Vrterminen, 2005 Moment 3 Frdjupningsarbete Polisutbildningen Ume Universitet Rapport nr.

217

Ordningsvakter, vktare & entrvrdar en definition

Frfattare: Carl-Magnus Olsson

Sammanfattning

Alltfr ofta i dagens samhlle trffar medborgarna p poliser, ordningsvakter, vktare och ibland enrtvrdar. Folk har en rtt s allmnbildad uppfattning om polisen och deras organisation genom medias insyn och mediebevakning. Men hur r det med ordningsvakter och vktare? Mnga mnniskor i samhllet tror att det r en och samma sak. Eller s jmfrs de med polisen vilket r helt fel. Detta arbete tar inriktning p ordningsvakters och vktares arbete. Vilken utbildning de har och deras syfte. Det r en allmnbildande orientering fr den som vill ha en inblick i vad dessa yrkeskategorier sysslar med. Det ges ven en blick in i den lagstiftning som styr deras verksamhet samt vilken utrustning de anvnder. Ett annat fenomen som ven kommer att belysas r enrtvrdar. D mycket diskussioner har frts i samhllet s kan man undra hur utgngen av deras existens kommer att bli. Rapporten gr igenom steg fr steg hur ordningsvakter och vktare arbetar, vilka regler som styr verksamheten. Vilken utrustning de har samt vilka funktioner. Entrvrdarnas tillkomst r ett nytt fenomen som delvis behandlas i denna rapport. Lagstiftning, statliga utredningar samt annat material sammanstlls till en lttverskdlig rapport. Drigenom besvaras frgestllningar ssom vilka befogenheter och vilka krav som stlls p vktare och ordningsvakter. Genom att frenkla och endast ta med den information som r vsentlig fr en lekman gra det mera intressant att lsa. Resultatet visar att det r stora skillnader mellan vktare och ordningsvakter bde vad gller befogenheter samt vilka arbetsuppgifter de har. Det visar ven stora skillnader i utbildning och hur mnga flera omrden de arbetar inom.

Innehllsfrteckning

1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2 2.1 2.2 2.3 2.4 3 3.1 3.2 3.3 3.4 4 5

INLEDNING...............................................................................................1 Bakgrund......................................................................................................1 Syfte.............................................................................................................1 Frgestllningar............................................................................................2 Tillvgagngsstt..........................................................................................2 Metod...........................................................................................................2 ORDNINGSVAKT ......................................................................................2 Prolog...........................................................................................................2 Ordningsvakt en definition ...........................................................................3 Utbildning ....................................................................................................4 Ordningsvaktens utrustning ..........................................................................7 VKTARE...................................................................................................8 Prolog...........................................................................................................8 Vktare en definition ....................................................................................8 Utbildning ..................................................................................................10 Vktarens utrustning...................................................................................13 ENTRVRD............................................................................................14 Diskussion..................................................................................................16 REFERENSER...........................................................................................17

1 Inledning

Den anmlda brottsligheten har kat med ca 8 procent de senaste 10 ren enligt Br(Brottsfrebyggande rdet). Under de senare ren i Sverige har mngden bevakningsbolag och mnniskor som arbetar med ngon form av skerhet kat. En del av dessa mnniskor som arbetar i denna bransch r ordningsvakter och vktare. Det finns ofta frgetecken hos mnniskor nr man diskuterar dessa yrken. Det finns ven ett intresse hos polisen att vara bra allmnbildade i mnet d vi arbetar vldigt nr dessa yrkeskategorier. Arbetet beskriver de arbetsmetoder och verktyg som ordningsvakter och vktare anvnder sig av. Det kommer ven att avhandlas om hur enrtvrdar existerar och hur detta fungerar i verkligheten. Lagens styrfunktion, utbildning, utrustning och var yrkesfolket arbetar med.

1.2 Bakgrund

Anledningen till att detta arbete kommer till r att det finns mnga yrkesverksamma vktare och ordningsvakter ute i samhllet. Jag tror att andra kan vara intresserad av den kunskapen som rapporten kan ge, bde blivande poliser samt mnniskor i allmnheten. Jag uppfattar det som att under en lngre tid har funnits en okunskap kring termerna runtikring vktare och ordningsvakter. Att igenom kunskap skapa en strre frstelse fr ordningsvakters och vktares arbete och vad deras arbete gr ut p. Samtidig har vi p polisutbildningen en rtt kortfattad kurs om ordningsvakter. Den kursen var p 2 lektionstimmar a 45 minuter. Det kan vara ett problem om envar inte vet vad han fr gra. Detta gller ven vktare, ordningsvakter och framfr allt poliser om de skall ingripa i en situation dr ngon av dessa yrkesgrupper r inblandade.

1.3 Syfte

Jag har fr avsikt att klargra skillnaden mellan ordningsvakter, vktare och delvis enrtvrdar. Det finns mnga frgetecken bde inom polisen och hos allmnheten vad gller ordningsvakters och vktares funktion. Det finns en del frgetecken som jag vill reda ut samt skapa en bredare kunskap och frstelse kring mnet. Ett annat syfte r att bena ut lagtext och begrepp som kan vara frmmande fr en lekman. Det skall ges mjlighet fr den som inte r insatt i mnet att ltt lsa in sig och skaffa en allmn orientering. Att samtidigt visa vilka verktyg ordningsvakter och vktare har att arbeta med. 1

1.4 Frgestllningar

1. Vilka funktioner har ordningsvakt resp. vktare? 2. Vilka befogenheter har en vktare resp. en ordningsvakt? 3. Vilka krav stller man p den som skall anstllas som vktare resp. ordningsvakt? 4. Hur ser utbildningskravet ut p vktare resp. ordningsvakt? 5. Vilken utrustning har vktare resp. ordningsvakter? 6. Vad r fenomenet entrvrd och vad r deras syfte?

1.5 Tillvgagngsstt

Genom att sammanstlla lmpliga lagtexter tillsammans med frordningar och frfattningar gra ett mera verblickbart material fr lsaren. Genom att ska information frn statliga utredningar, statliga frfattningar och skrivet material om mnet sedan sammanstlla det i lttverskdlig form fr lsaren.

1.5 Metod

Genom att lsa i det material som jag har hittat samt att sammanstlla det p ett lttverskdligt stt. Att hlla en rd trdd genom hela rapporten s det skall vara ltt fr lsaren att hitta och att lsa de olika delarna.

2 Ordningsvakt

2.1 Prolog Fram till polisens frstatligande 1965 s kunde polisen, dvs. lnsman eller landsfiskalen eller den kommunala polisen anstlla personer att utfra polisira uppgifter. Det fanns ingen vidare instruktion hur det skulle g till eller hur arbetet skulle utfras. Det var frst 1965 som det blev lite klarare vad en ordningsvakt skulle syssla med. Det kom ven lagar och frordningar som styr ordningsvakternas arbete, men det kommer att avhandlas senare.

2.2 Ordningsvakt - en definition

En ordningsvakt r en person som frordnats av polismyndigheten till att medhjlpa att upprtthlla allmn ordning. Det r polisens uppgift att upprtthlla allmn ordning och dr ligger huvudansvaret. Man har gett ordningsvakten polisira arbetsuppgifter och polisira befogenheter att ingripa med lagstadgade tvngsmedel mot medborgarnas fri och rttigheter. ven om ordningsvaktens frordnande r begrnsat till ett vist omrde s ges det mycket utrymme fr ordningsvakten att arbeta. Fr att bli ordningsvakt krvs att en del formaliteter r uppfyllda. Lagen sger s hr: Lag (1980:578) om ordningsvakter 4 Endast den fr frordnas till ordningsvakt som med hnsyn till laglydnad och vriga omstndigheter r lmplig fr uppdraget och har fyllt 20 men inte 65 r. Regeringen eller myndighet som regeringen bestmmer meddelar freskrifter om ordningsvakternas utbildning. Men redan i frsta paragrafen s sgs att den inte r anstlld som polisman fr frordnas att medverka till att upprtthlla allmn ordning. Detta innebr att alla som inte r polismn eller r mellan 20 och upp till 65 r kan frordnas till ordningsvakter. Vad som menas med hnsyn till laglydnad r inte specificerat nrmre men att i FAP 692-1 (Freskrifter och anvisningar fr polisvsendet) anges att det br stllas hgre krav p lmplighet och laglydnad vid prvningen av den som skall frordnas som ordningsvakt. Vad gller laglydnad och leverne s grs slagningar i register och vriga omstndigheter r tillexempel alkohol och narkotika missbruk. Det sgs ven att innan ngon frordnas som ordningsvakt br hans eller hennes kunskaper i svenska kontrolleras. Det br krvas att den som frordnas som ordningsvakt har goda kunskaper i det svenska sprket. Dessa meningar kan tolkas vldigt olika av olika personer varfr det drfr hade varit bra om man varit mera specifik i FAP utfrandet. Ordningsvakten r frordnad av polismyndigheten och polismyndigheten r alltid frman fr ordningsvakter. Det r en ordningsvakts skyldighet att flja en polisman uppmaning om det inte r uppenbart att ordern inte angr tjnsten eller strider mot lag eller frfattning. Ett frordnande r p ett r eller 3 r. D.v.s. att vi frsta anskan s fr man oftast ett r och efter det s frlngs frordnandet till 3 r. Det finns ven hr lokala avvikelser. Lagen sger p viss tid eller max 3 r.

Anskan handlggs av polismyndigheten i det polisdistrikt som man sker i. Det r oftast en civilanstlld som handlgger rendet. De skande skall komma in med en formel anskan som sedan behandlas av polismyndigheten. Eftersom att vissa krav stlls p den som sker s mste myndigheten gra en del slagningar i sina register fr att bedma den skandes lmplighet. Min egen erfarenhet r att man inte kontrollerar den skandes kunskaper i det svenska sprket. Om den skande godknns vid kontrollen som myndigheten gr s kallas han till handlggaren och kan hmta ut sitt frordande samt den utrustning som myndigheten har frordnat honom att bra. Det finns ven en administrativ avgift runt 500 kr som tas ut vid handlggningen av rendet. Efter detta r det bara fr den nyblivne ordningsvakten att brja medverka till att upprtthlla allmn ordning. Ordningsvakt i tjnst skall p anmodan av polis eller tillsynsmyndigheten visa upp sitt frordnande samt legitimation. terkallelse av frordnande kan myndigheten som frordnat terkalla frordnandet. Detta sker nr ordningsvakten inte uppfyller de krav och villkor som anges i 4. Det kan vara att ordningsvakten har varit berusad i tjnst eller gjort ngot brott. Kan ocks utan giltig anledning ha vgrat att utfr uppdrag. Avstngning beslutas av frordnande myndighet eller av polisman vid fara i drjsml. Det innebr att om en ordningsvakt har gjort sig skyldig till brott p ett tjnstgringsstlle s skall polismannen omhnderta frordandet i avvaktan p polismyndighetens beslut

2.3 Utbildning

Det talas om vilken utbildning en ordningsvakt skall ha. Detta specificeras i en bilaga till RPSFS 2000:3. RPSFS betyder rikspolisstyrelsens freskrifter och allmnna rd. I den utbildningen ingr bland annat yrkesetik, juridik, akutsjukvrd, konflikt hantering och sjlvskydd samt en del andra mnen. Efter genomgngen utbildning s grs ett skriftligt prov samt ett praktiskt prov som kan vara ett rollspela dr den blivande ordningsvakten fr visa hur denne applicerar sina kunskaper. Efter detta s fr ordningsvakten ska frordnande vid den polismyndighet dr han skall arbeta. Det finns en uppsj med efterutbildningar som ordningsvakten kan och skall g. P vissa myndigheter s krver man att ordningsvakten gr repetitionsutbildning vart annat r, p andra myndigheter vart tredje r. Det finns ven en vidareutbildning i konflikthantering som polisskolan i Srentorp ger. Det r en tvdagars utbildning som ordningsvakter som arbetat ett tag fr g, eller ordningsvakter som arbetar i publika miljer. Problemet r ofta att

utbildningarna kostar en del pengar och r oftast frlagd p annan ort n hemorten vilket medfr rese och boendekostnader. Grundutbildningen fr ordningsvakter skall innehlla fljande mnen och antal timmar enligt RPSFS 2003:10 freskrifter: Yrkesetik, 6 timmar Juridik, 20 timmar Akutsjukvrd, 6 timmar Droger, 2 timmar Olaga diskriminering, 4 timmar Konflikthantering och sjlvskydd, 12 timmar Expanderbar batong, 8 timmar Problemorienterat ordningsvaktarbete, 2 timmar Brand, 8 timmar Samhllsorientering, 6 timmar Detta ger en total utbildningstid p 74 timmar. Nr vi pratar om ordningsvakter s kan man prata om tv sorters ordningsvakter. Dels har vi de s.k. frilansarna som inte r anstlld av ngot fretag utan arbetar p krogar i egen regi. Sen har vi ordningsvakterna som r anstllda av auktoriserade bevakningsbolag. Det skiljer sig bde vad gller arbete och delvis utbildning. De som r frilansare har oftast bara polisens utbildning som r mellan 46 och 80 timmar och de som arbetar fr bevakningsbolag har bde vktarens utbildning p 227 timmar samt ordningsvaktutbildning som r 46 timmar. Polisens utbildningstid varierar beroende p hur gammal den r. Det skall tillggas att de frilansande ordningsvakterna ofta har det som hobby eller extra arbete d de som arbetar i bevakningsbolag oftast har det som heltidssysselsttning. Det gr en hel del skillnad p antal timmar som arbetas per r samt att de som har det som heltidssysselsttning fr mera rutin och erfarenhet. Det finns polismyndigheter som har ett minimum krav p ex 10 timmar eller 5 arbetspass per r fr att f frlngt frordnandet nr det skall frnyas. Skillnaden mellan de frilansande ordningsvakterna och de heltidsarbetande r bde antalet timmar per r, samt vilka arbetsuppgifter de har. En ordningsvakt som arbetar p ett strre kpcentra eller en jrnvgsstation mter inte bara mnniskor som r ute p krogen utan mter mnniskor i alla tnkbara situationer. Allt ifrn bortsprungna barn, assistera vid snatterier och att arbeta rent preventivt med att synas och att kommunicera med mnniskor. Att arbeta p krogen kan ofta var vldigt monotomt. Man har ofta alkohol inblandat i bilden. Det spelas hg musik och ordningsvakten har ett mera specifikt syfte. Att ta hand om gster och att avstyra 5

brk. Ofta skickar bevakningsfretagen sina anstllda p repetitionskurser fr att det krvs bde av facket samt av lagstiftaren. Man brukar internt prata om paragraf 2 och paragraf 3 frordnanden. Det vanligaste fr de s.k. frilansande ordningsvakterna s brukar de arbeta p 2 omrden. 2 LOV 4 punkten sger: lokaler eller utrymmen dr alkoholhaltiga drycker serveras till allmnheten med tillstnd enligt 7 kap. 5 alkohollagen. D talar vi om krogarbete. D.v.s. ordningsvakter som arbetar fr en krgare. Om man tittar p den s.k. 3 LOV (Lagen om ordningsvakter) som oftast ordningsvakter p bevakningsbolag arbetar efter. 3 sger fljande: Om det finns srskilt behov och det r av vsentlig betydelse frn allmn synpunkt, fr ordningsvakter frordnas ven i annat fall n vad som avses i 2 och 2 a . Denna ordalydelse innebr att ordningsvakter kan frordnas enligt 3 att arbeta p platser som inte innefattas av 2 och 2a . Sdana platser kan vara kollektivtrafik, riksdagshus, kpcentra, jrnvgsstationer och restauranter son inte serverar alkohol. Det skall dock tillggas att det skall finnas ett srskilt behov och av vsentlig betydelse frn allmn synpunkt. Det kan vara platser dr polisen anser att det skall finnas en lagens vktare. Ordningsvakten r frordnad av polismyndigheten och har denna som frman och arbetar i dennes intressen. D.v.s. att medverka till att upprtthlla allmn ordning. Samtidigt br han ln frn den krgare som han arbetar fr. Det kan bli en intresse konflikt d krgare ofta vill att ordningsvakten skall ha bisysslor ssom att kontrollera legitimation samt hnga in i gardroben o.s.v. Detta kan inverka p den verksamhet som ordningsvakten primrt r anstlld fr. Ordningsvakten som r anstlld av ett bevakningsbolag r i samma situation. Vi har polismyndigheten som r primr frman. Sen har vi arbetsgivaren som r sekundr frman, samt kunden som har sina krav och frvntningar p ordningsvakten. Detta sammantaget gr att ordningsvakten har flera parter att gra till lags. Till skillnad frn en vktare eller envar s utfr en ordningsvakt myndighetsutvning. D.v.s. att ordningsvakten har befogenheter som r utver n vad envar har. Det framgr av RPSFS 2003:10 vilka befogenheter och tvngsmedel en ordningsvakt fr anvnda. Enligt RPSFS 2003:10 5 bestmmelser om en ordningsvakts befogenheter att anvnda tvngsmedel och vld finns i 1. 24 kap. 7 och 27 kap. 4 rttegngsbalken, 2. 24 kap. 1 och 5 brottsbalken, 3. 2 frsta stycket 3 lagen (1958:205) om frverkande av alkoholhaltiga drycker, 4. 14 lagen (1964:163) om infrande av brottsbalken, 6

5. 1 och 10 lagen (1976:511) om omhndertagande av berusade personer m.m., 6. 10 2 och 4, 10a, 13, 19 och 29 polislagen (1984:387) och 7. 4 kap. 9 ordningslagen (1993:1617). Ordningsvakten anvnder sig av samma lagstiftning som polisen gr, men dock inte i samma utstrckning. Ordningsvakten har samma rtt som polisen att anvnda vld fr att utfra en tjnstetgrd som en polis har. Han mste dock flja de regler som fljer enligt RF samt den gllande lag han arbetar enligt. De regler som alltid skall bejaka r rttsskerhetsreglerna. Det innebr att i all offentlig verksamhet skall fljer 5 grundprinciper. Dessa r: Legalitetsprincipen som innebr att den offentliga makten utvas under lagarna. Man mste ha lagstd fr alla ingripande man gr. Utan std i lagen saknas all grund fr tvngsutvning. Behovsprincipen innebr att det mste vara ndvndigt med ett aktuellt ingripande fr att undanrja en fara eller att avvrja ett brott. Man fr inte anvnda fysiskt vld om muntliga uppmaningar kan klara av jobbet. Proportionalitetsprincipen innebr att vldet mste kunna st i rimlig proportion till tgrdens syfte. Vldet skall kunna anses frsvarligt med hnsyn till omstndigheterna. I kort tar principen sikte p den ev. skada som uppstr vid ett ingripande. ndamlsprincipen betyder att man fr inte anvnda en lag fr att uppn ett annat syfte n vad lagen r till fr. Objektivitetsprincipen sger att alla skall eller r lika infr lagen. Man skall iaktta saklighet och opartiskhet och inte vara dmande, det r domstolen uppgift.

2.4 Ordningsvaktens utrustning

Den utrustning som finns att tillg fr en ordningsvakt finns med i hans skriftliga frordnande som polismyndigheten utfr. Det str under srskild utrustning p frordnandebeviset. Enligt 13 till 16 i RPSFS 2003:10 finns den utrustning angiven som en ordningsvakt fr frordnas att bra. Det r dock polismyndigheten som avgr vilken utrustning som fr anvndas. 13 medger ordningsvakten att anvnda handfngsel Det skall vara den typ av handfngsel som polismyndigheten tillhandahller och den skall vara godknd av RPS. . 14 medger ordningsvakten att bra batong eller expanderbar batong efter att ha genomgtt freskriven utbildning.

15 handlar om tjnstehund vilket r synnerligen ovanligt att en ordningsvakt har. Det r bde avancerat och det finns oftast inget behov av en tjnstehund nr man arbetar som ordningsvakt. 16 tager sikt p skjutvapen. Dr skall freligga srskilda skl fr att en ordningsvakt skall f bra skjutvapen. Ett exempel p detta kan vara om ordningsvakten skall tjnstgra p en ambassad eller ett annat objekt som r synnerligen utsatt. Det skall till sista sgas att det inte finns ngon bestmd gemensam uniform nationellt sett som ordningsvakter anvnder. En tjnstgrande ordningsvakt skall ha sin funktionsbeteckning samt myndighetsemblemet p sig sittand i brsthjd p vster sida. Det har pratats om att ta fram en nationell uniform till ordningsvakter men ingenting r beslutat till dags datum. Lokal avvikelser finns dr polismyndigheten har krav p att ordningsvakterna p krogen skall ha en gul jacka eller skjorta med texten ordningsvakt p ryggen. Det kan tillggas att det r valigt att ordningsvakter p krogen har den bekldnaden. En ordningsvakt skall alltid kunna uppvisa legitimation samt och bevis om frordnande nr han tjnstgr.

3 Vktare

3.1 Prolog

Rent historiskt s var vktarna frtidens poliser i stderna. Yrket vktare gr flera hundra r tillbaka i tiden till feodalismen. I stder s lg det p varje medborgares ansvar att vid vissa tillfllen tjnstgra som vktare. I arbetsuppgifterna ingick att slcka lampor, se till att det inte brjade brinna. Det ingick ven allmn ordningshllning. D.v.s. att se till att fyllon kom till sina hem eller arresten. Det ingick ven att avstyra brk o.s.v. Det som stor del styr vktarnas arbete r en lag frn 1974, dvs. en ver 30 gammal lag.

3.2 Vktare en definition

Vktare r en person som innehar en anstllning i ett auktoriserat bevakningsfretag och som r godknd fr det. Vktaren utfr tjnster till uppdragsgivaren genom det auktoriserade bevakningsbolaget. D.v.s. att vktaren har till uppdrag att utfr en bevakningstjnst. Bevakningsbolag r ett fretag som yrkesmssigt tager sig att utfra olika typer av bevakningstjnster t uppdragsgivaren. I folkmun kallas ofta ett bevakningsbolag fr

vaktbolag. Ett bevakningsbolag kan vara i alla former av bolagsformer. Det kan vara allt ifrn en enskild rrelse till aktiebolag. Bevakningsfretaget skall ha en frestndare fr verksamheten. Fr prvning fr auktorisation gr vid den lnsstyrelse i det ln dr bevakningsbolaget har sin styrelse. Enligt 4 i lag 1974:191 skall all personal som arbetar i ett bevakningsbolag i avseende av laglydnad, medborgerlig plitlighet samt lmplighet i vrigt vara godknd vid den prvning som lnsstyrelsen skall gra av personal som arbetar p ett bevakningsbolag. Denna kontroll gller ven frestndaren av bevakningsbolaget. S hr lyder 4 i 1974:191 4 All personal hos auktoriserat bevakningsfretag skall vara godknd vid prvning med avseende p laglydnad, medborgerlig plitlighet samt lmplighet i vrigt fr anstllning i sdant fretag. Detsamma gller frestndaren fr verksamheten samt ledamter i bevakningsfretags styrelse. Det kan ltt konstateras att lagens lydelse stller ett hgre krav p den som skall anstllas i ett bevakningsbolag n den som skall frordnas till ordningsvakt. Det gller sjlvklart att personen som skall anstllas inte frekommer i belastningsregistret samt andra register av vikt. Man skall ej ha ekonomiska bekymmer eller problem med alkohol eller andra droger. Det r givetvis olika krav beroende p vilken typ av bevakningstjnst som vktaren skall utfra. Vktaren kan till exempel arbeta som butikskontrollant i en dagligvarubutik dr den spanar efter snattare och ingriper. Dr stlls hgre krav p en vktare som gr som skyddsvakt p en militr anlggning eller ett krnkraftverk. Men d r det den speciella uppgiften tjnsten som skyddsvakt som vktaren kan ta p sig som det stlls hgre krav p. En vktare har inga polisira befogenheter utan r som envar. En vktare har allts inga mer befogenheter att bruka vld mer n vad envar har. Det r enlig rttegngsbalkens 24 kapitel och 7 andra stycket Om den som har begtt brott, p vilket fngelse kan flja ptrffas p bar grning eller flyende fot, fr han gripas envar. Envar fr ocks gripa den som r efterlyst fr brott. Den gripne skall skyndsamt verlmnas till nrmaste polisman. En vktare har ven som envar rtt till ndvrn. Ndvrn kontrolleras av brottsbalkens 24 kapitel frsta paragrafen och den lyder En grning som ngon begr i ndvrn utgr brott endast om den med hnsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omstndigheterna i vrigt r uppenbart ofrsvarlig. Rtt till ndvrn freligger mot 1. ett pbrjat eller verhngande brottligt angrepp p person eller egendom 9

2. den som med vld eller hot om vld eller p annat stt hindrar att egendom tertas p bar grning 3. den som olovligen trnger in eller frsker trnga in i rum, hus, grd eller fartyg, eller 4. den som vgrar att lmna en bostad efter tillsgelse. Denna lag ger stort handlingsutrymme fr den som knner till den och till dem som kan utnyttja den. Brottsbalken 24 kapitel och 4 handlar om nd. Det r inte s vanligt att den anvnds som ndvrnsrtten. Om ngon ger sig p en vktare under tjnstgring eller att det har med tjnsten som vktare att gr s tnjuter vktaren samma skydd som polisman eller ordningsvakt och brottet rubriceras som vld eller hot mot tjnsteman. Vktare har tjnstemanna skyddet. D.v.s. att enligt 7 i lag om bevakningsfretag sgs att vktare som utfr bevakningstjnst har det skydd som avses i 17 kap 5 i brottsbalken. Det r den nda likheten vktaren har med myndighetsutvaren nr han endast r vktare. Givetvis skall en vktare iaktta de principerna som omtalas i grundlagarna nr han eller hon tjnstgr och gr ett ingripande. Det r mycket viktigt att ha det i tanke nr vktaren r ikldd sin roll och oftast i uniform. En del av de strre bevakningsbolagen stller kravet att man skall ha 3 rs gymnasium vid anstllning som vktare. Det finns inget formellt krav p detta frn myndigheternas sida. Det r bara ett stt fr bevakningsbolaget att kunna visa p kompetens och hgre stllda krav p sina anstllda ifr kunden. Fr att bli anstlld som vktare skall man ha fyllt 18 r gammal samt ha goda kunskaper i det svenska sprket. Fr vissa tjnster krvs att man har fyllt 20 r, exempelvis om vktaren skall frordnas till ordningsvakt.

3.3 Vktarens utbildning

En vktares utbildning omfattar 227 timmar som ligger frdelat p tv block. Utbildningen kallas VU1 och VU2 vilket str fr vktarutbildning 1 och vktarutbildning 2. VU1 innehller fljande: Bevakningsjuridik, 6 timmar Bevakningsbranschen, 3 timmar Bevakningstjnst, 5 timmar Bevakningshjlpmedel, 3 timmar Rddningstjnst, 4 timmar Olyckfallsutbildning, 2 timmar Sjlvskydd, 2 timmar 10

Vktarpraktik, 16 timmar Facklig information, 1 timme Kunskapsprov, 2 timmar VU1 innehller 44 timmars utbildning och av dem r 16 timmar vktarpraktik p det fretag dr man r anstlld. Detta r den frsta delen och efter den fr man brja arbeta som vktare. Skall man arbeta som sommaravlsare eller max 3 kalendermnader per r s rcker denna utbildning. Annars skall man genomg VU2 om man arbetar heltid. VU2 skall gras inom 6 mnader fr en heltidsanstlld vktare och den innehller fljande: Bevakningsjuridik (frdjupning), 6 timmar Bevakningsbranschen (frdjupning), 3 timmar Bevakningstjnst (frdjupning), 16 timmar Bevakningshjlpmedel (frdjupning), 4 timmar Rddningstjnst (frdjupning), 14 timmar Sjlvskydd, 8 timmar Kunskapsprov, 2 timmar Arbetsteknik (praktisk yrkestrning), 120 timmar Med den praktiska yrkestrningen p bevakningsbolaget dr man r anstlld s omfattar denna utbildning 173 timmar. Av dessa s r 53 timmar i skolbnken. Efter total 227 timmar s r grundutbildningen fr vktaren klar och vktaren kan nu g ngon specifik utbildning om det behvs fr hans tjnstgring. Hr fljer ngra exempel p specialutbildningar och olika uppdrag en vktare kan ha.

Butikskontrollant

Butikskontrollanten arbetar normalt i civila klder. I arbetet ingr bland annat att upptcka och gripa butikssnattare, gra varukontroll, gra leveranskontroll eller att kontrollera personalen i en butik ex. vid hemgng. Vid en leveranskontroll kontrollerar man att leverantren skickar rtt gods och antalet kollin stmmer med fljesedeln. Frsljningskontroll r ett annat specialomrde dr man kontrollerar restauranger, barer o.s.v. Man kontrollerar personalen om de tar rtt betalt samt att de redovisar alla belopp som skall redovisas. Det finns en utbildning fr butikskontrollanter med det finns inget krav att man skall ha gtt den.

11

Hundfrare

En vktare kan ha en tjnstehund fr sitt egna skydd. Hunden anvnds endast som skydd och skall inte jmfras med en polishund som anvnds i andras syften. Hunden skall vara trnad och godknd innan den kan tas i bruk. Vktaren skall ven ha en hundfrare utbildning och sedan skall blir godknda som ekipage vid prov. I trningen ingr bland annat lydnadsdressyr, fltdressyr, tillmpade vningar samt pratiskt prov. Det r oftast ronderande vktare som anvnder sig av tjnstehund.

Skyddsvakt

Skyddsvakt r en funktion som tidigare var militr men som genom ny lag 1991 ven finns fr civil personal. Det r samhllsknsliga anlggningar som krnkraftverk, militra anlggningar, hkten, polisstationer samt en del annat. Skyddsvakten har mera befogenheter n vad vktaren har samt att det r myndighetsutvning han utfr. Utbildningen r p 2 dagar fr vktare och p 5 dagar fr folk som inte r vktarutbildad. Det ingr ven utbildning i vapenhantering och lagstiftningen dromkring. Skillnaden mellan vktare och skyddsvakt kan i kort gras med samma som mellan vktare och ordningsvakt. Enligt lag (1990:217) om skydd fr samhllsviktiga anlggningar mm s har skyddsvakten exempelvis rtt att enl. 11 rtt att kroppsvisitera, enl. 12 avvisa, avlgsna och tillflligt omhnderta, enl. 13 samma befogenhet som polisman att gripa vid vissa brott. Skyddsvakten r att anse som myndighetsutvare.

Personskyddsvktare

Det krvs ett speciellt tillstnd fr bevakningsbolaget fr att ha vktare fr personskydd. Frutom att vktaren skall ha vanlig vktare utbildning s krvs en speciell utbildning som omfattar ca 2 veckor och utbildning om vapen. Det finns ven fordonsfrare kurs som vktare br g. Det skall tillggas att verksamheten krig personskydd inom bevakningsbranschen r mycket blygsam representerad.

12

Personskyddsutbildningen r p 80 timmar och vapenutbildningen r p 21 timmar. D.v.s. att utbildningen r totalt p 101 timmar. Ngot formellt krav p frarutbildning finns inte vad gller fordon men r att rekommendera.

Vrdetransportr

En vrdetransportr tar sig an att transportera pengar och andra saker av vrde fr andra. Ofta anvnder man sig av teknisk utrustning fr att genomfra arbetet. Exempel p detta kan vara bepansrade bilar och vskor som kan frstra pengarna om obehriga frsker att komma t dem. Vrdetransportrer har en speciell utbildning fr detta som ligger vid sidan om vktareutbildningen. Vrdetransportren utbildning innehller risker och skydd, rutiner vid genomfrande, brottsliga angrepp, krishantering, yrkestrning, fordonskunskap och kunskapskontroll. Utbildningen strcker sig under tv dagar. Andra tjnster som en vktare kan ta sig r tillexempel brandvakt vid het arbeten. Det r vanligt med receptionstjnst med tilltrdeskontroll. Vanlig traditionell ronderingen p nattetid p fretag med lsning och kontroll r en av de vanligaste. En relativt ny freteelse r omrdesvktare i bostadsomrden som har en hel del strjour och hjlper bostadsinnehavarna att avhysa mnniskor som inte r vlkomna. Tjnster som glasning av fnster och tgrder vid inbrott r ocks vanligt. Fler och fler tjnster utfrs av vktare d mnniskor anser att man har rd att betala fr skerhet. Det dyker stndigt upp nya omrden dr vktaren r till nytta och kan anvndas.

3.4 Utrustning

Den utrustning som ingr i en vktares vardag r mnga. Alla vktare utbildas i sjlvskydd. Och dr ingr batongen som en del. Batongen r till fr sjlvskydd och inget annat. D.v.s. att freda sig sjlv eller ngon annan som blir utsatt av vld . Det r bevakningsbolaget som avgr om vktaren skall ha batong nr han tjnstgr. Polismyndigheten eller ngon annan myndighet kan inte inskrnka denna rttighet. Om man bortser frn utrustning som ingr i specialtjnster som skyddsvakt och personskyddsvktare s har fordonet blivet ett vanligt hjlpmedel fr vktaren att transportera sig sjlv mellan bevakningsobjekt. Bilarna kan vara olika utrustade men brukar ha kommunikationsradio s att vktaren kan kommunicera med larmcentral eller arbetsledningen. Frbandsvska samt en del verktyg kan ocks vara vanlig. 13

Ronderingsvktaren har sitt nyckelskp med nycklar till alla objekt ha skall rondera. Vskan r lst och sitter fast i bilen som ven r larmad. Ficklampa brukar sitta i bilen dr den ven laddas. Eftersom mycket bevakning sker nattetid s r ficklampan ett oumbrligt hjlpmedel. En vktare skall bra uniform tillsammans med freskriven huvudbonad, vanligtvis en basker. Det finns stora likheter mellan en polisuniform och en vktares uniform vad gller utformningen. Den skall vara praktisk och ha mnga fickor. Om man vidare tittar p den utrustning som vktare br p sig s har mnga vktare ett sk. multitool som innefattar flera verktyg i fickformat. En avkodare fr att kunna lsa av streckkoder p objekten som han bevakar. Ev. batong som sitter i en batonghllare. Och vanligtvis en ficklampa som brs i bltet. En brbar radio som oftast brs i bltet tillhr ocks utrustningen. Hllare fr nycklar r ven vanligt. En vktare skall alltid bra med sin tjnstelegitimation s han kan legitimera sig vid behov. Detta r enligt frordningen om bevakningsfretag. Alla vktare skall bra uniform som tillhandahlls av bevakningsfretaget. Uniformen skall vara godknd av rikspolisstyrelsen och ha funktionsbeteckningen vktare broderat p hger sida p brstet. r det en bevakningstjnst som krver civil kldsel s r ven det godknt. Vktare som har ngon annan funktion som exempelvis skyddsvakt eller ordningsvakt skall ven ha den funktionsbeteckningen p vster sida p brstet.

4 Entrvrdar

P senare r och framfr allt under 1990-talet brjade fenomenet entrvrdar att utbreda sig. Samtidigt som kravet frn krgaren vxte p att rtt gster skulle komma in och ha frtur i kn, samtidigt skall vissa gster selekteras bort med olika metoder. Detta kan inte en ordningsvakt gra d han r en myndighetsperson som inte har ngra lagstd fr att sga vem som fr komma in och som inte fr. Det arbetet r inte ordningshllning och ingr d inte i ordningsvaktens naturliga arbete. En entrvrd r en person som r anstlld av krgaren och som i dennes stlle skter kn och inslppet. Entrvrdarna arbetar ofta tillsammans eller vid sidan om ordningsvakterna och det kan bli felaktigt. Eftersom entrvrden inte utvar myndighetsutvning s kan entrvrden bara luta sig p ndvrnsregeln och d skulle entrvrden bara ingripa om ordningsvakten var i ett underlge och skulle behva hjlp. Tidigare har det diskuterats att ex. vktare kunde 14

assistera en ordningsvakt vid gripanden, men i allt material jag har lst samt alla personer jag har pratat med s fungerar inte detta. Mnga som arbetar som entrvrdar har samma bekldnad som ordningsvakten med den nda skillnaden r att det str entrvrd p ryggen och brstet istllet fr ordningsvakt. Det kan vara vldigt vilseledande d man kan ta fel p deras uppgifter samt att blanda ihop dem. Det r vanligt att krgaren anvnder sig av enrtvrdar istllet fr ordningsvakter och det kan bde vara olagligt samt att det tummar p rttsskerheten. Eftersom att en ordningsvakt har utbildning bde i juridik samt har man skall hantera en situation s har de lngt mer kompetens r vad entrvrden har. Dessutom s r ordningsvakten bemyndigad att anvnda tvngsmedel om det behvs, det har inte entrvrden. I Helsingborg hade man p frsk att ordningsvakten skulle ha en bekldnad och entrvrden en annan. Det kan vara ett stt att skilja dem t. Ett av problemen som man har sttt p r att det finns ingen kontroll p vem som arbetar som entrvrdar. Det finns inga register eller liknande som med vktare och ordningsvakter. Det r ven vanligt med svartarbete i krogbranschen och d finns inga register om vem som har arbetat om s skulle behvas. Exempelvis vid ett brk eller om ngon vill anml ngon s frsvrar detta fr rttsvsendet. Krgaren vill ha ngon i drren som kan hlla ordning och reda, detta fr att affrerna skall g bra till. Folk anvnder droger p krogen och d kar risken att bli upptnkt. Krgaren sljer svartsprit och har personal som arbetar fr svartlner. Vid kontroller i storstadsregionerna har kriminellt belastade, oftast mn arbetat som enrtvrdar. Mnga av dessa har ofta frekommit i polisen register. Entrvrdar r och skall anses som envar. De har inga befogenheter utver vad en vanlig samhllsmedborgare har. De har dock rtten att arbeta en drr och representera krgaren. S lnge vrden inte diskriminerar ngon enligt lag s kan han ha vilka kriterier han vill fr att vlja gster. Vad gller entrvrdarnas verksamhet s finns ingen lag eller frordning som styr verksamheten. Drfr finns inga formella krav p utbildning eller funktionsbeteckning eller liknande. Man kan ju tycka att alla som ingriper skall ha grundlagarna i baktanke, men det krvs en viss erfarenhet eller utbildning fr att knna till grundlagarna. Annars fr man hoppas att allmnt sunt frnuft finns hos dem som ingriper vid incidenter enligt ndvrnsreglerna.

Diskussion

15

D behovet av skerhet har kat i samhllet s har antalet ordningsvakter och vktare ven kat. Man kan genom lagstiftningen se att ordningsvakten har lngt mycket mera befogenheter n vad vktaren har. Dessutom r han en myndighetsperson som r i myndighetsutvning. Detta stller inte bara ett hgre krav p ordningsvakten utan ven p myndigheter som har kontrollfunktionen ver ordningsvakten. Vktarnas funktioner har utkats mycket under de tio till femton senaste ren. Exempel p detta r miljvktare samt vktare som ronderar bostadsomrden. Det har varit en stor statlig utredning dr man tog sikte p att frndra mycket kring ordningsvakter och vktare. Man kan se en stor skillnad mellan ordningsvakter och vktare bde vad gller arbetsuppgifter och vilka befogenheter de har. Ordningsvakten r en myndighetsperson med befogenhet att anvnda tvngsmedel mot det enskilda, medan vktaren endast kan handla envar och tnjuter endast tjnstemannaskyddet vid vld eller hot mot honom som yrkesutvare. Jag tror att vi kan se en fortsatt kning av privata skerhetsbolag oavsett vad polisen fr fr resurser. Vldet i samhllet tenderar att bli grvre och grvre. Det gr inte en dag utan att man ppnar tidningen och d str det om en knivskrning eller att ngon har blivit skjuten. Mnniskor r beredda att betala fr en del skerhet men framfr allt stora fretag so kper fysiskt skydd i form av larm, skerhetsdrrar o.s.v. Det har ven varit under utredning att ordningsvakter skulle f mera befogenheter samt att man skulle utka deras arbetsomrden. Detta ger signaler p att behovet av skerhet kar i samhllet.

16

Referenser och kllhnvisningar 1. Rikspolisstyrelsens frfattningssamling, RPSFS 2003:10, FAP 692-1 Ansvarig utgivare chefsjurist Lotta Gustafsson 2. Lag (1989:578) om ordningsvakter 3. Repetitionsutbildning fr vktare, Vktarskolan 4. Ordningsvakter och vktare, DS 2003:50, Justitiedepartementet 5. Ordningsvakter och polis en studie om samarbetet i Halland, Andreas Tyleninus 6. Ordningsvakt och vktare regler fr ordningsvakter och bevakningsfretag, Johan Munck, Jan Vilgeus 7. Polislagen en kommentar, Nils-Olof Berggren, Johan Munck 8. Lag (1974:191) om bevakningsfretag 9. Lag (1990:217) om skydd fr samhllsviktiga anlggningar mm 10. http://www.bya.se/vaktarskolan/

17