om landningen 2019 på ett ton
sta landningen på femtio år, nämligen 20 ton. 2019 är den högsta på sex år. De senaste åren, 2013–2019,
är den ungefär densamma på 19 ton. Den ökade land- har landningarna legat mellan 0,4 och ett ton. Åren
Figur 2. Yrkesfiskets landningar av lake (ton) i de fyra Figur 3. Fångst per ansträngning (FpA) av lake i yr-
största sjöarna åren 1997-2019, totalt samt varje sjö för kesfisket i Vättern 1997-2017. Observera att regelverket
sig. ändrades 2005-2007 med bland annat förändringar i
maskstorlekar i nätfisket.
123
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
1996–2012 låg landningarna mellan ett och sex ton. Miljöanalys och forskning
Lake används i viss mån som bete vid kräftfiske med Lake är en bottenlevande art och fångas därför re-
burar. Då det saknas tillräckligt med fiskerioberoen- lativt sällan i det årliga övervakningsprogrammet
de data är det svårt att utröna om trender i Mälaren med trålning och ekolodning som pågått sedan tidigt
och Hjälmaren beror på att intresset för lake helt en- 1990-tal i Vänern, Vättern och Mälaren. I Hjälmaren
kelt minskat eller att förekomsten minskat. och Mälaren används så kallade Bkustnät vid provfis-
ken. Det är nordiska kustöversiktsnät med två extra
Landningarna av lake i fritidsfisket är små. I Vänern maskor: 6,25 respektive 8 mm. I Vättern provfiskas
har fritidsfiskets landningar med mängdfångade red- det med så kallade BSS-nät. Det är grovmaskiga nät
skap registrerats årligen sedan 1988. Landningarna (20-60 mm) som läggs på större djup. I Vänern an-
av lake har minskat stadigt från drygt 25 ton per år vänds både Bkust- och BSS-nät men lake fångas näs-
i slutet av 1980-talet till tre ton 2018. Både antalet tan uteslutande i BSS-nät i Vänern.
personer som registrerat sig för detta fiske och anta-
let personer som anger landningar av lake har mins- I Vättern har det mellan åren 2005–2019 pågått ett
kat över tid, men fångst per ansträngning visar ingen riktat nätprovfiske efter sik och röding som en del
statistiskt signifikant förändring sedan 2000 (Figur av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) och länssty-
4). Enligt nationella enkätundersökningar utförda relsernas uppföljning av de omfattande förändring-
av Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska ar i fiskereglerna som infördes mellan 2005–2007.
centralbyrån över fritidsfisket har under 2000–2017 I detta provfiske fångas även en betydande mängd
årslandningen som högst varit två ton i Vättern. I lake. Fångsten av lake i nätprovfiskena i Vättern
Mälaren och Hjälmaren finns inga uppgifter om fri- visar en positiv beståndsutveckling under pe-
tidsfiskets landningar av lake. rioden 2005–2019 vad gäller både antal och vikt
(Figur 5). Längden har också ökat sedan 2010 men
är fortfarande mindre än vad den var 2005-2009
(Figur 5). Laken tycks således, i likhet med de fles-
ta andra storvuxna och mer eftertraktade fiskarter
i Vättern, ha gynnats av införandet av fiskereglerna.
Garnfångad lake i Vättern blev grönlistad av WWF
2020. Vätternvårdsförbundet och SLU har ett pågå-
ende projekt i Vättern där laken och dess funktion i
ekosystemet undersöks.
124
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 5. Fångst per ansträngning (FpA) för vikt (A) och antal (B) samt längd (C) av lake för provfisken på fem lokaler
i Vättern 2005-2019. Punkter anger medelvärden och strecken visar standardavvikelse för varje provfiske på respek-
tive lokal och år.
125
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 6. Fångst per ansträngning (FpA) i vikt (A) och antal (B) samt längd (C) av lake för fem provfiskade lokaler i
Vänern 2010-2018. Punkter anger medelvärden och strecken visar standardavvikelse för varje provfiske på respek-
tive lokal och år.
126
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 7. Fångst per ansträngning (FpA) i vikt (A) och antal (B) för fyra provfiskade lokaler i Mälaren 2009-2019.
Punkter anger medelvärden och strecken visar standardavvikelse för varje provfiske på respektive lokal och år.
127
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Kusten
För fångster av lake längs kusten ges inget råd på
grund av bristande dataunderlag.
128
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Fakta om lake på Artdatabanken: https://artfakta.
se/naturvard/taxon/lota-lota-206178.
129
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
När ynglen kläcks i älven lever de av gulesäcken i
gruset i 1–2 månader. Sedan, i det fria älvstadiet, äter
laxungen (då kallad stirr) insekter och kräftdjur. När lax-
ungen utvecklats till smolt (1–5 års ålder) utvandrar den
till Östersjön, Atlanten eller Vänern (beroende på upp-
växtälv) för att växa sig stor och äter då fisk. Efter 1–4
år i havet återvänder laxen till sin hemälv för lek (äter
då ingen föda). En korsning mellan lax och öring kal�-
las laxing.
a
Med relikt menas i detta fall en havslevande art som iso- Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av lax 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
lerades i sötvatten vid landhöjningen och anpassats till liv i
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
sötvatten
130
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
arna och mycket blanka. I många år har den största lax (11,2 ton 2018; Figur 2). Vättern har ett betydligt
delen av yrkesfiskets landningar tagits i olika typer mindre yrkesfiske på lax än Vänern och fångsterna
av nät men 2019 togs drygt 77 procent i fasta botten- låg 2019 på endast ett ton (Figur 2). I Vättern saknas
garn (20 procent 2018). Denna förändring beror på helt naturligt reproducerande laxbestånd och fisket
en minskning av dispenser för fiske efter lax och har där sker således uteslutande på utsättningar varvid
också resulterat i en generell minskning i yrkesfiskes mängden utsatt fisk begränsar fiskeuttaget.
fångster under 2019. Landningarna av lax och öring
i Vänern, som fram till 2003 samrapporterades, var Fritidsfiskets landningar utgör en stor andel av de
mycket låga under 1960-talet, ökade sedan kraftigt totala landningarna (Figur 2). Enligt nationella en-
under 1970-talet för att åter minska efter millennie- kätundersökningar utförda av Havs- och vatten-
skiftet. De minskade landningarna beror troligen på myndigheten och Statistiska centralbyrån redovisas
en kombination av stor utvandringsdödlighet hos oftast fritidsfisket sammantaget för de stora sjöarna
de utsatta laxungarna², samt att många yrkesfis- (Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön),
kare i Vänern börjat rikta sitt fiske mot till exempel vilket gör direkta jämförelser med Vänerns och
gös på grund av högre avkastning i detta fiske. Lax Vätterns yrkesfiskelandningar svåra. För 2019 skat-
från Vänern och Vättern innehåller ofta högre hal- tades laxlandningar i de stora sjöarna till 8–81 ton
ter av dioxiner än vad EU tillåter (www.livsmedels- vilket är en ökning från skattningar gjorda 2014 och
verket.se) vilket också kan göra det svårare att sälja 2018. För 2013, 2016 och 2017 redovisas ingen skatt-
fisken. De senaste åren har yrkesfiskets landningar ning av landningar i de stora sjöarna då de bedömdes
av lax i Vänern varit låga och 2019 landades 4,9 ton som alltför osäkra (Figur 2).
131
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
bland annat genom att reducera dödligheten i kraft- stånd förändrats avsevärt sedan 1960-talet. Detta
verken hos nedvandrande smolt och kelt (utlekt lax), är ett resultat av genflöde mellan stammar orsakade
öka uppströms transport av lekfisk, samt restaurera av utsättningar och slumpmässiga genetiska föränd-
stora delar av älvens laxbiotoper (www.tvalandere- ringar orsakade av få föräldrafiskar. Men trots detta
nelv.eu). återstår tydliga stamskillnader vilket innebär att de
två bestånden fortfarande bör betecknas som unika
Eftersom Vättern inte har någon naturlig produk- och skyddsvärda. Det finns två huvudsakliga hot
tion av lax upprätthålls laxbeståndet helt av ut- mot den vilda laxen i Gullspångsälven som kan ge
sättningar och således görs ingen övervakning av försämrad anpassningsförmåga samt försämra po-
beståndsstatus i Vättern. Lax fångas mycket sällan pulationernas livskraft: dels ett lågt antal lekfiskar
i de provfisken som görs i Vänern och Vättern och vilket kan leda till ökad inavel och förlust av genetisk
provfiskeresultaten kan därför inte användas som variation, dels höga nivåer av genetisk påverkan från
statistiskt underlag. odlad Klarälvslax⁴. För att undvika negativa gene-
tiska effekter på de vilda laxbestånden i Vänern bör
Beståndsstatus och -struktur inte utsättningar av odlad lax ske i Gullspångsälven
Den tidigare torrlagda fåran i Gullspångsälven i eller vuxen lax av odlat ursprung flyttas upp till lek
Vänern har restaurerats och området har visat sig och uppväxtområdena i Klarälven. Utsättningar av
kunna producera höga tätheter av lax och öring. odlad laxsmolt direkt i Vänern bör också undvikas
Efter att Gullspångsforsen öppnats 2003 har anta- eftersom de i högre grad vandrar upp i fel vattendrag
let lekgropar ökat från 80 lekgropar 2008 till 196 för lek, med risk för omfattande genspridning. För
lekgropar 2018 (fördelning av lax- och öringslek- att stärka och bevara bestånden har fångstförbud in-
gropar är osäker men öring dominerar, www.gull- förts på vildfödda individer som har fettfenan kvar.
spangslaxen.se). År 2019 räknades 129 lekgropar. I Dessa kan återutsättas om de fångats vid trolling-
Åråsforsarna har tätheterna av lax och öring ännu fiske eller i fasta redskap, men dödligheten är san-
inte svarat på åtgärderna varför ytterligare insatser nolikt hög om de fastnat i nät. Andra åtgärder som
behövs (www.gullspang.se) och tätheterna av lax- kan öka vildlaxproduktion i Vänern är till exempel
ungar i Gullspångsälven som helhet har inte visat att utöka lek- och uppväxtarealerna, förbättra flö-
någon statistiskt signifikant ökning eller minskning desregimen i älvarna samt åtgärda uppväxthabita-
de senaste tio åren. Median tätheterna beräknades ten, minska den fiskerirelaterade dödligheten genom
till fem laxungar per 100 m² år 2019, vilket är nå- att utöka fredningsområden, förändra fredningsti-
got under medianvärdet för åren 2009–2019 (sju per der och införa redskapsbegränsningar samt utveckla
100 m²). I Klarälven registrerades 1 101 lekvandran- redskap och metoder som tillåter återutsättning med
de laxar (vilda) i Forshaga centralfiske 2019. Detta låg dödlighet¹.
är mer än det långsiktiga (586 laxar 1996–2019)
respektive kortsiktiga (854 laxar 2010–2019) ge- Rådande förvaltning
nomsnittet. Tätheterna av laxungar i Klarälven och Landning av lax som inte är märkt genom att fettfe-
biflöde har ökat från en individ per 100 m² (median) nan är bortklippt är förbjudet inom allt fiske. Fiske
2009 till fem individer per 100 m² år 2018. År 2019 efter lax är förbjudet från och med 1 augusti–31 de-
utfördes inget elfiske för beräkning av laxtäthet. cember i Gullspångsälvens fredningsområde, 15 au-
gusti–31 oktober i Tidans fredningsområde och 20
De vilda laxbestånden i Klarälven och Gullspångsälven maj–15 september i Klarälvens fredningsområde i
anses ha högt bevarandevärde eftersom de utgör två Vänern. Fiske efter lax är förbjudet från och med den
av Europas få kvarvarande bestånd av storvuxen in- 15 september–31 december upp till första definitiva
sjölevande lax. I en populationsgenetisk rapport från vandringshindret i vattendrag som står i förbindelse
2012⁴ visas att den genetiska sammansättningen med Vättern.
hos både Gullspångsälvens och Klarälvens laxbe-
132
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
133
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
134
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
135
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
rierar dock mellan älvar beroende på fiskräknarens hos nystigen lax. Fiskarna uppvisar ett slött beteen-
utformning och placering. Insamling av fångststatis- de, hudrodnader, blödningar och svampinfektioner
tik från fritidsfisket ingår också. Informationen från som ofta leder till döden. I Vindelälven och Ljungan
datainsamlingen levereras sedan till Ices och utgör, har sjukdomsproblematiken påverkat beståndsut-
tillsammans med motsvarande information från an- vecklingen negativt. Rekryteringen i dessa båda vat-
dra länder, grunden i de beståndsanalyser som Ices tendrag var 2019 mycket låg vilket väntas få negativa
utför. effekter på smoltutvandringen under kommande år.
I övriga älvar ses inga tydliga samband mellan för-
Hälsorelaterade problem sämrad hälsa hos den vuxna laxen och rekryteringen
M74 är en tiaminbristrelaterad reproduktionsstör- av ungar. Sedan 2016 har Statens veterinärmedicin-
ning som orsakar yngeldöd hos lax. Utbredningen ska anstalt (SVA) undersökt hälsoläget i ett flertal äl-
av M74 har mätts i ett antal kompensationsodlingar var (Mörrumsån, Torneälven, Ljungan, Stockholms
i Sverige sedan 1974. Andelen kramade honor i od- ström och Umeälven)⁷. Analyser avseende patogener
lingarna som drabbats av M74 har varierat mycket (något som framkallar sjukdomar) har dock inte gett
mellan åren men M74-utbredningen var som störst något entydigt svar angående orsaken. Tiaminbrist
på 1990-talet. Den M74-relaterade dödligheten hos har diskuterats i samband med fiskdöden men av-
lax i Östersjön ökade under 2016 och 2017 från saknad av effekt efter tiaminbehandling av åter-
mycket låga nivåer 2011–2015, men minskade under vändande Vindelälvslax, samt att tiaminhalter inte
2018 och 2019 (6 procent drabbade honor 2019)⁵. De skiljer mellan de olika vattendragen, tyder på att tia-
senaste åren observeras en ny form av hälsoproblem minbrist inte kan vara ensam orsak till problemen⁷.
136
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
positiv utveckling och god status medan bestånden och avlägsnande av vandringshinder i älvarna kan
generellt blir svagare ju längre söderut man kom- vara åtgärder som hjälper dessa bestånd att åter-
mer i Östersjön. En minskad överlevnad hos unglax hämta sig, samma gäller för älvar där man försöker
under första året i havet har observerats sedan slu- återetablera vilda laxbestånd. Kunskapsbrist råder
tet av 1990-talet men under senare år har överlev- om vilken betydelse predation från de ökande po-
naden ökat något⁵. Utsättningarna av odlad lax har pulationerna av säl och skarv har för de olika laxbe-
sedan 2001 varit omkring 1,8 miljoner smolt årligen i stånden i Östersjön. Undersökningar har dock visat
Sverige men har minskat något över tid och 2019 sat- att lax är en relativt vanlig bytesfisk för gråsäl och
tes det ut 1,5 miljoner odlade smolt i Sverige (totalt att sälarnas uttag av lax är i samma storleksordning
för Östersjön 4,4 miljoner)⁵. som det sammanlagda yrkes- och fritidsfisket¹⁰.
Den totala dödligheten till havs har minskat un- Rådande förvaltning
der senare år till följd av bland annat ett minskan- Det finns en mängd olika fiskeregler för lax i
de fiske. Antalet vilda laxar inom uppväxtområdet i Östersjön. Bestämmelser om redskap, fångst och
södra Östersjön har varierat utan någon uppenbar fredningstider varierar beroende på geografiskt läge
trend fram till 2010, men under det senaste årtion- och skyddsbehovet för laxbeståndet. Fritidsfiskare
det ökade antalet något och ligger nu runt en mil- kan hitta fiskeregler för olika redskap för just det
jon fiskar⁵. Även återvandringen av lekfisk har haft område där du ska fiska på www.svenskafiskeregler.
en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet se. Nytt för 2019 var justerade regler för nätfiske i
(Figur 5). Återvandringen sköt kraftigt i höjden un- vattenområden med mindre djup än tre meter. Det
der 2013, framför allt i Kalix och Ume/ Vindelälven, gäller tillåten tid för fiske med nät i Västernorrlands,
för att sedan åter minska i antal. Under 2019 note- Västerbottens och Gävles kust samt kusten från
rades ett ökat (från 2018) antal återvandrande fisk gränsen mellan Östhammars och Tierps kommuner
i Kalixälven, Piteälven, Byskeälven, Rickleån och (Uppsala län).
Testeboån. Vindelälven var på samma nivå 2019 som
under 2018 men antalet honor var fyra gånger högre Svenskt fiske efter lax i Östersjön med förankrade
jämfört med 2018 och 20176. Återvandringens stor- flytnät, drivlinor och förankrade linor är förbju-
lek styrs av flera faktorer. Årsklasstyrka, dödlighet det. Det finns också bestämmelser för vilka mask-
i havet samt hur kall föregående vinter varit (vilket storlekar och storlek på redskap som får användas
påverkar hur stor andel som könsmognar och åter- i olika områden. Vid dörj-, trolling- och utterfiske i
vandrar till älvarna) utgör alla viktiga faktorer⁹. Östersjön är fångst av lax som inte är märkt genom
att fettfenan är bortklippt förbjudet för svenska fis-
Det finns flera anledningar till att en del laxbestånd, kare under hela året. Den som fångar sådan, icke
framför allt de sydliga bestånden, inte svarat posi- fenklippt, fisk ska genast släppa ut den i vattnet. I
tivt på tidigare minskningar i fisket. En tänkbar för- vattendragen finns särskilda bestämmelser om til�-
klaring är att högre vattentemperaturer och andra låtna redskap för varje vattendrag.
faktorer i söder ger en högre dödlighet under upp-
växtfasen i sötvatten, vilket gör dessa vattendrag I de flesta vattendrag finns begränsningar för hur
mindre produktiva. Detta innebär att bestånden många laxar som får fångas per fiskare och dag i
är mer känsliga för till exempel fiske eller preda- handredskapsfisket. Det finns också bestämmelser
tion, vilket kan leda till att för få lekfiskar återvän- om var och hur lax med intakt fettfena får fångas.
der till sina lekområden för att bestånden ska kunna
tillväxa. I vissa fall handlar det också om att laxen Fredningsområden finns längs hela Östersjökusten
har svårt att nå lek- och uppväxtområden på grund utanför lax- och öringförande vattendrag.
av inga eller dåligt fungerande fiskvägar förbi vand- Fiskevårdsområdesföreningar och andra samman-
ringshinder. Fiskerestriktioner, habitatrestaurering slutningar av fiskerättsägare i vattendragen har möj-
137
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
138
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
139
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
bringat mer än ett år i havet, vanligen två år, ökade andelen infekterade laxar är mycket högre på väst-
signifikant under åren 1971–2019 men det är stora kusten än i Östersjön och försök har visat att lax-
variationer mellan år. Detta indikerar troligen att ungar med många parasiter dör¹⁶. Några storskaliga
det tar längre tid för laxen att växa sig stor i havet effekter på laxbestånden motsvarande situationen i
och bli könsmogen, men under år med goda tillväxt- Norge har hittills inte påvisats i Sverige. Individuella
förhållanden kommer fler laxar att återvända redan laxungar med många parasiter kan dö men effekter
efter ett år till havs. Man har sett en signifikant posi- har inte synts på populationsnivå om man jämför
tiv korrelation mellan konditionsfaktorn på återvän- tätheter av laxungar i infekterade och inte infektera-
dande grilse och mängden grilse som återvänder ett de älvar¹⁶. I dag finns parasiten i 16 av 24 älvar, vilket
visst år¹³. Detta visar att konditionsfaktorn inte bara innebär att alla bestånd söder om Göteborg nu är ut-
återspeglar hur fisken tillväxt utan också hur många satta¹³. Eftersom parasiten är känslig för saltvatten
som återvänder för lek. är förhoppningen att fortsatt spridning mellan åar
ska förhindras av det saltare vattnet i havet norr om
Laxparasiten Gyrodactylus salaris är inhemsk för Göteborg. Samtidigt har Havs- och vattenmyndighe-
Östersjön men påträffades 1989 även i vattendrag på ten infört förbud mot introduktion av laxfisk till vat-
västkusten och förekommer i dag i flera vattendrag tensystem på västkusten som i dag är utan parasiten.
på västkusten. I Norge har parasiten orsakat stor
dödlighet. På svenska västkusten finns sedan 2001 Sedan 2014 har en ökande mängd rapporter om
ett övervakningsprogram för att se om och hur pa- sjuk och död lax kommit in från fisket i Östersjön⁷.
rasiten påverkar laxen. Antalet parasiter per lax och Västkusten har till stor del varit opåverkad av sjuk-
domsutbrott men 2018 kom många rapporter om
svårt svampangripna fiskar in till SVA, som möjligen
kan vara relaterade till den extremt varma och torra
sommaren. Svampangripen fisk hittades också under
2019, men i något lägre utsträckning än för 2018. År
2019 rapporterades också tecken på sjukdom i atlant-
lax från fem europeiska länder (inklusive Sverige).
Sjukdomen hittades framför allt på grilse, men även
i MSW-fisk (fisk som är ute till havs två eller fler vint-
rar). Ett möte om denna sjukdom hölls i Norge 2019
men trots omfattande undersökningar har inte infek-
tionsorsaken klarlagts. Det bestämdes att sjukdomen
ska kallas ”Red skin disease” (RSD) och en möjlig
framtida övervakningsplan togs fram¹⁷. Det är oklart
om det är samma infektioner eller infektionsorsaker
på västkusten som ses på ostkusten men en generell
övervakningsplan över laxens hälsa finns för Sverige
för de kommande åren.
140
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Beståndsstatus och -struktur I Högvadsåns nedersta del finns dels en fälla för ut-
Liksom i Östersjön finns det många olika laxbestånd vandrande smolt, dels en fälla för uppvandrande
i Skagerrak och Kattegatt. Många av västkustens vat- leklax. Fällorna fångar inte all vandrande fisk, men
tendrag är små och varma somrar med lågt tillflöde uppskattningar av effektiviteten görs återkomman-
av vatten ger höga vattentemperaturer och risk för de så att den totala mängden smolt och lekfisk kan
uttorkning. Många av vattendragen har dessutom på- uppskattas. Smoltproduktionen har i medeltal varit
verkats av en mängd olika mänskliga aktiviteter un- tre smolt per m² uppväxtområde åren 2000–2019,
der årens lopp och baserat på areal uppväxtområde men försurning, kalkning och torrår har gett stora
beräknas endast tolv vattendrag kunna producera 5 variationer mellan år och 2019 beräknas produk-
000 smolt eller mer årligen¹⁸. Restaureringsåtgärder tionen till 2 321 smolt (cirka ett smolt/m²), och är
har dock genomförts på många håll och fiskvägar har bland de lägsta 20 percentilerna för perioden 1954–
byggts för att minska påverkan från olika vandrings- 2019¹³ (Figur 8). Enligt Helsingforskommissionen
hinder. Den starkaste vildlaxproducenten är Ätran (Helcom) är smoltproduktionen i flera vattendrag på
med biflödet Högvadsån. svenska västkusten mindre än 50 procent av den po-
tentiella produktionen¹⁹. Mängden stigande lekfisk i
Elfiske används årligen i 14–20 av de 24 västsven- Högvadsån har beräknats vara, i medeltal, 695 laxar
ska vattendragen för att följa tätheten av laxungar. per år mellan 1954–2019, även detta med stora va-
Elfiskedata visade en generell minskning i täthe- riationer. År 2019 estimeras 867 uppvandrande lax-
terna av både årsungar (0+) och fjolårsungar (äldre ar¹³ (Figur 9). Den goda smoltproduktionen under
än 0+) av lax från mitten av 1990-talet. Men från 1980-talet resulterade i att mängden återvändande
2012 började tätheten av årsungarna öka för att i lekfisk ökade under samma period. En minskande
2016–2018 ligger på relativt höga tätheter. Dock smoltproduktion de senaste åren bör således på sikt
bör man komma ihåg att låga vattenstånd, som det resultera i minskande återvandring av lekfisk. För
var 2018, koncentrerar laxungarna i det vatten som västkustens laxbestånd som helhet gör dock Ices be-
finns kvar i åarna vilket kan ge missvisande resultat, dömningen att både återvändande grilse och storlax
och tätheten av årsungar visade en betydlig nedgång (flera år till havs) ligger över gränsen för maximal
2019¹³. För varje vattendrag finns beståndspecifika hållbar avkastning (MSY) 2019¹⁷. Grilsen har under
mål framtagna¹⁸. Dessa beskriver biologiskt säkra många år legat nära eller under sin bevarandegräns
gränsvärden för god beståndsstatus och beståndens medan storlaxens status varierat mer. Det är dock
status utvärderas antingen från elfiskeresultat eller för tidigt att säga om detta är början på en återhämt-
från antalet lekfiskar (lekfiskuppsteget). Endast sex ning av västkustens bestånd. Tillståndet är kritiskt
av 24 bedömda bestånd hade god reproduktiv kapa- för alla bestånd i Atlanten, men situationen är värst
citet (medeltätheter högre än tio fjolårsungar per 100 för de sydliga bestånden i till exempel Spanien och
m² och konfidensintervall högre än tio) under 2019, USA¹⁷.
nio bestånd låg i riskzonen för reducerad reproduk-
tiv kapacitet (medeltätheter högre än tio per 100 m² Flertalet av de västsvenska vildlaxbestånden är små
och konfidensintervall lägre än tio) och nio bestånd och sårbara och uppvisar dessutom en nedåtgående
hade reducerad reproduktiv kapacitet (medeltätheter trend. Fiske på blandbestånd till havs och utmed
lägre än tio per 100 m²)¹³. kusten utgör ett särskilt hot mot svaga bestånd och
detta fiske bör inte öka. Beståndsspecifika åtgärder
för att minska exploateringen av vild lax rekommen-
deras också för det icke-kommersiella fisket, speci-
ellt i och utanför de åar som uppvisat svaga bestånd.
141
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 8. Antal smolt (utvandrande laxungar) fångade i Figur 9. Antalet uppvandrande lekfisk fångade i fällan
smoltfällan i Högvadsån 1954–2019. Antalet är justerat i Högvadsån 1954–2019 (MSW=flera vintrar i havet,
för fällans fångsteffektivitet. Åren 1964, 1971, 1972, 1977 1SW=en vinter i havet). Antalet är justerat för fällans
och 1978 var fällan ur funktion. fångsteffektivitet. Data saknas för 1996. Uppvandringen
1970–1979 var påverkad av försurning.
142
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
143
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Lax (Salmo salar) hane i rovfiskakvariet på Baltic Sea Science Center (BSSC), Skansen.
Foto: Mark Harris för SLU.
Text och kontakt Helcom 2011. Salmon and Sea Trout Populations and
Douglas Jones, SLU, institutionen för akvatiska re- Rivers in Sweden – Helcom assessment of salmon
surser (SLU Aqua), douglas.jones@slu.se (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) popula-
tions and habitats in rivers flowing to the Baltic Sea.
Läs mer Balt. Sea Environ. Proc. No. 126B
Fakta om lax på Artdatabanken https:/artfakta.se/
artbestamning/taxon/salmo-salar-100126. ICES. 2019. Working Group on North Atlantic Salmon
(WGNAS). ICES Scientific Reports. 1:16. 368 pp
Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Förvaltning av
lax och öring. Havs- och vattenmyndighetens förslag ICES. 2019. Baltic Salmon and Trout Assessment
på hur förvaltning av lax och öring bör utformas och Working Group (WGBAST). ICES Scientific Reports.
utvecklas. Havs- och vattenmyndighetens rapport 1:23. 312 pp. http://doi.org/10.17895/ices.pub.4979
2015:20
144
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Lyrtorsken lever både vid botten och i den fria vatten-
massan. Den förekommer vanligtvis över hårda bottnar
på 40–100 meters djup men har påträffats ner till 200
meters djup. Arten jagar ofta i stim varvid bytesfiskar
omringas och drivs upp mot ytan. Den är som mest ak-
tiv i skymningen. Unga individer lever främst av kräft- Figur 1: Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
djur och de äldre av sill, skarpsill och tobis. (ton) av lyrtorsk 2019 per Ices-rektangel. En Ices rek-
tangel är cirka 56 km x 56 km stor.
145
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
146
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
147
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Långa lever vanligen på hårda bottnar på 100–400 me-
ters djup, ibland ner till 1 000 meters djup, där de fö-
rekommer som enstaka individer eller i små grupper.
Yngre individer vistas närmare kusten på mindre djup. Figur 1: Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av långa 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektangel
Långan är en rovfisk och födan består främst av fisk är cirka 56 km x 56 km stor.
men även av krabbor, sjöstjärnor och bläckfiskar.
148
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
● ●
●
149
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
Total tillåten fångstmängd (TAC) beslutas av EU. Biologiskt råd för långa i
Minsta referensstorlek för bevarande (MRB) i Skagerrak och Kattegatt
Nordsjön är 63 cm, och för Skagerrak och Kattegatt
finns inga minimimått. Från 2019 gäller EU:s land- Internationella havsforskningsrådet (Ices)
ningsskyldighet för samtliga kvoterade arter, inklu- Ices gav under 2019 ett två-årigt fångstråd för långa
sive långa. i Skagerrak och Kattegatt för 2020 och 2021 på 18
516 ton. Jämfört med 2020 är rådet därmed oför-
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- ändrat. Rådet baseras på försiktighetsansatsen.
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i SLU Aqua
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
svenskafiskeregler.se.
150
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nordostatlanten
VANDRINGAR
Makrillen företar regelbundna vandringar under lek, för
att söka föda och för att övervintra. Om vintern lever
makrillen i Skagerraks och nordöstra Nordsjöns dju-
pare vatten. I början av lekperioden flyttar den i stora
stim från norra Nordsjön till inledningsvis i väster innan
den fortsatt flyttar söderut längs Skottlands och Irlands
västkust. Lekmigrationen mot centrala Nordsjön, Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
Skagerrak och Kattegatt börjar i april–maj. Efter leken (ton) av makrill 2019 per Ices-rektangel. En Ices rek-
sprids den i Nordsjön eller migrerar till närliggande vat- tangel är cirka 56 km x 56 km stor.
ten som Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Bältet och väs-
tra Östersjön.
BIOLOGI
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD Arten lever i den fria vattenmassan där den söker föda
Fisken blir könsmogen vid en ålder av 2–3 år. i stim nära ytan. Den tillhör de snabbaste och mest ut-
hålliga simmarna. Födovalet varierar med ålder, plats
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK och tidpunkt på året. Makrillen äter både djurplankton
Makrill kan bli 20 år. Den kan bli upp till 60 cm och väga som hoppkräftor och krill men även fisk som tobis, sill,
3 kg, även om det är sällsynt. skarpsill och torsk.
151
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
0
tralbyrån har den landade delen av fångsten av ma- 1980 1990 2000 2010 2020
krill inom svenskt fritidsfiske uppskattats till 456–1
Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för makrill i
352 ton under 2013–2019². Största delen av fångsten
Nordostatlanten under 1980–2020. Lekbiomassa är
fiskades i Skagerrak. mängden lekmogen fisk i beståndet. MSY Btrigger anger
ett tröskelvärde för den biomassa som inte bör under-
skridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal
hållbar avkastning av ett bestånd. Blim är den gräns för
lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet
att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar.
FMSY
0,4
F
0,2
0,0
Medel
Rekrytering (miljoner)
0 2000 6000
152
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
153
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
154
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Marulken gör årliga lekvandringar. Det är känt från < 1 ton
1–10 ton
Färöiska vatten att framför allt stora individer av marulk 10–50 ton
migrerar från grunt vatten till djupare vatten under vin- 50–100 ton
tern, sannolikt för att reproducera sig. > 100 ton
BIOLOGI
Marulken är en långsam bottenfisk men den kan även
göra utflykter i den fria vattenmassan. Den uppehåller
sig från grunt vatten ner till 1 000 meters djup. Då fis-
ken befinner sig på botten ligger den oftast dold bland
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
växter eller delvis nedgrävd i dy, sand och snäckskal.
(ton) av marulk 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektang-
Födan består främst av fiskar och kräftdjur. el är cirka 56 km x 56 km stor.
155
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Marulken blev emellertid "upptäckt" av kockarna Efter 1960 har fångsterna minskat kraftigt. Det finns
och blev betraktad som gastronomiskt värdefull. Det endast begränsad kunskap om marulkens popula-
medförde att priset i första försäljningsledet ökade tionsdynamik och utbredning. Könsmogna honor är
kraftigt: från två kronor 1973, 64 kronor 1997 och till sällsynta i vetenskaplig provtagning och leder till att
över 100 kronor per kg under åren 2005–2008. Det uppskattningen av lekbiomassan blir låg¹, ².
höga marknadspriset och avsaknaden av kvotreg-
lering i Skagerrak och Kattegatt innebär att utkast Beståndsstatus och -struktur
(fisk kastad överbord) av säljbar marulk är obetyd- Internationella havsforskningsrådet (Ices) anser inte
ligt. Detta innebär i sin tur att landningsstatistik att tillgänglig information är tillräcklig för att bedö-
sannolikt ger en god indikation om beståndsstatus. ma beståndets status på ett analytiskt sätt. Beståndet
Trots bristen på data bedöms fritidsfisket som obe- bedöms i stället utifrån vetenskapliga trålöversikter
tydligt beträffande fångade kvantiteter. som indikerar att beståndet har ökat under perioden
2013–2017 men sedan minskat under 2018 och 2019
Miljöanalys och forskning (Figur 3). Fiskeuttaget ur beståndet har legat stabilt
Marulk blir könsmogen då kroppsstorleken är 35–60 mellan 2012–2018, men ökat kraftigt under 2018–
cm vilket innebär att en stor andel juvenil fisk fångas. 2019 (Figur 4).
Detta gör beståndet extra känsligt för överfiske och
förvaltning behövs för att försäkra att lekbiomassan
bevaras. Rekryteringsindex (mängden ungfisk) för
0 20 40 60 80 100
156
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
Det saknas direkta förvaltningsåtgärder för marulk Biologiskt råd för marulk
i svenska vatten. väster om Skottland, Nordsjön,
Skagerrak och Kattegatt
Fångstmängd beslutad av EU
Total tillåten fångstmängd (TAC) för 2021 är pre- Internationella havsforskningsrådet (Ices)
liminärt beslutad till 3 522 ton varav Sverige har Ices fångstråd för marulk i områdena Nordsjön,
3 ton. För 2020 var TAC för väster om Skottland, Rockall, väster om Skottland, Skagerrak och
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt 14 085 ton, varav Kattegatt för 2021 är 17 645 ton. För 2020 var rå-
Sverige hade 13 ton. Då Brexitförhandlingar fortfa- det 22 056 ton. Jämfört med 2020 innebär rådet
rande pågår och de flesta fisk- och skaldjursbestånd en minskning med 20 procent av de rekommende-
i Nordsjöområdet är delade med Storbritannien och rade fångstmängderna.
Norge har EU fastställt tillfälliga kvoter för de första
tre månaderna som motsvarar 25 procent av kvotni- SLU Aqua
våerna för 2020. SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Läs mer
Fakta om marulk på Artdatabanken https://artfakta.
se/artbestamning/taxon/206173
157
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Förmodligen vandrar nordhavsräkor mellan Skagerrak
och Norska rännan. Det finns en viss genetisk skillnad
mellan räkor från Skagerrak och Gullmarsfjorden.
< 1 ton
1–10 ton
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD 10–50 ton
Nordhavsräkan är en så kallad protandrisk hermafrodit 50–100 ton
och fungerar först som hane tills den blir cirka två år och > 100 ton
därefter som hona.
BIOLOGI
Nordhavsräkan lever främst vid botten men gör verti-
kala förflyttningar upp i den fria vattenmassan. De verti-
kala förflyttningarna är regelbundna och styrs av ljuset.
Även horisontella förflyttningar utefter botten sker.
Under vintern och tidig vår uppsöker räkorna grunda-
re vatten för äggkläckningen. Födan består av mindre
Figur 1: Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
kräftdjur och maskar. (ton) av nordhavsräka 2019 per Ices-rektangel. En Ices
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
158
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
det till att gälla för alla kvoterade arter i alla Ices- Beståndsstatus och -struktur
områden. Det innebär att all kvoterad fisk som håller Forskning om nordhavsräka visar att beståndet i
lagstadgat minimimått, eller saknar sådant mått, Skagerrak och Norska rännan utgör en biologisk en-
ska landas. Sedan 2016 ingår räkan i EU:s beslut om het, det vill säga en population¹. Genetiskt skilda po-
landningsskyldighet, vilket innebär att all räka nu- pulationer finns i vissa fjordar längs den norska och
mera ska landas. svenska kusten, men eftersom fisket på dessa popu-
lationer är jämförelsevis litet, är dessa enheter inte
Miljöanalys och forskning förvaltade separat från beståndet i Skagerrak och
I beståndsanalysen för nordhavsräka används Norska rännan. Delvis undantaget är den genetiskt
data från landningar och utkast (räka kastad över- åtskilda populationen av räka i Gullmarsfjorden.
bord) från Sverige, Danmark och Norge. Data över Räkan i Gullmarsfjorden bedöms tillsammans med
yrkesfiskets utkast är uppskattningar baserad på beståndet i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan,
provtagningar ombord. Beståndsuppskattningen men särskilda nationella regleringar begränsar fisket
bygger också på underlag från en norsk trålunder- i fjorden.
sökning som sker under januari månad varje år.
Undersökningen är inriktad på att uppskatta mäng- Lekbeståndet har sedan 1988 varit över den gräns
den räka i Skagerrak och Norska rännan. I undersök- för lekbeståndets storlek under vilken det är stor
ningen samlas även biologisk information in såsom sannolikhet att beståndets förmåga att producera
längd, vikt och könsmognad. unga räkor minskar (Blim) förutom under perioden
2012–2014. Efter en uppgång 2016 med en efterföl-
jande nedgång ser det återigen ut som om beståndet
2020 ligger över Blim. Fiskeridödligheten har fluktu-
erat runt den fiskeridödlighet som ger maximal håll-
bar avkastning i biomassa (FMSY) sedan 2011 och var
2019 under FMSY. Rekryteringen har sedan 2008 le-
gat under medelvärdet för perioden 1988–2018, med
undantag av en stark årsklass 2013.
Rådande förvaltning
Beståndet av nordhavsräka förvaltas gemensamt
och delas mellan Norge och EU. Kvotandelarna för
Norge, Danmark och Sverige är förutbestämda.
Beslut om EU:s fiskemöjligheter bestäms årligen då
förhandlingarna med Norge är klara. Norge och EU
har kommit överens om en förvaltningsstrategi som
trädde i kraft den 1 januari 2019. Under 2018 kom EU
och Norge överens om ett gemensamt system för re-
altidsstängningar för räkfiske i Skagerrak med avsikt
att skydda aggregationer med stora andelar av min-
dre räka. Systemet förväntas efter förseningar träda
Figur 2. Landningar av räka (tusen ton) 1970–2019 i
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för Sverige (blå) och i kraft inom EU under 2020. Det finns särskilda na-
övriga länder (grön). Utkast (räka kastad över bord) av tionella regleringar av räkfisket innanför trålgränsen
räka av samtliga länder 2008–2019 (gul). i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden.
159
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
30
MSY Btrigger
Lekbiomassa (1000 ton)
Blim
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
20
FMSY
i Nordsjön för 2021 är 60 ton varav Sverige har två
ton. För 2020 var TAC för Nordsjön 1 200 ton, varav
Sverige hade 36 ton. TAC för Skagerrak och Kattegatt
F
för 2021 är 1 529 ton, varav Sverige har 286 ton. För
2020 var TAC för Skagerrak och Kattegatt 6 115
ton, varav Sverige hade 1 143 ton. Utöver detta har
Sverige även en kvot i norsk zon som det beslutas om
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 efter publiceringen av denna rapport.
Figur 4. Fiskeridödlighet (F) för räka i åldern 1–3 år
under 1988–2019. Fiskeridödlighet är minskningen i
beståndet över ett år på grund av fiske. FMSY anger det
referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart
fiske över tid.
25000
Medel
Rekrytering (miljoner)
0 5000 15000
160
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
161
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Arten uppehåller sig över mjuka och dyiga bottnar såväl
på grunt vatten som på stora djup. Vanligast är den på
mellan 20 och 70 meters djup. Den jagar efter bytesdjur
såväl i den fria vattenmassan som vid botten. Födan
består av sill och torskfiskar men även av bläckfiskar,
krabbor och räkor.
Figur 1: Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av pigghaj 2019 per Ices-rektangel. En Ices rektan-
gel är cirka 56 km x 56 km stor.
162
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Beståndsstatus och -struktur Stevens, J. D., Bonfil, R., Dulvy, N. K., Walker, P., A.
Genetiska studier indikerar att pigghajen i Atlanten 2000. The effects of fishing on sharks, rays, and chi-
kan anses vara ett bestånd, genetiskt skilt från be- maeras (chondrichthyans), and the implication for
stånden i Stilla havet¹. Dessvärre anses beståndet marine ecosystems. ICES Journal of Marine Science
vara kraftigt reducerat. Tillgängliga uppskattningar 57: 467–494.
visar att det är på en mycket låg nivå. Det är lägre
än det tröskelvärde för beståndets biomassa som
inte bör underskridas när beståndet fiskas vid nivån
för maximal hållbar avkastning av ett bestånd (MSY
Btrigger).
Rådande förvaltning
Arten är fredad i svenska vatten, såväl i fritidsfisket
som i yrkesfisket. Det innebär att den inte får fiskas
vare sig med nät eller med handredskap. Pigghaj ska
omedelbart återutsättas om den fångas.
Fångstmängd beslutad av EU
Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-
lagstiftning. Innan förbudet började gälla var den to-
tala tillåtna fångstmängden (TAC) på noll ton sedan
2011.
163
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
BIOLOGI
Arten vistas på sandbottnar nära kusten eller på grunda
bankar i utsjön för att äta och leka men under vintern
vandrar den ut på djupare vatten. Yngre fiskar lever
på grundare vatten än vad de äldre gör. Födan består
främst av fisk men även kräftdjur ingår i dieten. Trots Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landnin-
dess stationära beteende är det små genetiska skillna- gar (ton) av piggvar 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
der mellan piggvar från olika delar av Östersjön vilket rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
tyder på ett visst utbyte mellan olika bestånd.
164
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
en låg nivå efter millennieskiftet. Orsakerna till det visar att andelen stor piggvar (större än två kg) har
minskade fisket uppges vara en övergång till andra minskat över tid. Provfisken vid östra Gotland samt i
målarter och bristande avsättning. Det totala fiske- det fredade området vid Gotska sandön 2006–2009
trycket har varit stabilt under perioden 2009–2015, och vid Hoburgs bank 2006–2008 visar också att
medan en tendens till minskning i fisketryck har no- andelen stora och gamla honor är lägre i de områden
terats för passiva redskap såsom garn. som fiskats. Detta tyder på att fisketrycket tidigare
varit hårt. Data för senare år saknas. Även gråsälar-
Miljöanalys och forskning nas konsumtion av piggvar kan ha betydelse för ar-
Fångstbarheten av piggvar är låg i internationel- ten och har visat sig vara i samma omfattning som
la provfisketrålningar (”Baltic International Trawl yrkesfiskets landningar i vissa delar av Östersjön⁸,
Survey”) under kvartal ett och fyra, varför indexet ⁹. Ökad kunskap om vilken betydelse piggvar har i
bedöms vara osäkert. Internationella havsforsk- födovalet hos större rovdjur som säl och skarv be-
ningsrådets (Ices) biomassa-index över fångst per hövs för att bättre förstå vilka faktorer som påver-
trålad timme baseras på dessa provtrålningar, och kar piggvarsbeståndet i olika områden. Den negativa
anses ha ökat lite sedan 2014 för hela Östersjön⁶ utvecklingen av fångst per ansträngning (FpA) i fis-
(Figur 3). Osäkerheten kring mängden utkast (fisk ket med piggvar/vargarn mellan åren 1996–2003
kastad överbord) försvårar också beståndsupp- i Östersjön ledde till att arten klassades som nära
skattningen. Många piggvarar återvänder för lek till hotad i Artdatabankens rödlista 2005. Numera är
området där de föddes (lekplatstrohet), och märk- nivån liknande den 1996, och piggvaren klassas nu-
ningsstudier visar förekomst av lokala lekbestånd. mera som livskraftig i både 2010, 2015 och 2020 års
Dock har inga genetiska skillnader mellan olika om- rödlista. Situationen i övriga Östersjön ser dock inte
råden i Östersjön kunnat påvisas. Provtagning från lika god ut och piggvaren klassas 2013 som nära ho-
yrkesfisket vid Gotland under perioden 1998–2007 tad av Helcom¹⁰. Insatser bör riktas till att följa upp
Figur 2. Sveriges och totala landningar av piggvar (tu- Figur 3. Antal piggvarar över 20 cm per tråltimme
sen ton) 1965–2017 i Östersjön för Sverige (blå) och öv- 2001–2016 i Östersjön.
riga länder (grön).
165
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fångstmängd beslutad av EU
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för piggvar i Östersjön.
166
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
FMSY
Beståndsstatus och -struktur
3
och Kattegatt verkar vara bara en genetisk hybridzon 1980 1990 2000 2010 2020
emellan². Den nuvarande uppdelningen av piggva-
Figur 6. Relativt fisketryck av piggvar 1975–2019 i
Skagerrak och Kattegatt.
167
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- Ices ger vanligen fångstråd för beståndet men 2021
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen är ett undantag. SLU Aqua har inte haft möjlighet
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i att ge ett råd för 2021 utan hänvisar till Ices för-
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 siktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
svenskafiskeregler.se. Text
Olavi Kaljuste, SLU, institutionen för akvatiska re-
Fångstmängd beslutad av EU surser (SLU Aqua), olavi.kaljuste@slu.se
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för piggvar i Kattegatt och Kontakt
Skagerrak. Ann-Britt Florin, SLU, institutionen för akvatiska re-
surser (SLU Aqua), ann-britt.florin@slu.se
Läs mer
Fakta om piggvar på Artdatabanken
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
scophthalmus-maximus-206247.
168
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Vättern
LEK
Rödingen leker under september–oktober, vid steniga
stränder och grund på 1–10 meters djup. Honan gräver
en lekgrop och lägger äggen som sedan befruktas av
hanen.
VANDRINGAR
Röding kan nyttja både rinnande vatten och sjöar. I
Vättern vandrar rödingen omkring i hela sjön, men
återvänder oftast till sin gamla lekplats även om andra
lämpliga lekplatser finns tillgängliga. Inga svenska be-
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga land-
stånd är havsvandrande.
ningar (ton) av röding 2018 per Ices-rektangel. En Ices-
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Rödingen blir könsmogen vid 2–10 års ålder. I Vättern
blir huvuddelen av honorna könsmogna vid 5-6 års BIOLOGI
ålder. Rödingen föredrar klart och kallt vatten med hög sy-
rehalt och uppehåller sig ofta i sjöars djupare partier.
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Unga och små fjällrödingar lever främst av insekts-
Rödingen kan bli minst 25 år. Rödingar med en längd larver, kräftdjur, snäckor och musslor. Liten röding i
på 90 cm och en vikt på drygt 10 kg har fångats. Vättern lever till stor del av pungräkan, Mysis relicta.
Födan hos fiskätande röding utgörs främst av nors, sik-
löja och sik, eller mindre rödingar.
169
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
170
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
2017 och 2019 var något lägre än tidigare men inte som fortfarande gäller. Vätterns regionala förvalt-
statistiskt avvikande från åren 2010–2015 (Figur 4). ningsplan för röding inkluderar delmål om säker-
Medelåldern hos röding i provfisken har ökat med ställd rekrytering, tillräckligt stor lekbiomassa, god
mer än ett år (från nästan fem till mer än sex år i beståndsstatus (biomassa och abundans), naturlig
medeltal) under perioden 2005–2019. Trots att an- storlek-/ålders och beståndsstruktur, god kondition
talet rödingar ökat och att medianvikten ökat inne- och tillväxt, förutsättningar för framgångsrik lek och
håller fångsterna färre stora individer, mätt som uppväxt, fisket ska inte äventyra storleksstruktur
minimilängden av de 10 procent största individer- och/eller god beståndsstatus och att rödingen upp-
na, i dag jämfört med för tio år sedan med en sig- fyller sin ekologiska roll som toppredator genom att
nifikant minskning i delområdet Norrgrundet under utgöra den dominerande rovfisken i Stor-Vättern.
perioden 2008-2019. Konditionen hos fiskätande rö-
dingar (över 40 cm i längd) har varierat sedan 2005. Beståndsstatus och -struktur
Efter en nedgång har konditionen ökat sedan 2010. Rödingbeståndet i Vättern bedöms fortsatt vara un-
Den långsiktigt negativa trenden antas bero på en der återhämtning från tidigare låga nivåer. I prov-
generell ökning av mängden rovfiskar vilket lett till fisken med bottensatta nät har det skett en tydlig
ökad konkurrens om föda samt att tillgången på den och statistiskt säkerställd uppgång från 2005 till
viktiga bytesfisken siklöja periodvis varit sämre un- 2019 vilket också reflekteras av ökade fångster per
der senare år. Den viktigaste orsaken till förändring- ansträngning i yrkesfisket fram till 2014 och däref-
arna i fångst, ålder, dödlighet, storlek och kondition ter relativt konstanta fångster. I södra och mellersta
som kopplar till mänsklig påverkan bedöms vara de Sverige finns flera bestånd med storvuxen röding,
reviderade fiskeregler som infördes 2005–2007 och av vilka de flesta tidigare kategoriserades till arten
storröding, Salvelinus umbla. Efter att taxonomin
hos röding uppdaterats 2011 klassas dessa nume-
ra enligt Artdatabanken till samma art som övriga
svenska rödingbestånd. De svenska rödingbestån-
den bedöms vara i rödlistekategori livskraftig enligt
Artdatabanken 2020. Den tidigare negativa utveck-
lingen för sydsvensk röding i kombination med att
cirka 70 procent av alla kända rödingbestånd söder
om Dalälven utrotats under 1900-talet innebär dock
att rödingbestånd i södra Sverige likväl bör anses
vara särskilt känsliga och skyddsvärda. I de fall där
orsakerna till förlusten av sydsvenska rödingbestånd
är kända är det främst försurning och inplantering
av främmande fiskarter som sik, siklöja, gädda och
lax som skadat rödingbestånden genom konkurrens
om föda och/eller predation.
Rådande förvaltning
Minimimåttet för röding i Vättern har successivt
höjts sedan 1938 och den 1 juli 2007 infördes ett
Figur 4. Biomassa för röding (kg) per nät och natt
under perioden juli–oktober 2005–2019 i provfisken minimimått på 50 cm för rödingen, samtidigt som
med bottensatta nät på 25–50 meter djup i lokalerna maskstolpen på nät som sätts på djup större än 30
Norrgrundet och Kråk/Flisen i Vättern. Observera meter höjdes till 60 mm. Dessutom infördes utvid-
att det 2013, 2016 och 2018 inte genomfördes några gad lekfredning (15 september till och med den 31 de-
provfisken. Spridningsmåttet anger medelvärdets
cember) samt tre fiskefria (fiske förbjudet hela året)
konfidensintervall.
171
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Kontakt
Göran Sundblad, SLU, institutionen för akvatiska
resurser (SLU Aqua), goran.sundblad@slu.se.
172
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
BIOLOGI
Rödspättan är en utpräglad kustfisk som gräver ner sig
på relativt grunda sand- och lerbottnar från 25 cm ner till
50 meters djup. Arten tål bräckt vatten och vistas även i
älvmynningar och förekommer långt in i Östersjön. Den
äter musslor, tagghudingar och andra bottendjur. Som
för alla plattfiskar är det framför allt de unga individerna
som håller sig på grunt vatten medan de äldre återfinns
Figur 1: Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
längre ut.
(ton) av rödspätta 2019 per Ices-rektangel. En Ices rek-
tangel är cirka 56 km x 56 km stor.
173
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Omfattningen av fritidsfiske efter rödspätta är okänd dan 2013 och 2019 är den långt över det gränsvärde
men enligt nationella enkätundersökningar utför- för beståndets biomassa som inte bör underskridas
da av Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska när beståndet fiskas vid den nivå som ger maximal
centralbyrån har fritidsfiskets behållna fångster av hållbar avkastning (MSY Btrigger)². Den relativa
plattfiskar i Östersjön uppskattats till 59–249 ton fiskedödligheten (Figur 4), beräknad i förhållande
åren 2013–2019. Hur stor del av detta som utgörs av till medelvärdet av fiskeridödligheten för perioden
rödspätta är okänt³. 2002–2018 har sjunkit de senaste åren. Den relativa
rekryteringen (antal 1–åriga fiskar beräknat i förhål-
Miljöanalys och forskning lande till medelvärdet av rekryteringen för perioden
Rödspätta i Östersjön provfiskas under både kvar- 2002–2018) har ökat markant sedan 2013 och mins-
tal ett och kvartal fyra inom internationella prov- kat något de senaste två åren (Figur 5).
fisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”,
Bits). I beståndsanalysen, som är trend baserad, Beståndsstatus och -struktur
används, förutom provfiske, även information om Efter en revision av rödspättans beståndsstruktur,
yrkesfiskets fångster som exempelvis storleken på som i huvudsak baserades på kommersiella fång-
internationella landningar och antal fångade fiskar ster, beslutade Internationella havsforskningsrådet
av olika ålder. Den relativa lekbiomassa (mängden (Ices) 2012 att dela upp Östersjöbeståndet (Ices-
lekmogen fisk i beståndet) beräknades genom att delområden 22–32) i två bestånd; ett som omfat-
jämföra medelvärdet, de två senaste indexvärdena tar Ices-delområden 21–23 och ett som omfattar
(2019–2020), med medelvärdet av de tre föregåen- Ices-delområden 24–32. Man tror att det finns
de värdena (2016–2018) och används som index för lekområden i södra delarna av Hanöbukten och
beståndsutvecklingen. Analyserna visar att den re- Bornholmbassängen (Ices-delområde 25) och syd-
lativa lekbiomassan (Figur 3) har ökat markant se- östra Östersjön (Ices-delområde 26) men man kän-
ner inte till de exakta positionerna⁴. Ices bedömer
att beståndet är i ett bra tillstånd, med en fiskeridöd-
lighet under och beståndsstorlek över tillgängliga
referenspunkter².
Rådande förvaltning
Rödspätta är som skrubbskädda, piggvar och slät-
var inkluderad i EU:s fleråriga förvaltningsplan för
torsk, sill och skarpsill för Östersjön. Om det är nöd-
vändigt kan därför åtgärder för skydd av rödspätta,
skrubbskädda, piggvar och slätvar ändras eller infö-
ras för att förvaltningen ska nå målen i den gemen-
samma fiskeripolitiken. Från och med den 1 januari
2017 omfattas rödspätta i Östersjön av landnings-
skyldigheten. Minsta referensstorlek för bevarande
(MRB) i Östersjöns samtliga Ices-delområden är 25
cm.
174
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
svenskafiskeregler.se.
1,0
Fångstmängd beslutad av EU
Total tillåten fångstmängd (TAC) för Ices-
delområden 22–32 (observera att detta är ett större
0,0
2005 2010 2015 2020 område än vad som ingår i Ices råd nedan) för 2021
är 7240 ton, varav Sverige har 391 ton. För 2020 var
Figur 3. Relativ lekbiomassa för rödspätta i Östersjön TAC 6 894 ton varav Sverige hade 372 ton.
under 2002–2020. Lekbiomassa är mängden lekmo-
gen fisk i beståndet. Relativ lekbiomassa är beräknad i
förhållande till medelvärdet av lekbiomassan för hela
tidserien. Biologiskt råd för rödspätta i Östersjön
events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
175
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Kattegatt, Bälthavet och Öresund 2017 och 2018 var de största under hela tidsperioden,
2019 var rekryteringen strax över medelvärdet för
Yrkes- och fritidsfiske hela tidsperioden⁵.
Rödspätta fiskas med bottentrål, snurrevad och nät
och fisket sker i huvudsak av danska fiskare. Sverige Beståndsstatus och -struktur
fiskar i huvudsak i Kattegatt och i Öresund. I bör- Efter en revision av rödspättans beståndsstruk-
jan av 1970-talet landades mellan cirka 12 000 och tur 2012 anses bestånden i Kattegatt, Bälthavet och
18 000 ton sammanlagt i de tre områdena. Därefter Öresund utgöra ett bestånd. Denna indelning base-
har landningarna minskat kraftigt och ligger nu mel- rades bland annat på resultat från märkningsförsök,
lan 2 000 och 4 000 ton (Figur 6). År 2019 landades studier av hur ägg och larver transporteras med vat-
4 334 ton varav Sveriges andel var 52 ton. Utkastet tenströmmar samt genetiska studier³. Ices anser att
(fisk kastad överbord) av rödspätta är stort, drygt 1 fiskeridödligheten och lekbiomassan ligger över alla
000 ton kastades tillbaka 2019⁵, ⁶. referenspunkter⁵.
176
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
10
valtningsplanen för Östersjön (EU) 1139/2016 samt
utkastplanen för torsk och rödspätta i Östersjön
5
(EU) 2018/306. Rödspätta i Kattegatt omfattas som
bifångstart av den fleråriga planen för demersala ar-
0
ter i Nordsjöområdet (EU) 2018/973, samt utkast- 2000 2005 2010 2015 2020
planen för demersala arter i Nordsjöområdet (EU)
2020/2014. Minsta referensstorlek för bevarande Figur 7. Lekbiomassa (tusen ton) för rödspätta i
Kattegatt, Bälthavet och Öresund under 1999–2020.
(MRB) i Kattegatt är 27 cm och minsta tillåtna mask- Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
storlek vid fiske efter rödspätta är 100 mm. Minsta MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa
referensstorlek för bevarande (MRB) i Öresund är som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå
25 cm och minsta tillåtna maskstorlek vid fiske efter som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken
rödspätta är 90 mm. I Öresund och Kattegatt finns
det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
flera olika områden med olika typer av fiskebegräns- ducera ungfisk minskar.
ningar för att skydda torsken vilket samtidigt också
skyddar rödspättan. Från 2019 är det landningsskyl-
dighet för samtliga kvoterade arter inklusive röd- FMSY
1,2
spätta i Kattegatt.
0,8
Fångstmängd beslutad av EU
Total tillåten fångstmängd (TAC) för Kattegatt för Medel
Rekrytering (miljoner)
var TAC 1 141 ton, varav Sverige hade 114 ton. TAC för
40
177
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
178
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 bör underskridas när beståndet fiskas vid den nivå
Figur 11. Fiskeridödlighet (F) för rödspätta i åldern 2–6 som ger maximal hållbar avkastning (MSY Btrigger).
år under 1957–2019. Fiskeridödlighet är minskningen i Lekbiomassan 2020 är den högsta som uppmätts se-
beståndet över ett år på grund av fiske. FMSY anger det dan tidsseriens början 1957⁷. Rekryteringen (Figur
referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart 13) av rödspätta har sedan mitten på 1990-talet le-
fiske över tid.
gat omkring en nivå som motsvarar det genomsnitt-
liga medelvärdet i tidsserien. Rekryteringen 2019 är
dock den tredje största i tidsserien från 1957⁷.
500 1000 1500
MSY Btrigger
Lekbiomassa (1000 ton)
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Skagerrak anses denna i huvudsak tillhöra samma
Figur 12. Lekbiomassa (tusen ton) för rödspätta i Nordsjölekande bestånd och därför bedöms dessa
Skagerrak och Nordsjön under 1957–2020. Lekbiomassa tillsammans inom Ices⁹.
är mängden lekmogen fisk i beståndet. MSY Btrigger
anger ett tröskelvärde för den biomassa som inte bör un-
derskridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal I relationen med de definierade referenspunkter för
hållbar avkastning av ett bestånd. Blim är den gräns för bedömning av beståndsstorlek och fisketryck pe-
lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet kar resultaten på att beståndet är i ett bra skick och
att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar. att det numera fiskas på en nivå som ger maximal
hållbar avkastning. Men, eftersom beståndskompo-
nenterna i östra Skagerrak inte kan bedömas, bör
fångsten av rödspätta i detta område inte öka.
Medel
Rekrytering (miljoner)
Rådande förvaltning
4000
179
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
gränser samt att dessa bestånd nyttjas på grundval När den europeiska kommissionen publicerat fångst-
av MSY. I Nordsjön och Skagerrak gäller en mins- mängderna (TAC) kan man hitta dem på Havs- och
ta referensstorlek för bevarande (MRB) på 27 cm. I vattenmyndighetens hemsida, https://www.havoch-
Skagerrak (Ices-delområde 20) ska maskstorleken vatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-
vid fiske efter rödspätta med passiva nätredskap inte fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html
vara mindre än 100 mm (diagonallängd).
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- Biologiskt råd för rödspätta i
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen Nordsjön och Skagerrak
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 Internationella havsforskningsrådet (Ices)
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter Ices fångstråd för rödspätta i Skagerrak och
om ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www. Nordsjön för 2021 är 162 607 ton. För 2020 var
havochvatten.se. För information om ny förordning rådet 166 499 ton. Jämfört med 2020 innebär rå-
för tekniska bevarandeåtgärder, se https://www.ha- det en minskning med 2,3 procent av de rekom-
vochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/ menderade fångstmängderna. Rådet baseras på
fiskelagstiftning/forordning-for-tekniska-bevaran- principen om maximal hållbar avkastning (MSY).
deatgarder.html. För fiskeregler för fritidsfiske se
www.svenskafiskeregler.se. SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Fångstmängd beslutad av EU
Total tillåten fångstmängd (TAC) för Skagerrak för Konsekvenser av Covid-19
2021 är preliminärt beslutad till 4 912 ton varav På grund av Covid-19 har Ices råd för 2021 pre-
Sverige har 177 ton. Då Brexitförhandlingar fortfa- senterats i ett förkortat dokumentformat men
rande pågår och de flesta fisk- och skaldjursbestånd fortfarande med adekvat dataunderlag. För vi-
i Nordsjöområdet är delade med Storbritannien och dare information se Ices. COVID-19 outbreak ef-
Norge har EU fastställt tillfälliga kvoter för de första fects on ICES work [Internet]. Copenhagen: Ices;
tre månaderna som motsvarar 25 procent av kvotni- 2020 [published 2020-08-12; cited 2020-12-14].
våerna för 2020. För 2020 var TAC 19 647 ton, varav Available from: http://www.ices.dk/news-and-
Sverige hade 709 ton. events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
Läs mer
Fakta om rödspätta på Artdatabanken
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
pleuronectes-platessa-206211
180
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Arten finns på 40–1 000 meters djup på sand- eller dy-
botten. Den ligger ofta nedgrävd i slammet. Lever främst
av ormstjärnor, kräftdjur, borstmaskar och musslor.
181
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
182
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
MSY Btrigger
8
Blim
levande arter i Nordsjön.
6
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för rödtunga i östra
Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
under 1950–2019. Lekbiomassa är mängden lekmogen svenskafiskeregler.se.
fisk i beståndet. MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för
den biomassa som inte bör underskridas när fisket sker Fångstmängd beslutad av EU
vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett Total tillåten fångstmängd (TAC) för Nordsjön för
bestånd. Blim är den gräns för lekbeståndets storlek un-
der vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga 2021 är preliminärt beslutad till 1 697 ton varav
att producera ungfisk minskar. Sverige har tre ton. Då Brexitförhandlingar fortfa-
rande pågår och de flesta fisk- och skaldjursbestånd
i Nordsjöområdet är delade med Storbritannien och
FMSY
Norge har EU fastställt tillfälliga kvoter för de första
tre månaderna som motsvarar 25 procent av kvotni-
0,4
våerna för 2020. För 2020 var TAC 6 785 ton, varav
F
Medel
Rekrytering (miljoner)
20 600 100
183
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Konsekvenser av Covid-19
På grund av Covid-19 har Ices råd för 2021 pre-
senterats i ett förkortat dokumentformat men
fortfarande med adekvat dataunderlag. För vi-
dare information se Ices. COVID-19 outbreak ef-
fects on ICES work [Internet]. Copenhagen: Ices;
2020 [published 2020-08-12; cited 2020-12-14].
Available from: http://www.ices.dk/news-and-
events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
Foto: SLU.
184
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
BIOLOGI
Arten uppehåller sig nära kusten på sand- eller lerbott-
nar från två ner till 200 meters djup. Sandskäddans föda
består av borstmaskar, kräftdjur, ormstjärnor, snäckor
och musslor. Sandskäddan betraktas ofta som kon-
kurrent om födan till den ekonomiskt mer värdefulla Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
rödspättan. (ton) av sandskädda 2019 per Ices-rektangel. En Ices
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
185
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
någon tydlig trend mellan 2011 och 2017. De totala samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
landningarna av sandskädda 2019 var 1 102 ton i ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
Östersjön (Figur 2)⁴. Av dessa landade Tyskland och ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
Danmark 1 100 ton. De svenska landningarna upp- svenskafiskeregler.se.
gick samma år till 2,6 ton, den högsta sedan 2009⁵.
De svenska landningarna i Östersjön var som störst
1983 då de uppgick till 100 ton. Uppgifter om fritids-
fiskets fångster saknas.
en längdbaserad analys)⁴.
40
Rådande förvaltning
I Östersjöns samtliga delområden ska maskstorle-
0
ken vid fiske efter Sandskädda med passiva nätred- 2000 2005 2010 2015
skap inte vara mindre än 110 mm (diagonallängd).
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- Figur 3. Biomassa index (kg fångad sandskädda per
timme) för sandskädda över 15 cm som antas vara lek-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
mogen under 2001–2019 i Östersjön, baserat på data
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i från ’Baltic International Trawl Survey’ (Q1 och Q4) i
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 Ices-delområden 22, 23 och 24.
186
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Det senaste fångstrådet som gavs var för 2018 på De totala landningarna av sandskädda av den inter-
≤ 2 762 ton. Ices uppmanades inte att ge fångstråd nationella flottan var 770 ton under 2018 och 1 066
av några medlemsländer i år utöver det som disku- ton under 2019 i Skagerrak och Kattegatt². Totala
teras i texten ovan. landningarna i Västerhavet har sedan 1950 varie-
rat mellan 2 906 ton (1983) och 498 ton (2009).
För bestånd som saknar information om storlek Sedan 1998 har fångsterna legat under 1 000 ton.
samt omfattning av exploatering föreslår Ices att Landningsdata äldre än de från 1998 är inte kom-
fångsterna bör minskas enligt försiktighetsansat-
sen. Detta under förutsättning att det inte finns
understödjande information som tydligt visar
att den nuvarande exploateringen är lämplig för
beståndet.
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
187
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Lekbiomassa (index)
na på ett korrekt sätt¹. Danmark och Nederländerna
landar mest sandskädda medan Sverige landar en
marginell andel av det totala fisket. De sammanlagda
landningarna av sandskädda i det svenska yrkesfisket
i Skagerrak och Kattegatt uppgick till ett ton under
2018 och två ton under 2019². De svenska landning-
0,0
arna var under början av 1980-talet över 100 ton. 2000 2005 2010 2015
Under början av 2000-talet landades mindre än tio
ton men mellan 2014–2016 ökade landningarna till Figur 5. Relativ lekbiomassa för sandskädda i
strax över 20 ton per år. Under de senaste åren har Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt under 2003–2018.
Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
landningarna gått ner igen och 2018 registrerades de
lägsta svenska landningarna sedan 1976. Uppgifter
om fritidsfiskets fångster saknas.
15 och 18 cm. I de provfisken med bottentrål som ut- 2000 2005 2010 2015
förs utanför Värö och Ustö på 18–28 meters djup har
sandskädda varit den mest talrika arten i fångsten Figur 6. Total dödlighet (Z) för sandskädda i Nordsjön,
sedan undersökningarna började 1983³. I fisket re- Skagerrak och Kattegatt under 2003–2018.
presenteras sandskäddan nästan uteslutande av små
och därmed sannolikt unga individer. Medellängden
av sandskädda i provfisket under 2019 var 13,9 cm i
Värö och 17,6 cm i Ustö³.
0,0020
Rekrytering (index)
0,0000 0,0010
188
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
2) den totala dödligheten (Z) varierar utan trend Ices ger vanligen fångtråd för beståndet, men
(Figur 6), har inte uppmanats att göra det av några med-
lemsländer under åren 2020–2021 och kommer
3) och rekryteringen ökade fram till 2014 men har inte att tillhandahålla fångstrådgivning 2022
minskat sedan dess med en kraftig minskning un- och 2023 såvida det inte begärs. SLU Aqua har
der 2018 (Figur 7)². inte haft möjlighet att ge råd för 2021, utan hän-
visar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av
För närvarande är fisketrycket på beståndet lägre än beståndsanalys.
FMSY-proxy och lekbeståndets storlek är över MSY
Btrigger-proxy¹, ².
Rådande förvaltning
Minimimåttet är 23 cm i Skagerrak och Kattegatt.
Det gäller dock inte för handredskapsfiske. Minsta Text och kontakt
tillåtna maskstorlek är 90 mm i Skagerrak och Lachlan Fetterplace, SLU, institutionen för akvatiska
Kattegatt för passiva nätredskap. resurser (SLU Aqua), lachlan.fetterplace@slu.se
Fångstmängd beslutad av EU
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för sandskädda i Nordsjön,
Skagerrak och Kattegatt.
189
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
< 1 ton
1–10 ton
10–50 ton
50–100 ton
> 100 ton
Linda Nyman
Signalkräfta
Pacifastacus leniusculus
UTBREDNINGSOMRÅDE
Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika
och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra
Svealand. Genom omfattande illegala utsättningar fö-
rekommer den emellertid också i nordvästra Svealand,
Norrland samt på Öland. Illegalt utsatta populationer Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
som tidigare fanns på Gotland har utrotats. (ton) av signalkräfta 2019 i de stora sjöarna, Vänern,
Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Signalkräfta fångas
av fritidsfiskare i hela sitt utbredningsområde.
LEKOMRÅDE
Parningen sker under september och oktober. Honan
bär den befruktade rommen under stjärten till näs-
ta sommar. Ynglet liknar en fullvuxen individ vid
kläckningen.
VANDRINGAR BIOLOGI
Kräftor är stationära men kan i undantagsfall vid stör- Kräftan föredrar steniga bottnar med goda syreförhål-
ningar ge sig ut på längre vandringar. landen. Den kan gräva djupa hålor i branta strandbrin-
kar och finns på platser med gott om rötter eller andra
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD gömställen. Den lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Hanar blir könsmogna vid en ålder av 2–5 år och honor Kräftan är allätare och äter bland annat insektslarver,
2–6 år, beroende på var i landet kräftorna befinner sig. musslor, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter.
Signalkräftan är kronisk bärare av sjukdomen kräftpest
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK som är dödlig för den inhemska akut hotade flodkräftan.
Signalkräftan kan bli 5–20 år. Exemplar med en längd Signalkräftan har hög motståndskraft mot sjukdomen
på upp till 20 cm har fångats. men kan även den drabbas vid ogynnsamma förhål-
landen som stress på grund av syrebrist eller snabba
temperaturväxlingar. Sjukdomen spelar troligen en roll
i de kraftiga svängningarna och minskningarna i fång-
sterna av signalkräfta de senaste femton åren genom
att påverka vinteröverlevnad, romsättningen och rekry-
teringen negativt.
190
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
191
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
192
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
strängning i juli och augusti har förblivit fortsatt låg två cirkulära flyktöppningar med en diameter av 28
överlag (Figur 3) och andelen kräftor större än mi- mm. Kräftburar och kräftsumpar ska vara märkta
nimimåttet har fortsatt varit låg på de mer noggrant med kontaktuppgifter och med vilken kategori av fis-
undersökta lokalerna. Det saknas säker information kare redskapen tillhör.
om kräftans utbredning i resten av Vänern under de
senaste åren, men bestånden befinner sig fortfaran- Från och med 2020 gäller 10 cm totallängd (från nos-
de i en expansionsfas i de övriga delarna av sjön och hornet till yttersta spetsen på stjärten) som minimi-
yrkesfisket har ännu inte spridit sig till dessa delar. mått för signalkräfta i alla landets vatten (inklusive
de stora sjöarna). Minimimåttet har införts främst
I Mälaren är beståndet överlag mycket svagt. Inget för att minska risken för illegala utsättningar genom
yrkesfiske bedrivs annat än på vissa enskilda lokaler att minska hanteringen av okokta små signalkräf-
med fläckvis starkare bestånd. tor. Antalet illegala utsättningar av signalkräfta per
kommun i Värmland och Dalsland ökar signifikant
I landets övriga signalkräftvatten har stora variatio- ju närmare Vättern man kommer⁴.
ner och mycket kraftiga minskningar i fångster av
signalkräfta rapporterats från artens utbrednings-
område de senaste femton åren. Orsakerna till dessa
fluktuationer är delvis klarlagda och klimatfaktorer
verkar kunna förklara en stor del av variationen i
fångsterna¹. Däremot kan klimatet inte ensamt för-
klara de fall där fångsten minskat drastiskt och fis-
ket kollapsat. Där tycks orsaken vara en kombination
av en något högre medeltemperatur, beståndets ålder
och under vilket årtionde beståndet etablerades².
Skillnaden mellan årtiondena kan eventuellt bero på
skillnader i ursprung och ålder på de kräftor som an-
vändes vid utsättningarna. En generell förklaring till
sämre rekrytering för signalkräfta är att en samtidig
infektion av sjukdomarna kräftpest och Fusarium
gör att simbenen under stjärten hos signalkräftho-
nor eroderar bort, vilket ger mindre utrymme för de
befruktade romkornen³.
Rådande förvaltning
Fiske efter kräftor på allmänt vatten får bedrivas en- Figyr 4. Förändring i storleksfördelning för provfiske-
dast efter tillstånd av länsstyrelsen. I Vättern finns fångsten på Tängan, en sedan länge etablerad hårt fis-
kad lokal på allmänt vatten i norra Vättern 2005–2019
ett undantag för tillståndsplikten som omfattar
samt på Flisen, en nyligen etablerad fiskelokal i västra
högst sex burar, från fredag klockan 17.00 till söndag Vättern 2010–2019. Båda lokalerna har provfiskats se-
klockan 17.00 under tre på varandra följande helger dan 2003 men det var först sedan 2005 respektive 2010
med start den sista fredagen i augusti. Man får högst som kräftor fångades för första gången. Linjer i boxar
fiska 60 kräftor per person och dygn, det vill säga visar medianvärde, övre och nedre kant på boxar mar-
kerar 50 procent av fångsten och vertikala linjer visar
120 kräftor per person och helg. I Vättern ska kräft- värden för den största och minsta kräftan som fångades.
burar och mjärdar med en maskstorlek understigan- Streckad linje visar minimimått för fångst av signal-
de 50 mm (sträckt maska) vara försedda med minst kräfta i de stora sjöarna.
193
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Den 1 januari 2015 antogs EU:s förordning fisket och nyttjande av signalkräfta fortsatt kan be-
(1143/2014) om förebyggande och hanteringen av in- drivas i enlighet med EU-förordningen. Programmet
troduktion och spridning av invasiva främmande ar- baserades delvis på en riskanalys som togs fram
ter. Förordningen syftar till att förebygga och minska 2017 av Lunds universitet och SLU Aqua i dialog med
skadeverkningar på människor, djur, natur och eko- berörda parter och andra myndigheter. Havs- och
nomi av invasiva främmande arter. Signalkräftan vattenmyndigheten målsättning är att åtgärderna
omfattas av förteckningen av invasiva arter sedan möjliggör ett fortsatt nyttjande av signalkräfta utan
den 3 augusti 2016. Detta är på grund av signalkräf- att äventyra flodkräftans långsiktiga överlevnad.
tans roll som kronisk bärare och spridare av sjukdo-
men kräftpest som slår ut den inhemska akut hotade Nya föreskrifter trädde i kraft 2020. Ett så kallat
flodkräftan. Sverige har sedan tidigare infört en rad hanteringsområde för signalkräftor i Sverige har de-
bestämmelser för att hindra att signalkräftan intro- finierats omfattande Vänern och Dalälven och söder
duceras i nya vatten, ett nationellt åtgärdsprogram ut i landet. Inom hanteringsområdet får man fiska
för att bevara flodkräftan, importstopp för levande och även transportera levande signalkräftor men
kräftor från utlandet, samt möjligheten att bilda bara direkt till kokning. Ingen försäljning eller över-
speciella skyddsområden för flodkräfta. EU-listade låtelse av levande signalkräftor är tillåten annat än
arter är hårt reglerade, bland annat med förbud av för licensierade yrkesfiskare eller näringsidkare.
import och spridning av arterna i naturen och krav
på utrotning av arten. EU-förordningen tillåter att Öland, Gotland, norra Bohuslän, Dalsland och större
signalkräftan, som definieras ha stor spridning i delen av Värmland, liksom hela Sverige norröver lig-
landet, hanteras i förhållande till medlemsstaternas ger utanför hanteringsområdet. Som huvudregel är
särskilda omständigheter som till exempel genom att allt fiske och alla levandetransporter är förbjudna
fiske. Detta förutsatt att aktiviteterna utförs inom utanför hanteringsområdet. I undantagsfall kan dis-
ramen för ett nationellt hanteringsprogram. pens ges för fiske men det är ytterst viktigt att detta
görs mycket restriktivt. Annars riskerar man att få
Huvudsyftet med detta hanteringsprogram är att fortsatt spridning av kräftpest.
samlat presentera de nationella hanteringsåtgärder,
inklusive författningsreglering, som syftar till att
förebygga och minimera negativa effekter av signal-
kräfta på biologisk mångfald samt vägleda om hur
194
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
195
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Sik förekommer i ett stort antal olika former som i viss
mån är genetiskt åtskilda med olika födoval, tillväxt-
hastighet, lekbeteenden och utseende. Dessa indelas
översiktligt i vandringssik, som vandrar till strömmande
vatten för lek, och stationär sik som leker i havet eller
insjöar. Vissa är planktonätare hela livet, andra övergår
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
senare till att äta bottendjur och under vissa förutsätt- (ton) av sik 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
ningar blir siken också fiskätande. Siken kräver kallt och rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
förhållandevis syrerikt vatten.
196
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
sälja sin fångst om de kan verifiera att fångstpartiets I Vättern varierade yrkesfiskets landningar av sik
halter understiger gränsvärdena. På senare år har mellan 40 och 50 ton per år fram till 1940-talets
därför endast en mindre mängd sik från Vänern sålts slut. Därefter ökade de markant och nådde toppar
för konsumtion. En liten mängd sik fångas fortfaran- på omkring 170 ton under några år på 1960- och
de som bifångst i andra fisken men säljs inte, utan 1970-talen. En viktig orsak var att fisket intensifie-
används oftast som kräftbete. Medel för landningar- rades och effektiviserades när nylonnäten infördes
na i yrkesfisket 2015–2019 var 6,2 ton. Även fritids- i början av 1950-talet. En annan bidragande orsak
fisket med nät och andra mängdfångande redskap i till denna uppgång var att sjön blev mer näringsrik.
Vänern har minskat sett över tid (1988–2018) från Sedan utbyggnaden av fosforfällning i reningsver-
drygt 15 till under fyra ton. Denna minskning beror ken påbörjades i slutet av 1960-talet har fosforhalten
till stor del på att fritidsfisket med nät har minskat, minskat till en låg och förmodad ursprunglig nivå
både sett till totala landningar och antal utövare. för Vättern. Motsvarande har också skett i många
Att riktat yrkesfiske på sik inte längre förekommer i andra stora sjöar i Europa, och vanligtvis minskar
Vänern kan ha konsekvenser för andra fisken och ar- mängden landad sik i samband med minskad fosfor-
ter, då man behöver öka ansträngningen i fisket efter belastning. Att landningarna av sik i Vättern mins-
andra arter för att kompensera för det ekonomiska kade radikalt från 1970-talet och framåt berodde
bortfall som svårigheten att sälja sik inneburit. Det dock inte bara på fosforhalten. Fiskeansträngningen
ger också konsekvenser för andra fiskarter, dels ge- med nät i yrkesfisket har minskat avsevärt och jäm-
nom att bifångsten av andra arter i sikfisket upphört fört med ansträngningen på 1970-talet är dagens an-
och dels genom att det ändrar konkurrensförhållan- strängning endast tio procent. Efter en lång rad år
dena mellan sik och andra fiskar. med minskande landningar var det åren 2012–2014
Figur 2. Yrkesfiskets landningar av sik (ton) i de Figur 3. Fångst per ansträngning (FpA, kg per 1 000
fyra största sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och meter nät och dygn) av sik i yrkesfisket i Vänern (1996-
Hjälmaren) samt uppdelat per sjö. Notera att det är 2010) och Vättern (1994–2017). Då sik inte innefattades i
främst Vänern och Vättern som har tillräckligt stora Sveriges permanenta undantag från EU´s gränsvärden
landningar för att synas i figuren. Data från 1994–2019. för dioxiner och dioxinlika PCB:er så upphörde i prak-
Punktestimat med 95 %-iga konfidensintervall anges för tiken det riktade sikfisket i Vänern från och med 2012.
landningarna inom husbehovsfisket i Vänern, statistik Från år 2015 har fisket återupptagits i begränsad om-
som samlas in av Länsstyrelsen i Värmlands län. fattning. I Vättern ändrades reglerna om maskstorlek i
näten vid nätfiske på djup över 30 meter från 2005 och
tre stora fiskeförbudsområden infördes.
197
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 4. Fångst per ansträngning (FpA) av sik i nätprovfisken i Vänern (A & B) och Vättern (C & D). A) FpA, Antal
sikar fångade per nät och dygn, för respektive fångstlokal i Vänern 2010–2012, 2015 och 2018. B) FpA gram sik per
nät och dygn för respektive fångstlokal i Vänern 2010–2012, 2015 och 2018. C) FpA, Antal Sikar fångade per nät och
dygn, för respektive fångstlokal i Vättern 2005–2017. D) FpA gram sik per nät och dygn för respektive fångstlokal i
Vättern 2005–2017.
198
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
en temporär ökning till 12 ton, men 2015–2019 lan- I tidigare års undersökningar med ekolodning och
dades återigen endast mellan 2,9–7,8 ton årligen, det trålning i Vänern utgjorde sik endast en liten del av
högsta värdet 2019. mängden fisk i den fria vattenmassan. På senare år
har sik blivit mer talrik. Under trålundersökning-
Yrkesfiskarna anger landad fångst och ansträngning arna i Vänern så utgjorde sik 4,9 procent av den to-
månadsvis i fångstjournaler. I Vänern var landad tala fiskbiomassan. I Vättern har sik länge utgjort en
fångst per ansträngning i yrkesfisket stabil fram till betydande andel av fisksamhället i den fria vatten-
att det riktade fisket upphörde 2011. I Vättern har massan. Trålundersökningarna visar att biomassan
fångsten per ansträngning under de perioder av året av sik per hektar har en möjligt ökande trend under
då yrkesfiskarna fokuserar på sikfiske (höst–vinter– perioden 2010–2019. På senare tid har sik vissa år
vår) varit stabil fram till införandet av nya fiskeregler till och med varit den vanligaste arten (räknat i vikt)
från 2005. De nya reglerna innebar att minsta tillåt- i vissa delområden. År 2019 var andelen sik 4,8 pro-
na maska i fisket på djupare områden ökades, vilket cent av den totala fiskbiomassan sett till hela Vättern.
ledde till att fångsten per ansträngning av den jämfö- Fångsterna av sik i riktade nätprovfisken i Vänern
relsevis mer småvuxna siken minskade. Införandet ökade under perioden 2010–2018, och i synnerhet
av fiskefria områden (hösten 2005) innebar att man vid provfisket 2015 då fångst per ansträngning mer
inte kunde fiska på några av de bästa platserna, vil- än dubblerades jämfört med de tidigare provfiske-
ket också kan ha minskat fångst per ansträngning. åren (Figur 4). Den kontinuerliga ökningen under
Därefter ökade fångsten per ansträngning i Vättern perioden får antas vara relaterad till det minskade
successivt under åren 2010–2013. Sedan 2014 har yrkesfisket på grund av saluförbudet som infördes
dock fångsten per ansträngning minskat något igen. 2011. Yrkesfisket på sik har återupptagits igen från
En anledning är att många yrkesfiskare inte bedri- 2015 om än i lägre omfattning än före saluförbudet.
ver riktat sikfiske längre. Anledningen är en osäker- Vid nätprovfisket i Vänern 2018 noterades en minsk-
het i möjligheten att sälja fisken då vissa stickprover ning jämfört med år 2015 års provfiske men fortfa-
av sik från Vättern innehållit halter av dioxiner och rande en ökande trend över hela perioden.
dioxinlika PCB:er som varit över eller i närheten av
EU:s gränsvärden. I Vättern har biomassa och antal sikar i provfisken
ökat signifikant åren 2005–2017 i sex undersök-
Miljöanalys och forskning ta delområden (tre fredade och tre referensområ-
I Vänern bedrevs ett riktat provfiske med bottensat- den) (Figur 4). Andelen stor sik i fångsten (över 40
ta nät efter sik under 1970-talet, samt på senare år cm) har ökat mer än de övriga storleksklasserna.
under perioden 2010–2012, 2015 och 2018. I Vättern Medelstorlek och storlek av största sik per nät har
har riktat provfiske efter sik och röding pågått åren ökat statistiskt signifikant sedan 2005 (Figur 5).
2005–2015 och 2017 som en del av Sveriges lant- Även andelen nät med förekomst av sik i fångsten
bruksuniversitets och länsstyrelsernas uppföljning har ökat statistiskt signifikant åren 2005–2017 (från
av de omfattande förändringar i fiskereglerna som 92 till 100 procent). Storleks- och åldersdata har an-
infördes i sjön 2005–2007. I dessa provfisken, som vänts för att beräkna total dödlighet (naturlig och
genomförs sommartid är sik den till biomassan van- fiskerirelaterad dödlighet) hos siken i Vättern. Den
ligaste arten på djup större än 15 meter. Provfiskena totala dödligheten hos vuxen sik var cirka 30 procent
täcker de flesta förekommande djupzoner och livs- per år, vilket är en låg siffra jämfört med andra fisk-
miljöer vilket gör resultaten mindre känsliga för bestånd och tyder på att fisketryck och/eller preda-
fiskens temperaturberoende vandringar under som- tionstryck på sik är lågt i Vättern. I samband med
maren. Sik registreras också relativt ofta i det över- åldersanalyserna analyserades även sikens tillväxt-
vakningsprogram med ekolodning och trålning som mönster och en stor andel (mer än hälften) av sikarna
pågått årligen sedan 1990-talet i bägge sjöarna. i Vättern har, i jämförelse med tidigare år (1970-ta-
199
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
200
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
201
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Egentliga Östersjön och Bottniska viken ningarna i Östersjön. I Egentliga Östersjön (inklu-
sive Ålands hav) halverades landningarna mellan
Yrkes- och fritidsfiske 1994 och 1996 och har därefter gradvis minskat till
Yrkesfiskets totala landningar av sik i Egentliga att de sista 5 åren ligga mellan cirka 15–30 ton. I
Östersjön och Bottniska viken (Bottenhavet samt Bottenhavet har landningarna gradvis minskat se-
Bottenviken) var 96 ton under år 2019, vilket är nå- dan 1994 då 191 ton landades, att jämföra med 25–40
got lägre än de genomsnittliga landningarna de se- ton mellan 2013–2019. Även i Bottenviken minska-
naste tio åren. På 1990-talet var landningarna mer de landningarna kraftigt från mitten på 1990-talet,
än dubbelt så stora. Även sett ur ett historiskt per- och minskningen fortsatte sedan fram till 2007 då
spektiv är landningarna under 2000-talet låga, runt 50 ton landades, för att sedan gradvis öka fram till
100 ton jämfört med 300 ton i början av 1900-talet idag då landningarna de senaste fem åren varierat
(figur 1). mellan 60-85 ton. Uppskattningarna av fritidsfis-
kets landningar är osäkra, men uppgifter tyder på att
Riktat kommersiellt fiske efter sik bedrivs huvud- omfattningen är betydande. Enligt nationella enkät-
sakligen i Bottenviken och i Bottenhavet och fis- undersökningar utförda av Havs- och vattenmyndig-
ket sker främst med bottensatta fällor och nät. I heten och Statistiska centralbyrån ser fritidsfiskets
Egentliga Östersjön fångas sik framför allt som behållna fångster av sik i Östersjön ut att ha minskat
bifångst i nät och ryssjor i fisken riktade mot an- de senaste åren (2016-2018) (Figur 2). Fritidsfisket
dra arter. Yrkesfiskets landningar av sik är störst sker nästan uteslutande (till 95 procent) med mängd-
i Bottenviken och där landades cirka 65 ton under fångande redskap som nät.
2019 vilket är nästan 70 procent av de totala land-
Figur 1. Sveriges landningar av sik 1914–2019 i havet Figur 2. Sveriges landningar av sik 1994–2019 i
(99 procent på ostkusten). Sammanställning av data Östersjön samt uppdelat på huvudsakliga fångstområ-
redovisat årligen i: SOS fiske av Statistiska central- den samt skattning av totala fritidsfisket längs kusten
byrån (1914–1969), Fiskestatistisk årsbok (1970–1981), 2014-2018.
Statistiska meddelanden Fiske – en översikt (1982–
1998), samt utdrag ur Havs- och vattenmyndighetens
databas (1999–2019).
202
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fisket efter sik försvåras kraftigt av störningar från Miljöanalys och forskning
säl, framför allt genom att sälen äter av fångsten Förutom två provfisken (Vallviksfjärden och
och skrämmer bort fisk från redskapen. Detta, samt Gävlebukten) i södra Bottenhavet som initierades för
att fiskebestämmelser har skiftat över tid, gör att att följa upp det fiskefria område i Vallviksfjärden
fångst per ansträngning i yrkesfisket inte nödvän- under 2011–2016 och den lekfredning som inrät-
digtvis speglar beståndsutvecklingen. Fångstdata tades längs hela Gävleborgskusten 2011 finns inga
från yrkesfisket under perioden 1999–2019 visar riktade provfisken efter sik. Sik fångas dock i lågt
att mängden (kg) landad sik per siknät och natt antal i ett flertal nätprovfisken som ingår i den na-
(FpA) minskade i Bottenhavet och Ålands hav men tionella och regionala miljöövervakningen av kust-
inte i Bottenviken eller Egentliga Östersjön (Figur fisk. I provfisken med längre tidsserier med start i
3). Under de senaste tio åren ses emellertid en po- slutet av 1980-talet eller i början av 1990-talet ses en
sitiv utveckling i Bottenviken och Bottenhavet, men positiv utveckling i fångst per ansträngning i Muskö
en negativ utveckling i Östersjön. I Ålands hav ut- (Egentliga Östersjön) om hela tidsserien beaktas och
vecklingen varit stabil de senaste 10 åren. Mängden en negativ utveckling i Kvädöfjärden de senaste 10
sik som fångas per dag inom laxfisket med ”push- åren (Figur 4). Provfiskeserier med kustöversikts-
up”-fällor där även sik fångas, visar en positiv ut- nät med start 2002 eller 2004 i Egentliga Östersjön,
veckling 2002–2019 i Egentliga Östersjön, medan Ålands hav och Bottenhavet visar inte någon trend
det inte skett någon förändring i Bottenviken eller i i fångsterna över tid, medan dessa provfisken i
Bottenhavet.
Figur 3. Fångst per ansträngning som biomassa (kg) Figur 4. Fångst per ansträngning (FpA, antal sik per nät
landad sik per redskapsdag 1999–2019, uppdelat på och natt) i provfisken 1989–2019 i Östersjön. Observera
huvudsakliga fångstområden. Data gäller yrkesfiskare att redskapstyp och tid för fisket inte är exakt samma
som fiskar med siknät eller laxfälla av ”push-up” typ för de olika områdena, varför direkta jämförelser av ni-
från båtar mindre än 10 meter under perioden maj till vån på fångsten mellan områden inte kan göras.
september.
203
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
204
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Mängden säl i Östersjön har ökat sedan senare hälf- I provfisken i Egentliga Östersjön är fångsterna sta-
ten av 1980-talet och sik är ett viktigt bytesdjur för bila, förutom för Muskö och Askö där utvecklingen är
särskilt gråsälarna¹. I Bottenhavet utgör sik den näst positiv sett till hela provfiskeperioderna (1992–2019
vanligaste bytesarten (11 procent) i biomassa efter respektive 2005–2019). I Kvädöfjärden är utveck-
strömming. Beräkningar har visat att gråsälens kon- lingen dock negativ sett över den senaste tioårspe-
sumtion av sik (2 100 ton) i Östersjön överskrider det rioden. Sett över hela den studerade tidsperioden har
totala yrkesfisket av sik (1 500 ton)². Det ökande an- även fångst per ansträngning med ”push up”-fällor i
talet sälar har även en direkt påverkan på sikfisket Egentliga Östersjön ökat medan fångst per ansträng-
genom skador på redskap och förlorade fångster³. ning med nät har varit stabila, dock har yrkesfiskets
Även provfiskena är drabbade av störningar av säl, landningar med nät minskat under den senaste tio-
men hur stor inverkan detta har på resultaten kan årsperioden samtidigt som storleken på individerna
inte avgöras. Det behövs bättre underlag om hur i ett provfiske minskat.
sälstörningar påverkar yrkes- och provfiskestatisti-
ken. Mer detaljerad information om förekomst och Sik förekommer i två olika varianter i Östersjön, en
födoval hos gråsäl och vikaresäl är önskvärt för att som leker i havet och en som leker i älvar och söt-
kunna bedöma i vilken omfattning sälarna påverkar vatten. Märkningsförsök har visat att den havslekan-
sikbeståndet. Ett annat problem är att det inte går de siken är tämligen stationär med vandringar upp
att åtskilja de två varianterna av sik i fångsterna (en till 20 km, medan den älvlekande varianten företar
som leker i havet och en som leker i sötvatten), och vandringar över 500 km⁵. Genetiska undersökning-
att dessa två typer kan utgöra olika bestånd med oli- ar visar ingen skillnad mellan dessa typer av sik⁶,
ka beståndsutveckling och beståndsstatus. Det finns men en studie på främst havslekande sik längs den
även tecken på att sikens yngelområden längs kusten svenska kusten antyder att bestånden är lokala, med
har påverkats negativt sedan 1990-talet. Både geo- starkare genetisk differentiering mellan lekområden
grafiska modeller över lämpliga habitat och yngelun- i Bottniska viken än i Egentliga Östersjön⁷. Lämplig
dersökningar i fält utförda i Bottniska viken under storlek på förvaltningsområde varierar mellan 250
senare år visar att flera av sikens tidigare uppväxt- och 400 km beroende på vilken utvärderingsmetod
områden inte längre är lämpliga då de är påverkade som används⁸.
av övergödning⁴.
Rådande förvaltning
Beståndsstatus och -struktur Fredningstider råder i kustvattenområdet inom
Både provfisken och yrkesfiskets fångster indike- Gotlands län 1 november–15 december. Allt fiske
rar att siken i Bottenviken har en positiv bestånds- är förbjudet 15 okt–30 november förutom hand-
utveckling. I Bottenhavet tyder bristen på äldre redskapsfiske efter andra arter än sik i området
individer och långsiktigt minskande fångster per från och med gränsen mellan Västerbotten och
ansträngning, i både provfisken och yrkesfisket, Västernorrlands län till och med norra Uppsala.
sedan 1990-talet att beståndet tidigare har mins- Indirekt kan också nätfiskeförbud på grunda-
kat. Minskningen tycks dock ha upphört de se- re vatten än tre meter under olika tider på året i
naste tio åren. Fångsterna i provfisken avsedda att Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön samt Skagerrak
följa det fiskefria området och lekfredningen i södra och Kattegatt ha en positiv effekt på sik. Likaså kan
Bottenhavet ökade efter inrättandet, men har mins- olika fredningar för kustmynnande vattendrag, i för-
kat de senaste åren. I Ålands hav visar provfisken sta hand avsedda för att gynna lax och öring, även
ingen tydlig trend medan en negativ utveckling i yr- gynna vandringssiken.
kesfisket med nät kan tyda på ett minskande bestånd.
205
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
206
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
Arten lever i den fria vattenmassan i stim. Födan består
(ton) av siklöja 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
av planktoniska kräftdjur och insektslarver. Tillväxten rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
varierar mellan områden. Liksom för många andra
fiskarter i den fria vattenmassan påverkas rekrytering-
en starkt av födotillgång och klimatfaktorer varför repro-
duktionsframgången varierar mycket från år till år
207
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
208
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
209
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
210
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Figur 8. Rekrytering och beståndsutveckling i Vättern Figur 10. Längd (medellängd med standardavvikelse) vid
1992–2019. Med 0+ avses årets kull av siklöja och med ålder för siklöjor från Vänern och Vättern (2006–2017)
>0+ avses 1-årig siklöja och äldre. Resultat från fiskeri- samt Mälaren (2008–2017, Ekoln ingår inte). Data från
oberoende hydroakustik och trålning. fiskerioberoende provtrålningar.
Figur 9. Beståndsutveckling och rekrytering i Mälaren Figur 11. Vänern - andel individer av siklöja per ålders-
(Prästfjärden) 2008–2019. Med 0+ avses årets kull grupp från fiskerioberoende provtrålningar under augus-
av siklöja och med >0+ avses 1-årig siklöja och äld- ti-september 2014—2019.
re. Resultat från fiskerioberoende hydroakustik och
trålning.
211
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
212
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
Fiske i Vänern med nät efter siklöja är förbjudet 1
september–16 oktober och 18 december–31 decem-
ber. Från och med den 17 oktober till och med den 17
december får nät med en maskstorlek understigande
33 mm inte användas. Maximal nätlängd per fiska-
re och dygn är 1 400 m. Trålning är förbjudet sedan
2006.
213
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
214
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
215
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Beståndsstatus och -struktur för ett fortsatt ökat lek- och fiskbart bestånd även
Kunskapen om beståndsstrukturen av siklöja i nästa år. Den faktiska mängden lekfisk och antal
Bottenviken är begränsad. En märkningsstudie från ungfiskar är dock osäkra, men trenderna i bestån-
slutet på 1970-talet och början på 1980-talet visar att dets utveckling bedöms vara mer säkra.
siklöjan i Bottenviken består av ett antal lekpopula-
tioner, och att dessa vandrar från sina respektive lek- Andelen fisk (1– till 3–åriga fiskar) som dör på grund
platser på kusten på våren och blandas med andra av fisket och sälen har varierat sedan början på
populationer under sommaren⁵. Antalet märkta in- 1990-talet (Figur 6). Dödligheten har successivt ökat
divider var dock få. En mindre genetisk studie (SLU, sedan 2014, för att sedan minska till 0,59 år 2019
opublicerade data) genomförd i början på 2000-ta- (Figur 6). Av denna totala dödlighet står sälen för 80
let antydde en avsaknad av genetiska skillnader mel- procent av uttaget och fisket för 20 procent.
lan områden i svenska vatten av Bottenviken, men
en liten skillnad mellan individer från Sverige el- Rådet om ett fångstuttag av siklöja för 2020 ges en-
ler Finland. Ökningarna av lekbiomassan, över hela ligt beställningen från förvaltande myndighet (HaV)
tidsserien, beror främst på de starka årsklasserna av utifrån principen om maximal uthållig fångst, som
0-åringar 2001–2003, 2009–2011 och 2013 (Figur samtidigt är robust mot låg lekbiomassa och minskad
3). Likaså beror ökningen i lekbiomassa de senaste rekrytering, samt inkluderar en biomassa buffer för
två åren på en något starkare rekrytering av ungfisk att ta hänsyn till osäkerheten i beståndsskattning-
(Figur 4). Denna ökning skapar en god förutsättning arna. Skillnaden från föregående år är att rådet nu
baseras på en Btarget strategi, vilket enligt det inter-
nationella havsforskningsrådets (Ices) generellt refe-
rerar till som Bescapement. Strategin är baserad på
MSY grundprinciper och appliceras av Ices för kort-
livade arter (jämfört med förra årets FMSY strategi
för långlivade arter), och innebär att en viss mängd
lekbiomassa avsätts för att säkra en fortsatt godtag-
bar produktion av ungfisk (det vill säga, under den
lekbiomassanivån är det större risk att beståndets
förmåga att producera en, för beståndets fortlevnad,
tillräcklig mängd ungfisk, minskar). En kortlivad art
är de med hög och varierande naturlig dödlighet, stor
variation i ungfiskproduktion (på grund av predation
och varierande miljöfaktorer) och därmed en högt
varierande biomassa. Vidare är det arter där årsklas-
serna bidrar till fisket i ett eller max två år och där
åldern vid första fångst är låg, där livslängden är 4–6
år och där fiskeridödligheten är lägre än den natur-
liga dödligheten.
80
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
210
240
250
220
230
216
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Tabell 1. Framtida prediktioner av lekbiomassa av siklöja i ton för 2021 (i januari) vid olika scenarier av fångst. I ta-
bellen visas sannolikheten att lekbiomassan hamnar under Btarget (6079 ton), som är den gräns för lekbeståndets
storlek under vilken det är större risk att beståndets förmåga att producera en, för beståndets fortlevnad, tillräcklig
mängd ungfisk minskar. Btarget = 6 079 ton. I tabellen presenteras, förutom fångstmöjligheten i scenariot med en
mindre än 5 procentig sannolikhet att lekbiomassan reduceras till en mängd lägre än Btarget, även fångsten och san-
nolikheten att hamna under Btarget i ett fiske enligt FMSY och i ett fiske enligt förra årets total tillåten fångst TACsq
(700 t) i jämförande syfte.
Sannolikheten
Fångst Lekbiomassa % Förändring
Grund (Lekbiomassa % Förändring TAC **
2020 t 2021 t Lekbiomassa*
2021<Btarget) i %
Sannolikheten
880 10 125 4,995 4,0 25,7
(Lekbiomassa 2021<Btarget) = 5 %
217
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Sammanfattningsvis har siklöjabeståndets storlek ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
i Bottenviken varierat sedan början av 1990-talet. svenskafiskeregler.se.
Beståndet var i början på 2020 50 procent större
än tidsperiodens (1991–2020) genomsnittliga stor- Fångstmängd beslutad av EU
lek, och de senaste åren visar på en ökande trend. Det finns inga gemensamma bestämmelser för
Siklöjans produktion av ungfisk har också varierat fångstmängd inom EU för siklöja i Östersjön.
mellan år. Mängden ungfisk har ökat från att vara
under genomsnittet 2016 till att vara ungefär 30 pro-
cent över genomsnittet 2019. Beståndsanalysen vi- Biologiskt råd för siklöja i Östersjön
sar att det stora uttag av siklöja som populationen
av vikaresälar står för medför begränsningar för fis- Internationella havsforskningsrådet (Ices)
kets uttag. Stora inkommande årsklasser av siklöja Ices har ingen rådgivning för siklöja i Östersjön.
skulle kunna minska konkurrensen i framtiden. Till
dess bör förvaltningen beakta riskerna gällande en SLU Aqua
minskad ungfiskproduktion associerade med olika SLU Aquas råd för 2021 fastställs efter denna rap-
fångstuttag enligt den, för kortlivade arter, Btarget ports publicering.
strategi som använts för årets beräkningar av fångst-
möjligheter. Vidare bör förvaltningen tydliggöra I enighet med Havs- och vattenmyndighetens mål
prioriteringen av, och målen för, olika ekosystem- om långsiktigt hållbar fångst var rådet för 2020
komponenter och tjänster, vilket i detta samman- att fångsten inte borde överstiga 880 ton. Detta
hang framför allt gäller säl och fiske i Bottenviken. var en ökning med 26 procent jämfört med den
Förvaltningen bör även utveckla strategier för att kvot om 700 ton som Havs- och vattenmyndighe-
uppnå sina förvaltningsmål i en ekosystembaserad ten beslöt för 2019 baserat på det årets rådgivning
förvaltning. och en uppdaterad riskanalys.
Rådande förvaltning
Siklöjan i Bottenviken är en nationellt förvaltad art. Text och kontakt
Regler för fiske med trål efter siklöja ger de yttre ra- Mikaela Bergenius, SLU, institutionen för akvatiska
marna för fisket. Trålen måste vara utrustad med resurser (SLU Aqua), mikaela.bergenius@slu.se
selektionspanel och inte ha mindre maskstorlek än
26 mm. Trålningen sker på hösten, med start den Läs mer
20 september och slut 31 oktober. Högst 40 tillstånd Fakta om siklöja på Artdatabanken
får finnas samtidigt i hela Bottenviken, men bara https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
35 tillstånd har beviljats sedan 2007. År 2020 be- coregonus-albula-6000083.
slöt Havs-och vattenmyndigheten om att införa ett
infiskningstak om 880 ton. När fisket har uppnått Bergenius, M.A.J., Gårdmark, A., Ustups, D.,
detta infiskningstak stängs fisket. Detaljerade fiske- Kaljuste, O. och Aho, T.. 2013. Fishing or the environ-
områden och tider bestäms årligen av yrkesfiskarna ment – what regulates recruitment of an exploited
genom egenförvaltning. marginal vendace (Coregonus albula) population?
Advances in Limnology 64: 57–70.
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen Lundström, K., Bergenius, M.A.J., Aho, T. och
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Lunneryd, S-G. 2014. Födoval hos vikaresäl i
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 Bottenviken: Rapport från den svenska forsknings-
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om jakten 2007–2009. Aqua reports 2014:1. Sveriges
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav- lantbruksuniversitet, Lysekil, 23 s.
218
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
219
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
220
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
2500
Miljöanalys och forskning MSY Btrigger
1500
Östersjön som går under namnet ”Baltic International
Acoustic Survey” (Bias). Undersökningen är inrik-
0 500
tad på att uppskatta mängden sill/strömming och
skarpsill. I undersökningen samlas även biologisk
information in, som längder, vikt, könsmognad och
1980 1990 2000 2010 2020
ålder¹. Medelvikten på sillen minskade markant
mellan tidigt 1980-tal och mitten av 1990-talet, även Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för sill i centrala
Östersjön (Ices-delområden 25–29 och 32) under
om förändringarna varierar mellan olika områden i
1974–2020. Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i
Östersjön. Medelvikten har sedan dess varit fortsatt beståndet. MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den
låg. Anledningen till den låga tillväxten kan vara tät- biomassa som inte bör underskridas när fisket sker vid
hetsberoende effekter, det vill säga att det uppstår den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett be-
konkurrens mellan individer av samma eller olika stånd. Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under
vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att
arter, när dessa blivit fler på grund av starka årsklas-
producera ungfisk minskar.
ser. Mängden skarpsill har ökat i området och bidrar
på så sätt troligen till den låga medelvikten på sill². I
FMSY
0,6
Vidare forskning behövs enligt Ices och SLU för att 1980 1990 2000 2010 2020
uppskatta mängden sill av det västra beståndet, som
Figur 4. Fiskeridödlighet (F) för sill i åldern 3–6 år
under delar av året befinner sig i centrala delar av under 1974– 2019. Fiskeridödlighet är minskningen i
Östersjön, så denna andel i beståndet kan, likt an- beståndet över ett år på grund av fiske. FMSY anger det
delen från Rigabukten, tas hänsyn till i bestånds- referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart
uppskattningen och kvotberäkningarna för centrala fiske över tid.
Östersjön. Vidare undersökningar rekommenderas
20000 40000 60000
bör underskridas när fisket sker vid den nivå som ger
maximal hållbar avkastning (MSY Btrigger; Figur 3). 1980 1990 2000 2010 2020
Fiskeridödligheten (F) har ökat sedan 2014 och är Figur 5. Rekrytering av 1–årig sill (miljoner) 1974–2020.
sedan 2015 över det referensvärde för fiskeridödlig- Rekrytering anger antal fiskar som är i den ålder då de
betraktas utgöra den första årsklassen i beståndet. Den
het som ger ett hållbart fiske över tid (F MSY; Figur 4). vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden.
De senaste tre åren har fiskeridödligheten varit hö- Värdet 2020 är inte ett resultat utav beståndsanalysen
gre än FMSY. Rekryteringen har varit mycket varie- utan en prognos.
221
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
rande över tid och utan tydlig trend. Rekryteringen Den 6 juli 2016 antog Europaparlamentet och rådet
av ungfisk 2015 var den största sedan 1974³ (Figur 5). en ny flerårig plan för förvaltningen av torsk, sill/
Mellan 2016 och 2019 var rekryteringen varit under strömming och skarpsill i Östersjön¹⁰. Planens hu-
medelvärdet för hela tidsperioden, men ökade 2020 vudsakliga mål är att fisket senast 2020 ska bedrivas
till att vara över genomsnittet. på ett sätt så att maximal hållbar avkastning (MSY)
kan upprätthållas. Planen bidrar även med förslag på
Sillen i centrala Östersjön är det största beståndet åtgärder för att fullfölja förbudet att kasta oönskad
i Östersjön. Förvaltningsenheten (Ices-delområden fisk överbord, och för att minska fiskets påverkan på
25–29 och 32) består av ett antal mindre populatio- det marina ekosystemet.
ner, som är mer eller mindre rumsligt åtskilda, och
skiljer sig i bland annat tillväxt och könsmognad⁴, ⁵. För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
Fram till 1990 utförde Ices separata beståndsupp- områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
skattningar för dessa populationer⁶, men de har se- och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
dan dess slagits ihop, eftersom det inte var möjligt Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
att samla in biologisk information för alla områden. samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
Analyser av konsekvenserna av sammanslagningen ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
i beståndsuppskattningen för de mindre populatio- ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
nerna visar till exempel att fiskeridödligheten kan svenskafiskeregler.se.
vara högre, och den relativa biomassan lägre, i vissa
av populationerna jämfört med värdena i analyserna Fångstmängd beslutad av EU
av hela beståndet⁷. Tills vidare anses dock att den Total tillåten fångstmängd (TAC) av sill/strömming
komplexa beståndsstrukturen i centrala Östersjön för centrala Östersjön (Ices-delområden 25–29
inte har en stor påverkan på synen av det totala och 32) utom Rigabukten för 2021 är 97 551 ton, va-
beståndets dynamik⁸. Forskning antyder att det rav Sverige har 32 626 ton. För 2020 var TAC 153 384
inte bara är sill från Rigabukten utan även sill från ton, varav Sverige hade 51 300 ton. TAC inkluderar
Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön som inte Rysslands kvotandel.
blandar sig med beståndet i centrala Östersjön och
därmed fångas där. Tillväxten av individer från de
olika bestånden är olika⁹, vilket kan vara ett sätt att
skilja dem åt. Biologiskt råd för sill/strömming i
centrala Östersjön utom Rigabukten
Rådande förvaltning
Den 1 januari 2015 infördes landningsskyldighet för Internationella havsforskningsrådet (Ices)
torsk, sill och skarpsill i Östersjön. Det betyder att Ices fångstråd för sill/strömming i centra-
oönskad fångst av dessa bestånd inte får kastas över- la Östersjön (Ices-delområden 25–29 och 32)
bord. För Östersjön finns inte någon minsta refe- utom Rigabukten för 2021 är mellan 83 971 och
rensstorlek för bevarande (MRB) men däremot finns 138 183 ton. För 2020 var rådet mellan 130 546
en handelsnorm som fastställer om sill får säljas som och 214 553 ton. Jämfört med 2020 innebär rådet
livsmedel eller inte. en minskning med 36 procent av de rekommende-
rade fångstmängderna.
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
222
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
223
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
dock av två vårlekande bestånd, ett vardera längs Vårlekande sill i Skagerrak,
den svenska och finska kusten¹⁵-¹⁷. Det finns även ett Kattegatt och sydvästra Östersjön
mindre höstlekande bestånd¹⁷. Likaså består ström-
ming i Bottenviken av flera vår- och höstlekande be- Yrkes- och fritidsfiske
stånd. Gränserna mellan dessa lekbestånd är dock Fisket efter vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och
oklara, liksom omfattningen på förflyttningen av in- sydvästra Östersjön (Ices-delområden 20–24) be-
divider mellan dessa¹. drivs i huvudsak av Sverige, Tyskland och Danmark.
Sillen fångas framför allt med trål för mänsklig kon-
Rådande förvaltning sumtion, men en viss mängd fångas som bifångst i
Den 6 juli 2016 antog Europaparlamentet och rå- småmaskig trål (med en maska mindre än 32 mm)
det en ny flerårig plan för förvaltningen av torsk, och i snörpvad i fiske efter skarpsill. Fångsterna har
sill/strömming och skarpsill i Östersjön (EU) minskat sedan början av 1990-talet från nära 200
(2016/1139). Planens huvudsakliga mål är att fisket 000 ton till 25 420 ton 2019 (Figur 2). I fisket efter
senast 2020 ska bedrivas på ett sätt så att maximal vårlekande sill 2019 kom 35 procent av fångster-
hållbar avkastning (MSY) kan upprätthållas. Planen na från Skagerrak och Kattegatt (Ices-delområden
bidrar även med förslag på åtgärder för att fullfölja 20–21), 39 procent från Bälthavet, Öresund och
förbudet att kasta oönskad fisk överbord, och för att Arkonabassängen (Ices-delområden 22–24) and 26
minska fiskets påverkan på det marina ekosystemet. procent från Nordsjön¹⁸. Enligt en nationell enkätun-
dersökning utförda av Havs- och vattenmyndigheten
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- och Statistiska centralbyrån 2015¹¹ beräknades fri-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen tidsfisket till havs och på kusten i Öresund, Skagerrak
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i och Kattegatt 2014–2016 till mellan 194–297 ton sill.
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 Det är dock oklart om detta är vårlekande eller höst-
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om lekande sill. Andelen fritidsfiske anses dock vara en
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav- så liten del av den totala fångsten och räknas därmed
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www. inte med i beståndsuppskattningen.
svenskafiskeregler.se.
Miljöanalys och forskning
Fångstmängd beslutad av EU Beståndet av vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt
Total tillåten fångstmängd (TAC) av strömming för och sydvästra Östersjön består av olika sillpopulatio-
Bottniska viken för 2021 är 65 018 ton varav Sverige ner, i huvudsak vårlekande, med lekplatser i sydväs-
har 11 712 ton. För 2020 var TAC 65 018 ton, varav tra Östersjön (till exempel Rügen), Bälthavet samt i
Sverige hade 11 712 ton. Kattegatt och Skagerrak. Det består också av ett antal
geografiskt mer lokala vår-, höst- och vinterlekande
beståndskomponenter. Efter leken vandrar den vux-
Biologiskt råd för strömming na sillen till Skagerrak och nordöstra Nordsjön för att
i Bottniska viken söka föda. Stora mängder sill övervintrar i Öresund.
För att i fångsterna separera individer av vårlekare
Internationella havsforskningsrådet (Ices) från Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön
Ices fångstråd för strömming i Bottniska viken från höstlekare från Nordsjön i Ices-fångstområde
(Ices-delområden 30–31) för 2021 är 65 018 ton. 3a (Skagerrak och Kattegatt) analyseras mikrostruk-
Jämfört med 2020 är rådet oförändrat. turen och formen av fiskarnas hörselstenar. För att
skilja individer från olika bestånd i Ices-område 4
SLU Aqua (Nordsjön) används antalet ryggkotor. Dynamiken
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning. i de olika bestånden och den relativa andelen av
dessa komponenter är dock fortfarande oklart, och
224
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
För fiske i den fria vattenmassan i Kattegatt,
Skagerrak och Nordsjön gäller sedan januari 2015
landningsskyldighet för alla kvoterade arter som
fångas. Den 1 januari 2015 började även landnings-
skyldigheten gälla för arter levandes i den fria vat-
tenmassan och för bottenlevande arter i Östersjön.
Det betyder att oönskade fångster av kvoterade ar-
Figur 2. Fångster av vårlekande sill (tusen ton) 1991–
2019 i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön för ter inte får kastas överbord. Minsta referensstorlek
Sverige (blå) och övriga länder (grön). för bevarande (MRB) av sill i Skagerrak och Kattegatt
225
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
rav Sverige har 280 ton. För 2020 var TAC 3 150, va-
0,2
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 TAC för Skagerrak och Kattegatt för 2021 är är preli-
minärt beslutad till 6 132 ton vid riktat sillfiske plus
Figur 4. Fiskeridödlighet (F) för vårlekande sill i åldern
3–6 år under 1991–2019 i Skagerrak, Kattegatt och
1 665 ton som bifångst vid fiske med småmaskiga
sydvästra Östersjön. Fiskeridödlighet är minskningen i redskap, varav Sverige har 2 696 ton respektive 229
beståndet över ett år på grund av fiske. FMSY anger det ton. Då Brexitförhandlingar fortfarande pågår och de
referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart flesta fisk- och skaldjursbestånd i Nordsjöområdet är
fiske över tid. delade med Storbritannien och Norge har EU fast-
ställt tillfälliga kvoter för de första tre månaderna
som motsvarar 25 procent av kvotnivåerna för 2020.
2000 4000 6000
Medel
För 2020 var TAC för riktat sillfiske 24 528 ton, varav
Rekrytering (miljoner)
226
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
227
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
2016 fånga mellan 194–296 ton sill. Det är dock MSY Btrigger
0
De viktigaste lekplatserna för den höstlekande sillen
1960 1980 2000 2020
finns i Nordsjön, utmed Storbritanniens östra kust.
En varierande andel av den unga (inte könsmogna) Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för höstlekande sill i
sillen uppehåller sig i Kattegatt och Skagerrak. Sillen Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt under 1947–2020.
Lekbiomassa ä mängden lekmogen fisk i beståndet. MSY
återvänder sedan för att leka i västra Nordsjön. Sillen Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa som
är ett viktigt bytesdjur för många bottenlevande fis- inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå som
kar som torsk, vitling och gråsej, men också för sjö- ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd. Blim är
fåglar och marina däggdjur²⁰. Som planktonätare är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är
den betydelsefull högt upp i ekosystemets födoväv. stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera
ungfisk minskar. Värdet 2020 är inte ett resultat utav
Undersökningar har visat att rekryteringen påverkas beståndsanalysen utan en prognos.
av klimatförändringar och gynnas av lägre tempera-
turer¹⁸. Beståndet har sedan 2002 producerat svaga
FMSY
1,5
joner ton mellan 1998 och 2019 och har under hela
perioden legat över gränsvärdet för beståndets bio-
massa som inte bör underskridas när beståndet fis-
0
kas vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning 1960 1980 2000 2020
(MSY Btrigger), men har minskat de senaste tre åren
(Figur 3). En ytterligare minskning av lekbiomassan Figur 5. Rekrytering av 0–årig höstlekande sill (miljo-
ner) 1947–2020 i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.
till under MSY Btrigger observeras i prognosen for
Rekrytering anger antal fiskar som är i den ålder då de
2020. Fiskeridödligheten har sedan 1996 varit under betraktas utgöra den första årsklassen i beståndet. Den
den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över vågräta linjen anger medelvärdet för hela tidsperioden.
228
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
tid (FMSY; Figur 4). Ungfiskrekryteringen har varit Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
låg sedan 2002, med enstaka år med något starkare samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
årsklasser. Rekryteringen 2014 var en något starka- om ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.
re årsklass och har bidragit till att lekbiomassan har havochvatten.se. För information om ny förordning
ökat, men har sedan 2015 varit under medelvärdet för tekniska bevarandeåtgärder, se https://www.ha-
för hela tidsserien, vilket i sin tur har resulterat i den vochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/
minskande lekbiomassan de senare åren²² (Figur 5). fiskelagstiftning/forordning-for-tekniska-bevaran-
Beståndet består till en större andel av äldre indivi- deatgarder.html. För fiskeregler för fritidsfiske se
der som är på väg ut ur det fiskbara beståndet. www.svenskafiskeregler.se.
Beståndet av sill i Nordsjön består av ett komplex Fångstmängd beslutad av EU och Norge
av flera lekkomponenter²³, ²⁴ och andelen av res- Total tillåten fångstmängd (TAC) för 2021 för höst-
pektive komponent av det totala beståndet varierar lekande sill i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak är
över tid. Även om antalet lekkomponenter och grän- preliminärt beslutad till 96 252 ton vid riktat sillfiske
serna mellan dessa inte är helt tydliga, grupperas plus 2 239 ton som bifångst vid fiske med småmas-
de generellt till en av fyra, efter områdena Orkney/ kiga redskap, varav Sverige har 978 ton respektive
Shetland, Buchan, Banks och Downs. Fisket sker 11 ton. Då Brexitförhandlingar fortfarande pågår och
både i de olika lekområdena och där lekkomponen- de flesta fisk- och skaldjursbestånd i Nordsjöområdet
terna blandar sig i centrala och norra Nordsjön. Den är delade med Storbritannien och Norge har EU fast-
totala tillåtna fångstmängden har delats upp mellan ställt tillfälliga kvoter för de första tre månaderna
södra Nordsjön (Ices-fångstområde 4c) och östra som motsvarar 25 procent av kvotnivåerna för 2020.
Engelska kanalen (Ices-fångstområde 7d) och resten För 2020 var TAC 385 008 ton plus bifångster på
av förvaltningsområdet för att skydda Downs sillen 8 954 ton, varav Sverige hade 3 913 ton plus bifång-
i södra Nordsjön. Blandningen med andra bestånd ster på 42 ton.
sker framför allt i Nordsjön (Ices-område 4), i första
hand med vårlekande sill från Skagerrak, Kattegatt När den europeiska kommissionen publicerat fångst-
och sydvästra Östersjön. Olika lekkomponenter av mängderna (TAC) kan man hitta dem på Havs- och
detta bestånd är genetiskt lika²⁵, ²⁶. vattenmyndighetens hemsida, https://www.havoch-
vatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-
Rådande förvaltning fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html.
Beståndet förvaltas sedan 2018 av en flerårig gemen-
sam, mellan EU och Norge, förvaltningsstrategi. För
fiske i den fria vattenmassan i Kattegatt, Skagerrak Biologiskt råd för höstlekande sill
och Nordsjön gäller sedan januari 2015 landnings- i Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak
skyldighet för alla kvoterade arter som fångas. och östra Engelska kanalen
Minsta referensstorlek för bevarande (MRB) för sill
i Nordsjön är 20 cm och för Skagerrak och Kattegatt Internationella havsforskningsrådet (Ices)
18 cm. Ices fångstråd för höstlekande sill i Nordsjön,
Kattegatt, Skagerrak och östra Engelska kana-
Fångst av arter som omfattas av landningsskyldighet len för 2021 är 365 792 ton. För 2020 var rådet
och som är mindre än MRB ska landas och registre- 431 062 ton varav 418 649 ton för mänsklig kon-
ras men får inte användas som livsmedel. sumtion. Jämfört med 2020 innebär rådet en
minskning med 15,14 procent av de rekommende-
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- rade fångstmängderna.
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
229
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Norsk vårlekande sill i nordöstra havet när de blir lekmogna. Undersökningar visar
Atlanten och Arktis att dynamiken i beståndet styrs i huvudsak av stora
variationer i ungfiskproduktion, som i sin tur styrs
Yrkes- och fritidsfiske av miljöfaktorer som tid på året då ynglen kläcks²⁸,
Norsk vårlekande sill regleras och fiskas i huvudsak temperatur²⁹, vindriktning och uppvällning³⁰. Ett
av kuststaterna Norge, Ryssland, Island, Färöarna antal provfiskeundersökningar utförs i Norska havet
och Europeiska Unionen med ringnot och flyttrål i och Barents hav för att beräkna storleken på bestån-
Norska havet och Barents hav²⁷. Fisket följer tradi- det, åldersfördelning och ungfiskproduktion.
tionellt vandringsmönstret av sillen i det Norska ha-
vet. Fångsterna används inom både djurindustrin Beståndsstatus och -struktur
och för mänsklig konsumtion. Totala landningar Beståndet minskar, men 2019 beräknas det ligga
2019 var 777 165 ton (Figur 2). Sverige fiskade under över det tröskelvärde som inte bör underskridas när
slutet av 1990-talet 10 000–20 000 ton årligen, men fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar av-
har mellan 2007 och 2013 fångat mindre än 1 000 kastning (MSY Btrigger; Figur 3). Fiskedödligheten
ton per år. År 2014–2016 var det svenska fångsterna 2019 är över det referensvärde för fiskeridödlighet
noll. År 2017, 2018 och 2019 fångade Sverige 1 155, som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY; Figur 4).
425 respektive 705 ton²⁷. Årsklasserna har de senaste tio åren varit medelstora
till svaga³¹ (Figur 5). Beskrivningen av norsk vårle-
Miljöanalys och forskning kande sill är inte kopplad till ett specifikt område och
Norsk vårlekande sill är det största sillbeståndet Ices råd gäller för alla områden där sillen från detta
i världen och sillen vandrar över stora områden i bestånd befinner sig. Majoriteten av beståndet finns
Nordostatlanten. De vuxna individerna söker föda i dock i Barents hav, väster om Skottland och öster om
Norska havet. Leken pågår från sen vinter till tidig vår, Grönland, och ungfisken befinner sig i lekområden i
längs den norska kusten. Generellt förekommer ung- Norska havet. Mindre mängder sill befinner sig ock-
fisken mest i Barents hav och vandrar åter till Norska så i angränsande områden under födoperioden.
230
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
6000
kommelse mellan EU, Färöarna, Island, Norge och
Ryssland sedan 1999. Målet med förvaltningsplanen
är att begränsa fisket så att det sker inom säkra biolo-
0 2000
giska gränser och att uttaget är långsiktigt hållbart.
Planen är i enighet med Ices försiktighetsansats.
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Beslut av Norge, EU, Island,
Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för norsk vårlekande
Färöarna och Ryssland sill i nordöstra Atlanten och Arktis under 1988–2020.
Total tillåten fångstmängd (TAC) för norsk vårle- Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
kande sill i nordöstra Atlanten för 2021 är 446 755 MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa
ton varav Sverige har 3 692 ton. För 2020 var TAC som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå
525 594 ton varav Sverige hade 4 344 ton. Kuststater som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken
antog en ny flerårig förvaltningsstrategi under det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
Oktober 2018 som granskats av Ices och bedömts ducera ungfisk minskar. Värdet 2020 är inte ett resultat
följa försiktighetsansatsen. Norge är den största fis- utav beståndsanalysen utan en prognos.
kenationen för norsk vårlekande sill.
FMSY
0,20 0,30
F
0,10
0,00
Medel
Rekrytering (miljoner)
20000 0 60000
231
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
232
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Under vår och sommar uppehåller sig sjuryggen på
grunda områden. Den sitter ofta fastsugen vid klip-
por. Under övrig tid kan den påträffas i den fria vatten-
massan långt ute till havs. Födan består till början av
djurplankton senare av större kräftdjur, små fisk och Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landning-
ar (ton) av sjurygg 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
maneter.
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
233
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
boksdata 1994–2019 har landningarna av sjurygg va- 2017, och 2019 var den åter uppe i drygt 6 000 km
rierat mellan 20 och 255 ton, där perioder med höga nät. Anledningarna till att ansträngningen har varit
fångster följts av några år med lägre fångster utan varierande kan vara flera, såsom prisbild och regle-
någon statistiskt säkerställd trend. Landning per ringar i torskfisket. Det finns inga uppgifter om fri-
ansträngning i fisket med piggvarsnät, som står för tidsfiskets fångster.
cirka 80 procent av landningarna under lektid, har
under perioden 1996–2019 minskat i Skagerrak men Miljöanalys och forskning
visar ingen trend i Kattegatt (Figur 3). I Öresund var Det sker i dagsläget ingen riktad analys eller över-
det en topp 2014– 2016 och landning per ansträng- vakning rörande sjurygg i Sverige och det saknas
ning har sedan dess minskat kraftigt och ligger nu grundläggande data om längd- och åldersstruktur.
på ganska låg nivå. Ansträngningen med piggvarsnät Provfisketrålningar från kvartal 1 (januari–mars) i
minskade i Öresund från 14 000 km nätnätter per år Västerhavet (”International Bottom Trawl Survey”,
2007 till under 2 000 km nätnätter 2016, men från IBTS) visar generellt en stor variation i antalet fång-
2017 är ansträngningen åter uppe på samma nivåer ade sjuryggar per tråltimme över åren 1991–2019
som under 2008–2013 på knappa 10 000 km nätnät- (Figur 4). I Kattegatt och Öresund visar fångst per
ter per år. Sjurygg tas också som bifångst i torskfis- tråltimme en minskande trend, medan ingen trend
ket med nät i Öresund. Undersökningar vid Sveriges kan ses i Skagerrak. Motsvarande provfisketrålning-
lantbruksuniversitet uppskattar utkastet av sjurygg i ar kvartal 1 i Östersjön (”Baltic International Trawl
detta fiske till cirka åtta ton årligen under åren 2013– Survey”, Bits) visar varierande fångster men utan
2015. Enligt fiskets loggböcker kastades 2,5 ton 2019. en ökande eller minskande trend. Bottentrålning
Ansträngningen i torsknätsfisket under sjuryggens har visat sig vara en bra metod för att uppskatta
lekperiod varierar kraftigt mellan år från över 6 000 beståndsstorlek hos sjurygg² men för Västerhavet
km nätnätter 2014–2015 till under 1 000 km nät och Öresund är uppgifterna osäkra eftersom det
Kg/km nät
ton och natt
12
200
150
8
100
4
50
0 0
1994 1999 2004 2009 2014 2019 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Figur 2. Sveriges landningar (ton) av sjurygg 1994–2019 Figur 3. Landning per ansträngning (LpA, kg per km nät
uppdelat på havsområden. och natt) av sjurygg 1996–2019 för båtar större än 10
meter som fiskar med piggvarsnät under februari–april
uppdelat på havsområde.
234
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
0
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
235
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
236
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
BIOLOGI
Skarpsillen lever i stim. Nattetid söker den sig mot ytan
men under dagen står den närmare botten. Födan be-
står av djurplankton (såsom hopp- och hinnkräftor)
samt fisklarver.
237
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
MSY Btrigger
1500
den skarpsill. I undersökningen samlas även biolo-
gisk information in, som längder, vikt, könsmognad
och ålder. Undersökningen visar att skarpsill har va-
0 500
rit mest koncentrerat i den norra delen av centrala
Östersjön sedan slutet på 1990-talet². Lekbiomassan
(SSB, Figur 3) var som störst 1997 och har därefter 1980 1990 2000 2010 2020
haft en nedåtgående trend men har alltid varit över
Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för skarpsill i
den beståndsstorlek för vilken det är stor sannolik-
Östersjön (Ices-delområden 22–32) under 1974–2020.
het att beståndets förmåga att producera ungfisk Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
minskar (Blim) och ligger väl över det tröskelvärde MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa
på beståndets biomassa som inte bör underskridas som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå
när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken
avkastning (MSY Btrigger). det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
ducera ungfisk minskar. Värdet 2020 är inte ett resultat
Den senaste ökningen av lekbiomassan beror på utav beståndsanalysen utan en prognos.
den starka årsklassen 2014. Fiskeridödligheten (F,
Figur 4) har minskat men har varit över den fiskeri- FMSY
0,6
Medel
Rekrytering (miljoner)
100000 0250000
238
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
år med god rekrytering och längre perioder med läg- Rådande förvaltning
re rekrytering. Rekryteringen (Figur 5) 2016–2019 Sedan den 1 januari 2015 gäller landningsskyldighet
ligger under eller nära genomsnittet, medan årsklas- för kvoterade arter som lever i den fria vattenmas-
sen 2020 ligger över genomsnittet. san och för bottenlevande arter i Östersjön, inklusive
skarpsill. Det betyder att oönskad fångst inte får kas-
Medelvikten på skarpsill minskade markant mellan tas överbord. Vid fiske efter skarpsill landas också
tidigt 1990-tal och slutet av 1990-talet (ca 40 pro- bifångster av andra kvoterade arter. År 2016 antog
cent), även om detta varierar mellan olika områden Europaparlamentet och rådet en ny flerårig plan för
i Östersjön. Medelvikten har sedan dess varit fort- förvaltningen av torsk, sill/strömming och skarpsill i
satt låg med en svag ökning sedan 2005, men mins- Östersjön (EU reglering 2016/1139). Planens huvud-
kade igen de senaste åren¹, ². Anledningen till den sakliga mål är att fisket ska bedrivas på ett sätt så att
låga medelvikten kan vara täthetsberoende effekter, en maximal hållbar avkastning (MSY) kan upprätt-
det vill säga att det uppstår konkurrens mellan in- hållas. Planen bidrar även med förslag på åtgärder
divider när dessa blivit fler. Mängden skarpsill har för att fullfölja förbudet att kasta oönskad fisk över-
ökat i området på grund av ökande temperaturer och bord, och för att minska fiskets påverkan på det ma-
minskad predation från torsk, som bidrar till den rina ekosystemet.
låga medelvikten på skarpsill³. Åldersstrukturen har
varierat mycket under de senaste 40 åren men utan För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
någon särskilt trend¹. Skarpsillen är en betydande områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
födokälla för rovfisk, sjöfågel och marina däggdjur och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
och en viktig komponent i ekosystemets födoväv. Det Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
finns en tydlig ömsesidig påverkan mellan torsk och samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
skarpsill och därför bör en förvaltningsplan även ta ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
hänsyn till hur torskens rumsliga fördelning utveck- ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
las i förhållande till skarpsillsbeståndet. Faktorer svenskafiskeregler.se.
som påverkar skarpsillsbeståndens utbredning, så-
som effekter av skarpsill på torsk, bör undersökas Fångstmängd beslutad av EU
mer. Det mesta av skarpsillen fiskas tillsammans Total tillåten fångstmängd (TAC) för Östersjön för
med sill. Förvaltningen av skarpsill bör ske med 2021 är 222 958 ton (exklusive Rysslands kvot), va-
hänsyn till beståndsstatus för sill (speciellt i Ices- rav Sverige har 42 517 ton. För 2020 var TAC 210 147
delområden 25–29 och 32). Detta kräver att upp- ton, varav Sverige hade 40 074 ton.
följning av artsammansättningen i landningarna
genomförs rutinmässigt².
Biologiskt råd för skarpsill i Östersjön
Beståndsstatus och -struktur
Internationella havsforskningsrådet (Ices) bedö- Internationella havsforskningsrådet (Ices)
mer att fisketrycket på beståndet ligger något över Ices fångstråd för skarpsill i Östersjön för 2021
FMSY medan lekbiomassan är väl över MSY Btrigger. är mellan 181 567 ton och 316 833 ton. För 2020
Skarpsill är ett viktigt bytesdjur för torsk och en var rådet mellan 169 965 och 233 704 ton. Jämfört
eventuell ökning av fisketrycket på skarpsill i tor- med 2020 innebär rådet en ökning med 6,8 pro-
skens huvudområde (Ices-delområden 25–26) kan cent av de rekommenderade fångstmängderna.
försämra tillståndet för torsk. Begränsningar av Fångst högre än det referensvärde för fiskeridöd-
skarpsillsfångster i torskens huvudområde bör tas i lighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY, 247
beaktning, i syfte att förbättra konditionen hos torsk. 952 ton) kan bara tas under de förutsättningar
som är specificerad i förvaltningsplanen.
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
239
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt der) och där beslutades att kombinera de två bestånd
i ett, baserad framför allt på genetiska studier och
Yrkes- och fritidsfiske tillväxthastighet⁶.
Skarpsill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fiskas
huvudsakligen med trål som fiskar i den fria vat- Bevis från genetikdata visade att skarpsill från
tenmassan för användning inom konservindustrin. Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt gav liknande sig-
I Sverige fiskas den även med snörpvad för kon- naler som tyder på att de härstammar från samma
sumtion. Landningarna var som störst i mitten på bestånd med undantag för tre lokala populationer
1970-talet, då cirka 600 000 ton landades. Sedan från Uddevalla, Stora bältet och Öresund som visade
början på 1980-talet har landningarna varit låga likheter med Östersjöns skarpsill. Det fanns också
och varierat markant utan särskilt trend. År 2019 bevis på att skarpsill från de norska fjordarna är ge-
var landningarna 148 916 ton (ca 5 600 ton i väs- netiskt nära men tydligt separerade från Nordsjön.
terhavet), varav Sverige stod för cirka 6 procent⁴, ⁵ Lokala genetiskt identifierbara populationer finns
(Figur 6). Det finns inga data på fångster av skarpsill också i periferin av Kattegatt/Skagerrak-området,
i fritidsfisket. längs norska kusten och sannolikt den svenska
kusten. Norska populationer ingår inte i bedöm-
Miljöanalys och forskning ningen eller rådgivningen. Det är viktigt att ta hän-
Skarpsillen är en betydande födokälla för rov- syn till ansträngningsfördelningen inom Kattegatt/
fisk, sjöfågel och marina däggdjur och är en vik- Skagerrak-området, för om en betydande mängd
tig födovävskomponent i ekosystemet. Skarpsillen fiskeansträngning omfördelas till kustområden i
i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är kortlivad.
Beståndsuppskattningen är baserad på provfis-
ketrålningar (”International Bottom Trawl Survey”,
IBTS) och akustikundersökningen (”Herring
Acoustic Survey”, Heras)⁴, ⁵. IBTS är inriktad på att
uppskatta mängden olika bottenlevande arter och ar-
ter som lever i den fria vattenmassan, medan Heras
är inriktad på att uppskatta mängden sill och skarp-
sill. Lekbiomassan (SSB, Figur 7) har varit över den
minsta beståndsstorlek som ska förbli i havet varje
år efter fiske för att säkerställa framtida rekrytering
(MSY Bescapement) sedan 2014. Fiskedödligheten (F,
Figur 8) för skarpsill i åldern 1–2 år har varit hög
2016 och minskat sedan dess. År 2019 är det läg-
sta värdet av de senaste fem åren. Rekrytering (R,
Figur 9) 2020 uppskattas vara under det långsiktiga
genomsnittet⁴, ⁵.
240
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
1000
Blim
armning av lokala populationer. Den åldersbasera-
de beståndsanalysmodellen som tidigare användes
600
241
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Fakta om skarpsill på Artdatabanken
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
sprattus-sprattus-206091.
242
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
< 1 ton
1–10 ton
10–50 ton
50–100 ton
> 100 ton
Skrubbskädda
Platichthys flesus
(Europeisk skrubbskädda)
Platichthys solemdali
(Östersjö Skrubbskädda)
I Östersjön finns två närbesläktade arter av skrubb- Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
skädda¹, ². Tidigare ansågs de dock vara två lektyper (ton) av skrubbskädda 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
av samma art (utsjölekande och kustlekande) men även
om de överlappar geografiskt och är morfologiskt väl-
digt lika, har de olika reproduktionsstrategier och korsar Östersjö skrubbskädda leker på våren, med bottenle-
sig inte vid lek³, ⁴. Nya genetiska studier har bekräftat vande ägg, längs kusten i grunda områden med lägre
att de är två olika arter³. Den nya kustlekande arten av salthalt och på grunda utsjöbankar i norra Egentliga
skrubbskädda fick namnet Platichthys solemdali⁴ och Östersjön och norra Östersjön.
den utsjölekande arten förblir Platichthys flesus. De två
arterna skiljer sig inte bara åt genom användandet av VANDRINGAR
olika lekområden utan de har också skillnader i ägg- Vuxna individer av båda arterna födosöker i grunda
och spermieegenskaper och även skillnader i tillväxt⁵-⁹. kustområden under sommaren och simmar ut till dju-
pare områden på vintern¹⁰, även om vandringens om-
UTBREDNINGSOMRÅDE fattning varierar avsevärt mellan olika bestånd och
Europeisk skrubbskäddan (P. flesus) finns i Skagerrak, regioner. Unga fiskar vistas i grunda kustområden tills
Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. de ansluter sig till den vuxna populationen¹⁰.
Längre norrut är arten mindre vanlig.
ÅLDER, KÖNSMOGNAD OCH STORLEK
Östersjö skrubbskädda (P. solemdali) finns i norra och Honan blir könsmogen vid tre års ålder och hanen som
centrala Östersjön. I de södra delarna av Östersjön är tvååring. Den äldsta uppgivna åldern för skrubbskädda
de mindre vanliga och de finns inte i Skagerrak och är 24 år. Maximal längd är upp till 60 cm men den blir
Kattegatt. sällan över 40 cm.
LEK BIOLOGI
De två arterna uppvisar olika lekstrategier: Arterna förekommer både i salt havsvatten och i söt-
Europeisk skrubbskädda leker på våren, med ägg i den vatten vid älvars mynningsområden. De trivs på mjuka
fria vattenmassan, på djupt vatten i utsjön i de västra sand- och dybottnar eller tångbevuxna lokaler på grunt
och södra delarna av Östersjön och i de djupare de- vatten. De födosöker på natten och äter musslor, orm-
larna av Egentliga Östersjön. I Skagerrak, Kattegatt stjärnor, borstmaskar, kräftdjur och mindre fiskar.
och Öresund sker leken sen vinter och tidig vår på 20–
40 meters djup.
243
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Internationella havsforskningsrådet (Ices) bedö- vilket marknadspris som råder för skrubbskädda,
mer i dagsläget att skrubbskäddan i Östersjön är men också beroende på hur stor kvot fartygen har
uppdelad i fyra olika bestånd¹¹: Bälthavet och kvar av den huvudsakliga målarten (torsk). Under
Öresund (Ices-delområden 22–23, Platichthys fle- 2019 uppskattades utkastet till 18 procent (243 ton)
sus), södra Östersjön (består av Arkonabassängen av den totala fångsten av skrubbskädda i Öresund
samt Hanöbukten och Bornholmbassängen, och Bälthavet och inkluderar alla storleksklasser¹¹.
Ices-delområden 24–25, Platichthys spp.), östra Omfattningen av fritidsfisket på skrubbskädda är
Östersjön (består av sydöstra Östersjön samt östra osäker.
Gotlandshavet och Rigabukten, Ices-delområden
26 och 28, Platichthys spp.), samt norra Östersjön Miljöanalys och forskning
(består av västra Gotlandshavet, Skärgårdshavet, Skrubbskädda fångas i provfisketrålningar (”Baltic
Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken, Ices- International Trawl Survey”, Bits) i Östersjön. Data
delområden 27 och 29–32, Platichthys solemdali). från Bits-trålningarna under kvartal ett och fyra an-
vänds för att ta fram ett biomassaindex som ligger
Bälthavet och Öresund till grund för uppskattningen av beståndsstorleken.
Den dominerande arten i detta område är Europeisk Detta index utgår från antal kg fångad skrubbskädda
skrubbskädda. över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas
representativt av redskapet) per timme. I Öresund
Yrkes- och fritidsfiske och Bälthavet har biomassaindex ökat fyrfaldigt un-
Skrubbskädda fångas som bifångst i torskfiske samt i
riktat fiske huvudsakligen med nät eller bottentrål. I
Öresund (Ices-delområde 23) sker det svenska fisket
nästan uteslutande med nät. Arten fiskas året runt.
Totalt landades 10 ton skrubbskädda av svenskt yr-
kesfiske i Öresund under 2019, vilket är den lägsta
registrerade landningen.
244
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
20 40 60 80
de senaste åren. Medelvärdet av de två senaste årens ●
● ●
0
lekhabitatet för skrubbskädda med ägg i den fria vat- 1995 2000 2005 2010 2015
tenmassan har minskat avsevärt i centrala Östersjön
Figur 3. Biomassa (kg fångad per timme) för skrubb-
de senaste tjugo åren vilket delvis kan förklara
skädda över 20 cm per tråltimme i provfisketrålningar
minskningen i biomassa av arten i området¹³. (FpA) (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) 2001–
2017 i Bälthavet och Öresund.
Beståndsstatus och -struktur
Även om biomassaindikatorn visar en minskning av
biomassan (Figur 3), visar de längdbaserade indika-
torerna, som används av Ices, att beståndet är i gott
skick¹¹. Biologiskt råd för skrubbskädda
i Bälthavet och Öresund (Ices-
Rådande förvaltning delområden 22–23)
Minimimåttet för skrubbskädda är 23 cm i Bälthavet
och Öresund. Minimimåttet gäller inte för fiske med Internationella havsforskningsrådet (Ices)
handredskap inom kustvattenområdet. I Östersjöns Ices har ingen rådgivning för skrubbskädda i
samtliga delområden ska maskstorleken vid fiske ef- Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23)
ter skrubbskädda med passiva nätredskap inte vara för 2021.
mindre än 110 mm (diagonallängd).
Ices har inte uppmanats att ge fångstråden för det-
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- ta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen 2019 på maximalt 4 030 ton.
och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 SLU Aqua
samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www. Ices ger vanligen fångtråd för beståndet, men har
svenskafiskeregler.se. inte uppmanats att göra det av några medlemslän-
der under åren 2020–2021 och kommer inte att
Fångstmängd beslutad av EU tillhandahålla fångstrådgivning 2022 såvida det
Det finns inga gemensamma bestämmelser för inte begärs. SLU Aqua har inte haft möjlighet att
fångstmängd inom EU för skrubbskädda i Bälthavet ge råd för 2021, utan hänvisar till ICES försiktig-
och Öresund (Ices-delområden 22–23). hetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.
245
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
246
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
247
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
248
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
249
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ices har inte uppmanats att ge fångstråden för det- Yrkes- och fritidsfiske
ta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var Skrubbskädda fångas till största delen med pas-
2019 på maximalt 1 617 ton. siva redskap (över 95 procent), i huvudsak med nät.
Totala landningarna 2019 uppgick till 121 ton¹⁸.
SLU Aqua Landningarna har legat runt 200 ton sedan omkring
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning. 2010, men var över 1 000 ton under 1980-talet (Figur
8). Estland är den nation som har de högsta land-
Ices ger vanligen fångtråd för beståndet, men har ningarna, motsvarande 80 procent. Sveriges land-
inte uppmanats att göra det av några medlems- ningar av skrubbskädda var 14 ton under 2018 och 12
länder under åren 2020–2021. SLU Aqua har ton under 201911. Skrubbskädda fångas både som bi-
inte haft möjlighet att ge råd för 2021, utan hän- fångst och i riktat nätfiske efter bottenlevande arter.
visar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av Utkast sker förmodligen även i norra Östersjön, men
beståndsanalys. omfattningen är okänd¹¹. I norra Östersjön uppskat-
tas det svenska fritidsfiskets uttag av skrubbskädda
vara tre gånger större än övriga svenska yrkesfiskets
landningar i detta område¹⁹.
250
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
dödlighet som ligger i nivå med naturlig dödlighet. 1995 2000 2005 2010 2015
Fisketrycket i detta område ser därför ut att vara
mycket lågt²⁴. Medelåldern hos de provtagna indivi- Figur 9. Biomassa (kg fångad per timme) för skrubb-
skädda över 20 cm per tråltimme i provfisketrålningar
derna från Gotland, som utgjordes av både kustle- (FpA) (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) 2000–
kande och utsjölekande skrubbskädda, var hög (cirka 2019 i Norra Östersjön.
nio år) och åldersfördelningen liknar den som obser-
verades i det fiskefria området vid Gotska sandön.
Data från provfisken vid Muskö visar däremot på en
låg medelålder (cirka tre till fyra år) och en brist på
äldre individer för åren 2007–2014²² I detta område
synes dödligheten därför vara hög. Det finns dock
inget riktat fiske efter skrubbskädda runt Muskö²²
så den höga dödligheten har troligtvis en annan or-
sak än högt fisketryck.
251
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
252
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt des av en ökning fram till 2005. Under de följande
Beståndet i detta område består av utsjölekande åren fluktuerade index utan trend, men under peri-
Europeisk Skrubbskädda. oden 2010–2014 skedde en minskning för att återi-
gen öka från 2015–2017. Dock har biomasseindexet
Yrkes- och fritidsfiske minskat under 2018 och låg 2019 på samma nivå som
Totala landningar i Nordsjön, Skagerrak och under 2014 (Figur 11)²⁶. I de provfisken som Sveriges
Kattegatt uppgick till 1 582 ton under 2018 (Figur lantbruksuniversitet utför på västkusten fångas
10)25 och under 2019 uppgick de till 1 668 ton²⁶. skrubbskädda endast i liten omfattning.
Landningarna har legat under 2 310 ton sedan om-
kring 2012, men från slutet av 90-talet till 2011 var
landningarna över 3 000 ton varje år (Figur 10).
I Skagerrak och Kattegatt fångas skrubbskädda
främst som bifångst i trålfisket efter de kommer-
siellt mer värdefulla arterna tunga och rödspätta.
Skrubbskädda har ett försumbart kommersiellt vär-
de i detta område. Landningarna är störst i Kattegatt
och görs främst under första och andra kvartalet.
Landningarna i svenskt yrkesfiske har minskat se-
dan 1990-talet och uppgick till drygt tre ton 201926.
Detta är främst en följd av ett kraftigt minskat trål-
fiske och därmed färre skrubbskäddor som fångats
som oönskad fångst. Sverige har en marginell andel
av det totala fisket på skrubbskädda. Fisket domine-
ras av Danmark som stod för 96 procent av den to-
tala landningen på 156 ton i Skagerrak och Kattegatt
2019²⁶.
253
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
254
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Storfjällig skoläst vandrar över Nordatlantens kontinen-
talsluttningar. Förekomsten är årstidsberoende och ar- < 1 ton
1–10 ton
ten förekommer normalt sett djupare sommartid medan 10–50 ton
den vandrar upp på grundare vatten under vintern. 50–100 ton
> 100 ton
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Hanarna blir könsmogna vid cirka 40 cm och honorna
vid cirka 60 cm. Uppgifter om ålder vid första könsmog-
nad varierar mellan åtta och 16 år.
BIOLOGI
Arten lever nära mjukbottnar och har påträffats på 180 till
2 600 meters djup. Storfjällig skoläst har inga utpräglade
fiender. Arten har en låg reproduktionsförmåga och en
generationslängd på mer än elva år. Födan består av Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
(ton) av storfjällig skoläst 2019 per Ices-rektangel. En
kräftdjur så som nordhavsräka och märlkräftor, till min-
Ices-rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
dre del äter de även bläckfiskar och prickfiskar.
255
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Kattegatt och Skagerrak 2020 var två ton. Skoläst dan 2016 men är ännu inte på samma nivå som 1987.
fångas som bifångst även i många andra områden i Förekomsten av unga individer (mindre än fem cm) i
Nordostatlanten. För Skagerrak och Kattegatt och tråldrag djupare än 300 meter i det norska övervak-
andra områden är den tillgängliga informationen ningsfisket visar att antalet rekryter var högst i bör-
alltför bristfällig för att beståndsstatus eller rådan- jan av 1990-talet vilket troligtvis möjliggjorde det
de trender ska kunna bedömas eller uppskattas. Det omfattande fisket i början av 2000-talet³. Arten klas-
finns inga uppgifter om fritidsfiske av skoläst. sas som akut hotad på Artdatabankens rödlista. Då
det riktade fisket har stoppats och bifångsterna antas
Miljöanalys och forskning vara låga är det okänt varför fångsterna i den norska
Eftersom det riktade yrkesfisket på skoläst i Skagerrak övervakningen fortfarande minskar. Genetiska ana-
och Kattegatt har stoppats finns ingen storleksin- lyser pekar på att det är litet genetiskt utbyte mellan
formation på landad fisk efter 2006. Av samma an- beståndet i Skagerrak och Kattegatt och bestånd som
ledning finns inte heller information om fångst per finns utanför Nordnorge och väster om de Brittiska
ansträngning. I Norge genomförs dock årligen ett öarna⁴.
övervakningsfiske med trål av räka i Skagerrak och
Kattegatt och då fångas även skoläst. Dessa data vi- Beståndsstatus och -struktur
sar att fångst per timme (både i kg och antal) har Dataunderlaget är inte tillräckligt för att göra en ana-
minskat sedan 2004 och 2017 uppmättes det lägsta lytisk beståndsuppskattning. Internationella havs-
värdet sedan 1984¹. Övervakningsfisket visar också forskningsrådets (Ices) rådgivning baseras därför
att andelen fisk äldre än 20 år nästan försvann ur på försiktighetsansatsen utifrån tillgänglig informa-
åldersfördelningen efter 2006 (då det riktade fisket tion om fångster i den norska trålundersökningen,
förbjöds), en komponent som var betydande under rapporterade landningar (bifångst) och beståndets
1980-talet¹. Andelen äldre fiskar har dock ökat se- åldersstruktur.
Rådande förvaltning
Riktat fiske efter Storfjällig skoläst i Skagerrak och
Kattegatt är förbjudet sedan 2006. Det finns ingen
förvaltningsplan för Skagerrak och Kattegatt och
inte heller för övriga områden i Nordostatlanten.
Fångstmängd beslutad av EU
Total tillåten fångstmängd (TAC) kommer att fast-
ställas efter denna rapports publicering.
256
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 och 2022 följer Ices
rådgivning.
257
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön
BIOLOGI
Slätvar lever på blandbottnar med omväxlande sand
och sten från några meters djup ned till 70 meter.
Yngre exemplar finns på grundare vatten. Slätvaren kan
bilda hybrider med piggvar. Födan består främst av fisk
som sill, skarpsill och tobis men även kräftdjur.
258
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fångstmängd beslutad av EU
Det finns inga gemensamma bestämmelser för
fångstmängd inom EU för slätvar i Östersjön.
259
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Beståndsstatus och -struktur Figur 5. Biomassaindex (ton per dag) för slätvar 1995–
Det finns mycket små genetiska skillnader mellan slät- 2019 i Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och
Kattegatt.
varpopulationer från olika platser i Nordostatlanten
och Ices bedömer slätvar från Engelska kanalen,
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett enda be-
stånd², ³. Indexet för den exploaterbara biomassan
av slätvar har gradvis ökat under tidsperioden fram
till 2015 och har sedan minskat. Beståndets storlek i
Nordostatlanten anses ligga över MSY Btrigger-proxy
och fisketrycket anses vara under FMSY-proxy¹.
260
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
261
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Tobis är en dominerande art i Nordsjöområdet på djup
mellan 10–150 meter. Den lever på bottnar med grov
sand och skalgrus. Tobis lever av djurplankton och ut-
gör själva en viktig föda för torsk, kolja och gråsej.
262
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
263
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
1,2
Blim
0,8
F
0,4
0,0
0
1990 2000 2010 2020 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Figur 4. Lekbiomassa (tusen ton) för tobis i centrala Figur 7. Fiskeridödlighet (F) för tobis i åldern 1–2 år i
och södra Nordsjön inklusive södra Skagerrak (Ices- centrala och norra Nordsjön inklusive norra Skagerrak
område 2r) under 1983–2020. MSY Bescapement anger (Ices-område 3r) under 1986–2019.
den minsta beståndsstorlek som ska förbli i havet varje
år efter fiske för att säkerställa framtida rekrytering
och Blim anger den gräns för lekbeståndets storlek under
vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att
producera ungfisk minskar.
500000
MSY Besc
Lekbiomassa (1000 ton)
Medel
Rekrytering (miljoner)
Blim
300
200000
0 100
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 1990 2000 2010 2020
Figur 5. Lekbiomassa (tusen ton) för tobis i centrala och Figur 8. Rekrytering (miljoner) av 0-årig tobis (miljoner)
norra Nordsjön inklusive norra Skagerrak (Ices-område 1983–2020 i centrala och södra Nordsjön inklusive söd-
3r) under 1986–2020. MSY Bescapement anger den mins- ra Skagerrak (Ices-område 2r). Rekrytering anger antal
ta beståndsstorlek som ska förbli i havet varje år efter fiskar som är i den ålder vid vilken fiskarna/individerna
fiske för att säkerställa framtida rekrytering och Blim är stora nog att fiskas. Den vågräta linjen anger medel-
anger den gräns för lekbeståndets storlek under vilken värdet för hela tidsperioden.
det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
ducera ungfisk minskar.
Medel
1,2
400000 800000
Rekrytering (miljoner)
0,8
F
0,4
0,0
1990 2000 2010 2020 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Figur 6. Fiskeridödlighet (F) för tobis i åldern 1–2 år i Figur 9.Rekrytering (miljoner) av 0-årig tobis (miljoner)
centrala och södra Nordsjön inklusive södra Skagerrak 1986–2020 i centrala och norra Nordsjön inklusive nor-
(Ices-område 2r) under 1983–2019. ra Skagerrak (Ices-område 3r). Rekrytering anger antal
fiskar som är i den ålder vid vilken fiskarna/individerna
är stora nog att fiskas. Den vågräta linjen anger medel-
värdet för hela tidsperioden.
264
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
265
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Fakta om havstobis på Artdatabanken
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/
ammodytes-marinus-206057.
266
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
Torskens vandrar för att leka och söka föda.
UTBREDNINGSOMRÅDE BIOLOGI
Torsken förekommer i alla hav som omger Sverige, men Torsken uppehåller sig på djup mellan 0–200 meter. I
är dock relativt sällsynt i Bottenviken och Bottenhavet. Östersjön är den främst en djupvattensfisk på grund av
På biologiska grunder bedömer Internationella havs- lägre salthalter. Det är endast under leken som torsken
forskningsrådet (Ices) att det finns två torskbestånd i förekommer i täta stim. Födan består främst av botten-
Östersjön: ett väster om Bornholm inklusive Bälthavet djur, sill, skarpsill och lodda men även mindre individer
och Öresund, och ett öster om Bornholm. Bestånden av torsk.
blandar sig med varandra och troligtvis har bebland-
ningen ökat under senare år.
LEK
På västkusten sker leken under januari–april. I södra
Östersjön kan man finna lekmogen torsk året runt. I
vattnen öster om Bornholm och norrut i Östersjön sö-
ker torsken upp djuphålor, där salthalten är högst, för
lek. Befruktningen sker i den fria vattenmassan och ägg
och larver lever i den fria vattenmassan. Lokala lekbe-
stånd förekommer i Öresund och Kattegatt samt längs
Bohuskusten. Till denna kustnära väv av lokala torsk-
bestånd, för också havsströmmar med sig ägg och lar-
ver från lekområden i Nordsjön. Detta inflöde kan under
vissa år vara högt och ge upphov till en ökad förekomst
av ungfisk i Skagerrak och Kattegatt. Emellertid fung- Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
erar den svenska västkusten endast som uppväxtlokal (ton) av torsk 2019 per Ices-rektangel. En Ices-rektangel
för Nordsjötorsk, då dessa börjar sin återvandring till är cirka 56 km x 56 km stor.
lekplatser i Nordsjön vid 2–3 års ålder.
267
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön, västra beståndet (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) och dels
med olika typer av provtagningar i hamnar och om-
Yrkes- och fritidsfiske bord på kommersiella fartyg.
Fisket bedrivs huvudsakligen av Danmark, Tyskland,
Sverige och Polen. Danska yrkesfiskare svarar för Beståndsstatus och -struktur
den största delen av kommersiell fångst eftersom de På biologiska grunder bedömer Internationella
har den största kvoten. Det svenska yrkesfiskets an- havsforskningsrådet (Ices) att det finns två torskbe-
del av fångsterna är i medel från 1995– 2019 cirka stånd i Östersjön: ett mindre väster om Bornholm
10 procent. År 2019 landades 7 679 ton, av det var (Ices-delområden 22–24) och ett större öster om
det svenska yrkesfiskets officiella landningar 895 ton Bornholm (Ices-delområden 24–32). Ices har kon-
vilket utgör cirka tolv procent av yrkesfiskets totala staterat att bestånden blandar sig med varandra och
landningar (Figur 2). Torsken fångas med botten- troligtvis har beblandningen ökat under senare år.
trål (70 procent) och nät (30 procent). Från och med Beståndstillhörigheten av västra och östra beståndet
2015 ska all fångad torsk landas enligt landnings- görs med hjälp av formen på fiskens otoliter (hörsel-
skyldigheten. Fisk längre än 35 cm saluförs för hu- stenar) kombinerat med genetiska undersökningar.
mankonsumtion. Beräkningar av utkast (fisk kastad I beståndsanalysen anser man numera att det en-
överbord) ingår dock även i beståndsuppskattningen dast är i Bälthavet (Ices-delområde 22) och Öresund
och var cirka 3,6 procent av kommersiell fångst 2019. (Ices-delområde 23) som torsk från västra beståndet
uppehåller sig utan att beblandas med torsk från öst-
Även fritidsfiske är inkluderat i beståndsuppskatt- ra beståndet. De senaste åren har andelen torsk från
ning för det västra beståndet. Fritidsfiskets fångster det östra beståndet utgjort cirka 70 procent av tor-
motsvarade 33 procent av totalafångsterna 2019. sken i Arkonabassängen (Ices-delområde 24).
268
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Blim
50
svenskafiskeregler.se.
0,5
Fångstmängd beslutad av EU
TAC av torsk i Östersjön för 2021 är 4 000 ton va-
0,0
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 rav den svenska kvoten är 622 ton. För 2020 var
Figur 4. Fiskeridödlighet (F) för torsk i Östersjön, väs- kvoten 3 806 ton och den svenska kvoten 592 ton.
tra beståndet (Ices-delområden 22–24) i åldern 3–6 år Jämfört med 2020 innebär kvoten en ökning med
under 1985–2019. Fiskeridödlighet är minskningen i fem procent.
beståndet över ett år på grund av fiske. FMSY anger det
referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart
fiske över tid.
Biologiskt råd för torsk i
Östersjön, västra beståndet
(Ices-delområden 22–24)
150
Medel
Rekrytering (miljoner)
269
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Östersjön, östra beståndet cm. Torsk från det östra beståndet som fångas väs-
ter om Bornholm (Ices-delområden 22–24) räknas
Yrkes- och fritidsfiske numera i fångsterna för det östra beståndet (Ices-
Polen, Danmark och Sverige svarar för största delen delområden 25–32). Därför gäller rådet för Ices-
av fångsterna av torsk i östra beståndet. Sedan 2010 delområden 24–32. Beståndstillhörigheten av västra
då de totala landningarna var runt 50 000 ton har och östra beståndet görs med hjälp av formen på fis-
landningarna minskat år för år och dessutom har kens hörselstenar (otoliter) kombinerat med gene-
inte hela EU:s kvot blivit landad sedan 2007. Den to- tiska undersökningar. Mängden torsk som fångas i
tala landningen av torsk 2019 var 9 980 ton, varav det västra beståndet, men som tillhör det östra, utgör
Svenska landningen endast var 665 ton, den lägsta mellan 15 och 20 procent av den totala fångsten av
i hela tidsserien. Historiskt har fångsterna av torsk östra beståndet.
legat på betydligt högre nivåer än dagens; landning-
arna 1984 uppgick till 391 000 ton, vilket är toppno- Miljöanalys och forskning
teringen, det året var de svenska fångsterna 59 000 År 2019 genomfördes en grundlig genomgång av till-
ton (Figur 6). gängliga data och analysmetoder för torsken i det
västra beståndet (r, Ices, 2019). Detta resulterade i
Felrapportering av torskfångster har förekommit att torsk i östra beståndet återigen har en analytisk
1993–1996 samt 2000–2007. Uppskattningarna bestånduppskatting. Det innebär att fiskerimorta-
av felrapporterade fångster är dock osäkra, men litet och lekbiomassan och referenspunkter för be-
under dessa år valde Ices att inkludera alla upp- ståndet kan beräknas.
skattningar av felrapportering som fanns tillgäng-
liga. Rapporteringen av felrapporterad fångst kom Mängden lekmogen torsk (lekbiomassan) har mins-
från källor inom fisket samt fiskerikontrollen, dock kat sedan 2015 och har legat under den tröskel som
inte från alla länder som fångar torsk i Östersjön. används för att bestämma när lekbeståndet befinner
Beräkningarna från Ices indikerar att fångsten varit sig vid en risk för en reducerad förmåga att produ-
minst 35–45 procent högre än vad som rapporterats cera ungfisk (Blim) (Figur 7). Fiskemortaliteten har
fram till 2007. För åren 2008 och 2009 indikerades minskat sedan 2012 och ligger 2019 på den lägsta ni-
dock en felrapportering på endast sex procent. De vån under hela tidsserien (Figur 8). Rekryteringen
senaste åren har Ices antagit att felrapporteringen har minskat sedan 2012 och rekryteringen under
är relativt låg och ingår numera inte i beståndsupp- 2018 är den lägsta under hela tidsserien (Figur 9).
skattningen. Rapporterat utkast (fisk kastad över-
bord) från fisket jämfört med beräknat utkast skiljer Det dåliga tillståndet på torsken i östra Östersjön be-
sig dock markant vilket innebär att det förkommer ror sannolikt av biologiska förändringar förorsakat
felrapportering även i dag. Under 2015 minskade av förändringar i ekosystemet under de sista tio åren.
mängden utkast från 26 procent till 14 procent. En
trolig orsak till detta var att EU 2015 minskade mi- Tillväxten, konditionen (vikt vid en specifik längd)
nimimåttet för landad torsk från 38 cm till 35 cm. och längden då fisken blir könsmogen har kraftigt
År 2019 var den totala mängden utkast cirka 20 pro- minskat. Dessa förändringar visar på att beståndet
cent av den totala fångsten. Sedan 2015 finns ett har varit utsatt för stress och att det samtidigt har
krav på att all fångst ska landas och räknas av mot en minskad reproduktions kapacitet. Den naturliga
den totala tillåtna fångstmängden (TAC). Den del av mortaliteten (annan dödlighet hos fisk förutom fiske)
fångsten som är över 35 cm kan saluföras för human- har samtidigt ökat under perioden och uppskattas för
konsumtion till skillnad från delen som är under 35 nuvarande vara betydligt högre än fiskemortaliteten.
270
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
600
Orsakerna till torskens prekära situation i östra MSY Btrigger
400
ekosystem som exempelvis:
200
–Dåliga syreförhållanden som kan påverka torsken
direkt genom att torskens metabolism förändras
och indirekt genom att lämpliga habitat minskar
0
och förekomsten av bottenlevande byten minskar 1960 1980 2000 2020
i antal.
Figur 7. Lekbiomassa (tusen ton) för torsk i Östersjön,
–Låg förekomst av bytesfisk i området där torsken östra beståndet (Ices-delområden 25–32) 1946–2020.
uppehåller sig. Både sillen och skarpsillen har för- Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet. Blim
flyttat sig norrut i Östesjön under senare år vil- är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det
är stor sannolikhet att beståndets förmåga att produ-
ket gör att den inte helt överlappar med torskens cera ungfisk minskar.
utbredningsområde.
samverkar.
0,0
Medel
Rekrytering (miljoner)
0
271
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Från 2013 och fram till 2019 kunde Ices inte genom- För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
föra en analytisk beståndsanalys på torskbestån- områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
det i östra Östersjön. Anledningen till detta var att och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
torskarna i det östra beståndet hade blivit svårare Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
att åldersbestämma med traditionella metoder som samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
läsning av antalet årsringar i torskens hörselstenar. ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.hav-
Tack vare data från det pågående märkningspro- ochvatten.se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.
jektet ”Tagging Baltic Cod” (Tabacod) i Östersjön svenskafiskeregler.se.
så kunde torskens tillväxt bestämmas men hjälp av
deras märkningsdata. Märkningen har skett under Fångstmängd beslutad av EU
tre år (2016–2018) i södra och mellersta Östersjön. Torskfisket med trål stoppades akut i södra Östersjön
Totalt har cirka 20 000 torskar märkts. Forskare Ices-delområden 24, 25 och 26 den 24 juli 2019 och
från Sverige, Danmark, Tyskland och Polen deltog i fram till årsskiftet 2020. Undantag gavs för det små-
projektet. skaliga fisket. Yrkesfiskare som fått torsk i sin fångst
trots att de fiskat efter andra arter, ska landa den om
Beståndsstatus och -struktur fisket bedrivits med redskap som har en maskstorlek
I det östra beståndet sker leken från april till sen på högst 45 mm.
höst i de djupare delarna av Bornholmbassängen.
Historiskt har det skett lek även i Gotlands- och Under 2020 och 2021 förbjuds allt riktat fiske efter
Gdanskbassängen, men i dag sker det relativt lite lek torsk. En bifångskvot på 595 ton för hela östra be-
i dessa områden och de anses därför inte vara aktiva ståndet tillåts för oavsiktliga bifångster av torsk vid
lekområden. Anledningen att lekområdena försvun- fiske efter andra arter för 2021. Sveriges del av bi-
nit är ett för högt historiskt fiske samt abiotiska fak- fångstkvoten är 138 ton.
torer såsom låg salthalt och låga syrehalter.
Rådande förvaltning
EU antog 2016 en flerårig plan för förvaltningen av
torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön (EU Biologiskt råd för torsk i
reglering 2016/1139). Planens huvudsakliga mål är Östersjön, östra beståndet
att fisket senast 2020 ska bedrivas på ett sådant sätt (Ices-delområden 25–32)
att en maximal hållbar avkastning nås och upprätt-
hålls. Planen ska också bidra till förbudet om utkast Internationella havsforskningsrådet (Ices)
och för att minimera fiskets påverkan på det marina Ices fångstråd för torsk i östra beståndet (Ices-
ekosystemet. I enlighet med den gemensamma fis- delområden 25–32) samt torsk tillhörande östra
keripolitiken ska yrkesfisket, sedan 2015, landa all beståndet som fångas i Arkonabassängen (Ices-
torsk, det är en landningsskyldighet. delområde 24) för 2021 är noll ton. För 2020 var
rådet samma som för 2021, noll ton. Rådet baseras
För fiske med nät efter torsk gäller en minsta mask- på försiktighetsansatsen.
storlek på 110 mm. För trål och andra aktiva red-
skap är minsta maskstorlek 120 mm. Minimimått SLU Aqua
för landning av torsk vid yrkesfiske är en totallängd SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
på 35 cm, och vid fritidsfiske 38 cm. Med totallängd
menas torskens längd från nosspets till stjärtfenans
yttersta spets.
272
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
273
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
0
att anta kompletterande bestämmelser (delegerade 1970 1980 1990 2000 2010 2020
akter) inom vissa områden, bland annat bevarande-
åtgärder för bestånd som berörs av planen och för Figur 11. Lekbiomassa (tusen ton) för torsk i Nordsjön
och Skagerrak 1963–2020. Lekbiomassa är mängden
bifångstarter i dessa fisken, genomförande av land- lekmogen fisk i beståndet. MSY Btrigger anger ett trös-
ningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. kelvärde för den biomassa som inte bör underskridas
när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar
Allt fiske efter torsk är förbjudet innanför trålgrän- avkastning av ett bestånd. Blim är den gräns för lekbe-
ståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att
sen i Skagerrak under 1 januari–31 mars. I Skagerrak
beståndets förmåga att producera ungfisk minskar.
är minimimåttet på torsk 30 cm och i Nordsjön 35
cm, det gäller alla fiskemetoder. Inom vissa kustnära
områden där det förekommer lokal torsklek är tor-
sken fredad under hela året. FMSY
0,8 1,2
F
0,4
0,0
Medel
Rekrytering (miljoner)
1000 2000
0
274
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
275
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Historiskt har torskfisket i Kattegatt skett under Torsken i Kattegatt övervakas i provfisketrålning-
torskens lekperiod under första kvartalet (januari– ar (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS).
mars). Vissa år fångades 70–80 procent av kvoten Sverige, tillsammans med Danmark, genomför ock-
under detta kvartal. Med minskande beståndsstor- så provfisketrålningar med hjälp av kommersiella
lek och kvoter avtog lekfisket i början av 2000-talet fiskebåtar och data från dessa trålningar ingår i Ices
och har helt upphört i dag. Under åren 2013–2015 bedömning av beståndsstatus. Sverige och andra
såg man en tendens till återhämtning av beståndet, länder följer också beståndet genom att utföra oli-
sedan 2015 har dock beståndet minskat igen och be- ka typer av provtagningar i hamnar och ombord på
ståndsstorleken 2020 befinner sig på historisk låg kommersiella fartyg.
nivå.
276
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
2000 2005 2010 2015 2020 ökat de sista åren sedan den historiska låga nivån
2014. Fiskerimortaliteten 2020 närmar sig nivåerna
Figur 15. Lekbiomassa för torsk i Kattegatt 1997–2020. i början av 2000-talet (Figur 16). Rekryteringen de
Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet. senaste sex åren har varit under genomsnittet 1998–
2020 och de sista två årens rekrytering är de lägsta
om observerats under hela tidsserien (Figur 17).
Rådande förvaltning
1,5
de-redskapsregler-i-kattegatt.html.
2000 2005 2010 2015 2020
277
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning
278
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Arten finns på mjuk, slammig eller sandig botten på djup
mellan 0,5 och 70 meter där den ligger nedgrävd. Den
är huvudsakligen nattaktiv och söker föda med hjälp av
lukt- och känselsinnen. Födan består av borstmaskar,
kräftdjur, musslor, ormstjärnor och små fiskar.
279
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Medel
2 4 6 8 10
Rekrytering (miljoner)
0
280
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
281
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Nordsjön
BIOLOGI
Vitling lever på djup mellan fem och 70 meter ovanför
lerblandade sandbottnar. De kan uppträda såväl i stim
som ensamma. De lever på småsill, skarpsill, tobis och
kräftdjur.
282
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
400
ketrålningar (”International Bottom Trawl Survey”,
IBTS) som är en del av underlaget till beståndsana-
200
lysen. Dataunderlaget för beståndsanalys av vitling
i Nordsjön har förbättrats sedan 2012, vilket delvis
beror på att fisket dokumenterats bättre i alla länder
0
och att Skottland fått ett bättre övervakningspro- 1980 1990 2000 2010 2020
gram. År 2018 genomfördes en så kallad ”bench-
mark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för vitling i Nordsjön
och östra Engelska kanalen under 1978–2020.
analysmetoder) och beståndsuppskattningar samt Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
referensnivåer uppdaterades². MSY Btrigger anger ett tröskelvärde för den biomassa
som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå
Vitling är en bifångst i fisken efter havskräfta och som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vilken
annan bottenlevande fisk. Man anser att bestånds-
det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att pro-
dynamiken till stor del är driven av rekrytering och ducera ungfisk minskar.
naturlig mortalitet.
1,2
dynamik¹.
0,4
0,0
Medel
Rekrytering (miljoner)
10000 0 30000
283
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
284
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
285
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
att bedöma beståndets status på ett analytiskt sätt⁶. inte observerades i Nordsjön. Det finns också fynd av
Beståndet bedöms i stället utifrån vetenskapliga trå- vitlingsägg från lokal lek i Kattegat⁷. Vitlingen i söd-
löversikter. Rådet, från och med 2020 baseras på ra Östersjön antas vara ett separat lekbestånd, skilt
trenderna i ett kombinerat biomassaindex⁵. Det nya från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön¹.
indexet beräknades med hjälp av fyra bottentrålun-
dersökningar i området; av IBTS under kvartal ett Rådande förvaltning
och tre; av Bits under kvartal ett och fyra; samt två Vitlingfisket regleras genom total tillåten fångst-
danska nationella undersökningar riktade mot torsk mängd (TAC) i Skagerrak och Kattegatt och omfattas
och tunga kvartal fyra (Q4). Resultat indikerar att från och med 2017 av landningsskyldighet i vissa fis-
beståndet har varierat utan någon trend under pe- ken efter bottenlevande arter. Minsta referensstorlek
rioden 1983–2003 men sedan minskat något fram för bevarande (MRB) för vitling är 23 cm.
till 2013. En ökning har observerats under de senaste
sex åren (Figur 7)⁵. För vidare detaljer kring fredningstider, frednings-
områden och redskapsbestämmelser i vattendragen
Det saknas en tydlig koppling mellan årsklasser- och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i
nas relativa storlek, och därför antas vitling från Skagerrak, Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36
Nordsjön använda Kattegatt och Skagerrak som samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
uppväxtområde. Fångstserierna från Bits och IBTS om ändring i FIFS 2004:36, som du hittar på www.
kan således inte användas i beståndsanalyser för att havochvatten.se. För information om ny förordning
spåra lokalt rekryterad vitling över tid. för tekniska bevarandeåtgärder, se https://www.ha-
vochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/
För närvarande kan man inte göra en beståndsupp- fiskelagstiftning/forordning-for-tekniska-bevaran-
skattning för Kattegatt och Skagerrak, då det inte deatgarder.html. För fiskeregler för fritidsfiske se
finns möjlighet att särskilja fiskar från olika områden. www.svenskafiskeregler.se.
Detta gör man normalt sett genom till exempel ana-
lys av fiskens otoliter (hörselstenar), med genetik, el- Fångstmängd beslutad av EU och Norge
ler genom att spåra årsklasser i provfisketrålningar¹. Total tillåten fångstmängd (TAC) av vitling i
Skagerrak och Kattegatt för 2021 är 415 ton, varav
Beståndsstatus och -struktur Sverige har 31 ton. För 2020 var TAC 1 660 ton, varav
Fångsterna har varit relativt låga de senaste åren ef- Sverige hade 125 ton.
ter det att ett väsentligt industriellt fiske upphörde i
mitten av 1990-talet. Minskningen av landningarna i
början av 1990-talet ger dock en indikation på det lo-
kala beståndets struktur eftersom denna minskning
Biomassa index (kg/h)
0,0 0,5 1,0 1,5
1980 1990 2000 2010 2020 Vitling. Foto: Jonas Hentati Sundberg, SLU.
286
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
Konsekvenser av Covid-19
På grund av Covid-19 har Ices råd för 2021 pre-
senterats i ett förkortat dokumentformat men
fortfarande med adekvat dataunderlag. För vi-
dare information se Ices. COVID-19 outbreak ef-
fects on ICES work [Internet]. Copenhagen: Ices;
2020 [published 2020-08-12; cited 2020-12-14].
Available from: http://www.ices.dk/news-and-
events/news-archive/news/Pages/COVID19.aspx
287
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
VANDRINGAR
< 1 ton
Nykläckta och mycket unga fiskar förekommer ofta 1–10 ton
på samma område som de äldre fiskarna och man 10–50 ton
kan inte med klarhet säga att det finns speciella 50–100 ton
> 100 ton
uppväxtområden.
BIOLOGI
Vitlinglyran är en liten, stimlevande torskfisk. Den är
talrikast förekommande av de mindre torskfiskarna och
spelar därmed en viktig roll som föda för många andra
Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
rovfiskar såsom kolja, vitling, gråsej, makrill och torsk. (ton) av vitlinglyra 2019 per Ices-rektangel. En Ices-
Vitlinglyrans föda består av kräftdjur, småfiskar samt rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
ägg och larver av ryggradslösa djur och fiskar. Fisken
uppehåller sig i det fria vattnet på mellan 50 och 300
meters djup.
288
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
0
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Beståndsstatus och -struktur
Ices betraktar vitlinglyra i Nordsjön och Skagerrak Figur 3. Lekbiomassa (tusen ton) för vitlinglyra i
som ett bestånd. Studier på regionaliserade under- Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt under 1984–2020.
Lekbiomassa är mängden lekmogen fisk i beståndet.
sökningsdata om vitlinglyras mognad tyder på att
Blim är den gräns för lekbeståndets storlek under vil-
hela norra området består av ett enda bestånd och ken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att
detta stöds även av tidigare resultat⁴–⁶. Ices bedömer producera ungfisk minskar. Bpa är den gränsen för lek-
att lekbiomassan ligger över tillgängliga referens- beståndets storlek som tar i hänsyn osäkerheten kring
punkter. Inga referenspunkter för fiskeridödligheten Blim.
fastställts för detta bestånd³.
1,2
0,8
F
0,4
0,0
Medel
Rekrytering (miljoner)
50000 0
Figur 2. Landningar av vitlinglyra (tusen ton) 1984– Figur 5. Rekrytering av 0–årig vitlinglyra (miljoner)
2019 i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för Sverige 1984– 2020. Rekrytering anger antal fiskar som är i den
(blå) och övriga länder (grön). Sveriges landningar ut- ålder då de betraktas utgöra den första årsklassen i be-
gör en egen kategori, men är så små att de nästan inte ståndet. Den vågräta linjen anger medelvärdet för hela
syns i figuren. tidsperioden.
289
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Rådande förvaltning
Fångsterna regleras med total tillåten fångstmängd Biologiskt råd för vitlinglyra i
(TAC). Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt
290
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ombord på Svea samlar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) in data om fiskbestånden i Östersjön och
Västerhavet. Foto: Barbara Bland, SLU.
291
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Svenska vatten
LEK
Ålen leker på några hundra meters djup under vårvin-
tern i Sargassohavet, strax söder om Bermuda. Ägg
och larver lever i den fria vattenmassan.
VANDRINGAR
Ålen vandrar långt och larverna transporteras av ström-
mar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett
och tre år för larverna att nå våra kuster. När ålen vuxit
upp till blankål vandrar den under minst ett halvt år till-
baka till Sargassohavet där den dör efter lek. Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landnin-
gar (ton) av ål 2019 per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
Honor som lekvandrar från Östersjön genom Öresund
är runt 12 år. Blankål som fångas i yrkesfisket i Mälaren,
Vänern och Bolmen är i genomsnitt 16–18 år gamla. De BIOLOGI
allra flesta är honor och de få hanar som förekommer Den europeiska ålens utbredningsområde sträcker sig
är små och lekvandrar redan vid lägre ålder (7–10 år). över nästan hela Europa samt Medelhavets kuster och
ett stycke in på den asiatiska respektive afrikanska kon-
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK tinenten. När ålen kläcks är larven genomskinlig och till-
En ål som levde hela sitt liv i ett akvarium blev 85 år och plattad. Ynglen som når Europas kuster är fortfarande
en så kallad brunnsål från Urshult blev åldersbestämd genomskinliga och kallas glasål. Under uppväxtstadiet
till mist 88 år. En annan brunnsål från Brantevik kan i söt- och brackvatten får ålen pigment och kallas för
ha blivit 155 år, men åldern har inte kunnat bekräftas. gulål. När ålen vuxit färdigt och påbörjar sin vandring
Hanar är sällan över 50 cm i längd. Den största honan mot Sargassohavet blir den mer silvrig och kallas då för
som fångats var 133 cm och vägde 6,6 kg. blankål. I Sverige dominerar numera honor nästan helt.
292
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
på västkusten norr om 56°25’ (i höjd med Torekov) utvandra (se bilaga 6 i HVMFS FIFS 2004:372). Det
stängdes helt 2012, så hade gulålsfiske med ryssjor sin finns inget redovisningskrav för den ål som fångas i
tyngdpunkt i Västerhavet och då främst i Bohuslän. dessa uppströms liggande vattenområden, såvitt inte
De totala landningarna i det yrkesmässiga ålfisket på fångsten säljs, och för att få göra det krävs ett sär-
västkusten ökade långsamt under 1900-talet, från skilt ålfisketillstånd. Det betyder att man i praktiken
100 till 350 ton, med två kortvariga toppar runt åren inte vet hur mycket ål som legalt fångas uppströms
1983 och 1994. Från slutet av 1990-talet nästan halv- dessa definierade kraftverk. I dag utgör alltså fritids-
erades landningarna och våren 2012 stoppades allt fisket en okänd, men sannolikt liten del av den totala
ålfiske i Västerhavet. Andelen blankål var obetydlig fångsten. I den senast publicerade enkätundersök-
i det fisket. ningen över fritidsfiskets omfattning utförd av Havs-
och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån
I dag är fiske efter ål i havet endast tillåtet i Östersjön 2018 så särredovisas inte ålen.
inklusive Öresund och upp till 56°25 N i Kattegatt
för dem som beviljats ett särskilt ålfisketillstånd. Det förekommer också ett illegalt fiske med omärkta
Baserat på landningsdata har de rapporterade land- redskap efter ål. Omfattningen är okänd, men uti-
ningarna från Östersjön inklusive Öresund under från antalet upptäckta redskap, främst på Skåne-
åren 2000–2019 varierat mellan 85 och 417 ton, och och Blekingekusten, så är fångsterna sannolikt
uppvisar en kraftigt minskande trend. Landningen inte alls försumbara jämfört med det legala fisket.
för 2019 uppgick till 85 ton (Figur 1 och 2). Det kom- Indikationer finns även på att en del av detta illega-
mersiella fisket i detta område domineras av fiske la fiske bedrivs för kommersiellt ändamål. Utanför
med ålbottengarn, med stark inriktning mot den ut- Sverige, exempelvis i Frankrike och Spanien, sker en
vandrande blankålen. I Östersjön dominerar alltså mycket omfattande illegal handel med glasål. Den
blankålsfisket, med endast cirka 15 procent gulål, illegala exporten ut ur EU uppskattas vara nästan
där merparten av gulålarna fångas i Öresund. dubbelt så stor som de legala fångsterna.
Det yrkesmässiga ålfisket i den svenska delen av En del av den ål som fångas kommersiellt i sjöar och
Östersjön var som störst på 1950- och 1960-talen, vattendrag som ligger uppströms kraftverk där inga
när det rapporterades landningar runt 2 500 ton. De
totala yrkesmässiga landningarna i svenskt kustba-
serat ålfiske har sedan minskat kraftigt, delvis som
ett resultat av förvaltningsåtgärder. Ålen fiskas också
kommersiellt i ett 20-tal insjöar, med de största land-
ningarna i Mälaren, Vänern och Hjälmaren, som till-
sammans utgjorde cirka 64 ton 20191 (Figur 1, 2 och
3). Övriga sjöar, till exempel Ringsjön, Vombsjön,
Bolmen, Roxen och Glan med flera, bidrog samma
år med ytterligare cirka 24 ton ål¹ (Figur 2 och 3),
men landningarna i dessa sjöar var betydligt högre
under 1980- och 1990-talet. Den totala landningen
av, i huvudsak blankål, i insjöar har under de senaste
tio åren och fram till och med 2019 varierat mellan
88 och 113 ton per år.
293
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
294
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
De mätstationer för uppvandrande små gulålar som Unga årsklasser dominerar på lokalerna Viskan och
finns i Sverige visar att dagens rekrytering är väl- Lagan. I Skagerrak och Kattegatt däremot (där prov-
digt låg mot vad den tidigare har varit (Figur 4). För fisketrålningar sker, ”International Bottom Trawl
Göta Älv, som är den längsta rekryteringstidsserien Survey”, IBTS kvartal 1) samt i Ringhals kylvatten-
i hela Europa, har uppvandringen av yngel under de intag fångas endast glasål. På övriga lokaler utgörs
senaste åren (2000–2017) varit 7 procent jämfört fångsten av flera olika årsklasser vilket försvårar
med 1900-talets början (1900–1920), och 9 procent tolkningen av data, såvitt inte ålarna åldersbestäms.
jämfört med perioden 1940–1960. Insamling av data
från denna serie upphörde på grund av pensionsav- Utsättning av importerade och karantäniserade ål-
gång och därmed personalbrist 2018 i kombination yngel utgör en viktig, om än omdiskuterad, del av
med oklara ansvarsförhållanden, och inga data har den svenska ålförvaltningen inom ramen för EU:s ål-
samlats in sedan dess. Från Lagan har vi vår näst förordning. Hälften av kostnaderna för utsättnings-
längsta serie, med data sedan 1925. Där ligger da- ålen betalas normalt av den europeiska havs- och
gens rekrytering betydligt lägre än tidigare år (Figur fiskerifonden (EHFF). Diskussionen rör omflyttade
4). Trots dessa låga nivåer har man de allra senaste ålars möjlighet att hitta åter till Sargassohavet för lek
åren sett en ökning, men denna trend fortsatte inte och om det således finns någon nytta för beståndet
2020. Alla data är inte fullständiga för 2020 och vi- med ålutsättningar. Utvecklingen av utsatta ålar följs
sas därför inte i Figur 4. Rekrytering i ostkuståar noggrant i Sverige. Alla utsättningsålar sedan 2009
och -älvar är också låg (Figur 4). till och med i dag, det vill säga mer än 27 miljoner
1 500 2 500
2 000
Rekryteringsindex (övriga vattendrag)
1 000
1 500
1 000
500
500
0 0
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020
Göta Älv Dalälven Viskan Lagan Mörrumsån
Rönneå Kävlingeån Aritmetic mean Geometric mean Motala Ström
Figur 4. Uppvandring av ålyngel i åtta svenska vattendrag till och med 2019 (Göta älv, Dalälven, Viskan, Lagan,
Mörrumsån, Rönneå, Kävlingeån och Motala ström). Rekryteringsindex anger uppvandringen uttryckt i procent av
medelvärdet för perioden 1971–1980 i samtliga vattendrag, förutom Kävlingeån som har en kortare serie och uttrycks
i procent av medelvärdet för perioden 2002–2011.
295
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
individer, är kemiskt märkta för att underlätta iden- verkar troligen de stora populationerna av skarv den
tifiering i blandade bestånd. Genom analys av ålar- naturliga dödligheten hos ål, men data varierar både
nas hörselstenar vet vi att andelen märkta ålar (dvs. tidsmässigt och geografiskt. Frågan är om den pre-
utsatta) är hög på vissa lokaler. dationen ryms inom den uppskattade naturliga död-
ligheten, eller tillkommer utöver den.
Provfisken på västkusten och i Öresund visar att an-
talet gulålar per ansträngning varierar kraftigt mel- Beståndsstatus och -struktur
lan olika år. Under senare år kan man se en tydlig Den europeiska ålen utgör, som tidigare nämnts,
uppgång i fångst i flera områden (Figur 5). I vissa ett enda bestånd med mycket stor utbredning. I
områden finns inga signifikanta långsiktiga föränd- Nordsjöområdet var glasålsrekryteringen 2020 cir-
ringar, men vid exempelvis Vendelsö i Kattegatt har ka 0,5 procent (preliminär siffra), och 1,4 procent
fångsterna ökat signifikant sedan 1970-talet (Figur 2019 (slutgiltig siffra) i förhållande till referensperi-
5), dock gäller det inte för ål under det tidigare mi- oden 1960–19793. I området som kallas ”Elsewhere
nimimåttet. Vid Barsebäck i Öresund ses inga lång- Europe”, det vill säga främst i Biscayaområdet i vid
siktiga förändringar under motsvarande period bemärkelse, var rekryteringen 6,5 procent 2020 (pre-
(Figur 5). liminärsiffra) och 5,6 procent 2019 (slutgiltig siffra)
jämfört med samma referensperiod³. Alla mätserier
Dödligheten för ål som passerar vattenkraftverk på som ålarbetsgruppen WGEEL (”Joint Eifaac/Ices/
sin lekvandring mot havet är normalt sett stor. Även GFCM Working Group on Eels”) följer visar en mer
om dödligheten per passage kan variera så blir den eller mindre kontinuerlig minskning till mycket låga
sammanlagda dödligheten efter flera kraftverkspas-
sager generellt sett hög. Det pågår därför forskning
och utveckling av metoder för att förhindra blankå-
lar att välja vägen genom kraftverk genom att erbjuda
säkrare alternativa passagevägar. Det är dock endast
ett fåtal kraftverk som har åtgärdats till ålens fördel.
296
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
nivåer. Statistisk analys av rekryteringsdata från kraftbolagen frivilligt åtog sig att till 2014 öka den
1980 till 2020 visar att den negativa trenden bröts sammantagna överlevnaden vid passage av vatten-
20113. Från 2011 och fram till i dag är trenden dock kraftverk till minst 40 procent. Överlevnaden är
oklar, med ett högsta värde 2014 och nedgång sedan i många åar och älvar med många kraftverk i dag
dess³. mycket låg. För att nå det målet har kraftbolagen hit-
tills mest satsat på egna utsättningar på västkusten
Rådande förvaltning av importerade ålyngel samt att flytta fångad blankål
Från och med maj 2007 förbjöds ålfiske generellt nedströms, förbi kraftverk. Till och med 2019 har
i Sverige med undantag för de yrkesfiskare som årligen cirka 17 ton, motsvarande cirka 17 000 ålar,
fick särskilt tillstånd för ålfiske. Undantag gjordes flyttas nedströms på det sättet. Programmet Krafttag
även för ålfiske i vissa definierade inlandsvatten ål pågick till och med 2017 och fortsatte under 2018
där inga ordnade utvandringsvägar förbi vatten- och 2019 med en åtgärdsdel omfattande ”Trap and
kraftverk arrangerats för ål². EU:s ålförordning Transport” och yngelutsättningar i Västerhavet. En
(Rådets förordning (EG) nr 100/2007) anger ra- utvärdering av de åtgärder som gjorts inom Krafttag
marna och målen för medlemsstaternas ålförvalt- Ål visade att produktionen av lekvandrande ål inom
ning. Den svenska ålförvaltningsplanen godkändes en 20-årsperiod kommer att öka enligt plan, med
officiellt av EU-kommissionen den 14 oktober 2009. 100 000 ålar per år (Figur 6). Detta är baserat på ut-
Förvaltningsplanen baserar sig på en balans mel- sättningar. Målet att halvera dödligheten vid kraft-
lan åtgärder i form av minskning av fisketryck, verkspassage nåddes dock inte.
förbättrad kontroll, yngelutsättningar och förbätt-
rade möjligheter till nedströmspassage förbi vatten- Utöver åtgärderna ovan sätts ytterligare ålyng-
kraftsanläggningar. Planen är adaptiv, vilket innebär el ut med syfte att på sikt bidra till lekbeståndet
att förhållandet mellan åtgärderna kan komma att i Sargassohavet. Under 2020 har det hittills satts
justeras efter behov. ut totalt 2,6 miljoner ålyngel från England. Sedan
2010 sätts merparten av ålynglen ut i de västra de-
De regler som gäller från och med 2009 har bland larna av landet, på lokaler varifrån det är tänkt att
annat medfört att fiskesäsongens längd minskats i de ska kunna nå havet utan att utsättas för vare sig
såväl insjöar som på kusten. Antalet tillåtna redskap fiske eller vattenkraftsrelaterad dödlighet. Även om
har frusits till 2008 års nivå, och har på västkusten, effektiva åtgärder av olika slag satts in så kommer
vilket tidigare nämnts, minskat till noll sedan 2012, det att ta många år för beståndet att återhämta sig.
något som ytterligare minskat tillåten total fiskean- Eftersom det inte finns något heltäckande program
strängning. Från och med 2011 har minimimåttet för för uppföljning och övervakning är statusen för ålbe-
ål höjts till 70 cm i insjöar och i Östersjön samt till ståndet på västkusten oklar. Förmodligen är bidraget
45 cm i Öresund och den mindre del av Kattegatt där till lekbeståndet från svenska västkusten fortfarande
tillståndsgivet ålfiske är tillåtet. Enligt de data som mycket litet, 2012 års fiskeribaserade uppskattning
sammanställs av Havs- och vattenmyndigheten har var ett bidrag på 12 ton (eftersom fisket stängde 2012
regleringar av såväl yrkesfiske som fritidsfiske bidra- har ingen nyare uppskattning kunnat göras). En or-
git till att ålfångsterna har minskat med 76 procent sak till dessa låga skattningar är att förhållandevis få
sedan 2006. I och med att inga nya ålfisketillstånd individer hunnit växa upp från ett lågt minimimått
heller kommer att utfärdas, kommer ålfisket i prakti- (45 cm) till blankålsstadiet under den tid som förflu-
ken långsamt att upphöra i takt med att fiskare pen- tit sedan fiskestoppet 2012.
sioneras eller slutar att fiska av andra anledningar.
På Östersjökusten är fisket riktat efter ål som vand-
Under våren 2010 undertecknades en avsiktsför- rar mot lekområdet i Atlanten. Dessa blankålar kan
klaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de ha vuxit upp var som helst i Östersjöområdet, i andra
större kraftbolagen. Avsiktsförklaringen innebar att länder, i sötvatten, längs kusten eller i skärgårdar-
297
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
na. Bidraget från Östersjön som helhet är stort (2018 laterade orsaker (Figur 6). Något över en fjärdedel
års uppskattning för 2017 var 3 627 ton⁴, vilket är vandrar ner till havet (2017: nästan 113 ton⁴, en ny
en tredjedel av vad som rapporterades från Europa uppskattningsberäkning kommer att göras 2021).
totalt, en ny uppskattningsberäkning kommer att För att minska den vattenkraftsrelaterade dödlighe-
göras 2021). Det svenska kustfisket tar bara några ten har ålar fångats för att sedan transporterats ner
få procent av dessa vandringsålar, men vilket fiske- mot havet (”Trap and Transport”) och kompensato-
tryck och vilken förvaltning de utsatts för i andra riska yngelutsättningar har gjorts direkt i havet på
länder innan de blev fångstbara i det svenska fisket västkusten. Nettoeffekten av dagens ålfiskevårdsåt-
är ännu inte utrett. gärder är ändå att utvandringen av blankål för lek, så
kallade lekflyktingar, faktiskt minskat med ungefär
Situationen i inlandsvattnen är mer komplex än den tio procent sedan den svenska ålförvaltningsplanen
på kusten. Vandringshinder i åar och älvar hindrar började gälla. Orsaken till minskningen är att rekry-
invandringen av ålyngel från havet. Fångst och upp- teringen har fortsatt att minska och att de åtgärder
samling av invandrande ålyngel, som sedan flyttas som genomförts inte räckt till för att kompensera
uppströms, är något som praktiserats i Sverige i mer för detta. Lekflykten från sötvatten är sålunda långt
än ett sekel. Till en början var syftet att underhålla under målen i EU:s ålförordning, och det gäller även
ett fiske uppströms, men numera är det främsta syf- i förhållande till målen i Sveriges nationella ålför-
tet att producera ål som senare kan lekvandra men valtningsplan. Den mänskligt introducerade dödlig-
även för att upprätthålla den biologiska mångfalden heten i form av fiske, kraftverksrelaterad dödlighet
(Figur 6). Fisket fångar ungefär en tredjedel av pro- med mera (drygt 65 procent) överskrider såväl den
duktionen och fyrtio procent dör av vattenkraftsre- kortsiktiga gränsen som krävs för beståndets åter-
Figur 6. Beräknat ursprung (produktion, figuren till vänster) och framtid (destination, figuren till höger) för ålen i
sötvatten. ”Trap and transport” står för fångst och förflyttning och med lekflykt menas ålar som lyckats undkomma
att fastna i vattenkraft eller fångas i fisket och kan simma mot lek i Sargassohavet. Modell baserad på beräknad na-
turlig rekrytering och kända utsättningar i kombination med olika dödlighetsfaktorer. Det saknas detaljerade data
över landningarnas geografiska fördelning före 1986 och därmed är en rekonstruktion av ålarnas öde (destination)
kopplat till vattenkraft inte möjlig. Se Dekker med flera 2018 för närmare förklaring⁴.
298
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
299
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
För västkusten
Återhämtningen av beståndet på västkusten bör
fortsatt följas upp, som i dag genom fiskerioberoende
provtagning och trendanalys. Denna fiskeriobero-
ende datainsamling bör utökas för att uppnå säkra
data. Utsättningarna på västkusten bör följas upp för
att utvärdera betydelsen av utsatta ålar i förhållande
till den naturliga rekryteringen.
300
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Text/Kontakt
forts. Biologiskt råd för ål Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), institutionen
för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning. Läs mer
Fakta om Ål på Artdatabanken https://artfakta.se/
Särskilt yttrande av experter artbestamning/taxon/anguilla-anguilla-206063.
SLU Aquas ålexperter (i detta fall Andreas Bryhn,
Willem Dekker, Niklas Sjöberg, Josefin Sundin
och Håkan Wickström), som tillika tagit fram
kunskapsunderlaget till detta ålkapitel, reserverar
sig mot att enbart Ices råd lyfts fram som det enda
råd som SLU Aqua stödjer. Orsaken till reserva-
tionen är att Ices råd, som varit detsamma un-
der 15 år, inte svarar upp mot EU:s Ålförordning
(2007) och vår nationella Ålförvaltningsplan
(2008). Detta då rådet inte har några uppföljbara
mål för skyddet och förvaltningen av ålbestån-
det i Sverige, och att det i praktiken fokuserar
mest på fisket. EU:s Ålförordning, den Svenska
Ålförvaltningsplanen och nu även EU:s (2020)
utvärdering av Ålförordningen⁵, visar på att det
behövs en mer omfattande ansats där även, och
i synnerhet, icke fiskerelaterad påverkan tas upp.
301
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
BIOLOGI
Öring föds nästan alltid i rinnande vatten men förut-
sättningarna på uppväxtplatsen och individens gener
avgör om de vandrar eller inte. Vandringsklara öring-
ungar kallas smolt. Öringar som växt sig stora i sjön/
havet lyckas ofta bättre med fortplantningen, och på så
sätt bevaras egenskapen att vandra. I vattendraget äter
öringen främst insekter och annan föda som driver med
strömmen. I havet äter havsöringen främst sill/ström- Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar
ming och skarpsill. Storvuxen insjööring äter främst 2019 (ton) av öring per Ices-rektangel och sjö. En Ices-
fisk, medan småvuxna bestånd äter insekter och bot- rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.
tendjur. Öringen föredrar kallt och näringsfattigt vatten.
302
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fritidsfisket är stort i Vänern, speciellt genom trol- Fortum under flera år arbetat med restaureringsåt-
lingfiske. Även i Vättern domineras fritidsfisket av gärder som fiskvägar, kalkning och biotopvård. Efter
trollingfiske. Ett visst fiske med spö från land före- att Gullspångsforsen öppnats 2003 har antalet lek-
kommer också och i mindre omfattning även nät- gropar ökat. Fördelning av lax- och öringlekgropar är
fiske. Av länsstyrelsernas enkätstudier framgick osäker men öring dominerar (www.gullspangslaxen.
att fritidsfisket 2000 kan ha fångat cirka 4 ton eller se). Ett liknande projekt har bedrivits i Klarälven i
drygt 42 procent av det totala uttaget i Vättern, efter- ett samarbete mellan Länsstyrelsen Värmland och
som yrkesfisket samma år fångade 5,6 ton. År 2003 norska Fylkesmannen i Hedmark i syfte att bygga
skattades fritidsfiskets andel till 51 procent och 2010 upp främst laxbeståndet i älven 2010–2015². Här
till cirka 80 procent av den totala fångsten i Vättern. försökte man öka den naturliga reproduktionen av
På senare tid görs nationella enkätundersökning- lax och öring i Klarälven genom att transportera lek-
ar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och mogen fisk till lek- och uppväxtområden uppströms
Statistiska centralbyrån (SCB). För åren 2013, 2016 kraftverksdammar i älven. Majoriteten av den trans-
och 2017 redovisar vi inga fångstuppskattningar i porterade fisken överlevde både lekvandring och lek
fritidsfisket från de stora sjöarna då de anses vara men dödligheten hos nedvandrande utlekt fisk var
allt för osäkra. I SCB:s statistik redovisas fritids- hög i kraftverkens turbiner. Detta gör att flergångs-
fisket sammanslaget för de stora sjöarna (Vänern, lekande fisk är sällsynt, antalet kan troligtvis ökas
Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön) fram till om mer vatten spills förbi kraftverken. Smolten kla-
2017, vilket gör bedömningen av fritidsfiskets om- rar sig bättre genom turbinerna på grund av sin min-
fattning i respektive sjö mycket svår. År 2019 upp-
skattade SCB dock att behållna fångsterna i Vänern
och Vättern stod för 30 respektive 21 procent av den
totala fritidsfångsten i de stora sjöarna (Hjälmaren
tre procent, Mälaren 16 procent och Storsjön sex pro-
cent). För 2014 uppskattades fritidsfiskets landning-
ar på öring i de stora sjöarna till 7–48 ton, för 2015
till 3–234 ton, 2018 till 6–43 ton och för 2019 10–81
ton (Figur 2).
303
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
304
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
SLU Aqua
305
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
306
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
307
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
För vidare detaljer kring fredningstider, frednings- Förvaltningsåtgärder för minskad exploatering
områden och redskapsbestämmelser i vattendra- inkluderar begränsningar av maskstorlek och vat-
gen och i havet se Fiskeriverkets föreskrifter om tendjup för nätfiske, ansträngningsminskningar,
fiske i sötvattensområdena FIFS 2004:37 respek- storleksbegränsningar och tidsmässiga och rums-
tive Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Skagerrak, liga fiskestopp i flodmynningar och i vissa kust-
Kattegatt och Östersjön FIFS 2004:36 samt Havs- områden. Minskningar i exploatering bör också
och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i omfatta fisken som riktar sig till andra arter, men
FIFS 2004:36, som du hittar på www.havochvatten. där havsöring fångas som bifångst.
se. För fiskeregler för fritidsfiske se www.svenskafis-
keregler.se. Förbättrade livsmiljöer samt ökad tillgång
till lek- och uppväxtområden behövs i många
Fångstmängd beslutad av EU älvar i Östersjön för en återhämtning av
Det finns inga gemensamma bestämmelser för havsöringpopulationerna.
fångstmängd inom EU för öring i Östersjön.
SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2021 följer Ices rådgivning.
308
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Kattegatt och Skagerrak när den vandrar⁶. Specifikt är det konkurrens, till-
gång till mat, vatten temperatur och vattenföring i
Yrkes- och fritidsfiske vattendrag samt tillgång till mat och tillväxt möjlig-
Havsöringen på västkusten utgör ingen målart för heter till havs som kan påverkar livshistoria⁶.
yrkesfisket. Under den senaste tioårsperioden landa-
des mindre än 0,5 ton per år i yrkesfisket och det rap- Inom området ”8-fjordar”, som omfattar fjordar
porterade värdet var noll varje år under 2017–2019 mellan och innanför Tjörn och Orust, infördes ett
(Figur 6). Arten fångas nästan uteslutande i fritids- förbud mot fiske med andra redskap än handredskap
fisket med nät och handredskap längs kusten och i och burar samt ett litet, helt fiskefritt område, 2010.
vattendragen. Omfattningen av fritidsfisket med nät Sedan 2014 har området använts som pilotprojekt
och spö i Västerhavet är ofta dåligt känd. Enligt na- för att studera ekosystembaserad fiskeförvaltning
tionella enkätundersökningar utförda av Havs- och i praktiken. Utvärderingen visar att fiskefria områ-
vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån lan- den kan vara en biologisk och samhällsekonomiskt
dade fritidsfisket 35 ton på västkusten under 2014 effektiv åtgärd för att stärka bestånd av fisk och
(Kattegatt 6–40 ton och Skagerrak 2–22 ton) och 79 kräftdjur¹⁵.
ton under 2015 (Kattegatt 5–53 ton och Skagerrak
3–97 ton) (Figur 6). Vi redovisar inga skattningar för
2013 och 2016–2019 då de anses vara för osäkra. Det
sker inga utsättningar av odlad öring på västkusten.
309
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
310
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
311
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Människan påverkar kust- och havsmiljön och dess underskridas när beståndet fiskas enligt FMSY). Om
fisk- och skaldjursarter på flera sätt, via t.ex. klimat- uttaget är lägre än FMSY och beståndets biomassa
förändringar, övergödning, spridning av farliga äm- är högre än gränsvärdet MSY Btrigger antas det att
nen och främmande arter, genom exploatering och beståndet nyttjas på sådana nivåer att beståndet har
fragmentering av viktiga livsmiljöer, samt via yrkes- tillräckligt stor reproduktionskapacitet för att inte
och fritidsfiske. Fiskar påverkas också av naturliga riskera att kollapsa. Bestånd som befinner sig på
processer i ekosystemet, som exempelvis av ökad denna nivå får bedömningen ”Hållbart nyttjande”
eller minskad predation (via t.ex. säl, skarv och an- i den föreliggande indikatorn. Om uttaget däremot
dra fiskar) och konkurrens med andra arter, vilket ligger över gränsvärdet för maximal hållbar avkast-
gör att arternas gränsvärden för hållbart nyttjande ning (FMSY) eller om beståndsstorleken är mindre
behöver hållas uppdaterade över tid. I syfte att följa än gränsvärdet MSY Btrigger kan nuvarande nivåer
upp arbetet med att nå ett av Sveriges miljömål, av fiske att leda till att beståndet riskerar att kollap-
”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, har sa och beståndet får därför bedömningen ”Ej håll-
SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten bart nyttjande”. För vissa bestånd, där data saknas
tagit fram indikatorn ”Hållbart nyttjade fisk och för att beräkna FMSY och MSY Btrigger, beräknas
skaldjursbestånd i kust och hav”. Indikatorn, som istället s.k. ”proxy-värden” som alternativ till FMSY
baseras på bedömningar av beståndsstatus publice- och MSY Btrigger. Indikator-bedömningen för dessa
rade i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav sker på samma sätt som ovan.
och sötvatten – resursöversikt 2018”, presenteras i
sin helhet på www.sverigesmiljomal.se. Nationellt förvaltade bestånd
För de bestånd som inte ingår i Ices rådgivning ger
Hur går bedömningen till? SLU Aqua nationella råd. Här tolkas analyserna
Indikatorn anger om fisk- och skaldjursbestånd nytt- genom expertbedömningar. I dessa bedömningar
jas på nivåer som är långsiktigt hållbara eller inte, nyttjas alternativa datakällor, exempelvis ”fångst
alternativt om mer data och information behövs för per ansträngning” (FpA) från yrkesfisket eller från
att göra en sådan bedömning. Samtliga bestånd klas- provfiskeundersökningar. Om bestånden visar en
sificeras till en av tre kategorier: positiv eller oförändrad trend i sådana data får de
bedömningen ”Hållbart nyttjande” i indikatorn.
• ”Hållbart nyttjande” Bedömningarna anses ha en lägre säkerhet efter-
• ”Ej hållbart nyttjande” som de inte baseras på beräkningar av hur mycket
• ”Bedömning ej möjlig” fisk det finns, utan på antaganden om att en oför-
ändrad fångst per ansträngning indikerar att fisket
Internationellt förvaltade bestånd är hållbart. Om bestånden istället uppvisar en nega-
För internationellt förvaltade bestånd, som bedöms tiv trend, har en hög nivå av rödlistning (akut hotad)
av Ices (International Council for the Exploration eller håller på att återhämta sig från historiskt låga
of the Sea), nyttjas två gränsvärden i bedömningen: nivåer får de bedömningen ”Ej hållbart nyttjande”.
FMSY (den fiskeridödlighet som ger maximal hållbar
avkastning i biomassa över tid) och MSY Btrigger:
(beståndets biomassa av könsmogen fisk som inte får
312
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Bestånd med kunskapsbrist populationsstruktur, eller för vilka data saknas har
Tillräckliga data och information för att göra en be- inga bedömningar utförts. Av de 61 bestånden för
dömning saknas för ett antal bestånd. För interna- vilka en bedömning var möjlig, klassificeras 29 be-
tionellt förvaltade arter är gränsvärdena för FMSY stånd som ”hållbart nyttjande” och 32 bestånd som
och MSY Btrigger inte alltid kända, och för nationellt ”ej hållbart nyttjande” (Tabell 1). I Figur 1 redovisas
förvaltade arter och bestånd kan tidsseriedata eller indikator-bedömningarna uppdelade per havsom-
annan övervakning saknas. Vissa nationellt förval- råde: Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön
tade bestånd, i synnerhet i kustområdena, har även och Västerhavet. Bedömningen ger att andelen håll-
en komplicerad och/eller lokal populationsstruktur bart nyttjade bestånd är högst i Bottenhavet (63 pro-
vilket omöjliggör beståndsuppskattning över större cent), följt av Östersjön (45 procent), Västerhavet (44
geografiska områden. Dessa arter klassificeras som procent) och Bottenviken (33 procent).
”Bedömning ej möjlig” i den föreliggande indikatorn.
Förändringar över tid
Geografiska bedömningsenheter För första gången under de fyra år (2015, 2016, 2017
Bedömningen har gjorts genom att identifiera re- och 2018) för vilken en bedömning av indikatorn har
levanta bestånd för fyra olika geografiska bedöm- utförts, är nu (2018) antalet ej hållbart nyttjade (32
ningsenheter (Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga bestånd) bestånd fler än de som bedömts som håll-
Östersjön och Västerhavet). Denna geografiska in- bart nyttjade (29 bestånd, Tabell 1). Endast ett be-
delning utgår från havsmiljödirektivets indelning stånd under 2018 har gått från kategorin ”ej hållbart
i Västerhavet och Östersjön, samt en ytterligare in- nyttjande” till kategorin ”hållbart nyttjande” (sik i
delning av Östersjön i Bottenviken, Bottenhavet och Bottenhavet/Ålands hav), medan sex bestånd har
Egentliga Östersjön. tillkommit i kategorin ”ej hållbart nyttjande”. Ett av
dessa bestånd är ny i bedömningen då gös i Östersjön
Andel hållbart nyttjade bestånd 2018 har delats upp i två bestånd (Norra Östersjön och
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och Centrala Östersjön), vilka båda bedöms i kategorin
sötvatten – resursöversikt 2018” redovisar 69 uni- ”ej hållbart nyttjande”. Därutöver har vårlekande
ka bestånd av fisk och skaldjur i svenska havsvat- sill (Skagerrak, Kattegatt och västra Östersjön) gått
ten. För 61 av dessa finns tillräckliga underlag för från ”hållbart nyttjande” till ”ej hållbart nyttjan-
bedömning av hållbart nyttjande enligt kriterierna de” och beståndet Norsk vårlekande sill i Nordsjön,
för indikatorn som redovisas här, antingen baserat Kattegatt och Skagerrak har tillkommit i bedöm-
på principen om maximal hållbar avkastning (inter- ningen. Två skarpsillsbestånd bedöms nu som ”ej
nationellt förvaltade bestånd, 48 st.) eller på expert- hållbart nyttjande” (Östersjön samt Skagerrak och
bedömningar (nationellt förvaltade bestånd, 13 st.). Kattegatt), liksom sjurygg i Skagerrak och Kattegatt.
För åtta bestånd med komplicerad och/eller lokal Med ny kunskap tillkommer nya arter och bestånd
Tabell 1. Totalt antal bedömda bestånd, antal bestånd inom kategorierna ”hållbart
nyttjande”, ”ej hållbart nyttjande” och ”bedömning ej möjlig” för åren 2015—2018.
Bedömning per havsområde för 2018 presenteras i figur 1.
År Totalt antal bedöm- Antal ”Hållbart Antal ”Ej hållbart Antal ”Bedömning
da bestånd nyttjande” nyttjande” ej möjlig”
2015 63 29 (46 %) 23 (37 %) 11 (17 %)
2016 66 34 (51 %) 23 (35 %) 9 (14 %)
2017 66 29 (44 %) 27 (41 %) 10 (15 %)
2018 69 29 (42%) 32 (46%) 8 (12 %)
313
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Läs mer
Havs- och vattenmyndigheten 2019. Fisk- och skal-
djursbestånd i hav och sötvatten 2018.
Fotnot: I bedömningen, redovisad i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten – resursöversikt 2018”,
saknade 35 bestånd tillräckliga underlag för bedömning. För ett stort antal av dessa har sedan dess ”proxy-värden”
för FMSY och MSY Btrigger tillskapats, varför antalet bestånd klassificerade som ”Bedömning ej möjlig” därefter
avsevärt minskat.
314
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fritidsfiske
Fritidsfiske är en populär aktivitet i Sverige. lingsnamn för mer passiva redskap, såsom nät, garn,
Undersökningar visar att långt fler än en miljon ryssjor, burar och tinor. Fiskeredskap som används i
svenska medborgare i åldern 16–80 år fiskar varje havet och i de fem största sjöarna ska märkas ut. Det
år i svenskt vatten. En anledning därtill är troligen är förbjudet att sälja fisk fångad i havet om man inte
den goda tillgången på vatten och att fiske i många är yrkesfiskare.
former är lättillgängligt. Det finns dock många la-
gar och regler kring fiske, så även för fritidsfiske. Handredskap
Exempelvis ingår inte fiske i allemansrätten. Handredskapsfiske får, med vissa begränsningar,
fritt bedrivas längs Sveriges kust och i de fem största
Begreppen allmänt och enskilt vatten är av grund- sjöarna. Det finns dock variationer längs med kusten
läggande betydelse för att få fiska och används ofta i vilka metoder som är tillåtna. Reformen om det fria
i olika lagtexter. I allmänt vatten tillhör fiskerätten handredskapsfisket, som trädde i kraft 1986, gäller
staten, vilket innebär att fisket i stor utsträckning är efter Sveriges ostkust från Östhammars kommun
fritt för alla. Allmänt vatten finns i havet och i de fem ner till Torhamns udde i Blekinge, runt Gotland och
största sjöarna i Sverige (Vättern, Vänern, Mälaren, i de fem största sjöarna i Sverige. I dessa områden
Hjälmaren och Storsjön i Jämtland). I enskilda vat- får handredskapsfiske bedrivas även i enskilt vat-
ten är fiskerätten generellt kopplad till fastighetsä- ten under förutsättning att metoden som sådan inte
garen. Allmänheten har ändå tillgång till många kräver båt. Det innebär att trolling och dragrodd är
enskilda vatten, i mindre sjöar och vattendrag, ge- förbjudet, men fiske från ankrad eller drivande båt
nom att fiskerättsägaren säljer fiskekort. är tillåtet. På allmänt vatten är det däremot tillåtet
med handredskap inklusive trolling och dragrodd.
Även vid kusten och i de stora sjöarna tillåts visst Innan reformen var redan handredskapsfisket fritt
fritidsfiske även på enskilt vatten. Vilka vatten och längs övriga delar av Sveriges kust, både på enskilt
vilka metoder som tillåts varierar. Förenklat kan och allmänt vatten.
man säga att enskilt vatten är allt vatten inom 300
meter från fastlandet eller från ö av minst 100 me- Mete
ters längd. Det är tre huvudsakliga regler som för- Det kanske vanligaste sättet att fiska, inte minst
tydligar skillnaden mellan allmänt och enskilt vatten som nybörjare, är att meta. Det anses av vissa också
(strandvattenregeln, enklavregeln och kilometerre- vara den äldsta formen av fiske med handredskap. I
geln). Det åligger alltid den som fiskar att känna till sin enklaste form är allt som behövs en metrev och
reglerna för platsen man vill fiska. Mer information eventuellt någon form av spö. Populära agn är mask,
om tillåtliga regler går att få från webbsidan www. maggots, räka, majs och bröd. I stort sett alla fiskar
svenskafiskeregler.se och Havs- och vattenmyndig- i svenska vatten går att ta på mete, och val av ut-
heten, vilket är den myndighet som även lämnar fö- rustning och agn beror därför på vilken art man vill
reskrifter om fiske. fånga. Flötmete känner nog de flesta till. Det innebär
att en flytanordning fästs på linan, vilken sedan rör
Fritidsfiskets redskap kan grovt delas in i handred- sig när fisken tar betet. Det går också bra att meta
skap och mängdfångande redskap. Handredskap med frilina eller bottenmete. Båda metoderna be-
innebär som namnet antyder ett mer eller mindre drivs utan flöte och som namnen antyder antingen
aktivt användande under fisketillfället. Exempel med endast lina, krok och agn, eller på botten med
på handredskap är olika typer av spöfiske, trolling, hjälp av ett sänke.
dörj och pilk. Mängdfångande redskap är ett sam-
315
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Trolling
Trolling kallas också för släpfiske, eftersom meto-
den innebär att olika typer av beten släpas efter en
båt. Beroende på vilken art man är ute efter så kall-
las metoden ibland för laxtrolling, gäddtrolling eller
göstrolling som exempel. Att ro båten, i stället för
att använda en motor, kallas för dragrodd. Genom
att använda olika typer av beten, med olika vikt och
316
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fångstmetoder
Makrill, sill och skarpsill, som lever i den fria vat- fiskas på olika nivåer i vattnet samt längs bottnen.
tenmassan, fångas främst med flyttrål och snörpvad. Beroende på vilket fiskslag som ska fångas används
Vid fiske efter arter som torsk, havskräfta och räka olika typer av nät.
används i huvudsak bottentrål. Fasta redskap an-
vänds främst i fiske efter lax, sik och ål. Bottensatta Vid fiske efter lax eller makrill sätts garnen ut med
nät används för fiske efter alla typer av fisk. Lax och flöten i vattenytan och de får sedan driva med ström-
makrill kan även fångas med drivgarn, men driv- men – så kallade drivgarn. När man fiskar torsk
garnsfiske är förbjudet i Östersjön sedan 2008. och plattfisk sätts näten ut längs botten. En speciell
garntyp är grimgarn (skott-nät, trollgarn, toggegarn)
Den vanligaste arten som fiskas med ryssjor är ål. som består av ett finmaskigt garn med ett stormas-
Fiske med tinor/mjärdar sker i insjövatten efter kräf- kigt hängande på varje sida. Sådana redskap använd
ta och längs västkusten efter hummer, havskräfta bland annat för fångst av plattfisk.
och krabba.
Krokredskap
Långrevar (backor) som används vid krokfiske be-
står av en lina som försetts med tafsar med ett par
meters mellanrum. På tafsarna sitter krokar och
dessa agnas oftast. Dessa redskap kan användas så-
väl ytstående som bottenstående. Vid ytan fiskas till
Backor. Illustration: Siv Zetterqvist.
exempel lax, vid botten torsk, ål och plattfisk.
317
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ryssja
Ryssjan är en nätstrut som hålls utspänd av ett an-
tal bågar. Ingången är trattformad och ytterligare ett
par trattar leder in till det innersta rummet. En le-
darm leder fisken in i struten. Ofta sätts flera ryss-
jor samman till en länk. En parryssja består av två
motstående strutar med en gemensam ledarm. Med
ryssja fångas framför allt ål.
Ryssjor vid Marsö. Foto: Anna Lingman, SLU Burar. Illustration: Anna Lingman
318
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Fasta redskap
Till gruppen fasta redskap räknas olika slag av bot-
tengarn eller fällor, som är förankrade eller pålade
fast i botten. I princip består redskapet av en lång
fångstarm som sträcker sig ut från land, ibland
hundratals meter och som avslutas med en fångstdel.
319
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Snurrevad
Snurrevaden liknar en trål men bogseras inte efter
fartyget. I stället utgår fartyget från en ankrad boj,
varifrån det sätts ut ett 1 500–3 000 meter sjun-
kande och kraftigt rep, så kallat snurretåg. Därefter
sätts vaden och ytterligare lika mycket rep ut till dess
fartyget åter når bojen. Från denna position vin-
schas rep och snurrevad in till fartyget. Med snur-
revad fångas kolja, torsk och plattfisk, speciellt då
rödtunga.
320
Push-up-fällan har
dubbla väggar som för-
hindrar att fångsten äts
upp av säl.
12 m
321
Bottentrål med rist som sorterar
bort stor fisk, till exempel vid
fiske efter havskräfta.
6Ð 12 m
Codend
6m
3,54 m
Provfiskemetoder
Hydroakustiska undersökningar
– Ekolodning
Fiskar som uppehåller sig i den fria vattenmassan
(pelagialen) kan kvantifieras med hjälp av speciella
så kallade vetenskapliga ekolod. Dessa registrerar
mängden fisk under båten när denna följer på för-
hand bestämda körsträckor inom ett havsområde
eller en sjö. Med jämna mellanrum genomförs tr-
åldrag för att uppskatta sammansättningen av oli-
ka fiskarter och hur stora de enskilda fiskarna är.
Undersökningar av denna typ utförs till exempel var-
je höst i Östersjön inom ramen för det internationella
programmet ”Baltic International Acoustic Survey” SLU Aqua sorterar fångsten under expeditionen Bias
(Bias) i enlighet med Ices rekommendationer. ("Baltic International Acoustic Survey") i Östersjön.
Foto: Yvette Heimbrand, SLU.
322
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Provfiske med nät. Foto: Yvette Heimbrand, SLU Yngelinventering med undervattensdetonation.
Foto: Anders Adill, SLU
323
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Provfiske med ryssja framför Drottningholms slott. Elfiske med båt. Foto: Linda Söderberg, SLU
Foto: Anders Asp, SLU
324
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Andra metoder
Förekomst av fiskägg, fisklarver och andra unga livs-
stadier av fisk studeras med hjälp av olika typer av
håvar och trålar. Vid provtagningen släpas dessa ef-
ter en båt eller monteras i strömmande vatten och
filtrerar en känd volym. Yngelhåvningar genomförs
exempelvis i samband med trålundersökningar i väs-
terhavet (IBTS) och vid kontroll av kylvattenanvänd-
ning vid kärnkraftverk.
325
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
Ordlista
Ansträngning Olika typer av ansträngningar: ex. fångst per bur, fångst per nät och natt, fångst per tråltimme.
Avräkningsnota En avräkningsnota är ett dokument som uppköparen av fisk eller skaldjur ska redovisa till Havs- och vatten-
myndigheten och som visar inköpt mängd samt pris.
Bag limit Fångstbegränsning som talar om hur många fiskar av en art som får dödas vid samma fisketillfälle.
Bestånd En eller flera populationer (grupper av individer) av en art fisk eller skaldjur som kan avgränsas geografiskt
och vars medlemmar antas ha större likhet sinsemellan (vad gäller till exempel lekområden, vandringsmöns-
ter, tillväxt) än med individer i andra bestånd av arten.
Bits "Baltic International Trawl Survey" Provfisketrålningar i Östersjön i samarbete med de om-
kringliggande länderna, rapporteras till Ices.
Bifångst Fångst av andra arter och storleksgrupper än målarten.
Biomassaindex Indikator som visar utvecklingen av fiskbeståndet mätt i biomassa, oftast kg fisk per tråltimme.
Bescapement Den andel (mängd) av beståndets storlek som ska vara kvar för att producera ungfisk. Inget fiske ska ske om
nivån som är satt inte kan uppnås.
Blim Den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera
ungfisk minskar.
B MSY Den nivå av lekbiomassa som beståndet varierar runt om det fiskas på ett hållbart sätt över tiden.
Bottniska viken Östersjöns nordligaste vik, ligger mellan Sverige och Finland. Bottniska viken delas från norr in i följande de-
lar: Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Södra kvarken, Ålands hav och Skärgårdshavet.
Bpa Den tröskel för lekbeståndet, enligt försiktighetsansatsen, under vilken det finns risk för reducerad förmåga
att producera ungfisk. Avståndet mellan Bpa och Blim är större ju större osäkerheten är i data och uppskatt-
ningar. Förvaltningsåtgärder ska vidtas då lekbiomassan är mindre än Bpa.
Btrigger Gränsvärdet Btrigger är den beståndsstorlek som inte bör underskridas om beståndet ska ha full
reproduktionskapacitet.
Dödlighet Fiskeridödlighet (F) anger den andel av ett bestånd som under året dör på grund av fiske. Naturlig dödlighet
(M) anger den andel av ett bestånd som under året dör på grund av andra orsaker än fiske. Av dessa natur-
liga orsaker dominerar predationsdödlighet, det vill säga den andel av ett bestånd som under året blir föda åt
andra fiskar eller andra djur. F och M är exponenterna i den exponentialfunktion som beskriver hur en års-
klass eller ett bestånd minskar i antal över tiden.
Egentliga Östersjön Havsområdet som innefattar Ices-delområden 24–29 och 32.
Eifaac "European Inland Fisheries and Aquaculture FAO:s kommission för europeiskt inlandsfiske och
Advisory Commission" vattenbruk.
Exploatering Att en resurs används, det vill säga att fisk eller skaldjur fiskas.
FAO "Food and Agriculture Organization of the Förenta nationernas livsmedels- och
United Nations" jordbruksorganisation.
Fiskeridödlighet (F) Fiskeridödligheten är ett referensvärde för minskningen i beståndet över ett år på grund av fiske.
FMSY Den fiskeridödlighet som ger ett maximal hållbar avkastning i biomassa över tid.
FP.05 Ett gränsvärde för den fiskeridödlighet som motsvarar en 5–procentig sannolikhet att mängden lekfisk är
högre än Blim.
FpA Fångst per ansträngning: ex. antal kräftor per bur, fiskar per nät och natt, kg fisk per tråltimme.
Fångst Mängden fisk eller skaldjur som fångas i redskapen. Fångst kan delas upp i landning och utkast.
Försiktighetsansatsen Försiktighetsansatsen innebär definierade gränser för lekbiomassa och fiskeridödlighet som inte bör passe-
ras då det finns risk att beståndets tillväxt, reproduktionskapacitet eller produktivitet allvarligt skadas om inga
motåtgärder vidtas.
Försiktighets-TAC TAC som sätts där tillräcklig biologisk data saknas. Bygger på historiska fångstdata.
GFCM General Fisheries Commission for the Allmänna fiskerikommissionen för Medelhavet
Mediterranean
Helcom Baltic Marine Environment Protection Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö
Commission - Helsinki Commission
Heras Herring Acoustic Survey akustikexpeditioner i Nordsjön i samarbete med länderna
kring Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, rapporteras till
Ices
326
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
forts. Ordlista
High grading Fångst som sorteras bort på grund av att den saknar kommersiellt intresse, eller för att maximera totalfång-
stens värde, till exempel mindre individer kastas för fångsten endast ska bestå av större fiskar.
IBTS "International Bottom Trawl Survey" Trålexpeditioner i Västerhavet, sker i samarbete med län-
derna kring Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, rapporte-
ras till Ices.
Ices "International Council for the Exploration of the Internationella havsforskningsrådet.
Sea"
Kallvattenart En art som gynnas av låga vattentemperaturer, eller missgynnas av höga.
Kvot Del av den totala TAC:en som är knuten till exempelvis ett land eller en fartygsklass eller redare.
Landning Mängden fisk som fångas och förs iland.
Lekbiomassa Se SSB
MSY "Maximum sustainable yield" Maximal hållbar avkastning (eller maximalt hållbart uttag),
det maximala uttaget (fångsten) som, i teorin, kan tas ur ett
bestånd under en obestämd tid.
MSY Btrigger MSY Btrigger är ett tröskelvärde på beståndets biomassa som inte bör underskridas när beståndet fiskas på
den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd.
Målart Den art som fisket riktas mot.
Nasco "North Atlantic Salmon Conservation En organisation för bevarande av atlantlaxen.
Organization"
Nordsjön Randhav till Atlanten beläget på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln. Nordsjön avgränsas vanligen
mot Engelska kanalen vid den smalaste delen av Doverkanalen samt i norr av en linje från Skottland, genom
Orkney- och Shetlandsöarna, norrut till 61:a breddgraden (i vissa sammanhang 62:a) och vidare österut mot
Norges kust. Skagerrak räknas i allmänhet in i Nordsjön.
PCB Polyklorerade bifenyler En grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier.
De är svårnedbrytbara - stabila - vilket innebär att de
anrikas i näringskedjan när de kommer ut i miljön. PCB-
föreningarna har skadliga effekter på djur och människor.
Pelagisk Fisk och plankton som lever i den öppna vattenmassan, fritt från bottenskikt, stränder eller kustnära vatten.
Population En grupp individer av samma art, som fortplantar sig mer inom gruppen än med andra grupper.
Push-up-fällor Stora fiskfällor för fångst av framför allt lax och sik. Fiskhuset är tillverkat av ett dubbelt nätlager av en stark
fiber för att skydda fångsten mot sälskador. Fällorna vittjas med hjälp av luftfyllda pontoner.
Rekrytering Det årliga tillskottet av ungfisk till det fiskbara fiskbeståndet. Den ålder vid vilken en årsklass rekryteras till
fisket varierar från bestånd till bestånd.
Relikt Med relikt menas en havslevande art som spärrats in i sötvatten vid landhöjningen och anpassats till liv i
sötvatten.
Smolt Utvandringsfärdiga laxungar eller havsöringungar.
SSB "Spawning stock biomass" Lekbiomassa eller lekbestånd, det vill säga biomassa för
den del av beståndet som uppnått könsmognad.
TAC "Total allowable catch" Total tillåten fångstmängd från ett bestånd under ett år.
Tillväxt Fiskens eller skaldjurets individuella, årliga tillväxt i längd eller vikt.
Utkast Ibland kallat "discard". Den del av fångsten som sorteras bort och slängs överbord på grund av att fisken un-
derstiger minimimåttet, är av en art för vilken kvoten är uppfiskad eller är utan kommersiellt intresse, eller för
att maximera totalfångstens värde.
Västerhavet Havet vid den svenska västkusten, består av Skagerrak och Kattegatt.
WGEEL "Joint Eifaac/Ices/GFCM working Group on En ålarbetsgrupp som rapporterar till organisationerna
Eels" Eifaac, Ices och GFCM.
WKFLABA "Ices/Helcom Workshop on Flatfishes in the Internationella havsforskningsrådets och
Baltic Sea" Östersjökommissionens gemensamma arbetsmöte för
plattfiskar i Östersjön
Åldersklass Alla individer av ett bestånd av samma ålder.
Årsklass Alla individer av en fisk-eller skaldjursart som tillkommer under ett specifikt år.
327
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 — Resursöversikt
328
Referenser
Östersjön Bergskädda
1. Olsson J, Lingman A, Bergström U. Using catch statis- 1. Ices. Report of the Working Group on Assessment
tics from the small scale coastal Baltic fishery for status of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
assessment of coastal fish. Öregrund: Sveriges lantbruks- (WGNSSK) 2020. Köpenhamn: Internationella
universitet; 2015. Aqua reports; 2015:13. Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;.
2. Herrmann C, Bregnballe T, Larsson K, Rattiste K. 2. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch,
Population Development of Baltic Bird Species: Great and effort Greater North Sea Ecoregion, Lemon sole
Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis). Helcom; 2014. (Microstomus kitt) in Subarea 4 and divisions 3.a
Tillgänglig vid: http://www.helcom.fi/baltic-sea-trends/ and 7.d (North Sea, Skagerrak and Kattegat, east-
environment-fact-sheets/. ern English Channel). Köpenhamn: Internationella
3. Lunneryd S-G, Königson S. Hur löser vi konflikten Havsforskningsrådet; 2020. Tillgänglig vid:
mellan säl och kustfiske? Program Sälar och Fiskes hhttp://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/
verksamhet från 1994 till 2017. Drottningholm, Lysekil, Advice/2020/2020/lem.27.3a47d.pdf
Öregrund: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen 3. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
för akvatiska resurser; 2017. Contract No.: 9. of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
4. Östman O, Bergenius M, Boström MK, Lunneryd SG. (WGNSSK) 2017. Köpenhamn: Internationella
Do cormorant colonies affect local fish communities in Havsforskningsrådet; 2017. ICES CM 2017/ACOM:21.
the Baltic Sea? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Tillgänglig vid: https://www.ices.dk/sites/pub/
Sciences; 2012;69(6). Publication%20Reports/Expert%20Group%20Report/
acom/2017/WGNSSK/01%20WGNSSK%20Report%20
5. Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen T,
2017.pdf
Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish -
fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic
mammals, and birds. Ices Journal of Marine Science;
2018;75(3).
329
17. Herlyn M, Millat G. Decline of the intertidal blue mus-
Blåmussla sel (Mytilus edulis) stock at the coast of Lower Saxony
1. Wollak B, Forss J, Welander U. Evaluation of blue mus- (Wadden Sea) and influence of mussel fishery on the
sels (Mytilus edulis) as substrate for biogas production development of young mussel beds. Hydrobiologia;
in Kalmar County (Sweden). Biomass and Bioenergy; 2000;426.
2018;111. 18. Nehls G, Witte S, Büttger H, Dankers N, Jansen J,
2. Rist S, Baun A, Almeda R, Hartmann NB. Ingestion Millat G, et al. Beds of blue mussels and Pacific oysters.
and effects of micro- and nanoplastics in blue mus- 2009. Thematic Report: 11. I: Marencic H, Vlas J.
sel (Mytilus edulis) larvae. Marine Pollution Bulletin; de (Eds.). Quality Status Report 2009. Wadden Sea
2019;140. Ecosystem. Wilhelmshaven: Common Wadden Sea
3. Ventura, A, Schulz, S, Dupont, S. Maintained larval Secretariat, Trilateral Monitoring and Assessment Group;
growth in mussel larvae exposed to acidified under-satu- 2009;25.
rated seawater. Scientific Reports; 2016;6. 19. Sorte CJB, Davidson VE, Franklin MC, Benes KM,
4. Schwartzbach A, Behrens JW, Svendsen JC, Nielsen Doellman MM, Etter RJ, et al. Long-term declines in an
P, van Deurs M. Size-dependent predation of round goby intertidal foundation species parallel shifts in community
Neogobius melanostomus on blue mussels Mytilus edulis. composition. Global Change Biology; 2017;23.
Fisheries Management and Ecology; 2020;27. 20. Wennerstrom L, Laikre L, Ryman N, Utter FM, AB
5. Meijerbom K. Ensemble modelling on the common Ghani NI, Andre C, et al. Genetic biodiversity in the
bue mussel Mytilus edulis in Orust, Sweden [Master of Baltic Sea: species-specific patterns challenge manage-
Science]. Göteborgs universitet; 2019. ment. Biodiversity and Conservation; 2013;22.
6. Lindegarth M, Ekelund A, Bergström P, Lundström
K, Granhed A, Åhlund M. et al. Slutrapport för projektet Europeisk hummer
"Utveckling av metoder och kunskap för att minska ejder- 1. Sundelöf A, Bartolino V, Ulmestrand M, Cardinale, M.
predation i blåmusselodlingar". Jordbruksverket; 2019. Multi-Annual Fluctuations in Reconstructed Historical
7. Svedberg K. Musselbanker: Nulägesanalys och be- Time-Series of a European Lobster (Homarus gam-
ståndsförstärkning [Master of Science]. Göteborgs uni- marus) Population Disappear at Increased Exploitation
versitet; 2019. Levels. Public Library of Science; 2013. PLoS ONE; 8(4).
8. Seed R. The ecology of Mytilus edulis L. 2. Moland E, Olsen EM, Knutsen H, Garrigou P, Espeland
(Lamellibranchiata) on exposed rocky shores. Oecologia; SH, Kleiven AR, et al. Lobster and cod benefit from
1969a;3. small scale northern marine protected areas: inference
9. Seed R. The ecology of Mytilus edulis L. from an empirical before-after control-impact study.
(Lamellibranchiata) on exposed rocky shores. Oecologia; Royal Society Proceedings B. Biological Sciences; 2013.
1969b;3. 280:20122679.
10. Beukema J. och Dekker R. Variability in predator 3. Nillos KPJ, Espeland SH, Olsen EM, Abesamis RA,
abundance links winter temperatures and bivalve recru- Moland E, Kleiven AR. Fishing pressure impacts the
itment: correlative vidence from long-term data in a tidal abundance gradient of European lobsters across the
flat. 2014. Marine Ecology Progress Series; 513. borders of a newly established marine protected area.
Royal Society Proceedings B. Biological sciences; 2019.
11. Reise K, Buschbaum C, Büttger H, Wegner MK.
286:20182455. http://doi.org/10.1098/rspb.2018.2455
Invading oysters and native mussels: from hostile takeo-
ver to compatible bedfellows. Ecosphere; 2017;8(9). 4. Ulmestrand M. Reproduction of female lobsters
(Homarus gammarus) on the Swedish west coast. In:
12. Göteborgs miljöförvaltning. Marinbiologisk under-
Comeau M. editor. Workshop on lobster (Homarus ameri-
sökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs
canus and H. gammarus) reference points for fishery
skärgård. Göteborg: HydroGIS AB; 2007. R; 2007:17.
management held in Tracadie-Sheila New Brunswick.
13. Bohuskustens vattenvårdsförbund. Mobil epibentisk Can Tech Rep Fish Aquat Sci; 2003;39.
fauna i grunda kustområden år 2008. HydroGIS AB;
5. Moland E, Ulmestrand MA, Olsen EM, Stenseth NC.
2009;558.
Long term decrease in sex-specific natural mor-tality
14. Wernbo A, Calderon D. Återetablering av musselban- of European lobster within a marine protected area.
kar i Kungälv. 8-fjordar; Projektrapport; 2015. Virginia: Inter-Research; 2013. Marine Ecology Progress
15. Andersen S, Grefsrud ES, Mortensen S, Naustvoll Series; 491.
LJ, Strand Ø, Stroheimer T. et al. Meldinger om 6. Sundelöf A, Grimm V, Ulmestrand M, Fiksen Ø.
blåskjell som er forsvunnet - oppsummering for Modelling harvesting strategies for the lobster fishery in
2016. Havforskningsinstituttet; 2017. Rapport fra northern Europe: the importance of protecting egg-bear-
Havforskningen; 4-2017. ing females. Population Ecology; 2015;57.
16. Beukema JJ. Dekker R. Decline of recruitment success 7. Ellis CD, Hodgson DJ, Daniels CL, Collins M, Griffiths
in cockles and other bivalves in the Wadden Sea: possible AGF. Population genetic structure in European lobsters:
role of climate change, predation on postlarvae and fish- implications for connectivity, diversity and hatchery
eries. 2005. Marine Ecology Progress Series; 287. stocking. Marine Ecology; 2017. Progress Series; 563.
330
8. Bergström U, Sköld M, Wennhage H, Wikström A. 13. Lindegarth M, Dunér Holthuis T, Thorngren L,
Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- Bergström P, Lindegarth S. Ostron (Ostrea edulis) i
och havsområden. Öregrund: Sveriges lantbruksuniversi- Kosterhavets nationalpark: kvantitativa skattningar och
tet, Institutionen för akvatiska resurser; 2016. modellering av förekomst och totalt antal. 2014;43.
14. Wrange A-L, Valero J, Harkestad L, Strand Ø,
Europeiskt ostron Lindegarth S, Christensen H, et al. Massive settlements
of the Pacific oyster, Crassostrea gigas, in Scandinavia.
1. Johannesson K, Rödström EM, Aase H. Low genetic
Biol. Invasions; 2010;12:16.
variability in Scandinavian populations of Ostrea edulis
L. – possible causes and implications. J. Exp. Mar. Biol. 15. Strand Å, Lindegarth S. Japanska ostron i svens-
Ecol; 1989;128. ka vatten - Främmande art som är här för att stanna.
Göteborg: Vattenbrukscentrum Väst; 2014;2.
2. OSPAR. Background document for Ostrea edulis and
Ostrea edulis beds [Internet]. 2009. Biodiversity se- 16. Dolmer P, Holm MW, Strand Å, Lindegarth S, Bodvin
ries; 428. [2020]. Hämtad från: https://www.ospar.org/ T, Norling P, et al. The invasive Pacific oyster, Crassostrea
documents?v=7183 gigas, in Scandinavian coastal waters: A risk assessment
on the impact in different habitats and climate conditions.
3. Wrange A-L. Japanskt jätteostron invaderar svenska
Fiske og Havet; 2014;2.
västkusten. Fauna och Flora; 2008. 103(4).
17. Laugen AT, Hollander J, Obst M, Strand Å. Biological
4. Thorngren L, Bergström P, Dunér Holthuis T,
Invasions in Changing Ecosystems. Berlin, Boston: De
Lindegarth M. Assessment of the population of Ostrea
Gruyter; 2015. Kapitel 10, The Pacific Oyster (Crassostrea
edulis in Sweden: A marginal population pf significance?
gigas) Invasion in Scandinavian Coastal Waters: Impact
Ecol. Evol.; 2019;9.
on Local Ecosystem Services; p. 230-252. Hämtad från
5. Anglès d’Auriac MB, Rinde E, Norling P, Lapègue S, https://doi.org/10.1515/9783110438666-015.
Staalstrøm A, Hjermann DØ, et al. Rapid expansion of
Fjärsing
the invasive oyster Crassostrea gigas at its northern dis-
tribution limit in Europe: Naturally dispersed or intro-
duced? PLoS ONE; 2017;12(5). Flodkräfta
6. Nord-Ostron. Byggstenar för en framgångsrik nord- 1. Edsman L, Schröder S. Åtgärdsprogram för flod-
isk ostronnäring. Slutsatser och rekommendationer från kräfta 2008-2013. Stockholm: Fiskeriverket och
Projekt Nord-Ostron 2009-2012. 2012. Naturvårdsverket; 2009;5955.
7. Havs- och vattenmyndigheten. Ostronpest (Crepidula 2. Edsman L. Utvärdering av åtgärdsprogram flod-
fornicata) [Internet]. 2006. Lista över främmande arter kräfta 2008-2014. Drottningholm, Lysekil, Öregrund:
I svenska hav och vatten. 2020. Hämtad från: https:// Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksu-
www.havochvatten.se/download/18.21aefcd7150f8b6c3 niversitet; 2016. Aqua reports; 2016:19.
8f986a2/1448532865701/faktablad-crepidula-fornicata- 3. Taugbøl T. Exploitation is a prerequisite for conserva-
ostronpest.pdf tion of Astacus astacus. Bulletin Français de la Pêche et
8. Blanchard M. Spread of the slipper limpet Crepidula de la Pisciculture; 2004. 372-373.
fornicata (L. 1758) in Europe. Current state and conse- 4. Jussila J, Edsman L. Relaxed Attitude Towards
quences. Scientia marina; 1997;61(2). Spreading of Alien Crayfish Species Affects Protection of
9. Mortensen S, Strand Å, Bodvin T, Alfjorden A, Skår Native Crayfish Species: Case Studies and Lessons Learnt
CK, Jelmert A, et al. Summer mortalities and detection from a Fennoscandian Viewpoint. Freshwater Crayfish;
of ostreid herpesvirus microvariant in Pacific oyster 2020;25(1).
Crassostrea gigas in Sweden and Norway. Dis. Aquat.
Organ.; 2016;117. Gråsej
10. López Sanmartín M, Power DM, de la Herrán 1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
R, Navas JI, Batista FM. Experimental infection of of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
European flat oyster Ostrea edulis with ostreid herpes- (WGNSSK), 2020. Köpenhamn: Internationella
virus 1 microvar (OsHV-1 µvar): Mortality, viral load and Havsforskningsrådet; 2020.
detection of viral transcripts by in situ hybridization.
2. Ices. Report of the Benchmark Workshop on North
Virus Research; 2017;217.
Sea Stocks (WKNSEA). Köpenhamn: Internationella
11. Statens veterinärmedicinska anstalt S. Havsforskningsrådet; 2016. ICES CM 2016/ACOM:37.
Bonamios/microcell disease hos ostron [Internet].
3. Ices. Report of the Interbenchmark Protocol on
2019. Hämtad från: http://www.sva.se/djur-
North Sea Saithe (IBPNSsaithe) 2019. Köpenhamn:
halsa/fisk/sjukdomar-hos-musslor-och-ostron/
Internationella Havsforskningsrådet; ICES Scientific
bonamios-microcell-disease-ostron.
Reports; 1:ISS 1. https://doi.org/10.17895/ices.pub.4890.
12. Sveriges veterinärmedicinska anstalt S. Sjukdomar
hos kräftdjur, musslor och ostron [Internet].
2019. Hämtad från: https://www.sva.se/produk-
tionsdjur/fisk-kraftdjur-musslor-och-ostron/
sjukdomar-hos-kraftdjur-musslor-och-ostron/
331
4. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and 7. Wennerström L, Olsson J, Ryman N, Laikre L.
effort Celtic Seas, Faroes, and Greater North Sea Temporally stable, weak genetic structuring in brackish
Ecoregions. Saithe (Pollachius virens) in subareas 4 water northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea indi-
and 6, and in Division 3.a (North Sea, Rockall and cates a contrasting divergence pattern relative to fresh-
West of Scotland, Skagerrak and Kattegat) 2020. water populations. Canadian Journal of Fisheries and
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; Aquatic Sciences; 2017;74(4).
2020. http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/ 8. Casselman JM, Lewis CA. Habitat requirements
Advice/2020/2020/pok.27.3a46.pdf. of northern pike (Esox lucius). Canadian Journal of
5. Valentinsson D (red). Sekretariatet för selektivt Fisheries and Aquatic Sciences; 1996;53.
fiske-Rapportering av 2015 års verksamhet. Lysekil: 9. Sundblad G, Bergström U. Shoreline development and
Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksu- degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio;
niversitet; 2016. Aqua reports; 2016:8. 2014;43(8).
10. Donadi S, Austin AN, Bergström U, Eriksson BK,
Gädda Hansen JP, Jacobson P, et al. A cross-scale trophic cas-
cade from large predatory fish to algae in coastal eco-
systems. Proceedings of the Royal Society B-Biological
Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Sciences; 2017;284(1859).
1. Casselman JM, Lewis CA. Habitat requirements
11. Östman O, Eklof J, Eriksson BK, Olsson J, Moksnes
of northern pike (Esox lucius). Canadian Journal of
P-O, Bergström U. Top-down control as important as
Fisheries and Aquatic Sciences; 1996;53.
nutrient enrichment for eutrophication effects in North
2. Sandström A, Asp A, Kokkin M, Tomband F. Atlantic coastal ecosystems. Journal of Applied Ecology;
Övervakning av gädda med kostnadseffektiva metoder. 2016;53(4).
Vänerns vattenvårdsförbund; 2015. Rapport; 91.
12. Eriksson BK, Sieben K, Eklöf J, Ljunggren L, Olsson
3. Sandström A, Jonsson S, Asp A, Belin P, och Sundblad J, Casini M, et al. Effects of Altered Offshore Food Webs
G. Gädda i Vänern - test av metoder för inventering av on Coastal Ecosystems Emphasize the Need for Cross-
lek- och uppväxtområden och bedömning av beståndssta- Ecosystem Management. Ambio; 2011;40(7).
tus. Vänerns vattenvårdsförbund; 2017. Rapport; 101.
13. Ljunggren L, Sandström A, Bergström U, Mattila
4. Svärdsson G, Molin G. Fiskets effekt på gäddans stor- J, Lappalainen A, Johansson G, et al. Recruitment fail-
lek och numerär. Drottningholm: sötvattenslaboratoriet; ure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident
1968.Information från Drottningholm; 5. with an offshore ecosystem regime shift. ICES J Mar Sci;
2010;67(8).
Egentliga Östersjön och Bottniska viken
1. Östman Ö, Beier U, Bergek S, Hentati-Sundberg J. 14. Bergström U, Olsson J, Casini M, Eriksson BK,
Beståndsstatus hos abborre, gädda, sik och gös i de stora Fredriksson R, Wennhage H, et al. Stickleback increase in
sjöarna och längs kusten. Öregrund: Sveriges lantbruksu- the Baltic Sea - A thorny issue for coastal predatory fish.
niversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2016. Estuarine Coastal and Shelf Science; 2015;163.
Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk;. 15. Byström P, Bergström U, Hjälten A, Ståhl S, Jonsson
2. Saulamo K, Neuman E. Local management of Baltic D, Olsson J. Declining coastal piscivore populations in
fish stocks - significance of migrations. Göteborg: the Baltic Sea: Where and when do sticklebacks matter?
Fiskeriverket; 2002. Finfo; 2002;9. Ambio; 2015;44.
3. Laikre L, Miller LM, Palme A, Palm S, Kapuscinski AR, 16. Bergström U, Fredriksson R, Bostrom MK, Florin AB,
Thoresson G, et al. Spatial genetic structure of northern Lundstrom K. Ekologiska effekter av fiskefria områden
pike (Esox lucius) in the Baltic Sea. Molecular Ecology; i Sveriges kust- och havsområden. Öregrund: Sveriges
2005;14(7). lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser;
2016. Kapitel 11, Ett fiskefritt område för skydd av gös,
4. Engstedt O, Stenroth P, Larsson P, Ljunggren L, gädda och abborre i Stockholms skärgård. s. 67-93. Aqua
Elfman M. Assessment of natal origin of pike (Esox reports; 2016:20.
lucius) in the Baltic Sea using Sr:Ca in otoliths.
Environmental Biology of Fishes; 2010;89(3-4). 17. Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Harkonen T,
Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish - fish
5. Engstedt O, Engkvist R, Larsson P. Elemental finger- extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mam-
printing in otoliths reveals natal homing of anadromous mals, and birds. ICES J Mar Sci; 2018;75(3).
Baltic Sea pike (Esox lucius L.). Ecology of Freshwater
Fish; 2014;23(3). 18. Östman O, Boström MK, Bergström U, Andersson J,
Lunneryd S-G. Estimating Competition between Wildlife
6. Tibblin P, Berggren H, Nordahl O, Larsson P, Forsman and Humans-A Case of Cormorants and Coastal Fisheries
A. Causes and consequences of intra-specific variation in in the Baltic Sea. Plos One; 2013;8(12).
vertebral number. Scientific Reports; 2016;6.
19. Berggren T. Increased body growth rates of northern
pike (Esox lucius) in the Baltic Sea - Importance of size-
selective mortality and warming waters [Master thesis].
Öregrund: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen
för akvatiska resurser; 2019.
332
16. Nilsson, F. Fisk- och Fiskevårdsplan för Vänern.
Gös Länsstyrelsen Västra Götalands län, vattenvårdsenheten;
2014;06.
Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 17. Vätternvårdsförbundet. Förvaltningsplan fisk och fiske
1. Hållén J, Karlsson M. Dioxiner i sediment och fisk från Vättern 2017-2022. Jönköping: Vätternvårdsförbundet;
Vänern och Vättern. Stockholm: Svenska miljöinstitutet; 2017. Rapport; 127.
2018;B2310.
2. Vätternvårdsförbundet. Bakgrundsdokument till
Egentliga Östersjön och Bottniska viken
Förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern 2009-2013.
1. Mustamäki N, Bergström U, Ådjers K, Sevastik A,
Jönköping: Vätternvårdsförbundet; 2009. Rapport; 103.
Mattila J. Pikeperch (Sander lucioperca (L.)) in Decline:
Hämtad från: https://www.vattern.org/wp-content/uplo-
High Mortality of Three Populations in the Northern
ads/2017/03/Rapp103.pdf.
Baltic Sea. Ambio; 2014;43(3).
3. SCB. Fritidsfiske i Sverige 2018. Göteborg: Havs- och
2. Olsson J. Past and current trends of coastal preda-
vattenmyndigheten; 2019. Fritidsfisket i Sverige; JO57
tory fish in the Baltic Sea with a focus on perch, pike, and
SM 1901.
pikeperch. Fishes; 2019;4(1).
4. Sundblad G. Fritidsfiskeundersökning Hjälmaren 2016.
3. Ådjers K, Appelberg M, Eschbaum R, Lappalainen A,
2017;19.
Minde A, Repecka R, et al. Trends in coastal fish stocks of
5. Pekcan-Hekim Z, Urho L, Auvinen H, Heikinheimo O, the Baltic Sea. Boreal Environment Research; 2006;11(1).
Lappalainen J, Raitaniemi J, et al. Climate Warming and
4. Conover DO, Munch SB. Sustaining fisheries yields
Pikeperch Year-Class Catches in the Baltic Sea. AMBIO;
over evolutionary time scales. Science; 2002;297(5578).
2011;40.
5. Birkeland C, Dayton PK. The importance in fishery
6. Probst WN, Kloppmann M, Kraus G. Indicator-based
management of leaving the big ones. Trends in Ecology
status assessment of commercial fish species in the North
och Evolution; 2005;20(7).
Sea according to the EU Marine Strategy Framework
Directive (MSFD). ICES J Mar Sci; 2013;70. 6. Heikinheimo O, Setala J, Saarni KA, Raitaniemi J.
Impacts of mesh-size regulation of gillnets on the pike-
7. Fitzgerald CJ, Delanty K, Shephard S. Inland fish stock
perch fisheries in the Archipelago Sea, Finland. Fisheries
assessment: Applying data-poor methods from marine
Research; 2006;77(2).
systems. Fish Manag Ecol; 2018;25.
7. Cooke SJ, Cowx IG. Contrasting recreational and com-
8. Axenrot, T. Rapport från undersökning av det pelagis-
mercial fishing: Searching for common issues to promote
ka fisksamhället i Mälaren 2017. 2018.
unified conservation of fisheries resources and aquatic
9. Jennings S, Kaiser MJ, Reynolds JD. Marine Fisheries environments. Biological Conservation; 2006;128(1).
Ecology. Blackwell Science Ltd; 2001.
8. Vainikka A, Hyvarinen P. Ecologically and evolution-
10. Nyberg P, Degerman E, Sers B. Survival after catch arily sustainable fishing of the pikeperch Sander lucio-
in trap-nets, movements and growth of the pikeperch perca: Lake Oulujarvi as an example. Fisheries Research;
(Stizostedion lucioperca) in Lake Hjälmaren, Central 2012;113(1).
Sweden. Annales Zoologici Fennici; 1996;33.
9. Olin M, Jutila J, Lehtonen H, Vinni M, Ruuhijarvi J,
11. Heino M, Metz J, Kaitala V. Evolution of mixed Estlander S, et al. Importance of maternal size on the
maturation strategies in semelparous life histories: reproductive success of perch, Perca fluviatilis, in small
the crucial role of dimensionality of feedback environ- forest lakes: implications for fisheries management.
ment. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Fisheries Management and Ecology; 2012;19(5).
Biological Sciences; 1997;352.
10. Gwinn DC, Allen MS, Johnston FD, Brown P, Todd
12. Heino M, Dieckmann U. Detecting Fisheries-Induced CR, Arlinghaus R. Rethinking length-based fisheries
Life-History Evolution: An Overview of the Reaction- regulations: the value of protecting old and large fish with
Norm Approach. Bulletin of marine science; 2008;83. harvest slots. Fish and Fisheries; 2015;16(2).
13. Andersson M, Degerman E, Persson J, Ragnarsson- 11. Vainikka A, Olin M, Ruuhijarvi J, Huuskonen H,
Stabo H. Movements, recapture rate and length incre- Eronen R, Hyvarinen P. Model-based evaluation of the
ment of tagged pikeperch (Sander lucioperca) – a basis for management of pikeperch (Sander lucioperca) stocks
management in large lakes. Fisheries Management and using minimum and maximum size limits. Boreal
Ecology; 2015;22. Environment Research; 2017;22.
14. Dannewitz J, Prestegaard T, Palm S. Långsiktigt 12. Lehikoinen A, Heikinheimo O, Lappalainen A.
hållbar gösförvaltning: Genetiska data ger ny informa- Temporal changes in the diet of great cormorant
tion om bestånd och effekter av utsättningar. Göteborg: (Phalacrocorax carbo sinensis) on the southern coast of
Fiskeriverket; 2010. Finfo;2010:3. Finland - comparison with available fish data. Boreal
15. Vainikka A, Olin MJ, Ruuhijärvi J, Huuskonen H, Environment Research; 2011;16.
Eronen R, Hyvärinen P. Model-based evaluation of the 13. Sundblad G, Bergström U, Sandström A, Eklöv P.
management of pikeperch (Sander lucioperca) stocks Nursery habitat availability limits adult stock sizes of
using minimum and maximum size limits. Boreal predatory coastal fish. ICES J Mar Sci; 2014;71(3).
Environment Research; 2017;22.
333
14. Heikinheimo O, Rusanen P, Korhonen K. Estimating van der Meeren T, Dahle G, Paulsen OI. A rare obser-
the mortality caused by great cormorant predation on fish vation of Atlantic halibut larvae (Hippoglossus hip-
stocks: pikeperch in the Archipelago Sea, northern Baltic poglossus) in Skjerstadfjorden, North Norway. Marine
Sea, as an example. Canadian Journal of Fisheries and Biodiversity Records; 2013;6.
Aquatic Sciences; 2016;73(1). Seitz AC, Michalsen K, Nielsen JL, Evans MD. Evidence
15. Kraufvelin P, Pekcan-Hekim Z, Bergström U, Florin of fjord spawning by southern Norwegian Atlantic hali-
A-B, Lehikoinen A, Mattila J, et al. Essential coastal habi- but (Hippoglossus hippoglossus). ICES Journal of Marine
tats for fish in the Baltic Sea. Estuarine Coastal and Shelf Science; 2014;71(5).
Science; 2018;204.
16. Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Harkonen T,
Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish - fish Knot
extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mam- 1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
mals, and birds. ICES J Mar Sci.; 2018;75(3). of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
17. Salmi JA, Auvinen H, Raitaniemi J, Kurkilahti M, (WGNSSK), 2020. Köpenhamn: Internationella
Lilja J, Maikola R. Perch (Perca fluviatilis) and pike- Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Report; 61:2
perch (Sander lucioperca) in the diet of the great cormo-
rant (Phalacrocorax carbo) and effects on catches in the Kolja
Archipelago Sea, Southwest coast of Finland. Fisheries 1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
Research; 2015;164. of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
(WGNSSK), 2020. Köpenhamn: Internationella
18. Lehikoinen A, Heikinheimo O, Lehtonen H, Rusanen
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Report; 61:2.
P. The role of cormorants, fishing effort and temperature
on the catches per unit effort of fisheries in Finnish coast- 2. Hentati-Sundberg J. Svenskt fiske i historiens ljus – en
al areas. Fisheries Research; 2017;190. historisk fiskeriatlas. Lysekil: Sveriges lantbruksuniver-
sitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2017. Aqua
19. Bergström U, Fredriksson R, Bostrom MK, Florin AB,
reports; 2017:4.
Lundstrom K. Ekologiska effekter av fiskefria områden
i Sveriges kust- och havsområden. Öregrund: Sveriges 3. Cardinale M, Svedäng H, Bartolino V, Maiorano L,
lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser; Casini M, Linderholm HW. Spatial and temporal deple-
2016. I: Kapitel 11, Ett fiskefritt område för skydd av gös, tion of haddock and pollack during the last century in
gädda och abborre i Stockholms skärgård. s. 67-93. Aqua the Kattegat-Skagerrak. Journal of Applied Ichthyology;
reports; 2016:20. 2012;28.
20. Saulamo K, Neuman E. Local management of Baltic 4. Svensson, F., Svenson, A., Jacobsson, P.,
fish stocks - significance of migrations. Göteborg: Thorvaldsson, B., Wernbo, A., Øresland, V., Wennhage,
Fiskeriverket; 2002 Finfo; 2002:9. H. Expeditionsrapport för 2017 års fiskäggundersök-
ning i Bohusläns skärgårds- och fjordområden. Lysekil:
21. Dannewitz J, Prestegaard T, Palm S. Långsiktigt
Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska
hållbar gösförvaltning: Genetisk data ger ny informa-
resurser; 2019. Aqua reports; 2019:12.
tion om bestånd och effekter av utsättningar. Göteborg:
Fiskeriverket; 2010. Finfo; 2010:3(34). 5. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch, and
effort Celtic Seas and Greater North Sea Ecoregions.
22. Östman O, Olsson J, Dannewitz J, Palm S, Florin
Haddock (Melanogrammus aeglefinus) in Subarea 4,
A-B. Inferring spatial structure from population genet-
Division 6.a, and Subdivision 20 (North Sea, West of
ics and spatial synchrony in demography of Baltic Sea
Scotland, Skagerrak). Köpenhamn: Internationella
fishes: implications for management. Fish and Fisheries.
Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/
2017;18(2).
sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
23. Bergström L, Karlsson M, Bergström U, Pihl L, had.27.46a20.pdf
Kraufvelin P. Relative impacts of fishing and eutrophica-
tion on coastal fish assessed by comparing a no-take area Kolmule
with an environmental gradient. Ambio. 2019;48(6). 1. Ices. Working Group on Widely Distributed Stocks
24. Bergström U, Ask L, Degerman E, Svedäng H, (WGWIDE) 2020. Köpenhamn: Internationella
Svensson A, Ulmestrand M. Effekter av fredningsom- Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 1:36.
råden på fisk och kräftdjur i svenska vatten. Göteborg: Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.7475
Fiskeriverket; 2007. Finfo; 2007:2. 2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort
Ecoregions of the Northeast Atlantic and Arctic Ocean.
Hälleflundra Blue whiting (Micromesistius poutassou) in subareas
Cardinale M, Bartolino V, Svedäng H, Sundelöf A, R.T. P, 1–9, 12, and 14 (Northeast Atlantic and adjacent waters).
Casini M. A centurial development of the North Sea fish Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020.
megafauna as reflected by the historical Swedish longlin- Hämtad från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20
ing fisheries Fish and Fisheries; 2015;6(3). Reports/Advice/2020/2020/whb.27.1-91214.pdf
334
3. Ryan AW, Mattiangeli V, Mork J. Genetic differentia- 3. Magnusson K, Whitlock R, Kagervall A. Utveckling
tion of blue whiting (Micromesistius poutassou Risso) av en populationsmodell för laxbestånden I
populations at the extremes of the species range and at Vänern. Slutrapport till HaV och Länsstyrelserna.
the Hebrides–Porcupine Bank spawning grounds. ICES Drottningholm: Institutionen för akvatiska resurser
Journal of Marine Science; 2005;62:5. Sötvattenslaboratoriet; 2020.
4. Was A, Gosling E, McCrann K, Mork J. Evidence for 4. Palm S, Dannewitz J, Johansson D, Laursen F,
population structuring of blue whiting (Micromesistius Norrgård J, Prestegaard T, et al. Populationsgenetisk
poutassou) in the Northeast Atlantic. ICES Journal of kartläggning av Vänerlax. Drottningholm: Institutionen
Marine Science, 2008;65. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet; 2012.
5. Ices. Report of the Benchmark Workshop on Pelagic 5. ICES. Baltic Salmon and Trout Assessment Working
Stocks (WKPELA 2012). Köpenhamn: Internationella Group (WGBAST). Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2012. ICES CM; 2012/ACOM:47. Havsforskningsrådet; 2019. ICES Scientific Reports; 1:23.
6. Tärnlund S, Kagervall A, Stridsman S, Palm S,
Krabbtaska Dannewitz J, Dahlgren E, et al. Swedish National re-
HaV. Statistiska meddelanden, Fritidsfisket i Sverige port for 2019 data. Baltic Salmon and Trout Assessment
2013. Göteborg: Havs och vattenmyndigheten; 2014. JO Working Group (WGBAST). Drottningholm: Institutionen
57 SM 1401. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet; 2020.
Ices. Interim Report of the Working Group on the Biology 7. SVA. Fortsatta undersökningar av laxsjuklighet under
and Life History of Crabs (WGCRAB), 8–10 November 2018. Göteborg: Havs-och vattenmyndigheten; 2019.
2017. Copenhagen: ICES Headquarters; 2017. ICES CM; Rapport till Havs- och vattenmyndigheten; 2018;171.
2017/ SSGEPD;09:30-31. 8. Eriksson T, Eriksson LO. The status of wild and hatch-
ery propagated Swedish salmon stocks after 40 years of
Kummel hatchery releases in the Baltic rivers. Fisheries research;
1993;18(1-2).
1. Ices. Report of the Working Group for the Bay of
Biscay and the Iberian waters Ecoregion (WGBIE) 2020. 9. Jonsson B, Finstad AG, Jonsson N. Winter tempera-
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. ture and food quality affect age at maturity: an experi-
ICES Scientific Reports; 2:49. Hämtad från: http://doi. mental test with Atlantic salmon (Salmo salar). Canadian
org/10.17895/ices.pub.6033. Journal of Fisheries and Aquatic Sciences; 2012;69(11).
2. Westgaard JI, Staby A, Aanestad Godiksen J, Geffen 10. Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen
AJ, Svensson A, Charrier G, et al. Large and fine scale T, Jepsen N, Kautsky L, Lundström K, Lunneryd S-G,
population structure in European hake (Merluccius Ovegård M, Salmi J. Competition for the fish – fish ex-
merluccius) in the Northeast Atlantic. ICES Journal of traction from the Baltic Sea by humans, aquatic mam-
Marine Science; 2017;74. mals, and birds. ICES J. Mar. Sci.; 2017;75.
3. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch, 11. European Commission. Proposal for a council regula-
and effort Greater Northern Sea, Celtic Seas, and Bay of tion fixing for 2021 the fishing opportunities for certain
Biscay and Iberian Coast Ecoregions. Hake (Merluccius fish stocks and groups of fish stocks applicable in the
merluccius) in subareas 4, 6, and 7, and in divisions 3.a, Baltic sea and amending regulation (EU) 2020/123 as
8.a–b, and 8.d, Northern stock (Greater North Sea, Celtic regards certain fishing opportunities in other waters.
Seas, and the northern Bay of Biscay). Internationella Bryssel: European Commission; 2020. COM; 2020:436.
Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/ 12. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch
sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/ and effort Baltic Sea ecoregion 29th may 2020. Atlantic
hke.27.3a46-8abd.pdf salmon (salmo salar) in subdivision 22-31 (Baltic Sea,
excluding the Gulf of Finland) In Report of the ICES
Lax Advisory Committee, 2019. Köpenhamn: Internationella
1. Magnusson K Kagervall A, Palm S, Sundblad Havsforskningsrådet; 2019. sal.27.22-31, Hämtad från:
G, Sandström A, Dannewitz J. Biologiskt under- https://doi.org/10.17895/ices.advice.4742.
lag. Status och skyddsbehov för vild lax och öring 13. Degerman E, Jones D, Bergendahl Ahlbeck I.
i Vänern med fokus på Gullspångsälvens bestånd. Fisheries, status and management of Atlantic salm-
Drottningholm: Institutionen för akvatiska re- on stocks in Sweden: National report for 2019.
surser Sötvattenslaboratoriet; 2018. SLU ID: SLU. Drottningholm: Institutionen för akvatiska resurser
aqua.2018.5.2-105. Sötvattenslaboratoriet; [Under produktion 2020].
2. Hedenskog MGP, Qvenild T. Vänerlaxens fria gång. Två 14. NASCO. NASCO implementation plan for the period
länder, en älv. Ekologisk status och underlag till åtgärds- 2019-2024; Region Sweden. Edinburgh: North Atlantic
program för Klarälven, Trysilelva och Femundselva med Salmon Conservation Organization; 2019. CNL; (18)50.
biflöden. Mölnlycke; 2015.
15. Crozier W, Whelan K, Buoro M, Chaput G, Daniels
J, Grant S, et al. Atlantic salmon mortality at sea:
Developing an evidence-based “Likely Suspects”
Framework. HAL; 2018. Hal; 01870482.
335
16. Degerman E, Petersson E, Jacobsen P-E, Karlsson 3. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch,
L, Lettevall E, Nordwall F. Laxparasiten Gyrodactylus and effort Northeast Atlantic and Arctic Ocean
salaris i västkustens laxåar. Fyndhistorik samt ef- Ecoregions. Ling (Molva molva) in subareas 6–9, 12,
fekter på laxungarnas överlevnad och numerär. and 14, and in divisions 3.a and 4.a (Northeast Atlantic
Drottningholm; Institutionen för akvatiska resurser and Arctic Ocean) 2019. Köpenhamn: Internationella
Sötvattenslaboratoriet; 2012. Havsforskningsrådet; 2019. Hämtad från: http://ices.dk/
17. ICES. Working Group on North Atlantic sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2019/2019/
Salmon (WGNAS). Köpenhamn: Internationella lin.27.3a4a6-91214.pdf
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:21.
18. Tamario C, Degerman E. Setting biological reference Makrill
points for Atlantic salmon in Sweden. Working Group on 1. Ices. Working Group on Widely Distributed
North Atlantic Salmon. Drottningholm; Institutionen för Stocks (WGWIDE). Köpenhamn: Internationella
akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet; 2017. Working Havsforskningsrådet; ICES Scientific Reports; 2020.
paper; 2017:14. 2:82. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.7475.
19. Helcom. Salmon and Sea Trout Populations and 2. SCB. Fritidsfiske i Sverige 2019. Göteborg: Havs- och
Rivers in Sweden – Helcom assessment of salmon (Salmo vattenmyndigheten; 2020. Fritidsfisket i Sverige; JO57
salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habi- SM 2001. Hämtad från: http://www.scb.se/hitta-statis-
tats in rivers flowing to the Baltic Sea. Balt Sea Environ tik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-fiske/fiske/
Proc; 2011;126B. fritidsfiske-i-sverige/.
20. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch 3. Ices. Report of the Benchmark Workshop on
and effort Northeast Atlantic ecoregion 7th may Widely Distributed Stocks (WKWIDE). Köpenhamn:
2020. Atlantic salmon from the Northeast Atlantic. Internationella Havsforskningsrådet; 2017. ICES CM;
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. 2017/ACOM:36.
sal.neac.all. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices. 4. Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch,
advice.6013. and effort for Ecoregions in the Northeast Atlantic and
Arctic Ocean. Mackerel (Scomber scombrus) in subareas
Lyrtorsk 1–8 and 14, and in Division 9.a (the Northeast Atlantic
1. Ices. Report of the Working Group on Assessment and adjacent waters). Köpenhamn: Internationella
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak, Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/
WGNSSK 2020. Köpenhamn: Internationella sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61. mac.27.nea.pdf.
Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6092. 5. Ices. EU request on distributional shifts in fish stocks.
2. Ices. Report of the Working Group on the assess- Ices special request advice Northeast Atlantic, sr. 2017.05.
ment of new MoU species, WGNEW 2012. Köpenhamn: Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet;
Internationella Havsforskningsrådet; 2012. ICES CM; 2017. Hämtad från: http://www.ices.dk/sites/pub/
2012/ACOM:20. Publication%20Reports/Advice/2017/Special_requests/
eu.2017.05.pdf
3. Svensson F, Svenson A, Jacobsson P, Thorvaldsson
B, Wernbo A, Øresland V, et al. Expeditionsrapport för 6. Ices. Report of the Working Group on Mackerel and
2017 års fiskäggundersökning i Bohusläns skärgårds- och Horse Mackerel Egg Surveys (WGMEGS). 9 - 13 April
fjordområden. Lysekil: Sveriges lantbruksuniversitet, 2018, Dublin, Ireland. Köpenhamn: Internationella
Institutionen för akvatiska resurser; 2019. Aqua reports; Havsforskningsrådet; 2018. ICES CM; 2018/EOSG:17.
2019:12. 7. Ices. Workshop on Management Strategy Evaluation of
Mackerel (WKMSEMAC). Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:74.
Långa
Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.7445.
1. Cardinale M, Bartolino V, Svedäng H, Sundelöf A,
Poulsen RT, Casini M. A centurial development of the 8. Ices. EU, Norway, and the Faroe Islands request on
North Sea fish megafauna as reflected by the histori- the long-term management strategies for Northeast
cal Swedish longlining fisheries. Fish and Fisheries; Atlantic mackerel (full feedback approach). Köpenhamn:
2015;16(3). Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad
från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/
2. Ices. Report of the Working Group on Biology and
Advice/2020/Special_Requests/eufono.2020.07.pdf
Assessment of Deep-sea Fisheries Resources (WGDEEP)
2020. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; Marulk
2020. ICES Scientific Reports; 2:38. Hämtad från: http:// 1. Laurenson C, Priede I, Bullough L, Napier I, editors.
doi.org/10.17895/ices.pub.6015. Where are the mature anglerfish? The population biol-
ogy of Lophius piscatorius in northern European waters.
ICES Council Meeting Papers; 2001.
336
2. Thangstad T, Dyb JE, Jónnson E, Laurenson C, Ofstad 2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef-
LH, Reeves SA. Anglerfish (Lophius spp.) in Nordic and fort Baltic Sea Ecoregion. Plaice (Pleuronectes platessa)
European Waters: Status of current knowledge and ongo- in subdivisions 24–32 (Baltic Sea, excluding the Sound
ing research. Bergen: Institute of marine research; 2002. and Belt Seas) 2020. Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020.
Piggvar 3. SCB. Fritidsfiske i Sverige 2019. Göteborg: Havs- och
vattenmyndigheten; 2020. Fritidsfisket i Sverige; JO57
1. ICES. Turbot (Scophthalmus maximus) in Division
SM 2001. Hämtad från: http://www.scb.se/hitta-statis-
3.a (Skagerrak and Kattegat). In Report of the ICES
tik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-fiske/fiske/
Advisory Committee, 2020. Köpenhamn: Internationella
fritidsfiske-i-sverige/.
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Advice; tur.27.3a.
Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.6102. 4. Ices. Report of the Workshop on the Evaluation of
Plaice Stocks (WKPESTO). 28 February-1 March 2012.
2. ICES. Benchmark Workshop for Flatfish stocks in the
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2012.
North Sea and Celtic Sea (WKFlatNSCS). Köpenhamn:
ICES CM; 2012/ACOM:32.
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. ICES
Scientific Reports; 2:23. Hämtad från: http://doi. 5. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef-
org/10.17895/ices.pub.5976. fort Baltic Sea and Greater North Sea Ecoregions.
Plaice (Pleuronectes platessa) in subdivisions 21–23
3. Cardinale M, Linder M, Bartolino V, Maiorano L,
(Kattegat, Belt Seas, and the Sound) 2020. Köpenhamn:
Casini M. Conservation value of historical data: recon-
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad
structing stock dynamics of turbot during the last cen-
från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/
tury in the Kattegat-Skagerrak. 2009. Marine Ecology
Advice/2020/2020/ple.27.21-23.pdf.
Progress Series; 2009;386.
6. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
4. ICES. Baltic Fisheries Assessment Working Group
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
(WGBFAS): 6-13 April 2018. Köpenhamn: Internationella
(WGNSSK) 2020. Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2018.
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61.
5. ICES. Report of the Working Group on Assessment Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6092.
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
7. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef-
(WGNSSK). 28 April-7 May. Köpenhamn: Internationella
fort Greater North Sea Ecoregion. Plaice (Pleuronectes
Havsforskningsrådet; 2015. ICES CM; 2015/ACOM:13.
platessa) in Subarea 4 (North Sea) and Subdivision
6. ICES. Baltic Fisheries Assessment Working (WGBFAS). 20 (Skagerrak) 2020. Köpenhamn: Internationella
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/
ICES Scientific Reports; 2:45. Hämtad från: http://doi. sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
org/http://doi.org/10.17895/ices.pub.6024 ple.27.420.pdf.
7. ICES. Turbot (Scophthalmus maximus) in sub- 8. Ulrich C, Boje J, Cardinale M, Gatti P, LeBras Q,
divisions 22-32 (Baltic Sea). In Report of the ICES Andersen M, et al. Variability and connectivity of plaice
Advisory Committee, 2018. Köpenhamn: Internationella populations from the Eastern North Sea to the Western
Havsforskningsrådet; 2018. ICES Advice; tur.27.22-32. Baltic Sea, and implications for assessment and manage-
Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.4376. ment. Journal of Sea Research; 2013;84:40-8.
8. Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen T, 9. Ices. Report of the Benchmark Workshop on
Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish – Plaice (WKPLE). 23-27 February 2015. Köpenhamn:
fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic Internationella Havsforskningsrådet; 2015. ICES CM;
mammals, and birds. ICES Journal of Marine Science; 2015\ACOM:33.
2017.;75.
9. Florin AB, Bergström U, Ustups D, Lundström K,
Jonsson, P. Effects of a large northern European no- Rödtunga
take zone on flatfish populations. Journal of fish biology; 1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment
2013;83. of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
(WGNSSK) 2020. Köpenhamn: Internationella
10. HELCOM. Red List Fish and Lamprey Species Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61.
Expert Group 2013 [www.helcom.fi > Baltic Sea trends Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6092.
> Biodiversity > Red List of species.]. HELCOM; 2013.
Hämtad från: https://www.helcom.fi/wp-content/ 2. Ices. Report of the Benchmark Workshop on North
uploads/2019/08/HELCOM-Red-List-Scophthalmus- Sea Stocks (WKNSEA 2018). 5–9 February 2018.
maximus.pdf Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2018.
ICES CM; 2018/ACOM:33.
Rödspätta
1. Ices. Report of the Baltic Fisheries Assessment Working
Group (WGBFAS) 2020. Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
2:45. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.
pub.6024.
337
3. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort 5. Edsman L, Jussila J, Gydemo R. The IAA Gotland
Greater North Sea Ecoregion, Witch (Glyptocephalus cy- Resolution. Crayfish News; 2019;41(3-4).
noglossus) in Subarea 4 and divisions 3.a and 7.d (North 6. Bohman P. eDNA i en droppe vatten.
Sea, Skagerrak and Kattegat, eastern English Channel) Vattenprovtagning av DNA från fisk, kräftor och musslor
2020. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; – en kunskapssammanställning. Drottningholm, Lysekil,
2020. Hämtad från: http://ices.dk/sites/pub/ Öregrund: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges
Publication%20Reports/Advice/2020/2020/wit.27.3a47d. lantbruksuniversitet; 2018. Aqua reports; 2018:18.
pdf
Sik
Sandskädda Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen T,
1. ICES. Dab (Limanda limanda) in Subarea 4 and Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish – fish
Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat). extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mam-
In Report of the ICES Advisory Committee, 2019. mals, and birds. ICES Journal of Marine Science; 2017.
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2019. Havs-och vattenmyndigheten. Sälpopulationernas till-
ICES Advice; dab.27.3a4. Hämtad från: https://doi. växt och utbredning samt effekterna av sälskador i fisket.
org/10.17895/ices.advice.5641. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Göteborg: Havs och
2. ICES (2020). Working Group on the Assessment vattenmyndigheten; 2014. Havs- och vattenmyndighetens
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak rapport; 2014-12-30.
(WGNSSK). Köpenhamn: Internationella Lundström K, Hjerne O, Lunneryd S-G, Karlsson O.
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61. Understanding the diet composition of marine mammals:
3. Ceder P, Thompson-Svanfeldt K. Biologisk reci- grey seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea. ICES
pientkontroll vid Södra Cell Värö, Årsrapport för 2019. Journal of Marine Science: Journal du Conseil; 2010.
Öregrund, Drottningholm, Lysekil: Sveriges lantbruksu- Olsson J, Florin A-B, Mo K, Aho T, Ryman N. Genetic
niversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2020. structure of whitefish (Coregonus maraena) in the Baltic
Aqua reports; 2020:4. Sea. Estuarine, Coastal and Shelf Science; 2012;97.
4. ICES Dab (Limanda limanda) in subdivisions 22–32 Saulamo K, Neuman E. Local management of Baltic
(Baltic Sea). In Report of the ICES Advisory Committee, fish stocks - significance of migrations. Göteborg:
2020. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; Fiskeriverket; 2002. Finfo; 2002:9.
2020. ICES Advice; dab.27.22-32. Hämtad från: https:// Säisä M, Rönn J, Aho T, Björklund M, Pasanen P,
doi.org/10.17895/ices.advice.5776. Koljonen ML. Genetic differentiation among European
5. ICES. Baltic Fisheries Assessment Working whitefish ecotypes based on microsatellite data.
Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella Hereditas; 2008;145(2).
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; Veneranta L, Hudd R, Vanhatalo J. Reproduction areas
2:45. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices. of sea-spawning coregonids reflect the environment in
pub.6024. shallow coastal waters. Marine Ecology Progress Series;
6. ICES. Report of the Benchmark Workshop on 2013;477.
Baltic Flatfish Stocks WKBALFLAT. Köpenhamn: Östman Ö, Olsson J, Dannewitz J, Palm S, Florin A-B.
Internationella Havsforskningsrådet; 2014. Inferring spatial structure from population genetics and
spatial synchrony in population growth of Baltic Sea
Signalkräfta fishes: implications for management. Fish and Fisheries;
1. Bohman P, Edsman L, Sandström A, Nyström P, 2016.
Stenberg M, Hertonsson P, et al. Predicting harvest of
non-native signal crayfish in lakes—a role for chang-
ing climate? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Siklöja
Sciences; 2015;73(5).
2. Sandström A, Andersson M, Asp A, Bohman P, Vänern, Vättern, Mälaren
Edsman L, Engdahl F, et al. Population collapses in in- Axenrot T. Pelagisk fisk i Vänern 2018: Vänerns vatten-
troduced non-indigenous crayfish. Biological invasions; vårdsförbund; 2019.
2014;16(9). Axenrot T. Vätterns pelagiska fiskbstånd.
3. Edsman L, Nyström P, Sandström A, Stenberg M, Vätternvårdsförbundets årsskrift 2017.
Kokko H, Tiitinen V, et al. Eroded swimmeret syndrome Vätternvårdsförbundet; 2018;128.
in female crayfish Pacifastacus leniusculus associated Axenrot T, Degerman E. Year-class strength, physical fit-
with Aphanomyces astaci and Fusarium spp. infections. ness and recruitment cycles in vendace (Coregonus albu-
Diseases of Aquatic Organisms; 2015;112. la). Fisheries research; 2016;173.
4. Jussila J, Edsman L. Relaxed Attitude Towards Bergenius MAJ, Gardmark A, Ustups D, Kaljuste O, Aho
Spreading of Alien Crayfish Species Affects Protection of T. Fishing or the environment - what regulates recruit-
Native Crayfish Species: Case Studies and Lessons Learnt ment of an exploited marginal vendace (Coregonus albula
from a Fennoscandian Viewpoint. Freshwater Crayfish; (L.)) population? Adv Limnol; 2013;64.
2020;25(1).
338
Bäcklin B-M, Moraeus C, Strömberg A, Karlsson O,
Härkönen T. Sälpopluationer och sälhälsa. Havet Sill/strömming
2015/2016; 2016;3. 1. Ices. Baltic Fisheries Assessment Working
Chapman D, Robson D. The analysis of a catch curve. Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella
Biometrics; 1960;354. Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
2:45. Hämtat från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6024.
Enderlein O. An attempt to estimate the biomass of Cisco
(Coregonus albula L.) in the Norrbotten part of the Gulf 2. Casini M, Bartolino V, Molinero JC, Kornilovs G.
of Bothnia from trawl data for October. Finnish Marine Linking fisheries, trophic interactions and climate:
Research; 1978;244. threshold dynamics drive herring Clupea harengus
growth in the central Baltic Sea. Marine Ecology Progress
Jurvelius J, Lindem T, Heikkinen T. The size of a vendace, Series; 2010;413.
Coregonus albula L., stock in a deep lake basin moni-
tored by hydroacoustic methods. Journal of Fish Biology; 3. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef-
1988;32(5). fort Baltic Sea Ecoregion. Herring (Clupea harengus)
in subdivisions 25–29 and 32, excluding the Gulf of
Lehtonen H, Enderlein O. Siklöjan (Coregonus albula L.) i Riga (central Baltic Sea). Köpenhamn: Internationella
Bottenviken deras eller vår? 1984. Havsforskningsrådet; 2020. Hämtat från: http://ices.dk/
Lundström K, Bergenius MAJ, Aho T, Lunneryd SG. sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
Födoval hos vikaresäl i Bottenviken: Rapport från den her.27.25-2932.pdf.
svenska forskningsjakten 2007-2009. Lysekil: Sveriges 4. Popiel J. Differentiation of the biological groups of
lantbruksuniversitet; 2014. Aqua reports; 2014:1. herring in the Southern Baltic. Rapp P-v Reun Cons int
Methot RD, Wetzel C, Taylor IG. Stock Synthesis User Explor Mer; 1958;143(2).
Manual, version 3.30.12., Seattle: NOAA Fisheries; 2018. 5. Ojaveer E. Population-Structure of Pelagic Fishes in
Nyberg P, Bergstrand E, Degerman E, Enderlein O. the Baltic. Baltic Sea Fishery Resources; 1989;190.
Recruitment of pelagic fish in an unstable climate: studies 6. Ices. Report of the study group of herring assess-
in Sweden’s four largest lakes. AMBIO: A Journal of the ment units of the Baltic. Köpenhamn: Internationella
Human Environment; 2001;30(8). Havsforskningsrådet; 2002.
Sandström A, Asp A, Ogonowski M, Wickström H, 7. Raid T, Järv, Pönni J, Raitaniemi J, Kornilovs G.
Andersson J. Fiskfångster och utsättningar av fisk i Central Baltic herring stock: What does the assessment
Vänern 2017 samt provfisken i Vänern 2018. Vänerns vat- of combined stock say about the status of its compo-
tenvårdsförbund; 2018. nents? In: Guedes Soares C, Santos TA, editors. Maritime
Sandström A, Ragnarsson-Stabo H, Axenrot T, Technology and Engineering. London: Taylor och Francis
Bergstrand E. Has climate variability driven the trends Group; 2016.
and dynamics in recruitment of pelagic fish species in 8. Ices. Report of the Benchmark Workshop on Pelagic
Swedish Lakes Vänern and Vättern in recent decades? Stocks (WKPELA), 4-8, February 2013. Köpenhamn:
Aquatic ecosystem health och management; 2014;17(4). Internationella Havsforskningsrådet; 2013.
9. Grohsler T, Oeberst R, Schaber M, Larson N, Kornilovs
Östersjön G. Discrimination of western Baltic spring-spawning
1. Bergenius MAJ, Gardmark A, Ustups D, Kaljuste O, and central Baltic herring (Clupea harengus L.) based
Aho T. Fishing or the environment - what regulates re- on growth vs. natural tag information. Ices Journal of
cruitment of an exploited marginal vendace (Coregonus Marine Science; 2013;70(6).
albula (L.)) population? Biology and Management of 10. European Parliament and the Council of the European
Coregonid Fishes – 2011; Advanced Limnology; 64. Union. Regulation (EU) 2016/1139 of the European
2. Bäcklin BM, Moraeus C, Strömberg A, Karlsson O, Parliament and of the Council of 6 July 2016 establish-
Härkönen T. Sälpopluationer och sälhälsa; 2016. Havet; ing a multiannual plan for the stocks of cod, herring and
2016:3. sprat in the Baltic Sea and the fisheries exploiting those
stocks, amending Council reglation (EC) No 2187/2005
3. Lundström K, Bergenius M, Aho T, Lunneryd SG.
and repealing Council Regulation (EC) No 1098/2007,
Födoval hos vikaresäl i Bottenviken: Rapport från den
(2016/1139). Europeiska unionens officiella tidning; 2016.
svenska forskningsjakten 2007-2009. Lysekil: Sveriges
Hämtad från: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1139/oj.
lantbruksuniversitet; 2014. Aqua reports; 2014:1.
11. SCB. Fritidsfiske i Sverige 2019. Göteborg: Havs- och
4. Enderlein O. An attempt to estimate the biomass of
vattenmyndigheten; 2020. Fritidsfisket i Sverige; JO57
Cisco (Corogonus albula L.) in the Norrbotten part of
SM 2001. Hämtad från: http://www.scb.se/hitta-statis-
the Gulf of Bothnia from trawl data for October. Finnish
tik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-fiske/fiske/
Marine Research: 1978;244:8.
fritidsfiske-i-sverige/.
5. Lehtonen H, Enderlein O. Siklöjan (coregonus al-
12. Gardmark A, Ostman O, Nielsen A, Lundstrom K,
bula L.) i Bottenviken - deras eller vår? Drottningholm:
Karlsson O, Ponni J, et al. Does predation by grey seals
Institutionen för akvatiska resurser; Information från
(Halichoerus grypus) affect Bothnian Sea herring stock
sötvattenslaboratoriet; 1984.
estimates? Ices Journal of Marine Science; 2012;69(8).
339
13. Östman O, Karlsson O, Ponni J, Kaljuste O, Aho T, 26. Reiss H, Hoarau G, Dickey-Collas M, Wolff WJ.
Gardmark A. Relative contributions of evolutionary and Genetic population structure of marine fish: mismatch
ecological dynamics to body size and life-history chang- between biological and fisheries management units. Fish
es of herring (Clupea harengus) in the Bothnian Sea. and Fisheries. 2009;10(4):361-95.
Evolutionary Ecology Research; 2014;16(5). 27. Ices. Working Group on Widely Distributed
14. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef- Stocks (WGWIDE). Köpenhamn: Internationella
fort Baltic Sea Ecoregion. Herring (Clupea harengus) in Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
subdivisions 30 and 31 (Gulf of Bothnia). Köpenhamn: 2:82. Hämtat från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.7475.
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad 28. Husebo A, Stenevik EK, Slotte A, Fossum P, Salthaug
från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/ A, Vikebo F, et al. Effects of hatching time on year-class
Advice/2020/2020/her.27.3031.pdf. strength in Norwegian spring-spawning herring (Clupea
15. Hannerz L. Preliminary results of the herring inves- harengus). Ices Journal of Marine Science; 2009;66(8).
tigations in the Bothnian Sea 1954. Annis biol Copenh; 29. Toresen R, Ostvedt OJ. Variation in abundance of
1956;11:158. Norwegian spring-spawning herring (Clupea harengus,
16. Otterlind G. Fish stocks an dfish migration in the Clupeidae) throughout the 20th century and the influence
Baltic Sea environment. Ambio Spec Rep.; 1976. 4:101. of climatic fluctuations. Fish and Fisheries; 2000;1(3).
17. Sjöblom V. The effect of climatic variations on fish- 30. Skagseth O, Slotte A, Stenevik EK, Nash RDM.
ing and fish populations. Fennia - International Journal Characteristics of the Norwegian Coastal Current dur-
of Geography; 1978. 150(1). Hämtad från: https://fennia. ing Years with High Recruitment of Norwegian Spring
journal.fi/article/view/9215. Spawning Herring (Clupea harengus L.). Plos One;
18. Ices. Herring Assessment Working Group for the Area 2015;10(12).
South of 62° N (HAWG). Köpenhamn: Internationella 31. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; Northeast Atlantic and Arctic Ocean. Herring (Clupea
2:60. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices. harengus) in subareas 1, 2, and 5, and in divisions 4.a
pub.6105. and 14.a, Norwegian spring-spawning herring (the
19. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and Northeast Atlantic and the Arctic Ocean). Köpenhamn:
effort Baltic Sea and Greater North Sea Ecoregions. Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad
Herring (Clupea harengus) in subdivisions 20–24, spring från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/
spawners (Skagerrak, Kattegat, and western Baltic). Advice/2020/2020/her.27.1-24a514a.pdf
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020.
Hämtad från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20
Reports/Advice/2020/2020/her.27.20-24.pdf.
Sjurygg
1. Kennedy J, Durif CMF, Florin AB, Fréchet A, Gauthier
20. Dickey-Collas M, Nash RDM, Brunel T, van Damme J, Hüssy K, et al, A brief history of lumpfishing, as-
CJG, Marshall CT, Payne MR, et al. Lessons learned from sessment, and management across the North Atlantic.
stock collapse and recovery of North Sea herring: a re- Copenhagen: ICES Headquarters; 2019. ICES Journal
view. Ices Journal of Marine Science; 2010;67(9). of Marine Science; 76:1, Hämtad från: https://doi.
21. Payne MR, Hatfield EMC, Dickey-Collas M, org/10.1093/icesjms/fsy146.
Falkenhaug T, Gallego A, Groger J, et al. Recruitment 2. Kennedy J, Jónsson SÞ. Do biomass indices from
in a changing environment: the 2000s North Sea her- Icelandic groundfish surveys reflect changes in the popu-
ring recruitment failure. Ices Journal of Marine Science; lation of female lumpfish (Cyclopterus lumpus)? Fisheries
2009;66(2). Research; 2017;194.
22. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef- 3. Kennedy J, Jónsson SÞ, Ólafsson HG, Kasper JM.
fort Greater North Sea Ecoregion. Herring (Clupea Observations of vertical movements and depth distribu-
harengus) in Subarea 4 and divisions 3.a and 7.d, au- tion of migrating female lumpfish (Cyclopterus lumpus)
tumn spawners (North Sea, Skagerrak and Kattegat, in Iceland from data storage tags and trawl surveys.
eastern English Channel). Köpenhamn: Internationella ICES Journal of Marine Science: Journal du Conseil;
Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/ 2016;73(4).
sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
her.27.3a47d.pdf. 4. Pampoulie C, Skirnisdottir S, Olafsdottir G, Helyar
SJ, Thorsteinsson V, Jónsson SÞ, et al. Genetic structure
23. Cushing DH. Production and a pelagic fishery. Fishery of the lumpfish Cyclopterus lumpus across the North
Investigations London Series; 1955;18(7). Atlantic. ICES Journal of Marine Science: Journal du
24. Heath M, Scott B, Bryant AD. Modelling the growth Conseil; 2014;71(9).
of herring from four different stocks in the North Sea.
Journal of Sea Research; 1997;38(3-4).
25. Mariani S, Hutchinson WF, Hatfield EMC, Ruzzante
DE, Simmonds EJ, Dahlgren TG, et al. North Sea herring
population structure revealed by microsatellite analysis.
Marine Ecology Progress Series; 2005;303.
340
6. Nissling A, Dahlman G. Fecundity of flounder,
Skarpsill Pleuronectes flesus, in the Baltic Sea — Reproductive
1. Ices. Report of the Baltic Fisheries Assessment Working strategies in two sympatric populations. Journal of
Group (WGBFAS) 2020. Köpenhamn: Internationella SeaResearch; 2010;64(3).
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 7. Hemmer-Hansen J, Nielsen EE, Grønkjaer P,
2:45. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices. Loeschcke V. Evolutionary mechanisms shaping the ge-
pub.6024. netic population structure of marine fishes; lessons from
2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef- the European flounder (Platichtys flesus L.). Molecular
fort Baltic Sea Ecoregion. Sprat (Sprattus sprattus) in ecology; 2007;16(15).
subdivisions 22–32 (Baltic Sea) 2020. Köpenhamn: 8. Florin AB, Höglund J. Population structure offlounder
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad (Platichthys flesus) in the Baltic Sea: differences among
från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/ demersal and pelagic spawners. Heredity; 2008;101.
Advice/2020/2020/spr.27.22-32.pdf.
9. Jokinen H, Wennhage H, Lappalainen A, Ådjers K,
3. Casini M, Kornilovs G, Cardinale M, Möllmann M, Rask M, Norkko A. Decline of flounder (Platichthys fle-
Grygiel W, Jonsson P, et al. Spatial and temporal density- sus (L.)) at the margin of the species’ distribution range.
dependence regulates the condition of central Baltic Sea Journal of Sea Research; 2015;105.
clupeids: compelling evidence using an extensive interna-
tional acoustic survey. Population Ecology; 2011;53. 10. Helcom. Essential fish habitats in the Baltic Sea: Code
2-5. Helsingfors: Pan Baltic Scope Project; 2019. FISH-
4. Ices. Report of the Herring Assessment Working PRO III; 1-2019.
Group for the Area South of 62°N (HAWG), 2020.
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. 11. Ices. Baltic Fisheries Assessment Working
ICES Scientific Reports; 2:60. Hämtad från: http://doi. Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella
org/10.17895/ices.pub.6105. Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
2:45. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.
5. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef- pub.6024.
fort Greater North Sea Ecoregion. Sprat (Sprattus sprat-
tus) in Division 3.a and Subarea 4 (Skagerrak, Kattegat, 12. Ices. ICES Advice Flounder (Platichthys flesus) in sub-
and North Sea) 2020. Köpenhamn: Internationella divisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound). In Report
Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/ of the ICES Advisory Committee, 2019. Köpenhamn:
sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/ Internationella Havsforskningsrådet; 2019. Hämtad från:
spr.27.3a4.pdf. https://doi.org/10.17895/ices.advice.5273.
6. Ices. Report of the Benchmark Workshop on Sprat 13. Orio A, Bergström U, Casini M, Erlandsson M,
(WKSPRAT 2018), 5–9 November 2018. Köpenhamn: Eschbaum R, Hüssy K, et al. Characterizing and predict-
Internationella Havsforskningsrådet; 2018. ICES CM; ing the distribution of Baltic Sea flounder (Platichtys
2018/ACOM:35. flesus) during the spawning season. Journal of Sea
Research; 2017;126(Supplement C).
14. Ices. ICES Avice Flounder (Platichthys spp.) in sub-
Skrubbskädda divisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwest-
1. Momigliano P, Jokinen H, Calboli F, Aro E, Merilä J. ern central Baltic). In Report of the ICES Advisory
Cryptic temporal changes in stock composition explain Committee, 2020. Köpenhamn: Internationella
the decline of a flounder (Platichthys spp.) assemblage. Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: https://doi.
Evol Appl; 2019. 12. Hämtad från: https://doi.org/10.1111/ org/10.17895/ices.advice.6027.
eva.12738. 15. Orio A, Florin AB, Bergström U, Šics I, Baranova T,
2. Henri Jokinen, Paolo Momigliano, Juha Merilä Casini M. Modelling indices of abundance and size-based
(2019). From ecology to genetics and back: the tale of indicators of cod and flounder stocks in the Baltic Sea us-
two flounder species in the Baltic Sea. ICES Journal of ing newly standardized trawl survey data. ICES Journal
Marine Science; 2019;76(7). Hämtad från: https://doi. of Marine Science; 2017;74(5).
org/10.1093/icesjms/fsz151. 16. Ices. ICES Advice Flounder (Platichthys spp.) in sub-
3. Momigliano P. mf. Extraordinarily rapid speciation in divisions 26 and 28 (east of Gotland and Gulf of Gdansk).
a marine fish. Proceedings of the National Academy of In Report of the ICES Advisory Committee, 2020.
Sciences; 2017;114(23). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020.
4. Momigliano P, Denys GPJ, Jokinen H, Merilä Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.5770.
J. Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, 17. Ices. Report of the Benchmark Workshop on
Pleuronectiformes): A new flounder species from the Baltic Flatfish Stocks (WKBALFLAT). Köpenhamn:
Baltic Sea. Frontiers in Marine Science; 2018. Internationella Havsforskningsrådet; 2014.
5. Erlandsson J, Östman Ö, Florin AB, Pekcan-Hekim 18. Ices. ICES Advice Baltic flounder (Platichthys solem-
Z. Spatial structure of body size of European floun- dali) in subdivisions 27 and 29–32 (northern cen-
der (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea. Fisheries tral and northern Baltic Sea). In Report of the ICES
Research; 2017. 189((Supplement C)). Advisory Committee, 2020. Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: https://doi.
org/10.17895/ices.advice.5771.
341
19. Ices. Baltic Fisheries Assessment Working 4. ICES. Baltic Fisheries Assessment Working (WGBFAS).
Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020.
Havsforskningsrådet; 2019. ICES Scientific Reports; 1:20. ICES Scientific Reports; 2:45. Hämtad från: http://doi.
Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.5256. org/http://doi.org/10.17895/ices.pub.6024.
20. Olsson J. Faktablad Förekomst av nyckelart av fisk i 5. ICES. Brill (Scophthalmus rhombus) in subdivisions
kustvatten, in Havsmiljödirektivets inledande bedöm- 22–32 (Baltic Sea). In Report of the ICES Advisory
ning. 2017. Committee, 2020. Köpenhamn: Internationella
21. Ericson Y, Olsson, J. Faktablad – Resultat från Havsforskningsrådet; 2020. ICES Advice; bll.27.22-32.
övervakningen av kustfisk. Kvädöfjärden (Egentliga Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.5774.
Östersjön) 1988-2014. Öregrund: Sveriges lantbruksu-
niversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2015. Storfjällig skoläst
Faktablad; 2015:1 Bergstad O. North Atlantic demersal deep-water fish dis-
22. Mustamäki N, Pettersson M. Faktablad – Resultat tribution and biology: present knowledge and challenges
från övervakningen av kustfisk. Muskö (Egentliga for the future. Journal of fish Biology; 2013;83(6).
Österjön) 1992-2017. Öregrund: Sveriges lantbruksu- Ices. ICES Advice on fishing opportunities, catch, and
niversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2018. effort. Roundnose grenadier (Coryphaenoides rupestris)
Faktablad ; 2018:1 in subareas 1, 2, 4, 8, and 9, Division 14.a, and in subdi-
23. Florin AB, Bergström U, Ustups D, Lundström K, visions 14.b.2 and 5.a.2 (Northeast Atlantic and Arctic
Nissling A, Jonsson P. Uppföljning av fredningsområdet Ocean). Copenhagen: ICES Headquarters; 2017. ICES cm;
vid Gotska Sandön 2006 –2010. Göteborg: Fiskeriverket; 2017/ACOM:14.
2011. Finfo; 2011:8 Ices. Report of the Working Group on Biology and
24. Nissling A, Widbom B, Florin AB, Gydemo R. Assessment of Deep-sea Fisheries Resources (WGDEEP).
Utveckling av ett hållbart gotländskt flundrefiske Copenhagen: ICES Headquarters; 2017. ICES cm; 2017/
– resursnyttjande och förvaltning [Internet]. 2014 ACOM:14.
[citerad 2016-10-04]. Hämtad från: http://husbehovs- Knutsen H, Jorde PE, Bergstad OA, Skogen M. Population
fiskarna.se/hbf/wp-content/uploads/2014/03/FOG- genetic structure in a deepwater fish Coryphaenoides ru-
FLUNDRARAPPORT.pdf. pestris: patterns and processes. Marine Ecology Progress
25. Ices. ICES Advice Flounder (Platichthys flesus) in Series; 2012;460.
Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and
Kattegat). In Report of the ICES Advisory Committee, Tobis
2019. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; ICES. Report of the Benchmark Workshop on Sandeel
2019. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices. (WKSAND 2016) 31 October – 4 November 2016 Bergen,
advice.4860. Norway. Copenhagen: ICES Headquarters; 2016. ICES
26. Ices. Working Group on the Assessment of Demersal CM; 2010/ACOM: 33.
Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK).
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Tunga
ICES Scientific Reports; 2:61.Hämtad från: http://doi. 1. Ices. Baltic Fisheries Assessment Working Group
org/10.17895/ices.pub.6092. (WGBFAS) 2020. Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
Slätvar 2:45. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.
1. ICES. Brill (Scophthalmus rhombus) in Subarea 4 pub.6024.
and divisions 3.a and 7.d–e (North Sea, Skagerrak
and Kattegat, English Channel). In Report of the 2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort.
ICES Advisory Committee, 2020. . Köpenhamn: Baltic Sea and Greater North Sea Ecoregion. Sole (Solea
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. ICES Advice; solea) in subdivisions 20–24 (Skagerrak and Kattegat,
bll.27.3a47de. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ western Baltic Sea) 2020. Köpenhamn: Internationella
ices.advice.5832. Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad från: http://ices.dk/
sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2020/2020/
2. Blanquer A, Alayse JP, Berrada-Rkhami O, Berrebi sol.27.20-24.pdf.
P. Allozyme variation in turbot (Psetta maxima)
and brill (Scophthalmus rhombus)(Osteichthyes, 3. Ices. Report of the Inter-Benchmark Workshop on
Pleuronectoformes, Scophthalmidae) throughout their Sole in Division 3a and Subdivisions 22–24 (Skagerrak
range in Europe. Journal of Fish Biology; 1992;41(5). and Kattegat, Western Baltic Sea), 1 July–31 October
2015, by correspondence. Köpenhamn: Internationella
3. ICES. ICES Working Group on the Assessment Havsforskningsrådet; 2015. ICES CM; 2015/ACOM:57.
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak
(WGNSSK). Köpenhamn: Internationella
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61.
Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6092.
342
3. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and
Vitling effort Greater North Sea Ecoregion. Norway pout
1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment (Trisopterus esmarkii) in Subarea 4 and Division 3.a
of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (North Sea, Skagerrak, and Kattegat). 2020. Köpenhamn:
(WGNSSK), 2020. Köpenhamn: Internationella Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:61. från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/
Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.6092. Advice/2020/2020/nop.27.3a4.pdf.
2. Ices. Report of the Benchmark Workshop on North 4. Lambert G, Nielsen JR, Larsen LI, Sparholt H.
Sea Stocks (WKNSEA 2018). 5–9 February 2018. Maturity and growth population dynamics of Norway
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2018. pout (Trisopterus esmarkii) in the North Sea, Skagerrak
Hämtad från: ICES CM; 2018/ACOM:33. and Kattegat. Ices Journal of Marine Science; 2009;66.
3. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and ef- 5. Larsen LI, Lassen H, Nielsen JR, Sparholt H.
fort Greater North Sea Ecoregion. Whiting (Merlangius Spatial distribution and maturity of Norway Pout in
merlangus) in Subarea 4 and Division 7.d (North Sea the North Sea. In Report of the Working Group on the
and eastern English Channel). 2020. Köpenhamn: Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and
Internationella Havsforskningsrådet; 2020. Hämtad Skagerrak (WGNSSK). Köpenhamn: Internationella
från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/ Havsforskningsrådet; 2001. ICES CM; 2001/ACFM:07.
Advice/2020/2020/whg.27.47d.pdf. 6. Nash RDM, Wright PJ, Matejusova I, Dimitrov SP,
4. EU. Regulation (EU) 2018/973 of the European O’Sullivan M, Augley J, Höffle H. Spawning location of
Parliament and of the Council of 4 July 2018 establish- Norway pout (Trisopterus esmarkii Nilsson) in the North
ing a multi-annual plan for demersal stocks in the North Sea. ICES Journal of Marine Science; 2012;69.
Sea and the fisheries exploiting those stocks, specifying
details of the implementation of the landing obligation Ål
in the North Sea and repealing Council Regulations (EC) 1. SCB. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2019.
No 676/2007 and (EC) No 1342/2008. Official Journal of Preliminära uppgifter. Göteborg: Havs och
the European Union; 2018. 179. Hämtad från: http://data. Vattenmyndigheten; 2020. Det yrkesmässiga fisket i söt-
europa.eu/eli/reg/2018/973/oj. vatten; JO 56 SM 2001.
5. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort 2. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling.
Greater North Sea Ecoregion. Whiting (Merlangius mer- Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i
langus) in Division 3.a (Skagerrak and Kattegat). 2020. sötvattensområdena. Konsoliderad elektronisk utgåva.
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. [Senast uppdaterad 2020-07-01].
Hämtad från: http://ices.dk/sites/pub/Publication%20 3. ICES. Joint EIFAAC/GFCM/ ICES Working Group
Reports/Advice/2020/2020/whg.27.3a.pdf. on Eels (WGEEL). Köpenhamn: Internationella
6. Ices. Benchmark Workshop for Demersal Species Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports;
(WKDEM). 2020. Köpenhamn: Internationella 2:85.
Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:31. 4. Dekker W, Bryhn A, Magnusson K, Sjöberg N,
Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.5548. Wickström H. Assessment of the eel stock in Sweden,
7. Börjesson P, Jonsson P, Pacariz S, Björk G, Taylor MI, spring 2018. Third post-evaluation of the Swedish Eel
Svedäng H. Spawning of Kattegat cod (Gadus morhua) Management Plan. Drottningholm, Lysekil, Öregrund:
–mapping spatial distribution by egg surveys. Fisheries Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska
Research; 2013;147. resurser; 2018.
5. European Commission. Evaluation of the Eel
Regulation. Final Report. Bryssel: Directorate-General
Vitlinglyra for Maritime Affairs and Fisheries; 2020. Hämtad från:
1. Ices. Working Group on the Assessment of Demersal http://dx.doi.org/10.2771/679816
Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2020.
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. 6. Dekker W. Management of the eel is slipping through
ICES Scientific Reports; 2:61. Hämtad från: http://doi. our hands! Distribute control and orchestrate national
org/10.17895/ices.pub.6092. protection. ICES Journal of Marine Science; 2020. 73(10).
Hämtad från: https://doi.org/10.1093/icesjms/fsw094.
2. Nielsen JR, Lambert G, Bastardie F, Sparholt H,
Vinther M. Do Norway pout (Trisopterus esmarkii) die
from spawning stress? Mortality of Norway pout in rela-
tion to growth, maturity and density in the North Sea,
Skagerrak and Kattegat. Ices Journal of Marine Science;
2012. 69(2) Hämtad från: https://doi.org/10.1093/
icesjms/fss001.
343
9. ICES. Report of the Baltic Salmon and Trout
Öring Assessment Working Group (WGBAST), 22–30 March
1. Sandström A, Asp A, Bergek S, Johansson M, Petersson 2011, Riga, Latvia. Köpenhamn: Internationella
E, Ragnarsson Stabo H. Fiskefredning i sjöar. I vilken Havsforskningsrådet; 2011. ICES; 2011/ACOM:08.
mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 10. Degerman E, Leonardsson K, Lundqvist H. Coastal
205 största sjöar? Drottningholm, Lysekil, Öregrund: migrations, temporary use of neighbouring rivers, and
Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksu- growth of sea trout (Salmo trutta) from nine north-
niversitet; 2016. Aqua reports; 2016:12. ern Baltic Sea rivers. ICES Journal of Marine Science;
2. Hedenskog MGP, Qvenild T. Vänerlaxens fria gång. Två 2012;69(6).
länder, en älv. Ekologisk status och underlag till åtgärds- 11. Bergström U, Sköld M, Wennhage H, Wikström A.
program för Klarälven, Trysilelva och Femundselva med Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust-
biflöden. Länsstyrelsen i Värmlands län; 2015. Publ nr; och havsområden. Öregrund: Sveriges lantbruksuniver-
2015:17 sitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2016. Aqua
3. Palm S, Dannewitz J, Johansson D, Laursen reports; 2016:20.
F, Norrgård J, Prestegaard T, Sandström A. 12. Donadi S, Degerman E, McKie BG, Jones D, Holmgren
Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax. K, Sandin L. Interactive effects of land use, river regula-
Drottningholm: Sveriges lantbruksuniversitet; 2012. tion, and climate on a key recreational fishing species in
Aqua reports; 2012:4. temperate and boreal streams. [Under produktion 2020].
4. Nilsson F. (ed). Fisk- och Fiskevårdsplan för Vänern. 13. Tärnlund S, Kagervall A, Stridsman S, Palm S,
Länsstyrelsen Västra Götalands län, vattenvårdsenheten; Dannewitz J, Dahlgren E, et al. Swedish National re-
2014. Rapportnr; 2014:06. port for 2019 data. Baltic Salmon and Trout Assessment
5. ICES. Working Group with the Aim to Develop Working Group (WGBAST). Lysekil: Sveriges lantbruksu-
Assessment Models and Establish Biological Reference niversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2020.
Points for Sea Trout (Anadromous Salmo trutta) 14. ICES Advice on fishing opportunities, catch, and ef-
Populations (WGTRUTTA; outputs from 2019 meeting). fort Baltic Sea Ecoregion Sea trout (Salmo trutta) in sub-
Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. divisions 22–32 (Baltic Sea). Köpenhamn: Internationella
ICES Scientific Reports; 2:59. Hämtad från: http://doi. Havsforskningsrådet; 2019.
org/10.17895/ices.pub.7431.
15. Havs- och vattenmyndigheten. Utvärdering av fis-
6. Nevoux M, Finstad B, Davidsen JG, Finlay R, Josset Q, kefria områden, Redovisning av regeringsuppdrag:
Poole R, et al. Brown trout Salmo trutta: A review of eco- Biologiska effekter och samhällsekonomiska konsekven-
logical factors affecting abundance and life history of a ser av fiskefria områden. Göteborg: Havs- och vattenmyn-
partly anadromous fish. Fish and Fisheries; 2019;20:1051- digheten; 2016.
1082. Hämtad från: https://doi:10.1111/faf.12396.
16. Aldvén D. Migration in anadromous brown trout.
7. Shephard S, Davidson IC, Walker AM, Gargan PG. Doctoral thesis. Göteborg: Göteborgs universitet,
Length based indicators and reference points for assess- Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för biologi
ing data-poor stocks of diadromous trout Salmo trutta. och miljövetenskap; 2016. Hämtad från: http:/hdl.han-
Fisheries Research; 2018. 199. Hämtad från: https://doi. dle.net/2077/41519.
org/10.1016/j.fishres.2017.11.024.
8. Shephard S, Josset Q, Davidson I, Kennedy R,
Magnusson K, Gargan PG, et al. Combining empiri-
cal indicators and expert knowledge for surveillance
of data-limited sea trout stocks. Ecological Indicators;
2019;104. Hämtad från: https://doi.org/10.1016/j.
fishres.2017.11.024.
344
Fisk- och skaldjursbestånd
i hav och sötvatten 2020
Resursöversikt