You are on page 1of 7

-1-

_______________________________________________________

Wikis
En kamp om tillförlitlighet

Johan Nordlund • [870928-7513]


Essä i Digitala Distributions former • Högskolan Väst • 3 juni 2011

E-postadress: jono0007@student.hv.se
-2-

Innehållsförteckning
Abstract......................................................................................................................................................2
Inledning....................................................................................................................................................3
Beskrivning................................................................................................................................................3
Diskussion...............................................................................................................................................4-5
Slutsats.......................................................................................................................................................6
Källförteckning..........................................................................................................................................7

Abstract
En wiki är en webbplats, vars innehåll kan skapas och redigeras direkt, utan granskning, av besökarna
via ett webbgränssnitt. Miljontals privatpersoner såväl som företag bidrar till att distribuera information
genom wikis. Det mest kända exemplet är Wikipedia. Denna typ av fri tillgänglighet har mött befogad
kritik, där frågan om tillförlitlighet och trovärdighet står i fokus.
-3-

Inledning
Wikis, som karaktäriseras av den kollektiva tillgängligheten av information, har blivit något av ett
fenomen, där encyklopedier kanske dominerar mest. Hela 'wikifilosofin' bygger på att vem som helst
kan ändra vad som helst, vilket gör det svårt besökare avgöra trovärdigheten i informationen. Hur
hanteras sabotage? Hur förebyggs felaktig information? Denna essä behandlar kampen om att göra
kollektiva informationssystem pålitliga.

Beskrivning
År 1995 skapades den första wikin (WikiWikiWeb) av Ward Cunningham. Cunningham eftersträvade
ett effektivare system för distribution av information; ett system som med enkelhet var kollektivt
tillgänglig för vem som helst att publicera omedelbart. En viktig förutsättning för verktyget var att det
automatiskt dokumenterade alla redigeringar, för att vid behov kunna tillbakablicka vem som ändrat
vad. Lösningen blev en kollektivt tillgänglig webbplats. (Ebersbach et al., 2008, s. 12). Termen
Wikimyntades från det hawaiiska uttrycket wiki-wiki, som betyder snabb, (Richardson 2010, s. 55)
ochspelar en central roll i det koncept en wiki har att erbjuda; att snabbt tillhandahålla ett
databassystem. Cunninghams egen ursprungliga beskrivning av wikin lyder: ”The simplest online
database that could possibly work.“ (Cunningham, 2002).

Själva användningsstrukturen hos en wiki är enkel. Via en ”Redigera”-länk (Eng. Edit), som finns
ianslutning till artikeln, kan besökaren ändra innehållet genom ett webbgränssnitt.
Webbgränssnitteterbjuder uppmärkning och formatering både genom WYSIWYG (what you see is
what you get) och förenklat märkspråk (praktiskt taget HTML simplifierad). Redigeraren kan
förhandsgranska och spara ändringarna, varpå de publiceras omedelbart. Den gamla versionen återfinns
i dokumentets historik, där den tidigare versionen enkelt kan återställas. Redigeringslänken beskrivs av
Ebersbach et al. som ”the ultimate typical feature of a wiki”.(Ebersbach et al., 2008, s. 19).

Det mest kända wiki-exemplet är Wikipedia, som har över 60 miljoner träffar varje dag, och är en av
världens största referenssidor. Majoriteten av besökarna som källhänvisar till Wikipedia tar för givet att
innehållet stämmer och utelämnar således granskning av källor. Med det stora antalet individer som tar
del av innehållet och wikifilosofin (den enkla användningen, tillgänglighet för alla och
decentralisering) i beaktande, finns det en risk att samhället påverkas i en negativ kunskapsriktning.
Wikis som är tillgängliga för alla förknippas ofta med dålig kvalité och utsätts inte helt sällan för
vandalism. (Javanmardi, Videira Lopes, 2007).

Förutom versionshantering, som återfinns i dokumentets redigeringshistorik, har de flesta wikis en


community-portal. I portalen finns riktlinjer och vedertagna konventioner, diskussionssidor för
administratörskandidater, modereringsinformation och artikeldiskussion. (Ebersbach et al., 2008, s.
31).Wikipedia, t.ex., har utvecklat Wikiquette – en slags etikett, där användarna bl.a. uppmanas till
kommunikativt samarbete, objektivitet och neutralitet, för att bibehålla de demokratiska principer wikin
har som fundament. (Ebersbach et al., 2008, s. 31). På grund av de många skribenternas olika
etniciteter och religioner uppmuntras användarna att främja NPOV (neutral point of view). ”Instead of
writing ’Apples tastes good.’, one could instead write ’Some people like the taste of apples.’”
(Ebersbach et al., 2008, s. 32).
-4-

Diskussion
Att wiki-effekten mött sådan framgång beror med största sannolikhet på det enkla och öppna koncepteti
kombination med demokratiska friheten.”Wiki technology, with its low technical acess hurdles, isideal
for web-based group processes”(Ebersbach et al., 2008, s. 25), beskriver det enkla webbgränssnittet
som alla kan hantera. Öppenheten att vem som helst kan lägga till vad som helst spelar en central roll i
wikins succé, och kanske viktigast av allt, det sker med fri vilja och eget ansvar.Den platta hierarkin,
där ingen bestämmer över någon annan, beskrivs av Ebersbach et al. (2008) som avgörande för
självorganiserade grupprocesser. Vilket i sig kan deriveras till en ökad känsla av inflytande hos
skribenten.

Det intryck jag har fått, både av personlig erfarenhet och observation, är att de flesta som skriver wiki-
artiklar har ett brinnande intresse för ämnet. Ebersbach et al. (2008) presenterar en relaterad
förklaringsmodell till kreativiteten som ”modification pressure”, en slags inneboende motiverande
press att ändra och viljan att lösa ett problem. Det beskrivs som en oumbärlig motor för engagemanget.
Kollektiva processer utan hierarkisk struktur bygger på just intresse i ämnet, och som exempel pekar
man på att ofullständiga eller felaktiga wiki-artiklar ofta lämnas oredigerade en tid, att det är först när
någon ”flaggat” sidan som nödvändig för översyn som felen korrigeras. (Ebersbach et al., 2008, s. 25).

En ytterligare orsak wikins framgång är mångfalden av deltagare. Användarnas olika erfarenheter,


bakgrunder och kunskaper leder till att innehållet berikas och erbjuder ett vidsträckt spektrum av
kunskap. Detta styrks även av Edward Felten, professor i datateknik vid Princeton, som i en artikel
angående Wikipedias trovärdighet tar upp exempel på artiklar som han granskade. Bland annat en
artikel om ett ämne han besitter expertis i och som enligt hans egen utsago är komplext – virtuellt
minne. Han beskriver förvåning över att läsa hur korrekt och välskriven artikel i fråga var. Vidare
förklarar han att artikeln helt klart håller kvalitetskontrollerad encyklopedis standard: ”... these entries
are certainly up to the standard of typical encyclopedia writing about technical topics.” (Felten,
Edward, 2004).

Problematiken med en wiki handlar om bristande trovärdighet av innehållet, då förekomsten av


vandalism tillika felaktig information inte kan uteslutas p.g.a. öppenheten. Richardson (2010) skriver
dock att vandalerna står i en ansenlig minoritet och att felaktigheterna inte är så betydande som många
hävdar. Som stöd för detta presenteras en undersökning där 13 olika felaktigheter i diverse artiklar
skapades medvetet på Wikipedia. Alla dessa korrigerades inom ett par timmar. (Richardson, 2010, s.
56). Förklaringen ligger förmodligen delvis i att tidigare artikelförfattare prenumererar på ändringar i
artikeln, varför de p.g.a. sitt personliga intresse följer upp utvecklingen. Det bör även tilläggas att
artiklar som utsätts för frekvent sabotage ofta läggs till i en särskild lista för bevakning och att
grovvandalism hanteras genom blockering av IP-adress. (Wikipedia, Wikipedia:Blocking policy, 2011).

Vad gäller omedvetna felaktigheter, såsom bristfällig källhänvisning, etc, så har t.ex. Wikipedia
konventionella riktlinjer vad gäller citering av källor. Där den vedertagna konventionen uppmanar till
att lägga till en källa efter varje påstående. (Wikipedia, Wikipedia:Citing sources, 2011).
-6-

Frågan är om detta är tillräckligt. Javanmardi, Videira Lopes (2007) presenterar en förtroendemodell


som baseras på en användares rykte, där ryktet beräknas i DSR (Data Stability Ratio), d.v.s
proportionen av hur mycket data som får stanna kvar, och RDR (Reverted Data Ratio), d.v.s. hur
mycket data som blir återställd genom versionshistoriken. T.ex. en vandal får då låg DSR och hög
RDR. Ett system av denna natur som mekaniskt utför beräkningar och snabbt sållar ut vandaler bidrar
till att öka kvalitén. (Javanmardi, Videira Lopes, 2007). Detta är något jag tror att vi kommer få se mer
av i framtiden. Flera wikis har redan börjat utveckla ett förtroendesystem i viss mån.
-6-

Slutsats
Mycket av wikifilosofin bygger på att besökarna är välvilliga, och den slutsats jag drar av det stora
besöksantalet är att det främjar legitimiteten av artiklarnas innehåll, då de granskas mer frekvent. Man
skulle kunna säga att wikifilosofin är både wikins stora styrka och svaghet. Utan öppenheten skulle
wikin inte möta samma framgång och med öppenheten kommer vi alltid att finna felaktigheter då och
då. Det viktiga är att alltid möta innehållet källkritiskt och att uppmuntra till förbättring. Detta är något
som gäller alla platser på Internet, i alla områden av kunskap. En fråga jag ställer mig är om medveten
vandalism och ignorans är något som successivt kommer att försvinna i samband med att vår kollektiva
medvetenhet växer.

Jag avslutade min diskussion med att tala om förtroendesystem, att det är något vi förmodligen kommer
att få se mer av. Det bör dock sägas att även med ett robust förtroendesystem, så kommer det aldrig att
erbjuda 100% felfri information då systemet är öppet för vem som helst att redigera. Detta av det skäl
att nya användare fortfarande kan ändra informationen och obetald kvalitetskontroll inte sker
omedelbart. Min personliga teori angående wikis, och särskilt Wikipedia, är en betydligt större
potential som informationskälla. I och med att intresse ständigt växer, väljer även individer med
expertis att granska och redigera artiklar. Det breda spektrumet av expertis kommer i framtiden, tror
jag, att överglänsa encyklopedier som blivit grundligt kvalitetskontrollerade, då de förmodligen inte har
samma utbud av expertis att tillgå.
-7-

Källförteckning
Ebersbach , Anja, Glaser, Markus, Heigl, Richard, Warta, Alexander (2008). Wiki: Web Collaboration.
2. uppl. Heidelberg: Springer.
Richardson, Will (2010). Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms. 3.
uppl.Thousand Oaks, California: Corwin Press.Cunningham, Ward (2002).
Cunningham, Ward (2002). What Is Wiki. [Elektronisk]. wiki.org. Tillgänglig:
<http://www.wiki.org/wiki.cgi?WhatIsWiki> [2011-05-26].
Javanmardi, Sara, Videira Lopes, Cristina (2007). Modeling trust in collaborative information systems.
[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://ieeexplore.ieee.org.ezproxy.server.hv.se/stamp/stamp.jsp?
tp=&arnumber=4553846> [2011-04-11].
Wikipedia (2011). Wikipedia:Blocking policy. [Elektronisk] i wikipedia.org. Tillgänglig:
<http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Blocking_policy> [2011-04-24].
Wikipedia (2011). Wikipedia:Citing sources. [Elektronisk] i wikipedia.org. Tillgänglig:
<http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Citing_sources> [2011-04-24].
Felten, Edward (2004). Wikipedia Quality Check. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://freedom-to-
tinker.com/blog/felten/wikipedia-quality-check> [2011-06-03].

You might also like