You are on page 1of 4

Ddsstraffets vara eller inte vara

Efter attentatet mot Frankrikes kung Ludvig XV, ett klumpigt frsk att attackera kungen med en sl kniv, dmdes Richard-Francois Damiens den 2 mars 1757 till dden. Men att mista livet var i sig inte tillrckligt straff. Sedan han torterats med gldande kniptnger, kokande olja, brinnande tjra och smlt bly skulle hans kropp slitas i stycken av fyra hstar. Dessa var emellertid inte vana att dra; trots att bdlarna piskade dem hrt och ytterligare tv hstar anvndes lyckades de inte slita snder Damiens kropp. Detta fick, anmrkte upplysningsfilosofen Voltaire som var nrvarande vid avrttningen, flera hovdamer att brista i grt av medlidande med hstarna.

Till detta mte kommer vi att diskutera ett kontroversiellt mne runtom i vrlden, nmligen ddsstraffet. Diskussionen kommer att syfta till rttfrdiga eller frdma ddsstraffet som medel fr att skipa rttvisa, men kommer troligtvis ven att g in p frgans sjlva krna: Vad r ett mnniskolivs vrde, och kanske nnu viktigare, vilken rtt har vi till det? Frgan kan med frdel spaltas upp i flera subkategorier och perspektiv fr att mta fr respektive nackdelar med pfljden: Makro-perspektiv Mikro-perspektiv Ekonomiska aspekter Etiska aspekter Moraliska aspekter Rttvisans aspekter Brottsfrebyggande aspekter

Vi inleder med lite statistik angende straffet. Enligt Amnesty har i april 2006: - 86 lnder tagit bort ddsstraff fr alla brott ur lagstiftningen. - 11 lnder kvar ddsstraff enbart fr vissa brott i krigstid. - 25 lnder kvar ddsstraff i lagstiftningen, men har inte avrttat ngon p minst tio r. - 74 lnder kvar ddsstraff i lagstiftningen och har genomfrt minst en avrttning de senaste tio ren. Amnesty har uppgifter om att 2005 genomfrde 22 lnder avrttningar. Av dessa genomfrdes 94 % i fyra lnder. I Kina avrttades 1 700 mnniskor, i Iran 94, i Saudiarabien 86 och i USA 60. Detta r bara de avrttningar som man vet har genomfrts. Mrkertalet uppskattas vara vldigt stort eftersom mnga regeringar, bland andra Kina, hemligstmplar all statistik om antalet avrttningar. Amnesty uppskattar att Kina avrttade 7500-8000 mnniskor r 2006. Enligt Liu Renwen, en knd kinesisk juridisk expert avrttas runt 8 000 mnniskor varje r i Kina. Man r helt sker p att Kina avrttar flest mnniskor varje r av alla lnder i hela vrlden. Fler och fler lnder avskaffar ddsstraffet. Sedan 1990 har 40 lnder avskaffat ddsstraffet, och under de senaste 20 ren har antalet lnder som genomfr ddsstraff halverats.

Makro-perspektiv
Om vi vljer att ta ett steg bort ifrn ddsstraffet, bort ifrn det personliga och ser p problematiken ur ett annat perspektiv fr ddsstraff en annan innebrd. I samhllen som drabbats av en svrare kris, krig ssom svlt eller naturkatastrof, verkar pfljden ddsstraff ses p med blidare gon. Det finns inte lngre ngra institutioner som kan hantera problemet och drigenom blir pfljden ofta mer accepterat fr gemene man, p gott och ont. Dock kan konstateras att omstndigheterna gr det till en ndvndighet.

Mikro-perspektiv
Nr ett brott intrffar nra oss tenderar vi att reagera starkare. Det blir mer personligt och relateringen till den utsatte sker oftast i en mycket strre grad n om vi p nyheterna hr att stackars Ali, 35 r, bosatt i Syrien avlidit hr om dagen. En personlig frgestllning inleds, ofta med frgan Hur hade jag reagerat sjlv? . Det kan sjlvfallet ven mjligt att vra egna nra och kra blir drabbade. Mnniskan i sig tenderar, summa summarum, att ndra sikt kring ddsstraffet som pfljd ju nrmare man sjlv r den drabbade.

Ekonomiska aspekter
Hur mnga gnger har ni inte hrt klagomlet Fngar i Sverige fr bttre mat n skolbarnen ? Hur mnga gnger har du som lser detta funderat p Kriminalvrdens omkostnader hr i Sverige? Vad tror du att summan r? Och har du inte ngon gng funderat p om man inte borde kunna omprioritera pengarna till andra statliga organ? Ddsstraff r, om vi bortser ifrn etiska dubier, ett ekonomiskt sparsamt alternativ om vi inte utvecklar det till att efterlikna till exempel den Amerikanska varianten dr den dmde oftast sitter av ett lngre fngelsestraff enbart fr att drefter dmas till dden. Pengarna som nyttjas till vrd av till exempel dmda och diagnosticerade psykopater (frmst KBT-behandling), en vrd vars effekter bedms som lga enligt majoriteten av vetarna inom omrdet, skulle till exempel komma till stor nytta inom forskningen inom cancer. Rent utilitaristiskt skulle en mrdares vrd kunna bekosta tv sjuka pojkars vrd.

Etiska aspekter
Detta r troligen ett av de vanligaste motiven till varfr gemene man i Sverige ifrgastter ddsstraffet. Det grundar sig i en knsla av att det r fel att berva ngon livet, d livet r en av de medfdda rttigheterna som br vara okrnkbara. Filosofen Jean-Jacques Rousseau argumenterade fr att samhllet r byggt p samhllsfrdraget, ett hypotetiskt avtal mellan medborgare och stat. Han ansg att det vore orimligt att medborgarna skulle gett staten rtten att ta deras liv igenom detta och att idn var ohllbar. Voltaire ppekade senare i upplysningsfilosofin, som just infrde humanistiska vrderingar och optimism, att den som avrttats p fel grunder omjligen kunde f ngon upprttelse. Immanuel Kant andra sidan ppekade att att den som mrdat sjlv mste d fr att balansen i vrldsordningen inte skulle rubbas. Han menade att mnniskor i var bundna i den gllande rttsordningen och ddsstraffet var en ndvndighet om rtten blev krnkt.

Moraliska aspekter
Vad sker med oss nr vi vl skipar denna rttvisa i realiteten? Blir det svrare att pvisa det felaktiga i polisers vervld mot kriminella som nd skall dmas till dden? Hr i Sverige har vi en vldigt stark tro p rttssystemet verlag, men det r ocks ett rttssystem dr vi ven inte har ddsstraff i straffskalan. Sjlvfallet mste vi d ver allt annat gra allt i vr makt fr att fra in klienten till rtten. Jag menar inte att rttsvsende eller anhriga till mrdade pltsligt kommer g ut p regelrtta vendettor, men frgan r om vi inte frringar vrdet i att ta en mnniskas liv igenom att tillta det som konsekvens i vrt rttssystem? Och om vi frringar det, om vi gr det mer vedertaget att ta ett mnniskoliv, vad r d konsekvensen fr samhllet?

Rttvisans aspekter
Istllet fr att sjlv ordbajsa vackert hr passar jag hr p att citera David Andersson i hans bok Ddsstraffet ett frsvar .

Svensk lagstiftning utgr inte frn rttvisan. En konsekvens av det blir att ddsstraffet frkastas. I Sverige fr t.ex. mrdaren i stllet fngelse, i regel omkring 6-18 r.(Se fotnot 1) Denna korta tid har dessutom som syfte att teranpassa frvaren med omsorg som grundlggande arbetsmetod. Sedan blir brottslingen fri och har (normalt sett) fortfarande ett helt liv framfr sig och kan frverkliga sina drmmar. Detta ska jmfras med grningsmannens offer som kanske ftt livslnga skador och mn, eller dd och grav. Och i motsats till grningsmannen blir inte offret fri frn graven efter ngra r. Det ska ven jmfras med den ddes anhriga och vnner som tvingas leva med hela detta trauma ett helt liv. All denna avgrundsskillnad kommer inte ens i nrheten av ngot som kan kallas rttvisa. Ngon kanske freslr livstids fngelse som alternativ. Men det innebr inte heller rttvisa. Livstids fngelse kommer trots frihetsbervandet att innebra permissioner, goda och trevliga stunder, vrd och teranpassning. Dessutom innebr livstid i Sverige omkring 10-18 r nr

den obligatoriska villkorliga frigivningen inkluderas. Det finns ett trstande hopp om frigivning, ett hopp som nstan alltid kommer att infrias. Men hur mnga goda och trevliga stunder kan den dde f rkna med? Nr ska han bli frigiven? Vilket hopp har han?

Brottsfrebyggande aspekter
Kan d ddsstraffet slutligen ha en avskrckande effekt p kriminalitet? Statistik frn USA pekar p att: 1. Det inte finns ngra skillnader i antalet vldsbrott mellan lnder som har ddsstraff och de som inte har det. 2. Ddsstraff inte har mer avskrckande effekt n andra former av straff. 3. Vldsbrott varken kar om man avskaffar ddsstraffet eller minskar om man terinfr det. Men detta r d ven statistik enkom frn staterna. Det r svrt att hitta strre statistiska underskningar ifrn andra nationer med ddsstraff, men Kanada r ett annat exempel dr brotten minskat med 43% sedan avskaffandet av landets ddsstraff (dock r de ocks grannar med USA varav en viss sund skepticism kanske br vidtas om huruvida det utan vidare kulturell versttning kan appliceras p Sveriges folk och rttssystem). Statistiken talar fljaktligen fr att ett infrande av ddsstraff inte kommer pverka antalet brott. Dock kommer detta pongteras, det kommer att hindra att enskilda individer dmda fr mord eller drp ter begr brott av liknande karaktr. Detta kan beskdas som en vinst i sig d den etiska riktlinjen ven medfr en konsekvens i motsats till de tillfllen d grningsmannen ges tillfllen att upprepa sin grning. Fr att pvisa riskerna fr individers terfall i brott fljer denna statistik (terigen med USA som plats fr studien). Av de som under 1973-1989 blev dmda fr mord terfll 25% i nya brott inom tre r efter frigivningen. Av de 101 lngtidsdmda som blev frigivna 1994 terfll 38 % i nya brott inom fyra r efter frigivningen. En stor underskning i USA visar att av de mrdare som blev frigivna 1983 terfll 42 % i nya grova brott inom tre r.

Min tanke har enbart varit att p ett ltt stt spalta upp olika aspekter av straffet, sjlva funderingen r helt och hllet lmnat upp till lsaren att fundera p och I.S att avgra om ddsstraff r rtt eller fel. Frgestllningarna r enkla.

r ddsstraff bra eller anus? Finns det specifika tillfllen ddsstraff br tillmpas? r ddsstraff moraliskt rtt? r ddsstraff rttvisa ? Finns det bra ersttningsalternativ till ddsstraff?
Som eventuell extrafrga kommer vi diskutera kemisk kastrering, dock hann jag inte skriva om det s det blir egen inhmtning som gller dr!