Boverket

B
o
v
e
r
k
e
t
s

h
a
n
d
b
o
k

o
m

b
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r
,

B
B
K

0
4
B
o
v
e
r
k
e
t
Denna handbok ger exempel på dimensionering,
utförande och kontroll av betongkonstruktioner. Boken
innehåller även utdrag ur och kommentrer till Boverkets
Konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 med ändringar
t.o.m BFS 2004:9.
Boverkets handbok om
betongkonstruktioner,
BBK 04
Box 534, 371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00
Webbplats: www.boverket.se
Boverket
Handbok

BBK 04


0 Inledning


1

Boverkets handbok om
betongkonstruktioner, BBK 04
Webbversion med inarbetade rättelser

De rättade texterna är markerade med kantstreck.




BBK 04


0 Inledning


1
Innehåll
0 Inledning..................................9
0.1 Allmänt ....................................9
0.1.1 Om BBK 04 och förhållandet
till föreskriften BKR...............9
0.1.2 Om vem som har ansvar för
att reglerna följs ....................10
0.1.3 Om denna utgåva av BBK ....10
0.2 Beteckningar och förkort-
ningar .....................................12
0.2.1 Beteckningar .........................12
0.2.2 Förkortningar ........................13
0.3 Byggprodukter med bestyrkta
egenskaper .............................14
0.4 Terminologi ...........................14
1 Krav .......................................15
1.1 Krav i gränstillstånd...............15
1.1.1 Krav i brottgränstillstånd ......15
1.1.1.1 Materialbrott och instabilitet..15
1.1.1.2 Stjälpning, lyftning och
glidning..................................15
1.1.1.3 Olyckslaster och fortskri-
dande ras................................16
1.1.1.4 Säkerhetsklasser.....................16
1.1.2 Krav i bruksgränstillstånd .....18
1.1.2.1 Formändringar och
förskjutningar.........................18
1.1.2.2 Svängningar ...........................18
1.1.2.3 Sprickor .................................19
1.2 Krav på beständighet .............19
1.3 Dimensionering genom
beräkning och provning ........ 20
1.4 Redovisning.......................... 21
1.4.1 Allmänt ................................ 21
1.4.2 Ritningar .............................. 21
1.4.3 Armeringsförteckningar ....... 23
1.4.4 Spännlistor ........................... 23
1.4.5 Kontrollplaner ...................... 23
1.4.6 Handlingar för betonggjutning
o.d. ....................................... 24
1.4.7 Formar, ställningar och andra
hjälpmedel............................ 24
1.4.8 Handlingar för element ........ 24
1.4.8.1 Tillverkningshandlingar........ 24
1.4.8.2 Bygghandlingar..................... 24
2 Dimensioneringsförutsätt-
ningar .................................... 25
2.1 Allmänt ................................ 25
2.1.1 Dimensioneringskontroll...... 26
2.2 Laster .................................... 26
2.2.1 Lastförutsättningar i allmän-
het......................................... 26
2.2.2 Långtidslast .......................... 26
2.2.3 Utmattningslast .................... 28
2.3 Dimensionerande
materialvärden för betong
och armering......................... 28
2.3.1 Brottgränstillstånd................ 28
2.3.2 Bruksgränstillstånd ............... 31
0 Inledning


BBK 04


2
2.4 Karakteristiska material-
värden och andra grund-
värden för betong.................. 32
2.4.1 Tryckhållfasthet vid icke
utmattande last ...................... 32
2.4.2 Draghållfasthet vid icke
utmattande last ...................... 33
2.4.3 Hållfasthetsvärden vid
utmattningslast...................... 35
2.4.4 Elasticitetsmodul .................. 36
2.4.5 Arbetskurva .......................... 37
2.4.6 Betongens krympning........... 39
2.4.7 Betongens krypning.............. 41
2.4.8 Betongens termiska
längdutvidgningskoefficient . 43
2.5 Karakteristiska materialvärden
och andra grundvärden för
armering ................................ 43
2.5.1 Draghållfasthet vid icke
utmattande last ...................... 43
2.5.2 Tryckhållfasthet vid icke
utmattande last ...................... 44
2.5.3 Hållfasthetsvärden vid
utmattningslast...................... 44
2.5.4 Elasticitetsmodul .................. 46
2.5.5 Arbetskurva .......................... 46
2.5.6 Relaxation............................. 47
2.5.7 Stålets termiska
längdutvidgningskoefficient . 48
2.6 Avvikelser i mått och form.... 48
2.6.1 Olika slag av avvikelser........ 48
2.6.2 Avvikelser i mått och form
för konstruktionsdelar........... 49
2.6.3 Avvikelser i tvärsnittsmått
o.d. ........................................ 49
2.7 Spännkrafter ..........................50
2.7.1 Allmänt .................................50
2.7.2 Inverkan av friktion ..............52
2.7.3 Tidsberoende effekter ...........52
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd..................55
3.1 Giltighet.................................55
3.2 Beräkning av krafter och
moment ..................................55
3.2.1 Beräkningsmodell .................55
3.2.1.1 Val av beräkningsmodell .......56
3.2.1.2 Tvärsnitt, systemlinjer,
teoretisk spännvidd................56
3.2.1.3 Eftergivlighet hos upplag ......59
3.2.1.4 Inspänningsförhållanden........60
3.2.1.5 Inverkan av uppsprickning ....60
3.2.2 Beräkning av tvångskrafter
orsakade av
deformationspåverkan...........61
3.2.3 Tillämpning av elasticitets-
teori och gränslastteori..........61
3.2.3.1 Allmänt ..................................61
3.2.3.2 Villkor för tillämpning av
gränslastteori .........................62
3.2.3.3 Fackverksmodeller ................64
3.3 Utmattning.............................64
3.4 Instabilitet ..............................67
3.4.1 Allmänt .................................67
3.4.2 Beräkningsförutsättningar.....67
3.4.2.1 Allmänt ..................................67
3.4.2.2 Böjstyvhet..............................67
3.4.2.3 Icke avsedd initiallutning,
initialkrokighet, excentricitet
etc. .........................................69
BBK 04


0 Inledning


3
3.4.3 Beräkning av krafter och
moment på avstyvande
konstruktionsdelar.................72
3.5 Armerade och oarmerade
konstruktionsdelar .................73
3.6 Böjande moment med eller
utan normalkraft ....................74
3.6.1 Minsta moment av normal-
kraft .......................................74
3.6.2 Töjningsfördelning................75
3.6.3 Beräkning vid osprucken
betong ...................................76
3.6.4 Beräkning vid sprucken
betong ...................................76
3.7 Tvärkraft ................................78
3.7.1 Allmänt .................................78
3.7.2 Oarmerad betong...................80
3.7.3 Armerad betong utan statiskt
verksam tvärkraftsarmering ..80
3.7.3.1 Tvärkraftskapacitet ................80
3.7.3.2 Betongens tvärkraftskapacitet
V
c
...........................................80
3.7.3.3 Inverkan på V
c
av lastangrepp
nära upplag ............................81
3.7.3.4 Inverkan på V
c
av spännkraft
eller tryckande normalkraft....82
3.7.3.5 Inverkan på V
c
av dragande
normalkraft ............................83
3.7.3.6 Inverkan V
i
av variabel
effektiv höjd...........................83
3.7.3.7 Alternativ modell för
betongens tvärkraftskapacitet 83
3.7.4 Armerad betong med statiskt
verksam tvärkraftsarmering ..85
3.7.4.1 Tvärkraftskapacitet ................85
3.7.4.2 Tvärkraftsarmeringens bidrag
V
s
............................................85
3.7.4.3 Alternativ metod för
dimensionering av
tvärkraftsarmering................. 87
3.7.4.4 Anordning av
tvärkraftsarmering................. 90
3.8 Vridande moment ................. 90
3.8.1 Allmänt ................................ 90
3.8.2 Oarmerad betong.................. 91
3.8.3 Armerad betong utan
vridarmering......................... 91
3.8.4 Armerad betong med
vridarmering......................... 94
3.8.5 Övre gräns för
vridmomentkapacitet............ 95
3.8.6 Alternativ dimensionering av
vridarmering......................... 96
3.8.7 Anordning av armering ........ 96
3.9 Förankring och anordning
av armering........................... 97
3.9.1 Förankring av armering........ 97
3.9.1.1 Allmänna principer ............... 97
3.9.1.2 Förankring genom vidhäft-
ning vid ospänd armering ..... 98
3.9.1.3 Förankring genom vidhäft-
ning vid spännarmering ...... 102
3.9.1.4 Förankring genom tvär
trådar eller tvärpinnar.......... 104
3.9.1.5 Förankring genom ändankare104
3.9.2 Avslutning av armering...... 106
3.9.3 Omlottskarvning av
armering............................. 110
3.9.4 Bockningsradier ................. 111
3.9.4.1 Armeringens bockbarhet..... 111
3.9.4.2 Bockningsradie med hänsyn
till risken för spjälkning i
betongen.............................. 111
3.9.5 Täckande betongskikt ........ 113
0 Inledning


BBK 04


4
3.9.6 Minsta avstånd mellan
parallella armeringsenheter. 113
3.9.7 Buntning av armering ......... 115
3.10 Prägling och spjälkning under
lokalt tryck .......................... 116
3.10.1 Prägling............................... 116
3.10.2 Spjälkning........................... 117
3.11 Kraftöverföring genom
fogar .................................... 120
3.11.1 Fogtyper.............................. 120
3.11.2 Beräkning av krafter och
moment i fogar ................... 121
3.11.3 Dimensionering .................. 121
3.12 Genomstansning och skjuv-
ning vid koncentrerade
laster .................................... 125
3.12.1 Förutsättningar.................... 125
3.12.2 Dimensioneringssnitt .......... 127
3.12.3 Bärförmåga vid innerpelare
och kantpelare..................... 128
3.12.4 Bärförmåga vid hörnpelare. 130
3.12.5 Inverkan av hål i platta ....... 132
4 Dimensionering i
bruksgränstillstånd .............. 133
4.1 Giltighet............................... 133
4.2 Beräkning av krafter och
moment................................ 134
4.2.1 Beräkningsmodell ............... 134
4.2.2 Beräkning av tvångskrafter
orsakade av deformations-
påverkan ............................. 134
4.2.3 Tillämpning av elasticitets-
teori och gränslastteori........ 135
4.3 Beräkning av spänningar ..... 135
4.4 Begränsning av spänningar . 137
4.4.1 Betongtryckspänningar vid
långtidslast ..........................137
4.4.2 Betongtryckspänningar vid
spännbetongkonstruktioner .137
4.4.3 Spänning i spännarmering
vid uppspänning..................138
4.5 Sprickbildning och rost-
skydd ...................................138
4.5.1 Allmänt ...............................138
4.5.2 Armeringstyper ...................139
4.5.3 Sprickkriterier .....................139
4.5.4 Erforderlig spricksäkerhet
och begränsning av
sprickbredder ......................141
4.5.5 Beräkning av sprickbredder 141
4.5.6 Minimiarmering för
sprickfördelning..................146
4.6 Deformationer .....................147
4.6.1 Beräkning av böjdeforma-
tion......................................147
4.6.1.1 Beräkningsförutsättningar ...147
4.6.1.2 Beräkning av krökning vid
osprucken betong.................147
4.6.1.3 Beräkning av krökning vid
sprucken betong...................148
4.6.1.4 Beräkning av deformation ...148
4.6.2 Beräkning av vriddeforma-
tion......................................149
4.6.2.1 Beräkningsförutsättningar ...149
4.6.2.2 Beräkning av vridstyvhet vid
osprucken betong.................149
4.6.2.3 Beräkning av vridstyvhet vid
sprucken betong...................149
4.6.2.4 Beräkning av deformationer 150
5 Dimensionering genom
provning ..............................151
BBK 04


0 Inledning


5
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper ...............153
6.1 Allmänt ................................153
6.2 Balkar ..................................154
6.2.1 Begränsningar .....................154
6.2.2 Momentfördelning enligt
gränslastteori .......................154
6.2.2.1 Beräkning i brottgränstill-
stånd.....................................154
6.2.2.2 Beräkning i bruksgränstill-
stånd.....................................155
6.2.3 Vridning påtvingad från
anslutande balkar eller
plattor ..................................155
6.2.4 Dimensionering...................156
6.2.4.1 Medverkande flänsbredd .....156
6.2.4.2 Skjuvarmering i fläns...........158
6.2.4.3 Förlängning av huvudarme-
ring i dragen fläns ................159
6.2.4.4 Tvärgående böjarmering i
fläns .....................................160
6.2.4.5 Begränsning av skjuvsprickor
i fläns ...................................162
6.2.5 Sidostabilitet .......................162
6.2.6 Anordning av armering.......163
6.2.6.1 Längsgående ospänd arme-
ring.......................................163
6.2.6.2 Byglar ..................................163
6.3 Pelare och väggar.................165
6.3.1 Definitioner och begräns-
ningar ..................................165
6.3.2 Knäckningslängd och
slankhetstal..........................166
6.3.3 Beräkning av bärförmåga....166
6.3.3.1 Fall då tilläggsmoment inte
behöver beaktas ...................166
6.3.3.2 Beräkning i brottgränstill-
stånd.................................... 167
6.3.3.3 Beräkning för olyckslast ..... 172
6.3.3.4 Kontroll av kantspänningen i
bruksgränstillstånd.............. 172
6.3.4 Dimensionering.................. 172
6.3.4.1 Gjutfogar............................. 172
6.3.4.2 Avkortning av armering...... 172
6.3.5 Anordning av armering ...... 173
6.3.5.1 Armering i längsled ............ 173
6.3.5.2 Byglar ................................. 173
6.4 Ramar.................................. 173
6.4.1 Definitioner och begräns-
ningar ................................. 173
6.4.2 Beräkning enligt gränslast-
teori .................................... 174
6.4.3 Anordning av armering ...... 174
6.5 Plattor.................................. 175
6.5.1 Begränsningar .................... 175
6.5.2 Beräkning av krafter och
moment .............................. 175
6.5.2.1 Momentberäkning enligt
elasticitetsteori .................... 175
6.5.2.2 Allmänt om momentberäk-
ning enligt gränslastteori..... 176
6.5.2.3 Momentberäkning enligt
brottlinjeteori ...................... 176
6.5.2.4 Momentberäkning enligt
jämviktsteori ....................... 176
6.5.2.5 Momentberäkning enligt
tabeller, diagram och ekva-
tioner................................... 176
6.5.2.6 Beräkning av tvärkrafter och
upplagsreaktioner................ 177
6.5.3 Dimensionering för moment177
6.5.3.1 Utjämning av moment utefter
tvärsnitt ............................... 177
0 Inledning


BBK 04


6
6.5.3.2 Dimensionering för vridande
moment................................ 177
6.5.4 Dimensionering med hänsyn
till genomstansning och
skjuvning vid koncentrerade
laster ................................... 178
6.5.5 Begränsning av deforma-
tioner................................... 181
6.5.6 Hörnlyftning ....................... 181
6.5.7 Anordning av armering....... 181
6.5.7.1 Avstånd mellan
armeringsstänger ................. 181
6.5.7.2 Avslutning av armering....... 182
6.5.8 Hål i platta .......................... 182
6.5.9 Plattor med samverkande
pågjutning........................... 182
6.6 Skivor .................................. 183
6.6.1 Begränsningar..................... 183
6.6.2 Beräkningsmodell ............... 184
6.6.3 Höga balkar
(brottgränstillstånd) ............ 185
6.6.3.1 Dimensionerande krafter
och moment ......................... 185
6.6.3.2 Upphängningsarmering ....... 185
6.6.3.3 Böjarmering i fält ................ 187
6.6.3.4 Böjarmering över stöd......... 189
6.6.3.5 Övrig horisontell armering .. 190
6.6.3.6 Vertikal armering ................ 190
6.6.3.7 Maximal tvärkraft................ 191
6.6.4 Horisontalstödd skiva ......... 191
6.6.4.1 Reaktionskrafter .................. 191
6.6.4.2 Upphängningsarmering ....... 192
6.6.4.3 Armering för horisontal-
kraften F
h
............................. 193
6.6.4.4 Övrig horisontell armering .. 193
6.6.4.5 Vertikal armering ................ 193
6.6.4.6 Maximal tvärkraft ................194
6.6.5 Upplag ................................194
6.6.5.1 Ytterstöd..............................194
6.6.5.2 Innerstöd..............................195
6.6.6 Inhängda skivor ..................196
6.7 Skal......................................196
6.7.1 Principer..............................196
6.7.2 Begränsningar .....................196
6.7.3 Dimensionering...................197
6.8 Upplagskonstruktioner ........198
6.8.1 Allmänt ...............................198
6.8.2 Upplag på plan eller
cylindrisk yta ......................198
6.8.3 Upplagskonsol ....................199
6.8.4 Pelarholkar..........................200
6.9 Grundplattor och funda-
ment .....................................201
7 Material- och kvalitets-
krav......................................205
7.1 Allmänt ................................205
7.2 Betong .................................205
7.2.1 Delmaterial till betongmassa205
7.2.2 Betongmassa.......................206
7.2.3 Betongkvalitet med hänsyn
till beständighet...................207
7.2.4 Hårdnad betongs hållfasthet 207
7.2.4.1 Hållfasthetsklasser...............207
7.2.4.2 Hållfasthetsvärdering vid
provning i färdig konstruk-
tion.......................................208
7.2.5 Betongens motstånd mot
vatteninträngning ................208
7.2.6 Bruk och betong för
speciella förfaranden...........209
7.3 Armering .............................209
BBK 04


0 Inledning


7
7.3.1 Allmänt ...............................209
7.3.2 Utvärdering av armeringens
egenskaper ..........................210
7.3.3 Svetsad armering.................211
7.3.4 Mekaniska armeringsskarvar
och ändförankringar ............212
8 Utförande .............................213
8.1 Grundläggande krav ............213
8.1.1 Allmänt ...............................213
8.1.2 Dokumentation av ut-
förande ................................214
8.2 Formar .................................214
8.3 Tillverkning av betong-
massa ...................................215
8.3.1 Allmänt ...............................215
8.3.2 Tillverkningsklasser ............215
8.3.2.1 Allmänt ................................215
8.3.2.2 Tillverkningsklass I .............216
8.3.2.3 Tillverkningsklass II ............216
8.3.2.4 Tillverkningsklass III...........216
8.3.3 Betongmassans temperatur .216
8.4 Betongarbete........................217
8.4.1 Utförandeklasser .................217
8.4.1.1 Allmänt ................................217
8.4.1.2 Utförandeklass I...................218
8.4.1.3 Utförandeklass II .................218
8.4.1.4 Utförandeklass III ................219
8.4.2 Transport, gjutning och
härdning ..............................219
8.4.3 Gjutfog................................221
8.4.4 Utförande vid speciella
förfaranden..........................221
8.5 Tillverkning av förtillverkade
betongelement......................222
8.5.1 Allmänt .............................. 222
8.5.2 Utförandeklasser ................ 222
8.5.2.1 Allmänt ............................... 222
8.5.2.2 Utförandeklass I.................. 222
8.5.2.3 Utförandeklass II ................ 223
8.5.3 Märkning............................ 223
8.5.4 Gjutning, bearbetning och
härdning ............................. 223
8.5.5 Speciella tillverkningssätt .. 224
8.6 Armering............................. 225
8.6.1 Bockning och annan
bearbetning......................... 225
8.6.2 Svetsning............................ 226
8.6.2.1 Allmänt ............................... 226
8.6.2.2 Fixeringssvetsning .............. 227
8.6.2.3 Svetsning av armering till
annan ståldetalj ................... 227
8.6.2.4 Kompetens vid svetsning.... 227
8.6.3 Montering........................... 227
8.6.4 Uppspänning ...................... 228
8.7 Toleranser ........................... 228
9 Kontroll ............................... 229
9.1 Allmänt ............................... 229
9.1.1 Allmänna krav.................... 229
9.1.2 Provningar.......................... 231
9.1.3 Måttkontroll ....................... 232
9.1.4 Dokumentation av kontroll 232
9.2 Kontroll av betongmassa .... 233
9.2.1 Kontroll vid tillverkning av
betongmassa....................... 233
9.2.1.1 Allmänt ............................... 233
9.2.1.2 Kontroll vid
fabriksbetongtillverkning.... 234
9.2.1.3 Kontroll av byggplatstill-
verkad betongmassa............ 234
0 Inledning


BBK 04


8
9.2.2 Mottagningskontroll av
betongmassa ....................... 235
9.3 Kontroll av förtillverkade
betongelement ..................... 235
9.3.1 Kontroll vid tillverkning av
betongelement..................... 235
9.3.1.1 Allmänt................................ 235
9.3.1.2 Kontroll vid tillverkning av
betongelement med bestyrkta
egenskaper........................... 236
9.3.1.3 Kontroll vid tillverkning av
betongelement utan bestyrkta
egenskaper........................... 237
9.3.2 Mottagningskontroll av
förtillverkade betong-
element ............................... 238
9.3.2.1 Mottagningskontroll av
betongelement med bestyrkta
egenskaper........................... 238
9.3.2.2 Mottagningskontroll av
betongelement utan bestyrkta
egenskaper........................... 238
9.4 Kontroll av armering ........... 239
9.4.1 Kontroll vid tillverkning av
armering med bestyrkta
egenskaper .......................... 239
9.4.2 Mottagningskontroll av
armering.............................. 240
9.5 Kontroll av svetsade
armeringsenheter ................. 241
9.5.1 Kontroll vid tillverkning av
armeringsenheter ................ 241
9.5.2 Mottagningskontroll av
armeringsenheter ................ 242
9.6 Kontroll av arbete på bygg-
plats ..................................... 242
9.6.1 Allmänt ............................... 242
9.6.2 Tillsyn i olika utförande-
klasser .................................243
9.6.2.1 Utförandeklass I ..................243
9.6.2.2 Utförandeklass II .................243
9.6.2.3 Utförandeklass III................243
9.6.3 Grundkontroll och
tilläggskontroll ....................243
9.6.3.1 Allmänt ................................243
9.6.3.2 Objektanpassade
kontrollåtgärder ...................244
9.6.3.3 Kontroll vid speciella
förfaranden ..........................245
9.6.3.4 Svetsning av armering till
annan ståldetalj ....................246
9.7 Efterkontroll ........................246
9.7.1 Allmänt ...............................246
9.7.2 Kontroll av betonghåll-
fasthet..................................247
9.7.3 Kontroll av frostbeständig-
het .......................................247

Bilaga A
Hållfasthetsvärdering vid provning i
färdig konstruktion..............249
Bilaga B
Kontroll vid tillverkning av armering 251
Bilaga C
Svetsbar armering ..............................259
Bilaga D
Provning av provkroppar uttagna av
tredje part ............................265
Litteraturförteckning..........................265
Förteckning över standarder som
BBK hänvisar till. . .............269
BBK 04


0 Inledning


9
0 Inledning
0.1 Allmänt
0.1.1 Om BBK 04 och förhållandet till föreskriften BKR
Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) ingår i en
serie handböcker som Boverket ger ut som stöd vid tillämpningen av
BKR, Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58 med ändringar).
BKR innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (SFS 1994:847), BVL. I de
allmänna råden i BKR hänvisas på flera ställen till avsnitt i BBK 04.

BBK 04 innehåller
– utdrag ur BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. BFS 2004:9 BKR 8
– kommentarer till regler i BKR, exempel på lösningar, metoder och
beräkningsregler.

All text från BKR eller annan författning är inramad.

De utdrag ur BKR som finns i denna handbok är de som gäller vid
handbokens utgivningstillfälle. Eventuella ändringar som införts där-
efter ska alltid beaktas, oberoende av om denna handbok återger den
aktuella lydelsen eller inte. När man åberopar författningar hänvisar
man till grundförfattningen, alltså till författningens första BFS-num-
mer. När det gäller BKR kan man alltså finna grundtexten och alla
ändringar under BKR:s ursprungliga BFS-nummer BFS 1993:58. För-
ändringar som skett efter utgivningen kan följas i Boverkets författ-
ningssamling, BFS.
I myndigheternas tryckta författningssamlingar finns de formellt
gällande författningarna såsom de ursprungligen beslutats och utgivits
av myndigheten. Numera tillhandahålls alla författningar även i elek-
tronisk form. Aktuell lydelse för BFS finns på Boverkets webbplats
www.boverket.se.
0 Inledning


BBK 04


10
De allmänna råden i BKR innehåller generella rekommendationer
om tillämpning av föreskrifterna och anger hur någon kan eller bör
handla för att uppfylla föreskrifternas krav. Det står dock den enskilde
fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller före-
skrifternas krav. De allmänna råden kan även innehålla vissa förkla-
rande upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Råd och är
tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift
som de hänför sig till.
0.1.2 Om vem som har ansvar för att reglerna följs
Det är byggherren som har ansvar att byggnadsåtgärder utförs enligt
bestämmelserna. Av 9 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL,
följer att: ”Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-,
rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs
enligt bestämmelserna i denna lag …”.
Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens
byggnadsnämnd. Nämnden övervakar att plan- och bygglagstiftningen
efterlevs, och det är byggnadsnämnden som tolkar bestämmelserna
och deras tillämpning i enskilda förvaltningsärenden. Byggnadsnämn-
den gör inom sitt område ingripanden när så erfordras. Länsstyrelsen
utövar i sin tur tillsyn över byggnadsnämnden verksamhet.
Boverkets roll, förutom att ge ut föreskrifter, är att ha uppsikt över
plan- och byggverksamheten i riket. Det innebär att Boverket ska hålla
sig välinformerat och göra nödvändiga förändringar i den egna verk-
samheten och lämna förslag på ändringar i lagar och förordningar. Bo-
verket uttalar sig normalt inte i enskilda ärenden bortsett från vid re-
misser från domstol eller annan beslutande myndighet.
Det finns mer att läsa om bygglovsprocessen på Boverkets webb-
plats och i Boverkets allmänna råd 1995:3 Boken om lov, tillsyn och
kontroll.
0.1.3 Om denna utgåva av BBK
BBK 04 behandlar bärande konstruktioner av normal betong eller lätt-
ballastbetong. Med normal betong avses här betong med cement och
eventuella tillsatsmaterial som bindemedel och ballast av bergarts-
material. Handboken behandlar såväl oarmerade som armerade plats-
gjutna eller förtillverkade konstruktioner med spänd eller ospänd
BBK 04


0 Inledning


11
armering. Konstruktioner av lättbetong, hålrumsbetong eller andra
speciella betongsorter behandlas dock inte.
BBK 04 är en omarbetning av BBK 94 Band 1 och 2 samt Supple-
ment 1 till BBK. Dessa i sin tur byggde på BBK 79 som utarbetades av
Statens Betongkommitté. Omarbetningen innebär en uppdatering till
de BKR-revideringar som trätt i kraft sedan supplementet till BBK
gavs ut. BKR-revideringen i BFS 2003:6 BKR 7 omfattade bland
annat en utvidgning av BKR:s giltighet till att i den mån den är till-
lämplig även gälla andra byggnadsverk än byggnader samt en anpass-
ning till ett antal nya EN-standarder på betongområdet.
Förändringarna i beräkningsdelen av BBK 04 (tidigare band 1) har
främst förorsakats av BKR:s utvidgade giltighet medan förändringarna
i material- och utförandedelen (tidigare band 2) i första hand beror på
de nya standarder som införts, bl.a. produktstandarden för betong
SS-EN 206-1 och utförandestandarden SS-ENV 13670-1. Införandet
av dessa nya standarder innebär hållfasthetsklasser för betong och be-
greppet miljöklasser i BBK 94 ersätts med exponeringsklasser.
Omarbetningen av beräkningsdelen har utförts inom en referens-
grupp bestående av följande externa representanter:

Bo Westerberg Tyréns AB
Björn Engström CTH
Gösta Lindström AB Strängbetong
Håkan Sundqvist KTH
Jonas Holmgren KTH
Jonas Magnusson Reinertsen AB
Lars Gustafsson Banverket
Lars Hallbjörn ELU-konsult
Mikael Hallgren Scandiaconsult Sverige AB
Robert Ronnebrant Vägverket

0 Inledning


BBK 04


12
0.2 Beteckningar och förkortningar
0.2.1 Beteckningar
Här förklaras endast ofta förekommande beteckningar. Övriga beteck-
ningar förklaras i anslutning till texten där de används.

C, LC Hållfasthetsklass för normal- respektive lättballast-
betong, t.ex. C 25/30 eller LC 25/30
exp x, e
x
exponentialfunktionen av basen e
E
c
dimensioneringsvärde på betongs elasticitetsmodul
E
ck
karakteristiskt värde på betongs elasticitetsmodul
E
s
dimensioneringsvärde på armeringsståls elasticitets-
modul
E
sk
karakteristiskt värde på armeringsståls elasticitetsmodul
G
c
dimensioneringsvärde på betongs skjuvmodul
M
Sd
, M
d
moment av dimensioneringslast
N
Sd
, N
d
normalkraft av dimensioneringslast
T
Sd
, T
d
vridande moment av dimensioneringslast
V
Sd
, V
d
tvärkraft av dimensioneringslast
N
Ru
, N
u
bärförmåga för centrisk tryckkraft
V
Rc
, V
c
betongens tvärkraftskapacitet för ett tvärsnitt
V
Rs
, V
s
tvärkraftsarmeringens tvärkraftskapacitet för ett tvärsnitt
V
Ru
, V
u
bärförmåga för genomstansning i dimensioneringssnitt
runt pelare enligt avsnitt 3.12
d effektiv tvärsnittshöjd (avstånd från dragarmeringens
tyngdpunkt till tvärsnittets mest tryckta kant)
f
cc
dimensionerande tryckhållfasthet för betong
f
cck
karakteristisk tryckhållfasthet för betong
f
ct
dimensionerande draghållfasthet för betong
f
cth
förhöjt dimensioneringsvärde för betongens draghåll-
fasthet
f
ctk
karakteristisk draghållfasthet för betong
f
st
dimensionerande draghållfasthet för armeringsstål
f
sc
dimensionerande tryckhållfasthet för armeringsstål
f
stk
karakteristisk draghållfasthet för armeringsstål
BBK 04


0 Inledning


13
f
yk
karakteristiskt hållfasthetsvärde för armeringsstål
l, L spännvidd, längd
q last per längdenhet eller ytenhet. I speciella fall anger q
variabellast och g permanent last
γ
m
partialkoefficient som beaktar osäkerheten vid bestäm-
ning av bärförmåga
γ
n
partialkoefficient som beaktar säkerhetsklassen i brott-
gränstillstånd enligt avsnitt 1.1.1.4.

I ovanstående beteckningar M, N, T och V kan index S, som betecknar
lasteffekt, utelämnas när förväxling med kapacitet är utesluten. Index
R som betecknar kapacitet kan utelämnas när förväxling med lasteffekt
är utesluten.
Den fullständiga beteckningen för betongens dimensioneringsvärde
för tryckhållfasthet är f
ccd
. I BBK 04 används den förenklade beteck-
ningen f
cc
där missförstånd inte kan uppstå. Motsvarande gäller övriga
dimensioneringsvärden i det följande.
0.2.2 Förkortningar
BKR Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58 med
ändringar)
Bro Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för broar
BSK Boverkets handbok om stålkonstruktioner, utgåva 3,
1999
BVL Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
m.m. (SFS 1994:847)
BV Bro Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro
2002
CEB Comité Euro-International du Béton
FIP Fédération Internationale de la Précontrainte
HPC High Performance Concrete Structures Design
Handbook
ISO International Organization for Standardization
MNC Materialnormcentralen
NAD(S) Nationellt anpassningsdokument – svenskt
PBL Plan- och bygglagen (SFS 1987:10)
SIS Swedish Standards Institute
SS Svensk standard
TNC Tekniska nomenklaturcentralen
0 Inledning


BBK 04


14
0.3 Byggprodukter med bestyrkta
egenskaper
Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper definieras i BKR
avsnitt 1:4. Ytterligare information angående detta finns i läsanvis-
ningarna i Regelsamling för konstruktion 2003.

0.4 Terminologi
Termer som inte särskilt förklaras i BKR eller i denna handbok, har
den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publika-
tion Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

BBK 04


1 Krav




15
1 Krav
1.1 Krav i gränstillstånd
1.1.1 Krav i brottgränstillstånd
1.1.1.1 Materialbrott och instabilitet
BKR, avsnitt 2:111
Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att
säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäck-
ning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens
utförande, dess livslängd samt vid brand.
Råd: Brott eller instabilitet kan även uppkomma på grund av defor-
mationer i undergrunden.
1.1.1.2 Stjälpning, lyftning och glidning
BKR, avsnitt 2:112
Byggnadsverk och deras delar skall utformas och dimensioneras så
att säkerheten mot stjälpning, lyftning och glidning är betryggande.

1 Krav


BBK 04



16
1.1.1.3 Olyckslaster och fortskridande ras
BKR, avsnitt 2:113
Byggnadsverk skall utformas så att riskerna för fortskridande ras är
ringa. Detta får ske genom att de utformas och dimensioneras an-
tingen så att de kan motstå olyckslast eller så att en primär skada
begränsas. Skadan får inte medföra fortskridande ras och svår för-
störelse för någon annan del av byggnadsverket än det primära
skadeområdet och angränsande områden.
Särskilda åtgärder behöver inte vidtas för byggnadsverk där
risken för allvarliga olycksfall vid ett fortskridande ras är ringa eller
för byggnadsverk som är så små att en primär skada leder till total
förstörelse.
Råd: Kravet för olyckslast och fortskridande ras gäller normalt
endast byggnadsverksdelar i säkerhetsklass 3. Se Boverkets
handbok Svängningar, deformationspåverkan och olyckslast.

Ett trapphus som utgör den enda utrymningsvägen i en byggnad
skall alltid dimensioneras för olyckslast.
1.1.1.4 Säkerhetsklasser
BKR, avsnitt 2:115, första – andra stycket
Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras
uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, skall denna hänföras till
någon av följande säkerhetsklasser:
− säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,
− säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador,
− säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador.
Råd: Utöver krav på säkerhetsklass, som endast är relaterad till
personskada, kan byggherren ställa högre krav, t.ex. med
hänsyn till sakskada.

BBK 04


1 Krav




17

BKR, avsnitt 2:115, tredje – sjunde stycket
Vid val av säkerhetsklass skall följande principer tillämpas.
Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst
ett av följande krav är uppfyllt:
− personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnads-
verket,
− byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen
kan befaras medföra personskador, eller
− byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder
till kollaps utan endast till obrukbarhet.
Byggnadsverksdelar skall hänföras till säkerhetsklass 3, om
följande förutsättningar samtidigt föreligger:
− byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta
vistas i eller invid det,
− byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk
för personskador, och
− byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till
omedelbar kollaps.
Övriga byggnadsverksdelar skall hänföras till lägst säkerhets-
klass 2.
Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgräns-
tillstånd skall säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med
hjälp av partialkoefficienten γ
n
på följande sätt:
− säkerhetsklass 1, partialkoefficient γ
n
= 1,0,
− säkerhetsklass 2, partialkoefficient γ
n
= 1,1,
− säkerhetsklass 3, partialkoefficient γ
n
= 1,2.
γ
n
får sättas lika med 1,0 oavsett säkerhetsklass vid dimensioner-
ing med hänsyn till:
− brand och
− olyckslast och till risken för fortskridande ras.

Exempel på val av säkerhetsklass finns i BKR avsnitt 2:115.
1 Krav


BBK 04



18
1.1.2 Krav i bruksgränstillstånd
BKR, avsnitt 2:12
Råd: Utöver angivna krav i bruksgränstillstånd, som primärt endast är
relaterade till säkerhet och hälsa, kan byggherren ställa högre
krav t.ex. med hänsyn till utseende och komfort.
Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sanno-
likhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken för
överskridande av bruksgränstillstånd sättas till β = 1,3 à 2,3
beroende på typ av bruksgränstillstånd.
Beräkningar av deformationer och svängningar bör utföras
enligt elasticitetsteorin med en beräkningsmodell som på ett
rimligt sätt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dämpning
och randvillkor.
1.1.2.1 Formändringar och förskjutningar
BKR, avsnitt 2:121
Byggnadsverksdelar och deras upplag skall ha sådan styvhet att de-
formationer eller förskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd
användning inte inverkar menligt på dess funktion eller skadar andra
byggnadsverksdelar. Förutom den omedelbara deformationen då
lasten påförs skall också beaktas inverkan av
− lastens varaktighet och variationer,
− byggnadsverksdelens miljö, innefattande temperatur och fuktig-
het, samt
− materialets långtidsegenskaper.
1.1.2.2 Svängningar
BKR, avsnitt 2:122
Byggnadsverksdelar skall utformas så att uppkomna svängningar
inte upplevs som besvärande.

BBK 04


1 Krav




19
1.1.2.3 Sprickor
BKR, avsnitt 2:123
Byggnadsverksdelars sprickbildning skall begränsas i den mån det är
nödvändigt för att säkerställa byggnadsverksdelens avsedda funktion
och beständighet.

Begränsning av sprickbredder och vissa spänningar enligt avsnitt 4.5.4
anges för bruksgränstillstånd men avser egentligen beständighet.
1.2 Krav på beständighet
BKR, avsnitt 2:13
Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner
skall antingen vara beständiga eller kunna skyddas och underhållas,
så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under
byggnadsverkets livslängd.
Är permanent skydd inte möjligt skall förväntade förändringar av
egenskaperna beaktas vid dimensioneringen eller också skall kon-
struktionen utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för
återkommande skyddsåtgärder.
Råd: Med livslängd avses den vid dimensioneringen förväntade tid
under vilken konstruktionen med normalt underhåll uppvisar
erforderlig funktionsduglighet. Om inte annat kan påvisas vara
riktigare med hänsyn till byggnadsverkets art bör den dimen-
sionerande livslängden för konstruktioner i säkerhetsklass 2
och 3 väljas till minst
− 50 år för byggnadsverksdelar som är åtkomliga för inspek-
tion och underhåll och
− 100 år för byggnadsverksdelar som inte är åtkomliga för
inspektion och underhåll.
Om någon annan livslängd än de ovan angivna väljs bör
detta anges i bygghandlingarna.

1 Krav


BBK 04



20
BKR, avsnitt 7:11
Betongkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utföras så
att skadlig nedbrytning förhindras. Detta skall ske genom att de an-
grepp konstruktionsdelarna förväntas utsättas för klargörs och att
erforderliga åtgärder för att motstå angreppen vidtas.
Råd: Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande
typerna av miljöpåverkan anges i SS-EN 206-1. Erforderliga
åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen upp-
fyller kraven i SS-EN 206-1, SS 13 70 03 och SS 13 70 10.
1.3 Dimensionering genom
beräkning och provning
BKR, avsnitt 2:3
Dimensionering skall ske genom beräkning, provning eller genom
någon kombination därav. Beräkning och provning fordras dock
inte, om detta är uppenbart obehövligt.
En färdig konstruktion har tillräcklig stadga när ranglighet, svaj-
ning (svängningar), besvärande sprickbildningar, deformationer o.d.
förekommer i endast obetydlig omfattning.

De beräkningsregler som ges i avsnitt 2 – 6 i BBK 04 är anpassade till
partialkoefficientmetoden, men kan i tillämpliga delar även användas
vid beräkning enligt en sannolikhetsteoretisk metod.
BBK 04


1 Krav




21
1.4 Redovisning
1.4.1 Allmänt
BKR, avsnitt 2:34
Bärande konstruktioner skall redovisas på ritningar och i andra
handlingar på sådant sätt att det kan kontrolleras att kraven på
bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda.


BKR, avsnitt 7:34
Råd: Vägledning beträffande ritningar och övriga konstruktions-
handlingar för betongkonstruktioner ges i BBK avsnitt 1.4.

Ritningar och övriga handlingar bör vara undertecknade av den som
är ansvarig för deras upprättande.
1.4.2 Ritningar
Ritningar till betongkonstruktioner bör alltid innehålla följande:
a. Uppgift om vilka regler som gäller för dimensioneringen
respektive vid utförandet samt uppgift om säkerhetsklasser.
b. Uppgift om lastförutsättningar. Dessa kan ofta ges genom
hänvisning till något avsnitt i BKR.
c. Uppgift om betongen beträffande
– hållfasthetsklass
– exponeringsklass
– livslängdsklass samt
– utförandeklass.

I vissa fall behöver konstruktören ge mer detaljerade uppgifter om be-
tongens sammansättning, t.ex. cementtyp och cementklass, konsistens,
vct, lufthalt, maximal stenstorlek eller annan egenskap hos ballasten
och densitet vid lättballastbetong. Sådana detaljuppgifter kan motive-
1 Krav


BBK 04



22
ras av en noggrann beräkning av kryp- och krympdeformationer, spe-
ciell konstruktionsutformning, mindre värde på täckskiktet, speciella
krav på beständighet och slitstyrka eller om konstruktionen kommer
att utföras av byggplatstillverkad betong.

d. Uppgift om armeringen beträffande
– typ
– hållfasthetsegenskaper
– relaxationsegenskaper hos spännarmering samt
– eventuella förankringsanordningar och annat som kan erfordras
i speciella fall.
e. Uppgift om erforderliga egenskaper hos övriga material, inklusive
jord och berg, som ingår i konstruktionen.
f. Måttsättning avseende betongdimensioner samt detaljmått och
lägen för spännarmering, fogar, ursparningar och slitsar.
g. Följande uppgifter för armeringens anordning och inläggning
– antal enheter
– dimension
– längd
– höjd och planläge
– bockningsradie
– skarvningslägen och skarvlängd
– svetsar
– placering av eventuella injekterings- och luftningsrör samt
– understöttning av spännarmering.
h. Uppgift om tjocklek för täckande betongskikt (basmått och tole-
ranser).
i. Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser har väsentlig
betydelse för konstruktionens bärförmåga eller funktion, se
avsnitt 2.6 och 8.7. Uppgift om toleranser kan ofta anges genom
hänvisning till avsnitt 8.7.
j. Uppgift om bärande ställningar, formar, gjutning, montering o.d.,
som inte framgår av särskilt program, se avsnitt 1.4.6, 1.4.7 och
1.4.8.
k. Uppgift om brandteknisk klass i förekommande fall.
l. Hänvisningar till aktuella armeringsförteckningar och kontroll-
planer.

BBK 04


1 Krav




23
1.4.3 Armeringsförteckningar
Uppgifter som gäller armering och som har betydelse för konstruktio-
ens funktion bör även anges på ritning och inte enbart i armeringsför-
eckning. Armering bör ha en tydlig beteckning som gör att den lätt
kan identifieras på tillhörande ritning.
1.4.4 Spännlistor
Särskilda spännlistor bör upprättas för all spännarmering.
För förespänd armering bör spännlistan innehålla följande:
– systembeskrivning
– avsedd initiell spännkraft samt uppmätta uppspänningsvärden på
spännkraft eller förlängning
– avspänningsföljd för spännenheterna samt
– fordrad betonghållfasthet vid avspänning.

För efterspänd armering bör spännlistan innehålla följande:
– systembeskrivning (inklusive uppgifter om elasticitetsmodul och
friktionskoefficienter)
– ordningsföljd för uppspänning av olika armeringsenheter
– beräknade och vid uppspänningen uppmätta värden på spännkraft,
förlängning och eventuell låsglidning, samt toleranser för dessa
värden
– uppgift om formsänkning e.d. under uppspänningsskedet, se även
avsnitt 1.4.7 samt
– fordrad betonghållfasthet vid uppspänning.
1.4.5 Kontrollplaner
Bygghandlingarna bör innehålla underlag för upprättande av en kont-
rollplan för den objektsanpassade kontrollen (se avsnitten 9.1.1 och
9.6.3.2) att utföras som stickprovsvis detaljkontroll.

1 Krav


BBK 04



24
1.4.6 Handlingar för betonggjutning o.d.
Om gjutordning, gjuthastighet, gjutuppehåll etc. har betydelse för
konstruktionens funktion och för säkerheten under utförandet, bör
gjutprogram upprättas som reglerar dessa förhållanden.
För betongarbeten av speciell karaktär, såsom undervattensgjut-
ning, injekteringsbetongarbeten, sprutbetongarbeten, vakuumbe-
handling etc. bör särskild arbetsbeskrivning upprättas som reglerar
utförandet. Alternativt kan motsvarande uppgifter anges på ritning.
1.4.7 Formar, ställningar och andra hjälpmedel
Erforderliga ritningar och konstruktionsberäkningar till formar, bä-
rande ställningar och andra hjälpmedel bör finnas tillgängliga på
byggplatsen. Deformationer hos formar, ställningar och andra hjälp-
medel beaktas i konstruktionsberäkningarna om de har betydelse för
konstruktionens funktion. Anvisningar för gjutning, uppspänning,
formrivning etc. anges på arbetsritning och i förekommande fall i
spännlista eller i särskild beskrivning.
1.4.8 Handlingar för element
1.4.8.1 Tillverkningshandlingar
Tillverkningshandlingar för element bör innehålla uppgift om tillverk-
ningsmetod, lyftpunkter, uppläggningsställen vid lagring och transport
samt erforderlig betonghållfasthet före lyftning och transport från
tillverkningsplats.
1.4.8.2 Bygghandlingar
Bygghandlingar för element bör innehålla uppgift om elementens
tyngd, nominell och minsta upplagslängd för elementet samt uppgift
om hur elementet skall transporteras, lyftas, lagras, monteras, stagas
och förankras samt hur fogning till andra konstruktionsdelar skall ut-
föras. Om leveranshållfastheten är mindre än 70 % av fordrat värde
bör uppgift ges om elementets handhavande på byggplatsen. Om kon-
troll av fogbruk förutsätts omfatta enbart fortlöpande provning av
normkubhållfastheten bör detta anges i bygghandling.

BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




25
2 Dimensionerings-
förutsättningar
2.1 Allmänt
BKR, avsnitt 2:5, del av första stycket
En konstruktion skall
– projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt
sätt
– projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd
utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske
En konstruktion bör ges sådana mått, t.ex. med hänsyn till armering
och ingjutna delar, att tillräckligt utrymme finns för gjutning och be-
arbetning av betongen. Lämpliga principer för detta ges i avsnitt 3.9.6.
Se även avsnitt 8.1. Behov av funktion, brandskydd och beständighet
kan dock ge andra minimimått.
Om en konstruktion utformas så att betongen inte kan gjutas och
bearbetas på vanligt sätt, bör på ritning föreskrivas erforderliga åtgär-
der för att gjutning och bearbetning samt inspektion av arbetet skall
kunna utföras tillfredsställande.
BKR, avsnitt 7:2, första och andra stycket
Beräkningsmodellerna i avsnitt 7 gäller för betong med högst tryck-
hållfasthet f
cck
= 57,0 MPa.
Råd: Allmänna förutsättningar finns i avsnitt 2:2.
För betong med tryckhållfasthet f
cck
> 57,0, ges viss
vägledning i ”High Performance Concrete Structures – Design
Handbook”.
Hänvisningen till avsnitten 2:2 och 7 avser avsnitt i BKR.
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



26
2.1.1 Dimensioneringskontroll
I avsnitt 9.1 anges underlag för dimensioneringskontroll.
2.2 Laster
2.2.1 Lastförutsättningar i allmänhet
För lastförutsättningar i allmänhet, se BKR avsnitt 2:21, 2:3 och 3.
2.2.2 Långtidslast
BKR, avsnitt 2:21, sjunde och åttonde stycket
Laster som kan ge tidsberoende deformationer av betydelse skall be-
traktas som långtidslast.
Råd: Råd: Som långtidslast bör räknas:
− All permanent last.
− Tidsmedelvärdet, Ψ
1
Q
k
, av variabel last räknat för det
ogynnsammaste året eller annan lämplig tidsperiod.
Vid dimensionering med hänsyn till krypning antas långtidslasten
verka permanent.
Samma värden för långtidslast kan användas vid begränsning av
sprickbredd enligt avsnitt 4.5.4.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




27

BKR, avsnitt 3:9
Råd: För de laster som behandlas i avsnitt 3 kan följande värden på
ψ
1
användas vid bestämning av långtidslast
Last av inredning och personer
Utbredd vertikal last
bunden lastandel (inredning) ψ
1
=1,0
fri lastandel (personer)
i samlingslokaler ψ
1
=0,2
i övriga lokaler ψ
1
=0
Koncentrerad last ψ
1
=0
Last av varor, massgods etc:
efter omständigheterna, dock lägst ψ
1
=0,5
Last av fordon i garage och parkeringshus ψ
1
=0,5
Last av fordon i byggnader i övrigt ψ
1
=0
Last av traverser, kranar och andra lyftanordningar
i normala fall

ψ
1
=0
Last från maskiner o.d. i permanent läge ψ
1
=1,0
Last från övriga maskiner: Värdet på ψ
1
bestäms
med hänsyn till förhållandena.

Snölast: Norrland ψ
1
=0,2
Svealand ψ
1
=0,15
Götaland ψ
1
=0,1
Vindlast ψ
1
=0

2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



28
2.2.3 Utmattningslast
BKR, avsnitt 2:21, fjärde – sjätte stycket
Laster med så många lastvariationer att utmattningsbrott kan upp-
träda skall betraktas som utmattningslaster.
Råd: När det gäller byggnader behöver normalt endast följande laster
betraktas som utmattningslast:
− Dynamiska krafter från rörliga delar i maskiner.
− Vindlast om inverkan av vindstötar eller virvelavlösning har
betydelse.
Last av kranar, traverser och andra transportanordningar
kan vara utmattningslast.

Beträffande utmattningslaster från fordon i allmän väg- och gatutrafik
som påverkar byggnadsdelar se Bro 2002 avsnitt 21.2226. Beträffande
utmattningslaster från järnvägar som påverkar byggnadsdelar se BV
Bro avsnitt BV 21.2218.
2.3 Dimensionerande material-
värden för betong och armering
2.3.1 Brottgränstillstånd
BKR, avsnitt 7:3121
I brottgränstillstånd skall dimensionerande materialvärden bestäm-
mas enligt följande formler (a) – (c).
k
d
m n
f
f
ηγ γ
= (a)
forts.




BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




29
forts.

k
d
n m
=

E
E
ηγ γ
(b)
där
f
k
karakteristiskt värde för hållfasthet enligt avsnitten 7:22
1
,
och 7:232
2

E
k
karakteristiskt värde för elasticitetsmodul enligt avsnitten
7:223
1
och 7:232
2

η faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den
materialegenskap som erhålls vid provning och den verk-
liga konstruktionens egenskaper. Vad gäller hållfasthet, är
η lika med 1,2 for betong och lika med 1,0 för armering
γ
m
partialkoefficient för bärförmåga
γ
n
partialkoefficient för säkerhetsklass enligt avsnitt 2:115
3
.

I brottgränstillstånd skall produkten ηγ
m
för betong sättas lika med
1,5 vid bestämning av hållfasthetsvärde och 1,2 vid bestämning av
elasticitetsmodul.
För armering skall motsvarande produkt ηγ
m
sättas lika med 1,15
vid bestämning av hållfasthetsvärde och 1,05 vid bestämning av
elasticitetsmodul.
För betongelement i utförandeklass I, vilka är byggprodukter med
bestyrkta egenskaper i enlighet med avsnitt 1:4, kan dock 5% högre
hållfasthetsvärden för armering tillåtas om armeringens läge särskilt
kontrolleras.
Vid dimensionering för olyckslast, med hänsyn till fortskridande
ras och brand, får produkten ηγ
m
för betong sättas lika med 1,2 vid
bestämning av hållfasthetsvärde och 1,0 vid bestämning av elastici-
tetsmodul.
För armering får motsvarande produkt ηγ
m
sättas lika med 1,0 vid
bestämning av både hållfasthetsvärde och elasticitetsmodul.
Om utpräglad korttidslast ingår i en lastkombination, får värdet på
f
ccd
vid dimensionering för olyckslast och med hänsyn till fortskri-
dande ras multipliceras med faktorn 1,1.

forts.

2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



30
forts.
Råd: Med utpräglad korttidslast menas här en last som uppträder
några få gånger, och som under sammanlagt högst 1 minut
uppnår värden nära det karakteristiska värdet. Vanligen är det
fråga om laster av stötkaraktär, varför höjningen av f
ccd
huvud-
sakligen blir aktuell vid vissa olyckslaster. Reglerna om kort-
tidslast kan även tillämpas för pålar utsatta för kraft från hej-
are.

Om ett högt värde på betongens draghållfasthet är ogynnsamt skall
som dimensioneringsvärde användas
f
cth
= 1,5 f
ctk
(c)
Råd: Värdet på f
ctk
kan härvid tas ur tabell 7:222a, även om f
ctk
i andra
sammanhang bestäms genom provning.
Om ett högt värde på betongens elasticitetsmodul är
ogynnsamt i brottgränstillstånd, bör E
cd
sättas lika med E
ck
.
Dimensioneringsvärdet för betongens skjuvmodul G
cd
kan
antas vara lika med 0,4E
cd
.
Tvärkontraktionstalet för betong kan antas vara 0,2. I de
flesta fall kan dock tvärkontraktionen försummas, dvs. talet
antas vara noll.
Dimensioneringsvärden för armeringens tryckhållfasthet
kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.5.2.

1
Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 2.4 och 7.2.4.

2
Avsnitt 7:23 i BKR är återgett i avsnitt 2.5.

3
Avsnitt 2:115 i BKR är återgett i avsnitt 1.1.1.4.

Om måttavvikelser beaktas direkt i beräkningarna enligt punkt b) i
avsnitt 2.6.3, får dimensioneringsvärden för hållfasthet samt elastici-
tets- och skjuvmoduler multipliceras med faktorn 1,1 för betong och
1,05 för armeringstål.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




31
2.3.2 Bruksgränstillstånd
BKR, avsnitt 7:32, fjärde − sjätte stycket
I bruksgränstillstånd får dimensionerande materialvärden bestämmas
enligt följande formler (a) − (c).

f
d
= f
k
(a)

E
d
= E
k
(b)

där
f
k
karakteristiskt värde för hållfasthet enligt avsnitt 7:22
1
och
7:23
2

E
k
karakteristiskt värde för elasticitetsmodul enligt avsnitten
7:223
1
och 7:232
2
.

Om ett högt värde på betongens draghållfasthet är ogynnsamt
skall dock som dimensioneringsvärde användas

f
cth
= 1,5f
ctk
(c)
Råd: Värdet på f
ctk
kan härvid tas ur tabell 7:222a även om f
ctk
i
andra sammanhang bestäms genom provning.

1
Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 2.4 och 7.2.4.
2
Avsnitt 7:23 i BKR är återgett i avsnitt 2.5.
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



32
2.4 Karakteristiska materialvärden
och andra grundvärden för
betong
2.4.1 Tryckhållfasthet vid icke utmattande last
BKR, avsnitt 7:221
De karakteristiska värden för betongens tryckhållfasthet f
cck
för nor-
mal betong och tung betong, som anges i följande tabell 7:221a,
skall användas vid bestämning av dimensionerande materialvärden.
Motsvarande värden för lättballastbetong anges i tabell 7:221b
nedan.
För att karakteristiska värden > 11,5 MPa skall få utnyttjas fordras
utförandeklass I eller II och för värden > 24,0 MPa fordras utföran-
deklass I.
Tabell 7:221a Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck för nor-
mal och tung betong

Hållfasthetsklass
1
fcck
3

(MPa)
Hållfasthetsklass
1
fcck
3

(MPa)

C 12/15 11,5 C 40/50 38,0
C 16/20 15,5 C 45/55 43,0
C 20/25 19,0 C 50/60 47,5
C 25/30 24,0 C 54/65
2
51,5
C 28/35
2
27,0 C 55/67 52,0
C 30/37 29,0 C 58/70
2
55,0
C 32/40
2
30,5 C 60/75 57,0
C 35/45 33,5

1
I hållfasthetsklassens beteckning (t.ex. C 25/30), motsvarar det första siffervär-
det den fordrade tryckhållfastheten fc,cyl i MPa bestämd genom tryckprovning av
betongcylindrar med 150 mm diameter och 300 mm höjd. Det andra siffervärdet i
hållfasthetsklassens beteckning motsvarar den fordrade tryckhållfastheten fc,cube i
MPa bestämd genom tryckprovning av 150 mm kuber. Provkropparna är tillver-
kade och lagrade enligt SS-EN 12390-2 och provade enligt SS-EN 12390-3.
2
Mellanliggande hållfasthetsklasserna avpassade för dimensionering enligt
svensk praxis, se SS 13 70 03.
3
Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck beaktar långtidseffekter. forts.

BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




33


forts.


Tabell 7:221b Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck för
lättballastbetong


Hållfasthetsklass
fcck
(MPa)
Hållfasthetsklass
fcck
(MPa)


LC 12/13 10,0 LC 40/44 34,0


LC 16/18 14,0 LC 45/50 38,5


LC 20/22 17,0 LC 50/55 42,5


LC 25/28 21,5 LC 55/60 46,5


LC 30/33 25,5 LC 60/66 51,0


LC 35/38 30,0

Även i avsnitt 7.2.4.1 anges hållfasthetsklasser för betong.
2.4.2 Draghållfasthet vid icke utmattande last

BKR, avsnitt 7:222
Om betongens hållfasthet endast kontrolleras genom tryckprovning
enligt avsnitt 7:22
6
gäller de karakteristiska värden f
ctk
för betong-
ens draghållfasthet som anges i följande tabell 7:222a.
För att karakteristiska värden > 1,05 MPa skall få utnyttjas for-
dras utförandeklass I eller II och för värden > 1,70 MPa fordras
utförandeklass I.
Tabell 7:222a Karakteristiska värden för betongens draghållfast-
het fctk


Hållfasthetsklass
fctk
1

(MPa)
Hållfasthetsklass
fctk
(MPa)

C 12/15 1,05 C 40/50 2,40
C 16/20 1,25 C 45/55 2,55
C 20/25 1,45 C 50/60 2,75
C 25/30 1,70 C 54/65
2
2,80

forts.


2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



34


forts.




Hållfasthetsklass
fctk
1

(MPa)
Hållfasthetsklass
fctk
(MPa)

C 28/35
2
1,80 C 55/67 2,85
C 30/37 1,90 C 58/70
2
2,90
C 32/40
2
2,00 C 60/75 2,95
C 35/45 2,10

1
Karakteristiska värden för draghållfasthet fctk beaktar långtidseffekter.
2
Mellanliggande hållfasthetsklasserna avpassade för dimensionering enligt
svensk praxis, se SS 13 70 03.



Tabell 7:222b Grundvärden för bestämning av karakteristisk drag-
hållfasthet fctk hos lättballastbetong


Hållfasthetsklass
fctk
(MPa)
Hållfasthetsklass
fctk
(MPa)


LC 12/13

0,95

LC 40/44

2,25



LC 16/18

1,15

LC 45/50

2,45



LC 20/22

1,35

LC 50/55

2,60



LC 25/28

1,60

LC 55/60

2,70



LC 30/33

1,75

LC 60/66

2,75



LC 35/38

1,95





För att få fram karakteristiska värden för draghållfasthet f
ctk
hos
lättballastbetong skall grundvärdena i tabell 7:222b reduceras ge-
nom multiplikation med koefficienten η
1
enligt följande formel
(a).
1
0, 4 0, 6
2200
= +
ρ
η

(a)

där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m
3
) bestämd i
enlighet med SS-EN 12390-7.
Vid bestämning av betongens draghållfasthet genom spräck-
provning i enlighet med SS-EN 12390-6, erhålls karakteristisk
draghållfastheten genom multiplicering av spräckdraghållfastheten
med 0,8.


6
Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 7.2.4.1.



BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




35
2.4.3 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast
Följande metod kan tillämpas för att beakta hållfasthetens nedsättning
vid utmattninglast. Risk för utmattningsbrott vid n spänningscykler
mellan gränserna σ
1
och σ
2
antas inte föreligga, om σ
1
och σ
2
bestäm-
mer en punkt i diagrammet i figur 2.4.3 som ligger inom kurvorna för
aktuellt n. Mellan kurvorna godtas rätlinjig interpolation mot log n.
För n ≤ 5·10
2
antas hållfastheten opåverkad av utmattning.
Beträffande tryckzonen i tvärsnitt med moment och eventuell
normalkraft se avsnitt 3.3.
Vid varierande spänningsgränser kan man tillämpa metoden med
reducerat antal spänningscykler enligt avsnitt 2.5.3.
I avsnitt 3.3 ges en förenklad metod att beakta inverkan av utmatt-
ningslast. Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.3:2.


Figur 2.4.3. Diagram för bestämning av utmattningshållfasthet för betong
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



36
2.4.4 Elasticitetsmodul
BKR, avsnitt 7:223
Vid måttligt snabb pålastning av konstruktioner av normal eller tung
betong skall, om inget annat påvisas gälla, de karakteristiska värden
för betongens elasticitetsmodul som anges i tabell 7:223a tillämpas.
Tabellvärdena avser betong utan lufttillsats.
Råd: Vid snabba förlopp, t.ex. svängning, bör värdena multipliceras
med 1,2.

Tabell 7:223a Karakteristiska värden
1
för betongens elasticitets-
modul Eck för normal eller tung betong


Hållfasthetsklass
2

Eck
(GPa)
Hållfasthetsklass
Eck
(GPa)

C 12/15 27,0 C 40/50 35,0
C 16/20 29,0 C 45/55 36,0
C 20/25 30,0 C 50/60 37,0
C 25/30 31,0 C 54/65
2
38,0
C 28/35
2
32,0 C 55/67 38,0
C 30/37 33,0 C 58/70
2
39,0
C 32/40
2
33,0 C 60/75 39,0
C 35/45 34,0

1
Tabellens karakteristiska värden avser betong med ballast av urbergsmaterial.
2
Mellanliggande hållfasthetsklasserna är avpassade för dimensionering enligt
svensk praxis i enlighet med SS 13 70 03.

För lättballastbetong bestäms värdet på E
ck
genom att värdet
för normal eller tung betong med samma cylinderhållfasthet
multipliceras med (ρ /2200)
2
där ρ är lättballastbetongens ugns-
torra densitet (kg/m
3
) i enlighet med SS-EN 12390-7.
Råd: Det karakteristiska värdet E
ck
för betongens elasticitets-
modul kan antas vara konstant för påkänningar mellan f
ctd

och 0,6f
ccd
.


För betong med lufttillsats bör värdena på E
ck
i tabell a ovan reduceras
med 3 % för varje procentenhet extra lufthalt över 2 %.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




37
E
ck
i tabell a motsvarar inte samma låga fraktil (5-procentsfraktil)
som värdena för karakteristisk hållfasthet f
cck
och f
ctk
utan motsvarar
ungefär en 50-procentsfraktil.
Vid användning av andra hållfasthetsklasser än de standardiserade
kan rätlinjig interpolation utföras mellan värdena i tabellen. Högre
värden på E
ck
kräver särskild utredning, se avsnitt 7:221 i BKR som
återges i avsnitt 2.4.1.
2.4.5 Arbetskurva
BKR, avsnitt 7:3123, första meningen
Råd: Betongens arbetskurva kan väljas enligt BBK avsnitt 2.4.5 eller
baseras på provningsresultat.

Som arbetskurva för betong vid enaxlig spänning kan kurvan i figur
2.4.5a användas. Mellan de räta linjerna AB och CD läggs en rimligt
vald övergångskurva BC in som tangerar de räta linjerna. I figur
2.4.5a – b är

ccd
c1
cd
0 6

, f
E
= ε (2.4.5a)

c0
0,0020 = ε (2.4.5b)

cu
0, 4 0,6 0, 0035
2200
| |
= +
|
\ .
ρ
ε (2.4.5c)

där
E
cd
är dimensioneringsvärdet för betongens elasticitetsmodul
ρ är lättballastbetongens densitet kg/m
3
bestämd enligt SS-EN
12390-7. För normal eller tung betong sätts ρ i ekvation
2.4.5c till 2200 kg/m
3
.

Som förenklad arbetskurva kan kurvan i figur 2.4.5b användas, vid
stabilitetsberäkning dock endast om medeltryckspänningen inte över-
stiger 0,6f
ccd
.
För arbetskurvorna enligt figur 2.4.5a – b medför en ändring av
säkerhetsklass endast ändring av värdena för hållfasthet, eftersom
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



38
elasticitetsmodulens och hållfasthetens dimensioneringsvärden beror
av säkerhetsklassen på samma sätt, jämför figur 2.4.5c.
Krypning kan beaktas genom att alla töjningsvärden i arbetskur-
vorna multipliceras med (1+ϕ
ef
), där ϕ
ef
är effektivt kryptal enligt
avsnitt 2.4.7.



Figur 2.4.5a – b a. Arbetskurva för betong,
b. Förenklad arbetskurva för betong.




Figur 2.4.5c Arbetskurvor vid olika säkerhetsklasser.

BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




39
2.4.6 Betongens krympning
BKR, avsnitt 7:3124, tredje stycket, första meningen
Vid bestämning av betongens krypning skall den relativa luftfuktig-
heten, betongens sammansättning och behandling, konstruktions-
delens dimensioner samt betongens ålder efter gjutningstillfället
beaktas.

BKR, avsnitt 7:3124, fjärde stycket
Råd: Betongens krympning kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.4.6.

Slutkrympningens medelvärde ε
cs
för vanlig betong kan vid normala
förhållanden antas ha följande värden i tabell 2.4.6. För andra typer av
betong bör slutkrympningens storlek särskilt utredas.
Tabell 2.4.6 Medelvärde för slutkrympningens ε εε εcs för vanlig betong
vid normala förhållanden
Miljö RH % εcs
Inomhus i uppvärmda lokaler 55 0,40·10
-3

Normalt utomhus samt inomhus i icke uppvärm-
da lokaler
75 0,25·10
-3

Mycket fuktig miljö ≥95 0,10·10
-3


Med slutkrympningens medelvärde avses medelvärdet för den fria
krympningen i konstruktionen efter lång tid. (Fri krympning är
krympning som sker utan hinder.) Med normala förhållanden avses
här konstruktioner med minst 100 mm tjocklek samt betong med
största stenstorlek 16 – 64 mm och trögflytande till plastisk konsi-
stens.

För lättballastbetong ökas värdena på ε
cs
genom multiplikation med
1
0, 4 0,6
2200
ρ
+
(2.4.6)
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



40
där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet i kg/m
3
bestämd i
enlighet med SS-EN 12390-7.
Vid tunnare konstruktioner än enligt ovan sker krympningen för-
hållandevis snabbt, vilket innebär att torra perioder kan medföra till-
fälliga höga värden på krympningen. För sådana konstruktioner bör
därför krympningens tidsförlopp beaktas. Se exempelvis Betonghand-
bok – Konstruktion avsnitt 2.3:5. Där ges även ett i övrigt mer nyanse-
rat sätt att beräkna krympning.

BKR, avsnitt 7:3124, tredje stycket, andra meningen
Inverkan av ojämn krympning skall beaktas.

Dimensionering med hänsyn till inverkan av ojämn krympning kan
baseras på följande förutsättningar. Krympningens maximivärde för
vanlig betong antas uppgå till 1,25ε
cs
och minimivärdet till 0,75ε
cs
.
För en balk eller platta kan fördelningen i tvärsnittet antas vara enligt
figur 2.4.6a – b. För lättballastbetong är motsvarande värden 1,4
respektive 0,6.




Figur 2.4.6a – b Exempel på ojämn krympning vid vanlig betong. Två alterna-
tiva fall. För bjälklag i bostadshus och liknande behöver nor-
malt endast fall a) beaktas.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




41
2.4.7 Betongens krypning
BKR, avsnitt 7:3124, första och andra stycket
Vid bestämning av betongens krypning skall den relativa luftfuktig-
heten, betongens sammansättning och behandling, konstruktions-
delens dimensioner, betongens ålder vid pålastning samt tiden från
pålastningen till aktuellt tillfälle beaktas.
Råd: Betongens krypning kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.4.7.

Betongens krypdeformationer ε
cr
kan beräknas enligt följande ekva-
tion 2.4.7a, om tryckspänningen av enbart långtidslast inte överstiger
0,6f
cck
och om inte konstruktionens speciella karaktär motiverar sär-
skild undersökning.
cr
c
E
=
σ
ε ϕ (2.4.7a)

För vanlig betong kan kryptalet φ antas ha följande värden enligt
tabell 2.4.7a, om pålastning sker vid sådan ålder att tryckhållfastheten
har uppnått fordrat värde:
Tabell 2.4.7a Kryptalet φ vid olika slag av miljöer
Miljö RH % φ
Inomhus i uppvärmda lokaler 55 3
Normalt utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lo-
kaler
75 2
Mycket fuktig miljö ≥ 95 1

Om pålastning sker vid lägre ålder och betongen har uppnått en tryck-
hållfasthet som är a % av fordrat värde, multipliceras φ med en faktor
enligt följande tabell 2.4.7b. Beräkning av deformationer baseras på
en elasticitetsmodul som motsvarar den aktuella tryckhållfastheten.
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



42
Tabell 2.4.7b Faktor för korrektion av φ vid en hållfasthet som är a %
av fordrat värde
a % Faktor
40 1,4
70 1,3
85 1,1

För lättballastbetong multipliceras ovan angivna värden på φ med

0, 4 0,6
2200
+
ρ
(2.4.7b)
där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m
3
).

Ett mer nyanserat sätt att bestämma kryptalet ϕ finns i Betonghand-
bok – Konstruktion avsnitt 2.3:6.
Krypdeformation orsakad av flera samverkande laster kan beräknas
med ett effektivt kryptal ϕ
ef
, som utgör ett vägt medelvärde enligt
ekvation 2.4.7c.

j j
ef
j
σ ϕ
ϕ
σ
=


(2.4.7c)

där σ
j
är maximal betongtryckspänning svarande mot last j och ϕ
j
är
motsvarande kryptal. ϕ
j
kan beräknas enligt första ordningens teori.
Motsvarande princip kan tillämpas om dragspänning eller skjuv-
spänning är avgörande för krypdeformationen.
Vid beräkning av andra ordningens effekter (inverkan av utböjning
i slanka pelare, väggar o.d.) kan effektiva kryptalet ϕ
ef
beräknas enligt
ekvation 2.4.7d.

0L
ef
0d
=
M
M
ϕ ϕ (2.4.7d)

där
M
0L
är första ordningens moment vid långtidslast
M
0d
är första ordningens moment vid dimensionerande last
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




43
2.4.8 Betongens termiska längdutvidgningskoefficient
Betongens termiska längdutvidgningskoefficient α
c
kan antas vara
1,0⋅10
-5
per ˚C. Ett mer nyanserat sätt att bestämma α
c
finns i Betong-
handbok – Material avsnitt 18.4:2.
2.5 Karakteristiska materialvärden
och andra grundvärden för
armering
2.5.1 Draghållfasthet vid icke utmattande last
BKR, avsnitt 7:231
Det karakteristiska värdet f
yk
för armeringens draghållfasthet skall
motsvara den nedre 5-procentsfraktilen för materialets övre sträck-
gräns eller 0,2-gräns. Dessa värden anges i respektive material-
standard.
Råd: För standardiserad ospänd armering ges i följande tabell
7:231a karakteristiska värden f
yk
för några armeringssorter.
Tabell 7:231a Data för några armeringssorter


Armeringstyp/
beteckning
Material
fordringar
2

enligt
Form
fordringar
enligt
Dia-
meter
mm
fyk
(MPa)

Slät stång

Ss 260S SS 14 14 11 SS 21 25 11 6 – 32 260

Kamstång

B500B
1
SS-ENV 10080
och tillhörande
NAD
SS-ENV 10080
och tillhörande
NAD
6 – 40 500

Ks 600S SS 14 21 68 SS 21 25 15 6 – 25 600


forts.


2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



44

forts.

Arme-
ringstyp/
beteck-
ning
Material
fordringar
2

enligt
Form
fordringar
enligt
Dia-
meter
mm
fyk
(MPa)

Nät


Ns 500 SS 14 13 86 SS 21 18 45
SS 21 25 18
5 – 12 500


Nps 500 SS 14 13 87 SS 21 18 45
SS 21 25 19
5 – 12 500


B500B
1
SS-ENV 10080
och tillhörande
NAD
SS-ENV 10080
och tillhörande
NAD
6 – 16 500


1
Standarden inkluderar även regler för tillverkningskontroll.
2
Armeringens töjningsegenskaper anges i respektive material-
standard.


Beträffande armeringens hållfasthet se även avsnitt 7.3.
För kallbearbetad armering kan dimensionering i brottgränstillstånd
och dimensionering med hänsyn till fortskridande ras baseras på en
arbetskurva enligt avsnitt 2.5.5.
2.5.2 Tryckhållfasthet vid icke utmattande last
För varmvalsad armering kan det karakteristiska värdet för tryckhåll-
fastheten antas ha samma numeriska värde som draghållfastheten f
yk

enligt avsnitt 2.5.1.
För kallbearbetad armering kan f
sck
antas vara hälften av det nume-
riska värdet för karakteristisk draghållfasthet enligt avsnitt 2.5.1, dock
högst 420 MPa.
2.5.3 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast
Följande metod kan tillämpas för att beakta hållfasthetens nedsättning
vid utmattningslast. Risk för utmattningsbrott vid n spänningscykler
mellan gränserna σ
1
och σ
2
antas inte föreligga, om nedanstående
villkor är uppfyllt.
st
1 2
n
f
σ σ
γ

− ≤ (2.5.3a)
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




45
där

∆f
st
är spänningsvidden som beror av armeringstyp och antal
spänningscykler n enligt tabell 2.5.3a. För mellanliggande
värden på n utförs rätlinjig interpolation mot log n. För n ≤
10
3
antas hållfastheten opåverkad av utmattning
γ
n
beror av aktuell säkerhetsklass enligt avsnitt 1.1.1.4

Utmattningshållfastheten för svetsade armeringsstänger antas vara
oberoende av armeringskvaliteten. ∆f
st
kan bestämmas genom multi-
plikation av värdena i första raden i tabell 2.5.3a med 0,7 för skarv-
svetsad armering och med 0,4 för fixeringssvetsad armering.
För bockade armeringsdelar multipliceras värdena i tabell 2.5.3a
med
1 1, 5
r

− (2.5.3b)
där
∅ är stångdiameter
r är krökningsradie
Tabell 2.5.3a Grundvärden för spänningsvidd ∆fst (MPa) i armering
vid n spänningscykler
Armering n
10
4
10
5
6·10
5
10
6
2·10
6

Släta stänger Ss 260S
1
260 260 190 170 150
Kamstänger B500B 400 270 200 180 160
Ks 600S 400 270 200 180 160
Profilerade stänger Ps 500 420 280 190 170 170
1
Värdena på denna rad gäller som utgångsvärden för ∆fst för skarv- och fixerings-
svetsad armering.

Värdena i tabell 2.5.3a gäller vid spänningskollektiv (se BSK avsnitt
6:524) med kollektivparameter χ = 1, dvs. vid konstanta spännings-
gränser σ
1
och σ
2
. (Spänningskollektiv är en sammanfattning av antal
och storlek av spänningsvariationer och kollektivparameter är en para-
meter som beskriver formen på ett spänningskollektiv.) Vid andra
värden på χ bestäms ∆ f
st
ur tabell 2.5.3a för ett reducerat antal spän-
ningscykler n
f
enligt ekvation 2.5.3c.

n
f
= ϑ n (2.5.3c)
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



46
där ϑ beror av χ enligt följande tabell 2.5.3b.
Tabell 2.5.3b För olika värden på kollektivparametern χ
χ 1 5/6 2/3 1/2 1/3
ϑ 1 0,60 0,30 0,10 0,03

Rätlinjig interpolation mellan ovanstående värden kan göras.
2.5.4 Elasticitetsmodul
BKR, avsnitt 7:232
För ospänd armering skall, om inget annat påvisas gälla, det karak-
teristiska värdet E
sk
för armeringens elasticitetsmodul antas vara
200 GPa. Det karakteristiska värdet för spännarmering skall bestäm-
mas med ledning av provningsresultat från den aktuella stålsorten.
2.5.5 Arbetskurva
BKR avsnitt 7:3123, andra och tredje meningen
Råd: Arbetskurvan för varmvalsat och kallbearbetat armeringsstål
kan antas enligt BBK avsnitt 2.5.5. För kallbearbetad armering
kan dimensionering i brottgränstillstånd och dimensionering
med hänsyn till fortskridande ras baseras på en arbetskurva
enligt BBK avsnitt 2.5.5.
Vid varmvalsat eller kallbearbetat armeringstål kan dimensioneringen
baseras på en schematisk arbetskurva enligt figur 2.5.5a.
För kallbearbetad armering kan dimensionering i
brottgränstillstånd och dimensionering med hänsyn till fortskridande
ras baseras på en schematisk arbetskurva vid dragning enligt
figur 2.5.5b. Den schema-
tiska arbetskurvan bestäms ur dimensioneringsvärden för elasticitets-
modulen E
sd
(enligt avsnitt 2.3.1, 2.3.2 och 2.5.4), 0,2-gränsen f
std

(enligt avsnitt 2.3.1, 2.3.2 och 2.5.1) och brottgränsen f
stud
samt ur det
av stålstandarden fordrade värdet ε
g
på gränstöjningen. Dimensione-
ringsvärdet f
stud
för brottgränsen bestäms analogt med f
std
. För linor
kan härvid 0,2-gränsen ersättas med det värde på spänningen som
motsvarar 1 % töjning.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




47
För varmvalsat och kallbearbetat armeringstål kan dimensioner-
ingen även baseras på en karakteristisk arbetskurva bestämd genom
provning varvid dimensioneringsvärden bestäms analogt med den
schematiska.
För skarvade stänger bör dock inte högre värde än f
st
utnyttjas i
området kring skarven. Se avsnitt 3.9.3.



Figur 2.5.5a – b a. Schematisk arbetskurva för varmvalsade och kallbearbetade
stål
b. Schematisk arbetskurva för kallbearbetat armeringsstål
2.5.6 Relaxation
BKR, avsnitt 7:3125, fjärde och femte stycket
För spännarmering skall stålets relaxation beaktas.
Råd: Relaxationen bör beaktas enligt BBK avsnitt 2.5.6.

Relaxationen χ för spännarmering definieras av uttrycket
0
1 = −
σ
χ
σ
(2.5.6)
där
σ är spänning efter viss tid
σ
0
är begynnelsespänning

2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



48
Värden på χ bör bestämmas ur relaxationsförsök vid en temperatur
som svarar mot konstruktionens driftförhållanden.
Värden på χ garanterade av armeringstillverkaren bör användas om
de är baserade på dokumenterade resultat av provningar.
Vid beräkning av spänningsförlust i spännarmering väljs det extra-
polerade värdet på χ som motsvarar konstruktionens livslängd, se av-
snitt 1.2.
Vid avsaknad av tillförlitliga provningsresultat bör antas att χ är
minst 0,12 efter 50 år och minst 0,15 efter 100 år, om tidsmedelvärdet
för temperaturen i konstruktionen inte överstiger +25 °C.
2.5.7 Stålets termiska längdutvidgningskoefficient
Stålets termiska längdutvidgningskoefficients α
s
kan antas vara 1,0·10
-5

per °C.
2.6 Avvikelser i mått och form
BKR, avsnitt 2:23, första stycket
Mått- och formavvikelser skall beaktas vid dimensioneringen, om de
är av betydelse för verifiering av att kraven i brottgräns- och bruks-
gränstillstånden är uppfyllda. Härvid får måttavvikelser hos enskilda
konstruktionsdelar och byggnadsstommar behandlas var för sig.

Toleranser för konstruktionsdelar, tvärsnittsmått och liknande mått
bör anges på ritningar, i beskrivningar eller i andra handlingar.
2.6.1 Olika slag av avvikelser
Avvikelser i mått och form för enskilda konstruktionsdelar som helhet
behandlas i följande avsnitt 2.6.2.
Måttavvikelser för tvärsnitt och detaljer behandlas i avsnitt 2.6.3.
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




49
2.6.2 Avvikelser i mått och form för konstruktionsdelar
BKR, avsnitt 7:25, femte – sjunde stycket
Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruk-
tionsdelar skall antagna värden på last- och upplagsexcentriciteter,
initialkrokighet, initiallutning, initialskevhet o.d. bestämmas med
hänsyn till angivna toleranser.
Råd: Tillämpning av de beräkningsförutsättningar som finns i BBK
avsnitt 3.4.2.3 förutsätter att normalvärden för toleranser väljs
enligt SS-ENV 13670-1.
Vid dimensionering av betongkonstruktioner bör mindre
toleranser än normalvärden ej tillämpas.

Avvikelserna ovan avses vara icke avsedda. Hit räknas även icke av-
sedd excentricitet enligt avsnitt 3.6.1.
Här avses i första hand avvikelser av typ krokighet hos pelare eller
väggar, skevhet hos balkar m.m., dvs. avvikelser som har betydelse
enligt andra ordningens teori. Avvikelser i balkars eller plattors
spännvidd, pelares och väggars höjd och liknande behöver normalt
beaktas endast om de ger upphov till tvångskrafter av betydelse i
samband med montering av förtillverkade konstruktionsdelar.
I avsnitt 3.4.2 ges dimensioneringsförutsättningar beträffande pela-
res och väggars krokighet samt balkars skevhet.
2.6.3 Avvikelser i tvärsnittsmått o.d.
BKR, avsnitt 7:25, första – fjärde stycket
Toleranser för tvärsnittsmått och armeringens läge skall beaktas enligt
ett av följande alternativ:
a. Om valda toleranser inte överstiger normalvärden och om tvär-
snittets huvudmått är minst 150 mm, behöver avvikelser från
nominella mått inte beaktas vid dimensioneringen. Vid stabili-
tetsbrott gäller motsvarande om tvärsnittets huvudmått i utböj-
ningsriktningen är minst 250 mm. forts.


2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



50
forts.
Råd: Normalvärden för utförandetoleranser anges i SS-ENV 13670-1
b. Om förutsättningarna enligt a) inte är uppfyllda, skall avvikelser
från nominella mått särskilt beaktas vid dimensioneringen. Di-
mensioneringsvärdena för hållfasthet och styvhet får då ökas
genom multiplikation med faktorn 1,1 för betong och 1,05 för
armeringsstål.

Alternativen a) och b) ovan avser i första hand de vanligaste typerna
av måttavvikelser, dvs. avvikelser i tvärsnittsmått för balkar, pelare,
plattor, väggar etc., men även måttavvikelser för upplagsytor för
balkar, plattor etc.
Med huvudmått avses här höjd och bredd för rektangulärt tvärsnitt,
diameter för cirkulärt tvärsnitt, livbredd och höjd för T- eller I-tvär-
snitt samt tjocklek för plattor och väggar.
Punkt b) tillämpas följaktligen om större toleranser än de som mot-
svarar normalvärdena medges vid produktionen. Punkt b) kan tilläm-
pas även om försättningarna enligt punkt a) är uppfyllda. Detta kan ge
gynnsammare dimensionering i fall där toleransen är liten i förhållan-
de till det nominella måttet.
2.7 Spännkrafter
2.7.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:24
Den effektiva spännkraftens karakteristiska värde skall vid varje tid-
punkt anses vara lika med det nominella värdet.
Råd Med effektiv spännkraft avses kraften i spännarmeringen för en
tänkt belastningssituation där spänningen i betongen på spänn-
armeringens nivå är lika med noll.

BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




51

BKR, avsnitt 7:3125
Dimensioneringsvärdet för den effektiva spännkraften erhålls ur det
karakteristiska värdet genom multiplikation med en
partialkoefficient som väljs lika med 1,0, om inte speciella
förhållanden motiverar annat.
Beräkning av uppspänningsdata skall baseras på det verkliga
sambandet mellan påkänning och töjning.
Råd: Metoder för beräkning av inverkan av friktion och tidsberoende
effekter finns i BBK avsnitten 2.7.2 och 2.7.3.

För spännarmering skall stålets relaxation beaktas.
Råd: Relaxationen bör beaktas enligt BBK avsnitt 2.5.6.

Effektiv spännkraft varierar med tiden på grund av tidsberoende
deformationer och kan vid varje tidpunkt bestämmas med hänsyn till
aktuella värden på betongens kryptal och krympning samt spännarmer-
ingens relaxation. Funktionen hos en spännbetongkonstruktion skall
kontrolleras med hänsyn till den effektiva spännkraftens tidsberoende
variation.
Lägre värde på partialkoefficienten γ
p
än 1,0 kan vara motiverat,
om uppkomna sprickor beräknas nätt och jämnt sluta sig vid avlast-
ning till permanent last plus eventuell ytterligare långtidslast. Härvid
kan sprickornas bredd vara mycket känsliga även för små variationer i
spännkraften och en liten felbedömning av dess storlek kan medföra
att en spricka som beräknas normalt vara sluten i stället blir
permanent öppen.
Vid beräkning av spänningar i en spännbetongkonstruktion kan
förspänningens effekt beaktas på två principiellt olika sätt. Aktuell
kraft i spännarmeringen kan betraktas som en last som verkar på kon-
struktionen varvid spännarmeringen ej medräknas i lastupptagande
tvärsnitt. Alternativt kan spänningar beräknas utifrån villkor om töj-
ningskompatibilitet i tvärsnitt varvid spännarmeringen ingår i verk-
samt tvärnitt. Båda metoderna ger samma resultat. Den senare meto-
den kan dock endast tillämpas då spännarmering genom vidhäftning
samverkar med omgivande betong.
2 Dimensionerings-
förutsättningar

BBK 04



52
2.7.2 Inverkan av friktion
Kraften P i spännarmeringen i ett godtyckligt snitt i en efterspänd
konstruktion bör med hänsyn till inverkan av friktion vid uppspän-
ningen beräknas enligt formeln

- ( +0,01 )
( )= (0)e
s
P s P
µ α
(2.7.2)

där
P(0) är spännkraftens nominella maximivärde med beaktande av
friktionsförlust i spänndon och förankringsanordning
s är kanalens längd i meter från det snitt där spännkraften har
sitt maximivärde till det betraktade snittet
α är summan avsiktliga vinkeländringar i radianer, oberoende
av tecken, på sträckan s
µ är friktionskoefficienten. Om provningsresultat saknas an-
vänds för slät armering µ = 0,25 vid plåtkanaler och
µ = 0,50 vid betongkanaler. Om statistiskt väl underbyggda
provningsresultat föreligger, kan dessa tillämpas. För icke
vidhäftande spännlinor med särskilt rostskydd i form av fett
används µ = 0,05
2.7.3 Tidsberoende effekter
Vid beräkning av spännbetongkonstruktioner bör inverkan av betong-
ens krympning och krypning samt spännarmeringens relaxation beak-
tas. Betongens krypdeformation beräknas under inverkan av långtids-
last.
Krypdeformationen påverkas av att betongspänningen varierar
under krypförloppet och spännarmeringens relaxation påverkas av att
armeringstöjningen varierar med tiden. Dessa effekter kan endera för-
summas eller beaktas genom att betongens kryptal och spännarmer-
ingens relaxationsfaktor eller spännarmeringens utgångsspänning mo-
difieras.
Förspänningens tidsberoende minskning ∆σ
s
för ospruckna tvär-
snitt under långtidslast kan approximativt beräknas som

s
s s cs cp sp
c
E
E
E
σ ε ϕ σ χσ ∆ = + + (2.7.3)
BBK 04

2 Dimensionerings-
förutsättningar




53
där
E
c
är betongens elasticitetsmodul enligt avsnitt 2.3.1, 2.3.2 och
2.4.4
E
s
är stålets elasticitetsmodul enligt avsnitt 2.3.1, 2.3.2 och
2.5.4
ε
cs
är betongens krympning enligt avsnitt 2.4.6
σ
cp
är slutlig betongtryckspänning i höjd med armeringen under
inverkan av långtidslast, (negativ vid tryck).
σ
sp
är förspänning i spännarmeringen efter alla initiella förluster
och hälften av de slutliga tidsberoende förlusterna
ϕ är betongens kryptal enligt avsnitt 2.4.7
χ är stålets relaxation enligt avsnitt 2.5.6.

Parametrar i uttrycket för ∆σ
s
kan också bestämmas genom provning,
om förhållandena under konstruktionens förväntade livslängd är till-
räckligt välkända.
För tillämpningar med spruckna tvärsnitt se Betonghandbok –
Konstruktion avsnitt 4.4:213 och 4.4:323.



54
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





55
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
3.1 Giltighet
BKR, avsnitt 7:31
Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:31) avser balkar, pelare, ramar,
bågar, plattor, väggar, skivor, fundament och liknande konstruktions-
delar av normal typ och med vanlig tvärsnitts- och detaljutformning.

Begränsningar för giltigheten av särskilda beräkningsmodeller och
regler ges i vissa fall i efterföljande avsnitt. För fall som ligger utanför
angivna gränser hänvisas till litteratur eller särskild utredning.
3.2 Beräkning av krafter och
moment
3.2.1 Beräkningsmodell
En beräkningsmodell är en schematisering av verkliga förhållanden
beträffande mått, styvhet, hållfasthet och andra egenskaper, liksom
laster etc., som läggs till grund för dimensioneringen.


3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



56
3.2.1.1 Val av beräkningsmodell
BKR, avsnitt 2:31
Beräkningar skall baseras på en beräkningsmodell som i rimlig ut-
sträckning beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gräns-
tillstånd. Vald beräkningsmodell och ingångsparametrar skall redo-
visas.
Om osäkerheten hos en beräkningsmetod är stor, skall man ta
hänsyn till detta. Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktio-
nens verkningssätt i aktuellt gränstillstånd beaktas.
Råd: Exempel på faktorer som bör beaktas är
– eftergivlighet hos upplag, inspänning och avstyvning,
– tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deforma-
tioner,
– lastexcentriciteter,
– samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar,
– tidseffekter samt
– byggmetoder.

I följande avsnitt 3.2.1.2 – 3.2.1.5 finns utdrag ur BKR och metoder
som behandlar val av beräkningsmodell. I avsnitt 6 finns ytterligare
metoder för olika slag av konstruktionsdelar.
I avsnitt 3.4 och 6.3.3.1 finns metoder för att beakta tilläggskrafter
och tilläggsmoment orsakade av deformationer. Vid dimensionering
med dessa metoder skall inverkan av uppsprickning beaktas, om den
är av betydelse, se avsnitt 3.2.1.5.
Dimensionering av avstyvande konstruktionsdelar behandlas i av-
snitt 3.4.3.
3.2.1.2 Tvärsnitt, systemlinjer, teoretisk spännvidd
a. Tvärsnitt
Medverkande flänsbredd hos I-, T-, låd- och liknande tvärsnitt
kan vid beräkning av krafter och moment sättas till b
0
enligt av-
snitt 6.2.4.1, även om en mindre bredd används vid dimensioner-
ing på b
0
vid stöd och i fält. Ett vägt medelvärde för medverkande
flänsbredd kan användas för fack, inom vilka det minsta värdet

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





57
på b
0
ger minst hälften så stor böjstyvhet som det största värdet
på b
0
. Medelvärdet vägs med hänsyn till längd på balkdelar med
positivt respektive negativt moment.
Inverkan av vot kan försummas om dess största mått är högst
25 % av konstruktionens minsta mått i aktuellt fack, jämför figur
3.2.1.2a. Detta gäller både vid variationer i bredd och höjd till-
lämpade var för sig.



Figur 3.2.1.2a Inverkan av vot kan försummas om h1 ≤ ≤≤ ≤ 0,25 hmin

Beräkning av krafter och moment enligt första ordningens teo-
ri bör baseras på nominella mått, dvs. avvikelser i tvärsnittsmått
behöver inte beaktas, se avsnitt 2.6.3. Vidare bör pågjutning av
betong medräknas. (För dimensionering av tvärsnitt gäller dock
begränsningar med hänsyn till gjutfogens utförande och armering
enligt avsnitt 3.11.)
Vid beräkning av krafter och moment enligt andra ordningens
teori (beräkning av krafter och moment i tryckta konstruktions-
delar, tilläggsmoment orsakade av utböjningar, knäckningslaster
m.m.) beaktas avvikelser i tvärsnittsmått enligt avsnitt 2.6.3.

b. Systemlinjer o.d.
En konstruktionsdels tänkta systemlinje läggs normalt i tvärsnit-
tets tyngdpunkt, utan hänsyn till armering och sprickbildning och
med tvärsnittet bestämt enligt punkt a) ovan. Om tvärsnittet va-
rierar ges systemlinjen ett rimligt medelläge, som sedan behålls
konsekvent. För upplag finns särskilda metoder i avsnitt 6.8.
Systemytan för en platta placeras normalt på plattans halva
höjd. Om höjden varierar ges systemytan ett rimligt medelläge.
Om en balks skjuvcentrum inte sammanfaller med dess tyngd-
punkt fordras särskild uppmärksamhet, se figur 3.2.1.2b.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



58



Figur 3.2.1.2b Exempel på balk vars skjuvcentrum och tyngdpunkt inte
sammanfaller vid belastning i kraftpilens riktning.

c. Teoretisk spännvidd
Vid uppläggning på särskilda lager är den teoretiska spännvidden
avståndet mellan lagercentra. Vid annat uppläggningssätt räknas
spännvidden till den stödjande konstruktionsdelens systemlinje,
t.ex. då sekundärbalk ansluter till primärbalk. Se figur 3.2.1.2c.
Vid fritt upplagd ände räknas dock den teoretiska spännvidden
högst fram till upplagsytans centrum. Se figur 3.2.1.2d.



Figur 3.2.1.2c – d Teoretisk spännvidd
c. mellan stödjande konstruktionsdelars systemlinjer och
d. vid fritt upplagd ände högst fram till upplagsytans
centrum.

Om ett upplags längd är större än vad som beräkningsmässigt
erfordras kan teoretisk spännvidd bestämmas för ett fiktivt upplag,
som uppfyller kraven ifråga om lokal tryckspänning (se avsnitt 3.10)
och är beläget inom det verkliga upplaget, jämför figur 3.2.1.2e. An-
gränsande konstruktionsdelar, t.ex. pelare på vilka en balk är upp-
lagd, beräknas i konsekvens därmed. Vid mellanstöd till kontinuer-
liga balkar kan det verkliga upplaget på motsvarande sätt ersättas
med två fiktiva upplag, jämför figur 3.2.1.2f.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





59


Figur 3.2.1.2e – f Upplag med stor längd som i beräkningen kan ersättas
med fiktiva, vid:
e. fritt upplagd balkände och
f. mellanstöd för kontinuerlig balk.
3.2.1.3 Eftergivlighet hos upplag
En balk kan betraktas som ett oeftergivligt upplag endast om balkens
nedböjning är liten i förhållande till nedböjningen hos den platta eller
sekundärbalk som den bär upp. Vid platta med i huvudsak jämnt för-
delad last kan detta anses vara fallet om villkoren i figur 3.2.1.3 är
uppfyllda. För sekundärbalk kan inverkan av huvudbalkens eftergiv-
lighet oftast bedömas genom enkla överslagsberäkningar, se t.ex.
Betonghandbok - Konstruktion avsnitt 3.2:124.


Figur 3.2.1.3 Villkor för att en balk skall få anses som ett oeftergivligt upplag
för betongplatta med i huvudsak jämnt fördelad last:
h1/l1 ≥ ≥≥ ≥ 2,5 h/lb respektive h2/l2 ≥ ≥≥ ≥ 2,5 h/la, dock behöver la inte
sättas större än 1,5 lb. Måtten l1 och l2 är balkarnas fria
spännvidder.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



60
Höga balkar är särskilt känsliga för stödsättningar. Metoder att
beakta detta ges i avsnitt 6.6.3.
3.2.1.4 Inspänningsförhållanden
Om inspänning mellan balk och pelare (vägg) inte erfordras för syste-
mets bärförmåga, och om uppkommande stora sprickor accepteras,
kan krafter och moment beräknas under förenklade förutsättningar.
Vid icke utmattande last kan kontinuerlig balk anses som upplagd
på skärningspunkten mellan balkens och pelarens systemlinjer utan
hänsyn till förekommande inspänning från mellanstöden. Se figur
3.2.1.4. Pelare som belastas av kontinuerlig balk med nära symmetrisk
inverkan (dvs. nära lika spann, nära lika laster etc. på båda sidor om
pelaren) kan anses som ledat ansluten och centriskt belastad. För platta
upplagd på vägg gäller motsvarande.



Figur 3.2.1.4 Mellanstöd för kontinuerlig balk vid förenklade antaganden om
ledad uppläggning.

Om ändstöd utförs utan överkantsarmering, beaktas att skjuvbrott
kan uppkomma om betongen spricker upp invid stödet. Se Betong-
handbok – Konstruktion avsnitt 3.2:124.
Beträffande platta upplagd på pelare, se avsnitt 6.5.4.
3.2.1.5 Inverkan av uppsprickning
BKR, avsnitt 7:311, sjätte stycket
Uppsprickning av konstruktionen skall beaktas om den är av bety-
delse.

Uppsprickning är ofta av betydelse för konstruktioner med risk för
knäckning och för avstyvande konstruktionsdelar, se avsnitt 3.2.1.1
och 3.4.3. Uppsprickning kan beaktas enligt avsnitt 3.4.2.2.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





61
3.2.2 Beräkning av tvångskrafter orsakade av
deformationspåverkan
BKR, avsnitt 2:31, andra styckets andra mening
Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktionens verkningssätt i
aktuellt gränstillstånd beaktas.
3.2.3 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori
3.2.3.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:311, första – tredje stycket
Fördelningen av krafter och moment i en konstruktion skall väljas i
överensstämmelse med jämviktsvillkoren och så att konstruktionen
under deformation förmår att anpassa sig till den valda fördelningen.
Råd: Med beaktande av föreskriftens krav kan beräkningarna base-
ras på elasticitetsteori eller på gränslastteori.
Metoder för val av beräkningsmodeller finns i BBK avsnitt
3.2.1.

Elasticitetsteori innebär här att proportionalitet mellan spänning
och töjning förutsätts för alla ingående material. Konstruktionens bär-
förmåga betraktas som uttömd så snart ett enskilt tvärsnitt eller en en-
skild del har uppnått gränsen för sin bärförmåga.
Gränslastteori innebär här att materialen och konstruktionen förut-
sätts ha sådana egenskaper, att kraften (momentet) i ett tvärsnitt (flyt-
led) eller i en del av konstruktionen (flytområde), efter att ha uppnått
ett gränsvärde förblir tillnärmelsevis konstant under växande defor-
mation.
Det bör påpekas att de ovannämnda teorierna endast avser beräk-
ning av krafter och moment i en statiskt obestämd konstruktion. De
avser sålunda inte beräkning av spänningsfördelning vid tvärsnitts-
dimensionering.

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



62
BKR, avsnitt 7:311, sjunde och åttonde stycket
Inverkan av alternativa ogynnsamma lastställningar skall beaktas.
Råd: För bjälklag i bostadshus och andra byggnader med jämförbara
förutsättningar behöver inverkan av ogynnsam lastställning
endast beaktas vid bestämning av stödarmeringens avslutning
3.2.3.2 Villkor för tillämpning av gränslastteori
BKR, avsnitt 7:311, fjärde och femte stycket
För tillämpning av gränslastteori gäller följande villkor:
a. Ett sprött brott får inte avgöra konstruktionens bärförmåga.
Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3.

Vid risk för sprött brott kan en konstruktionsdels eller ett tvärsnitts
bärförmåga visas genom att konstruktionsdelen eller tvärsnittet kon-
trolleras såväl enligt elasticitetsteori som gränslastteori (med vald för-
delning av krafter och moment). Dimensionering sker därvid för det
ogynnsammaste fallet.
Vid gängse typer av konstruktioner kan spröda brott förväntas i
följande fall:
– Vid utmattningslast.
– Vid böjning av oarmerad betong.
– Vid spjälkning under koncentrerade krafter, om spjälkkrafterna
inte upptas av armering. När det gäller spjälkkrafter vid arme-
ringsbockar och förankringar kan dock uppkomst av spröda brott
anses förhindrad, om metoderna i avsnitt 3.9.4.2 tillämpas.
– Vid skjuvning eller vridning i konstruktionsdel utan statiskt verk-
sam tvärkraftsarmering.
– Vid lokal krossning eller spjälkning i upplag.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





63
BKR, avsnitt 7:311, fjärde och femte stycket
b. Om den valda beräkningsmetoden förutsätter omfördelning av
krafter eller moment skall de berörda konstruktionsdelarna ha
tillräcklig deformationsförmåga.
Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3.

Följande principer kan användas för att visa att böjda konstruktions-
delar med eller utan normalkraft har tillräcklig deformationsförmåga.
– Flytområdena betraktas som koncentrerade till flytleder, vars antal
och lägen väljs så att konstruktionens beräknade bärförmåga blir
minimal.
– Konstruktionsdelar mellan flytleder betraktas som elastiska. Deras
deformationer beräknas enligt avsnitt 4.6. Inverkan av krypning
behöver dock inte beaktas.
– Det beräknade rotationsbehovet i en flytled justeras i förekomman-
de fall med hänsyn till de rotationsbidrag som härrör från deforma-
tionspåverkan.
– Varje flytleds deformationsförmåga (rotationskapacitet) är minst
lika stor som det beräknade rotationsbehovet. Rotationskapaciteten
kan beräknas enligt Betonghandbok - Konstruktion avsnitt 3.2:233.

BKR, avsnitt 7:311, fjärde och femte stycket
c. Risken för stabilitetsbrott skall beaktas.
Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3.

Vid beräkning enligt gränslastteori bör andra ordningens deformatio-
ner beaktas. Deformationerna beräknas härvid med hänsyn till flyt-
ledernas rotationer samt styvhetsminskning på grund av uppsprick-
ning och krympning.
BKR, avsnitt 7:311, fjärde och femte stycket
d. Risken för tillväxtflytbrott skall beaktas.
Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



64
Tillväxtflytbrott behandlas i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt
3.2:25.
3.2.3.3 Fackverksmodeller
Med fackverksmodell avses en statisk modell där jämviktsvillkor upp-
fylls av tryckkrafter i betong och dragkrafter i armering. Fackverks-
modeller kan användas i områden med statiska och/eller geometriska
diskontinuiteter, såsom vid upplag, koncentrerade laster eller tvärsnitts-
ändringar. Fackverksmodeller kan även användas vid plant spännings-
tillstånd, såsom i skivor, skal eller balkliv. Dimensionering med fack-
verksmodeller behandlas i t.ex. FIP Recommendations Practical De-
sign of Structural Concrete (Sept. 1999). I efterföljande avsnitt ges i
vissa fall regler baserade på fackverksmodeller.
3.3 Utmattning
BKR, avsnitt 7:3122
Konstruktioner utsatta för utmattningslast skall utformas och dimen-
sioneras med hänsyn till risken för utmattningsbrott. Armeringspå-
känningar för verifiering med hänsyn till utmattning beräknas på
samma sätt som i bruksgränstillstånd. För verifiering med hänsyn till
utmattning i övrigt används särskilda modeller.
Råd: Exempel på beräkningsmetoder med hänsyn till utmattning
finns i BBK avsnitt 3.3. Bestämning av hållfasthetsvärden för
betong vid utmattning kan göras enligt BBK avsnitt 2.4.3. Be-
stämning av hållfasthetsvärden för armering vid utmattning kan
göras enligt BBK avsnitt 2.5.3.

Verifiering med hänsyn till utmattning av armering baseras på spän-
ningar beräknade enligt avsnitt 4.3 och hållfasthetsvärden enligt av-
snitt 2.5.3. För verifiering med hänsyn till utmattning i övrigt kan sär-
skilda metoder enligt nedan användas.
Utmattning av tryckt betong i böjda tvärsnitt med eller utan normal-
kraft kan beaktas på följande sätt. Bärförmågan beräknas enligt av-
snitt 3.6 för en reducerad tryckhållfasthet uf
cc
enligt figur 3.3, vilket
ger övre gräns för motsvarande inverkan av utmattningslast. Reduk-
tionsfaktorn u bestäms enligt figur 2.4.3. Värdet ges av skärnings-
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





65
punkten mellan kurvan för aktuellt antal lastväxlingar och en linje
från origo med lutning svarande mot M
1
/M
2
, där M
1
och M
2
är minsta
respektive största moment av utmattningslasten. Vid moment och
normalkraft kan lutningen istället sättas till σ
1

2
, där σ
1
och σ
2
är
kanttryckspänningar, som i detta sammanhang kan beräknas för
osprucket tvärsnitt och med linjär fördelning. Detta gäller även om
spänningen växlar mellan drag och tryck, varvid σ
1
/ σ
2
blir negativt.


Figur 3.3 Förutsättningar för verifiering med hänsyn till utmattning av
böjt och/eller tryckt tvärsnitt. Faktorn u motsvarar utmatt-
ningsreduktion enligt figur 2.4.3

Utmattningsberäkning med hänsyn till tvärkraft kan göras enligt
Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.3:12 (observera att avläst
värde i figur 3.3:7 i Betonghandboken ska vara 0,68 istället för 0,74).
Hållfasthetsvärden för betong och armering kan även bestämmas
genom provning (se Boverkets handbok Dimensionering genom prov-
ning), varvid tillses att provningen inte utförs med gynnsammare för-
utsättningar än för den aktuella konstruktionen. För betong kan detta
exempelvis gälla förekomst av initiella dragspänningar orsakade av
krympning. För armeringen kan t.ex. detaljer i kamutformningen
(bl.a. radien vid kamroten) ha väsentlig betydelse för utmattningshåll-
fastheten.
Sprickkriteriet enligt avsnitt 4.5.3 kan tillämpas vid utmattning av
dragen betong, varvid faktorn ζ väljs till 3,0 för n ≥ 10
6
och till 2,0 för
n ≤ 5·10
2
. För mellanliggande värden på n interpoleras rätlinjigt mot
log n.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



66
Exempel på lämpliga principer för konstruktiv utformning av ut-
mattningsbelastade konstruktioner:
– Skarpa inåtgående hörn undviks.
– Tvära ändringar av tvärsnitt undviks.
– Koncentrerad avslutning av armering på andra ställen än över upp-
lag undviks. Minst hälften av antalet stänger som finns i ett god-
tyckligt valt snitt förs vidare en sträcka lika med balkhöjden eller
mer.
Ofta utgör utmattningslasten en liten del av totallasten, varvid risk-
en för utmattning blir obetydlig. En utmattningsberäkning enligt ovan
kan då vara onödigt arbetskrävande. I stället kan nedanstående för-
enklade metod användas för en överslagsberäkning. Om det därvid vi-
sar sig att utmattning inte blir dimensionerande, behöver den noggran-
nare metoden inte användas. Metoden kan dock endast användas för
konstruktioner armerade för böjmoment och dragkrafter.
Den förenklade metoden innebär att konstruktionen beräknas som
för icke utmattande last, men med utmattningslastens varierande del
förstorad med en faktor µ som beror av antalet lastcykler n enligt
tabell 3.3. Den så erhållna lasten behandlas som variabel icke utmat-
tande last och multipliceras med partialkoefficienter 1,3 eller 1,0
enligt BKR kapitel 3. Lastkombinationsfaktorn sätts i detta fall till
ψ = 1,0.
Om krafter och moment i dimensionerande snitt inte avviker mer
än 30 % från värden enligt elasticitetsteorin, kan gränslastteorin till-
lämpas, jämför avsnitt 3.2.3.2.

Tabell 3.3 Faktorn µ för förhöjning av utmattningslast vid beräk-
ning enligt förenklad metod
n Spänningsväxling
mellan tryck och
drag
≤ 5·10
2
10
3
10
4
10
5
6·10
5
≥ 10
6


Förekommer

1,0

1,3

2,2

3,2

4,2

4,6

Förekommer inte

1,0

1,0

1,1

1,6

2,1

2,3

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





67
3.4 Instabilitet
3.4.1 Allmänt
I avsnitt 3.4.2 nedan ges grundläggande förutsättningar för de redo-
visade metoderna för dimensionering med hänsyn till instabilitet. I
första hand avses knäckning av tryckta konstruktioner (pelare, väggar,
ramar, bågar och liknande) samt vippning av böjda konstruktioner
(balkar och liknande). I tillämpliga delar avses förutsättningarna gälla
även vid andra former av instabilitet.
I avsnitt 6.3.3 ges en förenklad metod för beräkning med hänsyn
till knäckning och i avsnitt 6.2.5 ges vissa metoder avseende vippning
hos balkar.
3.4.2 Beräkningsförutsättningar
3.4.2.1 Allmänt
Vid beräkning av konstruktionens styvhet skall inverkan av betongens
uppsprickning beaktas, om den är av betydelse, se avsnitt 3.2.1.5.
Dessutom bör inverkan av eftergivlighet hos inspänningar, avstyv-
ningar och upplag i såväl byggnad som mark beaktas vid beräkning av
konstruktionens styvhet. Dimensioneringsförutsättningar finns i av-
snitt 2.
Vid analysen bör andra ordningens lasteffekter beräknas med sam-
ma förutsättningar som de som gäller vid beräkning av tvärsnittens
bärförmåga. Härav följer att om momentberäkningen utförs enligt
klassisk elasticitetsteori med rätlinjig spänningsfördelning över tvär-
snittet, bör inte någon plasticering av armeringen utnyttjas vid beräk-
ning av bärförmågan. I avsnitt 3.4.2.2 ges uttryck för bestämning av
böjstyvhet, som på ett förenklat sätt beaktar inverkan av viss plasti-
cering, eventuell uppsprickning samt krypning.
3.4.2.2 Böjstyvhet
För en konstruktionsdel där betongen är osprucken och medeltryck-
spänningen inte överstiger 0,6 f
cc
kan, vid dimensionering med hänsyn
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



68
till instabilitet, böjstyvheten EI antas vara oberoende av spännings-
nivån och sättas till

c c
ef
0,8
1
E I
EI
ϕ
=
+
(3.4.2.2a)

Detta motsvarar arbetskurvan enligt figur 2.4.5b.
Om medeltryckspänningen överstiger 0,6 f
cc
, används hälften av
värdet enligt ekvation 3.4.2.2a. Beträffande dimensionering i bruks-
gränstillstånd, se kraven i avsnitt 4.4.1.
För konstruktionsdel där betongen är sprucken beräknas böjstyv-
heten EI enligt följande ekvationer 3.4.2.2b – d.

För A
s
≥ 0,01A
c
bestäms böjstyvheten som det största av värdena
enligt följande ekvation 3.4.2.2b och 3.4.2.2c.

c c
ef
0, 4
1
E I
EI
ϕ
=
+
(3.4.2.2b)

c c
s s
ef
0, 2
1
E I
EI E I
ϕ
= +
+
(3.4.2.2c)

För A
s
= 0 och 1/6 ≤ e/h ≤ 1/2 bestäms böjstyvheten enligt följande
ekvation 3.4.2.2d.

3
c c
ef
2
0, 4 1, 5 1
1
e
E I
h
EI
ϕ
| | | |

| |
\ . \ .
=
+
(3.4.2.2d)

För A
s
= 0 och e/h > 1/2 sätts EI = 0.

För värden på A
s
mellan 0 och 0,01A
c
utförs rätlinjig interpolation.

I uttrycken ovan gäller att
A
c
är betongtvärsnittets totala area
A
s
är total armeringsarea
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





69
E
c
är dimensioneringsvärdet (i brottgränstillstånd) för betong-
ens elasticitetsmodul
E
s
är dimensioneringsvärdet (i brottgränstillstånd) för armer-
ingens elasticitetsmodul
I
c
är tröghetsmomentet för osprucket betongtvärsnitt
I
s
är armeringens tröghetsmoment med avseende på en axel
vinkelrätt mot utböjningsriktningen genom tyngdpunkten på
det ospruckna betongtvärsnittet
e är maximal kraftexcentricitet (maximalt av M
Sd
/N
Sd
)
h är betongtvärsnittets totala höjd
ϕ
ef
är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.4.7

I ekvationerna 3.4.2.2a – d är viss inverkan av plasticering beaktad.
Om andra ordningens lasteffekter beräknas med formlernas böjstyv-
heter, kan bärförmågan beräknas med hänsyn till plasticeringens in-
verkan enligt avsnitt 3.6.
I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.3:312 ges en mer ny-
anserad metod för beräkning av EI vid sprucken betong.
Vid beräkning av momentfördelning i statiskt obestämda kon-
struktioner kan böjstyvheterna beräknas på analogt sätt. Se även
avsnitt 3.2.1.5.
3.4.2.3 Icke avsedd initiallutning, initialkrokighet, excentricitet etc.
Icke avsedd initiallutning, initialkrokighet, excentricitet, initialskevhet
etc. bör antas ha värden knutna till givna toleranser enligt principer i
avsnitt 2.6.2.
Om normalvärden för utförandetoleranser enligt avsnitt 8.7 an-
vänds, gäller följande beräkningsförutsättningar för pelare och andra
tryckta konstruktionsdelar. I fall större värden på utförandetoleranser
skulle tillämpas, bör följande beräkningsförutsättningar justeras i en-
lighet därmed, se även avsnitt 2.6.3. Mindre värden än de som mot-
svarar toleranserna i avsnitt 8.7 bör inte utnyttjas beräkningsmässigt,
se avsnitt 2.6.2.
– Vid bestämning av kraftfördelning inom konstruktionen antas kon-
struktionsdelarna ha en icke avsedd initiallutning θ
i
verkande på
ogynnsammaste sätt. Initiallutningen θ
i
kan bestämmas enligt ekva-
tion 3.4.2.3a nedan.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



70
– Vid beräkning av krafter inom en konstruktionsdel antas denna ha
en icke avsedd initialkrokighet i betraktad utböjningsriktning. Ini-
tialkrokigheten bestäms som avståndet mellan verklig och teoretisk
systemlinje, jämför figur 3.4.2.3a – b. Krokigheten antas vara
sinus- eller parabelformad med ett största värde e
0
lika med l/300.
För delsträckor av en längre konstruktionsdel kan samma förut-
sättningar tillämpas. Detta innebär att icke avsedd upplagsexcentri-
citet om högst h/30 kan anses beaktad.
– Vid beräkning av ett tvärsnitts bärförmåga förutsätts normalkraften
i tvärsnittet ha en minsta icke avsedd excentricitet enligt avsnitt
3.6.1. Denna excentricitet behöver inte adderas till andra excentri-
citeter enligt ovan, och behöver inte inkluderas vid beräkning av
andra ordningens effekter.
– Böjd balk antas ha avvikelser i sidled, icke avsedda initialskev-
heter, hos den tryckta eller dragna kanten, varav det ogynnsam-
maste alternativet väljs. Den tryckta eller dragna kanten bör antas
ha en största avvikelse i sidled med e
0
enligt ovan, om l står för
längden på den i sidled ostagade delen.




Figur 3.4.2.3a − −− − b Inverkan av imperfektioner på enskilda konstruktionsdelar:
a. initialkrokighet hos pelare fixerad i båda ändar
b. lutning hos konsolpelare

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





71
Initiallutningen θ
i
antas vid normalvärden på toleranser ha följande
värde:

i 0 h m
θ θ α α = (3.4.2.3a)

där
θ
0
är grundvärde, θ
0
= 0,005
α
h
är reduktionsfaktor för längd eller höjd:
h
2 l α = ; 2/3 ≤ α
h
≤ 1
α
m
är reduktionsfaktor för antal konstruktionsdelar:
( )
m
0, 5 1 1 m α = +
l är längd eller höjd i m, se nedan
m är antal konstruktionsdelar som samverkar i stabilitetshän-
seende, se nedan

Definitionen av l och m i ekvation 3.4.2.3a beror på vilken inverkan
som avses:
– inverkan på enstaka konstruktionsdel, jfr figur 3.4.2.3b:
l = konstruktionsdelens längd, m = 1
– inverkan på stabiliserande system, jfr figur 3.4.2.3c:
l = byggnadens höjd, m = antal vertikala konstruktionsdelar som
bidrar till den totala effekten (normalt konstruktionsdelar inom alla
våningar)
– inverkan på bjälklag eller takskiva som fördelar horisontalkrafter:
l = våningshöjd, m = antal vertikala konstruktionsdelar som bidrar
till den totala effekten (för mellanbjälklag normalt konstruktions-
delar inom två våningar och för takbjälklag konstruktionsdelar
inom en våning).

De ekvivalenta horisontalkrafter i en stomme som motsvarar in-
verkan av vertikalkrafter på lutande konstruktionsdelar är, jfr figur
3.4.2.3c − e:

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



72
( )
( )
i u ö
i
i u ö
i ö
fall c)
fall d)
2
fall e)
N N
H N N
N
θ
θ
θ
¦ −
¦
¦
= +
´
¦
¦
¹
(3.4.2.3b)

där N
ö
och N
u
är de vertikalkrafter över respektive under aktuell nivå,
som ger upphov till horisontalkrafter på grund av lutning.


Figur 3.4.2.3c – e Inverkan av strukturimperfektioner på:
c. stabiliserande system
d. bjälklagsskiva
e. takskiva
3.4.3 Beräkning av krafter och moment på avstyvande
konstruktionsdelar
Konstruktionsdelar avsedda att stödja eller avstyva annan konstruk-
tionsdel mot knäckning, vippning e.d. dimensioneras för minst de
moment, normalkrafter och tvärkrafter som uppträder i anslutnings-
snitt mellan avstyvande och avstyvade konstruktionsdelar. Härvid be-
aktas dels den avstyvande eller stödjande konstruktionsdelens efter-
givlighet, dels den stödda eller avstyvade konstruktionsdelens imper-
fektioner i fråga om form, läge, lutning m.m. Inverkan av uppsprick-
ning på avstyvande konstruktionsdelars eftergivlighet skall beaktas,
om den är av betydelse, se avsnitt 3.2.1.5.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





73
Exempel på krafter som bör beaktas enligt ovan: horisontalkraften
på en vek balk som stöder ena änden av en vertikal pendelpelare beror
av dels pelarens initiallutning, dels det lutningstillskott som balkens
deformation ger. Beträffande imperfektioner, se avsnitt 3.4.2.
3.5 Armerade och oarmerade
konstruktionsdelar
BKR, avsnitt 7:312
Med hänsyn till kravet på seghet i brottgränstillstånd skall betong-
konstruktioner utformas så att dragkrafter (t.ex. av ett böjande
moment) upptas av armeringen. Undantag från detta krav får dock
göras i följande fall:
a. Konstruktionsdelar i säkerhetsklass 1 får utföras oarmerade.
b. Konstruktionsdelar får utföras oarmerade om krympning och
temperaturvariationer kan förväntas bli små och ett eventuellt
dragbrott inte kan förväntas medföra allvarliga konsekvenser.
c. För konstruktioner som även efter dragbrott (spricka) uppfyller
kraven i brottgränstillstånd, erfordras inte armering för de aktu-
ella dragkrafterna.
d. För speciella dragkrafter vid skjuvning, vridning, förankring, lo-
kalt tryck och fogar.
Råd: För fallet d) finns lämpliga beräkningsmetoder i BBK avsnitt 3
och 6

När en konstruktion enligt punkt a) eller b) ovan, utformas helt oarme-
rad, tillses att konstruktionen under inverkan av dimensioneringslast
förblir osprucken i brottgränstillstånd. För verifiering härav kan de i
avsnitt 4.5.3 angivna kriterierna användas, varvid koefficienten ζ sätts
till 2,0.
Att en konstruktion enligt föreskrifterna ovan får utformas oarme-
rad innebär inte att detta alltid ger lämpliga konstruktioner (t.ex. med
hänsyn till underhåll). I vissa fall kan sådana oarmerade konstruktio-
ner vara direkt olämpliga.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



74
När det gäller fall c) ovan bör man observera att kraven i bruks-
gränstillståndet kan medföra behov av armering.
Möjligheten att låta betongen ta upp dessa speciella dragkrafter i
fall d) ovan bör begränsas till vad som anges i följande avsnitt såvida
inte annat kan påvisas vara motiverat: 3.7.3.2, 3.8.3, 3.9.1, 3.9.4.2,
3.10, 3.11.3, 3.12.3, 3.12.4, 6.2.4.2, 6.5.4.3, 6.5.4.4, 6.6.4.4 och
6.6.4.5.
Betong och armering bör inte förutsättas samverka för att uppta
dragkrafter annat än i de speciella fall som uttryckligen anges i följan-
de avsnitt, t.ex. vid skjuvning. Sådan samverkan kan förekomma i vis-
sa empiriska beräkningsmodeller, se t.ex. 3.7.4.1, men den är då av
rent formell natur.
3.6 Böjande moment med eller
utan normalkraft
3.6.1 Minsta moment av normalkraft
BKR, avsnitt 7:3126, femte och sjätte stycket
Normalkraften i ett tvärsnitt skall antas ha en minsta excentricitet,
som sätts lika med l/30 av tvärmåttet i respektive huvudtröghetsrikt-
ning. Excentriciteten räknas från tyngdpunkten för det ospruckna
tvärsnittet utan hänsyn till armering och behöver inte antas uppträda
samtidigt i två huvudriktningar.
Råd: Mindre excentricitet än 20 mm bör dock inte antas.

Denna excentricitet avses vara icke avsedd.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





75
3.6.2 Töjningsfördelning
BKR, avsnitt 7:3126, första och andra stycket
De begränsningar som gäller för betongens och armeringens defor-
mationsförmåga skall beaktas.
Råd: Töjningsfördelningen bör väljas enligt BBK avsnitt 3.6.2.

Töjningen kan antas variera rätlinjigt över tvärsnittet, jämför figur
3.6.2. Största betongstukning och medelvärdet för stukningen i
osprucket tvärsnitt begränsas till ε
cu
respektive ε
c0
enligt avsnitt 2.4.5.
Som förenkling kan man i detta sammanhang sätta ϕ
ef
= 0.



Figur 3.6.2 Antagen töjningsfördelning

För lättballastbetong minskas värdena enligt ovan genom multiplika-
tion med

0, 4 0, 6
2200
ρ
+ (3.6.2)

där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet kg/m
3
.

Där betongen kan antas vara osprucken, bestäms töjningen i dragzo-
nen av betongens elasticitetsmodul och av att töjningsfördelningen
över tvärsnittet är rätlinjig.
Förutsättningen om rätlinjig töjningsfördelning gäller för armering-
ens del endast om den är vidhäftande. För icke vidhäftande spänn-
armering blir töjningen beroende av armeringens totala förlängning
mellan förankringarna. I avsaknad av noggrannare beräkning, med
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



76
beaktande av deformationer och randvillkor, kan tilläggstöjning ut-
över töjning av förspänning försummas.
Enligt avsnitt 7:32 i BKR, återgett i avsnitt 4.4.1, fordras särskild
utredning av krypdeformationernas storlek och deras inverkan om hög
tryckspänning uppkommer i betongen vid långtidslast. Särskild utred-
ning fordras inte i de fall där tryckspänningen begränsas enligt avsnitt
4.4.1 och 4.4.2.

3.6.3 Beräkning vid osprucken betong
BKR, avsnitt 7:3126, fjärde stycket, andra meningen
Råd: Beräkning av osprucken betong bör ske enligt BBK avsnitt
3.6.3.

Beräkning av osprucken betong kan ske med arbetskurva enligt figur
2.4.5a eller 2.4.5b, eller med någon annan kurva som är likvärdig med
avseende på tryckkraftens storlek och läge. Konstruktionsdel som
enligt punkt a) och b) i avsnitt 7:312 i BKR, återgett i avsnitt 3.5, får
utföras oarmerad, dimensioneras vad beträffar böjdragspänning av
sprickkriteriet i avsnitt 4.5.3 med ζ = 2.
Armering i dragen zon bör inte medräknas som dragkraftsuppta-
gande. Armering i tryckt zon kan medräknas med den spänning som
motsvarar betongstukningen på armeringens nivå, dock högst med
dimensioneringsvärdet för tryckhållfastheten enligt avsnitt 2.3.1 och
2.5.2.
3.6.4 Beräkning vid sprucken betong
BKR, avsnitt 7:3126, tredje stycket och fjärde styckets första mening
Vid beräkning av sprucken betong skall betongen normalt inte förut-
sättas ta upp dragkrafter.
Råd: Tryckpåkänningens fördelning kan väljas enligt BBK avsnitt
3.6.4.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





77
Tryckspänningens fördelning baseras på en arbetskurva enligt figur
2.4.5a eller 2.4.5b, eller på någon annan arbetskurva som är likvärdig
med avseende på tryckkraftens storlek och läge.
Som förenkling vid dimensionering av tvärsnitt kan även betong-
tryckspänningen antas konstant och lika med f
cc
inom höjden 0,8x räk-
nad från den mest tryckta randen. Här är x tryckzonshöjden (om hela
tvärsnittet är tryckt är x totala tvärsnittshöjden). Se figur 3.6.4a – c.




Figur 3.6.4a – c Töjningsfördelning och olika spänningsfördelningar enligt av-
snitt 3.6.4 för dimensionering av ett sprucket betongtvärsnitt:
a. spänningsfördelning enligt figur 2.4.5a
b. spänningsfördelning enligt figur 2.4.5b och
c. konstant spänning på 0,8 gånger tryckzonshöjden x

Dragspänning i armeringen baseras på arbetskurva enligt avsnitt
2.5.5. För kallbearbetad armering bör inte förutsättas större töjning än
ε
g
minskad med termen 0,01, där ε
g
är fordrat värde på armeringens
gränstöjning. För icke vidhäftande spännarmering begränsas stålets
dragspänning enligt avsnitt 3.6.2.
Armering i tryckt zon kan medräknas med den spänning, som mot-
svarar betongstukningen på armeringens nivå. Spänningen bör inte
överstiga det dimensionerande värdet för tryckhållfastheten enligt
avsnitt 2.3.1 och 2.5.2.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



78
3.7 Tvärkraft
3.7.1 Allmänt
Vid bestämning av tvärkraftskapacitet bör bl.a. följande beaktas:
– betongens hållfasthet
– tvärsnittsform, tvärsnittsmått och håltagningar
– upplags utbredning (speciellt i samband med genomstansning)
– mängd böjdragarmering
– normalkraft
– fördelning av moment och tvärkraft
– lastangrepp i över- eller underkant
– lastangrepp nära eller längre ifrån upplag
– tvärkraftsarmering.

BKR, avsnitt 7:3127
Risken för sprött brott skall beaktas.
Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för tvärkraft finns i BBK
avsnitt 3.7 och exempel på dimensioneringsmetoder för vri-
dande moment finns i avsnitt 3.8.

Risk för sprött brott är aktuellt bl.a. då mängden tvärkraftsarmering
understiger ett visst värde.
I detta avsnitt ges en metod för beräkning av tvärkraftskapacitet
hos balkar, ramar och liknande konstruktionsdelar, samt transversal-
belastade plattor och väggar som bär huvudsakligen i en riktning.
Metoden gäller endast konstruktionsdelar, där förhållandet l/h mellan
spännvidd och total höjd är större än 3 vid tvåsidig uppläggning och
1,5 vid konsol.
Yttre last och upplagsreaktion förutsätts angripa så att tvärkraften
kan anses jämnt fördelad på konstruktionsdelens hela bredd vinkelrätt
mot spännvidden.
Dimensionering med hänsyn till genomstansning behandlas i av-
snitt 6.5.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





79
Inverkan av tvärkraft på skivor och väggbalkar med last i skivans
eller väggbalkens plan behandlas i avsnitt 6.6. Där ges även ett mer
nyanserat giltighetsområde beträffande l/h än enligt ovan. Det kan
därför i vissa fall vara möjligt att tillämpa metoderna i avsnitt 6.6 för
en balk med l/h > 3. Detta förutsätter att metoderna i avsnitt 6.6 till-
lämpas konsekvent på konstruktionsdelen, varmed här avses delen
mellan ett upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken.
Dimensionering av korta konsoler behandlas i avsnitt 6.8.
Om last eller upplagsreaktion angriper så att den orsakar dragkraft i
sin egen riktning, t.ex. om nedåtriktad kraft angriper i en balks under-
kant, såsom i figur 3.7.1a – b, läggs armering in (upphängningsarme-
ring). Denna skall kunna överföra hela kraften till konstruktionsdelens
motsatta sida utan att hållfasthetsnedsättande eller på annat sätt stö-
rande töjning uppkommer, jämför avsnitt 6.6.3.2.
Sneda sprickor i balklivet medför att dragkraften i böjarmeringen
ökar, vilket beaktas enligt avsnitt 3.9.2.



Figur 3.7.1a – b Exempel på lastangrepp i underkant av balk:
a. visar vy av huvudbalk belastad av två sekundärbalkar och
en betongplatta
b. visar schematiskt var last från sekundärbalken bör förut-
sättas angripa huvudbalken.

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



80
3.7.2 Oarmerad betong
För oarmerad betong gäller kraven i avsnitt 7:312 i BKR, återgivna i
avsnitt 3.5. All samtidig inverkan beaktas, som utöver tvärkraft kan
vara böjande moment, normalkraft och vridande moment, jämför
avsnitt 3.8.2. Beräkning kan ske enligt ekvation 4.5.3c med ζ = 2.
3.7.3 Armerad betong utan statiskt verksam
tvärkraftsarmering
3.7.3.1 Tvärkraftskapacitet
Tvärkraftskapaciteten i ett snitt kan anses vara tillräcklig om

Sd c i
V V V ≤ + (3.7.3.1a)

där
V
Sd
är tvärkraft av dimensioneringslast. Där förväxling är
utesluten kan beteckningen förenklas till V
d

V
c
är betongens tvärkraftskapacitet enligt avsnitt 3.7.3.2 – 5
V
i
är inverkan av variabel effektiv höjd enligt avsnitt 3.7.3.6
3.7.3.2 Betongens tvärkraftskapacitet V
c

För konstruktionsdel med konstant tvärsnitt och ej påverkad av
dragkraft kan tvärkraftskapaciteten beräknas ur

c w v
V b d f = (3.7.3.2a)

där
b
w
är balklivets minsta bredd inom effektiva höjden i aktuellt
tvärsnitt
d är effektiv höjd
f
v
är betongens formella skjuvhållfasthet, som beräknas enligt
nedan
och

( )
v ct
0, 30 1 50 f f ξ ρ = + (3.7.3.2b)
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





81
där

1,4 för 0,2 m
1, 6 för 0,2 m < 0,5 m
1, 3 0, 4 för 0,5 m < 1, 0 m
0,9 för 1,0 m <
d
d d
d d
d
ξ

− ≤
=
− ≤
¦
¦
¦
´
¦
¦
¹


s0
w
0, 02
A
b d
ρ = ≤


och
A
s0
är minsta böjarmeringsarea i dragzonen i betraktad balkdel
mellan momentets nollpunkt och dess maximipunkt. Som
alternativ kan den armering som har en längd av minst
(d + l
b
) förbi aktuellt snitt medräknas. l
b
motsvarar den
sträcka som erfordras för att förankra dimensionerande
dragkraft

Utnyttjat f
ct
begränsas i ekvation 3.7.3.2b till det värde som svarar
mot f
ctk
= 2,7 MPa.
Betongens tvärkraftskapacitet vid utmattning kan bestämmas enligt
Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.3:125.
3.7.3.3 Inverkan på V
c
av lastangrepp nära upplag
Den gynnsamma inverkan av lastangrepp på konstruktionsdelens
översida nära upplag kan beaktas enligt Betonghandbok – Konstruk-
tion avsnitt 3.7:33, varvid det förhöjda värdet av betongens formella
skjuvhållfasthet f
vr
inte får sättas högre än f
ct
.
Med översida menas allmänt den sida som kommer uppåt, om kon-
struktionsdelen tänkes vriden så att den blir horisontell och lasterna
nedåtriktade.
Till last som angriper på översidan av t.ex. en horisontell balk kan
räknas nedåtriktad last från en betongplatta som är hopgjuten med
balken och vars översida sammanfaller med balkens, likaså egentyngd
av balken.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



82
3.7.3.4 Inverkan på V
c
av spännkraft eller tryckande normalkraft
Vid effektiv spännkraft eller tryckande normalkraft kan en term V
p

adderas till V
c
enligt avsnitt 3.7.3.2. V
p
kan beräknas enligt nedan, var-
vid tryckande normalkraft förutsätts angripa centriskt och moment av
dess eventuella excentricitet medräknas i yttre momentet M
d
.

d 0
p
n d
min

1, 2
V M
V
M
| |
=
|
\ .
γ
(3.7.3.4a)

där
M
d
är böjande moment av yttre last
M
0
är nolltöjningsmomentet, dvs. det moment som tillsammans
med spännkraften respektive normalkraften skulle ge noll-
spänning i den tvärsnittskant där annars dragspänning upp-
träder. M
0
bestäms för osprucket tvärsnitt
γ
n
beror av aktuell säkerhetsklass, se avsnitt 1.1.1.4
0
d
min
M
M
| |
|
\ .

är minsta värdet på kvoten M
0
/M
d
för alla snitt inom be-
traktad balkdel. Varje del (= del mellan momentnollpunkt
och momentmaximipunkt) studeras för sig

Som alternativ kan kvoten (M
0
/M
d
)
min
bestämmas vid snittet med
största moment inom betraktad balkdel. Termen V
p
beräknad på detta
sätt multipliceras med 0,9P
0
/P
s
, där P
s
är effektiv spännkraft i snitt med
största moment och P
0
är effektiv spännkraft i snittet vid momentnoll-
punkten.
Tvärkraftskapaciteten V
c
enligt avsnitt 3.7.3.2 ökad med V
p
enligt
ovan begränsas till

( )
c w ct cm
0, 3 V b d f σ ≤ + (3.7.3.4b)

där σ
cm
är medeltryckspänningen i osprucket tvärsnitt av effektiv spänn-
kraft eller normalkraft dividerad med 1,2γ
n
. Effektiv spännkraft på över-
föringssträckan vid förespänd armering bestäms enligt avsnitt 3.9.1.3,
dock används lägst värdet på avståndet h/2 från upplag. Medeltryck-
spänningen beräknas normalt på grundval av total betongarea.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





83
3.7.3.5 Inverkan på V
c
av dragande normalkraft
Vid dragande normalkraft minskas V
c
med 0,1N
d
, dock ej till lägre
värde än noll. N
d
är normalkraftens dimensioneringsvärde.
3.7.3.6 Inverkan V
i
av variabel effektiv höjd
V
i
är komponent i tvärkraftens riktning av tryck- och dragkrafter i ak-
tuellt snitt, inberäknat effektiva spännkraften vid lutande spännarme-
ring. V
i
är positiv om den har samma riktning som V
d
. Exempel på hur
V
i
kan beräknas ges i Betonghandbok - Konstruktion avsnitt 3.7:36.
3.7.3.7 Alternativ modell för betongens tvärkraftskapacitet
För beräkning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner utan statiskt
verksam tvärkraftsarmering kan följande användas som alternativ till
metoderna i avsnitten 3.7.3.1 till 3.7.3.5. V
Rdc
enligt följande kan dock
inte ersätta V
c
i avsnitt 3.7.4.1.

3
Rdc cck cm w
n
0,18
100 0,15
1,5
k
V f b d ρ σ
γ
| |
= +
|
\ .
(3.7.3.7a)

dock lägst
Rdc min cm w
= ( +0,15 ) V v b d σ (3.7.3.7b)
3
min cck
n
0,035
= v k f
γ
(3.7.3.7c)
där
0, 2
1 2, 0 k
d
= + ≤
s0
w
0, 02
A
b d
ρ = ≤


3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



84
och
f
cck
är karakteristiskt värde för betongens tryckhållfasthet i MPa
b
w
är balklivets minsta bredd inom den effektiva höjden i aktu-
ellt tvärsnitt
d är effektiv höjd i m
σ
cm
enligt avsnitt 3.7.3.4 (positiv vid tryck)

I områden utan böjsprickor bestäms tvärkraftskapaciteten istället enligt
ekvation 3.7.3.7d. Denna kapacitet bör även gälla som övre gräns i
spruckna områden.

2 w
Rdc ct cm ct
b I
V f f
S
σ = + (3.7.3.7d)

där
I är tröghetsmoment för medräknat tvärsnitt, jfr definition av
σ
cm
i avsnitt 3.7.3.4
S är statiskt moment av arean ovanför tyngdpunkten för med-
räknat tvärsnitt

För tvärsnitt med varierande bredd beräknas V
Rdc
enligt ekvation
3.7.3.7b för den nivå som ger lägsta kapacitet (kan vara en annan än
tyngdpunktsnivån).
Vid beräkning av dimensionerande tvärkraft för jämförelse med
tvärkraftskapacitet enligt ekvation 3.7.3.7a respektive 3.7.3.7b, får last
som angriper på översidan och inom avståndet 0 ≤ a ≤ 2d från upp
lagets kant reduceras med faktorn α
a
= a/2d ≥ 0,25. Tvärkraft beräk-
nad för oreducerad last bör inte överstiga

Rdc,max w cc
= 0,5 V b d f ν (3.7.3.7e)

där
cck
= 0,6(1- )
250
f
ν

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





85
3.7.4 Armerad betong med statiskt verksam tvärkrafts-
armering
3.7.4.1 Tvärkraftskapacitet
Tvärkraftskapaciteten i ett snitt kan anses vara tillräcklig om

Sd c i s
V V V V ≤ + + (3.7.4.1a)

V
c
bestäms enligt avsnitt 3.7.3.2-5, varvid ξ inte behöver sättas mindre
än 1,0. V
i
bestäms enligt avsnitt 3.7.3.6. V
s
bestäms enligt avsnitt
3.7.4.2.
Risken för tryckbrott i balklivet ger en övre gräns för tvärkrafts-
kapaciteten enligt

d i w cc
0, 25 V V b d f − ≤ (3.7.4.1b)
3.7.4.2 Tvärkraftsarmeringens bidrag V
s

V
s
är summan av komposanterna i tvärkraftens riktning av krafterna i
den tvärkraftsarmering, som korsas av ett 45°-snitt mellan tryck- och
dragresultanterna (vid flera armeringslager det understa lagrets tyngd-
punkt i stället för dragresultanten), jämför figur 3.7.4.2.
För armeringsenheter, t.ex. byglar, med lika delning s i konstruk-
tionsdelens längdriktning och area A
sv
per enhet gäller
( )
s sv sv
0, 9
sin cos
d
V A f
s
β β = + (3.7.4.2a)
där β är vinkeln mellan tvärkraftsarmeringen och balkaxeln (en balk-
axel vinkelrät mot tvärkraftens riktning).
Den tvärkraft som upptas av en enstaka armeringsenhet med arean
A
sv
beräknas ur

s sv sv
sin V A f β = (3.7.4.2b)



3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



86
Den draghållfasthet f
sv
som utnyttjas för tvärkraftsarmeringen
enligt ekvation 3.7.4.2a – b sätts lika med dimensioneringsvärdet f
st

för tvärkraftsarmeringens draghållfasthet, dock inte högre än
f
st
= 520/(1,15γ
n
) MPa, jämför avsnitt 2.3.1 och 2.5.1.
För att tvärkraftsarmeringen skall få räknas som statiskt verksam
krävs vid dimensionering enligt detta avsnitt att följande villkor är
uppfyllt
s w ct
0, 2 V b d f ≥ (3.7.4.2c)
Om både byglar och uppbockade stänger används som skjuvarme-
ring, se snitt a – a i figur 3.7.4.2, kan armeringens tvärkraftskapacitet
bestämmas enligt ekvation 3.7.4.2d – e.
( )
s 1 1 1 2 2
sin cos sin
z
V F F
s
β β β = + + (3.7.4.2d)

1 sv
1 sv
1
2 sv2 sv2
(Byglar med lika delning )
= (Uppbockad armering)
= 0, 9
= s f
F A
f
F A
z d
¦
¦
´
¦
¹
(3.7.4.2e)


Figur 3.7.4.2 Princip för beräkning av Vs i ett snitt på en balk
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





87
3.7.4.3 Alternativ metod för dimensionering av tvärkraftsarmering
Som alternativ till metoden i avsnitt 3.7.4.1-2 kan följande metod
användas, baserad på s.k. fackverksmodell. Tvärkraften förutsätts
härvid tas upp av dragkrafter i tvärgående armering och betong
tryckkrafter med lutning θ, se figur 3.7.4.3a.

q
b
d
B
z cot
z
b
s
A
sv
q z cot
A C B


Figur 3.7.4.3a Grundläggande parametrar i fackverksmodell

Dimensioneringsvillkor:

Sd i Rd
V V V − ≤ (3.7.4.3a)

Tvärkraftskapacitet:
{ }
Rd Rds Rd,max
min , V V V = (3.7.4.3b)

Kapacitet för tvärkraftsarmering mellan A och C i figur 3.7.4.3a:
( )
Rds sv sv
cot cot sin
z
V A f
s
θ β β = + (3.7.4.3c)

Kapacitet med hänsyn till tryckbrott i sneda betongsträvor:
Rd,max c w cc
2
cot cot
1 cot
V b z f
θ β
α ν
θ
+
=
+
(3.7.4.3d)

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



88
där
V
Sd
dimensionerande tvärkraft i snitt B i figur 3.7.4.3a
V
i
är inverkan av ev. variabel effektiv höjd, se avsnitt 3.7.3.6
(visas ej i figur 3.7.4.3a)
f
sv
utnyttjad spänning i tvärkraftsarmering; se ekvation 3.7.4.3f-g
och anslutande text
z inre hävarm; i avsaknad av noggrannare beräkning kan 0,9d
användas
θ trycksträvornas lutning i förhållande till en balkaxel vinkel-
rät mot tvärkraftens riktning, se figur 3.7.4.3a; begräsningar,
se nedan
β vinkel mellan tvärkraftsarmering och balkaxel, se figur
3.7.4.3a
α
c
faktor för inverkan av spännkraft eller annan tryckkraft en-
ligt ekvation 3.7.4.3e
ν utnyttjad andel av betongens tryckhållfasthet enligt ekvation
3.7.4.3f-g

Utöver vad som ges av ekvation 3.7.4.3c skall tvärkraftsarmeringen
även dimensioneras för upphängning av eventuell last som angriper i
balkens underkant mellan A och B i figur 3.7.4.3a.
Lutningen θ begränsas så att 1,0 ≤ cotθ ≤ 2,5 vid ospänd och
1,0 ≤ cotθ ≤ 3,0 vid förspänd armering. Kapaciteten V
Rd,max
enligt
ekvation 3.7.4.3d kontrolleras även för tvärkraft i snitt nära upplag,
varvid cotθ = 1 får användas. Alternativt kan upplagsområdet
dimensioneras med generell fackverksmodell, se avsnitt 3.2.3.3.
Vid dimensionering av tvärkraftsarmering väljs normalt den flack-
aste lutningen enligt ovan. Om detta ger otillräcklig kapacitet V
Rd,max

enligt ekvation 3.7.4.3d väljs ett lägre värde på cotθ. Om V
Rd,max
blir
otillräcklig även för cotθ = 1,0 fordras större tvärsnitt och/eller högre
betonghållfasthet.
För lutande snitt som utgår från upplag armeras även för α
a
ggr
tvärkraften av eventuell koncentrerad last på ett avstånd a > 0,5d från
upplagets kant, där α
a
= a/2d, dock 0,25 ≤ α
a
≤ 1,0. Denna armering
koncentreras inom centrala 0,75⋅a. Se figur 3.7.4.3b. Alternativt kan
generell fackverksmodell användas, se avsnitt 3.2.3.3.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





89
q
d
z
a
0,75a

Figur 3.7.4.3b Lutningsbegränsning vid upplag

För faktorn α
c
används värden enligt nedan:

cn cn
cc cc
cn
c
cc
cn cn
cc cc
1 för 0 < 0, 25
1, 25 för 0,25 0, 5
2, 5 1 för 0,5 1, 0
f f
f
f f
+ <
= ≤ ≤
− < <
¦
¦
¦
¦
¦
´
¦
¦
| |
¦
|
¦
\ . ¹
σ σ
σ
α
σ σ
(3.7.4.3e)

där
σ
cn
= N
Sd
/A
c
(positiv vid tryck)
N
Sd
är dimensioneringsvärde för spännkraft eller annan tryck-
kraft
A
c
är area för medräknat tvärsnitt (jfr definition av σ
cm
i avsnitt
3.7.3.4)

Den andel av tryckhållfastheten som kan utnyttjas i trycksträvor
beror av betongkvaliteten och av utnyttjad spänning i tvärkraftsarmer-
ing enligt nedan:

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



90
för f
sv
= f
st

cck
0, 6 1
250
f
ν
| |
= −
|
\ .
(3.7.4.3f)

för f
sv
= 0,8f
st
0, 6 ν = (3.7.4.3g)

I båda ekvationerna 3.7.4.3f − g begränsas den utnyttjade armerings-
spänningen f
sv
till 520/1,15γ
n
. Den gynnsammaste kombinationen av
f
sv
och ν kan användas. Normalt används f
sv
= f
st
och ekvation 3.7.4.3f,
men vid stor tvärkraft kan f
sv
= 0,8f
st
och ekvation 3.7.4.3g ge högre
kapacitet.
3.7.4.4 Anordning av tvärkraftsarmering
Som tvärkraftsarmering medräknas byglar och uppbockad längsarme-
ring med vinkeln β enligt figur 3.7.4.2 minst lika med 30°. För utform-
ning av byglar i balkar, se avsnitt 6.2.6.
För avståndet s i konstruktionens längdriktning mellan byglar eller
uppbockade stänger, jämför figur 3.7.4.2, gäller

( ) 0, 75 1 cot s d β ≤ + dock ≤ 1,5 d (3.7.4.4)

Om den längd av konstruktionen där tvärkraftsarmering erfordras
är mindre än det maximalt tillåtna värdet på s enligt ovan, kan tvär-
kraftsarmeringen utgöras av enbart en enhet. Denna enhet placeras så
att den skärs av alla möjliga 45°-snitt inom området, jämför figur
3.7.4.2.
3.8 Vridande moment
3.8.1 Allmänt
Vid beräkning av vridmomentkapacitet bör bl.a. följande beaktas:
– betongens hållfasthet
– tvärsnittsform och tvärsnittsmått
– anordning av armering
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





91
– armeringsmängd
– armeringens hållfasthet
– böjande moment, normalkraft och tvärkraft.

BKR, avsnitt 7:3127
Risken för sprött brott skall beaktas.
Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för tvärkraft finns i BBK
avsnitt 3.7 och exempel på dimensioneringsmetoder för vri-
dande moment finns i avsnitt 3.8.

I detta avsnitt ges en metod för beräkning av vridmomentkapacitet i
tvärsnitt med slutet skjuvflöde. Inverkan av förhindrad välvning, som
har betydelse i öppna tunnväggiga tvärsnitt, behandlas därför inte.
För rektangulära tvärsnitt med försumbar tvärsnittsvälvning
(Vlasovsk vridning) medräknas inte större tvärsnitt än vad som mot-
svarar ett sidoförhållande ≤ 5. För flänsförsett tvärsnitt medräknas en
flänsbredd av högst tre gånger flänsens tjocklek.
Risken för tvärsnittsvälvning kan kontrolleras genom parametern
λL enligt Vridning och lastfördelning av Tage Petersson och Håkan
Sundquist, rapport nr 15, Brobyggnad 1995 (KTH). Om λL > 3 är de
Vlasovska välvspänningarna vanligen försumbara.
Vridning i plattor behandlas i avsnitt 6.5 och påtvingad vridning i
balkar i avsnitt 6.2.3.
3.8.2 Oarmerad betong
För oarmerad betong gäller kraven i BKR avsnitt 7:312, återgivna i
avsnitt 3.5. All samtidig inverkan beaktas, som utöver vridning kan
vara tvärkraft, böjande moment och normalkraft. Vridspänningen be-
gränsas enligt ekvation 4.5.3c med ζ = 2. Vridspänning kan beräknas
enligt plasticitetsteori.
3.8.3 Armerad betong utan vridarmering
I konstruktionsdel utan statiskt verksam tvärkraftsarmering, jämför
avsnitt 3.7.4.2, kan vridmomentkapaciteten anses vara tillräcklig om
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



92
Sd Sd
i t
1
c
V T
V V Z f
+ ≤
+
(3.8.3a)

där
V
Sd
är tvärkraft
T
Sd
är vridande moment av dimensioneringslast. Där förväx-
ling är utesluten kan beteckningarna förenklas till V
d

respektive T
d

V
c
och V
i
bestäms enligt avsnitt 3.7.3
Z är betongtvärsnittets vridmotstånd enligt plasticitetsteori
f
t
är betongens formella vridhållfasthet, som beräknas enligt
ekvation 3.8.3b

t ct cm
= 0,4 + 0,2 f f σ dock ≤ f
ct
(3.8.3b)

där σ
cm
är medeltryckspänning av effektiv spännkraft eller normalkraft
dividerad med 1,2γ
n
där γ
n
är partialkoefficient enligt avsnitt 1.1.1.4.
För lådtvärsnitt tillämpas ekvation 3.8.3a på alla ingående väggar,
med värden på V
Sd
, V
c
och V
i
för respektive vägg. Vidare ersätts
T
Sd
/(Z f
t
) med q
d
/(hf
t
), där q
d
är skjuvflöde enligt ekvation 3.8.3c samt h
är väggtjocklek och f
t
formell vridhållfasthet för respektive vägg.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





93


Figur 3.8.3a – e Exempel på slutna byglar och hur arean Aef beräknas

För encelligt lådtvärsnitt beräknas skjuvflödet q
d
ur
d
d
ef
2
T
q
A
= (3.8.3c)
där A
ef
är area innesluten av lådväggarnas medellinjer, se figur
3.8.3d – e.

I konstruktionsdel med tvärkraftsarmering, som räknas statiskt
verksam enligt avsnitt 3.7.4.2 och är utformad som slutna byglar
vinkelrätt mot längdriktningen, kan vridmomentkapaciteten anses
vara tillräcklig om
d ct
0,3 T Z f ≤ (3.8.3d)
För inverkan av enbart vridning i icke böjsprucket tvärsnitt kan
som alternativ till det ovanstående vridmomentkapaciteten beräknas
enligt High Performance Concrete Structures - Design Handbook,
avsnitt 3.8.3.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



94
3.8.4 Armerad betong med vridarmering
Om vridmomentkapaciteten inte är tillräcklig enligt avsnitt 3.8.3, läggs
armering in för hela vridmomentet. I lådtvärsnitt läggs armering in för
hela skjuvflödet av vridmoment i de väggar där vridmomentkapaci-
teten inte är tillräcklig.
Vridarmering, bestående av längsgående stänger och slutna byglar
vinkelrätt mot längdriktningen, adderas till övrig armering och beräk-
nas enligt nedan.

st d
ef sv
tan
2
A T
s A f
θ ≥ (3.8.4a)
s1 d
ef ef sl
2 tan
A T
u A f θ
≥ (3.8.4b)

där
A
ef
är för massivt tvärsnitt och encelligt enkelarmerat lådtvär-
snitt den area som innesluts av räta linjer mellan närbelägna
hörnstängers tyngdpunkter, se figur 3.8.3a – d och för encel-
ligt dubbelarmerat lådtvärsnitt den area som innesluts av
lådväggarnas medellinjer, se figur 3.8.3e
A
sl
är area för längsgående vridarmering
A
st
är area för en bygelstång
f
sl
är dimensionerande draghållfasthet för längsgående vrid-
armering
f
sv
är dimensionerande draghållfasthet för byglar, dock inte
högre än f
st
= 520/(1,15γ
n
MPa)
s är avstånd i längdriktningen mellan byglar
u
ef
är omkrets för A
ef

θ är vinkel mellan den sneda tryckspänningen och längd-
riktningen. För tan θ godtas värden mellan 3/5 och 5/3,
normalt väljs värdet tan θ = 1

A
sl
fördelas jämnt utefter omkretsen av A
ef
, så att den del av u
ef
som
motsvarar en stång blir ungefär proportionell mot stångarean.
För tryckt tvärsnitt eller tvärsnittsdel kan A
sl
reduceras med arean
N/f
sl
, där N är tryckkraft i tvärsnittet eller tvärsnittsdelen, exempelvis
tryckzonen i en böjd balk. I det nämnda fallet beaktas tryckkraftens
minskning på grund av eventuella skjuvsprickor, jämför avsnitt 3.9.2.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





95
För tvärsnitt med inåtgående hörn och som kan delas upp i ett antal
deltvärsnitt med enbart utåtgående hörn (t.ex. T-tvärsnitt som kan delas
upp i två eller tre rektanglar), erhålls ett värde på h
ef
för varje deltvär-
snitt. Villkor 3.8.4a och 3.8.4b kan tillämpas på varje deltvärsnitt. Ka-
paciteten för hela tvärsnittet är summan av deltvärsnittens kapacitet.
3.8.5 Övre gräns för vridmomentkapacitet
Risken för tryckbrott i balksidorna ger en övre gräns för vridmoment-
kapaciteten enligt

Sd i d
cc
w ef ef
0, 25
2
V V T
f
b d A h

+ ≤ (3.8.5)

där h
ef
är väggtjocklek i tänkt lådtvärsnitt enligt figur 3.8.5, för låd-
tvärsnitt dock högst verklig väggtjocklek.
För tvärsnitt med inåtgående hörn och som kan delas upp i ett antal
deltvärsnitt tillämpas samma princip för uppdelning av tvärsnitt och
summering av deltvärsnittens kapacitet som vid dimensionering av
vridarmering enligt avsnitt 3.8.4.



Figur 3.8.5 Exempel på hur väggtjockleken hef bestäms. def är diametern
för den största cirkel som kan inskrivas i ytan Aef

I konstruktionsdel med höga normaltryckspänningar begränsas bär-
förmågan av den sneda huvudtryckspänningen. Detta kan t.ex. inträffa
i en nära centriskt belastad pelare påverkad av vridande moment eller i
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



96
tryckzonen i ett böjt och vridet lådtvärsnitt. Tryckspänningen begrän-
sas till f
cc
. Där vridsprickor förväntas uppkomma (enligt ekvation
4.5.3c med ζ = 2) bör dock spänningen begränsas till 0,5f
cc
.
3.8.6 Alternativ dimensionering av vridarmering
Tvärgående armering kan dimensioneras enligt avsnitt 3.7.4.3 för den
kombinerade inverkan av vridmoment och tvärkraft. Massivt tvärsnitt
kan härvid behandlas som ett fiktivt lådtvärsnitt enligt figur 3.8.5. In-
verkan av vridning i form av en skjuvkraft V
Td
adderas till tvärkraften
i aktuell lådvägg, med beaktande av riktning. För encelligt lådtvärsnitt
gäller

Sd ef
Td
ef
2
T z
V
A
= (3.8.6)

där
T
Sd
är dimensionerande vridmoment
A
ef
är effektiv area enligt avsnitt 3.8.4
z
ef
är effektiv areas sidlängd för aktuell lådvägg

Längsgående vridarmering dimensioneras enligt avsnitt 3.8.4, med
samma värde på θ som det som använts för dimensionering av tvär-
gående armering.
3.8.7 Anordning av armering
För bygelavståndet s gäller
s ≤ d
ef
dock högst 400 mm (3.8.7a)
Dessutom gäller om T
d
/Z eller q
d
/h
ef
är större än f
ct
s ≤ 0,125 u
ef
(3.8.7b)
Längsgående armering bör omslutas av byglar. En längsgående stång
bör finnas i varje brytpunkt på byglarna. Avstånd mellan längsgående
stänger bör vara högst 400 mm. Exempel på utformning av slutna by-
glar ges i figur 3.8.3. Förankring och skarvning av bygelstång utförs
enligt avsnitt 3.9.1, 3.9.3 och figur 6.2.6.2a – e.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





97
3.9 Förankring och anordning av
armering
3.9.1 Förankring av armering
3.9.1.1 Allmänna principer
BKR, avsnitt 7:3128, första och andra stycket
För undvikande av sprött brott skall armering förankras och anord-
nas så att dess övre sträckgräns eller 0,2-gräns med minst 95 %
sannolikhet kan uppnås innan förankringsbrott eller skarvbrott in-
träffar.
Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för armeringens för-
ankring finns i BBK avsnitt 3.9.1.

Följande metoder kan tillämpas:
– Armeringens förankring dimensioneras för 10 % större kraft än
den som beräknas uppträda vid dimensioneringslast
– Skarvar, som är beroende av betongens hållfasthet, dimensioneras
för 10 % större kraft än den som svarar mot dimensioneringsvärdet
f
std
för armeringen.
Den angivna marginalen på 10 % är beaktad i efterföljande dimensio-
neringsmetoder.
Förankring kan åstadkommas genom
a. en över armeringens yta fördelad vidhäftningsspänning enligt av-
snitt 3.9.1.2 eller 3.9.1.3
b. koncentrerade förankringar vid påsvetsade tvärtrådar eller tvärpin-
nar enligt avsnitt 3.9.1.4
c. ändankare enligt avsnitt 3.9.1.5

Förankring av dragen armeringsstång kan ske genom enbart vidhäft-
ning enligt punkt a för kamstänger, för profilerade stänger, för tråd
och linor som spännarmering samt för icke kalldragna släta stänger
med ∅ ≤ 10 mm och f
yk
≤ 270 MPa. I övriga fall förankras armering-
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



98
en med tvärtrådar eller tvärpinnar enligt punkt b eller ändankare enligt
punkt c.
Vid kombination av förankring enligt punkterna a, b och c kan full
samverkan mellan de olika komponenterna normalt ej tillgodoräknas.
Vid en kombination kan man utnyttja inverkan av hela den största och
hälften av de övriga av dessa komponenter.
3.9.1.2 Förankring genom vidhäftning vid ospänd armering
Vidhäftningsspänningen antas jämnt fördelad över armeringens yta
med ett högsta värde (vidhäftningshållfasthet) av
f
b
= η
1
η
2
η
3
η
4
f
ct
+ ∆f
b
(3.9.1.2a)
där
η
1
beror av armeringens ytbeskaffenhet, enligt a nedan
η
2
beaktar undergjutningshöjd och tvärgående dragspänningar,
enligt b nedan
η
3
beaktar eventuell buntning enligt c nedan
η
4
beaktar inverkan av täckskikt och stångavstånd, enligt d
nedan
f
ct
är dimensioneringsvärde för betongens draghållfasthet, dock
högst vad som svarar mot f
ctk
= 2,7 MPa
∆f
b
beaktar inverkan av tvärarmering, enligt e nedan

Dessutom gäller övre gränser för vidhäftning enligt f nedan.
Mer nyanserade metoder finns i Betonghandbok – Konstruktion av-
snitt 3.9:122.

a. Armeringens ytbeskaffenhet
Följande värden på faktorn η
1
i tabell 3.9.1.2a kan användas, för-
utsatt att avsnitt 3.9.5 (täckande betongskikt) och avsnitt 3.9.6
(avstånd mellan stänger) tillämpas.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





99
Tabell 3.9.1.2a Värden på faktorn η ηη η1
Typ av armering η1
Slät kalldragen tråd 0,5
1
Slät varmvalsad stång 0,9
Profilerad stång 1,3

Kamstång 1,4
1
Gäller endast armeringsnät.

b. Undergjutningshöjd och tvärgående dragspänningar
Faktorn η
2
kan beräknas enligt
( )
2 2 t
100
1 och 1
150
u −
= − − ≤ ≤
α
η α η η (3.9.1.2b)
där
η
t
= 1,0 om betongen är osprucken enligt nedan, 0,8 i annat fall
α = 0,3 för kamstänger, 0,5 för övrig armering
u är undergjutningshöjd i mm (motsvarar c
1
i figur 3.9.1.2a − b)

Värdet på η
t
beror på om betongen kan betraktas som osprucken för
tvärgående dragspänningar vid kontroll i brottgränstillstånd enligt av-
snitt 4.5.3 och ζ = 2.
För underkantsarmering i flera lager med fritt avstånd högst 3∅ och
högst 100 mm kan värdet på u för det understa lagret tillämpas för samt-
liga lager. Vid större avstånd används värden på u för respektive lager.
Om armeringen lutar mer än 20° mot horisontalplanet behöver
undergjutning inte beaktas, dvs. η
2
= η
t
.

c. Buntning
För buntad armering beräknas vidhäftande area som för rund stång
med samma tvärsnittsarea som bunten. Vidare gäller η
3
= 0,8 för
bunt av två stänger och η
3
= 0,7 för tre stänger. Utan buntning gäl-
ler η
3
= 1. Övriga regler för buntning, se avsnitt 3.9.7.

d. Täckande betongskikt och avstånd mellan stänger
För kamstänger och profilerade stänger (även i nät) kan faktorn η
4

enligt ekvation (3.9.1.2c) användas; för annan armering gäller
η
4
= 1.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



100
4
2
1
3
c β
η
| |
= +
|

\ .

(3.9.1.2c)
där
c är det minsta av måtten c
1
, c
2
och (s
1
-∅)/2 enligt figur
3.9.1.2a − b
β är faktor för gles armering i ett lager:
= 1,0 om s
1
< max {5∅, 3c + ∅ }
= 1,6 om s
1
> max {9∅, 6c + ∅ }
rätlinjig interpolering för mellanliggande värden

Avståndet s
1
är avståndet mellan stänger för vilka vidhäftning utnyttjas
på samma sträcka.

Figur 3.9.1.2a − −− − b Exempel på täckskikt och stångavstånd

e. Tvärarmering
Inverkan av tvärarmering kan beräknas som ett tillskott till vidhäft-
ningen enligt:
st
b
2
A
f k
s
∆ =

dock ≤ 1,5 MPa (3.9.1.2d)
där
A
st
är area för en tvärarmeringsstång
s
2
är centrumavstånd mellan tvärarmeringsstänger
∅ är diameter för förankrad stång
k är konstant med värden enligt nedan och figur 3.9.1.2c − e

För k = 40 MPa c) förutsätts bockad armering med villkor 3.9.4.2b − c
uppfyllt. För k = 20 MPa d) förutsätts rak tvärarmering utanför och i
kontakt med den förankrade armeringen, i annat fall gäller k = 0 e).
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





101



Figur 3.9.1.2c − −− − e Värden på k i ekvation 3.9.1.2d

f. Övre gränser för vidhäftning
För kamstänger och profilerade stänger gäller följande begräns-
ning, oavsett täckskikt, stångavstånd eller tvärarmering:
b 2 b ct
f f ≤η η (3.9.1.2e)
där
η
b
= 3,0 för kamstänger, 2,5 för profilerade stänger

För en grupp dragna armeringsstänger i flera lager, där förankrings-
brott kan ske genom spjälkning utefter något av armeringsplanen,
gäller dessutom följande begränsning:
b 2 ct
1,4
b
f f η
π

∑ ∅
(3.9.1.2f)
där
b är tvärsnittsbredd i nivå med gruppens övre armeringslager
∑ π ∅ är summa omkrets för förankrade eller skarvade stänger i
gruppen

Om bredden varierar med tvärsnittshöjden enligt figur 3.9.1.2f gäller
det lägsta värde på f
b
som kan beräknas för olika nivåer.

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



102


Figur 3.9.1.2f Exempel på olika nivåer för bestämning av lägsta vidhäftning
enligt ekvation 3.9.1.2f vid varierande bredd. b2 är breddmått
för de två understa armeringslagren, b3 för de tre understa etc
3.9.1.3 Förankring genom vidhäftning vid spännarmering
Vid förespänd armering antas spännkraften bli överförd till betongen
utefter en sträcka l
b
. Om överföringssträckan bestäms genom prov-
ning bör överföringszonen beträffande utformning och spänningstill-
stånd så nära som möjligt likna den aktuella konstruktionen.
Kraftöverföringen antas vara konstant inom en sträcka l
b
enligt
b 0
= l β ∅ (3.9.1.3a)
där
∅ är spännarmeringens nominella diameter
och
1 2 pi
0
p 2 ct
( ) f t
α α σ
β
η η
= (3.9.1.3b)
där
α
1
= 1,0 vid långsam avspänning, 1,25 vid snabb avspänning
α
2
= 0,25 för profilerad tråd eller stång, 0,19 för lina
σ
pi
är initiell förspänning
η
p
= 2,7 för profilerad tråd eller stång, 3,2 för lina
η
2
beaktar undergjutning enligt avsnitt 3.9.1.2 (här med η
t
= 1)
f
ct
(t) är dimensionerande draghållfasthet svarande mot betongens
hållfasthet vid tiden för avspänning
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





103

Som dimensioneringsvärde på överföringssträckan används ett högt
eller lågt värde enligt ekvation 3.9.1.3c respektive ekvation 3.9.1.3d,
beroende på vilket som är ogynnsammast. Normalt är ett lågt värde
ogynnsammast med hänsyn till spjälkspänningar i samband med av-
spänning, och ett högt värde med hänsyn till förankring, tvärkraft m.m. i
brottgränstillstånd.
l
bd
= 0,8l
b
(3.9.1.3c)
l
bd
= 1,2l
b
(3.9.1.3d)
För förankring av dragkraft utöver kraft av förspänning kan
vidhäftningen beräknas enligt regler för ospänd armering, varvid η
1

sätts till 1,2 för lina. Inom överföringssträckan begränsas
vidhäftningen f
b,red
enligt ekvation 3.9.1.3e, jfr figur 3.9.1.3:
p
b,red b
st
1 f f
f
σ | |
= −
|
\ .
(3.9.1.3e)
där σ
p
är effektiv förspänning efter förluster.

Vid efterspänd armering som genom injektering i kabelrör gjorts
vidhäftande bör den beräknade vidhäftningsspänningen vara högst 1,2
MPa.
Vidhäftningen mellan kabelrör och kringgjuten betong respektive
injekteringsbruk kan bestämmas enligt avsnitt 3.9.1.2 med η
1
= 1,3.


3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



104


Figur 3.9.1.3 Kraftvariation vid änden av förespänd armeringsenhet
3.9.1.4 Förankring genom tvärtrådar eller tvärpinnar
Den koncentrerade förankringskraft ∆F, som kan tas upp av påsvet-
sade tvärtrådar eller tvärpinnar t.ex. vid armeringsnät kan antas vara
högst lika med fordrat värde på den kraft svetsförbindningarna kan ta
upp, dividerat med 1,3γ
n
, där γ
n
beror av aktuell säkerhetsklass enligt
avsnitt 1.1.1.4. Med hänsyn till risken för spjälkning bör dock förank-
ringskraften begränsas till
2
t ct
200 F f ∆ ≤ ∅ (3.9.1.4)
där ∅
t
är tvärtrådarnas diameter eller tvärpinnarnas tvärmått vinkelrätt
mot kraftriktningen.
3.9.1.5 Förankring genom ändankare
Den koncentrerade förankringskraft, som kan tas upp av ändkrok eller
armeringsbock över hörnstång, kan för dragen stång beräknas ur
a s ct
F A f ξ = (3.9.1.5a)
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





105
där
A
s
är tvärsnittsarea för förankrad stång
ξ = 90 för ändkrok på slät stång, se figur 3.9.1.5a
ξ = 60 för armeringsbock över hörnstång med diameter minst
lika med den bockade stångens diameter, se figur 3.9.1.5b.
Vid armeringsbock typ b) i figur 3.9.1.5 kan vidhäftning till-
godoräknas mot stångdelen bortom bocken

Armeringsslinga enligt figur 3.9.1.5c bör dimensioneras med hänsyn
till spjälkning enligt ekvation 3.9.4.2a.


Figur 3.9.1.5a – c Ändankare bestående av
a. ändkrok,
b. armeringsbock över hörnstång och
c. slinga

Vid förankring av tryckt stång kan ovan behandlade förankringstyper
inte förutsättas ta upp kraft. Däremot kan tryckt stångände antas att i
full samverkan med vidhäftning överföra kraften
a s cc
F A f ξ = (3.9.1.5b)
där
A
s
är stångens tvärsnittsarea
och
2,5 för vanlig eller tung betong
1,0 för lättballastbetong
ξ
¦
=
´
¹

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



106

Det ovanstående förutsätter att avståndet mellan stångände och be-
tongyta är så stort att utstansning inte sker. Avståndet 4∅ vid stänger
med inbördes centrumavstånd ≥ 4∅ kan anses tillräckligt, se figur
3.9.1.5d.



Figur 3.9.1.5d Ändförankring av tryckt stång

Den till stångänden koncentrerade förankringskraft F
a
som tas upp
av ankringsringar o.d., kan antas vara lika med fordrat värde på den
kraft förbandet mellan stång och ankringsring kan ta upp, dividerat
med 1,2γ
n
, där γ
n
beror av aktuell säkerhetsklass enligt avsnitt 1.1.1.4.
Därutöver beaktas prägling och spjälkning av betongen enligt avsnitt
3.10. Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.10.
3.9.2 Avslutning av armering
BKR, avsnitt 7:3128, tredje och fjärde stycket
Armering skall i varje snitt kunna uppta den kraft som uppträder vid
dimensioneringslast, med beaktande av sneda sprickors inverkan.
Råd: Exempel på metoder för avslutning av armering finns i BBK
avsnitt 3.9.2.

Den kraft som kan tas upp i ett snitt beror av armeringens hållfasthet
och tvärsnittsarea samt i vissa snitt även av dess förankring.
Kraften som kan tas upp i en armeringsstång, i ett snitt inom stång-
ens förankringslängd, beror av avståndet från stångänden (eller från
annat snitt där dragkraften är noll) enligt avsnitt 3.9.1.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





107
Ökningen av dragkraften till följd av sneda sprickor kan beaktas
genom en förskjutning a
l
av dragkraftskurvan enligt figur 3.9.2a – b.
För konstruktionsdel med statiskt verksam vertikal tvärkraftsarmering
enligt avsnitt 3.7.4.2 och lika delning mellan byglar, kan a
l
beräknas
ur
d
1
sv sv
2
sV
a
A f
≥ (3.9.2a)
där
A
sv
är area för en bygelarmeringsenhet (stångarea gånger antal
bygelskänklar per bygel)
f
sv
är byglarnas utnyttjningsbara draghållfasthet, se avsnitt
3.7.4.2
s är bygelavstånd i konstruktionsdelens längdriktning.

a
l
behöver inte ges större värde än 1,5 gånger tvärsnittets effektiva
höjd d och bör vid vertikala byglar inte understiga 0,5d. För icke tvär-
kraftsarmerad konstruktionsdel kan antas att a
l
= 1,5d.
Invid lastangrepp i fält där tvärkraften byter tecken och invid upp-
lag för inspänd eller kontinuerlig konstruktionsdel begränsas drag-
kraften till M
d,max
/z, se figur 3.9.2a – b.



Figur 3.9.2a – b Exempel på dragkraftsvariation i böjarmeringen i balkar där
skjuvarmering erfordras i
a. balk med punktlast och
b. balk med jämnt fördelad last. Streckad linje är dragkrafts-
variation enligt momentdiagrammet utan hänsyn till sneda
sprickor

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



108
Inom icke böjsprucket område av konstruktionsdel utan statiskt
verksam tvärkraftsarmering kan antas att a
l
= 0. Detta värde kan dock
tillämpas först på det avstånd från böjsprucket område som krävs för
förankring av kraften (F
2
− F
1
) i armeringen enligt figur 3.9.2c. Grän-
sen för böjsprucket område beräknas enligt avsnitt 4.5.3 med ζ = 2,0.
Ett noggrannare värde på dragkraften i böjarmeringen i konstruk-
tionsdel med statiskt verksam tvärkraftsarmering kan erhållas på
följande sätt. Konstruktionsdelen betraktas som ett fackverk, där lut-
ningen hos de tryckta betongsträvorna (lika med lutningen hos tänkt
skjuvspricka) bestäms av att hela tvärkraften tas upp av tvärkrafts-
armering, se figur 3.9.2d. Om tvärkraftsarmering har dimensionerats
enligt avsnitt 3.7.4.3 är lutningen lika med θ som använts vid denna
dimensionering. Brantare lutning än 45° bör inte förutsättas. Drag-
kraften F
t
i böjarmeringen bestäms ur en momentekvation. Kraften F
w

är resultant till krafterna i den tvärkraftsarmering som skärs av den
tänkta skjuvsprickan, vid spänning lika med f
sv
enligt avsnitt 3.7.4.2.
Dragkraften F
t
behöver inte ges större värde än vad som motsvarar
a
l
= 1,5d, se figur 3.9.2a – b.
Dragkraften kan beräknas förenklat enligt nedan (svarande mot att
last ovanför skjuvsprickan försummas):
( )
d
s d
0, 5 cot cot
M
F V
z
θ β = + − dock
d,max
s
M
F
z
≤ (3.9.2b)
där
M
d
är moment i det snitt för vilket dragkraften beräknas
V
d
är tvärkraft i samma snitt
z är inre hävarm
θ är lutning enligt ovan
β är tvärkraftsarmeringens lutning enligt 3.7.4.2 − 3

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





109




Figur 3.9.2c Dragkraftens variation mellan böjsprucket och icke
böjsprucket område i en balk utan skjuvarmering



Figur 3.9.2d Balkdel med angripande krafter för bestämning av dragkraften
i böjarmeringen i snitt x från upplag
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



110
3.9.3 Omlottskarvning av armering
BKR, avsnitt 7:3128, femte och sjätte stycket
Omlottskarvar skall utformas så att stångändarna får erforderlig för-
ankring och så att aktuell kraft kan överföras från den ena stången
till den andra. Den ökade spjälkningsrisken vid näraliggande skarvar
skall beaktas.
Råd: Exempel på metoder för omlottskarvning av armering finns i
BBK avsnitt 3.9.3.

Skarvlängden kan bestämmas enligt metoderna för förankring i avsnitt
3.9.1, om nedanstående villkor a till c uppfylls.

a. I samma tvärsnitt skarvas inte mer dragarmering än vad som svarar
mot den minsta arean av följande: halva armeringsarean eller arean
för ett armeringslager (det med största arean). (Skarvar anses ligga i
samma tvärsnitt om avståndet mellan skarvcentra är mindre än
skarvlängden.) I ett armeringslager skarvas högst varannan stång.
Armeringsnät i ett lager med minsta avståndet 15∅ mellan stänger-
na får dock skarvas i samma snitt.
b. För armeringsnät medräknas endast tvärstänger som med minst 20
mm överlappar yttersta tvärstången i det andra nätet. Skarvlängden
är minst 200 mm, räknat från den yttersta tvärstången i varje nät,
och omfattar minst två tvärstänger.
c. Större skarvlängd än 80∅ tillgodoräknas inte.

Avsteg från villkor a får göras om följande två villkor båda är upp-
fyllda.
– Speciella åtgärder föreskrivs på ritning, för att säkra att täckskikt
och avstånd mellan stänger inte blir mindre än enligt avsnitt 3.9.5
respektive 3.9.6.
– Tvärarmering dimensionerad enligt ekvation 3.9.1.2d, för ∆f
b
= 0,25
gånger utnyttjat värde på f
b
anordnas inom skarvlängdsområdet.
Denna tvärarmering får inte tillgodoräknas för reduktion av skarv-
längden. Vid armering i ett lager och med minsta avståndet 15∅
mellan stängerna behöver inte tvärarmering anordnas.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





111
Om det av praktiska skäl är svårt att tillämpa metoderna för skarvning i
samma tvärsnitt t.ex. för upphängningsarmering i skivkonstruktioner,
kan skarvningen göras exempelvis med mötande slingor.
Omlottskarvning kan även beräknas enligt mer nyanserade metoder
i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.9:3. Beträffande svetsade
och mekaniska skarvar, se avsnitt 7.5.3 och 7.5.4.
Skarvning av buntad armering kan utföras enligt Betonghandbok -
Utförande, avsnitt 3:3.6.2.
3.9.4 Bockningsradier
BKR, avsnitt 7:3128, sjunde och åttonde stycket
Bockningsradier skall vara tillräckligt stora med hänsyn till armer-
ingens bockbarhet och till risken för spjälkning i betongen.
Råd: Exempel på metoder för bestämning av bockningsradier finns i
BBK avsnitt 3.9.4.
3.9.4.1 Armeringens bockbarhet
Med hänsyn till armeringens bockbarhet bör bockningsradien – den
inre krökningsradien – inte understiga 0,75 gånger den vid bockprov-
ning använda dorndiametern, förutsatt att bockningen utförs vid plus-
grader, se avsnitt 8.6.1.
3.9.4.2 Bockningsradie med hänsyn till risken för spjälkning i betongen
Med hänsyn till risken för spjälkning i betongen bör bockningsradien
r uppfylla följande villkor 3.9.4.2a. För c/∅ får inte sättas in större
värden än 3,5.
( )
st
ct
1
0, 028 0, 5 0, 5
sin / 2
f r c
f β
| |
≥ − − +
|
∅ ∅
\ .
(3.9.4.2a)
där
c är täckande betongskikt vinkelrätt mot bockningens plan,
dock inte större än halva centrumavståndet vid flera paral-
lella bockade stänger
∅ är stångdiameter
β är bockningsvinkel

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



112
Minsta bockningsradie anpassas till närmast större standardiserad
bockningsradie enligt tabell 3.9.4.2a. I tabellen ges även tillhörande
standardiserade dorndiametrar.
Tabell 3.9.4.2a. Standardiserade bockningsradier med tillhörande
dorndiametrar i mm
Standardiserad
bockningsradie

12

16

24

32

64

100

125

160

200

250

320
Motsvarande
dorndiameter

22

28

44

58

116

180

225

290

360

450

570

Spjälkning behöver inte befaras, om en armeringsstång med minst
samma dimension som den bockade stången passerar på insidan av
bocken och vinkelrätt mot dess plan och är förankrad för dragkraft
som motsvarar f
st
.
Byglar och andra bockade stänger med hörnstänger bör utföras så
att de ger en tillfredsställande fixering av hörnstängerna vilket är fallet
om följande villkor 3.9.4.2b eller 3.9.4.2c är uppfyllt.

För ∅
b
≤ 12 mm:
r ≤ ∅
l
+ 10 mm (3.9.4.2b)

För ∅
b
> 12 mm:
r ≤ ∅
l
+ 50 mm (3.9.4.2c)

där
r är bygelns bockningsradie

l
är hörnstångens diameter

b
är bygelns diameter

Byglar kan utföras med större bockningsradie än enligt villkor
3.9.4.2b och 3.9.4.2c, om istället tre längsgående stänger läggs in i
bygelns krök. En längsgående stång placeras där bygelns krök startar,
en stång i krökens mitt och en där bygelns krök slutar. De tre längsgå
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





113
ende stängerna bör ha en diameter som är minst lika stor som bygelns
diameter. Bygelns bockningsradie bör vid det här utförandet uppfylla
följande villkor.
5∅
b
≤ r ≤ 10∅
b
(3.9.4.2d)
3.9.5 Täckande betongskikt
BKR, avsnitt 7:3128, nionde och tionde stycket
Täckande betongskikt skall ha tillräcklig tjocklek med hänsyn till
förankring och skarvning av armering samt ge erforderligt skydd
mot korrosion och i vissa fall brand.
Råd: Täckande betongskikt bör väljas enligt SS 13 70 10.

Täckande betongskikt med hänsyn till förankring och skarvning samt
korrosionsskydd ges i SS 13 70 10. Täckskiktstjocklekar med hänsyn
till korrosionsskyddet gäller även för monteringsarmering.
För val av mått för täckande betongskikt med hänsyn till brand-
skydd hänvisas till litteraturen, t.ex. Handbok för Brandteknisk dimen-
sionering av betongkonstruktioner av Yngve Anderberg och Ove
Pettersson, Statens Råd för Byggnadsforskning 1992.
3.9.6 Minsta avstånd mellan parallella armeringsenheter
BKR, avsnitt 7:3128, elfte och tolfte stycket
Avstånd mellan parallella armeringsenheter skall vara tillräckligt
stora med hänsyn till förankring och skarvning av armeringen samt
med hänsyn till gjutning och bearbetning av betongen.
Råd: Lämpliga avstånd mellan parallella armeringsenheter anges i
BBK avsnitt 3.9.6.

Med hänsyn till förankring och skarvning bör inte mindre basmått för
fria avstånd mellan parallella armeringsenheter tillämpas än de minsta
basmått som anges i följande tabell 3.9.6a – b.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



114
Vid koncentrerade ändankarkrafter måste spjälkning beaktas sär-
skilt, se avsnitt 3.10 och Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.10.
Med hänsyn till gjutning och bearbetning bör fria avståndet mellan
armeringsenheter överstiga ballastens största stenstorlek med minst
5 mm. Dessutom bör i erforderlig utsträckning spalter fria från armer-
ing och annat ingjutningsgods ordnas exempelvis enligt figur 3.9.6.
Spalterna ges en bredd ≥ 100 mm. Se även Betonghandbok – Konstruk-
tion avsnitt 3.9:5. Vid behov anordnas gjut- och vibreringsluckor.

Tabell 3.9.6a – b Minsta basmått för fria avstånd mellan parallella
armeringsenheter
a. Ospänd armering
Armeringstyp Fritt avstånd mm
I samma lager
1
I olika lager
Kamstänger och profilerade stänger
Övrig armering
2∅
1,5∅
1,5∅


b. Spännarmering
Armeringstyp Fritt avstånd mm
Bunt av n st trådar eller linor
2
n ∅

Enskilda trådar i förankringszon
3


Enskilda linor i förankringszon
3, 4
3∅

Ursparingsrör vid efterspänd armering 30

1
Avståndet mellan omlottskarvar får vara 0,5∅ mindre.
2
∅ är diameter för enskild tråd eller lina.
3
Gäller även om armeringen är buntad utanför förankringszonerna.
4
För betong av kvalitet C 45/55 eller högre kan minsta fria avstånd med hänsyn till
förankring minskas till 2∅.


3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





115


Figur 3.9.6 Anordning av armering med hänsyn till gjutning och bearbet-
ning av betongen
3.9.7 Buntning av armering
BKR, avsnitt 7:3128, trettonde och fjortonde stycket
För armeringsbunt gäller samma krav som för enskild stång. Bunt
skall utformas så att alla ingående stänger kan kringgjutas och even-
tuella mellanrum fyllas ut. Spjälkningsrisken vid bockning och vid
placering av flera stänger i samma plan skall beaktas.
Råd: Exempel på metoder för buntning av armering finns i BBK
avsnitt 3.9.7.

Krav och metoder för enskild armeringsstång finns i avsnitt 3.9.1 – 6.
Vid tillämpning av dessa behandlas varje bunt som en enstaka rund
stång med samma tvärsnittsarea som armeringsbunten och med en
ekvivalent stångdiameter ∅
n
. Buntens tvärsnittsarea A
sn
och ekviva-
lenta stångdiameter ∅
n
kan då beräknas ur ekvation 3.9.7a – b nedan.
A
sn
= n A
s
(3.9.7a)
n
n ∅ = ∅ (3.9.7b)
där
n är antal stänger i bunten
A
s
är enskild stångs tvärsnittarea
∅ är enskild stångs diameter

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



116
Detta är tillämpbart för bunt av ospänd armering om följande förut-
sättningar är uppfyllda:
– Högst tre kamstänger eller högst två stänger av annat slag är bunta-
de. Fler än två stänger bör normalt inte vara buntade i samma plan.
– I armeringsnät är endast stänger i en riktning buntade. Tvärstänger-
nas diameter är minst 0,8 gånger de buntade stängernas diameter.
För bunt av förespänd armering om högst fyra spänntrådar eller
spännlinor kan samma minsta fria avstånd, se tabell 3.9.6b, samt
täckande betongskikt, se tabell 3.9.5a, som för enskild tråd eller lina
tillämpas med ekvation 3.9.7a – b.
3.10 Prägling och spjälkning under
lokalt tryck
BKR, avsnitt 7:3129, första och andra stycket
Lokalt tryck skall begränsas så att
– prägling inte inträffar i sådan omfattning att konstruktionen blir
störd av den lokala deformationen, och
– spjälkning inte inträffar i sådan omfattning att spjälkning medför
störd funktion eller nedsatt bärförmåga eller beständighet för
konstruktionen.
Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.10.
3.10.1 Prägling
Med prägling avses en lokal krossning av betongen direkt under tryck-
kraften. Prägling förutsätts inte inträffa om den lokala tryckspänningen
begränsas enligt nedan.

För normal eller tung betong:
1
cc cc
0
dock högst 3
A
f f
A
σ ≤ (3.10.1a)
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





117
För lättballastbetong:
4400
1
cc cc
0
dock högst 3
2200
A
f f
A
ρ
ρ
σ
| |

|
\ .
(3.10.1b)
där
A
0
är den lokala tryckytans area, se figur 3.10.1
A
1
är maximal fördelningsarea enligt nedan
ρ är lättballastbetongens densitet (≤ 2200 kg/m
3
)

Fördelningsarean A
1
är likformig med tryckytan A
0
, centrisk kring
kraftens verkningslinje och begränsad av konstruktionens kanter på ett
avstånd h
1
från tryckytan, där h
1
= max{a
1
-a
0
, b
1
-b
0
}. Se figur 3.10.1.
Större fördelningsarea än 9A
0
medräknas inte.



Figur 3.10.1 Tryckyta A0 och fördelningsarea A1
3.10.2 Spjälkning
Med spjälkning avses uppsprickning i betongen på grund av tvärgå-
ende dragspänningar på visst avstånd från tryckkraften. Spjälkning
förutsätts inte inträffa om elasticitetsteoretiskt beräknad sammanlagd
dragspänning är högst lika med f
ct
/2, eller om tryckkraften F
S
är högst
lika med en kapacitet F
R
, som är det största av följande värden:
F
R
= 0,75 a b f
ct
(3.10.2a)
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



118

( )
R cc
0, 5 F A f β = + (3.10.2b)
där
a är längden av den kortaste spjälksprickan genom tyngd-
punkten för tryckytan, se exempel i figur 3.10.2a
b är dubbla avståndet från tryckytans tyngdpunkt till konstruk-
tionens närmaste kant, se figur 3.10.2a. Avståndet mäts
vinkelrätt mot spjälksprickan genom tryckytan. Dock behö-
ver inte b i formel 3.10.2a ges mindre värde än 8 gånger
tryckytans längd b
1
i samma riktning. Dessutom gäller att b
inte bör sättas in med större värde än 30b
1
i ekvation 3.10.2a
A är tryckytans storlek
β är den andel av tryckytan som faller innanför en symmetrisk
placerad yta A
2
, vars sidor har en längd av 0,6 gånger läng-
den av konstruktionsytans sidor, se figur 3.10.2b. Dock får β
högst sättas lika med 0,5

Om kriterierna ovan ger att spjälkning inte kan undvikas förutsätts att
konstruktionen armeras så att jämviktsvillkoren efter uppsprickning
kan uppfyllas, och så att eventuella spjälksprickor begränsas i erfor-
derlig utsträckning.
Kraftspelet efter spjälkning kan ofta åskådliggöras genom tryckta
betongsträvor och dragna armeringsstänger. Lämplig princip ges i
figur 3.10.2c – d. Ekvationerna i figuren förutsätter att kraften angri-
per vinkelrätt mot tryckytan. Avståndet b
3
i figuren kan bestämmas av
att tryckspänningen parallellt med ytan inte bör överstiga f
cc
. I många
fall kan principer för höga balkar tillämpas.
Armering erfordras ofta i två riktningar. Vid dimensionering bör
inte utnyttjas högre spänning än vad som svarar mot f
st
= 520/(1,15γ
n
)
MPa.
För att begränsa sprickbredderna utanför tryckytan bör spjälkarme-
ringen kompletteras med ytarmering över hela konstruktionens yta l
1
l
2

enligt figur 3.10.2b. Ytarmering kan dimensioneras enligt avsnitt
4.5.6.
Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.10.

3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





119


Figur 3.10.2a Spjälkspricka med definition av måtten a och b i ekvation
(3.10.2a). Vid behov inläggsspjälkarmering vinkelrätt mot
sprickan. Spjälkning i vinkelräta riktningen kontrolleras på
analogt sätt




Figur 3.10.2b Definition av faktorn β ββ β vid excentrisk tryckyta
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



120



Figur 3.10.2c – d Exempel på kraftspel för beräkning av spjälkarmering

3.11 Kraftöverföring genom fogar
3.11.1 Fogtyper
I detta avsnitt behandlas kraftöverföring genom följande slag av
fogar:
a. fog i platsgjuten betong
b. fog mellan prefabricerat element och senare på- eller motgjuten
betong
c. fog mellan två prefabricerade element eller mellan platsgjuten
betong och ett senare monterat element
d. fog med vattenbilad fogyta.


3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





121
3.11.2 Beräkning av krafter och moment i fogar
BKR, avsnitt 7:3129, tredje stycket
Vid beräkning av krafter och moment i fogar skall beaktas att
hållfasthet och deformationsegenskaper kan vara olika för fogar och
element, för olika fogar och för olika delar av samma fog.
3.11.3 Dimensionering
BKR, avsnitt 7:3129, fjärde och femte stycket
Dimensioneringen skall baseras på fogtypens funktionssätt vid
kraftöverföring.
Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.11.

Vid överföring av tryckkraft kan avsnitt 3.6 tillämpas. Avsnitt 3.6.3
tillämpas dock endast om tryck råder i hela fogen. Som dimensione-
rande tryckhållfasthet används det lägsta värdet för i fogen ingående
betong och eventuellt fogbruk. Armeringsstänger kan medräknas, om
de på båda sidor om fogen är godtagbart förankrade för tryck enligt
avsnitt 3.9.
Vid fog som fylls med bruk genom understoppning eller jämförbar
metod blir ofta den verksamma fogarean mindre än bruttoarean, dvs.
den area som motsvarar de hopfogade delarnas mått. Detta kan beak-
tas genom att den verksamma fogarean beräknas ur bruttoareans mått
minskade med fogtjockleken enligt figur 3.11.3a.
Om fogbruket inte kan förutsättas fylla ut fogen jämnt, eller om
tryckkraften kan komma att överföras genom kilar av stål eller liknan-
de anordning använd vid montage, bör elementen på båda sidor om
fogen dimensioneras för lokalt tryck enligt avsnitt 3.10.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



122



Figur 3.11.3a Verksam fogarea beräknad genom minskning av bruttoarea
runtom med halva fogtjockleken t

Om kraftöverföring i fog sker genom direkt anliggning, fall c)
enligt avsnitt 3.11.1, kan dimensioneringen utföras enligt avsnitt 6.8.
Vid överföring av dragkraft kan avsnitt 3.6.4 tillämpas. Härvid
medräknas endast armeringsstänger som på båda sidor om fogen är
godtagbart förankrade för dragning enligt avsnitt 3.9.
Vid överföring av skjuvkraft genom motgjuten fog eller bruksfog
kan följande metod tillämpas. Skjuvspänningen i en fog begränsas till
det lägsta av följande värden på fogskjuvhållfastheten f
f
(i MPa) för
aktuell fogyta.

Slät yta:
( )
f st fc
0, 7 f f ρ σ = + (3.11.3a)
f cc
0, 4 f f =

(3.11.3b)
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





123
Skrovlig rengjord yta:
( )
f st fc
1, 2 f f ρ σ = +

(3.11.3c)
( )
cc
f st fc
0,8
25
f
f f ρ σ = + + (3.11.3d)
f cc
0, 4 f f = (3.11.3e)
Vattenbilad rengjord yta:
Som för skrovlig rengjord yta, dock kan man i detta fall alltid räkna
med minst 0,4 MPa, oavsett armering och eventuell tryckkraft.

Yta med förtagningar enligt figur 3.11.3b:
( )
f st fc
2, 0 f f ρ σ = + (3.11.3f)
( )
f ct st fc
1, 5 0,8 f k f f ρ σ = + + (3.11.3g)
f cc
0, 4 f f = (3.11.3h)
där
1 2
min ,
A A
k
A A
∑ ∑ | |
=
|
\ .
(3.11.3i)
och
A
1
är basarea på förtagning med längden l
1
enligt figur 3.11.3b
A
2
är basarea på förtagning med längden l
2
enligt figur 3.11.3b
A är fogens area på längden l, se figur 3.11.3b
f
ct
, f
cc
är betongens eller fogbrukets dimensionerande draghållfast-
het respektive tryckhållfasthet (kan vara olika för delarna)

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



124
ρ är fogens innehåll av genomgående armering, dvs. den sam-
manlagda tvärsnittsarean hos alla inom en yta A befintliga
stänger dividerad med A
σ
fc
är tryckkraft per ytenhet genom fogen, bestämd för lägsta
värde på normalkraften dividerad med 1,2γ
n

n
enligt avsnitt
1.1.1.4)

Vid bestämning av ρ f
st
medräknas endast armering som på båda sidor
om fogen är godtagbart förankrad enligt avsnitt 3.9 och som inte tar
upp yttre dragkraft.



Figur 3.11.3b Principskiss av fog med förtagningar. Verksamma snitt på för-
tagningar har markerats med . Förtagningarnas baser l1
och l2 väljs så att 2,5 ≤ ≤≤ ≤ l1/h ≤ ≤≤ ≤ 5 och 2,5 ≤ ≤≤ ≤ l2/h ≤ ≤≤ ≤ 5 samt så att det
finns minst två verksamma förtagningar av både längden l1 och
l2. Vinkeln θ θθ θ väljs ≥ ≥≥ ≥ 60° °° ° och h ≥ ≥≥ ≥ 10 mm
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





125
En yta anses skrovlig om dess råhet mätt enligt SIS 81 20 05 upp-
går till minst s = 1,5 mm. Detta uppnås normalt genom borstning.
Värden för skrovlig rengjord yta enligt ovan kan användas endast om
det på ritning anges att ytan skall vara fri från smuts och hårdnat
cementslam.
Om armeringen bildar vinkeln β mot kraftriktningen enligt figur
3.11.3c multipliceras ρ i ekvationerna 3.11.3a − g med

cos
sin +
β
β
µ


där µ är faktorn framför parentesen (ρ f
st

fc
).

För fog med vattenbilad fogyta förutsätts att utförandet särskilt
kontrolleras.
Risken för brott utanför fogen (t.ex. att skjuvsprickor bildas med
viss lutning mot fogen) beaktas för sig.



Figur 3.11.3c Fog med korsande armering
3.12 Genomstansning och skjuvning
vid koncentrerade laster
3.12.1 Förutsättningar
I platta understödd av pelare eller annat koncentrerat stöd kan genom-
stansningsbrott inträffa, vilket innebär att en stympad kon stansas ur
plattan vid pelaren, se figur 3.12.1.

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



126



Figur 3.12.1 Genomstansning i platta på pelare

I följande avsnitt 3.12.2 – 3.12.5 ges förenklade metoder för di-
mensionering med hänsyn till genomstansning av plattor utan skjuv-
armering. För mer nyanserade metoder, som även gör det möjligt att
beakta skjuvarmering, hänvisas till Betonghandbok – Konstruktion
avsnitt 6.5:34.
Metoderna förutsätter att följande båda villkor är uppfyllda:
– Inga stora koncentrerade laster förekommer i närheten av stödet.
– Böjarmeringen över stödet består av rutarmering med konstant del-
ning i bägge riktningarna. Vid innerpelare läggs rutarmeringen in
inom en kvadrat med sidan c, varvid c/2 är avståndet från stödets
centrum till det radiella momentets nollpunkt. Böjarmeringen för-
ankras utanför denna kvadrat för en kraft =A
s
f
st
. Approximativt
gäller att

Sd
d
0, 5
F
c
q
= (3.12.1)

där
F
Sd
är stödreaktionens dimensioneringsvärde och
q
d
är dimensioneringsvärdet för lasten per ytenhet på plattan

Vid kant- och hörnpelare beräknas c på motsvarande sätt.
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





127
3.12.2 Dimensioneringssnitt
Bärförmågan med hänsyn till genomstansning bestäms i ett dimensio-
neringssnitt med snittytan vinkelrät mot plattan. Reglerna i det följan-
de är baserade på ett dimensioneringssnitt placerat på avståndet d/2
från stödkanten, och i övrigt bestämt så att snittytans längd u blir så
liten som möjligt, se exempel i figur 3.12.2a. Dimensioneringssnittet
är ett formellt snitt som valts för kalibrering av de skjuvhållfastheter
f
v1
som anges i det följande. Snittet säger ingenting om brottets karak-
tär.
Om stödet utgörs av en innerpelare med cirkulärt tvärsnitt med
radien r, blir snittytans längd u = π(2r + d) om r/d ≤ 1,75.



Figur 3.12.2a Exempel på dimensioneringssnitt

Om pelaren har ett rektangulärt tvärsnitt med sidorna a och b (a ≥ b),
är snittytans längd lika med snittytans längd för en cirkulär pelare med
radien (a + b)/π under förutsättning att (a + b) ≤ 5,6d och a/b ≤ 2.
Vid stora eller avlånga pelartvärsnitt som innebär att de angivna för-
utsättningarna inte är uppfyllda kan snittytan delas upp i delar enligt
figur 3.12.2b. Bärförmågan beräknas härvid som summan av två delar.
3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



128
Den ena delen beräknas enligt principerna för genomstansning med
den formella skjuvhållfastheten f
v1
och den andra delen beräknas
enligt principerna för skjuvning med den formella skjuvhållfastheten
f
v
enligt avsnitt 3.7.3.2. I figur 3.12.2b markeras de delar av snittytan
som dimensioneras för genomstansning med punktstreckad linje.



Figur 3.12.2b Uppdelning av dimensioneringssnitt vid stort eller avlångt
pelartvärsnitt

För en cirkulär pelare med r/d > 1,75 beräknas bärförmågan enligt
samma princip, varvid principerna för genomstansning tillämpas för
en sammanlagd snittyta med längden 4,5πd och principerna för skjuv-
ning för resterande del av snittytan.
För andra tvärsnittsformer beräknas bärförmågan enligt analoga
principer.
3.12.3 Bärförmåga vid innerpelare och kantpelare
Bärförmågan för de delar av dimensioneringssnittet som beräknas för
genomstansning bestäms ur
u 1 v1
V u d f η = (3.12.3a)
där

d = 0,5(d
x
+ d
y
)
d
x
och d
y
är effektiv höjd för armering i riktning x respektive y
f
v1
är formell skjuvhållfasthet enligt ekvation 3.12.3b
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





129
u
1
är längden av den del av snittytan som beräknas för
genomstansning
η är excentricitetsfaktor enligt ekvation 3.12.3c – e nedan
( )
v1 ct
0, 45 1 50 f f ξ ρ = + (3.12.3b)
där

1, 4 för 0, 2 m
1,6 för 0,2 m< 0, 5 m
1,3 0, 4 för 0,5 m < 1, 0 m
0,9 för 1,0 m <
d
d d
d d
d
ξ
≤ ¦
¦
− ≤
¦
=
´
− ≤
¦
¦
¹

och
x y
dock högst 0,01 ρ ρ ρ =
ρ
x
och ρ
y
är innehåll av överkantsarmering i riktning x respektive y
f
ct
är dimensioneringsvärde för betongens draghållfasthet,
dock högst vad som svarar mot f
ctk
= 2,7 MPa

Excentricitetsfaktorn η bestäms enligt nedan:

Vid cirkulärt pelartvärsnitt med diameter b och stödreaktion med
excentricitet e gäller:
2
b d
b d e
η
+
=
+ +
(3.12.3c)
Vid rektangulärt pelartvärsnitt med måtten b
x
och b
y
enligt figur
3.12.3 och stödreaktion med excentriciteterna e
x
och e
y
gäller:
( )
x y
x y x y
1, 5
b b
b b e e
η =
+ +
(3.12.3d)
{ }
x y x y
dock 1, 5min , b b b b ≤

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



130
Vid pelare med rektangulärt tvärsnitt intill fri kant gäller värdet för
excentricitetsfaktorn enligt ekvation 3.12.3d, om excentriciteterna e
x

och e
y
bestäms med avseende på tyngdpunkten för den linje som
beskriver dimensioneringssnittet enligt figur 3.12.3.



Figur 3.12.3 Excentriciteterna ex och ey bestäms från tyngdpunkten TP för
den linje som beskriver dimensioneringssnittet
3.12.4 Bärförmåga vid hörnpelare
Bärförmågan V
u
beräknas för ett snitt A – B enligt figur 3.12.4, ur
u w v2
V b d f η = (3.12.4a)
3 Dimensionering i
brottgränstillstånd
BBK 04





131
där
η är excentricitetsfaktor enligt ekvation 3.12.4c
b
w
är snittytans längd enligt figur 3.12.4
d är effektiv höjd enligt avsnitt 3.12.3
f
v2
är formell skjuvhållfasthet enligt ekvation 3.12.4b
( )
v2 ct
0, 33 1 50 f f ξ ρ = + (3.12.4b)
där ξ och ρ är enligt avsnitt 3.12.3.

För rektangulärt pelartvärsnitt enligt figur 3.12.4 och 1 ≤ a/b ≤ 2
gäller
( )
w
w x y
1, 5 0, 5
b
b e e a b
η =
+ − + −
(3.12.4c)




Figur 3.12.4 Dimensioneringssnitt samt excentriciteter ex och ey för hörn-
pelare. Inspänningsmomenten Mx och My räknas positiva om
de verkar med angivna riktningar på pelaren. V är tvärkraften
som överförs från platta till pelare

3 Dimensionering i
brottgranstillstånd

BBK 04



132
3.12.5 Inverkan av hål i platta
Dimensionering enligt detta avsnitt 3.12 förutsätter att inverkan av hål
i plattan på ett avstånd mindre än 5d från pelaromkretsen beaktas. Den
del ∆u av snittytans längd u, som innesluts av radiella projektionslinjer
mot pelarcentrum enligt figur 3.12.5, får inte medräknas vid bestäm-
ning av bärförmågan. Om l
r
> l
t
beräknas ∆u för ett fiktivt kvadratiskt
hål med samma area som det verkliga, dvs. l
t
ersätts med
r t
l l .



Figur 3.12.5 Reduktion ∆u av snittytans längd u vid hål invid innerpelare




BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


133
4 Dimensionering i
bruksgränstillstånd
4.1 Giltighet
BKR, avsnitt 7:32, första stycket
Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:32) avser balkar, pelare, ramar,
bågar, plattor, väggar, skivor, fundament och liknande konstruk-
tionsdelar av normal typ och med vanlig tvärsnitts- och detaljut-
formning.

Begränsningar för giltigheten av särskilda beräkningsmodeller och
regler ges i vissa fall i efterföljande avsnitt. För fall som ligger utanför
angivna gränser hänvisas till litteraturen eller särskild utredning.

BKR, avsnitt 7:32, andra stycket
Råd: Dimensionering i bruksgränstillstånd avser i första hand defor-
mationer och sprickbildning, men kan i speciella fall gälla
även andra förhållanden, t.ex. avnötning.

4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


134
4.2 Beräkning av krafter och
moment
4.2.1 Beräkningsmodell
BKR, avsnitt 7:32, tredje stycket
Råd: Beräkningsmodeller bör i tillämpliga delar väljas enligt avsnitt
7:311. Krafter och moment bör dock bestämmas enligt elasti-
citetsteori.

Avsnitt 7:311 i BKR behandlar beräkning av krafter och moment i
brottgränstillstånd och finns återgivet i avsnitt 3.2. För val av
beräkningsmodell se avsnitt 3.2.1.

BKR, avsnitt 7:311, sjätte stycket
Uppsprickning av konstruktionen skall beaktas om den är av betydel-
se.

I detta sammanhang åsyftas uppsprickningens betydelse för krafter,
moment och deformationer.
4.2.2 Beräkning av tvångskrafter orsakade av
deformationspåverkan
BKR, avsnitt 2:31, andra styckets andra mening
Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktionens verkningssätt i
aktuellt gränstillstånd beaktas.

BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


135
Normalt beräknas tvångskrafters storlek enligt elasticitetsteori. In-
verkan av krypning och sprickbildning kan tillgodoräknas. Vanligen
erhålls högre värde på tvångskrafter om betongen antas ha hög drag-
hållfasthet, jämför avsnitt 2.3.1 och 2.3.2.
4.2.3 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori
BKR, avsnitt 2:31, första stycket
Beräkningar skall baseras på en beräkningsmodell som i rimlig ut-
sträckning beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gräns-
tillstånd. Vald beräkningsmodell och ingångsparametrar skall redo-
visas.

Vanligen tillämpas elasticitetsteori.
Beträffande definitioner av begreppen elasticitetsteori och gräns-
lastteori se avsnitt 3.2.3.1.
4.3 Beräkning av spänningar
Plana tvärsnitt kan antas förbli plana vid deformation orsakad av böj-
ning med eller utan normalkraft, om tvärsnittshöjden är högst 1/3 av
fria spännvidden.
Spänningar beräknas normalt med värden på elasticitetsmoduler
enligt avsnitt 2.3.1 och 2.3.2. Betongens krypning kan beaktas genom
användning av en fiktiv elasticitetsmodul med dimensioneringsvärdet

c
ef
ef
1
E
E
ϕ
=
+
(4.3a)
med ϕ
ef
enligt avsnitt 2.4.7.

Betongens krympning kan beaktas genom metod i Betonghandbok
– Konstruktion avsnitt 4.6:22 – 23.
Om betongen enligt villkoren i avsnitt 4.5.3 kan förutsättas ospruck-
en, och om krafter och moment beräknas enligt elasticitetsteori, kan
både betong och armering antas ta upp dragspänningar. I annat fall
antas betongen inte ta några dragspänningar alls.
4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


136
Vid beräkning av spänningar bör förhållandet α mellan armering-
ens och betongens elasticitetsmoduler baseras på aktuella material-
värden och med eventuell inverkan av krypning enligt ekvation 4.3a,
dvs α = E
s
/E
ef
.
Vid plant spänningstillstånd (i skivor, skal, höga balkliv o.d.) kan
armeringsspänningar bestämmas approximativt ur villkoret att de efter
uppsprickning är i jämvikt med spänningar beräknade för osprucken
betong, se vidare avsnitt 6.7.3. I balkliv och liknande kan en represen-
tativ armeringsspänning även beräknas med utgångspunkt från jäm-
vikt med tvärkraften enligt fackverksmodell, se avsnitt 3.7.4.3. Härvid
bör användas en lutning θ som svarar mot riktningen för huvuddrag-
spänningssprickor på nivån för tvärsnittets tyngdpunkt.
Armeringsspänningar vid plant spänningstillstånd beräknade enligt
ovan kan i brugränstillstånd reduceras med faktorn ν enligt ekvation
4.3b nedan.
ctk
1 c1
1 dock 0, 4
2, 5
f β
ν ν
κ ζ σ
= − ⋅ ≥ (4.3b)
där
β definieras i anslutning till ekvation 4.5.5c
κ
1
definieras i anslutning till ekvation 4.5.5c
ζ är spricksäkerhetsfaktor enligt avsnitten 4.5.3 och 4.5.4
σ
c1
är huvuddragspänning i betong beräknad för osprucket sta-
dium; vid användning av fackverksmodell beräknas spän-
ningen på nivån för tvärsnittets tyngdpunkt
BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


137
4.4 Begränsning av spänningar
4.4.1 Betongtryckspänningar vid långtidslast
BKR, avsnitt 7:32, sjunde och åttonde stycket
Om hög tryckpåkänning uppkommer i betongen vid långtidslast er-
fordras särskild utredning av krypdeformationernas storlek och deras
inverkan.
Råd: I de fall tryckpåkänningen begränsas enligt BBK avsnitten 4.4.1
och 4.4.2 erfordras ej särskild undersökning.
Om ett eller båda av följande villkor är uppfyllda erfordras ingen
särskild undersökning.
– Medeltryckspänningen vid långtidslast understiger 0,1f
cck
under
inverkan av yttre normalkraft och eventuell effektiv spännkraft.
– Kanttryckspänningen, orsakad av långtidslast, understiger 0,6f
cck

för vanlig betong och 0,5f
cck
för lättballastbetong.
4.4.2 Betongtryckspänningar vid spännbetong-
konstruktioner
Tryckspänningen i spännbetongkonstruktioner bör inte överstiga det
lägsta av värdena 0,6f
cck
(f
cck
enligt avsnitt 2.4.1) och 0,85f
cca
, där f
cca
är den karakteristiska hållfasthet som svarar mot hållfastheten vid
aktuell tidpunkt. I annat fall utreds krypningens inverkan på effektiv
spännkraft, se avsnitt 4.4.1.
4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


138
4.4.3 Spänning i spännarmering vid uppspänning
BKR, avsnitt 7:32, nionde och tionde stycket
Påkänningen i spännarmeringen skall vid uppspänning begränsas så
att spännkraften kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt genom för-
längningsmätning och så att det inte föreligger risk för armerings-
brott.
Råd: Lämpliga gränsvärden vid uppspänning finns i BBK avsnitt
4.4.3.

Före låsning av efterspänd armering eller före avspänning av före-
spänd armering bör spänningen inte överstiga något av värdena 0,85f
st

och 0,75f
stu
.
De relaxationsvärden som anges i avsnitt 2.5.6 förutsätter att spän-
ningen i spännarmeringen omedelbart efter låsning eller avspänning
begränsas till det lägsta av värdena 0,80f
st
och 0,70f
stu
.
f
st
och f
stu
är dimensioneringsvärden i bruksgränstillstånd för
0,2-gräns respektive brottgräns enligt ekvation a i avsnitt 2.3.2.
4.5 Sprickbildning och rostskydd
4.5.1 Allmänt
Om miljö- och beständighetskrav så fordrar, begränsas sprickbildning
enligt avsnitt 4.5.4. Speciellt bör böjdragzoner, spjälkningszoner och
områden för sneda skjuv- och vridskjuvsprickor uppmärksammas.
Med hänsyn till armeringens korrosionsskydd kan i övrigt fordras
åtgärder beträffande
– täckande betongskikt, se SS 13 70 10
– begränsning av kloridhalt, se SS-EN 206-1 och SS 13 70 03
– betongsammansättning, se SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.

BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


139
I extrema fall kan ytterligare åtgärder vara nödvändiga.
En begränsning av betongens sprickbildning kan även erfordras av
andra skäl, t.ex. med hänsyn till krav på täthet och risk för skador på
ytskikt.
4.5.2 Armeringstyper
I enlighet med SS 13 70 10 indelas armering från korrosionssynpunkt
i två typer; korrosionskänslig armering och föga korrosionskänslig
armering.
4.5.3 Sprickkriterier
Nedan angivna sprickkriterier kan tillämpas antingen i brottgränstill-
stånd eller i bruksgränstillstånd. Vad som gäller i det enskilda fallet
beror på vilket gränstillstånd som behandlas i det avsnitt där sprick-
kriteriet åberopas.
För platta, balk, pelare och liknande utsatt för böjande moment och
normalkraft antas betongen osprucken om följande villkor är uppfyllt.

Vid dragande normalkraft

ct
n m
f
k k σ σ
ζ
+ ≤ (4.5.3a)
Vid tryckande normalkraft

ct
n m
f
k σ σ
ζ
+ ≤ (4.5.3b)
där
σ
n
är spänning av enbart normalkraft (positiv vid dragning)
σ
m
är spänning av enbart moment (positiv vid dragning)
f
ct
är dimensioneringsvärde för draghållfasthet enligt ekvation
a i avsnitt 2.3.1 eller 2.3.2 beroende på gränstillstånd
ζ är en faktor varmed spricksäkerheten kan varieras och som
anges särskilt vid olika tillämpningar av sprickkriteriet
k är en dimensionsberoende koefficient som beror av tvär-
snittets totalhöjd h enligt figur 4.5.3

4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


140


Figur 4.5.3 Koefficienten k som funktion av tvärsnittets totalhöjd h

För huvuddragspänning σ i balkliv, orsakad av skjuvspänning i
kombination med normalspänning, eller för huvuddragspänning σ i
annan typ av konstruktionsdel än platta, balk, pelare eller liknande,
såsom skiva och skal, antas betongen osprucken om följande villkor
är uppfyllt.
ct
σ
f
ζ
≤ (4.5.3c)
med samma beteckningar som ovan.

Om betongen beräknas spricka i någon lastkombination, kan
sprickorna antas vara slutna i en lastkombination där enbart tryck-
spänningar uppträder vid beräkning med förutsättning om osprucken
betong.
Om ett högt värde på spricklasten (sprickmomentet) är ogynnsamt
ersätts f
ct
i ekvationerna ovan med f
cth
(= f
ctd
enligt ekvation c i avsnitt
2.3.1 och 2.3.2).
Vid användning av sprickkriterierna beaktas att egenspänningar av
temperatur, krympning etc. kan medföra att endast en del av betong-
ens draghållfasthet kan utnyttjas för spänning av yttre last. Detta kan
beaktas genom faktorn ζ i ekvationerna 4.5.3a – c. Konsekvenserna
av sprickbildning på grund av en felbedömning av utnyttjningsbar
draghållfasthet kan också beaktas genom faktorn ζ.
BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


141
Värden för ζ för tillämpning i bruksgränstillstånd med hänsyn till
beständighet ges i SS 13 70 10. Vid tillämpning av ovanstående
sprickkriterier för bedömning av konstruktions täthet eller dess böj-
deformation bör koefficienten ζ väljas med hänsyn till vad en fel-
bedömning betyder. Om en felbedömning av tätheten eller böjdefor-
mationen inte medför personskada, allvarlig förstörelse eller stor eko-
nomisk förlust av andra skäl kan koefficienten ζ sättas lika med 1,0.
Då sprickfrihet tillgodoräknas för att påvisa bärförmåga i brott-
gränstillstånd bör ζ väljas till 2,0.
4.5.4 Erforderlig spricksäkerhet och begränsning av
sprickbredder
Om betongen inte kan antas vara osprucken enligt avsnitt 4.5.3 vid
farligaste lastkombination i bruksgränstillstånd och med värden på ζ
enligt SS 13 70 10, bör den karakteristiska sprickbredden w
k
begrän-
sas för långtidslast. Lämpliga värden på ζ och w
k
med hänsyn till be-
ständighet ges i SS 13 70 10.
För konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck bör sprick-
bredden w
k
vid rimliga krav på vattentäthet inte överstiga 0,20 mm.
Sprickbredd kan beräknas enligt avsnitt 4.5.5.
4.5.5 Beräkning av sprickbredder
Följande metod kan tillämpas för beräkning av sprickbredd i närheten
av armering vars riktning avviker högst 15° från huvuddragspännings-
riktningen i betongen. Metoden förutsätter att armeringen uppfyller
villkoren i avsnitt 4.5.6 om minimiarmering.
Sprickbreddens karakteristiska värde w
k
och medelvärde w
m
beräk-
nas ur
k m
1, 7 w w = (4.5.5a)
s
m rm
s
w s
E
σ
ν = (4.5.5b)
sr
1 s
1 dock 0,4
2, 5
σ β
ν ν
κ σ
= − ⋅ ≥ (4.5.5c)
4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


142
där
E
s
är armeringens elasticitetsmodul E
s
= E
sk
= 200 GPa enligt
avsnitt 2.5.4
s
rm
är sprickavståndets medelvärde bestämt enligt ekvation
4.5.5d nedan
β är en koefficient som beaktar inverkan av långtidslast eller
lastupprepning med
β = 1,0 för första pålastningen
β = 0,5 för långtidslast eller mångfaldig lastupprepning
κ
1
är en koefficient som beaktar inverkan av armeringens vid-
häftning med
κ
1
= 0,8 för kamstänger
κ
1
= 1,2 för profilerade stänger
κ
1
= 1,6 för släta stänger
För profilerade stänger kan κ
1
sättas till 0,8, om stängerna
har en specifik kamarea ≥ 0,15d för nominell stångdiameter
d ≤ 10 mm och ≥ 0,20d för d > 10 mm
ν är en koefficient som beaktar medverkan av dragen betong
mellan sprickor. Om σ
s
är reducerad med ν enligt avsnitt 4.3
används ν = 1 i ekvation 4.5.5b
σ
s
är för ospänd armering spänningen i sprickan beräknad
enligt avsnitt 4.3. För spännarmering medräknas endast den
del av spänningen som överstiger det värde som motsvarar
effektiv spännkraft
σ
sr
är värdet på σ
s
vid beräknad spricklast, dvs. omedelbart efter
det spricka antas ha bildats. Om det förekommer både
moment och normalkraft kan härvid förutsättas att dessa har
samma förhållande vid spricklasten som vid aktuell last.

Medelsprickavståndet s
rm
i mm bestäms ur
rm 1 2
r
50 s κ κ
ρ

= + (4.5.5d)
där
A
ef
är effektiv betongarea enligt figur 4.5.5a – d, dvs. den del av
dragzonen som har samma tyngdpunkt som den vidhäftande
armeringen
A
s
är area för direkt vidhäftande dragarmering (hit räknas inte
efterspänd armering i ursparingskanaler e.d.)
BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


143
κ
1
är koefficient enligt ekvation 4.5.5c
κ
2
är koefficient som beaktar töjningsfördelningen enligt
ekvationerna 4.5.5e och 4.5.5f nedan
ρ
r
= A
s
/A
ef

∅ är stångdiameter i mm
1 2
2
1
+
= 0,125
ε ε
κ
ε
(4.5.5e)
Med ε
1
och ε
2
enligt figur 4.5.5e (ε
1
> ε
2
). Med beteckningen d
ef
för
höjden av effektiv betongarea A
ef
enligt figur 4.5.5a – d och med töj-
ningsfördelning enligt figur 4.5.5e kan ekvationen för κ
2
ovan skrivas
om till
ef
2
= 0,25 -
8( - )
d
h x
κ (4.5.5f)

4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


144


Figur 4.5.5a – d Bestämning av effektiv betongarea Aef (Aef = streckad yta)
def = höjd av effektiv betongarea
c = basmått för täckande betongskikt
h = konstruktionens totala höjd

För böjd konstruktionsdel med armering i ett lager begränsas d
ef
till
(h-x)/3. x = avstånd från den tryckta kanten till neutrala lagret Om
stångavståndet i figur b) och c) överstiger 16∅ betraktas stängerna
som enskilda stänger enligt figur d)

BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


145


Figur 4.5.5e Töjningarna ε εε ε1 och ε εε ε2 för bestämning av koefficienten κ2

Om armeringen är mycket ojämnt fördelad mellan olika delar av
tvärsnittets dragzon bör värdet på s
rm
beräknas för var del för sig.
Vid armering i två vinkelräta riktningar, som båda avviker mer än
15° från huvuddragspänningen i betongen, kan sprickavståndet
beräknas enligt följande:

rm
rm,y rm,x
1
cosθ sinθ
s
s s
=
+
(4.5.5g)

där
s
rm,x/y
är sprickavstånd enligt ekvation (4.5.5d) för armering i
respektive riktning
θ är vinkel mellan huvuddragspänningsriktningen och armering y

Detta sprickavstånd används för beräkning av sprickbredd enligt ekva-
tion 4.5.5a − c, varvid σ
s
är den största av armeringsspänningarna för
respektive riktning.
För armering med fasta tvärstänger med inbördes avstånd s (t.ex.
armeringsnät) behöver medelsprickavståndet s
rm
inte sättas större än
rm
s s = (4.5.5h)
För buntad armering kan A
sn
(= A
s
för bunt) och en ekvivalent dia-
meter ∅
n
beräknas ur formel 3.9.7a – b, om förutsättningarna i avsnitt
3.9.7 är uppfyllda.
Metoden kan även användas för höga balkar under förutsättning att
A
ef
kan definieras.

4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


146
4.5.6 Minimiarmering för sprickfördelning
Följande villkor 4.5.6 kan tillämpas vid dimensionering av minimi-
armering för begränsning av sprickor orsakade av tvång, t.ex. krymp-
ning, samt andra sprickor för vilka beräkningsmetoden i avsnitt 4.5.5
inte är direkt tillämplig.
s s ef cth
A A f σ ≥ (4.5.6)
där
A
s
är armeringsarea
A
ef
är effektiv betongarea enligt 4.5.5
σ
s
är dragspänning i armering, begränsad till 420 MPa eller f
yk
,
om detta är lägre
f
cth
är högt värde för draghållfasthet enligt ekvation 2.3.2c för
den aktuella betongen (dvs. den betong som även uppfyller
eventuella krav på vct eller annat som kan påverka hållfast-
heten)

För platta på mark med friktion kan minimiarmeringen minskas till
0,7 gånger värdet på A
s
enligt ekvation 4.5.6, om friktionskoefficien-
ten mellan betongplatta och underlag kan visas uppgå till minst 1,0.
Den effektiva betongarean A
ef
bestäms enligt figur 4.5.5a – d. Vid
en dubbelarmerad konstruktionsdel påverkad av dragkraft, fall c) i
figur 4.5.5a – d, bör det mått som i figuren motsvaras av (2c + ∅) inte
sättas mindre än 100 mm, dock högst h/2. Om armeringen anordnas
enkelsidigt bör A
s
inte väljas mindre än summan av A
s
för motsvarande
dubbelarmerad konstruktion.
Om inte sprickbreddsbegränsande armering fordras, kan deforma-
tionskrav dimensionera minimiarmering.

BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


147
4.6 Deformationer
4.6.1 Beräkning av böjdeformation
4.6.1.1 Beräkningsförutsättningar
Beräkningsmetoderna i detta avsnitt avser deformation på grund av
böjning i konstruktionsdel, vars teoretiska spännvidd är minst lika
med 3 gånger höjden. Som beräkningsförutsättning gäller att plana
tvärsnitt förblir plana vid deformation.
Beräkningen förutsätts baserad på materialegenskaper enligt av-
snitt 2. Inverkan av betongens krypning vid långtidslast kan beaktas
genom användning av en fiktiv elasticitetsmodul E
ef
enligt ekvation
4.3a.
Om betongen enligt avsnitt 4.5.3 kan anses osprucken eller före-
kommande sprickor slutna, kan krökningen beräknas enligt följande
avsnitt 4.6.1.2, i annat fall enligt följande avsnitt 4.6.1.3.
4.6.1.2 Beräkning av krökning vid osprucken betong
Krökning orsakad av krympningsskillnad ∆ε
cs
(jämför figur 2.4.6) kan
vid litet armeringsinnehåll beräknas ur
cs
s
1
r h
ε ∆
= (4.6.1.2a)
där h är tvärsnittets höjd.
Krökning orsakad av krypning i spännbetongkonstruktion kan beräk-
nas ur

y t ef
p c 1
1 1
( ) M F e
r E I
ϕ = − (4.6.1.2b)
4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


148
där
E
c
I
1
är böjstyvhet i osprucket stadium
M
y
är moment av yttre långtidslast
F
t
är aktuell kraft i spännarmering med hänsyn tagen till
tidsberoende effekter
e är dragkraftens excentricitet
ϕ
ef
är betongens effektiva kryptal enligt avsnitt 2.4.7
4.6.1.3 Beräkning av krökning vid sprucken betong
Krökning i tvärsnitt med spricka kan beräknas enligt följande
ekvation 4.6.1.3a.
f 2
1 M
r EI
= (4.6.1.3a)
där
M är böjande moment
EI
2
är böjstyvhet i sprucket stadium, beräknad under förutsätt-
ning att betongen inte tar upp böjdragspänning

Genomsnittlig inverkan av dragen betong mellan sprickor kan beaktas
genom att krökningen enligt ekvation 4.6.1.3a multipliceras med fak-
torn ν enligt ekvation 4.5.5c. Beräknad krökning förutsätts inte vara
mindre än den som beräknas för osprucken betong.
För tvärsnitt med ospänd armering och enbart böjande moment kan
inverkan av krympning beaktas på ett förenklat sätt; till krökningen
enligt ovan adderas en krökning enligt följande ekvation 4.6.1.3b.
cs
s
1
r d
ε
= (4.6.1.3b)
4.6.1.4 Beräkning av deformation
Deformation beräknas med utgångspunkt från krökning med beaktan-
de av kontinuitetsvillkor.
I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4.6:2 ges en mera ingåen-
de beskrivning av metoder för beräkning av böjdeformationer.

BBK 04


4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd


149
4.6.2 Beräkning av vriddeformation
4.6.2.1 Beräkningsförutsättningar
Inverkan av förhindrad välvning är inte beaktad i nedanstående
beräkningsmetoder.
Vridvinkeländringen ψ per längdenhet beräknas ur
c
T
G C
ψ = (4.6.2.1)
där
G
c
C är vridstyvhet
T är vridmoment

I övrigt gäller i princip samma förutsättningar om hänsynstagande till
krypning och till om betongen är osprucken eller sprucken som enligt
avsnitt 4.6.1.1.
4.6.2.2 Beräkning av vridstyvhet vid osprucken betong
Vridstyvheten G
c
C
0
vid osprucken betong kan beräknas för homogent
tvärsnitt.
Skjuvmodulen G
c
kan antas vara lika med 0,4E
c
. C
0
är vridtrög-
hetsmomentet.
Inverkan av betongens krypning kan beaktas genom att G
c
ersätts
med
c
ef
ef
1
G
G
ϕ
=
+
(4.6.2.2)
där ϕ
ef
är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.4.7.
4.6.2.3 Beräkning av vridstyvhet vid sprucken betong
Om endast böjsprickor förekommer kan vridstyvheten beräknas ur
G
c
C
1
= 0,3G
c
C
0
(4.6.2.3a)
4 Dimensionering
i bruksgränstillstånd

BBK 04


150
Om skjuv- eller vridsprickor förekommer kan vridstyvheten beräknas
ur
G
c
C
2
= 0,1G
c
C
0
(4.6.2.3b)
Inverkan av betongens krypning kan beaktas genom att G
c
C
1
respek-
tive G
c
C
2
divideras med (1 + 0,3ϕ
ef
), där ϕ
ef
är effektivt kryptal enligt
avsnitt 2.4.7.
4.6.2.4 Beräkning av deformationer
I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4.6:3 finns en beskrivning av
metoder för beräkning av vriddeformationer.

BBK 04


5 Dimensionering
genom provning




151

5 Dimensionering
genom provning

Dimensionering genom provning behandlas i Boverkets handbok med
samma namn.





152
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



153
6 Beräkningsmetoder
för olika konstruk-
tionstyper
6.1 Allmänt
I detta avsnitt ges exempel på beräkningsmetoder för dimensionering
av balkar, pelare, väggar, ramar, plattor, skivor, skal, upplagskonstruk-
tioner, grundplattor och fundament i anslutning till föreskrifter och
allmänna råd i BKR, återgivna i avsnitt 1 – 4. Metoderna i varje avsnitt
6.2 – 6.9 utgör en enhet som förutsätts bli tillämpad i sin helhet
tillsammans med principerna för tvärsnittsändringar nedan.
Inverkan av språngvis ändrat mått antas bli utjämnad på en sträcka
lika med 3 gånger måttändringen, se figur 6.1a. Inverkan av hål antas
försumbar på ett avstånd lika med 1,5 gånger hålets bredd (höjd), se
figur 6.1b. Den största höjd som kan utnyttjas vid vot bestäms
analogt, dvs. så att höjdändringen blir maximalt 1:3, se figur 6.1c.



Figur 6.1a – b a. Utjämning vid språngvis ändrat mått
b. Utjämning vid hål.


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



154


Figur 6.1c Systemlinjer och tvärsnittshöjd vid hörn och knutpunkter med
voter. Större höjd bör inte utnyttjas i ett hörn än den som er-
hålls vid höjdändring 1:3
6.2 Balkar
6.2.1 Begränsningar
En balk som dimensioneras enligt detta avsnitt skall ha en fri spänn-
vidd l minst lika med 3 gånger totala höjden h. För konsolbalk gäller
l ≥ 1,5h. Som fri spännvidd räknas avståndet mellan två närliggande
upplags kanter, respektive avståndet från upplagets kant till änden på
en konsolbalk. För andra fall se avsnitt 6.6, där mer nyanserade meto-
der ges beträffande giltighetsområde för l/h. Därför är det i vissa fall
möjligt att tillämpa metoderna i avsnitt 6.6 på en balk med l/h ≥ 3,
varvid dock metoderna i avsnitt 6.6 skall tillämpas konsekvent på
konstruktionsdelen. (Med konstruktionsdel avses här delen mellan ett
upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken.)
Balk med större bredd än 5 gånger totala höjden räknas som platta,
se avsnitt 6.5.
6.2.2 Momentfördelning enligt gränslastteori
6.2.2.1 Beräkning i brottgränstillstånd
Exempel på metod för att visa att en kontinuerlig eller inspänd balk
eller platta har tillräcklig deformationsförmåga enligt punkt b) i avsnitt
3.2.3.2 finns i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.2:331 och
6.2:332. Vid tillämpning av metoden kan inverkan av ogynnsam last-
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



155
ställning vid fackvis jämnt fördelad last anses beaktad genom moment-
tillägg enligt nedan.
Tillägg till fältmoment ∆M
f
på grund av avlastning av ett intillig-
gande fack kan beräknas som
2
f r
0, 024 M p l ∆ = (6.2.2.1a)
där
l är teoretisk spännvidd för det fack som avlastas
p
r
är intensiteten hos den fördelade last, som avlägsnas för att
ge ∆M
f
, normalt den fria lastandelen

För innerfack fås ett momenttillägg ∆M
f
enligt ekvation 6.2.2.1a för
avlastning inom vart och ett av de intilliggande facken.
Tillägg till stödmoment ∆M
s
på grund av avlastning av ett fack när-
mast bortom nästa stöd kan beräknas som
2
s r
0, 016 M p l ∆ = − (6.2.2.1b)
Angivna värden kan användas även om beräkning för full last på alla
fack görs enligt elasticitetsteori.
6.2.2.2 Beräkning i bruksgränstillstånd
Ogynnsam lastställning i bruksgränstillstånd kan beaktas enligt den
förenklade metoden i avsnitt 6.2.2.1.
6.2.3 Vridning påtvingad från anslutande balkar eller
plattor
Vridande moment som fordras för en konstruktions jämvikt skall
alltid beaktas, se avsnitt 3.2.3.1. Påtvingade vridmoment som inte är
nödvändiga för konstruktionens jämvikt, t.ex. oavsiktlig inspänning
mellan sekundär- och primärbalk, behandlas nedan.
Vid beräkning av påtvingade vridmoments storlek beräknas vrid-
styvhet och böjstyvhet med hänsyn till om betongen är sprucken eller
osprucken, se avsnitt 4.6.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



156
Balkar påverkade av utmattningslast eller balkar med krav på
sprickbreddsbegränsning enligt avsnitt 4.5.4 bör alltid dimensioneras
för påtvingade vridmoment. I övriga fall kan inverkan av påtvingad
vridning anses beaktad om balken dimensioneras för ett reducerat
vridmoment T
Sd
T
r
/T
d,max
, dock inte större än T
Sd
, där T
Sd
är påtvingat
vridmoment i aktuellt snitt och T
r
bestäms enligt följande ekvation
6.2.3.
T
r
= Z (f
cth
+ 0,3σ
cm
) (6.2.3)
där
Z är betongtvärsnittets vridmotstånd enligt plasticitetsteori
f
cth
är högt värde för betongens draghållfasthet = f
ctd
enligt ekva-
tion c i avsnitt 2.3.1 och 2.3.2
σ
cm
är medeltryckspänningen av effektiv spännkraft eller nor-
malkraft
T
d,max
är maximalt påtvingat vridmoment i aktuell balkdel, varmed
avses del mellan snitt där vridmomentet har maximum och
där det är noll eller byter tecken

Vridarmering dimensionerad enligt ovan kan tillgodoräknas som tvär-
kraftsarmering, om denna bestäms under förutsättning att V
c
= 0 i
ekvation 3.7.4.1a.
Om variabel lastandel inte överstiger 50 % av totallasten och om
krav på sprickbreddsbegränsning inte föreligger, behöver påtvingade
vridmoment endast beaktas om de orsakas av en ensidigt ansluten
balk eller platta.
Konstruktionsdelar anslutna till balk med påtvingad vridning och
som orsakar eller tar upp vridmoment, dimensioneras för böjande mo-
ment i anslutningssnitten, motsvarande de vridmoment balken med
påtvingad vridning dimensioneras för enligt ovan.
6.2.4 Dimensionering
6.2.4.1 Medverkande flänsbredd
Vid dimensionering av flänsförsedda tvärsnitt enligt figur 6.2.4.1a – c
bestäms medverkande flänsbredd b
f
med beaktande av nedanstående
villkor:
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



157
– b
f
≤ b
0
, där b
0
är 1/10 av avståndet mellan momentnollpunkterna
för studerad balkdel, dock högst halva avståndet mellan två när-
liggande balkliv eller verklig flänsbredd vid fri fläns.
– b
f
≤ 0,75b
0
för tvärsnitt med ensidig fläns som inte är styrd i sidled,
se figur 6.2.4.1c.

För tvärsnitt med ensidig fläns som inte är styrd i sidled, se figur
6.2.4.1c, beaktas även skev böjning och eventuell vridning. Ovanstå-
ende villkor gäller i förekommande fall för såväl tryckt som dragen
fläns.


Figur 6.2.4.1a – c Medverkande flänsbredd
a. symmetriska flänsar
b. ensidig fläns som är styrd i sidled och
c. ensidig fläns som inte är styrd i sidled

Inom det enligt ovan bestämda verksamma tvärsnittet, där b
f
kan
komma att variera utefter balkens längd, kan betong och armering
räknas verksamma enligt vanliga metoder.
Medverkande flänsbredd enligt ovan avser normalt inverkan av last
inom respektive spännvidd, inklusive tvärgående inverkan av eventuell
spännkraft. Längsgående inverkan av spännkraft kan fördelas inom ett
spridningsområde med växande bredd ut på den totala tvärsektionen,
jfr figur 6.2.4.1d, varvid spridningsvinkeln β kan sättas till arctan (2/3)
≈ 34°. För övrig längsgående påverkan bestäms medverkande fläns-
bredd i varje särskilt fall.

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



158


Figur 6.2.4.1d Spridning av längsgående inverkan av spännkraft nära för-
ankring. Medverkande tvärsnitt enligt markering gäller för
aktuellt balkliv till höger om den av linjerna 1, 2 och 3 som
ligger längst från förankringen.
6.2.4.2 Skjuvarmering i fläns
Om fläns förutsätts medverka i brottgränstillstånd för att öka tryck-
zonen eller för att ge plats åt erforderlig dragarmering, läggs vid be-
hov tvärarmering in enligt nedan.
Erforderlig tvärarmering per längdenhet för en balk med konstant
höjd beräknas ur
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



159

d f
t f v
st
1 V A
A h f
A z f
| |
= ⋅ −
|
\ .
(6.2.4.2)
där
A är total tryckzonsarea om den studerade flänsen är tryckt och
total böjarmeringsarea om den är dragen
A
f
är den del av tryckzonsarea respektive böjarmeringsarea
som befinner sig inom bredden b
f
enligt figur 6.2.4.1a – c
f
v
= 0,35f
ct

h
f
är flänstjocklek
z är tvärsnittets inre hävarm som kan sättas till 0,9 gånger
balkens effektiva höjd d

Tvärarmeringen förankras utanför medverkande flänsbredd eller utan-
för medräknad dragarmering. Om A
t
enligt ekvation 6.2.4.2 blir nega-
tivt fordras ingen tvärgående skjuvarmering.
Tvärarmeringens läge i flänsen utefter balklängden beror av kraft-
spelet i flänsen. Sneda sprickor i balklivet medför enligt avsnitt 3.9.2
en förskjutning av dragkraftskurvan för balken i förhållande till mo-
mentkurvan, vilket också påverkar tvärarmeringens läge i dragen
fläns.
Om ingen särskild utredning görs kan följande principer tillämpas.
Tvärarmering läggs in i studerad balkfläns på en sträcka från upplag
till det snitt där A
t
blir noll eller negativt, ökad med (1,5b
f
+ a
l
). Här är
b
f
medverkande flänsbredd enligt avsnitt 6.2.4.1 och a
l
, förskjutning
av dragkraftskurvan enligt avsnitt 3.9.2.
6.2.4.3 Förlängning av huvudarmering i dragen fläns
Armeringsstång i dragen fläns förlängs, utöver vad som avsnitt 3.9.2
ger, med en sträcka lika med 1,5 gånger stångens avstånd till flänsens
inspänningssnitt, se figur 6.2.4.3 och även avsnitt 6.2.6.1.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



160



Figur 6.2.4.3 Armering i medverkande fläns. y1 och y2 är avståndet från stång
nummer 1 respektive 2 till balklivet
6.2.4.4 Tvärgående böjarmering i fläns
I tryckt eller dragen fläns som medräknas i brottgränstillstånd uppstår
tvärgående böjmoment genom de längsgående tryck- och dragresul-
tanternas avlänkning vid balkens krökning. Böjmomenten kan beräk-
nas för en ekvivalent last Q, verkande i krökningsplanet och riktad
mot neutrala lagret, se även figur 6.2.4.4. Kraften fördelas i tvärled på
samma sätt som tryck- respektive dragresultanten.
Storlek och fördelning av Q kan beräknas genom noggrann tvär-
snittsanalys med beaktande av arbetskurvor, böjmoment, krökning
m.m. Kraftens storlek blir starkt beroende av böjmomentet i förhål-
lande momentkapaciteten, och kan anses försumbar redan vid mindre
än 90 % utnyttjande av momentkapaciteten.
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



161


Figur 6.2.4.4 Tvärgående krafter i flänsar på grund av balkens krökning

I avsaknad av noggrann analys kan följande enkla regler tillämpas.
Den ekvivalenta lasten Q per längdenhet längs balken beräknas enligt
cu
= Q F
x
ε
α (6.2.4.4a)
där
d
u
= 10 0,9
M
M
α
| |

|
\ .
dock α 0 ≥ (6.2.4.4b)
och
M
d
dimensionerande moment i längsled i aktuellt snitt
M
u
motsvarande momentkapacitet
F total tryck- eller dragresultant (beroende på om flänsen är
tryckt eller dragen)
ε
cu
betongens formella brottstukning enligt 2.4.5
x tryckzonshöjd vid fullt utnyttjad momentkapacitet

Tvärgående böjmoment i fläns bestäms med hänsyn till den ekvi
valenta lasten Q (Q = total tryck- eller dragresultant F) fördelning i
tvärled. Momentets fördelning i längsled kan baseras på medelvärdet
av α inom det område där M
d
/M
u
> 0,9.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



162
6.2.4.5 Begränsning av skjuvsprickor i fläns
I exponeringsklass XD1 − XD3 och XS1 − XS3 bör betongens upp-
sprickning på grund av flänsskjuvning i bruksgränstillstånd begränsas.
Detta kan ske genom att tvärgående armering A
t
läggs in med en min-
sta mängd per längdenhet.
d f f
t
st x
V A y
A
f I
= (6.2.4.5)
där
V
d
är dimensionerande tvärkraft i bruksgränstillstånd
A
f
är total area av aktuell fläns enligt figur 6.2.4.5
y
f
är avståndet mellan balktvärsnittets tyngdpunkt och flänsens
tyngdpunkt
I
x
är balkens tröghetsmoment



Figur 6.2.4.5 Total area Af av aktuell fläns
6.2.5 Sidostabilitet
Sidostabilitet kan behöva kontrolleras för slanka förtillverkade balkar
i samband med transport och lyftning, samt för slanka balkar som
saknar tillräckligt sidostöd i färdig konstruktion.
Om följande villkor är uppfyllda fordras ingen kontroll
3
50
l b
b h
≤ dock 2, 5 h b ≤ (6.2.5)
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



163
där
l är längd utan sidostöd, dock högst avståndet mellan
momentnollpunkter
h är tvärsnittshöjd
b är tryckflänsens bredd

För tillfälliga situationer, t.ex. i samband med transport och lyft-
ning av förtillverkade balkar, kan högre siffervärden användas, t.ex.
70 respektive 3,5.
Alternativt kan kriterier i Betonghandbok − Konstruktion avsnitt
3.4:232 och 6.2:32 tillämpas.
6.2.6 Anordning av armering
6.2.6.1 Längsgående ospänd armering
Minst så mycket fältarmering, som svarar mot 0,25 gånger erforderlig
armeringsarea för maximalt fältmoment, dras fram till upplag. Minst
så mycket stödarmering, som svarar mot 0,25 gånger erforderlig
armeringsarea för maximalt stödmoment, dras fram till den punkt där
beräknad dragkraft är noll.
Vid krav på sammanhållning mot fortskridande ras bör armering
med en area minst svarande mot sammanhållningskraften enligt
Boverkets handbok Svängningar, Deformationspåverkan och Olycks-
last utformas genomgående vid stöd.
Över upplag bör eventuell uppbockning av underkantsarmering
(för att erhålla tillräcklig förankring) ske så att stången förs fram rakt
till mitt över centrum av upplaget och först därefter bockas upp. Stång
som avslutas utan uppbockning bör dras fram minst över hela upp-
lagets längd.
Dessa principer gäller vid dimensionering i brottgränstillstånd.
6.2.6.2 Byglar
I detta avsnitt ges riktlinjer för utformning av byglar som utgör
statiskt verksam tvärkraftsarmering enligt avsnitt 3.7 eller vridarme-
ring enligt avsnitt 3.8, samt byglar som kan behövas med hänsyn till
bärförmåga vid brand.
Balkar i brandteknisk klass R30 eller högre bör utefter hela sin längd
ha slutna tvåskäriga byglar med ett inbördes avstånd av 0,75h (1+cotβ)
dock högst 300 mm (β är lutning enligt avsnitt 3.7.4.2).
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



164
Utöver bygelarmering enligt ovan kan fordras minimiarmering i
vissa fall, t.ex. för broar. För husbyggnader ställs inget generellt krav
på sådan minimiarmering.
Byglar som utnyttjas som tvärkraftsarmering utformas normalt två-
skäriga samt så att de omsluter armeringen i dragzonen och förankras
i tryckzonen. Figur 6.2.6.2a – e visar exempel på utformning av
byglar, så att de i varje snitt runt omkretsen kan ta upp stångens flyt-
kraft (slutna byglar). Byglar enligt figur 6.2.6.2a och b är dock mindre
lämpliga vid grövre dimensioner (∅ ≥ 16 mm).
Ändkrokar (utöver hakarna i figur 6.2.6.2a och b bör användas i de
fall som anges i 3.9.1.1, se även 3.9.1.5. Byglar enligt figur 6.2.6.2e bör
utföras med kamstänger eller profilerade stänger, och vid användning av
sådana byglar i annan exponeringsklass än X0 bör täckande betongskik-
tet ökas med 10 mm utöver vad som gäller enligt SS 13 70 10.



Figur 6.2.6.2a – e Exempel på utformning av byglar. Överkantsarmeringen i
plattan i figur d förutsätts ha minst samma area som byglarna
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



165
I balk med större bredd än 2h fördelas bygelarean på flera skär, så
att avståndet mellan skären inte blir större än 2h, se figur 6.2.6.2f. I
balkliv vars bredd inte överstiger 200 mm kan bygelarmeringen utfor-
mas enskärig om fullgod förankring anordnas i såväl dragzon som
tryckzon. I dragzonen måste alla stänger vara bygelomslutna, vilket
ofta kräver en extra bygel.
Byglar kan skarvas i samma horisontella snitt.



Figur 6.2.6.2f Exempel på utformning av byglar i balk med bredd större än 2h
6.3 Pelare och väggar
6.3.1 Definitioner och begränsningar
Med pelare avses här en konstruktionsdel som huvudsakligen är på-
verkad av tryckkraft i sin längdriktning och med längden avsevärt
större än övriga dimensioner.
Med vägg avses här en konstruktionsdel som huvudsakligen är på-
verkad av tryckkraft i en riktning, samt med längden i denna riktning
avsevärt större än tjockleken och med bredden större än 5 gånger
tjockleken.
Metoderna i detta avsnitt gäller inte för pelare eller väggar av lätt-
klinkerbetong med slankhetstal λ större än 70, se ekvation 6.3.2b.

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



166
6.3.2 Knäckningslängd och slankhetstal
Tryckt konstruktionsdels knäckningslängd definieras som
c
cr
EI
l
N
π = (6.3.2a)
där
EI

är böjstyvhet enligt avsnitt 3.4.2
N
cr
är kritisk last, dvs. den kraft i pelare eller vägg för vilken
konstruktionsdelen blir instabil.

Slankhetstalet definieras som
c
l
i
λ = (6.3.2b)
där i är tvärsnittets tröghetsradie i utböjningsriktningen.

Om normalkraften N varierar utefter längden förutsätts att N
cr
varierar
på samma sätt som N, dvs. N
cr
/N är konstant. I ett system med flera
pelare förutsätts analogt att N
cr
/N vid instabilitet hos systemet som
helhet har samma värde för alla pelare.
6.3.3 Beräkning av bärförmåga
6.3.3.1 Fall då tilläggsmoment inte behöver beaktas
Beräkning av tilläggsmoment på grund av utböjning fordras inte om
nedanstående villkor är uppfyllda.

Pelare eller vägg med oförskjutbara knutpunkter:
c 01
02
34 12
l M
i M
≤ − (6.3.3.1a)
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



167
där M
01
och M
02
är första ordningens moment i konstruktionsdelens
ändar, inklusive moment av icke avsedd excentricitet i vardera änden.
Den icke avsedda excentriciteten antas vara enligt avsnitt 3.6.1, och
antas verka åt sådant håll att ekvation 6.3.3.1a ger lägsta möjliga
värde på l
c
/i. Momenten definieras vidare så att M
01
/M
02
är positivt om
båda momenten ger dragning på samma sida av konstruktionsdelen
och negativt i annat fall, samt så att |M
01
|≤|M
02
|. Om pelaren eller
väggen är ledad i bägge ändar blir M
01
/M
02
= 1 och i ekvation 6.3.3.1a
blir l
c
/i ≤ 22.

Pelare eller vägg med förskjutbara knutpunkter:
c
22
l
i
≤ (6.3.3.1b)
För beräkning av l
c
och i, se avsnitt 6.3.2.

För oarmerad konstruktionsdel, se avsnitt 3.5, påvisas dessutom att
konstruktionsdelen är osprucken i brottgränstillstånd enligt avsnitt
3.6.
6.3.3.2 Beräkning i brottgränstillstånd
Förutsättningarna i avsnitt 3.4.2 för beräkning med hänsyn till instabi-
litet kan anses uppfyllda vid tillämpning av följande metod. Metoden
är i första hand lämpad för pelare och väggar vars knäckningslängd
inte avviker alltför mycket från den verkliga längden. I övriga fall kan
dimensioneringen baseras på andra ordningens teori med förutsätt-
ningar enligt avsnitt 3.4.
Bärförmågan vid centriskt tryck, N
u
, kan beräknas enligt följande
ekvation 6.3.3.2a. Koefficienterna k
c
, k
ϕ
och k
s
i ekvation 6.3.3.2a in-
kluderar inverkan av icke avsedd initialkrokighet enligt avsnitt 3.4.2.3
och förutsätter att normalvärden på toleranser enligt avsnitt 8.9.5 till-
lämpas. Vid större toleranser beaktas momentökning på grund av skill-
naden mellan tillämpad tolerans och toleransen enligt avsnitt 8.9.5, på
samma sätt som vid moment av excentrisk tryckkraft, jämför avsnitt
2.6.3. Tvärsnittet kontrolleras även för inverkan av aktuell normalkraft
N
d
jämte moment motsvarande en icke avsedd excentricitet hos nor-
malkraften enligt avsnitt 3.6.1. Detta fall blir dock inte dimensioneran-
de för rektangulära tvärsnitt om l
c
/h ≥ 10 och h ≥ 400 mm.

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



168
c cc
u c s s sc
ef φ
1
A f
N k k A f
k ϕ
= +
+
(6.3.3.2a)
där
A
c
är betongtvärsnittets totala area
A
s
är armeringens sammanlagda tvärsnittsarea, i vissa fall
reducerad enligt nedan
ϕ
ef
är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.4.7
k
c
, k
ϕ
, k
s
är koefficienter som beror av betongens och armeringens
hållfasthetsklasser samt förhållandet l
c
/h enligt följande
tabell 6.3.3.2a
l
c
är knäckningslängd enligt avsnitt 6.3.2
h är för rektangulärt tvärsnitt tvärsnittets höjd i utböjnings-
riktningen (figur 6.3.3.2a) och i övriga fall i 12 , där i är
tröghetsradien i utböjningsriktningen

A
s
sätts in oreducerat i ekvation 6.3.3.2a, om tvärsnittet är symmetriskt
armerat och all armering är belägen inom områdena 0,15bh vid
knäckning kring axel parallell med sida b, se figur 6.3.3.2a.



Figur 6.3.3.2a Symmetrisk armering som oreducerad kan medräknas vid
knäckning kring axel parallell med sida b

Om tvärsnittet är osymmetriskt armerat kan ekvation 6.3.3.2a an-
vändas med A
s
reducerat till det värde som skulle gälla vid symmetrisk
armering med den minsta armeringen i båda kanter, se figur 6.3.3.2b.

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



169


Figur 6.3.3.2b Tvärsnitt med osymmetrisk armering och armering reducerad
till symmetrisk

För stänger med t/h > 0,15 används vid beräkning av A
s
ett reduce-
rat värde A
s2
:
s2 s1
1 2
0, 7
t
h
A A

= (6.3.3.2c)
där
t är avståndet mellan stängarnas tyngdpunkt och pelarkanten,
se figur 6.3.3.2c
A
s1
är aktuell stångarea

Godtyckligt tvärsnitt kan ersättas med rektangulärt tvärsnitt som
har samma area och tröghetsmoment. Armeringen förutsätts ha kvar
sitt ursprungliga läge, och eventuell reduktion enligt ovan bestäms av
armeringsstängernas läge i förhållande till höjden h för det
ekvivalenta tvärsnittet, se exempel i figur 6.3.3.2c.

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



170


Figur 6.3.3.2c Exempel på ekvivalent rektangulärt tvärsnitt vid cirkulärt
tvärsnitt
Tabell 6.3.3.2a Koefficienter kc, k
ϕ ϕϕ ϕ och ks

lc /h
Hållfast-
hetsklass
Koeffici-
ent
0 10 20 30 40 50
C 12/15 1 0,90 0,77 0,63 0,45 0,29
C 25/30 1 0,89 0,73 0,55 0,36 0,20
C 40/50 1 0,88 0,69 0,48 0,27 0,13
C 60/75
kc
1 0,87 0,65 0,40 0,19 0,09
C 12/15 0 0,02 0,10 0,29 0,60 0,90
C 25/30 0 0,04 0,16 0,48 0,87 1,00
C 40/50 0 0,05 0,24 0,71 0,99 1,00
C 60/75
k
ϕ

0 0,06 0,35 0,90 1,00 1,00
C 12/15 1 0,79 0,50 0,23 0,19 0,15
C 25/30 1 0,81 0,52 0,33 0,22 0,19
C 40/50 1 0,82 0,62 0,37 0,27 0,22
C 60/75
ks
230 ≤ fyk
≤420
MPa 1 0,82 0,70 0,41 0,31 0,24
C 12/15 1 0,72 0,35 0,15 0,13 0,10
C 25/30 1 0,72 0,35 0,21 0,15 0,13
C 40/50 1 0,74 0,41 0,24 0,18 0,15
C 60/75
ks
420 ≤
fyk ≤ 620
MPa 1 0,77 0,47 0,28 0,21 0,16

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



171
Ekvation 6.3.3.2a gäller vid oavsiktlig krokighet hos pelare i ramar
och liknande konstruktioner där sidorörelse i knutpunkterna är förhin-
drad, se figur 6.3.3.2d. Vid ramar som är förskjutbara i sidled ger oav-
siktlig snedställning av pelare enligt figur 6.3.3.2e upphov till moment
som beaktas på samma sätt som moment av yttre last, dvs. pelarna di-
mensioneras för excentriskt tryck, se nedan.


Figur 6.3.3.2d – e d. Ram med förhindrad sidorörelse i knutpunkterna.
e. Ram med oavsiktligt snedställda pelare.

Vid excentriskt tryck eller vid transversell last dimensioneras tvär-
snittet för böjning för tryckkraften N
d
och momentet M
0
/c. M
0
är första
ordningens moment inklusive moment av icke avsedd initialkrokighet
enligt avsnitt 3.4.2.3 och c erhålls ur följande tabell 6.3.3.2b, där N
u

bestäms ur ekvation 6.3.3.2a. M
0
/c bör dock inte sättas mindre än det
moment som motsvarar en minsta icke avsedd excentricitet hos nor-
malkraften enligt avsnitt 3.6.1. För värden på c mellan de i tabell
6.3.3.2b angivna värdena kan rätlinjig interpolation utföras.
Tabell 6.3.3.2b Värdet på c

C 12/15 – C 30/37 C 32/40 – C 60/75

d
u
N
N

lc /h
= 0
10 20 > 30 lc /h =
0
10 20 ≥30
0 1 1 1 1 1 1 1 1
0,2 1 0,86 0,62 0,62 1 0,78 0,56 0,56
0,4 1 0,77 0,52 0,47 1 0,68 0,44 0,41
0,6 1 0,67 0,42 0,32 1 0,57 0,33 0,26
0,8 1 0,56 0,32 0,21 1 0,45 0,24 0,14
1,0 1 0,35 0,25 0,13 1 0,25 0,17 0,08
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



172

Som alternativ till beräkningsmetoder enligt avsnitt 6.3.3.2 kan dimen-
sionerande moment beräknas enligt andra ordningens teori med använ-
dande av styvhet enligt avsnitt 3.4.2. Mer nyanserade metoder finns i
HPC Design Handbook, avsnitt 3.4.4, vilka kan tillämpas även för
normalbetong, samt i Betonghandbok – Konstruktion, avsnitt 6.3:5.
6.3.3.3 Beräkning för olyckslast
Vid beräkning för olyckslast behöver moment av icke avsedd initial-
krokighet inte förutsättas uppträda samtidigt med moment av olycks-
last.
6.3.3.4 Kontroll av kantspänningen i bruksgränstillstånd
Kanttryckspänningen begränsas i bruksgränstillstånd enligt avsnitt
4.4.1 och beräknas för tryckkraft N och totalt moment M, inklusive
eventuellt tilläggsmoment. M kan beräknas enligt andra ordningens
teori med böjstyvhet enligt avsnitt 3.4.2. Alternativt kan M beräknas
som M
0
/c, varvid M
0
är 1:a ordningens moment inklusive inverkan av
imperfektioner enligt avsnitt 3.4.2.3, och c erhålls ur tabell 6.3.3.2b
med värde på N
u
som i brottgränstillstånd.
6.3.4 Dimensionering
6.3.4.1 Gjutfogar
För pelare med T-tvärsnitt eller liknande, med längsgående fog mellan
olika tvärsnittsdelar, kan styvheten beräknas för homogent tvärsnitt
om fogytan är skrovlig och rengjord, vattenbilad eller försedd med
förtagningar enligt 3.11.3, samt dimensionerad för uppträdande skjuv-
spänningar i brottgränstillstånd, inklusive inverkan av eventuellt till-
läggsmoment. Vidare förutsätts att konstruktionen utformas så att
lasten fördelas på tvärsnittsdelarna i proportion till deras bärförmåga.
I annat fall beräknas styvheten som summan av de enskilda tvärsnitts-
delarnas styvheter.
6.3.4.2 Avkortning av armering
Armering kan avkortas efter samma principer som för balkar, förutsatt
att eventuell inverkan på utböjningen beaktas. Momentdiagrammet
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



173
förutsätts inkludera andra ordningens moment, såvida inte villkoren i
avsnitt 6.3.3.1 är uppfyllda. Metoden i 6.3.3.2 förutsätter oavkortad
armering.
6.3.5 Anordning av armering
6.3.5.1 Armering i längsled
I en armerad pelare eller vägg bör avståndet mellan två armerings-
stänger vara högst 2 gånger tvärsnittets minsta dimension. Ospända
längsgående armeringsstänger bör som regel inte ha mindre diameter
än 10 mm.
Hörnarmering som inte omsluts av byglar medtas inte vid beräk-
ning av bärförmåga.
Om momentet varierar utefter tvärsnittet i en vägg kan principer
för plattor tillämpas vid fördelning av armeringen, se avsnitt 6.5.3.1.
Beträffande säkerhetsarmering se Arbetarskyddsstyrelsens anvis-
ningar nr 32 Bygganvisningar, punkt 61 i kapitel II M.
6.3.5.2 Byglar
Längsgående ospänd hörnarmering som medräknas förutsätts
omslutas av byglar med ett inbördes avstånd av högst 15 gånger
diametern hos hörnarmeringen. Vid buntad armering avses här
diametern hos enskild stång. För spännarmering förspänd till mindre
än 620 MPa bör samma principer tillämpas.
Byglar bör normalt inte ha mindre diameter än 4 mm.
Med hänsyn till brandskydd kan tätare bygelplacering än enligt ovan
erfordras, se t.ex. avsnitt 6.2.6.2.
6.4 Ramar
6.4.1 Definitioner och begränsningar
Med ram avses här ett bärverk bestående av balkar, pelare, plattor
eller väggar, som momentstyvt sammanfogas eller inspänns till ett
stabilt system. De metoder som gäller för de enskilda
konstruktionsdelarna kan även tillämpas när dessa ingår i en ram.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



174
6.4.2 Beräkning enligt gränslastteori
Stabilitetsbrott får inte avgöra bärförmågan vid lägre last än dimensio-
neringslast innefattande deformationspåverkan, se avsnitt 3.2.3.2.
Vid beräkning av rotation kan hörn- och knutpunktsområden
räknas oändligt styva om de utformas enligt avsnitt 6.4.3.
6.4.3 Anordning av armering
För att moment och krafter från anslutande konstruktionsdelar skall
kunna tas upp i ett ramhörn eller i en knutpunkt, måste armeringen an-
ordnas på rätt sätt och tvärsnittsdimensionerna väljas tillräckligt stora.
Ramhörn med armering anordnad enligt figur 6.4.3a, och med an-
given momentriktning, kan anses kunna ta upp dimensionerande mo-
ment om villkor 6.4.3 nedan är uppfyllt för utnyttjad huvudarmering.


Figur 6.4.3a Anordning av armering i ramhörn

yk
5
f
ρ ≤ (6.4.3)

där
ρ är armeringsinnehåll i snitt a respektive b exklusive sned-
armering
f
yk
är armeringens sträckgräns eller 0,2-gräns i MPa
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



175

Huvudarmeringen dimensioneras för moment och normalkraft i
snitt a och b varvid snedarmeringen inte medräknas.
T-knut kan anses kunna ta upp dimensionerande moment, om
armering anordnas enligt figur 6.4.3b.



Figur 6.4.3b Anordning av huvudarmering i T-knut
6.5 Plattor
6.5.1 Begränsningar
I detta avsnitt behandlas plattor med fri spännvidd minst 3 gånger total
höjd, vid konsolplattor minst 1,5 gånger total höjd. Som fri spännvidd
räknas avståndet mellan två närliggande upplag, vid konsolplatta av-
ståndet från upplagets kant till plattans fria ände. För enkelspänd platta
med bredd mindre än 5 gånger total höjd gäller avsnitt 6.2.
6.5.2 Beräkning av krafter och moment
6.5.2.1 Momentberäkning enligt elasticitetsteori
Vid beräkning enligt elasticitetsteori kan tvärkontraktionstalet antas
vara noll både vid sprucken och osprucken betong. Momenttillståndet
i hela plattan bör beaktas.
Vid dimensionering beaktas såväl böjande som vridande moment,
se avsnitt 6.5.3.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



176
6.5.2.2 Allmänt om momentberäkning enligt gränslastteori
Momentberäkning enligt gränslastteori kan ske med brottlinjeteori
eller jämviktsteori, se avsnitt 6.5.2.3 respektive avsnitt 6.5.2.4.
Deformationsförmågan enligt punkt b) i avsnitt 3.2.3.2, kan anses
vara tillräcklig om följande villkor 6.5.2.2 är uppfyllt.
s st
0,1
cc
A f
d f
= ⋅ ≤ ω (6.5.2.2)
där
A
s
är dragarmeringsarea per breddenhet
d är effektiv höjd
6.5.2.3 Momentberäkning enligt brottlinjeteori
Vid beräkning enligt brottlinjeteori är det viktigt att finna en brott-
linjefigur som inte väsentligt avviker från den farligaste. Där brott-
linjer med olika momenttecken skär varandra eller där en brottlinje
skär en rand beaktas inverkan av brottlinjernas delning eller avlänk-
ning. Detta behöver dock inte beaktas vid rektangulär fyrsidigt upp-
lagd platta med jämnt fördelad last.
6.5.2.4 Momentberäkning enligt jämviktsteori
Jämviktsteori är en teori för dimensionering av plattor vid vilken mo-
mentfördelningen vid brott valts så att de dimensionerande momenten
är minst lika stora som de som krävs för att jämviktsvillkoren skall
vara uppfyllda för varje del (av rimlig storlek) av plattan. Moment-
beräkning som visar att jämviktsvillkoren är uppfyllda i alla delar av
plattan bör tillämpas.
6.5.2.5 Momentberäkning enligt tabeller, diagram och ekvationer
Momentberäkning kan baseras på tabeller, diagram och ekvationer,
som bygger på förutsättningar för elasticitetsteori enligt avsnitt 3.2.3
och 6.5.2.1.
Observera dock att flertalet tabeller och diagram endast ger uppgift
om moment i vissa punkter eller snitt och därför inte ger tillräckligt
underlag enligt avsnitt 6.5.2.1. Användning av sådana tabeller och
diagram kräver ofta en kvalificerad bedömning av
momentfördelningen i resten av plattan.
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



177
Momentberäkning kan baseras på tabeller, diagram och ekvationer,
som bygger på förutsättningar för gränslastteori enligt avsnitt 3.2.3
och enligt avsnitt 6.5.2.2 – 4.
Exempel på metoder för beräkning av moment i såväl brottgräns-
tillstånd som bruksgränstillstånd ges i Betonghandbok – Konstruktion
avsnitt 6.5:2.
6.5.2.6 Beräkning av tvärkrafter och upplagsreaktioner
Beräknade tvärkrafter och upplagsreaktioner förutsätts svara mot den
momentfördelning som använts vid momentdimensioneringen.
Exempel på metoder ges i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt
6.5:266.
6.5.3 Dimensionering för moment
6.5.3.1 Utjämning av moment utefter tvärsnitt
Om momentet varierar utefter ett snitt vinkelrätt mot armeringen ut-
förs dimensioneringen för medelmoment inom områden med viss
bredd, förutsatt att plattans bärförmåga därigenom inte nämnvärt för-
sämras.
Exempel på sådan utjämning är att för en rektangulär platta med
jämnt fördelad last utjämna momenten på en mittstrimla och två sido-
strimlor i vardera riktningen, med varje sidostrimlas bredd ungefär
lika med 1/4 av plattans korta spännvidd.
Vid dimensionering kan en armeringsstång antas samverka med
betong intill ett avstånd från stången som är högst lika med tre gånger
plattjockleken, dock högst 1/10 av spännvidden i armeringsstångens
riktning.
6.5.3.2 Dimensionering för vridande moment
Armering som inte ligger i huvudmomentriktningarna dimensioneras
även med hänsyn till vridande moment (vilket är aktuellt vid elastici-
tetsteori och jämviktsteori men inte vid brottlinjeteori). Följande
metod kan tillämpas.
Plattan armeras i två vinkelräta riktningar för de positiva
momenten
xt x 1 x
m m t µ = + (6.5.3.2a)
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



178
yt y x
1
1
m m t
µ
= + (6.5.3.2b)
och för de negativa momenten
xt x 2 x
m m t µ = − (6.5.3.2c)
yt y x
2
1
m m t
µ
= − (6.5.3.2d)
där
m
x
, m
y
är böjmoment i riktning x respektive y
µ
1
, µ
2
är positiva tal som väljs med hänsyn till praktiska synpunk-
ter, som regel nära 1. Dock bör µ
1
väljas så att inget moment
enligt ekvation 6.5.3.2a – b blir negativt och µ
2
så att inget
moment enligt ekvation 6.5.3.2c – d blir positivt
t
x
är tillhörande vridmoment
6.5.4 Dimensionering med hänsyn till genomstansning
och skjuvning vid koncentrerade laster
Beräkningsmetoderna i avsnitt 3.12 kan tillämpas för bestämning av
genomstansningslast för platta som är armerad i två riktningar.
Genomstansningslasten för platta med fri kant beräknas enligt me-
toderna för kantpelare om lasten angriper vid den fria kanten och me-
toderna för centriskt tryckt innerpelare om avståndet till den fria kan-
ten är större än 10d. För mellanliggande värden interpoleras rätlinjigt
mellan värdena för platta med fri kant och platta på innerpelare.
Vid koncentrerad last nära upplag kontrolleras även plattans tvär-
kraftskapacitet enligt avsnitt 3.7. Härvid kan tvärkraften fördelas över
en plattbredd b
ef
, beräknad som det största värdet enligt nedan:

ef
7
10 1, 3
d b t
b
d x
+ + ¦
=
´
+
¹
(6.5.4)

där
b är lastbredden
d är plattans effektiva höjd
t är tjocklek av beläggning etc.
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



179
x är avstånd från lastcentrum till dimensioneringssnitt, vilket
anses ligga på avståndet d/2 utanför lastutbredningens be-
gränsning närmast upplaget. Se figur 6.5.4a

Vid två koncentrerade laster i bredd, så nära varandra att deras effek-
tiva bredder b
ef
överlappar varandra, se figur 6.5.4b, kan tvärkraften per
längdenhet v i dimensioneringssnittet beräknas på följande sätt. Läget
för resultanten R(F
1
, F
2
) till F
1
och F
2
bestäms. Effektiv bredd för
R(F
1
, F
2
) sätts till (b
ef
+ 2l
res
) där b
ef
är effektiv bredd för den större av
lasterna och l
res
är avstånd mellan R(F
1
, F
2
) och den större av lasterna.
Det så beräknade värdet på v bör inte sättas lägre än det värde på v som
den största enskilda lasten ger.



Figur 6.5.4a Effektiv bredd bef för koncentrerad last på platta nära upplag

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



180
Till värdet på v av R(F
1
, F
2
) adderas tvärkraft per breddenhet i
dimensioneringssnittet av annan last på plattan, t.ex. egentyngd och
andra koncentrerade laster (t.ex. F
3
och F
4
i figur 6.5.5b).
Rörlig last behöver inte antas placerad närmare upplagets kant än
d, jämför figur 6.5.4a och 6.5.4b.
Den gynnsamma verkan av lastangrepp nära upplag enligt avsnitt
3.7.3.3 är inkluderad i den ovan givna metoden och bör således inte
beaktas särskilt.

Figur 6.5.4b Effektiv bredd (bef,1 + 2lres) för två olika stora laster nära upplag.
F1 ≥ ≥≥ ≥ F2
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



181
6.5.5 Begränsning av deformationer
Deformationer i massiv platta med ospänd armering behöver normalt
inte kontrolleras, om plattan ges sådan tjocklek att den inte spricker i
fält enligt sprickkriterier i avsnitt 4.5.3, under inverkan av den last
som är dimensionerande för deformationskontrollen.
6.5.6 Hörnlyftning
En vid hörn fritt upplagd platta har benägenhet att lyfta invid hörnet.
Detta kan medföra olägenhet och beaktas i så fall.
En metod att dimensionera för hörnlyftning ges i Betonghandbok –
Konstruktion avsnitt 6.5:37.
6.5.7 Anordning av armering
6.5.7.1 Avstånd mellan armeringsstänger
Medelavståndet mellan parallella armeringsstänger bör, där moment
tas upp av armeringen (t.ex. vid stöd och inom området för största
fältmoment se figur 6.5.7.1), vara högst 2 gånger plattjockleken. Med
medelavstånd menas medelvärdet av två intilliggande avstånd.



Figur 6.5.7.1 Fyrsidigt upplagd platta med förutsatt område för största
fältmoment

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



182
Förutsatt område för största fältmoment i fyrsidigt upplagd platta
visas i figur 6.5.7.1. Om stödmoment utjämnas över hela stödet anses
hela stödet vara område för största stödmoment. I annat fall kan områ-
den för största stödmoment väljas som för motsvarande fältmoment
enligt figur 6.5.7.1.
6.5.7.2 Avslutning av armering
Vid beräkning enligt elasticitetsteori och enligt jämviktsteori är det
möjligt att ange momentkurvor i olika riktningar och att avsluta armer-
ingen enligt avsnitt 3.9.2 för dessa momentkurvor.
Vid beräkning enligt brottlinjeteori är denna princip inte direkt till-
lämpbar eftersom armeringens avkortning kan påverka brottlinjefigu-
ren så att nya brottlinjer uppstår. Avslutning av armering i övrigt sker
som för balkar, se 6.2.6.1.
6.5.8 Hål i platta
I platta med fördelad last kan normalt utföras hål med största tvärmått
högst en tredjedel av plattans minsta spännvidd om följande
dimensioneringsmetod tillämpas. Moment och tvärkrafter beräknas
först som om hålet inte funnits. De moment och tvärkrafter som skulle
passerat varje halva av hålets bredd förutsätts i stället adderade till
momenten och tvärkrafterna inom ett band med bredden högst lika
med tre gånger plattjockleken längs hålets närmaste rand. Armeringen
ges minst samma längd som den skulle haft, om hålet inte funnits.
För hål nära pelare, se avsnitt 3.12.5.
6.5.9 Plattor med samverkande pågjutning
Samverkan i brottgränstillstånd kan normalt endast medräknas vid
mekanisk förbindning eller vid fog med vattenbilad fogyta, se avsnitt
3.11. Aktuell skjuvspänning skall understiga aktuellt värde på fog-
skjuvhållfastheten f
f
enligt avsnitt 3.11.3.
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



183
6.6 Skivor
6.6.1 Begränsningar
I detta avsnitt behandlas en modell för beräkning av inverkan av laster
som verkar i skivans plan. Inverkan av laster vinkelrätt mot skivans
plan kan behandlas enligt avsnitten 6.2 och 6.5, och eventuell inver-
kan av instabilitet beaktas i enlighet med avsnitt 3.4.
Med hänsyn till statiskt verkningssätt behandlas var för sig special-
fallen hög balk och horisontalstödd skiva, jämför figur 6.6.1.



Figur 6.6.1 Exempel visande
a. hög balk och
b. horisontalstödd skiva

Med hög balk avses här en balk upplagd på två eller flera stöd och
för vilken nedanstående villkor 6.6.1 är uppfyllt:
0
0
1, 5
M
hV
≤ (6.6.1)
där
M
0
är största böjande moment i betraktat spann, beräknat under
förutsättning av fri uppläggning vid båda stöden
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



184
V
0
är största tvärkraft vid upplag, beräknad under samma förut-
sättning som M
0

h är total höjd

För utkragande balk är M
0
största böjande moment och V
0
största tvär-
kraft.
Gränsen mellan hög och ordinär balk är inte densamma här som i
avsnitt 3.7 och 6.2, varför dimensionering i vissa fall kan utföras an-
tingen enligt detta avsnitt eller enligt avsnitt 3.7 respektive 6.2. En
konstruktionsdel bör dock dimensioneras konsekvent antingen som hög
balk eller som ordinär balk. Med konstruktionsdel avses här delen mel-
lan ett upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken.
Med horisontalstödd skiva avses normalt en skiva upplagd på ett
stöd och för sin jämvikt beroende av horisontella reaktionskrafter från
bjälklag eller dylikt.
Skivor kan även dimensioneras enligt s.k. fackverksmodeller, se
avsnitt 3.2.3.3.
6.6.2 Beräkningsmodell
Teoretisk spännvidd för en skiva är avståndet mellan upplagens cen-
tra. Med ett upplags centrum avses som regel tyngdpunkten för upp-
lagsytan.
För skiva upplagd på två eller flera stöd och med stor höjd i för-
hållande till spännvidden beaktas att verksam höjd är mindre än fak-
tisk höjd. Om inte annat visas vara riktigare begränsas verksam höjd
till teoretisk spännvidd.
Last som angriper på en nivå lägre än verksam höjd förs upp i
balken genom särskild vertikal upphängningsarmering.
Hål för dörrar och dylikt kan ha avsevärt inflytande på det statiska
verkningssättet, vilket beaktas vid val av beräkningsmodell.
Kraftfördelning kan beräknas med hänsyn till uppsprickning och
med tillämpliga deformationssamband för betong och armering, eller
enligt elasticitetsteori för homogen isotrop skiva.
Vid dimensionering av hög balk kan momentfördelning och storlek
på upplagsreaktioner beräknas som för ordinär balk, se avsnitt 6.6.3.
Krafter i horisontalstödd skiva kan bestämmas ur förenklad modell
enligt avsnitt 6.6.4.
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



185
Skivor kan även dimensioneras enligt s.k. fackverksmodeller, se
avsnitt 3.2.3.3.
6.6.3 Höga balkar (brottgränstillstånd)
6.6.3.1 Dimensionerande krafter och moment
Höga balkar är särskilt känsliga för stödförskjutningar, vilket beaktas
vid bestämning av stödreaktioner och kraftfördelning.
Förutsättningarna för bestämning av stödförskjutningar är ofta
osäkra, varför dimensioneringen bör utföras med marginal. Följande
metod ger rimlig säkerhet mot inverkan av oförutsedda stödförskjut-
ningar.
Krafter och moment beräknas som för ordinär balk med beaktande
av förväntade stödförskjutningar. Vid grundläggning på berg eller vid
annan grundläggning där endast små förskjutningar kan väntas, kan
stöden betraktas som oeftergivliga.
Dimensionering sker för krafter och moment enligt nedan:
– Dimensionerande stödmoment M
s
sätts lika med beräknat stöd-
moment.
– Dimensionerande fältmoment M
f
sätts lika med det fältmoment
som erhålls om stödmomenten reduceras till hälften: för positivt
stödmoment används dock beräknat värde.
– Dimensionerande upplagsreaktion sätts lika med 1,1 gånger be-
räknad upplagsreaktion.
– Dimensionerande tvärkraft V
d
sätts lika med beräknad tvärkraft.
6.6.3.2 Upphängningsarmering
Upphängningsarmering förankras i balkens överkant eller över verk-
sam höjd. Förankring kan ske genom att armeringen omböjs med
minst en förankringslängd eller genom att den förs upp minst en för-
ankringslängd över verksam höjd. I många fall är det lämpligt att
använda slingor (hårnålar) vid förankring.
Vid balk med två eller flera fack med olika spännvidd väljs som
upphängningslängd i ett fack det största av värdena h
f
och h
s
för ifråga-
varande fack. Här är h
f
verksam höjd i fält, dvs. total höjd dock högst
fackets teoretiska spännvidd, och h
s
är verksam höjd över stöd, dvs.
total höjd dock högst medelvärdet för spännvidderna på ömse sidor om
stödet, l
m
.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



186
Upphängningsarmering för last från bjälklag i balkens underkant kan
förankras exempelvis genom att bockas in i bjälklaget enligt figur
6.6.3.2. Upphängningsarmering för last från övriga bjälklag kan för-
ankras genom att bockas in i respektive bjälklag, eller genom att föras
ned minst två skarvlängder i balkdelen under bjälklaget, se figur 6.6.3.2.
Om tre eller flera bjälklag i ett fack är belägna inom verksam höjd,
kan last från det översta av dessa reduceras till hälften vid dimensione-
ring av upphängningsarmering.
För upphängningsarmering bör inte tillgodoräknas större värde på
dimensionerande draghållfasthet f
st
än vad som svarar mot
f
st
= 520/(1,15 γ
n
) MPa.



Figur 6.6.3.2 Upphängningsarmering i hög balk. I figuren angivna laster q
inbegriper även skivans egentyngd
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



187
6.6.3.3 Böjarmering i fält
Erforderlig armeringsarea beräknas ur
f
sf
f st
M
A
z f
= (6.6.3.3a)
där
M
f
är dimensionerande fältmoment enligt avsnitt 6.6.3.1
z
f
är inre hävarm, dvs. avståndet mellan fältarmeringens tyngd-
punkt och tryckresultanten

För balk med M
0
/(h
f
V
0
) < 1 (M
0
och V
0
enligt avsnitt 6.6.1, h
f
enligt
avsnitt 6.6.3.2) bör hänsyn tas till var lasten angriper vid bestämning
av z
f
. Vid lastangrepp i balkens överkant gäller
0
f
f 0
0, 65 0, 2
M
z d
h V
| |
= +
|
\ .
(6.6.3.3b)
där d är avstånd från armeringens tyngdpunkt till överkant av verksam
höjd och vid lastangrepp i underkant
0
f
f 0
0, 45 0, 4
M
z d
h V
| |
= +
|
\ .
(6.6.3.3c)
För balk med M
0
/( h
f
V
0
) ≥ 1 gäller
f
0,85 z d = (6.6.3.3d)
z
f
begränsas till teoretisk spännvidd, om inte annat visas vara
riktigare, se avsnitt 6.6.2. Fältarmeringen placeras inom den nedre
fjärdedelen av verksamma höjden h
f
. I armeringsarean A
sf
kan
inräknas horisontell armering enligt avsnitt 6.6.3.5 som inlagts på
denna del av höjden.
Fältarmering får inte avslutas enligt momentdiagrammet utan dras
oavkortad in över upplag för att där förankras eller skarvas till angrän-
sande facks fältarmering.
Vid ändupplag förs armeringen förbi upplagets centrum minst en
skarvlängd, dock alltid fram till upplagets bortre kant. Vid ändupplag
med knappt utrymme omböjs armeringsänden, se figur 6.6.3.3a – d,
eller förses armeringen med ändankare. Vertikal bockning i samband
med armeringens förankring undviks. Vid stöd mellan fält med olika
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



188
armering gäller samma principer för den armering som inte skarvas
till armeringen i angränsande fält.
Om viss del av fältarmeringen av utrymmesskäl måste placeras i
angränsande bjälklag, kan denna armering förankras enligt figur
6.6.3.3d. Upplagsytans tyngdpunkt är markerad med ett kryss. Armer-
ingen bockas 90° i horisontalplanet. Bockningen påbörjas tidigast vid
upplagsytans tyngdpunkt.




Figur 6.6.3.3a – d Olika sätt att förankra armeringen vid ändupplag
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



189
6.6.3.4 Böjarmering över stöd
Stödarmering bör fördelas jämnt från en punkt på avståndet 0,25l
m
från
balkens underkant till en punkt från avståndet h
s
från underkanten (för h
s
och l
m
, se avsnitt 6.6.3.2). Se figur 6.6.3.4a – b. Tryckresultanten kan
antas angripa 0,1h
s
över underkanten. Erforderlig armeringsarea beräk-
nas ur
s
ss
s st
M
A
z f
= (6.6.3.4a)
där M
s
är dimensionerande stödmoment enligt avsnitt 6.6.3.1.
Inre hävarmen z
s
är här
s s m
0, 4 0,125 z h l = + (6.6.3.4b)
För utkragande balkdel kan samma armeringsfördelning användas,
varvid l
m
sätts till dubbla utkragningslängden.
Avslutning av stödarmering framgår av figur 6.6.3.4a – b och figur
6.6.3.4c. I stödarmeringen kan även inkluderas den inom stödområdet
inlagda horisontella armeringen enligt avsnitt 6.6.3.5.

Figur 6.6.3.4a – b Exempel på fördelning av stödarmering i balk med två fack;
a. h > lm
b. h = (2/3)lm. Armeringen dras minst en förankringslängd
utanför lastresultantens verkningslinje respektive en 45°-
linje mellan upplag och verkningslinje. Armeringen ges
dock minst den längd som följer av avsnitt 3.9.2, vilket kan
vara avgörande i vissa fall.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



190



Figur 6.6.3.4c Exempel på fördelning av stödarmering i balk med utkragande
del. Momentdiagrammet visar att avkortningsprinciperna för
stödarmering i avsnitt 3.9.2 är dimensionerande, dvs. en del av
stödarmeringen måste dras fram till angränsande stöd
6.6.3.5 Övrig horisontell armering
Om i ett V
d,max
≥ t h
f
f
ct
(V
d,max
är maximal tvärkraft, t är balkens liv-
tjocklek), inläggs i hela facket och över hela verksamma höjden h
f
en
horisontell armering med armeringsinnehållet
ct
h
st
f
f
ρ ≥ (6.6.3.5)
Om i balk upplagd på två stöd eller i ändfack på kontinuerlig balk
M
0
≥ 0,5t h
f
2
f
ct
(M
0
enligt avsnitt 6.6.1), inläggs från balkens underkant
upp till 0,5h
f
en horisontell armering med armeringsinnehållet 2ρ
h
,
oavsett värdet på V
d,max
. Armeringen dras fram längs hela det aktuella
facket.
6.6.3.6 Vertikal armering
Om i en balkdel (se nedan) V
d,max
≤ th
f
f
ct
fordras ingen vertikal armer-
ing enligt detta avsnitt.
Om V
d,max
> th
f
f
ct
inläggs i hela balkdelen och inom hela verksam-
ma höjden h
f
en vertikal armering med armeringsinnehållet
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



191
ct
v
st
f
f
ρ ≥ (6.6.3.6a)
Inom den del av den betraktade balkdelen där V
d
> V
d,max
/3 måste
även följande villkor 6.6.3.6b vara uppfyllt:
d,max d,max f
ct
v
st f ct 0
1
2
V V h
f
f th f M
ρ
| |
≥ − ⋅
|
\ .
(6.6.3.6b)
där
M
0
är enligt avsnitt 6.6.1
V
d,max
är dimensionerande tvärkraft vid upplag för betraktad
balkdel

Med balkdel avses här delen mellan upplag och snitt där tvärkraften är
noll eller byter tecken. Armering enligt detta avsnitt bör inte medräk-
nas som upphängningsarmering enligt avsnitt 6.6.3.2.
För vertikal armering enligt detta avsnitt bör inte tillgodoräknas
större värde på f
st
än vad som svarar mot f
st
= 520/(1,15γ
n
) MPa.
6.6.3.7 Maximal tvärkraft
Med hänsyn till risk för tryckbrott i balklivet begränsas maximal tvär-
kraft enligt nedan:
d,max cc f
0, 25 V f t h ≤ (6.6.3.7)
6.6.4 Horisontalstödd skiva
6.6.4.1 Reaktionskrafter
Reaktionskrafter kan bestämmas ur förenklad modell enligt figur
6.6.4.1. Skivan förutsätts stabiliserad av horisontalkrafter F
h
i två
bjälklag enligt figuren. Eventuella bjälklag däremellan kan således
förutsättas overksamma. Horisontalstödda skivor kan även dimensio-
neras enligt s.k. fackverksmodeller, se avsnitt 3.2.3.3.
Hävarmen z bestäms ur olikheten
2 3
3 2
a z a ≤ ≤ (6.6.4.1)
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



192
där a är avstånd från upplag till skivans kant.
Om endast två bjälklag finns gäller enbart begränsningen z ≥ 2a/3.


Figur 6.6.4.1 Horisontalreaktioner och anordning av koncentrerad upp-
hängningsarmering vid horisontalstödd skiva
Krafterna F
h
tas upp av bjälklag, som normalt måste dimensioneras
som höga balkar.
Horisontalstödda skivor kan även dimensioneras enligt s.k. fack-
verksmodeller, se avsnitt 3.2.3.3.
6.6.4.2 Upphängningsarmering
All last som angriper under nivån z från skivans underkant tas upp av
särskild vertikal upphängningsarmering, dimensionerad och inlagd
enligt samma principer som för hög balk. Upphängningsarmeringen
fördelas med hänsyn till lastens fördelning, vilket bl.a. innebär att last
från delar av bjälklag utanför skivans kant skall tas upp av upphäng-
ningsarmering koncentrerad till skivans kant, jämför figur 6.6.4.1.
För upphängningsarmering bör inte tillgodoräknas större värde på
dimensionerande draghållfasthet f
st
än vad som svarar mot
f
st
= 520/(1,15 γ
n
) MPa.

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



193
6.6.4.3 Armering för horisontalkraften F
h

Den horisontalkraft F
h
som är dragkraft tas upp genom armering, som
dras oavkortad fram till upplag och förankras enligt principerna för
hög balk, se avsnitt 6.6.3.3. I motsatt ände förankras armeringen i den
stabiliserande bjälklagsskivan med hänsyn till aktuellt verkningssätt.
6.6.4.4 Övrig horisontell armering
Om F
h
≤ taf
ct
(t är skivans tjocklek, a enligt ekvation 6.6.4.1) fordras
ingen horisontell armering enligt detta avsnitt.
Om F
h
> taf
ct
läggs mellan de två nedersta bjälklagen en horisontell
armering in med armeringsinnehållet
ct
h
st
f
f
ρ = (6.6.4.4a)
Ovanför denna armering upp till nivån z läggs armering med innehål-
let ρ
h
/3 in.
Dessutom tillses att den horisontella armeringens totala area inom
höjden z uppgår till
h ct
sh
st
0, 3 F at f z
A
a f

= ⋅ (6.6.4.4b)
Armeringen förankras i båda ändar.
6.6.4.5 Vertikal armering
Om V
d,max
≤ tzf
ct
(t är skivans tjocklek, z enligt avsnitt 6.6.4.1) fordras
ingen armering enligt detta avsnitt.
Om V
d,max
> tzf
ct
läggs i hela skivan inom höjden z en vertikal
armering in med armeringsinnehållet
ct
v
st
f
f
ρ = (6.6.4.5a)
Inom de delar av skivan där V
d
> V
d,max
/3 skall armeringsinnehållet
dock uppgå till minst
d,max d,max
ct
v
st ct h
1
2
V V
f
f t z f F
ρ
| |
= − ⋅
|
\ .
(6.6.4.5b)
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



194
där
F
h
är horisontalreaktion enligt avsnitt 6.6.4.1
V
d,max
är maximal tvärkraft

För vertikal armering enligt detta avsnitt bör inte tillgodoräknas större
värde på f
st
än vad som svarar mot f
st
= 520/(1,15 γ
n
) MPa.
6.6.4.6 Maximal tvärkraft
Med hänsyn till risk för tryckbrott i livet på en horisontalstödd skiva
gäller nedanstående begränsningar:
h cc
0, 25 F at f ≤ (6.6.4.6a)
d,max cc
0, 25 V zt f ≤ (6.6.4.6b)
6.6.5 Upplag
6.6.5.1 Ytterstöd
Med hänsyn till risk för tryckbrott i skivan bör upplagskraften R
begränsas enligt nedan:

1 cc
0, 55 R k f bt ξ ≤ (6.6.5.1)

där
b är upplagets längd i skivans plan
k
1
= 1,1 för skiva förbunden med betongplatta över pelaren
= 0,9 för skiva utan betongplatta
t är skivans tjocklek

1, 4 för t 0,2m
1,6-t för 0, 2 t 0, 6m
1,0 för t >0,6m
≤ ¦
¦
ξ= < ≤
´
¦
¹


I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.6:5 ges ett mera nyanserat
dimensioneringsförfarande, som möjliggör högre värden för k
1
än vad
som angivits ovan.
Gjutfog över upplag mellan betongplatta och skiva dimensioneras
enligt avsnitt 3.11.3, dock behöver ekvation 3.11.3b, 3.11.3e, 3.11.3h
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



195
och 3.11.3k inte tillämpas för detta fall. De anses ersatta av begräns-
ningen på R enligt villkor 6.6.5.1 eller motsvarande i Betonghandbok
– Konstruktion. Hål förutsätts inte förekomma vid upplag i en skiva
inom en kvadrat med sidan (b + 0,8h
1
), se figur 6.6.5.1.



Figur 6.6.5.1 Område inom vilket hål i skiva inte får förekomma vid ytterstöd
6.6.5.2 Innerstöd
Med hänsyn till risk för tryckbrott i skivan bör upplagskraften R
begränsas vid dubbelsidigt anslutande platta enligt nedan:
1
cc
0, 65 1 1, 6
h
R f bt
b
ξ
| |
≤ +
|
\ .
(6.6.5.2)
där
b är upplagets längd i skivans plan
h
1
är plattans tjocklek
t är skivans tjocklek
ξ bestäms enligt avsnitt 6.6.5.1

Högerledet i villkor 6.6.5.2 behöver inte sättas mindre än 0,8ξ

f
cc
bt
och får inte sättas större än 1,9ξ

f
cc
bt.
Hål får inte förekomma inom en kvadrat med sidan (1,5b + 2h
1
),
centriskt placerad över stödet.
Ytterstöd kan, med avseende på upplagets hållfasthet, behandlas
som ett innerstöd, om ytterstödet är placerat så att sträckan a i figur
6.6.5.1 är ≥ 0,5h
f
, där h
f
är verksam höjd för facket innanför stödet.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



196
Om a = 0 behandlas det som ett ytterstöd. För 0 < a < 0,5h
f
bestäms
upplagshållfastheten genom rätlinjig interpolation.
I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.6:5 ges exempel på ut-
formning av armering i pelare och platta. Där ges också exempel på
dimensionering vid ensidigt anslutande platta och på dimensionering
vid konstruktionsutformning som medger högre upplagskraft än enligt
detta avsnitt.
6.6.6 Inhängda skivor
Skivkonstruktion som inte är understödd i alla upplagspunkter, utan
som i någon upplagspunkt är inhängd i en tvärskiva, kontrolleras för
skjuvning i anslutningssnittet med beaktande av att lastangreppet är
fördelat utefter skivans höjd. Detta beaktas även vid dimensionering
av tvärskivan som bär den inhängda skivan. Se Betonghandbok –
Konstruktion, avsnitt 6.6:6.
6.7 Skal
6.7.1 Principer
Skal dimensioneras med hjälp av elasticitetsteoretisk metod eller gräns-
lastteoretisk metod (t.ex. enligt stringer-teori). Alla nödvändiga förut-
sättningar för den använda metoden skall konsekvent uppfyllas. Risken
för stabilitetsbrott beaktas. Om risken för stabilitetsbrott är försumbar
kan vid tillämpning av elasticitetsteoretisk metod antas att materialet är
homogent, även om sprickbildning uppstår. Böjande moment med
momentvektor i skalets plan beaktas, speciellt vid ränder och lastan-
grepp. De speciella problem som uppstår vid punktlaster, upplagspunk-
ter, förankringar etc., ägnas särskild uppmärksamhet.
6.7.2 Begränsningar
För skal kan tillämpliga delar av dimensioneringsmetoder för plattor
och skivor användas, se avsnitt 6.5 och 6.6.

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



197
6.7.3 Dimensionering
Dragkrafter tas upp av armering eller – där föreskrifterna och meto-
derna i avsnitt 3.5 så medger – av osprucken betong. Vid kontroll av
om betongen är sprucken eller osprucken beaktas all samtidig inver-
kan, som utöver last kan vara t.ex. tvångsinverkan.
Armering i skalets plan utgörs ofta av rutarmering. Vid dimensio-
nering av denna armering beaktas inverkan av skjuvkrafter i skalets
plan. Vid dimensionering för normalkrafterna n
xv
och n
yv
enligt nedan
kan skjuvkrafter anses beaktade.
xv x yx
n n n µ = + (6.7.3a)
yv y yx
1
n n n
µ
= + (6.7.3b)
där
n
x
är normalkraften per breddenhet i x-riktningen
n
y
är normalkraft per breddenhet i y-riktningen som är
vinkelrät mot x-riktningen
n
yx
är skjuvkraft per breddenhet
µ är ett positivt tal som väljs med hänsyn till praktiska syn-
punkter, som regel nära 1

I ekvation 6.7.3a – b införs dragkraft med positivt tecken och tryck-
kraft med negativt.
Ekvationerna 6.7.3a – b innebär att jämviktsvillkoren uppfylls i ett
tänkt fackverk, där betongen efter uppsprickning endast tar tryckkrafter.
Faktorn µ motsvarar då cotθ, där θ är trycksträvornas lutning i förhål-
lande till x-riktningen.
Ekvationerna kan även användas för beräkning av armeringsspän-
ningar i bruksgränstillstånd. Lutningen θ kan härvid väljas i intervallet
mellan den lutning som svarar mot huvuddragspänningssprickor, och
den som ger lika armeringsspänning i båda riktningarna. Se vidare av-
snitt 4.3.
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



198
6.8 Upplagskonstruktioner
6.8.1 Allmänt
För upplagskonstruktioner beaktas skevheter, ojämnheter och andra
avvikelser från avsedd utformning, som med hänsyn till valda toleran-
ser och vald utförandeklass kan väntas uppstå. Se även avsnitt 2.6.2.
De båda komponenterna i en upplagskonstruktion, den bärande och
den burna, dimensioneras var för sig för sin farligaste last.
Upplagskonstruktioners speciella karaktär, med små dimensioner
och stora krafter, gör det ofta nödvändigt att använda en metod base-
rad på fackverksmodeller för bestämning av inre krafter. Sprickrisken
är svårbestämd, varför det är lämpligt att armering läggs in i sådan
mängd att den kan anses sprickfördelande enligt avsnitt 4.5.6. Sprick-
or kan antas vara i huvudsak parallella med de inre trycklinjerna.
6.8.2 Upplag på plan eller cylindrisk yta
Följande kan tillämpas för balkar med nära kvadratisk upplagsyta.
Vidare förutsätts normal tillverknings- och monteringsnoggrannhet.
Med mellanlägg som kan jämna ut mindre ojämnheter kan tryck-
ytan A
0
(se figur 6.8.2) antas vara ca 1/4 av den teoretiskt möjliga
anliggningsytan A
1
. Med mellanlägg som dimensioneras för uppträ-
dande krafter och deformationer kan tryckytan antas lika med mellan-
läggets yta. Vid andra förutsättningar kan mindre tryckytor behöva
förutsättas.
Prägling och spjälkning kontrolleras enligt avsnitt 3.10 med tryck-
ytan placerad på ogynnsammaste sätt för respektive konstruktionsdel,
med beaktande av eventuella skevheter och vinkeländringar, jfr figur
6.8.2.

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



199
A
0
A
1
r < 2,5b
b/2 b/2 (ca)

Figur 6.8.2 Antagen tryckyta A0 samt största möjliga anliggningsyta A1
mellan balk och pelare med plan respektive cylindrisk överyta
6.8.3 Upplagskonsol
Bärförmågan av en upplagskonsol kan bestämmas med en fackverks-
modell enligt figur 6.8.3a, förutsatt att trycksträvans lutning är minst
45°, jfr även avsnitt 3.2.3.3.
Angripande krafters riktning och läge i brottgränstillstånd bestäms
med hänsyn till laster och tvångsinverkan i det system som upplaget
ingår i. Friktionskrafter begränsas av friktionskoefficienter i anligg-
ningsytor. Följande värden kan användas med sitt i aktuellt fall
ogynnsammaste alternativ.
– Betong mot betong 0,3 – 0,9
– Betong mot stål 0,2 – 0,6
– Betong mot gummi 0,1 – 0,5

Bärförmågan hos dymling ingjuten enligt figur 6.8.3b kan bestämmas
ur uttrycket
2
cc st
F f f = ∅ (6.8.3a)

6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



200
dock högst
F = 0,2 bc f
ct
(6.8.3b)

där
F är tvärkraft i dymlingen
b och c är mått enligt figur 6.8.3b
f
st
är dimensionerande draghållfasthet för dymlingen
∅ är dymlingens diameter

Om lämpligt utformad armering läggs in för hela kraften F, kan högre
värden på bärförmågan utnyttjas än enligt ekvation 6.8.3b, se Betong-
handbok – Konstruktion.


Figur 6.8.3a – b a. Upplagskonsol på pelare
b. Dymlingar med kraft F och med hållfasthetsbestämmande
mått. Uttrycket b ≤ ≤≤ ≤ 2c innebär en begränsning av det b som
kan utnyttjas i ekvation 6.8.3b
6.8.4 Pelarholkar
En pelarholk är ett fundament i vilket en pelare fastgjuts med fogbruk
i en ursparing anpassad till pelaren. Kraftöverföring mellan pelare och
holk kan antas ske genom kontakttryck enligt figur 6.8.4. Friktions-
BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



201
koefficienten µ bör sättas högst lika med 0,3 och pelarens ingjutnings-
längd l bör väljas minst lika med 1,2 gånger pelarens största tvärmått.
Armering i pelarens dragna kant bör förankras enligt avsnitt 3.9.2.
Ofta fordras ändförankring, t.ex. genom att armeringen svetsas till
ändplåt eller skarvas till hårnålar.
Angiven dimensioneringsmetod gäller om pelare och holk har släta
fogytor. Om pelarens och holkens fogytor har förtagningar kan kraft-
överföring antas ske genom monolitisk samverkan via skjuvspänning-
ar i fogbruket, begränsade enligt avsnitt 3.11.3.



Figur 6.8.4 Tvärsnitt genom pelarholk med angivande av de krafter som
förutsätts verka på pelaren
6.9 Grundplattor och fundament
Vid beräkning av krafter och moment ges laster och reaktioner från
mark och pålgrund en för grundkonstruktionen rimligt ogynnsam för-
delning. Se exempelvis Plattgrundläggning, AB Svensk byggtjänst
och Statens geologiska institut, 1993.
Moment och tvärkrafter bör beräknas för tvärsnitt, som erhålls om
ett plan skär plattan i hela dess längd eller bredd.
Beräkningen utförs på grundval av alla laster och reaktioner på
endera sidan om detta snitt.
Teoretiskt inspänningssnitt vid dimensionering för böjande moment
och tvärkraft kan antas ligga utefter kanten för belastande konstruktion,
6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper

BBK 04



202
om denna är hopgjuten med grundplattan; se snitt 1 i figur 6.9. I annat
fall kan snittet antas ligga mellan kanten och centrum för belastande
konstruktion; snitt 2.
Vid kontroll av övre gräns för tvärkraftskapacitet enligt ekvation
3.7.4.1b beaktas allt grundtryck utanför teoretiskt inspänningssnitt.
Vid tvärkraftsdimensionering i övrigt behöver endast grundtryck
utanför en linje på avståndet d från detta snitt beaktas. Inverkan av
förhöjd tvärkraftskapacitet för last nära upplag enligt 3.7.3.3 respek-
tive 3.7.3.7 tillgodoräknas endast inom den belastande konstruktio-
nens bredd.
Dimensionering med hänsyn till genomstansning utförs i princip
enligt avsnitt 3.12.
Tjocka grundplattor kan beräknas med hjälp av en fackverksmo-
dell, jfr avsnitt 3.2.3.3, eller enligt principer för korta konsoler, se
avsnitt 6.8.3. Beträffande tjocka pålplintar se även Betonghandbok -
Konstruktion avsnitt 6.9:322. Härvid fordras ingen kontroll av tvär-
kraft eller genomstansning.
Metoden kan tillämpas för utkragningslängd högst lika med 1,2
gånger plattjockleken. Mer nyanserade gränser för utkragning kan
erhållas ur följande villkor:
2
2
y
x
x y
1, 0
M
M
V d V d
| |
| |
+ ≤ |
|
|
\ .
\ .
(6.9a)
där
d är effektiv höjd
M
x
, V
x
är moment och tvärkraft i snitt 1 (figur 6.9) i x-riktning
M
y
, V
y
motsvarande i y-riktning

BBK 04


6 Beräkningsmetoder för olika
konstruktionstyper



203


Figur 6.9 Teoretiskt inspänningssnitt vid dimensionering för böjande
moment och tvärkraft





204
BBK 04


7 Material- och
kvalitetskrav




205
7 Material- och
kvalitetskrav
7.1 Allmänt
BKR, avsnitt 2:4
Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, skall ha
kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har
betydelse för deras användning.

BKR, avsnitt 7:4, andra och tredje stycket
Delmaterial till betong, betongmassa, hårdnad betong samt armering
skall ha sådana egenskaper att den färdiga konstruktionen får avsedd
bärförmåga, stadga och beständighet.
Råd: Egenskaperna bör verifieras genom provning eller på annat
lämpligt sätt.
7.2 Betong
7.2.1 Delmaterial till betongmassa
BKR, avsnitt 7:41
Delmaterial till betong får inte innehålla skadliga mängder av sådana
beståndsdelar som kan försämra betongens eller armeringens egen-
skaper eller funktion.
forts.
7 Material- och
kvalitetskrav

BBK 04



206

forts.
Vid tveksamhet om ett delmaterials lämplighet skall genom sär-
skild utredning påvisas att konstruktionen får tillfredsställande bär-
förmåga, stadga och beständighet och avsedda egenskaper i övrigt.
Råd: Beprövade cementtyper kan, om de används i enlighet med SS-
EN 206-1 och dess nationella tillämpningsstandard SS 13 70
03, antas vara lämpliga. Vilka cementtyper som anses vara
beprövade anges för respektive harmoniserad cementstandard i
Boverkets författningssamling BFS, föreskriftsserie TEK. Där-
utöver kan cement enligt SS 13 42 02, SS 13 42 03 och
SS 13 42 04 anses beprövade.
Övriga delmaterial bör uppfylla de krav på materialegen-
skaper som anges i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.
För att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenska-
per enligt avsnitt 1:4 bör bestyrkandet av överensstämmelse
när det gäller CE-märkt ballast till betong för användning i
bärande konstruktioner ske i enlighet med vad som gäller för
ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav.

Användning av tillsatsmaterial förutsätter att man genom förunder-
sökning kontrollerar att tillsatsmaterialet tillsammans med övriga
delmaterial och aktuell utrustning ger avsedd effekt och att övriga
egenskaper hos betongen inte påverkas menligt.
Tillverkning av betong med tillsatsmaterial bör ske vid betong-
fabrik som uppfyller villkoren för tillverkningsklass I enligt avsnitt
8.3.2.2 och bör följa materialtillverkarens hanteringsinstruktion.
Mineraliskt tillsatsmaterial och tillsatsmedel bör ha bestyrkta
egenskaper enligt BKR 1:4.
7.2.2 Betongmassa
BKR, avsnitt 7:42
Betongmassa skall ha sådan sammansättning att den vid gjutning
kan fås att fylla ut formen, omsluta armeringen och förbli homogen
under hanteringen.

BBK 04


7 Material- och
kvalitetskrav




207
7.2.3 Betongkvalitet med hänsyn till beständighet
BKR, avsnitt 7:11
Betongkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utföras så
att skadlig nedbrytning förhindras. Detta skall ske genom att de an-
grepp konstruktionsdelarna förväntas utsättas för klargörs och att
erforderliga åtgärder för att konstruktioner ska motstå angreppen
vidtas.
Råd: Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande
typerna av miljöpåverkan anges i SS-EN 206-1. Erforderliga
åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen
uppfyller kraven i SS-EN 206-1,
SS 13 70 03 och SS 13 70 10.

I de fall SS 13 70 10 anger att kravet på täckskikt ska fastställas i varje
enskilt fall bör detta ske genom en särskild utredning.
Vid risk för kemiskt angrepp utöver de typer av angrepp som anges i
SS-EN 206-1, t.ex. när det gäller konstruktioner i kemiska industrier,
lantbruksbyggnader eller i vatten med betydande mängd marmoraggres-
siv kolsyra, bör en särskild utredning göras om angreppets inverkan på
betongens och armeringens beständighet. I utlåtandet bör erforderliga
skyddsåtgärder anges.
7.2.4 Hårdnad betongs hållfasthet
7.2.4.1 Hållfasthetsklasser
BKR, avsnitt 7:22
Betong skall med hänsyn till dess tryckhållfasthet indelas i olika
hållfasthetsklasser.
Råd: Normal och tung betong samt lättballastbetong bör med av-
seende på tryckhållfasthet indelas i klasser enligt
SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.
forts.
7 Material- och
kvalitetskrav

BBK 04



208
forts.
Denna klassificering är baserad på tryckhållfasthet bestämd
i enlighet med SS-EN 12390-3 där lagring av provkroppar sker
enligt SS-EN 12390-2. Provkroppar för bestämning av tryck-
hållfasthet kan även lagras enligt svensk praxis i enlighet med
SS-EN 12390-2 T1. Omräkningen mellan de olika lagrings-
sätten bör ske enligt SS 13 70 03.

Hållfasthetsvärdering vid fortlöpande provning sker enligt avsnitt
9.1.2.
7.2.4.2 Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig konstruktion
BKR, avsnitt 7:6, andra styckets andra mening
Råd: Vid hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör avsnitt
7.2.4.2 i BBK användas. Härvid sätts f
KK
till 1,14 f
cck
för
respektive tryckhållfasthet.

Hållfastheten i färdig konstruktion kan bestämmas med hjälp av
utborrade prov eller med indirekt metod som kan påvisas ge en
tillförlitlig relation till hållfastheten för utborrade prov.
För bedömning av hållfasthet i färdig konstruktion kan metoden i
Bilaga A användas.
7.2.5 Betongens motstånd mot vatteninträngning
BKR, avsnitt 7:12
Betongkonstruktioner som förväntas bli utsatta för ensidigt vatten-
tryck skall ha tillräcklig grad av motstånd mot vatteninträngning.
forts.

BBK 04


7 Material- och
kvalitetskrav




209

forts.
Råd: Graden av motstånd mot vatteninträngning är beroende av
konstruktionens utformning samt av betongens sammansätt-
ning, gjutning och härdning. Kravet på betongens samman-
sättning kan anses vara uppfyllt om SS-EN 206-1 samt
SS 13 70 03 beaktas.

Exempel på konstruktioner som kan förväntas bli utsatta för ensidigt
vattentryck är oisolerade och odränerade källarväggar samt kulvertar
och liknande konstruktioner under grundvattenytan.
7.2.6 Bruk och betong för speciella förfaranden
Med bruk och betong för speciella förfaranden avses bl.a. injekterings-
bruk, bruk och betong till kraftöverförande fogar, betong för undervat-
tensgjutning, injekteringsbetong, sprutbetong, självkompakterande be-
tong, flytbetong och vakuumbehandlad betong. Användande av spe-
ciella förfaranden kräver särskild sakkunskap om vilka särskilda krav
på bruket eller betongen som kan ställas för förfarandet i fråga.
För material till vissa förfaranden kan harmoniserade europastan-
darder som är underlag för CE-märkning ha utarbetats. Där sådana
inte finns kan vägledning och riktlinjer när det gäller material fås i
första hand ur svenska standarder och i andra hand ur Betonghand-
boken eller vedertagen branschpraxis.
7.3 Armering
7.3.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:43, första – tredje styckena
Armering skall ha sådana egenskaper att den i samverkan med betong
kan ge den färdiga konstruktionen ett segt beteende vid brott.
forts.


7 Material- och
kvalitetskrav

BBK 04



210
forts.
Råd: För att möjliggöra ett segt beteende vid brott bör det karakte-
ristiska värdet för armeringens gränstöjning inte understiga
3,0 % och det karakteristiska värdet på kvoten mellan brott-
gräns och flytgräns vara minst 1,08. Dessa värden baseras på
den nedre 5-procentsfraktilen. I de fall det karakteristiska vär-
det för gränstöjning eller kvoten mellan brottgräns och flyt-
gräns baseras på den nedre 10-procentsfraktilen bör värdena
inte understiga 3,1 % respektive 1,10.
I konstruktion där inverkan av stödförskjutning eller annan
tvångsinverkan är försumbar, kan dock armering med en
karakteristisk gränstöjning på minst 2,5 procent användas.

Exempel på fall där spännarmering med 2,5 procents gränstöjning kan
användas är statiskt bestämda konstruktioner.
Armeringens hållfasthetsegenskaper, dimension, bockbarhet, för-
ankringsegenskaper och svetsbarhet förutsätts vara kända och doku-
menterade. Egenskaperna bör kontrolleras enligt avsnitt 9.4 och ut-
värdering av provningsresultat bör ske enligt avsnitt 7.3.2.
Armering indelas från korrosionssynpunkt i två typer; korrosions-
känslig armering och föga korrosionskänslig armering, se SS 13 70 10
7.3.2 Utvärdering av armeringens egenskaper
BKR avsnitt 7:43, sjätte stycket
Råd: I de fall där regler för utvärdering av provningar av armering
och ingjutningsgods inte ges i respektive materialstandard, bör
de metoder för utvärdering som anges i BBK avsnitten 7.3.2 –
7.3.4 tillämpas

Utvärdering av armeringens egenskaper kan utföras enligt bilaga B.
BBK 04


7 Material- och
kvalitetskrav




211
7.3.3 Svetsad armering
BKR, avsnitt 7:43, fjärde stycket
Skarv- och fixeringssvetsad (häftsvetsad) armering och svetsat
armeringsnät skall normalt vara svetsade så att de av svetsning på-
verkade områdena får en brotthållfasthet som överstiger armerings-
stängernas flytgräns så mycket att ett segt brott möjliggörs.

Med fixeringssvetsning avses här hopsvetsning av armeringsstänger
för att fixera deras inbördes läge under transport, gjutning och be-
arbetning.
Kraven på hållfasthet och seghet hos svetsförband bör normalt på-
visas för byggnadsdelar i säkerhetsklass 2 och 3. Kraven påvisas ge-
nom dragprovning enligt den dragprovningsmetod som gäller för den
i förbandet ingående armeringen. Flytlasten bestäms med avseende på
materialets övre sträckgräns, R
eh
, eller förlängningsgräns, R
p0,2
. För-
bandet kan anses ha erforderlig hållfasthet och seghet om brottet in-
träffar med tydlig lokal kontraktion utanför det svetspåverkade om-
rådet, dvs. minst 3∅ från närmaste svetskant, eller i övrigt om
följande tre villkor a) t.o.m. c) uppfylls:
a. Den uppmätta flytlasten understiger inte armeringens flytlast be-
räknad ur armeringsstångens nominella area och nominellt värde
på R
eH
eller R
p0,2
.
b. Kvoten mellan uppmätt brottlast och flytlast uppgår till minst 1,08.
c. Den uppmätta töjningen över provstycket uppgår till minst 4 %.

Svetsarbete förutsätts ske med svetsbar armering, en lämplig svetsme-
tod och lämpliga svetsbetingelser samt i övrigt enligt BSK avsnitt 8:4.
Beträffande definition av svetsbar armering se bilaga C. Inverkan av
svetsbetingelserna på bl.a. ett ståls härdbenägenhet kan bedömas med
ledning av SS-EN 1011-2 samt A1-2004. Vid bestämning av lägsta
arbetstemperatur enligt SS-EN 1011-2 samt A1-2004 kan normalt för-
utsättas att den ekvivalenta godstjockleken för en armeringsstång är
lika med halva stångdiametern.
7 Material- och
kvalitetskrav

BBK 04



212
7.3.4 Mekaniska armeringsskarvar och ändförankringar
BKR, avsnitt 7:43, femte stycket
Mekaniska armeringsskarvar, ändförankringar och förankringar till
ingjutna fästdon skall ha en brotthållfasthet som överstiger armer-
ingens flytgräns så mycket att ett segt brott möjliggörs.

Kraven på hållfasthet och seghet hos mekaniska armeringsskarvar,
ändförankringar och förankringar till ingjutna fästdon behöver
normalt endast påvisas för byggnadsdelar i säkerhetsklass 2 och 3.
Kraven kan
påvisas genom dragprovning enligt avsnitt 7.3.3 varvid brottet anting-
en skall inträffa med tydlig lokal kontraktion utanför skarvområdet,
dvs. minst 3∅ från närmaste gräns för bearbetningspåverkat område
eller hylskant, eller så skall villkoren a) t.o.m. c) i avsnitt 7.3.3 upp-
fyllas.

BBK 04


8 Utförande



213
8 Utförande
8.1 Grundläggande krav
8.1.1 Allmänt
BKR , avsnitt 2:5, första, tredje och fjärde styckena
En konstruktion skall
– projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt
sätt
– projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd
utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske
– utföras enligt upprättade bygghandlingar.

Avvikelser från bygghandlingar eller åtgärder som inte anges på
någon bygghandling, såsom håltagningar, ursparningar och slitsar,
får utföras först sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion
inte äventyras. Samråd skall ske i erforderlig grad med den som an-
svarar för konstruktionshandlingarna.
För stabilisering under monteringstiden skall provisorisk stagning
anordnas.


BKR, avsnitt 7:5, första stycket
Råd: Allmänna regler om utförande finns i avsnitt 2:5. Lämpligt
utförande av betongarbete finns beskrivet i SS-ENV 13670-1.
De ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8 bör också
beaktas.


8 Utförande


BBK 04


214
8.1.2 Dokumentation av utförande
BKR, avsnitt 7:5, andra stycket
Under utförandet skall dagbok föras som dokumenterar utfört arbete,
nederbörd, temperatur och övriga iakttagelser som har betydelse för
den färdiga konstruktionens kvalitet.

Dagbok bör innehålla uppgift om bl.a.
– inkomna materialleveranser
– tillverkad dagskvantitet, fördelad på betongsammansättningar
– eventuella korrigeringar av blandningsrecept
– intyg m.m. om utförd kontroll av utrustning
– tidpunkt för gjutning och formrivning
– härdningssätt och härdningstider.
Beträffande övrig dokumentation av kontroll och provning se även
avsnitt 9.1.4.
8.2 Formar
BKR, avsnitt 7:53
Formbyggnad skall utföras så att den färdiga konstruktionen får av-
sedd form och funktion.
Formrivning får inte utföras förrän betongen uppnått erforderlig
styvhet och hållfasthet och risk för skadlig sprickbildning inte före-
ligger.
Råd: Formrivning bör utföras enligt SS-ENV 13670-1. Beträffande
erforderlig betonghållfasthet vid formrivning bör reglerna i
BBK avsnitt 8.2 beaktas.

Om erforderlig betonghållfasthet vid formrivning inte anges i bygg-
handling, bör normalt tryckhållfastheten vid rivning av bärande form
vara minst 70 % av fordrad hållfasthet.

BBK 04


8 Utförande



215
Betongens hållfasthet kan uppskattas med hjälp av verifierade sam-
band över hållfasthetstillväxten för aktuell betongsammansättning och
aktuella uppmätta temperaturförhållanden i betongen.
Inblandning av tillsatsmaterial kan leda till långsammare värme-
utveckling och hållfasthetstillväxt än hos betong utan tillsatsmaterial.
Detta förhållande bör beaktas vid bedömning av lämplig tidpunkt för
formrivning.
Angivna riktlinjer för formrivning gäller inte vid speciella tillverk-
ningsmetoder, t.ex. glidformsgjutning.
Vid mer komplicerade konstruktioner bör en formrivningsplan ut-
arbetas.
8.3 Tillverkning av betongmassa
8.3.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:51, första stycket, första meningen samt tredje stycket
Betong skall proportioneras och tillverkas så att den får en homogen,
jämn kvalitet och en konsistens som är anpassad till aktuell arbets-
metod.
Råd: Tillverkning av betong, såväl byggplatstillverkad betong som
fabriksbetong enligt definitionerna i SS-EN 206-1, bör ske
enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.
8.3.2 Tillverkningsklasser
8.3.2.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:51, andra stycket
Tillverkning av betongmassa skall indelas i klasserna I, II och III
med hänsyn till krav på kompetens, tillsyn, utrustning och transport
samt jämnhet och noggrannhet vid tillverkning. De högsta kraven
gäller för klass I.

8 Utförande


BBK 04


216
8.3.2.2 Tillverkningsklass I
Betongmassa hänförs till tillverkningsklass I om tillverkningen av den
leds och övervakas av en person som har särskild omfattande erfaren-
het av och utbildning i betongmassetillverkning. Genomgången klass I-
kurs med inriktning mot fabriksbetong som uppfyller kraven i Vidare-
utbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska
Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav.
8.3.2.3 Tillverkningsklass II
Betongmassa hänförs till tillverkningsklass II om tillverkningen av
den leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och utild-
ning i betongmassetillverkning. Genomgången klass II-kurs med in-
riktning mot fabriksbetong som uppfyller kraven i Vidareutbildning
inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen
kan anses uppfylla detta krav.
8.3.2.4 Tillverkningsklass III
BKR, avsnitt 7:51, fjärde stycket
Råd: Om tillverkningsklass III tillämpas kan standardiserad före-
skriven betong enligt SS 13 70 02 användas.

Betongmassa som inte uppfyller kraven för tillverkningsklass I eller II
hänförs till tillverkningsklass III om tillverkningen leds och övervakas
av en person med erfarenhet av betongmassatillverkning.
8.3.3 Betongmassans temperatur
BKR, avsnitt 7:51, första stycket, andra meningen
Betongmassans temperatur skall begränsas så att inga skadliga effek-
ter uppkommer.

Utöver vad som anges om betongmassans temperatur i SS-EN 206-1
och SS-ENV 13670-1 bör den vid tillverkning och gjutning normalt
vara lägst +10 ºC om lufttemperaturen är under 0 ºC. Betongmassans
BBK 04


8 Utförande



217
temperatur bör inte överstiga +30 °C. Vid kort tid mellan tillverkning
och gjutning, t.ex. vid elementtillverkning, kan temperaturen dock
tillåtas uppgå till +40 °C. Under speciella förutsättningar, se avsnitt
8.5.5, kan högre temperaturer än +40 °C tillämpas.
8.4 Betongarbete
8.4.1 Utförandeklasser
8.4.1.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:52, fjärde och sjunde styckena
Utförande av betongarbete skall indelas i utförandeklasserna I, II
eller III med hänsyn till krav på kompetens, tillsyn samt jämnhet och
noggrannhet i utförandet. De högsta kraven gäller för utförandeklass
I.
Råd: Betongarbeten som utförs enligt BBK avsnitten 8.4.1.2 –
8.4.1.4 uppfyller kraven för respektive utförandeklass I – III.

Om högre karakteristiska värden än vad som motsvarar hållfasthets-
klass C25/30 utnyttjas vid dimensioneringen fordras utförandeklass I,
se avsnitten 2.4.1 och 2.4.2. Dessutom bör följande betongarbeten
utföras i utförandeklass I:
– spännbetongkonstruktioner.
– glidformsgjutna konstruktioner.
– konstruktioner i exponeringsklasserna XS2, XS3, XD2, XD3,
XF2-XF4 enligt SS-EN 206-1.
– undervattensgjutning samt arbete med injekteringsbetong och sprut-
betong enligt avsnitt 8.4.4 samt
– självkompakterande betong.

8 Utförande


BBK 04


218
Om karakteristiska värden som är högre än vad som svarar mot håll-
fasthetsklass C12/15 men högst vad som svarar mot hållfasthetsklass
C25/30 utnyttjas vid dimensioneringen fordras utförandeklass I eller
II. Dessutom bör följande betongarbeten utföras i utförandeklass I
eller II:
– betongkonstruktioner med krav på motstånd mot vatteninträngning
enligt avsnitt 7.2.5 samt
– arbete med lättballastbetong.
8.4.1.2 Utförandeklass I
BKR , avsnitt 7:52, femte stycket
Endast betongmassa i tillverkningsklass I får användas i utförande-
klass I.

Betongarbeten hänförs till utförandeklass I om tillverkningen av den
leds och övervakas av en person som har omfattande erfarenhet av
och särskild utbildning i betongarbeten. Genomgången klass I-kurs
med inriktning mot platsgjutning av betong som uppfyller kraven i
Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska
Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav.
För konstruktioner i utförandeklass I bör samråd äga rum mellan
representanter för byggherre, projektör, entreprenör och betongleve-
rantör beträffande val av betong med hänsyn till funktionskrav och
produktionsmetod.
8.4.1.3 Utförandeklass II
BKR, avsnitt 7:52, sjätte stycket
Endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II får användas i ut-
förandeklass II.

Betongarbeten hänförs till utförandeklass II om tillverkningen av den
leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och utbildning
i betongarbeten. Genomgången klass II-kurs med inriktning mot plats-
BBK 04


8 Utförande



219
gjutnng av betong som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom be-
tongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan an-
ses uppfylla detta krav.
8.4.1.4 Utförandeklass III
Betongarbeten i utförandeklass III bör ledas och övervakas av en per-
son med erfarenhet av betongarbeten.
8.4.2 Transport, gjutning och härdning
BKR, avsnitt 7:52, första och tredje stycket
Betongmassa skall transporteras, gjutas, komprimeras och härdas så
att den förblir homogen, utan skadlig sprickbildning, och så att den
färdiga konstruktionen får avsedd bärförmåga, stadga och beständig-
het.
Råd: Härdning bör utföras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.5 samt
enligt riktlinjerna i BBK avsnitt 8.4.2.

Hållfastheten hos objektskuber kan ställas i relation till fordrad 28-
dygnshållfastheten hos kuber 150×150 mm tillverkade och lagrade
enligt SS-EN 12390-2 T1.
Inblandning av tillsatsmaterial kan leda till långsammare värmeut-
veckling och hållfasthetstillväxt än hos betong utan tillsatsmaterial.
Detta förhållande bör särskilt beaktas vid låg gjuttemperatur med risk
för tidig frysning.
I samtliga exponeringsklasser utom X0 och XC1 bör betongens
temperatur under härdningsperioden inte överstiga +65 °C. För att
minska risken för ytsprickor under härdningsperioden bör tempera-
turskillnaden över ett tvärsnitt begränsas för betong i exponerings-
klasserna XD2, XD3, XS2, XS3 samt XF4. För konstruktioner med
krav på motstånd mot vatteninträngning enligt avsnitt 7.2.5 bör
temperaturförhållandena under härdningsperioden särskilt
uppmärksammas.
Erforderliga härdningsåtgärder med hänsyn till betongens hållfast-
het och beständighet kan bestämmas genom särskild utredning eller
utföras enligt följande principer.

8 Utförande


BBK 04


220
Följande härdningsmetoder kan användas separat eller tillsammans:
A-metoder (utan vattentillskott)
Avdunstning förhindras genom:
– att tät, icke sugande form sitter kvar
– intäckning av den fria betongytan med plastfolie eller annat dif-
fusionstätt material.
W-metoder (med vattentillskott)
Avdunstning ersätts genom:
– våttäckning med mattor, filt e.d. som hålls genomdränkta under
hela härdningsperioden samt vid behov skydd av intäckningen
med hjälp av plastfolie eller annat diffusionstätt material
– kontinuerlig vattenbegjutning med fritt vatten ständigt på be-
tongytan
– vattenhärdning, dvs. med betongen helt nedsänkt i vatten.
CC-metoder (applicering av membranhärdningsvätska)
Membranhärdningsvätskan appliceras på betongen snarast efter
gjutning eller direkt efter det att härdning med A- eller W-metod
avslutats. Membranhärdningsvätskan bör, vid provning enligt den
danska provningsmetoden TI-B 33 (92) Måling av betonforseg-
lingsmidlers virkningsgrad, ha en effektivitet på minst 75 %.

För betongytor som kommer att utsättas för kraftig nötning bör sär-
skild uppmärksamhet ägnas åt härdningsbetingelserna och behovet av
särskilda härdningsåtgärder.
Härdningen bör normalt ske med någon A- eller W-metod. I expo-
neringsklasserna X0 och XC1 kan betong utan inblandning av tillsats-
material också härdas med en CC-metod.
Om lufttemperaturen understiger +5 °C behöver normalt inte sär-
skild härdning utföras för betong utan tillsatsmaterial i exponerings-
klasserna X0 och XC1. Betong med förutsatt hållfasthetsklass C 28/35
eller lägre bör därvid utföras i en hållfasthetsklass högre än den förut-
satta, medan betong med förutsatt hållfasthetsklass C 30/37 eller
högre bör utföras i två hållfasthetsklasser högre än den förutsatta.
Man bör dock ha i åtanke att en ändring av aktuell betonghållfasthet
kan få konsekvenser på erfordrad sprickarmering.
BBK 04


8 Utförande



221
8.4.3 Gjutfog
BKR, avsnitt 7:52, andra stycket
Gjutfogar skall utformas och utföras så att den färdiga konstruktio-
nen får erforderlig hållfasthet, beständighet och täthet.

Avstängare bör anordnas så att betongen kan komprimeras och få
erforderliga hållfasthetsegenskaper även vid fogytan.
Gjutfog fordras vid så långt uppehåll i gjutningen att nypåförd
betongmassa inte kan arbetas ihop med befintlig betongmassa.
8.4.4 Utförande vid speciella förfaranden
BKR, avsnitt 7:56
Råd: Undervattensgjutning, injektering, sprutning med betong och
vakuumbehandling bör ske enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.7
samt riktlinjerna som ges i BBK avsnitt 8.4.4.

Med speciella förfaranden avses bl.a. injektering, undergjutning, gjut-
ning under vatten, sprutning, användning av självkompakterande be-
tong, flytbetong och vakuumbehandling. Användande av speciella
förfaranden kräver särskild sakkunskap om vilka förutsättningar som
gäller och om förfarandet i fråga samt dokumenterad erfarenhet.
För vissa förfaranden finns det europastandarder eller håller sådana
på att utarbetas. Där gällande sådana finns bör dessa tillämpas. Injek-
tering av foderrör beskrivs t.ex. i SS-EN 446 samt T1. Om inga
europastandarder finns kan vägledning och riktlinjer fås i första hand
ur svenska standarder och i andra hand ur Betonghandboken eller
vedertagen branschpraxis.
8 Utförande


BBK 04


222
8.5 Tillverkning av förtillverkade
betongelement
8.5.1 Allmänt
BKR, avsnitt 7:55, tredje stycket
Råd: Tillverkning av betongelement bör ske i enlighet med SS-EN
206-1 och SS 13 70 03 och lagring, hantering och montering
enligt SS-ENV 13670-1. Ytterligare riktlinjer som ges i BBK
avsnitt 8.5 bör beaktas.

Harmoniserade standarder för förtillverkade betongelement vilka är
underlag för CE-märkning är under utarbetande. I avvaktan på att
dessa standarder finns tillgängliga kan reglerna i avsnitt 8.5.2 – 8.5.5
tillämpas vid betongelementtillverkning.
Tillverkningshandling för element enligt avsnitt 1.4.8 förutsätts
finnas tillgänglig på tillverkningsplatsen.
8.5.2 Utförandeklasser
8.5.2.1 Allmänt
Utförande av betongarbete för förtillverkade betongelement bör i till-
lämpliga delar uppfylla förutsättningarna i avsnitt 8.4.1.1.
8.5.2.2 Utförandeklass I
Betongelementtillverkning hänförs till utförandeklass I om tillverk-
ningen leds och övervakas av en person som har omfattande erfaren-
het av och särskild utbildning i betongelementtillverkning. Genom-
gången klass I-kurs med inriktning mot betongelementtillverkning
som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet, Be-
tongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta
krav.
BBK 04


8 Utförande



223
På samma sätt som vid betongarbeten på plats får enligt BKR av-
snitt 7:52 endast betongmassa i tillverkningsklass I användas i ut-
förandeklass I.
8.5.2.3 Utförandeklass II
Betongelementtillverkning hänförs till utförandeklass II om tillverk-
ningen leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och
utbildning i betongelementtillverkning. Genomgången klass II-kurs
med inriktning mot betongelementtillverkning som uppfyller kraven i
Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska
Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav.
På samma sätt som vid betongarbeten på plats får enligt BKR av-
snitt 7:52 endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II användas i
utförandeklass II.
8.5.3 Märkning
BKR, avsnitt 7:55, första och andra styckena
Om element måste lyftas i särskilda lyftpunkter, skall dessa vara
markerade.
Efter montering av element skall upplagslängder kunna kontrol-
leras, vilket kan kräva särskild märkning.

Upplagslängd behöver t.ex. markeras om upplaget inte är synligt från
sidan.
Element bör även förses med märkning avseende tillverkare, till-
verkningsdatum och vikt. Element med bestyrkta egenskaper märks i
enlighet med vad som anges i de regler som gäller för bestyrkandefor-
men i fråga.
Märkning och markering bör vara beständig och kunna lokaliseras
med ledning av ritning.
8.5.4 Gjutning, bearbetning och härdning
Beträffande gjutning, bearbetning och härdning se avsnitt 8.4.2 eller,
om speciella tillverkningssätt tillämpas, se avsnitt 8.5.5.
8 Utförande


BBK 04


224
Elements hållfasthet bör vid leverans normalt vara minst 70 % av
fordrat värde. Element kan dock levereras med en hållfasthet mellan
50 % och 70 % av fordrat värde, om härdning på byggplats sker enligt
särskild anvisning i bygghandling, jämför avsnitt 1.4.8.2.
Hållfastheten hos objektskuber kan ställas i relation till fordrad 28-
dygnshållfastheten hos kuber 150 x 150 mm tillverkade och lagrade
enligt SS-EN 12390-2 T1.
8.5.5 Speciella tillverkningssätt
Med speciella tillverkningssätt avses här användning av betongmassa
med jordfuktig konsistens, värmehärdning eller användning av färsk
betongmassa med temperatur över +40 °C. För att säkerställa att
effekterna av metoden blir de som eftersträvas bör förundersökning
ske.
Värmehärdning av förtillverkade betongelement med bestyrkta
egenskaper kan dock utföras utan kontroll om följande villkor a – f
uppfylls:
a. Metoden skall tidigare ha gett dokumenterat godtagbart resultat
b. Förlagring, dvs. förvaring mellan gjutning och värmehärdning,
sker under minst 3 timmar om omgivningens temperatur är +30
°C, under minst 4 timmar vid +20 °C samt under minst 5 timmar
vid +15 °C. Om betongmassans utgångstemperatur avviker mer än
10 °C från omgivningenstemperatur korrigeras förlagringstiden
c. Betongmassans utgångstemperatur överstiger inte +40 °C
d. Betongens temperatur under härdningen överstiger inte +70 °C
e. Ångstråle riktas inte direkt mot betongytan samt
f. Förlagring utförs enligt avsnitt 8.4.2 i tillämpliga delar. Under
period med värmetillförsel vattnas betongen om relativa luftfuktig-
heten understiger 95 %.

BBK 04


8 Utförande



225
8.6 Armering
8.6.1 Bockning och annan bearbetning
BKR avsnitt 7:54, första och andra styckena
Bockningsradier skall väljas tillräckligt stora med hänsyn till risken
för krossning och spjälkning av betongen och för att undvika
sprickor och andra skador på armeringen.
Råd: Bockning av armering bör utföras enligt SS-ENV 13670-1. De
ytterligare riktlinjer om varmbockning, begränsning av åter-
bockning och bockning av fixeringssvetsad armering som ges i
BBK avsnitt 8.6.1 bör beaktas.

Med hänsyn till risken för krossning och spjälkning av betong bör
bockningsradier beräknas enligt avsnitt 3.9.4.2.
Med hänsyn till armeringens bockbarhet bör bockningsradien –
den inre krökningsradien – inte understiga 0,75 gånger den vid bock-
provning använda dorndiametern, förutsatt att bockningen utförs vid
plusgrader, se tabell 8.6.1.
Tabell 8.6.1 Minsta bockningsradie i mm med hänsyn till armering-
ens bockbarhet
Armering (Standard)
∅ Ss 260S

B500B

Ps 500

Ks 600S

(SS 14 14 11) (SS-ENV 10080) (SS 14 13 87) (SS 14 21 68)
5 10
6 5 7 12 14
7 14
8 6 9 18 18
9 21
10 8 12 23 23
11 25
12 9 16 27 36
14 18
16 12 24 48
20 30 30 60
25 38 57 94
32 48 72
40 120
8 Utförande


BBK 04


226
Varmbockning, dvs. bockning vid cirka +800 °C ljus rödvärme,
kan normalt endast utföras för varmvalsad armering som ej är yt-
härdad.
Bland armeringsstänger kan normalt endast svetsbar armering med
f
yk
≤ 500 MPa förväntas tåla större återbockning, t.ex. Ss 260S och
B500B.
Fixeringssvetsad armering bör normalt inte bockas i det svetspåver-
kade området, se avsnitt 7.3.3.
För armering som levereras i form av ringar, s.k. coils, tillses att
riktning och bockning sker på ett sådant sätt att armeringens material-
och förankringsegenskaper inte påverkas menligt.
Gängning av ythärdad armering förutsätter att gängningens negati-
va inverkan på stängernas bärförmåga beaktas vid dimensioneringen,
se även BSK avsnitt 7:144.
8.6.2 Svetsning
8.6.2.1 Allmänt
BKR avsnitt 7:54, tredje – femte styckena
Svetsning som berör kraftupptagande armering skall utföras så att
svetsförband och armeringsstänger får erforderlig hållfasthet och
seghet, med beaktande av de speciella risker som är förbundna med
olika svetsmetoder.
Svetsning av armering till utmattningsbelastade konstruktioner
skall utföras så att utmattningshållfastheten inte äventyras.
Råd: Svetsning av armering bör utföras enligt BBK avsnitt 8.6.2.1.

Med kraftupptagande armering avses all armering som inte används
uteslutande för montering. Beträffande skarvsvetsning och fixerings-
svetsning av armering samt svetsning av armering till annan ståldetalj
med hänsyn till svetsbarhet samt hållfasthet och seghet, se avsnitt
7.3.3.
BBK 04


8 Utförande



227
8.6.2.2 Fixeringssvetsning
Fixeringssvetsning mot kraftupptagande armeringsdelar bör endast
förekomma i kontinuerlig produktion där regelbundet gott resultat kan
förväntas. Armeringsstängers ändar behöver i detta sammanhang inte
betraktas som kraftupptagande armeringsdelar.
8.6.2.3 Svetsning av armering till annan ståldetalj
Beräkning, utförande och kontroll av svetsförband mellan armering
och annan ståldetalj bör ske enligt BSK avsnitt 6:3, 8:13, 8:4, 9:63 och
9:73 samt enligt Svetsförband i ingjutningsgods – Anvisningar för
dimensionering, utförande och kontroll, BFR, rapport T8:1989.
8.6.2.4 Kompetens vid svetsning
Svetsarbete bör ledas och övervakas av en person som har särskild ut-
bildning och erfarenhet rörande svetsning av armering och som har
kännedom om gällande bestämmelser.
Svetsare förutsätts vara kunnig i svetsning av aktuellt slag och med
aktuellt material. Svetsarkompetensen bör för allt svetsarbete ha styrkts
genom en dokumenterad svetsarprövning och kompetensen bör
kontrolleras fortlöpande genom bedömning av prover ur produktionen.
Första svetsarprövningen kan t.ex. utföras med svetsarprov enligt
tillämpliga delar av SS-EN 287-1. Dessutom påvisas fortlöpande för-
trogenhet med svetsning i aktuell produktion.
8.6.3 Montering
BKR, avsnitt 7:54, sjätte – åttonde styckena
Vid inläggning av armering och kabelrör skall tillses att dessa är
oskadade och fria från skadliga ämnen samt så rena att avsedd vid-
häftning kan uppnås.
Armering och kabelrör skall inläggas och fixeras så att de efter
betonggjutningen har avsett läge enligt ritning och inom gällande
toleranser.
Råd: Monteringsarmering bör placeras så att den får erforderligt
täckande betongskikt för skydd mot korrosion och så att övrig
armering får avsett läge.
8 Utförande


BBK 04


228
Kabelrör bör förses med de luftningsrör vid höjdpunkter och förankr-
ingar som erfordras för injektering samt med dräneringsrör i lågpunk-
ter.
8.6.4 Uppspänning
BKR, avsnitt 7:54, nionde stycket
Råd: Uppspänning av armering bör ske enligt SS-ENV 13670-1
avsnitt 7.6.
8.7 Toleranser
BKR, avsnitt 2:5, andra stycket
Vid utförandet skall tillses att avvikelser från nominella mått inte
överstiger gällande toleranser.

Toleranser avser att täcka tillfälliga, ej avsiktliga avvikelser i utföran-
det.
Normalvärden för toleranser för betongarbetet ges i SS-ENV 13670-1.
Toleranser för täckande betongskikt ges i SS 13 70 10. Dessa toleranser
gäller om inte andra toleranser anges på ritning eller i annan handling.


BBK 04


9 Kontroll



229
9 Kontroll
9.1 Allmänt
9.1.1 Allmänna krav
BKR avsnitt 2:61
Med dimensioneringskontroll avses i dessa föreskrifter kontroll av
dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar.
Råd: Denna kontroll bör utföras av en person som inte tidigare
deltagit i projektet.

Dimensioneringskontroll bör t.ex. omfatta kontroll av att:
– de antaganden som dimensioneringen baseras på stämmer överens
med givna förutsättningar och de krav som ställts upp för aktuell
konstruktion
– antaganden om egenskaper hos material, inklusive jord och berg,
är lämpliga
– antaganden om laster och annan påverkan är lämpliga
– valda beräkningsmodeller motsvarar den verkliga konstruktionen
– valda beräkningsmodeller är lämpliga och korrekt genomförda
– grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda
– provningar är korrekt genomförda
– beräkningsresultaten är korrekt överförda till redovisningshand-
lingen, t.ex. ritning.
9 Kontroll


BBK 04



230

BKR, avsnitt 2:62, första − fjärde stycket
Med mottagningskontroll avses i dessa föreskrifter byggherrens
kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när
de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll skall material och
produkter
– identifieras
– granskas och
– provas såvida inte de är byggprodukter med bestyrkta egenskaper
enligt avsnitt 1:4.

Byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver
inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas
av bestyrkandet. När det gäller andra byggprodukter med bestyrkta
egenskaper än de som är typgodkända och/eller tillverkningskontrol-
lerade enligt bestämmelserna i 18-20 §§ BVL skall det säkerställas
att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls.
Råd: För byggprodukter med bestyrkta egenskaper kan mottag-
ningskontrollen inskränkas till att endast omfatta identifiering,
kontroll av märkning, granskning samt kontroll av att produk-
ten är lämplig för aktuell användning.

Med utförandekontroll avses i dessa föreskrifter byggherrens
kontroll av att
– tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av
betydelse för säkerhet är uppfyllda samt att
– arbetet utförs enligt gällande ritningar och andra handlingar.

Hänvisningen till avsnitt 1:4 avser avsnitt i BKR.
BKR, avsnitt 7:6, andra och tredje stycket
Råd: Kraven på kontroll i avsnitt 2:6 anses vara uppfyllda om åt-
gärder enligt lägst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 utförs.
Den kontroll som anges i detta avsnitt avser arbete i utförandeklass I
och II samt tillverkningsklass I och II.
BBK 04


9 Kontroll



231

De riktlinjer för kontroll och provning som anges i detta avsnitt
(avsnitt 9) avser arbete i utförandeklass I och II samt tillverknings-
klass I och II.
Innan arbete på byggplatsen påbörjas bör en kontrollplan upprättas
för de objektsanpassade kontrollåtgärder som konstruktören bedömer
angelägna enligt avsnitt 9.6.3.2 och de kontrollåtgärder som enligt
avsnitt 9.6.3.3 föranleds av att speciella förfaranden används, se även
avsnitt 1.4.5. Checklistor över mottagnings- och utförandekontrollen
bör finnas tillgängliga på byggplatsen.
En kontrollplan bör normalt omfatta uppgifter om de provtagning-
ar, mätningar och observationer som skall utföras. Vidare bör anges
eller hänvisas till gällande regler för bedömning av provningsresultat.
Dessutom bör kontrollplanen omfatta de objektsanpassade kontrollåt-
gärderna enligt detta avsnitt (avsnitt 9). Det bör även anges hur och
när kontrollen skall utföras, kontrollens omfattning samt vad som
skall dokumenteras.
Underlag för kontrollplaner och exempel på checklistor finns i
SS-ENV 13670-1.
9.1.2 Provningar
BKR, avsnitt 7:61
Råd: Erforderlig förundersökning och fortlöpande kontroll av del-
material, färsk och hårdnad betong samt av armering bör ut-
föras. Kontrollen bör utföras i enlighet med SS-EN 206-1,
SS 13 70 03 och SS-ENV 13670-1 samt enligt riktlinjerna i
BBK avsnitt 9.
Resultat från hållfasthetsprovning bör utvärderas enligt
SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 vid fortlöpande provning. Vid
hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör avsnitt
7.2.4.2 i BBK användas. Härvid sätts f
KK
till 1,14 f
cck
för
respektive tryckhållfasthetsklass.

Fortlöpande provning utförs under arbetets gång för att kontrollera att
material har förutsatta egenskaper och att utförandet sker enligt
gällande ritningar och andra handlingar.
9 Kontroll


BBK 04



232
9.1.3 Måttkontroll
Vid kontroll av mått bör följande principer vara vägledande vid be-
dömning av kontrollomfattningen.
– Mått som kan betraktas vara oföränderligt och som erhålls t.ex. vid
serietillverkning med hel, styv form och med fixturer för arme-
ringskorgar, s.k. fast mått, kan kontrolleras med mycket låg fre-
kvens, dock alltid efter måttjustering eller om måttförändringar
kan misstänkas.
– Mått som erhålls när flera fasta mått kombineras, t.ex. vid sam-
manfogning av styva formelement, inläggning av förtillverkad
armeringskorg eller montering av element, s.k. fast uppbyggt mått,
kan kontrolleras med låg frekvens.
– Mått som måste utsättas i varje särskilt fall, såsom de flesta mått
vid platstillverkning, s.k. rörligt mått, bör kontrolleras vid varje
tillfälle.
9.1.4 Dokumentation av kontroll
BKR, avsnitt 2:63
Resultaten av utförda kontroller skall dokumenteras. Eventuella av-
vikelser med tillhörande åtgärder skall noteras liksom andra uppgif-
ter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.

Efter varje utfört kontrollmoment bör den ansvarige genom under-
skrift bekräfta att kontrollen har utförts på föreskrivet sätt.
Dokumentation av utförd kontroll vid tillverkning av betongmassa
beskrivs i SS-EN 206-1 och vägledning när det gäller dokumentation
vid kontroll av utförande av betongkonstruktioner fås i bilaga A till
SS-ENV 13670-1.
BBK 04


9 Kontroll



233
9.2 Kontroll av betongmassa
9.2.1 Kontroll vid tillverkning av betongmassa
9.2.1.1 Allmänt
Förundersökning och fortlöpande provning vid tillverkning av betong-
massa beskrivs i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. Frostbeständigheten
bör provas vid ett ackrediterat laboratorium.

BKR, avsnitt 7:41, femte stycket
Råd: För att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenskaper
enligt avsnitt 1:4 bör bestyrkandet av överensstämmelse när det
gäller CE-märkt ballast till betong för användning i bärande
konstruktioner ske i enlighet med vad som gäller för ballast för
användningsområden med höga säkerhetskrav.

Föreskriften innebär att CE-märkt ballast till betong för användning i
bärande konstruktioner skall vara bestyrkt med procedur 2+ inom CE-
märkningssystemet. Procedur 2+ omfattar, enligt Byggproduktdirek-
tivet, certifiering av fabrikens egen tillverkningskontroll av ett god-
känt organ med utgångspunkt från en första besiktning av fabriken
och av fabrikens egen tillverkningskontroll samt fortlöpande övervak-
ning, bedömning och godkännande av fabrikens egen tillverknings-
kontroll.
I de fall icke bestyrkta delmaterial används vid betongtillverkning
bör produktionskontrollen för betongtillverkningen omfatta en kont-
roll av delmaterialen som motsvarar vad som gäller för den bestyrkta
produkten.
9 Kontroll


BBK 04



234
9.2.1.2 Kontroll vid fabriksbetongtillverkning
BKR, avsnitt 7:51, femte stycket
Råd: Eftersom det vid mottagningskontroll ej är möjligt att avgöra
den hårdnande betongens egenskaper innan gjutning sker, bör
fabriksbetong enligt definitionen i 3.1.5 i SS-EN 206-1 vara en
produkt med bestyrkta egenskaper eller på annat sätt vara
underställd motsvarande grad av produktionskontroll.

För den övervakande kontrollen kan riktlinjerna i bilaga C i SS-EN 206-1
användas.
Förundersökning utförs i syfte att bedöma huruvida avsedd betong-
kvalitet kan uppnås. Förundersökning bör t.ex. utföras när nya del-
material, ny eller ändrad betongsammansättning eller nya produktions-
rutiner kommer till användning. Resultat från tidigare utförd fortlöpan-
de provning av betong med aktuell sammansättning och tillverkad med
aktuell utrustning kan ersätta förundersökningen.
Om luftporbildande tillsatsmedel används i kombination med andra
tillsatsmedel, t.ex. vattenreducerande, bör det säkerställas att frostbe-
ständigheten inte påverkas negativt.
9.2.1.3 Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa
BKR, avsnitt 7:65, andra stycket
Råd: Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa bör utföras enligt
SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.

Byggplatstillverkad betongmassa förutsätts tillverkad under tillsyn av
en sakkunnig person som utses av byggherren för varje objekt. Den
sakkunniges tillsyn bör vara jämförbar med den tillsyn som när det
gäller betong med bestyrkta egenskaper åligger ett certifieringsorgan
och som beskrivs i bilaga C till SS-EN 206-1. I tillsynen ingår även en
bedömning av byggplatsens förutsättningar att tillverka betong i avsedd
tillverkningsklass, bl.a. en bedömning av den maskinella utrustningen,
tillverknings- och kontrollrutiner samt personalens kompetens.
BBK 04


9 Kontroll



235
9.2.2 Mottagningskontroll av betongmassa
BKR, avsnitt 7:62
Råd: Mottagningskontroll av betongmassa bör utföras enligt
SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.2 och 11.2. Som ”CE-märkt eller
produktcertifierad betong” i SS-ENV 13670-1 räknas betong
som är en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt BKR
avsnitt 1:4.

När förhöjd lufthalt föreskrivits provas lufthalten på byggplatsen.
Provningen bör utföras för dagens två första lass och dessutom minst
en gång per gjutningsskift. Minimivärden på uppmätt lufthalt anges i
SS 13 70 03, tabell 5.3.2b eller enligt förundersökning. Dock kan 0,5
procentenheter lägre värde accepteras vid enstaka tillfällen.
Ett gjutningsskift förutsätts omfatta högst 8 timmar. Vid längre
sammanhängande tid anses ett nytt gjutningsskift föreligga för varje
påbörjad 8 timmarsperiod.
Lufthalten vid gjutning bör inte överstiga det avsedda värdet så
mycket att betongen inte uppfyller kraven för aktuell hållfasthetsklass.
9.3 Kontroll av förtillverkade
betongelement
9.3.1 Kontroll vid tillverkning av betongelement
9.3.1.1 Allmänt
Med förtillverkat betongelement avses en betongprodukt gjuten och
tillverkad på en annan plats än där den slutligen används.
Förtillverkade betongelement kan antingen vara förtillverkade be-
tongelement med bestyrkta egenskaper eller förtillverkade betongele-
ment utan bestyrkta egenskaper.
Harmoniserade standarder som är underlag för CE-märkning är
under utarbetande. Dessa innehåller även regler om kontroll. I av-
vaktan på att dessa standarder träder i kraft kan avsnitt 9.3.1.2 till-
9 Kontroll


BBK 04



236
lämpas för fabrikens produktionskontroll och den övervakande kont-
rollen när det gäller förtillverkade element med bestyrkta egenskaper.
Kontroll vid tillverkning av betongelement utan bestyrkta egenskaper
beskrivs i 9.3.1.3.
9.3.1.2 Kontroll vid tillverkning av betongelement med bestyrkta egen-
skaper
Förtillverkade betongelement med bestyrkta egenskaper förutsätts vara
kontrollerade under tillverkningen genom dels fabrikens produktions-
kontroll dels en övervakande kontroll som utförs av ett för ändamålet
ackrediterat certifierings- eller besiktningsorgan. Se även avsnitt 0.3.
Produktionskontroll
Produktionskontrollen omfattar förundersökning och fortlöpande
provning av dels delmaterial dels betongmassa samt färdig produkt
enligt nedan.
Tillverkning av betongmassa kontrolleras på det sätt som anges i
SS-EN 206-1 och utförandet av betongkonstruktionen enligt
SS-ENV 13670-1 där det är tillämpligt.
Utrustning för vägning och dosering bör kontrolleras fortlöpande
och dessutom minst en gång per år av särskilt sakkunnig person.
Svetsad armering bör kontrolleras genom dragprovning i den om-
fattning som anges i avsnitt 9.5.1.
Svetsförband mellan armering och annan ståldetalj kontrolleras i
den omfattning som anges i kontrollplanen. Uppspänning av spänn-
armering utförs med kalibrerad spännutrustning enligt kontrollplan
och spännlista. Kontrollplanen bör ange erforderliga kontroller före,
under och efter uppspänning samt åtgärder vid avvikelser från spänn-
listan.
Den färdiga produkten kontrolleras bl.a. med avseende på mått
som har betydelse för dess bärförmåga, stabilitet och beständighet.
Kontrollomfattningen bör anges i ett kvalitetssäkringsprogram.
Övervakande kontroll
Den övervakande kontrollen omfattar bl.a.
– besiktningar av fabrik
– uppföljning av eventuella avvikelser i fabrikernas tillverknings-
och kontrollrutiner
– kontroll av betongprovningsförfarandet
BBK 04


9 Kontroll



237
Besiktningar bör äga rum i den omfattning som bedöms lämpligt
med hänsyn till egenkontrollens organisation och omfattning, produk-
tionens komplexitet och fördelning på olika produktslag samt till er-
farenheterna av egenkontrollen. Minst två ordinarie besiktningar per år
bör dock äga rum. Vid besiktningarna granskas tillverkning inklusive
härdning av elementen samt resultat av fabrikens egenkontroll och
övrig journalföring. Mått som är av betydelse för den färdiga produk-
tens bärförmåga, stabilitet och beständighet kontrolleras stickprovs-
mässigt.
Vid fabriker som utnyttjar egen provningsutrustning för egenkont-
roll av betongens tryckhållfasthet och som inte är ackrediterade som
provningslaboratorium görs kontroll av provningsförfarandet. Minst en
gång per år tillverkas tolv provkroppar för samtidig provning av sex
provkroppar vid fabrik och sex provkroppar vid ackrediterat provnings-
laboratorium. Provningsresultaten utvärderas enligt SS-EN 206-1.
En kalibrering av använda provningsmaskiner bör ske minst en
gång per år av ackrediterat laboratorium.
Speciella tillverkningssätt
Om speciella tillverkningssätt enligt avsnitt 8.5.5 används bör prov-
ning ske genom direkt eller indirekt bestämning av hållfasthet och
andra egenskaper för betongelement, förutom i det fall som undantas
från sådan provning enligt avsnitt 8.5.5. En indirekt betämning av
elementens hållfasthet och andra egenskaper förutsätter att relationen
mellan egenskaperna hos provkropparna och betongelementen
fortlöpande verifieras på ett tillförlitligt sätt.
9.3.1.3 Kontroll vid tillverkning av betongelement utan bestyrkta egen-
skaper
Förtillverkade betongelement utan bestyrkta egenskaper förutsätts till-
verkas under tillsyn av en utomstående sakkunnig person som utses av
byggherren för varje objekt. I tillsynen ingår utöver att se till att erfor-
derlig kontroll på tillverkningsstället utförs även en bedömning av fa-
brikens förutsättningar att utföra element i avsedd utförandeklass, bl.a.
en bedömning av fabrikens maskinella utrustning, dess tillverknings-
och kontrollrutiner och personalens kompetens. En sammanfattande
rapport över kontrollen förutsätts upprättad av den sakkunnige.
9 Kontroll


BBK 04



238
Tillverkning av betongelement kan ske utan tillsyn av en utom-
stående sakkunnig person utsedd av byggherren om samtliga följande
förutsättningar är uppfyllda:
– Betongelementen är avsedda att användas uteslutande säkerhets-
klass 1 eller 2 och i exponeringsklass X0 eller XC1
– Betongelementen värmehärdas inte
– Fullständig mottagningskontroll enligt avsnitt 9.3.2.2 genomförs
på byggplatsen.

Kontroll på tillverkningsstället för betongelement utan bestyrkta
egenskaper förutsätts utförd enligt tillämpliga delar av avsnitten 9.2,
9.4, 9.5 samt 9.6 som gäller för kontroll av arbete på byggplats.
9.3.2 Mottagningskontroll av förtillverkade
betongelement
9.3.2.1 Mottagningskontroll av betongelement med bestyrkta egenskaper
BKR, avsnitt 7:64, första meningen
Råd: Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement som
är byggprodukter med bestyrkta egenskaper bör utföras enligt
SS-ENV 13670-1 avsnitt 11.2.
9.3.2.2 Mottagningskontroll av betongelement utan bestyrkta egenskaper
BKR, avsnitt 7:64 andra meningen
Råd: För andra fabrikstillverkade betongelement utförs mottagnings-
kontrollen enl BBK avsnitt 9.3.2.2.

Förtillverkade betongelement utan bestyrkta egenskaper som tillver-
kats under tillsyn av en utomstående sakkunnig bör vid mottagning på
byggplats kontrolleras i följande avseenden:

BBK 04


9 Kontroll



239
a. Kontroll av följesedels uppgifter

b. Avsyning av alla element ifråga om
– märkning
– grova fel hos mått
– transportskador
– lyftdon
– sprickbildning
– upplag (allmän beskaffenhet, anliggningsytor, skevheter och even-
tuella igjutningsmöjligheter)
– ytor (indikationer om läckage och inre porositeter, såsom färgskill-
nad, ansamling av porer och håligheter etc.) samt
– fogytor (renhet, beläggningar, gjuthud och eventuell fordrad
råhet).

c. Måttkontroll
Tvärmått, armerings läge, upplag samt krokighet skall mätas på
minst vart tionde element. Vid otillfredsställande resultat ökas
provningsomfattningen. Om huvudarmering följer byglars place-
ring behöver täckande betongskikt bara mätas för byglar.

När det gäller förtillverkade betongelement som tillverkats utan
tillsyn av en utomstående sakkunnig utsedd av byggherren
kontrolleras utöver det som anges i punkt a – c ovan även armeringens
läge, effektiva höjden och betonghållfastheten för vart femte element,
dock minst för två element.
9.4 Kontroll av armering
9.4.1 Kontroll vid tillverkning av armering med bestyrkta
egenskaper
Armering med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid tillverkning
enligt bilaga B.
9 Kontroll


BBK 04



240
9.4.2 Mottagningskontroll av armering
BKR, avsnitt 7:63
Råd: Vid mottagningskontroll bör armeringen identifieras med av-
seende på armeringstyp, materialkvalitet, ursprung och utförd
kontroll.
Provningar vid mottagningskontroll av armering som inte
är en byggprodukt med bestyrkta egenskaper bör utföras enligt
BBK avsnitten 9.4.2 och 9.5.2.

Armering med bestyrkta egenskaper kontrolleras vid mottagning på
byggplats enligt avsnitt 9.1.1. För övrig armering gäller därutöver a
och b nedan. Vidare bör armering som skall svetsas identifieras med
avseende på chargetillhörighet.
a. Provtagning
Om armeringens chargetillhörighet kan styrkas, uttas ur varje kont-
rollparti minst två provenheter. För parti av spännarmering med vikt
över 5 ton (spänntråd eller -lina) respektive 10 ton (spännstång)
uttas ytterligare en provenhet för varje tillkommande kvantitet om
högst 5 ton (tråd eller lina) respektive 10 ton (stång). För parti av
ospänd armering med vikt över 10 ton uttas ytterligare en provenhet
för varje tillkommande kvantitet om 10 ton.
Om armeringens chargetillhörighet inte kan styrkas uttas minst
fyra provenheter för varje kvantitet om 10 ton. Om kontrollpartiet
innehåller färre än 100 enheter är dock två provenheter tillfyllest.
Med kontrollparti avses här en leveransdel av samma dimension,
stålsort och charge, levererad (men inte nödvändigtvis transport-
erad) vid samma tillfälle av samma tillverkare eller armeringsverk-
stad.
b. Provning
Provning av provstycken utförs vid ackrediterat laboratorium. Prov-
ningsresultat redovisas i en provningsrapport.
Armering samt eventuella anordningar för förankring och skarv-
ning, provas med avseende på aktuella krav. Erforderliga provningar
för olika armeringsprodukter framgår av bilaga B.
Provningsresultaten utvärderas enligt avsnitt 7.3.2.
BBK 04


9 Kontroll



241
För spännarmering kan fullständig dragprovning med avseende
på alla aktuella hållfasthetsegenskaper begränsas till var fjärde prov-
enhet, medan enbart brottgränsen bestäms för övriga provenheter.
För spännarmering provas även relaxation samt, om ifrågavaran-
de egenskaper behöver dokumenteras, spänningskorrosionsmotstånd
och utmattningshållfasthet. Dessa egenskaper provas dock med lägre
frekvens än enligt ovan. Förutsatta provningsmetoder, se bilaga B.
9.5 Kontroll av svetsade
armeringsenheter
9.5.1 Kontroll vid tillverkning av armeringsenheter
Armeringsenheter med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid till-
verkning enligt bilaga B. Övriga armeringsenheter kontrolleras vid
tillverkning enligt följande.
Fortlöpande provning görs vid all svetsning under arbetets gång.
Provningen kan utföras antingen som dragprovning eller som oförstö-
rande provning enligt någon av de metoder som anges i BSK avsnitt
9:732.
Vid dragprovning uttas svetsat ingjutningsgods eller provenheter
med svetsad skarv respektive fixeringssvets slumpmässigt ur aktuell
produktion i den omfattning som framgår av tabell 9.5.1. Vid enhetlig
produktion i stor skala kan dock provningsomfattningen begränsas till
tre, respektive två provenheter per dag. Vid samma tillfälle som de ur-
sprungliga provstyckena tas reservprovstycken ut som kan komma att
erfordras vid en eventuell omprovning.
Vid skarvsvetsning mot ingjutna stänger görs den fortlöpande prov-
ningen på särskilda stänger som svetsas under minst lika krävande för-
hållanden beträffande läge, inspänning m.m. som för stängerna i kon-
struktionen.

9 Kontroll


BBK 04



242
Tabell 9.5.1 Provningsfrekvens vid fortlöpande provning i samband
med svetsning
Typ av svetsning Tre dragprov för varje påbörjad
kvantitet om

Skarvsvetsning och stumsvetsning
ände mot ände

600 skarvar

Skarvsvetsning och kälsvetsning
med skarvstänger

200 skarvar
Fixeringssvetsning 30 ton kraftupptagande armering

Ingjutningsgods av stål kontrolleras dessutom i tillämpliga delar enligt
BSK avsnitt 9 och Svetsförband i ingjutningsgods - Anvisningar för
dimensionering, utförande och kontroll, BFR, rapport 8:1989.
9.5.2 Mottagningskontroll av armeringsenheter
Armeringsenheter med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid mot-
tagning på byggplats enligt avsnitt 9.1.1. För övriga armeringsenheter
bör mottagningskontrollen utföras enligt avsnitt 9.5.1.
9.6 Kontroll av arbete på byggplats
9.6.1 Allmänt
Kontroll av arbete på byggplats avser dels mottagningskontroll, dvs.
verifiering av eventuell tillverkningskontroll samt föreskriven under-
sökning av mottaget material, dels kontroll på byggplatsen av platstill-
verkade och icke tillverkningskontrollerade material och produkter.
Beträffande kontrollplan se avsnitt 9.1.1. Resultat från kontroller
och provningar dokumenteras enligt avsnitt 9.1.4.
BBK 04


9 Kontroll



243
9.6.2 Tillsyn i olika utförandeklasser
BKR, avsnitt 7:65, första stycket
Råd: Tillsyn av betongarbeten i skilda utförandeklasser bör ske
enligt BBK avsnitt 9.6.2.
9.6.2.1 Utförandeklass I
Arbete i utförandeklass I bör övervakas och kontrolleras av en person
med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.2. Denne förutsätts vara ständigt
närvarande vid pågående betongarbete samt vid användning av speci-
ella förfaranden.
9.6.2.2 Utförandeklass II
Arbete i utförandeklass II bör övervakas och kontrolleras av en person
med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.3. Vid pågående betongarbete för-
utsätts denne vara närvarande i den omfattning som fordras i varje
särskilt fall.
9.6.2.3 Utförandeklass III
Arbete i utförandeklass III bör övervakas och kontrolleras av en per-
son med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.4.
9.6.3 Grundkontroll och tilläggskontroll
9.6.3.1 Allmänt
BKR, avsnitt 2:621, första, tredje och fjärde stycket
Med grundkontroll avses i dessa föreskrifter den generella kontrollen
av material, produkter och arbetsutförande.
forts.

9 Kontroll


BBK 04



244

forts.
Med tilläggskontroll avses i dessa föreskrifter den specifika kontroll
som skall ske av
– konstruktionsdetaljer som har avgörande betydelse för konstruk-
tionens bärförmåga, stadga eller beständighet,
– konstruktionsdetaljer med speciellt utförande samt
– påverkan på omgivningen.
För tilläggskontrollen skall en plan upprättas.

BKR, avsnitt 7:611
Råd: Tillämpning av kontrollåtgärder enligt lägst kontrollklass 2 i
SS-ENV 13670-1 anses uppfylla kraven på grundkontroll och
tilläggskontroll i avsnitt 2.6 i BKR.

Kontrollklass 2 enligt SS-ENV 13670-1 omfattar dels grundkontroll
och dels stickprovsvis detaljkontroll. Detaljkontrollen bör omfatta dels
de objektsanpassade kontrollåtgärder som konstruktören bedömer an-
gelägna enligt avsnitt 9.6.3.2 och dels de kontrollåtgärder som enligt
avsnitt 9.6.3.3 föranleds av att speciella förfaranden används. Kont-
rollåtgärderna och kontrollomfattningen anges i kontrollplanen, se av-
snitt 9.1.1.
9.6.3.2 Objektanpassade kontrollåtgärder
Objektsanpassade kontrollåtgärder är sådana som fordras med hänsyn
till att risken att ett fel kan uppkomma är stor eller för att förhindra så-
dana fel som med hänsyn till konstruktionens utformning har avgöran-
de betydelse för konstruktionens bärförmåga, stadga eller beständighet.
Exempel på åtgärder som kan ingå i objektanpassade kontrollen är mät-
ning av
– deformationer hos formar och ställningar
– tvärsnittsdimensioner, krokighet och lutning hos tryckta konstruk-
tioner
– effektiv höjd och täckskikt i speciella snitt
BBK 04


9 Kontroll



245
– väsentliga armeringslägen, t.ex. konsolarmering eller stångändar
vid upplag
– upplagsytor för betongelement efter montering.

För likartade konstruktionsdelar som förekommer i stort antal kan
följande riktvärden för mätningsfrekvensen tillämpas
– Mätning av tvärsnitt (bredd och höjd) hos formar samt även mät-
ning av krokighet och lutning hos väggar och pelare; en mätning
per 10 konstruktionsdelar.
– Mätning före gjutning av effektiv höjd, byglars läge, skarvlängder
och täckskikt; en mätning per 10 konstruktionsdelar (balk, pelare,
pelarunderstödd platta) eller per 250 m
2
platta.
– Mätning efter gjutning, före eller efter betongens hårdnande, av
samma parametrar som vid mätning före gjutning; en mätning per
20 konstruktionsdelar eller 500 m
2
platta.
9.6.3.3 Kontroll vid speciella förfaranden
Med speciella förfaranden avses bl.a. injektering, användande av
spännarmering, undergjutning, gjutning under vatten, sprutning, vat-
tenbilningsarbete, pågjutning mot vattenbilad fogyta, användning av
självkompakterande betong, flytbetong och vakuumbehandling. An-
vändande av speciella förfaranden kräver särskild sakkunskap om
vilka förutsättningar som gäller och om förfarandet i fråga och doku-
menterad erfarenhet.
För vissa förfaranden finns det europastandarder eller håller sådana
på att utarbetas. Där gällande sådana inte finns kan vägledning och
riktlinjer när det gäller kontroll fås i första hand från svenska standar-
der och i andra hand ur Betonghandboken eller vedertagen bransch-
praxis.
Kontrollen bör säkerställa att förutsatta förhållanden när det gäller
sakkunskap och metod föreligger och att de särskilda krav som anges
för förfarandet i fråga uppfylls. Samråd bör även ske med ansvarig
konstruktör.
Om man avser att vid dimensioneringen tillgodoräkna sig en håll-
fasthetsökning till följd av vakuumsugning av betong bör följande
kontrollåtgärder utföras:
− Kontroll av att goda erfarenheter föreligger från vakuumsugning
med aktuell utrustning av en betong som har samma egenskaper
9 Kontroll


BBK 04



246
som den som avses att användas (i annat fall bör en förundersök-
ning utföras)
− Under arbetet kontrolleras fortlöpande sugtid och vakuum samt
− Tre gånger per byggnadsdel kontrolleras den utsugna vattenmäng-
den.
Om flera byggnadsdelar utförts i samma gjutetapp kan kontrollen
av vakuumsugningen begränsas till tre gånger per etapp om högst 8
timmar. Vid långvariga gjutningar beräknas antalet prov som om en
ny gjutetapp föreligger för varje påbörjad period om 8 timmar.
9.6.3.4 Svetsning av armering till annan ståldetalj
Kontroll av annan svetsning av armering än den som behandlas i av-
snitt 9.5 bör omfatta
– kontroll av att den som utför svetsarbeten har dokumenterad kom-
petens enligt avsnitt 8.6.2.4
– visuell kontroll av ytor och form hos svetsarna enligt SS-EN 970
– att tilläggskontroll enligt reglerna i BSK avsnitt 9:7 utförs för kon-
struktioner i säkerhetsklass 2 och 3.
9.7 Efterkontroll
9.7.1 Allmänt
I detta avsnitt ges riktlinjer för efterkontroll av betonghållfasthet och
frostbeständighet.
Efterkontroll bör utföras om tillverknings- eller mottagningskon-
troll behöver kompletteras på grund av avvikelser eller vid misstanke
om fel.
Provning utförs i den omfattning som krävs med hänsyn till stor-
leken på den ifrågasatta delen av konstruktionen och vad som föranlett
efterkontrollen.
BBK 04


9 Kontroll



247
9.7.2 Kontroll av betonghållfasthet
Betonghållfasthet i färdig konstruktion bestäms med hjälp av utborra-
de prov eller med annan metod som kan påvisas ge en tillförlitlig rela-
tion till hållfastheten hos utborrade prov. Vid tveksamhet är det utbor-
rade provet avgörande.
Provning utförs enligt SS-EN 12504-1 i del av konstruktion där
hållfastheten kan förväntas vara lägst, eller inom zon där hållfastheten
är hårt utnyttjad. Värdering av provningsresultat för utborrade prov
görs enligt avsnitt 7.2.4.2. För indirekt metod gäller villkoret att upp-
mätt hållfasthet för varje konstruktionsdel eller delområde är minst
lika med fordrat värde.
Indirekta metoder (t.ex. mätning av ythårdhet och ljudhastighet)
kan användas för att ge en uppfattning om hållfasthetens variation i
konstruktionen och för lokalisering av svaga partier, samt om utborr-
ning av prov är utesluten med hänsyn till åtkomlighet, inverkan på
bärförmågan e.d.
Fordrade värden enligt avsnitt 7.2.4.2 förutsätter normalt att prov-
ning utföras närmast gjuten överyta i konstruktionsdelars översta
parti.
För vertikalt gjuten konstruktionsdel, såsom pelare och vägg, gäller
med hänsyn härtill att provningen utförs på betong på avståndet 0 – 300
mm från överytan. För horisontellt gjuten konstruktionsdel, såsom plat-
ta, balk och påle utförs provningen 0 – 150 mm från överytan. Vid
provning på annat ställe t.ex. om hållfasthetens betydelse för bärförmå-
gan så motiverar, kan högre kravnivå behöva tillämpas.
9.7.3 Kontroll av frostbeständighet
Frostbeständighet i färdiga konstruktioner bestäms med hänsyn till
aktuell exponeringsklass med de metoder som anges i SS 13 70 03.
Provningen utförs i del av konstruktion där frostbeständigheten kan
förväntas vara lägst, eller inom zon där miljöpåverkan kan förväntas
vara störst. Värdering av provningsresultat för utborrade prov görs
enligt standarden, varvid kravet för acceptabel frostbeständighet skall
uppfyllas.




248

BBK 04


Bilaga A



249
Bilaga A
Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig
konstruktion

Hållfastheten i färdig konstruktion kan bestämmas med hjälp av ut-
borrade prov eller med indirekt metod som kan påvisas ge en tillför-
litlig relation till hållfastheten för utborrade prov.
Uttagning av provkroppar för provning av hållfasthet i färdig kon-
struktion sker enligt SS-EN 12504-1. Provberedning av kärnor och
provning sker enligt SS-EN 12390-3.
Uppmätt hållfasthet hos utborrade cylindrar med diametern =
höjden = 100 mm som lagrats i minst tre dygn innan provning i luft
med temperaturen 20 ±2 ºC och 60 ± 20% relativ fuktighet motsvarar
uppmätt tryckhållfasthet hos kuber lagrade enligt SS-EN 12390–2 T1.
Om hållfastheten bestäms på utborrade cylindrar med andra mått om-
räknas den uppmätta tryckhållfastheten, t.ex. enligt SS 13 72 07 avnitt
3.3.
Vid bedömning av betongens 28-dygnshållfasthet omräknas upp-
mätt hållfasthet till att gälla vid 28 dygn. Fordrade värden på 28-dygns-
hållfasthet vid uppmätning på luftlagrade provkroppar (dimension och
lagring enligt ovan) benämns f
KK
och kan sättas till 1,14 f
cck
. I andra fall
bedöms hållfastheten på grundval av dess värde vid provingstillfället.
Resultaten vid provning av betong i färdig konstruktion bör utvär-
deras enligt villkoren A eller B nedan. Villkor A kan tillämpas för
serier om 3 till 14 prov ur en eller flera konstruktionsdelar (balk, plat-
ta, pelare o.d.). Villkor B kan tillämpas i de fall provningsomfattning-
en uppgår till minst 15 prov, tagna ur en eller flera konstruktionsdelar
som utförts under liknande förutsättningar.

Villkor A
För provningsresultatets medelvärde och för varje enskilt hållfasthets-
värde gäller följande villkor Aa och Ab.

Bilaga A


BBK 04



250
Tryckhållfasthet
KK 1
m f k ≥ + (Aa)

KK
4 x f ≥ − (Ab)

där
m är medelhållfasthet i MPa för en serie om n prov
f
KK
är fordrat karakteristiskt värde = 1,14 f
cck
i MPa
k
1
är en koefficient som beror på antalet provningsresultat n
k
1
= 6 om n = 3 − 6
k
1
= 5 om n = 7 − 9
k
1
= 4 om n = 10 − 14
x är hållfasthetsvärde i MPa för enskilt prov

Villkor B
För provningsresultatets medelvärde och för varje enskilt
hållfasthetsvärde gäller följande villkor Ac–Ad.

Tryckhållfasthet
KK
1, 48 m f s ≥ + (Ac)
KK
4 x f ≥ − (Ad)

där
x är hållfasthetsvärde i MPa för enskilt prov
m är medelvärde i MPa för samtliga hållfasthetsvärden
s är standardavvikelse för samtliga hållfasthetsvärden, dock
minst 2 MPa
f
KK
är fordrat karakteristiskt värde = 1,14 f
cck
i MPa

BBK 04


Bilaga B



251
Bilaga B
Kontroll vid tillverkning av armering
B.1 Definitioner
Med hållfasthetsegenskaper avses
– flytgräns eller förlängningsgräns
– brottgräns
– töjbarhet
– elasticitetsmodul (behöver normalt endast redovisas för spänn-
armering)
– relaxation (redovisas för spännarmering)
– spänningskorrosionsmotstånd (redovisas i vissa fall för spänn-
armering)
– utmattningshållfasthet.

Med bockbarhet avses
– krökningsradie med vilken armeringen kan bockas i en riktning
utan att skadas
– förmåga att klara återbockning (redovisas i vissa fall)
– förmåga att klara upprepade fram- och återbockningar (redovisas
normalt endast för spänntråd).

Med förankringsegenskaper avses
– kamutformning och profilering hos enskilda stänger
– svetsars hållfasthet och tvärstängers dimension vid armeringsnät
och bistål
– ändförankringars utformning och hållfasthet.
B.2 Provningsmetoder
I följande tabeller B.2a-b sammanställs förutsatta provningsmetoder
för armering.



Bilaga B


BBK 04



252
Tabell B.2a Provningsmetoder för slakarmering
Provning Armeringsstång Armeringsnät
1 Dragprovning SS-EN ISO 15630-1 SS 21 91 80
2 Bockprovning SS-EN ISO 7438 SS 21 91 80
3 Återbockningsprovning SS-EN ISO 15630-1 –
4 Dubbelbockningsprovning – –
5 Avskjuvningsprovning av
svetsförbindningar – SS 21 91 80
6 Kemisk analys SS-EN ISO 14284 –
Tabell B.2b Provningsmetoder för spännarmering
Provning Spännarmering
1 Dragprovning SIS 11 21 38
2 Bockprovning SS-EN ISO 7438
3 Återbockningsprovning –
4 Dubbelbockningsprovning SS 11 26 22
5 Avskjuvningsprovning av svetsförbindningar –
6 Kemisk analys –
7 Relaxationsprovning SS-EN ISO 15630-3
8 Utmattningsprovning SS 11 23 70
9 Provning av motståndsförmåga mot spännings
korrosion SS-EN ISO 15630-3
B.3 Kontroll vid tillverkning av armering med bestyrkta egenskaper
Tillverkningskontroll av armering består dels av fabrikens egenkont-
roll dels av en övervakande kontroll som utförs av ett ändamålet
ackrediterat certifierings- eller kontrollorgan.
I tabell B.3a anges vilka fortlöpande provningar som normalt bör
utföras för olika armeringsprodukter.
För kallbearbetad armering som kan påvisas ha liten åldringsbenä-
genhet i leveranstillstånd, behöver fortlöpande provning av hållfast-
hetsegenskaper i åldrat tillstånd inte ske, om åldringsegenskaperna
dokumenteras genom särskild förundersökning vid ändring av till-
verkningsprocess eller byte av utgångsmaterial.
BBK 04


Bilaga B



253
För bestämning av relaxation hos spännarmering utförs typprov-
ning inom aktuellt påkännings- och temperaturområde. Beträffande
utmattningshållfasthet och spänningskorrosionsmotstånd, se avsnitt
9.4.2.
Tabell B.3a. Provning av armeringsegenskaper för olika slag av ar-
mering
Provning

V
a
r
m
v
a
l
s
a
d


a
r
m
e
r
i
n
g
s
s
t
å
n
g

K
a
l
l
b
e
a
r
b
e
t
a
d


a
r
m
e
r
i
n
g
s
s
t
å
n
g

S
p
ä
n
n
s
t
å
n
g

S
p
ä
n
n
t
r
å
d
1

S
p
ä
n
n
l
i
n
a
1

A
r
m
e
r
i
n
g
s
n
ä
t

Ö
v
r
i
g

s
v
e
t
s
a
d


a
r
m
e
r
i
n
g

1. Dragprovning med be-
stämning av:

a) övre sträckgräns eller
0,2-gräns
x x x x – x x
b) last vid 1 % töjning – – – – x – –
c) last vid 4 % töjning – – – – – – x
d) brottgräns x x x x x x x
e) brottförlängning x
7
– – – – – –
f) gränstöjning – x x x x x –
g) elasticitetsmodul
2
– – x x x – –
h) dragprovning i labora-
torieåldrat tillstånd av-
seende a, d och f
3

– x – – – x –
2. Bockprovning x x x – – x –
3. Återbockningsprovning x
4
– – – – – –
4. Dubbelbockningsprov-
ning
– – – x – – –
5. Avskjuvningsprovning vid
svetsförbindningar
– – – – – x –
6. Kemisk sammansättning
5
x
6
– – – – – –
7. Undersökning av dimen-
sion och form samt allmän
okulärgranskning
x x x x x x x
1
Tråd och lina ingående i spännkabel provas som tråd respektive lina.
2
Bestämning utförs endast på var tjugonde provenhet.
3
Bestämning utförs vid ändring av ingångsmaterial, dock minst 2 gånger per år.
4
Gäller dock ej Ss 260S.
5
Normalt kan sammansättningen bestämmas på prov uttaget vid chargens gjutning.
6
Normalt endast vid armering avsedd att svetsas.
7
För B500B enligt SS-ENV 10080, med tillhörande NAD, ersätts provning av brottför-
längning med provning av gränstöjning.
Bilaga B


BBK 04



254
B.3.1 Fabrikens egenkontroll
Egenkontrollen omfattar förundersökning (typprovning) och fortlöpan-
de provning av de egenskaper som är av betydelse för att säkerställa
produkternas funktion vid avsedd användning och möjliggöra deras
identifiering.
Tillverkare bör i första hand inrikta egenkontrollen på de processer
som påverkar produktens egenskaper.
Produkternas funktion vid avsedd användning kan normalt doku-
menteras genom fortlöpande provning av de egenskaper som anges i
tabell B.3a. Lämplig provningsomfattning framgår av tabell B.3.1a.
Färdiga armeringsprodukter bör kontrolleras med avseende på
väsentliga mått, märkning och eventuellt förekommande skador.
Spännarmering bör åtföljas av provningsintyg och uppgift om dess
relaxation.
Tabell B.3.1a. Provningsomfattning vid egenkontroll av armerings-
produkter
Produktslag Provningsfrekvens Minsta antal prov-
enheter för varje
kvalitet och dimen-
sion
Armeringsstång per charge
om högst 50 ton
om 50 – 100 ton
större än 100 ton

2
3
4
Spännstång per charge
om högst 50 ton
om 50 – 100 ton
större än 100 ton

4
6
8
Spänntråd per tillverkningspost
om högst 6 ton
2
Spännlina per tillverkningspost
om högst 6 ton
1
Armeringsnät
1
per 400 nät 1
Övrig svetsad arme-
ring

per tillverkningspost om
högst 5 ton per dag vid ∅ <
16 mm
10 ton per dag vid ∅ ≥ 16
mm

2
2
1
Avser nät tillverkade i nätsvetsmaskin. Chargetillhörigheten behöver inte vara känd
för armeringsnät och för svetsade armeringsenheter som inte är avsedda för ytterli-
gare svetsning.
BBK 04


Bilaga B



255
B.3.2 Övervakande kontroll
Den övervakande kontrollen omfattar bl.a.
– besiktningar av fabrik
– uppföljning av eventuella avvikelser i fabrikernas tillverknings-
och kontrollrutiner
– tredje parts provning.

Minst en besiktning per år bör äga rum och genomföras enligt det
övervakande organets instruktioner. Vid besiktningarna granskas
tillverkning, journalföring och resultat av fabrikens egenkontroll.
Kontroll av armeringsprodukter genom provning av provstycken
uttagna av tredje part (se SS-EN 45 020) bör ske i den omfattning som
bedöms lämpligt med hänsyn till egenkontrollens omfattning och re-
sultat, produktionens fördelning på olika produktslag samt till erfaren-
heterna av den övervakande kontrollen. Fördelningen bör ske med
hänsyn till förekommande armeringssorter och dimensioner. Prov-
styckena bör provas vid ett ackrediterat provningslaboratorium med
tredje parts ställning, och provningsresultaten utvärderas enligt bilaga
D.
B.4 Kontroll vid tillverkning av svetsade armeringsenheter
Förundersökning av svetsade armeringsenheter och svetsat ingjut-
ningsgods utförs i syfte att bedöma huruvida fullgoda svetsförband
kan uppnås med aktuell kombination av material, dimension och
svetsutförande. Förundersökning bör normalt utföras för svetsade
konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 och 3.
Normalt uttas minst två enheter tillverkade med samma förut-
sättningar som avses gälla vid aktuell produktion, dvs. med samma
armerings- och stålsort, stång- och plåtdimension, svetsmetod, svets-
utrustning, tillsatsmaterial och svetsare. Provning sker enligt avsnitt
7.3.3 varvid varje enhet skall uppfylla ställda krav. Vid provning av
minst sex enheter kan utvärdering ske enligt Bilaga D.
Ny förundersökning bör utföras vid ändrade svetsbetingelser t.ex.
vid byte av armerings- eller stålsort, stång- eller plåtdimension, svets-
metod, svetsutrustning, tillsatsmaterial eller svetsare.
Bilaga B


BBK 04



256
B.5 Utvärdering av armeringens egenskaper
Armeringens egenskaper bör påvisas genom provning enligt vederta-
gen metod och i den omfattning som anges i denna bilaga. Värdering
av provningsresultat för ett kontrollparti bestående av minst 6 prov-
stycken kan göras enligt följande villkor för flytgräns, hållfasthetskvot
och töjbarhet. Övriga egenskaper utvärderas enligt tillämpliga standar-
der i tabellerna B.1a – b. Med kontrollparti avses en leveransdel, en-
hetlig i fråga om t.ex. dimension, form, charge, eventuell typ av svets-
förband m.m., och för vilken ett visst provuttag föreskrivs i avsnitt 9.4.

Flytgräns
x yk x
1, 4 m f s ≥ + (B.5a)
yk
0, 93 x f ≥ (B.5b)

Hållfasthetskvot
y y
1, 08 1, 4 m s ≥ + (B.5c)
1, 06 y ≥ (B.5d)

där
f
yk
karakteristiskt värde för armeringens flytgräns
x hållfasthetsvärde för enskilt provstycke
m
x
medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätt värden på
x

s
x
standardavvikelsen för samtliga hållfasthetsvärden
y kvoten
m eH
R R för enskilt provstycke.
m
y
medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätta värden på y
s
y
standardavvikelsen för samtliga värden på y


För varmvalsad armering avser m
x
och x den övre sträckgränsen R
eh
. För
kallbearbetad armering avser
x
m och x förlängningsgränsen R
p0,2
.
Kraven bör vara uppfyllda både i leveranstillstånd och i åldrat till-
stånd.
BBK 04


Bilaga B



257
För bestämning av relaxation hos spännarmering utförs typprovning
inom aktuellt påkännings- och temperaturområde.

Töjbarhet
10 g
exp 1, 4 eller exp 1, 4
s s
m A m
m m
ε
| | | |
≥ ≥
| |
\ . \ .
(B.5e)
10 g
0, 9 eller 0, 9 x A x ε ≥ ≥ (B.5f)

A
10
angiven minsta brottförlängning enligt standard
ε
g
angiven minsta gränstöjning enligt standard
x töjbarhetsvärde för enskilt provstycke.
m medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätta töjbar-
hetsvärden
s standardavvikelsen för samtliga töjbarhetsvärden



258
BBK 04


Bilaga C



259
Bilaga C
Svetsbar armering
Med svetsbar armering avses varmvalsad armering med kemisk
sammansättning enligt tabell C.1.

Kolekvivalenten CEV definieras som
6 5 15
+ + +
= + + +
Mn Cr Mo V Ni Cu
CEV C (C.1)
där C, Mn etc. anger halten i procent av respektive ämne.
Tabell C.1 Övre gränsvärden för kolhalt och kolekvivalent vid
svetsbar armering
Skarvsvetsning Häftsvetsning
Kolhalt C 0,24% 0,24% för ∅ ≤ 20
0,20% för 20 < ∅ ≤ 40
Kolekvivalent CEV 0,55 0,50

Armering med högre kolhalt eller kolekvivalent än tabell C.1 betrak-
tas som icke svetsbar.



260
BBK 04


Bilaga D




265
Bilaga D
Provning av provkroppar uttagna av tredje part
D.1 Förutsättningar
Bedömningskriterierna för tredje parts provning av armering är
valda så att man med 90 % sannolikhet skall kunna upptäcka sådana
avvikelser mellan hållfasthetsvärdena från egenkontrollen och
stickproven som uppgår till 30 MPa eller mer. Produktioner med
motsvarande avvikelse inom 10 MPa godtas med 95 % sannolikhet.
Beräkningsgången är beroende på tillgänglig information om de
charger som stickproven uttas från. Två fall kan förekomma:
a) Chargetillhörigheten är känd för varje stickprov. Vidare har man
tillgång till resultat från egenkontrollen av utförda provningar av
de olika charger som stickproven representerar. I sådana fall
görs bedömningen enligt D.2.1. Antal stickprov för varje stålsort
skall vara minst två (n
l
≥ 2 enligt D.2.1). Vid två stickprov får
dessa inte vara ur samma charge.
b) Chargetillhörigheten är inte känd för ett eller flera stickprov. Då
görs bedömningen enligt D.2.2. Antalet stickprov skall vara
minst tolv (n
2
≥ 12 enligt D.2.2).
D.2 Bedömning
D.2.1 Chargetillhörigheten är känd
Vid slutet av varje bedömningsperiod beräknas för varje stickprov
som ingår i bedömningen en faktor ω
i
som kan vara positiv eller
negativ

( )
i i
i
1
6 10 m x
s
ω
− −
= (D.2.1a)

Bilaga D


BBK 04



266
m
i
medelvärdet för sträckgränsen i MPa från egenkontrollen
av chargen i. Medelvärdet baseras normalt på två prov
x
i
enskilt sträckgränsvärde i MPa från tredje parts kontrollen
för ett stickprov från charge i. Om flera stickprov från
samma charge ingår i bedömningen beräknas ett ω
i
-värde
för varje prov
s
l
standardavvikelsen i MPa från egenkontrollen under
bedömningsperioden för den stålsort som provstycket
representerar. Standardavvikelsen baseras på provningar
av ett flertal charger, varav stickprovet representerar en

Resultatet godtas om följande villkor är uppfyllt:
1
i 1
i=1
1, 64
n
n ω ≤

(D.2.1b)

n
l
antalet stickprov, normalt lika med antalet charger.
D.2.2 Chargetillhörigheten är inte känd
Vid slutet av varje bedömningsperiod beräknas för varje stickprov
som ingår i bedömningen en faktor ω
i

( )
2 i
i
2
10 m x
s
ω
− −
= (D.2.2a)
m
2
medelvärde i MPa från egenkontrollen av den stålsort som
stickprovet representerar
s
2
standardavvikelse i MPa från egenkontrollen av den
stålsort som stickprovet representerar
x
i
ett enskilt sträckgränsvärde i MPa från tredje parts
kontrollen för stickprovet i

Resultatet godtas om följande villkor är uppfyllt:
2
i 2
i=1
1, 64
n
n ω ≤

(D.2.2b)
n
2
antalet stickprov, som skall vara minst 1

BBK 04


Litteraturförteckning




265
LITTERATURFÖRTECKNING

Svenska betongföreningen. (1998). Beständiga
betongkonstruktioner. (Betongrapport nr 1). (utgåva 2). Stockholm:
Svenska betongföreningen. ISBN 91-971755-9-5

Betonghandbok Arbetsutförande : projektering och byggande.
(1997). (utgåva 2/tr. 2). Solna: AB Svensk Byggtjänst. ISBN 91-
7332-798-0

Betonghandbok Konstruktion. (1990). (utgåva 2). Solna: AB
Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-533-3

Betonghandbok Material. (1997). (utgåva 2). Solna: AB Svensk
Byggtjänst. ISBN 91-7332-799-9

Boverket. (1998). Boken om lov, tillsyn och kontroll. Karlskrona:
Boverket. ISBN 91-7147-439-0

Boverket. (1997). Boverkets handbok om snö- och vindlast BSV 97.
(utgåva 2). Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-394-7

Boverket. (1999). Boverkets Handbok om Stålkonstruktioner, BSK
99. Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-527-3

Boverket. (2003). Regelsamling för konstruktion Boverkets
konstruktionsregler, BKR, byggnadsverkslagen och
byggnadsverksförordningen. Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-
740-3

Vägverket. (2002). Bro 2002. Borlänge: Vägverket.
Banverket. (2002). BV Bro. (utgåva 6). Borlänge: Banverket.

Litteraturförteckning


BBK 04



266
Arbetarskyddsstyrelsen. (1988). Bygganvisningar föreskrifter och
allmänna råd angående skydd mot yrkesfara vid byggnadsarbete.
(Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 32).
Arbetarskyddsstyrelsen. ISBN 91-7930-081-2

Boverket. (1994). Dimensionering genom provning. (Handbok).
Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-124-3

High Performance Concrete Structures - Design Handbook. (2000).
Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-929-0

Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m, BVL.
(SFS 1994:847).
Plan- och bygglag, PBL. (1987:10).
Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). (1994). Plan- och
byggtermer 1994. Tekniska nomenklaturcentralen. Solna: Tekniska
nomenklaturcentralen (TNC). ISBN 91-7196-095-3

Fédération Internationale de la Précontrainte (FIP). (1999).
Recommendations Practical Design of Structural Concrete.
Fédération Internationale de la Précontrainte (FIP).
Statens råd för byggnadsforskning. (1989). Svetsförband i
ingjutningsgods – Anvisningar för dimensionering, utförande och
kontroll. (Rapport T8:1989). Stockholm: Statens råd för
byggnadsforskning. ISBN 91-540-5007-0

Boverket. (1994). Svängningar, deformationspåverkan och
olyckslast. Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7147-909-0

Tage Petersson och Håkan Sundquist. (1995). Vridning och
lastfördelning. (Rapport nr 15). Stockholm: Kungliga Tekniska
Högskolan, Brobyggnad.
Ulf Bergdahl, Elvin Ottosson, Bo Stigson Malmborg (1993).
Plattgrundläggning. Solna: AB Svensk byggtjänst, Linköping:
Statens geotekniska institut (SGI). ISBN 91-7332-662-3
BBK 04


Litteraturförteckning




267
Svenska Betongföreningen. (2000).Vidareutbildning inom
betongområdet – Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning,
betongelementtillverkning samt montering av betongelement.
(Betongrapport nr 8). Stockholm: Svenska Betongföreningen.
Yngve Anderberg, Ove Pettersson. (1992). Brandteknisk
dimensionering av betongkonstruktioner, del 1 och 2. Stockholm:
Statens råd för byggnadsforskning. (BFR T13:1992). ISBN 91-540-
5448-6



268
BBK 04


Förteckning över standarder




269
Förteckning över standarder som BBK hänvisar till.
Standarder tillhandahåller av SIS Swedish Standards
Institute.

Beteckning Titel
SIS 11 21 38 Dragprovning av stål för spännarmering
SIS 81 20 05 Betongytor - Bestämning av ytjämnhet
SS 11 23 70 Utmattningsprovning - Metalliska material -
Allmänna principer
SS 11 26 22 Metalliska material - Tråd -
Dubbelbockningsprovning
SS 13 42 02 Cement - Sammansättning och fordringar för
cement med begränsad värmeutveckling (BV-
cement)
SS 13 42 03 Cement - Sammansättning och fordringar för
cement med låg alkalihalt (LA-cement)
SS 13 42 04 Cement - Sammansättning och fordringar för
sulfatresistenta cement (SR-cement)
SS 13 70 03 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige
SS 13 70 10 Betongkonstruktioner - Täckande betongskikt
SS 13 72 07 Betongprovning - Hårdnad betong -
Tryckhållfasthet – Omräkningsfaktorer
SS 14 13 86 Stål för armeringsstång - SS-stål 13 86
SS 14 13 87 Stål för armeringsstång - SS-stål 13 87
SS 14 14 11 Stål för armeringsstång - SS-stål 14 11
SS 14 21 68 Stål för armeringsstång - SS-stål 21 68
SS 21 25 11 Armeringsstång - Slät stång Ss 260S
SS 21 18 45 Armeringsnät Ns 500 och Nps 500
SS 21 25 15 Armeringsstång - Kamstång Ks 600S
Förteckning över standarder


BBK 04



270

Beteckning Titel
SS 21 25 18 Armeringsstång - Kalldragen och slät stång Sds
500
SS 21 25 19 Armeringsstång - Kalldragen och profilerad
stång Ps 500
SS 21 91 80 Armeringsnät - Tekniska leveransbestämmelser
SS-EN 206-1 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverk-
ning och överensstämmelse
SS-EN 287-1 Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del 1: Stål
SS-EN 446 Betongkonstruktioner - Injektering av foderrör
för spännkablar - Utförande
SS-EN 446 T1 Betongkonstruktioner - Injektering av foderrör
för spännkablar - Utförande. Rättelse
SS-EN 970 Oförstörande provning av smältsvetsar - Visuell
kontroll
SS-EN 1011-2 Svetsning - Rekommendationer för svetsning av
metalliska material - Del 2: Bågsvetsning av fer-
ritiska stål
SS-EN 1011-2/A1:2004 Svetsning - Rekommendationer för svetsning av
metalliska material - Del 2: Bågsvetsning av fer-
ritiska stål
SS-ENV 10080 Armeringsstål - Svetsbart kamstål B500 - Tek-
niska leveransbestämmelser för stång, ringmate-
rial och svetsat nät
SS-EN 12390-2 Provning av hårdnad betong - Del 2: Tillverkning
och härdning av provkroppar för hållfasthetsbe-
stämning
SS-EN 12390-2 T1 Provning av hårdnad betong - Del 2: Tillverkning
och lagring av provkroppar för hållfasthetsbe-
stämning - Tillägg 1 - Bilaga NA (informativ)
Härdning av kuber före hållfasthetsprovning (al-
ternativ metod)
SS-EN 12390-3 Provning av hårdnad betong - Del 3: Tryckhåll-
fasthet hos provkroppar


BBK 04


Förteckning över standarder




271

Beteckning Titel
SS-EN 12390-6 Provning av hårdnad betong - Del 6: Spräckhåll-
fasthet hos provkroppar
SS-EN 12390-7 Provning av hårdnad betong - Del 7: Densitet
SS-EN 12504-1 Provning av betong i färdiga konstruktioner - Del
1: Borrkärnor - Uttag, undersökning och tryck-
provning
SS-ENV 13670-1 Betongkonstruktioner - Utförande - Del 1: All-
männa regler
SS-EN 45020 Allmänna termer och definitioner avseende stan-
dardisering och därmed sammanhängande områ-
den

SS-EN 45020 T1 Allmänna termer och definitioner avseende stan-
dardisering och därmed sammanhängande områ-
den
SS-ISO 2394 Tillförlitlighet hos bärverk - Allmänna principer
SS-EN ISO 7438 Metalliska material - Bockprovning
SS-EN ISO 14284 Stål och järn - Provtagning och provberedning
för bestämning av kemisk sammansättning
SS-EN ISO 15630-1 Armeringsstål och stål för spännarmering - Prov-
ningsmetoder - Del 1: Stång, valstråd och tråd
SS-EN ISO 15630-3 Armeringsstål och stål för spännarmering - Prov-
ningsmetoder - Del 3: Spännarmering



BBK 04

0 Inledning

Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04
Webbversion med inarbetade rättelser De rättade texterna är markerade med kantstreck.

1

BBK 04

0 Inledning

Innehåll
0 0.1 0.1.1 0.1.2 0.1.3 0.2 0.2.1 0.2.2 0.3 0.4 1 Inledning ..................................9 Allmänt ....................................9 Om BBK 04 och förhållandet till föreskriften BKR ...............9 Om vem som har ansvar för att reglerna följs ....................10 Om denna utgåva av BBK ....10 Beteckningar och förkortningar .....................................12 Beteckningar .........................12 Förkortningar ........................13 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper .............................14 Terminologi ...........................14 Krav .......................................15 1.3 1.4 1.4.1 1.4.2 1.4.3 1.4.4 1.4.5 1.4.6 Dimensionering genom beräkning och provning ........ 20 Redovisning .......................... 21 Allmänt ................................ 21 Ritningar .............................. 21 Armeringsförteckningar ....... 23 Spännlistor ........................... 23 Kontrollplaner ...................... 23 Handlingar för betonggjutning o.d. ....................................... 24 1.4.7 Formar, ställningar och andra hjälpmedel............................ 24 1.4.8 Handlingar för element ........ 24 1.4.8.1 Tillverkningshandlingar........ 24 1.4.8.2 Bygghandlingar..................... 24 2 2.1 2.1.1 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.3 Dimensioneringsförutsättningar .................................... 25 Allmänt ................................ 25 Dimensioneringskontroll...... 26 Laster .................................... 26 Lastförutsättningar i allmänhet......................................... 26 Långtidslast .......................... 26 Utmattningslast .................... 28 Dimensionerande materialvärden för betong och armering ......................... 28 Brottgränstillstånd................ 28 Bruksgränstillstånd ............... 31

1.1 Krav i gränstillstånd...............15 1.1.1 Krav i brottgränstillstånd ......15 1.1.1.1 Materialbrott och instabilitet..15 1.1.1.2 Stjälpning, lyftning och glidning..................................15 1.1.1.3 Olyckslaster och fortskridande ras................................16 1.1.1.4 Säkerhetsklasser.....................16 1.1.2 Krav i bruksgränstillstånd .....18 1.1.2.1 Formändringar och förskjutningar.........................18 1.1.2.2 Svängningar ...........................18 1.1.2.3 Sprickor .................................19 1.2 Krav på beständighet .............19

2.3.1 2.3.2

1

.................2.....4 2..............4 2............. initialkrokighet....56 Eftergivlighet hos upplag .......1......2...5 2........46 Relaxation....2...............................46 Arbetskurva ...............2.... .64 Utmattning.41 Betongens termiska längdutvidgningskoefficient ...........7 2.....4......48 Avvikelser i mått och form...1......1 3.....44 Elasticitetsmodul .......7 2..2....................2.......3 3........43 Draghållfasthet vid icke utmattande last..7...............................4..............2...1 2................44 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast.......4 2.......................67 Beräkningsförutsättningar...8 2..50 Allmänt ...5 Karakteristiska materialvärden och andra grundvärden för betong.....35 Elasticitetsmodul ...48 Avvikelser i mått och form för konstruktionsdelar.5.1 2...2.. ...6......2 3...6 2.4...2 3...........7...55 Beräkning av krafter och moment........55 Val av beräkningsmodell ....4.2 2...............................2......2 Spännkrafter .61 Villkor för tillämpning av gränslastteori ....60 Inverkan av uppsprickning ...2..................5...d................2...3 3.5....................2 3......1 2..........4 3...3..3 3 3........43 Karakteristiska materialvärden och andra grundvärden för armering ..................67 Icke avsedd initiallutning....61 Allmänt.....4.........67 Allmänt ...4.......2 3...........5...........4....................5 3......6 2.............3 3..39 Betongens krypning...1....1 3..4.37 Betongens krympning.3 3.........1 3.... systemlinjer...4....2 2..................2 2..32 Tryckhållfasthet vid icke utmattande last.....1....6 2.1 2..............2.............. teoretisk spännvidd..33 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast.56 Tvärsnitt........6..6.....5 2....2...2.....4..36 Arbetskurva .......52 Tidsberoende effekter .4...........67 Allmänt....2 3...............3.4...43 Tryckhållfasthet vid icke utmattande last........7 2.67 Böjstyvhet..............1 3....................32 Draghållfasthet vid icke utmattande last.......62 Fackverksmodeller ......55 Beräkningsmodell .55 Giltighet.............3..4 3.1..5....3 3......7........3 2 ..........0 Inledning BBK 04 2...................1 3.60 Beräkning av tvångskrafter orsakade av deformationspåverkan........48 Olika slag av avvikelser.....3 2.......3 2.61 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori...... excentricitet etc...52 Dimensionering i brottgränstillstånd ...........49 2........64 Instabilitet.....2 2.49 Avvikelser i tvärsnittsmått o.........69 2.47 Stålets termiska längdutvidgningskoefficient .1 3.....5..................50 Inverkan av friktion .......4....59 Inspänningsförhållanden.........5.

85 Tvärkraftsarmeringens bidrag Vs............ 111 Armeringens bockbarhet........9................7.............4.72 Armerade och oarmerade konstruktionsdelar .74 Minsta moment av normalkraft....8.85 Tvärkraftskapacitet ... 111 Täckande betongskikt ... 111 Bockningsradie med hänsyn till risken för spjälkning i betongen...3 3..2 3.....7........7..............1 3. 90 3....2 3.........1 3.............85 3.......78 Allmänt .......... 91 Armerad betong med vridarmering.........1 3.....7.................83 Inverkan Vi av variabel effektiv höjd....9...........3 3.......1 3..... 90 Oarmerad betong............................8 3.4 Anordning av tvärkraftsarmering..7...3 3..3..80 Betongens tvärkraftskapacitet Vc ........8....4 3.....76 Beräkning vid sprucken betong ..........4 3........4 3................. 104 Förankring genom ändankare104 Avslutning av armering...1........7....9 3...................................9...... 96 Anordning av armering ...76 Tvärkraft . 94 Övre gräns för vridmomentkapacitet.......1.....9....... 110 Bockningsradier .2 Vridande moment .....7......6. 98 Förankring genom vidhäftning vid spännarmering ...7........ 97 Allmänna principer .......2 3. 106 Omlottskarvning av armering ...3 3...............1....4.........1.4.....3 3........9...9.........3.......82 Inverkan på Vc av dragande normalkraft ....1 3.8.. 97 Förankring genom vidhäftning vid ospänd armering ......7..8......80 Armerad betong utan statiskt verksam tvärkraftsarmering .................1 3...7.5 3.1 3..5 .......6 3.7 3.........4.........2 3...........................4......6 3.............4..........5 3..3..............4 3....6. 102 Förankring genom tvär trådar eller tvärpinnar..5 3...9......... 90 Allmänt ..9.....4..3 Beräkning av krafter och moment på avstyvande konstruktionsdelar...7 3...83 Alternativ modell för betongens tvärkraftskapacitet 83 Armerad betong med statiskt verksam tvärkraftsarmering ...7..............2 3...7..80 Inverkan på Vc av lastangrepp nära upplag ...........8....5 3.......9.81 Inverkan på Vc av spännkraft eller tryckande normalkraft..................1.7...................2 3........7 3.73 Böjande moment med eller utan normalkraft .8.........7...........3 Alternativ metod för dimensionering av tvärkraftsarmering......8.75 Beräkning vid osprucken betong ... 87 3...............74 Töjningsfördelning. 95 Alternativ dimensionering av vridarmering...................3.1 3...3.......4 3.80 Tvärkraftskapacitet .........BBK 04 0 Inledning 3....2 3..............9..9.....6 3..78 Oarmerad betong................6......3 3.... 113 3 3............6...9.7... 91 Armerad betong utan vridarmering............. 97 Förankring av armering........... 96 Förankring och anordning av armering .....3.....3.............4 3.

....12.......4...............4 Betongtryckspänningar vid långtidslast ...........9.113 Buntning av armering .........121 Dimensionering .125 Dimensioneringssnitt ..125 Förutsättningar.........................2.......147 Beräkning av krökning vid osprucken betong....6 4.......148 Beräkning av vriddeformation .............138 Sprickbildning och rostskydd .5............2 4...132 Dimensionering i bruksgränstillstånd .........149 Beräkningsförutsättningar ......137 Betongtryckspänningar vid spännbetongkonstruktioner ...1 4.4 3......12.............2 3...........134 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori.1 4.5 4 4....138 Armeringstyper .....6..6...........2...............12 Minsta avstånd mellan parallella armeringsenheter.2 4............3 3.....................151 4.4.2 4.9.......2.127 Bärförmåga vid innerpelare och kantpelare.....6....6 4......134 Beräkning av tvångskrafter orsakade av deformationspåverkan .....................................1.......10.2.............3 4.11 3...........6....2 4.........0 Inledning BBK 04 3................6 3.............2 4.......6.4 5 3.135 Begränsning av spänningar .....133 Giltighet.138 Allmänt ..149 Beräkning av deformationer 150 Dimensionering genom provning ......147 Beräkning av böjdeformation .5..........1 3.........130 Inverkan av hål i platta .121 Genomstansning och skjuvning vid koncentrerade laster .5........3 4...149 Beräkning av vridstyvhet vid osprucken betong.1 3................................148 Beräkning av deformation .2 4...5..2 3..3 4.5 4............1 4...12.......141 Beräkning av sprickbredder 141 Minimiarmering för sprickfördelning...1 4.....139 Sprickkriterier ...2.4 4 .....116 Spjälkning.......6....................11....3 4....2.................12......................12............120 Beräkning av krafter och moment i fogar ...6....137 4...............2......1 4..3 4........133 Beräkning av krafter och moment.......128 Bärförmåga vid hörnpelare .....137 Spänning i spännarmering vid uppspänning..................11..1.1 3..120 Fogtyper.10 3........135 Beräkning av spänningar ...11...4..2 4...146 Deformationer ...........1 4...............................................117 Kraftöverföring genom fogar ....5 4...3 4....1....6.....134 Beräkningsmodell..10.....2 3..147 Beräkningsförutsättningar .....7 3.............115 Prägling och spjälkning under lokalt tryck .........3 3......1 4.5...147 Beräkning av krökning vid sprucken betong.....5....6......1...........4 4.............139 Erforderlig spricksäkerhet och begränsning av sprickbredder ..............................6......149 Beräkning av vridstyvhet vid sprucken betong.............116 Prägling..

....4.............159 Tvärgående böjarmering i fläns .....................156 Medverkande flänsbredd ...1 Armering i längsled ...3.....1 Fall då tilläggsmoment inte behöver beaktas ..5.......155 Vridning påtvingad från anslutande balkar eller plattor .... 176 Momentberäkning enligt jämviktsteori .5..3. 177 Dimensionering för moment177 Utjämning av moment utefter tvärsnitt ........ 175 Momentberäkning enligt elasticitetsteori . 176 Momentberäkning enligt tabeller.........................4....3...................2.....5..3..3...........2.......4 6......3 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper ...2 6.........3 6..............1 ..3.......2....................3 Beräkning för olyckslast ...2.......154 Momentfördelning enligt gränslastteori ...5 Anordning av armering ..162 Sidostabilitet .............166 6....... 176 Beräkning av tvärkrafter och upplagsreaktioner. 175 Begränsningar .....3.6 6..... 173 Definitioner och begränsningar .........2....163 6...........1 6......2...................3 6...................................................154 Beräkning i bruksgränstillstånd......4............. 172 6.3 6................162 Anordning av armering ..3...........................2........................4 6...2...2...2........2 Byglar .............3.....1 6..........6...............2 6.3. 173 6..166 6..1 6......................165 Definitioner och begränsningar .3..3....2.......1 6.....2 6..4.4... 173 6........ 172 6......5..............155 Dimensionering........4...........154 Begränsningar .2.. 172 6..................153 Allmänt .............4.............153 Balkar . 167 6...2 Avkortning av armering..........................3 Beräkning av bärförmåga.3 6....3.2....158 Förlängning av huvudarmering i dragen fläns ..........165 6............................2....2...5 6......3..2 Knäckningslängd och slankhetstal....2............2. diagram och ekvationer..2..1 6.................154 Beräkning i brottgränstillstånd... 174 Anordning av armering ...2 6..2 6.................................163 Byglar .........5..........1 6....3.6 6........2 6....................2 6...........5.....5 6..........2.....4 Kontroll av kantspänningen i bruksgränstillstånd .....5..2 6..5......1 6..3...... 173 Beräkning enligt gränslastteori ................3 6.................4 6. 175 Beräkning av krafter och moment ....156 Skjuvarmering i fläns....163 Längsgående ospänd armering..... 173 6.6...............5.3...4. 176 Momentberäkning enligt brottlinjeteori .5............. 172 6.2 Beräkning i brottgränstillstånd.........5 6..2.1 Pelare och väggar.....5...BBK 04 0 Inledning 6 6....3.2....4................ 177 5 6.5..4 Dimensionering....... 174 Plattor...........2..............................4 6.5 Ramar.............166 6...................1 Gjutfogar. 172 6.160 Begränsning av skjuvsprickor i fläns ....... 175 Allmänt om momentberäkning enligt gränslastteori.....2...4............1 6...

191 Reaktionskrafter ..........8.2 6.........6 6.....6 Hörnlyftning .............5.5...200 Grundplattor och fundament....207 7...7 6......................5................6.......184 Höga balkar (brottgränstillstånd) ....6.....4 6....3 6......................4..196 Dimensionering...........209 7...............7 Anordning av armering.......2 Innerstöd.................6 Bruk och betong för speciella förfaranden....4.........182 6..........183 Beräkningsmodell.3.7.....8....196 Begränsningar ..2....198 Upplagskonsol .....5.....6....5 Begränsning av deformationer..1 6..........181 6....2 Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig konstruktion.............198 Allmänt ........7.............185 Upphängningsarmering ...178 6....3.................193 6.......206 Betongkvalitet med hänsyn till beständighet..7........181 6....4............3........6.........5 Betongens motstånd mot vatteninträngning .......208 7......192 Armering för horisontalkraften Fh ...5.2 6..185 Böjarmering i fält .......5..6..............8 6..207 7..196 6.........181 6.........6........6...2.............6....6.........5....9 7 7............4.............................196 Principer................................3 6.4 6..4 6..........182 6.....5...6..3....2........8...............2 7.3..198 Upplag på plan eller cylindrisk yta ....205 Allmänt.......................3 6..191 Horisontalstödd skiva ....3 Armering ....6..........3 6.....5 6 Skivor ...6...205 Betong ........0 Inledning BBK 04 6....4..........1 Avstånd mellan armeringsstänger .205 Delmaterial till betongmassa205 Betongmassa .........194 6...2 Avslutning av armering .......4 Hårdnad betongs hållfasthet207 7.......201 Material........5....3 Skal.5 6..6..1 Ytterstöd ..........190 Vertikal armering ......1 Hållfasthetsklasser.....182 6.och kvalitetskrav....4 Dimensionering med hänsyn till genomstansning och skjuvning vid koncentrerade laster ............7...2 6..2 Dimensionering för vridande moment................199 Pelarholkar.............7 6..5........1 6.................4......................................5 Upplag .................193 Vertikal armering ...6...........................6..........185 Dimensionerande krafter och moment .....181 6...189 Övrig horisontell armering .1 7..........4.6....2...208 7........2..1 6...........................1 7.2 6.......8 Hål i platta ..6 Inhängda skivor .....2 6...........4.2..4 6.183 Begränsningar........5...1 6...3...............209 ..9 Plattor med samverkande pågjutning .....177 6....6 6.........6..194 6...3 6...................2..3......2 7........6.191 Upphängningsarmering ...........194 6.....190 Maximal tvärkraft..........2..........................3............6 Maximal tvärkraft..6.....193 Övrig horisontell armering .........6...6.195 6...........1 6..197 Upplagskonstruktioner ..........187 Böjarmering över stöd ..........7.8.....

....4 8.. 234 9.......216 Betongmassans temperatur ... 233 9....1 8............2......2.......6 8.........3.....5 Speciella tillverkningssätt ..5....1 8........1 8.....1....................2 Utförandeklass I.... 226 Fixeringssvetsning .........1 Armering..........2 8...........3..3.214 Tillverkning av betongmassa ......1 8......1 9.....2................. gjutning och härdning ............................................4 9.............2......... 224 8..........5..218 Utförandeklass III ...........3 7.......5..............4.....2 8..... 223 8......... 233 9........1 Allmänt ....6...3.......6..5..211 Mekaniska armeringsskarvar och ändförankringar ................4.......2 8.. 222 8.....2..........................5..3 Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa..1.....216 Tillverkningsklass III.4 8... 228 Toleranser ...... 222 8.........2 Kontroll vid fabriksbetongtillverkning.4 8..4...3 Märkning..221 Tillverkning av förtillverkade betongelement. 222 8..217 Allmänt .6.....3 8...1.219 Gjutfog ......................3..........1 8.....2 8......5......3..222 8..2.217 Utförandeklasser ..221 Utförande vid speciella förfaranden..............2..2 9.1....2...........4.......1 Allmänt .....1.. 225 Bockning och annan bearbetning..3 8.................215 Allmänt ...............2 8..............................2... 232 Dokumentation av kontroll 232 Kontroll av betongmassa ..4...............1............2 8......... 223 8...............1.....1.........1.....2...213 Grundläggande krav .......................219 Transport..3 8.....................1 8......7 9 9....2.. 229 Allmänt .................. 228 Kontroll.......2..4 8.....6......4 8.........215 Tillverkningsklass I .. 233 Kontroll vid tillverkning av betongmassa..........218 Utförandeklass II ......4.........3...2.. 226 Allmänt ........3 Utförandeklass II ............... 227 Kompetens vid svetsning ...............3.....217 Utförandeklass I....1 Allmänt ..... 223 8......215 Tillverkningsklasser ..... 229 Provningar...............4............3........... 227 Montering...4 8 8.......2 Utförandeklasser ........213 Dokumentation av utförande .........3 8.. 227 Svetsning av armering till annan ståldetalj ...................1.....................1.......6..6..............BBK 04 0 Inledning 7.2 8...216 Betongarbete....216 Tillverkningsklass II .......2 9................6......... bearbetning och härdning ............1 8...4 Gjutning...........2............1 9...3 9.............. 225 Svetsning.............3 8. 234 7 .............. 227 Uppspänning ..1.1 8.....209 Utvärdering av armeringens egenskaper ................................1.. 231 Måttkontroll .........2 7.4 8............3 8.........3...3 8...4....3.6.2............................................... 222 8...... 229 Allmänna krav.....5.........1 7..212 Utförande .5 Allmänt ........2 8..210 Svetsad armering......5..213 Allmänt .......215 Allmänt ...................214 Formar .

..1 9..239 Kontroll vid tillverkning av armering med bestyrkta egenskaper ...2....1 8 ...............241 Kontroll vid tillverkning av armeringsenheter .2.....2............2 Tillsyn i olika utförandeklasser .............5.1 9.3 9.......6........1 9...235 Kontroll vid tillverkning av betongelement med bestyrkta egenskaper....7..6....................269 9...........6.........3 9.............240 Kontroll av svetsade armeringsenheter ..........1 9.....6....0 Inledning BBK 04 9...................235 Kontroll vid tillverkning av betongelement...........3....246 Allmänt ..............235 Kontroll av förtillverkade betongelement ....244 Kontroll vid speciella förfaranden .........................3 9.238 Mottagningskontroll av betongelement utan bestyrkta egenskaper....3......6..........4.....1 9.7.....3...............7 9..........1 Bilaga A Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig konstruktion.238 Mottagningskontroll av betongelement med bestyrkta egenskaper.....2 9....7....5 9..................259 Bilaga D Provning av provkroppar uttagna av tredje part..6...3....6...1...237 Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement ..243 Objektanpassade kontrollåtgärder ........243 Utförandeklass II .....................2 9.2 9............................3.....241 Mottagningskontroll av armeringsenheter .....242 Allmänt .238 Kontroll av armering .243 Grundkontroll och tilläggskontroll.............3..............236 Kontroll vid tillverkning av betongelement utan bestyrkta egenskaper......6.243 Utförandeklass I ..4 9.......6......239 Mottagningskontroll av armering......3......265 Litteraturförteckning.2 Mottagningskontroll av betongmassa .........247 9....6...2.....4....246 Kontroll av betonghållfasthet...........................249 Bilaga B Kontroll vid tillverkning av armering 251 Bilaga C Svetsbar armering ........................265 Förteckning över standarder som BBK hänvisar till............6 9......3 9.......4 9.243 Utförandeklass III.......2 9........3......235 Allmänt.........245 Svetsning av armering till annan ståldetalj ..2 9.......1 9..............242 9....................................242 Kontroll av arbete på byggplats .243 Allmänt..............1 9.................................................247 Kontroll av frostbeständighet .......5... ................2 9.2.....1......3....3.2..............2 9......... .246 Efterkontroll ...........3 9.................1......................................................3 9....................................3.......2 9.............

(SFS 1994:847).o.1 Inledning Allmänt Om BBK 04 och förhållandet till föreskriften BKR Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) ingår i en serie handböcker som Boverket ger ut som stöd vid tillämpningen av BKR.m. BBK 04 innehåller – utdrag ur BFS 1993:58 med ändringar t.BBK 04 0 Inledning 0 0. Eventuella ändringar som införts därefter ska alltid beaktas. BVL.1. När man åberopar författningar hänvisar man till grundförfattningen.boverket. oberoende av om denna handbok återger den aktuella lydelsen eller inte. Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58 med ändringar). I myndigheternas tryckta författningssamlingar finns de formellt gällande författningarna såsom de ursprungligen beslutats och utgivits av myndigheten.1 0. metoder och beräkningsregler. BFS. BKR innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m. alltså till författningens första BFS-nummer. All text från BKR eller annan författning är inramad.se. BFS 2004:9 BKR 8 – kommentarer till regler i BKR. 9 . Förändringar som skett efter utgivningen kan följas i Boverkets författningssamling. Aktuell lydelse för BFS finns på Boverkets webbplats www. När det gäller BKR kan man alltså finna grundtexten och alla ändringar under BKR:s ursprungliga BFS-nummer BFS 1993:58.m. De utdrag ur BKR som finns i denna handbok är de som gäller vid handbokens utgivningstillfälle. Numera tillhandahålls alla författningar även i elektronisk form. I de allmänna råden i BKR hänvisas på flera ställen till avsnitt i BBK 04. exempel på lösningar.

och bygglagstiftningen efterlevs. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande upplysningar. 0.1. är att ha uppsikt över plan. Länsstyrelsen utövar i sin tur tillsyn över byggnadsnämnden verksamhet. Nämnden övervakar att plan. om dessa uppfyller föreskrifternas krav.och byggverksamheten i riket.och bygglagen (1987:10).2 Om vem som har ansvar för att reglerna följs Det är byggherren som har ansvar att byggnadsåtgärder utförs enligt bestämmelserna.1. och det är byggnadsnämnden som tolkar bestämmelserna och deras tillämpning i enskilda förvaltningsärenden. Det innebär att Boverket ska hålla sig välinformerat och göra nödvändiga förändringar i den egna verksamheten och lämna förslag på ändringar i lagar och förordningar.eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag …”. tillsyn och kontroll. Boverkets roll. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder. Handboken behandlar såväl oarmerade som armerade platsgjutna eller förtillverkade konstruktioner med spänd eller ospänd 10 . Byggnadsnämnden gör inom sitt område ingripanden när så erfordras. 1 § plan. PBL. Med normal betong avses här betong med cement och eventuella tillsatsmaterial som bindemedel och ballast av bergartsmaterial. rivnings.0 Inledning BBK 04 De allmänna råden i BKR innehåller generella rekommendationer om tillämpning av föreskrifterna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifternas krav. Det finns mer att läsa om bygglovsprocessen på Boverkets webbplats och i Boverkets allmänna råd 1995:3 Boken om lov.3 Om denna utgåva av BBK BBK 04 behandlar bärande konstruktioner av normal betong eller lättballastbetong. förutom att ge ut föreskrifter. Boverket uttalar sig normalt inte i enskilda ärenden bortsett från vid remisser från domstol eller annan beslutande myndighet. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. Av 9 kap. De allmänna råden föregås av texten Råd och är tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till. följer att: ”Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-. 0.

BKR-revideringen i BFS 2003:6 BKR 7 omfattade bland annat en utvidgning av BKR:s giltighet till att i den mån den är tilllämplig även gälla andra byggnadsverk än byggnader samt en anpassning till ett antal nya EN-standarder på betongområdet.och utförandedelen (tidigare band 2) i första hand beror på de nya standarder som införts. produktstandarden för betong SS-EN 206-1 och utförandestandarden SS-ENV 13670-1. Införandet av dessa nya standarder innebär hållfasthetsklasser för betong och begreppet miljöklasser i BBK 94 ersätts med exponeringsklasser.a. Förändringarna i beräkningsdelen av BBK 04 (tidigare band 1) har främst förorsakats av BKR:s utvidgade giltighet medan förändringarna i material. Omarbetningen innebär en uppdatering till de BKR-revideringar som trätt i kraft sedan supplementet till BBK gavs ut. BBK 04 är en omarbetning av BBK 94 Band 1 och 2 samt Supplement 1 till BBK. Omarbetningen av beräkningsdelen har utförts inom en referensgrupp bestående av följande externa representanter: Bo Westerberg Björn Engström Gösta Lindström Håkan Sundqvist Jonas Holmgren Jonas Magnusson Lars Gustafsson Lars Hallbjörn Mikael Hallgren Robert Ronnebrant Tyréns AB CTH AB Strängbetong KTH KTH Reinertsen AB Banverket ELU-konsult Scandiaconsult Sverige AB Vägverket 11 . bl.BBK 04 0 Inledning armering. hålrumsbetong eller andra speciella betongsorter behandlas dock inte. Konstruktioner av lättbetong. Dessa i sin tur byggde på BBK 79 som utarbetades av Statens Betongkommitté.

C. Övriga beteckningar förklaras i anslutning till texten där de används. C 25/30 eller LC 25/30 exponentialfunktionen av basen e dimensioneringsvärde på betongs elasticitetsmodul karakteristiskt värde på betongs elasticitetsmodul dimensioneringsvärde på armeringsståls elasticitetsmodul karakteristiskt värde på armeringsståls elasticitetsmodul dimensioneringsvärde på betongs skjuvmodul moment av dimensioneringslast normalkraft av dimensioneringslast vridande moment av dimensioneringslast tvärkraft av dimensioneringslast bärförmåga för centrisk tryckkraft betongens tvärkraftskapacitet för ett tvärsnitt tvärkraftsarmeringens tvärkraftskapacitet för ett tvärsnitt bärförmåga för genomstansning i dimensioneringssnitt runt pelare enligt avsnitt 3.1 Beteckningar och förkortningar Beteckningar Här förklaras endast ofta förekommande beteckningar.respektive lättballastbetong. Vs VRu. LC exp x. Vd NRu. Nd TSd. ex Ec Eck Es Esk Gc MSd.2.12 effektiv tvärsnittshöjd (avstånd från dragarmeringens tyngdpunkt till tvärsnittets mest tryckta kant) dimensionerande tryckhållfasthet för betong karakteristisk tryckhållfasthet för betong dimensionerande draghållfasthet för betong förhöjt dimensioneringsvärde för betongens draghållfasthet karakteristisk draghållfasthet för betong dimensionerande draghållfasthet för armeringsstål dimensionerande tryckhållfasthet för armeringsstål karakteristisk draghållfasthet för armeringsstål 12 . Vc VRs.0 Inledning BBK 04 0. Md NSd. Nu VRc. Td VSd.2 0. Vu d fcc fcck fct fcth fctk fst fsc fstk Hållfasthetsklass för normal.ex. t.

2 Förkortningar BKR Bro BSK BVL BV Bro CEB FIP HPC ISO MNC NAD(S) PBL SIS SS TNC Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58 med ändringar) Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för broar Boverkets handbok om stålkonstruktioner. I speciella fall anger q variabellast och g permanent last partialkoefficient som beaktar osäkerheten vid bestämning av bärförmåga partialkoefficient som beaktar säkerhetsklassen i brottgränstillstånd enligt avsnitt 1.1. 1999 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Index R som betecknar kapacitet kan utelämnas när förväxling med lasteffekt är utesluten. I ovanstående beteckningar M.1.4.och bygglagen (SFS 1987:10) Swedish Standards Institute Svensk standard Tekniska nomenklaturcentralen 13 . som betecknar lasteffekt.2. utgåva 3. Motsvarande gäller övriga dimensioneringsvärden i det följande. N. Den fullständiga beteckningen för betongens dimensioneringsvärde för tryckhållfasthet är fccd. L q γm γn karakteristiskt hållfasthetsvärde för armeringsstål spännvidd. (SFS 1994:847) Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro 2002 Comité Euro-International du Béton Fédération Internationale de la Précontrainte High Performance Concrete Structures Design Handbook International Organization for Standardization Materialnormcentralen Nationellt anpassningsdokument – svenskt Plan. I BBK 04 används den förenklade beteckningen fcc där missförstånd inte kan uppstå. utelämnas när förväxling med kapacitet är utesluten. 0.BBK 04 0 Inledning fyk l. längd last per längdenhet eller ytenhet. T och V kan index S.

0.0 Inledning BBK 04 0. har den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan.4 Terminologi Termer som inte särskilt förklaras i BKR eller i denna handbok. TNC 95.3 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper definieras i BKR avsnitt 1:4. 14 .och byggtermer 1994. Ytterligare information angående detta finns i läsanvisningarna i Regelsamling för konstruktion 2003.

1. lyftning och glidning BKR.d. Råd: Brott eller instabilitet kan även uppkomma på grund av deformationer i undergrunden. avsnitt 2:112 Byggnadsverk och deras delar skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot stjälpning. 1.1 Krav Krav i gränstillstånd Krav i brottgränstillstånd Materialbrott och instabilitet BKR.1 1.1. avsnitt 2:111 Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning.1 1. är betryggande under konstruktionens utförande.2 Stjälpning.1. vippning.1. lyftning och glidning är betryggande.BBK 04 1 Krav 1 1. buckling o. dess livslängd samt vid brand.1. 15 .

1. Råd: Kravet för olyckslast och fortskridande ras gäller normalt endast byggnadsverksdelar i säkerhetsklass 3. stor risk för allvarliga personskador.3 Olyckslaster och fortskridande ras BKR. någon risk för allvarliga personskador. Ett trapphus som utgör den enda utrymningsvägen i en byggnad skall alltid dimensioneras för olyckslast.1.ex. − säkerhetsklass 2 (normal). med hänsyn till sakskada.1. − säkerhetsklass 3 (hög). Detta får ske genom att de utformas och dimensioneras antingen så att de kan motstå olyckslast eller så att en primär skada begränsas.1. t. som endast är relaterad till personskada. deformationspåverkan och olyckslast.1. 16 . första – andra stycket Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel.4 Säkerhetsklasser BKR. Särskilda åtgärder behöver inte vidtas för byggnadsverk där risken för allvarliga olycksfall vid ett fortskridande ras är ringa eller för byggnadsverk som är så små att en primär skada leder till total förstörelse. Råd: Utöver krav på säkerhetsklass. skall denna hänföras till någon av följande säkerhetsklasser: − säkerhetsklass 1 (låg). avsnitt 2:113 Byggnadsverk skall utformas så att riskerna för fortskridande ras är ringa. avsnitt 2:115.1 Krav BBK 04 1. Se Boverkets handbok Svängningar. kan byggherren ställa högre krav. Skadan får inte medföra fortskridande ras och svår förstörelse för någon annan del av byggnadsverket än det primära skadeområdet och angränsande områden. liten risk för allvarliga personskador.

partialkoefficient γn = 1. Exempel på val av säkerhetsklass finns i BKR avsnitt 2:115.1.0. 17 . Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgränstillstånd skall säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med hjälp av partialkoefficienten γn på följande sätt: − säkerhetsklass 1. γn får sättas lika med 1. partialkoefficient γn = 1. − säkerhetsklass 2. om minst ett av följande krav är uppfyllt: − personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnadsverket. − byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för personskador. eller − byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. Byggnadsverksdelar skall hänföras till säkerhetsklass 3.0 oavsett säkerhetsklass vid dimensionering med hänsyn till: − brand och − olyckslast och till risken för fortskridande ras. Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1.BBK 04 1 Krav BKR. avsnitt 2:115. och − byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. − byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medföra personskador. − säkerhetsklass 3.2. partialkoefficient γn = 1. tredje – sjunde stycket Vid val av säkerhetsklass skall följande principer tillämpas. Övriga byggnadsverksdelar skall hänföras till lägst säkerhetsklass 2. om följande förutsättningar samtidigt föreligger: − byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i eller invid det.

3 à 2.2. innefattande temperatur och fuktighet. massa. med hänsyn till utseende och komfort.1 Formändringar och förskjutningar BKR. − byggnadsverksdelens miljö. Beräkningar av deformationer och svängningar bör utföras enligt elasticitetsteorin med en beräkningsmodell som på ett rimligt sätt beskriver konstruktionens styvhet. 1.2. som primärt endast är relaterade till säkerhet och hälsa.1. Förutom den omedelbara deformationen då lasten påförs skall också beaktas inverkan av − lastens varaktighet och variationer. risken för överskridande av bruksgränstillstånd sättas till β = 1. Finns inga andra krav kan. dämpning och randvillkor. 1.1 Krav BBK 04 1. kan byggherren ställa högre krav t.ex. 18 .1. vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394. avsnitt 2:12 Råd: Utöver angivna krav i bruksgränstillstånd. samt − materialets långtidsegenskaper. avsnitt 2:121 Byggnadsverksdelar och deras upplag skall ha sådan styvhet att deformationer eller förskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd användning inte inverkar menligt på dess funktion eller skadar andra byggnadsverksdelar.2 Krav i bruksgränstillstånd BKR.2 Svängningar BKR.1. avsnitt 2:122 Byggnadsverksdelar skall utformas så att uppkomna svängningar inte upplevs som besvärande.3 beroende på typ av bruksgränstillstånd.

avsnitt 2:13 Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner skall antingen vara beständiga eller kunna skyddas och underhållas. 19 . Om inte annat kan påvisas vara riktigare med hänsyn till byggnadsverkets art bör den dimensionerande livslängden för konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3 väljas till minst − 50 år för byggnadsverksdelar som är åtkomliga för inspektion och underhåll och − 100 år för byggnadsverksdelar som inte är åtkomliga för inspektion och underhåll.1.2 Krav på beständighet BKR.4 anges för bruksgränstillstånd men avser egentligen beständighet.5. 1.BBK 04 1 Krav 1. Om någon annan livslängd än de ovan angivna väljs bör detta anges i bygghandlingarna. Begränsning av sprickbredder och vissa spänningar enligt avsnitt 4. så att kraven i brottgräns. Är permanent skydd inte möjligt skall förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen eller också skall konstruktionen utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder. Råd: Med livslängd avses den vid dimensioneringen förväntade tid under vilken konstruktionen med normalt underhåll uppvisar erforderlig funktionsduglighet.3 Sprickor BKR. avsnitt 2:123 Byggnadsverksdelars sprickbildning skall begränsas i den mån det är nödvändigt för att säkerställa byggnadsverksdelens avsedda funktion och beständighet.2.och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd.

d. om detta är uppenbart obehövligt. 1. Råd: Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande typerna av miljöpåverkan anges i SS-EN 206-1. deformationer o. svajning (svängningar). Detta skall ske genom att de angrepp konstruktionsdelarna förväntas utsättas för klargörs och att erforderliga åtgärder för att motstå angreppen vidtas. Erforderliga åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN 206-1. förekommer i endast obetydlig omfattning. dimensioneras och utföras så att skadlig nedbrytning förhindras. SS 13 70 03 och SS 13 70 10. besvärande sprickbildningar. De beräkningsregler som ges i avsnitt 2 – 6 i BBK 04 är anpassade till partialkoefficientmetoden. avsnitt 2:3 Dimensionering skall ske genom beräkning. avsnitt 7:11 Betongkonstruktioner skall utformas. Beräkning och provning fordras dock inte.1 Krav BBK 04 BKR.3 Dimensionering genom beräkning och provning BKR. men kan i tillämpliga delar även användas vid beräkning enligt en sannolikhetsteoretisk metod. 20 . provning eller genom någon kombination därav. En färdig konstruktion har tillräcklig stadga när ranglighet.

BBK 04

1 Krav

1.4
1.4.1

Redovisning
Allmänt
BKR, avsnitt 2:34 Bärande konstruktioner skall redovisas på ritningar och i andra handlingar på sådant sätt att det kan kontrolleras att kraven på bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda.

BKR, avsnitt 7:34
Råd: Vägledning beträffande ritningar och övriga konstruktionshandlingar för betongkonstruktioner ges i BBK avsnitt 1.4.

Ritningar och övriga handlingar bör vara undertecknade av den som är ansvarig för deras upprättande.

1.4.2

Ritningar
Ritningar till betongkonstruktioner bör alltid innehålla följande: a. Uppgift om vilka regler som gäller för dimensioneringen respektive vid utförandet samt uppgift om säkerhetsklasser. b. Uppgift om lastförutsättningar. Dessa kan ofta ges genom hänvisning till något avsnitt i BKR. c. Uppgift om betongen beträffande – hållfasthetsklass – exponeringsklass – livslängdsklass samt – utförandeklass. I vissa fall behöver konstruktören ge mer detaljerade uppgifter om betongens sammansättning, t.ex. cementtyp och cementklass, konsistens, vct, lufthalt, maximal stenstorlek eller annan egenskap hos ballasten och densitet vid lättballastbetong. Sådana detaljuppgifter kan motive21

1 Krav

BBK 04

ras av en noggrann beräkning av kryp- och krympdeformationer, speciell konstruktionsutformning, mindre värde på täckskiktet, speciella krav på beständighet och slitstyrka eller om konstruktionen kommer att utföras av byggplatstillverkad betong. d. Uppgift om armeringen beträffande – typ – hållfasthetsegenskaper – relaxationsegenskaper hos spännarmering samt – eventuella förankringsanordningar och annat som kan erfordras i speciella fall. e. Uppgift om erforderliga egenskaper hos övriga material, inklusive jord och berg, som ingår i konstruktionen. f. Måttsättning avseende betongdimensioner samt detaljmått och lägen för spännarmering, fogar, ursparningar och slitsar. g. Följande uppgifter för armeringens anordning och inläggning – antal enheter – dimension – längd – höjd och planläge – bockningsradie – skarvningslägen och skarvlängd – svetsar – placering av eventuella injekterings- och luftningsrör samt – understöttning av spännarmering. h. Uppgift om tjocklek för täckande betongskikt (basmått och toleranser). i. Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser har väsentlig betydelse för konstruktionens bärförmåga eller funktion, se avsnitt 2.6 och 8.7. Uppgift om toleranser kan ofta anges genom hänvisning till avsnitt 8.7. j. Uppgift om bärande ställningar, formar, gjutning, montering o.d., som inte framgår av särskilt program, se avsnitt 1.4.6, 1.4.7 och 1.4.8. k. Uppgift om brandteknisk klass i förekommande fall. l. Hänvisningar till aktuella armeringsförteckningar och kontrollplaner.

22

BBK 04

1 Krav

1.4.3

Armeringsförteckningar
Uppgifter som gäller armering och som har betydelse för konstruktioens funktion bör även anges på ritning och inte enbart i armeringsföreckning. Armering bör ha en tydlig beteckning som gör att den lätt kan identifieras på tillhörande ritning.

1.4.4

Spännlistor
Särskilda spännlistor bör upprättas för all spännarmering. För förespänd armering bör spännlistan innehålla följande: – systembeskrivning – avsedd initiell spännkraft samt uppmätta uppspänningsvärden på spännkraft eller förlängning – avspänningsföljd för spännenheterna samt – fordrad betonghållfasthet vid avspänning. För efterspänd armering bör spännlistan innehålla följande: – systembeskrivning (inklusive uppgifter om elasticitetsmodul och friktionskoefficienter) – ordningsföljd för uppspänning av olika armeringsenheter – beräknade och vid uppspänningen uppmätta värden på spännkraft, förlängning och eventuell låsglidning, samt toleranser för dessa värden – uppgift om formsänkning e.d. under uppspänningsskedet, se även avsnitt 1.4.7 samt – fordrad betonghållfasthet vid uppspänning.

1.4.5

Kontrollplaner
Bygghandlingarna bör innehålla underlag för upprättande av en kontrollplan för den objektsanpassade kontrollen (se avsnitten 9.1.1 och 9.6.3.2) att utföras som stickprovsvis detaljkontroll.

23

1 Krav

BBK 04

1.4.6

Handlingar för betonggjutning o.d.
Om gjutordning, gjuthastighet, gjutuppehåll etc. har betydelse för konstruktionens funktion och för säkerheten under utförandet, bör gjutprogram upprättas som reglerar dessa förhållanden. För betongarbeten av speciell karaktär, såsom undervattensgjutning, injekteringsbetongarbeten, sprutbetongarbeten, vakuumbehandling etc. bör särskild arbetsbeskrivning upprättas som reglerar utförandet. Alternativt kan motsvarande uppgifter anges på ritning.

1.4.7

Formar, ställningar och andra hjälpmedel
Erforderliga ritningar och konstruktionsberäkningar till formar, bärande ställningar och andra hjälpmedel bör finnas tillgängliga på byggplatsen. Deformationer hos formar, ställningar och andra hjälpmedel beaktas i konstruktionsberäkningarna om de har betydelse för konstruktionens funktion. Anvisningar för gjutning, uppspänning, formrivning etc. anges på arbetsritning och i förekommande fall i spännlista eller i särskild beskrivning.

1.4.8
1.4.8.1

Handlingar för element
Tillverkningshandlingar Tillverkningshandlingar för element bör innehålla uppgift om tillverkningsmetod, lyftpunkter, uppläggningsställen vid lagring och transport samt erforderlig betonghållfasthet före lyftning och transport från tillverkningsplats. Bygghandlingar Bygghandlingar för element bör innehålla uppgift om elementens tyngd, nominell och minsta upplagslängd för elementet samt uppgift om hur elementet skall transporteras, lyftas, lagras, monteras, stagas och förankras samt hur fogning till andra konstruktionsdelar skall utföras. Om leveranshållfastheten är mindre än 70 % av fordrat värde bör uppgift ges om elementets handhavande på byggplatsen. Om kontroll av fogbruk förutsätts omfatta enbart fortlöpande provning av normkubhållfastheten bör detta anges i bygghandling.

1.4.8.2

24

BBK 04

2 Dimensioneringsförutsättningar

2
2.1

Dimensioneringsförutsättningar
Allmänt
BKR, avsnitt 2:5, del av första stycket En konstruktion skall – projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt – projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske En konstruktion bör ges sådana mått, t.ex. med hänsyn till armering och ingjutna delar, att tillräckligt utrymme finns för gjutning och bearbetning av betongen. Lämpliga principer för detta ges i avsnitt 3.9.6. Se även avsnitt 8.1. Behov av funktion, brandskydd och beständighet kan dock ge andra minimimått. Om en konstruktion utformas så att betongen inte kan gjutas och bearbetas på vanligt sätt, bör på ritning föreskrivas erforderliga åtgärder för att gjutning och bearbetning samt inspektion av arbetet skall kunna utföras tillfredsställande. BKR, avsnitt 7:2, första och andra stycket Beräkningsmodellerna i avsnitt 7 gäller för betong med högst tryckhållfasthet fcck = 57,0 MPa.
Råd: Allmänna förutsättningar finns i avsnitt 2:2. För betong med tryckhållfasthet fcck > 57,0, ges viss vägledning i ”High Performance Concrete Structures – Design Handbook”.

Hänvisningen till avsnitten 2:2 och 7 avser avsnitt i BKR.

25

2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 2.2. avsnitt 2:21. Ψ1Qk.2 Laster Lastförutsättningar i allmänhet För lastförutsättningar i allmänhet.1 2.2 2.1 Dimensioneringskontroll I avsnitt 9. 2:3 och 3.4. sjunde och åttonde stycket Laster som kan ge tidsberoende deformationer av betydelse skall betraktas som långtidslast. 26 . 2. − Tidsmedelvärdet. se BKR avsnitt 2:21. Samma värden för långtidslast kan användas vid begränsning av sprickbredd enligt avsnitt 4. av variabel last räknat för det ogynnsammaste året eller annan lämplig tidsperiod. Långtidslast BKR.5.1 anges underlag för dimensioneringskontroll.2. Råd: Råd: Som långtidslast bör räknas: − All permanent last. Vid dimensionering med hänsyn till krypning antas långtidslasten verka permanent.1.

Snölast: Norrland Svealand Götaland Vindlast ψ1=0. avsnitt 3:9 Råd: För de laster som behandlas i avsnitt 3 kan följande värden på ψ1 användas vid bestämning av långtidslast Last av inredning och personer Utbredd vertikal last bunden lastandel (inredning) fri lastandel (personer) i samlingslokaler i övriga lokaler Koncentrerad last Last av varor.0 ψ1=0.2 ψ1=0.d.5 ψ1=0 ψ1=0 ψ1=1.5 ψ1=0. dock lägst Last av fordon i garage och parkeringshus Last av fordon i byggnader i övrigt Last av traverser. kranar och andra lyftanordningar i normala fall Last från maskiner o.15 ψ1=0.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar BKR. i permanent läge Last från övriga maskiner: Värdet på ψ1 bestäms med hänsyn till förhållandena. massgods etc: efter omständigheterna.1 ψ1=0 27 .0 ψ1=1.2 ψ1=0 ψ1=0 ψ1=0.

2226.och gatutrafik som påverkar byggnadsdelar se Bro 2002 avsnitt 21. Last av kranar. avsnitt 7:3121 I brottgränstillstånd skall dimensionerande materialvärden bestämmas enligt följande formler (a) – (c). fd = fk ηγ mγ n (a) forts. fjärde – sjätte stycket Laster med så många lastvariationer att utmattningsbrott kan uppträda skall betraktas som utmattningslaster.1 Dimensionerande materialvärden för betong och armering Brottgränstillstånd BKR.2218.3 Utmattningslast BKR.3.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 2. − Vindlast om inverkan av vindstötar eller virvelavlösning har betydelse.2. traverser och andra transportanordningar kan vara utmattningslast. avsnitt 2:21. Beträffande utmattningslaster från järnvägar som påverkar byggnadsdelar se BV Bro avsnitt BV 21. Råd: När det gäller byggnader behöver normalt endast följande laster betraktas som utmattningslast: − Dynamiska krafter från rörliga delar i maskiner.3 2. 28 . 2. Beträffande utmattningslaster från fordon i allmän väg.

2 vid bestämning av elasticitetsmodul. För betongelement i utförandeklass I. får produkten ηγm för betong sättas lika med 1.0 för armering partialkoefficient för bärförmåga partialkoefficient för säkerhetsklass enligt avsnitt 2:1153.0 vid bestämning av elasticitetsmodul.0 vid bestämning av både hållfasthetsvärde och elasticitetsmodul. För armering skall motsvarande produkt ηγm sättas lika med 1. 29 .2 for betong och lika med 1. Ed = där Ek ηγ n γ m (b) fk Ek η γm γn karakteristiskt värde för hållfasthet enligt avsnitten 7:221.05 vid bestämning av elasticitetsmodul.1.15 vid bestämning av hållfasthetsvärde och 1. För armering får motsvarande produkt ηγm sättas lika med 1. I brottgränstillstånd skall produkten ηγm för betong sättas lika med 1.5 vid bestämning av hållfasthetsvärde och 1. Om utpräglad korttidslast ingår i en lastkombination. vilka är byggprodukter med bestyrkta egenskaper i enlighet med avsnitt 1:4. Vad gäller hållfasthet. forts.2 vid bestämning av hållfasthetsvärde och 1.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar forts. kan dock 5% högre hållfasthetsvärden för armering tillåtas om armeringens läge särskilt kontrolleras. med hänsyn till fortskridande ras och brand. får värdet på fccd vid dimensionering för olyckslast och med hänsyn till fortskridande ras multipliceras med faktorn 1. Vid dimensionering för olyckslast. och 7:2322 karakteristiskt värde för elasticitetsmodul enligt avsnitten 7:2231 och 7:2322 faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den materialegenskap som erhålls vid provning och den verkliga konstruktionens egenskaper. är η lika med 1.

3.5.4 och 7. Avsnitt 2:115 i BKR är återgett i avsnitt 1.5. Om måttavvikelser beaktas direkt i beräkningarna enligt punkt b) i avsnitt 2.2. Dimensioneringsvärdet för betongens skjuvmodul Gcd kan antas vara lika med 0. Reglerna om korttidslast kan även tillämpas för pålar utsatta för kraft från hejare. Avsnitt 7:23 i BKR är återgett i avsnitt 2. 1 2 3 Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 2. Råd: Med utpräglad korttidslast menas här en last som uppträder några få gånger. får dimensioneringsvärden för hållfasthet samt elasticitets. bör Ecd sättas lika med Eck. 30 . talet antas vara noll. I de flesta fall kan dock tvärkontraktionen försummas. och som under sammanlagt högst 1 minut uppnår värden nära det karakteristiska värdet.6.och skjuvmoduler multipliceras med faktorn 1. varför höjningen av fccd huvudsakligen blir aktuell vid vissa olyckslaster.1. Om ett högt värde på betongens draghållfasthet är ogynnsamt skall som dimensioneringsvärde användas fcth = 1.2.2.1 för betong och 1.4. Vanligen är det fråga om laster av stötkaraktär. Om ett högt värde på betongens elasticitetsmodul är ogynnsamt i brottgränstillstånd. Tvärkontraktionstalet för betong kan antas vara 0.1.4Ecd. dvs.4.5 fctk Råd: (c) Värdet på fctk kan härvid tas ur tabell 7:222a.05 för armeringstål. Dimensioneringsvärden för armeringens tryckhållfasthet kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 forts. även om fctk i andra sammanhang bestäms genom provning.

avsnitt 7:32.5fctk Råd: Värdet på fctk kan härvid tas ur tabell 7:222a även om fctk i andra sammanhang bestäms genom provning.3.5.2 Bruksgränstillstånd BKR. fjärde − sjätte stycket I bruksgränstillstånd får dimensionerande materialvärden bestämmas enligt följande formler (a) − (c). 31 . Avsnitt 7:23 i BKR är återgett i avsnitt 2.2. Om ett högt värde på betongens draghållfasthet är ogynnsamt skall dock som dimensioneringsvärde användas fcth = 1.4.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2. (c) 1 2 Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 2. fd = fk Ed = Ek där fk Ek (a) (b) karakteristiskt värde för hållfasthet enligt avsnitt 7:221 och 7:232 karakteristiskt värde för elasticitetsmodul enligt avsnitten 7:2231 och 7:2322.4 och 7.

avsnitt 7:221 De karakteristiska värden för betongens tryckhållfasthet fcck för normal betong och tung betong. skall användas vid bestämning av dimensionerande materialvärden. se SS 13 70 03.5 51. motsvarar det första siffervärdet den fordrade tryckhållfastheten fc. Det andra siffervärdet i hållfasthetsklassens beteckning motsvarar den fordrade tryckhållfastheten fc.cyl i MPa bestämd genom tryckprovning av betongcylindrar med 150 mm diameter och 300 mm höjd.5 33.5 15.0 27.0 57.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 2.4 Karakteristiska materialvärden och andra grundvärden för betong Tryckhållfasthet vid icke utmattande last BKR. C 25/30).ex. Mellanliggande hållfasthetsklasserna avpassade för dimensionering enligt svensk praxis.4. som anges i följande tabell 7:221a. 3 forts.5 MPa skall få utnyttjas fordras utförandeklass I eller II och för värden > 24.5 3 Hållfasthetsklass C 40/50 C 45/55 C 50/60 2 C 54/65 C 55/67 2 C 58/70 C 60/75 1 fcck (MPa) 38. Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck beaktar långtidseffekter.0 24.0 55.5 19.1 Hållfasthetsklass C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 2 C 28/35 C 30/37 2 C 32/40 C 35/45 1 fcck (MPa) 11.5 52.0 43.0 30. För att karakteristiska värden > 11.0 29. Tabell 7:221a Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck för normal och tung betong 1 2. Motsvarande värden för lättballastbetong anges i tabell 7:221b nedan. Provkropparna är tillverkade och lagrade enligt SS-EN 12390-2 och provade enligt SS-EN 12390-3.0 47.cube i MPa bestämd genom tryckprovning av 150 mm kuber.0 3 2 I hållfasthetsklassens beteckning (t.0 MPa fordras utförandeklass I. 32 .

BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar forts. 2.0 Även i avsnitt 7.2.0 17.45 1.80 forts. Tabell 7:222a Hållfasthetsklass C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 Karakteristiska värden för betongens draghållfasthet fctk fctk (MPa) 1.70 1 Hållfasthetsklass C 40/50 C 45/55 C 50/60 2 C 54/65 fctk (MPa) 2.70 MPa fordras utförandeklass I.75 2.1 anges hållfasthetsklasser för betong.05 1.40 2. Tabell 7:221b Hållfasthetsklass LC 12/13 LC 16/18 LC 20/22 LC 25/28 LC 30/33 LC 35/38 Karakteristiska värden för tryckhållfasthet fcck för lättballastbetong fcck (MPa) 10.5 46.5 51.0 Hållfasthetsklass LC 40/44 LC 45/50 LC 50/55 LC 55/60 LC 60/66 fcck (MPa) 34.25 1.55 2. 33 .0 14. För att karakteristiska värden > 1.5 42.4.2 Draghållfasthet vid icke utmattande last BKR.0 38.05 MPa skall få utnyttjas fordras utförandeklass I eller II och för värden > 1. avsnitt 7:222 Om betongens hållfasthet endast kontrolleras genom tryckprovning enligt avsnitt 7:226 gäller de karakteristiska värden fctk för betongens draghållfasthet som anges i följande tabell 7:222a.4.5 25.0 21.5 30.

34 .70 2.4.95 2 Karakteristiska värden för draghållfasthet fctk beaktar långtidseffekter.25 2.75 För att få fram karakteristiska värden för draghållfasthet fctk hos lättballastbetong skall grundvärdena i tabell 7:222b reduceras genom multiplikation med koefficienten η1 enligt följande formel (a).8. Mellanliggande hållfasthetsklasserna avpassade för dimensionering enligt svensk praxis.00 2.85 2.10 1 Hållfasthetsklass C 55/67 2 C 58/70 C 60/75 fctk (MPa) 2.45 2.95 1. 6 Avsnitt 7:22 i BKR är återgett i avsnitt 7.90 2. Hållfasthetsklass C 28/35 C 30/37 2 C 32/40 C 35/45 1 2 fctk (MPa) 1.80 1.35 1.15 1.6 ρ 2200 (a) där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m3) bestämd i enlighet med SS-EN 12390-7. Vid bestämning av betongens draghållfasthet genom spräckprovning i enlighet med SS-EN 12390-6.1. se SS 13 70 03. η1 = 0.90 2.60 1.75 1. Tabell 7:222b Hållfasthetsklass LC 12/13 LC 16/18 LC 20/22 LC 25/28 LC 30/33 LC 35/38 Grundvärden för bestämning av karakteristisk draghållfasthet fctk hos lättballastbetong fctk (MPa) 0.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 forts.95 Hållfasthetsklass LC 40/44 LC 45/50 LC 50/55 LC 55/60 LC 60/66 fctk (MPa) 2. erhålls karakteristisk draghållfastheten genom multiplicering av spräckdraghållfastheten med 0.60 2.2. 4 + 0.

Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.5. Risk för utmattningsbrott vid n spänningscykler mellan gränserna σ1 och σ2 antas inte föreligga. Vid varierande spänningsgränser kan man tillämpa metoden med reducerat antal spänningscykler enligt avsnitt 2.4. Diagram för bestämning av utmattningshållfasthet för betong 35 .4.3 ges en förenklad metod att beakta inverkan av utmattningslast. om σ1 och σ2 bestämmer en punkt i diagrammet i figur 2. För n ≤ 5·102 antas hållfastheten opåverkad av utmattning.4.3:2.3. Figur 2. Mellan kurvorna godtas rätlinjig interpolation mot log n.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2.3.3. Beträffande tryckzonen i tvärsnitt med moment och eventuell normalkraft se avsnitt 3.3 som ligger inom kurvorna för aktuellt n.3 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast Följande metod kan tillämpas för att beakta hållfasthetens nedsättning vid utmattninglast. I avsnitt 3.

4.0 39.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 2.0 33. avsnitt 7:223 Vid måttligt snabb pålastning av konstruktioner av normal eller tung betong skall. Mellanliggande hållfasthetsklasserna är avpassade för dimensionering enligt svensk praxis i enlighet med SS 13 70 03.0 36.0 29. t.0 31. bör värdena multipliceras med 1.0 38.0 37. om inget annat påvisas gälla. Tabellvärdena avser betong utan lufttillsats.0 2 32. 36 . För betong med lufttillsats bör värdena på Eck i tabell a ovan reduceras med 3 % för varje procentenhet extra lufthalt över 2 %.6fccd. För lättballastbetong bestäms värdet på Eck genom att värdet för normal eller tung betong med samma cylinderhållfasthet multipliceras med (ρ /2200)2 där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m3) i enlighet med SS-EN 12390-7.0 2 Tabellens karakteristiska värden avser betong med ballast av urbergsmaterial.ex. Råd: Det karakteristiska värdet Eck för betongens elasticitetsmodul kan antas vara konstant för påkänningar mellan fctd och 0.0 38. de karakteristiska värden för betongens elasticitetsmodul som anges i tabell 7:223a tillämpas.0 Hållfasthetsklass C 40/50 C 45/55 C 50/60 C 54/65 C 55/67 C 58/70 C 60/75 2 2 Eck (GPa) 35. Karakteristiska värden för betongens elasticitetsmodul Eck för normal eller tung betong 2 1 Tabell 7:223a Hållfasthetsklass C 12/15 C 16/20 C 20/25 C 25/30 C 28/35 C 30/37 C 32/40 C 35/45 1 2 Eck (GPa) 27.0 34.0 30. Råd: Vid snabba förlopp.4 Elasticitetsmodul BKR.0 33.0 39. svängning.2.

Mellan de räta linjerna AB och CD läggs en rimligt vald övergångskurva BC in som tangerar de räta linjerna.4.4.4.5a – b medför en ändring av säkerhetsklass endast ändring av värdena för hållfasthet. I figur 2. Högre värden på Eck kräver särskild utredning.5c till 2200 kg/m3.4. 4 + 0. första meningen Råd: Betongens arbetskurva kan väljas enligt BBK avsnitt 2. vid stabilitetsberäkning dock endast om medeltryckspänningen inte överstiger 0.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar Eck i tabell a motsvarar inte samma låga fraktil (5-procentsfraktil) som värdena för karakteristisk hållfasthet fcck och fctk utan motsvarar ungefär en 50-procentsfraktil. se avsnitt 7:221 i BKR som återges i avsnitt 2.4.4.5b användas.5 Arbetskurva BKR.1.4.0020 ρ   ε cu =  0.5a användas. För normal eller tung betong sätts ρ i ekvation 2. 2.6fccd. eftersom 37 .4.4.5b) (2.4.6  0.5 eller baseras på provningsresultat.0035 2200   där Ecd ρ är dimensioneringsvärdet för betongens elasticitetsmodul är lättballastbetongens densitet kg/m3 bestämd enligt SS-EN 12390-7.4. Vid användning av andra hållfasthetsklasser än de standardiserade kan rätlinjig interpolation utföras mellan värdena i tabellen. Som förenklad arbetskurva kan kurvan i figur 2. Som arbetskurva för betong vid enaxlig spänning kan kurvan i figur 2.6 f ccd Ecd (2.5a) (2. avsnitt 7:3123.5c) ε c0 = 0. För arbetskurvorna enligt figur 2.5a – b är ε c1 = 0 .

Figur 2. 38 . Figur 2. Förenklad arbetskurva för betong.7. b. Arbetskurva för betong. Krypning kan beaktas genom att alla töjningsvärden i arbetskurvorna multipliceras med (1+ϕef).4.5c.5a – b a. jämför figur 2.4. där ϕef är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.5c Arbetskurvor vid olika säkerhetsklasser.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 elasticitetsmodulens och hållfasthetens dimensioneringsvärden beror av säkerhetsklassen på samma sätt.4.4.

40·10 0.4.6 Betongens krympning BKR. avsnitt 7:3124.4.10·10 -3 -3 -3 Med slutkrympningens medelvärde avses medelvärdet för den fria krympningen i konstruktionen efter lång tid. avsnitt 7:3124. första meningen Vid bestämning av betongens krypning skall den relativa luftfuktigheten. 4 + 0.6.25·10 0.) Med normala förhållanden avses här konstruktioner med minst 100 mm tjocklek samt betong med största stenstorlek 16 – 64 mm och trögflytande till plastisk konsistens.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2. konstruktionsdelens dimensioner samt betongens ålder efter gjutningstillfället beaktas.4. För lättballastbetong ökas värdena på εcs genom multiplikation med 1 0.6. Slutkrympningens medelvärde εcs för vanlig betong kan vid normala förhållanden antas ha följande värden i tabell 2. betongens sammansättning och behandling. För andra typer av betong bör slutkrympningens storlek särskilt utredas. (Fri krympning är krympning som sker utan hinder.4.6 Miljö Inomhus i uppvärmda lokaler Normalt utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lokaler Mycket fuktig miljö Medelvärde för slutkrympningens εcs för vanlig betong vid normala förhållanden RH % 55 75 ≥95 εcs 0. BKR. fjärde stycket Råd: Betongens krympning kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.4.6 ρ 2200 (2. Tabell 2.6) 39 . tredje stycket.

andra meningen Inverkan av ojämn krympning skall beaktas. Där ges även ett i övrigt mer nyanserat sätt att beräkna krympning.25εcs och minimivärdet till 0.3:5.6a – b Exempel på ojämn krympning vid vanlig betong.4 respektive 0. Figur 2.75εcs. För bjälklag i bostadshus och liknande behöver normalt endast fall a) beaktas. För lättballastbetong är motsvarande värden 1.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet i kg/m3 bestämd i enlighet med SS-EN 12390-7. För en balk eller platta kan fördelningen i tvärsnittet antas vara enligt figur 2. tredje stycket. BKR.6. Två alternativa fall. vilket innebär att torra perioder kan medföra tillfälliga höga värden på krympningen.4. För sådana konstruktioner bör därför krympningens tidsförlopp beaktas. Krympningens maximivärde för vanlig betong antas uppgå till 1. avsnitt 7:3124. Vid tunnare konstruktioner än enligt ovan sker krympningen förhållandevis snabbt. Dimensionering med hänsyn till inverkan av ojämn krympning kan baseras på följande förutsättningar.6a – b. Se exempelvis Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 2. 40 .4.

7a) För vanlig betong kan kryptalet φ antas ha följande värden enligt tabell 2.7 Betongens krypning BKR. ε cr = σ Ec ϕ (2.4. Beräkning av deformationer baseras på en elasticitetsmodul som motsvarar den aktuella tryckhållfastheten.4. multipliceras φ med en faktor enligt följande tabell 2. betongens ålder vid pålastning samt tiden från pålastningen till aktuellt tillfälle beaktas.7a Miljö Inomhus i uppvärmda lokaler Normalt utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lokaler Mycket fuktig miljö Kryptalet φ vid olika slag av miljöer RH % 55 75 ≥ 95 φ 3 2 1 Om pålastning sker vid lägre ålder och betongen har uppnått en tryckhållfasthet som är a % av fordrat värde. avsnitt 7:3124. Råd: Betongens krypning kan bestämmas enligt BBK avsnitt 2.6fcck och om inte konstruktionens speciella karaktär motiverar särskild undersökning.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2.4. Betongens krypdeformationer εcr kan beräknas enligt följande ekvation 2.7. första och andra stycket Vid bestämning av betongens krypning skall den relativa luftfuktigheten.7a. om tryckspänningen av enbart långtidslast inte överstiger 0.7a. betongens sammansättning och behandling.4.7b. om pålastning sker vid sådan ålder att tryckhållfastheten har uppnått fordrat värde: Tabell 2. 41 . konstruktionsdelens dimensioner.4.4.4.

ϕ ef = ϕ där M0L M0d 42 M 0L M 0d (2.4.7c.) kan effektiva kryptalet ϕef beräknas enligt ekvation 2.4 1. Vid beräkning av andra ordningens effekter (inverkan av utböjning i slanka pelare. väggar o.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 Tabell 2.7b Faktor för korrektion av φ vid en hållfasthet som är a % av fordrat värde a% 40 70 85 Faktor 1.4.3 1.7b) Ett mer nyanserat sätt att bestämma kryptalet ϕ finns i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 2.1 För lättballastbetong multipliceras ovan angivna värden på φ med 0. Krypdeformation orsakad av flera samverkande laster kan beräknas med ett effektivt kryptal ϕef.7c) där σj är maximal betongtryckspänning svarande mot last j och ϕj är motsvarande kryptal.4. 4 + 0.4.3:6. Motsvarande princip kan tillämpas om dragspänning eller skjuvspänning är avgörande för krypdeformationen. ϕ ef = ∑σ ϕ ∑σ j j j (2.4. ϕj kan beräknas enligt första ordningens teori.7d) är första ordningens moment vid långtidslast är första ordningens moment vid dimensionerande last . som utgör ett vägt medelvärde enligt ekvation 2.4.6 ρ 2200 där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m3).d.7d. (2.

4. Tabell 7:231a Data för några armeringssorter Form fordringar enligt Diameter mm fyk (MPa) 2.2-gräns.0⋅10-5 per ˚C. Dessa värden anges i respektive materialstandard.5.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2.5 Karakteristiska materialvärden och andra grundvärden för armering Draghållfasthet vid icke utmattande last BKR. 43 .4:2.1 Material Armeringstyp/ fordringar2 beteckning enligt Slät stång Ss 260S Kamstång B500B1 SS 14 14 11 SS 21 25 11 6 – 32 260 SS-ENV 10080 SS-ENV 10080 6 – 40 och tillhörande och tillhörande NAD NAD SS 14 21 68 SS 21 25 15 6 – 25 500 Ks 600S 600 forts. Ett mer nyanserat sätt att bestämma αc finns i Betonghandbok – Material avsnitt 18. avsnitt 7:231 Det karakteristiska värdet fyk för armeringens draghållfasthet skall motsvara den nedre 5-procentsfraktilen för materialets övre sträckgräns eller 0. 2.8 Betongens termiska längdutvidgningskoefficient Betongens termiska längdutvidgningskoefficient αc kan antas vara 1. Råd: För standardiserad ospänd armering ges i följande tabell 7:231a karakteristiska värden fyk för några armeringssorter.

2.5.1. 2.2 Tryckhållfasthet vid icke utmattande last För varmvalsad armering kan det karakteristiska värdet för tryckhållfastheten antas ha samma numeriska värde som draghållfastheten fyk enligt avsnitt 2.3a) 44 .5.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 forts. dock högst 420 MPa. Armeringstyp/ beteckning Nät Ns 500 Nps 500 B500B1 SS 14 13 86 SS 14 13 87 SS-ENV 10080 och tillhörande NAD SS 21 18 45 SS 21 25 18 SS 21 18 45 SS 21 25 19 5 – 12 5 – 12 500 500 500 Material 2 fordringar enligt Form fordringar enligt Diameter mm fyk (MPa) SS-ENV 10080 6 – 16 och tillhörande NAD 1 2 Standarden inkluderar även regler för tillverkningskontroll.5.5.3. σ1 − σ 2 ≤ ∆ fst γn (2. om nedanstående villkor är uppfyllt.5. Beträffande armeringens hållfasthet se även avsnitt 7. För kallbearbetad armering kan fsck antas vara hälften av det numeriska värdet för karakteristisk draghållfasthet enligt avsnitt 2. Risk för utmattningsbrott vid n spänningscykler mellan gränserna σ1 och σ2 antas inte föreligga.5.1. Armeringens töjningsegenskaper anges i respektive materialstandard.5. För kallbearbetad armering kan dimensionering i brottgränstillstånd och dimensionering med hänsyn till fortskridande ras baseras på en arbetskurva enligt avsnitt 2.3 Hållfasthetsvärden vid utmattningslast Följande metod kan tillämpas för att beakta hållfasthetens nedsättning vid utmattningslast.

5.7 för skarvsvetsad armering och med 0.3a för ett reducerat antal spänningscykler nf enligt ekvation 2.3b) är stångdiameter är krökningsradie Grundvärden för spänningsvidd ∆fst (MPa) i armering vid n spänningscykler 10 4 där ∅ r Tabell 2.5.1. (Spänningskollektiv är en sammanfattning av antal och storlek av spänningsvariationer och kollektivparameter är en parameter som beskriver formen på ett spänningskollektiv.5. För n ≤ 103 antas hållfastheten opåverkad av utmattning beror av aktuell säkerhetsklass enligt avsnitt 1.5.5. För mellanliggande värden på n utförs rätlinjig interpolation mot log n.3a. nf = ϑ n (2.3a med 1 − 1.3c.5.3a med 0.5.5.4 för fixeringssvetsad armering. vid konstanta spänningsgränser σ1 och σ2. Värdena i tabell 2.och fixeringssvetsad armering.1. För bockade armeringsdelar multipliceras värdena i tabell 2.) Vid andra värden på χ bestäms ∆ fst ur tabell 2. dvs.3a Armering 10 5 n 5 6·10 190 200 200 190 10 6 2·10 150 160 160 170 6 Släta stänger Kamstänger Profilerade stänger 1 Ss 260S B500B Ks 600S Ps 500 1 260 400 400 420 260 270 270 280 170 180 180 170 Värdena på denna rad gäller som utgångsvärden för ∆fst för skarv.5.4 γn Utmattningshållfastheten för svetsade armeringsstänger antas vara oberoende av armeringskvaliteten.3a gäller vid spänningskollektiv (se BSK avsnitt 6:524) med kollektivparameter χ = 1.5 ∅ r (2. ∆fst kan bestämmas genom multiplikation av värdena i första raden i tabell 2.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar där ∆fst är spänningsvidden som beror av armeringstyp och antal spänningscykler n enligt tabell 2.3c) 45 .

1.5.5. För kallbearbetad armering kan dimensionering i brottgränstillstånd och dimensionering med hänsyn till fortskridande ras baseras på en schematisk arbetskurva vid dragning enligt figur 2.3b χ 1 1 För olika värden på kollektivparametern χ 5/6 0. Dimensioneringsvärdet fstud för brottgränsen bestäms analogt med fstd. det karakteristiska värdet Esk för armeringens elasticitetsmodul antas vara 200 GPa. avsnitt 7:232 För ospänd armering skall. Den schematiska arbetskurvan bestäms ur dimensioneringsvärden för elasticitetsmodulen Esd (enligt avsnitt 2.5. 2.5 Arbetskurva BKR avsnitt 7:3123.3.5.30 1/2 0.3.5. om inget annat påvisas gälla. Det karakteristiska värdet för spännarmering skall bestämmas med ledning av provningsresultat från den aktuella stålsorten.10 1/3 0. 0.5.2 och 2. 2. För linor kan härvid 0. 2.1.5.3b.5b.5.5.3.3.2-gränsen fstd (enligt avsnitt 2.4 Elasticitetsmodul BKR.5.2-gränsen ersättas med det värde på spänningen som motsvarar 1 % töjning.1) och brottgränsen fstud samt ur det av stålstandarden fordrade värdet εg på gränstöjningen. andra och tredje meningen Råd: Arbetskurvan för varmvalsat och kallbearbetat armeringsstål kan antas enligt BBK avsnitt 2.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 där ϑ beror av χ enligt följande tabell 2. Tabell 2.5.60 2/3 0. 2. För kallbearbetad armering kan dimensionering i brottgränstillstånd och dimensionering med hänsyn till fortskridande ras baseras på en arbetskurva enligt BBK avsnitt 2.03 ϑ Rätlinjig interpolation mellan ovanstående värden kan göras.5a. Vid varmvalsat eller kallbearbetat armeringstål kan dimensioneringen baseras på en schematisk arbetskurva enligt figur 2.2 och 2.5.4). 46 .

avsnitt 7:3125.5a – b a.6 Relaxation BKR.6. För skarvade stänger bör dock inte högre värde än fst utnyttjas i området kring skarven.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar För varmvalsat och kallbearbetat armeringstål kan dimensioneringen även baseras på en karakteristisk arbetskurva bestämd genom provning varvid dimensioneringsvärden bestäms analogt med den schematiska. fjärde och femte stycket För spännarmering skall stålets relaxation beaktas.5.5. Schematisk arbetskurva för varmvalsade och kallbearbetade stål b.5.9. Råd: Relaxationen bör beaktas enligt BBK avsnitt 2.6) σ σ0 där 47 . Relaxationen χ för spännarmering definieras av uttrycket χ =1− σ σ0 är spänning efter viss tid är begynnelsespänning (2. Figur 2.3.5. Schematisk arbetskurva för kallbearbetat armeringsstål 2. Se avsnitt 3.

Måttavvikelser för tvärsnitt och detaljer behandlas i avsnitt 2. tvärsnittsmått och liknande mått bör anges på ritningar.2.2. Vid beräkning av spänningsförlust i spännarmering väljs det extrapolerade värdet på χ som motsvarar konstruktionens livslängd.12 efter 50 år och minst 0.6. om tidsmedelvärdet för temperaturen i konstruktionen inte överstiger +25 °C. 2.15 efter 100 år. Toleranser för konstruktionsdelar. 48 .0·10-5 per °C. Härvid får måttavvikelser hos enskilda konstruktionsdelar och byggnadsstommar behandlas var för sig.3. i beskrivningar eller i andra handlingar.6 Avvikelser i mått och form BKR. om de är av betydelse för verifiering av att kraven i brottgräns. Värden på χ garanterade av armeringstillverkaren bör användas om de är baserade på dokumenterade resultat av provningar.5. Vid avsaknad av tillförlitliga provningsresultat bör antas att χ är minst 0.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 Värden på χ bör bestämmas ur relaxationsförsök vid en temperatur som svarar mot konstruktionens driftförhållanden.1 Olika slag av avvikelser Avvikelser i mått och form för enskilda konstruktionsdelar som helhet behandlas i följande avsnitt 2.och formavvikelser skall beaktas vid dimensioneringen.och bruksgränstillstånden är uppfyllda. 2.6.7 Stålets termiska längdutvidgningskoefficient Stålets termiska längdutvidgningskoefficients αs kan antas vara 1.6. se avsnitt 1. avsnitt 2:23. 2. första stycket Mått.

första – fjärde stycket Toleranser för tvärsnittsmått och armeringens läge skall beaktas enligt ett av följande alternativ: a. initialskevhet o. 2. femte – sjunde stycket Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar skall antagna värden på last. behöver avvikelser från nominella mått inte beaktas vid dimensioneringen.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar 2. initialkrokighet.d. Vid dimensionering av betongkonstruktioner bör mindre toleranser än normalvärden ej tillämpas. I avsnitt 3. BKR.6.2 Avvikelser i mått och form för konstruktionsdelar BKR. 49 . dvs.. Avvikelserna ovan avses vara icke avsedda.2 ges dimensioneringsförutsättningar beträffande pelares och väggars krokighet samt balkars skevhet. avvikelser som har betydelse enligt andra ordningens teori. Avvikelser i balkars eller plattors spännvidd. Vid stabilitetsbrott gäller motsvarande om tvärsnittets huvudmått i utböjningsriktningen är minst 250 mm. skevhet hos balkar m.2.4.3 Avvikelser i tvärsnittsmått o. forts. Om valda toleranser inte överstiger normalvärden och om tvärsnittets huvudmått är minst 150 mm.1. initiallutning.d. bestämmas med hänsyn till angivna toleranser. Hit räknas även icke avsedd excentricitet enligt avsnitt 3. avsnitt 7:25. Råd: Tillämpning av de beräkningsförutsättningar som finns i BBK avsnitt 3.m.6.och upplagsexcentriciteter. pelares och väggars höjd och liknande behöver normalt beaktas endast om de ger upphov till tvångskrafter av betydelse i samband med montering av förtillverkade konstruktionsdelar.3 förutsätter att normalvärden för toleranser väljs enligt SS-ENV 13670-1. Här avses i första hand avvikelser av typ krokighet hos pelare eller väggar.6.4. avsnitt 7:25.

eller I-tvärsnitt samt tjocklek för plattor och väggar. avvikelser i tvärsnittsmått för balkar. livbredd och höjd för T.1 Spännkrafter Allmänt BKR.7. men även måttavvikelser för upplagsytor för balkar. 50 . skall avvikelser från nominella mått särskilt beaktas vid dimensioneringen. Råd Med effektiv spännkraft avses kraften i spännarmeringen för en tänkt belastningssituation där spänningen i betongen på spännarmeringens nivå är lika med noll. pelare.1 för betong och 1. plattor etc. Med huvudmått avses här höjd och bredd för rektangulärt tvärsnitt. Punkt b) kan tillämpas även om försättningarna enligt punkt a) är uppfyllda. dvs. Dimensioneringsvärdena för hållfasthet och styvhet får då ökas genom multiplikation med faktorn 1. Detta kan ge gynnsammare dimensionering i fall där toleransen är liten i förhållande till det nominella måttet.7 2.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 forts. plattor. Råd: Normalvärden för utförandetoleranser anges i SS-ENV 13670-1 b. väggar etc. Om förutsättningarna enligt a) inte är uppfyllda.. avsnitt 7:24 Den effektiva spännkraftens karakteristiska värde skall vid varje tidpunkt anses vara lika med det nominella värdet. 2. Alternativen a) och b) ovan avser i första hand de vanligaste typerna av måttavvikelser. diameter för cirkulärt tvärsnitt.05 för armeringsstål. Punkt b) tillämpas följaktligen om större toleranser än de som motsvarar normalvärdena medges vid produktionen.

Båda metoderna ger samma resultat. Effektiv spännkraft varierar med tiden på grund av tidsberoende deformationer och kan vid varje tidpunkt bestämmas med hänsyn till aktuella värden på betongens kryptal och krympning samt spännarmeringens relaxation.0. Funktionen hos en spännbetongkonstruktion skall kontrolleras med hänsyn till den effektiva spännkraftens tidsberoende variation.7.2 och 2. Vid beräkning av spänningar i en spännbetongkonstruktion kan förspänningens effekt beaktas på två principiellt olika sätt. 51 . Den senare metoden kan dock endast tillämpas då spännarmering genom vidhäftning samverkar med omgivande betong.7. om uppkomna sprickor beräknas nätt och jämnt sluta sig vid avlastning till permanent last plus eventuell ytterligare långtidslast. Råd: Relaxationen bör beaktas enligt BBK avsnitt 2. Härvid kan sprickornas bredd vara mycket känsliga även för små variationer i spännkraften och en liten felbedömning av dess storlek kan medföra att en spricka som beräknas normalt vara sluten i stället blir permanent öppen.3.6. Alternativt kan spänningar beräknas utifrån villkor om töjningskompatibilitet i tvärsnitt varvid spännarmeringen ingår i verksamt tvärnitt.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar BKR.5. Beräkning av uppspänningsdata skall baseras på det verkliga sambandet mellan påkänning och töjning. Aktuell kraft i spännarmeringen kan betraktas som en last som verkar på konstruktionen varvid spännarmeringen ej medräknas i lastupptagande tvärsnitt. Råd: Metoder för beräkning av inverkan av friktion och tidsberoende effekter finns i BBK avsnitten 2. om inte speciella förhållanden motiverar annat. avsnitt 7:3125 Dimensioneringsvärdet för den effektiva spännkraften erhålls ur det karakteristiska värdet genom multiplikation med en partialkoefficient som väljs lika med 1. Lägre värde på partialkoefficienten γp än 1. För spännarmering skall stålets relaxation beaktas.0 kan vara motiverat.

Dessa effekter kan endera försummas eller beaktas genom att betongens kryptal och spännarmeringens relaxationsfaktor eller spännarmeringens utgångsspänning modifieras.3 Tidsberoende effekter Vid beräkning av spännbetongkonstruktioner bör inverkan av betongens krympning och krypning samt spännarmeringens relaxation beaktas. Förspänningens tidsberoende minskning ∆σs för ospruckna tvärsnitt under långtidslast kan approximativt beräknas som ∆σ s = Esε cs + ϕ Es σ cp + χσ sp Ec (2.25 vid plåtkanaler och µ = 0.50 vid betongkanaler.05 2.7.7. oberoende av tecken. För icke vidhäftande spännlinor med särskilt rostskydd i form av fett används µ = 0. kan dessa tillämpas. på sträckan s är friktionskoefficienten.2 Inverkan av friktion Kraften P i spännarmeringen i ett godtyckligt snitt i en efterspänd konstruktion bör med hänsyn till inverkan av friktion vid uppspänningen beräknas enligt formeln P ( s )= P(0)e. Om provningsresultat saknas används för slät armering µ = 0.01s ) (2.3) 52 .µ (α +0. Om statistiskt väl underbyggda provningsresultat föreligger.2) där P(0) s α µ är spännkraftens nominella maximivärde med beaktande av friktionsförlust i spänndon och förankringsanordning är kanalens längd i meter från det snitt där spännkraften har sitt maximivärde till det betraktade snittet är summan avsiktliga vinkeländringar i radianer.2 Dimensioneringsförutsättningar BBK 04 2.7. Betongens krypdeformation beräknas under inverkan av långtidslast.7. Krypdeformationen påverkas av att betongspänningen varierar under krypförloppet och spännarmeringens relaxation påverkas av att armeringstöjningen varierar med tiden.

2.4.6.4 är betongens krympning enligt avsnitt 2. (negativ vid tryck). är förspänning i spännarmeringen efter alla initiella förluster och hälften av de slutliga tidsberoende förlusterna är betongens kryptal enligt avsnitt 2. om förhållandena under konstruktionens förväntade livslängd är tillräckligt välkända.5.4. Parametrar i uttrycket för ∆σs kan också bestämmas genom provning.3.5.6 är slutlig betongtryckspänning i höjd med armeringen under inverkan av långtidslast.4.3. 53 .3.4:213 och 4.4 är stålets elasticitetsmodul enligt avsnitt 2. 2.BBK 04 2 Dimensioneringsförutsättningar där Ec Es εcs σcp σsp ϕ χ är betongens elasticitetsmodul enligt avsnitt 2.2 och 2. För tillämpningar med spruckna tvärsnitt se Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4.2 och 2.7 är stålets relaxation enligt avsnitt 2.4:323.1.1.3.

54 .

3. styvhet. fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och med vanlig tvärsnitts.1 Beräkning av krafter och moment Beräkningsmodell En beräkningsmodell är en schematisering av verkliga förhållanden beträffande mått. plattor.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3 3. skivor. För fall som ligger utanför angivna gränser hänvisas till litteratur eller särskild utredning. Begränsningar för giltigheten av särskilda beräkningsmodeller och regler ges i vissa fall i efterföljande avsnitt. bågar.1 Dimensionering i brottgränstillstånd Giltighet BKR.2 3. 55 . som läggs till grund för dimensioneringen. avsnitt 7:31 Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:31) avser balkar. ramar.. liksom laster etc.2. väggar.och detaljutformning. hållfasthet och andra egenskaper. pelare.

Tvärsnitt Medverkande flänsbredd hos I-. – tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3.2 Tvärsnitt. I avsnitt 3. I avsnitt 6 finns ytterligare metoder för olika slag av konstruktionsdelar. Dimensionering av avstyvande konstruktionsdelar behandlas i avsnitt 3. systemlinjer. inom vilka det minsta värdet 56 .1 finns metoder för att beakta tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer.4 och 6. – lastexcentriciteter.2. låd. T-. Ett vägt medelvärde för medverkande flänsbredd kan användas för fack.2. – samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar. om den är av betydelse.1. skall man ta hänsyn till detta.1 Val av beräkningsmodell BKR.och liknande tvärsnitt kan vid beräkning av krafter och moment sättas till b0 enligt avsnitt 6.2. avsnitt 2:31 Beräkningar skall baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gränstillstånd.4. 3.4. teoretisk spännvidd a.2 – 3. inspänning och avstyvning.5 finns utdrag ur BKR och metoder som behandlar val av beräkningsmodell. Råd: Exempel på faktorer som bör beaktas är – eftergivlighet hos upplag.1. – tidseffekter samt – byggmetoder. Om osäkerheten hos en beräkningsmetod är stor. Vid dimensionering med dessa metoder skall inverkan av uppsprickning beaktas.3. även om en mindre bredd används vid dimensionering på b0 vid stöd och i fält.1.3.1.1. se avsnitt 3. I följande avsnitt 3.2. Vald beräkningsmodell och ingångsparametrar skall redovisas. Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktionens verkningssätt i aktuellt gränstillstånd beaktas.2.3.5.2.1.

Figur 3. Vidare bör pågjutning av betong medräknas.1.3.11. Detta gäller både vid variationer i bredd och höjd tilllämpade var för sig.1.) beaktas avvikelser i tvärsnittsmått enligt avsnitt 2.6. (För dimensionering av tvärsnitt gäller dock begränsningar med hänsyn till gjutfogens utförande och armering enligt avsnitt 3. Om tvärsnittet varierar ges systemlinjen ett rimligt medelläge. avvikelser i tvärsnittsmått behöver inte beaktas. Inverkan av vot kan försummas om dess största mått är högst 25 % av konstruktionens minsta mått i aktuellt fack. utan hänsyn till armering och sprickbildning och med tvärsnittet bestämt enligt punkt a) ovan. En konstruktionsdels tänkta systemlinje läggs normalt i tvärsnittets tyngdpunkt.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 på b0 ger minst hälften så stor böjstyvhet som det största värdet på b0. se avsnitt 2. 57 . jämför figur 3. som sedan behålls konsekvent. b.m. dvs.1.2b. För upplag finns särskilda metoder i avsnitt 6.8. Om en balks skjuvcentrum inte sammanfaller med dess tyngdpunkt fordras särskild uppmärksamhet.2.6. knäckningslaster m.2a Inverkan av vot kan försummas om h1 ≤ 0.3. Systemlinjer o.) Vid beräkning av krafter och moment enligt andra ordningens teori (beräkning av krafter och moment i tryckta konstruktionsdelar. Medelvärdet vägs med hänsyn till längd på balkdelar med positivt respektive negativt moment. se figur 3.25 hmin Beräkning av krafter och moment enligt första ordningens teori bör baseras på nominella mått.2. Systemytan för en platta placeras normalt på plattans halva höjd. tilläggsmoment orsakade av utböjningar.2a.2. Om höjden varierar ges systemytan ett rimligt medelläge.d.

Angränsande konstruktionsdelar. pelare på vilka en balk är upplagd.2d.2b Exempel på balk vars skjuvcentrum och tyngdpunkt inte sammanfaller vid belastning i kraftpilens riktning. Vid mellanstöd till kontinuerliga balkar kan det verkliga upplaget på motsvarande sätt ersättas med två fiktiva upplag.10) och är beläget inom det verkliga upplaget. som uppfyller kraven ifråga om lokal tryckspänning (se avsnitt 3. Teoretisk spännvidd Vid uppläggning på särskilda lager är den teoretiska spännvidden avståndet mellan lagercentra. Om ett upplags längd är större än vad som beräkningsmässigt erfordras kan teoretisk spännvidd bestämmas för ett fiktivt upplag.1. då sekundärbalk ansluter till primärbalk.2. vid fritt upplagd ände högst fram till upplagsytans centrum.1. t.2e. Vid fritt upplagd ände räknas dock den teoretiska spännvidden högst fram till upplagsytans centrum.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3. Se figur 3.2c – d Teoretisk spännvidd c.2. jämför figur 3. beräknas i konsekvens därmed.1.2.2. t.1.2c. Figur 3. c.ex.2.ex.2f. 58 . Vid annat uppläggningssätt räknas spännvidden till den stödjande konstruktionsdelens systemlinje. mellan stödjande konstruktionsdelars systemlinjer och d. Se figur 3. jämför figur 3.2.1.1.

1. se t. Betonghandbok .2.1.1.2.ex. För sekundärbalk kan inverkan av huvudbalkens eftergivlighet oftast bedömas genom enkla överslagsberäkningar.5 h/la.3 Eftergivlighet hos upplag En balk kan betraktas som ett oeftergivligt upplag endast om balkens nedböjning är liten i förhållande till nedböjningen hos den platta eller sekundärbalk som den bär upp.2e – f Upplag med stor längd som i beräkningen kan ersättas med fiktiva.2:124. fritt upplagd balkände och f.3 är uppfyllda. Måtten l1 och l2 är balkarnas fria spännvidder.3 Villkor för att en balk skall få anses som ett oeftergivligt upplag för betongplatta med i huvudsak jämnt fördelad last: h1/l1 ≥ 2.2. mellanstöd för kontinuerlig balk. vid: e. dock behöver la inte sättas större än 1. 3. 59 .1. Vid platta med i huvudsak jämnt fördelad last kan detta anses vara fallet om villkoren i figur 3. Figur 3.5 lb.2.5 h/lb respektive h2/l2 ≥ 2.Konstruktion avsnitt 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.

För platta upplagd på vägg gäller motsvarande.4 Mellanstöd för kontinuerlig balk vid förenklade antaganden om ledad uppläggning.1.2.3.2. Vid icke utmattande last kan kontinuerlig balk anses som upplagd på skärningspunkten mellan balkens och pelarens systemlinjer utan hänsyn till förekommande inspänning från mellanstöden.1. nära lika laster etc. Uppsprickning är ofta av betydelse för konstruktioner med risk för knäckning och för avstyvande konstruktionsdelar. Figur 3.2.2:124. se avsnitt 3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Höga balkar är särskilt känsliga för stödsättningar.1.2.1.4. Metoder att beakta detta ges i avsnitt 6. beaktas att skjuvbrott kan uppkomma om betongen spricker upp invid stödet. Om ändstöd utförs utan överkantsarmering.6. och om uppkommande stora sprickor accepteras.1.5. avsnitt 7:311.4 Inspänningsförhållanden Om inspänning mellan balk och pelare (vägg) inte erfordras för systemets bärförmåga.4. Uppsprickning kan beaktas enligt avsnitt 3. 3. kan krafter och moment beräknas under förenklade förutsättningar. Se Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3. Beträffande platta upplagd på pelare.2. Pelare som belastas av kontinuerlig balk med nära symmetrisk inverkan (dvs. på båda sidor om pelaren) kan anses som ledat ansluten och centriskt belastad. sjätte stycket Uppsprickning av konstruktionen skall beaktas om den är av betydelse. se avsnitt 6. 3.4.3.1 och 3.4. nära lika spann.5 Inverkan av uppsprickning BKR. 60 . Se figur 3.2.2.

De avser sålunda inte beräkning av spänningsfördelning vid tvärsnittsdimensionering. Metoder för val av beräkningsmodeller finns i BBK avsnitt 3. avsnitt 2:31.2. Konstruktionens bärförmåga betraktas som uttömd så snart ett enskilt tvärsnitt eller en enskild del har uppnått gränsen för sin bärförmåga. efter att ha uppnått ett gränsvärde förblir tillnärmelsevis konstant under växande deformation. 3.2. 61 .2. andra styckets andra mening Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktionens verkningssätt i aktuellt gränstillstånd beaktas.1 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori Allmänt BKR.3.3 3. första – tredje stycket Fördelningen av krafter och moment i en konstruktion skall väljas i överensstämmelse med jämviktsvillkoren och så att konstruktionen under deformation förmår att anpassa sig till den valda fördelningen. Elasticitetsteori innebär här att proportionalitet mellan spänning och töjning förutsätts för alla ingående material.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.2. avsnitt 7:311. att kraften (momentet) i ett tvärsnitt (flytled) eller i en del av konstruktionen (flytområde).2 Beräkning av tvångskrafter orsakade av deformationspåverkan BKR. Det bör påpekas att de ovannämnda teorierna endast avser beräkning av krafter och moment i en statiskt obestämd konstruktion.1. Gränslastteori innebär här att materialen och konstruktionen förutsätts ha sådana egenskaper. Råd: Med beaktande av föreskriftens krav kan beräkningarna baseras på elasticitetsteori eller på gränslastteori.

3.2 tillämpas. Råd: För bjälklag i bostadshus och andra byggnader med jämförbara förutsättningar behöver inverkan av ogynnsam lastställning endast beaktas vid bestämning av stödarmeringens avslutning 3. Vid risk för sprött brott kan en konstruktionsdels eller ett tvärsnitts bärförmåga visas genom att konstruktionsdelen eller tvärsnittet kontrolleras såväl enligt elasticitetsteori som gränslastteori (med vald fördelning av krafter och moment).4. – Vid lokal krossning eller spjälkning i upplag. Dimensionering sker därvid för det ogynnsammaste fallet. fjärde och femte stycket För tillämpning av gränslastteori gäller följande villkor: a. om spjälkkrafterna inte upptas av armering. avsnitt 7:311. 62 . När det gäller spjälkkrafter vid armeringsbockar och förankringar kan dock uppkomst av spröda brott anses förhindrad.3. – Vid spjälkning under koncentrerade krafter. Vid gängse typer av konstruktioner kan spröda brott förväntas i följande fall: – Vid utmattningslast. sjunde och åttonde stycket Inverkan av alternativa ogynnsamma lastställningar skall beaktas.9. – Vid böjning av oarmerad betong. Ett sprött brott får inte avgöra konstruktionens bärförmåga.2.2 Villkor för tillämpning av gränslastteori BKR.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 BKR. avsnitt 7:311. – Vid skjuvning eller vridning i konstruktionsdel utan statiskt verksam tvärkraftsarmering.2. Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3. om metoderna i avsnitt 3.

fjärde och femte stycket c. – Det beräknade rotationsbehovet i en flytled justeras i förekommande fall med hänsyn till de rotationsbidrag som härrör från deformationspåverkan.3. BKR. Vid beräkning enligt gränslastteori bör andra ordningens deformationer beaktas. – Konstruktionsdelar mellan flytleder betraktas som elastiska. Om den valda beräkningsmetoden förutsätter omfördelning av krafter eller moment skall de berörda konstruktionsdelarna ha tillräcklig deformationsförmåga.2:233.3.3.2. – Flytområdena betraktas som koncentrerade till flytleder. Deras deformationer beräknas enligt avsnitt 4. Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2. Inverkan av krypning behöver dock inte beaktas. Risken för stabilitetsbrott skall beaktas. Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3. vars antal och lägen väljs så att konstruktionens beräknade bärförmåga blir minimal. Deformationerna beräknas härvid med hänsyn till flytledernas rotationer samt styvhetsminskning på grund av uppsprickning och krympning.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 BKR. avsnitt 7:311.2. Följande principer kan användas för att visa att böjda konstruktionsdelar med eller utan normalkraft har tillräcklig deformationsförmåga. BKR. Risken för tillväxtflytbrott skall beaktas. Rotationskapaciteten kan beräknas enligt Betonghandbok . Råd: Exempel på hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3. avsnitt 7:311.Konstruktion avsnitt 3. fjärde och femte stycket d. 63 . avsnitt 7:311. – Varje flytleds deformationsförmåga (rotationskapacitet) är minst lika stor som det beräknade rotationsbehovet.6. fjärde och femte stycket b.

3.3.6 för en reducerad tryckhållfasthet ufcc enligt figur 3. Reduktionsfaktorn u bestäms enligt figur 2. Bestämning av hållfasthetsvärden för betong vid utmattning kan göras enligt BBK avsnitt 2. Utmattning av tryckt betong i böjda tvärsnitt med eller utan normalkraft kan beaktas på följande sätt. vilket ger övre gräns för motsvarande inverkan av utmattningslast.ex.4.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Tillväxtflytbrott behandlas i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3. Fackverksmodeller kan användas i områden med statiska och/eller geometriska diskontinuiteter. såsom i skivor.5.3 och hållfasthetsvärden enligt avsnitt 2. koncentrerade laster eller tvärsnittsändringar. Bärförmågan beräknas enligt avsnitt 3.2:25.3 Utmattning BKR. Värdet ges av skärnings64 . Dimensionering med fackverksmodeller behandlas i t.4. 3. För verifiering med hänsyn till utmattning i övrigt används särskilda modeller. 3. Armeringspåkänningar för verifiering med hänsyn till utmattning beräknas på samma sätt som i bruksgränstillstånd. Verifiering med hänsyn till utmattning av armering baseras på spänningar beräknade enligt avsnitt 4.3 Fackverksmodeller Med fackverksmodell avses en statisk modell där jämviktsvillkor uppfylls av tryckkrafter i betong och dragkrafter i armering.2. såsom vid upplag. Fackverksmodeller kan även användas vid plant spänningstillstånd.3.5. Råd: Exempel på beräkningsmetoder med hänsyn till utmattning finns i BBK avsnitt 3.3. 1999). FIP Recommendations Practical Design of Structural Concrete (Sept.3. I efterföljande avsnitt ges i vissa fall regler baserade på fackverksmodeller. skal eller balkliv. För verifiering med hänsyn till utmattning i övrigt kan särskilda metoder enligt nedan användas.3. Bestämning av hållfasthetsvärden för armering vid utmattning kan göras enligt BBK avsnitt 2. avsnitt 7:3122 Konstruktioner utsatta för utmattningslast skall utformas och dimensioneras med hänsyn till risken för utmattningsbrott.3.

0 för n ≥ 106 och till 2. Figur 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 punkten mellan kurvan för aktuellt antal lastväxlingar och en linje från origo med lutning svarande mot M1/M2. Sprickkriteriet enligt avsnitt 4. För armeringen kan t.3:12 (observera att avläst värde i figur 3.4. Faktorn u motsvarar utmattningsreduktion enligt figur 2.ex.3 Utmattningsberäkning med hänsyn till tvärkraft kan göras enligt Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.5. varvid σ1/ σ2 blir negativt. 65 .3 kan tillämpas vid utmattning av dragen betong.3:7 i Betonghandboken ska vara 0. Vid moment och normalkraft kan lutningen istället sättas till σ1/σ2. varvid tillses att provningen inte utförs med gynnsammare förutsättningar än för den aktuella konstruktionen. radien vid kamroten) ha väsentlig betydelse för utmattningshållfastheten. Detta gäller även om spänningen växlar mellan drag och tryck.0 för n ≤ 5·102. som i detta sammanhang kan beräknas för osprucket tvärsnitt och med linjär fördelning. För betong kan detta exempelvis gälla förekomst av initiella dragspänningar orsakade av krympning. där M1 och M2 är minsta respektive största moment av utmattningslasten. där σ1 och σ2 är kanttryckspänningar. varvid faktorn ζ väljs till 3.a. Hållfasthetsvärden för betong och armering kan även bestämmas genom provning (se Boverkets handbok Dimensionering genom provning).74). För mellanliggande värden på n interpoleras rätlinjigt mot log n.3 Förutsättningar för verifiering med hänsyn till utmattning av böjt och/eller tryckt tvärsnitt. detaljer i kamutformningen (bl.68 istället för 0.

Om krafter och moment i dimensionerande snitt inte avviker mer än 30 % från värden enligt elasticitetsteorin. kan gränslastteorin tilllämpas. – Tvära ändringar av tvärsnitt undviks. En utmattningsberäkning enligt ovan kan då vara onödigt arbetskrävande.0 2.0 enligt BKR kapitel 3. Den så erhållna lasten behandlas som variabel icke utmattande last och multipliceras med partialkoefficienter 1.3.3 1. varvid risken för utmattning blir obetydlig.2.0.2 1.3. Om det därvid visar sig att utmattning inte blir dimensionerande. behöver den noggrannare metoden inte användas.3 eller 1.0 1. I stället kan nedanstående förenklade metod användas för en överslagsberäkning. Den förenklade metoden innebär att konstruktionen beräknas som för icke utmattande last.3 1. Metoden kan dock endast användas för konstruktioner armerade för böjmoment och dragkrafter. Lastkombinationsfaktorn sätts i detta fall till ψ = 1. jämför avsnitt 3. Minst hälften av antalet stänger som finns i ett godtyckligt valt snitt förs vidare en sträcka lika med balkhöjden eller mer.2.6 2.6 66 .1 3.2 2. Tabell 3.2 1.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Exempel på lämpliga principer för konstruktiv utformning av utmattningsbelastade konstruktioner: – Skarpa inåtgående hörn undviks. men med utmattningslastens varierande del förstorad med en faktor µ som beror av antalet lastcykler n enligt tabell 3.1 ≥ 10 4.3 Spänningsväxling mellan tryck och drag Förekommer Förekommer inte Faktorn µ för förhöjning av utmattningslast vid beräkning enligt förenklad metod n ≤ 5·10 1. Ofta utgör utmattningslasten en liten del av totallasten.0 2 3 4 5 5 6 10 10 10 6·10 4. – Koncentrerad avslutning av armering på andra ställen än över upplag undviks.

6 fcc kan. Vid analysen bör andra ordningens lasteffekter beräknas med samma förutsättningar som de som gäller vid beräkning av tvärsnittens bärförmåga. I tillämpliga delar avses förutsättningarna gälla även vid andra former av instabilitet.3. eventuell uppsprickning samt krypning.2. Härav följer att om momentberäkningen utförs enligt klassisk elasticitetsteori med rätlinjig spänningsfördelning över tvärsnittet.2. bågar och liknande) samt vippning av böjda konstruktioner (balkar och liknande).2. 3.2 67 . I avsnitt 6.4. som på ett förenklat sätt beaktar inverkan av viss plasticering. I första hand avses knäckning av tryckta konstruktioner (pelare.2.4.4. Dimensioneringsförutsättningar finns i avsnitt 2.2.1 Instabilitet Allmänt I avsnitt 3.2 nedan ges grundläggande förutsättningar för de redovisade metoderna för dimensionering med hänsyn till instabilitet. väggar.2 ges uttryck för bestämning av böjstyvhet.4. vid dimensionering med hänsyn 3.1 Beräkningsförutsättningar Allmänt Vid beräkning av konstruktionens styvhet skall inverkan av betongens uppsprickning beaktas.1. avstyvningar och upplag i såväl byggnad som mark beaktas vid beräkning av konstruktionens styvhet.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.4 3. om den är av betydelse. I avsnitt 3.4.4.2 3. se avsnitt 3. bör inte någon plasticering av armeringen utnyttjas vid beräkning av bärförmågan. ramar.3 ges en förenklad metod för beräkning med hänsyn till knäckning och i avsnitt 6.5 ges vissa metoder avseende vippning hos balkar.5. Böjstyvhet För en konstruktionsdel där betongen är osprucken och medeltryckspänningen inte överstiger 0. Dessutom bör inverkan av eftergivlighet hos inspänningar.

I uttrycken ovan gäller att Ac är betongtvärsnittets totala area är total armeringsarea As 68 . 4 Ec I c 1 + ϕ ef 0.4.2.4.2. Om medeltryckspänningen överstiger 0.5  1 −  h    EI = 1 + ϕ ef 3 (3.2. används hälften av värdet enligt ekvation 3.01Ac bestäms böjstyvheten som det största av värdena enligt följande ekvation 3. 2 Ec I c 1 + ϕef (3. För As ≥ 0. böjstyvheten EI antas vara oberoende av spänningsnivån och sättas till EI = 0.4.01Ac utförs rätlinjig interpolation.5b.1.2a) Detta motsvarar arbetskurvan enligt figur 2.2b) EI = Es I s + (3.2. se kraven i avsnitt 4. För konstruktionsdel där betongen är sprucken beräknas böjstyvheten EI enligt följande ekvationer 3.2.  2e   0.2c.8 Ec I c 1 + ϕef (3.4 Ec I c  1.2.4.4. EI = 0.2a.2d.2d) För As = 0 och e/h > 1/2 sätts EI = 0.2. För värden på As mellan 0 och 0.4.2c) För As = 0 och 1/6 ≤ e/h ≤ 1/2 bestäms böjstyvheten enligt följande ekvation 3. Beträffande dimensionering i bruksgränstillstånd.4.2b och 3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 till instabilitet.4.4.2.6 fcc.2b – d.4.2.4.

se avsnitt 2. initialkrokighet.7 I ekvationerna 3. initialkrokighet. bör antas ha värden knutna till givna toleranser enligt principer i avsnitt 2.2.7 används.4.2. bör följande beräkningsförutsättningar justeras i enlighet därmed. 3. Om andra ordningens lasteffekter beräknas med formlernas böjstyvheter.3 Icke avsedd initiallutning. Initiallutningen θi kan bestämmas enligt ekvation 3. excentricitet etc. excentricitet.3. initialskevhet etc. Se även avsnitt 3. 69 .6.3:312 ges en mer nyanserad metod för beräkning av EI vid sprucken betong.4.6.6. Om normalvärden för utförandetoleranser enligt avsnitt 8. I fall större värden på utförandetoleranser skulle tillämpas.2a – d är viss inverkan av plasticering beaktad. se även avsnitt 2. Mindre värden än de som motsvarar toleranserna i avsnitt 8.2.2.3a nedan. gäller följande beräkningsförutsättningar för pelare och andra tryckta konstruktionsdelar.2. I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6. Vid beräkning av momentfördelning i statiskt obestämda konstruktioner kan böjstyvheterna beräknas på analogt sätt. Icke avsedd initiallutning.1.2.6.4.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Ec Es Ic Is e h ϕef är dimensioneringsvärdet (i brottgränstillstånd) för betongens elasticitetsmodul är dimensioneringsvärdet (i brottgränstillstånd) för armeringens elasticitetsmodul är tröghetsmomentet för osprucket betongtvärsnitt är armeringens tröghetsmoment med avseende på en axel vinkelrätt mot utböjningsriktningen genom tyngdpunkten på det ospruckna betongtvärsnittet är maximal kraftexcentricitet (maximalt av MSd/NSd) är betongtvärsnittets totala höjd är effektivt kryptal enligt avsnitt 2. kan bärförmågan beräknas med hänsyn till plasticeringens inverkan enligt avsnitt 3.7 bör inte utnyttjas beräkningsmässigt.4.5. – Vid bestämning av kraftfördelning inom konstruktionen antas konstruktionsdelarna ha en icke avsedd initiallutning θi verkande på ogynnsammaste sätt.

hos den tryckta eller dragna kanten. lutning hos konsolpelare 70 . Detta innebär att icke avsedd upplagsexcentricitet om högst h/30 kan anses beaktad. Figur 3. Krokigheten antas vara sinus. För delsträckor av en längre konstruktionsdel kan samma förutsättningar tillämpas.1.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 – Vid beräkning av krafter inom en konstruktionsdel antas denna ha en icke avsedd initialkrokighet i betraktad utböjningsriktning.4. och behöver inte inkluderas vid beräkning av andra ordningens effekter. varav det ogynnsammaste alternativet väljs.3a − b Inverkan av imperfektioner på enskilda konstruktionsdelar: a.4. – Vid beräkning av ett tvärsnitts bärförmåga förutsätts normalkraften i tvärsnittet ha en minsta icke avsedd excentricitet enligt avsnitt 3. – Böjd balk antas ha avvikelser i sidled.2. Den tryckta eller dragna kanten bör antas ha en största avvikelse i sidled med e0 enligt ovan. icke avsedda initialskevheter. om l står för längden på den i sidled ostagade delen. Initialkrokigheten bestäms som avståndet mellan verklig och teoretisk systemlinje. initialkrokighet hos pelare fixerad i båda ändar b.3a – b.2. jämför figur 3. Denna excentricitet behöver inte adderas till andra excentriciteter enligt ovan.6.eller parabelformad med ett största värde e0 lika med l/300.

4. se nedan är antal konstruktionsdelar som samverkar i stabilitetshänseende.3c − e: 71 . m = 1 – inverkan på stabiliserande system.3c: l = byggnadens höjd. jfr figur 3. jfr figur 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Initiallutningen θi antas vid normalvärden på toleranser ha följande värde: θi = θ0 α h α m där (3.4. De ekvivalenta horisontalkrafter i en stomme som motsvarar inverkan av vertikalkrafter på lutande konstruktionsdelar är.2.2. se nedan Definitionen av l och m i ekvation 3.4.4.2. jfr figur 3.3a beror på vilken inverkan som avses: – inverkan på enstaka konstruktionsdel.2.4. m = antal vertikala konstruktionsdelar som bidrar till den totala effekten (normalt konstruktionsdelar inom alla våningar) – inverkan på bjälklag eller takskiva som fördelar horisontalkrafter: l = våningshöjd. 2/3 ≤ αh ≤ 1 är reduktionsfaktor för antal konstruktionsdelar: α m = 0.005 är reduktionsfaktor för längd eller höjd: α h = 2 l .5 (1 + 1 m ) är längd eller höjd i m.3b: l = konstruktionsdelens längd.2. θ0 = 0. m = antal vertikala konstruktionsdelar som bidrar till den totala effekten (för mellanbjälklag normalt konstruktionsdelar inom två våningar och för takbjälklag konstruktionsdelar inom en våning).3a) θ0 αh αm l m är grundvärde.

om den är av betydelse. Inverkan av uppsprickning på avstyvande konstruktionsdelars eftergivlighet skall beaktas.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 θ i ( N u − N ö )  θ Hi =  i ( Nu + Nö ) 2 θ i N ö  fall c) fall d) fall e) (3. lutning m.m.d.2.4. Figur 3.1. Härvid beaktas dels den avstyvande eller stödjande konstruktionsdelens eftergivlighet.4. stabiliserande system d. 72 .2.2.3 Beräkning av krafter och moment på avstyvande konstruktionsdelar Konstruktionsdelar avsedda att stödja eller avstyva annan konstruktionsdel mot knäckning. takskiva 3. bjälklagsskiva e. dimensioneras för minst de moment.4.5. dels den stödda eller avstyvade konstruktionsdelens imperfektioner i fråga om form.3b) där Nö och Nu är de vertikalkrafter över respektive under aktuell nivå. läge. som ger upphov till horisontalkrafter på grund av lutning. normalkrafter och tvärkrafter som uppträder i anslutningssnitt mellan avstyvande och avstyvade konstruktionsdelar. vippning e.3c – e Inverkan av strukturimperfektioner på: c. se avsnitt 3.

0. tillses att konstruktionen under inverkan av dimensioneringslast förblir osprucken i brottgränstillstånd. se avsnitt 3. För verifiering härav kan de i avsnitt 4.4.2. Konstruktionsdelar får utföras oarmerade om krympning och temperaturvariationer kan förväntas bli små och ett eventuellt dragbrott inte kan förväntas medföra allvarliga konsekvenser. För speciella dragkrafter vid skjuvning. av ett böjande moment) upptas av armeringen.3 angivna kriterierna användas.5. förankring. 73 . Beträffande imperfektioner.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Exempel på krafter som bör beaktas enligt ovan: horisontalkraften på en vek balk som stöder ena änden av en vertikal pendelpelare beror av dels pelarens initiallutning. I vissa fall kan sådana oarmerade konstruktioner vara direkt olämpliga. varvid koefficienten ζ sätts till 2. erfordras inte armering för de aktuella dragkrafterna. med hänsyn till underhåll). dels det lutningstillskott som balkens deformation ger. c. lokalt tryck och fogar. Undantag från detta krav får dock göras i följande fall: a.ex. 3. Konstruktionsdelar i säkerhetsklass 1 får utföras oarmerade. d. För konstruktioner som även efter dragbrott (spricka) uppfyller kraven i brottgränstillstånd. vridning. utformas helt oarmerad. Att en konstruktion enligt föreskrifterna ovan får utformas oarmerad innebär inte att detta alltid ger lämpliga konstruktioner (t. avsnitt 7:312 Med hänsyn till kravet på seghet i brottgränstillstånd skall betongkonstruktioner utformas så att dragkrafter (t.ex.5 Armerade och oarmerade konstruktionsdelar BKR. b. Råd: För fallet d) finns lämpliga beräkningsmetoder i BBK avsnitt 3 och 6 När en konstruktion enligt punkt a) eller b) ovan.

1.2. 3. 3. men den är då av rent formell natur.4.7. 3. Råd: Mindre excentricitet än 20 mm bör dock inte antas. 6.4.6 3.12. vid skjuvning.9. se t. 6.3. 3. 6.7.4.4.4 och 6.2.2.11.3.ex.1. 3.6. som sätts lika med l/30 av tvärmåttet i respektive huvudtröghetsriktning.3.3.4.4. 6.4.6. t.4.5. Betong och armering bör inte förutsättas samverka för att uppta dragkrafter annat än i de speciella fall som uttryckligen anges i följande avsnitt. Möjligheten att låta betongen ta upp dessa speciella dragkrafter i fall d) ovan bör begränsas till vad som anges i följande avsnitt såvida inte annat kan påvisas vara motiverat: 3.5.2. 3. Excentriciteten räknas från tyngdpunkten för det ospruckna tvärsnittet utan hänsyn till armering och behöver inte antas uppträda samtidigt i två huvudriktningar.10.1 Böjande moment med eller utan normalkraft Minsta moment av normalkraft BKR. femte och sjätte stycket Normalkraften i ett tvärsnitt skall antas ha en minsta excentricitet.12.9.3.5. 3. 3.8. Denna excentricitet avses vara icke avsedd. avsnitt 7:3126.6.ex. Sådan samverkan kan förekomma i vissa empiriska beräkningsmodeller.4. 74 .3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 När det gäller fall c) ovan bör man observera att kraven i bruksgränstillståndet kan medföra behov av armering. 3.

Förutsättningen om rätlinjig töjningsfördelning gäller för armeringens del endast om den är vidhäftande. med 75 . För icke vidhäftande spännarmering blir töjningen beroende av armeringens totala förlängning mellan förankringarna. Största betongstukning och medelvärdet för stukningen i osprucket tvärsnitt begränsas till εcu respektive εc0 enligt avsnitt 2.2) där ρ är lättballastbetongens ugnstorra densitet kg/m3. Figur 3. Som förenkling kan man i detta sammanhang sätta ϕef = 0.2.6. Råd: Töjningsfördelningen bör väljas enligt BBK avsnitt 3.6. jämför figur 3.6 ρ 2200 (3. första och andra stycket De begränsningar som gäller för betongens och armeringens deformationsförmåga skall beaktas.2 Töjningsfördelning BKR. avsnitt 7:3126. Töjningen kan antas variera rätlinjigt över tvärsnittet. 4 + 0.4.6.6.6.2. bestäms töjningen i dragzonen av betongens elasticitetsmodul och av att töjningsfördelningen över tvärsnittet är rätlinjig.2 Antagen töjningsfördelning För lättballastbetong minskas värdena enligt ovan genom multiplikation med 0. Där betongen kan antas vara osprucken.5.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3. I avsaknad av noggrannare beräkning.

4. fjärde stycket. avsnitt 7:3126. dimensioneras vad beträffar böjdragspänning av sprickkriteriet i avsnitt 4. Armering i tryckt zon kan medräknas med den spänning som motsvarar betongstukningen på armeringens nivå.5b. återgett i avsnitt 4.3 Beräkning vid osprucken betong BKR. Armering i dragen zon bör inte medräknas som dragkraftsupptagande.5.4.6. avsnitt 7:3126. Särskild utredning fordras inte i de fall där tryckspänningen begränsas enligt avsnitt 4. får utföras oarmerad.4 Beräkning vid sprucken betong BKR.5a eller 2.6.1 och 2.4. tredje stycket och fjärde styckets första mening Vid beräkning av sprucken betong skall betongen normalt inte förutsättas ta upp dragkrafter.3.6. Beräkning av osprucken betong kan ske med arbetskurva enligt figur 2. dock högst med dimensioneringsvärdet för tryckhållfastheten enligt avsnitt 2.5. återgett i avsnitt 3. kan tilläggstöjning utöver töjning av förspänning försummas.3.1 och 4. andra meningen Råd: Beräkning av osprucken betong bör ske enligt BBK avsnitt 3. Konstruktionsdel som enligt punkt a) och b) i avsnitt 7:312 i BKR.2.4.6.2.4. 3. eller med någon annan kurva som är likvärdig med avseende på tryckkraftens storlek och läge. 76 .1.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 beaktande av deformationer och randvillkor.3 med ζ = 2. Enligt avsnitt 7:32 i BKR. fordras särskild utredning av krypdeformationernas storlek och deras inverkan om hög tryckspänning uppkommer i betongen vid långtidslast.5. 3.4. Råd: Tryckpåkänningens fördelning kan väljas enligt BBK avsnitt 3.

Här är x tryckzonshöjden (om hela tvärsnittet är tryckt är x totala tvärsnittshöjden).3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Tryckspänningens fördelning baseras på en arbetskurva enligt figur 2.4.5b.1 och 2.01.4.6. spänningsfördelning enligt figur 2. där εg är fordrat värde på armeringens gränstöjning.4.8 gånger tryckzonshöjden x Dragspänning i armeringen baseras på arbetskurva enligt avsnitt 2.5b och c.6. 77 .4a – c Töjningsfördelning och olika spänningsfördelningar enligt avsnitt 3.5. För icke vidhäftande spännarmering begränsas stålets dragspänning enligt avsnitt 3. eller på någon annan arbetskurva som är likvärdig med avseende på tryckkraftens storlek och läge.3.2. Spänningen bör inte överstiga det dimensionerande värdet för tryckhållfastheten enligt avsnitt 2.4a – c. För kallbearbetad armering bör inte förutsättas större töjning än εg minskad med termen 0. Figur 3.6. Se figur 3. konstant spänning på 0. Armering i tryckt zon kan medräknas med den spänning. spänningsfördelning enligt figur 2.5.4 för dimensionering av ett sprucket betongtvärsnitt: a.5a eller 2.4.5a b.6. som motsvarar betongstukningen på armeringens nivå. Som förenkling vid dimensionering av tvärsnitt kan även betongtryckspänningen antas konstant och lika med fcc inom höjden 0.2.5.8x räknad från den mest tryckta randen.

tvärsnittsmått och håltagningar – upplags utbredning (speciellt i samband med genomstansning) – mängd böjdragarmering – normalkraft – fördelning av moment och tvärkraft – lastangrepp i över.8.a. Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för tvärkraft finns i BBK avsnitt 3.5 vid konsol.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3.5. där förhållandet l/h mellan spännvidd och total höjd är större än 3 vid tvåsidig uppläggning och 1. Metoden gäller endast konstruktionsdelar.1 Tvärkraft Allmänt Vid bestämning av tvärkraftskapacitet bör bl. avsnitt 7:3127 Risken för sprött brott skall beaktas. I detta avsnitt ges en metod för beräkning av tvärkraftskapacitet hos balkar.7 3. då mängden tvärkraftsarmering understiger ett visst värde. BKR. följande beaktas: – betongens hållfasthet – tvärsnittsform.7. Risk för sprött brott är aktuellt bl.eller underkant – lastangrepp nära eller längre ifrån upplag – tvärkraftsarmering. Yttre last och upplagsreaktion förutsätts angripa så att tvärkraften kan anses jämnt fördelad på konstruktionsdelens hela bredd vinkelrätt mot spännvidden. samt transversalbelastade plattor och väggar som bär huvudsakligen i en riktning. 78 . ramar och liknande konstruktionsdelar.7 och exempel på dimensioneringsmetoder för vridande moment finns i avsnitt 3.a. Dimensionering med hänsyn till genomstansning behandlas i avsnitt 6.

visar vy av huvudbalk belastad av två sekundärbalkar och en betongplatta b. Detta förutsätter att metoderna i avsnitt 6. visar schematiskt var last från sekundärbalken bör förutsättas angripa huvudbalken. 79 . såsom i figur 3. jämför avsnitt 6.3. vilket beaktas enligt avsnitt 3.2. Om last eller upplagsreaktion angriper så att den orsakar dragkraft i sin egen riktning.9. Sneda sprickor i balklivet medför att dragkraften i böjarmeringen ökar.7. Denna skall kunna överföra hela kraften till konstruktionsdelens motsatta sida utan att hållfasthetsnedsättande eller på annat sätt störande töjning uppkommer.6 för en balk med l/h > 3.1a – b.ex. Det kan därför i vissa fall vara möjligt att tillämpa metoderna i avsnitt 6. Dimensionering av korta konsoler behandlas i avsnitt 6.2. Där ges även ett mer nyanserat giltighetsområde beträffande l/h än enligt ovan.6 tilllämpas konsekvent på konstruktionsdelen. t.8. läggs armering in (upphängningsarmering).3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Inverkan av tvärkraft på skivor och väggbalkar med last i skivans eller väggbalkens plan behandlas i avsnitt 6. Figur 3. varmed här avses delen mellan ett upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken.1a – b Exempel på lastangrepp i underkant av balk: a.6.6.7. om nedåtriktad kraft angriper i en balks underkant.

2b) .7.5.8.1 Armerad betong utan statiskt verksam tvärkraftsarmering Tvärkraftskapacitet Tvärkraftskapaciteten i ett snitt kan anses vara tillräcklig om VSd ≤ Vc + Vi (3. jämför avsnitt 3.7.3.3.3.7.7. som beräknas enligt nedan f v = 0.3. som utöver tvärkraft kan vara böjande moment.1a) där VSd Vc Vi 3.7.3. 3.7. återgivna i avsnitt 3.7. normalkraft och vridande moment.3c med ζ = 2.2 Oarmerad betong För oarmerad betong gäller kraven i avsnitt 7:312 i BKR.6 Betongens tvärkraftskapacitet Vc För konstruktionsdel med konstant tvärsnitt och ej påverkad av dragkraft kan tvärkraftskapaciteten beräknas ur Vc = bw d f v (3.3 3. Där förväxling är utesluten kan beteckningen förenklas till Vd är betongens tvärkraftskapacitet enligt avsnitt 3.7.2a) där bw d fv och är balklivets minsta bredd inom effektiva höjden i aktuellt tvärsnitt är effektiv höjd är betongens formella skjuvhållfasthet.2 är tvärkraft av dimensioneringslast. Beräkning kan ske enligt ekvation 4. All samtidig inverkan beaktas.30 ξ (1 + 50 ρ ) f ct 80 (3.2.3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3.2 – 5 är inverkan av variabel effektiv höjd enligt avsnitt 3.5.7.3.

5 m 0.2 m < d ≤ 0.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 där 1. Till last som angriper på översidan av t. en horisontell balk kan räknas nedåtriktad last från en betongplatta som är hopgjuten med balken och vars översida sammanfaller med balkens.02 bw d är minsta böjarmeringsarea i dragzonen i betraktad balkdel mellan momentets nollpunkt och dess maximipunkt. 0 m 1.2b till det värde som svarar mot fctk = 2.5 m < d ≤ 1. Som alternativ kan den armering som har en längd av minst (d + lb) förbi aktuellt snitt medräknas. om konstruktionsdelen tänkes vriden så att den blir horisontell och lasterna nedåtriktade. 81 . Betongens tvärkraftskapacitet vid utmattning kan bestämmas enligt Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3. varvid det förhöjda värdet av betongens formella skjuvhållfasthet fvr inte får sättas högre än fct.2 m 0.0 m < d ρ= och As0 As0 ≤ 0.7:33.3:125.9  för för för för d ≤ 0. 4d 0.3 Inverkan på Vc av lastangrepp nära upplag Den gynnsamma inverkan av lastangrepp på konstruktionsdelens översida nära upplag kan beaktas enligt Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3. 3.3 − 0. 6 − d  ξ = 1.7. Med översida menas allmänt den sida som kommer uppåt.7 MPa.3.3.4 1. likaså egentyngd av balken. lb motsvarar den sträcka som erfordras för att förankra dimensionerande dragkraft Utnyttjat fct begränsas i ekvation 3.7.ex.

där Ps är effektiv spännkraft i snitt med största moment och P0 är effektiv spännkraft i snittet vid momentnollpunkten.3. dvs.7.2γn.2 ökad med Vp enligt ovan begränsas till Vc ≤ bw d ( f ct + 0. Medeltryckspänningen beräknas normalt på grundval av total betongarea.4a) där Md M0 γn  M0     M d min är böjande moment av yttre last är nolltöjningsmomentet. Termen Vp beräknad på detta sätt multipliceras med 0. Vp kan beräknas enligt nedan.9.9P0/Ps.3σ cm ) (3. Effektiv spännkraft på överföringssträckan vid förespänd armering bestäms enligt avsnitt 3. Tvärkraftskapaciteten Vc enligt avsnitt 3.1. Vp = Vd 1.4b) där σcm är medeltryckspänningen i osprucket tvärsnitt av effektiv spännkraft eller normalkraft dividerad med 1.4 är minsta värdet på kvoten M0/Md för alla snitt inom betraktad balkdel.3. se avsnitt 1. 82 .1.4 Inverkan på Vc av spännkraft eller tryckande normalkraft Vid effektiv spännkraft eller tryckande normalkraft kan en term Vp adderas till Vc enligt avsnitt 3.3.1.3. det moment som tillsammans med spännkraften respektive normalkraften skulle ge nollspänning i den tvärsnittskant där annars dragspänning uppträder.7. Varje del (= del mellan momentnollpunkt och momentmaximipunkt) studeras för sig Som alternativ kan kvoten (M0/Md)min bestämmas vid snittet med största moment inom betraktad balkdel.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3.7. dock används lägst värdet på avståndet h/2 från upplag. M0 bestäms för osprucket tvärsnitt beror av aktuell säkerhetsklass.7.2γ n  M0     M d  min (3.3. varvid tryckande normalkraft förutsätts angripa centriskt och moment av dess eventuella excentricitet medräknas i yttre momentet Md.7.2.3.

5γ n dock lägst 3 100 ρ f cck + 0.3.3.7a) VRdc = (vmin + 0.7. Vi är positiv om den har samma riktning som Vd.15σ cm ) bw d vmin = 0.1 till 3.7.6 3.7b) (3.7.4.7:36.3.3. dock ej till lägre värde än noll.5. VRdc enligt följande kan dock inte ersätta Vc i avsnitt 3.7.7.7.7.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.15σ cm  bw d   (3.7.7  0. Inverkan Vi av variabel effektiv höjd Vi är komponent i tvärkraftens riktning av tryck.3.3.3. 3.02 bw d 83 .5 Inverkan på Vc av dragande normalkraft Vid dragande normalkraft minskas Vc med 0.18 k VRdc =   1. Alternativ modell för betongens tvärkraftskapacitet För beräkning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner utan statiskt verksam tvärkraftsarmering kan följande användas som alternativ till metoderna i avsnitten 3.3. 2 ≤ 2.1.035 k 3 f cck (3.och dragkrafter i aktuellt snitt.7c) γn där k =1+ 0. Nd är normalkraftens dimensioneringsvärde. inberäknat effektiva spännkraften vid lutande spännarmering. Exempel på hur Vi kan beräknas ges i Betonghandbok .7.0 d ρ= As0 ≤ 0.1Nd.Konstruktion avsnitt 3.

5ν bw d f cc (3.3.max = 0.7.7d) S är tröghetsmoment för medräknat tvärsnitt.3.25.3. Denna kapacitet bör även gälla som övre gräns i spruckna områden.7. jfr definition av σcm i avsnitt 3.7.7e) där ν = 0.3.3. VRdc = där I bw I S f ct 2 + σ cm f ct (3.7.7a respektive 3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 och fcck bw d σcm är karakteristiskt värde för betongens tryckhållfasthet i MPa är balklivets minsta bredd inom den effektiva höjden i aktuellt tvärsnitt är effektiv höjd i m enligt avsnitt 3.7.7.7.7b för den nivå som ger lägsta kapacitet (kan vara en annan än tyngdpunktsnivån).3.6(1- f cck ) 250 84 .7b.4 är statiskt moment av arean ovanför tyngdpunkten för medräknat tvärsnitt För tvärsnitt med varierande bredd beräknas VRdc enligt ekvation 3. Tvärkraft beräknad för oreducerad last bör inte överstiga VRdc.3. får last som angriper på översidan och inom avståndet 0 ≤ a ≤ 2d från upp lagets kant reduceras med faktorn αa = a/2d ≥ 0.7.4 (positiv vid tryck) I områden utan böjsprickor bestäms tvärkraftskapaciteten istället enligt ekvation 3.7d.3. Vid beräkning av dimensionerande tvärkraft för jämförelse med tvärkraftskapacitet enligt ekvation 3.

2a) där β är vinkeln mellan tvärkraftsarmeringen och balkaxeln (en balkaxel vinkelrät mot tvärkraftens riktning).7.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.4.ex.4.2-5.3.2b) 85 .4.7.2 Tvärkraftsarmeringens bidrag Vs Vs är summan av komposanterna i tvärkraftens riktning av krafterna i den tvärkraftsarmering.2.0.7.4.1b) 3.3. Den tvärkraft som upptas av en enstaka armeringsenhet med arean Asv beräknas ur Vs = Asv fsv sin β (3.7.7.7.och dragresultanterna (vid flera armeringslager det understa lagrets tyngdpunkt i stället för dragresultanten).4 3. 25 bw d fcc (3.7.2. som korsas av ett 45°-snitt mellan tryck.7.1a) Vc bestäms enligt avsnitt 3.9d ( sin β + cos β ) s (3. Risken för tryckbrott i balklivet ger en övre gräns för tvärkraftskapaciteten enligt Vd − Vi ≤ 0. t.7. Vs bestäms enligt avsnitt 3.1 Armerad betong med statiskt verksam tvärkraftsarmering Tvärkraftskapacitet Tvärkraftskapaciteten i ett snitt kan anses vara tillräcklig om VSd ≤ Vc + Vi + Vs (3. jämför figur 3. byglar. För armeringsenheter.4.6.7. varvid ξ inte behöver sättas mindre än 1.4.4.7. Vi bestäms enligt avsnitt 3. med lika delning s i konstruktionsdelens längdriktning och area Asv per enhet gäller Vs = Asv f sv 0.4.

2. För att tvärkraftsarmeringen skall få räknas som statiskt verksam krävs vid dimensionering enligt detta avsnitt att följande villkor är uppfyllt Vs ≥ 0.2 Princip för beräkning av Vs i ett snitt på en balk 86 .4.7. 2 bw d f ct (3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Den draghållfasthet fsv som utnyttjas för tvärkraftsarmeringen enligt ekvation 3.1 och 2. Vs = F1 z ( sin β1 + cos β1 ) + F2 sin β 2 s (Byglar med lika delning s ) (Uppbockad armering) (3.1.4.4.2e) Figur 3.4.7.2d)  F 1 = Asv1 f sv1   F 2 = Asv 2 f sv 2   z = 0. se snitt a – a i figur 3. kan armeringens tvärkraftskapacitet bestämmas enligt ekvation 3.2a – b sätts lika med dimensioneringsvärdet fst för tvärkraftsarmeringens draghållfasthet.7.5. jämför avsnitt 2. dock inte högre än fst = 520/(1.7.2c) Om både byglar och uppbockade stänger används som skjuvarmering.7.7.4.2d – e.4.9 d (3.15γn) MPa.7.3.4.

3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.7. se figur 3.3d) 87 . fackverksmodell.3c) VRds = Asv f sv ( cot θ + cot β ) sin β s Kapacitet med hänsyn till tryckbrott i sneda betongsträvor: VRd.4.3a: z (3.3 Alternativ metod för dimensionering av tvärkraftsarmering Som alternativ till metoden i avsnitt 3.4.4. baserad på s.1-2 kan följande metod användas.7.7.3a Grundläggande parametrar i fackverksmodell Dimensioneringsvillkor: VSd − Vi ≤ VRd (3.4.7.7.7.3b) Kapacitet för tvärkraftsarmering mellan A och C i figur 3.4.max = α cν bw z f cc cot θ + cot β 1 + cot 2 θ (3.4.3a) Tvärkraftskapacitet: VRd = min {VRds .3a.7.7. Tvärkraften förutsätts härvid tas upp av dragkrafter i tvärgående armering och betong tryckkrafter med lutning θ.7.k.4.4. B s Asv q z d b A B C z cot q z cot b Figur 3.4.max } (3.VRd.

0 ≤ cotθ ≤ 2.4.3.7. se nedan vinkel mellan tvärkraftsarmering och balkaxel.3c skall tvärkraftsarmeringen även dimensioneras för upphängning av eventuell last som angriper i balkens underkant mellan A och B i figur 3.7.7.7.3f-g och anslutande text inre hävarm.4. Alternativt kan generell fackverksmodell användas.4.9d användas trycksträvornas lutning i förhållande till en balkaxel vinkelrät mot tvärkraftens riktning. Kapaciteten VRd.4.3f-g Utöver vad som ges av ekvation 3. För lutande snitt som utgår från upplag armeras även för αa ggr tvärkraften av eventuell koncentrerad last på ett avstånd a > 0.75⋅a. begräsningar.7.7. Om VRd.5d från upplagets kant.4.max enligt ekvation 3. 88 .7.3e utnyttjad andel av betongens tryckhållfasthet enligt ekvation 3.7.6 (visas ej i figur 3.4. Alternativt kan upplagsområdet dimensioneras med generell fackverksmodell.max enligt ekvation 3. Om detta ger otillräcklig kapacitet VRd.3a är inverkan av ev.7. Denna armering koncentreras inom centrala 0. i avsaknad av noggrannare beräkning kan 0.0 ≤ cotθ ≤ 3.2.25 ≤ αa ≤ 1.0 vid förspänd armering.2.7.0. Se figur 3.3a. se avsnitt 3.4. se figur 3.7.3.4. där αa = a/2d.0 fordras större tvärsnitt och/eller högre betonghållfasthet.4.5 vid ospänd och 1.4.3. Vid dimensionering av tvärkraftsarmering väljs normalt den flackaste lutningen enligt ovan. varvid cotθ = 1 får användas.3d kontrolleras även för tvärkraft i snitt nära upplag.3d väljs ett lägre värde på cotθ. se ekvation 3.3. variabel effektiv höjd.max blir otillräcklig även för cotθ = 1.7.4. se figur 3. dock 0.3a faktor för inverkan av spännkraft eller annan tryckkraft enligt ekvation 3.4. se avsnitt 3.7. Lutningen θ begränsas så att 1.3a.3.3a) utnyttjad spänning i tvärkraftsarmering.3b. se avsnitt 3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 där VSd Vi fsv z θ β αc ν dimensionerande tvärkraft i snitt B i figur 3.

25    σ  2.4) Den andel av tryckhållfastheten som kan utnyttjas i trycksträvor beror av betongkvaliteten och av utnyttjad spänning i tvärkraftsarmering enligt nedan: 89 .3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 0.5 < σ cn f cc (3.4.7.5 < 1.4.75a q z d a Figur 3.3b Lutningsbegränsning vid upplag För faktorn αc används värden enligt nedan:  σ 1 + cn f cc    α c = 1.7.3.25 ≤ 0. 25 ≤ 0.7. 0 0.5  1 − cn  f cc     för för för 0 < σ cn f cc < 0.3e) σ cn f cc där σcn Ac NSd = NSd/Ac (positiv vid tryck) är dimensioneringsvärde för spännkraft eller annan tryckkraft är area för medräknat tvärsnitt (jfr definition av σcm i avsnitt 3.

4.4.7. 3. jämför figur 3. 6 (3.3f) för fsv = 0.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 för fsv = fst ν = 0.8 3.4.6.7.1 Vridande moment Allmänt Vid beräkning av vridmomentkapacitet bör bl. Denna enhet placeras så att den skärs av alla möjliga 45°-snitt inom området.2.4.7.4.3g ge högre kapacitet.7.7. För utformning av byglar i balkar. 3.15γn. följande beaktas: – betongens hållfasthet – tvärsnittsform och tvärsnittsmått – anordning av armering 90 .4.8. kan tvärkraftsarmeringen utgöras av enbart en enhet.7. 75 d (1 + cot β ) dock ≤ 1.a. Normalt används fsv = fst och ekvation 3.7.5 d (3.2.6 1 −   f cck  250   (3. men vid stor tvärkraft kan fsv = 0.2. jämför figur 3. Den gynnsammaste kombinationen av fsv och ν kan användas.7.4.3f − g begränsas den utnyttjade armeringsspänningen fsv till 520/1.4.8fst och ekvation 3. se avsnitt 6.4 Anordning av tvärkraftsarmering Som tvärkraftsarmering medräknas byglar och uppbockad längsarmering med vinkeln β enligt figur 3.4) Om den längd av konstruktionen där tvärkraftsarmering erfordras är mindre än det maximalt tillåtna värdet på s enligt ovan. För avståndet s i konstruktionens längdriktning mellan byglar eller uppbockade stänger.3f.7.7.8fst ν = 0.4. gäller s ≤ 0.2 minst lika med 30°.3g) I båda ekvationerna 3.4.

I detta avsnitt ges en metod för beräkning av vridmomentkapacitet i tvärsnitt med slutet skjuvflöde. För rektangulära tvärsnitt med försumbar tvärsnittsvälvning (Vlasovsk vridning) medräknas inte större tvärsnitt än vad som motsvarar ett sidoförhållande ≤ 5. Brobyggnad 1995 (KTH). För flänsförsett tvärsnitt medräknas en flänsbredd av högst tre gånger flänsens tjocklek. Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för tvärkraft finns i BBK avsnitt 3. 3.8.7 och exempel på dimensioneringsmetoder för vridande moment finns i avsnitt 3.4. återgivna i avsnitt 3.2. Vridspänning kan beräknas enligt plasticitetsteori.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 – armeringsmängd – armeringens hållfasthet – böjande moment. 3. avsnitt 7:3127 Risken för sprött brott skall beaktas.3c med ζ = 2.2 Oarmerad betong För oarmerad betong gäller kraven i BKR avsnitt 7:312.8. Risken för tvärsnittsvälvning kan kontrolleras genom parametern λL enligt Vridning och lastfördelning av Tage Petersson och Håkan Sundquist.3. normalkraft och tvärkraft.5. Vridning i plattor behandlas i avsnitt 6.7. som utöver vridning kan vara tvärkraft. som har betydelse i öppna tunnväggiga tvärsnitt.5 och påtvingad vridning i balkar i avsnitt 6.2. kan vridmomentkapaciteten anses vara tillräcklig om 91 . Vridspänningen begränsas enligt ekvation 4. Om λL > 3 är de Vlasovska välvspänningarna vanligen försumbara. böjande moment och normalkraft.3 Armerad betong utan vridarmering I konstruktionsdel utan statiskt verksam tvärkraftsarmering. Inverkan av förhindrad välvning. rapport nr 15. jämför avsnitt 3.8. BKR.5. All samtidig inverkan beaktas. behandlas därför inte.

4 f ct + 0.3a på alla ingående väggar.8. där qd är skjuvflöde enligt ekvation 3.3 är betongtvärsnittets vridmotstånd enligt plasticitetsteori är betongens formella vridhållfasthet.4.3b) där σcm är medeltryckspänning av effektiv spännkraft eller normalkraft dividerad med 1.3b dock ≤ fct f t = 0. Där förväxling är utesluten kan beteckningarna förenklas till Vd respektive Td bestäms enligt avsnitt 3.2 σ cm (3.7. som beräknas enligt ekvation 3.2γn där γn är partialkoefficient enligt avsnitt 1.1. Vc och Vi för respektive vägg.8.3c samt h är väggtjocklek och ft formell vridhållfasthet för respektive vägg. 92 .8. Vidare ersätts TSd/(Z ft) med qd/(hft).3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 VSd T + Sd ≤ 1 Vc + Vi Z f t (3. För lådtvärsnitt tillämpas ekvation 3. med värden på VSd.8.1.3a) där VSd TSd Vc och Vi Z ft är tvärkraft är vridande moment av dimensioneringslast.8.

2 och är utformad som slutna byglar vinkelrätt mot längdriktningen. som räknas statiskt verksam enligt avsnitt 3. I konstruktionsdel med tvärkraftsarmering.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.3d) För inverkan av enbart vridning i icke böjsprucket tvärsnitt kan som alternativ till det ovanstående vridmomentkapaciteten beräknas enligt High Performance Concrete Structures .7.4.8. kan vridmomentkapaciteten anses vara tillräcklig om Td ≤ 0.Design Handbook.3 Z f ct (3.3.8.8. 93 .3a – e Exempel på slutna byglar och hur arean Aef beräknas För encelligt lådtvärsnitt beräknas skjuvflödet qd ur qd = Td 2 Aef (3. se figur 3.3c) där Aef är area innesluten av lådväggarnas medellinjer.8.8. avsnitt 3.3d – e.

4a) (3. där N är tryckkraft i tvärsnittet eller tvärsnittsdelen.8. bestående av längsgående stänger och slutna byglar vinkelrätt mot längdriktningen.3. läggs armering in för hela vridmomentet.3e är area för längsgående vridarmering är area för en bygelstång är dimensionerande draghållfasthet för längsgående vridarmering är dimensionerande draghållfasthet för byglar.8.2.8.8. så att den del av uef som motsvarar en stång blir ungefär proportionell mot stångarean. Vridarmering. I lådtvärsnitt läggs armering in för hela skjuvflödet av vridmoment i de väggar där vridmomentkapaciteten inte är tillräcklig. se figur 3.15γn MPa) är avstånd i längdriktningen mellan byglar är omkrets för Aef är vinkel mellan den sneda tryckspänningen och längdriktningen. Ast Td ≥ tan θ 2 Aef fsv s As1 Td ≥ uef 2 Aef fsl tan θ (3.8. se figur 3.4b) där Aef Asl Ast fsl fsv s uef θ är för massivt tvärsnitt och encelligt enkelarmerat lådtvärsnitt den area som innesluts av räta linjer mellan närbelägna hörnstängers tyngdpunkter. dock inte högre än fst = 520/(1. normalt väljs värdet tan θ = 1 Asl fördelas jämnt utefter omkretsen av Aef. jämför avsnitt 3. exempelvis tryckzonen i en böjd balk. I det nämnda fallet beaktas tryckkraftens minskning på grund av eventuella skjuvsprickor. För tryckt tvärsnitt eller tvärsnittsdel kan Asl reduceras med arean N/fsl. För tan θ godtas värden mellan 3/5 och 5/3. 94 . adderas till övrig armering och beräknas enligt nedan.4 Armerad betong med vridarmering Om vridmomentkapaciteten inte är tillräcklig enligt avsnitt 3.9.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3.3a – d och för encelligt dubbelarmerat lådtvärsnitt den area som innesluts av lådväggarnas medellinjer.8.

8.4b kan tillämpas på varje deltvärsnitt. erhålls ett värde på hef för varje deltvärsnitt. Figur 3.5. inträffa i en nära centriskt belastad pelare påverkad av vridande moment eller i 95 .4a och 3. Kapaciteten för hela tvärsnittet är summan av deltvärsnittens kapacitet.5 Övre gräns för vridmomentkapacitet Risken för tryckbrott i balksidorna ger en övre gräns för vridmomentkapaciteten enligt VSd − Vi Td + ≤ 0.ex.8. 25 f cc 2 Aef hef bw d (3. def är diametern för den största cirkel som kan inskrivas i ytan Aef I konstruktionsdel med höga normaltryckspänningar begränsas bärförmågan av den sneda huvudtryckspänningen.8.5 Exempel på hur väggtjockleken hef bestäms.5) där hef är väggtjocklek i tänkt lådtvärsnitt enligt figur 3. för lådtvärsnitt dock högst verklig väggtjocklek.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 För tvärsnitt med inåtgående hörn och som kan delas upp i ett antal deltvärsnitt med enbart utåtgående hörn (t.8. 3. För tvärsnitt med inåtgående hörn och som kan delas upp i ett antal deltvärsnitt tillämpas samma princip för uppdelning av tvärsnitt och summering av deltvärsnittens kapacitet som vid dimensionering av vridarmering enligt avsnitt 3. Villkor 3.8.4. T-tvärsnitt som kan delas upp i två eller tre rektanglar).ex.8.8. Detta kan t.

5fcc. med beaktande av riktning. 3.6 Alternativ dimensionering av vridarmering Tvärgående armering kan dimensioneras enligt avsnitt 3. En längsgående stång bör finnas i varje brytpunkt på byglarna.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 tryckzonen i ett böjt och vridet lådtvärsnitt.6.2a – e.3 och figur 6.1. För encelligt lådtvärsnitt gäller VTd = där TSd Aef zef TSd zef 2 Aef är dimensionerande vridmoment är effektiv area enligt avsnitt 3.8.8. Där vridsprickor förväntas uppkomma (enligt ekvation 4. Inverkan av vridning i form av en skjuvkraft VTd adderas till tvärkraften i aktuell lådvägg.3.2. Exempel på utformning av slutna byglar ges i figur 3. 3.6) Längsgående vridarmering dimensioneras enligt avsnitt 3.4 är effektiv areas sidlängd för aktuell lådvägg (3.7. Förankring och skarvning av bygelstång utförs enligt avsnitt 3.5. Avstånd mellan längsgående stänger bör vara högst 400 mm.9.8.7a) (3.3 för den kombinerade inverkan av vridmoment och tvärkraft.7b) Dessutom gäller om Td/Z eller qd/hef är större än fct Längsgående armering bör omslutas av byglar.8. 3.8.4. med samma värde på θ som det som använts för dimensionering av tvärgående armering.4.8.8.9. Tryckspänningen begränsas till fcc.8.7 Anordning av armering För bygelavståndet s gäller s ≤ def s ≤ 0.3c med ζ = 2) bör dock spänningen begränsas till 0.5. Massivt tvärsnitt kan härvid behandlas som ett fiktivt lådtvärsnitt enligt figur 3.8. 96 .125 uef dock högst 400 mm (3.

ändankare enligt avsnitt 3.9 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.9. Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder för armeringens förankring finns i BBK avsnitt 3.1. första och andra stycket För undvikande av sprött brott skall armering förankras och anordnas så att dess övre sträckgräns eller 0.1. som är beroende av betongens hållfasthet. för tråd och linor som spännarmering samt för icke kalldragna släta stänger med ∅ ≤ 10 mm och fyk ≤ 270 MPa. Följande metoder kan tillämpas: – Armeringens förankring dimensioneras för 10 % större kraft än den som beräknas uppträda vid dimensioneringslast – Skarvar.1.2 eller 3.5 Förankring av dragen armeringsstång kan ske genom enbart vidhäftning enligt punkt a för kamstänger.9. dimensioneras för 10 % större kraft än den som svarar mot dimensioneringsvärdet fstd för armeringen.1 Förankring och anordning av armering Förankring av armering Allmänna principer BKR. för profilerade stänger.1.9.3 b.4 c.9.9.9. en över armeringens yta fördelad vidhäftningsspänning enligt avsnitt 3.1. I övriga fall förankras armering97 . koncentrerade förankringar vid påsvetsade tvärtrådar eller tvärpinnar enligt avsnitt 3. Den angivna marginalen på 10 % är beaktad i efterföljande dimensioneringsmetoder.1.9.1 3. avsnitt 7:3128. Förankring kan åstadkommas genom a.2-gräns med minst 95 % sannolikhet kan uppnås innan förankringsbrott eller skarvbrott inträffar.

1. Armeringens ytbeskaffenhet Följande värden på faktorn η1 i tabell 3.6 (avstånd mellan stänger) tillämpas.9. Vid kombination av förankring enligt punkterna a. enligt e nedan Dessutom gäller övre gränser för vidhäftning enligt f nedan.1. Vid en kombination kan man utnyttja inverkan av hela den största och hälften av de övriga av dessa komponenter. 98 . förutsatt att avsnitt 3.9:122. 3.2 Förankring genom vidhäftning vid ospänd armering Vidhäftningsspänningen antas jämnt fördelad över armeringens yta med ett högsta värde (vidhäftningshållfasthet) av fb = η1 η2 η3 η4fct + ∆fb där (3. enligt d nedan är dimensioneringsvärde för betongens draghållfasthet.9.7 MPa beaktar inverkan av tvärarmering. Mer nyanserade metoder finns i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3. dock högst vad som svarar mot fctk = 2.9.1.9.9. b och c kan full samverkan mellan de olika komponenterna normalt ej tillgodoräknas.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 en med tvärtrådar eller tvärpinnar enligt punkt b eller ändankare enligt punkt c.5 (täckande betongskikt) och avsnitt 3. a. enligt a nedan beaktar undergjutningshöjd och tvärgående dragspänningar.2a) η1 η2 η3 η4 fct ∆fb beror av armeringens ytbeskaffenhet. enligt b nedan beaktar eventuell buntning enligt c nedan beaktar inverkan av täckskikt och stångavstånd.2a kan användas.

b.1. Täckande betongskikt och avstånd mellan stänger För kamstänger och profilerade stänger (även i nät) kan faktorn η4 enligt ekvation (3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Tabell 3.3 för kamstänger. 99 .3 och ζ = 2.2a − b) Värdet på ηt beror på om betongen kan betraktas som osprucken för tvärgående dragspänningar vid kontroll i brottgränstillstånd enligt avsnitt 4. Utan buntning gäller η3 = 1. 0.9.9. Om armeringen lutar mer än 20° mot horisontalplanet behöver undergjutning inte beaktas.3 1.4 Gäller endast armeringsnät. c.5 1 Slät kalldragen tråd Slät varmvalsad stång Profilerad stång Kamstång 1 0.8 i annat fall = 0.9. se avsnitt 3.5 för övrig armering är undergjutningshöjd i mm (motsvarar c1 i figur 3.1.5. Övriga regler för buntning.2a Typ av armering Värden på faktorn η1 η1 0. för annan armering gäller η4 = 1. Vid större avstånd används värden på u för respektive lager.8 för bunt av två stänger och η3 = 0. För underkantsarmering i flera lager med fritt avstånd högst 3∅ och högst 100 mm kan värdet på u för det understa lagret tillämpas för samtliga lager. Vidare gäller η3 = 0.2b) α u = 1.7.9. 0. Buntning För buntad armering beräknas vidhäftande area som för rund stång med samma tvärsnittsarea som bunten. Undergjutningshöjd och tvärgående dragspänningar Faktorn η2 kan beräknas enligt η2 = 1 − där ηt α ( u − 100 ) 150 och 1− α ≤η 2 ≤η t (3.7 för tre stänger.9 1. d.1. η2 = ηt.1.9.0 om betongen är osprucken enligt nedan. dvs.2c) användas.

6 om s1 > max {9∅. 6c + ∅ } rätlinjig interpolering för mellanliggande värden Avståndet s1 är avståndet mellan stänger för vilka vidhäftning utnyttjas på samma sträcka. 100 .0 om s1 < max {5∅.1.1.9.1. 3c + ∅ } = 1. Figur 3.2c − e För k = 40 MPa c) förutsätts bockad armering med villkor 3.1.9.2a − b Exempel på täckskikt och stångavstånd e. c2 och (s1-∅)/2 enligt figur 3.2a − b är faktor för gles armering i ett lager: = 1.9. För k = 20 MPa d) förutsätts rak tvärarmering utanför och i kontakt med den förankrade armeringen.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 η4 = där c β 2c  1 +  ∅ 3 (3.2d) där Ast s2 ∅ k är area för en tvärarmeringsstång är centrumavstånd mellan tvärarmeringsstänger är diameter för förankrad stång är konstant med värden enligt nedan och figur 3.9.2b − c uppfyllt.1. i annat fall gäller k = 0 e).9.5 MPa (3.9. Tvärarmering Inverkan av tvärarmering kan beräknas som ett tillskott till vidhäftningen enligt: ∆ fb = k Ast s2 ∅ dock ≤ 1.2c) β är det minsta av måtten c1.4.

2.5 för profilerade stänger För en grupp dragna armeringsstänger i flera lager.0 för kamstänger.4η2 f ct b ∑π ∅ (3.1. 101 .9.1. Övre gränser för vidhäftning För kamstänger och profilerade stänger gäller följande begränsning.1. gäller dessutom följande begränsning: f b ≤ 1. oavsett täckskikt.1.2c − e Värden på k i ekvation 3.2e) där ηb = 3.2f gäller det lägsta värde på fb som kan beräknas för olika nivåer.9.9.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.1.9. där förankringsbrott kan ske genom spjälkning utefter något av armeringsplanen.2d f.9.2f) där b ∑π∅ är tvärsnittsbredd i nivå med gruppens övre armeringslager är summa omkrets för förankrade eller skarvade stänger i gruppen Om bredden varierar med tvärsnittshöjden enligt figur 3. stångavstånd eller tvärarmering: f b ≤ η 2 η b fct (3.

25 för profilerad tråd eller stång.1.3b) α1 α2 σpi ηp η2 102 fct(t) = 1. 3.7 för profilerad tråd eller stång.1.2f Exempel på olika nivåer för bestämning av lägsta vidhäftning enligt ekvation 3.2f vid varierande bredd.1. b3 för de tre understa etc 3.9.1. b2 är breddmått för de två understa armeringslagren.1.1.0 vid långsam avspänning.19 för lina är initiell förspänning = 2. 0.9.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3.9.3 Förankring genom vidhäftning vid spännarmering Vid förespänd armering antas spännkraften bli överförd till betongen utefter en sträcka lb. 1.2 för lina beaktar undergjutning enligt avsnitt 3.2 (här med ηt = 1) är dimensionerande draghållfasthet svarande mot betongens hållfasthet vid tiden för avspänning .9.25 vid snabb avspänning = 0. Kraftöverföringen antas vara konstant inom en sträcka lb enligt lb =β 0∅ (3. Om överföringssträckan bestäms genom provning bör överföringszonen beträffande utformning och spänningstillstånd så nära som möjligt likna den aktuella konstruktionen.9.9.3a) är spännarmeringens nominella diameter där ∅ och β0 = där α1α 2σ pi ηpη2 f ct (t ) (3.

3.3c respektive ekvation 3.1. varvid η1 sätts till 1. Normalt är ett lågt värde ogynnsammast med hänsyn till spjälkspänningar i samband med avspänning.9.9.9. Inom överföringssträckan begränsas vidhäftningen fb.1.9.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Som dimensioneringsvärde på överföringssträckan används ett högt eller lågt värde enligt ekvation 3.red = f b  1 −  fst   (3.1. 103 .3d) För förankring av dragkraft utöver kraft av förspänning kan vidhäftningen beräknas enligt regler för ospänd armering.m.2 MPa. och ett högt värde med hänsyn till förankring.3c) (3.1.2 för lina. Vidhäftningen mellan kabelrör och kringgjuten betong respektive injekteringsbruk kan bestämmas enligt avsnitt 3.9.red enligt ekvation 3. tvärkraft m.3d.2lb (3.9.3e) där σp är effektiv förspänning efter förluster.3:  σp  f b.9.8lb lbd = 1.2 med η1 = 1.1.3e. jfr figur 3.1. Vid efterspänd armering som genom injektering i kabelrör gjorts vidhäftande bör den beräknade vidhäftningsspänningen vara högst 1.1.9. beroende på vilket som är ogynnsammast. i brottgränstillstånd. lbd = 0.1.

vid armeringsnät kan antas vara högst lika med fordrat värde på den kraft svetsförbindningarna kan ta upp. kan för dragen stång beräknas ur Fa = As ξ f ct (3.5a) 104 .5 Förankring genom ändankare Den koncentrerade förankringskraft. som kan tas upp av ändkrok eller armeringsbock över hörnstång.1.9.4 Förankring genom tvärtrådar eller tvärpinnar Den koncentrerade förankringskraft ∆F.1.1.9. 3.ex. som kan tas upp av påsvetsade tvärtrådar eller tvärpinnar t.1.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3.9. Med hänsyn till risken för spjälkning bör dock förankringskraften begränsas till ∆F ≤ 200 ∅ 2 f ct t (3. dividerat med 1.1.3 Kraftvariation vid änden av förespänd armeringsenhet 3. där γn beror av aktuell säkerhetsklass enligt avsnitt 1.3γn.1.1.9.4) där ∅t är tvärtrådarnas diameter eller tvärpinnarnas tvärmått vinkelrätt mot kraftriktningen.4.9.

9. armeringsbock över hörnstång och c. Figur 3.1.1.9.5b) där As och är stångens tvärsnittsarea  2.5 kan vidhäftning tillgodoräknas mot stångdelen bortom bocken Armeringsslinga enligt figur 3.5 1.9.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 där As ξ ξ är tvärsnittsarea för förankrad stång = 90 för ändkrok på slät stång.9.1.1.1.5c bör dimensioneras med hänsyn till spjälkning enligt ekvation 3.5b.9.5a = 60 för armeringsbock över hörnstång med diameter minst lika med den bockade stångens diameter. Däremot kan tryckt stångände antas att i full samverkan med vidhäftning överföra kraften Fa = As ξ f cc (3. b.9.9.1. se figur 3. ändkrok. slinga Vid förankring av tryckt stång kan ovan behandlade förankringstyper inte förutsättas ta upp kraft.0 för vanlig eller tung betong för lättballastbetong 105 ξ = .5a – c Ändankare bestående av a. se figur 3. Vid armeringsbock typ b) i figur 3.2a.4.

med beaktande av sneda sprickors inverkan.9. Avståndet 4∅ vid stänger med inbördes centrumavstånd ≥ 4∅ kan anses tillräckligt. i ett snitt inom stångens förankringslängd. 106 . beror av avståndet från stångänden (eller från annat snitt där dragkraften är noll) enligt avsnitt 3.9.1. Figur 3.1. avsnitt 7:3128.1..2. dividerat med 1.d.2γn. tredje och fjärde stycket Armering skall i varje snitt kunna uppta den kraft som uppträder vid dimensioneringslast. Råd: Exempel på metoder för avslutning av armering finns i BBK avsnitt 3.5d Ändförankring av tryckt stång Den till stångänden koncentrerade förankringskraft Fa som tas upp av ankringsringar o.4. 3.10. kan antas vara lika med fordrat värde på den kraft förbandet mellan stång och ankringsring kan ta upp.1.9. Därutöver beaktas prägling och spjälkning av betongen enligt avsnitt 3.9. Den kraft som kan tas upp i ett snitt beror av armeringens hållfasthet och tvärsnittsarea samt i vissa snitt även av dess förankring.10. där γn beror av aktuell säkerhetsklass enligt avsnitt 1.5d.2 Avslutning av armering BKR. Kraften som kan tas upp i en armeringsstång.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Det ovanstående förutsätter att avståndet mellan stångände och betongyta är så stort att utstansning inte sker.1. se figur 3. Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.9.

balk med jämnt fördelad last.9.4.7.2a – b.5d. se avsnitt 3.max/z.5 gånger tvärsnittets effektiva höjd d och bör vid vertikala byglar inte understiga 0.7. kan al beräknas ur a1 ≥ sVd 2 Asv fsv (3.2 är bygelavstånd i konstruktionsdelens längdriktning. balk med punktlast och b. För icke tvärkraftsarmerad konstruktionsdel kan antas att al = 1.2a – b.2a) där Asv fsv s är area för en bygelarmeringsenhet (stångarea gånger antal bygelskänklar per bygel) är byglarnas utnyttjningsbara draghållfasthet.5d.2 och lika delning mellan byglar. Figur 3.9.4. För konstruktionsdel med statiskt verksam vertikal tvärkraftsarmering enligt avsnitt 3.9. Streckad linje är dragkraftsvariation enligt momentdiagrammet utan hänsyn till sneda sprickor 107 .9. al behöver inte ges större värde än 1.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Ökningen av dragkraften till följd av sneda sprickor kan beaktas genom en förskjutning al av dragkraftskurvan enligt figur 3.2a – b Exempel på dragkraftsvariation i böjarmeringen i balkar där skjuvarmering erfordras i a. se figur 3. Invid lastangrepp i fält där tvärkraften byter tecken och invid upplag för inspänd eller kontinuerlig konstruktionsdel begränsas dragkraften till Md.

där lutningen hos de tryckta betongsträvorna (lika med lutningen hos tänkt skjuvspricka) bestäms av att hela tvärkraften tas upp av tvärkraftsarmering. Kraften Fw är resultant till krafterna i den tvärkraftsarmering som skärs av den tänkta skjuvsprickan.9. vid spänning lika med fsv enligt avsnitt 3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Inom icke böjsprucket område av konstruktionsdel utan statiskt verksam tvärkraftsarmering kan antas att al = 0.4.5d. Om tvärkraftsarmering har dimensionerats enligt avsnitt 3.7. Dragkraften Ft i böjarmeringen bestäms ur en momentekvation. Detta värde kan dock tillämpas först på det avstånd från böjsprucket område som krävs för förankring av kraften (F2 − F1) i armeringen enligt figur 3.5. se figur 3.2 − 3 108 .7.4. Gränsen för böjsprucket område beräknas enligt avsnitt 4.2d.2b) där Md Vd z θ β är moment i det snitt för vilket dragkraften beräknas är tvärkraft i samma snitt är inre hävarm är lutning enligt ovan är tvärkraftsarmeringens lutning enligt 3.9. Konstruktionsdelen betraktas som ett fackverk.0. Brantare lutning än 45° bör inte förutsättas.2.5Vd ( cot θ − cot β ) z dock Fs ≤ M d. se figur 3. Dragkraften Ft behöver inte ges större värde än vad som motsvarar al = 1.max z (3.9.3 med ζ = 2. Dragkraften kan beräknas förenklat enligt nedan (svarande mot att last ovanför skjuvsprickan försummas): Fs = Md + 0.2c. Ett noggrannare värde på dragkraften i böjarmeringen i konstruktionsdel med statiskt verksam tvärkraftsarmering kan erhållas på följande sätt.7.2a – b.3 är lutningen lika med θ som använts vid denna dimensionering.4.9.

2d Balkdel med angripande krafter för bestämning av dragkraften i böjarmeringen i snitt x från upplag 109 .9.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.2c Dragkraftens variation mellan böjsprucket och icke böjsprucket område i en balk utan skjuvarmering Figur 3.9.

9.2d. Råd: Exempel på metoder för omlottskarvning av armering finns i BBK avsnitt 3. Skarvlängden kan bestämmas enligt metoderna för förankring i avsnitt 3. – Tvärarmering dimensionerad enligt ekvation 3. räknat från den yttersta tvärstången i varje nät. avsnitt 7:3128.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 3. och omfattar minst två tvärstänger.1.6. Denna tvärarmering får inte tillgodoräknas för reduktion av skarvlängden. b.9. c. om nedanstående villkor a till c uppfylls. Avsteg från villkor a får göras om följande två villkor båda är uppfyllda.9. a. (Skarvar anses ligga i samma tvärsnitt om avståndet mellan skarvcentra är mindre än skarvlängden. femte och sjätte stycket Omlottskarvar skall utformas så att stångändarna får erforderlig förankring och så att aktuell kraft kan överföras från den ena stången till den andra.9. Den ökade spjälkningsrisken vid näraliggande skarvar skall beaktas.25 gånger utnyttjat värde på fb anordnas inom skarvlängdsområdet. Vid armering i ett lager och med minsta avståndet 15∅ mellan stängerna behöver inte tvärarmering anordnas.9. för att säkra att täckskikt och avstånd mellan stänger inte blir mindre än enligt avsnitt 3. – Speciella åtgärder föreskrivs på ritning.5 respektive 3. Skarvlängden är minst 200 mm. 110 . I samma tvärsnitt skarvas inte mer dragarmering än vad som svarar mot den minsta arean av följande: halva armeringsarean eller arean för ett armeringslager (det med största arean). Armeringsnät i ett lager med minsta avståndet 15∅ mellan stängerna får dock skarvas i samma snitt. För armeringsnät medräknas endast tvärstänger som med minst 20 mm överlappar yttersta tvärstången i det andra nätet.9. Större skarvlängd än 80∅ tillgodoräknas inte.1.3.3 Omlottskarvning av armering BKR. för ∆fb = 0.) I ett armeringslager skarvas högst varannan stång.

4.2a.4. f r 1 c  ≥ 0. kan skarvningen göras exempelvis med mötande slingor. Beträffande svetsade och mekaniska skarvar. Bockningsradie med hänsyn till risken för spjälkning i betongen Med hänsyn till risken för spjälkning i betongen bör bockningsradien r uppfylla följande villkor 3. för upphängningsarmering i skivkonstruktioner.5.5.5  f ct ∅ sin ( β / 2 )  ∅  3.9. avsnitt 7:3128.5.ex. Omlottskarvning kan även beräknas enligt mer nyanserade metoder i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.9:3.4 Bockningsradier BKR.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Om det av praktiska skäl är svårt att tillämpa metoderna för skarvning i samma tvärsnitt t.028 st − 0.4.5 −  + 0.9.9. se avsnitt 8.9. förutsatt att bockningen utförs vid plusgrader.2.6.75 gånger den vid bockprovning använda dorndiametern. För c/∅ får inte sättas in större värden än 3.2 (3.9. 3. Skarvning av buntad armering kan utföras enligt Betonghandbok Utförande.1.6. 3. se avsnitt 7.4.9.1 Armeringens bockbarhet Med hänsyn till armeringens bockbarhet bör bockningsradien – den inre krökningsradien – inte understiga 0.4.2a) där c ∅ β är täckande betongskikt vinkelrätt mot bockningens plan.4. sjunde och åttonde stycket Bockningsradier skall vara tillräckligt stora med hänsyn till armeringens bockbarhet och till risken för spjälkning i betongen. Råd: Exempel på metoder för bestämning av bockningsradier finns i BBK avsnitt 3. avsnitt 3:3.3 och 7. dock inte större än halva centrumavståndet vid flera parallella bockade stänger är stångdiameter är bockningsvinkel 111 .

Byglar och andra bockade stänger med hörnstänger bör utföras så att de ger en tillfredsställande fixering av hörnstängerna vilket är fallet om följande villkor 3.9. om istället tre längsgående stänger läggs in i bygelns krök.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Minsta bockningsradie anpassas till närmast större standardiserad bockningsradie enligt tabell 3.4.2b och 3.2a.9.9.2b eller 3.2b) r ≤ ∅l + 50 mm där r ∅l ∅b är bygelns bockningsradie är hörnstångens diameter är bygelns diameter (3. En längsgående stång placeras där bygelns krök startar. Standardiserad bockningsradie Motsvarande dorndiameter Standardiserade bockningsradier med tillhörande dorndiametrar i mm 12 16 24 32 64 100 125 160 200 250 320 22 28 44 58 116 180 225 290 360 450 570 Spjälkning behöver inte befaras.9.4. I tabellen ges även tillhörande standardiserade dorndiametrar.4.9. Tabell 3.2c är uppfyllt.2a.2c.4. om en armeringsstång med minst samma dimension som den bockade stången passerar på insidan av bocken och vinkelrätt mot dess plan och är förankrad för dragkraft som motsvarar fst. De tre längsgå 112 .4.4.9.4.2c) Byglar kan utföras med större bockningsradie än enligt villkor 3. För ∅b ≤ 12 mm: r ≤ ∅l + 10 mm För ∅b > 12 mm: (3.9.4. en stång i krökens mitt och en där bygelns krök slutar.9.

9.9.6 Minsta avstånd mellan parallella armeringsenheter BKR. 5∅b ≤ r ≤ 10∅b (3.4. Med hänsyn till förankring och skarvning bör inte mindre basmått för fria avstånd mellan parallella armeringsenheter tillämpas än de minsta basmått som anges i följande tabell 3.2d) 3.9. avsnitt 7:3128. nionde och tionde stycket Täckande betongskikt skall ha tillräcklig tjocklek med hänsyn till förankring och skarvning av armering samt ge erforderligt skydd mot korrosion och i vissa fall brand. För val av mått för täckande betongskikt med hänsyn till brandskydd hänvisas till litteraturen.9. avsnitt 7:3128. Bygelns bockningsradie bör vid det här utförandet uppfylla följande villkor. Handbok för Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner av Yngve Anderberg och Ove Pettersson. Statens Råd för Byggnadsforskning 1992. Råd: Lämpliga avstånd mellan parallella armeringsenheter anges i BBK avsnitt 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 ende stängerna bör ha en diameter som är minst lika stor som bygelns diameter. Täckande betongskikt med hänsyn till förankring och skarvning samt korrosionsskydd ges i SS 13 70 10. t. 3. Täckskiktstjocklekar med hänsyn till korrosionsskyddet gäller även för monteringsarmering.9. Råd: Täckande betongskikt bör väljas enligt SS 13 70 10.6.5 Täckande betongskikt BKR. 113 .6a – b.ex. elfte och tolfte stycket Avstånd mellan parallella armeringsenheter skall vara tillräckligt stora med hänsyn till förankring och skarvning av armeringen samt med hänsyn till gjutning och bearbetning av betongen.

Tabell 3.5∅ 2∅ 1. Spalterna ges en bredd ≥ 100 mm. Gäller även om armeringen är buntad utanför förankringszonerna.5∅ mindre. 114 .9.6.5∅ Fritt avstånd mm n∅ ∅ 3∅ 30 3. se avsnitt 3. Spännarmering Armeringstyp Bunt av n st trådar eller linor 2 3 1 I olika lager 1. Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.10 och Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.9. Vid behov anordnas gjut. Med hänsyn till gjutning och bearbetning bör fria avståndet mellan armeringsenheter överstiga ballastens största stenstorlek med minst 5 mm.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Vid koncentrerade ändankarkrafter måste spjälkning beaktas särskilt.6a – b Minsta basmått för fria avstånd mellan parallella armeringsenheter a. Ospänd armering Armeringstyp Fritt avstånd mm I samma lager Kamstänger och profilerade stänger Övrig armering b.och vibreringsluckor. Dessutom bör i erforderlig utsträckning spalter fria från armering och annat ingjutningsgods ordnas exempelvis enligt figur 3.9:5. ∅ är diameter för enskild tråd eller lina. För betong av kvalitet C 45/55 eller högre kan minsta fria avstånd med hänsyn till förankring minskas till 2∅. 4 Enskilda trådar i förankringszon Enskilda linor i förankringszon 1 2 3 4 Ursparingsrör vid efterspänd armering Avståndet mellan omlottskarvar får vara 0.10.

9.9.7.7 Buntning av armering BKR.7a) (3. Buntens tvärsnittsarea Asn och ekvivalenta stångdiameter ∅n kan då beräknas ur ekvation 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.9.7a – b nedan. avsnitt 7:3128. Vid tillämpning av dessa behandlas varje bunt som en enstaka rund stång med samma tvärsnittsarea som armeringsbunten och med en ekvivalent stångdiameter ∅n. Spjälkningsrisken vid bockning och vid placering av flera stänger i samma plan skall beaktas.9. trettonde och fjortonde stycket För armeringsbunt gäller samma krav som för enskild stång.7b) där n As ∅ är antal stänger i bunten är enskild stångs tvärsnittarea är enskild stångs diameter 115 . Krav och metoder för enskild armeringsstång finns i avsnitt 3. Råd: Exempel på metoder för buntning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.6 Anordning av armering med hänsyn till gjutning och bearbetning av betongen 3.9. Asn = n As ∅n = ∅ n (3. Bunt skall utformas så att alla ingående stänger kan kringgjutas och eventuella mellanrum fyllas ut.1 – 6.9.

10. 3. 3. första och andra stycket Lokalt tryck skall begränsas så att – prägling inte inträffar i sådan omfattning att konstruktionen blir störd av den lokala deformationen. som för enskild tråd eller lina tillämpas med ekvation 3. Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3. Tvärstängernas diameter är minst 0. samt täckande betongskikt.10 Prägling och spjälkning under lokalt tryck BKR.8 gånger de buntade stängernas diameter. Prägling förutsätts inte inträffa om den lokala tryckspänningen begränsas enligt nedan. avsnitt 7:3129.1 Prägling Med prägling avses en lokal krossning av betongen direkt under tryckkraften.10. och – spjälkning inte inträffar i sådan omfattning att spjälkning medför störd funktion eller nedsatt bärförmåga eller beständighet för konstruktionen.7a – b.5a. – I armeringsnät är endast stänger i en riktning buntade.1a) 116 . se tabell 3. För bunt av förespänd armering om högst fyra spänntrådar eller spännlinor kan samma minsta fria avstånd. Fler än två stänger bör normalt inte vara buntade i samma plan.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Detta är tillämpbart för bunt av ospänd armering om följande förutsättningar är uppfyllda: – Högst tre kamstänger eller högst två stänger av annat slag är buntade.9.10. se tabell 3. För normal eller tung betong: σ ≤ f cc A1 A0 dock högst 3 f cc (3.6b.9.9.

2a) 117 . centrisk kring kraftens verkningslinje och begränsad av konstruktionens kanter på ett avstånd h1 från tryckytan.2 Spjälkning Med spjälkning avses uppsprickning i betongen på grund av tvärgående dragspänningar på visst avstånd från tryckkraften.75 a b fct (3. eller om tryckkraften FS är högst lika med en kapacitet FR.1 är maximal fördelningsarea enligt nedan är lättballastbetongens densitet (≤ 2200 kg/m3) Fördelningsarean A1 är likformig med tryckytan A0. b1-b0}.10.10.10.10. Se figur 3.10. se figur 3. Större fördelningsarea än 9A0 medräknas inte.1b) där A0 A1 ρ är den lokala tryckytans area.10. som är det största av följande värden: FR = 0. där h1 = max{a1-a0. Figur 3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 För lättballastbetong:  A  4400 σ ≤ f cc  1   A0  ρ dock högst 3 f cc ρ 2200 (3. Spjälkning förutsätts inte inträffa om elasticitetsteoretiskt beräknad sammanlagd dragspänning är högst lika med fct/2.1 Tryckyta A0 och fördelningsarea A1 3.1.

Se även Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 3.15γn) MPa. Dock får β högst sättas lika med 0.10. För att begränsa sprickbredderna utanför tryckytan bör spjälkarmeringen kompletteras med ytarmering över hela konstruktionens yta l1l2 enligt figur 3.10. I många fall kan principer för höga balkar tillämpas.2a. se figur 3.6.5 + β ) A f cc (3.2a är dubbla avståndet från tryckytans tyngdpunkt till konstruktionens närmaste kant. Avståndet b3 i figuren kan bestämmas av att tryckspänningen parallellt med ytan inte bör överstiga fcc. Dock behöver inte b i formel 3. se exempel i figur 3. Armering erfordras ofta i två riktningar. Ytarmering kan dimensioneras enligt avsnitt 4.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 FR = ( 0. Dessutom gäller att b inte bör sättas in med större värde än 30b1 i ekvation 3.2c – d. 118 .2b.2a är tryckytans storlek är den andel av tryckytan som faller innanför en symmetrisk placerad yta A2. Kraftspelet efter spjälkning kan ofta åskådliggöras genom tryckta betongsträvor och dragna armeringsstänger.10. Avståndet mäts vinkelrätt mot spjälksprickan genom tryckytan. Lämplig princip ges i figur 3. och så att eventuella spjälksprickor begränsas i erforderlig utsträckning.10.6 gånger längden av konstruktionsytans sidor.2b.5.10.10.2b) där a b A β är längden av den kortaste spjälksprickan genom tyngdpunkten för tryckytan.10.5 Om kriterierna ovan ger att spjälkning inte kan undvikas förutsätts att konstruktionen armeras så att jämviktsvillkoren efter uppsprickning kan uppfyllas.10. se figur 3. Vid dimensionering bör inte utnyttjas högre spänning än vad som svarar mot fst = 520/(1.2a ges mindre värde än 8 gånger tryckytans längd b1 i samma riktning.10. vars sidor har en längd av 0. Ekvationerna i figuren förutsätter att kraften angriper vinkelrätt mot tryckytan.

10.2b Definition av faktorn β vid excentrisk tryckyta 119 .10.10. Spjälkning i vinkelräta riktningen kontrolleras på analogt sätt Figur 3.2a Spjälkspricka med definition av måtten a och b i ekvation (3.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Figur 3.2a). Vid behov inläggsspjälkarmering vinkelrätt mot sprickan.

11 Kraftöverföring genom fogar 3.1 Fogtyper I detta avsnitt behandlas kraftöverföring genom följande slag av fogar: a. fog mellan prefabricerat element och senare på. fog med vattenbilad fogyta.10. fog mellan två prefabricerade element eller mellan platsgjuten betong och ett senare monterat element d.11.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3. 120 .eller motgjuten betong c.2c – d Exempel på kraftspel för beräkning av spjälkarmering 3. fog i platsgjuten betong b.

3a. eller om tryckkraften kan komma att överföras genom kilar av stål eller liknande anordning använd vid montage. dvs. Vid överföring av tryckkraft kan avsnitt 3.11. 3. Vid fog som fylls med bruk genom understoppning eller jämförbar metod blir ofta den verksamma fogarean mindre än bruttoarean.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3. 121 . Om fogbruket inte kan förutsättas fylla ut fogen jämnt. den area som motsvarar de hopfogade delarnas mått. fjärde och femte stycket Dimensioneringen skall baseras på fogtypens funktionssätt vid kraftöverföring. avsnitt 7:3129.3 tillämpas dock endast om tryck råder i hela fogen.11. Råd: Exempel på dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.3 Dimensionering BKR.6 tillämpas. tredje stycket Vid beräkning av krafter och moment i fogar skall beaktas att hållfasthet och deformationsegenskaper kan vara olika för fogar och element.11. avsnitt 7:3129. Detta kan beaktas genom att den verksamma fogarean beräknas ur bruttoareans mått minskade med fogtjockleken enligt figur 3. om de på båda sidor om fogen är godtagbart förankrade för tryck enligt avsnitt 3.6. för olika fogar och för olika delar av samma fog. Armeringsstänger kan medräknas.2 Beräkning av krafter och moment i fogar BKR. Som dimensionerande tryckhållfasthet används det lägsta värdet för i fogen ingående betong och eventuellt fogbruk. Avsnitt 3.10.9.11. bör elementen på båda sidor om fogen dimensioneras för lokalt tryck enligt avsnitt 3.

11. 4 f cc (3. Skjuvspänningen i en fog begränsas till det lägsta av följande värden på fogskjuvhållfastheten ff (i MPa) för aktuell fogyta. Slät yta: f f = 0. Vid överföring av skjuvkraft genom motgjuten fog eller bruksfog kan följande metod tillämpas.11.8. fall c) enligt avsnitt 3.11. Vid överföring av dragkraft kan avsnitt 3.6.3a) (3.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3.3b) 122 .9.11.3a Verksam fogarea beräknad genom minskning av bruttoarea runtom med halva fogtjockleken t Om kraftöverföring i fog sker genom direkt anliggning.4 tillämpas. kan dimensioneringen utföras enligt avsnitt 6. Härvid medräknas endast armeringsstänger som på båda sidor om fogen är godtagbart förankrade för dragning enligt avsnitt 3.1.7 ( ρ fst + σ fc ) f f = 0.

8 ( ρ f st + σ fc ) f f = 0.3i) och A1 A2 A fct.11.11.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 Skrovlig rengjord yta: f f = 1. 2 ( ρ fst + σ fc ) ff = f cc + 0. fcc är basarea på förtagning med längden l1 enligt figur 3. dock kan man i detta fall alltid räkna med minst 0.11.3e) Vattenbilad rengjord yta: Som för skrovlig rengjord yta.3b är basarea på förtagning med längden l2 enligt figur 3.3b är fogens area på längden l.3h) där  ∑ A1 ∑ A2  .3d) f f = 0.11.3b är betongens eller fogbrukets dimensionerande draghållfasthet respektive tryckhållfasthet (kan vara olika för delarna) 123 . 4 f cc (3.8 ( ρ fst + σ fc ) 25 (3.11.0 ( ρ fst + σ fc ) f f = 1. se figur 3.11.3f) (3.3b: f f = 2.4 MPa. Yta med förtagningar enligt figur 3. k = min  A   A  (3. oavsett armering och eventuell tryckkraft. 4 f cc (3.5 k f ct + 0.3g) (3.11.11.11.3c) (3.11.11.

Förtagningarnas baser l1 och l2 väljs så att 2. bestämd för lägsta värde på normalkraften dividerad med 1. den sammanlagda tvärsnittsarean hos alla inom en yta A befintliga stänger dividerad med A är tryckkraft per ytenhet genom fogen.9 och som inte tar upp yttre dragkraft.5 ≤ l1/h ≤ 5 och 2.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 ρ σfc är fogens innehåll av genomgående armering.1.3b Principskiss av fog med förtagningar.4) Vid bestämning av ρ fst medräknas endast armering som på båda sidor om fogen är godtagbart förankrad enligt avsnitt 3. Verksamma snitt på förtagningar har markerats med .5 ≤ l2/h ≤ 5 samt så att det finns minst två verksamma förtagningar av både längden l1 och l2. Figur 3.11.2γn (γn enligt avsnitt 1. Vinkeln θ väljs ≥ 60° och h ≥ 10 mm ° 124 .1. dvs.

11. Figur 3.3c multipliceras ρ i ekvationerna 3. Risken för brott utanför fogen (t. Detta uppnås normalt genom borstning.12 Genomstansning och skjuvning vid koncentrerade laster 3. Om armeringen bildar vinkeln β mot kraftriktningen enligt figur 3.12.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 En yta anses skrovlig om dess råhet mätt enligt SIS 81 20 05 uppgår till minst s = 1.5 mm. För fog med vattenbilad fogyta förutsätts att utförandet särskilt kontrolleras. Värden för skrovlig rengjord yta enligt ovan kan användas endast om det på ritning anges att ytan skall vara fri från smuts och hårdnat cementslam.1.3c Fog med korsande armering 3.3a − g med sin β + cos β µ där µ är faktorn framför parentesen (ρ fst+σfc).11. att skjuvsprickor bildas med viss lutning mot fogen) beaktas för sig.11.1 Förutsättningar I platta understödd av pelare eller annat koncentrerat stöd kan genomstansningsbrott inträffa.12. se figur 3. 125 .ex. vilket innebär att en stympad kon stansas ur plattan vid pelaren.

För mer nyanserade metoder. 126 . Böjarmeringen förankras utanför denna kvadrat för en kraft =As fst.2 – 3. Metoderna förutsätter att följande båda villkor är uppfyllda: – Inga stora koncentrerade laster förekommer i närheten av stödet.1 Genomstansning i platta på pelare I följande avsnitt 3. som även gör det möjligt att beakta skjuvarmering.5 FSd qd (3.12.12.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Figur 3.5:34.1) där FSd qd är stödreaktionens dimensioneringsvärde och är dimensioneringsvärdet för lasten per ytenhet på plattan Vid kant.och hörnpelare beräknas c på motsvarande sätt.12. hänvisas till Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6. – Böjarmeringen över stödet består av rutarmering med konstant delning i bägge riktningarna. Approximativt gäller att c = 0. varvid c/2 är avståndet från stödets centrum till det radiella momentets nollpunkt. Vid innerpelare läggs rutarmeringen in inom en kvadrat med sidan c.12.5 ges förenklade metoder för dimensionering med hänsyn till genomstansning av plattor utan skjuvarmering.

75. Vid stora eller avlånga pelartvärsnitt som innebär att de angivna förutsättningarna inte är uppfyllda kan snittytan delas upp i delar enligt figur 3. Bärförmågan beräknas härvid som summan av två delar.2b.12. och i övrigt bestämt så att snittytans längd u blir så liten som möjligt.6d och a/b ≤ 2. Dimensioneringssnittet är ett formellt snitt som valts för kalibrering av de skjuvhållfastheter fv1 som anges i det följande. Figur 3.2a Exempel på dimensioneringssnitt Om pelaren har ett rektangulärt tvärsnitt med sidorna a och b (a ≥ b). Om stödet utgörs av en innerpelare med cirkulärt tvärsnitt med radien r. Reglerna i det följande är baserade på ett dimensioneringssnitt placerat på avståndet d/2 från stödkanten. är snittytans längd lika med snittytans längd för en cirkulär pelare med radien (a + b)/π under förutsättning att (a + b) ≤ 5. se exempel i figur 3.12.2a. blir snittytans längd u = π(2r + d) om r/d ≤ 1. Snittet säger ingenting om brottets karaktär.12. 127 .2 Dimensioneringssnitt Bärförmågan med hänsyn till genomstansning bestäms i ett dimensioneringssnitt med snittytan vinkelrät mot plattan.12.3 Dimensionering i brottgränstillstånd BBK 04 3.

7. I figur 3.12. För andra tvärsnittsformer beräknas bärförmågan enligt analoga principer.3. varvid principerna för genomstansning tillämpas för en sammanlagd snittyta med längden 4.12.12.3 Bärförmåga vid innerpelare och kantpelare Bärförmågan för de delar av dimensioneringssnittet som beräknas för genomstansning bestäms ur Vu = η u1d f v1 (3.12.2.75 beräknas bärförmågan enligt samma princip.5πd och principerna för skjuvning för resterande del av snittytan.5(dx + dy) är effektiv höjd för armering i riktning x respektive y är formell skjuvhållfasthet enligt ekvation 3. Figur 3.2b markeras de delar av snittytan som dimensioneras för genomstansning med punktstreckad linje.3 Dimensionering i brottgranstillstånd BBK 04 Den ena delen beräknas enligt principerna för genomstansning med den formella skjuvhållfastheten fv1 och den andra delen beräknas enligt principerna för skjuvning med den formella skjuvhållfastheten fv enligt avsnitt 3.3a) där d dx och dy fv1 = 0.2b Uppdelning av dimensioneringssnitt vid stort eller avlångt pelartvärsnitt För en cirkulär pelare med r/d > 1.3b 128 . 3.12.

3 Dimensionering i brottgränstillstånd

BBK 04

u1

η

är längden av den del av snittytan som beräknas för genomstansning är excentricitetsfaktor enligt ekvation 3.12.3c – e nedan (3.12.3b)

f v1 = 0, 45ξ (1 + 50 ρ ) f ct

där
1, 4 1,6 − d  ξ = 1,3 − 0, 4 d 0,9 

för för för för

d ≤ 0, 2 m 0,2 m < d ≤ 0,5 m 0,5 m < d ≤ 1,0 m 1,0 m < d

och

ρ = ρ x ρ y dock högst 0,01
ρx och ρy är innehåll av överkantsarmering i riktning x respektive y fct är dimensioneringsvärde för betongens draghållfasthet, dock högst vad som svarar mot fctk = 2,7 MPa
Excentricitetsfaktorn η bestäms enligt nedan: Vid cirkulärt pelartvärsnitt med diameter b och stödreaktion med excentricitet e gäller:

η=

b+d b+d +2 e

(3.12.3c)

Vid rektangulärt pelartvärsnitt med måtten bx och by enligt figur 3.12.3 och stödreaktion med excentriciteterna ex och ey gäller:

η=

bx by bx by + 1,5 ex + ey

(

)
}

(3.12.3d)

dock bx by ≤ 1,5 min bx , by

{

129

3 Dimensionering i brottgranstillstånd

BBK 04

Vid pelare med rektangulärt tvärsnitt intill fri kant gäller värdet för excentricitetsfaktorn enligt ekvation 3.12.3d, om excentriciteterna ex och ey bestäms med avseende på tyngdpunkten för den linje som beskriver dimensioneringssnittet enligt figur 3.12.3.

Figur 3.12.3

Excentriciteterna ex och ey bestäms från tyngdpunkten TP för den linje som beskriver dimensioneringssnittet

3.12.4

Bärförmåga vid hörnpelare
Bärförmågan Vu beräknas för ett snitt A – B enligt figur 3.12.4, ur
Vu = η bw d f v2

(3.12.4a)

130

3 Dimensionering i brottgränstillstånd

BBK 04

där

η

bw d fv2

är excentricitetsfaktor enligt ekvation 3.12.4c är snittytans längd enligt figur 3.12.4 är effektiv höjd enligt avsnitt 3.12.3 är formell skjuvhållfasthet enligt ekvation 3.12.4b (3.12.4b)

f v2 = 0,33ξ (1 + 50 ρ ) f ct

där ξ och ρ är enligt avsnitt 3.12.3. För rektangulärt pelartvärsnitt enligt figur 3.12.4 och 1 ≤ a/b ≤ 2 gäller

η=

bw + 1,5 ex − ey + 0,5 ( a − b )

bw

(3.12.4c)

Figur 3.12.4

Dimensioneringssnitt samt excentriciteter ex och ey för hörnpelare. Inspänningsmomenten Mx och My räknas positiva om de verkar med angivna riktningar på pelaren. V är tvärkraften som överförs från platta till pelare

131

3 Dimensionering i brottgranstillstånd

BBK 04

3.12.5

Inverkan av hål i platta
Dimensionering enligt detta avsnitt 3.12 förutsätter att inverkan av hål i plattan på ett avstånd mindre än 5d från pelaromkretsen beaktas. Den del ∆u av snittytans längd u, som innesluts av radiella projektionslinjer mot pelarcentrum enligt figur 3.12.5, får inte medräknas vid bestämning av bärförmågan. Om lr > lt beräknas ∆u för ett fiktivt kvadratiskt hål med samma area som det verkliga, dvs. lt ersätts med lr lt .

Figur 3.12.5

Reduktion ∆u av snittytans längd u vid hål invid innerpelare

132

BBK 04

4 Dimensionering i bruksgränstillstånd

4
4.1

Dimensionering i bruksgränstillstånd
Giltighet
BKR, avsnitt 7:32, första stycket
Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:32) avser balkar, pelare, ramar, bågar, plattor, väggar, skivor, fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och med vanlig tvärsnitts- och detaljutformning. Begränsningar för giltigheten av särskilda beräkningsmodeller och regler ges i vissa fall i efterföljande avsnitt. För fall som ligger utanför angivna gränser hänvisas till litteraturen eller särskild utredning.

BKR, avsnitt 7:32, andra stycket
Råd: Dimensionering i bruksgränstillstånd avser i första hand deformationer och sprickbildning, men kan i speciella fall gälla även andra förhållanden, t.ex. avnötning.

133

Avsnitt 7:311 i BKR behandlar beräkning av krafter och moment i brottgränstillstånd och finns återgivet i avsnitt 3.2.2. avsnitt 2:31. andra styckets andra mening Vid beräkning av tvångskrafter skall konstruktionens verkningssätt i aktuellt gränstillstånd beaktas.1 Beräkning av krafter och moment Beräkningsmodell BKR. I detta sammanhang åsyftas uppsprickningens betydelse för krafter. avsnitt 7:311. Krafter och moment bör dock bestämmas enligt elasticitetsteori. 134 .2. avsnitt 7:32.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 4. BKR.2 4. sjätte stycket Uppsprickning av konstruktionen skall beaktas om den är av betydelse.2 Beräkning av tvångskrafter orsakade av deformationspåverkan BKR. moment och deformationer.1.2. 4. tredje stycket Råd: Beräkningsmodeller bör i tillämpliga delar väljas enligt avsnitt 7:311. För val av beräkningsmodell se avsnitt 3.

Inverkan av krypning och sprickbildning kan tillgodoräknas.3a) med ϕef enligt avsnitt 2.5.3. om tvärsnittshöjden är högst 1/3 av fria spännvidden.3.3.3. och om krafter och moment beräknas enligt elasticitetsteori.2. I annat fall antas betongen inte ta några dragspänningar alls. 4. Spänningar beräknas normalt med värden på elasticitetsmoduler enligt avsnitt 2.1. Betongens krypning kan beaktas genom användning av en fiktiv elasticitetsmodul med dimensioneringsvärdet Eef = Ec 1 + ϕef (4.1 och 2.2.3 Beräkning av spänningar Plana tvärsnitt kan antas förbli plana vid deformation orsakad av böjning med eller utan normalkraft. Vanligen erhålls högre värde på tvångskrafter om betongen antas ha hög draghållfasthet. Betongens krympning kan beaktas genom metod i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4. kan både betong och armering antas ta upp dragspänningar.1 och 2.3.2. 135 .BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd Normalt beräknas tvångskrafters storlek enligt elasticitetsteori.7.3 Tillämpning av elasticitetsteori och gränslastteori BKR.3 kan förutsättas osprucken. Beträffande definitioner av begreppen elasticitetsteori och gränslastteori se avsnitt 3. avsnitt 2:31. Vanligen tillämpas elasticitetsteori. Om betongen enligt villkoren i avsnitt 4. 4.6:22 – 23.2. Vald beräkningsmodell och ingångsparametrar skall redovisas. första stycket Beräkningar skall baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gränstillstånd.4. jämför avsnitt 2.

se vidare avsnitt 6. dvs α = Es/Eef.5κ 1 ζ σ c1 dock ν ≥ 0.3a. I balkliv och liknande kan en representativ armeringsspänning även beräknas med utgångspunkt från jämvikt med tvärkraften enligt fackverksmodell.5c definieras i anslutning till ekvation 4.3.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 Vid beräkning av spänningar bör förhållandet α mellan armeringens och betongens elasticitetsmoduler baseras på aktuella materialvärden och med eventuell inverkan av krypning enligt ekvation 4.5c är spricksäkerhetsfaktor enligt avsnitten 4.3 och 4.5. höga balkliv o.d.5.5. skal. se avsnitt 3.7.7.3b) β κ1 ζ σc1 definieras i anslutning till ekvation 4.5.4. Härvid bör användas en lutning θ som svarar mot riktningen för huvuddragspänningssprickor på nivån för tvärsnittets tyngdpunkt. Armeringsspänningar vid plant spänningstillstånd beräknade enligt ovan kan i brugränstillstånd reduceras med faktorn ν enligt ekvation 4.4 är huvuddragspänning i betong beräknad för osprucket stadium. Vid plant spänningstillstånd (i skivor.3. vid användning av fackverksmodell beräknas spänningen på nivån för tvärsnittets tyngdpunkt 136 . 4 (4.) kan armeringsspänningar bestämmas approximativt ur villkoret att de efter uppsprickning är i jämvikt med spänningar beräknade för osprucken betong. ν =1− där f β ⋅ ctk 2.3b nedan.

där fcca är den karakteristiska hållfasthet som svarar mot hållfastheten vid aktuell tidpunkt.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd 4.4. Råd: I de fall tryckpåkänningen begränsas enligt BBK avsnitten 4.4.2 Betongtryckspänningar vid spännbetongkonstruktioner Tryckspänningen i spännbetongkonstruktioner bör inte överstiga det lägsta av värdena 0.5fcck för lättballastbetong.6fcck (fcck enligt avsnitt 2. 137 . – Kanttryckspänningen.1 Begränsning av spänningar Betongtryckspänningar vid långtidslast BKR.4 4. – Medeltryckspänningen vid långtidslast understiger 0. Om ett eller båda av följande villkor är uppfyllda erfordras ingen särskild undersökning.1) och 0. understiger 0.6fcck för vanlig betong och 0.4.1 och 4. sjunde och åttonde stycket Om hög tryckpåkänning uppkommer i betongen vid långtidslast erfordras särskild utredning av krypdeformationernas storlek och deras inverkan. 4.4.4.85fcca.1fcck under inverkan av yttre normalkraft och eventuell effektiv spännkraft.4. I annat fall utreds krypningens inverkan på effektiv spännkraft. se avsnitt 4.1. avsnitt 7:32. orsakad av långtidslast.2 erfordras ej särskild undersökning.

se SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 – betongsammansättning.5.3. se SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. Före låsning av efterspänd armering eller före avspänning av förespänd armering bör spänningen inte överstiga något av värdena 0. se SS 13 70 10 – begränsning av kloridhalt. Speciellt bör böjdragzoner.5. De relaxationsvärden som anges i avsnitt 2.80fst och 0.5.2-gräns respektive brottgräns enligt ekvation a i avsnitt 2. spjälkningszoner och områden för sneda skjuv.3 Spänning i spännarmering vid uppspänning BKR.2. 4.1 Sprickbildning och rostskydd Allmänt Om miljö. Med hänsyn till armeringens korrosionsskydd kan i övrigt fordras åtgärder beträffande – täckande betongskikt. 138 .och beständighetskrav så fordrar.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 4.5 4. nionde och tionde stycket Påkänningen i spännarmeringen skall vid uppspänning begränsas så att spännkraften kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt genom förlängningsmätning och så att det inte föreligger risk för armeringsbrott.6 förutsätter att spänningen i spännarmeringen omedelbart efter låsning eller avspänning begränsas till det lägsta av värdena 0.3.4.4. fst och fstu är dimensioneringsvärden i bruksgränstillstånd för 0. avsnitt 7:32. begränsas sprickbildning enligt avsnitt 4.4. Råd: Lämpliga gränsvärden vid uppspänning finns i BBK avsnitt 4.85fst och 0.och vridskjuvsprickor uppmärksammas.75fstu.70fstu.

3a) σn + σm ≤ k där f ct ζ (4. 4. En begränsning av betongens sprickbildning kan även erfordras av andra skäl.1 eller 2.5. För platta.2 Armeringstyper I enlighet med SS 13 70 10 indelas armering från korrosionssynpunkt i två typer.5.5. Vid dragande normalkraft f k σ n + σ m ≤ k ct ζ Vid tryckande normalkraft (4.5. med hänsyn till krav på täthet och risk för skador på ytskikt.3 139 . Vad som gäller i det enskilda fallet beror på vilket gränstillstånd som behandlas i det avsnitt där sprickkriteriet åberopas. 4.3b) σn σm fct ζ k är spänning av enbart normalkraft (positiv vid dragning) är spänning av enbart moment (positiv vid dragning) är dimensioneringsvärde för draghållfasthet enligt ekvation a i avsnitt 2.5. korrosionskänslig armering och föga korrosionskänslig armering.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd I extrema fall kan ytterligare åtgärder vara nödvändiga. t. balk.3.2 beroende på gränstillstånd är en faktor varmed spricksäkerheten kan varieras och som anges särskilt vid olika tillämpningar av sprickkriteriet är en dimensionsberoende koefficient som beror av tvärsnittets totalhöjd h enligt figur 4. pelare och liknande utsatt för böjande moment och normalkraft antas betongen osprucken om följande villkor är uppfyllt.3.ex.3 Sprickkriterier Nedan angivna sprickkriterier kan tillämpas antingen i brottgränstillstånd eller i bruksgränstillstånd.

140 . Vid användning av sprickkriterierna beaktas att egenspänningar av temperatur.3 Koefficienten k som funktion av tvärsnittets totalhöjd h För huvuddragspänning σ i balkliv. Konsekvenserna av sprickbildning på grund av en felbedömning av utnyttjningsbar draghållfasthet kan också beaktas genom faktorn ζ.3a – c.5. balk. krympning etc. kan sprickorna antas vara slutna i en lastkombination där enbart tryckspänningar uppträder vid beräkning med förutsättning om osprucken betong. Detta kan beaktas genom faktorn ζ i ekvationerna 4. Om ett högt värde på spricklasten (sprickmomentet) är ogynnsamt ersätts fct i ekvationerna ovan med fcth (= fctd enligt ekvation c i avsnitt 2. pelare eller liknande. antas betongen osprucken om följande villkor är uppfyllt. kan medföra att endast en del av betongens draghållfasthet kan utnyttjas för spänning av yttre last. eller för huvuddragspänning σ i annan typ av konstruktionsdel än platta.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 Figur 4.5. orsakad av skjuvspänning i kombination med normalspänning.2). σ ≤ fct (4.3c) Om betongen beräknas spricka i någon lastkombination.5.3.3. ζ med samma beteckningar som ovan.1 och 2. såsom skiva och skal.

5.5.3 vid farligaste lastkombination i bruksgränstillstånd och med värden på ζ enligt SS 13 70 10.5. Vid tillämpning av ovanstående sprickkriterier för bedömning av konstruktions täthet eller dess böjdeformation bör koefficienten ζ väljas med hänsyn till vad en felbedömning betyder.5 κ 1 σ s β ⋅ dock ν ≥ 0.5.20 mm. Då sprickfrihet tillgodoräknas för att påvisa bärförmåga i brottgränstillstånd bör ζ väljas till 2. bör den karakteristiska sprickbredden wk begränsas för långtidslast. Metoden förutsätter att armeringen uppfyller villkoren i avsnitt 4. 4. allvarlig förstörelse eller stor ekonomisk förlust av andra skäl kan koefficienten ζ sättas lika med 1.5c) 141 .5.0.5a) σs Es srm (4. Om en felbedömning av tätheten eller böjdeformationen inte medför personskada. 4.4 Erforderlig spricksäkerhet och begränsning av sprickbredder Om betongen inte kan antas vara osprucken enligt avsnitt 4.5.5 Beräkning av sprickbredder Följande metod kan tillämpas för beräkning av sprickbredd i närheten av armering vars riktning avviker högst 15° från huvuddragspänningsriktningen i betongen. Lämpliga värden på ζ och wk med hänsyn till beständighet ges i SS 13 70 10. För konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck bör sprickbredden wk vid rimliga krav på vattentäthet inte överstiga 0.0.5.7 wm wm = ν (4.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd Värden för ζ för tillämpning i bruksgränstillstånd med hänsyn till beständighet ges i SS 13 70 10.5.6 om minimiarmering.4 (4.5b) ν =1− σ sr 2.5. Sprickbredd kan beräknas enligt avsnitt 4. Sprickbreddens karakteristiska värde wk och medelvärde wm beräknas ur wk = 1.

20d för d > 10 mm är en koefficient som beaktar medverkan av dragen betong mellan sprickor. omedelbart efter det spricka antas ha bildats.3 används ν = 1 i ekvation 4.5d nedan är en koefficient som beaktar inverkan av långtidslast eller lastupprepning med β = 1. den del av dragzonen som har samma tyngdpunkt som den vidhäftande armeringen är area för direkt vidhäftande dragarmering (hit räknas inte efterspänd armering i ursparingskanaler e.5 för långtidslast eller mångfaldig lastupprepning är en koefficient som beaktar inverkan av armeringens vidhäftning med κ1 = 0.8. dvs.2 för profilerade stänger κ1 = 1. dvs.d. om stängerna har en specifik kamarea ≥ 0.0 för första pålastningen β = 0.3.5a – d.5b är för ospänd armering spänningen i sprickan beräknad enligt avsnitt 4.4 är sprickavståndets medelvärde bestämt enligt ekvation 4.5.6 för släta stänger För profilerade stänger kan κ1 sättas till 0. Medelsprickavståndet srm i mm bestäms ur srm = 50 + κ1κ 2 ∅ ρr (4.15d för nominell stångdiameter d ≤ 10 mm och ≥ 0.5.5d) där Aef As 142 är effektiv betongarea enligt figur 4.) .5.8 för kamstänger κ1 = 1.5. Om σs är reducerad med ν enligt avsnitt 4. Om det förekommer både moment och normalkraft kan härvid förutsättas att dessa har samma förhållande vid spricklasten som vid aktuell last.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 där Es srm β κ1 ν σs σsr är armeringens elasticitetsmodul Es = Esk = 200 GPa enligt avsnitt 2.5. För spännarmering medräknas endast den del av spänningen som överstiger det värde som motsvarar effektiv spännkraft är värdet på σs vid beräknad spricklast.

5c är koefficient som beaktar töjningsfördelningen enligt ekvationerna 4.5.5e) Med ε1 och ε2 enligt figur 4.5f) 143 .5. Med beteckningen def för höjden av effektiv betongarea Aef enligt figur 4.5.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd κ1 κ2 ρr ∅ är koefficient enligt ekvation 4.5.5e och 4.5f nedan = As/Aef är stångdiameter i mm κ 2 = 0.5e kan ekvationen för κ2 ovan skrivas om till κ 2 = 0.5.5a – d och med töjningsfördelning enligt figur 4.x) (4.5.5e (ε1 > ε2).5.5.125 ε1 +ε 2 ε1 (4.25 - d ef 8(h .

4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 Figur 4. x = avstånd från den tryckta kanten till neutrala lagret Om stångavståndet i figur b) och c) överstiger 16∅ betraktas stängerna som enskilda stänger enligt figur d) 144 .5a – d Bestämning av effektiv betongarea Aef (Aef = streckad yta) def = c h = = höjd av effektiv betongarea basmått för täckande betongskikt konstruktionens totala höjd För böjd konstruktionsdel med armering i ett lager begränsas def till (h-x)/3.5.

5d) för armering i respektive riktning är vinkel mellan huvuddragspänningsriktningen och armering y Detta sprickavstånd används för beräkning av sprickbredd enligt ekvation 4.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd Figur 4. om förutsättningarna i avsnitt 3.5.x/y θ är sprickavstånd enligt ekvation (4. armeringsnät) behöver medelsprickavståndet srm inte sättas större än srm = s (4.5.9. varvid σs är den största av armeringsspänningarna för respektive riktning.5g) där srm.5.y srm.9. Metoden kan även användas för höga balkar under förutsättning att Aef kan definieras.5e Töjningarna ε1 och ε2 för bestämning av koefficienten κ2 Om armeringen är mycket ojämnt fördelad mellan olika delar av tvärsnittets dragzon bör värdet på srm beräknas för var del för sig.5h) För buntad armering kan Asn (= As för bunt) och en ekvivalent diameter ∅n beräknas ur formel 3. Vid armering i två vinkelräta riktningar. 145 .ex.5. som båda avviker mer än 15° från huvuddragspänningen i betongen.7a – b. För armering med fasta tvärstänger med inbördes avstånd s (t.x (4.5a − c.7 är uppfyllda.5. kan sprickavståndet beräknas enligt följande: srm = 1 cosθ sin θ + srm.

kan deformationskrav dimensionera minimiarmering.5a – d.7 gånger värdet på As enligt ekvation 4.5. Vid en dubbelarmerad konstruktionsdel påverkad av dragkraft. om friktionskoefficienten mellan betongplatta och underlag kan visas uppgå till minst 1.5.ex.0.6 Minimiarmering för sprickfördelning Följande villkor 4.5 inte är direkt tillämplig. t. fall c) i figur 4.5.5.6) där As Aef σs fcth är armeringsarea är effektiv betongarea enligt 4. begränsad till 420 MPa eller fyk. 146 . krympning.5.6 kan tillämpas vid dimensionering av minimiarmering för begränsning av sprickor orsakade av tvång.5a – d. dock högst h/2. Om armeringen anordnas enkelsidigt bör As inte väljas mindre än summan av As för motsvarande dubbelarmerad konstruktion. Den effektiva betongarean Aef bestäms enligt figur 4.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 4.5.5.5 är dragspänning i armering. As σ s ≥ Aef fcth (4. Om inte sprickbreddsbegränsande armering fordras.2c för den aktuella betongen (dvs. bör det mått som i figuren motsvaras av (2c + ∅) inte sättas mindre än 100 mm.6. om detta är lägre är högt värde för draghållfasthet enligt ekvation 2.3. den betong som även uppfyller eventuella krav på vct eller annat som kan påverka hållfastheten) För platta på mark med friktion kan minimiarmeringen minskas till 0.5. samt andra sprickor för vilka beräkningsmetoden i avsnitt 4.

BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd 4.4.6.6.6) kan vid litet armeringsinnehåll beräknas ur ∆ε cs 1 = rs h 4.1 4.5.1.6 4.6.2 (4. vars teoretiska spännvidd är minst lika med 3 gånger höjden. Beräkning av krökning vid osprucken betong Krökning orsakad av krympningsskillnad ∆εcs (jämför figur 2.1.1.6. Beräkningen förutsätts baserad på materialegenskaper enligt avsnitt 2.1. Krökning orsakad av krypning i spännbetongkonstruktion kan beräknas ur 1 1 ( M y − Ft e)ϕef = rp Ec I1 (4. Om betongen enligt avsnitt 4.3. Som beräkningsförutsättning gäller att plana tvärsnitt förblir plana vid deformation.3 kan anses osprucken eller förekommande sprickor slutna.3a.6. Inverkan av betongens krypning vid långtidslast kan beaktas genom användning av en fiktiv elasticitetsmodul Eef enligt ekvation 4.6.1. kan krökningen beräknas enligt följande avsnitt 4. i annat fall enligt följande avsnitt 4.2a) där h är tvärsnittets höjd.6.2b) 147 .1.1 Deformationer Beräkning av böjdeformation Beräkningsförutsättningar Beräkningsmetoderna i detta avsnitt avser deformation på grund av böjning i konstruktionsdel.2.

7 Beräkning av krökning vid sprucken betong Krökning i tvärsnitt med spricka kan beräknas enligt följande ekvation 4. till krökningen enligt ovan adderas en krökning enligt följande ekvation 4.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 där EcI1 My Ft e 4. För tvärsnitt med ospänd armering och enbart böjande moment kan inverkan av krympning beaktas på ett förenklat sätt.6.3 ϕef är böjstyvhet i osprucket stadium är moment av yttre långtidslast är aktuell kraft i spännarmering med hänsyn tagen till tidsberoende effekter är dragkraftens excentricitet är betongens effektiva kryptal enligt avsnitt 2.3b) Beräkning av deformation Deformation beräknas med utgångspunkt från krökning med beaktande av kontinuitetsvillkor.1. 1 M = rf EI 2 (4. ε 1 = cs rs d 4.6:2 ges en mera ingående beskrivning av metoder för beräkning av böjdeformationer. Beräknad krökning förutsätts inte vara mindre än den som beräknas för osprucken betong.3b.1.6.6.5.3a) där M EI2 är böjande moment är böjstyvhet i sprucket stadium. beräknad under förutsättning att betongen inte tar upp böjdragspänning Genomsnittlig inverkan av dragen betong mellan sprickor kan beaktas genom att krökningen enligt ekvation 4.1.1.6.6.3a.6.4 (4.1.4. I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4.1.3a multipliceras med faktorn ν enligt ekvation 4. 148 .5c.1.6.

6. C0 är vridtröghetsmomentet.3a) 149 .3GcC0 (4.3 Beräkning av vridstyvhet vid sprucken betong Om endast böjsprickor förekommer kan vridstyvheten beräknas ur GcC1 = 0.6.4.2 4.6.BBK 04 4 Dimensionering i bruksgränstillstånd 4.7.1 Beräkning av vriddeformation Beräkningsförutsättningar Inverkan av förhindrad välvning är inte beaktad i nedanstående beräkningsmetoder. Skjuvmodulen Gc kan antas vara lika med 0.2.2 Beräkning av vridstyvhet vid osprucken betong Vridstyvheten GcC0 vid osprucken betong kan beräknas för homogent tvärsnitt.6.6.2.6.2.2) där ϕef är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.2.2.1.4Ec.1) är vridstyvhet är vridmoment I övrigt gäller i princip samma förutsättningar om hänsynstagande till krypning och till om betongen är osprucken eller sprucken som enligt avsnitt 4.6. 4. Inverkan av betongens krypning kan beaktas genom att Gc ersätts med Gef = Gc 1 + ϕ ef (4.6. 4.2. Vridvinkeländringen ψ per längdenhet beräknas ur ψ = där GcC T T Gc C (4.1.

6:3 finns en beskrivning av metoder för beräkning av vriddeformationer.1GcC0 (4.3ϕef).7.4 Dimensionering i bruksgränstillstånd BBK 04 Om skjuv.eller vridsprickor förekommer kan vridstyvheten beräknas ur GcC2 = 0.4.3b) Inverkan av betongens krypning kan beaktas genom att GcC1 respektive GcC2 divideras med (1 + 0.2. 4.6. där ϕef är effektivt kryptal enligt avsnitt 2. 150 .2.6.4 Beräkning av deformationer I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 4.

BBK 04 5 Dimensionering genom provning 5 Dimensionering genom provning Dimensionering genom provning behandlas i Boverkets handbok med samma namn. 151 .

152 .

9 utgör en enhet som förutsätts bli tillämpad i sin helhet tillsammans med principerna för tvärsnittsändringar nedan. plattor.1b. väggar. Den största höjd som kan utnyttjas vid vot bestäms analogt. se figur 6. så att höjdändringen blir maximalt 1:3.5 gånger hålets bredd (höjd). 6. dvs. grundplattor och fundament i anslutning till föreskrifter och allmänna råd i BKR.1 Figur 6. Metoderna i varje avsnitt 6. upplagskonstruktioner.1c.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Allmänt I detta avsnitt ges exempel på beräkningsmetoder för dimensionering av balkar. skal. Utjämning vid hål. återgivna i avsnitt 1 – 4. skivor. 153 . pelare.1a – b a. Inverkan av hål antas försumbar på ett avstånd lika med 1.1a. se figur 6. Inverkan av språngvis ändrat mått antas bli utjämnad på en sträcka lika med 3 gånger måttändringen. se figur 6. ramar.2 – 6. Utjämning vid språngvis ändrat mått b.

1 Momentfördelning enligt gränslastteori Beräkning i brottgränstillstånd Exempel på metod för att visa att en kontinuerlig eller inspänd balk eller platta har tillräcklig deformationsförmåga enligt punkt b) i avsnitt 3.2. Vid tillämpning av metoden kan inverkan av ogynnsam last154 .2:331 och 6.2.6.2. se avsnitt 6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Figur 6. Som fri spännvidd räknas avståndet mellan två närliggande upplags kanter.2:332.6 skall tillämpas konsekvent på konstruktionsdelen. respektive avståndet från upplagets kant till änden på en konsolbalk.) Balk med större bredd än 5 gånger totala höjden räknas som platta. Större höjd bör inte utnyttjas i ett hörn än den som erhålls vid höjdändring 1:3 6. varvid dock metoderna i avsnitt 6.2. (Med konstruktionsdel avses här delen mellan ett upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken. där mer nyanserade metoder ges beträffande giltighetsområde för l/h.2 6.2. För andra fall se avsnitt 6.5h.1c Systemlinjer och tvärsnittshöjd vid hörn och knutpunkter med voter.5. Därför är det i vissa fall möjligt att tillämpa metoderna i avsnitt 6.6 på en balk med l/h ≥ 3. För konsolbalk gäller l ≥ 1.3.2 6.1 Balkar Begränsningar En balk som dimensioneras enligt detta avsnitt skall ha en fri spännvidd l minst lika med 3 gånger totala höjden h.2 finns i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6. 6.

1a) där l pr är teoretisk spännvidd för det fack som avlastas är intensiteten hos den fördelade last.1. 6. Vid beräkning av påtvingade vridmoments storlek beräknas vridstyvhet och böjstyvhet med hänsyn till om betongen är sprucken eller osprucken.2.2. Tillägg till stödmoment ∆Ms på grund av avlastning av ett fack närmast bortom nästa stöd kan beräknas som ∆M s = −0.024 pr l 2 (6.2.2.1a för avlastning inom vart och ett av de intilliggande facken. Tillägg till fältmoment ∆Mf på grund av avlastning av ett intilliggande fack kan beräknas som ∆M f = 0.2.ex. se avsnitt 4.2.3. behandlas nedan.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper ställning vid fackvis jämnt fördelad last anses beaktad genom momenttillägg enligt nedan. 155 .2. oavsiktlig inspänning mellan sekundär.6.1.2. som avlägsnas för att ge ∆Mf.2. se avsnitt 3. 6.2.och primärbalk. Påtvingade vridmoment som inte är nödvändiga för konstruktionens jämvikt.2.1b) Angivna värden kan användas även om beräkning för full last på alla fack görs enligt elasticitetsteori.2.2 Beräkning i bruksgränstillstånd Ogynnsam lastställning i bruksgränstillstånd kan beaktas enligt den förenklade metoden i avsnitt 6.016 pr l 2 (6.3 Vridning påtvingad från anslutande balkar eller plattor Vridande moment som fordras för en konstruktions jämvikt skall alltid beaktas. normalt den fria lastandelen För innerfack fås ett momenttillägg ∆Mf enligt ekvation 6. t.

2.max är betongtvärsnittets vridmotstånd enligt plasticitetsteori är högt värde för betongens draghållfasthet = fctd enligt ekvation c i avsnitt 2.4 bör alltid dimensioneras för påtvingade vridmoment.2.1 och 2.max. där TSd är påtvingat vridmoment i aktuellt snitt och Tr bestäms enligt följande ekvation 6.4.4 6.1a.7. Konstruktionsdelar anslutna till balk med påtvingad vridning och som orsakar eller tar upp vridmoment.3.4. I övriga fall kan inverkan av påtvingad vridning anses beaktad om balken dimensioneras för ett reducerat vridmoment TSdTr/Td.2 är medeltryckspänningen av effektiv spännkraft eller normalkraft är maximalt påtvingat vridmoment i aktuell balkdel. varmed avses del mellan snitt där vridmomentet har maximum och där det är noll eller byter tecken Vridarmering dimensionerad enligt ovan kan tillgodoräknas som tvärkraftsarmering.3.5.3. om denna bestäms under förutsättning att Vc = 0 i ekvation 3.3) där Z fcth σcm Td. motsvarande de vridmoment balken med påtvingad vridning dimensioneras för enligt ovan.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Balkar påverkade av utmattningslast eller balkar med krav på sprickbreddsbegränsning enligt avsnitt 4. dock inte större än TSd. 6. Om variabel lastandel inte överstiger 50 % av totallasten och om krav på sprickbreddsbegränsning inte föreligger. Tr = Z (fcth + 0.2.4. dimensioneras för böjande moment i anslutningssnitten. behöver påtvingade vridmoment endast beaktas om de orsakas av en ensidigt ansluten balk eller platta.1a – c bestäms medverkande flänsbredd bf med beaktande av nedanstående villkor: 156 .2.2.3σcm) (6.1 Dimensionering Medverkande flänsbredd Vid dimensionering av flänsförsedda tvärsnitt enligt figur 6.

För tvärsnitt med ensidig fläns som inte är styrd i sidled.75b0 för tvärsnitt med ensidig fläns som inte är styrd i sidled. Figur 6. För övrig längsgående påverkan bestäms medverkande flänsbredd i varje särskilt fall.1a – c Medverkande flänsbredd a.2. Medverkande flänsbredd enligt ovan avser normalt inverkan av last inom respektive spännvidd. ensidig fläns som är styrd i sidled och c. kan betong och armering räknas verksamma enligt vanliga metoder. – bf ≤ 0. där bf kan komma att variera utefter balkens längd.2. 157 .4.4. symmetriska flänsar b.1c. se figur 6.1d.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper – bf ≤ b0.2. dock högst halva avståndet mellan två närliggande balkliv eller verklig flänsbredd vid fri fläns. se figur 6.4. inklusive tvärgående inverkan av eventuell spännkraft. jfr figur 6.4. Längsgående inverkan av spännkraft kan fördelas inom ett spridningsområde med växande bredd ut på den totala tvärsektionen. beaktas även skev böjning och eventuell vridning. varvid spridningsvinkeln β kan sättas till arctan (2/3) ≈ 34°. Ovanstående villkor gäller i förekommande fall för såväl tryckt som dragen fläns. ensidig fläns som inte är styrd i sidled Inom det enligt ovan bestämda verksamma tvärsnittet.1c.2. där b0 är 1/10 av avståndet mellan momentnollpunkterna för studerad balkdel.

2.1d Spridning av längsgående inverkan av spännkraft nära förankring. läggs vid behov tvärarmering in enligt nedan.2.2 Skjuvarmering i fläns Om fläns förutsätts medverka i brottgränstillstånd för att öka tryckzonen eller för att ge plats åt erforderlig dragarmering. 6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Figur 6. Erforderlig tvärarmering per längdenhet för en balk med konstant höjd beräknas ur 158 .4. Medverkande tvärsnitt enligt markering gäller för aktuellt balkliv till höger om den av linjerna 1.4. 2 och 3 som ligger längst från förankringen.

3 och även avsnitt 6. se figur 6.5 gånger stångens avstånd till flänsens inspänningssnitt.2. förskjutning av dragkraftskurvan enligt avsnitt 3. Tvärarmering läggs in i studerad balkfläns på en sträcka från upplag till det snitt där At blir noll eller negativt.1.2.2. 6.1 och al.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper A V  1 At =  f ⋅ d − hf f v   A z  fst (6. Tvärarmeringens läge i flänsen utefter balklängden beror av kraftspelet i flänsen.2.9. ökad med (1.2.3 Förlängning av huvudarmering i dragen fläns Armeringsstång i dragen fläns förlängs.2. Om ingen särskild utredning görs kan följande principer tillämpas.4.2) där A Af fv hf z är total tryckzonsarea om den studerade flänsen är tryckt och total böjarmeringsarea om den är dragen är den del av tryckzonsarea respektive böjarmeringsarea som befinner sig inom bredden bf enligt figur 6. vilket också påverkar tvärarmeringens läge i dragen fläns. Sneda sprickor i balklivet medför enligt avsnitt 3.2 blir negativt fordras ingen tvärgående skjuvarmering.2.9.35fct är flänstjocklek är tvärsnittets inre hävarm som kan sättas till 0. 159 .9 gånger balkens effektiva höjd d Tvärarmeringen förankras utanför medverkande flänsbredd eller utanför medräknad dragarmering.2 ger. Här är bf medverkande flänsbredd enligt avsnitt 6. Om At enligt ekvation 6.9.4.6. med en sträcka lika med 1.4.2 en förskjutning av dragkraftskurvan för balken i förhållande till momentkurvan.5bf + al).1a – c = 0.4.4.4. utöver vad som avsnitt 3.2.

4. y1 och y2 är avståndet från stång nummer 1 respektive 2 till balklivet 6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Figur 6. böjmoment.och dragresultanternas avlänkning vid balkens krökning.m.2.3 Armering i medverkande fläns. se även figur 6.4 Tvärgående böjarmering i fläns I tryckt eller dragen fläns som medräknas i brottgränstillstånd uppstår tvärgående böjmoment genom de längsgående tryck. krökning m.4.2.2.4. Kraftens storlek blir starkt beroende av böjmomentet i förhållande momentkapaciteten. och kan anses försumbar redan vid mindre än 90 % utnyttjande av momentkapaciteten. 160 . verkande i krökningsplanet och riktad mot neutrala lagret. Storlek och fördelning av Q kan beräknas genom noggrann tvärsnittsanalys med beaktande av arbetskurvor.4.respektive dragresultanten. Kraften fördelas i tvärled på samma sätt som tryck. Böjmomenten kan beräknas för en ekvivalent last Q.

4b) och Md Mu F x εcu dimensionerande moment i längsled i aktuellt snitt motsvarande momentkapacitet total tryck.9.eller dragresultant F) fördelning i tvärled.4.9   Mu  dock α ≥ 0 (6.4. Momentets fördelning i längsled kan baseras på medelvärdet av α inom det område där Md/Mu > 0.4a) där α = 10   Md  − 0.5 tryckzonshöjd vid fullt utnyttjad momentkapacitet Tvärgående böjmoment i fläns bestäms med hänsyn till den ekvi valenta lasten Q (Q = total tryck.eller dragresultant (beroende på om flänsen är tryckt eller dragen) betongens formella brottstukning enligt 2.2.4 Tvärgående krafter i flänsar på grund av balkens krökning I avsaknad av noggrann analys kan följande enkla regler tillämpas.2.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Figur 6. Den ekvivalenta lasten Q per längdenhet längs balken beräknas enligt Q=αF ε cu x (6.2.4. 161 .4.

Om följande villkor är uppfyllda fordras ingen kontroll l b ≤ 50 3 b h dock h ≤ 2.5 Begränsning av skjuvsprickor i fläns I exponeringsklass XD1 − XD3 och XS1 − XS3 bör betongens uppsprickning på grund av flänsskjuvning i bruksgränstillstånd begränsas.4.2.4.5 Sidostabilitet Sidostabilitet kan behöva kontrolleras för slanka förtillverkade balkar i samband med transport och lyftning.5) Ix är dimensionerande tvärkraft i bruksgränstillstånd är total area av aktuell fläns enligt figur 6.2.2.4.5 är avståndet mellan balktvärsnittets tyngdpunkt och flänsens tyngdpunkt är balkens tröghetsmoment Figur 6.5 b (6.2. Detta kan ske genom att tvärgående armering At läggs in med en minsta mängd per längdenhet.4.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 6.2.2.5) 162 . At = där Vd Af yf Vd Af yf f st I x (6. samt för slanka balkar som saknar tillräckligt sidostöd i färdig konstruktion.5 Total area Af av aktuell fläns 6.

6 6.8. t.6. 163 6.6. dras fram till upplag. Deformationspåverkan och Olyckslast utformas genomgående vid stöd.ex.25 gånger erforderlig armeringsarea för maximalt fältmoment. kan högre siffervärden användas.4:232 och 6.2.7 eller vridarmering enligt avsnitt 3.5. Dessa principer gäller vid dimensionering i brottgränstillstånd. som svarar mot 0.2.75h (1+cotβ) dock högst 300 mm (β är lutning enligt avsnitt 3.1 Anordning av armering Längsgående ospänd armering Minst så mycket fältarmering. Minst så mycket stödarmering.25 gånger erforderlig armeringsarea för maximalt stödmoment. Stång som avslutas utan uppbockning bör dras fram minst över hela upplagets längd. Byglar I detta avsnitt ges riktlinjer för utformning av byglar som utgör statiskt verksam tvärkraftsarmering enligt avsnitt 3.2:32 tillämpas.2. Alternativt kan kriterier i Betonghandbok − Konstruktion avsnitt 3. 6. samt byglar som kan behövas med hänsyn till bärförmåga vid brand. dock högst avståndet mellan momentnollpunkter är tvärsnittshöjd är tryckflänsens bredd För tillfälliga situationer. Över upplag bör eventuell uppbockning av underkantsarmering (för att erhålla tillräcklig förankring) ske så att stången förs fram rakt till mitt över centrum av upplaget och först därefter bockas upp. 70 respektive 3.2).7.4. som svarar mot 0. dras fram till den punkt där beräknad dragkraft är noll. Vid krav på sammanhållning mot fortskridande ras bör armering med en area minst svarande mot sammanhållningskraften enligt Boverkets handbok Svängningar.ex.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper där l h b är längd utan sidostöd. Balkar i brandteknisk klass R30 eller högre bör utefter hela sin längd ha slutna tvåskäriga byglar med ett inbördes avstånd av 0.2 . i samband med transport och lyftning av förtillverkade balkar. t.

2.6.1.1.2a och b bör användas i de fall som anges i 3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Utöver bygelarmering enligt ovan kan fordras minimiarmering i vissa fall. t. se även 3.2. Byglar enligt figur 6.6.2. För husbyggnader ställs inget generellt krav på sådan minimiarmering.9. Figur 6.ex.5.6. Ändkrokar (utöver hakarna i figur 6. och vid användning av sådana byglar i annan exponeringsklass än X0 bör täckande betongskiktet ökas med 10 mm utöver vad som gäller enligt SS 13 70 10.2e bör utföras med kamstänger eller profilerade stänger.2a – e visar exempel på utformning av byglar.1.2.9. Byglar enligt figur 6.2a och b är dock mindre lämpliga vid grövre dimensioner (∅ ≥ 16 mm).6. Byglar som utnyttjas som tvärkraftsarmering utformas normalt tvåskäriga samt så att de omsluter armeringen i dragzonen och förankras i tryckzonen. för broar.2a – e Exempel på utformning av byglar.6. Överkantsarmeringen i plattan i figur d förutsätts ha minst samma area som byglarna 164 .2. så att de i varje snitt runt omkretsen kan ta upp stångens flytkraft (slutna byglar). Figur 6.

Figur 6. samt med längden i denna riktning avsevärt större än tjockleken och med bredden större än 5 gånger tjockleken. 165 . I balkliv vars bredd inte överstiger 200 mm kan bygelarmeringen utformas enskärig om fullgod förankring anordnas i såväl dragzon som tryckzon. Byglar kan skarvas i samma horisontella snitt. Metoderna i detta avsnitt gäller inte för pelare eller väggar av lättklinkerbetong med slankhetstal λ större än 70.2b. I dragzonen måste alla stänger vara bygelomslutna.2f Exempel på utformning av byglar i balk med bredd större än 2h 6.6. se figur 6.2. Med vägg avses här en konstruktionsdel som huvudsakligen är påverkad av tryckkraft i en riktning.3.3 6.2. så att avståndet mellan skären inte blir större än 2h. vilket ofta kräver en extra bygel.3. se ekvation 6.2f.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper I balk med större bredd än 2h fördelas bygelarean på flera skär.1 Pelare och väggar Definitioner och begränsningar Med pelare avses här en konstruktionsdel som huvudsakligen är påverkad av tryckkraft i sin längdriktning och med längden avsevärt större än övriga dimensioner.6.

3.1a) 166 .2 är kritisk last.3.3. Pelare eller vägg med oförskjutbara knutpunkter: lc M ≤ 34 − 12 01 i M 02 (6.3. den kraft i pelare eller vägg för vilken konstruktionsdelen blir instabil.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 6.1 Beräkning av bärförmåga Fall då tilläggsmoment inte behöver beaktas Beräkning av tilläggsmoment på grund av utböjning fordras inte om nedanstående villkor är uppfyllda.3. Om normalkraften N varierar utefter längden förutsätts att Ncr varierar på samma sätt som N.3. 6. I ett system med flera pelare förutsätts analogt att Ncr/N vid instabilitet hos systemet som helhet har samma värde för alla pelare.3.3 6.2a) där EI Ncr är böjstyvhet enligt avsnitt 3.2b) där i är tvärsnittets tröghetsradie i utböjningsriktningen. Slankhetstalet definieras som λ= lc i (6.4.2 Knäckningslängd och slankhetstal Tryckt konstruktionsdels knäckningslängd definieras som lc = π EI N cr (6. dvs. Ncr/N är konstant.3. dvs.

samt så att |M01|≤|M02|.1. på samma sätt som vid moment av excentrisk tryckkraft. Tvärsnittet kontrolleras även för inverkan av aktuell normalkraft Nd jämte moment motsvarande en icke avsedd excentricitet hos normalkraften enligt avsnitt 3.4.2 för beräkning med hänsyn till instabilitet kan anses uppfyllda vid tillämpning av följande metod.5.3. Nu. se avsnitt 3.3.4.6. jämför avsnitt 2.3.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper där M01 och M02 är första ordningens moment i konstruktionsdelens ändar.3.3.3 och förutsätter att normalvärden på toleranser enligt avsnitt 8. Den icke avsedda excentriciteten antas vara enligt avsnitt 3. inklusive moment av icke avsedd excentricitet i vardera änden. Vid större toleranser beaktas momentökning på grund av skillnaden mellan tillämpad tolerans och toleransen enligt avsnitt 8.1.3. Metoden är i första hand lämpad för pelare och väggar vars knäckningslängd inte avviker alltför mycket från den verkliga längden. påvisas dessutom att konstruktionsdelen är osprucken i brottgränstillstånd enligt avsnitt 3.5 tilllämpas.3.3. se avsnitt 6.3.2.2.4. Bärförmågan vid centriskt tryck. Momenten definieras vidare så att M01/M02 är positivt om båda momenten ger dragning på samma sida av konstruktionsdelen och negativt i annat fall. För oarmerad konstruktionsdel. kϕ och ks i ekvation 6.3.2a.1a blir lc/i ≤ 22.9. och antas verka åt sådant håll att ekvation 6.3.3. I övriga fall kan dimensioneringen baseras på andra ordningens teori med förutsättningar enligt avsnitt 3.5. Pelare eller vägg med förskjutbara knutpunkter: lc ≤ 22 i (6. 6.9.3. Om pelaren eller väggen är ledad i bägge ändar blir M01 /M02 = 1 och i ekvation 6.6.2a inkluderar inverkan av icke avsedd initialkrokighet enligt avsnitt 3. Detta fall blir dock inte dimensionerande för rektangulära tvärsnitt om lc/h ≥ 10 och h ≥ 400 mm. kan beräknas enligt följande ekvation 6.2 Beräkning i brottgränstillstånd Förutsättningarna i avsnitt 3.1a ger lägsta möjliga värde på lc/i.6.1b) För beräkning av lc och i. Koefficienterna kc.3. 167 .6.

3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 N u = kc Ac f cc + ks As fsc 1 + kφϕef (6.3. ks lc h är betongtvärsnittets totala area är armeringens sammanlagda tvärsnittsarea.2b.3. se figur 6.3. om tvärsnittet är symmetriskt armerat och all armering är belägen inom områdena 0.3. Figur 6.3.2a) och i övriga fall i 1 2 . kϕ.3.3.7 är koefficienter som beror av betongens och armeringens hållfasthetsklasser samt förhållandet lc/h enligt följande tabell 6.3. i vissa fall reducerad enligt nedan är effektivt kryptal enligt avsnitt 2.3. 168 .2a Symmetrisk armering som oreducerad kan medräknas vid knäckning kring axel parallell med sida b Om tvärsnittet är osymmetriskt armerat kan ekvation 6.15bh vid knäckning kring axel parallell med sida b.3.3.2 är för rektangulärt tvärsnitt tvärsnittets höjd i utböjningsriktningen (figur 6.3.4.2a.2a) där Ac As ϕef kc.2a användas med As reducerat till det värde som skulle gälla vid symmetrisk armering med den minsta armeringen i båda kanter.3.3. se figur 6.2a är knäckningslängd enligt avsnitt 6. där i är tröghetsradien i utböjningsriktningen As sätts in oreducerat i ekvation 6.2a.3.3.

Armeringen förutsätts ha kvar sitt ursprungliga läge.2c.15 används vid beräkning av As ett reducerat värde As2: 1− 2 0.3. se exempel i figur 6.3.3.2c är aktuell stångarea Godtyckligt tvärsnitt kan ersättas med rektangulärt tvärsnitt som har samma area och tröghetsmoment. 169 . se figur 6.2b Tvärsnitt med osymmetrisk armering och armering reducerad till symmetrisk För stänger med t/h > 0.3.2c) där t As1 är avståndet mellan stängarnas tyngdpunkt och pelarkanten.3.3.3.3. och eventuell reduktion enligt ovan bestäms av armeringsstängernas läge i förhållande till höjden h för det ekvivalenta tvärsnittet.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Figur 6.7 t h As2 = As1 (6.

3.24 0.10 0.18 0.41 0.50 0.27 0.02 0.35 0.48 0.90 0.2a Koefficienter kc.28 40 0.00 1.29 0.62 0.55 0.77 20 0.35 0.3.06 0.70 0.00 0.3.79 0. kϕ och ks lc /h 0 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 10 0.19 0.29 0.09 0.73 0.90 0.87 0.16 0.69 0.15 0.15 0.20 0.15 0.81 0.87 0.27 0.21 0.23 0.36 0.24 0.31 0.82 0.22 0.Koefficihetsklass ent C 12/15 C 25/30 C 40/50 C 60/75 C 12/15 C 25/30 C 40/50 C 60/75 C 12/15 C 25/30 C 40/50 C 60/75 C 12/15 C 25/30 C 40/50 C 60/75 kc kϕ ks 230 ≤ fyk ≤420 MPa ks 420 ≤ fyk ≤ 620 MPa 170 .99 1.19 0.04 0.74 0.22 0.19 0.16 Hållfast.77 0.00 0.48 0.05 0.71 0.72 0.41 0.21 50 0.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Figur 6.89 0.47 30 0.2c Exempel på ekvivalent rektangulärt tvärsnitt vid cirkulärt tvärsnitt Tabell 6.13 0.72 0.82 0.65 0.00 1.88 0.35 0.13 0.60 0.52 0.3.15 0.13 0.45 0.37 0.10 0.63 0.40 0.90 1.33 0.24 0.

M0/c bör dock inte sättas mindre än det moment som motsvarar en minsta icke avsedd excentricitet hos normalkraften enligt avsnitt 3.33 0.3.2a gäller vid oavsiktlig krokighet hos pelare i ramar och liknande konstruktioner där sidorörelse i knutpunkterna är förhindrad.52 0.24 0.62 ≥30 1 0. Ram med oavsiktligt snedställda pelare.3.17 0.8 1.62 > 30 1 0. Ram med förhindrad sidorörelse i knutpunkterna.2b angivna värdena kan rätlinjig interpolation utföras.4 0.1. se nedan.67 0.77 0.3.3.3.57 0.13 1 1 1 1 0.3 och c erhålls ur följande tabell 6.26 0. Figur 6.2b.2.78 20 1 0.2e upphov till moment som beaktas på samma sätt som moment av yttre last.21 0.2a.6 0.41 0.45 0.86 20 1 0.0 1 1 1 1 0.25 0.35 0.32 0. dvs. Vid ramar som är förskjutbara i sidled ger oavsiktlig snedställning av pelare enligt figur 6.6.25 0. För värden på c mellan de i tabell 6.42 0.3. M0 är första ordningens moment inklusive moment av icke avsedd initialkrokighet enligt avsnitt 3.56 0.47 0.3.3.3. pelarna dimensioneras för excentriskt tryck.3.3.3.32 0. där Nu bestäms ur ekvation 6.2d – e d.56 Nd Nu 0 0.3.2b Värdet på c C 32/40 – C 60/75 lc /h = 0 1 1 10 1 0. se figur 6.68 0. Tabell 6.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Ekvation 6.14 0.3.3. Vid excentriskt tryck eller vid transversell last dimensioneras tvärsnittet för böjning för tryckkraften Nd och momentet M0/c.08 171 . e.2 C 12/15 – C 30/37 lc /h =0 1 1 10 1 0.44 0.4.2d.3.56 0.

4. 6. samt dimensionerad för uppträdande skjuvspänningar i brottgränstillstånd.4. Kontroll av kantspänningen i bruksgränstillstånd Kanttryckspänningen begränsas i bruksgränstillstånd enligt avsnitt 4.4.4. förutsatt att eventuell inverkan på utböjningen beaktas.11.4 6.4.2. med längsgående fog mellan olika tvärsnittsdelar.1 Dimensionering Gjutfogar För pelare med T-tvärsnitt eller liknande.3. Vidare förutsätts att konstruktionen utformas så att lasten fördelas på tvärsnittsdelarna i proportion till deras bärförmåga. inklusive eventuellt tilläggsmoment.3.2 172 . Mer nyanserade metoder finns i HPC Design Handbook. Momentdiagrammet 6. och c erhålls ur tabell 6.2. 6.2.1 och beräknas för tryckkraft N och totalt moment M.4.3. varvid M0 är 1:a ordningens moment inklusive inverkan av imperfektioner enligt avsnitt 3.2 kan dimensionerande moment beräknas enligt andra ordningens teori med användande av styvhet enligt avsnitt 3.3.4 6. Avkortning av armering Armering kan avkortas efter samma principer som för balkar.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Som alternativ till beräkningsmetoder enligt avsnitt 6.3.3 Beräkning för olyckslast Vid beräkning för olyckslast behöver moment av icke avsedd initialkrokighet inte förutsättas uppträda samtidigt med moment av olyckslast. avsnitt 6.3.3:5.3. inklusive inverkan av eventuellt tillläggsmoment. kan styvheten beräknas för homogent tvärsnitt om fogytan är skrovlig och rengjord.2b med värde på Nu som i brottgränstillstånd.3. Alternativt kan M beräknas som M0/c. M kan beräknas enligt andra ordningens teori med böjstyvhet enligt avsnitt 3.3.3.3. vilka kan tillämpas även för normalbetong. vattenbilad eller försedd med förtagningar enligt 3. avsnitt 3. samt i Betonghandbok – Konstruktion.3.3.4.4. I annat fall beräknas styvheten som summan av de enskilda tvärsnittsdelarnas styvheter.

4.3. 173 .2. De metoder som gäller för de enskilda konstruktionsdelarna kan även tillämpas när dessa ingår i en ram.3.5 6. avsnitt 6. som momentstyvt sammanfogas eller inspänns till ett stabilt system. 6.4 6. Byglar Längsgående ospänd hörnarmering som medräknas förutsätts omslutas av byglar med ett inbördes avstånd av högst 15 gånger diametern hos hörnarmeringen.2 6. plattor eller väggar. Metoden i 6. se avsnitt 6.1 är uppfyllda.3. Om momentet varierar utefter tvärsnittet i en vägg kan principer för plattor tillämpas vid fördelning av armeringen.3. Hörnarmering som inte omsluts av byglar medtas inte vid beräkning av bärförmåga.2. För spännarmering förspänd till mindre än 620 MPa bör samma principer tillämpas. Med hänsyn till brandskydd kan tätare bygelplacering än enligt ovan erfordras.5. såvida inte villkoren i avsnitt 6.1 Anordning av armering Armering i längsled I en armerad pelare eller vägg bör avståndet mellan två armeringsstänger vara högst 2 gånger tvärsnittets minsta dimension.ex.1. pelare. Ospända längsgående armeringsstänger bör som regel inte ha mindre diameter än 10 mm.3.3.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper förutsätts inkludera andra ordningens moment.3. Vid buntad armering avses här diametern hos enskild stång.5.1 Ramar Definitioner och begränsningar Med ram avses här ett bärverk bestående av balkar. 6.2 förutsätter oavkortad armering.6. Beträffande säkerhetsarmering se Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 32 Bygganvisningar. se t.3. punkt 61 i kapitel II M.5. Byglar bör normalt inte ha mindre diameter än 4 mm.

och med angiven momentriktning.3a.4. Ramhörn med armering anordnad enligt figur 6.4. se avsnitt 3. måste armeringen anordnas på rätt sätt och tvärsnittsdimensionerna väljas tillräckligt stora. kan anses kunna ta upp dimensionerande moment om villkor 6.2-gräns i MPa .3) fyk 174 är armeringsinnehåll i snitt a respektive b exklusive snedarmering är armeringens sträckgräns eller 0. Vid beräkning av rotation kan hörn.2.3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 6. 6.3a Anordning av armering i ramhörn ρ≤ där ρ 5 f yk (6.4.4.och knutpunktsområden räknas oändligt styva om de utformas enligt avsnitt 6.4.4.2.2 Beräkning enligt gränslastteori Stabilitetsbrott får inte avgöra bärförmågan vid lägre last än dimensioneringslast innefattande deformationspåverkan. Figur 6.3 nedan är uppfyllt för utnyttjad huvudarmering.3.4.3 Anordning av armering För att moment och krafter från anslutande konstruktionsdelar skall kunna tas upp i ett ramhörn eller i en knutpunkt.

BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Huvudarmeringen dimensioneras för moment och normalkraft i snitt a och b varvid snedarmeringen inte medräknas.5.5.5 gånger total höjd. T-knut kan anses kunna ta upp dimensionerande moment.4. Figur 6.2. Vid dimensionering beaktas såväl böjande som vridande moment. se avsnitt 6. vid konsolplatta avståndet från upplagets kant till plattans fria ände.1 Beräkning av krafter och moment Momentberäkning enligt elasticitetsteori Vid beräkning enligt elasticitetsteori kan tvärkontraktionstalet antas vara noll både vid sprucken och osprucken betong. om armering anordnas enligt figur 6.1 Plattor Begränsningar I detta avsnitt behandlas plattor med fri spännvidd minst 3 gånger total höjd.3.2.5 6.3b Anordning av huvudarmering i T-knut 6.3b. För enkelspänd platta med bredd mindre än 5 gånger total höjd gäller avsnitt 6. vid konsolplattor minst 1.2 6.5. Momenttillståndet i hela plattan bör beaktas. 6. 175 . Som fri spännvidd räknas avståndet mellan två närliggande upplag.5.4.

diagram och ekvationer.2.4 6.5.2.2. ω = s ⋅ st ≤ 0.2.5.2.2 Allmänt om momentberäkning enligt gränslastteori Momentberäkning enligt gränslastteori kan ske med brottlinjeteori eller jämviktsteori.5.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 6. Observera dock att flertalet tabeller och diagram endast ger uppgift om moment i vissa punkter eller snitt och därför inte ger tillräckligt underlag enligt avsnitt 6. Deformationsförmågan enligt punkt b) i avsnitt 3. Där brottlinjer med olika momenttecken skär varandra eller där en brottlinje skär en rand beaktas inverkan av brottlinjernas delning eller avlänkning.2.2.2 är uppfyllt.3 är dragarmeringsarea per breddenhet är effektiv höjd Momentberäkning enligt brottlinjeteori Vid beräkning enligt brottlinjeteori är det viktigt att finna en brottlinjefigur som inte väsentligt avviker från den farligaste. Användning av sådana tabeller och diagram kräver ofta en kvalificerad bedömning av momentfördelningen i resten av plattan.5.2) där As d 6.2. Momentberäkning enligt tabeller. Momentberäkning enligt jämviktsteori Jämviktsteori är en teori för dimensionering av plattor vid vilken momentfördelningen vid brott valts så att de dimensionerande momenten är minst lika stora som de som krävs för att jämviktsvillkoren skall vara uppfyllda för varje del (av rimlig storlek) av plattan.2.3 respektive avsnitt 6. se avsnitt 6. 6.5.2.5. som bygger på förutsättningar för elasticitetsteori enligt avsnitt 3.2.1. Momentberäkning som visar att jämviktsvillkoren är uppfyllda i alla delar av plattan bör tillämpas.5.5.4.3 och 6.5.1 d f cc A f (6.3. diagram och ekvationer Momentberäkning kan baseras på tabeller.2.5 176 . kan anses vara tillräcklig om följande villkor 6.2.5.1. Detta behöver dock inte beaktas vid rektangulär fyrsidigt upplagd platta med jämnt fördelad last.

6 Beräkning av tvärkrafter och upplagsreaktioner Beräknade tvärkrafter och upplagsreaktioner förutsätts svara mot den momentfördelning som använts vid momentdimensioneringen. 6. 6.3.3.5:2. förutsatt att plattans bärförmåga därigenom inte nämnvärt försämras. med varje sidostrimlas bredd ungefär lika med 1/4 av plattans korta spännvidd.2 177 . diagram och ekvationer. Plattan armeras i två vinkelräta riktningar för de positiva momenten mxt = mx + µ1 tx (6.2 – 4.5. Vid dimensionering kan en armeringsstång antas samverka med betong intill ett avstånd från stången som är högst lika med tre gånger plattjockleken.2a) 6.5.1 Dimensionering för moment Utjämning av moment utefter tvärsnitt Om momentet varierar utefter ett snitt vinkelrätt mot armeringen utförs dimensioneringen för medelmoment inom områden med viss bredd.3.2.5. Exempel på metoder för beräkning av moment i såväl brottgränstillstånd som bruksgränstillstånd ges i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6. Exempel på metoder ges i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.5.2. som bygger på förutsättningar för gränslastteori enligt avsnitt 3. Exempel på sådan utjämning är att för en rektangulär platta med jämnt fördelad last utjämna momenten på en mittstrimla och två sidostrimlor i vardera riktningen.3 6.5.3 och enligt avsnitt 6. Dimensionering för vridande moment Armering som inte ligger i huvudmomentriktningarna dimensioneras även med hänsyn till vridande moment (vilket är aktuellt vid elasticitetsteori och jämviktsteori men inte vid brottlinjeteori).2.5. Följande metod kan tillämpas.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Momentberäkning kan baseras på tabeller. dock högst 1/10 av spännvidden i armeringsstångens riktning.5:266.

4 Dimensionering med hänsyn till genomstansning och skjuvning vid koncentrerade laster Beräkningsmetoderna i avsnitt 3.12 kan tillämpas för bestämning av genomstansningslast för platta som är armerad i två riktningar.2c – d blir positivt är tillhörande vridmoment 6.2d) µ2 där mx . För mellanliggande värden interpoleras rätlinjigt mellan värdena för platta med fri kant och platta på innerpelare. µ2 tx är böjmoment i riktning x respektive y är positiva tal som väljs med hänsyn till praktiska synpunkter.3. beräknad som det största värdet enligt nedan:  7d + b + t bef =  10d + 1. som regel nära 1.2c) (6.3.3. Dock bör µ1 väljas så att inget moment enligt ekvation 6. .2a – b blir negativt och µ2 så att inget moment enligt ekvation 6. my µ1 .2b) och för de negativa momenten mxt = mx − µ 2 tx myt = my − 1 tx (6. Härvid kan tvärkraften fördelas över en plattbredd bef. Vid koncentrerad last nära upplag kontrolleras även plattans tvärkraftskapacitet enligt avsnitt 3.7.3 x (6.3.5.5.5.5.5.5.5.3. Genomstansningslasten för platta med fri kant beräknas enligt metoderna för kantpelare om lasten angriper vid den fria kanten och metoderna för centriskt tryckt innerpelare om avståndet till den fria kanten är större än 10d.4) där b d t 178 är lastbredden är plattans effektiva höjd är tjocklek av beläggning etc.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 myt = my + 1 µ1 tx (6.

så nära varandra att deras effektiva bredder bef överlappar varandra. Se figur 6. vilket anses ligga på avståndet d/2 utanför lastutbredningens begränsning närmast upplaget. se figur 6. F2) sätts till (bef + 2lres) där bef är effektiv bredd för den större av lasterna och lres är avstånd mellan R(F1. Effektiv bredd för R(F1.4b. Läget för resultanten R(F1.4a Vid två koncentrerade laster i bredd.5. Figur 6.5. F2) till F1 och F2 bestäms.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper x är avstånd från lastcentrum till dimensioneringssnitt.4a Effektiv bredd bef för koncentrerad last på platta nära upplag 179 .5. kan tvärkraften per längdenhet v i dimensioneringssnittet beräknas på följande sätt. F2) och den större av lasterna. Det så beräknade värdet på v bör inte sättas lägre än det värde på v som den största enskilda lasten ger.

1 + 2lres) för två olika stora laster nära upplag.ex.5.4b.5b). egentyngd och andra koncentrerade laster (t. Den gynnsamma verkan av lastangrepp nära upplag enligt avsnitt 3. Figur 6.5. F3 och F4 i figur 6.4a och 6. t.5.ex.7. F2) adderas tvärkraft per breddenhet i dimensioneringssnittet av annan last på plattan.4b Effektiv bredd (bef.3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Till värdet på v av R(F1.5. jämför figur 6. Rörlig last behöver inte antas placerad närmare upplagets kant än d.3 är inkluderad i den ovan givna metoden och bör således inte beaktas särskilt. F1 ≥ F2 180 .

5.1 Fyrsidigt upplagd platta med förutsatt område för största fältmoment 181 . där moment tas upp av armeringen (t.6 Hörnlyftning En vid hörn fritt upplagd platta har benägenhet att lyfta invid hörnet.5.5.1).1 Anordning av armering Avstånd mellan armeringsstänger Medelavståndet mellan parallella armeringsstänger bör. 6.5:37. vid stöd och inom området för största fältmoment se figur 6.7.7. Med medelavstånd menas medelvärdet av två intilliggande avstånd.7. Detta kan medföra olägenhet och beaktas i så fall. Figur 6. En metod att dimensionera för hörnlyftning ges i Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.ex. vara högst 2 gånger plattjockleken.5 Begränsning av deformationer Deformationer i massiv platta med ospänd armering behöver normalt inte kontrolleras.7 6.5.5.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6. om plattan ges sådan tjocklek att den inte spricker i fält enligt sprickkriterier i avsnitt 4. 6.5.3.5. under inverkan av den last som är dimensionerande för deformationskontrollen.

I annat fall kan områden för största stödmoment väljas som för motsvarande fältmoment enligt figur 6.7. Om stödmoment utjämnas över hela stödet anses hela stödet vara område för största stödmoment. Avslutning av armering i övrigt sker som för balkar.1.5.5. se avsnitt 3.5.8 Hål i platta I platta med fördelad last kan normalt utföras hål med största tvärmått högst en tredjedel av plattans minsta spännvidd om följande dimensioneringsmetod tillämpas.7. För hål nära pelare.6.7.9 Plattor med samverkande pågjutning Samverkan i brottgränstillstånd kan normalt endast medräknas vid mekanisk förbindning eller vid fog med vattenbilad fogyta.2 Avslutning av armering Vid beräkning enligt elasticitetsteori och enligt jämviktsteori är det möjligt att ange momentkurvor i olika riktningar och att avsluta armeringen enligt avsnitt 3.3.9. se avsnitt 3.5.5. Armeringen ges minst samma längd som den skulle haft. se 6.2. Aktuell skjuvspänning skall understiga aktuellt värde på fogskjuvhållfastheten ff enligt avsnitt 3.1. Vid beräkning enligt brottlinjeteori är denna princip inte direkt tilllämpbar eftersom armeringens avkortning kan påverka brottlinjefiguren så att nya brottlinjer uppstår.11.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Förutsatt område för största fältmoment i fyrsidigt upplagd platta visas i figur 6.5. 182 .12. 6.2 för dessa momentkurvor. De moment och tvärkrafter som skulle passerat varje halva av hålets bredd förutsätts i stället adderade till momenten och tvärkrafterna inom ett band med bredden högst lika med tre gånger plattjockleken längs hålets närmaste rand.1.11. 6. 6. Moment och tvärkrafter beräknas först som om hålet inte funnits. om hålet inte funnits.

BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6. jämför figur 6.6. Figur 6.1.1 Skivor Begränsningar I detta avsnitt behandlas en modell för beräkning av inverkan av laster som verkar i skivans plan.5 hV0 (6.5. horisontalstödd skiva Med hög balk avses här en balk upplagd på två eller flera stöd och för vilken nedanstående villkor 6. Med hänsyn till statiskt verkningssätt behandlas var för sig specialfallen hög balk och horisontalstödd skiva.6.4.6 6.6. Inverkan av laster vinkelrätt mot skivans plan kan behandlas enligt avsnitten 6.1 är uppfyllt: M0 ≤ 1.1) där M0 är största böjande moment i betraktat spann. beräknat under förutsättning av fri uppläggning vid båda stöden 183 . hög balk och b.2 och 6.1 Exempel visande a.6.6. och eventuell inverkan av instabilitet beaktas i enlighet med avsnitt 3.

Vid dimensionering av hög balk kan momentfördelning och storlek på upplagsreaktioner beräknas som för ordinär balk. Gränsen mellan hög och ordinär balk är inte densamma här som i avsnitt 3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 V0 h är största tvärkraft vid upplag. Med konstruktionsdel avses här delen mellan ett upplag och ett snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken. se avsnitt 3. se avsnitt 6.2 Beräkningsmodell Teoretisk spännvidd för en skiva är avståndet mellan upplagens centra. Med horisontalstödd skiva avses normalt en skiva upplagd på ett stöd och för sin jämvikt beroende av horisontella reaktionskrafter från bjälklag eller dylikt. fackverksmodeller. Krafter i horisontalstödd skiva kan bestämmas ur förenklad modell enligt avsnitt 6.3.4.3.k.7 och 6.2.3. En konstruktionsdel bör dock dimensioneras konsekvent antingen som hög balk eller som ordinär balk. Hål för dörrar och dylikt kan ha avsevärt inflytande på det statiska verkningssättet.6. Last som angriper på en nivå lägre än verksam höjd förs upp i balken genom särskild vertikal upphängningsarmering.7 respektive 6. Om inte annat visas vara riktigare begränsas verksam höjd till teoretisk spännvidd. beräknad under samma förutsättning som M0 är total höjd För utkragande balk är M0 största böjande moment och V0 största tvärkraft. 6.6. 184 . För skiva upplagd på två eller flera stöd och med stor höjd i förhållande till spännvidden beaktas att verksam höjd är mindre än faktisk höjd. Skivor kan även dimensioneras enligt s.2. vilket beaktas vid val av beräkningsmodell. eller enligt elasticitetsteori för homogen isotrop skiva. Med ett upplags centrum avses som regel tyngdpunkten för upplagsytan. varför dimensionering i vissa fall kan utföras antingen enligt detta avsnitt eller enligt avsnitt 3. Kraftfördelning kan beräknas med hänsyn till uppsprickning och med tillämpliga deformationssamband för betong och armering.6.2.

Vid grundläggning på berg eller vid annan grundläggning där endast små förskjutningar kan väntas.3.6.6. varför dimensioneringen bör utföras med marginal. Upphängningsarmering Upphängningsarmering förankras i balkens överkant eller över verksam höjd. fackverksmodeller. Förankring kan ske genom att armeringen omböjs med minst en förankringslängd eller genom att den förs upp minst en förankringslängd över verksam höjd. dvs. dvs.3 6. lm. I många fall är det lämpligt att använda slingor (hårnålar) vid förankring.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Skivor kan även dimensioneras enligt s.3. – Dimensionerande fältmoment Mf sätts lika med det fältmoment som erhålls om stödmomenten reduceras till hälften: för positivt stödmoment används dock beräknat värde. se avsnitt 3. – Dimensionerande upplagsreaktion sätts lika med 1. total höjd dock högst fackets teoretiska spännvidd. total höjd dock högst medelvärdet för spännvidderna på ömse sidor om stödet.6. Följande metod ger rimlig säkerhet mot inverkan av oförutsedda stödförskjutningar.1 gånger beräknad upplagsreaktion. 185 6. vilket beaktas vid bestämning av stödreaktioner och kraftfördelning.1 Höga balkar (brottgränstillstånd) Dimensionerande krafter och moment Höga balkar är särskilt känsliga för stödförskjutningar. Här är hf verksam höjd i fält.2. kan stöden betraktas som oeftergivliga.3. Vid balk med två eller flera fack med olika spännvidd väljs som upphängningslängd i ett fack det största av värdena hf och hs för ifrågavarande fack. Krafter och moment beräknas som för ordinär balk med beaktande av förväntade stödförskjutningar. 6.k. Dimensionering sker för krafter och moment enligt nedan: – Dimensionerande stödmoment Ms sätts lika med beräknat stödmoment. Förutsättningarna för bestämning av stödförskjutningar är ofta osäkra.3. och hs är verksam höjd över stöd. – Dimensionerande tvärkraft Vd sätts lika med beräknad tvärkraft.2 .

3. Figur 6. kan last från det översta av dessa reduceras till hälften vid dimensionering av upphängningsarmering.2. För upphängningsarmering bör inte tillgodoräknas större värde på dimensionerande draghållfasthet fst än vad som svarar mot fst = 520/(1.6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Upphängningsarmering för last från bjälklag i balkens underkant kan förankras exempelvis genom att bockas in i bjälklaget enligt figur 6. eller genom att föras ned minst två skarvlängder i balkdelen under bjälklaget.3.6.3.2 Upphängningsarmering i hög balk.6.2. Om tre eller flera bjälklag i ett fack är belägna inom verksam höjd.15 γn) MPa. se figur 6. I figuren angivna laster q inbegriper även skivans egentyngd 186 . Upphängningsarmering för last från övriga bjälklag kan förankras genom att bockas in i respektive bjälklag.

2 0  d hf V0   (6.6. 45 + 0.3.5 som inlagts på denna del av höjden.3.3.1 är inre hävarm.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6.65 + 0. se avsnitt 6. se figur 6.2) bör hänsyn tas till var lasten angriper vid bestämning av zf.1. eller förses armeringen med ändankare.6.3. dock alltid fram till upplagets bortre kant. Vid lastangrepp i balkens överkant gäller  M  zf =  0. Fältarmeringen placeras inom den nedre fjärdedelen av verksamma höjden hf.3b) där d är avstånd från armeringens tyngdpunkt till överkant av verksam höjd och vid lastangrepp i underkant  M  zf =  0.3c) För balk med M0/( hf V0) ≥ 1 gäller zf = 0.6.3. Vid ändupplag med knappt utrymme omböjs armeringsänden.3d) zf begränsas till teoretisk spännvidd.3.6.6. Vid stöd mellan fält med olika 187 .6. 4 0  d hf V0   (6.3a – d. om inte annat visas vara riktigare. dvs.3.3.3. Vid ändupplag förs armeringen förbi upplagets centrum minst en skarvlängd.6. hf enligt avsnitt 6.6.85d (6. Vertikal bockning i samband med armeringens förankring undviks.6. I armeringsarean Asf kan inräknas horisontell armering enligt avsnitt 6.6. Fältarmering får inte avslutas enligt momentdiagrammet utan dras oavkortad in över upplag för att där förankras eller skarvas till angränsande facks fältarmering.3 Böjarmering i fält Erforderlig armeringsarea beräknas ur Asf = Mf zf fst (6.3a) där Mf zf är dimensionerande fältmoment enligt avsnitt 6. avståndet mellan fältarmeringens tyngdpunkt och tryckresultanten För balk med M0/(hf V0) < 1 (M0 och V0 enligt avsnitt 6.6.2.

Upplagsytans tyngdpunkt är markerad med ett kryss. Armeringen bockas 90° i horisontalplanet. Om viss del av fältarmeringen av utrymmesskäl måste placeras i angränsande bjälklag. Bockningen påbörjas tidigast vid upplagsytans tyngdpunkt. Figur 6.6. kan denna armering förankras enligt figur 6.3.3a – d Olika sätt att förankra armeringen vid ändupplag 188 .3d.3.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 armering gäller samma principer för den armering som inte skarvas till armeringen i angränsande fält.6.

3.1. Armeringen ges dock minst den längd som följer av avsnitt 3.4a – b Exempel på fördelning av stödarmering i balk med två fack. Figur 6.25lm från balkens underkant till en punkt från avståndet hs från underkanten (för hs och lm. Inre hävarmen zs är här zs = 0. h = (2/3)lm. Erforderlig armeringsarea beräknas ur M (6.3. I stödarmeringen kan även inkluderas den inom stödområdet inlagda horisontella armeringen enligt avsnitt 6.5. varvid lm sätts till dubbla utkragningslängden.9.3. se avsnitt 6.6. Tryckresultanten kan antas angripa 0.6.4 Böjarmering över stöd Stödarmering bör fördelas jämnt från en punkt på avståndet 0.4b) För utkragande balkdel kan samma armeringsfördelning användas.6.3.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6.4a – b.6. a.2).6.3.3.6.3.125 lm (6.2.6.3. Armeringen dras minst en förankringslängd utanför lastresultantens verkningslinje respektive en 45°linje mellan upplag och verkningslinje. h > lm b.4a – b och figur 6.1hs över underkanten. 4 hs + 0. vilket kan vara avgörande i vissa fall.6.3.6.4c. 189 .4a) Ass = s zs fst där Ms är dimensionerande stödmoment enligt avsnitt 6.3. Avslutning av stödarmering framgår av figur 6. Se figur 6.6.

6 Vertikal armering Om i en balkdel (se nedan) Vd. inläggs från balkens underkant upp till 0.6.max är maximal tvärkraft.max ≤ thf fct fordras ingen vertikal armering enligt detta avsnitt.6.max ≥ t hf fct (Vd.2 är dimensionerande.3. dvs. inläggs i hela facket och över hela verksamma höjden hf en horisontell armering med armeringsinnehållet ρh ≥ f ct fst (6.5 Övrig horisontell armering Om i ett Vd.9.max > thf fct inläggs i hela balkdelen och inom hela verksamma höjden hf en vertikal armering med armeringsinnehållet 190 .6. 6.1).6.5) Om i balk upplagd på två stöd eller i ändfack på kontinuerlig balk M0 ≥ 0. en del av stödarmeringen måste dras fram till angränsande stöd 6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Figur 6. oavsett värdet på Vd.3. t är balkens livtjocklek).3.5hf en horisontell armering med armeringsinnehållet 2ρh. Armeringen dras fram längs hela det aktuella facket. Momentdiagrammet visar att avkortningsprinciperna för stödarmering i avsnitt 3.5t hf2fct (M0 enligt avsnitt 6.3.4c Exempel på fördelning av stödarmering i balk med utkragande del.6. Om Vd.max.

1 är dimensionerande tvärkraft vid upplag för betraktad balkdel Med balkdel avses här delen mellan upplag och snitt där tvärkraften är noll eller byter tecken.1) 191 .max 1 Vd.6.4. Horisontalstödda skivor kan även dimensioneras enligt s.6.k.3.6.6.1.6b) är enligt avsnitt 6. För vertikal armering enligt detta avsnitt bör inte tillgodoräknas större värde på fst än vad som svarar mot fst = 520/(1.3.6.6.3. fackverksmodeller.7 Maximal tvärkraft Med hänsyn till risk för tryckbrott i balklivet begränsas maximal tvärkraft enligt nedan: Vd.2. 6.4.6.6.4.7) 6.max ≤ 0.3. Skivan förutsätts stabiliserad av horisontalkrafter Fh i två bjälklag enligt figuren.6.3.2.3. se avsnitt 3.6a) Inom den del av den betraktade balkdelen där Vd > Vd.1 Horisontalstödd skiva Reaktionskrafter Reaktionskrafter kan bestämmas ur förenklad modell enligt figur 6.4 6.6. Armering enligt detta avsnitt bör inte medräknas som upphängningsarmering enligt avsnitt 6.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper ρv ≥ f ct fst (6.max hf  − ⋅   M0   thf f ct 2 (6.3.3.6.max /3 måste även följande villkor 6. Hävarmen z bestäms ur olikheten 2 3 a≤z≤ a 3 2 (6. Eventuella bjälklag däremellan kan således förutsättas overksamma.max f ct fst  Vd.15γn) MPa. 25 f cc t h f (6.6b vara uppfyllt: ρv ≥ där M0 Vd.

6.3. Horisontalstödda skivor kan även dimensioneras enligt s. För upphängningsarmering bör inte tillgodoräknas större värde på dimensionerande draghållfasthet fst än vad som svarar mot fst = 520/(1.6. dimensionerad och inlagd enligt samma principer som för hög balk. Figur 6.1 Horisontalreaktioner och anordning av koncentrerad upphängningsarmering vid horisontalstödd skiva Krafterna Fh tas upp av bjälklag. vilket bl. som normalt måste dimensioneras som höga balkar. se avsnitt 3. 6. Om endast två bjälklag finns gäller enbart begränsningen z ≥ 2a/3.2 Upphängningsarmering All last som angriper under nivån z från skivans underkant tas upp av särskild vertikal upphängningsarmering.a.2.4.3. jämför figur 6.6.4.k.15 γn) MPa. 192 .1. fackverksmodeller.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 där a är avstånd från upplag till skivans kant. innebär att last från delar av bjälklag utanför skivans kant skall tas upp av upphängningsarmering koncentrerad till skivans kant. Upphängningsarmeringen fördelas med hänsyn till lastens fördelning.4.

4.max/3 skall armeringsinnehållet dock uppgå till minst ρv = f ct  Vd.4.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6. som dras oavkortad fram till upplag och förankras enligt principerna för hög balk.6.4.4.max > tzfct läggs i hela skivan inom höjden z en vertikal armering in med armeringsinnehållet ρv = f ct fst (6. se avsnitt 6.6. 6.4.6.3at f ct ⋅ a fst (6.6.5 Vertikal armering Om Vd.6.3 Armering för horisontalkraften Fh Den horisontalkraft Fh som är dragkraft tas upp genom armering.4 ρh = Ash = z Fh − 0.max 1 Vd. I motsatt ände förankras armeringen i den stabiliserande bjälklagsskivan med hänsyn till aktuellt verkningssätt.5a) Inom de delar av skivan där Vd > Vd.6.4b) Armeringen förankras i båda ändar.max  − ⋅   fst  t z f ct 2 Fh  (6. a enligt ekvation 6.1) fordras ingen horisontell armering enligt detta avsnitt.4a) fst Ovanför denna armering upp till nivån z läggs armering med innehållet ρ h/3 in.6.4.6. Dessutom tillses att den horisontella armeringens totala area inom höjden z uppgår till 6.6. z enligt avsnitt 6. Om Vd. Om Fh > tafct läggs mellan de två nedersta bjälklagen en horisontell armering in med armeringsinnehållet f ct (6.6.4.4.1) fordras ingen armering enligt detta avsnitt. Övrig horisontell armering Om Fh ≤ tafct (t är skivans tjocklek.4.3.max ≤ tzfct (t är skivans tjocklek.5b) 193 .3.

6a) (6. 6. 2 < t ≤ 0.1 Upplag Ytterstöd Med hänsyn till risk för tryckbrott i skivan bör upplagskraften R begränsas enligt nedan: R ≤ 0.6-t 1.3h 194 .6 m t > 0.4  ξ = 1.3b.6.6:5 ges ett mera nyanserat dimensioneringsförfarande.4.6.6 m I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6.11.11.3e.6.11.11. Gjutfog över upplag mellan betongplatta och skiva dimensioneras enligt avsnitt 3. 25 zt f cc (6.1 för skiva förbunden med betongplatta över pelaren = 0.6. dock behöver ekvation 3.5 6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 där Fh Vd. 3.55ξ k1 f cc bt (6.9 för skiva utan betongplatta är skivans tjocklek för för för t ≤ 0.6. som möjliggör högre värden för k1 än vad som angivits ovan.4.6.4.5.1) där b k1 t 1. 3.5.6.3.6b) 6.max är horisontalreaktion enligt avsnitt 6. 25 at f cc Vd.1 är maximal tvärkraft För vertikal armering enligt detta avsnitt bör inte tillgodoräknas större värde på fst än vad som svarar mot fst = 520/(1.2m 0.max ≤ 0.4.6 Maximal tvärkraft Med hänsyn till risk för tryckbrott i livet på en horisontalstödd skiva gäller nedanstående begränsningar: Fh ≤ 0.0  är upplagets längd i skivans plan = 1.15 γn) MPa.

Hål får inte förekomma inom en kvadrat med sidan (1.6.5. se figur 6. De anses ersatta av begränsningen på R enligt villkor 6.65 ξ f cc bt 1 + 1. Figur 6.5.5. centriskt placerad över stödet.2) där b h1 t ξ är upplagets längd i skivans plan är plattans tjocklek är skivans tjocklek bestäms enligt avsnitt 6.1 Område inom vilket hål i skiva inte får förekomma vid ytterstöd 6.5. 195 .6. om ytterstödet är placerat så att sträckan a i figur 6.6.8h1).11.1.6. med avseende på upplagets hållfasthet.5.3k inte tillämpas för detta fall.6 1  b  (6.6.1 är ≥ 0.1 eller motsvarande i Betonghandbok – Konstruktion. Hål förutsätts inte förekomma vid upplag i en skiva inom en kvadrat med sidan (b + 0. där hf är verksam höjd för facket innanför stödet.6.5.6.5b + 2h1).5.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper och 3.2 Innerstöd Med hänsyn till risk för tryckbrott i skivan bör upplagskraften R begränsas vid dubbelsidigt anslutande platta enligt nedan: h   R ≤ 0.9ξ fcc bt. behandlas som ett innerstöd.5hf.5. Ytterstöd kan.1 Högerledet i villkor 6.8ξ fcc bt och får inte sättas större än 1.6.2 behöver inte sättas mindre än 0.

.6 Inhängda skivor Skivkonstruktion som inte är understödd i alla upplagspunkter. 6. I Betonghandbok – Konstruktion avsnitt 6. upplagspunkter.5 och 6. Se Betonghandbok – Konstruktion.2 Begränsningar För skal kan tillämpliga delar av dimensioneringsmetoder för plattor och skivor användas.7 6. 6. kontrolleras för skjuvning i anslutningssnittet med beaktande av att lastangreppet är fördelat utefter skivans höjd. se avsnitt 6.ex.7. speciellt vid ränder och lastangrepp. 196 .6:5 ges exempel på utformning av armering i pelare och platta.1 Skal Principer Skal dimensioneras med hjälp av elasticitetsteoretisk metod eller gränslastteoretisk metod (t.7. Böjande moment med momentvektor i skalets plan beaktas. förankringar etc. För 0 < a < 0. Där ges också exempel på dimensionering vid ensidigt anslutande platta och på dimensionering vid konstruktionsutformning som medger högre upplagskraft än enligt detta avsnitt. utan som i någon upplagspunkt är inhängd i en tvärskiva.5hf bestäms upplagshållfastheten genom rätlinjig interpolation. enligt stringer-teori).6:6. avsnitt 6.6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 Om a = 0 behandlas det som ett ytterstöd. 6. Risken för stabilitetsbrott beaktas. Om risken för stabilitetsbrott är försumbar kan vid tillämpning av elasticitetsteoretisk metod antas att materialet är homogent. även om sprickbildning uppstår. ägnas särskild uppmärksamhet. De speciella problem som uppstår vid punktlaster.6. Alla nödvändiga förutsättningar för den använda metoden skall konsekvent uppfyllas. Detta beaktas även vid dimensionering av tvärskivan som bär den inhängda skivan.

Se vidare avsnitt 4. Armering i skalets plan utgörs ofta av rutarmering. nxv = nx + µ nyx nyv = ny + 1 nyx (6.7. Ekvationerna 6.7. där betongen efter uppsprickning endast tar tryckkrafter.7. Vid dimensionering av denna armering beaktas inverkan av skjuvkrafter i skalets plan. som regel nära 1 I ekvation 6.3. Vid kontroll av om betongen är sprucken eller osprucken beaktas all samtidig inverkan.3 Dimensionering Dragkrafter tas upp av armering eller – där föreskrifterna och metoderna i avsnitt 3.3a – b införs dragkraft med positivt tecken och tryckkraft med negativt.5 så medger – av osprucken betong.3a) (6. Faktorn µ motsvarar då cotθ. tvångsinverkan.7. Vid dimensionering för normalkrafterna nxv och nyv enligt nedan kan skjuvkrafter anses beaktade.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper 6.3a – b innebär att jämviktsvillkoren uppfylls i ett tänkt fackverk.3b) µ där nx ny nyx µ är normalkraften per breddenhet i x-riktningen är normalkraft per breddenhet i y-riktningen som är vinkelrät mot x-riktningen är skjuvkraft per breddenhet är ett positivt tal som väljs med hänsyn till praktiska synpunkter. Lutningen θ kan härvid väljas i intervallet mellan den lutning som svarar mot huvuddragspänningssprickor.ex. som utöver last kan vara t.7. 197 . där θ är trycksträvornas lutning i förhållande till x-riktningen. och den som ger lika armeringsspänning i båda riktningarna. Ekvationerna kan även användas för beräkning av armeringsspänningar i bruksgränstillstånd.

2 Upplag på plan eller cylindrisk yta Följande kan tillämpas för balkar med nära kvadratisk upplagsyta. som med hänsyn till valda toleranser och vald utförandeklass kan väntas uppstå.2. De båda komponenterna i en upplagskonstruktion.1 Upplagskonstruktioner Allmänt För upplagskonstruktioner beaktas skevheter.6. Med mellanlägg som kan jämna ut mindre ojämnheter kan tryckytan A0 (se figur 6. ojämnheter och andra avvikelser från avsedd utformning. med beaktande av eventuella skevheter och vinkeländringar. dimensioneras var för sig för sin farligaste last. 198 . Vidare förutsätts normal tillverknings. Med mellanlägg som dimensioneras för uppträdande krafter och deformationer kan tryckytan antas lika med mellanläggets yta. 6.10 med tryckytan placerad på ogynnsammaste sätt för respektive konstruktionsdel. Se även avsnitt 2. Sprickor kan antas vara i huvudsak parallella med de inre trycklinjerna.2) antas vara ca 1/4 av den teoretiskt möjliga anliggningsytan A1.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 6.6. Sprickrisken är svårbestämd.8. Vid andra förutsättningar kan mindre tryckytor behöva förutsättas. jfr figur 6.8.2. med små dimensioner och stora krafter. varför det är lämpligt att armering läggs in i sådan mängd att den kan anses sprickfördelande enligt avsnitt 4.5.8.och monteringsnoggrannhet. Prägling och spjälkning kontrolleras enligt avsnitt 3. Upplagskonstruktioners speciella karaktär. gör det ofta nödvändigt att använda en metod baserad på fackverksmodeller för bestämning av inre krafter.8. den bärande och den burna.8 6.

8. förutsatt att trycksträvans lutning är minst 45°.5b A0 A1 b/2 b/2 (ca) Figur 6.2 – 0. Friktionskrafter begränsas av friktionskoefficienter i anliggningsytor.3a. Följande värden kan användas med sitt i aktuellt fall ogynnsammaste alternativ.1 – 0.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper r < 2.5 Bärförmågan hos dymling ingjuten enligt figur 6.3 Upplagskonsol Bärförmågan av en upplagskonsol kan bestämmas med en fackverksmodell enligt figur 6.3b kan bestämmas ur uttrycket F = ∅2 f cc fst (6.6 – Betong mot gummi 0. Angripande krafters riktning och läge i brottgränstillstånd bestäms med hänsyn till laster och tvångsinverkan i det system som upplaget ingår i.9 – Betong mot stål 0.8.2 Antagen tryckyta A0 samt största möjliga anliggningsyta A1 mellan balk och pelare med plan respektive cylindrisk överyta 6.3 – 0.3.8.8. – Betong mot betong 0.8.3. jfr även avsnitt 3.2.3a) 199 .

8.8. Kraftöverföring mellan pelare och holk kan antas ske genom kontakttryck enligt figur 6. Dymlingar med kraft F och med hållfasthetsbestämmande mått.8.4.8. Upplagskonsol på pelare b. kan högre värden på bärförmågan utnyttjas än enligt ekvation 6.3a – b a. Figur 6. Friktions- 200 . Uttrycket b ≤ 2c innebär en begränsning av det b som kan utnyttjas i ekvation 6. se Betonghandbok – Konstruktion.3b) är tvärkraft i dymlingen är mått enligt figur 6.2 bc fct där F b och c fst ∅ (6.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 dock högst F = 0.3b.3b 6.3b är dimensionerande draghållfasthet för dymlingen är dymlingens diameter Om lämpligt utformad armering läggs in för hela kraften F.8.8.8.4 Pelarholkar En pelarholk är ett fundament i vilket en pelare fastgjuts med fogbruk i en ursparing anpassad till pelaren.

3 och pelarens ingjutningslängd l bör väljas minst lika med 1. Se exempelvis Plattgrundläggning. Armering i pelarens dragna kant bör förankras enligt avsnitt 3. Om pelarens och holkens fogytor har förtagningar kan kraftöverföring antas ske genom monolitisk samverkan via skjuvspänningar i fogbruket. Beräkningen utförs på grundval av alla laster och reaktioner på endera sidan om detta snitt. 201 . genom att armeringen svetsas till ändplåt eller skarvas till hårnålar. Teoretiskt inspänningssnitt vid dimensionering för böjande moment och tvärkraft kan antas ligga utefter kanten för belastande konstruktion. begränsade enligt avsnitt 3. Angiven dimensioneringsmetod gäller om pelare och holk har släta fogytor.8.2 gånger pelarens största tvärmått.4 Tvärsnitt genom pelarholk med angivande av de krafter som förutsätts verka på pelaren 6. Ofta fordras ändförankring.3.9. t.2. Moment och tvärkrafter bör beräknas för tvärsnitt.BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper koefficienten µ bör sättas högst lika med 0.9 Grundplattor och fundament Vid beräkning av krafter och moment ges laster och reaktioner från mark och pålgrund en för grundkonstruktionen rimligt ogynnsam fördelning.11.ex. som erhålls om ett plan skär plattan i hela dess längd eller bredd. 1993. Figur 6. AB Svensk byggtjänst och Statens geologiska institut.

7.3. Vid tvärkraftsdimensionering i övrigt behöver endast grundtryck utanför en linje på avståndet d från detta snitt beaktas. se avsnitt 6.3. jfr avsnitt 3.1b beaktas allt grundtryck utanför teoretiskt inspänningssnitt. Dimensionering med hänsyn till genomstansning utförs i princip enligt avsnitt 3. Metoden kan tillämpas för utkragningslängd högst lika med 1.12.3.9) i x-riktning motsvarande i y-riktning 202 . Inverkan av förhöjd tvärkraftskapacitet för last nära upplag enligt 3.7.9:322.7 tillgodoräknas endast inom den belastande konstruktionens bredd. I annat fall kan snittet antas ligga mellan kanten och centrum för belastande konstruktion.9a) där d Mx. eller enligt principer för korta konsoler.7. Tjocka grundplattor kan beräknas med hjälp av en fackverksmodell.6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper BBK 04 om denna är hopgjuten med grundplattan. se snitt 1 i figur 6. Vy är effektiv höjd är moment och tvärkraft i snitt 1 (figur 6.0   +  Vx d   Vy d    2 2 (6. Vid kontroll av övre gräns för tvärkraftskapacitet enligt ekvation 3.8. Vx My.4.3.2.3. Mer nyanserade gränser för utkragning kan erhållas ur följande villkor:  Mx   My   ≤ 1. snitt 2. Härvid fordras ingen kontroll av tvärkraft eller genomstansning. Beträffande tjocka pålplintar se även Betonghandbok Konstruktion avsnitt 6.2 gånger plattjockleken.3 respektive 3.9.

9 Teoretiskt inspänningssnitt vid dimensionering för böjande moment och tvärkraft 203 .BBK 04 6 Beräkningsmetoder för olika konstruktionstyper Figur 6.

204 .

7. Råd: Egenskaperna bör verifieras genom provning eller på annat lämpligt sätt.och kvalitetskrav Allmänt BKR. 205 . avsnitt 7:4. forts. BKR.BBK 04 7 Material. avsnitt 7:41 Delmaterial till betong får inte innehålla skadliga mängder av sådana beståndsdelar som kan försämra betongens eller armeringens egenskaper eller funktion. betongmassa. stadga och beständighet. skall ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning. hårdnad betong samt armering skall ha sådana egenskaper att den färdiga konstruktionen får avsedd bärförmåga. inklusive jord och berg.2 7.1 Material.2. andra och tredje stycket Delmaterial till betong.1 Betong Delmaterial till betongmassa BKR. avsnitt 2:4 Material till bärande konstruktioner.och kvalitetskrav 7 7.

2. Tillverkning av betong med tillsatsmaterial bör ske vid betongfabrik som uppfyller villkoren för tillverkningsklass I enligt avsnitt 8. Vid tveksamhet om ett delmaterials lämplighet skall genom särskild utredning påvisas att konstruktionen får tillfredsställande bärförmåga. Övriga delmaterial bör uppfylla de krav på materialegenskaper som anges i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. avsnitt 7:42 Betongmassa skall ha sådan sammansättning att den vid gjutning kan fås att fylla ut formen. 206 . Mineraliskt tillsatsmaterial och tillsatsmedel bör ha bestyrkta egenskaper enligt BKR 1:4. SS 13 42 03 och SS 13 42 04 anses beprövade. Råd: Beprövade cementtyper kan. föreskriftsserie TEK. Vilka cementtyper som anses vara beprövade anges för respektive harmoniserad cementstandard i Boverkets författningssamling BFS.2 och bör följa materialtillverkarens hanteringsinstruktion. antas vara lämpliga. Användning av tillsatsmaterial förutsätter att man genom förundersökning kontrollerar att tillsatsmaterialet tillsammans med övriga delmaterial och aktuell utrustning ger avsedd effekt och att övriga egenskaper hos betongen inte påverkas menligt. om de används i enlighet med SSEN 206-1 och dess nationella tillämpningsstandard SS 13 70 03. stadga och beständighet och avsedda egenskaper i övrigt.och kvalitetskrav BBK 04 forts. Därutöver kan cement enligt SS 13 42 02. För att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 bör bestyrkandet av överensstämmelse när det gäller CE-märkt ballast till betong för användning i bärande konstruktioner ske i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav. omsluta armeringen och förbli homogen under hanteringen.2 Betongmassa BKR.2.3.7 Material. 7.

3 Betongkvalitet med hänsyn till beständighet BKR.4 7.4. dimensioneras och utföras så att skadlig nedbrytning förhindras. I de fall SS 13 70 10 anger att kravet på täckskikt ska fastställas i varje enskilt fall bör detta ske genom en särskild utredning. avsnitt 7:11 Betongkonstruktioner skall utformas. Erforderliga åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN 206-1.och kvalitetskrav 7. Råd: Normal och tung betong samt lättballastbetong bör med avseende på tryckhållfasthet indelas i klasser enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. 207 . lantbruksbyggnader eller i vatten med betydande mängd marmoraggressiv kolsyra. avsnitt 7:22 Betong skall med hänsyn till dess tryckhållfasthet indelas i olika hållfasthetsklasser. Vid risk för kemiskt angrepp utöver de typer av angrepp som anges i SS-EN 206-1.2.ex.BBK 04 7 Material.2. forts. Detta skall ske genom att de angrepp konstruktionsdelarna förväntas utsättas för klargörs och att erforderliga åtgärder för att konstruktioner ska motstå angreppen vidtas. bör en särskild utredning göras om angreppets inverkan på betongens och armeringens beständighet. 7. när det gäller konstruktioner i kemiska industrier.1 Hårdnad betongs hållfasthet Hållfasthetsklasser BKR. Råd: Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande typerna av miljöpåverkan anges i SS-EN 206-1.2. t. SS 13 70 03 och SS 13 70 10. I utlåtandet bör erforderliga skyddsåtgärder anges.

7 Material. andra styckets andra mening Råd: Vid hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör avsnitt 7. Omräkningen mellan de olika lagringssätten bör ske enligt SS 13 70 03.5 Betongens motstånd mot vatteninträngning BKR.2.1. 7.4. 208 . avsnitt 7:6.14 fcck för respektive tryckhållfasthet. Denna klassificering är baserad på tryckhållfasthet bestämd i enlighet med SS-EN 12390-3 där lagring av provkroppar sker enligt SS-EN 12390-2.4.2 i BBK användas.och kvalitetskrav BBK 04 forts. Hållfasthetsvärdering vid fortlöpande provning sker enligt avsnitt 9. 7.2. Hållfastheten i färdig konstruktion kan bestämmas med hjälp av utborrade prov eller med indirekt metod som kan påvisas ge en tillförlitlig relation till hållfastheten för utborrade prov. För bedömning av hållfasthet i färdig konstruktion kan metoden i Bilaga A användas.2 Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig konstruktion BKR.2. avsnitt 7:12 Betongkonstruktioner som förväntas bli utsatta för ensidigt vattentryck skall ha tillräcklig grad av motstånd mot vatteninträngning. Provkroppar för bestämning av tryckhållfasthet kan även lagras enligt svensk praxis i enlighet med SS-EN 12390-2 T1.2. Härvid sätts fKK till 1. forts.

2. 7.a.6 Bruk och betong för speciella förfaranden Med bruk och betong för speciella förfaranden avses bl. För material till vissa förfaranden kan harmoniserade europastandarder som är underlag för CE-märkning ha utarbetats. Råd: Graden av motstånd mot vatteninträngning är beroende av konstruktionens utformning samt av betongens sammansättning. Exempel på konstruktioner som kan förväntas bli utsatta för ensidigt vattentryck är oisolerade och odränerade källarväggar samt kulvertar och liknande konstruktioner under grundvattenytan.1 Armering Allmänt BKR. 209 .3 7.3. Användande av speciella förfaranden kräver särskild sakkunskap om vilka särskilda krav på bruket eller betongen som kan ställas för förfarandet i fråga. sprutbetong. första – tredje styckena Armering skall ha sådana egenskaper att den i samverkan med betong kan ge den färdiga konstruktionen ett segt beteende vid brott. gjutning och härdning.och kvalitetskrav forts. injekteringsbetong. självkompakterande betong.BBK 04 7 Material. flytbetong och vakuumbehandlad betong. avsnitt 7:43. injekteringsbruk. forts. Kravet på betongens sammansättning kan anses vara uppfyllt om SS-EN 206-1 samt SS 13 70 03 beaktas. bruk och betong till kraftöverförande fogar. Där sådana inte finns kan vägledning och riktlinjer när det gäller material fås i första hand ur svenska standarder och i andra hand ur Betonghandboken eller vedertagen branschpraxis. betong för undervattensgjutning. 7.

Dessa värden baseras på den nedre 5-procentsfraktilen. bockbarhet.3.1 % respektive 1.3.4 tillämpas Utvärdering av armeringens egenskaper kan utföras enligt bilaga B.0 % och det karakteristiska värdet på kvoten mellan brottgräns och flytgräns vara minst 1. Armeringens hållfasthetsegenskaper. korrosionskänslig armering och föga korrosionskänslig armering.och kvalitetskrav BBK 04 forts. se SS 13 70 10 7. I konstruktion där inverkan av stödförskjutning eller annan tvångsinverkan är försumbar. bör de metoder för utvärdering som anges i BBK avsnitten 7. förankringsegenskaper och svetsbarhet förutsätts vara kända och dokumenterade.3.5 procent användas. I de fall det karakteristiska värdet för gränstöjning eller kvoten mellan brottgräns och flytgräns baseras på den nedre 10-procentsfraktilen bör värdena inte understiga 3. Armering indelas från korrosionssynpunkt i två typer. kan dock armering med en karakteristisk gränstöjning på minst 2.7 Material. 210 .2 Utvärdering av armeringens egenskaper BKR avsnitt 7:43.3. Råd: För att möjliggöra ett segt beteende vid brott bör det karakteristiska värdet för armeringens gränstöjning inte understiga 3.4 och utvärdering av provningsresultat bör ske enligt avsnitt 7.2.10. sjätte stycket Råd: I de fall där regler för utvärdering av provningar av armering och ingjutningsgods inte ges i respektive materialstandard.2 – 7. Exempel på fall där spännarmering med 2.08. Egenskaperna bör kontrolleras enligt avsnitt 9.5 procents gränstöjning kan användas är statiskt bestämda konstruktioner. dimension.

en lämplig svetsmetod och lämpliga svetsbetingelser samt i övrigt enligt BSK avsnitt 8:4. c.och kvalitetskrav 7. Svetsarbete förutsätts ske med svetsbar armering. minst 3∅ från närmaste svetskant. gjutning och bearbetning. eller i övrigt om följande tre villkor a) t. Beträffande definition av svetsbar armering se bilaga C.2.3 Svetsad armering BKR. fjärde stycket Skarv. b. Flytlasten bestäms med avseende på materialets övre sträckgräns. Den uppmätta töjningen över provstycket uppgår till minst 4 %. Kraven på hållfasthet och seghet hos svetsförband bör normalt påvisas för byggnadsdelar i säkerhetsklass 2 och 3. Vid bestämning av lägsta arbetstemperatur enligt SS-EN 1011-2 samt A1-2004 kan normalt förutsättas att den ekvivalenta godstjockleken för en armeringsstång är lika med halva stångdiametern.3. Kraven påvisas genom dragprovning enligt den dragprovningsmetod som gäller för den i förbandet ingående armeringen. ett ståls härdbenägenhet kan bedömas med ledning av SS-EN 1011-2 samt A1-2004. dvs.m. Förbandet kan anses ha erforderlig hållfasthet och seghet om brottet inträffar med tydlig lokal kontraktion utanför det svetspåverkade området. eller förlängningsgräns.2.08. Med fixeringssvetsning avses här hopsvetsning av armeringsstänger för att fixera deras inbördes läge under transport. c) uppfylls: a. Inverkan av svetsbetingelserna på bl. Reh. Den uppmätta flytlasten understiger inte armeringens flytlast beräknad ur armeringsstångens nominella area och nominellt värde på ReH eller Rp0. Kvoten mellan uppmätt brottlast och flytlast uppgår till minst 1. Rp0. avsnitt 7:43. 211 .och fixeringssvetsad (häftsvetsad) armering och svetsat armeringsnät skall normalt vara svetsade så att de av svetsning påverkade områdena får en brotthållfasthet som överstiger armeringsstängernas flytgräns så mycket att ett segt brott möjliggörs.BBK 04 7 Material.a.o.

avsnitt 7:43.7 Material. Kraven på hållfasthet och seghet hos mekaniska armeringsskarvar. 212 . ändförankringar och förankringar till ingjutna fästdon skall ha en brotthållfasthet som överstiger armeringens flytgräns så mycket att ett segt brott möjliggörs.och kvalitetskrav BBK 04 7.m.o. eller så skall villkoren a) t. c) i avsnitt 7. femte stycket Mekaniska armeringsskarvar.4 Mekaniska armeringsskarvar och ändförankringar BKR. ändförankringar och förankringar till ingjutna fästdon behöver normalt endast påvisas för byggnadsdelar i säkerhetsklass 2 och 3.3.3 varvid brottet antingen skall inträffa med tydlig lokal kontraktion utanför skarvområdet. dvs. Kraven kan påvisas genom dragprovning enligt avsnitt 7.3.3.3 uppfyllas. minst 3∅ från närmaste gräns för bearbetningspåverkat område eller hylskant.

213 . BKR. första stycket Råd: Allmänna regler om utförande finns i avsnitt 2:5. avsnitt 7:5.BBK 04 8 Utförande 8 8. Avvikelser från bygghandlingar eller åtgärder som inte anges på någon bygghandling. De ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8 bör också beaktas. Samråd skall ske i erforderlig grad med den som ansvarar för konstruktionshandlingarna. För stabilisering under monteringstiden skall provisorisk stagning anordnas. får utföras först sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte äventyras. såsom håltagningar. tredje och fjärde styckena En konstruktion skall – projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt – projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske – utföras enligt upprättade bygghandlingar.1.1 Utförande Grundläggande krav Allmänt BKR . första.1 8. avsnitt 2:5. ursparningar och slitsar. Lämpligt utförande av betongarbete finns beskrivet i SS-ENV 13670-1.

a. avsnitt 7:53 Formbyggnad skall utföras så att den färdiga konstruktionen får avsedd form och funktion.2 Formar BKR. Formrivning får inte utföras förrän betongen uppnått erforderlig styvhet och hållfasthet och risk för skadlig sprickbildning inte föreligger.1.8 Utförande BBK 04 8. Beträffande erforderlig betonghållfasthet vid formrivning bör reglerna i BBK avsnitt 8.4.2 Dokumentation av utförande BKR. Beträffande övrig dokumentation av kontroll och provning se även avsnitt 9. 214 . Om erforderlig betonghållfasthet vid formrivning inte anges i bygghandling. fördelad på betongsammansättningar – eventuella korrigeringar av blandningsrecept – intyg m. – inkomna materialleveranser – tillverkad dagskvantitet. om utförd kontroll av utrustning – tidpunkt för gjutning och formrivning – härdningssätt och härdningstider. 8.2 beaktas.m.1. Råd: Formrivning bör utföras enligt SS-ENV 13670-1. bör normalt tryckhållfastheten vid rivning av bärande form vara minst 70 % av fordrad hållfasthet. avsnitt 7:5. Dagbok bör innehålla uppgift om bl. andra stycket Under utförandet skall dagbok föras som dokumenterar utfört arbete. nederbörd. temperatur och övriga iakttagelser som har betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.

avsnitt 7:51. Råd: Tillverkning av betong. 8. Angivna riktlinjer för formrivning gäller inte vid speciella tillverkningsmetoder. De högsta kraven gäller för klass I. 8.2.3.3. glidformsgjutning.3 8. första stycket. såväl byggplatstillverkad betong som fabriksbetong enligt definitionerna i SS-EN 206-1. Detta förhållande bör beaktas vid bedömning av lämplig tidpunkt för formrivning.ex.BBK 04 8 Utförande Betongens hållfasthet kan uppskattas med hjälp av verifierade samband över hållfasthetstillväxten för aktuell betongsammansättning och aktuella uppmätta temperaturförhållanden i betongen. Inblandning av tillsatsmaterial kan leda till långsammare värmeutveckling och hållfasthetstillväxt än hos betong utan tillsatsmaterial. t. avsnitt 7:51. 215 .2 8.3. utrustning och transport samt jämnhet och noggrannhet vid tillverkning. första meningen samt tredje stycket Betong skall proportioneras och tillverkas så att den får en homogen. andra stycket Tillverkning av betongmassa skall indelas i klasserna I. bör ske enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.1 Tillverkning av betongmassa Allmänt BKR. jämn kvalitet och en konsistens som är anpassad till aktuell arbetsmetod.1 Tillverkningsklasser Allmänt BKR. Vid mer komplicerade konstruktioner bör en formrivningsplan utarbetas. II och III med hänsyn till krav på kompetens. tillsyn.

8 Utförande

BBK 04

8.3.2.2

Tillverkningsklass I Betongmassa hänförs till tillverkningsklass I om tillverkningen av den leds och övervakas av en person som har särskild omfattande erfarenhet av och utbildning i betongmassetillverkning. Genomgången klass Ikurs med inriktning mot fabriksbetong som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav. Tillverkningsklass II Betongmassa hänförs till tillverkningsklass II om tillverkningen av den leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och utildning i betongmassetillverkning. Genomgången klass II-kurs med inriktning mot fabriksbetong som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav. Tillverkningsklass III

8.3.2.3

8.3.2.4

BKR, avsnitt 7:51, fjärde stycket
Råd: Om tillverkningsklass III tillämpas kan standardiserad föreskriven betong enligt SS 13 70 02 användas.

Betongmassa som inte uppfyller kraven för tillverkningsklass I eller II hänförs till tillverkningsklass III om tillverkningen leds och övervakas av en person med erfarenhet av betongmassatillverkning.

8.3.3

Betongmassans temperatur
BKR, avsnitt 7:51, första stycket, andra meningen
Betongmassans temperatur skall begränsas så att inga skadliga effekter uppkommer. Utöver vad som anges om betongmassans temperatur i SS-EN 206-1 och SS-ENV 13670-1 bör den vid tillverkning och gjutning normalt vara lägst +10 ºC om lufttemperaturen är under 0 ºC. Betongmassans

216

BBK 04

8 Utförande

temperatur bör inte överstiga +30 °C. Vid kort tid mellan tillverkning och gjutning, t.ex. vid elementtillverkning, kan temperaturen dock tillåtas uppgå till +40 °C. Under speciella förutsättningar, se avsnitt 8.5.5, kan högre temperaturer än +40 °C tillämpas.

8.4
8.4.1
8.4.1.1

Betongarbete
Utförandeklasser
Allmänt

BKR, avsnitt 7:52, fjärde och sjunde styckena
Utförande av betongarbete skall indelas i utförandeklasserna I, II eller III med hänsyn till krav på kompetens, tillsyn samt jämnhet och noggrannhet i utförandet. De högsta kraven gäller för utförandeklass I.
Råd: Betongarbeten som utförs enligt BBK avsnitten 8.4.1.2 – 8.4.1.4 uppfyller kraven för respektive utförandeklass I – III.

Om högre karakteristiska värden än vad som motsvarar hållfasthetsklass C25/30 utnyttjas vid dimensioneringen fordras utförandeklass I, se avsnitten 2.4.1 och 2.4.2. Dessutom bör följande betongarbeten utföras i utförandeklass I: – spännbetongkonstruktioner. – glidformsgjutna konstruktioner. – konstruktioner i exponeringsklasserna XS2, XS3, XD2, XD3, XF2-XF4 enligt SS-EN 206-1. – undervattensgjutning samt arbete med injekteringsbetong och sprutbetong enligt avsnitt 8.4.4 samt – självkompakterande betong.

217

8 Utförande

BBK 04

Om karakteristiska värden som är högre än vad som svarar mot hållfasthetsklass C12/15 men högst vad som svarar mot hållfasthetsklass C25/30 utnyttjas vid dimensioneringen fordras utförandeklass I eller II. Dessutom bör följande betongarbeten utföras i utförandeklass I eller II: – betongkonstruktioner med krav på motstånd mot vatteninträngning enligt avsnitt 7.2.5 samt – arbete med lättballastbetong.
8.4.1.2 Utförandeklass I

BKR , avsnitt 7:52, femte stycket
Endast betongmassa i tillverkningsklass I får användas i utförandeklass I. Betongarbeten hänförs till utförandeklass I om tillverkningen av den leds och övervakas av en person som har omfattande erfarenhet av och särskild utbildning i betongarbeten. Genomgången klass I-kurs med inriktning mot platsgjutning av betong som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav. För konstruktioner i utförandeklass I bör samråd äga rum mellan representanter för byggherre, projektör, entreprenör och betongleverantör beträffande val av betong med hänsyn till funktionskrav och produktionsmetod.
8.4.1.3 Utförandeklass II

BKR, avsnitt 7:52, sjätte stycket
Endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II får användas i utförandeklass II. Betongarbeten hänförs till utförandeklass II om tillverkningen av den leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och utbildning i betongarbeten. Genomgången klass II-kurs med inriktning mot plats-

218

BBK 04

8 Utförande

gjutnng av betong som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet, Betongrapport nr 8, Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav.
8.4.1.4 Utförandeklass III Betongarbeten i utförandeklass III bör ledas och övervakas av en person med erfarenhet av betongarbeten.

8.4.2

Transport, gjutning och härdning
BKR, avsnitt 7:52, första och tredje stycket
Betongmassa skall transporteras, gjutas, komprimeras och härdas så att den förblir homogen, utan skadlig sprickbildning, och så att den färdiga konstruktionen får avsedd bärförmåga, stadga och beständighet.
Råd: Härdning bör utföras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.5 samt enligt riktlinjerna i BBK avsnitt 8.4.2.

Hållfastheten hos objektskuber kan ställas i relation till fordrad 28dygnshållfastheten hos kuber 150×150 mm tillverkade och lagrade enligt SS-EN 12390-2 T1. Inblandning av tillsatsmaterial kan leda till långsammare värmeutveckling och hållfasthetstillväxt än hos betong utan tillsatsmaterial. Detta förhållande bör särskilt beaktas vid låg gjuttemperatur med risk för tidig frysning. I samtliga exponeringsklasser utom X0 och XC1 bör betongens temperatur under härdningsperioden inte överstiga +65 °C. För att minska risken för ytsprickor under härdningsperioden bör temperaturskillnaden över ett tvärsnitt begränsas för betong i exponeringsklasserna XD2, XD3, XS2, XS3 samt XF4. För konstruktioner med krav på motstånd mot vatteninträngning enligt avsnitt 7.2.5 bör temperaturförhållandena under härdningsperioden särskilt uppmärksammas. Erforderliga härdningsåtgärder med hänsyn till betongens hållfasthet och beständighet kan bestämmas genom särskild utredning eller utföras enligt följande principer.
219

8 Utförande

BBK 04

Följande härdningsmetoder kan användas separat eller tillsammans:

A-metoder (utan vattentillskott) Avdunstning förhindras genom: – att tät, icke sugande form sitter kvar – intäckning av den fria betongytan med plastfolie eller annat diffusionstätt material. W-metoder (med vattentillskott) Avdunstning ersätts genom: – våttäckning med mattor, filt e.d. som hålls genomdränkta under hela härdningsperioden samt vid behov skydd av intäckningen med hjälp av plastfolie eller annat diffusionstätt material – kontinuerlig vattenbegjutning med fritt vatten ständigt på betongytan – vattenhärdning, dvs. med betongen helt nedsänkt i vatten. CC-metoder (applicering av membranhärdningsvätska) Membranhärdningsvätskan appliceras på betongen snarast efter gjutning eller direkt efter det att härdning med A- eller W-metod avslutats. Membranhärdningsvätskan bör, vid provning enligt den danska provningsmetoden TI-B 33 (92) Måling av betonforseglingsmidlers virkningsgrad, ha en effektivitet på minst 75 %.
För betongytor som kommer att utsättas för kraftig nötning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt härdningsbetingelserna och behovet av särskilda härdningsåtgärder. Härdningen bör normalt ske med någon A- eller W-metod. I exponeringsklasserna X0 och XC1 kan betong utan inblandning av tillsatsmaterial också härdas med en CC-metod. Om lufttemperaturen understiger +5 °C behöver normalt inte särskild härdning utföras för betong utan tillsatsmaterial i exponeringsklasserna X0 och XC1. Betong med förutsatt hållfasthetsklass C 28/35 eller lägre bör därvid utföras i en hållfasthetsklass högre än den förutsatta, medan betong med förutsatt hållfasthetsklass C 30/37 eller högre bör utföras i två hållfasthetsklasser högre än den förutsatta. Man bör dock ha i åtanke att en ändring av aktuell betonghållfasthet kan få konsekvenser på erfordrad sprickarmering.

220

injektering. i SS-EN 446 samt T1. gjutning under vatten. användning av självkompakterande betong. 221 . flytbetong och vakuumbehandling.BBK 04 8 Utförande 8.4. avsnitt 7:56 Råd: Undervattensgjutning. Där gällande sådana finns bör dessa tillämpas. Om inga europastandarder finns kan vägledning och riktlinjer fås i första hand ur svenska standarder och i andra hand ur Betonghandboken eller vedertagen branschpraxis. undergjutning.ex. sprutning. Användande av speciella förfaranden kräver särskild sakkunskap om vilka förutsättningar som gäller och om förfarandet i fråga samt dokumenterad erfarenhet. 8.3 Gjutfog BKR. Gjutfog fordras vid så långt uppehåll i gjutningen att nypåförd betongmassa inte kan arbetas ihop med befintlig betongmassa. För vissa förfaranden finns det europastandarder eller håller sådana på att utarbetas. sprutning med betong och vakuumbehandling bör ske enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8. beständighet och täthet.4. Med speciella förfaranden avses bl. andra stycket Gjutfogar skall utformas och utföras så att den färdiga konstruktionen får erforderlig hållfasthet.4.a. injektering. Injektering av foderrör beskrivs t. Avstängare bör anordnas så att betongen kan komprimeras och få erforderliga hållfasthetsegenskaper även vid fogytan.4 Utförande vid speciella förfaranden BKR.7 samt riktlinjerna som ges i BBK avsnitt 8.4. avsnitt 7:52.

8.4.2 8.1 Tillverkning av förtillverkade betongelement Allmänt BKR. avsnitt 7:55.8 Utförande BBK 04 8.2 – 8. hantering och montering enligt SS-ENV 13670-1. Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav.5.2. 8.8 förutsätts finnas tillgänglig på tillverkningsplatsen.5.2 222 . Utförandeklass I Betongelementtillverkning hänförs till utförandeklass I om tillverkningen leds och övervakas av en person som har omfattande erfarenhet av och särskild utbildning i betongelementtillverkning.5 tillämpas vid betongelementtillverkning. Ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8.5.5.5 bör beaktas. Betongrapport nr 8.5 8.1.5.1. Tillverkningshandling för element enligt avsnitt 1.5.2. Harmoniserade standarder för förtillverkade betongelement vilka är underlag för CE-märkning är under utarbetande. Genomgången klass I-kurs med inriktning mot betongelementtillverkning som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet.1 Utförandeklasser Allmänt Utförande av betongarbete för förtillverkade betongelement bör i tilllämpliga delar uppfylla förutsättningarna i avsnitt 8.4. I avvaktan på att dessa standarder finns tillgängliga kan reglerna i avsnitt 8. tredje stycket Råd: Tillverkning av betongelement bör ske i enlighet med SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 och lagring.

Genomgången klass II-kurs med inriktning mot betongelementtillverkning som uppfyller kraven i Vidareutbildning inom betongområdet. Svenska Betongföreningen kan anses uppfylla detta krav. bearbetning och härdning se avsnitt 8. se avsnitt 8.ex. Märkning och markering bör vara beständig och kunna lokaliseras med ledning av ritning. Betongrapport nr 8.2 eller.5. Upplagslängd behöver t. På samma sätt som vid betongarbeten på plats får enligt BKR avsnitt 7:52 endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II användas i utförandeklass II. Element med bestyrkta egenskaper märks i enlighet med vad som anges i de regler som gäller för bestyrkandeformen i fråga.2. 8.BBK 04 8 Utförande På samma sätt som vid betongarbeten på plats får enligt BKR avsnitt 7:52 endast betongmassa i tillverkningsklass I användas i utförandeklass I. Efter montering av element skall upplagslängder kunna kontrolleras. om speciella tillverkningssätt tillämpas. vilket kan kräva särskild märkning. 223 . första och andra styckena Om element måste lyftas i särskilda lyftpunkter.4. markeras om upplaget inte är synligt från sidan. 8. Element bör även förses med märkning avseende tillverkare. bearbetning och härdning Beträffande gjutning.5.4 Gjutning.5.3 Märkning BKR. tillverkningsdatum och vikt.5.3 Utförandeklass II Betongelementtillverkning hänförs till utförandeklass II om tillverkningen leds och övervakas av en person som har erfarenhet av och utbildning i betongelementtillverkning. skall dessa vara markerade. 8. avsnitt 7:55.5.

8. Värmehärdning av förtillverkade betongelement med bestyrkta egenskaper kan dock utföras utan kontroll om följande villkor a – f uppfylls: a. För att säkerställa att effekterna av metoden blir de som eftersträvas bör förundersökning ske. Under period med värmetillförsel vattnas betongen om relativa luftfuktigheten understiger 95 %. sker under minst 3 timmar om omgivningens temperatur är +30 °C. jämför avsnitt 1. Metoden skall tidigare ha gett dokumenterat godtagbart resultat b.4.2 i tillämpliga delar. 224 . Betongens temperatur under härdningen överstiger inte +70 °C e. värmehärdning eller användning av färsk betongmassa med temperatur över +40 °C. dvs.8 Utförande BBK 04 Elements hållfasthet bör vid leverans normalt vara minst 70 % av fordrat värde. Om betongmassans utgångstemperatur avviker mer än 10 °C från omgivningenstemperatur korrigeras förlagringstiden c. Ångstråle riktas inte direkt mot betongytan samt f. Element kan dock levereras med en hållfasthet mellan 50 % och 70 % av fordrat värde. Hållfastheten hos objektskuber kan ställas i relation till fordrad 28dygnshållfastheten hos kuber 150 x 150 mm tillverkade och lagrade enligt SS-EN 12390-2 T1.2. Betongmassans utgångstemperatur överstiger inte +40 °C d. Förlagring. under minst 4 timmar vid +20 °C samt under minst 5 timmar vid +15 °C.5 Speciella tillverkningssätt Med speciella tillverkningssätt avses här användning av betongmassa med jordfuktig konsistens. Förlagring utförs enligt avsnitt 8. förvaring mellan gjutning och värmehärdning.4.5.8. om härdning på byggplats sker enligt särskild anvisning i bygghandling.

se tabell 8. begränsning av återbockning och bockning av fixeringssvetsad armering som ges i BBK avsnitt 8.9.BBK 04 8 Utförande 8. Med hänsyn till risken för krossning och spjälkning av betong bör bockningsradier beräknas enligt avsnitt 3. förutsatt att bockningen utförs vid plusgrader.6.1 Armering Bockning och annan bearbetning BKR avsnitt 7:54.6.6.1. Med hänsyn till armeringens bockbarhet bör bockningsradien – den inre krökningsradien – inte understiga 0. Råd: Bockning av armering bör utföras enligt SS-ENV 13670-1.1 bör beaktas.75 gånger den vid bockprovning använda dorndiametern.6 8.2. De ytterligare riktlinjer om varmbockning.4.6. första och andra styckena Bockningsradier skall väljas tillräckligt stora med hänsyn till risken för krossning och spjälkning av betongen och för att undvika sprickor och andra skador på armeringen.1 Minsta bockningsradie i mm med hänsyn till armeringens bockbarhet Armering (Standard) Ss 260S B500B Ps 500 Ks 600S ∅ (SS 14 14 11) (SS-ENV 10080) (SS 14 13 87) (SS 14 21 68) 5 6 7 8 9 10 11 12 14 16 20 25 32 40 5 6 8 9 12 30 38 48 7 9 12 16 18 24 30 57 72 120 10 12 14 18 21 23 25 27 14 18 23 36 48 60 94 225 . Tabell 8.

6. Beträffande skarvsvetsning och fixeringssvetsning av armering samt svetsning av armering till annan ståldetalj med hänsyn till svetsbarhet samt hållfasthet och seghet.3.ex. se avsnitt 7. Med kraftupptagande armering avses all armering som inte används uteslutande för montering. tredje – femte styckena Svetsning som berör kraftupptagande armering skall utföras så att svetsförband och armeringsstänger får erforderlig hållfasthet och seghet.2 8.6. Råd: Svetsning av armering bör utföras enligt BBK avsnitt 8. Gängning av ythärdad armering förutsätter att gängningens negativa inverkan på stängernas bärförmåga beaktas vid dimensioneringen. se även BSK avsnitt 7:144.3. dvs. 226 . t.k. Fixeringssvetsad armering bör normalt inte bockas i det svetspåverkade området. För armering som levereras i form av ringar.1.6.3. Svetsning av armering till utmattningsbelastade konstruktioner skall utföras så att utmattningshållfastheten inte äventyras. bockning vid cirka +800 °C ljus rödvärme.2. med beaktande av de speciella risker som är förbundna med olika svetsmetoder. 8. kan normalt endast utföras för varmvalsad armering som ej är ythärdad.3.2. Ss 260S och B500B. se avsnitt 7.1 Svetsning Allmänt BKR avsnitt 7:54. coils. s. Bland armeringsstänger kan normalt endast svetsbar armering med fyk ≤ 500 MPa förväntas tåla större återbockning.8 Utförande BBK 04 Varmbockning. tillses att riktning och bockning sker på ett sådant sätt att armeringens materialoch förankringsegenskaper inte påverkas menligt.

Dessutom påvisas fortlöpande förtrogenhet med svetsning i aktuell produktion. rapport T8:1989.6.6.3 8.6.4 8. utföras med svetsarprov enligt tillämpliga delar av SS-EN 287-1.2.3 Montering BKR. 8:13.2 Fixeringssvetsning Fixeringssvetsning mot kraftupptagande armeringsdelar bör endast förekomma i kontinuerlig produktion där regelbundet gott resultat kan förväntas. utförande och kontroll. Armeringsstängers ändar behöver i detta sammanhang inte betraktas som kraftupptagande armeringsdelar.2.BBK 04 8 Utförande 8. Svetsning av armering till annan ståldetalj Beräkning.ex. Armering och kabelrör skall inläggas och fixeras så att de efter betonggjutningen har avsett läge enligt ritning och inom gällande toleranser. Första svetsarprövningen kan t. Kompetens vid svetsning Svetsarbete bör ledas och övervakas av en person som har särskild utbildning och erfarenhet rörande svetsning av armering och som har kännedom om gällande bestämmelser. avsnitt 7:54. Råd: Monteringsarmering bör placeras så att den får erforderligt täckande betongskikt för skydd mot korrosion och så att övrig armering får avsett läge. Svetsarkompetensen bör för allt svetsarbete ha styrkts genom en dokumenterad svetsarprövning och kompetensen bör kontrolleras fortlöpande genom bedömning av prover ur produktionen. 8. 9:63 och 9:73 samt enligt Svetsförband i ingjutningsgods – Anvisningar för dimensionering. sjätte – åttonde styckena Vid inläggning av armering och kabelrör skall tillses att dessa är oskadade och fria från skadliga ämnen samt så rena att avsedd vidhäftning kan uppnås. 8:4.6. 227 . BFR. Svetsare förutsätts vara kunnig i svetsning av aktuellt slag och med aktuellt material.2. utförande och kontroll av svetsförband mellan armering och annan ståldetalj bör ske enligt BSK avsnitt 6:3.

8 Utförande BBK 04 Kabelrör bör förses med de luftningsrör vid höjdpunkter och förankringar som erfordras för injektering samt med dräneringsrör i lågpunkter.4 Uppspänning BKR. avsnitt 7:54. 8. Toleranser avser att täcka tillfälliga.7 Toleranser BKR. andra stycket Vid utförandet skall tillses att avvikelser från nominella mått inte överstiger gällande toleranser.6.6. ej avsiktliga avvikelser i utförandet. avsnitt 2:5. 8. Normalvärden för toleranser för betongarbetet ges i SS-ENV 13670-1. nionde stycket Råd: Uppspänning av armering bör ske enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 7. Toleranser för täckande betongskikt ges i SS 13 70 10. 228 . Dessa toleranser gäller om inte andra toleranser anges på ritning eller i annan handling.

omfatta kontroll av att: – de antaganden som dimensioneringen baseras på stämmer överens med givna förutsättningar och de krav som ställts upp för aktuell konstruktion – antaganden om egenskaper hos material. Råd: Denna kontroll bör utföras av en person som inte tidigare deltagit i projektet.1 Kontroll Allmänt Allmänna krav BKR avsnitt 2:61 Med dimensioneringskontroll avses i dessa föreskrifter kontroll av dimensioneringsförutsättningar. Dimensioneringskontroll bör t. ritning.BBK 04 9 Kontroll 9 9.ex. är lämpliga – antaganden om laster och annan påverkan är lämpliga – valda beräkningsmodeller motsvarar den verkliga konstruktionen – valda beräkningsmodeller är lämpliga och korrekt genomförda – grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda – provningar är korrekt genomförda – beräkningsresultaten är korrekt överförda till redovisningshandlingen. 229 . t.ex.1 9. bygghandlingar och beräkningar. inklusive jord och berg.1.

granskning samt kontroll av att produkten är lämplig för aktuell användning. BKR. 230 . Råd: För byggprodukter med bestyrkta egenskaper kan mottagningskontrollen inskränkas till att endast omfatta identifiering.9 Kontroll BBK 04 BKR. första − fjärde stycket Med mottagningskontroll avses i dessa föreskrifter byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. avsnitt 7:6. När det gäller andra byggprodukter med bestyrkta egenskaper än de som är typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 18-20 §§ BVL skall det säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls. kontroll av märkning. Hänvisningen till avsnitt 1:4 avser avsnitt i BKR. Byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bestyrkandet. andra och tredje stycket Råd: Kraven på kontroll i avsnitt 2:6 anses vara uppfyllda om åtgärder enligt lägst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 utförs. avsnitt 2:62. Den kontroll som anges i detta avsnitt avser arbete i utförandeklass I och II samt tillverkningsklass I och II. Vid denna kontroll skall material och produkter – identifieras – granskas och – provas såvida inte de är byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4. Med utförandekontroll avses i dessa föreskrifter byggherrens kontroll av att – tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerhet är uppfyllda samt att – arbetet utförs enligt gällande ritningar och andra handlingar.

Härvid sätts fKK till 1.5. Det bör även anges hur och när kontrollen skall utföras.3. En kontrollplan bör normalt omfatta uppgifter om de provtagningar. färsk och hårdnad betong samt av armering bör utföras.14 fcck för respektive tryckhållfasthetsklass. 231 . Vidare bör anges eller hänvisas till gällande regler för bedömning av provningsresultat. Resultat från hållfasthetsprovning bör utvärderas enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 vid fortlöpande provning. Innan arbete på byggplatsen påbörjas bör en kontrollplan upprättas för de objektsanpassade kontrollåtgärder som konstruktören bedömer angelägna enligt avsnitt 9.6.4. Underlag för kontrollplaner och exempel på checklistor finns i SS-ENV 13670-1.3 föranleds av att speciella förfaranden används.2 Provningar BKR. se även avsnitt 1. Kontrollen bör utföras i enlighet med SS-EN 206-1.3.2 i BBK användas. avsnitt 7:61 Råd: Erforderlig förundersökning och fortlöpande kontroll av delmaterial. Vid hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör avsnitt 7. 9.4.2 och de kontrollåtgärder som enligt avsnitt 9. kontrollens omfattning samt vad som skall dokumenteras. Checklistor över mottagnings. mätningar och observationer som skall utföras. SS 13 70 03 och SS-ENV 13670-1 samt enligt riktlinjerna i BBK avsnitt 9. Fortlöpande provning utförs under arbetets gång för att kontrollera att material har förutsatta egenskaper och att utförandet sker enligt gällande ritningar och andra handlingar.1.6. Dessutom bör kontrollplanen omfatta de objektsanpassade kontrollåtgärderna enligt detta avsnitt (avsnitt 9).BBK 04 9 Kontroll De riktlinjer för kontroll och provning som anges i detta avsnitt (avsnitt 9) avser arbete i utförandeklass I och II samt tillverkningsklass I och II.2.och utförandekontrollen bör finnas tillgängliga på byggplatsen.

bör kontrolleras vid varje tillfälle. – Mått som måste utsättas i varje särskilt fall. dock alltid efter måttjustering eller om måttförändringar kan misstänkas.9 Kontroll BBK 04 9.k.4 Dokumentation av kontroll BKR. – Mått som erhålls när flera fasta mått kombineras. – Mått som kan betraktas vara oföränderligt och som erhålls t. 9. fast uppbyggt mått.3 Måttkontroll Vid kontroll av mått bör följande principer vara vägledande vid bedömning av kontrollomfattningen. kan kontrolleras med mycket låg frekvens.1.ex. vid sammanfogning av styva formelement. Dokumentation av utförd kontroll vid tillverkning av betongmassa beskrivs i SS-EN 206-1 och vägledning när det gäller dokumentation vid kontroll av utförande av betongkonstruktioner fås i bilaga A till SS-ENV 13670-1.ex. 232 . fast mått.k. s. Efter varje utfört kontrollmoment bör den ansvarige genom underskrift bekräfta att kontrollen har utförts på föreskrivet sätt. t. s. Eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder skall noteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet. s. inläggning av förtillverkad armeringskorg eller montering av element. vid serietillverkning med hel. avsnitt 2:63 Resultaten av utförda kontroller skall dokumenteras.1.k. såsom de flesta mått vid platstillverkning. kan kontrolleras med låg frekvens. styv form och med fixturer för armeringskorgar. rörligt mått.

Procedur 2+ omfattar. 233 .2. femte stycket Råd: För att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 bör bestyrkandet av överensstämmelse när det gäller CE-märkt ballast till betong för användning i bärande konstruktioner ske i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav.1 Kontroll av betongmassa Kontroll vid tillverkning av betongmassa Allmänt Förundersökning och fortlöpande provning vid tillverkning av betongmassa beskrivs i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.1 9. BKR. I de fall icke bestyrkta delmaterial används vid betongtillverkning bör produktionskontrollen för betongtillverkningen omfatta en kontroll av delmaterialen som motsvarar vad som gäller för den bestyrkta produkten.2 9. avsnitt 7:41. Föreskriften innebär att CE-märkt ballast till betong för användning i bärande konstruktioner skall vara bestyrkt med procedur 2+ inom CEmärkningssystemet.2.BBK 04 9 Kontroll 9. bedömning och godkännande av fabrikens egen tillverkningskontroll.1. enligt Byggproduktdirektivet. Frostbeständigheten bör provas vid ett ackrediterat laboratorium. certifiering av fabrikens egen tillverkningskontroll av ett godkänt organ med utgångspunkt från en första besiktning av fabriken och av fabrikens egen tillverkningskontroll samt fortlöpande övervakning.

a. Förundersökning utförs i syfte att bedöma huruvida avsedd betongkvalitet kan uppnås.ex. Byggplatstillverkad betongmassa förutsätts tillverkad under tillsyn av en sakkunnig person som utses av byggherren för varje objekt.2.ex.2. 9. utföras när nya delmaterial. vattenreducerande. ny eller ändrad betongsammansättning eller nya produktionsrutiner kommer till användning.5 i SS-EN 206-1 vara en produkt med bestyrkta egenskaper eller på annat sätt vara underställd motsvarande grad av produktionskontroll. För den övervakande kontrollen kan riktlinjerna i bilaga C i SS-EN 206-1 användas. Resultat från tidigare utförd fortlöpande provning av betong med aktuell sammansättning och tillverkad med aktuell utrustning kan ersätta förundersökningen.2 Kontroll vid fabriksbetongtillverkning BKR. t. Om luftporbildande tillsatsmedel används i kombination med andra tillsatsmedel. avsnitt 7:51. Förundersökning bör t.1. andra stycket Råd: Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa bör utföras enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. bör det säkerställas att frostbeständigheten inte påverkas negativt.1. tillverknings. bör fabriksbetong enligt definitionen i 3.9 Kontroll BBK 04 9. I tillsynen ingår även en bedömning av byggplatsens förutsättningar att tillverka betong i avsedd tillverkningsklass. en bedömning av den maskinella utrustningen. 234 .och kontrollrutiner samt personalens kompetens. avsnitt 7:65.3 Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa BKR. bl.1. femte stycket Råd: Eftersom det vid mottagningskontroll ej är möjligt att avgöra den hårdnande betongens egenskaper innan gjutning sker. Den sakkunniges tillsyn bör vara jämförbar med den tillsyn som när det gäller betong med bestyrkta egenskaper åligger ett certifieringsorgan och som beskrivs i bilaga C till SS-EN 206-1.

9.2. avsnitt 7:62 Råd: Mottagningskontroll av betongmassa bör utföras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.BBK 04 9 Kontroll 9.2 till235 .1 9. Dock kan 0.1.2.1. Som ”CE-märkt eller produktcertifierad betong” i SS-ENV 13670-1 räknas betong som är en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt BKR avsnitt 1:4. I avvaktan på att dessa standarder träder i kraft kan avsnitt 9.3 9. Lufthalten vid gjutning bör inte överstiga det avsedda värdet så mycket att betongen inte uppfyller kraven för aktuell hållfasthetsklass.3.1 Kontroll av förtillverkade betongelement Kontroll vid tillverkning av betongelement Allmänt Med förtillverkat betongelement avses en betongprodukt gjuten och tillverkad på en annan plats än där den slutligen används. När förhöjd lufthalt föreskrivits provas lufthalten på byggplatsen.3. tabell 5. Provningen bör utföras för dagens två första lass och dessutom minst en gång per gjutningsskift. Ett gjutningsskift förutsätts omfatta högst 8 timmar. Minimivärden på uppmätt lufthalt anges i SS 13 70 03. Harmoniserade standarder som är underlag för CE-märkning är under utarbetande.3.3.2b eller enligt förundersökning. Vid längre sammanhängande tid anses ett nytt gjutningsskift föreligga för varje påbörjad 8 timmarsperiod.5 procentenheter lägre värde accepteras vid enstaka tillfällen.2 och 11.2 Mottagningskontroll av betongmassa BKR. Förtillverkade betongelement kan antingen vara förtillverkade betongelement med bestyrkta egenskaper eller förtillverkade betongelement utan bestyrkta egenskaper. Dessa innehåller även regler om kontroll.

5. 9.3. Kontrollplanen bör ange erforderliga kontroller före.a. under och efter uppspänning samt åtgärder vid avvikelser från spännlistan.1. Den färdiga produkten kontrolleras bl. Tillverkning av betongmassa kontrolleras på det sätt som anges i SS-EN 206-1 och utförandet av betongkonstruktionen enligt SS-ENV 13670-1 där det är tillämpligt.1.2 Kontroll vid tillverkning av betongelement med bestyrkta egenskaper Förtillverkade betongelement med bestyrkta egenskaper förutsätts vara kontrollerade under tillverkningen genom dels fabrikens produktionskontroll dels en övervakande kontroll som utförs av ett för ändamålet ackrediterat certifierings.9 Kontroll BBK 04 lämpas för fabrikens produktionskontroll och den övervakande kontrollen när det gäller förtillverkade element med bestyrkta egenskaper. Produktionskontroll Produktionskontrollen omfattar förundersökning och fortlöpande provning av dels delmaterial dels betongmassa samt färdig produkt enligt nedan. Utrustning för vägning och dosering bör kontrolleras fortlöpande och dessutom minst en gång per år av särskilt sakkunnig person. Övervakande kontroll Den övervakande kontrollen omfattar bl. Svetsförband mellan armering och annan ståldetalj kontrolleras i den omfattning som anges i kontrollplanen. – besiktningar av fabrik – uppföljning av eventuella avvikelser i fabrikernas tillverkningsoch kontrollrutiner – kontroll av betongprovningsförfarandet 236 . stabilitet och beständighet. Kontrollomfattningen bör anges i ett kvalitetssäkringsprogram. Se även avsnitt 0.a.eller besiktningsorgan. med avseende på mått som har betydelse för dess bärförmåga. Kontroll vid tillverkning av betongelement utan bestyrkta egenskaper beskrivs i 9.1.3. Uppspänning av spännarmering utförs med kalibrerad spännutrustning enligt kontrollplan och spännlista.3. Svetsad armering bör kontrolleras genom dragprovning i den omfattning som anges i avsnitt 9.3.

En sammanfattande rapport över kontrollen förutsätts upprättad av den sakkunnige. bl. En kalibrering av använda provningsmaskiner bör ske minst en gång per år av ackrediterat laboratorium. Vid besiktningarna granskas tillverkning inklusive härdning av elementen samt resultat av fabrikens egenkontroll och övrig journalföring.5.a.1. förutom i det fall som undantas från sådan provning enligt avsnitt 8. 237 . dess tillverkningsoch kontrollrutiner och personalens kompetens. produktionens komplexitet och fördelning på olika produktslag samt till erfarenheterna av egenkontrollen.3 Kontroll vid tillverkning av betongelement utan bestyrkta egenskaper Förtillverkade betongelement utan bestyrkta egenskaper förutsätts tillverkas under tillsyn av en utomstående sakkunnig person som utses av byggherren för varje objekt.5 används bör provning ske genom direkt eller indirekt bestämning av hållfasthet och andra egenskaper för betongelement. stabilitet och beständighet kontrolleras stickprovsmässigt. en bedömning av fabrikens maskinella utrustning. Minst en gång per år tillverkas tolv provkroppar för samtidig provning av sex provkroppar vid fabrik och sex provkroppar vid ackrediterat provningslaboratorium. Minst två ordinarie besiktningar per år bör dock äga rum. En indirekt betämning av elementens hållfasthet och andra egenskaper förutsätter att relationen mellan egenskaperna hos provkropparna och betongelementen fortlöpande verifieras på ett tillförlitligt sätt. Mått som är av betydelse för den färdiga produktens bärförmåga. Speciella tillverkningssätt Om speciella tillverkningssätt enligt avsnitt 8. 9.5.5.BBK 04 9 Kontroll Besiktningar bör äga rum i den omfattning som bedöms lämpligt med hänsyn till egenkontrollens organisation och omfattning. Vid fabriker som utnyttjar egen provningsutrustning för egenkontroll av betongens tryckhållfasthet och som inte är ackrediterade som provningslaboratorium görs kontroll av provningsförfarandet. Provningsresultaten utvärderas enligt SS-EN 206-1. I tillsynen ingår utöver att se till att erforderlig kontroll på tillverkningsstället utförs även en bedömning av fabrikens förutsättningar att utföra element i avsedd utförandeklass.3.

2 Mottagningskontroll av betongelement utan bestyrkta egenskaper BKR.2. Förtillverkade betongelement utan bestyrkta egenskaper som tillverkats under tillsyn av en utomstående sakkunnig bör vid mottagning på byggplats kontrolleras i följande avseenden: 238 . 9. 9.2.3.3.2.2.3.2 9.4.1 Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement Mottagningskontroll av betongelement med bestyrkta egenskaper BKR.3. 9. avsnitt 7:64 andra meningen Råd: För andra fabrikstillverkade betongelement utförs mottagningskontrollen enl BBK avsnitt 9.2.2.2. avsnitt 7:64. Kontroll på tillverkningsstället för betongelement utan bestyrkta egenskaper förutsätts utförd enligt tillämpliga delar av avsnitten 9. 9.6 som gäller för kontroll av arbete på byggplats. första meningen Råd: Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement som är byggprodukter med bestyrkta egenskaper bör utföras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 11.3.5 samt 9.2 genomförs på byggplatsen.9 Kontroll BBK 04 Tillverkning av betongelement kan ske utan tillsyn av en utomstående sakkunnig person utsedd av byggherren om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda: – Betongelementen är avsedda att användas uteslutande säkerhetsklass 1 eller 2 och i exponeringsklass X0 eller XC1 – Betongelementen värmehärdas inte – Fullständig mottagningskontroll enligt avsnitt 9.

1 Kontroll av armering Kontroll vid tillverkning av armering med bestyrkta egenskaper Armering med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid tillverkning enligt bilaga B. Måttkontroll Tvärmått. 9.4 9. c. effektiva höjden och betonghållfastheten för vart femte element. armerings läge. Vid otillfredsställande resultat ökas provningsomfattningen. gjuthud och eventuell fordrad råhet).4. Kontroll av följesedels uppgifter b. dock minst för två element. – – – – – – Avsyning av alla element ifråga om märkning grova fel hos mått transportskador lyftdon sprickbildning upplag (allmän beskaffenhet.) samt – fogytor (renhet. beläggningar. När det gäller förtillverkade betongelement som tillverkats utan tillsyn av en utomstående sakkunnig utsedd av byggherren kontrolleras utöver det som anges i punkt a – c ovan även armeringens läge. ansamling av porer och håligheter etc. såsom färgskillnad. 239 . upplag samt krokighet skall mätas på minst vart tionde element. Om huvudarmering följer byglars placering behöver täckande betongskikt bara mätas för byglar. anliggningsytor.BBK 04 9 Kontroll a. skevheter och eventuella igjutningsmöjligheter) – ytor (indikationer om läckage och inre porositeter.

2. För övrig armering gäller därutöver a och b nedan. Armering samt eventuella anordningar för förankring och skarvning.2. Vidare bör armering som skall svetsas identifieras med avseende på chargetillhörighet. Med kontrollparti avses här en leveransdel av samma dimension.3. Om kontrollpartiet innehåller färre än 100 enheter är dock två provenheter tillfyllest. b.4. Provtagning Om armeringens chargetillhörighet kan styrkas. provas med avseende på aktuella krav. 240 .2 Mottagningskontroll av armering BKR. ursprung och utförd kontroll. stålsort och charge. a. Armering med bestyrkta egenskaper kontrolleras vid mottagning på byggplats enligt avsnitt 9. Provningsresultat redovisas i en provningsrapport. avsnitt 7:63 Råd: Vid mottagningskontroll bör armeringen identifieras med avseende på armeringstyp. uttas ur varje kontrollparti minst två provenheter. Provningsresultaten utvärderas enligt avsnitt 7. Provning Provning av provstycken utförs vid ackrediterat laboratorium. Om armeringens chargetillhörighet inte kan styrkas uttas minst fyra provenheter för varje kvantitet om 10 ton.9 Kontroll BBK 04 9. materialkvalitet.2 och 9. För parti av ospänd armering med vikt över 10 ton uttas ytterligare en provenhet för varje tillkommande kvantitet om 10 ton.4. Erforderliga provningar för olika armeringsprodukter framgår av bilaga B. levererad (men inte nödvändigtvis transporterad) vid samma tillfälle av samma tillverkare eller armeringsverkstad. För parti av spännarmering med vikt över 5 ton (spänntråd eller -lina) respektive 10 ton (spännstång) uttas ytterligare en provenhet för varje tillkommande kvantitet om högst 5 ton (tråd eller lina) respektive 10 ton (stång).5.1. Provningar vid mottagningskontroll av armering som inte är en byggprodukt med bestyrkta egenskaper bör utföras enligt BBK avsnitten 9.1.

BBK 04

9 Kontroll

För spännarmering kan fullständig dragprovning med avseende på alla aktuella hållfasthetsegenskaper begränsas till var fjärde provenhet, medan enbart brottgränsen bestäms för övriga provenheter. För spännarmering provas även relaxation samt, om ifrågavarande egenskaper behöver dokumenteras, spänningskorrosionsmotstånd och utmattningshållfasthet. Dessa egenskaper provas dock med lägre frekvens än enligt ovan. Förutsatta provningsmetoder, se bilaga B.

9.5
9.5.1

Kontroll av svetsade armeringsenheter
Kontroll vid tillverkning av armeringsenheter
Armeringsenheter med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid tillverkning enligt bilaga B. Övriga armeringsenheter kontrolleras vid tillverkning enligt följande. Fortlöpande provning görs vid all svetsning under arbetets gång. Provningen kan utföras antingen som dragprovning eller som oförstörande provning enligt någon av de metoder som anges i BSK avsnitt 9:732. Vid dragprovning uttas svetsat ingjutningsgods eller provenheter med svetsad skarv respektive fixeringssvets slumpmässigt ur aktuell produktion i den omfattning som framgår av tabell 9.5.1. Vid enhetlig produktion i stor skala kan dock provningsomfattningen begränsas till tre, respektive två provenheter per dag. Vid samma tillfälle som de ursprungliga provstyckena tas reservprovstycken ut som kan komma att erfordras vid en eventuell omprovning. Vid skarvsvetsning mot ingjutna stänger görs den fortlöpande provningen på särskilda stänger som svetsas under minst lika krävande förhållanden beträffande läge, inspänning m.m. som för stängerna i konstruktionen.

241

9 Kontroll

BBK 04

Tabell 9.5.1 Typ av svetsning

Provningsfrekvens vid fortlöpande provning i samband med svetsning Tre dragprov för varje påbörjad kvantitet om 600 skarvar

Skarvsvetsning och stumsvetsning ände mot ände Skarvsvetsning och kälsvetsning med skarvstänger Fixeringssvetsning

200 skarvar 30 ton kraftupptagande armering

Ingjutningsgods av stål kontrolleras dessutom i tillämpliga delar enligt BSK avsnitt 9 och Svetsförband i ingjutningsgods - Anvisningar för dimensionering, utförande och kontroll, BFR, rapport 8:1989.

9.5.2

Mottagningskontroll av armeringsenheter
Armeringsenheter med bestyrkta egenskaper bör kontrolleras vid mottagning på byggplats enligt avsnitt 9.1.1. För övriga armeringsenheter bör mottagningskontrollen utföras enligt avsnitt 9.5.1.

9.6
9.6.1

Kontroll av arbete på byggplats
Allmänt
Kontroll av arbete på byggplats avser dels mottagningskontroll, dvs. verifiering av eventuell tillverkningskontroll samt föreskriven undersökning av mottaget material, dels kontroll på byggplatsen av platstillverkade och icke tillverkningskontrollerade material och produkter. Beträffande kontrollplan se avsnitt 9.1.1. Resultat från kontroller och provningar dokumenteras enligt avsnitt 9.1.4.

242

BBK 04

9 Kontroll

9.6.2

Tillsyn i olika utförandeklasser
BKR, avsnitt 7:65, första stycket
Råd: Tillsyn av betongarbeten i skilda utförandeklasser bör ske enligt BBK avsnitt 9.6.2.

9.6.2.1

Utförandeklass I Arbete i utförandeklass I bör övervakas och kontrolleras av en person med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.2. Denne förutsätts vara ständigt närvarande vid pågående betongarbete samt vid användning av speciella förfaranden. Utförandeklass II Arbete i utförandeklass II bör övervakas och kontrolleras av en person med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.3. Vid pågående betongarbete förutsätts denne vara närvarande i den omfattning som fordras i varje särskilt fall. Utförandeklass III Arbete i utförandeklass III bör övervakas och kontrolleras av en person med kompetens enligt avsnitt 8.4.1.4.

9.6.2.2

9.6.2.3

9.6.3
9.6.3.1

Grundkontroll och tilläggskontroll
Allmänt

BKR, avsnitt 2:621, första, tredje och fjärde stycket
Med grundkontroll avses i dessa föreskrifter den generella kontrollen av material, produkter och arbetsutförande.
forts.

243

9 Kontroll

BBK 04

forts.

Med tilläggskontroll avses i dessa föreskrifter den specifika kontroll som skall ske av – konstruktionsdetaljer som har avgörande betydelse för konstruktionens bärförmåga, stadga eller beständighet, – konstruktionsdetaljer med speciellt utförande samt – påverkan på omgivningen. För tilläggskontrollen skall en plan upprättas.

BKR, avsnitt 7:611
Råd: Tillämpning av kontrollåtgärder enligt lägst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 anses uppfylla kraven på grundkontroll och tilläggskontroll i avsnitt 2.6 i BKR.

Kontrollklass 2 enligt SS-ENV 13670-1 omfattar dels grundkontroll och dels stickprovsvis detaljkontroll. Detaljkontrollen bör omfatta dels de objektsanpassade kontrollåtgärder som konstruktören bedömer angelägna enligt avsnitt 9.6.3.2 och dels de kontrollåtgärder som enligt avsnitt 9.6.3.3 föranleds av att speciella förfaranden används. Kontrollåtgärderna och kontrollomfattningen anges i kontrollplanen, se avsnitt 9.1.1.
9.6.3.2 Objektanpassade kontrollåtgärder Objektsanpassade kontrollåtgärder är sådana som fordras med hänsyn till att risken att ett fel kan uppkomma är stor eller för att förhindra sådana fel som med hänsyn till konstruktionens utformning har avgörande betydelse för konstruktionens bärförmåga, stadga eller beständighet. Exempel på åtgärder som kan ingå i objektanpassade kontrollen är mätning av – deformationer hos formar och ställningar – tvärsnittsdimensioner, krokighet och lutning hos tryckta konstruktioner – effektiv höjd och täckskikt i speciella snitt

244

BBK 04

9 Kontroll

– väsentliga armeringslägen, t.ex. konsolarmering eller stångändar vid upplag – upplagsytor för betongelement efter montering. För likartade konstruktionsdelar som förekommer i stort antal kan följande riktvärden för mätningsfrekvensen tillämpas – Mätning av tvärsnitt (bredd och höjd) hos formar samt även mätning av krokighet och lutning hos väggar och pelare; en mätning per 10 konstruktionsdelar. – Mätning före gjutning av effektiv höjd, byglars läge, skarvlängder och täckskikt; en mätning per 10 konstruktionsdelar (balk, pelare, pelarunderstödd platta) eller per 250 m2 platta. – Mätning efter gjutning, före eller efter betongens hårdnande, av samma parametrar som vid mätning före gjutning; en mätning per 20 konstruktionsdelar eller 500 m2 platta.
9.6.3.3 Kontroll vid speciella förfaranden Med speciella förfaranden avses bl.a. injektering, användande av spännarmering, undergjutning, gjutning under vatten, sprutning, vattenbilningsarbete, pågjutning mot vattenbilad fogyta, användning av självkompakterande betong, flytbetong och vakuumbehandling. Användande av speciella förfaranden kräver särskild sakkunskap om vilka förutsättningar som gäller och om förfarandet i fråga och dokumenterad erfarenhet. För vissa förfaranden finns det europastandarder eller håller sådana på att utarbetas. Där gällande sådana inte finns kan vägledning och riktlinjer när det gäller kontroll fås i första hand från svenska standarder och i andra hand ur Betonghandboken eller vedertagen branschpraxis. Kontrollen bör säkerställa att förutsatta förhållanden när det gäller sakkunskap och metod föreligger och att de särskilda krav som anges för förfarandet i fråga uppfylls. Samråd bör även ske med ansvarig konstruktör. Om man avser att vid dimensioneringen tillgodoräkna sig en hållfasthetsökning till följd av vakuumsugning av betong bör följande kontrollåtgärder utföras: − Kontroll av att goda erfarenheter föreligger från vakuumsugning med aktuell utrustning av en betong som har samma egenskaper
245

Vid långvariga gjutningar beräknas antalet prov som om en ny gjutetapp föreligger för varje påbörjad period om 8 timmar. Provning utförs i den omfattning som krävs med hänsyn till storleken på den ifrågasatta delen av konstruktionen och vad som föranlett efterkontrollen.3.4 Svetsning av armering till annan ståldetalj Kontroll av annan svetsning av armering än den som behandlas i avsnitt 9.7 9. 9.6.1 Efterkontroll Allmänt I detta avsnitt ges riktlinjer för efterkontroll av betonghållfasthet och frostbeständighet. Om flera byggnadsdelar utförts i samma gjutetapp kan kontrollen av vakuumsugningen begränsas till tre gånger per etapp om högst 8 timmar.eller mottagningskontroll behöver kompletteras på grund av avvikelser eller vid misstanke om fel. 9.2.5 bör omfatta – kontroll av att den som utför svetsarbeten har dokumenterad kompetens enligt avsnitt 8.4 – visuell kontroll av ytor och form hos svetsarna enligt SS-EN 970 – att tilläggskontroll enligt reglerna i BSK avsnitt 9:7 utförs för konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3. 246 . Efterkontroll bör utföras om tillverknings.9 Kontroll BBK 04 som den som avses att användas (i annat fall bör en förundersökning utföras) − Under arbetet kontrolleras fortlöpande sugtid och vakuum samt − Tre gånger per byggnadsdel kontrolleras den utsugna vattenmängden.7.6.

4.2 Kontroll av betonghållfasthet Betonghållfasthet i färdig konstruktion bestäms med hjälp av utborrade prov eller med annan metod som kan påvisas ge en tillförlitlig relation till hållfastheten hos utborrade prov. 247 . Värdering av provningsresultat för utborrade prov görs enligt avsnitt 7. om hållfasthetens betydelse för bärförmågan så motiverar. För horisontellt gjuten konstruktionsdel. mätning av ythårdhet och ljudhastighet) kan användas för att ge en uppfattning om hållfasthetens variation i konstruktionen och för lokalisering av svaga partier. kan högre kravnivå behöva tillämpas. För vertikalt gjuten konstruktionsdel.2. eller inom zon där miljöpåverkan kan förväntas vara störst.ex. gäller med hänsyn härtill att provningen utförs på betong på avståndet 0 – 300 mm från överytan.7. Vid provning på annat ställe t. 9.d.4. såsom platta. eller inom zon där hållfastheten är hårt utnyttjad. såsom pelare och vägg. inverkan på bärförmågan e. Värdering av provningsresultat för utborrade prov görs enligt standarden. Vid tveksamhet är det utborrade provet avgörande. varvid kravet för acceptabel frostbeständighet skall uppfyllas. Indirekta metoder (t.2.2. Provningen utförs i del av konstruktion där frostbeständigheten kan förväntas vara lägst.ex.3 Kontroll av frostbeständighet Frostbeständighet i färdiga konstruktioner bestäms med hänsyn till aktuell exponeringsklass med de metoder som anges i SS 13 70 03. Provning utförs enligt SS-EN 12504-1 i del av konstruktion där hållfastheten kan förväntas vara lägst. samt om utborrning av prov är utesluten med hänsyn till åtkomlighet.BBK 04 9 Kontroll 9. Fordrade värden enligt avsnitt 7.7. För indirekt metod gäller villkoret att uppmätt hållfasthet för varje konstruktionsdel eller delområde är minst lika med fordrat värde. balk och påle utförs provningen 0 – 150 mm från överytan.2 förutsätter normalt att provning utföras närmast gjuten överyta i konstruktionsdelars översta parti.

248 .

Villkor A kan tillämpas för serier om 3 till 14 prov ur en eller flera konstruktionsdelar (balk. Fordrade värden på 28-dygnshållfasthet vid uppmätning på luftlagrade provkroppar (dimension och lagring enligt ovan) benämns fKK och kan sättas till 1.3. Villkor B kan tillämpas i de fall provningsomfattningen uppgår till minst 15 prov. Vid bedömning av betongens 28-dygnshållfasthet omräknas uppmätt hållfasthet till att gälla vid 28 dygn. Villkor A För provningsresultatets medelvärde och för varje enskilt hållfasthetsvärde gäller följande villkor Aa och Ab. pelare o. platta.14 fcck.BBK 04 Bilaga A Bilaga A Hållfasthetsvärdering vid provning i färdig konstruktion Hållfastheten i färdig konstruktion kan bestämmas med hjälp av utborrade prov eller med indirekt metod som kan påvisas ge en tillförlitlig relation till hållfastheten för utborrade prov. enligt SS 13 72 07 avnitt 3. Om hållfastheten bestäms på utborrade cylindrar med andra mått omräknas den uppmätta tryckhållfastheten. tagna ur en eller flera konstruktionsdelar som utförts under liknande förutsättningar. t.ex. Uttagning av provkroppar för provning av hållfasthet i färdig konstruktion sker enligt SS-EN 12504-1. Resultaten vid provning av betong i färdig konstruktion bör utvärderas enligt villkoren A eller B nedan. Uppmätt hållfasthet hos utborrade cylindrar med diametern = höjden = 100 mm som lagrats i minst tre dygn innan provning i luft med temperaturen 20 ±2 ºC och 60 ± 20% relativ fuktighet motsvarar uppmätt tryckhållfasthet hos kuber lagrade enligt SS-EN 12390–2 T1. 249 . I andra fall bedöms hållfastheten på grundval av dess värde vid provingstillfället. Provberedning av kärnor och provning sker enligt SS-EN 12390-3.).d.

Bilaga A BBK 04 Tryckhållfasthet m ≥ f KK + k1 x ≥ f KK − 4 (Aa) (Ab) där m fKK k1 x är medelhållfasthet i MPa för en serie om n prov är fordrat karakteristiskt värde = 1. 48s x ≥ f KK − 4 (Ac) (Ad) där x m s fKK är hållfasthetsvärde i MPa för enskilt prov är medelvärde i MPa för samtliga hållfasthetsvärden är standardavvikelse för samtliga hållfasthetsvärden.14 fcck i MPa 250 . Tryckhållfasthet m ≥ f KK + 1. dock minst 2 MPa är fordrat karakteristiskt värde = 1.14 fcck i MPa är en koefficient som beror på antalet provningsresultat n k1 = 6 om n = 3 − 6 k1 = 5 om n = 7 − 9 k1 = 4 om n = 10 − 14 är hållfasthetsvärde i MPa för enskilt prov Villkor B För provningsresultatets medelvärde och för varje enskilt hållfasthetsvärde gäller följande villkor Ac–Ad.

2 Provningsmetoder I följande tabeller B. Med bockbarhet avses – krökningsradie med vilken armeringen kan bockas i en riktning utan att skadas – förmåga att klara återbockning (redovisas i vissa fall) – förmåga att klara upprepade fram. 251 .2a-b sammanställs förutsatta provningsmetoder för armering. Med förankringsegenskaper avses – kamutformning och profilering hos enskilda stänger – svetsars hållfasthet och tvärstängers dimension vid armeringsnät och bistål – ändförankringars utformning och hållfasthet.och återbockningar (redovisas normalt endast för spänntråd).1 Definitioner Med hållfasthetsegenskaper avses – flytgräns eller förlängningsgräns – brottgräns – töjbarhet – elasticitetsmodul (behöver normalt endast redovisas för spännarmering) – relaxation (redovisas för spännarmering) – spänningskorrosionsmotstånd (redovisas i vissa fall för spännarmering) – utmattningshållfasthet.BBK 04 Bilaga B Bilaga B Kontroll vid tillverkning av armering B. B.

2b Provning 1 Dragprovning 2 Bockprovning 3 Återbockningsprovning 4 Dubbelbockningsprovning 5 Avskjuvningsprovning av svetsförbindningar 6 Kemisk analys 7 Relaxationsprovning 8 Utmattningsprovning 9 Provning av motståndsförmåga mot spännings korrosion – SS-EN ISO 14284 Provningsmetoder för spännarmering Spännarmering SIS 11 21 38 SS-EN ISO 7438 – SS 11 26 22 – – SS-EN ISO 15630-3 SS 11 23 70 SS-EN ISO 15630-3 B. För kallbearbetad armering som kan påvisas ha liten åldringsbenägenhet i leveranstillstånd. behöver fortlöpande provning av hållfasthetsegenskaper i åldrat tillstånd inte ske.3a anges vilka fortlöpande provningar som normalt bör utföras för olika armeringsprodukter.2a Provning 1 Dragprovning 2 Bockprovning Provningsmetoder för slakarmering Armeringsstång SS-EN ISO 15630-1 SS-EN ISO 7438 SS-EN ISO 15630-1 Armeringsnät SS 21 91 80 SS 21 91 80 – – SS 21 91 80 – 3 Återbockningsprovning 4 Dubbelbockningsprovning – 5 Avskjuvningsprovning av svetsförbindningar 6 Kemisk analys Tabell B.eller kontrollorgan. I tabell B. om åldringsegenskaperna dokumenteras genom särskild förundersökning vid ändring av tillverkningsprocess eller byte av utgångsmaterial.Bilaga B BBK 04 Tabell B. 252 .3 Kontroll vid tillverkning av armering med bestyrkta egenskaper Tillverkningskontroll av armering består dels av fabrikens egenkontroll dels av en övervakande kontroll som utförs av ett ändamålet ackrediterat certifierings.

Normalt kan sammansättningen bestämmas på prov uttaget vid chargens gjutning. Kemisk sammansättning5 7. dock minst 2 gånger per år. med tillhörande NAD. d och f3 2. Tabell B. Avskjuvningsprovning vid svetsförbindningar 6. Spännlina1 – x – x – x x – – – – – – x Provning Spänntråd1 253 .3a. Bockprovning 3. Beträffande utmattningshållfasthet och spänningskorrosionsmotstånd. Dragprovning med bestämning av: a) övre sträckgräns eller 0.BBK 04 Bilaga B För bestämning av relaxation hos spännarmering utförs typprovning inom aktuellt påkännings. Bestämning utförs vid ändring av ingångsmaterial.2-gräns b) last vid 1 % töjning c) last vid 4 % töjning d) brottgräns e) brottförlängning f) gränstöjning g) elasticitetsmodul2 h) dragprovning i laboratorieåldrat tillstånd avseende a.2. Återbockningsprovning 4. ersätts provning av brottförlängning med provning av gränstöjning. Provning av armeringsegenskaper för olika slag av armering Varmvalsad armeringsstång Kallbearbetad armeringsstång Spännstång Övrig svetsad armering x – x x – – – – – – – – – x Armeringsnät x – – x – x – x x – – x – x 1. Gäller dock ej Ss 260S. För B500B enligt SS-ENV 10080. Dubbelbockningsprovning 5. Undersökning av dimension och form samt allmän okulärgranskning 1 2 3 4 5 6 7 x – – x x7 – – – x x4 – – x 6 x – – x – x – x x – – – – x x – – x – x x – x – – – – x x – – x – x x – – – x – – x x Tråd och lina ingående i spännkabel provas som tråd respektive lina.och temperaturområde. Bestämning utförs endast på var tjugonde provenhet.4. Normalt endast vid armering avsedd att svetsas. se avsnitt 9.

Spännarmering bör åtföljas av provningsintyg och uppgift om dess relaxation. Produkternas funktion vid avsedd användning kan normalt dokumenteras genom fortlöpande provning av de egenskaper som anges i tabell B. Chargetillhörigheten behöver inte vara känd för armeringsnät och för svetsade armeringsenheter som inte är avsedda för ytterligare svetsning.3a. Produktslag Provningsomfattning vid egenkontroll av armeringsprodukter Provningsfrekvens Minsta antal provenheter för varje kvalitet och dimension 2 3 4 4 6 8 2 1 1 2 2 Armeringsstång per charge om högst 50 ton om 50 – 100 ton större än 100 ton per charge om högst 50 ton om 50 – 100 ton större än 100 ton per tillverkningspost om högst 6 ton per tillverkningspost om högst 6 ton Spännstång Spänntråd Spännlina Armeringsnät 1 per 400 nät per tillverkningspost om högst 5 ton per dag vid ∅ < 16 mm 10 ton per dag vid ∅ ≥ 16 mm Övrig svetsad armering 1 Avser nät tillverkade i nätsvetsmaskin. Tillverkare bör i första hand inrikta egenkontrollen på de processer som påverkar produktens egenskaper.1 Fabrikens egenkontroll Egenkontrollen omfattar förundersökning (typprovning) och fortlöpande provning av de egenskaper som är av betydelse för att säkerställa produkternas funktion vid avsedd användning och möjliggöra deras identifiering.1a.3.3. Färdiga armeringsprodukter bör kontrolleras med avseende på väsentliga mått. Lämplig provningsomfattning framgår av tabell B.3. märkning och eventuellt förekommande skador. Tabell B. 254 .Bilaga B BBK 04 B.1a.

journalföring och resultat av fabrikens egenkontroll.3.ex.BBK 04 Bilaga B B. Kontroll av armeringsprodukter genom provning av provstycken uttagna av tredje part (se SS-EN 45 020) bör ske i den omfattning som bedöms lämpligt med hänsyn till egenkontrollens omfattning och resultat. svetsmetod. 255 . stång.4 Kontroll vid tillverkning av svetsade armeringsenheter Förundersökning av svetsade armeringsenheter och svetsat ingjutningsgods utförs i syfte att bedöma huruvida fullgoda svetsförband kan uppnås med aktuell kombination av material. Vid besiktningarna granskas tillverkning.eller plåtdimension. och provningsresultaten utvärderas enligt bilaga D. Vid provning av minst sex enheter kan utvärdering ske enligt Bilaga D. dvs. B.3. svetsmetod. dimension och svetsutförande.eller stålsort. tillsatsmaterial och svetsare.2 Övervakande kontroll Den övervakande kontrollen omfattar bl. med samma armerings. Normalt uttas minst två enheter tillverkade med samma förutsättningar som avses gälla vid aktuell produktion. tillsatsmaterial eller svetsare. – besiktningar av fabrik – uppföljning av eventuella avvikelser i fabrikernas tillverkningsoch kontrollrutiner – tredje parts provning.och plåtdimension. Fördelningen bör ske med hänsyn till förekommande armeringssorter och dimensioner.3 varvid varje enhet skall uppfylla ställda krav. vid byte av armerings. Provstyckena bör provas vid ett ackrediterat provningslaboratorium med tredje parts ställning. Minst en besiktning per år bör äga rum och genomföras enligt det övervakande organets instruktioner. Ny förundersökning bör utföras vid ändrade svetsbetingelser t. svetsutrustning. Förundersökning bör normalt utföras för svetsade konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 och 3. Provning sker enligt avsnitt 7.och stålsort. svetsutrustning. produktionens fördelning på olika produktslag samt till erfarenheterna av den övervakande kontrollen. stång.a.

5d) där fyk x mx sx y my sy karakteristiskt värde för armeringens flytgräns hållfasthetsvärde för enskilt provstycke medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätt värden på x standardavvikelsen för samtliga hållfasthetsvärden kvoten Rm ReH för enskilt provstycke.1a – b. dimension.06 (B. För kallbearbetad armering avser m x och x förlängningsgränsen Rp0. 4 sy y ≥ 1. medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätta värden på y standardavvikelsen för samtliga värden på y För varmvalsad armering avser mx och x den övre sträckgränsen Reh.93 f yk (B.m. 256 . Kraven bör vara uppfyllda både i leveranstillstånd och i åldrat tillstånd.08+ 1. Övriga egenskaper utvärderas enligt tillämpliga standarder i tabellerna B.5b) Hållfasthetskvot my ≥ 1. hållfasthetskvot och töjbarhet. och för vilken ett visst provuttag föreskrivs i avsnitt 9. form. 4 sx x ≥ 0.5 Utvärdering av armeringens egenskaper Armeringens egenskaper bör påvisas genom provning enligt vedertagen metod och i den omfattning som anges i denna bilaga. Värdering av provningsresultat för ett kontrollparti bestående av minst 6 provstycken kan göras enligt följande villkor för flytgräns.4.. enhetlig i fråga om t.Bilaga B BBK 04 B. eventuell typ av svetsförband m. charge.2. Flytgräns mx ≥ f yk + 1.5a) (B.ex.5c) (B. Med kontrollparti avses en leveransdel.

medelvärde för samtliga i kontrollpartiet uppmätta töjbarhetsvärden standardavvikelsen för samtliga töjbarhetsvärden 257 .5f) x ≥ 0.BBK 04 Bilaga B För bestämning av relaxation hos spännarmering utförs typprovning inom aktuellt påkännings.9ε g A10 εg x m s angiven minsta brottförlängning enligt standard angiven minsta gränstöjning enligt standard töjbarhetsvärde för enskilt provstycke.och temperaturområde. Töjbarhet s  m ≥ A10 exp  1.5e) (B.9 A10 eller eller s  m ≥ ε g exp  1.4  m  x ≥ 0. 4  m  (B.

258 .

1 Övre gränsvärden för kolhalt och kolekvivalent vid svetsbar armering Skarvsvetsning Kolhalt C Kolekvivalent CEV 0. anger halten i procent av respektive ämne. Kolekvivalenten CEV definieras som CEV = C + Mn Cr + Mo + V Ni + Cu + + 6 5 15 (C.20% för 20 < ∅ ≤ 40 0. Tabell C.24% 0.BBK 04 Bilaga C Bilaga C Svetsbar armering Med svetsbar armering avses varmvalsad armering med kemisk sammansättning enligt tabell C.1. Mn etc.55 Häftsvetsning 0.24% för ∅ ≤ 20 0.1 betraktas som icke svetsbar.50 Armering med högre kolhalt eller kolekvivalent än tabell C. 259 .1) där C.

260 .

Två fall kan förekomma: a) Chargetillhörigheten är känd för varje stickprov. b) Chargetillhörigheten är inte känd för ett eller flera stickprov. I sådana fall görs bedömningen enligt D.2.2. Antalet stickprov skall vara minst tolv (n2 ≥ 12 enligt D.1a) 265 . Beräkningsgången är beroende på tillgänglig information om de charger som stickproven uttas från.2.2.2. Bedömning Chargetillhörigheten är känd D.2).1 Förutsättningar Bedömningskriterierna för tredje parts provning av armering är valda så att man med 90 % sannolikhet skall kunna upptäcka sådana avvikelser mellan hållfasthetsvärdena från egenkontrollen och stickproven som uppgår till 30 MPa eller mer.1.2 D. Då görs bedömningen enligt D. Produktioner med motsvarande avvikelse inom 10 MPa godtas med 95 % sannolikhet.2.BBK 04 Bilaga D Bilaga D Provning av provkroppar uttagna av tredje part D. Antal stickprov för varje stålsort skall vara minst två (nl ≥ 2 enligt D. Vid två stickprov får dessa inte vara ur samma charge.1 Vid slutet av varje bedömningsperiod beräknas för varje stickprov som ingår i bedömningen en faktor ωi som kan vara positiv eller negativ ωi = 6 ( mi − xi − 10 ) s1 (D. Vidare har man tillgång till resultat från egenkontrollen av utförda provningar av de olika charger som stickproven representerar.2.1).

Om flera stickprov från samma charge ingår i bedömningen beräknas ett ωi-värde för varje prov standardavvikelsen i MPa från egenkontrollen under bedömningsperioden för den stålsort som provstycket representerar.2.64 n2 (D.2.2. som skall vara minst 1 n2 266 . Standardavvikelsen baseras på provningar av ett flertal charger. Chargetillhörigheten är inte känd Vid slutet av varje bedömningsperiod beräknas för varje stickprov som ingår i bedömningen en faktor ωi ωi = m2 s2 xi ( m2 − xi − 10 ) s2 (D.2a) medelvärde i MPa från egenkontrollen av den stålsort som stickprovet representerar standardavvikelse i MPa från egenkontrollen av den stålsort som stickprovet representerar ett enskilt sträckgränsvärde i MPa från tredje parts kontrollen för stickprovet i Resultatet godtas om följande villkor är uppfyllt: ∑ω i=1 n2 i ≤ 1.Bilaga D BBK 04 mi xi sl medelvärdet för sträckgränsen i MPa från egenkontrollen av chargen i.2b) antalet stickprov.64 n1 (D.1b) nl D.2. normalt lika med antalet charger.2 antalet stickprov. Medelvärdet baseras normalt på två prov enskilt sträckgränsvärde i MPa från tredje parts kontrollen för ett stickprov från charge i. varav stickprovet representerar en Resultatet godtas om följande villkor är uppfyllt: ∑ω i=1 n1 i ≤ 1.

Karlskrona: Boverket. Solna: AB Svensk Byggtjänst. Karlskrona: Boverket. ISBN 91-7332-799-9 Boverket. BV Bro. Solna: AB Svensk Byggtjänst. Boverkets handbok om snö. BSK 99. (utgåva 2). (1997). Solna: AB Svensk Byggtjänst. Boken om lov. ISBN 91-971755-9-5 Betonghandbok Arbetsutförande : projektering och byggande. ISBN 91-7147-527-3 Boverket. ISBN 917332-798-0 Betonghandbok Konstruktion. Stockholm: Svenska betongföreningen. (utgåva 2). (1997). ISBN 91-7147740-3 Vägverket. Borlänge: Banverket. (utgåva 2). (2002). Regelsamling för konstruktion Boverkets konstruktionsregler. tillsyn och kontroll. Bro 2002. 265 . byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen. Karlskrona: Boverket. Boverkets Handbok om Stålkonstruktioner. Karlskrona: Boverket. (1999). ISBN 91-7147-439-0 Boverket. (1990). ISBN 91-7332-533-3 Betonghandbok Material. (utgåva 2/tr. (utgåva 6). Beständiga betongkonstruktioner. ISBN 91-7147-394-7 Boverket. 2). (1998). (2002). (2003).BBK 04 Litteraturförteckning LITTERATURFÖRTECKNING Svenska betongföreningen. Banverket. BKR. (1998).och vindlast BSV 97. (Betongrapport nr 1). (1997). (utgåva 2). Borlänge: Vägverket.

Dimensionering genom provning. Bygganvisningar föreskrifter och allmänna råd angående skydd mot yrkesfara vid byggnadsarbete. (1987:10). Arbetarskyddsstyrelsen. Solna: AB Svensk byggtjänst. ISBN 91-7147-124-3 High Performance Concrete Structures . Tekniska nomenklaturcentralen. ISBN 91-7332-929-0 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.Litteraturförteckning BBK 04 Arbetarskyddsstyrelsen. (Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 32). (1999).och bygglag.Design Handbook. (1989). (Handbok). Bo Stigson Malmborg (1993). (1988). ISBN 91-7930-081-2 Boverket. Karlskrona: Boverket. Elvin Ottosson. Svängningar. (SFS 1994:847). PBL. ISBN 91-540-5007-0 Boverket. Plan. utförande och kontroll. (2000). Svetsförband i ingjutningsgods – Anvisningar för dimensionering. Vridning och lastfördelning. (Rapport T8:1989). Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). (1995). ISBN 91-7147-909-0 Tage Petersson och Håkan Sundquist. deformationspåverkan och olyckslast. Linköping: Statens geotekniska institut (SGI).m. Plattgrundläggning. (1994). Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.och byggtermer 1994. Fédération Internationale de la Précontrainte (FIP). (1994). Karlskrona: Boverket. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. (1994). Recommendations Practical Design of Structural Concrete. Brobyggnad. Plan. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Statens råd för byggnadsforskning. Solna: Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). BVL. ISBN 91-7332-662-3 266 . ISBN 91-7196-095-3 Fédération Internationale de la Précontrainte (FIP). (Rapport nr 15). Ulf Bergdahl.

del 1 och 2. ISBN 91-5405448-6 267 . (1992). fabriksbetongtillverkning. (2000). (BFR T13:1992). Stockholm: Svenska Betongföreningen.BBK 04 Litteraturförteckning Svenska Betongföreningen. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner. betongelementtillverkning samt montering av betongelement. Yngve Anderberg. Ove Pettersson.Vidareutbildning inom betongområdet – Platsgjutning av betong. (Betongrapport nr 8).

268 .

SS-stål 21 68 Armeringsstång .Sammansättning och fordringar för sulfatresistenta cement (SR-cement) Betong .Sammansättning och fordringar för cement med låg alkalihalt (LA-cement) Cement .Användning av EN 206-1 i Sverige Betongkonstruktioner .Bestämning av ytjämnhet Utmattningsprovning .SS-stål 13 86 Stål för armeringsstång .Täckande betongskikt Betongprovning .Tråd Dubbelbockningsprovning Cement .Slät stång Ss 260S Armeringsnät Ns 500 och Nps 500 Armeringsstång .Hårdnad betong Tryckhållfasthet – Omräkningsfaktorer Stål för armeringsstång . Beteckning SIS 11 21 38 SIS 81 20 05 SS 11 23 70 SS 11 26 22 SS 13 42 02 SS 13 42 03 SS 13 42 04 SS 13 70 03 SS 13 70 10 SS 13 72 07 SS 14 13 86 SS 14 13 87 SS 14 14 11 SS 14 21 68 SS 21 25 11 SS 21 18 45 SS 21 25 15 Titel Dragprovning av stål för spännarmering Betongytor .SS-stål 14 11 Stål för armeringsstång .Kamstång Ks 600S 269 .Metalliska material Allmänna principer Metalliska material .Sammansättning och fordringar för cement med begränsad värmeutveckling (BVcement) Cement .SS-stål 13 87 Stål för armeringsstång . Standarder tillhandahåller av SIS Swedish Standards Institute.BBK 04 Förteckning över standarder Förteckning över standarder som BBK hänvisar till.

egenskaper.Tekniska leveransbestämmelser för stång.Del 2: Tillverkning och härdning av provkroppar för hållfasthetsbestämning Provning av hårdnad betong . ringmaterial och svetsat nät Provning av hårdnad betong .Injektering av foderrör för spännkablar .Svetsbart kamstål B500 .Tekniska leveransbestämmelser Betong .Förteckning över standarder BBK 04 Beteckning SS 21 25 18 SS 21 25 19 SS 21 91 80 SS-EN 206-1 SS-EN 287-1 SS-EN 446 SS-EN 446 T1 SS-EN 970 SS-EN 1011-2 SS-EN 1011-2/A1:2004 SS-ENV 10080 SS-EN 12390-2 SS-EN 12390-2 T1 Titel Armeringsstång .Del 2: Tillverkning och lagring av provkroppar för hållfasthetsbestämning .Utförande.Utförande Betongkonstruktioner .Del 1: Fordringar.Rekommendationer för svetsning av metalliska material .Del 2: Bågsvetsning av ferritiska stål Svetsning .Kalldragen och slät stång Sds 500 Armeringsstång .Smältsvetsning .Kalldragen och profilerad stång Ps 500 Armeringsnät .Bilaga NA (informativ) Härdning av kuber före hållfasthetsprovning (alternativ metod) Provning av hårdnad betong . Rättelse Oförstörande provning av smältsvetsar .Injektering av foderrör för spännkablar .Tillägg 1 . tillverkning och överensstämmelse Svetsarprövning .Del 1: Stål Betongkonstruktioner .Visuell kontroll Svetsning .Rekommendationer för svetsning av metalliska material .Del 2: Bågsvetsning av ferritiska stål Armeringsstål .Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar SS-EN 12390-3 270 .

undersökning och tryckprovning Betongkonstruktioner .Allmänna principer Metalliska material .Del 1: Allmänna regler Allmänna termer och definitioner avseende standardisering och därmed sammanhängande områden Allmänna termer och definitioner avseende standardisering och därmed sammanhängande områden Tillförlitlighet hos bärverk .Utförande .Uttag.Del 1: Stång.Provningsmetoder .Del 7: Densitet Provning av betong i färdiga konstruktioner .BBK 04 Förteckning över standarder Beteckning SS-EN 12390-6 SS-EN 12390-7 SS-EN 12504-1 SS-ENV 13670-1 SS-EN 45020 SS-EN 45020 T1 SS-ISO 2394 SS-EN ISO 7438 SS-EN ISO 14284 SS-EN ISO 15630-1 SS-EN ISO 15630-3 Titel Provning av hårdnad betong .Del 1: Borrkärnor .Del 3: Spännarmering 271 . valstråd och tråd Armeringsstål och stål för spännarmering .Provtagning och provberedning för bestämning av kemisk sammansättning Armeringsstål och stål för spännarmering .Provningsmetoder .Bockprovning Stål och järn .Del 6: Spräckhållfasthet hos provkroppar Provning av hårdnad betong .

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful