You are on page 1of 81

Att Frst

Att Frst Islam Islams gudsbegrepp ......................................................................... 19 Guds egenskaper.......................................................................... 20 Guds enhet ................................................................................... 20 Den troendes instllning .............................................................. 20 Vad de sger om Islam .................................................................... 22 Vad de sger om Muhammad .......................................................... 25 Vad de sger om Koranen................................................................ 28 Din och Sharia ................................................................................ 31 Skillnaden mellan Din och Sharia .............................................. 31 Sharias kllor.............................................................................. 31 Fiqh .............................................................................................. 31 Tasawwuf..................................................................................... 32 Sharia - dess natur och innebrd ................................................ 33 Sharia - rttigheter och skyldigheter .......................................... 33 Guds rttigheter ........................................................................... 33 Jagets rttigheter .......................................................................... 33 Andra mnniskors rttigheter (eller skyldigheter gentemot andra) ..................................................................................................... 33 Freskrifter i Sharia som berr familjen: ................................... 33 Arvslagen i Islam:........................................................................ 33 Alla varelsers rttigheter:............................................................. 34 Mnskliga rttigheter i Islam ........................................................... 35 Mnskliga rttigheter i en islamisk stat ....................................... 36 Frbud mot rekrnkning: ........................................................... 36 Privatlivets helgd: ........................................................................ 36 Rtten till personlig frihet:........................................................... 36 Rtten att protestera mot tyranni: ................................................ 36 Yttrandefrihet:.............................................................................. 36 Freningsfrihet:............................................................................ 37 Samvetes - och trosfrihet: ............................................................ 37 Skydd av de religisa knslorna: ................................................. 37

Frord .................................................................................................1 Frord .................................................................................................5 Bilaga 1 ..............................................................................................5 Bilaga 2 ..............................................................................................5 Bakgrund ............................................................................................6 Islam och Muslim...........................................................................6 "Islam" - vad betyder det? ..............................................................6 "Muslim" - vem r muslim? ...........................................................6 Budskapets sammanhang ...............................................................7 Islams fem pelare ...........................................................................7 Mnniskan och den fria viljan ........................................................8 Koranen och Hadith .......................................................................8 Begreppet Gudsdyrkan ...................................................................8 Islamisk livsfring..........................................................................9 Historia ...........................................................................................9 Sekter inom Islam.........................................................................10 Ahmadiya - rrelsen (Qadyani) ....................................................10 Islams logiska appell ....................................................................10 Islam - lsningen p nutidens problem ........................................10 Mnniskans broderskap................................................................10 Trosartiklarna ...................................................................................11 1. Tron p Guds enhet - "Tawheed" .............................................11 2. Tron p Guds nglar.................................................................11 3. Tron p Guds bcker ................................................................11 4. Tron p Guds profeter ..............................................................12 5. Tron p livet efter dden ..........................................................12 6. Qadar ........................................................................................13 Slutligen .......................................................................................14 Begreppet Gudsdyrkan inom Islam..................................................15

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

2 / 81

Att Frst Islam Skydd mot godtyckligt fngslande:..............................................37 Jmlikhet infr lagen:...................................................................37 Styresmnnen str inte ver lagen:...............................................37 Rtten att delta i statens angelgenheter: .....................................37 Islams moraliska system...................................................................39 Gudsfruktan..................................................................................40 Sociala plikter...............................................................................40 Frldrar .......................................................................................41 vriga slktingar ..........................................................................41 Grannar.........................................................................................41 Islam i Sverige..................................................................................42 De islamiska riksfrbundens syften .............................................42 Problem rrande de islamiska frsamlingarna .............................42 De islamiska frsamlingarnas mlsttning...................................43 Anmrkningar mot den islamiska kallelsens (Dawah) nuvarande former ...........................................................................................43 Utvgar och frslag: .....................................................................43 Specificering av de omrden som arbetarna inom kallelsen mste inrikta sina anstrngningar p ......................................................44 Faktorer som pverkar muslimska barn .......................................44 Omskrelse fr pojkar ..................................................................44 Vrdnadshavare till muslimska barn ............................................44 Problem som muslimska barn dagligen konfronteras med: .........45 Vid fdelsen .................................................................................45 I skolan .........................................................................................45 Lsningen p problemen ..............................................................45 Muslimska kvinnor.......................................................................46 Hejab ............................................................................................46 Muslimska mn ............................................................................46 Vrnpliktiga muslimer..................................................................47 Internerade muslimer....................................................................47 Abort ............................................................................................ 47 Adoption ...................................................................................... 47 Konstgjord befruktning med donator........................................... 48 Sterilisering.................................................................................. 48 Moskns betydelse i Islam............................................................... 49 Historisk bakgrund....................................................................... 49 Moskn som helig plats ............................................................... 50 Moskn som kulturspridare ......................................................... 51 Moskn som krnan i ett socialt nt ............................................ 51 Familjeliv i Islam......................................................................... 52 Vad en muslim mste veta om livsmedel ........................................ 55 Halal - fdan ................................................................................ 55 Nringsvanor................................................................................ 55 Matvanor som krvs i Islam ........................................................ 55 Mat som r Haram ....................................................................... 56 Betrffande fetter och oljor.......................................................... 57 Betrffande andra mnen............................................................. 57 Tillsatser ...................................................................................... 58 Angende vissa tillsatsers ursprung............................................. 58 Frgmnen ................................................................................... 58 Antioxidationsmedel.................................................................... 58 De frbjudna livsmedlens pverkan p karaktren...................... 59 Frbudet mot alkohol....................................................................... 60 Alkoholens ursprung.................................................................... 60 Frbud mot alkohol...................................................................... 60 Skl fr frbud............................................................................. 61 Medicinsk behandling med alkohol............................................. 62 Litteraturfrteckning.................................................................... 63 Bilagor ......................................................................................... 64 Vissa ingredienser i livsmedel ..................................................... 64 1 Gris ........................................................................................... 64

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

3 / 81

Att Frst Islam 2 Blod ...........................................................................................64 3 Alkohol......................................................................................64 4 Gelatin .......................................................................................64 Tillsatser som hrrr frn svin .....................................................65 Halal mat ......................................................................................65 Margarinbolaget ...........................................................................65 vriga...........................................................................................66 Choklad och konfektyrer utan animaliska rvaror .......................66 Produkter inom Marabou Livs sortiment utan animaliska rvaror ......................................................................................................67 Regler fr Halal slakt ...................................................................67 Islams sikt om slakt av djur med elektrisk chock.......................68 Av Sheikh Abdulaziz bin Baz ......................................................68 Den islamiska kalendern ..................................................................69 Muslimska helgdagar ...................................................................69 Fredag (Jumuah) .........................................................................70 Hgtider i enlighet med Sunna.....................................................70 Muslimska ceremonier .....................................................................72 1. Aqd Nikah (ktenskapskontraktet)...........................................72 2. Vid barnafdsel ........................................................................73 3. Vid ddsfall ..............................................................................73 4. Vid begravning.........................................................................74 Dden och Islam...........................................................................75 Dden ...........................................................................................75 Ddsbegreppet..............................................................................75 Livet efter detta ............................................................................77 Arv I Islam .......................................................................................80 Vem fr rva? ...............................................................................80 Vem fr inte rva? ........................................................................80 Mn som fr rva..........................................................................80 Frdelning av arven:.....................................................................80 Testamente i Islam....................................................................... 81

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

4 / 81

Att Frst Islam

Frord
Det finns ett primrt och enkelt faktum rrande religionen Islam och det stt p vilket den verkar i mnniskornas liv, som trots all sin enkelhet stndigt glms eller missfrsts. Man gr allvarliga misstag nr man studerar denna religion vad gller svl dess grundlggande natur som dess historiska realitet. dess nuvarande existens och dess framtid. I denna rapport vill vi ocks understryka att Islam har en vittomfattande kod fr vgledning inom varje aspekt ax; det mnskliga livet, socialt, kulturellt, ekonomiskt, personligt och administrativt nationellt svl som internationellt. I denna rapport har vi undvikit att behandla exakta detaljer och istllet strvat efter att informera och upplysa det svenska samhllen om Islam och muslimernas traditioner, vanor, kultur och de svrigheter som mter muslimerna och hindrar dem att anpassa sig till det svenska samhllet och dess levnadsstt. P motsvarande stt har vi framstllt det islamiska levnadsmnstret samt frskt avtcka visdomen bakom det. Islamiska frsamlingen i Uppsala vill tacka alla som stllt upp fr att frverkliga denna rapport, bland andra Mahmoud Aldebe som projektledare, Karima Mokhtari, Monjia Sonnius. Anders Bilal Uhlin, Dr Hassan Mohammad Al Amir och Jamila som versttare och maskinskriverska. Vi vill tacka alla som har hjlpt till med material och till slut vill vi ocks tacka Statens invandrarverk, som genom sitt std och projektbidrag gjort det mjligt fr oss att frverkliga denna rapport. Islamiska frsamlingen, Uppsala SVERIGES MUSLIMSKA FRBUND

Bilaga 1
Vrt syfte med denna rapport r: Fortsatta insatser fr frsta, andra och till och med tredje generationens invandrarmuslimer En fortsatt samverkan mellan muslimska frsamlingar och svenska myndigheter fr att anpassa lagen s att minoriteter fr praktisera sin religion helt ppet och fritt. Initiativ till en dialog mellan muslimerna och det svenska samhllet

Bilaga 2
Det strsta problemet fr muslimerna har utgjorts av myndigheterna och det omgivande majoritetssamhllet. Man talar om religionsfrihet, om begreppen kultur och religion, men p ett helt svenskt stt som r totalt frmmande fr muslimerna. Det svenska samhllet tnker alltfr svenskt. Man borde drfr ta initiativ till en dialog mellan muslimerna och det svenska samhllet.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

5 / 81

Att Frst Islam

Bakgrund
Islam och Muslim
Mnga religioner i vrlden har ftt sitt namn antingen efter sina grundare eller efter det samhlle eller den nation i vilken respektive religion fddes. Kristendomen, till exempel, har ftt sin benmning efter namnet p dess profet, Jesus Kristus. Men s icke Islam. Denna religion har det unika srdraget att den inte har ngon association till en speciell person eller till ett srskilt folk. Ordet Islam meddelar inte ngon sdan relation - fr Islam tillhr inte ngon srskild person, ngot srskilt folk eller land. Islam r inte en produkt av ngon mnsklig hjrna, inte heller begrnsas den till ngot srskilt samhlle. Islam r en universell religion och dess ml r att i mnniskan skapa och utveckla Islams stllning och egenskaper. Uttrycket muhammedanism eller muhammedaner r en helt felaktig beteckning fr Islam och djupt krnkande mot dess anda. Muhammad r inte muslimernas gud utan endast Guds sndebud, drfr tycker inte muslimerna om att kallas muhammedaner. Islam r i sjlva verket en egenskapsbenmning. Vem som n har dessa egenskaper, m han sedan tillhra vilken ras, vilket samhlle, land eller stam som helst, r en muslim. Enligt Koranen (muslimernas heliga bok) har det bland alla folk och i alla tider funnits goda och rttfrdiga mnniskor som hade dessa egenskaper - och alla var och r muslimer. Detta fr oss automatiskt till frgan: "Vad betyder Islam och vem r muslim?"

"Islam" - vad betyder det?


"Islam" r ett arabiskt ord och det betyder underkastelse verlmnande och Lydnad. Som religion str Islam fr fullstndig underkastelse och lydnad infr Allah. En annan bokstavlig betydelse av ordet "Islam" r" fred/frid" och detta betyder att det bara r genom underkastelse och lydnad infr Allah, som man kan uppn verklig frid i kropp och sjl. Ett sdant liv i lydnad ger hjrtat frid och upprttar en verklig fred i samhllet som helhet.

"Muslim" - vem r muslim?


En muslim r en mnniska som frivilligt accepterar Guds hgsta myndighet och som strvar efter en total omlggning av hela sin tillvaro, s att den blir i verensstmmelse med Guds uppenbarelser. En muslim arbetar likaledes p att bygga upp sociala institutioner, som avspeglar Guds vgledning. En muslim tror p det gudomliga ursprunget hos alla religioner i vrlden. Islams heliga bok frklarar att Gud upprest profeter i alla nationer fr att vgleda mnniskorna till den sanna och rtta vgen. Eftersom Han r den Krleksfulle Skaparen och Uppehllaren av hela vrlden, kan Han inte bli partisk och utvlja endast en nation fr att uppenbara sitt budskap. En muslim mste tro p profeterna i alla Guds religioner. Han kanske knner sig bedrvad ver hur judarna och de kristna delvis har vergett och frvanskat Mose och Jesu ursprungliga lror, men han kan aldrig tala emot dessa religioners heliga profeter, fr han har blivit vgledd av den Heliga Koranen att tro p dem som Guds sanna ords rttfrdiga profeter. Han har samma respekt och krlek fr dem som han har fr profeten Muhammad (frid ver honom).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

6 / 81

Att Frst Islam

Budskapets sammanhang
Islam r inte ngon ny religion. Dess budskap och vgledning r samma budskap och vgledning som Gud uppenbarat fr alla sina profeter. "Sg: vi tror p Gud och p det Han uppenbarat fr oss och p det han uppenbarat fr Abraham och Ismael och Isak och Jakob och Stammarna, och p det som blev givet Moses och Jesus och alla andra profeter av deras Herre. Vi gr ingen skillnad p dem och vi underkastar oss Honom." (Koranen 3.85). Det budskap som uppenbarades fr profeten Muhammad (frid ver honom) r Islam i sin allomfattande, fullstndiga och slutgiltiga form. Det kommer ingen annan profet eller ngot annat sndebud frn Gud eller profeten Muhammad (frid ver honom). Hans livsfring r det bsta exemplet fr muslimerna. Det budskap han delgivit oss r det avgrande och slutgiltiga budskapet fr dem som tror p Gud.

sjl, renar hjrtat och kontrollerar begren och frestelserna till att handla felaktigt och ont. 3. Fastan: Fastan under mnaden Ramadan innebr en frsakelse av mat, dryck och sexuell aktivitet frn gryning till solnedgng samt intensifierad avhllsamhet frn att nra onda avsikter eller nskningar. Fastan lr oss att utva krlek, uppriktighet och gudsfruktan och den utvecklar ett sunt socialt medvetande. tlamod, osjlviskhet och viljestyrka. 4. Zakat: Ett rligt belopp rknat p en viss summa av ens tillgngar och som bl.a. distribueras bland behvande. 5. Pilgrimsfrden (Hajj): Skall fretas till Mecka en gng i livet under frutsttning att man ger medlen hrfr. Guds storhet Islam pbjuder tro p Guds storhet och allsmktighet. Denna tro gr mnniskan medveten om universums meningsfullhet och sammanhang och om mnniskans plats hri. Den avlgsnar all fruktan och vidskeplighet genom att frambringa vetskap om Gud och om mnniskans roll gentemot Honom. Tron skall uttryckas och bevisas i handling, tron i sig sjlv r inte nog. Tron p Gud krver att vi betraktar hela mnskligheten som en stor familj under Guds allmakt. Islam avvisar iden om ett utvalt folk och lter tron p Gud och p goda grningar vara den enda vgen till paradiset. P s stt etableras en direkt frbindelse med Gud - ppen fr alla och utan ngon medlare. Gud skapade inte allenast mnniskan och universum, utan Han r ocks Lagstiftaren, Vgledaren och Domaren. Alla mnniskor kommer att teruppst infr Honom och st till rkenskap fr vad de gjort i denna vrlden. De som fljt sanningens och rttfrdighetens

Islams fem pelare


Varje handling som utfrs med avsikten och vetskapen om att den uppfyller Guds vilja, betraktas i Islam som gudsdyrkan. De fem pelarna utgr en ram p vilken det andliga livet byggs. 1. Trosbeknnelsen: "Jag vittnar att det inte finns ngon gudom annan n Gud och jag vittnar att Muhammad r Guds sndebud." Muhammads profetskap frpliktigar alla muslimer att flja hans exempel. 2. Bnerna: Dessa skall utfras fem gnger om dagen. Bnerna styrker och uppmuntrar tron p Gud och inspirerar mnniskan till en strvan mot hgre moral och att uppfylla sina plikter som muslim i enlighet med Guds uppenbarelser i Koranen och profeten Muhammads exempel Bnerna skapar jmvikt mellan kropp och

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

7 / 81

Att Frst Islam bud skall bli belnade, medan de som godtagit falskhet och frtryck skall bli straffade. Gud lyssnar till mnniskans bner och hjlper dem som sker Honom att handla riktigt. Gud r Ndig och Barmhrtig. Var och en, man eller kvinna, som uppriktigt sker Suds frltelse, kan brja ett nytt liv. Gud sger i Koranen: "Gldje skall vederfaras dem, som tro och gra goda grningar, samt ett vlsignat hem att tervnda till." (Koranen 14:29). Och profeten Muhammad (frid ver honom) sade: "Gud accepterar inte tro, om den inte uttrycks i grningar, och accepterar inte grningar om de inte paras med tro." Islam r allts en enkel, rationell och praktisk religion.

Koranen och Hadith


Koranen r Guds sist uppenbarade ord och den grundlggande kllan till Islams lrdomar och lagar. Koranen handlar om trons fundament, moral, mnsklighetens historia, Gudsdyrkan, vetenskap, visdom, frhllandet mellan Goda mnniska samt alla sidor av mnniskors sociala liv och inbrdes frhllanden. Omfattande anvisningar om hur ett sunt och harmoniskt samhllssystem inom social rttfrdighet, ekonomi, politik, lagstiftning, rttsvetenskap och internationella frbindelser kan byggas upp, r ocks viktiga bestndsdelar av Den Heliga Koranen. Profeten Muhammad sjlv kunde varken lsa eller skriva. Koranen uppenbarades fr honom och han frde uppenbarelserna vidare till sina fljeslagare som memorerade dem och nedtecknade dem under profetens ledning. Koranens ursprungliga och fullstndiga text finns tillgnglig fr alla p arabiska, det sprk p vilket den uppenbarades av Gud. versttningar av texten har gjorts till mnga sprk men dessa r ej att jmstlla med den arabiska originaltexten. Hadith r profeten Muhammads lrdomar, uttalanden och grningar, som noggrant insamlats och nedtecknats av hans fljeslagare.

Mnniskan och den fria viljan


Mnniskan r Guds hgsta skapelse och hon vljer sin egen vg. Utrustad med talrika mjligheter r hon frhllandevis fritt stlld med avseende p vilja, handledning och val. Gud har anvisat mnniskan den rtta vgen, och profeten Muhammads (frid ver honom) hela tillvaro utgr ett perfekt exempel. Mnniskans framgng och frlsning ligger i att flja dessa anvisningar. Islam lr oss om mnniskans okrnkbarhet och sknker alla samma rttigheter utan att ta hnsyn till ras eller kn. Guds lag, som den framstlls i Koranen och som den kommer till uttryck i profeten Muhammads livsfring, r i allt upphjd ver allt och alla. Det gller fr bde hg och lg, bde furste och bonde, bde hrskare och underste.

Begreppet Gudsdyrkan
Islam accepterar inte tomma ritualer, utan krver avsikt och handling. Att tillbe Gud r att knna Honom och att lska Honom, och att handla enligt Hans lagar i livets alla angelgenheter, att pbjuda godhet och att frbjuda felaktiga handlingsstt och frtryck, att utva vlgrenhet och rttfrdighet och att tjna Gud genom att tjna mnskligheten.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

8 / 81

Att Frst Islam Den Heliga Koranen framstller detta begrepp p fljande upphjda stt: "Rttfrdigheten bestr ej i att vnda ansiktet mot st eller vst, utan (sant) rttfrdig r den som tror p Gud och den yttersta dagen och nglarna och Skriften och profeterna och som av krlek till Honom giver av sin egendom till slktingar och de frldralsa och de fattiga och de vgfarande och de bedjande och som friger slavar och hller bn och betalar Zakat. Och likaledes de, som uppfylla lften nr de hava givit sdana och de som ro uthlliga i nd och motgng och i pfrestningens tider. Sdana ro de sanna troende och sdana ro de gudfruktiga." (Koranen 2:177). S snart han brjade sprida Islams budskap, blev han och hans fljeslagare frfljda och fick utst allvarliga lidanden. Drfr blev Muhammad uppmanad av Gud att utvandra till Medina, en annan stad p den arabiska halvn. Under en kort tidsperiod p 23 r fullndade han sin profetiska mission och dog i en lder av 63 r. Muhammad (frid ver honom) blev begravd i Medina. Han lmnade inte efter sig ngra rikedomar eller annan egendom. Han levde ett fullndat liv och gav eftervrlden ett exempel att flja. Hans livs historia belyser meningen med och innehllet av Koranens lra i det verkliga livet. Profeten Muhammad (frid ver honom) lyckades fre sin dd ena de stridande arabiska stammarna i en stat byggd p Islams principer. Reglerna fr detta samhlle finns i Koranen, som r Guds uppenbarelser, sammanstllda efter Muhammads dd. Med tron som drivkraft kunde muslimerna expandera norrut och besegra de bysantinska och persiska rikena I den frsta expansionsvgen (640 750 e Kr) lades Nordafrika, Spanien, Syrien, Palestina och hela det persiska imperiet under de muslimska hrskarna, som betraktades som befriare frn det bysantinska och persiska imperiets frtryck. Muslimerna hade inte en tanke p att tvinga ngon till att omvnda sig till Islam. Tvrtom, i enlighet med ett bud i Koranen, hade de s kallade "bokens folk" - dvs. Kristna och judar - absolut rtt att behlla sin religion och utva den s lnge de betalade skatt (Jizya) och inte utvade fientlig verksamhet mot Islam. Sa smningom gick mnga kristna ver till Islam, nr de sg hur muslimerna hll av varandra.

Islamisk livsfring
Islam ger alla mnniskor ganska bestmda anvisningar, som skall fljas i livets alla frhllanden. Anvisningarna r allomfattande och inkluderar moraliska, andliga, sociala, politiska och ekonomiska sidor av tillvaron. Koranen pminner mnniskan om meningen med hennes tillvaro hr p jorden, om hennes plikter mot sig sjlv och mot sin slkt och sina vnner, mot sitt samhlle och sina medmnniskor och mot sin Skapare. Mnniskan har ftt dessa grundlggande anvisningar fr att anvnda dem i en meningsfylld tillvaro och r hrefter verlmnad t sig sjlv med livets utmaning framfr sig, s att hon mhnda kan omstta dessa hga ideal i praktiken. Islam betraktar mnniskan som en sluten helhet och inte som en samling brottstycken av konkurrerande delar. Det andliga och det vrldsliga r inte tskilda delar av mnniskan, utan r frenade i det att vara mnniska.

Historia
Profeten Muhammad (frid ver honom) fddes r 570 e Kr i Mecka i Arabien. Han fick sin frsta uppenbarelse nr han var 40 r gammal.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

9 / 81

Att Frst Islam

Sekter inom Islam


Islam r en, men muslimerna delades i princip i tv grupper: Sunna och Shiia. Den strsta gruppen av muslimer kallas Sunniter och de var vid Muhammads bortgng skra p att man inte hade bestmt ngonting om vem som skulle eftertrda profeten. Med anledning av detta valde muslimerna profetens svrfar Abu Bakr till att bli Khalifat Rasal Allah dvs. kalif. Sunniterna anser att vilken bra muslim som helst kan bli kalif. Shiiterna, som utgr mindre n 10% av muslimerna, anser dock att den speciella gudomliga nden, som var frknippad med profeten, skall g i arv till Ali, profetens kusin. som var gift med Muhammads dotter Fatima. Drfr kallar de Ali muslimernas Imam (ledare) och shiiterna kallas p arabiska Shiat Ali (Alis parti). Shiiterna r en minoritetssekt och de finns i mnga av de muslimska landern, men de r i majoritet i Iran och utgr c:a 50% av befolkningen i Irak. De finns ocks i bl.a. Afghanistan, Pakistan och Jemen. I Sverige finns det c:a 15 000 shiiter.

Ahmadiya - rrelsen har vuxit upp bland sunnitmuslimerna. Bland shiiterna i Iran vxte en liknande rrelse upp under mitten av 1800 talet. Den kallas Bahai - rrelsen. Grundaren hette Ali Muhammad Al-Shirazi och han frklarade sig som Gud. Bahai-anhngarna rknas inte som muslimer. De bedriver en intensiv missionsverksamhet i vsterlandet. Rrelsen har emellertid f anhngare och i Sverige finns ett tiotal Bahai - trogna. I Iran blev de mycket svaga efter den islamiska revolutionen. Ismaeliterna, som r en sekt inom Shiia, rknas inte heller till muslimerna.

Islams logiska appell


Islam uttrycker sanningen klart och direkt och vnder sig drfr till dem som sker vetskap och klarhet. Islam r lsningen p tillvarons alla problem och visar vgen mot ett bttre och mer fullndat liv, drfr att Islam p alla stadier prisar Gud den Allsmktige och Ndige. Antalet muslimer i vrlden var 1975 totalt c:a 821 500 000, och i 57 lnder utgr muslimerna mer n 50% av befolkningen.

Ahmadiya - rrelsen (Qadyani)


Vid mitten av 1800 talet uppstod en rrelse i den lilla byn Qadyan i Indien och dess ledare hette Gholam Ahmed Mirza. Rrelsen fick ett starkt std av Storbritannien, som p den tiden hrskade i Indien. Gholam Ahmed Mirza drev en intensiv missionsverksamhet bland muslimerna i Indien och senare etablerade sig rrelsen ven i Pakistan efter sjlvstndigheten. Ahmadiya - anhngarna, vilka bl. a. tror p Gholam Ahmed Mirza som profet, rknas som otrogna eftersom profeten Muhammad var Guds sista sndebud. I Pakistan r de mycket svaga, men de bedriver en intensiv missionsverksamhet i vsterlandet. Antalet anhngare r dock mycket litet. I Sverige finns det ett par hundra Ahmadiya - anhngare och de har sin mosk i Gteborg men de tnjuter ingen respekt frn muslimerna i Sverige.

Islam - lsningen p nutidens problem


Ett av 1900-talets strsta problem r rasismen. De i materiellt hnseende vlutvecklade lnderna r kapabla att snda folk till mnen men de kan inte hindra mnniskan frn att hata och bekmpa sin nsta. Under de gngna 1400 ren har Islam i praktiken bevisat hur man kan gra slut p rasismen. Varje r under Hajj pilgrimsfrden till Mecka - kan man genom egen iakttagelse se det islamiska miraklet, broderskapet mellan alla raser och nationer.

Mnniskans broderskap
Mnniskan lever i verensstmmelse med den hllning hon har till livet. Det vrldsliga samhllets tragedi bestr i att det inte frmr

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

10 / 81

Att Frst Islam knyta ihop livets olika sidor. I industrilnderna fr man intryck av att det vrldsliga och det andliga respektive det vetenskapliga och det religisa r i konflikt med varandra. Islam stoppar denna konflikt och bringar harmoni i mnniskans livssyn. Profeten Muhammad (frid ver honom) har uppmanat oss att tro p sex trosartiklar, vilka utgr grunden fr Islams verbyggnad. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Tron p Guds enhet (Tawheed). Tron p Guds nglar Tron p Guds uppenbarade bcker Tron p Guds profeter Tron p livet efter dden Tron p Qadar

2. Tron p Guds nglar


nglarna har inte ngon materiell existens och r inte frnimbara fr det mnskliga gat. Deras osynliga vsen r sysselsatta med universums frvaltning i uppdrag av Gud, de liknar inte oss och r inte Guds barn, de kan inte avvika frn Guds befallningar. De har ingen makt att gra ngot p eget bevg; Muhammad (frid ver honom) frbjd oss att dyrka nglar och att associera dem med Gud i Hans gudomlighet, men p samma gng talade han om fr oss att de r Guds utvalda vsen, fria frn synd och genom sin natur ofrmgna att trotsa Gud och alltid sysselsatta med att utfra Hans befallningar. Vi har inte ftt ngon knnedom om nglarnas innersta natur. Bara ett ftal av deras egenskaper har nmnts fr oss, men vi har uppmanats att tro p deras existens utan att tillskriva dem ngon slags form eller egenskap. Singlarna omger oss p alla sidor, de observerar och noterar alla vra handlingar, goda och dliga, de fr en fullstndig uppteckning ver varje mnniskas liv. Efter dden skall vi fras infr Gud och nglarna avger d en fullstndig redogrelse fr vrt livsverk p jorden.

Dessa sex artiklar utgr Islams trossatser

Trosartiklarna
1. Tron p Guds enhet - "Tawheed"
Detta uttrycks i Islams trosbeknnelse - La ilaha illallas - "Det finns ingen gudom utom Gud". Tawheed betyder att i hela universum finns det absolut ingen varelse vrd dyrkan utom Gud, att det r fr Honom enbart som vra huvuden skall bjas i underkastelse och dyrkan, att Han r det vsen som innehar all makt, att alla r i behov av Hans ynnest, och att alla mste kalla Honom om hjlp. Han r frdold fr vra sinnen och vrt intellekt kan inte uppfatta Hans vsen.

3. Tron p Guds bcker


Vi tror p de bcker som Gud under tidernas lopp har nedsnt till mnskligheten genom sina profeter. Gud hade fre Muhammads tid uppenbarat sina bcker fr sina profeter och dessa bcker nedsndes p samma stt som Koranen sndes ned till Muhammad (frid ver honom). Vi har ft veta namnen p ngra av dessa bcker Abrahams bcker, Moses Torah, Davids Zaboor (Psaltaren), Jesus

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

11 / 81

Att Frst Islam Kristus Injeel (Evangeliet), och vi r frvissade om att alla bcker som Gud nedsnt r sanna. Koranen upplyser oss om att mnniskor har ndrat och frvanskat Torah och Evangeliet s att Guds ord har blandats upp med mnniskornas egna texter. Tron p de frsta gudomliga bckerna br begrnsas till frvissningen om att de alla ursprungligen var frn Gud, att de var sanna och hade nedsnts for att i sin speciella tidslder uppn samma syfte fr vilket Koranen har nedsnts. Tron p Koranen, dremot, ska ha den karaktren att Koranen enbart och absolut bestr av Guds egna ord, att den r fullstndigt sann, att varje ord i den r bevarat i sin ursprungliga form, att allt som nmns i den r rtt, att det r en given plikt fr mnniskan att i sitt liv utfra varje befallning dr, och att allt som motsger den mste avvisas. De huvudsakliga bestndsdelarna i denna tro, som han lrde oss den, r fljande: Att livet p denna jord och allt som finns p den skall ta slut en viss bestmd dag, att allt ska utplnas. Denna dag kallas Qyamat, Den Yttersta Dagen. Att alla mnniskor som har levat p jorden d ska teruppvckas till liv och foras infr Gud, som denna dag kommer att sitta till doms over oss. Detta kallas Hasar, teruppstndelsen. Att varje mans och varje kvinnas levnadsbefattelse, alla deras grningar och ogrningar ska lggas framfor Gud for den slutliga domen. Att Allah slutligen skall tilldma varje mnniska hennes lon. Han ska vga vars och ens goda och dliga handlingar. Den som utmrkt sig fr godhet kommer att f riklig belning och den vars ondska och orttfrighet vervger de goda gasningarna, kommer att straffas. Att belning och straff kommer att utmtas absolut rattvist. Den som frias i denna domstol fr komma till paradiset och drrarna till evig lycksalighet ppnas for dem. De som doms och frdomar straff snds till Helvetet - eldens och pinans hemvist. Gud sger i Koranen: Varje mnniskas de har vi fast kring hennes hals, och p uppstndelsens dag skola vi lgga fram en bok fr henne, den hon skall finna uppslagen: Ls din bok! Idag r din egen sjl en rannsakare, som rcker till." (Koranen 17:14 -15). "Den som gr en god grning skall f tiodubbelt igen och den, som gr en ond grning skall lnas fr den allenast, utan att de lida ngon ortt (Koranen 6:161).

4. Tron p Guds profeter


Vi tror p alla de profeter som Gud nedsnt till mnniskans vgledning. Gud sger i Koranen: "Sg, vi tror p Gud och p den uppenbarelse som givits oss och den som uppenbarats for Abraham och Ismael och Jakob och Stammarna, och det som givits Moses och Jesus och det som givits alla profeterna frn deras Herre. Vi gr ingen tskillnad mellan dem och vi underkastar oss Honom." (Koranen 2:136).

5. Tron p livet efter dden


Islams femte trosartikel r tron p livet efter dden. Profeten Muhammad (frid ver honom) har uppmanat oss att tro p teruppstndelse efter dden och p domedagen.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

12 / 81

Att Frst Islam

6. Qadar
Den ursprungliga betydelsen av ordet Qadar r " specificerat mtt " eller " mngd av kvantiteter eller kvaliteter ". Ordet kan anvndas p mnga stt i enlighet med frgreningarna av dess rot. Slunda betyder yuqaddir bl.a. att mta eller bestmma kvantiteten, kvaliteten eller positionen av ngot, innan man verkligen gr det. Det r denna sistnmnda betydelse som intresserar oss hr. "Allting har vi (Gud) frvisso skapat efter mtt (vadar). (Koranen 54:49). Gud vet innan Han skapat ngot att Han kommer att skapa det och att det kommer att ha den och den storleken, egenskapen eller naturen, osv. Han bestmmer tiden fr dess tillkomst och frsvinnande, samt platsen dr det kommer att ske. Eftersom det frhller sig s, fr den som tror p den Sanne Guden inte tro p ngon slumpmssighet i naturen. Om ngot obehagligt hnder honom, br han sga: "Gud Varvara (bestmde) och Han gjorde vad Han ville", och inte nska att det inte hade hnt eller grubbla ver varfr det skulle hnda. Om andra sidan ngot behagligt hnder honom, br han inte skryta om det, utan tacka Gud. Om Gud yuqaddir (predestinerar) allting, s inkluderar detta ven vra s.k. fria handlingar. Men om det r s, hur kan vi d sgas vara fria och ansvariga fr vra handlingar? Denna frga frorsakade under islams tidiga historia uppkomsten av tv extrema teologiska sekter. En av dessa, som kallades QadarEya, hvdade mnniskans fria vilja och ansvar i s hg grad, att den frnekade Guds frhandsknnedom och menade att Gud knner till vra fritt utfrda handlingar frst sedan vi utfrt dem. Den andra, som kallades Jabriya, gjorde precis tvrt emot och hvdade att det inte finns ngon skillnad mellan rrelserna hos livlsa ting och vra rrelser nr vi utfr s kallade fria handlingar. Nr vi talar om avsikt,

menade de, anvnder vi allts bara ett metaforiskt sprk. Men man behver inte g till sdana ytterligheter, fr det r inte svrt att frlika gudomlig vadar och mnskligt ansvar. Gud bestmde att skapa mnniskan som en fri varelse, men Han vet (och hur skulle det vara mjligt att Han inte vissteg) innan Han skapar varje mnniska, hur denna kommer att anvnda sin fria vilja, t ex. hur hon kommer att reagera nr en profet frklarar Guds budskap fr henne. Denna frhandsknnedom och dess inskrivning i en "bok" kallas Qadar. "Men om vi r fria att anvnda vr vilja -", skulle en Qadariya anhngare kunna sga, "- s kan vi ju ocks anvnda den p ett stt som inte verensstmmer med Guds vilja, och i s fall r det ju inte rtt att pst att allt som sker r uttryck fr Guds vilja och dekret." Koranen svarar p denna frga genom att pminna oss om att det var Gud som ville att vi skulle ha avsikter, och att det r Han som tillter oss att anvnda vr fria vilja. "Detta r frvisso en frmaning, och den som vill, tar vgen till sin Herre, men ni vill icke, om inte Gud vill." (Koranen 76:29-30). "Om det r s -", sger en Qadariya anhngare, "- s kunde Han ha hindrat oss frn att gra det onda." Ja, det kunde Han frvisso ha gjort. "Och om din Herre velat, s skulle alla som finns p jorden ha trott." (Koranen 10:99). "Om Gud velat, skulle de ej ha satt andra vid Hans sida; men vi har ej satt dig till vktare ver dem, och du r inget ombud fr dem." (Koranen 6:107). Men Han ville att mnniskorna skulle vara fria, i synnerhet i avseenden som har att gra med tro och otro. "Och sg: Sanningen kommer frn er Herre; vem som vill m tro, och vem som vill m vara otrogen." Men mnniskorna skulle inte vara s fria om, nrhelst ngon av dem ville gra ngot ont, Gud hindrade henne frn detta och tvingade henne att gra det goda. " Om Gud har velat vra handlingar", kanske ngon sger, "s r de ju

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

13 / 81

Att Frst Islam i sjlva verket Guds handlingar." Denna invndning r baserad p ett missfrstnd. Gud vill vad vi vill, i betydelsen au Han ger oss viljan an vlja och gr det mjligt fr oss an utfra denna vilja, dvs. Han skapar de ndvndiga frutsttningarna fr att vi skall kunna gra det. Han vill inte vr handling i betydelsen an Han gr den, fr annars skulle det ju vara helt i sin ordning an sga, nr vi t ex. ter, dricker eller sover, att det r Gud som utfr dessa handlingar. Gud skapar dem, men Han utfr dem inte. En annan invndning, baserad p et annat missfrstnd, r att om Gud tillter oss att gra det onda, s godknner Han det och tycker om det. Men att vilja ngonting i betydelsen "att tillta en person att gra det" r en sak och att godknna och rekommendera denna handling r ngot helt annat. Gud tycker inte om allt som Han vill. Han har, som vi just har lst i Koranen, givit mnniskan valet mellan tro och otro, men detta innebr naturligtvis inte att Gud tycker om att en del mnniskor avvisar tron (r otacksamma). "Om ni r otrogna, s r Gud rik nog er frutan; Han r ej tillfreds med otron hos sina tjnare, men om ni r tacksamma r Han tillfreds drmed." (Koranen 39:7).

Slutligen
Detta ar Islam, mnniskans naturliga religion, som inte associeras med ngon person, ngot folks tidsperiod eller plats. Detta ar naturens vg mnniskans religion. Under varje tidslder, i varje land och bland alla folk har de gud medvetna och sanningslskande mnniskorna trott p och levt just i denna religion. Alla r de muslimer, oavsett om de kallade det Islam eller ngot annat. Vadhelst dess namn var, var det Islam och inget annat an Islam.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

14 / 81

Att Frst Islam I sjlva verket har Islam inte ngon hgre uppfattning om ritualer som bara utfors mekaniskt och inte har ngot inflytande p mnniskans inre liv. I fljande vers riktar sig Koranen till de troende och deras grannar bland Bokens folk (kristna och judar), som argumenterade med dem om Qiblas (bneriktningen) riktning. "Fromheten bestr ej dri att ni vnder era ansikten mot ostan eller vstan, utan fromheten finns hos dem som tror p Gud, p den yttersta dagen, p nglarna, skriften och profeterna och bortger sin egendom, hur kr de n hller den, t sina anfrvanter, t faderlsa, vgfarande, fattiga och tiggare och fr slavars frigivande samt frrttar bnen, ger allmosan och uppfyller sitt avtal, d de ingtt avtal, de tliga i sorgen, motgngen och ndens tid; det r dessa som r de gudfruktiga." Koranen 2:177). Grningarna i den citerade versen r rttfrdighetens grningar, och dessa r bara en del av gudsdyrkan. Profeten sade om tron, vilken r gudsdyrkans grundval, att den ~bestr av sextio och ngra avdelningar. av vilka den hgsta r tron p Guds enhet, dvs. att det inte finns ngon gud utom Gud, och det lgsta i gudsdyrkans skala r att ta bort hinder och smuts frn mnniskors vg. Hederligt arbete betraktas inom Islam som en typ av gudsdyrkan. Profeten sade: Vemhelst, som d aftonen faller p knner sig trtt av sitt arbete, kommer att f sina synder frltna av Gud. Att ska kunskap r en av de hgsta formerna av gudsdyrkan. Profeten sade till sina fljeslagare att skandet efter kunskap r en (religis) plikt som gller varje muslim. Han sade ven: Att ska kunskap under en timme r bttre n att frrtta bn i sjuttio r. Artighet och samarbete tillhr gudsdyrkan nr de utfrs fr Guds sak. Profeten sade: Att ta emot din vn med ett leende r vlgrenhet, att hjlpa

Begreppet Gudsdyrkan inom Islam


Begreppet gudsdyrkan inom Islam r missfrsttt av mnga mnniskor, ven av en del muslimer. Gudsdyrkan, tros i allmnhet betyda att man utfor rituella handlingar, ssom bon fasta, vlgrenhet, osv. Denna begrnsade definition tcker endast en del av vad gudsdyrkan verkligen betyder inom Islam. Det ar av denna anledning som Islams traditionella definition av gudsdyrkan ar s omfattande att den inbegriper nstan allting i en individs aktiviteter. Definitionen lyder ungefr p Oljande satt "Gudsdyrkan ar en allomfattande term for allt det som Gud lskar, vad en person sger och gr, bde i yttre och inre bemrkelse." Gudsdyrkan r m.a.o. allt som man sger eller gr for Guds vlbehag. Detta inkluderar givetvis bde ritualer och trosuppfattningar, sociala aktiviteter och personliga bidrag till medmnniskornas vallfrd. Islam betraktar individen som en helhet. Den krver av honom att han underkastar sig Gud fullstndigt p samma stt som Koranen uppmanade Muhammad att gra: "Sg (O Muhammad): Min bn mitt offer, mitt liv och min dd tillhr Gud; Han har ingen vid sin sidas och jag har befallts att vara bland dem som underkastar sig (dvs. muslimerna)." Den naturliga fljden av denna underkastelse r att alla ens aktiviteter br verensstmma med instruktionerna frn den som man underkastar sig. Eftersom Islam r ett levnadssatt krver den av sina anhngare att de formar varje aspekt av sina liv i Tverensstmmelse med dess lra och undervisning. Detta kan tyckas frmmande for en del mnniskor, vilka betraktar religionen som en personlig relation mellan individen och Guds dvs. som ngot som vid sidan av ritualerna inte pverkar mnniskans aktiviteter.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

15 / 81

Att Frst Islam en person att lasta sitt djur r vlgrenhet och att hlla vatten i din grannes hink r vlgrenhet. Det r vrt att notera att ven pliktuppfyllelse betraktas som ett slags gudsdyrkan. Profeten sade att vadhelst en person ger ut p sin familj r ett slags vlgrenhet; han kommer att bli belnad fr det om han intjnat pengarna p ett lagligt stt. Att vara vnlig mot sina familjemedlemmar r enligt profeten ocks en form av gudsdyrkan, som t ex nr man stoppar en bit mat i sin makas mun. ven de handlingar som vi tycker mycket om att utfra, betraktas som gudsdyrkan, nr de utfrs i verensstmmelse med profetens instruktioner. Profeten talade om fr sina fljeslagare att de t.o.m. skulle bli belnade fr att ha haft samlag med sina hustrur. Fljeslagarna blev frvnade och frgade: Hur skall vi kunna bli belnade for att vi gjort ngot som vi tycker vldigt mycket om?. Profeten frgade dem: Anta att ni tillfredsstllde era begr p ett otilltet stt - anser ni att ni skulle bli straffade i ett sdant fall?" De svarande jakande, och d sade profeten: genom att tillfredsstlla era begr p ett tilltet stt blir ni allts belnade fr det." Detta innebr att det r en del av gudsdyrkan. Islam betraktar fljaktligen inte sex som ngonting smutsigt, som br undvikas. Det r smutsigt och syndigt endast d det sker utanfr ktenskapet. Det framgr klart av fregende diskussion att begreppet gudsdyrkan inom Islam r ett omfattande begrepp, som inkluderar individens alla positiva aktiviteter. Detta befinner sig naturligtvis i verensstmmelse med Islams allomfattande natur som levnadsstt. Den reglerar mnniskans liv p alla niver; den individuella, den sociala, den ekonomiska, den politiska och den andliga. Det r av denna anledning som Islam erbjuder vgledning ven i de minsta detaljer p alla dessa niver. Genom att flja dessa detaljfreskrifter fljer man allts de islamiska instruktionerna inom det speciella omrdet. Det r mycket uppmuntrande fr en person att inse att alla hans aktiviteter betraktas som dyrkan av Gud. Detta br leda individen att i sina handlingar alltid frska utfra dem p bsta stt, vare sig han bevakas av sina verordnade eller r ensam. Det finns alltid en permanent vervakare som vet allting, nmligen Gud. Att vi diskuterat Islams icke - rituella former fr gudsdyrkan frst, innebr inte att vi undervrderar de rituella formerna. Om de rituella formerna utfrs i den rtta andan, hjer de i sjlva verket mnniskan bde moraliskt och andligt och gr det mjligt fr henne att utfra sina aktiviteter p alla livets omrden i enlighet med Guds vgledning. Bland de rituella formerna fr gudsdyrkan intar Sarah (bn) en nyckelposition av tv anledningar. Fr det frsta r det den som knnetecknar den troende. Fr det andra hindrar den en individ frn alla slags synder genom att ge honom mjlighet till direkt gemenskap med Skaparen fem gnger dagligen, s att han drigenom kan frnya sitt frbund med Gud och stndigt ska Hans vgledning: "Dig allena dyrkar vi och Dig anropar vi om hjlp. Led oss p den rtta vgen." (Koranen 1:4-5). Salah r i sjlva verket den religisa trons frsta praktiska manifestation och dessutom det frmsta bland de grundlggande villkoren fr de troendes framgng: "Lyckliga ro de rttrogna, som r dmjuka i sina bner." (Koranen 23:1-2). Samma faktum har ven understrukits av profeten (frid ver honom). Han sade: "De som utfr sin Salah med stor omsorg och punktlighet, fr dem kommer Salah att bli ett ljus, ett bevis p deras religisa tro och en orsak till deras frlsning p Domedagen. Efter Salah kommer Zakat (skatten till de fattiga), som ocks r en av Islams viktiga pelare. I Koranen har Salah och Zakat fr det mesta nmnts tillsammans. Liksom

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

16 / 81

Att Frst Islam Salah, r Zakat ett uttryck fr den religisa tron, som faststller att Gud r den ende garen till allting i universum och att mnniskan bara har frvaltningsrtt ver tingen. Gud har allts gjort mnniskorna till frvaltare och de mste skta sin uppgift i enlighet med Hans pbud: "Tro p Gud och Hans apostel och dela med er av vad Han satt er att frvalta." (Koranen 57:7). I detta avseende r Zakat en form av gudsdyrkan som i likhet med bnen fr den troende nrmare sin Herre. Vid sidan av detta r Zakat ven ett medel fr att frdela rikedomen p ett stt som reducerar skillnaderna mellan olika klasser och grupper i samhllet. Den bidrar p ett viktigt stt till att vidmakthlla den sociala stabiliteten. Genom att rena den rikes sjl frn egoism och den fattiges sjl frn avund och harm mot samhllet, sluter den till de kanaler som leder till klasshat och gr det mjligt fr broderskap och solidaritet att utvecklas. Denna stabilitet r inte bara beroende av de rikas godtycke, den baserar sig i sjlva verket p de fattigas fast instiftade rttigheter, och om de rika frnekar dessa, kan Zakat vid behov indrivas med maktmedel. Siyam (fastan under mnaden Ramadan) r en annan av Islams pelare. Fastans huvudfunktion r att gra muslimen ren inifrn, p samma stt som andra aspekter av Shariah gr honom ren utifrn. Genom denna renhet lyssnar han till det som r sant och gott och skyr det som r falskt och ont. Detta r vad vi kan frst av fljande koraniska vers: "Ni som tror, det har freskrivits er att fasta, likvl som det freskrivits dem som levt fre er, fr att ni skall frukta Gud." I en autentisk tradition berttar profeten att Gud sade: "Han avstr frn mat, dryck och sexuell tillfredsstllelse fr min sak." Drfr kommer hans belning att bli i enlighet med Guds stora frikostighet. Fastan vcker mnniskans samvete och gr det mjligt fr henne att delta i en kollektiv social erfarenhet, vilket ger ytterligare styrka t varje individ. Dessutom erbjuder fastan en hel mnads obligatorisk vila t den utarbetade mnskliga maskinen. Fastan pminner ocks individen om dem som under hela ret eller hela livet r bervade livets ndtorft. Den fr honom att frst andras lidande, de mindre lyckligt lottade brderna i Islam, och fr honom att visa medknsla och godhet mot dem. Slutligen skall vi tala om Hajj (pilgrimsfrden till Mecka). Denna mycket viktiga pelare i Islam uppenbarar en helt unik enhetlighet och skingrar alla slags olikheter. Muslimer frn hela vrlden br samma kldedrkt och svarar p uppmaningen till Hajj med en rst och p samma sprk: Labbaik ahahumma labbaik (Hr r jag till Din tjnst, O Herre!). Under Hajj var man sig i strikt sjlvdisciplin inte endast heliga ting vrdas - utan ven vxters och fglars liv r okrnkbara, s att allt skall f leva ifred: "Om ngon hller Guds heliga ting i ra, r det bst fr honom sjlv infr hans Herre." (Koranen 22:30). "Och om ngon hller de av Gud befallda sedvnjorna i ra, beror det frvisso p hjrtats gudaktighet."( koranen 22:32). Pilgrimsfrden gr det mjligt fr alla muslimer frn alla grupper, samhlls klasser, organisationer och regeringar i hela den muslimska vrlden att trffas i en stor kongress. Tiden och mtesplatsen fr denna kongress har bestmts av Gud, och varje muslim har rtt att delta i den. Ingen har rtt att hindra ngon annan. Varje muslim som deltar r garanterad full skerhet och frihet, s lnge han sjlv inte gr sig skyldig till ngon frbrytelse. Islamisk gudsdyrkan, vare sig den r rituell eller icke - rituell, trnar allts individen p ett sdant stt att han fylls av krlek till sin Skapare och drigenom utvecklar

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

17 / 81

Att Frst Islam en orubblig vilja och kraft att utplna all ondska och allt frtryck i det mnskliga samhllet och gra Guds ord frhrskande i vrlden.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

18 / 81

Att Frst Islam " Men Gud r ocks rttvis. Drfr mste ogrningsmn och syndare f sin del av bestraffningen och de dygdiga sin del av Guds gvor och ynnestbevis. I sjlva verket uppenbarar sig Guds barmhrtighet till fullo i Hans rttvisa. Mnniskor som hela livet utstr lidanden fr Hans sak och mnniskor som exploaterar andra mnniskor, br ju inte f en likartad behandling frn sin Herre. Att vnta sig en likartad behandling av dem innebar att man frnekar sjlva tron p au mnniskan i det tillkommande livet kommer att stllas till svars fr sina handlingar, vilket ven innebr att man frnekar alla motiv fr ett moraliskt och dygdigt liv i denna vrld. Fljande Koranverser r mycket klara och rttframma i detta avseende: "De gudfruktiga vntar frvisso ljuvliga lustgrdar hos deras Herre. Skall vi d behandla de Gud undergivna p samma stt som syndarna? Vad gr t er? Hur dmer ni?" (Koranen 68:34-36). Islam tillbakavisar alla beskrivningar av Gud i mnskliga former och alla pstenden som gr gllande att Han fredrar vissa individer eller nationer p grund av deras rikedom, makt eller ras. Han skapade alla mnniskor som jmlikar, och det r endast genom dygd och fromhet som de kan utmrka sig sjlva infr Honom. Iden att Gud vilade sig p skapelsens sjunde dag, att Han brottades med en av sina skapade varelser, att Han r en avundsjuk rnksmidare mot mnskligheten och att Han r inkarnerad i ngon mnsklig varelse, betraktas frn islamisk synpunkt som ren blasfemi. Anvndningen av ordet Allah som Guds personliga namn r en terspegling av den tonvikt som Islam lgger p renheten i gudstron, vilken ju r sjlva krnan i alla profeternas budskap. P grund av detta betraktar Islam frknippandet av ngon gudom eller person med Gud som en ddssynd, som Gud aldrig kommer att frlta, trots det faktum att Han kan frlta alla andra synder. Skaparen mste vara av en annan natur n de skapade tingen, fr om Han r av

Islams gudsbegrepp
Det r ett knt faktum att varje sprk har en eller flera termer som anvnds fr att beteckna Gud och ibland mindre gudomar. Detta r inte fallet med Allah. Allah r det personliga namnet p den ende sanne Guden. Ordet har varken pluralis eller genus. Dess srart framgr nr man jmfr det med ordet "gud" som kan sttas i pluralis - gudar - och i femininum - gudinna. Det r intressant att notera att Allah r Guds personliga namn p arameiska, som var Jesu sprk och r nrbeslktat med arabiskan. Det unika begrepp som Islam frknippar med Gud r en reflektion av den ende sanne Guden. Fr en muslim r Allah den Allsmktige Skaparen och Upprtthllaren av universum. Inget kan jmfras med Honom och Han r inte jmfrbar med ngot. Profeten Muhammad tillfrgades av sina samtida om Allah, och svaret kom direkt frn Gud sjlv i form av ett kort kapitel i Koranen. Detta anses ge uttryck fr enhetens sjlva kvintessens och r ett motto fr monoteismen. "I Guds, den Barmhrtige Frbarmarens namn! Sg (O Muhammad): Gud r en, Gud, den Evige och Absolute; ej har Han ftt, och ej r Han fdd, och ingen r Hans like." (Koranen 112). En del icke-muslimer pstr att Gud i Islam r en strng och grym Gud, som stndigt krver att bli tlydd. De menar att Han varken r krleksfull eller god. Ingenting kan vara mer fjrran frn sanningen n detta pstende. Det r tillrckligt att veta, att med endast ett undantag, s inleds alla 114 kapitel i Koranen med orden: "I Guds den Barmhrtige Frbarmarens namn". Profeten Muhammad (frid ver honom) sade: "Gud r mer krleksfull och god n en moder r mot sitt lskade barn.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

19 / 81

Att Frst Islam samma natur som de, mste Han vara timlig och drfr behva en skapare. Av detta fljer att ingenting r Honom likt. Om skaparen inte r timlig, s mste Han vara evig. och om Han r evig, kan han inte vara orsakad, och om inget orsakat Hans existens, kan ingenting utanfr Honom orsaka Honom att fortstta att existera, vilket innebr att Han mste vara sjlvtillrcklig. Och om Han inte beror p ngonting fr sin existens varaktighet, s kan denna existens inte ha ngot slut. Skaparen r drfr evig och evinnerlig. Han r den frste och den siste. Han r sjlvtillrcklig och sjlvexisterande, eller fr att anvnda en koranisk term: al-Qayyum. Skaparen skapar inte bara i betydelsen att Han stadkommer tingen. Han bevarar dem ocks, tar dem ut ur existensen och r den yttersta orsaken till allt som hnder dem. "Gud r alltings Skapare; ja, Han r ombud fr allting. Honom tillhr himlarnas och jordens nycklar." (Koranen 39:63). "Och det finns inget krk p jorden, vars uppehlle icke r Guds sak, och Han knner dess vistelseort och hemvist." (Koranen 11:6).

Guds enhet
Koranen pminner oss om falskheten i all avgudadyrkan. Till dem som dyrkar ting som r tillverkade av mnniskor, sger den: "Dyrkar ni det som ni sjlva snidat till, eller har ni tagit andra n Honom till era beskyddare, ven sdana som ej har makt att beskydda sig sjlva." Fr dyrkarna av himlakroppar citerar denna berttelse om Abraham: "D natten inbrt ver honom, fick han se en stjrna och sade: "Detta r min Herre", men nr den gick ned, sade han: "Jag lskar ej dem som gr ned". Och d han sg mnen g upp, sade han: "Detta r min Herre", men nr den gick ned, sade han: "Om min Herre ej vgleder mig, kommer jag sannerligen att hra till de mnniskor som far vilse". Och d han sg solen g upp, sade han: "Detta r min Herre, denna r strst", men nr den gick ned, sade han: "Mitt folk, jag har frvisso inget att skaffa med det ni stter vid Guds sida. Jag vnder, som en man av ren tro, mitt ansikte mot den som skapat himlarna och jorden, och jag hr ej till mnga gudsdyrkarna." (Koranen 6:76-79).

Guds egenskaper
Om Skaparen r evig och evinnerlig, s mste Hans egenskaper ocks vara eviga och evinnerliga. Det r inte mjligt att Han frlorar ngra av sina egenskaper och inte heller att Han tillgnar sig ngra nya. I s fall r Hans egenskaper absoluta. Kan det finnas mer n en Skapare med sdana absoluta egenskaper? Kan det t ex. finnas tv allsmktiga Skapare? Ett gonblicks eftertanke visar att detta inte r mjligt. Koranen sammanfattar detta argument i fljande verser: "Gud har ej skaffat sig barn, och det finns ingen gud jmte Honom. D skulle sannerligen varje gud ha borttagit vad han skapat, och den ene skulle ha hjt sig ver den andre." (Koranen 23:91).

Den troendes instllning


Fr att vara muslim, dvs. att underkasta sig Gud, r det ndvndigt att tro p Guds enhet i betydelsen att Han r den ende Skaparen, Bevararen, Upprtthllaren, osv. Men denna tro - Tawhid arRububiyah - r inte tillrcklig. Mnga av avgudadyrkarna trodde och visste att endast den hgste Guden kunde gra allt detta. Men detta var inte tillrckligt fr att gra dem till muslimer. Tawhid arRubxbiyah mste kompletteras med Tawhid al-Uluhiyah, dvs. Man mste erknna att det endast r Gud som frtjnar att dyrkas och fljaktligen avhlla sig frn att dyrka ngon annan eller ngot annat.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

20 / 81

Att Frst Islam Sedan mnniskan tillgnat sig denna kunskap om den ende sanne Guden, mste hon ha fast tro p Honom och fr aldrig lta ngot frleda henne att frneka sanningen. Nr en mnniskas hjrta ppnas fr tron, leder detta till vissa sjlstillstnd, som resulterar i vissa handlingar. Tillsammans utgr dessa sjlstillstnd och dessa handlingar beviset fr sann tro. Profeten sade: "Tron r det som bor i hjrtat och visar sig i handlingar. Frmst bland de sjlsliga tillstnden r knslan av tacksamhet mot Gud, som kan sgas utgra sjlva krnan i ibadah (gudsdyrkan). Knslan av tacksamhet r s viktig att en icke troende kallas kafir, vilket bde betyder "en som frnekar sanningen" och "en som r otacksam". En troende lskar Gud och r tacksam mot Honom fr de gvor Han givit honom, men eftersom han r medveten om det faktum att hans goda grningar - vare sig de r mentala eller fysiska - r fjrran frn att kunna jmfras med de gudomliga ynnestbevisen, s r han alltid orolig fr att Gud skall straffa honom, i detta liv eller i det tillkommande. Drfr fruktar han Honom, underkastar sig Honom och tjnar Honom i stor dmjukhet. Man kan inte befinna sig i ett sdant sjlstillstnd utan att hela tiden ha Gud i tanke. Att minnas Gud r allts trons livskraft, utan vilken den frsvagas och vittrar bort. Koranen frsker strka denna knsla av tacksamhet genom att gng p gng beskriva Guds egenskaper. Vi finner de flesta av dessa egenskaper nmnda tillsammans i fljande koranverser: "Han r Gud, utom vilken ingen gud finns, Han knner det frdolda och det uppenbara; Han r den Barmhrtige Frbarmaren. Han r Gud, Konungen och den Helige, Friden, den Beskyddande, den Stadfstande, den Vldige, Envldshrskaren, den Strste. Gud allena all ra! Han r fjrran frn det de stta vid Hans sida. Han r Gud, Skaparen, Frambringaren, Danaren; Honom tillkommer de yppersta namn. vad som finns i himlarna och p jorden prisar Honom; ja, Han r den Vldige, den Vise." (Koranen 59:22-24). "Det finns ingen gud utom Gud, den Levande, den Bestndande. Ej vervldigar Honom slummer eller smn; Honom tillhr vad som finns i himlarna och vad som finns p jorden. Vem r den som fller frbn hos Honom utan Hans tilltelse? Han vet vad som varit fre dem och vad som skall komma efter dem, men av Hans kunskap fattar de ej annat n vad Han vill. Hans tron omfattar himlarna och jorden, och deras vidmakthllande r ingen brda fr Honom; ja, Han r den Hgste, den Store." (Koranen 2:255). "Ni som ftt Skriften, verskrid ej mttan i er religion och pbrda ej Gud vad som icke r sant! Kristus, Jesus, Marias son, r blott Guds apostel och Hans ord, det Han ingivit Maria, och en ande frn Honom, tro allts p Gud och Hans apostlar och sg ej: "de r tre", utan avhll er drifrn till fromma fr er sjha. Gud r en enda Gud, Honom allena all ra! Bort det att Han skulle ha en son." (Koranen 4:171).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

21 / 81

Att Frst Islam mnskliga naturen inte frndras. Det r olyckligt att det kristna vsterlandet inte frskte frst Islams vldiga framgngar under dess tidiga historia utan istllet betraktade den som en rivaliserande religion. Under korstgens tid vann denna tendens ytterligare styrka och massor av litteratur producerades i syfte att nedsvrta bilden av Islam. Men Islam har brjat avslja sin kthet fr de moderna forskarna, vars djrva och objektiva observationer av denna religion tillbakavisar alla anklagelser som riktats mot den av de s.k. opartiska orientalisterna. Vi skall i detta sammanhang citera ngra observationer om Islam som gjorts av stora och erknda icke-muslimska forskare i modern tid. Sanningen behver inga advokater, men den utdragna och illvilliga propagandan mot Islam har skapat stor frvirring ven bland fria och objektiva tnkare. Vi hoppas att fljande observationer skall bidra till att stta igng en objektiv vrdering av Islam. Islam ger hopp till slaven och brdraskap till mnskligheten, samt erknner den mnskliga naturens grundlggande villkor." (Canon Taylor, fredrag som hlls infr kyrkokongressen i Wolverhampton, 7 oktober 1887 - citerat av Arnond i The Preaching of Islam. sid. 71-72). Sinne fr rttvisa r ett av Islams mest underbara ideal. Nr jag lser Koranen finner jag dessa dynamiska livsprinciper, inte mystik, utan en praktisk etik som gller livets dagliga angelgenheter och som passar hela vrlden. (SaroVini Naidu, frelsningar om "Islams ideal" Speeches and Fritings of SaroVini Naidu, Madras 1918, sid. 167). Fakta klargr emellertid att legenden om de fanatiska muslimerna, som drog fram ver vrlden och med svrdet i hgsta hugg tvingade de underkuvade raserna att omvnda sig till Islam, r en av de mest fantastiska och absurda myter som historikerna

Vad de sger om Islam


Islam, som uppenbarades fr Muhammad (frid ver honom), r fortsttningen och hjdpunkten p alla de fregende uppenbarade religionerna och drfr gller den ocks fr alla tider och folk. Denna stllning hos Islam bekrftas av obestridliga fakta. Fr det frsta finns det ingen annan uppenbarad bok som fortfarande existerar i samma form och innehll som d den uppenbarades. Frt det andra finns det ingen annan uppenbarad religion som p ett s vertygande stt kan gra ansprk p att ha vgledning fr det mnskliga livets alla angelgenheter i alla tider. Men Islam riktar sig till hela mnskligheten och erbjuder grundlggande vgledning betrffande alla mnskliga problem. Dessutom har den motsttt fjortonhundra rs prvningar och har alla mjligheter fr att upprtta ett idealiskt samhlle, som den gjorde under ledning av den siste profeten, Muhammad (frid ver honom). Det var ett underverk att profeten Muhammad utan ngra adekvata materiella resurser kunde vinna t.o.m. sina bittraste fiender fr Islams sak. Avgudadyrkare, blinda anhngare av frfdernas levnadsstt, initiativtagare till stamfejder och ogrningsmn, kom att utgra en hgst disciplinerad nation under ledning av Islam och dess profet. Islam ppnade perspektiv av andlig frdling och mnsklig vrdighet fr dem genom att frkunna rttfrdigheten som det enda kriteriet fr vrde och ra. Islam utrustade deras sociala, kulturella, moraliska och kommersiella liv med de grundlggande lagar och principer som r mest i verensstmmelse med den mnskliga naturen och drfr mjliga att tillmpa i alla tider, eftersom den

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

22 / 81

Att Frst Islam ngonsin upprepat". (De Lacy OLeary, Islam at the Crossroads, London 1923, sid.8). Men det finns ytterligare ngot som Islam kan gra fr mnsklighetens sak. Nr allt kommer omkring str den nrmare den verkliga stern n Europa, och den besitter dessutom en magnifik tradition nr det gller att skapa frstelse och samarbete mellan raserna. Inget annat samhlle har ntt ens sdan framgng nr det gller jmlikhet i frga om status och mjligheter ... Islam har fortfarande frmgan att frlika skenbart ofrsonliga element som har att gra med ras och tradition. Om motsttningen mellan de stora samhllena i st och vst ngonsin skall kunna ersttas med samarbete, s r Islams medling ett oundgngligt villkor. I dess hnder ligger i stort lsningen p det problem som Europa str infr i sin relation till stern. Om de frenas kommer mjligheterna till en fredlig utveckling att frstrkas i mycket hg grad. Men om Europa, genom att avisa samarbetet med islam, kastar den i armarna p sina rivaler, kommer utgngen att bli katastrofal fr dem bgge." (H.A.R. Gibb, Whither Islam, London 1932, sid. 379). "Jag har alltid haft en hg tanke om Muhammads religion p grund av dess underbara vitalitet. Det r, som det frefaller mig, den enda religion som besitter denna frmga att assimilera tillvarons vxlande faser och gra sig gllande i varje tidslder. Jag har studerat honom - denne underbare man - och enligt min sikt mste han, fjrran frn att vara ngon antikrist, kallas mnsklighetens frlsare. Jag tror att om en man som han vore diktator i den moderna vrlden, skulle han lyckas lsa dess problem p ett stt som sknker bde fred och lycka t mnskligheten. Jag frutsade att Muhammads religion skulle bli acceptabel fr morgondagens Europa p samma stt som att den brjar bli acceptabel fr Europa av idag. (G.B. Shaw, The Genuine Islam, Kol. 7, Nr. 81936). "Rasmedvetenhetens utplning bland muslimerna r en av Islams stora landvinningar, och i vr tid finns det ett skriande behov av att denna islamiska dygd skall utbredas." (AJ. Toynbee, Civilisation on Trial, New York 1948, sid. 205). Islams uppgng r mhnda en av vrldshistoriens mrkligaste hndelser. Den uppstod i ett land och bland ett folk som tidigare inte ngon fst ngot avseende vid och spred sig inom ett sekel ver halva jorden. Den krossade imperier, besegrade sedan lnge upprttade religioners omformade folkens sjlar och byggde upp en hell ny vrld - islams vrld. Ju nrmare vi undersker denna utveckling, desto mer hpnadsvckande frefaller den. De andra stora religionerna vann terrng lngsamt och genom hrd kamp innan de slutligen triumferade med hjlp av mktiga monarker som ltit omvnda sig till den nya tron. Kristendomen hade sin Konstantin, buddismen sin Ashoka och zoroastrianismen sin Cyrus, vilka samtliga stttade upp sin utvalda kult med den vrldsliga maktens auktoritet. S var dock ej fallet med Islam. Sedan den uppsttt i ett obemrkt kenland som var glest befolkat av nomader, begav den sig ut p sitt stora ventyr med minimal mnsklig uppbackning och mot maximal materiell vermakt. Och nd triumferade islam, ssom genom ett mirakel, och ngra generationer sg den Gldande Halvmnen segerrikt upphngd frn Pyrenerna till Himalaya och frn Centralasiens ken till knarna i Centralafrika... (A.M.L. Stoddard, catered i "Islam - the Religion of All Prophets: Begum Bawani Waqf; Karachi Pakistan, sid. 56). Islam r en i grunden rationalistisk religion i denna terms mest vidstrckta betydelse, bde etymologiskt och historiskt. Definitionen av rationalism, ssom ett system som baserar religisa trosuppfattningar p frnuftets principer, passar direkt in p islam... Det kan inte frnekas att mnga teologiska doktriner och system och

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

23 / 81

Att Frst Islam ven mnga vidskepelser, frn helgondyrkan till anvndningen av radband och amuletter, blev inympade i den muslimska tron. Men trots den rika utvecklingen - i varje betydelse av denna term - av profetens lra, s har Koranen alltid behllit sin plats som den fundamentala utgngspunkten, och lran om Guds enhet har dr alltid frkunnats med en storslagenhet, en frnderlig renhet och en grundmurad vertygelse som r svr att finna utanfr den islamiska sfren. Denna trofasthet mot religionens fundamentala lrosats, enkelheten av formeln i vilken den uttalas och den brinnande vertygelsen hos de missionrer som sprider den, r lika mnga orsaker till den mohammedanska missionens stora framsteg. En religis tro som r s exakt, s fri frn alla teologiska svrigheter och fljaktligen s lttillgnglig fr det vanliga frstndet, kan frvntas besitta - och besitter ocks - en underbar frmga att vertyga mnniskor. (Edward Montet, "La Ropagande Chretienne et Ses Adversaires Mosulmans: Paris 1890, citerad av T. W. Arnold i "The Preaching of Islam: London 1913, sid. 413-414). Fastn jag inte r muslim i den vanliga bemrkelsen, hoppas jag att jag r Muslim ssom en som underkastat sig Gud, och jag tror att Koranen och andra uttryck fr den islamiska visionen innehller rikliga frrd av gudomlig sanning, som jag och andra vsterlnningar fortfarande har mycket att lra av. (Montgomery Watt, "Islam and Christianity Today: London 1983, sid. IX).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

24 / 81

Att Frst Islam ngot verkligt revolutionrt av honom i framtiden. D han kom ut frn grottan (Al-Hira) med ett nytt budskap, hade han emellertid blivit fullstndigt frndrad. r det mjligt fr en person med ovannmnda egenskaper att pltsligt bli "en bedragare, pst sig vara Guds profet och drigenom utstta sig fr hela sitt folks vrede? Man skulle kunna frga: av vilken anledning utstod han alla dessa svrigheter? Hans folk erbjd sig att acceptera honom som sin kung och lgga landets alla rikedomar fr hans ftter, om han bara ville upphra med att predika sin religion. Men han valde att tillbakavisa deras frestande erbjudanden och fortsatte att predika sin religion, ensam emot alla slags frolmpningar, sociala bojkotter och t.o.m. fysiska vergrepp frn sitt folks sida. Var det inte Guds std och hans egen fasta vilja att sprida det gudomliga budskapet samt hans djupt rotade tro att Islam slutligen skulle framtrda som mnsklighetens enda levnadsstt, som gjorde att han kunde st fast som en klippa gentemot all opposition och alla sammansvrjningar fr att oskadliggra honom? Om han kommit fr att konkurrera med judarna och de kristna, varfr skulle han d gra tron p Moses och Jesus Kristus samt Guds vriga profeter (frid vare med dem) till en grundlggande lrosats i sin religion - en lrosats som det var ndvndigt att acceptera fr att bli muslim. Han var en olrd man och hade levt ett lugnt och normalt liv under fyrtio r, men d han brjade predika sitt budskap frundrade och frhxade han hela Arabien genom sin magnifika talkonst. r inte detta ett obestridligt bevis fr hans profetkall? Hans vltalighet var ju s fullndad att ingen av de arabiska poeterna eller predikanterna kunde prestera dess like och hur skulle han ha kunnat uttala de sanningar av vetenskaplig natur som Koranen innehller om han inte

Vad de sger om Muhammad


Under korstgens rhundraden uppfanns allt slags frtal mot profeten Muhammad (frid ver honom), men i och med den moderna tidslderns intrde, prglat av religis tolerans och tankefrihet, har det skett en stor frndring nr det gller vsterlndska frfattares beskrivningar av hans liv och karaktr. De sikter som uttrycks av ngra icke-muslimska forskare betrffande profeten Muhammad, och som skall redovisas i slutet av denna text, utgr exempel p dessa nya ider. Men vsterlandet mste ta ytterligare ett steg framt fr att ta reda p vem Muhammad egentligen var, dvs. att han var Guds sanne och siste profet fr hela mnskligheten. Trots all sin objektivitet och upplysning har vsterlandet inte gjort ngot uppriktigt frsk att frst Muhammads profetkall. Det r mrkligt att man gnar honom vldiga hyllningar fr hans integritet och prestationer, medan man samtidigt uttryckligen eller underfrsttt frnekar att han var Guds profet. Det r hr det krvs en rannsakning av hjrtan och en omprvning av den s.k. objektiviteten. Fljande obestridliga fakta frn Muhammads liv har framlagts fr att hjlpa mnniskor att komma fram till en opartisk, logisk och objektiv bedmning betrffande hans profetkall. Fram till fyrtio rs lder var Muhammad inte knd som statsman, predikant eller vltalare. Man hrde honom aldrig diskutera metafysik, etik, lag, politik, ekonomi eller sociologi. Det rdde inget tvivel om att han hade en fullndad karaktr, ett charmerande stt och att han var mycket kultiverad, men nd fanns det inte ngot s frapperande och radikalt hos honom, att folk skulle kunna vnta sig

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

25 / 81

Att Frst Islam hade varit en profet? Ingen vanlig mnniska kunde ju knna till dem vi denna tid. Och sist men inte minst: varfr fortsatte han att leva ett mdosamt liv ven sedan han vunnit makt och auktoritet? Tnk p vad han yttrade d han var p vg att d: avi profeter har inga arvingar. Vadhelst vi efterlmnar skall g till vlgrenhet." Muhammad (frid ver honom) r i sjlva verket den siste av de profeter som Gud i olika tidevarv snt till olika lnder sedan mnsklighetens begynnelse p denna jord blom storslagna fresatser, ringa medel och hpnadsvckande resultat r det mnskliga geniets tre knnetecken, vem skulle d vga jmfra ngon stor man i den moderna historien med Muhammad? Vrldshistoriens mest bermda mn skapade bara vapen, lagar och imperier. Om de verhuvudtaget grundade ngot, s var det materiell makt, som dessutom ofta fll i bitar infr deras gon. Denne man satte inte bara armer, lagstiftningar, imperier, folk och dynastier i rrelse, utan ven miljontals mnniskor i en tredjedel av den d bebodda vrlden. Dessutom flyttade han p altare, gudar, religioner, ider, trosuppfattningar och sjlar ... hans skonsamhet i segerns stund, hans ambition som var helt tillgnad en ide och p intet stt strvande efter ett imperium, hans ndlsa bner, hans mystiska samtal med Gud, hans dd och hans triumf efter dden, allt detta visar att det inte var frga om ngot bedrgeri utan om en fast vertygelse som gav honom kraft att upprtta en dogm. Denna dogm var tvfaldig: Guds enhet och Guds okroppslighet, den frra berttar vad Gud r och den senare vad Gud inte r, den ena strtar de falska gudarna med svrdet och den andra inleder en ide med orden. Filosof, vltalare, apostel, lagstiftare, segrare ver ider, upprttare av nationella dogmer och av en kult utan bilder, grundare av tjugo jordiska imperier och av ett andligt imperium, detta r Muhammad. Vad betrffar mttstocken, med vilken mnsklig storhet skall mtas kan vi mycket vl stlla frgan om det funnits ngon strre man n han." (Lamartine, "Histoire de ta Turquie: Paris 1854, Mol. II, sid. 276-277). "Det r inte utbredningen, utan bestndigheten i denna religion som frtjnar vr beundran; samma rena och perfekta intryck som han ingraverade i Mekka och Medina har efter tolv sekler bevarats av Koranens indiska, afrikanska och turkiska proselyter. Muhammedanerna har enigt motsttt frestelsen att reducera objektet fr sin tro och dyrkan till mnniskornas sinnliga niv. "Jag tror p En Gud och Muhammad r Guds apostel r islams enkla och ofrnderliga beknnelse. Gudomens andliga bild har aldrig degraderats av ngon synlig idol, profetens utmrkelser har aldrig passerat grnsen fr mnsklig dygd, och hans freskrifter har hllit lrjungarnas tacksamhet inom ramen fr frnuft och religion." (Edward Gibbon och Simon Ocklay, "History of the Saracen Empire: London 1870, Sid. 54). "Han var kejsare och pve i en person, men han var pve utan pvens pretentioner och kejsare utan kejsarens legioner, utan ngon stende arme, utan livvakt, utan palats, och utan ngon fixerad inkomst. Om en man ngonsin hade rtt att sga att han hrskade med gudomlig rtt, s var det Muhammed, ty han hade makten utan dess instrument och utan dess std." (Bosworth Smith, "Mohammad and Mogammadanism: London 1874, sid. 92).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

26 / 81

Att Frst Islam Det r omjligt fr ngon som studerar den store arabiske profetens liv och karaktr och som knner till hur han undervisade och hur han levde, att knna ngonting annat n vrdnad fr denna mktiga personlighet, som var en av den Hgstes stora budbrare. Och fastn jag hr kommer att sga saker som skert mnga av er knner till, s upplever jag sjlv nr jag p nytt lser om dem en ny vg av beundran och en ny knsla av vrdnad fr denne store arabiske lrare." (Annie Besant, The Like and Teachings of Muhammad: Madras 1932, sid. 4). "Hans villighet att utst frfljelser fr sin religisa tro, den hgtstende moraliska karaktren hos de mnniskor som trodde p honom och sg upp till honom som sin ledare samt storslagenheten i hans livsverk - allt talar fr hans fundamentala integritet. Antagandet att Muhammad var en bedragare framstller fler problem n det lser. Dessutom r ingen av vrldshistoriens stora personligheter s fga uppskattad i vsterlandet som Muhammad." (Montgomery, "Mokammad At Mecca: Oxford 1953, sid. 52). "Muhammad, den inspirerade mannen som grundade islam, fddes omkring 570 e.Kr. i en arabisk stam som dyrkade avgudar. Eftersom han ftts faderls visade han under hela sitt liv stor medknsla fr de fattiga och behvande, nkorna och de faderlsa, slavarna och de frtryckta. Vid tjugo rs lder var han redan en framgngsrik kpman och blev snart ledare fr en frmgen nkas kamelkaravaner. Vid tjugufem rs lder blev han freslagen ktenskap av sin arbetsgivare som insett hans goda egenskaper. Trots att hon var femton r ldre gifte han sig med henne, och s lnge hon levde frblev han en hngiven make. I likhet med nstan varje stor profet fre honom knde sig Muhammad skygg d han uppmanades att tjna som frmedlare av Guds ord. Men ngeln befallde: "Ls. s vitt man vet kunde Muhammad varken lsa eller skriva, men han brjade diktera dessa inspirerade ord som snart skulle revolutionera en stor del av jorden: "Det finns bara En Gud." I alla ting var Muhammad mycket praktisk. Nr hans lskade son Ibrahim dog, intrffade en solfrmrkelse och rykten uppstod snart om Guds personliga deltagande i sorgen. P detta psts Muhammad ha svarat: "En solfrmrkelse r ett naturfenomen. Det r galenskap att blanda ihop ngot sdant mez en mnniskas dd eller fdelse. Vid Muhammads egen dd gjordes ett frsk att upphja honom till gud, men den man som skulle komma att bli hans administrative eftertrdare satte stopp fr hysterin med ett av de noblaste talen i religionernas historia: "Om det finns ngra bland er som dyrkade Muhammad, s r han dd. Men om det r Gud som ni dyrkade, s lever Han evinnerligen." (James A. Michener, "Islam: The Misunderstood Religion: i the Readers Digest (Amerikanska utgdvan), maj 1955, sid. 68-70). "Mitt val av Muhammad till ledare p listan ver vrldens mest inflytelserika personer kanske frvnar en del lsare och ifrgastts av andra, men han var den enda mnniska i historien som var ytterst framgngsrik bde p den religisa och p den vrldsliga nivn." Michael N. Hart, The 100: A Ranking of the Most Influential Persons in Distory: New York: Hart Publishing Company 1978, Sid. 33).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

27 / 81

Att Frst Islam benbitar, osv. Dessutom hade tiotusentals av profetens fljeslagare lrt sig hela Koranen utantill, och profeten brukade sjlv recitera den fr ngeln Gabriel en gng om ret, samt tv gnger d han var p vg att d. Den frste kalifen, Abu Bakr, anfrtrodde sedan t profetens skrivare Zaid ibn Thabit, att samla hela Koranen i en volym. Denna volym fanns hos Abu Bakr tills han dog. Sedan fanns den hos den andre kalifen, Omar, och efter honom vertogs den av Hafsa, profetens hustru. Det var p grundval av denna ursprungliga kopia som den tredje kalifen, Othman, frdigstllde mnga andra exemplar, vilka sndes till olika muslimska omrden. Koranen blev s noggrant bevarad drfr att den r den Bok som innehller vgledning fr hela mnskligheten och fr all framtid. Detta r anledningen till att den inte riktar sig endast till araberna, p vilkas sprk den uppenbarades, utan den talar till hela mnskligheten: "O mnniska. Vad har ftt dig att avvika frn din Herres vg." Hur Koranens lra skall praktiseras har faststllts genom profeten Muhammads exempel. Det speciella med Koranen r att dess undervisning syftar till mnniskans allmnna vlfrd och r baserad p de faktiska mejligheterna. I alla sina dimensioner r den koraniska visdomen avgrande. Den frdmer varken kroppen eller sidostter sjlen. Den frmnskligar inte Gud och avgudar inte heller ngon mnniska. Allting har ftt sin rtta plats i skapelsens helhet. De forskare som hvdar att Muhammad (frid ver honom) var frfattare till Koranen, pstr i sjlva verket ngot som r mnskligt omjligt. Skulle ngon person under det sjunde rhundradet e. Kr. kunna komma med sdana vetenskapliga sanningar som Koranen innehller? Skulle han kunna beskriva fostrets utveckling i livmodern p samma stt som den moderna vetenskapen? r det fr vrigt logiskt att tro att Muhammad (frid ver honom), som fram till

Vad de sger om Koranen


Den gudomliga vgledning som mnskligheten ftt har endast frmedlats genom tv kanaler; frst genom Guds ord och sedan genom de profeter som Han utvalt fr att meddela sin vilja till mnniskorna. Dessa tv kanaler har alltid varit frenade, och frsk att lra knna Guds vilja genom att sidostta ngon av dem har alltid lett fel. Hinduerna brydde sig inte om sina profeter, utan fste hela sin uppmrksamhet p deras bcker, vilka endast erbjd ordgtor som de slutligen inte kunde frst. De kristna, andra sidan, sidosatte Guds bok och tillmtte Kristus all betydelse, vilket innebar att de inte bara upphjde honom till en gudomlighet utan ven att de gick miste om den Tawheed (monoteism) som Bibeln innehller. De stora skrifter som uppenbarades fre Koranen, dvs. Gamla Testamentet och Evangeliet, fanns i sjlva verket inte i bokform frrn lngt efter det att deras respektive profeter gtt bort. Detta berodde p att anhngarna till Moses och Jesus inte gjorde ngra strre anstrngningar fr att bevara uppenbarelserna under dessa profeters livstid. De blev nedskrivna lngt efter deras dd. Bibelns bcker, bde Gamla och Nya Testamentet, bestr fljaktligen av versttningar av olika personers berttelser om de olika uppenbarelserna och innehller bde frndringar och tillgg, som r gjorda av nmnda profeters anhngare. Den sista uppenbarade boken - Koranen - finns dremot bevarad i sin ursprungliga form. Gud har sjlv lovat att den skall bevaras, och det var drfr hela Koranen skrevs ned under profeten Muhammads livstid, d olika delar av den nedtecknades p palmblad, pergament,

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

28 / 81

Att Frst Islam fyrtio rs lder endast var knd fr sin hederlighet och integritet, pltsligt brjade skriva en bok som r s makals i sin litterra fullndning, att de frmsta arabiska valtalarna och poeterna inte kunde stadkomma dess like. r det slutligen rimligt att saga att Muhammad (frid ver honom), som i sitt samhlle var knd som alAmin (den sannfrdige) och som fortfarande beundras p grund av sin hederlighet och integritet, framtrdde med ett falskt pstende och p grundval av denna lgn trnade tusentals hederliga, karaktrsfasta och redbara mnniskor, s att de senare lyckades upprtta det bsta samhlle som funnits p jorden? Varje uppriktig och opartisk sanningsskare kommer slutligen att inse att Koranen r Allahs uppenbarade Bok. Utan att ndvndigtvis hlla med om allt vad de sger, skall vi hr delge ngra sikter, som betydande ickemuslimska forskare uttryckt betrffande Koranen. Lsaren kan ltt se att den moderna vrlden mer och mer nrmar sig en riktig uppfattning om denna Bok. Vi uppmanar alla frdomsfria forskare att studera Koranen i ljuset av de frutnmnda punkterna. Vi r vertygade om att ett sdant frsk kommer att vertyga lsaren om att Koranen aldrig skulle ha kunnat skrivas av en mnniska. "Hur ofta vi n vnder oss till den (Koranen), och fastn den frst inger oss motvilja, drjer det inte lnge frrn den fascinerar och frvnar oss fr att slutligen framtvinga vr aktning Dess litterra stil, i verensstmmelse med dess innehll och mlsttning, r strn & storslagen, fruktansvrd - och tid efter annan verkligt sublim... Allts kommer denna bok att ven i fortsttningen utva det mktigaste inflytande." (Goethe, citerad i 1:P. Hghes i "Dictionary of Islam"). "Koranen intar frvisso en viktig position bland vrldens stora religisa skrifter. Fastn den r den yngsta av de epokbildande verk som tillhr denna typ av litteratur, finns det knappast ngot annat som kan mta sig med den, nr det gller den pverkan den utvat p stora mnniskomassor. Den inledde en ny fas i det mnskliga tnkandets historia och skapade en ny typ av karaktr. Den brjade med att frvandla ett antal olikartade kenstammar till en nation av hjltar och fortsatte att skapa den mohammedanska vrldens vidstrckta politisk- religisa organisation, vilken r en av de mktigaste krafter som det moderna vsterlandet har att rkna med." (G. Margoliouth, inledning till J.M. Rodwells Koranversttning, New York: EverymansLibrary 1977, sid ny). "Ett arbete som allts framkallar sdana mktiga och skenbart of renliga knslor t o.m. hos den avlgsne lsaren - avlgsen i tiden - och nnu mer betrffande den mentala utvecklingen - ett arbete som inte bara vervinner den motvilja han kanske knner d han brjar lsningen, utan ven frvandlar denna vaga instllning till hpnad och beundran, ett sdant arbete mste frvisso betraktas som ett underbart alster av den mnskliga anden och som ngot av strsta intresse fr varje tnkande person som intresserar sig fr mnsklighetens de." (Dr. Steigass, citerad av l:P. Hghes i "Dictionary of Islam: Sid. 526-527). "Den hypotes som menar att Muhammad var Koranens upphovsman blir genom ovannmnda observation ohllbar. Hur skulle en man som var analfabet kunna bli den ur rent litterr synpunkt mest betydande frfattaren i hela den arabiska litteraturen? Hur skulle han sedan kunna uttala sanningar av vetenskaplig natur, som ingen annan mnniska skulle ha kunnat utveckla vid denna tid, och allt detta utan att en enda gng gra det minsta misstag i sina uttalanden om mnet." (Maurice Bucaille, The Bible, the Quran and Science: 1978, sid. 125). "Dess vrde som litterr produkt br kanske inte mtas enligt ngra p frhand bestmda maximer av subjektiv och

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

29 / 81

Att Frst Islam estetisk typ, utan i frhllande till de effekter den stadkom bland Muhammads samtida och landsmn. Om den talade s kraftfullt och vertygande till sina hrares hjrtan att den kunde sammanfoga dessfrinnan centrifugala och antagonistiska element till en kompakt och vlorganiserad enhet, animerad av ider som var betydligt verlgsna de som ditintills styrt arabernas tnkande, d var dess vltalighet ocks fullndad, helt enkelt drfr att den av ngra vilda stammar kunde skapa en civiliserad nation och drmed ocks ge ett viktigt bidrag till den historiska utvecklingen." (Dr. Steingass, citerad i Hughes "Dictionary of Islam: sid. 528). Vid detta frsk att stadkomma ngot bttre n mina fregngare och att framstlla ngot som tminstone kan accepteras som ett svagt eko av den arabiska Koranens sublima retorik, tvingades jag att studera den invecklade och mycket varierande rytm som - vid sidan av sjlva budskapet - utgr Koranens obestridliga ansprk p att rknas till mnsklighetens strsta litterra msterverk. Denna mycket karakteristiska egenskap - "denna oefterhrmliga symfoni", som den troende Pickthall kallar sin Heliga Bok, "sjlva de ljud som rr mnniskor till trar och extas" - har nstan helt frbisetts av tidigare versttare. Det r drfr inte verraskande att det som de stadkommit lter trkigt och enformigt i jmfrelse med den utskt vackra originaltexten." (Arthur J. Arberry: The Koran Interpreted: London, Oxford University Press 1964, Sid. X). "En totalt objektiv underskning av den (Koranen) i ljuset av den moderna kunskapen fr oss att inse verensstmmelsen mellan dem bgge, vilket redan ppekats vid upprepade tillfllen. Detta fr oss att inse att det r helt otnkbart att en mnniska p Muhammads tid skulle ha kunnat vara upphovsman till sdana yttranden, med tanke p denna tids kunskapsniv. Sdana hnsynstaganden utgr en del av det som ger den koraniska uppenbarelsen dess unika position och tvingar den opartiske vetenskapsmannen att erknna sin ofrmga att framlgga en frklaring av den, som enbart utgr frn materialistiska resonemang." (Maurice Bucaille, The Quran and Modern Science: 1981, sid. 18).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

30 / 81

Att Frst Islam

Din och Sharia


Hittills har vi behandlat Din eller Tro. Nu skall vi behandla profeten Muhammads (frid ver honom) Sharia. Men lt oss frst klargra skillnaden mellan Din och Sharia.

Sharias kllor
Nr vi ska gra oss frtrogna med Muhammads Sharia hmtar vi vrt material frn tv huvudkllor; Koranen och Hadith. Koranen r en gudomlig uppenbarelse - varje ord i den r Guds ord. Hadith ar en samling av de regler som freskrevs av den siste profeten eller minnesuppteckningar om hans beteende och levnadsstt, ssom de har bevarats av dem som fanns i hans nrhet eller av dem som fick sig dessa minnen anfrtrodda av gonvittnena. Dessa uppteckningar sllades senare och teologer sammanstllde dem i form av bcker, bland vilka samlingarna av Malik, Bukhari, Muslim, Tirmizi, Abu Dawud, Nasai och Ibn Majah anses var de mest autentiska.

Skillnaden mellan Din och Sharia


I tidigare kapitel har vi sagt att alla profeter som framtrtt frn tid till annan har fresprkat Islam. Detta r ett grundlggande faktum. De frkunnade Islam, allts en tro p Gud och alla Hans attribut, tron p Domens dag, tron p profeterna och Skrifterna och de uppmanade konsekvent mnniskorna att leva ett liv i lydnad och underkastelse infr sin Herre. Det r detta som utgr Din och de var gemensamt fr alla profeternas lror. Vid sidan av Din finns Sharia, de detaljerade uppfrandereglerna eller freskrifterna som faststller metoderna och uttrycksformerna for dyrkan, lagarna som tillter och freskriver, som bestmmer vad som r rtt och fel. Sdana lagar har undergtt frndringar frn tid till annan och trots att alla profeter hade samma Din, frde de med sig en annorlunda Sharia som skulle passa deras tids och folks villkor. Detta tjnade till att fostra de olika folken i alla tidsperioder fr en bttre civilisation och ge dem bttre moralnormer. Denna process upphrde nr Muhammad framtrdde - den siste profeten - som kom med de slutliga reglerna, vilka var mnade fr hela mnskligheten och fr alla kommande tider. Din har inte undergtt ngon frndring, men nu har alla tidigare Sharia upphvts och den alltomfattande Sharia som Muhammad (frid ver honom) frde med sig r satt i dessas stlle. Detta r hjdpunkten eller slutet p den lnga process av fostran som startade i den mnskliga erans gryning.

Fiqh
De detaljerade lagar och freskrifter som inryms i Koranen och Hadith och som tcker de myriader av problem som uppstr under loppet av en mnniskas livstid har sammanstllts av ngra av de ledande rttslrda i det frflutna. Fr detta skall muslimerna alltid vara tacksamma mot dessa mn av kunskap och vision som vigde sina liv t att vinna fullndad kunskap om Koranen och Hadith och som drmed gjorde det ltt fr varje muslim att utforma sitt vardagsliv i enlighet med Sharias krav. Det r tack vare dem som muslimer ver hela vrlden med ltthet kan flja Sharia ven om deras insikter i religionen inte r sdana att de sjlva skulle kunna ge en korrekt och autentisk tolkning av Koranen och Hadith. I brjan gnade sig ett stort antal religisa ledare t uppgiften, men nu terstr i huvudsak endast fyra "skolor". Dessa r:

Hanafi: detta r den Fiqh som sammanstlldes av Abu


Hanifa Numan bin Thabit med assistans och i samarbete

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

31 / 81

Att Frst Islam med Abu Yusuf, Muhammad, Zufar och andra, vilka alla var knda fr djup religis kunskap. Maliki: denna Fiqh utarbetades av Malik bin Anas Asbahi Shafii: Grundad av Muhammad bin Idris al-ShaSii Hanbali: Grundad av Ahmad bin Hanbal. Ovannmnda exempel klargr relationen mellan Fiqh och Tasawwuf. Men det r muslimernas stora olycka att de med tiden sjnk i frga om kunskap och karaktr och dukade under fr missledda filosofier och beflckade Islam med deras perverterade dogmer. De frgiftade den islamiska Tasawwufs rena klla med absurditeter som inte ens med den livligaste fantasi kunde rttfrdigas p basis av Koranen och Hadith. Gradvis framtrdde en grupp muslimer som ansg och proklamerade sig sjlva vara undantagna frn och st ver Sharias krav. Dessa mnniskor r totalt okunniga om Islam, ty Islam kan inte acceptera en Tasawwuf som lsgr sig frn Sharia och tar sig friheter mot den. Ingen Suomi (en som fljer Tasawwuf) har rtt att verskrida Sharias grnser eller ta ltt p de frmsta plikterna ssom de dagliga bnerna, fastan, Zakat och Hajj. Tasawwuf i sin rtta betydelse, r inget annat n en intensiv krlek till Gud och Muhammad (frid ver honom) och en sdan krlek krver strikt lydnad fr deras befallningar ssom de uppenbarats i Guds Bok och Hans profets Sunna. Den som avviker frn de gudomliga befallningarna gr falska ansprk p att lska Gud och Hans apostel.
* Abe Haniga Nigman bin Thabit fddes r 80 efter Hijra (699 e.Kr.) och dog r 150 efter Hijra (767 e.Kr.). Det finns uppskattningsvis 340 miljoner anhngare .111 denna Fiqh, huvudsakligen koncentrerade till Turhet, Panstan, Indien, Afghanistan, Transjordanien, Indokina, Kina och Sovjetunionen. Malik bin Anas Asbahi fdddes r 93 efter Hijra (714 e.Kr.) och dog 179 efter Hijra (798 e.Kr.). Denna Fiqh har c:a 45 miljoner anhngare i huvudsak koncentrerade till Marocko, Algeriet, Tunisien, Sudan. Kuwait och Bahrain. Muhammad bin Idns alShafii boddes r 150 efter Hijra (767 e.Kr.) och dog r 240 efter Hijra (854 e.Kr.). Hans anhngare uppgr uppskattningsvis till 100 miljoner och finns frmst i Palestina, Libanon, Egypten, Irak, Saudiarabien, Jemen och Indonesien. Ahmad bin Hanbal boddes r 164 efter Hijra (780 e.Kr.) och dog r 241 efter Hijra (855 e.Kr.). Det finns ungefor 30 miljoner anhangare till denna Fiqh, koncentrerade till huvudsakligen Saudiarabien, Libanon och Syrien.

Alla dessa lagskolor gavs sin slutgiltiga form inom en period av tvhundra r efter profetens livstid. De skillnader som framtrder mellan de fyra skolorna r bara en naturlig fljd av det faktum att sanningen har mnga sidor. Nr olika personer gnar sig t att tolka en given hndelse, kommer de fram till frklaringar utifrn sina egna synvinklar. Det som ger dessa olika skolor den kthet som tillskrivs dem, r deras respektive grundares obestridliga trovrdighet och den plitliga metod de anvnde.

Tasawwuf
Fiqh behandlar det uppenbara och iakttagbara uppfrandet, det bokstavliga uppfyllandet av en plikt. Det som gller andan och motivationen bakom uppfrandet r kant som Tasawwuf. Nr vi t.ex. utfr vra bner, bedmer oss Fiqh enbart utifrn uppfyllandet av de yttre kraven, ssom den rituella reningen, inriktningen mot Kaba, tidpunkterna, etc., medan Tasawwuf bedmer vr bn utifrn vr koncentration, hngivelse, sjlens renhet och den effekt vra bner fr p vr moral och vrt uppfrande. Den sanna islamiska Tasawwuf r allts mttet p andan i vr lydnad och uppriktighet, medan Fiqh styr hur vi i minsta detalj utfr befallningarna. En gudsdyrkan utan anda, ven om den r formellt korrekt, r som en mnniska vars yttre r vackert men som saknar karaktr och en gudsdyrkan full av anda och hngivelse men defekt i utfrandet, r som en mnniska med del karaktr men med deformerat yttre.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

32 / 81

Att Frst Islam

Sharia - dess natur och innebrd


Sharia som Gud har uppenbarat fr mnniskan faststller Guds lag och tillhandahller vgledning och levnadsregler som r till mnniskans bsta. Dess enda ml r att visa den bsta vgen fr mnniskan och ge henne stt och medel att uppfylla sina behov p det bsta och mest gynnsamma sttet. Sharia frbjuder allt som r skadligt fr mnniskan och tillter eller freskriver allt som r till nytta och gagn fr henne.

Andra mnniskors rttigheter (eller skyldigheter gentemot andra)


Islam har strngt frbjudit lgner. Islam har strngt frbjudit stld. Islam har strngt frbjudit frfalskning, bedrgeri, rnta, ocker, spel, lotterier. Islam har ocks frbjudit mord, ktenskapsbrott, otukt och onaturlig sexuell aktivitet.

Sharia - rttigheter och skyldigheter


Guds rttigheter over mnniskan Mnniskans rttigheter ver sitt eget jag. Mnniskans rttigheter ver andra mnniskor De krafter och resurser vilka Gud har stllt till mnniskans frfogande och den makt Han givit henne att anvnda dessa fr sitt eget bsta.

Freskrifter i Sharia som berr familjen:


Mannen r familjens verhuvud. Mannen skall utfra alla sysslor som sker utanfr hemmet. Kvinnan har sina plikter inom hemmet. Fr rttvisans skull vill inte Islam belasta kvinnan med att uppfostra barnen och skta hushllet och dessutom yrkesarbeta, men detta betyder inte att kvinnan r frbjuden att lmna hemmet. ktenskap i Islam: Islam frbjuder ktenskap mellan mor och son, far och dotter, styvfar och styvdotter, fosterbror och fostersyster, farbroder och brorsdotter, faster eller moster och hennes brors- eller systerson, morbror och dennes systerdotter, svrmor och hennes mg, svrfar och hans svrdotter.

Guds rttigheter
Att tro p Honom. Att helhjrtat acceptera och flja Hans vgledning Att tro p Guds profet och lyda honom uppriktigt och oreserverat. Att vi skall dyrka Gud genom att utfra Ibadat, dvs. bnerna, fastan, Zakat och Hajj.

Jagets rttigheter
Sharia forbjuder anvndandet av allt som kan skada mnniskans fysiska, mentala eller moraliska existens: - Konsumtion av blod Giftiga droger - Svinktt, rovdjur och orena djur - Nudism Sjlvmord

Arvslagen i Islam:
Arvet frdelas p ett sdant stt att alla nra slktingar fr sin rttmtiga del. Son, dotter, hustru, make, fader, moder, broder och syster. Denna islamiska lag r enastende i sitt slag, den riktas motkapitalistisk frmgenhetskoncentration och andra lnder brjar nu dra lrdom av den. Om det inte finns familj eller nra slktingar,

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

33 / 81

Att Frst Islam s gr arvet till vnner, grannar, invnarna i ens eget omrde, by eller stad. Islam har uppmanat de troende att undvika msesidig fientlighet, social oenighet och sekterism av alla former. De har anbefallts att lsa sin dispyter i enlighet med de principer som fastslagits i Koranen och Sunna. Om parterna misslyckas med att n frlikning, skall de istllet fr att slss och grla sinsemellan begrava sina oenigheter i Guds namn och lmna avgrandet till Honom. Islam betraktar kunskap och vetenskap som mnsklighetens arv och muslimerna har fullstndig frihet att inhmta kunskap och dra praktisk nytta av vetenskapen p vilket omrde de vill. Betrffande kultur har profeten Muhammad uttryckligen och med kraft frbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil. Samtidigt har Islam befallt muslimerna att inte frolmpa eller tala illa om ickemuslimer och dem som r troende eller deras religisa ledare och helgon och inte heller sga ngot krnkande om deras religion. Frtryck, aggression och trngsynthet r emot sjlva andan i Islam.

Alla varelsers rttigheter:


Islam sger att alla skapelser har vissa raffigheter visavi mnniskan. Dessa r: att inte frslsa dem p fruktlsa spekulationer och inte heller skada dem i ondan. Islam avskyr att dda ett djur genom att samka det utdragen smrta, vare sig det r tamt eller vilt. Ingen fgel skall sttas i bur, och Islam tillter inte heller att man meningslst och i ondan kapar trd och buskar. Islam diskriminerar inte p basis av ras, nation, frg, sprk eller liknande. Den vnder sig till hela mnskligheten och den tillter ingen trngsynt diskriminering. Denna lag tr Evig drfr att den baserar sig p samma naturprinciper enligt vilka mnniskan sjlv ar skapad. Drfr r Islam en universell religion.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

34 / 81

Att Frst Islam rtt, jmstller Koranen honom med en som ddat hela mnskligheten: "Om ngon ddar ett liv, utan att det freligger ngon blodskuld eller ofrd p jorden, skall det vara som om han ddat hela mnskligheten." (Koranen 5:32). Det r frbjudet att frtrycka kvinnor, barn, gamla, sjuka och srade. Kvinnans heder och kyskhet mste respekteras under alla omstndigheter. De hungriga mste mttas, de nakna kldas och de srade eller sjuka behandlas medicinskt, oberoende av om de tillhr den islamiska gemenskapen eller r fiender till den. Nr vi talar om mnskliga rttigheter i Islam, s menar vi i verkligheten att dessa rttigheter har blivit givna av Gud, de har inte blivit givna av ngon kung eller av ngon lagstiftande frsamling. De rttigheter som ges av kungar och lagstiftande frsamlingar kan upphvas p samma stt som de infrs. Samma sak gller de rttigheter som accepteras och erknns av diktatorer. De kan infra dem nr de nskar och upphva dem nr de behagar, och de kan dessutom ppet frbryta sig mot dem nr de har lust. Men eftersom de mnskliga rttigheterna i Islam har blivit givna av Gud, s har ingen lagstiftande frsamling eller regering i vrlden rtt att ndra eller upphva dem. Det r inte frga om ngra grundlggande mnskliga rttigheter som bara finns p ett papper fr att visas upp vid behov och som sedan frnekas i det verkliga livet. Och inte heller rr det sig om ider som bara existerar p ett filosofiskt plan. Frenta Nationernas proklamationer och beslut kan inte jmfras med de rttigheter som sanktionerats av Gud, ty de frra tillmpas inte p ngon, medan de senare tillmpas p varje troende. Alla muslimer och administratrer som pstr sig vara muslimer mste acceptera, erknna och upprtthlla dem. Om de inte

Mnskliga rttigheter i Islam


Eftersom Gud r mnniskornas och universums absolute och ende Hrskare, s r Han den hgste Herren, Upprtthllaren, Livgivaren och den Barmhrtige, vars barmhrtighet omfattar alla varelser; och eftersom Han givit varje mnniska vrdighet och heder och andats in i henne av sin egen ande, s r mnniskorna genom Honom och vid sidan av sina vriga mnskliga egenskaper i grunden lika, och ingen verklig skillnad kan gras mellan dem p grund av nationalitet, hudfrg eller ras. Varje mnniska r allts beslktad med alla andra och alla utgr ett brdraskap i sin rofulla tjnst t universums Herre. I centrum fr en sdan himmelsk atmosfr dominerar den islamiska beknnelsen av Guds enhet, vilken ven medfr iden om mnsklighetens enhet och broderskap. Fastn en islamisk stat kan upprttas varsomhelst p jorden, frsker inte islam begrnsa mnskliga rttigheter och privilegier till sin egen stats geografiska omrde. Islam har proklamerat ngra universella fundamentala rttigheter fr mnskligheten som helhet och dessa skall iakttas och respekteras under alla omstndigheter, vare sig den person det gller r bosatt inom den islamiska statens omrde eller ej och vare sig han tillhr denna stats vnner eller fiender. Koranen sger mycket klart: "Ni som tror, iaktta rttvisa som vittnen infr Gud, och lt ingen frbittring mot vissa mnniskor frm er att ej handla rtt. Handla rtt - det kommer gudaktigheten nrmast. (Koranen 5:8). Mnniskans liv r alltid okrnkbart och fr ej tas utan rtt. Om ngon frbryter sig mot denna princip genom att dda en mnniska utan

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

35 / 81

Att Frst Islam upprtthller dem utan brjar frneka de rttigheter som givits av Gud, eller gr ndringar i dem, eller om de frbryter sig mot dem, samtidigt som de prisar dem med tomma ord, s dmer Koranen en sdan regering p ett klart och otvetydigt stt: "De som ej dmer efter vad Gud nedsnt, dessa r de otrogna." (Koranen 5:44).

Rtten till personlig frihet:


Enligt Islam kan ingen medborgare fngslas om inte hans skuld blivit bevisad i en ppen domstol. Att arrestera en person endast p grund av misstanke och att kasta honom i fngelse utan et riktigt domstolsfrfarande och utan att ge honom en rimlig mjlighet att forsvara sig, r frbjudet i Islam.

Mnskliga rttigheter i en islamisk stat


Livets och egendomens okrnkbarhet: I ett tal som profeten hll under sin sista pilgrimsfrd, sade han: "Det r frbjudet fr er att ta varandras liv och egendom tills ni mter er Herre p uppstndelsens dag." Betrffande dhimmis (de ickemuslimska medborgarna i en islamisk stat) har profeten sagt: "Den som ddar en mnniska under beskydd (Dhimmi) kommer inte ens att f knna doften av paradiset."

Rtten att protestera mot tyranni:


Bland de rtigheter som Islam givit mnniskorna r rtten att protestera mot regeringens tyranni. Med hnvisning till detta sger Koranen: "Gud lskar ej att man sprider ut onda rykten. sframt ej ngon lidit ortt." (Koranen 4:148). I Islam tillhr all makt och myndighet Gud. Den makt som mnniskan har, r bara en delegerad makt som hon ft sig anfrtrodd. Den som ft detta frtroende mste vara mycket noggrann och rttvis mot sitt folk, fr vars rkning han blivit utsedd att utva denna makt. Detta erkndes av Abu Bakr, som i sitt allra frsta offentliga tal sade: "Samarbeta med mig nr jag gr rt, men rta mig om jag begr misstag; lyd mig s lnge jag fljer Allahs och hans profets befallningar, men vnd er bort ifrn mig om jag avvikit."

Frbud mot rekrnkning:


"Ni som tror, mnniskor m ej hna andra mnniskor" "Baktala ej varandra" "Ge ej varandra knamn" "Icke heller m den ene frtala den andres (Koranen 49: 12).

Privatlivets helgd:
"Spionera icke p varandra." (Koranen 49:12) "G ej in i ngra andra hus n era egna ... frrn ni fr tilltelse. (Koranen 24:27-28).

Yttrandefrihet:
Islam ger sikts - och yttrandefrihet t alla medborgare i den islamiska staten, p villkor att denna rdighet utnyttjas fr utbredningen av dygd och sanning och inte fr spridningen av ondska och omoral. Den islamiska iden om yttrandefrihet r betydligt verlgsen den som r rdande i vsterlandet.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

36 / 81

Att Frst Islam Under inga omstndigheter skulle Islam tillta ngon att propagera fr ondska och omoral. Det ger heller inte ngon mnniska rt att i kritikens namn anvnda et ovettigt eller krnkande sprk Nr muslimerna hade ngot problem var det deras vana att frga profeten om ngon gudomlig freskrift hade uppenbarats fr honom i denna frga. Om han sade att han inte hade erhllit ngon gudomlig freskrift, brukade muslimerna sjlva Utrycka sina sikter om saken.

Skydd mot godtyckligt fngslande:


Islam frbjuder fngslandet av ngon individ fr bron som begs av andra. Koranen har formulerat denna princip mycket klart: "Icke br en brare en annans brda." (Koranen 17:15). Rtt till livets ndtorft: Islam har erknt behvande mnniskors rtt till hjlp och bistnd: "... Som frbehller en viss del av sin egendom t den behvande och den hjlplse." (Koranen 70:24-25).

Freningsfrihet:
Islam har ocks givit mnniskorna rt att bilda freningar, partier och organisationer. Denna rtighet r ocks underkastad vissa allmnna regler.

Jmlikhet infr lagen:


Den islamiska staten ger sina medborgare rtt till absolut och fullstndig jmlikhet infr lagen.

Samvetes - och trosfrihet:


Islam har formulerat principen: "Det finns inget tvng i religionen." (Koranen 2:256). I de totalitra samhllena dremot, bervas mnniskorna sin frihet. Denna orimliga upphjelse av statsmakten gr mnniskorna till en sorts slavar i dessa samhllen. Med slaveri menade man en gng mnniskans totala kontroll ver mnniskan - nu har denna typ av slaveri frbjudits i lagen, men i dess stlle har de totalitra samhllena infrt en liknande kontroll ver individerna.

Styresmnnen str inte ver lagen:


En kvinna som tillhrde en hg och del familj arresterades i samband med stld. Saken togs upp infr profeten och man bad att hon skulle slippa straffet fr stld. Profeten svarade: "De folk som levde fre er frstrdes av Gud drfr att de straffade vanliga mnniskor fr deras vertrdelser men lt hga dignitrer slippa ostraffade ifrn sina brott; jag svr vid Honom som hller mitt liv i sina hnder, att ven om Fatima (profetens dotter) hade begtt detta brott, s skulle jag ha huggit av hennes hand."

Skydd av de religisa knslorna:


Frutom samvets- och trosfriheten, garanterar Islam ocks individens rt att f sina religisa knslor respekterade p et tillbrligt stt och au ingenting grs eller sgs som inkrktar p denna rttighet.

Rtten att delta i statens angelgenheter:


"(De) som har fr sed att rdplga inbrdes." (Koranen 42:38). Shura - den gemensamma rdplgningen - betyder att statsverhuvudet och medlemmarna av frsamlingen skall utses genom folkets fria och oberoende val. Slutligen skall det klargras att Islam frsker etablera de ovannmnda rttigheterna, inte bara genom att erbjuda vissa legala

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

37 / 81

Att Frst Islam garantier, utan ven och huvudsakligen genom att uppmana mnniskorna till att verskrida det animala livets laga niv och frigra sig frn ider om verlgsenhet som r baserade p slktskap, ras, sprk eller pengar. Den uppmanar mnniskan att flytta ver till ett existensplan dr hon genom sin inre fullndning kan frverkliga det ideal som har att gra med mnsklighetens brdraskap.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

38 / 81

Att Frst Islam Detta r den norm enligt vilken varje typ av uppfrande bedms och klassificeras som gott eller dligt. Denna bedmningsnorra erbjuder den medelpunkt, omkring vilken hela det moraliska beteendet br rra sig. Islam syftar till att vertyga mnniskan om att det r Gud som hon har att gra med, och Gud ser henne alltid och p varje plats. Hon kan gmma sig fr hela vrlden, men inte fr Honom. Hon kan lura alla mnniskor, men hon kan inte lura Gud. Hon kan fly frn vem som helst, men inte frn Gud. Genom att stta Guds vlbehag som mlet fr mnniskans liv, har Islam allts faststllt hgsta tnkbara moraliska normer. Detta ppnar obegrnsade mjligheter fr mnsklighetens moraliska utveckling. Genom att gra den gudomliga uppenbarelsen till primr klla fr kunskapen, ger Islam bestndighet och stabilitet till moraliska normer, vilka erbjuder skligt utrymme fr genuina regleringar och jmkningar, men stter stopp fr frvanskningar, vilda variationer, automatisk relativism, och moralisk obestndighet. I krleken till Gud och fruktan fr Honom ger Islam en grund fr handlandet, som kommer att f mnniskan att lyda den moraliska lagen, ven om hon inte utstts fr ngot yttre tryck. Genom tron p Gud och Domens dag ger Islam mnniskan kraft och frmga att med uppriktighet och allvar vinnlgga sig om ett moraliskt upptrdande. Islam frsker inte genom ngot falskt sinne fr originalitet eller modernism upprtta ngra nya moraliska vrden och den sker inte heller frminska vikten av de vlknda etiska normerna eller utan anledning ge verdriven vikt t vissa av dem och frsumma andra. Den tar upp samtliga erknda moraliska vrden och ger med sinne fr balans och proportion var och en av dem en passande plats och funktion i sin totala livsskdning. Den vidgar utrymmet fr

Islams moraliska system


Islam har proklamerat ngra universella fundamentala rttigheter fr mnniskan och dessa skall upprtthllas och respekteras under alla omstndigheter. Fr att sl vakt om dessa rttigheter erbjuder Islam inte bara juridiska garantier utan ven ett mycket effektivt moraliskt system. Vadhelst som leder till individens eller samhllets vlfrd r fljaktligen ngot moraliskt gott, och vadhelst som r skadligt r ngot moraliskt ont. Islam lgger s stor vikt vid krleken till Gud och krleken till medmnniskan att den varnar fr verdriven formalism. Vi lser i Koranen: "Fromheten bestr ej dri, att ni vnder era ansikten mot stan eller vstan, utan fromheten finns hos dem som tror p Gud, den yttersta dagen, nglarna, skriften och profeterna och bortger sin egendom, hur kr de n hller dem, t sina anfrvanter, t faderlsa, fattiga, vgfarande och tiggare och fr slavars frigivande samt frrttar bnen, ger allmosan och uppfyller sitt avtal, d de ingtt avtal, de tliga i sorgen, motgngens och ndens tid; det r dessa som r rttfrdiga, ja, dessa r de gudfruktiga." (Koranen 2:177). Vi har i dessa verser ftt en vacker beskrivning av den rttfrdiga och gudfruktiga mnniskan. Hon br lyda nyttiga bestmmelser, men det r krleken till Gud och till medmnniskan som r viktigast. Det finns fyra huvudpunkter: Vr tro br vara sann och uppriktig. vi mste vara redo att visa den genom goda grningar mot vra medmnniskor. vi mste vara goda medborgare och stdja sociala organisationer. Vr egen personliga sjl mste vara fast och orubblig under alla omstndigheter.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

39 / 81

Att Frst Islam mnniskans individuella och kollektiva liv - hennes familjeliv, hennes medborgerliga uppfrande samt hennes aktiviteter inom det politiska, ekonomiska, Juridiska, utbildningsmssiga och sociala omrdet. Den tcker hennes liv frn hemmet till samhllet, frn matbordet till slagfltet och fredskonferenserna, ja, bokstavligen frn vaggan till graven. Inget livsomrde har m.a.o. undantagits frn den universella tillmpningen av Islams moraliska principer. Den stter moralen hgst och garanterar att livets angelgenheter inte styrs av egoistiska nskningar och smskurna intressen utan av etikens normer. Islam freskriver mnniskan ett levnadsstt som r baserat p allt som r gott och fritt frn allt som r ont. Den uppmanar inte mnniskorna att bara praktisera dygden utan ven att upprtta den och utrota lasten, att pbjuda det goda och frbjuda det onda. Den vill att samvetets domutslag skall rda och att lasten inte skall triumfera p bekostnad av de moraliska vrdena. De som hrsammar denna uppmaning samlas i en muslimsk gemenskap. Det enda bakomliggande syftet med utformningen av denna gemenskap (hum mas r att den skall utgra en organiserad strvan efter att upprtta. och pbjuda det goda samt undertrycka och utrota ondskan. Vi skall hr presentera ngra av Islams grundlggande moraliska principer fr skilda aspekter av en muslims liv. De tcker ett stort omrde av en muslims personliga moraliska upptrdande och av hans sociala plikter. dmjukhet, blygsamhet, kontroll av passioner och nskningar, sannfrdighet, redbarhet, tlamod, orubblighet och att man hller sina lften r moraliska vrden som gng p gng understryks i Koranen. Ls t ex. fljande verser: "Och Gud lskar de fasta och tliga." (Koranen 3:146). "Och tvla om att f frltelse av er Herre och ett paradis, lika stort som himlarna och jorden, som r berett t de gudfruktiga, som delar med sig i lust och nd och kvver sin vrede och har undseende med mnniskorna - ja, Gud lskar dem som gr vl." (Koranen 3:133- 134).

"Frrtta bnen, pbjud det tillbrliga och frbjud det otillbrliga och frdrag tligt vad som hnder dig! Detta r frvisso i sin ordning. Frvrid ej ansiktet mot massorna och g ej spotskt p jorden. Gud lskar frvisso ingen, som r inbilsk och skrytsam!" Koranen 3:18-19). P ett stt som sammanfattar en muslims moraliska beteende, sade profeten (frid ver honom): "Min Herre har givit mig tio befallningar: att alltid vara medveten om Gud, bde enskilt och offentligt, att tala rttvist vare sig jag r arg eller njd, att visa mttfullhet bde nr jag r rik och nr jag r fattig, att ter gra mig till vn med dem som brutit vr vnskap, att min tystnad skall fyllas av tankar, att min blick skall innehlla en frmaning och att jag skall pbjuda det som r rtt."

Gudsfruktan
Koranen nmner denna som en muslims frmsta egenskap. "Den frnmste av er infr Gud r den gudfruktigaste bland er." (Koranen 49:13).

Sociala plikter
Islams lra betrffande sociala plikter r baserad p godhet och hnsyn mot andra. Eftersom en rent allmn uppfattning att vara god

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

40 / 81

Att Frst Islam ltt glms bort i specifika situationer, lgger Islam tonvikten p speciella handlingar och definierar skyldigheter och rttigheter inom olika frhllanden. I en vidgande cirkel av relationer har vi allts frst plikter mot vr omedelbara familj - frldrar, make eller maka och barn - och sedan till vriga slktingar, grannar, vnner och bekanta, faderlsa och nkor, samhllets behvande, vriga muslimer, alla vra medmnniskor och djur. om det inte r absolut ndvndigt. P de grundlggande etiska principerna bygger allts Islam upp ett hgre moraliskt system, genom vilket mnskligheten kan frverkliga sin strsta potential. Islam renar sjlen frn egoism, tyranni, lttsinnighet och disciplinbrist. Den skapar gudfruktiga mnniskor som r hngivna sina ideal, fromma, nyktra, disciplinerade och kompromisslsa nr det gller lgn. Den medfr knslan av moraliskt ansvar och lr mnniskan sjlvkontroll. Den leder till godhet, generositet, barmhrtighet, medknsla, frid, skrupuls rttvisa och sannfrdighet gentemot hela skapelsen och i alla situationer. Den utvecklar goda egenskaper frn vilka bara det goda kan vntas.

Frldrar
Respekt fr och omtanke om frldrarna betonas starkt i den islamiska lran och r en mycket viktig del av uttrycket fr den muslimska tron. "Din Herre har bestmt att ni ej skall dyrka ngon annan n Honom. Dina frldrar skall du ocks behandla vl, vare sig blott den ena eller bda tillbringar sin lderdom hos dig. sg ej fy" t dem och var ej ovnlig mot dem, utan tala vrdnadsfullt till dem." (Koranen 17:23-24).

vriga slktingar
"Ge din anfrvant hans rtt, s och den fattige och den vgfarande men hemfall ej t slseri. (Koranen 17:26).

Grannar
Profeten (frid ver honom) har sagt: Den r inte troende som fyller sin mage, medan hans granne r hungrig" och Den r inte troende, vars grannar inte gr skra fr hans krnkande uppfrande. " Enligt Koranen och Sunna gller en muslims moraliska ansvar inte bara hans frldrar, slktingar och grannar utan utstrcker sig till hela mnskligheten, djuren samt de nyttiga trden och vxterna. Att jaga fglar eller andra djur fr jaktens egen skull r t.ex. frbjudet. Det r likaledes frbjudet att hugga ned fruktbrande trd och vxter

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

41 / 81

Att Frst Islam Anskaffa lokaler till muslimerna s att de kan utva sina religisa ritualer, speciellt fredagsbn och hgtider. Skta ktenskapsrenden, eftersom ktenskap genom kyrkan r frbjudet enligt Islam. Ge ut tidningar fr att kunna sprida information om Islam.

Islam i Sverige
I Sverige finns det c:a 100 000 muslimer. De flesta r frn Turkiet, andra romer frn Jugoslavien, Albanien, Iran, Pakistan, Bangladesh liksom frn arablnderna. De Mesta muslimerna i Sverige arbetar inom industrin och offentliga sektorn. En del studerar p hgskolor. Det rder stor arbetslshet bland muslimerna, vilket leder till skilsmssor och splittring av familjerna. De flesta muslimer har ingen kontakt med varandra och lider av isolering, inte heller har de kontakt med svenskar. Det finns f svenska muslimer och av dessa r majoriteten kvinnor. I Sverige finns c:a 37 islamiska frsamlingar, anslutna till tre riksfrbund: Frenade Islamiska Frsamlingar i Sverige (FLIFS). Sveriges Muslimska Frbund (SMF). Islamiska Centerunionen (ICUS).

5. Skaffa Halal (tillten) mat till muslimerna. Det r drfr viktigt att alla muslimer enas och lgger sina olika politiska sikter t sidan s att alla hinder avskaffas som kan leda till splittring mellan muslimer och deras stater, samt att alla muslimer i Sverige mste gna sig t att arbeta fr Islam i Sverige i frsta hand.

Problem rrande de islamiska frsamlingarna


De flesta frsamlingarna arbetar utan ledning frn vlutbildade och kunniga muslimer. Mnga muslimer har inget frtroende fr dessa frsamlingar bl.a. fr att de vet fr lite om sin religion och de vill hlla sina privata liv utanfr frsamlingarna. Det rder brist p mosker dr alla muslimer kan samlas. Drfr begr vi att de svenska myndigheterna visar frstelse fr hur viktigt det r att muslimerna fr en riktig mosk, dr alla kan samlas. Det rder brist p imamer (ledare) i de flesta islamiska frsamlingar, vilket beror p svrigheter att finansiera deras lner och drtill Invandrarverkets restriktiva regler nr det gller uppehlls och arbetstillstnd, vilket gr det nnu svrare att f imamer till Sverige. Imamer r mycket viktiga nr det gller islamisk utbildning samt religisa och sociala frgor.

Alla dessa frsamlingar fr ekonomiska bidrag frn Samarbetsnmnden fr statsbidrag till trossamfund (SST) och merparten av bidragen gr t till att betala hyra och andra utgifter. Idag finns tv stora mosker, en i Malm och en i Trollhttan. Man arbetar hrt fr att bygga en tredje mosk i Uppsala och dessutom en i Stockholm resp. Gteborg.

De islamiska riksfrbundens syften


Representera muslimer infr svenska myndigheter.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

42 / 81

Att Frst Islam

De islamiska frsamlingarnas mlsttning


Att skydda muslimer frn att glida ur det islamiska sttet att leva. Att aktivt inbjuda till Islam. Att sprida information om Islam. Att skaffa islamiska biblioteks daghem och skolor.

Svrigheter som hindrar de islamiska frsamlingarna att n sina ml Det r svrt att f kontakt med nya muslimer eftersom det r svrt att f reda p adresser. Vi hoppas att Invandrarverket Iran hjlpa oss, s att islamiska frsamlingar kan n muslimer i Sverige. Massmedia framstller ofta Islam som fanatism, och det gr att kontakten mellan muslimerna och det svenska samhllet r mycket svag. Den nuvarande religionsundervisningen ger en dlig bild av Islam samt fel information. Det r viktigt att bde svenskar och andra muslimer fr rtt undervisning och information om Islam fr att undvika olika motsttningar i framtiden, vilket kan f allvarliga fljder. Mnga muslimer har ftt svenskt medborgarskap, men de knner sig fortfarande som frmlingar. Hr borde myndigheterna skydda den islamiska minoriteten via lagar, speciellt nr det gller ktenskap, skilsmssor, testamente och vrdnad av barn.

Man r helt upptagen av att grunda frsamlingar och hyra lokaler samt att gra underskningar om finansiering. Man koncentrerar anstrngningarna inom omrden som kanske r av sekundr betydelse, samtidigt som man frbiser de viktiga frgorna. Planering och mten bland Dawah - arbetarna hindras p grund av olikheter i attityder. Tidigare frsk till reformer och utveckling har misslyckats pga. frnvaron av en genomstuderad plan och vetenskapliga tillvgagngsstt. De som arbetar inom kallelsen har fr dlig knnedom om varandra, vilket leder till fljande: Misstnksamhet och dligt frtroende. Man hnger sig t misstrstan ver reformarbetet och individualismen kar. Energi frslsas p interna dispyter som inte leder till ngot gott.

Utvgar och frslag:


verlggningar och verenskommelse om reglerna fr kallelsen samt de grunder den skall vila p: Man br stadkomma ett globalt perspektiv fr att samla muslimerna trots geografiska eller sprkliga skillnader. Man br balansera ansvaret mellan plikten att skydda och tjna det muslimska samhllet i invandringslnderna och plikten att fra Islam vidare till det icke-muslimska samhllet. Det br ske en versikt av omstndigheterna tids - och planmssigt fr att bevara fltet fritt frn allt intrng utifrn eller politiska skiljaktigheter hrrrande frn omrden utanfr Sverige.

Anmrkningar mot den islamiska kallelsens (Dawah) nuvarande former


Det finns en brist p klarhet och enighet nr det gller specificeringen av den islamiska kallelsen i Sverige och dess olika specialiteter och aspekter enligt Sharia. Hrav resulterar fljande:

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

43 / 81

Att Frst Islam

Specificering av de omrden som arbetarna inom kallelsen mste inrikta sina anstrngningar p
Genom dessa r ocks planeringen av dessa aktiviteter mjlig. Grundlggande service, som ppnande av bneplatser, utgivning av bnetidtabeller etc. Social, kulturell och utbildningsmssig omsorg om muslimerna genom: studier, frelsningar, konferenser, resor, lgerseminarier, etc. Utbildning: aftonskolor, ferieskolor, arabiska studier, etc. Kallelse till den svenska befolkningen: radioprogram, vernattningar, personliga kontakter, etc. Officiell representation: detta innebr omsorgen om muslimernas hgsta intressen genom officiell kontakt med kommunala och statliga organ, upplysning om religionen, vigsel och skilsmssa, skolfrgor m.m. Finansiella frgor: organisering, vgledning och stadkommande av enighet betrffande de finansiella frgorna. Ekonomisk hjlp frn stat eller kommun till religionslrare som skall undervisa muslimska barn i Islam och arabiska.

inte s.k. islamiska skolor i Sverige, frutom sporadiska sdana i ett ftal islamiska centra. Dessa skolor r ej tillrckliga. Samtidigt har Sverige givit mjligheter till hemsprksundervisning fr invandrarbarn. Denna undervisning har dock visat sig vara ineffektiv, drfr att den inte r frankrad hos religionsundervisningen, vilket gr att bde lrare och elever tappar lusten att fortstta samarbeta. Det vore bst om hemsprksundervisningen i frsta hand koncentrerar sig p religionsundervisningen. Detta mste kompletteras med fullstndiga islamiska aktiviteter i de vriga islamiska centra, inte bara nr det gller islamisk undervisning utan ocks nr det gller kulturella, sociala och sportsliga aktiviteter.

Omskrelse fr pojkar
Enligt Islam r omskrelse fr pojkar obligatorisk. Detta mste ske s tidigt som mjligt. Omskrelse fr flickor r dremot inte obligatorisk Den kvinnliga omskrelsen har relativt svagt std i profetens Sunna (traditioner) och r inte ngot som rekommenderas. En pojkes omskrelse brukar vara en stor fest, inte bara fr familjen, utan fr alla slktingar och bekanta, och en festmltid hr till. ldern d omskrelsen sker r mellan 7 dagar och framt, men innan pojken blir myndig. Den som konverterar till Islam rekommenderas att lta sig omskras, fr att det r sanna (tradition) fr de sm och Wajib (obligatoriskt) fr vuxna mn.

Faktorer som pverkar muslimska barn


Att etablera ett gott samarbete mellan den muslimska familjen och skolan samt moskn. I Sverige lever de flesta muslimska familjer som minoritetsgrupp bland vervgande svenskar (antalsmssigt). Detta pverkar de muslimska barnen i deras karaktrsutveckling och religionstillhrighet. Fr att undvika detta mste skolan ge de muslimska barnen mjligheter till islamisk undervisning. Det finns

Vrdnadshavare till muslimska barn


Det r viktigt att vrdnadshavaren till muslimska barn sjlv r muslim och i frsta hand nra slkt, ssom mor, mormor eller morfar, etc., speciellt om frldrarna har separerat. Drfr mste svenska staten visa hnsyn nr det gller lagstiftning och

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

44 / 81

Att Frst Islam lagtillmpning och ge vrdnaden till en muslimsk nra slkting. Om en sdan inte finns p moderns sida, s gr vrdnaden till fadern. Vrdnadsperioden varar till och med barnets sjtte eller sjunde levnadsr, sedan fr barnet sjlv bestmma vilken vrdnadshavare det vill ha. ofrenligt med den muslimska moralen att lta elever - pojkar och flickor - duscha och bada tillsammans och se varandras nakna kroppar. Undervisning om sex och samlevnad i skolor och att tala om samlag p ett detaljerat stt, undergrver muslimernas moral. Genom skolan pverkas barnen av icke-islamiska vrldsskdningar och de pverkas av majoritetens samhlle, som inte bryr sig om religion.

Problem som muslimska barn dagligen konfronteras med: Vid fdelsen


I islamisk rtt anses tv barn vara mjlksyskon om de ammas av samma kvinna under flera amningsperioder och om barnet blir mtt av varje amningsperiod. Om barnet och kvinnans barn r av olika kn rknas de som syskon och det innebr att de inte fr gifta sig med varandra nr de blir vuxna. Fr att kunna lsa det hr problemet mste personalen p frlossningsavdelningen och p kvinnokliniken avst frn att ge nyfdda muslimska barn mjlk frn en frmmande kvinna under flera amningsperioder, och det skulle bli bttre om man kunde anvnda brstmjlksersttning som r helt fri frn ister (grisfett).

Lsningen p problemen
Infrande av s.k. islamiska dagis fr muslimska barn eller tminstone avsttande av en del av de nuvarande dagisen till muslimska barn under ledning av muslimska vrdare. Byggande av islamiska skolor. kade islamiska sociala och kulturella aktiviteter. Genomgng av den islamiska informationen som fr nrvarande finns i svenska bcker, s att svenska ungdomar fr en rtt bild av Islam. P detta stt kan icke-muslimer och muslimer nrma sig varandra. Att ge muslimska flickor och pojkar fullt std och islamisk uppfostran s att de kan behlla sina islamiska traditioner och s att de inte blir offer fr sexuell lsslppthet eller sexuellt vld som vi alla ser i det svenska samhllet. Undervisning om sex och samlevnad och samlag p ett moraliskt stt, t ex. genom att dela p klassen och undervisa pojkarna och flickorna fr sig, och lta bli att tala om samlag alltfr mycket i detalj. Lrarna och personalen i de svenska skolorna, frskolorna och dagisen mste vara medvetna om att muslimska elever inte

I skolan
Barnen har inte tillgng till Halalmat, dvs. ktt som r rtt slaktat (vilket dock inte alla muslimer ser som ett absolut krav) och mat som inte innehller grisktt och andra produkter som tillverkas av gelatin, ister etc. n Barnen tvingas att tacka nej till omgivningens. Utbud nr det gller deras stt att behandla kroppen, dvs. att det r frbjudet att titta p andras nakna kroppar, t ex. i duschen, p badstranden och i bastun. Islam tillter inte att man visar sin nakna kropp fr ngon annan (n fr sin make eller maka). Det r

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

45 / 81

Att Frst Islam tillhr den kristna traditionen, utan r muslimer och de skall behandlas som just muslimer. verhuvudtaget vill vi inte ha anknytning till dem kristna religisa innebrden av bl.a. pskfirande, Lucia och julen. Man skall undvika att ge barnen t ex. en krubba med Jesusbarnet i, att muslimska barn mlar pskgg och att ha pskris och sm pskkycklingar som dekoration samt att tala om Jesu dd p korset infr de muslimska barnen. vernattning p skolans lgerskola r helt frbjudet fr muslimska flickor om de inte har sllskap av sin far eller en vuxen bror. Undervisning i religionskunskap borde ordnas s att muslimska elever fr sin religionsundervisning i muslimska frsamlingslokaler fr att de skall lra sig Islam, samt behlla sin muslimska identitet, eller att bjuda en kunnig i Islam att undervisa eleverna i mnet. Mlet fr hemsprksundervisningen och den normala undervisningen mste vara att muslimska barn skall vara och frbli muslimer, t.ex. en icke troende lrare eller en kristen troende lrare skall inte pverka utan lraren mste vara praktiskt taget neutral.

Hejab
Den muslimska kvinnans kldsel bestr av Hejab, vilket innebr: Att den skall tcka hela kroppen utom ansikte och hnder. Den fr inte sitta s ttt intill kroppen. Den fr ej vara genomskinlig. Den fr inte dra uppmrksamhet till sig. Detta stt att kl sig r varje muslimsk kvinnas rttighet och ingen kan tvinga henne att kl sig annorlunda. Mest pminnande om Hejab kan man vl sga att nunnornas kldsel r. Nr vi respekterar deras stt att kl sig, varfr bemts d muslimska kvinnor som br Hejab av en viss elakhet i det svenska samhllet, srskilt nr de sker jobb inom sjukvrden eller p fabriker? Nr muslimska kvinnor sker svenskt pass eller ID-kort godknner myndigheterna ofta inte kort med Hejab. Muslimska kvinnor br dagligen dessa klder, r det d inte bttre av myndigheterna att acceptera ett sdant kort - ett kort med sljan. Hr mste lagstiftas om tgrder fr att skydda dessa kvinnor.

Muslimska kvinnor
Inom sjukvrden: Det vore bst om muslimska kvinnor undersktes av kvinnliga lkare eller kvinnlig sjukvrdspersonal nr de sker sjukvrd. De flesta muslimska kvinnor drar sig fr att ska vrd, p.g.a. bristen p kvinnliga lkare, vilket ofta leder till att deras sjukdomstillstnd frvrras. ven vid frlossning fredrar muslimska kvinnor kvinnlig personal samt en kvinnlig tolk. Liksom tidigare nmnts, ska de ha tillgng till halalmat.

Muslimska mn
Fr de enskilda muslimerna kan det exempelvis finnas praktiska svrigheter med att genomfra den dagliga bnen, pga. Fastlagda arbetstider. Drfr nskar vi att arbetsplatserna tillhandahller srskilda platser fr att utfra bn. Det r mycket viktigt att arbetsgivaren har frstelse fr att muslimen vill uppfylla sina plikter mot sin Skapare, likavl som han uppfyller sina arbetsuppgifter. Det r svrt fr muslimerna att vid

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

46 / 81

Att Frst Islam begran f ledigt fr att fira de islamiska hgtiderna. En del arbetsgivare vgrar att lyssna p en sdan begran. De vgrar t.o.m. att ge ngra timmar tjnstledigt t dem som vill g till gudstjnsten p fredagarna, vilken mste ga rum i moskn. "Dden ej edra barn av rdsla fr armod! Vi skola frsrja bde dem och eder! Att dda dem r frvisso en stor synd." (Koranen 17:33).

Vrnpliktiga muslimer
De br f halalmat. De br ges plats och mjligheter att be. Under Ramadan (muslimernas fastemnad) skall de ha tillgng till sina mltider p kvllarna. De br f fira de islamiska hgtiderna hos sina familjer och anhriga.

Generellt r det frbjudet att gra abort i Islam. Endast vid livsfara fr kvinnan kan abort tilltas och detta skall ske innan 120 dagar har gtt av graviditeten. Efter detta r abort frbjuden.

Adoption
Islam frbjuder adoption. Gud sger i Koranen: " Gud giver icke en man tv hjrtan i hans brst, Han gr icke heller edra hustrur, som I frskjuten, till edra mdrar, och Han gr icke heller era adoptivsner till edra sner. Detta r edert tal, som I fren p tungan, men Gud sger sanningen, och Han leder p den rtta vgen. Uppkallen dem efter deras fder! Detta r rttvist infr Gud, och om I ej knnen deras fder, s ro de dock edra brder i religionen och edra skyddslingar." (Koranen 33:4-5). Att ta hand om andras barn r naturligtvis bra, om de behver hjlp och man kan ge dem den hjlpen. Men man fr inte byta ut deras namn. Mnniskor letar alltid efter sina rtter. En annan sak r, att adopterade barn formellt blir syskon, ven om de i verkligheten inte r det. Skulle de vilja gifta sig, r det allts frbjudet, fast de inte alls r slkt med varandra. Detta uppfattas som felaktigt av Islam, eftersom det gr ngonting som egentligen r tilltet till otilltet. Barn hmtas nu frn andra lnder till ett land dr mnga av dem inte knner sig hemma. De vet inte vem de r. ven om de utlndska barnen kommer till bra familjer, som gr adoptionen av god vilja, behandlas de inte p samma stt verallt i samhllet. Om man sger "svartskalle" t vra barn, blir de kanske ledsna, men de behver inte

Internerade muslimer
De br f behlla en del av sina klder, speciellt underklder, nr de undersks frsta gngen. Fr en muslim r det frbjudet att upptrda naken, det skadar den muslimska moralen. slam accepterar inte kollektivt duschande. De skall ha tillgng till islamiska bcker p sina egna sprk. De br f ta halalmat. De br f rtten att motta besk av representanter frn olika islamiska centra fr att f std och f eventuella problem lsta.

Abort
Gud sger i Koranen:

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

47 / 81

Att Frst Islam ta t sig De vet varifrn de kommer, vem de r och vilka deras frldrar r. Men de adopterade barnen har ingenstans att vnda sig till om de rkar ut fr sdant. Ett barn som inte knner igen sig i samhllet, inte liknar sina frldrar, vill mnga gnger resa hem nr det har vuxit upp. I framtiden kommer barnen att drabbas fysiskt och psykiskt av att ha frlorat kontakten med sitt ursprung. Att ha fosterbarn r dock tilltet i Islam.

Konstgjord befruktning med donator


Konstgjord befruktning med den biologiske fadern som donator r tillten i Islam, men om befruktningen sker av en frmmande man, r det helt frbjudet.

Sterilisering
Sterilisering r helt frbjuden (Haram) oavsett orsaken och omstndigheterna.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

48 / 81

Att Frst Islam och grtande." (Koranen 19:58). Enligt Islam r alla varelser och hela Guds skapense understllda den Allsmktige och sledes utfor hela skapelsen Sujud (av sajdah) infr Honom. "Hava de d ej givit akt p vad Gud skapat, hurusom (till och med) skuggorna vnder sig om frn hger till vnster, allt under det de falla ned for Gud i sin ringhet? Ja, for Gud falla alla varelser ned, som finnas i himlarna och p jorden, s och nglarna utan an vara hgmodiga." (Koranen 16:48-49) och "Fr Gud falla de, som finnas i himlarna och p jorden, ned med eller mot sin vilja, s och skuggorna, bde morgon och afton." (Koranen 13:15). Att utfra Sajdah r allts en av muslimernas allra viktigaste handlingar, den ingr i de bner en muslim utfr fem gnger dagligen, och Masjid r platsen dr de dmjuka skiljs frn de hgmodiga. En mosk r en plats fr andligt upphjande; en plats dr sjlen fr nring genom dmjukhet infr Skaparen.

Moskns betydelse i Islam


Som en introduktion till mnet, kan det vara av vikt att kanna till ngra viktiga termer och deras betydelse. Mosk heter p arabiska Masjid. Detta ord kan hrledas ur formen Sajada, som betyder tillbedja, nedfalla". Moskn ar allts platsen dr man tillber (faller ned i dyrkan), drav namnet Masjid. Att utfra Sajdah, att falla ned infr Gud, visar mnniskans dmjukhet infr sin Skapare. Sajdah anses i Islam vara mnniskans bsta tillstnd, d r hon/han som nrmast Gud den Allsmktige Att falla ned infr Gud r ocks ett tecken p att man lyder Honom och accepterar Hans verhghet. Det var denna handling som visade nglarnas lydnad och Djvulens olydnad infr Gud, d de (nglarna) bugade sig infr Adam, medan Djvulen ansg sig former (han var ju skapad av eld, medan Adam skapats av lera) och vgrade falla ned. Koranen nmner ofta ordet Sajdah som ett bevis p lydnad infr Gud och en medel att uppst nrhet till Honom. Sledes har denna handling stor betydelse fr en muslim. Sajdah anses vara de troendes knnemrke och i Koranen str Muhammad ar Guds apostel och de, som flja honom ... buga sig och falla ned av stundan efter Guds ynnest och vlbehag med mrken i sina ansikten efter det myckna nedfallandet." (Koranen 42:29). p ett annat stlle: Det var dessa, som Gud bevisade ndd profeterna bland Adams efterkommande, bland dem, som vi lte frdas med Noa och bland Abrahams och Israels efterkommande, bland dem vi vglett och utvalt. Nar Frbarmarens tecken upplstes for dem, fiollo de ned tillbedjande

Historisk bakgrund
Under de frsta ren i Islams historia, d den heliga moskn (alMasjid al-Haram) i Mekka var i avgudadyrkarnas hnder, hade profeten Muhammad inte ngon srskild plats att utfra bn p. Ibland bad han hemma, ibland ute i knen och ibland uppe bland bergen kring Mekka. Nr profeten sedan utvandrade till Medina, grundade han en mosk vid en plats som hette Quba och som lg strax utanfr staden. Denna mosk r mycket viktig fr muslimerna, eftersom den innebr brjan till det frsta muslimska samhllet. Strax efter, byggde utvandrarna frn Mekka och de Medina - bor som vergtt till Islam, en mosk i Medina. De frsta moskerna blev utgngspunkt fr Islams snabba spridning. Ngra r senare befriades Kaba (den fyrkantiga byggnaden i den heliga moskn) i Mekka frn avgudar och n en gng helgades huset

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

49 / 81

Att Frst Islam r den Ende Guden. "n nr vi gjorde templet (Kaba) till en samlingsplats och en tillflyktsort fr mnniskorna: "Tagen Abrahams plats till en bneplats!" och vi lade Abraham och Ismael fljande: "Renen mitt tempel fr dem, som g omkring det, som draga sig tillbaka dit, som buga sig och falla ned!" (Koranen 2:125). Denna mosk r muslimernas viktigaste andaktsbyggnad och har alltid varit ett centrum fr islamisk verksamhet. Nr man talar om moskn som institution, kan man urskilja tre funktioner: Moskn som helig plats. Moskn som kulturspridare. Moskn som krnan i ett socialt nt. muslimernas dyrkan; den anvnds endast som en enande punkt. Koranen sger "Fromheten bestr ej dri, att I vnden edra ansikten mot stan eller vstan, utan fromheten finnes hos dem som tro p Gud, p den yttersta dagen, p nglarna och profeterna..." (Koranen 2:177). I bnen r muslimerna helt koncentrerade p sin andakt och drfr br moskernas utsmyckningar vara enkla och diskreta, fr att inte avleda uppmrksamheten. De br syfta till att frstrka de bedjandes koncentration och att inge en atmosfr som inbjuder till stillhet och lrdom. Kalligrafier av Korancitat och olika symmetriska mnster r vanliga. Bilder och statyer fr inte frekomma, eftersom de ltt kan leda till en sorts avgudadyrkan. Dessa regler r till fr att bevara moskn som en oas bland de vrldsliga strvandena. D man gr in i en mosk, skall man knna vrdnad infr Skaparen och fr en stund helt kunna gna sig t sjlens behov. Det r ocks viktigt att avsikten med en moskkonstruktion r att den Ende Guden skall dyrkas dr och att Guds lagar skall rda dr. Om en mosk byggs i andra syften, t ex. fr att hedra en viss person eller fr att visa sin frmgenhet, anses den som oren och ovrdig att utfra bn i fr en sann muslim. Koranen skiljer p mosker (tempel, hus fr dyrkan) som byggts med rliga avsikter och tempel som byggts fr att s split och vilseleda mnniskor. I vers 9:108 tallar Koranen om den frsta sortens hus: "(Det finns) ett tempel, som frn frsta dagen r grundat p gudaktighet. (Det r) sannerligen mera vrt, att du upptrder dr. Dr finnas mn, som lska att rena sig, och Gud lskar dem, som rena sig." Om den andra sorten sger Koranen: Men vad betrffar dem, som skaffat sig ett tempel till skada och otro, tid sondring bland de rttrogna och ett tillhll fr dem, som frut kampat mot Gud och Hans apostel - de skola sannerligen svrja: Vi

Moskn som helig plats


D en mosk r platsen dr Gud dyrkas och dr andakt sker, mste vissa speciella regler glla dr. Gud r Helig och fljaktligen r platsen dr Han dyrkas ocks helig. Hela det omrde som moskn ligger p skall hllas rent, bde vad gller vrldsliga orenheter, ssom exkrementer, blod o. dyl., och vad gller andliga sdana, som avgudadyrkan i alla dess former. Nr muslimerna kom till Mekka rensade de ut alla avgudar ur Kaba och frstrde dem. Denna handling kan tillmpas p alla mosker. Koranen sger fljande om mnggudadyrkarna : "...mnggudadyrkarna ro blott styggelse; m de allts ej nalkas det fridlysta (heliga) templet..." (Koranen 9:28). I alla mosker finns en bnenisch, en s.k. Mihrab, som r riktad mot Mekka och den heliga moskn. P s vis ber alla muslimer i samma riktning, vilket symboliserar muslimernas enhet och deras strvan efter samma ml - att flja Guds lagar och vara Honom till behag. Det r viktigt att ppeka att Kaba ingalunda r freml fr

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

50 / 81

Att Frst Islam ville ej annat n gott". Men Gud vittnar, att de sannerligen ro lgnare - s upptrd aldrig ngonsin dr!" (Koranen 9:107-108). I enlighet med detta ar det ocks frbjudet fr en icketroende att betrda en mosk (eller ett bnerum). Det hves ej mnggudadyrkarna an beska Guds tempel d de vittna mot sig sjlva (sin egen sjal) om sin otro... (Koranen 9:17). Eftersom stillhet br rda i en mosk, ar inte kommers tillten. Det ar inte heder tilltet att fra hgljudda diskussioner om triviala, vandstiga ting. Man br istllet tala om sdant som anknyter till Gud och Hans jagar. Anledningen till att mosker verhuvudtaget finns, r ju bl.a. att mnniskor skall samlas och gemensamt koncentrera sig p sina sjlars behov och p Guds nrvaro. Drfr bor man endast trda in i moskn (bnerummet) i detta syfte.

Moskn som krnan i ett socialt nt


En mosk skall best av en stor bnsal dr srskild plats fr kvinnor finns markerad, tvagningsrum for mn och kvinnor, skola fr barn, bibliotek, rum dr mn respektive kvinnor kan samlas fr olika studier, samt eventuellt en butik dr bcker o. dyl. sljs (i ett sekularistiskt samhlle kan det ven vara ndvndigt med en matbutik, dr Halal (tillten) mat finns att tillg). Moskn skall fungera som ett slags "Folkets Hus"; en samlingsplats fr samhllets olika medlemmar. Moskn skall strka den enskilde muslimens knsla av att vara en del av en strre enhet. Samhrigheten ver alla former av grnser kommer till uttryck i bnen, dr svart och vit, rik och fattig, gatsopare och statsverhuvud str sida vid sida. Bnen i Islam r inte bara en andlig handling, den r ocks en social sdan, som syftar till att strka muslimernas sammanhllning. Moskn skall vara hjrtat i det muslimska samhllet. Den skall fungera som andaktsrum, socialbyr, utbildningscenter, kulturforum, informationsbyr, m.m. Av denna beskrivning hoppas frfattaren att det framgr med all ensvrd tydlighet att en moskbyggnad r ett absolut mste fr att en muslimsk grupp skall kunna fungera. S lnge en sdan byggnad inte finns, knner sig muslimerna rotlsa och mycket otillfredsstllda.

Moskn som kulturspridare


Islam ar inte bara en religion i ordets snva bemrkelse, utan en hel livsideologi med ett komplett socialt, politiskt och kulturellt lagsystem. Moskn skak fungera som informationscenter och som ett fredme for det muslimska samhllets invnare. I ett frmmande (sekularistiskt ) sam hade, blir moskns exempel nnu vikigare for muslimerna Moskn skall erbjuda alternativa aktiviteter som inte strider mot Islams anda Sarskilt viktigt ar att moskn erbjuder barnen ett vettigt alternativ till samhllets s.k. kulturutbud. I moskn skall studiecirklar anordnas och undervisning i Koranens lror ske: Undervisning i profetens liv och i det arabiska sprket r ocks av yttersta vikt. Moskn skall ocks understryka vikten av att fira de muslimska hgtidererna och att skapa tradition runt dessa.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

51 / 81

Att Frst Islam Trots dess hga status, r kontraktet inte - som inom katolicismen oterkalleligt. Koranen och Hadith har fastlagt ett antal punkter d skilsmssa r tillten och i vissa extrema fall ett mste. Dock grs frst alla anstrngningar, bde av slkten och av samhllet, fr att terfrena mannen och hustrun, eftersom skilsmssa r den tilltna handling som Gud avskyr mest. Omgifte r ocks viktigt inom Islam, och s fort vntetiden r ver efter skilsmssan, uppmuntras parterna att ska en ny livskamrat. Tyvrr - igen - existerar det i vissa "muslimska" lnder en negativ attityd mot frnskilda kvinnor, som gr att de ofta frblir ensamma. Islam frbjuder sdant. Tron r det som binder samman den muslimska familjen. Det r drfr frbjudet fr en muslim att gifta sig med en kafir (en mnggudadyrkare eller ateist). Det r tilltet fr en muslimsk man att gifta sig med en troende, praktiserande kristen eller judisk kvinna, men detta r ingenting som rekommenderas. Fr detta finns ocks vissa frbehll (kvinnan mste t.ex.. frbinda sig att uppfostra parets barn till muslimer). D mannen r den som har det yttersta ansvaret fr familjen i Islam, r det inte tilltet fr en muslimsk kvinna att gifta sig med ngon annan n en muslim. Profeten (frid ver honom) har sagt: "En kvinna blir gift av fyra orsaker; hennes rikedom, hennes sociala status, hennes sknhet eller hennes religion (moral). s gift er med den religisa kvinnan om ni inte vill bli frlorare." (Bukhari). Koranen, Surat-al-Nur, vers 26, sger: "Orena kvinnor r fr orena mn och...rena kvinnor r fr rena mn..." Islam tolererar inga fr- eller utomktenskapliga frbindelser. Mannen och kvinnan kan trffas i sllskap med andra muslimer eller i familjen och diskutera och lra knna varandra. Detta kan pg s lnge parterna nskar, dvs. tills de anser att de kan ing ett ktenskap eller tills de

Familjeliv i Islam
Islam fster mycket stor vikt vid familjen, den r en institution lika gammal som mnniskans historia. Utifrn familjen har mnniskorasen utvecklats och inte tvrtom. ktenskapet, sger Koranen, br genomlysas av lugn, krlek och barmhrtighet. Koranen talar ocks om ktenskapet som "profeternas vg" och profeten Muhammad (frid ver honom) har sagt: "ktenskapet r en del av min Sunna (vg). Den som avviker frn min vg r inte en av oss." ktenskapet r pbjudet av Allah och r drfr "heligt", men det r samtidigt en social institution som ings med hjlp av ett kontrakt. I detta kontrakt kan olika villkor rrande ktenskapet skrivas in. Bl.a. kan kvinnan skriva in att hon inte tillter att mannen tar sig fler hustrur och p vilka villkor hon har rtt att ta ut skilsmssa. Kontraktet fungerar slunda som ett avtal mellan kvinnan och mannen. Twrr kan vi idag se i mnga s.k. "islamiska" lnder, att detta kontrakt blivit mer av ett oterkalleligt dokument och att kvinnan som vanligt frlorat sina rttigheter. I vissa lnder tillfrgas inte ens kvinnan, utan ktenskapet grs upp mellan familjerna. Detta strider helt mot Islams principer. Profeten (frid ver honom) har sagt: "En nka fr inte giftas bort innan hon rdfrgats och en jungfru fr inte giftas bort utan hennes tilltelse "Folket frgade: "Hur kan vi veta om hon tillter det?" Han svarade: "Hennes tystnad (visar hennes tilltelse)." (Bukhari ). Som alla kontrakt, skapar detta kontrakt ett antal rttigheter och skyldigheter och Islam uppmuntrar sina anhngare att fullflja sina kontrakt, av vad slag de vara mnde. ktenskapskontraktet har dessutom en speciell status, eftersom familjen anses vara Islams stttepelare. Drfr br detta kontrakt efterlevas med strsta respekt.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

52 / 81

Att Frst Islam inser att de inte alls passar ihop. Det r mycket viktigt att de tar god tid p sig och att de anstrnger sig fr att ta reda p den andres sikter, lggning och temperament, fr att kunna bestmma om de passar att leva tillsammans. P s vis markerar ocks Islam att ktenskapet inte skall baseras p fysisk attraktion, som ju r fort vergende, utan p en likartad livsinstllning och likartade sinnelag. Det r nr bda parterna har samma sikter i livsavgrande frgor som ktenskapet har strsta chansen att bli lyckligt. Familjen r, som tidigare nmnts, en stttepelare i det muslimska samhllet. Den skall fungera som ett miniatyrsamhlle, dr den nya generationen uppfostras i den islamiska andan och varsamt frs ut i samhllet. Fljande uttalande av profeten (frid ver honom) visar vilken anda som br rda inom familjen: "O, mitt folk, edra hustrur har vissa rttigheter ver eder och ni har vissa rttigheter ver dem. Behandla dem vl, ty de r edra kompanjoner och anfrtrodda medhjlpare." Det finns mnga regler som rr familjen och dess funktion och de syftar alla till att skapa en fungerande, lugn, harmonisk och krleksfull omgivning fr den nya generationen muslimer. Islam ser p mannen och hustrun som varandras komplement. Ingen skall dominera den andra. Var och en har individuella raffigheter och skyldigheter - tillsammans bildar de en fridfull och lycklig familj, vilken utgr basen fr ett sunt och blomstrande samhlle. I den muslimska familjen har alla klart definierade uppgifter. Dels i den "stora" familj som slkten utgr och dels i den familj som bestr av mamma, pappa och barn. Det r viktigt att en ung familj frsker skaffa sig en egen bostad, fr ven om den "stora" familjen r vldigt viktig, s r hemmets lugna vr hgt vrderad i Islam. Att f vara ifred r en rttighet inom Islam. Av hemmets olika sysslor har uppfostran av barnen och tillsyn av hemmet fallit p kvinnan. Det r ju vlknt att kvinnor fr det mesta har strre tlamod med barn och strre sinne fr detaljer, dvs. har lttare fr att hlla ordning och skapa hemtrevnad. Dessutom skall hon se till att maken trivs i hemmet, s att det blir till ngot att "lngta hem till. Mannens uppgift r att skta familjens ekonomi. Han skall se till att det finns matpengar, pengar till hyran och dessutom att barnen kan g i skola, att hustrun har klder, osv. Kvinnan kan t.o.m. begra att mannen anstller en kokerska, en stderska eller dylikt (om han har mjlighet). Mannen r ocks den som fretrder familjen utt. Inom Islam r alla mnniskor jmlikar. Mn och kvinnor r jmlika, men inte identiska. Statistiskt sett r ju genomsnittsmannen starkare, tyngre, muskulsare och lngre n genomsnittskvinnan. Kvinnor kan bli gravida och fda barn, vilket inte mn kan. Mnnen r jmfrelsevis mer rationella och mindre knslosamma n kvinnorna, som ofta tnker med hjrtat frst. Det r p grund av detta som de tilldelats olika uppgifter inom familjen. Det r ingen som undrar ver om en tandlkare r jmstlld (jmlik) med en stansoperatris. Man konstaterar bara att de har olika arbetsuppgifter. "Jmstlldhet" mellan knen uppnddes redan for fjorton hundra r sedan, inom Islam. Islam vgrar ocks att nedvrdera en grupp mnniskor enbart p grund av deras sysslor, vare sig dessa sker i hemmet eller ute i samhllet, och har slunda redan frn brjan lst alla problem med

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

53 / 81

Att Frst Islam "status" och hg/lg samhllsstllning. Kvinnan r hemmets hrskarinna och mannen r familjens verhuvud. Man kan ocks sga att kvinnan r inrikesminister och mannen utrikesminister. Ett stabilt samhlle kan bara existera dr ktenskapet r den enda institutionen fr fysisk attraktion mellan man och kvinna och dr familjen r den viktigaste sociala enheten. Det r i familjen som grunderna fr det nya samhllet lggs.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

54 / 81

Att Frst Islam sitt nringsintag mellan vxtprotein och animaliskt protein, s att hon fr en allomfattande nring.

Vad en muslim mste veta om livsmedel


Halal - fdan
Islam bekmpar dlig nring, och krver av de troende att de inte skall frbjuda ngot av det som Gud pbjudit dem. Gud har ocks uppmanat muslimerna att frtra alla sorters nyttig fda som Han har gjort Halal. Allah sger i Koranen: "Att fiska i havet och spisa drav r tilltet som fda fr eder och de vgfarande." (Koranen 5:96). I det animaliska proteinet finns s gott som allt som mnniskan behver av aminosyror. Detta finns bl.a. i mjlken, vilken anses som fullvrdig nring fr barnen och som mycket nyttig fr vuxna. Frukterna har mnga nringsmssiga frdelar beroende p deras rika innehll. T.ex. dadlar, som r mycket nyttiga fr barnafderskor. Gud har i Koranen sagt till Maryam (Maria): "Skaka p palmens stam, s faller det mogna, frska dadlar ned ver dig. t och drick och var vid gott mod!" (Koranen 19:25-26). I Koranen har nmnts olika sorters grda och frukter som kroppen behver, ssom nr Gud sade: "Han r ock den, som frambragt trdgrdar, bde konstgjorda och naturliga, palmer, och sd av olika slag, oliver och granatpplen, sinsemellan lika och olika. ten av deras frukter, d de bra frukt, och given vad tillbrligt r vid skrdetiden, men slasen icke; Han lskar frvisso ej de slsaktiga". (Koranen 6:141). Hr har vi exemplet med binas honung som r bde nrande och botande p samma gng. Gud sger i Koranen: "Ur deras inre kommer det fram en saft med skiftande frg, som innehller lke dom fr mnniskorna." (Koranen 16:69). Mnniskan mste variera

Nringsvanor
Islam har allts klargjort vilka sorters mat som r bra fr kroppens hlsa och gjort dessa tilltna och den mat som r skadlig har frbjudits. Islam strvar ocks efter att varje muslim skall flja kostvanor som gr att han behller sin hlsa. Dribland ingr att man inte skall slsa och verdriva sitt tande. Om detta har Gud sagt: Och ten och dricker, men slsa icke! Han lskar frvisso ej de slsaktiga." (Koranen 7:31). Om man ter fr mycket s blir magen uttrttad och orkar inte med att smlta maten och fdan brjar jsa. Magsr och inflammationer i magen, strupen och tolvfingertarmen beror ofta p fr mycket tande.

Matvanor som krvs i Islam


Man skall tvtta hnderna fre och efter maten fr att bli av med mikrober och parasiter som hamnat p hnderna. Islam krver ocks intagande av maten med hger hand. Detta fr att den vnstra handen skall anvndas till orena saker, t ex. vid toalettbesk och hger hand reserveras fr rena groml. Profeten Muhammad har frbjudit sdant som frsvagar kroppen, ven om det grs p religis grund, som t ex. konstant fasta e er stndigt nattvak. Av detta framgr tydligt hur viktigt det r fr muslimen att flja Islams system inom nringslran. Han br ta av det som Gud har gjort Halal t honom och tacka fr Guds vlsignelser. Han mste likas avhlla sig frn den mat och dryck som Gud har gJort Haram (frbjuden) fr honom.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

55 / 81

Att Frst Islam

Mat som r Haram


Flskfrbudet: Islam frbjuder grisktt och den frmsta anledningen till detta ligger p trosprincipiell grund, eftersom muslimen mste flja Guds befallningar och avhlla sig frn det som Han frbjudit, bl.a. grisktt och grisfett. Den vetenskapliga orsaken som forskarna pvisat r att svin drabbas av allvarliga former av mask. Den frmsta sorten av dessa r bandmasken, som nr den kommer fram till tarmarna, fullbordar sin livscykel i den sjukes kropp, nr den transporterar sina gg till blodomloppet och sedan distribueras till olika organ i kroppen. Sedan frvandlar sig masken till ett tunt fodral som uppnr en bnas storlek. Om detta sker i hjrnan drabbas mnniskan av galenskap och om det sker i gat blir hon blind. Om masken nr hjrtat leder det till frsvagning och blodpropp. Masken pverkas inte av konventionella mediciner eftersom den r skyddad i sitt fodral. Griskttets tillagningstid r kort, vilket inte ger tillrcklig tid till att dda parasiterna. Kolesterolhalten i grisktt r mer n tio gnger hgre n i ntktt och nr detta mne verstiger normalkvantiteten samlas det i bloddrorna, srskilt i pulsdrorna, och orsakar en hjning av blodtrycket och derfrkalkning. Av denna anledning r antalet fall av angina pectoris och derfrkalkning fem gnger strre i Europa n i den muslimska vrlden. Ngot som nyligen blivit knt, r att influensavirus kan verfras frn gris direkt och indirekt genom konsumtion av korv gjord p bl.a. grisens lungor. En svensk hudlkare berttar att han sedan mnga r har sett hur patienter med akne, astma, allergisk snuva, munsr och vissa former av hravfall, uppntt en betydande frbttring efter att de, i samband

med annan behandling, slutat konsumera flskktt. Flsk-ktt innehller svavelhaltiga mnen och histamin, vilka kan ge hudirritationer. Det finns en reaktion som kallas autoimmunitet, som innebr att kroppens celler brjar aktiveras mot bde frmmande och egna vvnader. Enligt en teori kan flskkttet vara kemiskt slkt med mnniskans vvnader, vilket skulle leda till en sdan reaktion, dvs. att vissa personer vill "stta bort" det frmmande mnet. Som exempel p autoimmuna sjukdomar kan nmnas skldkrtelinflammation, ledgngsreumatism och ungdomsdiabetes. Kanadensiska lkare har i den engelska tidningen "The Lancet" publicerat en artikel som visar p ett tydligt samband mellan hg flskkttskonsumtion och skrumplever. Grisfettet frsvrar matsmltningen och kar risken fr angina pectoris och derfrkalkning. Det innehller en stor andel komplicerade fettsyror och man har lagt mrke till att grisfettet, nr det intas, ombildas till ett egendomligt mne som inte korresponderar i sin uppbyggnad med mnniskans fetter, vilket leder till en strning i kroppens mnesomsttning, och likas kolesterolcirkulationen, vars frndring orsakar uppkomsten av mnga allvarliga sjukdomar i mnniskans kropp. Nobelpristagaren professor Damm vid Kpenhamns universitet har fastslagit att just grisfettet r en avgrande orsak till uppkomsten av gallsten och forskningen lyckas fortgende fastsl nya bevis for farorna med grisfett och grisktt. De muslimer som bor i icke-muslimska lnder har svngheter i att f tag p fdomnen som inte innehller grisfett och mnga av dessa faller in i sdant som r Haram p grund av att de inte behrskar svenska sprket och inte heller andra europeiska sprk. Det kan

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

56 / 81

Att Frst Islam ocks hnda att de avstr frn mnga matvaror som i sjlva verket r fria frn grisfett Hr fljer en lista ver de matvaror som r Haram eller misstnkta: Fljande termer omfattar grisktt: Svenska: Spck, skinka, grisktt, flsk Engelska: Pork, Pork Chops, Ham, Bacon Ovannmnda produkter bestr till 100% av grisktt. Gris, svin och vildsvin r alla samma typ av ktt som r Haram. Det finns en del andra produkter av vilkas innehllsdeklaration det inte alltid framgr att de till viss del innehller grisktt eller grisfett. Exempel p dessa r: Svenska: Kalvsylta, Leverpastej, Kttbullar, Kttfrs, Korv, Oxhirpar, m.m. Engelska: Hot Dogs, Frankfurters, Sausage, Salami, Pepperoni, Canned Meat, Corned Meat, Luncheon Meat. Alla produkter p vilka det str ALL MEAT innehller oftast griskatt i kombination med andra. . . kttsorter, som t.ex. ntktt eller kycklingktt. lnge det inte str i texten t ex: VEGETABILISKT OCH ANIMALISKT FETT, p engelska PURE VEGETABLE SHORTENING AND ANIMAL FAT (eller LARD) Om det str BUTTER CRUST eller BUTTER TOP eller TOP SHORTENING s kan man inte vara sker p att produkten r fri frn grisfett. Om det str MARGARIN s r sannolikheten stor att det innehller grisfett, svida inte annat nmnts om detta Man br lgga mrke till att grisfett kan frekomma ensamt eller tillsammans med animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor i fljande varor: Brd, kakor, trtor (frdiga eller mixer), grillad kyckling, stekt eller panerad fisk, soppa (p burk eller i pulverform), glass, godis, choklad, m.m. Detta gller svida inte detaljerade beskrivningar av innehllet finns, som bevisar att det inte finns ngot grisfett.

Betrffande andra mnen


Grishud anvnds ibland ocks fr tillverkning av gele, marshmallows samt GELATIN som anvnds i en mngd olika produkter, speciellt godis. Gelatin anvnds fr att gra PUDDINGAR och FRUKTYOGHURT samt i olika sorters mediciner, dr det ingr sk. KAPSLAR. ven chokladmousse med olika smaktillsatser innehller gelatin eller alkohol Ibland anvnds grisfett fr framstllning av LPE som anvnds vid tillverkning av ost. Kvantiteterna av detta grisfett brukar emellertid vara obetydliga och en del ulama (lrde) anser att det drfr inte finns tillrckliga skl att frklara osten som Harag. Gud vet vad som r rtt.

Betrffande fetter och oljor


Ordet ISTER eller RENT MATFETT anvnds fr svinfett och detta kallas p engelska LARD SHORTENING eller LARD. Om det str skrivet att produkten innehller ANIMALISK FETT s r det mycket sannolikt att det dri ingr grisfett slnge det inte finns en detaljerad redovisning av fettsorterna. Om det str SHORTENING eller ANIMAL SHORTENING r det mycket sannolikt att det innehller grisfett. Om det str VEGETABILISKT FETT eller p engelska PURE VEGETABLE SHORTENING, dvs. rent vegetabiliskt fett, s kan man vara helt sker p att det r fritt frn animaliska fetter s

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

57 / 81

Att Frst Islam Stabilisatorer anvnds i en mngd matvaror och bland dessa stabilisatorer finns SVINPEPSIN. Andra exempel p dessa mnen r MONOGLYCERIDER. Nr vi kontaktade Statens livsmedelsverk med en frfrgan om tillsatsmnen fick vi det svar som terfinns nedan (Tillsatser). Det finns tillsatsmnen som r helt fria frn grisfett och som anvnds i tillverkningen av en mngd olika livsmedel. En redogrelse fr ngra av dessa terfinns nedan (Angende vissa tillsatsers ursprung), som ocks r ett brev frn Statens livsmedelsverk . Alla sorters torrmjlk som anvnds som ersttning fr modersmjlk, innehller vegetabiliskt fett, animaliskt fett och ister (se punkt 1 i stycket om fetter och oljor). Detta gller i synnerhet den mjlk som anvnds fr 0-3 mnaders barn. Exempel p denna sorts mjlk r MILKOTAL, SEMPER och MILKOPLUS. Fr att sammanfatta vra rekommendationer vill vi uppmana till noggrannhet vid inhandlandet och anvndandet av olika livsmedel och att man noga lser innehllsdeklarationen fr att kunna frvissa sig om att produkten r fri frn sdant som r Haram. enzymer frn svin. I tillsatserna E 470, E 471, E 472, E 475 och E 477 ingr fettsyror som kan ha antingen vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Vad gller alkohol s kan vissa tillsatser vara lsta i mycket sm mngder alkohol innan de tillstts livsmedel. Mngden i livsmedlet blir emellertid frsvinnande liten. Snder med lite informationsmaterial om livsmedelstillsatser som jag hoppas kan vara av intresse. Med vnlig hlsning Anita Janeon

Angende vissa tillsatsers ursprung


Med anledning av freningens brev 1983-03-17 till Statens livsmedelsverk med frfrgan om vissa tillsatsers ursprung fr undertecknad meddela fljande: Emuleringsmedel stabiliseringsmedel och frtjockningsmedel R 440 a Pektin: Finns framfrallt i citrusfruktens skal och extraheras drifrn fr industriellt bruk. E 475 Polyglycerolestrar av interesterefierade ricinoljefettsyror Halvsyntetisk produkt tillverkad av rvaror frn vxtriket. E 1400 Kemiskt modifierad strkelse: Strkelsen terfinns frn vxtriket, framfrallt frn majs.

Tillsatser
Med anledning av Ditt brev till Livsmedelsverket med frfrgan om mnen som kommer frn djur eller alkohol och vin, fr undertecknad meddela fljande: Tillsatser som kommer direkt frn djur r gelatin och lpe. Gelatin r ett frtjockningsmedel som framstlls ur olika djurvvnader (t ex. ben) och som anvnds framfr allt i konfektyrprodukter, charkuterivaror och i viss yoghurt. Lpe anvnds vid ostframstllning och bestr av enzymer frn kalvmagar samt

Frgmnen
E 811 Patentgrnt: Syntetisk frg

Antioxidationsmedel
E 307 Tokoferol: E-vitamin som utvinns frn vxtriket

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

58 / 81

Att Frst Islam E 322 Lecitin: Finns naturligt i gg och sojabnor. Utvinns frn sojabnan.

Hoppas informationen kan vara till ngon hjlp. Med vnlig hlsning Anita Janelm

De frbjudna livsmedlens pverkan p karaktren


Islam har utver griskttet ocks frbjudit muslimerna att ta blodmat, dda djur, djur slagna till dds och rovdjur. Frn blodmaten undantas lever och mjlte. Sledes r blodpudding frbjuden. Profeten Muhammad sade: Det r frbjudet fr dem som tror p mig (min Ummah) att ta fglar som har vassa nbbar (rovfglar) och alla djur av lejonras eller rovdjur med skarpa klor. Anledningen till frbudet r att folk ibland fr en del egenskaper frn de djur de ter. Detta beror p att kttet innehller sekret som cirkulerar i blodet och musklerna och detta sekret frs sedan ver till dem som ter det och pverkar dennes karaktr. Nr rovdjuren jagar s utsndras i deras kroppar ett hormon som hjlper dem att ka jaktinstinkten. Dr. Liebig, som undervisar i nringslra i Storbritannien, har sagt att detta sekret utsndras i mnniskans kropp s fort hon fr en bit ktt att ta. Farorna med de fdomnen som frbjudits i Islam r inte bara skadliga fr kroppen utan ven fr karaktren. Detta har observerats hos en del folkstammar som ter denna typ av ktt och som hnger sig t kannibalism. Man har observerat hos dessa stammar att de drabbas av en sorts promiskuitet, likgiltighet gentemot det motsatta knet och respektlshet mot familjesystemet och hedern.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

59 / 81

Att Frst Islam arabiska ordet khamara betyder frmst att "tcka", medan khamura betyder "jsa". Drfr kommer drickandet av khamr (jsta drycker) att resultera i ett "tckande" eller ett frdunklande av en individs tankefrmga, dvs. ett agerande utan sund tankeprocess. Under profeten Muhammads dagar, utgjorde vindruvor, dadlar, vete, korn och honung grunder fr de jsta dryckerna. Nufrtiden kan alkohol ven utvinnas ur andra kllor, men den r likaledesfrbjuden att frtras, eftersom den drogar mnniskan. Islam betonar alkoholens effekt p mnniskor och inte dess ursprung.

Frbudet mot alkohol


Alkoholens ursprung
I Koranen har ordet Khamr anvnts fr alkoholhaltiga drycker. Frn brjan avsgs med detta ord den jsta juicen av vindruvor. Detta ord anvnds p motsvarande stt fr alla jsta drycker och analogt med detta ven fr alla drycker eller mediciner med drogande effekt. Det r knt att alkoholhaltiga drycker uppdelas i tv huvudsakliga typer: de som produceras genom destillation fr att erhlla en hg alkoholhalt (sprit), ssom whisky, konjak eller gin, och de som framstlls enbart genom jsning, ssom vin, l, maltdrycker och liknande. Nr frbudet mot alkoholhaltiga drycker i Islam diskuteras, r bda typerna inrknade. De jsta dryckernas historia gr tillbaka till stenldern och frmodligen nnu tidigare, medan destillationsprocessen uppfanns r 800 e Kr av en arabisk alkemist vid namn Jabir ibn-Hayyan (i vstvrlden knd som "Geber"). bAlkohol" r ett ord med arabiskt ursprung, det arabiska originalet algcool betyder "spke" eller "ond ande". Man anade att Jabir ibn-Hayyan kan ha freslagit detta namn p grund av dess mest uttalade effekter (18). andra sidan nmner Encyclopaedia Britannica 1966 (19) att: bDen allmnt accep terade hrledningen av ordet alkohol r frn det arabiska kuhl, kohl eller kohop som betyder ett mycket fint stoft". Alkohol eller "det fina stoftet" syftade oftast p en finpulvriserad antimonsulfid som anvndes inom kosmetiken fr att svrta gonlocken. Stegvis kom ordet (alkohol) att betyda essens. Det

Frbud mot alkohol


Informationen om frbudet mot alkohol i Islam kan hmtas direkt frn Guds ord i Koranen svl som frn profeten Muhammads uttalanden. Frbudet mot alkoholhaltiga drycker nmns tre gnger i Koranen. I Surat al-Baqarah sger Gud: De sprja dig om vinet och maisirspelet. Sg: Bda medfra stor synd, men ven frmner fr mnniskorna; dock r synden strre n nyttan." (Koranen 2:219). I Surat al-Nisa sger Gud: "I, som tron, kommen ej druckna till bnen, utan frst nr I veten vad I sgen..." (Koranen 4:43). I Surat al-Maidah, sger Gud: "I, som tron, vin och maisirspel, avgudabilder och lottkastningspilar r en styggelse, den Satan uppfunnit; undviken det allts, fr den hndelse I mnden vara lyckliga! Satan vill blott stadkomma fiendskap och hat bland eder genom vin och maisirspel och utestnga eder frn kallan av Gud och bnen. Skolen I ej upphra?" Koranen 5:90-91).

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

60 / 81

Att Frst Islam Dessa tre verser i Koranen r alla knutna till frbudet mot alkoholhaltiga drycker. De uppenbarades i ovanstende ordning, men vid olika tider och tillfllen. Den sista versen gr alkoholfrbudet kategoriskt. Vad gller profeten Muhammads (frid ver honom) uttalanden, s finns det mnga, inklusive fljande: Angende bevisningsfrgan har Aisha, profetens hustru, rapporterat att Muhammad (frid ver honom) sade: "Alla typer av alkohol som berusar (drogar) r frbjudna. (16). Angende den mngd som behvs fr berusning har Jabir, en av profetens fljeslagare rapporterat att Muhammad (frid ver honom) sade: "Om en stor mngd av ngonting skulle orsaka berusning, d r en liten mngd av det frbjudet." (16). Angende bn och nger rapporterade Abdullah ibn Umar, en av profetens fljeslagare och son till den andre kalifen, att profeten Muhammad (frid ver honom) sade: "Om ngon dricker ngon alkoholhaltig dryck, kommer inte Gud att acceptera hans bn p fyrtio dagar, men om han ngrar sig, kommer Gud att frlta honom." (16). Angende intrdandet i paradiset p Domedagen har samma auktoritativa klla berttat att profeten Muhammad (frid ver honom) sade: "Det finns tre personer fr vilka Gud har frbjudit paradiset: Den som r beroende av alkoholhaltiga drycker, en oansvarig son och en hanrej som blundar fr sina kvinnfolks ktenskapsbrott." (16). Betrffande Islams attityd gentemot alkoholhaltiga drycker har samma klla rapporterat att profeten Muhammad (frid ver honom) har sagt: "Alkoholhaltiga drycker r en styggelse och oanstndighetens moder." (16). Vidare sger samma klla, att profeten har sagt: "Sprit r orsak till mycket ont och r den mest skamfulla av alla styggelser. Den som dricker alkohol kommer att frsumma bnen och kommer kanske att beg brott som kan innebra blodskam." (16). Betrffande Guds vrede i frhllande till alkoholhaltiga drycker, r inte bara de som dricker sdana frbannade av Gud, utan ven alla de som direkt eller indirekt handlar med dem. Anas, en av profetens fljeslagare, har berttat att Muhammad (frid ver honom) sade: "Guds frbannelse faller p tio grupper av mnniskor som handlar med alkohol. Den som utvinner den, den som mottagit den, den som serverar. den, den som tillhandahllit destillatet, den som dricker den, den som transporterar den, den som sljer den, den som brukar pengar som inkommit av alkoholen, den som kper den och den som kper den t ngon." (16).

Av den autentiska informationen str det klart att alkoholhaltiga drycker av alla slag och former r olagliga fr muslimerna att dricka eller handla med. Detta inkluderar alla sorters viner, sprit, jsta drycker, ren alkohol och liknande.

Skl fr frbud
Det finns mnga skl till varfr alkoholhaltiga drycker har frbjulits i Islam och fljande punkter tar upp de viktigaste av dem: Alkohol anses vara en styggelse. Alkohol r ett av Satans mnga verk. Alkoholdrickande skapar fiendskap och hat mellan mnniskor. Alkohol hindrar mnniskan att hlla Gud i tanke.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

61 / 81

Att Frst Islam Den frhindrar och /eller frsenar muslimerna att utfra sina dagliga bner. ven om de ber, frstr . de inte meningen med eller betydelsen av vad de gr och sger. De som dricker alkohol frnekas Paradiset. De som dricker alkohol anses av Islam likna dem som dyrkar avgudar, vilket r ocks helt frbjudet i . Islam. Nr en person dricker alkohol anses han inte vara en troende. Muslimerna anser att Guds profeter inte smakade alkoholhaltiga drycker och att alkohol var . . . frbjudet i alla gudomliga uppenbarade religioners originalskrifter. Alkoholhaltiga drycker har vissa frdelar, men den synd och skada som blir resultatet av konsumtionen, r mycket strre n frdelarna. Alkohol bringar Guds frbannelse ver den som intar de svl som ver den som planterar eller odlar rvarorna, producerar, sljer eller handlar med den och dem som deltar i spritfester. Alkoholen br ansvaret fr ett stort antal bilolyckor Alkoholen r orsak till mnga familjers splittring. Under alkoholens inflytande begs brott som mord, vldtkt osv., i strre grad. uppmuntrat anvndningen av honung fr olika ndaml (20) och mnniskorna kan tillgodogra sig den frdiga energin och de lttillgngliga kalorierna svl som nringsmnena frn honung, utan de sidoeffekter man normalt fr av alkohol.

Medicinsk behandling med alkohol


Mnga lkemedel i Sverige innehller en ansenlig mngd alkohol. Den frmodas bidraga till att bota vissa sjukdomar eller anvnds som bindemedel i vissa medicinska substanser. Islam har ven i detta fall varit mycket exakt. Det berttas att en man vid namn Tariq ibn Suwaid frgade profeten Muhammad (frid ver honom) om anvndandet av alkohol som medicin, och profeten svarade honom att alkoholen inte r en medicin utan en sjukdom. Detta betyder att muslimer inte skall anvnda sig av mediciner som innehller alkohol om det inte r absolut ndvndigt. Undantaget begrnsas enbart till extrema ndfall. Det r drfr viktigt att lkemedelsfretagen tar hnsyn till behoven hos de c:a 100 000 muslimer som bor i Sverige och ven till muslimerna i andra lnder, d de producerar lkemedel fr export. Gud har frbjudit alkohol fr muslimerna fr att skydda dem och vrda dem. Drfr skall man inte ta alkohol som medicin mot olika sjukdomar. Att tro p nyttan av alkoholmedicinering r en sak och ndvndigheten av den en annan. Det har vetenskapligt bevisats och r ett ovedersgligt faktum att alkoholen r ett gift som orsakar en rad sjukdomar, av vilka tusentals mnniskor dr varje r, de flesta i de industriella och utvecklade lnderna. En del forskare sger att om alkohol anvnds i en medicin uppbyggd av andra mnen fr att behlla den i flytande form eller hlla den ren, s gr det ingenting

Av ovannmnda anledningar gr praktiserande muslimer sitt bsta fr att avhlla sig frn alkoholhaltiga drycker och de fester dr alkohol serveras, fr att behaga Gud den Allsmktige. Betrffande anvndningen av alkoholhaltiga drycker fr att vrma kroppen vid kall vderlek, gr profeten Muhammads uttalande klart att konsumtion av alkohol r frbjuden ven fr de mnniskor som lever i kalla klimat. Om de behver vrma sig kan de anvnda annan fda eller dryck som inte berusar, t ex honung. Islam har starkt

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

62 / 81

Att Frst Islam och detta kan jmfras med den lilla mngd silke som anvnds i bomullstyger. Ett annat problem som drabbar muslimer i Sverige r att en ansenlig mngd livsmedel p marknaden innehller alkohol i strre eller mindre utstrckning Eftersom alkoholen finns i dessa varor kan muslimerna inte frtra dem. Nstan utan undantag bestr menyerna p flyg, speciellt internationellt flyg, av mat (och efterrtter) som innehller alkohol. Den som inte r grundligt insatt i de olika dryckernas namn och smak, kan av misstag f i sig ngon av dessa matrtter och allts omedvetet bryta mot en grundlggande princip i sin religisa tro. Ett annat problem r anvndningen av munvatten. Eftersom det stora flertalet innehller alkohol, br muslimerna avst frn att anvnda det, ven om man inte svljer det och tvttar munnen efter anvndning. Vissa sorters choklad, framfrallt den som finns i s.k. presentaskar, innehller alkohol. Exempel p detta r ALADDIN- askarna, dr fljande praliner innehller alkohol: Rommarsipan, korsbar i likr likrtryffel och romrussin. Anvndningen av alkohol som antiseptika och i cologner och parfymer har diskuterats av mnga muslimska forskare. Vissa av dem frbjuder dess anvndning i parfymer och cologner, men tillter att den anvnds som antiseptikum Deras resonemang gr ut p att alkohol anses vara Rijss(3), eller en styggelse, och drfr inte br anvndas i ngon form, om inte terstoden tvttas bort Dofter som har olja som basis, utan ngon alkohol, rekommenderas som alternativ. Andra muslimska forskare tillter anvndningen av alkohol bde i parfymer, cologner och antiseptiska medel. Deras resonemang r att alkoholen anvnds som en utvrtes lsning och inte som en dryck. Bruket eller missbruket av droger som marijuana, hasch, LSD och liknande, r ocks frbjudet, eftersom Islam tar hnsyn till deras effekt p hlsan snarare n deras kommersiella vrde. Som tidigare nmnts (1), tillter inte islamisk lagstiftning att en muslim ter eller dricker frbjudna livsmedel under ngra omstndigheter, frutom nr det sker omedvetet, under tvng eller i ett absolut ndfall. 1 Ali,A.Y: The Holy Quran Text, versttning och kommentar "Kon", kapitel 2 s.86 fotnot 240, Al Arabiah Publishing House, Beirut, Libanon, 1996. 3 Rijss: En arabis- ord for ngot som r smutsigt, snuskigt och ansen som en styggdse.

Litteraturfrteckning
Koranen, KV. Zetterstens versttning Alkohol i Islam: av fil dr. Ahmad H. Sakr, professor och ordfrande i kemi- och nringsdepartementets nationella kiropraktik, College Lombard, I1linois 60140. Islams Principer: Abul Ala Maududi, Pakistan. Muslimska Helgdagar och Ceremonier: Islamisk korrespondenskurs, International Islamic Federation, Canada, USA. Menhaj al-Muslim (Islam r Vr Vg): Abu Bakr al-Jazaeri, Medina, Saudiarabien.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

63 / 81

Att Frst Islam Hammouda Abdalati: Islam in Focus. Muhammad Qutb: Missfrstnd om Islam. Maurice Bucaille: The Bible, The Quran and Science. Suzanne Haneef: What Everyone Should Know About Islam and the Muslims.

2 Blod
Om en ingrediens hrstammar frn blod framgr detta av beteckningen p ingrediensen, t.ex. blodpulver, blodplasma.

3 Alkohol
Om alkohol tillsatts ett livsmedel s framgr detta av beteckningen p ingrediensen, t ex cognac, vitt vin.

Bilagor Vissa ingredienser i livsmedel


I skrivelse 198S12-17 till Statens livsmedelsverk har Islamiska Frbundet i Stockholm stllt vissa frgor om ingredienser i livsmedel. Livsmedelsverket fr med anledning hrav meddela fljande:

4 Gelatin
Gelatin r ett frtjockningsmedel med animaliskt ursprung. Det kan sledes hrrra frn bl.a. gris.

1 Gris
Att en ingrediens hrrr frn gris framgr av beteckningen p ingrediensen, t.ex.~ grisktt, flsk, svinlever, svl, ister, spck. Betrffande vissa tillsatser, se bifogad kopia Angende Er frfrgan vilka livsmedelstillsatser som har animaliskt respektive vegetabiliskt ursprung. Samtliga dr upprknade tillsatser med animaliskt ursprung kan ha tillverkats av produkter frn gris. I de allra flesta fall r dock ingende fett av vegetabiliskt ursprung.

Tack fr Ditt brev! Jag skall frska besvara det efter bsta frmga. Den enda rvara som hrrr sig frn svin r gelatin. Det r till och med troligt att den gr det. Gelatin ingr i alla vra skumprodukter, typ pskskum, julskum, bims, skumbjrnar, osv. Gelatin ingr naturligtvis ocks i gelprodukter typ gelfiskar, vingummi, sm bamsar, m.fl. Vidare ingr gelatin i det vi kallar toff, dvs. minttoff, frukttoff och liknande samt i hallon- och lakritsbtar. Gelatin finns alltid klart och tydligt deklarerat p vra produkter, drfr tror jag inte att det skall vara ngot problem fr Dig Jag bifogar Livsmedelsverkets lilla nyckel ver E-numren Vilka av dessa E-nr som kan innehlla mnen som hrstammar frn svin kan jag inte riktigt svara p. Det bsta vore om Du med den frgan vnde Dig direkt till Livsmedelsverket. Telefonnumret str p baksidan.. Hr grna av Dig om Du har fler frgor. Med vnlig hlsning

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

64 / 81

Att Frst Islam AB NORDCHOKLAD Lars Ericsson Angende Er frfrgan vilka livsmedelstillsatser som har animaliskt respektive vegetabiliskt ursprung. Bland tillsatserna finns en grupp som kan ha animaliskt ursprung, nmligen de emuleringsmedel som tillverkas av fett. Dessa r E 433, E 435, E 470, E 471, E 472a, E 472b, E 472c, E 472e, E 475, E 477, E 481, E 482, E 491, E 492, E 494 samt polyoximetylen (20) sorbitantrioleat (saknar E-nr). Namnen p dessa tillsatser terfinns i den bifogade "nyckeln" till vara E-nummer. Bland vriga tillsatser, t.ex.. frgmnen och arommnen, finns inte ngra som har animaliskt ursprung vilka kan deklareras med E-nummer eller bara gruppnamn. Bland frgmnena utvinns E 100, E 160b, E 160c, E 162 och E 163 frn vxtdelar, de vriga r syntetiska ven om vissa av dem ven finns naturligt. Arommnen utvinns ur vxtdelar eller framstlls syntetiskt. E 477 1,2-Propylenglykolestrar E 491 Sorbitanmonostearat E 492 Sorbitantristearat E 433 Polyoxietylen (20) sorbitanmonoleat E 435 Polyoxietylen (20) sorbitanmonnosterat E 481 Natriumstearoyl-2-laktylat E 482 Kalciumstearoyl-2-laktylat E 491 Sorbitanmonostearat E 492 Sorbitantristearat E 494 Sorbitanmonooleat

Halal mat
Frteckning ver margarin, mellarin och minarin p den svenska marknaden som innehller endast vegetabiliskt fett. Karlshamns oljefabriker (Konsum) COOP Delikatessmargarin COOP Mjlkfritt margarin utan salt COOP Bordseve COOP Bordsmargarin 45% fleromttat COOP Flytande margarin COOP Smrgsmellarin (60% fett) Lttmargarin (minarin, blvitt) Smrgsmargarin (blvitt9

Tillsatser som hrrr frn svin


Tillsatser som kan ha animaliskt ursprung, nmligen de emulgeringsmedel som tillverkas av fett. Fljande tillsatser kan inehlla eller innehller fett frn svin: 70E 470 Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror E 472a Mono- och diglyceriders ttiksyraestrar E 472b Mono- och diglyceriders mjlksyraestrar E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar E 472e Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror

Margarinbolaget
Tre Ess delikatessmargarin Tre Ess smrgsmargarin Flora (OBS! ej Nya Flora) Solo dietmargarin

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

65 / 81

Att Frst Islam Solo flytande margarin Linnea (minarin) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, maltextrakt, paraffinolja, arommnen, frgmne E 150. Figaro (Tabletter med lakritssmak) Ingredienser: Socker, strkelsesirap, arommnen, citronsyra, vax. Tango (Tabletter med lakritssmak) Ingredienser: Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, lakrits, glycerol, salt, arommnen, salmiak, frgmne E 153, paraffinolja. Tenor (Halstabletter) Ingredienser: Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, lakrits, salmiak, paraffinolja, arommnen, frgmne E 153. Tenor sockerfri (Sockerfria halstabletter) Ingredienser: Gummi arabicum, sorbitol, lakrits, salmiak, arommnen, paraffinolja, frgmne E 153. Nickelfrukt (Blandade karameller) Ingredienser: Socker, strkelsesirap, citronsyra, arommnen, frgmnen E 163, E 160a, E 161g, E 127, E 100. Nickel gammaldags (Blandade karameller) Ingredienser. Socker, strkelsesirap, vegetabiliskt fett, lakrits, salt, arommnen, frgmnen E 153, E 171, E 160a, E 161& E 127, E 163. Rollo mintkola Ingredienser: Strkelsesirap, socker, vegetabiliskt fett, sorbitol, frtjockningsmedel E 1401, pepparmintolja, stabiliseringsmedel E 406. frgmne E 171, lecitin.

vriga
Bregott (innehller smrfett) Ltt & Lagom (minarin, innehller smrfett) Alba Bords Vego del Smrgsmargarin Spardel (mellarin 60% fett) Vr Delikatessmargarin Vitasieg Margarin Vitaquelle Smrgsmargarin

Choklad och konfektyrer utan animaliska rvaror


Tabletter, karameller och kola Cool Tenor (Mjuka halstabletter) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitol, lakrits, arommnen, salmiak, frgmne E 153. Cool Mentol (Mjuka halstabletter) Ingredienser Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitot arommnen. Cool Krsbr/Menthol (Mjuka halstabletter) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitot arommnen, citronsyra, frgmnen E 161g, E 127. Domino (Halstabletter)

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

66 / 81

Att Frst Islam

Produkter inom Marabou Livs sortiment utan animaliska rvaror


Start Naturell (Knapriga, rostade havreflingor) Ingredienser Havreflingor, farinsocker, vetegroddar, vegetabilisk olja, druv- och fruktsocker, strkelsesirap, salt, lecitin och vanilj. Start Russin (Knapriga, rostade havreflingor med russin) Ingredienser Havreflingor, farinsocker, vetegroddar, vegetabilisk olja, russin, druv- och fruktsocker, strkelsesirap, salt, lecitin och vanilj. Start Hasselnt (Knapriga, rostade havreflingor med hasselntter) Ingredienser: Havreflingor, farinsocker, vegetabilisk olja, vetegroddar, rostade hasselntter, ppelflingor, druv- och fruktsocker, strkelsesirap och salt. Startpple (Knapriga, rostade frukostflingor av de fyra sdesslagen med pple) Ingredienser: Havreflingor, veteflingor, rgflingor, kornflingor, farinsocker, vegetabilisk olja, torkade ppelflingor, vetegroddar, druv- och fruktsocker, ppeljuicekoncentrat. maltextrakt, strkelsesirap, salt, kanel och lecitin. Marabou Kakao Ingredienser: Kakaopulver och vanillin. Oboy (Snabblsligt chokladpulver fr mjlk) Ingredienser: Socker, kakaopulver, lecitin, salt och vanillin. Oboy Choklad (Glass- och dessertss) Ingredienser: Socker, strkelsesirap, kakaopulver, vegetabiliskt fett, citronsyra, salt, konserveringsmedel E 202 och vanillin. Marabou bakpulver Ingredienser: Fosfater, bikarbonat och strkelse.

Refererande till vrt telefonsamtal om E 471. P Din frga om emuleringsmedel E 47 kan vi svara att det r monooch diglycerider av naturliga fettsyror. De fettsyror som vra leverantrer anvnder kommer i sin tur frn vegetabiliskt fett eller frn nttalg. Med vnlig hlsning GLACE - BOLAGET AB GB konsumentkontakt Gun schaber, fr Ove Solem

Regler fr Halal slakt


Djuret eller fgeln fr ej vara frbjuden fda fr muslimerna. Proceduren att skra halsen mste utfras av en wxen och frnuftig muslim eller av folk som fttnden heliga skriften", dvs. judar eller kristna. Nr man skr av halsen mste djuret eller fgeln vara levande med ett lugnt liv bakom sig och dess rrelser efter slakten r tecken p detta lugna liv. Nr djuret slaktas mste slaktaren uttala: "Bismillah w-Allahu Akbar", vilket betyder "I Guds namn, Gud r Strst". Han fr inte nmna ngot annat namn n Allahs. Namnet Allah skal nmnas vid varje Zabiha (slakt) eller vid varje grupp som kontinuerligt slaktas. Om den kontinuerliga proceduren av ngon anledning stoppas, skall han ter nmna Allahs namn. Slaktproceduren skall utfras med en skarp kniv och p ett snabbt stt. Djuret skall slaktas p ett sdant stt att bde luftrret, matstrupen och venerna vid halsen skrs av kvickt och blodet snabbt rinner ut, vilket gor att djuret fort dr. Halsen fr varken skras av helt eller brytas av, fr d skadas ryggraden, vilket skulle resultera i en gonblicklig dd.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

67 / 81

Att Frst Islam Under slaktproceduren skall man undvika att skra bort ngon del av djuret om inte djuret r helt dtt. Elektrisk chock eller bedvande slag mot huvudet r oacceptabelt om det inte vetenskapligt skulle kunna bevisas att: det skulle vara ett effektivt stt, dvs. orsaka djuret mindre smrta om det anvndes vid slaktningen n om det inte anvndes. dessa tgrder inte skulle betyda dd fre den egentliga slak- ten. tgrderna vore hjda ver allt tvivel (Shubha). Utrustning som anvnds fr att dda grisar fr inte anvndas vid slakt av djur eller fglar som skall slaktas p Halal-stt. Omrdet mste ocks vara helt fritt frn kontamination eller frorening av grisktt eller icke-halal ktt. Det skall ej finnas ngon risk fr sammanblandning av halalktt och grisktt (eller icke-halal ktt frn andra djur) varken i slakthuset, frysar eller i kylskp och inte heller nr kttet packas, lastas av eller lastas p. slaktningen utfrts av mnniskor som tror p Den Heliga Skrift judar och kristna och att muslimer fr ta deras mat. Paragrafen visar ocks p att det r frbjudet att ta ktt som kommer frn slaktning utfrd av andra icketroende. Om slaktningen av djuren sker som ett offer till ngon annan klla n Gud, r den absolut frbjuden av en annan paragraf, som pvisar frbud mot dda kroppar, blod och grisktt och allt annat ktt som ej r tillgnat Gud. Men nr det gller det som slaktas utan att man fljer muslimsk lag t ex. ett djur som vi vet har dtt av elektrisk chock eller genom strypning eller dylikt - s gller om detta som det freskrivs i en annan paragraf, att man ej fr ta detta och det gller vare sig slakten utfrts av muslimer eller av mnniskor som tror p Den Heliga Skrift. Djur som utsatts fr elektrisk chock, klubbats eller blivit slagna utan att de dtt och som - innan de dr - slaktas levande enligt muslimsk metod, fr tas av muslimer. Paragrafen i Koranen (Surat al-Maidah, nr. 3) som lyder: "Det ktt r frbjudet fr dig, det dda djuret, blodet och griskttet och det som tillgnades annat syfte n Allah...". Paragrafen tjder p att det r frbjudet att ta ktt som kommer frn djur som klubbats, blivit slagna eller strypts och p samma stt bedmer vi djur som utsatts fr elektrisk chock och dtt innan det varit mjligt att slakta dem levande. P samma stt r det frbjudet att ta djur som klubbats eller blivit slagna i huvudet och dtt innan vi kunnat infnga dem levande. Fotnot- Det har bekrftats av underskning och vittnesbrd likavl som av direkt observation att ett djur inte dur direkt efter elektrisk chock, utan frblir levande tillraddigt lnge sa att det kan slaktas i enlighet med muslimsk metod.

Dessa regler r kritiskt granskade av och godknda av Dr. Mohammad Sulaiman al-Ashqar.

Islams sikt om slakt av djur med elektrisk chock Av Sheikh Abdulaziz bin Baz
I Koranen och Sunna lr vi att ktt som ges till muslimer av mnniskor som tror p Den Heliga Skrift, dvs. judar och kristna, inte r frbjudet att ta, medan ktt som kommer frn slaktning utfrd av icke-troende (ateister och andra mnniskor) r frbjudet att ta. Se version paragraf 5: Surat al-Maidah. I denna version - paragraf 5 ser vi att ett klart uttalande grs att muslimer tillts ta ktt dr

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

68 / 81

Att Frst Islam Shaban Ramadan Shawwal Dhu-l-Qadah Dhu-l-Hijjah

Den islamiska kalendern


Den islamiska tiderkningen brjar frn ret Hedyra - dvs. Profeten Muhammads (frid ver honom) utvandring frn Mekka till Medina vilken intrffade den 8 Rabi al-Avnval, r 1 e.H. (efter Hdidyra). Denna tiderkning antogs p Alis frslag under Umars kalifat, r 16 e.H. Innan dess fanns det ingen faststnd tiderkning i Arabien. Den 1 Muharram, det islamiska kalenderrets frsta dag, firas nu allmnt av muslimer som Hidjra-dagen, fastn Hidjra-dagen i sjlva verket intrffar den 8:e Rabi al-Awsval. Den islamiska kalendern r baserad p mnens kretslopp runt jorden. En mnad rknas frn nymne till nymne. Eftersom mnens olika faser upprepar sig med ett intervall p 29 dagar, 12 timmar och 44 minuter, med en variation p 1/2 dag, bestr en mnmnad av antingen 29 eller 30 dagar. Fljaktligen har samma mnad - t ex Ramadan - 29 dagar en del r och 30 dagar andra r. D det r 12 mnader p ett r, uppgr antalet dagar i ett mnr alltid till 353, 354 eller 355. Alla mnrets dagar frflyttar sig bakt i solret och fullbordar sin cykel p ungefr 33 r. Den 1 januari 1986 e.Kr. motsvarar den 20 Rabi al-Akhir 1406 e.H. Mnaderna i den islamiska kalendern r fljande: Muharram Safar Rabi al-Awwal Rabi al-Akhir Jumada-l-Awwal Jumada-l-Akhirah Rajab

Det kan nmnas att datumet snarare ndras p kvllen n vid midnatt. Natten den 27 Rajab refererar slunda till den fregende natten.

Muslimska helgdagar
Fredagen r en speciell dag. Dess betydelse beror p den obligatoriska samlingsbnen, som beskrivs senare. Det finns tv hgtider som r Sanna (freskrivna av profeten). Dessa r: Eid al-Fitr (hgtiden efter fastemnadens Ramadans avslutning): 1 Shawval och Eid al-Adha (offerhgtiden efter pilgrimsfrdens (Hadj) avslutning): 10 Dhu-l-Hijjah. Andra tilldragelser som firas av muslimer har anknytning till historiska hndelser. Att iaktta dessa rknas varken som Sard (frn Koranen) eller sanna (frn profeten). Dessa r Hidjra-dagen, som firas den 1 Muharram, rets frsta dag, Milad al-Nabi (profetens fdelsedag): 12 Rabi al-Awwal, Lailat al-Qadr (Kraftens natt): en av de udda ntterna under de sista tio dagarna av Ramadan, Iailat al-Israi wa-l-Miraj (Resans och himmelsfrdens natt): natten den 27 Rajab.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

69 / 81

Att Frst Islam

Fredag (Jumuah)
Fredag - Yaum al-Jumuah (samlingsdagen) p arabiska - r dagen fr den obligatoriska samlingsbnen och har fljaktligen en speciell religis och social betydelse fr muslimerna. Trots att det r bttre att be alla de dagliga bnerna kollektivt, r det inte ndvndigt. Dremot r det obligatoriskt (Fard) fr varje vuxen manlig muslim att iaktta fredagens samlingsbn. Fr kvinnor r det valfritt. Nr man gr sig i ordning fr Jumuah -bnen, br man ta sig en dusch eller ett bad p morgonen, stta p sig rena klder och avst frn att ta mat som ger dlig andedrkt, som lk eller vitlk. I muslimska lnder utfrs fredagsbnen alltid i mosker. I det hr landet, dr det finns mycket f mosker, r emellertid alla platser som folk samlas p lmpliga fr ndamlet. Det r en plikt fr muslimer som bor i ett samhlle att ordna ngot permanent arrangemang fr Jumuahbnen. Jumuah-bnen leds, som varje annan samlingsbn, av en imam (ledare), som vljs ur gruppen. Bnen fregs av en predikan (ktbad) av imamen, som leder bnen. Predikan r en del av dyrkan och under den skall ingen be eller prata, utan koncentrera sig helt p talaren. Predikan bestr av tv delar med en kort paus emellan. Aktuella frgor, muslimers problem (lokala eller universella), kommentarer eller frklaringar av delar ur Koranen eller religisa bruk, r passande mnen for en predikan. Fredagspredikningarna har varit och skall fortstta att vara ett medel att undervisa muslimerna i deras skyldigheter och frpliktelser, att hlla dem a jour med aktuella frgor och att strka de religisa banden mellan de troende. En predikan skall brja och sluta med lovprisning av Gud, vlsignelser ver profeten (frid ver honom) och en bn fr alla

muslimer. Eftersom fredagen fr muslimerna r dagen fr kollektiv dyrkan. kan den pminna om sabbaten eller sndagen i judendomen och kristendomen. Likheten r dock snarare skenbar n verklig. Grunden fr iakttagandet av sabbaten i dessa religioner, har uppkommit ur frestllningen att Gud, Skaparen, "vilade" p den sjunde dagen, efter sex dagars arbete med att fullborda himlarna och jorden. Drfr skall ocks mnniskan vila, av aktning och vrdnad fr Skaparens "vilab (se Esodus 20:8-11). Denna frestllning strider fundamentalt mot Islams lror. Gud den Allsmktige blir inte trtt och krver ingen vila frn sitt warbete". Det finns ingen sabbat i den meningen i Islam. Muslimerna kan skta sina vanliga affrer fre och efter fredagsbnen. Gud sger i Koranen: "I, som tron,d man kallar till bn p fredagen, s skynden stad att kalla Gud och lten kpskapen vara! Detta r bst fr eder, om I haven kunskap. Och nr bnen r slut, s spriden er p jorden och saken skaffa eder ngot av Guds ynnest och kallen Honom trget, fr den hndelse I mnden vara lyckliga!" (Koranen 62:9-10).

Hgtider i enlighet med Sunna


Eid al-Fitr (hgtiden efter Ramadans avslutning) och Eid d-Adha (offerhgtiden efter pilgrimsfrdens avslutning). Eid betyder"en terkommande lycka eller festgldje". Eid al-Fitr firas den 1 Shawwal, efter fastemnaden Ramadan, och Eid al-Adha firas den 10 Dhu-l-Hijjah, efter Hajj (pilgrimsfrden till Mekka). Nr profeten (frid ver honom) kom till Medina, fann han att folket i staden firade mnga hgtider. Han avskaffade dessa hedniska sedvnjor och sade till muslimerna, att Gud endast hade freskrivit tv hgtider fr dem - de tv Eid. Dessa tv hgtider r dagar av tacksgelse och gldje fr varje muslim, svl som fr det

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

70 / 81

Att Frst Islam muslimska samhllet i stort. P Eid al-Fitr firar man avslutningen av fastemnaden Ramadan och p Eid al-adha avslutandet av Hajj. Bde fastan och pilgrimsfrden r handlingar av dyrkan, som fretas endast fr Guds skull (fr en utfrligare redogrelse, se enhet 4: Fasta, och enhet fia: Pilgrimsfrd). Trots att Eid-hgtiderna ger anledning till frjd och gldje, ger de sannerligen inte anledning till lttsinne, frosseri eller njeslystnad. Den gldje vi knner p Eid, r den andliga gldjen ver att ha fullbordat det Gud har befallt oss, nmligen att visa disciplin och fromhet samt att gna oss t kollektiv dyrkan. De tv Eid-dagarna brjar med bn (saldt). Sedan gnar man dagen t att ge allmosor, beska vnner och slktingar och utbyta hlsningar och gvor. Eids anda r fridens och frltelsens anda. vid dessa tillfllen skall man glmma bort allt agg man hyser mot sina medmnniskor, om man inte redan har gjort det. P Eid brjar man om p nytt i sina relationer med andra, i en broderlig anda. Tiden fr Eid-bnen r mellan soluppgngen och middagen och den utfrs liksom fredagsbnen alltid kollektivt. Om kvinnor fredrar att be i hemmet, kan de dock gra det. Innan man kommer till bnen skall man ta sig ett bad och ta p sig rena klder. Eid-bnen bestr av tv rakat med sex till sexton extra takbir (upplsning av "Allahu Akbar" - Gud r Strst), som fljs av en predikan (khutba) i tv delar, liknande fredagspredikan. I predikan p Eid al-Fitr ska imamen dra frsamlingens uppmrksamhet till skyldigheten att betala sadaqat al-fitr (allmosa, se enhet 4: Fasta). I predikan p Eid alradha skall han understryka plikten att offra. Offret av ett lamm eller ett fr (fr ett hushll) eller en ko (fr sju hushll) skall gras p Eid-dagen eller p de tv efterfljande dagarna, dvs. den 10:e, ll:e eller 12:e Dhu-l-Hijjah. En tredjedel av kttet tas omhand av hushllet, medan terstoden distribueras olagat bland de fattiga och sndes som gva till slkt och vnner.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

71 / 81

Att Frst Islam Gud vlsigna det nygifta paret. Fljande r en mjlig formulering nr det gller utvxlingen av ktenskapslftena: Brudgummen, bruden: jag ... tar dig ... dotter till ... son till ..., infr Gud och de nrvarande, till min lagvigda hustru/man, i enlighet med Koranens och Sannas freskrifter. Jag frbinder mig att gra det yttersta fr att detta ktenskap skall bli en handling av lydnad mot Gud. Vidare frbinder jag mig att gra ktenskapet till ett frhllande dr det rader msesidig krlek, barmhrtighet, fred, trohet och samarbete. M Gud vara mitt vittne, dd Han r det bsta vittnet Amen". Frutom de muntliga lftena skriver bde bruden och brudgummen infr vittnena p ett skriftligt kontrakt, av vilket tre kopior skall upprttas. tminstone tv av vittnena skall underteckna dokumentet. En kopia registreras hos nrmaste domstol (i ett muslimskt land) och de tv makarna behller varsin kopia (hr i landet mste naturligtvis andra krav tillgodoses fr ett lagligt ktenskap). Koranen fordrar att mannen ger sin hustru ngon form av hemgift (mahr). Denna penningsumma, egendom eller vad det kan vara fr typ av hemgift, r lagligen hennes. Mannen kan aldrig gra ansprk p den. Om en skilsmssa ger rum, vilket r tilltet enligt islamisk lag, mste mannen betala denna summa till sin hustru, svida hon inte frivilligt bestmmer sig for att avst frn hela summan eller en del av den. Om han dr, verfrs hemgiften till hustruns egendomar, om han inte redan gett henne den, innan ngra andra utbetalningar grs. Annars kan emellertid en verenskommelse ings om betalning under en viss tidsperiod. Gvans art och betalningssttet skall specificeras vid ktenskapets ingende och skrivas in i ktenskapskontraktet. Denna hemgift kan best av en penningsumma, egendom, utbildning, eller ngonting annat av

Muslimska ceremonier
1. Aqd Nikah (ktenskapskontraktet)
Den islamiska lran uppmuntrar muslimerna att gifta sig, att leva tillsammans i msesidig krlek, harmoni och respekt, att skaffa sig barn och att uppfostra dem till troende och praktiserande muslimer. ktenskapet i Islam r ett civilt avtal, tv personers msesidiga verenskommelse infr Gud och mnniskan. Ingen mystisk eller sakramental innebrd r frknippad med det. Eftersom det inte finns ngot prsterskap i Islam behvs det ingen person som frrttar vigseln - ven om det r nskvrt fr att ge sjlva vigselceremonin en utformning. Det enda som krvs r nrvaron av minst tv vuxna muslimer, som skall bevittna utvxling av lftena, och att hndelsen tillknnages offentligt. Det r minimikraven enligt islamisk lag. Enligt sed tillknnages emellertid brllopsdatumet i frvg och ceremonin nrvaras av det tv parternas slktingar och vnner. Detta kan gras p ett passande stt, med s mycket ceremoni och glans som nskas, bara vi hller i minnet det Gud pbjuder oss i Koranen, nmligen att inte skylta med vrt verfld fr att imponera p andra, och att inte slsa. En vigselceremoni kan frrttas p vilken samlingsplats som helst, som anses lmplig. En person knd fr sin kunskap i den islamiska lagen brukar vanligen officiera vid utvxlingen av de ktenskapliga lftena. Han kan recitera ngra stllen ur Koranen (al-Fatiha och sura 28, verserna 22-28, r lampliga fr detta tillflle) och ge en allmn predikan om ktenskapets sociala och religisa betydelse, mannens och hustruns skyldigheter och rttigheter och slutligen be

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

72 / 81

Att Frst Islam vrde. En historia berttas om en muslim som kom till profeten (frid over honom). Han sade att han var s fattig, att han inte hade ngon gva att ge till sin blivande hustru. Profeten frgade om han kunde ngot avsnitt ur Koranen. Nr mannen svarade jakande, sade profeten t honom att som hemgift lra ut detta stycke till sin hustru. Medan gifte mellan kusiner r frbjudet i vissa religioner, r det tilltet i Islam. I Koranen 4:22-24, nmns de slktskapsfrhllanden dr ktenskap r frbjudet. Det r tilltet fr muslimska mn att gifta sig med kristna och judiska kvinnor. Koranen sger: "(Lagligt fr eder) r ock rbara kvinnor bland de rttrogna och rbara kvinnor bland dem, som ftt skriften fre eder, om I nmligen given dem deras ln ssom rbara mn (hemgift), de dr varken bedriva otukt ppet eller hava lskarinnor i hemlighet." (Koranen 5:6).

3. Vid ddsfall
Dden r slutet p det nuvarande livet, men en muslim tror p livet efter detta. Dden r allts ingenting slutgiltigt for en muslim, utan en tillfllig skilsmssa frn en lskad person som p Domedagen kommer att terf livet och, om Gud vill, p nytt terfrenas med sin familj. Fastn vi srjer frlusten av en slkting eller en vn, hnger vi oss inte t verdrivna knsloutbrott, ssom klagan och hgljudd grt, det r att g emot Guds vilja. Nr vi fr nyheten om en persons dd sger vi: "Inna lillahi wa inna ilayhi raajiuun" Vi hr frvisso Gud till, och till Honom skola vi tervnda). Slktingar och vnner samlas i den avlidnes hem, trstar den nrmaste familjen, reciterar Koranen och ber Gud om frltelse och barmhrtighet ver den avlidne. Profeten Muhammad (frid ver honom) manade med skrpa muslimerna att utan drjsml begrava de avlidna. Till begravningen tvttas kroppen (en man tvttas av mn och en kvinna av kvinnor) och sveps in i ett eller tv rena vita tygstycken. Drefter placeras kroppen p en br (en kista kan anvndas) som brs p axlarna av ngra mn till en mosk eller till sjlva begravningsplatsen fr utfrandet av begravningsbnen (Salat alJanaaza). Denna bn r en allmn frpliktelse (gard kifayah) fr muslimer. Med detta menas att den ska nrvaras av ngra, men inte ndvndigtvis alla, som har ngot samband med den avlidne. Begravningsbnen bes kollektivt och innehller inget bugande (rakuv eller nedfallande (sujud). Den bestr av fyra takbir (upplsning av Allahu Okbar" - Gud r Strst). Efter den frsta

2. Vid barnafdsel
Nr ett barn fds str gldjen hgt i tak. En muslim ser sitt barn som en gva och ett frtroende frn Gud. I vissa muslimska lnder r valet av barnets namn en speciell hndelse, som vanligtvis firas p den sjunde dagen efter dess fdelse. Slktingar och vnner samlas hemma hos frldrarna och efter recitation av ngra avsnitt ur Koranen tillknnager fadern barnets namn. Efter detta har man en fest. Det r senna (praxis) frn profeten Muhammad, som fljde profeten Abrahams senna (frid ver dem bda), att omskra barn av manligt kn. Hr i landet kan denna mindre operation gras rutinmssigt p sjukhuset, ngra dagar efter det att barnet ftts. Det r ocks sanna att raka barnets huvud p sjunde, fjortonde eller tjugufrsta dagen efter fdseln och vid detta tillflle ge allmosor till de fattiga.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

73 / 81

Att Frst Islam takbir lses Ibrahim bnen, efter den tredje takbir lser man en tyst bn fr den dde, fr sig sjlv och fr andra, i de ordalag och p det sprk som passar bst, och efter den fjrde takbr fljer fredshlsningen ("As-salaamu alaykum wa rahmatullaah"). Sedan begravs kroppen. "Var och en, som finnes p henne (jorden), skall frgs; men din Herres ansikte frbliver bestndande i hrlighet och ra." (Koranen 55:26-27). muslimska traditionen att lgga ned stoftet i svepning utan kista direkt i graven. Stoftet skyddas d fre terfyllningen av en tckande hll, placerad p avsatser i gravens sidor. En muslimsk gravplats fr inte betrdas. Den skall drfr enligt muslimsk sed vara klart utmrkt, t ex genom upphjning ver omgivande markyta. Enligt traditionen skall en muslimsk gravplats vara enkel och detta prglar ocks utformningen av eventuell gravvrd. Gravsten r inte frbjuden (dremot verbyggnad av grav). Srskilda freskrifter fr utformning av gravvrdar finns inte, men om gravsten reses skall den placeras utanfr sjlva graven. Muslimernas principiella uppfattning r att muslimska gravplatser skall grvas och sktas av muslimer. Enligt muslimsk sed frekommer en tvagningsceremoni i anslutning till begravningsakten, vilket aktualiserar frgan om lokal fr detta ndaml. Ibland anvnds obduktionsrum p sjukhus. Om mosk finns kan utrymme fr tvagning tillgodoses dr. Frgan om lokal fr tvagning br tas upp vid planeringen av en muslimsk begravningsplats.

4. Vid begravning
Stoftet skall enligt muslimsk sed begravas utan drjsml. Kremering r frbjuden i Islam. Det r ocks frbjudet att ppna en muslimsk grav och flyttning av gravsatt stoft kan komma ifrga endast i speciella fall. Fr muslimer r samhrigheten mellan deras gravplatser av stor betydelse. Hur begravning skall ske, r ocks noggrant reglerat inom Islam. Dessa frhllanden har lett till att det bland muslimer finns starka nskeml om egna begravningsplatser. Inom en allmn begravningsplats undviker muslimerna gravplan ser inordnade bland sdana fr andra trossamfund. Man motstter sig ocks att en muslim begravs dr ngon annan tidigare har blivit begravd. Om ett visst omrde av en allmn begravningsplats upplts fr muslimer vill man kunna n detta omrde utan att omrden med gravplatser fr andra trossamfund behver passeras. Gravarnas orientering r vsentlig. En gravplats skall orienteras s att den dde vilar p kroppens hgra sida med ansiktet vnt mot Mekka (qibla). Det finns srskilda regler fr hur graven skall grvas och hur den dde skall placeras dr. Vissa speciella nskeml som ibland framstlls betrffande grav och gravsttning kan terfras p den

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

74 / 81

Att Frst Islam likstelheten har satt in. I fall med naturlig dd r det aldrig aktuellt att stta in respiratorer eller annan medicinsk utrustning. Vid naturlig dd skall begravningen ske s fort som mjligt efter tvttning och svepning. Man fr inte obducera en som dtt en naturlig dd och balsamering eller kremering r inte tilltet. Dd frorsakad av olycka, sjukdom, mord eller annat, dvs. Allt utom naturlig dd, betraktas ngot annorlunda. I alla tveksamma fall - svra olyckor, rkskador och liknande - mste man vnta i tre dygn innan dden kan konstateras. En ddsattest mste utfrdas av lkare. Obducering r tillten om man misstnker mord eller r osker p ddsorsaken (olycka, mord, sjukdom?).

Dden och Islam


Allahs frmsta bud till mnniskan r att hon skall frvrva kunskap. Profeten Muhammad (Frid ver honom) har sagt att det r varje sann muslims plikt att ska kunskap. Att frst Islams ddsbegrepp, ssom Koranen och sunna beskriver det, borde ligga i allas intresse som sysslar med dden som begrepp, i synnerhet i dagens lge, d grnserna fr det mjliga hela tiden frflyttas, med hjlp av teknologins landvinningar. Som mnniskor behver vi i detta lge ngra fasta begrepp att hnga upp vr tillvaro p - en orubblig sanning att styra vra liv efter. Islams ideologi, som grundar sig p Allahs enhet, erbjuder oss universella lagar, baserade p den Eviga Sanningen, och den omfattar bde livet, dden och det tillkommande livet. Vi mste skilja p tv olika termer i det hr sammanhanget. Den frsta r dden och den andra r ddsbegreppet.

Ddsbegreppet
Hr i Sverige har man nyligen infrt ett nytt ddsbegrepp - hjrndd. Som muslimer anser vi att bde detta och det gamla ddsbegreppet hjrtdd - r olyckligt valda, eftersom de inte r fullstndiga och inte ger ett entydigt kriterium fr dden. I och med upptckten att man med tekniska hjlpmedel kan upprtthlla andningsverksamheten och drmed indirekt hjrtats och andra organs funktioner - hos dem som drabbats av totalt och oterkalleligt bortfall av hjrnfunktionen, brjade man tala om "hjrndd". Hrmed uppstod en konflikt. ena sidan framhll man att det rrde sig om mnniskor som fr alltid frlorat frmgan till spontan hjrtverksankhet - de var att betrakta som dda, men andra sidan bibehlls cirkulationen i kroppen p mekanisk vg - hjrtat slog, mnniskan andades, osv. Allts kunde inte mnniskan betraktas som dd enligt termen "hjrtdd". Drfr mste det, enligt muslimerna, finnas ett bttre stt att definiera dden p. Enligt Islam r en mnniska dd nr sjlen lmnar kroppen. Bara Allah kan bestmma nr detta sker och vi kan konstatera att mnniskans kropp och sjl har separerat nr mnniskan drar sin sista suck, den s.k. ddssucken. Enligt Islam

Dden
Dden fregs av en period d en mnniska sgs "ligga fr dden". Denna period kan antingen vara kort, smrtfri och okomplicerad eller lng, utdragen och plgsam. En dende muslim befrias frn de religisa plikterna (bn, fasta, etc.). En dende mnniska har frlorat mjligheten till tabba, dvs. till nger, bot och bttring. Dendet r en vergngsperiod mellan liv och dd. Att upprepa trosbeknnelsen under denna period Ola ilapa illallaah) innebr att man lovas en plats i Paradiset (frr eller senare). Sjlva dden intrffar d sjlen tas ur kroppen av ddsngeln, som gr detta p Allahs befallning. Detta kallas naturlig dd. gonen ppnas, hjrtat slutar sl, andningsverksamheten upphr och mnniskan slutar reagera knslomssigt p omgivningen. ven en lekman kan ltt konstatera att en mnniska r dd nr dessa tecken framtrder, speciellt nr

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

75 / 81

Att Frst Islam skall allts inte mnniskan frska spela Gud och genom konstgjorda insatser frska "frlnga" livet, fr att sedan sjlv kunna bestmma, genom att stnga respiratorn, nr "dden" skall intrffa. Det enda man skapar genom ett sdant frfarande r ett slags levande bank" med reservdelar till andra mnniskor. Islam r inte p ngot stt emot att lkarna gr sitt yttersta fr att rdda mnniskoliv. De kan, med anhrigas tillstnd, anvnda organ frn en avliden mnniska om detta r enda mjligheten att rdda liv. Men att anvnda omskrivningar fr att frndra synen p dden r inte ett medel som Islam tillter. Livsviktiga organ fr inte heller tas innan personen ddfrklarats och anhriga givit sitt tillstnd till detta. Att utnyttja en dd mnniska ekonomiskt genom att slja kroppsdelar r frbjudet i Islam. Islams stndpunkt r allts att man mste vara helt sker p att en levande mnniska inte behandlas som en dd, men ocks att man inte skall behandla en dd mnniska som om hon vore levande, genom att med respiratorns hjlp tvinga kroppsdelarna att reagera mekaniskt utan sjl. Att hjrnddsbegreppet segrat hr, visar bara att man ensidigt sett till den medicinska teknologin och dess mjligheter och helt bortsett frn den enskilda mnniskan. Enligt Islam r en mnniska dd nr sjlen lmnar kroppen. Det i sin tur orsakar att hjrnans samtliga funktioner oterkalleligt faller bort, att hjrtat slutar sl och att frmgan att samordna kroppens funktioner till en fungerande enhet upphr. Termer som hjort- och hjrndd kan ge intryck av att det finns olika stt att vara dd p och att man kan vara bde dd och levande. Ett begrepp som r entydigt och absolut fr att definiera dden r dremot "sjlens bortgng".

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

76 / 81

Att Frst Islam realiteter som inte kan bekrftas genom sinnesfrnimmelserna, detta r anledningen till att alla Guds profeter vdjade till mnniskornas estetiska, moraliska och rationella medvetande, d de uppmanade dem att tro p Gud och p livet efter detta. Nr t.ex. Mekkas avgudadyrkare inte ens ville erknna mjligheten av ett liv efter detta, avsljade Koranen svagheten i deras resonemang genom att framfra mycket logiska och rationella argument fr det: "Hon (mnniskan) framstller och en gta fr oss, i det hon glmmer sin skapelse och sger: Vem skall uppvcka benen till liv, d de r multnade? Sg: Han som frambragt dem frsta gngen skall uppvcka dem till liv, ty Han frstr sig p all slags skapelse, Han som skaffat er eld frn det grnskande trdet, och se, ni tnder drmed. Har d icke Han, som skapat himlarna och jorden, makt att skapa sdana som de? Jo, Han r ju Skaparen, den Vetande.( Koranen 36:78-81 ). Vid ett annat tillflle sger Koranen klart att de otrogna inte har ngot logiskt std fr sin frnekelse av livet efter detta. Den r baserad p rena gissningar wDe sger ocks: Det finns ingenting annat n vrt jordiska liv; vi dr och vi lever, och ingenting annat n tiden tillintetgr oss. Men de har ingen kunskap hrom, utan de tror blott s. och d vra tecken tydligt och klart upplses fr dem, bestr deras motbevis blott dri att de sger. Skaffa hit vra fder, om ni r sannfrdiga"" ( koranen 45:24-25 ). Gud kommer frvisso att uppvcka alla de dda, men Han har sin egen plan fr alla ting. Det kommer en dag nr hela universum kommer att frstras och d kommer ocks de dda att teruppst fr att stllas till svars infr Gud. Denna dag kommer att vara brjan p det liv- som aldrig slutar, och p denna dag kommer varje person att bli belnad eller bestraffad av Gud i verensstmmelse med sina

Livet efter detta


Frgan om huruvida det finns ngot liv efter detta tillhr inte vetenskapens domner, eftersom denna uteslutande befattar sig med klassifikation och analys av det vi kan uppfatta med sinnena. Fr vrigt har mnniskan bara sysslat med vetenskaplig forskning i ordets moderna betydelse sedan ngra hundra r tillbaka, medan hon dremot knt till iden om livet efter detta sedan urminnes tider. Alla Guds profeter uppmanade sina folk att dyrka Gud och tro p livet efter detta. De lade s stor vikt vid tron p livet efter detta att ven det minsta tvivel i detta sammanhang rknades som gudsfrnekelse och gjorde alla andra trosuppfattningar meningslsa. Sjlva det faktum att alla Guds profeter har tagit itu med denna metafysiska frga p ett s pass enhetligt stt - tidsskillnaderna mellan dem rr sig om tusentals r - bevisar att de hade samma klla fr sina kunskaper om livet efter detta, dvs. gudomlig uppenbarelse. Vi vet ocks att dessa profeter mtte starkt motstnd frn sina folk, huvudsakligen betrffande frgan om livet efter detta, eftersom deras folk ansg ngot sdant vara helt omjligt. Men trots motstndet vann profeterna mnga uppriktiga anhngare. Hr skulle, man kunna stlla frgan varfr dessa anhngare lmnade sina frfders trosuppfattningar och sedvnjor, nr de dessutom lpte risken att bli helt utsttta av sina folk. Det enkla svaret r att de anvnde sig av sitt frnuft och insg sanningen. Insg de sanningen genom sina sinnesfrnimmelser? Nej, ty genom sinnesfrnimmelserna gr det inte att skaffa sig ngon erfarenhet om livet efter detta. Men Gud har jmte varseblivningsfrmgan ven givit mnniskan ett rationellt, estetiskt och moraliskt medvetande. Det r detta medvetande som vgleder mnniskan nr det gller de

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

77 / 81

Att Frst Islam goda eller onda grningar. Den frklaring som Koranen ger betrffande ndvndigheten av ett liv efter detta r densamma som mnniskans moraliska medvetande krver. Om det inte finns ngot liv efter detta s blir i sjlva verket hela gudstron irrelevant, ty ven om man tror p Gud, s mste det vara frga om en orttvis och likgiltig Gud, som en gng skapat mnniskan men sedan struntar i hennes de. Men Gud r frvisso rttvis. Han kommer att straffa tyrannerna, vars brott r orkneliga, de som ddat hundratals oskyldiga mnniskor, infrt korruption i samhllet, frslavat mnniskor, fr att tillfredsstlla sina nycker, osv. Mnniskan har en mycket kert livslngd p denna jord, och denna fysiska vrld r inte hellen evig, s bestraffningar eller belningar som str i ett rttvist frhllande till en persons onda eller goda grningar r inte mjliga hr. Koranen betonar mycket starkt att Domens dag mste komma och att Gud d kommer att bestmma varje mnniskas de i enlighet med hennes grningar. "De som r otrogna sger Icke kommer stunden ver oss. Sg: Jo, vid min Herre, den skall sannerligen komma ver er. Han knner det frdolda, icke ett grand undgr Honom i himlarna eller p jorden, och det finns icke heller ngot mindre eller strre n detta, utan det str i en tydlig skrift, fr att Han skall lna dem som tror och gr goda grningar, dessa skall f frltelse och en hrlig lott. Men dem som sker nedstta Vra tecken i syfte att betaga dem deras kraft, dessa vntar ett plgsamt straff i alla sin grslighet." Koranen 34:35). Uppstndelsens dag kommer att bli den dag d Guds rttvisa och barmhrtighet till fullo kommer att manifesteras. Gud kommer att visa sin barmhrtighet och godhet mot dem som led fr Hans sak under jordelivet och trodde att evig lycksalighet vntade dem. Men de som missbrukade Guds gvor och inte brydde sig om det tillkommande livet kommer att hamna i ett ytterst elndigt tillstnd. I en jmfrelse mellan dem, sger Koranen: "r vl den som vi givit ett hjrtligt lfte och som fr det uppfyllt, lik den som vi lter njuta av det jordiska livets vinning och som p uppstndelsens dag hr till dem, som verantvardas." (Koranen 28:61). Koranen talar ocks om att detta jordiska liv bara r en frberedelse fr det eviga livet efter dden. Men de som frnekar detta blir slavar under sina passioner och begr och driver gck med dygdiga och gudfruktiga mnniskor. Sdana personer inser sin galenskap frst d de r p vg att d, d de frgves nskar sig en ny chans i denna vrld. Deras elndiga tillstnd d de dr, Domedagens fasor och den eviga lycksalighet som blir de uppriktiga troendes ln, skildras p ett ypperligt stt i fljande Koranverser: "nda till dden nalkas ngon av dem och han sger: Herre, lt mig vnda om, s att jag m handla rttskaffens i sdant som jag frsummat! Nej! Detta r frvisso det ord han skall yttra, men bakom dem r en skiljevgg nda till den dag, d de skall uppvckas. Och d det blses i basunen, p den dagen finns inga frbindelser mellan dem, och de skall ej frga efter varandra. Och de, vilkas vgsklar r tunga, dessa blir de lyckliga. Men de, vilkas vgsklar r ltta, dessa r de, vilka tillspilloger sig sjlva att evinnerligen frbli i helvetet. Elden skall sveda deras ansikten, s att de ser dystra ut."(Koranen 23:99 -104). Tron p livet efter detta garanterar inte bara framgng i detta tillkommande liv, utan gr ven denna vrld full av frid och lycka, genom att gra individerna mer ansvariga och plikttrogna i alla sina aktiviteter. Tnk p Arabiens folk. Hasardspel, vin, stamfejder, plundring och mord var vad de sysslade med innan de hade ngon tro p livet efter

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

78 / 81

Att Frst Islam detta. Men s snart de hade accepterat tron p En Gud och p livet efter detta blev de vrldens mest disciplinerade nation. De lmnade sina laster, hjlpte varandra vid behov och avgjorde alla sina dispyter p en grundval av rttvisa och jmlikhet. P samma stt har frnekelsen av livet efter detta inte bara sina fljder i det tillkommande livet utan ven i denna vrld. Nr ett helt folk frnekar det, frodas alla slags synder och korruption i samhllet, tills det slutligen frstrs. Koranen berttar om de frskrckliga den som drabbadeAd, Thamud och Farao. "(Stammama) Thamud och Ad hll dunderslaget fr lgn. Vad Thamud betrffar, tillintetgjordes de av ovdret, och vad Ad betrffar, tillintetgjordes de av en vldsam vinande vind. Han lt den rasa bland dem sju ntter och tta dagar i strck, s att du kunde se mnniskorna ligga kullstrtade som stumpar av murkna palmer, och kunde du vl se ngon terstod av dem? Farao, de som levde fre honom och de omstrtade stderna begick ocks synd och var olydiga mot sin Herres apostel, men Han straffade dem i rgat mtt. Nr vattnet versvmmade, frde vi er frvisso bort i arken att drmed ge er en frmaning och fr att ett minnesgott ra mtte minnas det. Nr det blses en enda stt i basunen och jorden och bergen frs bort och pltsligt smulas snder i smulor, p den dagen hnder hndelsen, och himmelen rmnar, s att den strtar samman p den dagen. Och nglarna str runt omkring, och tta skall p den dagen bra din Herres tron ver sig. P den dagen skall ni mnstras, och intet frdolt skall frdljas. Vad betrffar den, som fr sin bok i hgra handen, skall han sga: "Ta och ls min bok! Jag trodde frvisso att jag skulle instlla mig till rannsakning" Och han skall f ett behagligt liv i en hgt belgen lustgrd, vars frukter r nra till hands. "t och drick efter behag till ln fr vad ni utrttat i forna dagar!" Och vad betrffar den, som fr sin bok i vnstra handen, skall han sga: "O att jag sluppit f min bok och sluppit f veta vad rannsakningen innebr! O att detta vakt slutet! Min rikedom har ej btat mig; min makt har vikit ifrn mig." (koranen 69:4-29). Det finns slunda mycket vertygande skl fr att tro p livet efter detta: Alla Guds profeter har uppmanat sina folk att tro p det. Nrhelst ett mnskligt samhlle r baserat p denna tro r det ett idealiskt och fridfullt samhlle, fritt frn social och moralisk ondska. Historien vittnar om att nrhelst denna tro tillbakavisades kollektivt av en grupp mnniskor, trots profetens upprepade varningar, s har hela gruppen straffats av Gud redan i denna vrld. Mnniskans moraliska, estetiska och rationella sinne bekrftar mjligheten av ett liv efter detta.

Guds rttvisa och barmhrtighet har ingen mening om det inte finns ngot liv efter detta.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

79 / 81

Att Frst Islam


Arv I Islam
Arv mellan muslimer r en plikt enligt Koranen och Sunna.

Morbrder Farbrder och kusiner

Vem fr rva?
Anhriga ------------ Makar -------- Frmyndare

Alla fr inte rva samtidigt utan i frsta hand dessa tre: make, son och far. Kvinnor som fr rva Maka rver sin make vid hans dd. vid skilsmssa rver makan sin make hgst fyra mnader, drefter fr hon inget arv

Vem fr inte rva?


Icke-muslim fr inte rva muslim Mrdare fr inte rva sitt offer Barn utanfr ktenskap rver inte sin far, inte heller rver deras far dem, dremot rver barnen utanfr ktenskapet sin mor och deras mor rter dem Barn, frntagna sin fars namn. rver inte sin far, inte heller rver fadern barnen

Mor, mormor och farmor Dotter, sondotter Syster Faster, moster och deras barn fr inte rva

Frdelning av arven:
50% gr till:

Mn som fr rva

Make rver sin maka vid hennes dd. vid skilsmssa rver maken sin maka hgst fyra mnader, drefter fr han inget arv

Make, om makan inte hade son eller sonson eller dotter eller dotterdotter Dotter, om det inte finns sonson, allts om han r ensam Syster, (inte halvsyster) om det inte finns bror, fader, son eller sonson Faster, om hon r ensam, allts om det inte finns bror, far eller sonson

Fljande mn rver i den ordning de str:


25% gr till:

Fader och farfar Son, sonson och dotterson Syskon och deras barn

Maken, om makan hade son, sonson, dotter eller dotterdotter Makan, om hennes make inte hade son, sonson, dotter eller dotterdotter

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

80 / 81

Att Frst Islam 1/8 gr till:

Testamente i Islam
En muslim fr inte testamentera mer n en tredjedel skriftligt eller muntligt (i det senare fallet mste vittne finnas). Testamentet gller ven om moder var gravid, och ven till institutioner, skolor, etc. Testamentet mste verklagas inom 30 dagar frn den dag testamentet tillknnages. En muslim fr testamentera till icke-muslim, men lnderna mste vara islamiska. Om den som skall f nytta av testamentet befinner sig i icke-islamiskt land, gller testamentet om lagar i detta land inte frhindrar detta. Den som frnytta av testamentet mste vara ver 18 r. Innan testamentet gller mste alla ln betalas tillbaka. Om lnen r mer n testamentet, gller inte detta. Testamentet gller inte fr den som redan har rvt.

Makan, om maken hade son, sonson, dotter eller dotterdotter

2/3 gr till:

Dttrar (mer n en dotter) Dottersner (mer n en) Systrar (mer n en) Fastrar (mer n en)

1/3 gr till:

Moder, om den som dog inte hade son, sonson, dotter eller dotterdotter eller syskon Morbrder, om den som dog inte hade far eller farfar Farfar, om det inte fanns brder

1/6 gr till:

Moder, om den som dog hade son, sonson eller den som dog hade syskon (mer n ett) Mormor, om den som dog inte hade mor Fars oavsett om den som dog hade son eller inte Farfar Morbror och moster, om den som dog inte hade far, farfar. Son eller sonson, etc. Dotterson, om det fanns en dotter, allts inte fler syskon Faster, om det inte fanns farbror, mor, farfar eller son, etc.

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG

81 / 81