Stämpling eller anstiftan, rättsskipning eller rättsäkerhet?

- vad skiljer begreppen i terroriståtalet. En sammanställning ur Wikipedia av Per Lapins

PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information. PDF generated at: Wed, 10 Aug 2011 16:15:32 UTC

Innehåll
Artiklar
Romersk rätt eller germansk rätt Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsförbrytelse Jurist, advokat, åklagare, domare Kan misstänkas, skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt? Förarbete eller förundersökning, åklagare eller förundersökningsledare Rättsordning eller rättstradition, rättsskipning eller rättssäkerhet Anstiftan eller uppvigling, stämpling eller förberedelse? Anhållen, arresterad, gripen eller häktad Romersk, mosaisk eller sharialag Inledning
Anstiftan Casus Culpa Dolus Förberedelse Gärningsman Medverkan till brott Mordbrand Oaktsamhet Stämpling Underlåtenhet att avslöja brott Uppsåt Uppvigling Mord Misstankegrad Åtal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 15 16 17 18 19 20 23 24

Gripande Anhållande Häktning Arrestering Lag om rättspsykiatrisk vård Tvångsmedel Stämning (juridik) Våldsmonopol Svenska polisen Säkerhetspolisen Åklagare Domstol Jurisdiktion Rättsstat Rättssäkerhet Rättsregler Frihetsberövande Omhändertagande Kroppsvisitation Kroppsbesiktning Husrannsakan Avlyssning Beslag Kriminalvården Straff Sveriges rättsväsen Offentlig försvarare Förundersökning Förundersökningsledare Lagstiftande makt Dömande makt Verkställande makt Rättsväsen Påföljd för brott i Sverige Böter Fängelse Villkorlig dom Skyddstillsyn

26 27 28 29 30 34 35 35 36 46 52 54 55 56 57 58 58 58 60 64 65 66 67 69 73 79 81 82 83 84 85 86 88 88 90 91 94 94

Överlämnande till särskild vård Rättsfilosofi Rättsvetenskap Gällande rätt Sharia Mosaiska lagen Inkvisitoriskt system Ackusatoriskt system Tilltalad Rättssystem Civil law Common law Förarbete Rättskälla Rättegångsbalken Brottsbalken Grovt brott enligt svensk lag Ringa brott enligt svensk lag Svensk rätt Nordisk rätt Germansk rätt Tingsrätt Dom Hovrätt Prövningstillstånd Högsta domstolen Kammarrätt Regeringsrätten Förvaltningsdomstol Förvaltningsrätt (domstol) Brottmål Kriminalvård Häkte Terrorism Statsterrorism Brott mot krigets lagar Folkrättsbrott Brott mot mänskligheten 95 97 97 101 101 107 107 107 108 108 109 109 110 110 111 115 116 119 121 123 124 125 128 129 132 132 133 136 136 137 140 140 141 142 156 158 161 162 .

-licenser och -bidragsgivare 179 182 Artikellicenser Licens 184 .Folkrätt Internationell rätt Folkmord Folkmordskonventionen Romersk rätt Corpus juris civilis 164 165 166 172 174 177 Referenser Artikelkällor och författare Bildkällor.

1 Romersk rätt eller germansk rätt .

2 Terrorism eller massmord. statsterrorism eller krigsförbrytelse .

åklagare. domare .3 Jurist. advokat.

skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt? .4 Kan misstänkas.

åklagare eller förundersökningsledare .5 Förarbete eller förundersökning.

rättsskipning eller rättssäkerhet .6 Rättsordning eller rättstradition.

7 Anstiftan eller uppvigling. stämpling eller förberedelse? .

gripen eller häktad .8 Anhållen. arresterad.

9 Romersk. mosaisk eller sharialag .

nu/ 1962:700& #35. om han har förmått annan till utförandet. för vilken fängelse är föreskrivet. I 23 kap 4 § Brottsbalken[1] förskrivs: 4 § Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Straffet kan dock sättas ned. för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. 4 § Brottsbalken ( 1962:700 (https:/ / lagen. om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. html .K23P4)) [2] http:/ / runeberg. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning. Den som blott gjort försök att förleda annan till brott är fri från straff. Se även • Medhjälp • Stämpling • Uppvigling Källor • Anstiftare [2] i Nordisk familjebok (2:a upplagan. Sverige I svenskt rätt straffas en anstiftare i allmänhet som om personen själv vore gärningsman. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman. om anstiftaren i syfte att avvärja brottet sökt förmå gärningsmannen att avstå från verkställigheten. Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla. 1904) [1] 23 kap. org/ nfba/ 0620. Den som inte är att anse som gärningsman döms. gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen.10 Inledning Anstiftan Anstiftan (latin auctor intellectualis) är en juridisk term med innebörden att uppsåtligen förleda annan till brott.

Se även • • • • Culpa Dolus Presumtionsansvar Skadestånd Culpa Culpa används ofta som en juridisk term för oaktsamhet eller vårdslöshet inom juridisk litteratur. se kasus. t. vårdslös") är culpös. Presumerad culpa är alltid utgångspunkten i kontraktsförhållanden emedan det förväntas att parterna skall uppfylla det löfte de avgett i avtalet (pacta sunt servanda).Casus 11 Casus För det språkvetenskapliga begreppet. Svaranden antas då vara ansvarig tills det han bevisat motsatsen.k. Casus (av latinets ord för händelse) är ett begrepp som används framför allt inom skadeståndsrätten. Motsvarande adjektiv ("oaktsam. Jfr casus och dolus. kontraktsförhållanden. Om någon vållat skada genom en ren olyckshändelse (våda) kan han normalt inte åläggas något skadeståndsansvar. Jfr dock strikt ansvar. Det markerar skillnaden mellan begreppet oaktsamhet eller vårdslöshet i vanligt tal och oaktsamhet eller vårdslöshet i lagens mening. presumerad culpa. I vissa tillfällen. . enligt huvudregeln om att det krävs antingen uppsåt eller vårdslöshet för att bli skadeståndsansvarig. råder en s.ex.

latin för uppsåt. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld. lämnar eller mottager penningar eller annat såsom betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott. Försök till dessa brott är alltså straffbara."[1] Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för förberedelse måste anges särskilt i det kapital i brottsbalken där brottet definierats. Åtalen har följaktligen bifallits av Svea hovrätt i dom 1998-06-18 i mål nr B 795-98. förvarar. värd 598 kr. skaffar. lämnar. från grekiska "dolos" (δόλος).[3] En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj. transporterar. Brotten stöld. olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av värmeenergi är också straffbara som försöksbrott om de inte är att bedöma som ringa brott. med uppsåt att utföra eller främja brott 1. Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. eller 2. ha bedömts som snatteri där försök inte hade varit straffbart. Ordet används ofta inom juridisk litteratur.[2] Försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel. och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. tar emot. 2 § brottsbalken. sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott ska i de fall som särskilt anges dömas för förberedelse till brott. Förberedelse till brott definieras enligt 23 kap 2 § Brottsbalken på så sätt att " Den som. rån. grovt rån har särskilt angivts i 8 kap 12 § brottsbalken.Dolus 12 Dolus Dolus. tillverkar. I ett mål om förberedelse. respektive stämpling till mord har frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa besvarats nekande.[5] . Se även • Casus • Culpa Förberedelse Förberedelse till brott är en svensk juridisk term. [4] Normalt borde brottet med hänsyn till att värdet var relativt lågt. Motsvarande adjektiv ("uppsåtlig") är dolös.

som utan att vara gärningsman. I brottsbalken 23 kap 4 § föreskrivs: Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. träffas av ett ringare straff. nu/ 1962:700#K23P2 https:/ / lagen. En juridisk term för den individ som medverkar till brott är medhjälpare (latin so'cius) Sverige Enligt svensk lag straffas den. för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning. Medverkan till brott För medverkan till brott döms den. gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen. "att gärningen därigenom sker". om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. nu/ dom/ rh/ 1998:69 Se även • • • • Anstiftan Medhjälp Stämpling Underlåtenhet att avslöja brott Gärningsman Gärningsman är en juridisk term för den som begått en brottslig gärning eller som på grund av sin starka medverkan i brott är att anse såsom delaktig i brottet i egenskap av medgärningsman. . för vilken fängelse är föreskrivet. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. såsom vore han själv gärningsman. På medeltiden betydde ordet gärningsman hantverkare. uppsåtligen främjat denna med råd eller dåd. som lämnat sitt biträde före brottets utförande eller vars medverkan vid själva brottet varit av mindre väsentlig beskaffenhet. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman. nu/ dom/ rh/ 1993:117 https:/ / lagen. Vad som sägs i denna paragraf skall icke gälla.Förberedelse 13 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. Den som inte är att anse som gärningsman döms. nu/ dom/ rh/ 1999:11 https:/ / lagen. Den medhjälpare åter. nu/ 1962:700#K8P12 https:/ / lagen. om han har förmått annan till utförandet. som biträder vid själva utförandet av brottet och detta på sådant sätt.

brott enligt brottsbalken i svensk lag. lägst ett och högst tre år. stadgar: 1 § Om någon anlägger brand. Lag (2009:396). eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle. kapitel 13. döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid. Brottsbalken. Är brottet mindre allvarligt. Mordbrand har således samma straffsats som allmänfarlig ödeläggelse.Medverkan till brott 14 Se även • Anstiftan Mordbrand Mordbrand. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vad begreppet betyder. Se även • Pyromani Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Arsons . som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. döms för mordbrand till fängelse. Mordbrand behöver inte inbegripa något mord. 2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt. där den lätt kunde sprida sig. lägst sex och högst arton år. lägst två och högst åtta år. döms till fängelse. eller på livstid. Lag (1993:207).

— Strafflagen. För en gärning som snarare grundar sig på olyckshändelse än på oaktsamhet bestraffas gärningsmannen inte.6. fi/ sv/ laki/ alkup/ 2003/ 20030515 . 3:e kapitlet. trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den (oaktsamhet). Inom rättsvetenskapen används också det latinska ordet culpa med samma betydelse. Frågan om oaktsamheten skall anses vara grov (grov oaktsamhet) avgörs utifrån en helhetsbedömning. i lydelsen från 13. hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen. hur viktiga de äventyrade intressena och hur sannolik kränkningen är. om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har. I den finska Strafflagen definieras oaktsamhet och grov oaktsamhet så här: ” En gärningsmans förfarande är oaktsamt.2003/515 „ [1] Se även • uppsåt Referenser [1] http:/ / www. Oaktsamhet kan i många fall leda till straffrättslig påföljd. Om en handling skall räknas som oaktsamhet eller om den skall anses vara uppsåtlig kan inte sällan leda till invecklade diskussioner. Vid bedömningen skall beaktas hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är.Oaktsamhet 15 Oaktsamhet Oaktsamhet är en term inom juridiken som används för att beskriva att man genom vårdslöshet eller oförsiktigt handlande orsakar något. 7 §. finlex.

nu/ 1962:700#K23P2S4 Se även • • • • Försök till brott Förberedelse Anstiftan Underlåtenhet att avslöja brott .[3] Fotnoter [1] https:/ / lagen. se stämplingsteorin.Stämpling 16 Stämpling För stämpling inom sociologin. nu/ 1962:700#K8p12 [3] https:/ / lagen. och får sättas under den lägsta. nu/ 1962:700#K23P2 [2] https:/ / lagen. Om brottet däremot fullbordats. gräns som gäller för fullbordat brott. Stämpling är en juridisk term.[1] Stämpling föreligger. eftersom såväl stämpling som förberedelse anses ingå i det fullbordade brottet.[2] Straffet sätts i allmänhet lägre jämfört med om det handlat om ett fullbordat brott. Straff för stämpling ska bestämmas under den högsta. döms gärningsmännen endast för detta och inte för stämpling. då någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott eller försöker förmå annan att utföra brott eller erbjuder sig eller åtager sig att utföra ett brott. Till exempel kan nämnas stämpling till rån som straffbelagts genom 8 kap 12 § brottsbalken. Bestämmelser om stämpling finns i 23 kap 2 § brottsbalken. Stämpling till brott är endast straffbart i de fall det är särskilt angivet.

grov mordbrand. Ett exempel på detta är bestämmelsen i 13 kap 12 § brottsbalken enligt vilken man kan dömas för underlåtenhet vid dessa brott "försök. sabotage. • En andra förutsättning är att för brottet måste särskilt anges att underlåtelse är straffbar. nu/ 1962:700#K13P12 Se även • Anstiftan • Medhjälp • Stämpling . nu/ 1962:700#K23P6 [2] https:/ / lagen. grovt sabotage. sjö.[1] • En förutsättning är att avslöjandet kan ske utan fara för angivaren själv. förberedelse eller stämpling till mordbrand.[2] Ingen kan dömas till svårare straff än fängelse i två år. flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till förgöring".Underlåtenhet att avslöja brott 17 Underlåtenhet att avslöja brott Underlåtenhet att avslöja brott är i vissa fall straffbart när det gäller vissa grova brott. Den som ej insett men borde ha insett att brottet var å färde kan dömas under samma förutsättningar i övrigt. allmänfarlig ödeläggelse.[1] Fotnoter [1] https:/ / lagen. Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för underlåtenhet att avslöja brott måste anges särskilt i det kapital i brottsbalken där brottet definierats. kapning.eller luftfartssabotage.

Om personen inte är likgiltig inför att höstacken ska börja brinna så saknas likgiltighetsuppsåt. Om personen inte avser att höstacken ska börja brinna så saknas direkt uppsåt. antingen som slutmål eller som medel eller delmål för att i slutänden uppnå ett annat mål. och i de fall. 3. Efter 2004 års rättsfall Efter det s. 1. I allmänhet sägs dolus föreligga. att dolus föreligger. Inom straffrätten avses härmed de två skuldformer. • Indirekt uppsåt (dolus indirectus): om gärningsmannen inte avstår från att företa en handling. Det var den kristna tanken om att en skyldig handling (actus reus) för att vara värd straff måste följas av ett skyldigt sinne (mens rea) som låg bakom att uppsåtstanken spreds. HIV-fallet 2004 stipulerade HD en i rättsvetenskapen länge förfäktad ändring av uppsåtsbegreppen. Exempel: En person tänder en cigarett med en tändsticka och kastar sedan tändstickan i en höstack. från vilka strafflagarna utgår vid sina bestraffningsreglers uppställande. Uppsåt och oaktsamhet Dolus och culpa är två intimt kopplade begrepp inom juridiken. att utövat våld är dödligt). Om personen inte har misstanke om att höstacken ska börja brinna så saknas uppsåt. Likgiltighetsuppsåtet har ersatt indirekt och eventuellt uppsåt. • Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en nödvändig utfyllnad. Olika former av uppsåt Former som användes i svensk rätt fram till 2004 • Direkt uppsåt (dolus directus): när gärningsmannen aktivt eftersträvar resultatet av den handling han företar sig. • Eventuellt uppsåt (dolus eventualis): Delas upp i två led: I det första konstateras att gärningsmannen misstänker men inte säkert inser att en viss omständighet (som utgör brottsrekvisit) föreligger (t. Vid många rättskränkningar förutsattes nämligen för att straff över huvud skall komma till användning. Därutöver förutsattes för bestraffning av ofullbordade stadier av brottslighet. gäller som regel att i så fall lindrigare straffbestämmelser tillämpas. [1] • Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande. likgiltig inför följden föreligger likgiltighetsuppsåt. Inom juridiken används även det latinska ordet dolus för uppsåt. även om han inser vad resultatet av handlingen kommer att bli. I det andra ledet görs ett hypotetiskt prov: Om man kan säga att gärningsmannen skulle ha företagit handlingen även om han hade insett följden. att dolus förelegat hos den handlande. men likväl genomfört handlingen. även om blott culpa föreligger. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns.ex.Uppsåt 18 Uppsåt Uppsåt har man. så är kravet på eventuellt uppsåt uppfyllt. Hur dessa skuldformer bör avgränsas från varandra är omtvisat.k. om rättskränkningen i fråga ingår i en handlande persons föreställningskomplex som ändamål eller som medel för . höstacken börjar brinna. 2. • Direkt uppsåt: kvarstod men beskrevs som misstanke om följden och önskan att uppnå följden. när man företar en handling där följden av handlingen innefattas i handlarens sinne. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annan avsikt. då straff kan inträda. Uppsåt blev brett spritt genom den romerska rättens utbredning i Europa tillsammans med kristendomen. Uppsåt används som ett begrepp inom juridiken: att uppsåtligen orsaka något betraktas som mer straffvärt än att uppnå följden av oaktsamhet eller på grund av en olyckshändelse (våda).

Brister de nu uppställda förutsättningarna. vilka erfordras för att det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning samt den rättskränkning om vilken det är fråga (till exempel inget uppsåt att stjäla. Brottet uppvigling regleras i andra paragrafen i brottsbalkens sextonde kapitel. men om brottet bedöms som grovt kan den skyldige dömas till fängelse i upp till fyra år. Till dess avgränsning från det skuldlösa området kan culpa i positiv riktning karakteriseras som oaktsamhet. 176 Uppvigling Uppvigling innebär i svensk rätt att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohörsamhet. i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning. om rättskränkningen i fråga enligt den handlandes uppfattning är nödvändigt förbunden med handlingens företagande (enligt andra: med något. det vill säga har han med sitt handlande endast velat riskera rättskränkningens inträde. samt den handlande skulle företagit handlingen i fråga. dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader. om rättskränkningens inträde för den handlande framstår såsom endast ett möjligt resultat av handlingen (eller av något. i det att föreställningen om rättskränkningen i fråga antingen inte alls aktualiserats i samband med handlingens företagande eller väl aktualiserats. Om brottet är ringa döms ej till ansvar. Se även • Tryckfrihetsbrott . som ingår i hans syfte). svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet. kan på sin höjd endast culpa föreligga i förhållande till rättskränkningen. som ingår i hans syfte). vanligen antas dolus även föreligga. som erfordras. får på sin höjd culpa antagas vara för handen. att enligt den handlandes föreställning alla de omständigheter är för handen. Dessutom måste emellertid dolus även anses föreligga. "Om brott mot allmän ordning": Den som muntligen inför menighet eller folksamling. om man föreställer sig. även om rättskränkningens inträde för honom framstått såsom fullt visst. Uppvigling kan också betyda att man uppmanar soldater att åsidosätta sina skyldigheter. Stockholms tingsrätt dömde i juni år 2000 en person till ett års fängelse för grov uppvigling för att i en tidskrift ha uppmanat till handgriplig protest mot ett motorvägsbygge utanför Stockholm. Hovrätten höll 2001 fast vid brottsrubriceringen men sänkte straffet till 100 timmars samhällstjänst.Uppsåt ändamål ("ingår i hans syfte"). Skulle han åter för sådant fall hellre avstått från densamma. att den sak man avser att ta tillhör en själv). "Södra länken". 19 Källor [1] NJA 2004 s. Härutöver måste emellertid för tillvaron av dolus alltid fordras. för att det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning respektive den rättskränkning det är frågan om. denna må nu bestå i bristande psykisk aktivitet. men endast med otillräcklig sannolikhetsgrad eller olust-betoning. eller den må bestå i att den handlande utan tillräcklig grund förbisett någon av de omständigheter.

. hedersmord eller i nödvärn.[3] Enligt brottsbalken graderas brottet i stället med hänsyn till samtliga omständigheter. såsom former där uppsåt inte existerar. tillfällen då det är tillåtet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person. Att döda civilbefolkningen på motståndarsidan är dock förbjudet även i krig. Som exempel kan nämnas dödsstraff. Att gärningen förövades med berått mod ansågs betyda att gärningen var överlagd eller att gärningsmannen haft tid till sådan överläggning. Det innebär att det räcker att gärningsmannen insåg att handlingen skulle kunna innebära att offret dog och var likgiltig inför detta. inte grov misshandel. medan den mindre grova graden betecknas som dråp. Om landet är i krig är det inte förbjudet att avsiktligt döda stridande personer som kan antas tillhöra eller hjälpa en fientlig armé. Om avsikten i ett sådant fall är att grovt misshandla någon men våldet (uppsåtligen) blir så grovt att offret avlider klassas brottet alltså som mord. Vid speciella omständigheter (främst förlossningspsykos) kan en kvinnas uppsåtliga dödande av sitt nyfödda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadråp. Alla rättsväsen. det räcker med ett indirekt uppsåt eller ett så kallat likgiltighetsuppsåt. ser mord som ett mycket allvarligt brott. 1 § brottsbalken [2] framgår att den som berövar annan livet kan dömas för mord. Mord anses därvid vara ”normalfallet” av att beröva en annan människa livet. antika som moderna. Internationellt perspektiv Att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person är kriminaliserat i alla rättsordningar. Gärningsmannen behöver inte heller ha avsikt att döda. En människa som mördat kallas mördare. att exempelvis skrämma ihjäl någon kan lika gärna vara mord som att hugga ihjäl någon med yxa.Mord 20 Mord Mord är ett uppsåtligt dödande av en annan människa.[1] Sverige Av 3 kap. En hel del regimer utför politiska mord även i fredstid. med definition i olika staters lagar. eller i vissa fall dråp. Mord särskiljs oftast från andra typer av dödande. Mordet. enligt internationella rättsregler. Vad som är ett avsiktligt dödande av civilbefolkningen eller dödande av gerillamedhjälpare eller oavsiktligt dödande av civila råder det med nödvändighet mycket olika åsikter om (se proportionalitetsprincipen och stadsmord). medan dödande i hastigt mod vanligen betecknades som dråp. Däremot finns det i alla eller nästan alla länder undantag. I det förstnämnda fallet dömdes vanligen för mord. av Paul Cézanne.[4] Det har ingen betydelse för bedömningen av om det är ett mord eller inte som begåtts på vilket sätt offret dödats. I den tidigare gällande strafflagen skilde man mellan att döda någon med berått mod och av hastigt mod. denna regel gäller över hela världen. Om gärningsmannen inte kan anses haft uppsåt att döda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istället vållande till annans död.

Används av de flesta delstater i USA. Under perioden 2002–2006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. till exempel genom att injicera medicin. inte den egna personen. till exempel Pennsylvania och Kalifornien 1.[7] [8] Är gärningsmannen under 18 år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. mord som innefattar moment som gör att det framstår som särskilt grovt eller där det annars föreligger försvårande omständigheter. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. framkallar svår dödsångest. perioden 1990–1995 var den 44 procent. Om en person utan förskrivningsrätt. straffas för detta eftersom överlåtelse av receptbelagd medicin bara får skötas av vissa yrkesgrupper. Statistik I Sverige inträffar genomsnittligt ungefär 100 fall av dödligt våld per år (mord. Mord av andra graden (second degree murder): ej överlagt mord . Om den övergår i läkarassisterat självmord.[9] I ett fall där Svea hovrätt bedömt brottet så allvarligt att om gärningsmannen varit över 21 år hade han fått livstid har domstolen dömt en 19-åring till fängelse nio år. om en person genom aktiv dödshjälp hjälper någon ta livet av sig. Det finns två olika scheman för att bedöma allvaret i mordet. Till de allvarligare fallen hör bland annat mord som utförts med stor brutalitet. eftersom mord innebär att det är en annan person som dödas. Antalet fall har varit ungefär konstant åtminstone sedan 1975. riskerar läkaren alltså inte åtal för mord men kan bli av med legitimationen. till exempel anhörig till patienten.[5] [6] Syftet är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott. oavsett vad personen gör med medicinen. Att hjälpa någon att begå självmord. till exempel våldtäkt. överlåter receptbelagd medicin till någon annan kan han. lägst 10 år och högst 18 år eller livstid.Mord 21 Påföljd Straffet för mord är i Sverige efter lagändring 2009-07-01 fängelse på viss tid. "barmhärtighetsskott".[13] I 70 procent av fallen av dödligt våld är gärningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret. Är gärningsmannen mellan 18 och 21 år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. dråp och misshandel med dödlig utgång). genom passiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord är inte heller kriminaliserat. Andelen fall rubricerade som mord har ökat över tid. alternativt dråp.[11] Däremot är det mord. Normalt anges mord i olika grader från mord av första graden till mord av tredje graden (vissa delstater).[10] Självmord. Vad som avgör vilken typ av mord det är kan bero antingen på planläggningen eller på vilket sätt mordet utförs. dödshjälp Självmord är enligt lagen inget brott i Sverige. eller att hjälpa någon att dricka gift. Detta eftersom livstidsstraffen blivit avsevärt mycket längre sedan den tidigare straffskalan på tio år eller livstid infördes. mordbrand eller utförs av en person som sitter i fängelse på livstid. 2.[14] Det vanligaste vapnet är kniv. Det är ett överlagt mord och även mord som utförs i samband med andra brott.[15] Mord där ingen misstänkt finns ännu efter en eller två dagar kallar svensk polis för spaningsmord. USA Då mord i USA inte är ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen åt beroende på var brottet inträffar. genom att patienten tar medicinen själv men läkaren skriver ut medicinen. • Schema 1 . Mord av första graden (first degree murder): Den första graden är den mest brutala och allvarliga formen av mord.[12] Passiv dödshjälp praktiseras inom svensk sjukvård. Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat frågan om påföljd för mord.

nu/ dom/ nja/ 2007s194) [9] https:/ / lagen. s?id=43& vid=882) Populär Historia 7/2003 [2] https:/ / lagen. 2000 [13] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (http:/ / www. pdf) [7] https:/ / lagen. ub. 63. i. • Schema 2 .Mord 3. ungefär motsvarande vållande till annans död Här översätts ofta mord av andra graden till dråp på svenska. 1 §. överlagt mord eller medhjälp till mord som inte har speciella omständigheter. gu. med där gjorda hänvisningar. nu/ 1962:700#K3P1 [3] Kommentaren till brottsbalken. 57 och 78. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Även att offret torterats. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord. regeringen. pdf) Maria Boshnakova. nu/ dom/ rh/ 1996:69 [12] Patientens autonomi enligt svensk rätt (http:/ / gupea. under 3 kap. bra. [14] Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s. o. nu/ dom/ rh/ 2004:63 [5] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. elektroniska utgåvan. nordicacademicpress. [15] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 s. 2. Juridiska Institutionen. nu/ 1962:700#K30P5 [10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3 [6] Regeringens Proposition 2008/09:118 Straffet för mord m.Används av ett fåtal delstater som till exempel delstaten New York. 22 Se även • • • • • • • • • • • • Avrättning Folkmord Hedersmord Lönnmord Massaker Massmördare Mordbrand Ritualmord Seriemördare Självmord Stadsmord Styckmord Källor [1] Politiska mord får sällan avsedd effekt (http:/ / www. Mord av andra graden (second degree murder). se/ dspace/ bitstream/ 2077/ 2143/ 1/ 200058. Det är svårt att göra en översättning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive dråp på svenska eftersom innebörden kan vara olika beroende på delstat. (http:/ / www. com/ o. domare eller vittne. [4] https:/ / lagen.68. se/ extra/ faq/ ?module_instance=2& action=question_show& id=478& category_id=0) (BRÅ 2008) s. 1. till exempel mord på en polis. Mord av första graden (first degree murder) är mord under vissa omständigheter. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 08/ 09/ 1bcdfe03. nu/ dom/ rh/ 2008:17 [8] NJA 2007 s. 194 (http:/ / lagen. .m.

Exempel: En plånbok har försvunnit från ett klassrum där flera personer finns på plats. I Sverige finns fyra grader av misstanke: 1. Kan misstänkas. Exempel: Förövaren ertappades på bar gärning med att stjäla plånboken. utövas. Ingen kan heller låsas in (tas i förvar) enligt rättegångsbalkens regler. På sannolika skäl misstänkt. det vill säga att rätten kommer att finna att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad åklagaren har lagt honom till last. Det krävs något som ytterligare binder personen till brottet. Källor • Misstänkt. Samtliga kan ha haft något med det hela att göra.Misstankegrad 23 Misstankegrad Misstankegrad är ett begrepp inom juridiken som styr vilka tvångsmedel som polis och åklagare får använda. Exempel: Ett vittne har sett att en person har plockat på sig plånboken. På denna misstankegrad kan till exempel husrannsakan utföras. objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Misstanken framstår vid en objektiv bedömning som berättigad. Skäligen misstänkt. gripen. På denna grad kan inga tvångsmedel. 2. exempelvis ett vittne eller teknisk bevisning. 3. varför ingen tvångsåtgärd kan utföras. Åklagaren kan på objektiva grunder förvänta sig en fällande dom. såsom husrannsakan eller kroppsbesiktning. Exempel: Ett vittne har sett hur en person stod vid den plats där plånboken låg. anhållen eller häktad [1] Polisen Referenser [1] http:/ / www. men det finns inget som pekar mot någon speciell. 4. Tillräckliga skäl för åtal. Detta är den lägsta graden av misstanke. se/ Kalmar_lan/ sv/ Pressrum/ Gripen-anhallen-eller-haktad/ . polisen. Konkreta.

[6] Åtal väcks genom skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. I stämningsansökan skall åklagaren uppge: 1. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis. . Detta betecknas allmänt åtal. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.[1] . ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. Konstitutionsutskottet kan även väcka riksrättsåtal. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras. Uppgift skall dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet. den tilltalades namn.[6] En ansökan om stämning skall innehålla uppgifter om 1. allt enligt 5 § brottsbalken. Allmänt åtal Allmänt åtal är den vanligaste formen av åtal och innebär att det är åklagaren som väcker åtalet. skall rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet. 3. adress och personnummer 2. om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt. som behövs för dess kännetecknande. som är tillämpliga. som erfordras för dess kännetecknande. De allra flesta brott faller under allmänt åtal. Åtal väcks vanligen av åklagare.[4] Avvisas inte ansökan. De enda undantagen är brott mot 5 kap brottsbalken det vill säga ärekränkningsbrotten som i allmänhet inte faller under allmänt åtal utan initiativet ligger istället hos den som anser sig förolämpad eller förtalad. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning. Åtal skall anses väckt. adress och personnummer 2. nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. då stämningsansökan inkom till tingsrätten. Ansökan skall vara undertecknad av åklagaren.Åtal 24 Åtal Åtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt 5. som har åtalsplikt. • 2. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter. eller • 4. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal. de omständigheter som gör domstolen behörig. 3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter. som målsäganden vill framställa samt en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för anspråket. samt det eller de lagrum. förtal och grovt förtal. 4.[3] Åtal väcks genom att åklagaren hos rätten skriftligen ansöker om stämning mot den som skall tilltalas. samt de bestämmelser. den tilltalades namn. där talan väcks och förs av målsäganden eller annan med talerätt. om inte behörigheten framgår på annat sätt.[5] Enskilt åtal Ett enskilt åtal är ett juridiskt uttryck för åtal för brott. om någon sådan finns. sådana omständigheter som gör rätten behörig. får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser • 1. det enskilda anspråk. målsäganden. hudfärg. samt 5. som är tillämpliga.[2] Åtal kan också väckas av Justitiekanslern för brott mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 4. • 3.

samt 3. nu/ 1942:740#K45P1S3 Se även • Tingsrätt • Hovrätt • Högsta domstolen . ska rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet. den tilltalades inställning till åtalet och grunden för den. nu/ 1962:700#K5P5 [3] https:/ / lagen. 2. nu/ 1942:740#K45P4 [5] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P2 [8] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P7 [11] https:/ / lagen. 25 Noter [1] https:/ / lagen. skall förberedelse i målet äga rum. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande. nu/ 1942:740#K47P6 [10] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P9 [6] https:/ / lagen.[11] Enskilt åtal kan väckas när åklagaren inte vill väcka åtal. om han erkänner eller förnekar gärningen.[9] Vid förberedelsen bör den tilltalade avge svaromål och ange.[7] Avvisas ej ansökningen. nu/ 1942:740#K45P1 [4] https:/ / lagen.Åtal Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av målsäganden eller hans ombud. nu/ 1942:740#K47P1 [7] https:/ / lagen. Förberedelsen har till syfte att klarlägga 1.[8] Utfärdas stämning.[10] Huvudförhandling ska hållas med tillämpning av 45 och 46 kap rättegångsbalken. får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas. nu/ 1942:740#K47P5 [9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K5P5 [2] https:/ / lagen. Ett fall som utan framgång drivits som enskilt åtal är Johan-fallet. Om målsägandens framställning inte innefattar laga skäl för åtalet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat. vilka bevis som skall läggas fram och vad som skall styrkas med varje bevis.

Anhålls han eller hon inte ska beslutet om gripande omedelbart hävas. påträffas på bar gärning eller flyende fot. Om det finns skäl att anhålla någon. Har någon gripits ska han eller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. nu/ 1942:740#K24P8 Svea hovrätts dom 2009-05-08 i Målnummer B2843-09 https:/ / lagen. har -.trots att tio minuter förflutit -"envarsgripande" kunnat ske eftersom gärningsmannen påträffats "på bar gärning eller flyende fot".[3] Vid envarsgripande ska den gripne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.[4] Källor [1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s838 NJA 1992 s 838. Polisbefäl som underlät att hålla förhör med en gripen person har dömts för tjänstefel av Högsta domstolen[1] Åklagaren ska efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas. nu/ 1942:740#K24P7 . vilket uteslöt risken för att fel person skulle gripas. så kallat "envarsgripande".Gripande 26 Gripande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Gripande är i Sverige ett tillfälligt frihetsberövande av person som är misstänkt för brott.[2] Envarsgripande Om den som misstänks ha begått brott. Under förutsättning att den misstänkte gärningsmannen oavbrutet varit inom synhåll. https:/ / lagen. får en polisman i brådskande fall gripa denne även utan anhållningsbeslut. på vilket fängelse kan följa. får han gripas av envar.

För att anhålla någon krävs att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och om det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. nu/ 1942:740#K24P6 [2] https:/ / lagen. Åklagaren ska göra häktningsframställan till tingsrätten senast kl 12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet. nu/ 1942:740#K24P12 Se även • • • • Gripande Häktning Europeiska fängelsereglerna Frihetsberövande .[1] Beslut om anhållande fattas av åklagare. Fotnoter [1] https:/ / lagen.Anhållande 27 Anhållande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Anhållande är i svensk rätt en form av preliminärt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande.[2] I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.

[1] Skäl för häktning är om det 1. endera på häkte eller på en häktesavdelning på en anstalt.[3] En person kan av domstol häktas och därmed hållas frihetsberövad under en tid av normalt högst 14 dagar (sju dagar om endast misstankegraden "skäligen misstänkt" föreligger). Om det på grund av den misstänktes ålder eller hälsotillstånd kan befaras att häktning skulle medföra allvarligt men för den misstänkte. finns risk för återfall i brott (recidivfara). 3.[5] Den som är häktad kan underkastas "restriktioner". om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann.[8] Sedan häktningsbeslut som meddelats av tingsrätt och hovrätt befunnits icke vara lagligt grundade. eller finns risk att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt påverkar utredningen om brottet (kollusionsfara). telefonsamtal. förordnat att den häktade skulle försättas på fri fot.[4] Högsta domstolen har 2008-01-30 i mål B 466-06 hävt häktning för 16-årig pojke sedan han istället kunnat placeras på särskilt ungdomshem. varefter normalt ny häktningsförhandling ska hållas. eller på brottet finns ett lagstadgat straffminimum på minst 1 år och det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. brev eller besök av närstående med flera på häktet. vilket betyder att åklagaren (förundersökningsledaren) i målet kan fatta beslut om att avskära den häktades kontakter med omvärlden. 2. radio. finns risk att den misstänkte undanhåller sig lagföring eller straff (flyktfara). Väcks inte åtal inom två veckor ska rätten ompröva beslutet om häktning var fjortonde dag. får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. i form av tillgång till TV. utan hinder av att Riksåklagaren yrkat att förhör i häktningsfrågan skulle hållas i Högsta domstolen och ny häktningsförhandling begärts i hovrätten. 4. För häktning på graden "skäligen misstänkt" krävs även att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.[2] 6. varefter rättegång ska hållas i tingsrätt inom en vecka. har Högsta domstolen 1999-08-11 i mål Ö 3425-99.[9] . För misstänkt som ännu inte fyllt 18 år krävs "synnerliga skäl" för att häktesbeslut ska kunna meddelas av domstol.[6] Den som är häktad förvaras av kriminalvården. nyhetstidningar. I de flesta fall väcks åtal inom 14 dagar från häktningsbeslut. som kan användas för att frihetsberöva en person som är skäligen misstänkt (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer.Häktning 28 Häktning Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel enligt svensk rätt. den misstänkte är vagabond eller annars saknar fast hemvist i Sverige. eller om 5.[7] Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling enligt Högsta domstolens beslut 1992-08-10 i mål Ö 2569-92.

nu/ 1942:740#K24P1 [2] https:/ / lagen. När man i anglosaxiska länder talar om att någon är arrested. nu/ dom/ nja/ 2008s81 [6] https:/ / lagen. dvs ett tillfälligt frihetsberövande utfört av polisman. även om inget frihetsberövande är aktuellt. nu/ 1942:740#K24P2 [3] https:/ / lagen. kan en misstänkt hållas häktad under betydligt längre tid än i Sverige. där han sitter intagen tillsammans med personer som redan dömts för brott. I många länder intas häktad person på vanlig fängelseavdelning.Häktning Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. Arrested används i anglosaxiska länder även som en formell juridisk term när någon frivilligt infinner sig på en polisstation för att höras om ett misstänkt brott. som gäller som lag i Sverige). 8 § brottsbalken undanröjande av skyddstillsyn enligt Hovrättens för Nedre Norrland beslut 1996-05-14.[11] [10] 29 om I vissa andra länder. Detta gäller bland annat Belgien och Italien. men kunde även utdömas .[1] I den svenska försvarsmakten förekom dock begrepet arrest fram till 1973 och avsåg där ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av vederbörande befälhavare vid disciplinärenden. nu/ dom/ nja/ 1999s529 [10] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P4 [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K28P8 [11] https:/ / lagen. även i Europa. nu/ 1942:740#K24P5a [7] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s499 [9] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P18 [8] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2 [4] https:/ / lagen. motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen". nu/ dom/ rh/ 1996:44 Se även • Anhållande • Arrestering • Frihetsberövande Arrestering Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Arrestering är ett begrepp för frihetsberövande som inte används inom svensk civil rättsskipning. Noter [1] https:/ / lagen. Uttrycket "arrestering" används i svensk lag enbart i den svenska översättningen av artikel 5 i Europakonventionen i "lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna".

Vårdtiden kan då förlängas med högst sex månader. Lagen omfattar följande kategorier: 1.Arrestering av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten.och sjukvårdslagen om att landstingskommuner har skyldighet att erbjuda även rättspsykiatrisk vård. Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver rättspsykiatrisk vård. Denna lag gäller också kommuner som inte ingår i landstingskommun. 4. Om rättspsykiatrisk vård En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna. Om chefsöverläkaren bedömer att vården måste fortsätta ska ansökan göras hos länsrätten. Om mindre tillgripliga åtgärder är tillräckliga så ska de användas. Vården får pågå högst fyra månader. Lagen gäller. . Patienter som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård. 3. Ordet "arrest" användes även om regementes häkte där den arresterade hölls. SFS 1991:1129) är en svensk lag som berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott men på grund av allvarlig psykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Vidare så gäller föreskrifterna i hälso. nu/ 1994:1219 Lag om rättspsykiatrisk vård Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV. för individer som i domstol dömts till vård. Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning. är anhållen. Målet med rättspsykiatrisk vård är att patienten ska rehabiliteras och att patientens psykiska hälsa ska förbättras. 2. Tvångsåtgärder får användas vid denna typ av vård men endast om de står i proportion till syftet med åtgärden. intagen eller ska utredas. som nämnts ovan. efter sex månader kan man ansöka om ny förlängning. Lagen innehåller föreskrifter som innefattar tvång och frihetsberövande i andra fall än de som avses i lagen om psykiatrisk tvångsvård. 30 Se även • Gripande • Arresteringsorder • Europeisk arresteringsorder Noter [1] https:/ / lagen.

Personer som får ges rättspsykiatrisk vård och som lagen gäller för ska: 1. det är även viktigt att det blir ett normalt beteende och balans i det dagliga livet när det gäller mat. innehåller ofta flera olika behandlingsstrategier.Lag om rättspsykiatrisk vård 31 Beslut om rättspsykiatrisk vård Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i brottsbalken. och frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. I den individuella vårdplanen som finns för varje patient ska målen med behandlingen finnas med. är inte detta möjligt ska det stå i vårdplanen. Om det inte förekommer missbruk kan den som genomgår rättpsykiatrisk vård av vissa specifika skäl få permissioner som tex. Om personen är häktad kan vård påbörjas om den häktade och åklagare godkänner detta.eller säkerhetsfrågor. 3. Efter domstolsbeslut är det regeringen som fattar beslut om inskränkningar. dvs. lida av en allvarlig psykisk störning 2. Om det finns behov av andra insatser som tex. Vårdtiden är ofta lång. ha behov av psykiatrisk vård som också kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning. eller prata i telefon. Ytterligare en grupp innefattas av detta och det är ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård och ska till ett särskilt ungdomshem. utskrivningsprövning. Det är vissa villkor i samband med vistelser utanför avdelningen. om vårdbehov kvarstår efter detta så måste chefsöverläkaren ansöka om förlängd vårdtid länsrätten är det beslutande . Det finns individuella scheman som innehåller olika typer av aktiviteter. Vårdplan Vårdplanering ska påbörjas direkt när beslut om psykiatrisk tvångsvård är fattat och det är cheföverläkaren som är ansvarig för vårdplanen. Rättpsykiatrisk vård kan endast ske inom landstinget och den ska efter domstolsbeslut påbörjas genast. utifrån ordnings. Rättpsykiatrisk vård som avses i ovanstående text får inte pågå i mer än fyra månader. Om rätten har fattat beslut om rättspsykiatrisk undersökning och den misstänkte redan tagits in på undersökningsenheten så krävs inget vårdintyg. socialtjänst eller primärvård ska även de delta i vårdplaneringen för att på bästa sätt få till en bra samverkan mellan olika instanser. att besöka svårt sjuk närstående. med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt. Om den vårdade personen inte längre lider av en allvarlig psykiskstörning eller om behovet av frihetsberövande ej är nödvändigt beslutar ska den rättspsykiatriska upphävas av chefsöverläkaren Chefläkaren ska regelbundet göra bedömningar. sömn och vila. motion. boende. social samvaro. Samma sak gäller för personer som är häktade. För ett sådant beslut krävs att ett vårdintyg har utfärdats av någon annan läkare först. Beslut om rättspsykiatrisk vård fattas av chefsöverläkare på en sjukvårdsinrättning. det gäller fram för allt om det finns risk för rikets säkerhet eller terroristbrott. Vårdplanen är en grund för behandlingen och den ska även ge huvuddragen i den fortsatta vården. anhållen eller de som ska till kriminalvårdanstalt. Det är endast chefsöverläkaren som kan ge detta. den brukar pågå under flera år. att ta sina mediciner. Vårdplanen ska utifrån ett helhetsperspektiv för patienten innehålla behandling och omvårdnad så att man når målen för tvångsvården. Inskränkningar kan vara att skicka eller ta emot brev. hålla kontakt med en utsedd person. få besök. Kortare permissioner får ges om det är förenligt med den vårdplan som finns för patienten. får ske om kriminalvården godkänner detta. Inskränkningar för patienten. motsätta sig sådan vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd inte anses kunna fatta beslut kring detta. aktiviteter. Om en person som vårdas enligt LPT anhålls eller häktas och tas in på enhet för rättspsykiatrisk vård eller kriminalvårdsanstalt så ska beslut om sådan vård anses som ett beslut om rättspsykiatrisk vård. Patienten eller chefsöverläkaren kan ansöka till rätten om att patienten får vistas utanför den rättspsykiatriska vårdavdelningen. Det är viktigt att patienten är delaktig i sin vårdplanering. Behandlingen ska ta hänsyn till både kropp och själ hos patienten för att han/hon ska kunna fungera i samhället. Chefsöverläkaren på den vårdades sjukvårdsinrättning beslutar att vården genast ska upphöra om personen som vårdas där inte längre uppfyller de kriterier som föreligger beslutet om LRV. att inte använda alkohol och droger.

Efter ansökan av chefsöverläkaren får länsrätten medge att den rättspsykiatriska vården fortsätter utöver den nämnda längsta tiden. räknat från prövningstillfället. Länsrätten beslutar när den rättspsykiatriska vården inte längre är nödvändig. om . vid psykiatrisk tvångsvård om förstöring eller försäljning av egendom 6. får den rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på rättens beslut.Lag om rättspsykiatrisk vård organet i dessa frågor och de kan bevilja vård i ytterligare 6månader. Medgivande till förlängning av vårdtiden får lämnas för högst sex månader åt gången. vid avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område 4. som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart eller. Anmälan ska ske genast när chefsöverläkaren finner att den rättspsykiatriska vården kan upphöra. Om ansökan om förlängd vårdtid avslås av länsrätten ska vården omedelbart upphöra. I annat fall ska anmälan göras senast inom fyra månader. Ansökan om förlängning ska ha kommit in till länsrätten innan tiden för gällande beslut om rättspsykiatrisk vård har löpt ut. ska chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas genast besluta att vården ska upphöra. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och 2. från den dagen. En fråga enligt första stycket prövas av länsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten. om vårdbehovet efter 6månader fortfarande kvarstår måste en ny ansökan till länsrätten skrivas av chefsöverläkaren annars upphör den rättspsykiatriska vården. vid avslag på en begäran att den rättspsykiatriska vården ska upphöra 3. ska vården upphöra omedelbart. Länsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. om patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag. Frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. chefsöverläkaren kan inte besluta om att vården genast ska upphöra i dessa fall. Avslår rätten ansökan. varvid överklagandet ska anses innefatta även en begäran att vården ska upphöra 2. om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats om att den rättspsykiatriska vården ska upphöra. Patienten kan överklaga beslutet av chefsöverläkaren till länsrätten: 1. Har överklagandet kommit in för sent. vid inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster 7. vid intagning för rättspsykiatrisk vård. ska länsrätten avvisa det. som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska vården upphöra när: 1. både patienten själv och chefsöverläkaren kan ansöka om upphörande av LRV. räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart. Rättspsykiatrisk vård får pågå under högst fyra månader. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. Ovanstående gäller ej personer som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. vid återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område 5. När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas. ska överklagandet ges in till länsrätten. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag. 32 Vårdens upphörande Om den som genomgår rättspsykiatrisk vård utan beslut om särskild utskrivningsprövning inte längre lider av en allvarlig psykisk störning eller om det inte längre med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. Har en ansökan om förlängning kommit in till länsrätten. Ansökan och medgivande i anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla. Därefter ska anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan. vid övervakning av försändelser I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas.

Enligt lagen ska det lämnas ut också från en verksamhet där det gäller sekretess. ansökan om medgivande till fortsatt vård. Överklagandet ska inte avvisas. behandling av häktade och anhållna p. När rättspsykiatrisk vård har påbörjats respektive avslutats ska genast chefsöverläkaren underrätta patientnämdsverksamheten. anmälan eller överklagandet kom in till länsrätten. anmälan om upphörande av vård. och från kravet om specialistkompetens. när patienten blir beviljad att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område eller då vården upphör.a. Från verksamhet där det gäller sekretess ska det lämnas ut uppgifter om en patient som chefsöverläkaren behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. beslut om övervakning av försändelser. har så skett ska rätten genast meddela vårdinrättningen att beslutet kan verkställas. ska rätten skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta. Har en patient fyllt 15 år har denne rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt lagen. ska rätten pröva om den har kommit in i tid. Så snart en ansökan eller anmälan har kommit in till länsrätten. inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök. Mål enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. beslut om inskränkning gällande användandet av elektroniska kommunikationstjänster. Nämnden ska informeras då en patient har överklagat ett beslut att vården inte ska upphöra och då vården efter överklagandet har upphört. Finns det särskilda skäl till att en patient med tanke på stödpersonens säkerhet inte kan ta emot besök ska chefsöverläkaren lämna ut nödvändiga upplysningar till stödpersonen eller till nämnden. Polismyndigheten har likt i lagen om psykiatrisk tvångsvård i tillämpliga delar skyldighet att lämna biträde. beslut om avskiljning. En chefsöverläkare ska i den omfattning som regeringen eller socialstyrelsen föreskriver fortlöpande lämna uppgifter om åtgärder som vidtagits enligt lagen. Samma gäller för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande från socialstyrelsen. beslut om upphörande av inskränkningar gällande de två senast nämnda inskränkningarna. Finns det särskilda skäl får uppdragen lämnas åt en annan läkare vid vårdinrättningen eller enheten. . De föreskrifter som anges i lagen om psykiatrisk tvångsvård ang. Regeringen el socialstyrelsen ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten. Dock gäller rätten att för stödpersonen besöka patienten bara i den mån det inte stöter på hinder på grund av bestämmelser. Länsrätten får förlänga tidsfristerna om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt. Ett mål hos en länsrätt ska tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan.Lag om rättspsykiatrisk vård förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Finns särskilda skäl får underrättelse lämnas utan att målsäganden begärt att bli underrättad. stödperson gäller också i tillämpliga delar rättspsykiatrisk vård. Genomgår en patient rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (SUP) ska chefsöverläkaren ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad om patienten avviker. Chefsöverläkaren ska så snart patientens tillstånd tillåter genom individuell och anpassad information upplysa patienten om dennes rätt till stödperson. En underrättelse ges på ett sätt som är lämpligt i varje enskilt fall och ska innehålla information och regler om besöksförbud enligt den lagen. beslut om fastspänning. Regeringen eller socialstyrelsen (efter regeringens bemyndigande) får medge undantag från krav att läkare som gör bedömning för vårdintyg ska ha legitimation. det gäller inte när det är fråga om beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård. detta gäller också när en patient inte inställer sig vid tidpunkt för då vården ska börja. Har åklagaren innan en länsrätts beslut meddelat att beslutet kan överklagas får länsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas innan det vunnit laga kraft eller rätten informerats om att beslutet inte kommer överklagas. 33 Övriga bestämmelser Chefsöverläkaren får ge uppdrag åt en annan läkare med specialistkompetens inom psykiatri vid sjukvårdsinrättningen eller enheten för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att göra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt lag. beslut om behandling. I ett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till länsrätten.g. Önskar målsäganden att bli underrättad ska detta göras så snart som möjligt och innan patienten lämnar vårdinrättningen. Har den kommit in för sent. Beslut som meddelas gäller omedelbart.

patient som ska till ett särskilt ungdomshem. gripande eller omhändertagande. få ett offentligt biträde. se/ rnp/ sls/ lag/ 19911129.Lag om rättspsykiatrisk vård Chefsöverläkaren är skyldig att lämna ut uppgifter till kriminalvården om en patient som efter den rättspsykiatriska vården ska till häkte eller anstalt om uppgiften behövs inom kriminalvården. En patient ska så snart dennes tillstånd tillåter upplysas av chefsöverläkaren om sin rätt att överklaga vissa beslut. 1996. ansöka om att vården ska upphöra. Studentlitteratur. . Grundläggande vårdetik . ansöka om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Det kan också vara till exempel kroppsvisitation. 34 Referenser • Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård [1] • Psykiatri Karolinska [2] • J. Tvångsmedel kan vara olika typer av frihetsberövanden som häktning. kroppsbesiktning. Referenser [1] http:/ / www. htm [2] http:/ / www. husrannsakan. psykiatrikarolinska. telefonavlyssning eller beslag av egendom. anlita ombud eller biträde.teori och praktik. html Tvångsmedel Tvångsmedel är i svensk rätt beteckningen på sådana åtgärder en myndighet eller myndighetsperson har rätt att utföra och som inskränker en persons fri. Samma skyldighet gäller till statens institutionsstyrelse ang. Arlebrink. org/ programs/ forensic_psychiatry/ treatment.och rättigheter. Denna lag ska finnas väl synlig för patienterna på respektive sjukvårdsinrättning eller undersökningsenhet. De flesta tvångsmedlen i svensk lag finns uppräknade och beskrivna i rättegångsbalken (SFS 1942:740). notisum.

Om så ej sker kan tredskodom utdömas i tvistemål och i enklare brottmål kan utevarohandläggning ske. med översättningar till flera språk. Begreppet myntades 1919 av den tyske sociologen Max Weber som menade att våldsmonopol och ett avgränsat territorium är två egenskaper som särskiljer staten från andra organisationer i ett samhälle. är att se som delar av våldsmonopolet. Våldsmonopolet i moderna demokratier yttrar sig i praktiken oftast genom andra former av tvångsmedel än direkt fysiskt våld. och därmed har rättsprocessen börjat. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder.Stämning (juridik) 35 Stämning (juridik) En stämning utfärdas enligt svensk rätt av allmän domstol efter att stämningsansökan inkommit från käranden i tvistemål eller åklagare i brottmål. polis etc). till exempel utdömande av fängelsestraff och fastställande av äganderätt vid tvister. Våldsmonopol Våldsmonopol är en statsvetenskaplig och filosofisk term som beskriver den moderna statens exklusiva rätt att använda våld inom sitt territorium. Texten kom senare i tryck och blev snabbt en statsvetenskaplig klassiker. som med tvång verkställer domstolsbeslut. Stämning ska delges svaranden. Denna ensamrätt utövas av vissa begränsade myndigheter (militär. I en rättsstat utövas våldsmonopolet under lagarna och med garantier för att inte monopolet skall missbrukas. Instanser som kriminalvård och kronofogdemyndigheter. Definitionen av begreppet kommer från föreläsningen Politik als Beruf [1] (Politik som yrke) som Weber höll den 28 januari 1919 i bokhandeln Steinecke i München inför en studentorganisationen. Stämningen innebär att svaranden/den misstänkte stäms att i svaromål eller huvudförhandling svara på hur han/hon ställer sig till kärandens/åklagarens yrkande (det vill säga käromålet eller åtalet). Se även • • • • Statsförfall Monopol Nattväktarstat Självförsvar Källor • Delar av innehållet i denna artikel är hämtat från motsvarande artikel [2] på tyskspråkiga Wikipedia .

se Polis. google. php?title=Politik_als_Beruf& oldid=79305869 [3] http:/ / www. jp/ asahi/ moriyuki/ abukuma/ weber/ lecture/ politics_vocation. fh-koeln. • Mellan 1840 och 1964 bär svensk polis sabel. wikipedia. • 1908 . Detta upphör då polisen förstatligas 1965.Poliser organiserar sig fackligt genom att bilda Svenska Polisförbundet. För andra betydelser. pdf& rct=j& q=politik%20als%20beruf& ei=1VhhTfimD4bUsgbZvKi1CA& usg=AFQjCNFg7u2_jRFk4sZM7iN53JHmNqQ_IA& cad=rja [2] http:/ / de. en engelsk översättning av Webers föreläsningstext. se Stadsvakten i Stockholm. För perioden före 1850. [3] Referenser [1] http:/ / www. Den svenska polisen är uppdelad på 21 regionala polismyndigheter (en för varje län) med Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet. html Svenska polisen Uppslagsordet "polisen" leder hit. det lilla riksvapnet framför eklöv och två spöknippen. Under senare delen av 1800-talet antogs liknande reformer även i övriga Sverige.Den första piketstyrkan inrättas. org/ w/ index. • 1887 . de%2Fakjm%2Fiks%2Fdl%2Fmw. ne. Till detta kommer även Säkerhetspolisen. sw.Agda Halldin och Erika Ström anställs som de första polissystrarna i Ridande polispatrull tillsammans med kavalleri 1931 . Svenska polisens historik Grunden för den polisverksamhet vi har idag kan spåras till 1850 års polisreform som antogs i Stockholm. de/ url?sa=t& source=web& cd=6& ved=0CEoQFjAF& url=http%3A%2F%2Fwww. • 1903 . Polisens vapen.Våldsmonopol 36 Externa länkar • Politics as vocation.

• 1979 .Den första helikoptern köps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska besöka Sverige.Svenska polisen Stockholm.De första radiobilarna införs på prov i Göteborg och samma år bildas den så kallade Statspolisen. vid polismyndigheten i Göteborg.ansvarar för polisverksamheten i respektive län) • Polismyndigheten i Stockholms län • Polismyndigheten Västra Götaland Det finns cirka 18 000 polismän[1] i Sverige. Idag finns endast 21 stycken kvar.Alla uniformerade poliser i landet får enhetlig uniform. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal. Deras uppgift är primärt att ta hand om kvinnor och barn som tagits in på polisstationen. • 1965 . utökat från det tidigare ca. det var Karin Värmefjord som utnämndes till polismästare i Ludvika. • 2010 .1 juli blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna. Denna avdelning upphörde vid förstatligandet 1965. Totalt har polismyndigheterna ca 26 000 anställda. • 1933 . .Hamnpolisen bildas. • 1926 .20 000 poliser ska tjänstgöra i Sverige. med undantag för civilbilar. • 1910 . • 1964 . Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554.Stockholm får sina första radiobilar. • 1981 . föregångare till Sjöpolisen. Tidigare hade man hyrt flygplan för sådana ärenden.Sverige får sin första kvinnliga polismästare.Säkerhetspolisen bildas. Detta år sker även förstatligandet av polisväsendet den 1 januari. • 1914 . en ständig piketstyrka. 17 000.Delvis till följd av Norrmalmstorgsdramat och ambassadockupationen i Stockholm 1975 grundas Piketen.Sjöpolisen bildas och alla polisbilar målas svart-vita. • 1921 .central förvaltnings. Stadsfullmäktige beviljar 5 100 kronor i bidrag. • 1939 . • 1994 . Dessa har sjukvårdsutbildning och är de första kvinnliga polisbiträdena i landet. som inrättats för att undvika liknande händelser som den i Ådalen 1931 (se Ådalshändelserna).Ann Charlotte Norrås blir den första kvinnliga länspolismästaren.Sverige får sin första polishund och samma år inrättades den första egentliga polisutbildningen. Plymouth Valiant polisbil från 1974 37 Polisens organisation Den svenska polisen lyder under justitiedepartementet och består av: • Rikspolisstyrelsen . • Årsskiftet 1957/58 kom de första kvinnliga poliserna i ordningstjänst.och tillsynsmyndighet • Statens kriminaltekniska laboratorium • 21 polismyndigheter . Tidigare hade äldre poliser fått lära upp nyanställda. • 1948 .

vapenärenden. För dessa ledamöter ska lika många suppleanter utses. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade. Rikspolisstyrelsen leds av en rikspolischef som utses av regeringen. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige.[5] Svenska polisens arbetsuppgifter Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass.[4] Genom justitieombudsmannen och riksrevisionen. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Myndigheten ansvarar för polisverksamheten i sitt distrikt. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Styrelsen ska bestå av länspolismästaren och högst tretton andra ledamöter. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av väktare. Den 1 juni 1998 inrättades de nuvarande 21 polisdistrikten som följde länsgränserna. De kan också på uppdrag av regeringen leda polisen verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. hittegods och narkotikafrågor. tillståndsgivning. . i varje polisdistrikt finns en Polismyndighet som leds av en länspolismästare.[2] Chef för en polismyndighet är en länspolismästare. den befattningshavare som anges i myndighetens arbetsordning. Det ligger i Linköping. Den ställföreträdande polischefen ska vara en biträdande länspolismästare eller. Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden. trafikfrågor. Rikspolisstyrelsen fördelar också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.Svenska polisen 38 Polisdistrikt I Sverige finns 21 polisdistrikt. men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna. motsvarande de 21 länen. De ledamöter och suppleanter som utses ska vara svenska medborgare. Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsens huvuduppgift är att samordna och rationalisera polisen. som utses av regeringen för en bestämd tid.[3] För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium är Sveriges kriminaltekniska centrum med experter på diverse vetenskapliga områden. Polismyndighet Polismyndigheten i ett län utgör enligt polislagen ett polisdistrikt. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen. om det inte finns en sådan vid polismyndigheten. som båda lyder under riksdagen (inte under regeringen). så finns det även en viss direkt parlamentarisk kontroll av polismyndigheterna. till exempel trafik och övervakning. som en del av ett pågående rationaliseringsarbete.

De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera. Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. socialtjänst. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser. där det finns misstanke om brott. I samband med ett ingripande. eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant. nykterhet. kriminalvård och tull. konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. även över landgränsen vid till exempel Öresundsbron. gör polisen en utredning. dock som längst fem kilometer. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lagoch rättsundervisningen i grundskolan. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola. Polisen får akuta utryckningsuppdrag. Övervakning av idrottsevenemang. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka.Svenska polisen 39 Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil. . Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. på cykel. behörighet. Om det gäller enklare ärenden utreder närpoliserna omständigheterna kring brottet. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Ridande polis Polisen får fortsätta en biljakt efter en misstänkt person. Vid brott När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt.

När ett brott är begånget. efter 8. bedrägligt beteende. marknad eller mässa. När en skäligen misstänkt person finns för brottet blir åklagaren förundersökningsledaren. lotterier. Tillstånd För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen.Svenska polisen 40 Pass Det är hos polisen man ansöker om pass. På spaningsstadiet. det vill säga då ingen skäligen misstänkt finns för brottet. Vem som inom polismyndigheten är förundersökningsledare. som lyder under allmänt åtal. Därefter kan det bli aktuellt att söka tjänst som kommissarie. vem som är skäligen misstänkt för brottet och därefter sammanställa detta. inleds en så kallad förundersökning. tex • • • • • • • • större sammankomster. Svenska polisens hierarki Efter avslutad polisutbildning blir man provanställd som polisaspirant. ett gripande ute på "fältet" kan dock inte beslutas av ett inre befäl . Den som leder förundersökningen heter förundersökningsledare. Syftet med förundersökningen är att utreda vilket brott som är begånget. karnevalståg. försäljning av fyrverkerier. finns i den så kallade delegationsförordningen hos polismyndigheten. eldningstillstånd. provanställningen löper över 6 månader och om man anses vara godkänd efter denna tid så anställs man som polisassistent och kan senare söka anställning som inspektör. störande buller. tivoli. konserter. Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2. Det är förundersökningsledaren som beslutar om att hämta till förhör eller släppa misstänkta fria. snatteri. tävling eller uppvisning i sport eller idrott. Svensk polisbåt. handel och förvaring av explosiva varor.dessa beslut tas alltid av polismannen som står inför själva . penninginsamling. om brottet inte är av enkel juridisk beskaffenhet. ringa narkotikabrott med mera. såsom vissa trafikbrott. sprängning. • • • • • • • uppskjutande av raketer.5 år räknat med polishögskolan så blir man automatiskt erbjuden inspektörstjänst. att vara ordningsvakt. är polismyndigheten förundersökningsledare.

till exempel förhör av misstänkta. Däremot så kan en person anhållas i sin frånvaro och då "verkställs" anhållningen av den polisman som griper vederbörande. de med stege på taket. trafik-. Polisen deltar även i internationellt polissamarbete. Numera har många poliser också en RAKEL-enhet med sig.överordnad . En del poliser har speciella uppgifter som hundförare. handfängsel. har sedan polisens förstatligande skett med personer utan polisutbildning. brottsoffer och vittnen.och skattebrott. kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson. Alla poliser i tjänst måste ha polislegitimation på sig. Till polischefstjänster räknas polissekreterare. som rikspolischef. ridande polis eller sjöpolis.Svenska polisen gripandet. till exempel Beredskapspolisen. nycklar och handskar. narkotika. Se även: Polisens grader i Sverige 41 Polisfordon Svenska polisen använder många olika typer av fordon. Ibland är kommissarien förundersökningsledare. mobiltelefon. Göteborg och Malmö har nästan helt fasats ut. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellan kommunikationscentralen och en enskild polis. men med stark förankring i den politiska makteliten. medan radion tillåter ett stort antal polisenheter att kommunicera med varandra samtidigt. extra magasin. biträdande länspolismästare och länspolismästare. exempelvis stölder. Vidare utreder de brott. Tillsättningen av de allra högsta tjänsterna. polismästare. De kan också arbeta inom Fjällräddningstjänsten eller inom Svenska Polisflyget. S70 & S80 system går att avlyssna med polisradio. expanderbar batong. . Vid känslig information kan dock polisen välja att istället använda mobiltelefon som i praktiken är omöjligt att avlyssna. polisintendent. analogasystemen S70 och S80 används fortfarande som komplement över hela landet. vilket bland annat innebär att denne beslutar vad som ska göras i brottsutredningar. bland annat: • Volvo V70 • Volvo XC70 • Saab 9-5 kombi • Volkswagen Transporter För mer information om utrustning och utseende se Polisbil Polisens utrustning Nästan alla ordningspoliser har ett bälte runt midjan där man har sin tjänstepistol. Svensk polisbil av typen Volvo V70. Militärpolisen och Kustbevakningen. polisöverintendent. pepparspray.hierarki som normalt tidigare endast var öppen för den som avlagt juristexamen. Utöver det har man en persedelpåse där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90 och skyddsväst. vilken ser ut ungefär som en mobiltelefon. Polischefstjänsterna utgör en egen . Vid sidan av den ordinarie polisen finns det grupper som under vissa förutsättningar har polismans befogenheter. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006. Radiokommunikation Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustad Polisen använder idag ett nyare radiosystem vid namn RAKEL. S80 som använts i Stockholm. vålds-.

även den i guld. En reformering är på gång vilket ska göra polisutbildningen till en högskoleutbildning lik alla andra högskoleutbildningar. Poliser som har dött i tjänst Sedan år 1900 har 31 poliser dödats i tjänst. Mellan 1900 och 1909 dödades nio poliser. Vapnet omges av en guldfärgad krans av eklöv och en spöknippessymbol som kallas fasces. Under 1970-talet sköts tre till döds och 1980-talet en. Leif Widengren och två stycken i det uppmärksammade Malexandermorden. Kritik I en skrift från år 1996 hävdade kriminologerna Leif Lenke och Börje Olsson att den svenska polisen karaktäriserades av makt utan like i västvärlden när det kommer till centralisering och inflytande i samhället. men under 1920-talet dödades sex poliser. De hävdade att till skillnad från de flesta andra västliga polisorganisationer så var den svenska både höggradigt centraliserad och oberoende från direkt parlamentarisk Svenska kravallpoliser. Piketen och Nationella insatsstyrkan. Inga dödades under 1910-talet. Polisens vapen Den svenska polisens vapen bygger på det lilla riksvapnet. Göteborg 2001 .Svenska polisen RAKEL är digitalt och krypterat och helt omöjligt att avlyssna med en så kallad polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer. 42 Krishantering Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten. Symbolen användes av fascisterna men är från en början en romersk symbol som bars av de romerska liktorerna. Två poliser sköts till döds under 1930-talet och under 1940-talet en. varav ett var Polismordet i Nyköping 2007. Symbolen fasces står för makt och rättsutövning och styrka genom enighet. Tre poliser dödades under 1990-talet.a.ex. Vid mer omfattande påfrestningar finns det även möjlighet att få förstärkning från Särskilda beredskapspolisen. Under 1950-talet dödades två poliser och fem stycken dödades under 1960-talet. En RAKEL-radio har en helt annan räckvidd än radio i S70&S80 det gör att man kan kommunicera utan begränsningar i räckvidden.[6] Polisen arbetar även för att uppnå samma köns. Antalet poliser regleras bland annat genom att polisutbildningen vissa terminer inte tar in aspiranter.[6] Detta regleras i olika krav på fysik för kvinnor och olika rätt till hjälp inför bl.och etniska blandning som samhället i stort. Under 2000-talet har två poliser dödats i tjänst. svenskprovet för invandrare. Polisutbildningen Polisutbildningen innefattar fyra terminers heltidsstudier. t.

att den endast klarar av att lösa 10 % av alla brott och att en fjärdedel av polispersonalen skulle kunna få sparken utan att det påverkade polisverksamhetens effektivitet. att "Sverige har den mest ineffektiva poliskåren i världen". professor i kriminologi och verksam vid Polishögskolan. Polisen visste inte vad det var för hastighetsgräns på sträckan.[21] 43 . Fallet har jämförts med Osmo Vallo. att polisen inte kan "genomföra sitt uppdrag. På tal om narkotikapolitik påpekade de hur polisen lyft fram Nils Bejerot och på andra sätt direkt och indirekt lobbat för en hård narkotikapolitik..[13] Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten i Gävleborgs län. att "polisen jagar småbovar i stället för yrkesförbrytare". sådant får naturligtvis inte förekomma .[10] Leif G. för att den inte besvarat en förfrågan om DNA-prov på Anders Eklund från polismyndigheten i Dalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en förfrågan från en annan.W. Med en central byråkrati bestående av över tusen personer utgjorde polisen en betydande kraft för lobbying genom sina nära relationer till media och framförallt kvällspress.[19] [20] Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. att 40 % av poliserna i yttre tjänst inte hade godtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens.Svenska polisen kontroll. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten". Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet.. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna.[15] Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vid Växjö universitet och professor Johannes Knutsson vid politihøgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport "Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008. Kompetensen avtog med tjänsteåldern och forskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristande utvecklingsmöjligheter för poliser i yttre tjänst. trots att det är tillåtet mellan första oktober och sista april. Polisen mörklade detaljer från den rättsmedicinska undersökningen och ingen polisman har fällts för tjänstefel. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser. 2008 dog 24-årige Johan Liljeqvist vid ett polisingripande i Göteborg. Polisens rätt till att använda våld har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och ickeberättigat våld.[9] Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansåg samma år. Bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. Enligt Persson gör detta.[16] [17] [18] 2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv. " [14] Polisförbundets ordförande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter.[7] Ett problem som ofta tas upp i media rör den så kallade kårandan där poliser i vissa fall inte anmäler kollegor som begår tjänstefel.[12] Enligt SVT Nyheter stoppades och bötfälldes flera bilister i Sala hösten 2008 för att de körde med dubbdäck. Persson.[11] År 2008 tog enligt Östersundsposten trafikpolisen i Östersund tolv fartsyndare på helt felaktiga grunder. vilket skapar otrygghet hos allmänheten" samt att det inte "finns tillräckligt med poliser för att klara av verksamhetsmålen" och att polisen "i många fall inte ens uppfyller lagens krav på 'skyndsamhet'".[8] Dåvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen för "jävla slöa" och en namngiven enskild polisman för "idiot". menar att den svenska polisen är mycket ineffektiv.

php?level1=2& level2=6& id=967904 2008-12-15 [13] http:/ / mobil. Dorn. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_2201733. Jepsen. kristdemokraterna. se/ nyheter/ article315022. 2 kap. http:/ / nyhetskanalen. se/ Om-polisen/ Polisen-i-Sverige/ Uppdrag-och-mal/ Sa-granskas-polisen/ ) [ http:/ / www. jsp?a=777072 2008-12-15 [16] http:/ / www. Så granskas Polisen (http:/ / www.K2P12)). se/ DNet/ jsp/ polopoly. svd 2008-12-15 [17] http:/ / www. Börje (1996). Savona. 106-118. aspx?id=2805 2008-12-15 [19] http:/ / www.Svenska polisen 44 Se även • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 24-8-förhör Ambassadgruppen Beredskapspolisen Brottsoffermyndigheten Civilanställd Ekobrottsmyndigheten Fjällräddningen Gränspolisen Ordningsvakt Polis Polisflyget Polisens grader i Sverige Polishelikopter Polishögskolan Polisman Polisradio Riksenheten mot korruption Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen Särskilda gänginsatsen Väktare Lista över svenska poliser som dött i tjänsten Tullverket Kustbevakningen Referenser Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] könsneutral beteckning i plural för polisman 4 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. svd 2008-12-15 . nu/ 1998:1558& #35. Leif. polisforbundet. se/ sb/ d/ 5422/ a/ 82218] Lenke.P4)). [8] GT: Polisen friad för Johans död (http:/ / gt. se/ nyheter/ 9910/ 28/ gw. svd. 384887/ 2008/ 04/ 17/ ask_kritiserar_polisen 2009-09-15 [15] http:/ / www.P5)). se/ 1. ed. Olsson. jsp?articleid=12175794 2008-12-15 [18] Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete http:/ / www. aftonbladet. html 2008-12-08 [12] http:/ / www. se/ nyheter/ 1. 1627780/ polisen-friad-for-johans-dod) [9] http:/ / www. jsp?d=27055& a=1279484 2008-12-15 [14] Ask kritiserar polisen TV 4. se/ Texteditor/ DisplayAttachment. ”Sweden: Zero Tolerance Wins the Argument?” (på Engelska). op. svd. nu/ 1984:387& #35. svt. expressen. ab 2008-12-08 [10] http:/ / www. regeringen. se/ svt/ jsp/ Crosslink. 5 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. dn. polisen. se/ PressOchMedia/ Pressmeddelanden/ LagOchRatt/ Lagtfortroendeforpolisenarsocialdemokraternasfel. aftonbladet. 12 § polisförordningen ( 1998:1558 (https:/ / lagen. aspx 2008-12-15 [11] http:/ / wwwc. polis. nu/ 1984:387& #35. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. se/ parser. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_940129. European Drug Policies and Enforcement (Wiltshire: Macmillan Press LTD): s.

se/ DNet/ jsp/ polopoly.aspx?iYrkeId=299) Svenska polisers minnesportal (http://www.spmp. jsp?d=3462& a=844249 2008-12-08 45 Tryckta källor • Lindorm.ams.polisen. Erik (1939). sou. 1954. gov. Gustaf V och hans tid 1907-1918. Externa länkar • • • • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Police in Sweden Polisen (http://www.se/Yrken/YrkesBeskrivning.se) .se) – officiell webbplats AMS: Yrken Polis (http://afi3. se/ forvaltkom/ pdf/ SOU%202008_118.Svenska polisen [20] http:/ / www. Tidens Förlag. pdf 2008-12-15 [21] http:/ / www. dn.1954. • Tidens kalender .

Genom att dela in Sverige i så kallade övervakningsdistrikt under respektive landsfogdes ledning gav man verksamheten en nationell prägel. Avdelningens förste chef blev kriminalkommissarie Erik Lönn.se Säkerhetspolisen. (fram till 1989 kallad Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. samt annat personskydd i den utsträckning som rikspolisstyrelsen bestämmer. Underordnad Ansvarigt statsråd Myndighetschef Budget Antal anställda Instruktion Webbplats Rikspolisstyrelsen Justitieminister Beatrice Ask Generaldirektör Anders Danielsson SEK 789 663 000 (2008) ca 1 000 SFS 2002:1050 [1] [2] sakerhetspolisen. Även denna skulle syssla med säkerhetsfrågor.Säkerhetspolisen 46 Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen använder Rikspolisstyrelsens vapensköld. Myndigheten har till uppgift att bekämpa brott mot rikets säkerhet (Brottsbalken 18 och 19 kap) och att inom Rikspolisstyrelsen leda och bedriva polisverksamhet när det gäller terrorismbekämpning. Säpos nuvarande uppgifter och ansvarsområden anges i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen samt i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen. Dessa avdelningar skulle bekämpa .och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som har samband med statsbesök och liknande händelser. Säpo. Organisatoriskt sett är Säpo en självständig enhet inom Rikspolisstyrelsen och leds av en generaldirektör. Spionaget ökade dock kraftigt och sjätte roteln fick även biträda sina kollegor ute i landet. men endast inom ramen för sina uppgifter i Stockholmsområdet. kriminalintendent Martin Lundqvist. Spionavdelningen kallades formellt för statspolisens tredje rotel. Den 1 juli 1946 upphörde samarbetet och istället fick statspolisintendenten i uppgift att skapa särskilda avdelningar i Stockholm och i landets större städer. Den 1 september 1939 slogs så de båda avdelningarna ihop under en självständig chef. Namnet "Säkerhetspolisen" var dock ett namn som styrkan fick av media. Vid krigsutbrottet samma år utökades den nu så kallade spionavdelningen till att sysselsätta fyra kriminalöverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. Historik I juli 1939 tillsattes vid Statspolisen en kriminalöverkonstapel och en kriminalkonstapel som fick ren säkerhetstjänst som sin huvudsakliga arbetsuppgift [4] . bevaknings. förkortad till RPS/Säk) [3] är en svensk underrättelsemyndighet med polisiära uppgifter. Inom polisen behöll man namnen statspolisens tredje rotel och kriminalavdelningens sjätte rotel. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjätte roteln.

Organisationen består av 17 olika verksamhetsenheter. Men man har betydande friheter att själva organisera verksamheten. Gävleborg och Gotland län) . Värmland.Malmö Väst (Halland och Västra Götaland län) . Dessutom finns i verksledningen en ställföreträdande säkerhetspolischef. Norr (Västerbotten. Rikspolischefen får också i övrigt besluta i ett ärende. Den nuvarande organisationen bildades 1 oktober 1989. Östergötland och Örebro län) . Västmanland. om det finns särskilda skäl. Kronoberg och Skåne län) . Jönköping. Norrbotten. då man även fick en generaldirektör.i frågor om Säkerhetspolisens område som på ett väsentligt sätt påverkar andra delar av polisväsendet. 47 Organisation Säkerhetspolisen leds av en verksledning bestående av en generaldirektör och en säkerhetspolischef. chefssekreterare och chefstjänstemän. Dalarna. avgörs av rikspolischefen. Uppsala. Hur organisationen skall fungera anges i regleringsbrevet "Förordning (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen" [5] Delvis är säkerhetspolischefen underställd rikspolischefen . Dessa är: Säpos lokaler på Polhemsgatan 30 i Stockholms polishus Verksamhetsfunktioner • • • • • Kontraspionage Kontraterrorism Författningsskydd Säkerhetsskydd Personskydd Stödfunktioner • • • • • • • Hotbild Spaning Dokumentation Internationellt samband Teknik Human Resources Ekonomi Regionala enheter • • • • • Syd (Blekinge .Göteborg Nedre mellersta (Södermanland. Kalmar .Örebro Övre mellersta (Stockholm.Säkerhetspolisen olovlig underrättelseverksamhet och därmed förknippad brottslighet. Västernorrland och Jämtland län) -Umeå .Stockholm/Uppsala.

kungafamiljen samt utländska stats. Se även säkerhetsskydd. Personskydd Säkerhetspolisen ansvarar för personskyddet av samhällsviktiga personer såsom statsministern. De är en permanent arbetsgrupp till Samverkansrådet mot terrorism. .o. Kontraterrorism Innebär att förebygga och avslöja terrorism som riktas mot Sverige eller utländska intressen i landet. Bland annat arbetar man för att hindra flyktingspionage .Säkerhetspolisen 48 Uppgifter Kontraspionage Säkerhetspolisen har som uppgift att bedriva kontraspionage. statsråd.och regeringschefer på besök i Sverige. Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. verkställandet av politiska beslut och en fri media. Säpo har på uppdrag av regeringen särskilt kontrollerat ett antal politiska organisationer på vänsterkanten som på sitt program haft att omstörta samhället samt ett antal organisationer ute på högerkanten som bland annat kunde misstänkas för olovlig kårverksamhet (BrB 18 kap 4 §).och säkerhetstjänsten (MUST).främmande makters övervakning och attentat mot politiska motståndare i Sverige. Sektionen startades under 2007 och har t. Författningsskydd Sektionen mot samhällshotande brottslighet Sektionens arbete inriktas på de funktioner och system som anses särskilt skyddsvärda i en demokrati. För detta ändamål finns sedan 2005 Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som "gör strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen samt analyser av händelser och omvärldsutveckling inom terrorism". även kallad AFA. [6] [7] Det mesta sköts från Polhemsgatan 30 i Stockholm. I praxis kom dock detta att fortsätta. Sverige. Hoten inriktas främst mot aktiva inom partiet Sverigedemokraterna och syftar till att få partiföreträdare att lämna sina politiska poster. I NCT sitter representanter för både Militära underrättelse. I den slås fast att utöver den vanliga hotbilden med personer med psykiska problem och rättshaverister så finns det en aktör av det mer organiserade slaget i form av organisationen Antifascistisk aktion och personer som använder sig av dess symbolik som hotar. SÄPO och kontroversen kring åsiktsregistrering Åsiktsregistrering på grundval av partitillhörighet eller medlemskap i politisk organisation förbjöds 1969 då det alltså inte längre var tillåtet för svensk säkerhetstjänst att registrera någon för att han eller hon var medlem i exempelvis VPK. sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. På senare tid har organisationen. Dessa har genom sin yrkesutövning den gemensamma beröringspunkten med Sverigedemokraterna att de i någon mån verkar för att begränsa invandringen till Sverige. också gjort sig känt för viss skadegörelse och hot mot anställda inom migrationsverket och migrationsdomstolen. Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd avser skydd mot spioneri. mars 2008 bara hunnit publicera en offentligt tillgänglig rapport "Hot mot förtroendevalda"[8] som behandlar hot mot förtroendevalda i kommuner och landsting. Dit räknas den politiska beslutsprocessen. terroristhandlingar i andra länder samt förekomsten av internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige.m.

[12] Kritiken mot denna åsiktsregistrering har varit mycket omfattande. Vid händelse av nationell krissituation. Efterverkningar Sverige fälldes i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna i och med formen för denna registrering. Under dryga tre decennier har ingen som helst grov brottslig verksamhet kunnat härledas av Säpo till någon av de bevakade vänsterorganisationerna.[14] I registren finns också barn så unga som 15 år. dvs bondpermis. vilket man alltså inte följt då det räckt att förknippas på väldigt lösa grunder med organisationerna i fråga för att bli registrerad i vad Säpo kallade "arbetsanteckningar".[10] 49 Övervakade partier och organisationer Vilka organisationer det rört sig om var hemligt i över tre decennier. Även Säpos egna jurister anser att "anteckningarna måste anses strida mot . ett register åtskiljt från det centrala registret. Clarté. Relevant i sammanhanget är att det räckt med att vara medlem i ungdomsförbundet för att registreras.[16] JK Hans Stark fick år 1988 i uppdrag att undersöka om Säpo ägnade sig åt olaglig åsiktsregistrering eftersom uppgifter om detta läckt ut till pressen.Säkerhetspolisen Aktiva medlemmar i vänstergrupperna skulle enligt bestämmelser för tillämpningen av Personalkontrollkungörelsen registreras av Säpo på grund av risken för att de i framtiden skulle kunna försöka sätta sina revolutionsplaner i verket. I många fall har det räckt med att prenumerera på en tidning som Proletären eller ha varit vänsterpartist. Konsekvenserna för den enskilde. Före detta Säpo-chefen Mats Börjesson ansåg i efterhand verksamheten vara olaglig. skulle det vara lättare att uppsöka och oskadliggöra personerna. vilken har varit som varit gravt integritetskränkande för de drabbade.[12] [13] Så sent som 1993 klassade regeringen under Carl Bildt förbundet Revolutionär kommunistisk ungdom som HT19-organisation. I sin rapport hade han inga anmärkningar på verksamheten men i en hemlig del av rapporten konstaterar han att en svensk medborgare registrerats för att ha prenumererat på Proletären.[15] [12] Människorättsaktivister som åsiktsregistrerade Ingrid Segerstedt-Wiberg. till exempel om de intog en "ledande ställning". är tillsammans med andra åsiktsregistrerade politiskt radikalare profiler som Bengt Frejd engagerade i frågan om Säpo-arkivens öppnande. den registrerade.sammanlagt ett tjugotal organisationer. Medlemmar i dessa fick registreras under vissa förutsättningar. men också högerextrema och nynazistiska organisationer som Nordiska rikspartiet. journalist och folkpartistisk riksdagsledamot. och igen 1973. SKS(ml). Detta har resulterat bland annat i flygövervakning av förbundets sommarläger i Tiveden. Endast "sedvanlig föreningsverksamhet" som att delta i möten skulle inte medföra registrering[11] . År 2003 avlöjades att den socialdemokratiska regeringen redan 1970. I fallet KFML(r) fann man tre fall av brott genom övervakningen av dess medlemmar och sympatisörer: undanhållande. Förbundet Kommunist. Nysvenska Rörelsen och Demokratisk allians samt fredsorganisationen PAX-VCO i Lund och den mer allmänna vänsterorganisationen Studenter för ett demokratiskt samhälle (SDS) . särskilt då organisationerna varit öppna och uppbyggda enligt föreningsdemokratiska principer och inte har använt sig av militanta metoder i aktioner. var exempelvis nekad anställning inom "skyddsklassade arbeten" (400 000 inom olika företag och myndigheter). MLK. RMF. i vilket man skrev om vilka som prenumererat på olika vänstertidningar och dylik information. Säpo skulle också registrera ledande medlemmar i enhetsfrontorganisationen De Förenade FNL-Grupperna (DFFG). SKU(ml). Att namn kontrolleras gentemot dessa register händer cirka 160 000 gånger per år. samt ett fall av våld mot tjänsteman. för att bli registrerad. till Säpo givit föreskifter som gällde SKP. exempelvis krig. KFML(r). "i den mån dessa fungerar som rekryteringsbas för KFML". olaga affischering. vars enda brott varit att engagera sig för ett slut på USA:s krig i Indokina.[9] Metoderna Säpo använt för att registrera svenska medborgare med olika typer av kopplingar till socialistiska och kommunistiska organisationer innefattar allt från telefonavlyssning till infiltrering av organisationer och rent brottsliga aktioner. från det militära. det vill säga som hörande till den typ av organisationer man skulle rikta "särskild uppmärksamhet åt".

"[12] 50 Kontraspionage Den viktigaste uppgiften för Säkerhetspolien har i alla år varit att försöka "förhindra och uppdaga" spionage och olovlig underrättelseverksamhet. Instruktionerna tas emot via radio och resultatet skickas med post till en utländsk adress eller läggs i ett dold utrymme som de bägge konspiratörerna kommit överens om på förhand. Chefer och generaldirektörer för Säkerhetspolisen Chef för säkerhetspolisen • • • • P. En av Säpos mest välkända kritiker är journalisten och författaren Jan Guillou som attackerat organisationen både i kolumner och romaner. 1964–1970 Hans Holmér. 1989–1994 Anders Eriksson. att ytterligare ett antal förklarades persona non grata och uppemot ett hundratal hindrades av UD och Invandrarverket att resa in i Sverige under årtiondet innan Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning. 1970–1976 Sven-Åke Hjälmroth. Problemet är när en individ väl har värvats av främmande makt förvandlas kontakten mellan spionen och dennes handledare till att bli i det närmaste helt osynlig.[12] Säkerhetstjänstkommissionen har konstaterat i en rapport att "det även i dag finns en påtaglig risk för att förbudet mot åsiktsregistrering överträds i samband med övervakning av personer verksamma i politiska ytterlighetsgrupperingar. Kritik mot Säpo Under historien har Säpo fått kritik för att vara en högervriden organisation utan demokratisk insyn.G.1969 anklagades Säpos dåvarande chef Per-Gunnar Vinge för att ha sagt att han trodde att viss information kunde läcka ut eftersom Olof Palme var aktiv i rörelsen mot Vietnamkriget. 2004–2007 Anders Danielsson. 1976–1987 Sune Sandström. vilket var den högsta siffran i världen[17] .Säkerhetspolisen grundlagens regel om politisk registrering och även mot den specialreglering som gäller för Säpos register".5 procent av alla dessa utvisningar. 1994–1999 Jan Danielsson. 2000–2003 Klas Bergenstrand. Statistik över publika utvisningar av sovjetiska spioner från 1980-talet visar att Sverige stod för 12. och behandlar frågan utförligt i sina memoarer Säpochef 1962-70 (1988).man försökte förhindra och avbryta utländska underrättelseofficerares försöka att värva svenskar som agenter och spioner. Palme själv var i sin tur även kritisk mot Säpo. Efter gripandet av Stig Bergling ändrade Säpo sina arbetsmetoder. 2007– . Vinge har tillbakavisat att han skulle ha sagt detta. Med denna metod är det oerhört svårt att komma åt utländskt spionage. Det medförde att dussintals sovjetiska och östeuropeiska underrättelseofficerare utvisades från Sverige. Istället för att "uppdaga" redan begångna brott försökte man "förhindra" att brotten över huvud ägde rum . 1987-1989 Generaldirektör för säkerhetspolisen • • • • • Mats Börjesson. men det var en teknik som användes långt in på 1970-talet. och att Vinge menade att han inte kunde samarbeta med den socialdemokratiska regeringen. Vid tiden för andra världskriget ägnades många års spaningsverksamhet mot olika misstänkta individer. Vinge.

proletaren. [9] Pär Johansson (2003). 69.se om Säpo (http://www. 34ffc68f1235b740c0680003777/sakerhetspolisen2009webb. se/ DNet/ jsp/ polopoly. läst 18 september 2010 [5] http:/ / 62.jsp) • Säkerhetspolisens årsbok för 2009 (http://www.se/download/18. Hjalmarson & Högberg Bokförlag. ” Åsiktsregistrering pågick till 1998 (http:/ / www. AB Interdeal. se/ content/ 1/ c4/ 04/ 58/ f86b3f9b. mars 2008. se/ inrikes/ utdrag-ur-europadomstolens-dom)”.och 1980-talen samtliga världens utvisningar som redovisades öppet i media Externa länkar • Officiell webbplats (http://www. Proletären. krisinformation. 13 juni 2006. Säkerhetspolisen. 15/ cgi-bin/ thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst& %24%7BOOHTML%7D=sfst_dok& %24%7BSNHTML%7D=sfst_err& %24%7BBASE%7D=SFST& %24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW& BET=2002:1050 [2] http:/ / www. 95. 15/ cgi-bin/ thw?%24{HTML}=sfst_lst& %24{OOHTML}=sfst_dok& %24{SNHTML}=sfst_err& %24{BASE}=SFST& %24{TRIPSHOW}=format%3DTHW& BET=2002%3A1050%24 [6] http:/ / www. Tore Forsberg: "Spioner och spioner som spionerar på spioner". rebell. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945. 59a6ce1f116807f34088000494/ Hotmotfortroendevaldawebb2. .pdf) . 69. [17] U. Läst 20 augusti 2009. Rebell (1). .se/inter/nodeid=41255&pageversion=1. Proletärkultur 2001. se/ download/ 18. sakerhetspolisen.sakerhetspolisen. Läst 20 augusti 2009. State Department: "Foreign Affaires Notes" listade under 1970. 5bf42a901201f330faf80001761/ strategihotfranterrorsism.sakerhetspolisen. pdf [8] ”Hot mot förtorendevalda” (http:/ / www. Dagens Nyheter. aspx?FaqId=0110009& LangID=SV [7] http:/ / www. 1960. ” Ungdomar registrerades av SÄPO (http:/ / www. s311-312.Säkerhetspolisen 51 Se även • • • • • • • • Polisen Säkerhetsskydd Personskydd Underrättelsetjänst Säkerhetsunderrättelsetjänst Kontraspionage Åsiktsregistrering Hemlig polis Referenser [1] http:/ / 62. aa [14] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002 [15] VITBOK om KPML(r).polisen. pdf) [4] Walle Badh: I Statspolisens nät. Läst 20 augusti 2009. jsp?d=147& a=101941)”. Läst 20 augusti 2009. se/ article. regeringen. (SOU 2002:87). . sakerhetspolisen. dn.se/) • Sida hos polisen. 2003 (listar 1973 års organisationer) [12] Peter Bratt (29 januari 2003). pdf) (PDF). SÄPO och åsiktsregistreringen i Sverige 1969-1998. Proletärkultur 2001 [16] ” Utdrag ur Europadomstolens dom (http:/ / www. [10] Proletärkultur. se/ download/ 18. sakerhetspolisen. se/ web/ Pages/ Faq/ ShowFaqWithLeftMenu____55251. php?id=284)”. . 95. aa [11] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002 (listar 1970 års organisationer).S. [13] Vitbok. se/ [3] Rikets säkerhet och den personliga integriteten. s 15 (http:/ / www.

Efter godkänd utbildning blir man kammaråklagare. Åklagaren och försvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda överläggningar. Det är åklagarens uppgift att inför domstol bevisa att en misstänkt person är skyldig till det brott han eller hon åtalats för. I initialskedet i en brottsutredning ingår åklagaren i allmänhet inte. I var och en av provinserna finns sedan åklagare kallade Crown Attorney eller Crown Counsel. Åklagarkarriären inleds med 9-12 månaders provanställning som åklagaraspirant. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren har skyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade. vilket inte är fallet. Ibland håller sig åklagaren enbart informerad. Advokater. I inkvisitoriska rättsordningar ingår åklagaren även som ledamot i domstolen och deltar alltså i prövningen av sin egen utredning. som var fallet under inkvisitionen. Efter 6-12 månaders tjänstgöring har de möjlighet att efter prövning bli kammaråklagare. till exempel landsfiskaler. den så kallade objektivitetsprincipen. Som ett led i rekryteringsprocessen av åklagare sker arbetspsykologiska tester under ledning av psykolog samt IQ-tester av de som söker anställning som åklagaraspirant/extra åklagare. Endast cirka 25 procent av juris kandidaterna genomgår sådan tjänstgöring till vilken antagningen sker baserat på betygen från juristutbildningen. Åklagaren yrkar en påföljd och försvaret likaså (eller bestrider helt påföljd). Kanada I Kanada är det federala åklagare (Federal Crown Attorney) som åtalar i narkotikamål och skattemål eftersom dess handläggs enligt federal lagstiftning. Först sedan en eller flera misstänkta har identifierats och det är tid att formulera åtal deltar åklagaren. Före 1948 var det andra befattningshavare som förde allmänhetens talan i brottmål inför domstolen. Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänks ha begått ett brott). Dessa åklagare är inte valda och ansvariga inför folket utan utsedda av staten. I Sverige bär sedan rättegångsbalkens införande 1948 åklagarna denna tjänstebenämning och de är anställda vid Åklagarmyndigheten. personer med domarutbildning eller andra jurister som exempelvis kronofogdar kan anställas som extra åklagare. som till exempel anhållande och åtal. Utbildning För att bli åklagare krävs juris kandidatexamen samt notariemeritering (utbildningstjänstgöring under 2 år vid tingseller länsrätt). Domstolen avgör sedan åtalsfrågan utifrån vad åklagare och den tilltalade anfört och åberopat och vad som bevisats domstolen. annan utbildning samt relevant arbetslivserfarenhet.[1] Sverige Åklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som utreder brottslighet under en förundersökning i anledning av brott för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa.Åklagare 52 Åklagare En åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål. Efter antagning som assistentåklagare sker en två år lång åklagarutbildning. Ibland tar åklagaren ledning över brottsutredningen. . Allmän åklagare är benämningen på en åklagare som är anställd av staten och som företräder samhället i brottmål.

Det finns specialiståklagare för handläggning av brottmålsutredningar avseende grova narkotikabrott. Det betyder att åklagaren avgör hur förundersökningen ska avslutas. Dessutom finns det överåklagare som tjänstgör i Riksåklagarens kansli. Dessa åklagare väljs vid allmänna val. Överåklagare var 1996-2005 chef för en åklagarmyndighet i en åklagarregion. State Attorney. Inom åklagarväsendet nyttjas idag följande tjänstetitlar: åklagaraspirant.[4] . Sedan 2005 är en överåklagare chef för ett av åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum. Indiana. väcka åtal eller hos domstolen ansöka om ett "Strafbefehl" (ett institut som inte har någon riktig motsvarighet i Sverige men kan jämföras med ett strafföreläggande). Hawaii och West Virginia). Om utredningsläget inte tillåter att åklagaren gör en tillfredsställande rättslig bedömning. assistentåklagare. Tjänster inom åklagarväsendet Länsåklagare är en nu avskaffad chefstjänst inom det svenska åklagarväsendet och kan idag översättas till dagens chefsåklagare.[3] Utnämningarna är bekräftade av senaten. County Prosecutor. Alla är utsedda av presidenten på fyra år. District Attorney General (i Tennessee) eller Prosecuting Attorney. Tyskland I Tyskland har åklagarväsendet (Staatsanwaltschaft) bestämmanderätten när det gäller förundersökningen (Vorverfahren). sexualbrott mot barn. Åklagare i olika delstater har titlar som County Attorney. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. State's Attorney.egentligen en utmönstrad titel . kvinnovåld. Åklagaren kan sålunda avskriva ärendet. Vid dessa kontor har åklagarna bistånd av sakkunniga i till exempel skattefrågor eller naturvård. Om målet går till huvudförhandling vid domstol. IT-relaterad brottslighet med mera. Han eller hon framställer åtalet.chefsåklagare. State Prosecutor. deltar åklagaren som företrädare för åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten har därför inrättat särskilda kontor för ärenden som rör ekonomisk brottslighet och miljöbrott. Prosecuting Attorney (i Michigan. överåklagare och riksåklagare. 14 juni USA United States Attorney företräder USA i federala mål. Det åligger åklagaren (Staatsanwalt) att göra den rättsliga bedömningen av de sakförhållanden som framkommit.Åklagare 53 Specialisering Det har i högre grad utvecklats en specialisering utifrån de vitt skilda krav de enskilda åklagarna måste uppfylla i olika ärendeslag. Göteborg och Malmö. statsåklagare . normalt genom polisundersökningen. [2] . extra åklagare. kan han eller hon besluta att polisundersökningen ska fortsätta. Commonwealth's Attorney (i Virginia och Kentucky). kammaråklagare. Internationell brottslighet och grov organiserad brottslighet utreds av åklagare vid någon av landets tre internationella åklagarkammare. Staatsanwalt 2011. För närvarande finns det 93 US Attorney. som har placering i Stockholm. medverkar vid bevisupptagningen och håller en slutplädering.

m. där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt.och ibland skadestånd . Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är • Mål. som i sin tur uppdelas i underkategorier • Statusmål. faderskap eller äktenskapsskillnad • Fullgörelsemål. org/ w/ index. Målen uppdelas i olika kategorier: • Tvistemål. lawinfo. dömer personer för brott m. org/ wiki/ United_States_Attorney http:/ / en. I tidigare översättningar används benämningen Åklagaren. De nationella har i allmänhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. exempelvis adoption. De internationella brottmålsdomstolarna benämns ofta tribunaler. där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något • Fastställelsemål. Domstolen avgör tvister mellan två parter.Åklagare 54 Åklagaren i Bibeln I Jobs bok uppträder en gestalt som i den senaste svenska bibelöversättningen benämns Anklagaren. Målning av en domstol i London . där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker talan mot en person och yrkar att han ska dömas till straff . beslutar om statusändringar för en eller flera personer. till exempel USA. En domstol skiljer sig från andra myndigheter genom att den garanteras större självständighet från statsmakten. har delstatsdomstolar vars jurisdiktion är inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt).på grund av brott. • Ärende. Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. exempelvis att en annan part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd). wikipedia. där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande. Vissa federala stater. • Brottmål. wikipedia. php?title=Staatsanwalt& oldid=89968697 http:/ / en. html http:/ / de. Noter [1] [2] [3] [4] http:/ / resources. wikipedia. där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en part. org/ wiki/ Prosecutor Se även • Devolutionsprincipen • Jouråklagare Domstol En domstol är en inrättning eller institution för rättskipning. en översättning av det hebreiska ordet ha-satan. com/ en/ Canadian-Legal-FAQs/ Criminal-Law/ Federal/ crown-attorney-prosecutor.

Här är uppenbarligen domsrätten inskränkt till brott begångna inom landets territorium. rättskipning) är den rättsliga befogenheten att utöva rättskipning och att döma. där det innebär biskopens respektive abbotens myndighet att förvalta det stift respektive det kloster han blivit anförtrodd. för närvarande 108 stater. Den konflikten har lösts så att ICC beslutar vilken domstol som har jurisdiktion. Den geografiska distinktionen bygger på tanken att en viss viss domstol eller ibland annan myndighet ska eller kan utöva sin domsrätt över brott. Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område eller till vissa personer eller visst sakområde. Ingen får lagföras vid en nationell domstol i Sierra Leone för gärningar för vilka han eller hon redan har lagförts av specialdomstolen. I varje skede av förfarandet får specialdomstolen formellt anmoda en nationell domstol att överta lagföringen i enlighet med dess stadga och bevis. I denna bemärkelse hävdar romersk-katolsk teologi för påvens del universell jurisdiktion över den kristna kyrkan..Domstol 55 Se även • Internationell domstol • Sveriges domstolsväsen • Stol (olika betydelser) kbd:Хей Jurisdiktion Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio. .. Endast om en stat inte har förmåga att själv utreda och lagföra brott kan ICC ingripa. Den huvudsakliga avsikten med domstolen är att få slut på straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommit genom att sporra länderna att själva utreda och lagföra brott. om brottet begåtts av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige. brott mot mänskligheten och folkmord enligt artikel 5 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. I Sierra Leone har konflikten löst så att Specialdomstolen för Sierra Leone ska ha företräde framför Sierra Leones nationella domstolar.och förfarandereglerna. Som exempel kan nämnas 2 kap 1 § i den svenska brottsbalken (BrB) som lyder: För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol. Typiskt här är Internationella brottmålsdomstolens (ICC:s) jurisdiktion över grova brott som krigsförbrytelser.. som skett inom ett särskilt geografiskt område.[1] Jurisdiktionen kan också anknyta till att domstol kan ha domsrätt över viss eller vissa personer..[4] En person kan på detta sätt åtalas både vid lokal domstol och vid ICC. om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket.[2] [3] De stater som undertecknat fördraget. Juridiktionen kan även anknyta till vissa typer av brott. typiskt sett domstolslandets egna medborgare och andra som är jämställda med dessa. Som exempel kan nämnas 2 kap 2 § BrB som lyder: För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller. har samtidigt givit upp sin (exklusiva) rätt att åtala sitt lands medborgare vid landets domstolar. Termen används även inom kyrkorätt.

För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav på en rättsstat. icc-cpi. pdf http:/ / www. Definierande drag är självständiga domstolar och en exekutiv makt som verkar inom ramen för skrivna lagar som antagits genom en etablerad procedur. ghkuhlmann. html) . En demokrati förutsätter således en rättsstat. se särskilt kapitel 2 (http://www. till skillnad från nationalstaten som konstitueras på en gemensam nation. de/ 1848/ Glossar/ PE32.se/ content/1/c4/04/38/2918950f.[1] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.pdf) Se även • • • • Federal jurisdiktion i USA Uppsala universitets privilegier Stadsprivilegier Bergsprivilegier Rättsstat En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder.regeringen.Jurisdiktion 56 Noter [1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. där nationalstaten är en annan form. nu/ 1962:700#K2 http:/ / www. pdf http:/ / www. men en rättsstat behöver inte vara en demokrati.[2] Se även • Lagstyre • Mänskliga rättigheter Noter [1] http:/ / www. Rättsstaten brukar också skiljas från polisstaten. där ingen ordningsmakt finns. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. se/ press/ press-05-04. se/ content/ 1/ c4/ 07/ 16/ 2adfd04a. html [2] Pär Ström för Svensk Tidskrift 2004 (http:/ / www. pdf (Artikel 12) Externa länkar • Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98). Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats och att rättegångar skall vara öppna. regeringen. Rättsstat kan även vara ett begrepp för en form av konstituerande av en stat. En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist. atomerochbitar. där ordningsmakten är total. icc-cpi. Ordet myntades av Robert von Mohl som motsats till polisstat. Rättsstaten konstitueras med en gemensam rätt. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. och anarkin.

Straff. shc. Formell rättsäkerhet skulle då vara den traditionella rättssäkerheten. på internet (http:/ / www. vilket anses vara förenat med rättsstaten. Rättsäkerheten är en viktig del av den demokratiska rättsordningen.Rättssäkerhet 57 Rättssäkerhet Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer. se/ http:/ / www. till exempel skall straffrättsliga regler inte få gälla retroaktivt. och handlar om det juridiska förhållandet mellan den enskilde och staten. en rättviseaspekt som följer av förutsägbarhetsprincipen. socialtjansten. Rättssäkerhet är en offentligrättslig legitimitetsaspekt av rättsskipning. Rättssäkerhet anförs ibland kunna delas in i formell och materiell säkerhet. eu . Se även • Rättstrygghet Externa länkar • Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter [2] • Rättsäkerhetsorganisationen [3] • Nutidsorientering i rättsäkerhet [4] Källor [1] [2] [3] [4] Nationalencyklopedin. i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt. se/ http:/ / www. se).[1] I dess mest minimala betydelse innebär rättssäkerheten juridisk rättvisa. ne. den ordning av förutsägbarhet och tillämpning av generellt gällande normer. Dess syfte är att alla ska vara skyddade från övergrepp från andra medborgare. tvångsåtgärder och lagföringar för brott ska vara föutsägbara och följa en enhetlig och systematisk ordning. och säkrade sina friheter. besökt 7 april 2010. uppslagsord: rättsäkerhet http:/ / www. myndighetspersoner och av samhället. Materiell rättsäkerhet skulle då istället innebära att rättstillämpningen är etiskt och moraliskt god. rsorg. ett rättssystem eller en rättsordning. Till rättssäkerhet brukar även tillföras människors rätt till privatliv.

pdf?OpenElement Frihetsberövande 1. nsf/ 0/ 4AC6BA6E864DBBB3C1257436003C3185/ $File/ exam. se/ Internet/ Biblioteket/ Examensarbeten. skyddsvakter och ordningsvakter för att förhindra brottslighet eller då en person på något sätt är oförmögen att ta hand om sig själv.Rättsregler 58 Rättsregler Rättsregler är de regler eller rättsliga normer som gäller i ett visst rättssystem. Rättsregler . Uttalanden i juridisk doktrin inom rättsvetenskapen kan också definieras som rättsregler.En introduktion till juridiken. ISBN 9789144016689. 2008 [1] Referenser [1] http:/ / www. lu. lagars förarbeten eller doktrin. jur. Håkan (2001). • Semikonstitutionellt mastodontverk eller kortfattat principstadgande?. Otto Graudums. OMDIRIGERING Frihetsberövande i Sverige Omhändertagande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Omhändertagande kan vara dels tillfälligt frihetsberövande av person eller beslag av egendom. Studentlitteratur. Omhändertagande kan utförs av poliser. . De kan vara specifikt formulerade som en del av den skrivna rätten och kallas då lagregler eller statuter men de kan också vara uttolkade av en domstol utifrån praxis. sanktionerat i svensk lag. Källor • Hydén. Examensarbete.

nu/ 1990:52#P6 [8] https:/ / lagen. htm [12] http:/ / www. ne.Omhändertagande 59 Omhändertagande av person Jämför gripande.[2] Ett exempel är patientjournal. nu/ 1962:700 [7] https:/ / lagen. htm . nu/ 2007:1150#P11 [9] https:/ / lagen. notisum. notisum. nu/ 1984:387#P10a [5] https:/ / lagen. nu/ 1949:381#K21P4 [6] https:/ / lagen. även skadat eller sjukt djur. nu/ 1988:870#P13 [10] https:/ / lagen. nu/ 2004:168 [11] http:/ / www. se/ rnp/ sls/ lag/ 20100305. se/ personakt) [3] https:/ / lagen. se/ rnp/ sls/ lag/ 20040519.m. nu/ 2001:453#K7P5 [2] ne.[3] Polislag (1984:387)[4] Föräldrabalk (1949:381)[5] Brottsbalk (1962:700)[6] Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga[7] Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter[8] Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall[9] Socialtjänstlag (2001:453)[1] Smittskyddslag (2004:168)[10] Skyddslag (2010:305)[11] Järnvägslag (2004:519)[12] Referenser [1] https:/ / lagen.se/personakt (http:/ / www. En personakt kan omhändertas enligt 7 kap 5 § Socialtjänstlagen. nu/ 1976:511 [4] https:/ / lagen.[1] Där personakt innebär en samlad dokumentation om person eller ärende. Omhändertagande av egendom Körkort kan omhändertas. Lagar • • • • • • • • • • • Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.

[1] Detsamma gäller utlänningar som vistas i Sverige.[4] Tull och Kustbevakning Tjänstemän vid Tullen och Kustbevakningen har samma befogenheter som polismän att utföra kroppsvisitation på den som är misstänkt för brott.[7] . eller 2.Kroppsvisitation 60 Kroppsvisitation Kroppvisitation är ett tvångsmedel enligt svensk rätt. Det innebär kroppsvisitation av alla resande som anländer med ett visst transportmedel eller under en viss tidsperiod anländer eller avreser från en viss ort. Rättegångsbalken Begreppet kroppsvisitation definieras i 28 kap 11 § rättegångsbalken. Polis En polisman som med laga stöd griper eller frihetsberövar någon får enligt 19 § polislagen kroppsvisitera någon i den utsträckning som är nödvändig 1. läkare eller legitimerade sjuksköterskor.[2] Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor.och utresa från Sverige för att söka efter egendom som kan tas i beslag på grund av brott. paket och andra föremål som någon har med sig. En chefstjänsteman vid tullverket kan också besluta om "särskild kontroll". om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet.och rättighet för svenska medborgare att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp som kroppsvisitation. saknas tillräckligt med information för att kunna peka ut en enskild person. Enligt 2 kap 6 § regeringsformen är det en grundläggande fri. för att hans identitet skall kunna fastställas En polisman får också kroppsvisitera någon för att söka efter vapen eller brottsverktyg eller föremål som kan antas bli förverkade. Undantag från skyddet mot kroppsvisitation finns i olika lagar.[5] Dessutom får får tulltjänsteman visitera personer vid in.[6] Kroppsvisitation av kvinnor får inte genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor. Kroppsvisitation får endast ske av person som kan misstänkas för brott som kan medföra fängelsestraff • för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller • för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om • förverkande. Särskild kontroll får genomföras endast om 1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand.[3] Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras. det finns misstanke om grov smuggling eller grov narkotikasmuggling men det 2.

områden. får kroppsvisitation ske av den som häktats eller anhållits . till exempel anhöriga. Polis och ordningsvakter får då visitera besökare för att leta efter "vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott".Kroppsvisitation 61 Domstol Enligt lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol kan domstolens chef eller annan lagfaren domare beslutas om säkerhetskontroll i en domstol eller vid en särskild rättegång.för att söka efter föremål som han eller hon inte får inneha. Sjöfarts.om det inte är uppenbart onödigt . som är av samma kön som den som visiteras. skall såvitt möjligt genomföras inomhus i ett avskilt rum och i vittnes närvaro.m. Ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avser sökande efter vapen eller andra farliga föremål får dock genomföras i annan ordning. fartyg och luftfartyg. som är av mera väsentlig omfattning.[9] Kroppsvisitation.[12] Dessutom får det utföras kroppsvisitationer under den tid personen vistas där för att leta efter otillåtna föremål.[11] Häkten och kriminalvårdsanstalter Enligt lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. om undersökningen inte sker genom metalldetektor eller liknande anordning. besök eller om det finns anledning att tro att personen har otillåtna föremål. Dessa kroppsvisitationer kan ske stickprovsvis eller efter till exempel permission. Personer.[10] Över kroppsvisitationer. födelsetid och hemvist. Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet • uppge namn. fartyg eller luftfartyg förklaras som skyddsobjekt. kan vissa anläggningar. Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning ska verkställas i enskilt rum och om möjligt i vittnes närvaro. Rättens ledamöter. läkare eller legitimerade sjuksköterskor.och luftfartsskydd Enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. Kroppsvisitation får verkställas eller bevittnas endast av person.fl. advokater och åklagare omfattas inte av kravet på kroppsvisitation. .[8] Den som vägrar underkasta sig visitationen får inte komma in i de lokaler som omfattas av säkerhetskontrollen. som besöker häkten eller kriminalvårdsanstalter kan tvingas att genomgå kroppsvisitation innan de får tillträde. Kroppsvisitation av kvinnor får inte utan synnerliga skäl genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor. • underkasta sig kroppsvisitation som inte avser brev eller annan enskild handling och finna sig i undersökning av fordon. tillfälliga omhändertaganden och beslag skall föras protokoll som anger skälen för åtgärden och vad som förekommit vid dess genomförande. Detta är vanligt i mål där det finns en särskild hotbild.

Kroppsvisitation

62

Isolerade enligt smittskyddslagen
Enligt smittskyddslagen (2004:168) kan person, som ska isolera enligt 1 eller 3 §§,[13] kroppsvisiteras för kontroll av att den isolerade inte bär på sig 1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,[14] 2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,[15] 3. injektionssprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i människokroppen, 4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller 5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för ordningen på vårdinrättningen.[16]

Särskild utlänningskontroll
Enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll kan förvar av utlänning beslutas. Säpo svarar för att sådant beslut verkställs. För dem som tagits i förvar gäller samma regler som för häktade.[17]

Offentliga tillställningar
Enligt 2 kap 32 § ordningslagen (1993:1617) får en polisman genomföra kroppsvisitation vid en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst för att söka efter spritdrycker, vin eller starköl. Kroppsvisitation får vidtas endast om det finns anledning att anta att den som skall visiteras medför sådana drycker till tillställningen.[18]

"Skyddsvisitation"
Skyddsvisitation är en benämning på en typ av enklare kroppsvisitation som utförs av säkerhetsskäl. Rätten att utföra skyddsvisitation regleras i polislagen. I 19 § står: "En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig 1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand [...]" Skyddsvisitationen är alltså bara till för att hitta farliga föremål och den får inte göras mer omfattande än vad syftet kräver. Vanligtvis innefattar den att man känner utanpå kläder och tittar och känner i fickor. Sådana föremål som påträffas och som kan vara farliga får tas ifrån personen. Även andra än polismän får utföra en kroppsvisitation/skyddsvisitation enligt polislagen 19 §. Enligt 29 § gäller samma regler för alla som med laga stöd utför ett frihetsberövande eller avlägsnande. Det kan alltså vara tull- och kustbevakningstjänstemän, skyddsvakter eller ordningsvakter. Även privatpersoner kan utföra denna typ av visitation om det gjort ett så kallat "envarsgripande" enligt rättegångsbalkens 27 kapitel 4 §.[19]

Kroppsvisitation

63

Kroppsbesiktning
En kroppsvisitation omfattar sådant som en person bär med sig och på sig, alltså kläder och lösa föremål. Om man undersöker kroppen utvändigt eller invändigt kallas det kroppsbesiktning. Det kan vara att undersöka munhåla eller ändtarm. Även att ta prover som urinprov, blodprov eller DNA är kroppsbesiktning.

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1974:152#K2P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11S3 [3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11 [4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P19 [5] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P27 [6] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P28 [7] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P29 [8] https:/ / lagen. nu/ 1981:1064#P9 [9] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P10 [10] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P15 [11] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P16 [12] https:/ / lagen. nu/ 1976:371#P2 [13] https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P1 [14] [15] [16] [17] [18] [19] https:/ / lagen. nu/ 1999:42 https:/ / lagen. nu/ 1991:1969 https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P14 https:/ / lagen. nu/ 1991:572#P8a https:/ / lagen. nu/ 1993:1617#K2P32 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#k27P4

Se även
• Visitationsrum • Kroppsbesiktning • Husrannsakan

Kroppsbesiktning

64

Kroppsbesiktning
Kroppbesiktning, tvångsmedel som svensk polis har rätt att använda i vissa situationer. Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Regler om kroppsbesiktning finns bland annat i rättegångsbalken. I 28 kap rättegångsbalken föreskrivs: "2 § För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Detsamma gäller i fråga om en tilltalad som söks för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling, om försök till delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa. 12 § Den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, får kroppsbesiktigas för ändamål som anges i 11 § eller enligt bestämmelserna i 12 a §. I den omfattning och för det ändamål som anges i 12 b § får också en annan person kroppsbesiktigas. Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Den som skall kroppsbesiktigas får hållas kvar för ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare sex timmar." Kroppsbesiktning kan även ske genom tagande av salivprov. "12a § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622). 12b § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på annan än den som skäligen kan misstänkas för ett brott, om 1. syftet är att genom en DNA-analys av provet underlätta identifiering vid utredning av ett brott på vilket fängelse kan följa, och 2. det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brottet. Analysresultatet får inte jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt polisdatalagen (1998:622) eller i övrigt användas för annat ändamål än det för vilket provet har tagits. Första stycket gäller inte den som är under 15 år." Kroppsbesiktning får endast göras • • • • • • om skälig misstanke för ett brott som kan ge fängelsestraff föreligger om visitationen kan ha betydelse för utredningen av brottet om skälen för den överväger det intrång som åtgärden innebär för den som är misstänkt om den kan ske utan att skada eller påföra framtida ohälsa i ett avskilt rum och ska genomföras av läkare eller av polis med ett vittne mot en kvinna av en annan kvinna, läkare eller sjuksköterska

Källa: Aftonbladet-faktaruta [1]

Kroppsbesiktning

65

Se även
• Utandningsprov

Referenser
[1] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article7141009. ab

Husrannsakan
Husrannsakan är en form av undersökning som används av polis och liknande utan medgivande från den eller de som berörs. Husrannsakan är en undersökning av en sak eller plats, till skillnad mot en kroppsvisitation som är en undersökning av en person. Syftet är att polisen skall kunna bereda sig tillträde till ett utrymme för att ex. säkra bevisning.

Sverige
I Sverige kan polis och tull göra husrannsakan. I svensk grundlag finns ett skydd mot husrannsakan, 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). Skyddet mot husrannsakan kan enligt kapitel 2. 12 § RF begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och som får anses nödvändiga med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (proportionalitetskrav). Europakonventionen innehåller också bestämmelser till skydd för privatlivet och det egna hemmet, och myndigheterna har endast rätt att göra avsteg från dessa individens rättigheter för att uppnå särskilda mål, vilka anges i artikel 8 i konventionen. Grundlag och Europakonventionen får brytas endast genom av riksdag och regering stiftade lagar. Regler om hur en husrannsakan får gå till finns i bl.a. i polislagen och rättegångsbalken. Beslut om husrannsakan fattas av åklagaren/tullåklagaren, förundersökningsledare inom polisen/tullen eller av enskild polisman om det är akut (fara i dröjsmål). En vanlig missuppfattning är att polisen måste ha ett skrivet dokument att visa upp; så är inte fallet.

USA
I amerikansk rätt begränsas polisens möjlighet att göra husrannsakan genom konstitutionens fjärde tillägg. Där måste polisen kunna förete en husrannsakansorden (eng. search warrant).

Externa länkar
• Polislag (SFS 1984:387) (lagen.nu [1] • Riksdagen [2])

Referenser
[1] https:/ / lagen. nu/ 1984:387 [2] http:/ / riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=3911& bet=1984:387

En vanlig form som ofta nämns är telefonavlyssningen som kan ske antingen vid en av telefonerna eller någonstans på vägen.Avlyssning 66 Avlyssning Avlyssning är att i hemlighet ta del av andras samtal. Hemlig teleavlyssning innebär att telefonsamtal eller meddelanden till eller från ett telefonnummer. Även internettrafik kan avlyssnas. Sverige Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående • brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Olovlig avlyssning är straffbelagd i 4 kap 9a § Brottsbalken. nu/ 1942:740#K27P18 [2] https:/ / lagen. • försök. om sådan gärning är belagd med straff eller • annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. nu/ 1962:700#K4P9a Se även • • • • Hemlig rumsavlyssning Signalkontroll Radiopejling Posthemlighet . i en telestation eller hos teleoperatören. en kod eller annan teleadress. inklusive e-post och chat.[1] Den 2008 beslutade så kallade "FRA-lagen" medger laglig avlyssning. ofta med dolda mikrofoner eller andra tekniska hjälpmedel. förberedelse eller stämpling till sådant brott. till exempel i en telefonväxel. i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet.[2] Fotnoter [1] https:/ / lagen.

eller utredningsverksamheten eller • om det troligen avhänts någon genom brott eller • om det kan antas vara förverkat på grund av brott. som dyrk. så kan pengarna tas i beslag i avvaktan på rättegången då sannolikt pengarna kommer att förklaras förverkade. som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.[5] Den som med laga rätt griper misstänkt må lägga beslag på föremål som därvid påträffas. koppleri. Detta får inte ske om den innehåller något som personen inte får höras om som vittne enligt 36 kap 5 § rättegångsbalken. Vid mycket allvarliga brott där fängelse på sex år ingår i straffskalan kan beslag också läggas på sådant som blivit utbyte av brottet. Ett föremål kan antas vara förverkat på grund av brott om det har använts som hjälpmedel vid brott. NJA 1993 s 178 är ett exempel på beslag beslutat av åklagare. Verkställs beslaget av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren skall anmälan skyndsamt göras till honom.[7] . NJA 1990 s 537 visar på hur avvägningen kan ske mellan sådant som kan tas i beslag och sådant som inte får tas i beslag. sedelpress eller har skapats genom brott till exempel falska sedlar. Det kan vara fråga om ett typiskt brottsverktyg. • narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b § första stycket samma lag. grov olovlig befattning med falska pengar eller grovt dobbleri. grovt ocker. knogjärn. • dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller grovt dopningsbrott enligt 3 a § samma lag.[6] Beslut om beslag kan överklagas. 8 § första stycket utlänningslagen (2005:716) eller organiserande av människosmuggling enligt 20 kap. se Beslag (olika betydelser). eller • människosmuggling enligt 20 kap.[4] Beslag kan läggas på skriftlig handling.[1] Beslag kan bland annat läggas på föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott eller avhänts någon genom brott får tas i beslag. 9 § första stycket samma lag. Beslag av föremål kan göras oberoende av vilket brott det är • Oo det på goda grunder kan antas att föremålet har betydelse för utredning om brott till exempel som bevis eller ledtråd i spanings. Beslag är ett ett tvångsmedel som i Sverige kan användas när misstanke om brott föreligger.[3] Med utbyte av brott avses det personen förtjänat på sin brottsliga verksamhet. Påträffas till exempel en stor summa pengar hemma hos en sjukpensionär. Denna så kallade proportionalitetsprincip har prövats av Hovrätten över Skåne och Blekinge i Mål Ö 107-05.Beslag 67 Beslag För andra betydelser. som varit bordellmamma och som därför misstänks för för grovt koppleri. Beslag får endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som beslaget innebär. • narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Bland de brottsbalksbrott där detta kan ske märks • människohandel [2] .

nu/ dom/ nja/ 1990s537 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P4S3 https:/ / lagen. nu/ 2005:716#K20P8 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s178 . nu/ 1962:700#K46P1aS4 https:/ / lagen.Beslag 68 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2005:5 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P1 https:/ / lagen.

kriminalvarden. tf generaldirektör SFS 2007:1172 [1] [2] www. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltningsmyndighet för kriminalvården och chefsmyndighet för de 35 lokala kriminalvårdsmyndigheterna (2005) och Transporttjänsten. Genom en reform som genomfördes den 1 januari 2006 avvecklades de lokala kriminalvårdsmyndigheterna. inrättades. från 1859 Fångvårdsstyrelsen.Kriminalvården 69 Kriminalvården Kriminalvården Departement Organisationstyp Kommun Län Justitiedepartementet Statlig förvaltningsmyndighet Norrköping Östergötland Organisationsnummer 202100-0225 Myndighetschef Instruktion Webbplats Inga Mellgren. Kriminalvården består av huvudkontoret och 6 regioner samt transporttjänsten med stab i Norrköping. häkte och frivårdskontor en egen myndighet på lokal nivå.[3] . tidigare Kriminalvårdsverket.se Kriminalvården. Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket. Fram till 1998 utgjorde varje anstalt. det statliga verk som sedan kriminalvårdsreformen 1974 handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen och en ny myndighet. sedermera Kriminalvårdsstyrelsen. började sin verksamhet den 3 februari 1825. Kriminalvården. År 1998 ersattes dessa drygt 140 myndigheter av lokala kriminalvårdsmyndigheter. Historik Kriminalvårdsverket var tidigare flera myndigheter.

ROS. ART. slipsen har kriminalvårdens vapen med en röd linjer över och under.2004 Lena Häll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts från anstalter med hög säkerhetsklassning) • 2004 . en stickad tröja (kallad Nato-tröja). beteendevetare. personer dömda till skyddstillsyn. landsting samt andra vårdgivare. Kriminalvården tjänstedräkt består även i en mörkblå pikétröja. IDAP. Till tjänstedräkten bär kriminalvårdens personal namnbricka där namn samt befattning anges. Till tjänstedräkten kan även viss utrustning bäras. mörkblå byxa samt mörka skor.tf Inga Mellgren Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling består av föreskrifter ock allmänna råd [5]. Samtidigt är man även tvungen att klara av att sätta gränser och stå upp för ett rättsäkert agerande. Tjänstedräkt Kriminalvårdens personal i klientnära arbete bär tjänstedräkt. skapa tillit. Frivården utför också ett stort antal personutredningar varje år. jurister eller samhällsvetare. Personal som tjänstgör vid frivården .1927 Viktor Almquist 1960 . Uniformerna består i grund av en ljusare blå skjorta med mörkblå slips. Som frivårdsinspektör bör du ha en god förmåga att kunna samverka med socialtjänst. slipover och pullover samt polotröja. pepparspray och kommunikationsradio. vindjacka och parkas. med säte på Långholmen. HK finns i Norrköping.1987 Bo Martinsson • 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission) • 1987 .2003 Bertel Österdahl • 2003 . till exempel batong. samhällstjänst och intensivövervakning. Kriminalvårdspersonalen kan även till tjänstedräkt bära kavaj och långrock (vanligtvis vid speciella tillfällen). feb-maj Louis de Geer (tf) 1910 . Prime for life.1970 Torsten Eriksson Kriminalvårdsstyrelsen • 1970 . med flera. BSF. exempelvis Prism. Som ytterkläder finns jacka. Man måste både ha förmåga att motivera. Föregångaren till HK och KVS inrättades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket[4] . Stockholm. One to One. Frivården Frivården ansvarar för övervakning av villkorligt frigivna. Det är tingsrätterna i Sverige som begär att frivården utför denna uppgift. Den bytte 1859 namn till Fångvårdsstyrelsen. Frivården genomför även en lång rad av påverkansprogram.Kriminalvården 70 Huvudkontoret HK är den centrala ledningen inom kriminalvården. Kriminalvårdens generaldirektörer Fångvårdsstyrelsen • • • • (?) Gustaf Fridolf Almquist 1855.1994 Björn Weibo • 1994 . Det krävs stor kompetens för att arbeta som frivårdsinspektör.2011 Lars Nylén • 2011 juli . Tjänstedräkten är uppmärkt med kriminalvårdens vapen mot svart bakgrund på vänster arm. i dagligt tal kallad uniform. handfängsel. Många frivårdsinspektörer är socionomer. påverka och hjälpa.

Frivårdsinspektör Handläggare i Frivården av klientärenden. vilket är vanligast. säkerhet. som namnet antyder. se Krimprod. det vill säga den som leder och fördelar arbetet på incidentplatsen. På incidentplatsen är det endast larmchefen som har befälet och denne tar endast order av vakthavande befäl. det vill säga en eller flera avdelningar. chef vid larm. Kriminalvårdsinspektör Kriminalvårdsinspektör är den person som är chef för en enhet (anstalt. Produktionsledare Produktionsledare är de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvården har. Larmchefen motsvarar polisens insatschef.Kriminalvården bär inte tjänstedräkt. då med befälsgraderna övertillsynsman och tillsynsman. Kriminalvårdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan både jobba med säkerhets. häkte eller frivård) eller chef för en del av en enhet. Vakthavande befäl har till uppgift att fatta beslut gällande placeringar. det vill säga den del av personalen som jobbar närmast klienterna (de intagna) i anstalt. Vakthavande befäl Vakthavande befäl är lik polisens vakthavande befäl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare. såsom ansvarig för säkerheten vid en enhet och kallas då kriminalvårdsinspektör. innehållande allt från behandling för missbruk till hjälp med våldsbenägenhet. Kriminalvården har de senaste åren gått från att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klar befälsordning. En kriminalvårdare kan därför bli utsedd till att ha ett funktionsansvar som någon typ av befäl. Larmchef Larmchef är. .och tillsynsuppgifter. Kriminalvårdsinspektören kan även ha speciella arbetsuppgifter. Detta är en återgång till en tidigare organisationsform. Det är även denna person som har högsta befälet på landets slutna enheter under icke kontorstid. Programledare Programledare är den person som leder den programverksamhet där de intagna rehabiliteras eller får hjälp med sina problem. Kriminalvårdsinspektör förkortas kvinsp inom kriminalvården. Kriminalvården har flera olika behandlingsprogram. men även med behandlande arbetsuppgifter (programverksamhet). säkerhetsfrågor och säkerhetsarbete. exempelvis vakthavande befäl eller larmchef. Larmchefen är det vakthavande befälets förlängda arm och har till uppgift att verkställa de beslut som vakthavande befäl tar vid en incident. Kriminalvårdsinspektören har ansvar både för de intagna och för personalen men jobbar även med verksamhetsplanering och organisationsfrågor för den enhet han eller hon är chef för. Detta kan innebära personalansvar för säkerhetspersonal och oftast är då kriminalvårdsinspektören chef över de vakthavande befälen. 71 Kriminalvårdens befattningar Kriminalvårdare Den vanligaste befattningen inom kriminalvården är kriminalvårdare.

där kriminalvårdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. . .kriminalvarden. Det finns även befattningar som kock. Huvudkontoret är uppdelat i enheter som har chefer. ekonomiassistenter med flera. nord och Stockholm. KRUT. se/ content/ 1/ c6/ 04/ 96/ 02/ 3264e41d. I regionskontorets stab finns det experter såsom personal-. kriminalvarden. Kriminalvårdschef förkortas KVC inom kriminalvården. ”Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket 1825-1859” (http:/ / nad. ra. nu/ 2007:1172 http:/ / www. fastighetstekniker samt utbildare på kriminalvårdens personalutbildningsenheter. då säkerhetsinspektören inte har någon enhet under sig eller något personalansvar. Är det en större enhet. pdf).Kriminalvården 72 Kriminalvårdschef Kriminalvårdschef är den person som är chef för ett lokalt verksamhetsområde. lärare. Ett verksamhetsområde är vanligtvis geografiskt bundet till en stad. 2004/05:176. lokalvårdare. Generaldirektör Generaldirektörens stab. har kriminalvårdschefen oftast bara den enheten under sig. kriminalvarden.” (http:/ / www. se/ ”Prop.se/) . väst. [5] http:/ / www. Dessa är region syd. men även personer med titeln inspektör. se/ sv/ Om-Kriminalvarden/ Lagar-foreskrifter/ Foreskrifter-och-allmanna-rad/ Externa länkar • Kriminalvårdens officiella webbplats (http://www. Se även • Kriminalvårdens insatsstyrka Källor [1] [2] [3] [4] http:/ / lagen. exempelvis säkerhetsinspektör. personalassisteneter. regeringen. huvudkontoret. Regionchef Regionchef är en person som är chef för en av kriminalvårdens sex regioner. Regionschefen har en stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna och verksamhetområdena behjälpliga inom sitt specialområde men även att följa upp och se till att uppgifter som ges av huvudkontoret eller regionskontoret verkställs. samt andra arbetsuppgifter. Övriga Utöver de befattningar om nämnts ovan har kriminalvården även administrativ personal som kanslister. öst. mitt. De senare ska inte förväxlas med kriminalvårdsinspektör. som till exempel Anstalten Kumla. Se även lista med innehavare av befattningen. har samma struktur som regionernas staber men mer omfattande. se/ archive_index. experter och handläggare. programexpert med mera. rättsvårds-. studieledare. aspx?id=a097449b-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder).

se sportstraff. se sportstraff. Den vanligaste formen av frihetsberövande straff är fängelsestraff. pennalism). Fängelsestraff kan utfästas på viss tid eller på livstid. Liknande explicita påföljdsangivelser förekommer i de flesta länder: för att ett samhälle ska anses uppfylla kraven på rättssäkerhet ska straff vara förutsägbara och rättvisa. Även i sport och idrott förekommer straff. Straffets grad ska stå i . Straff på viss tid ska vara tidsbestämt Modellfängelse. till exempel då ishockeyspelare begår regelbrott. I vanligt talspråk är straff sådant klander. Dessa bildar ramverket för den rättsetik som gäller tämligen globalt. Detta gäller vare sig brottstypen finns rubricerad inom civil-.Straff 73 Straff För straff i sport. I Sverige indelas brottspåföljder i straff (enbart fängelsestraff och böter) och övriga påföljder. Brottspåföljder Med straff i juridisk mening menas i regel brottspåföljderna frihetsberövande eller böter. I juridiska sammanhang råder i Sverige större restriktivitet inför att använda ordet "straff" än i många andra länder. lidande med mera.[1] Allmännare avses alla samhällets (överhetens) åtgärder mot en som dömts skyldig till en brottslig gärning med anledning av brottet. konventioner och överenskommelser tillgrips i idealfallen sanktioner. Mot stater som bryter mot internationella resolutioner. Port Arthur i Tasmanien. straff. Med "brott" avses nedan såväl fullbordade brott som andra brottsstadier och former av delaktighet.eller internationell rätt. Australien vid utdömandet. som hämnd eller som uppfostran (se även bestraffning. Ett straff är i juridik en laga påföljd för brott och i religionen följden av en begången synd (Guds straff). tuktan. även ersättning för skada två individer emellan. som någon tillfogar någon annan för en oförrätt. En organisation kan använda disciplinåtgärder enligt överenskomna regler. Det finns internationella konventioner som uttrycker regler för rättsväsen och människors rättigheter med avseende på straff. Sådant som berör gärningsmannens moraliska och andra skulder till brottsoffer eller deras anhöriga kan vara skäl för åtal men inbegrips inte i brottspåföljderna. Legala straff är då följaktligen alla de brottspåföljder. I Sverige anges de flesta brottspåföljderna förutom civilrättsliga mål i Brottsbalken. Villkorlig dom var förr ett svenskt straff men räknas numera till övriga påföljder. ersättningar och individuella brottspreventioner som sanktionerats av de styrande. Som begreppet definieras i Sverige är straffet en angelägenhet mellan individ och samhälle (eller överhet) och inte mellan individer. Globalt sett är straffbegreppet i regel en synonym till brottets alla sanktionerade påföljder. fastän skadestånd utdöms och fastställs av domstol och besöksförbud kan meddelas.

Sådana straff kan vara spöstraff (avskaffades i Kroppsstraff Sverige 1855). Vissa straff berör individens förhållande till en stat och samhället. FN:s konventioner innehåller restriktioner mot dessa slags straff. som tillfaller staten och skiljer sig från skadestånd som betalas till offret. (rösträtt med mera). vilket förbjöds internationellt 1984 genom Konvention mot tortyr och annan grym. Besöksförbud är en preventiv åtgärd som när det är aktuellt ofta meddelas i anslutning till ett brott. samhällstjänst. Skamstraff har likaså praktiserats. ringare berövanden eller inskränkningar av friheten (tvångsåtgärder) som utdöms för civila brott kan vara skyddstillsyn. Historiskt och globalt sett har det varit den vanligaste strafformen. Andra. och är i strikt mening inget straff. En engelsk stupstock. London Dungeon Stater kan även besluta att frysa en människas tillgångar i brottspreventivt syfte. till exempel med skampåle. .[4] Dödsstraff är förbjudet i fredstid i de länder som ratificerat FN:s Den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter från 1966 och dess tilläggsprotokoll utan reservationer. Brottspåföljder anges därför med en strafflatitud. stympning och stening.[3] I historien och ännu i vissa länder har andra former av straff använts. som till exempel utvisning för utlänningar. Fysiska straff är fortfarande vanligt globalt sett. Fram till 1964 förekom straffarbete i Sverige och till omkring 1800 kunde brottslingar bli fredlösa eller biltoga. vilket kan anses vara ett slags straff.Straff 74 proportion till brottets svårighetsgrad. landsförvisning för medborgare och förlust av vissa eller alla medborgerliga rättigheter. en skala från lägsta verkställighetsgrad till högsta för specificerade brott. uppsåt och eventuella andra orsaker som kan anses vara förmildrande. och intensivövervakning med fotboja. Böter kan i Sverige utdömas i form av dagsböter och penningböter och företag kan bli skyldiga att betala företagsbot. Fysiska och psykiska straff räknas som tortyr. omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.[2] Den vanligaste formen av ekonomiskt straff är böter. I Brottsbalken 36 kap finns regelverket för förverkande av egendom för svenska förhållanden.

[5] I Sverige blir såväl pojkar som flickor straffbara vid 15 års ålder ("straffmyndig"). I de flesta länder. . Straff utdöms heller inte om rättssystemet inkluderar preskriptionstid för brott och den tiden löpt ut innan någon kunnat bindas vid brottet. Däremot kan de bli ekonomiskt ansvariga för skadestånd för något de gjort. är straffåldern för flickor nio år och för pojkar femton. En gärning som i regel anses vara brottslig kan även befinnas försvarbar om gärningsmannen handlat i nödvärn eller i nöd. Kritik har framkommit emot denna sedvänja i anslutning till att missbruk uppdagats. I stället blir ofta föräldrar eller vårdnadshavare ansvariga för det. I Sverige har alla brott en preskriptionstid enligt 35 kap brottsbalken. Statschefen.[7] Trots att någon kan bindas vid ett brott kan ibland påföljdseftergift ges och nåd.Straff 75 Undantag från straff Inte alla människor straffas för brott.[6] Människor som är yngre kan inte straffas. och att den som inte kan leva upp till detta ansvar inte ska ha en sådan position. Dessa gärningsmän får i stället rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap 3 § brottsbalken. kan heller inte den straffas som vid tiden för brottet var otillräknelig. diplomater och deras tjänstemän har immunitet i varierande grad i Sverige. Immuniteten legitimeras bland annat genom att människor med centrala funktioner för samhället inte ska kunna utsättas för utpressning. gäller ambassadörer och diplomater i mottagarländerna. I krigstid kan vidare vissa tillfälliga omtolkningar ske. riksdagsledamöter. däribland Sverige. numera fastslaget i Wienkonventionen från 1961 och som regel har alla statschefer full immunitet åtminstone i sitt eget land. en praxis som funnits i mer än 3 000 år. statsråd. det vill säga gärningsmannen led av en allvarlig psykisk störning. oavsett om de kan bindas vid ett brott eller ej. I Iran. som jämförelse. statsministern. Immunitet. Hammurabis lagar är världens äldsta kända lagkodex.

Straff 76 Straffets objekt I nästan alla samhällen är det självklart att se individuella straff som den enda legitima formen av straff i fredstid. I Sverige och de flesta länder kan sådana straff överklagas till domstol i efterhand men det går inte i alla länder. Ansvariga myndigheter Sverige För att någon rätteligen ska straffas. Det rör sig inte om rättsstater i så fall. Om talan väckts och ett brott kan bevisas. avskedande. ett traditionellt centralasiatiskt fängelse i början av 1900-talet. Straffet är då företagsbot eller förverkande. I till exempel Nazityskland fick Gestapo hålla folk fängslade obegränsad tid på en egen bedömning om personens politiska farlighet utan överklagandemöjlighet. se vidare Sveriges domstolsväsen. till exempel genom att en by jämnas med marken för att en bybo begått ett mord på en person i en annan by. fastän inget sådant straff är tillåtet idag. måste en brottsrubricering finnas i strafflagstiftningen. En zindan. När företag. Detta följer av den allmänna legalitetsprincipen[8] som i romersk rätt uttrycktes genom lagbudet "Nullum crimen sine lege" (inget brott utan lag). De brukar inte räknas formellt som straff vilket möjliggör den summariska processen. Administrativa straff Med ett administrativt straff menas ett straff en myndighet kan ensidigt besluta utan en domstol. Detta innebär att en grupp straffas för en gärningsmans lagöverträdelser. Fotot är ett av världens äldsta färgfotografier. I vissa kulturer och i historien förekommer även ärftliga straff. Exempel på sådana straff i Sverige: Indragning av körkort. Kriminalvården är sedan den myndighet som bär ansvaret för straffverkställandet. Oaktsamhetsbrott kan emellertid en juridisk person ställas till ansvar för. bär i många fall åtminstone en fysisk person ansvaret. Ofta överklagas domsbeslut till en högre rättsinstans. . taget av ryssen Sergej Prokudin-Gorskij någon gång mellan 1909 och 1915. Med det avses att gärningsmannen själv straffas för det brott han eller hon begått. Globalt sett förekommer kollektiva straff. Till brottsrubriceringarna hör även den aktuella påföljden. skattetillägg. antingen genom sin position eller genom uppsåt. brottet måste vara definierat som en missgärning mot den givna rätten vid tidpunkten för gärningen. I modern tid är Guantanamobasen ett bra exempel. organisationer och föreningar begår en brottsling gärning. är det en domstol som fastställer straffet. indragning av läkarlegitimation. För en drabbad som tagit en rättighet för given kan de vara ganska kännbara. I vissa länder kan man låsa in människor utan rättegång mycket länge. Sådana är ofta ett led i en släktfejd.

legitimeras med att de är Guds vilja. Sådana organisationer är FN och dess organ. Religiöst påbjudna straff. är en vedergällning. Foucault sysslar i den förra boken med att definiera galenskap: det är en form av oförnuft. Europarådet med Europadomstolen och frivilliga organisationer som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch. Eftersom det förekommer att stater begår brott mot människor genom missbruk av rättssystemet.Straff 77 Översikt av straff och rättsväsen Folkrätten och de mänskliga rättigheterna avgör globalt och uttryckligt vilka former av straff som inte är legitima och vad andra stater kan göra åt detta. Det svenska påföljdssystemet bygger på en blandning av prevention (negativ prevention) och rehabilitering (positiv prevention). Justitiekanslern har bland annat till uppgift att se över efterlevnaden av lagar och författningar samt att ta ställning till ersättning till den som suttit orätt frihetsberövad. förebygger och verkar avskrämmande på människor i riskzonen. Straff i de samhällen som brukar kallas "hederskulturer" har i relevanta fall drag av intentionen att återupprätta brottsoffrets förlorade anseende. vilket påverkade straffbegreppet. alla moderna rättssystem bygger på tanken att straffet ska ha ett syfte bortom sig själv. Absolut straffteori. Men företeelsen legitimeras olika i olika samhällen. människovärde eller självkänsla. och som återställelse eller reparation av skadan av brottet (skadestånd med mera). sådan den uttolkas av de påstår att de företräder Gud. Straff kan även legitimeras med att de förhindrar fortsatt brottsverksamhet av den dömde. Att motivera ett juridiskt straff med vedergällning är inte vanligt i demokratier men förekommer som argument för till exempel dödsstraff. Stater har som regel ett eget system med översyn över sitt rättsväsen till vilket människor kan klaga och göra anmälningar för rättsliga förfaranden. har det uppstått ett behov av att internationella organisationer ser över rättskipningen i världen. som förekommer i teokratier. däribland domstolarna och Kriminalvården. med Foucaults . Medlemmar av populationen. När lagen tillkom var den allmänna trenden att anse att samhället delade skulden till individens brott. är numera ovanligt. Den första elektriska stolen. I Sverige finns härutöver Justitieombudsmannen. Först och främst förekommer högre rättsliga instanser vid vilket tidigare domar och beslut kan överklagas. Att straff har fått till funktion att rehabilitera brottsdömda kodifieras i ett par verk av poststrukturalisten och marxisten Michel Foucault. Den svenska Brottsbalken bygger på en filosofi som kallas "humanitär kriminalvård". som övervakar inhemska myndigheters utövanden. Folie et déraison och Surveiller et punir: Naissance de la prison. Med juridisk terminologi har straff som ändamål att verka som allmänprevention (avskräckande syfte) och individualprevention (förhindra återfall). Hämndbegärets naturlighet och dess relevans för straffpåbud torde vara en av de mest kontroversiella frågorna i straffteorin. att straffet legitimeras i och med att det är legalt eller i Immanuel Kants tradition att fången ska visat bättring och ånger. Studiet av straffens legitimitet och ändamål kallas straffteori. Den användes för att avrätta William Kemmler 1890 Straffets legitimitet och ändamål Straff som företeelse anses generellt vara naturligt och förekommer i alla civilisationer. I västvärlden är det vanligt att sätta juridiskt straff i relation till den dömdes rehabilitering eller resocialisering.

utan få vård och uppfostran av särskilda pedagoger. med söndagsgudstjänster. nu/ 1962:700#K31P3 https:/ / lagen. där yrkesmän (psykologer. Som exempel tar Foucault upp brottslingar. menar Foucault. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 57/ 07/ 15d0d9c8. Sverige blev även därigenom ett föregångsland för humanitär fångvård. och biblioteksverksamhet. framlades åsikten att sinnesjuka och ungdomar inte borde sitta i fängelse. Detta program formade idéerna bakom 1945 års lag om verkställighet av frihetsstraff och flera andra lagar. nu/ 1962:700#K1P1 . nu/ 1962:700#K35P1 https:/ / lagen. Se även • Påföljd för brott i Sverige Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. Avfolka fängelserna!. Att dra en skarp linje mellan psykiskt sjuka och friska har dock i praktiken visat sig svårt. regeringen. används "disciplinära straff". nu/ 1962:700#K36 Se artikel 13 och följande http:/ / www. vilket innebar att fångar sattes ensamma i en cell. Foucault talar även för att synen på fängelser ska ersattas med en vårdande funktion. Detta synsätt har implementerats i större eller mindre utsträckning i de flesta västerländska samhällen.Straff ord. 1916 reducerades cellstraffet och 1946 avskaffades det helt. Med justitieminister Karl Schlyter väcktes debatten igen om begreppet vård i svenska straffrättsliga sammanhang. vilket skett sedan åtminstone 1500-talet. När cellsystemet infördes 1841 i Sverige.liksom allt mer allmänt i samtida samhällsvetenskap betonas vikten av bestraffningar för att kunna upprätthålla samarbete och förvalta gemensamma nyttigheter. som senare ledde till Sociallagarna och Brottsbalken. I den senare boken gör Foucault en distinktion mellan "monarkistiska straff" (repressioner. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. regeringen. I moderna civilisationer. men tanken att fängelserna hade till uppgift att vårda levde kvar i andra verkställighetsformer. Det gör det möjligt att undvika marknadsmisslyckanden. allmänningens tragedi och andra skadliga processer. att vårda bort galenskapen att begå brott. fångvaktare. Vid riksmötena 1841 och 1842 fick han stöd för sin tanke. En omfattande samtida forskning betonar bestraffningens funktion i att uppmuntra till samarbete genom att avskräcka fripassagerare från svek. tortyr. pdf http:/ / www. som anses oförnuftiga blir institutionaliserade. En central tanke var att ta hänsyn till brottslingars människovärde. kristendomsundervisning. etc) får makt över fångar och fängelset har till funktion att inskränka fångars fysiska rörlighet: det är enligt Foucault ett fokus på det kroppsliga. I fångvården spelade fängelsepredikanten en framträdande roll under straffverkställandet. På så sätt förbättrar bestraffningar det allmänna bästa. se/ sb/ d/ 108/ a/ 69024 https:/ / lagen. I hans program från 1934. Oscar I hade året före reformen författat Om straff och straffanstalter och där uttalat att fängelserna hade som uppgift att se till att fångar skulle återföras till samhället. nu/ 1962:700#K1P6 https:/ / lagen. avrättningar) och "disciplinära straff". Ett annat motiv till rehabilitetstanken. bland annat fångarnas dilemma . 78 Inom samtida samhällsvetenskap I flera scenarier i spelteori. är den kristna förbättringstanken. berodde det på att man ansåg att fångarna därmed skulle förhindras från det okristliga inflytandet från andra kriminella.

För Sveriges domstolar finns det en särskild administrativ myndighet. Domstolsverket. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut är ett av världens främsta institut för tvister mellan företag i västvärlden och företag i Kina. bedrivs i överensstämmelse med uppdragen från riksdagen och regeringen. som samlar och sprider information och forskningsresultat. [4] Kriminalvården är det statliga verk som handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Ukraina. som ansvarar för rättsäkerhet och rättstrygghet. Det svenska rättsväsendet upprätthåller svensk lag bland annat genom att förebygga brott.Sveriges rättsväsen 79 Sveriges rättsväsen Sveriges rättsväsen är en samlande benämning på dem. utreda brott. Kazakstan med flera länder. Även andra myndigheter som Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten har uppgifter inom rättsväsendet. I Sverige förekommer det också att tvister inom näringslivet avgörs av skiljemän. Till rättsväsendet bör räknas Advokatsamfundet. Ryssland.[2] Den som är misstänkt för ett allvarligt brott och den som är frihetsberövad har alltid rätt att få en offentlig försvarare.[3] När det gäller tvister mellan konsumenter och näringsidkare finns det en möjlighet för konsumenterna att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. utövas av Justitieombudsmannen. Justitiekanslern och de centrala Rikspolisstyrelsen. Kontroll av myndigheterna förvaltningsmyndigheterna.7 miljarder år 2007. Ekobrottsmyndigheten. Skiljeförfarandet är en form av privat rättskipning. Brottsoffermyndigheten. som inte är en myndighet men har offentligrättslig ställning genom att dess stadgar fastställts av regeringen enligt 8 kap rättegångsbalken. Åklagarmyndigheten. som de har tillsyn över. verkställa påföljder samt ge stöd till brottsoffer. Rättsväsendet omfattar Polisen . Kustbevakningen samt Kriminalvården. liksom Brottsoffermyndigheten. Åklagarmyndigheten och Kriminalvården granskar att arbetet inom de områden. i allmänhet en advokat. förordnad. För den som saknar ekonomiska möjligheter att ta till vara sin rätt finns möjlighet att få rättshjälp. Tullverket. Myndigheter inom det svenska rättsväsendet • • • • • • • • • • • • • Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Gentekniknämnden Justitiekanslern (JK) Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Rikspolisstyrelsen Rättshjälpsmyndigheten Rättsmedicinalverket (RMV) Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Säkerhetspolisen (SÄPO) • Åklagarväsendet • Tullverket .[1] Domstolarna utgör stommen i rättsväsendet. Domstolar och myndigheter är organiserade under justitiedepartementet. Totalt kostade det svenska rättsväsendet 30. som lyder under regeringen.

brottsoffermyndigheten.se/) • Kriminalvården (http://www.se/content/1/ c4/05/71/541ecec6.se/) • Sveriges Advokatsamfund (http://www.advokatsamfundet. aspx http:/ / www.se/templates/StartPage. cci.kvv. se/ se/ Tjanster/ Skiljedomsinstitut/ Se även • • • • • • Rikspolisstyrelsen Domstolsverket Svensk rätt Svensk författningssamling Sveriges rikes lag Brottslighet i Sverige Externa länkar • Det svenska rättsväsendet .se/) • Rättsmedicinalverket (http://www.se/) • Gentekniknämnden (http://www.regeringen.en kort introduktion (Justitiedepartementet) (http://www. nu/ 1942:740& #35.ekobrottsmyndigheten.se/) • Brottsoffermyndigheten (http://www.pdf) • Åklagarväsendet (http://www. se/ sb/ d/ 1912/ a/ 70938) 8 kap.aspx?id=10) . Rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.rmv. se/ templates/ DV_InfoPage____741.genteknik.se/) • Ekobrottsmyndigheten (http://www. dom.aklagare.Sveriges rättsväsen • Kustbevakningen 80 Referenser Noter [1] [2] [3] [4] regeringens webbplats (http:/ / www. regeringen.K8)) http:/ / www.

• om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening. I undantagsfall kan även en annan jurist komma ifråga. En åtalad som mister förtroendet för sin offentlige försvarare kan ansöka om att få en ny offentlig försvarare utsedd.Offentlig försvarare 81 Offentlig försvarare Offentlig försvarare är en jurist som får ersättning av allmänna medel för att ge rättsligt biträde till någon som är misstänkt för brott. Vem som utses till offentlig försvarare Som regel kan endast en advokat utses till offentlig försvarare. Om den misstänkte är anhållen eller häktad. Offentlig försvarare ska också utses • om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet.[2] En offentlig försvarare kan i dessa fall förordnas till och med mot den misstänktes vilja. Den offentlige försvararens förordnande kan återkallas även av andra skäl. När misstanken rör ett allvarligt brott utses emellertid så gott som alltid en offentlig försvarare. som är behörig att vara offentlig försvarare.[3] Den misstänkte kan å andra sidan bli tvungen att klara sig utan försvarare eller att själv betala för en privat försvarare även i fall då han eller hon kan komma att dömas till fängelse. Sverige Rätt till offentlig försvarare Den som är misstänkt för ett brott har rätt att anlita en försvarare som biträder honom eller henne under förundersökningen och inför domstolen. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm som regeringen fastställer.[4] De advokater som anmäler till domstolen att de ställer upp som offentliga försvarare tilldelas i allmänhet uppdragen i turordning i de fall där den misstänkte inte har något särskilt förslag eller domstolen bedömer att hans eller hennes begäran inte kan beviljas. ska den personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Ersättningen får dock endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen. Någon absolut rätt att få försvararen utbytt finns dock inte. tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Om den misstänkte har föreslagit någon.[1] Det finns emellertid inte någon absolut rätt att få ersättning av allmänna medel för kostnaden. om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. ska en offentlig försvarare alltid förordnas om den misstänkte begär det. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen. till exempel därför att det inte längre finns något behov av offentlig försvarare eller att han eller hon allvarligt misskött sitt uppdrag. Detsamma gäller för den som är misstänkt för ett brott med en minimipåföljd på sex månaders fängelse.[5] Kostnaden för offentlig försvarare Den offentlige försvararen har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete. En offentlig försvarare får inte ta emot ersättning av den misstänkte annat än avseende tidsspillan och utlägg som inte omfattas av rätten till ersättning av allmänna . eller • om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

ljudinspelningar och förhör. (https:/ / lagen. 3 § i rättegångsbalken[1] står: "Har förundersökningen inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet. FU. Det är inte ovanligt att hela kostnaden stannar på staten. I samband med detta kan förundersökningsledaren också begära att en eller flera misstänkta ska omhäktas.[8] Betalningsskyldigheten ska alltså anpassas till den tilltalades ekonomiska förhållanden. Därefter begär åklagaren hos tingsrätten att en misstänkt häktas. en form av uppskov. pdf) s. i Linköping). elektroniska utgåvan.[6] Domstolsverket fastställer den taxa som ska tillämpas vid bestämmande av ersättningen i vissa fall (brottmålstaxan) samt meddelar föreskrifter om beräkning av ersättningen för tidsspillan. oftast för att man är rädd att de misstänkta ska försvåra utredningsarbetet. 21–30 31 kap. 3 § rättegångsbalken. nu/ 1942:740#K21P3a) Fitger. Rättegångsbalken. Förundersökningsledaren begär att vittnesmål ska inhämtas. I vissa uppmärksammade fall. (https:/ / lagen. skall ledningen av förundersökningen avseende brottet övertas av åklagaren. 3 a §. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P6) 21 kap. Åklagaren skall också i annat fall överta ledningen när det är påkallat av särskilda skäl. under 21 kap. 6 § rättegångsbalken. 3 a § rättegångsbalken." En förundersökningsledares arbete är att så noggrant som möjligt utreda ett brott och vara samordningsansvarig. 21 kap. att olika undersökningar ska göras (exempelvis på Statens kriminaltekniska laboratorium. I regel är den tilltalade emellertid inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). allt som oftast den åklagare som har fått fallet lottat på sitt bord. När förundersökningen är klar har åklagaren att ta ställning till om han eller hon tycker att det insamlade materialet räcker för att lämna in ett åtal till berörd tingsrätt.[7] Den tilltalade är i princip skyldig att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare. I de fall där den misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig det vill säga under 15 år när brottet begicks överlämnas ärendet till de sociala myndigheterna. 82 Källor [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] 21 kap. En förundersökning leds av en person. 5 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen.blir offentlig handling och kan begäras ut (till självkostnadspris) av vem som helst. Det gäller även obduktionsbilder. nu/ 1942:740#K21P10) Rättshjälp och taxor 2009 (http:/ / www. 10 § rättegångsbalken. så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. . nu/ 1942:740#K21P1) Förundersökning En förundersökning är den undersökning som initieras när ett brott misstänks ha begåtts och som kräver vidare utredning. I sådant fall inlämnas en stämningsansökan och förundersökningsmaterialet . men också av rädsla för att de misstänkta ska avvika. (https:/ / lagen. Av tingsrätten har förundersökningsledaren fått ett senaste datum då ett åtal måste vara inlämnat. domstol. I 23 kapitlet. hemligstämplas en mindre eller större del av materialet. (https:/ / lagen.hela förundersökningen . om han eller hon döms för brottet. och så vidare. nu/ 1942:740#K21P5) 21 kap. Om förundersökningsledaren inte anser att denna tid räcker till har förundersökningsledaren möjlighet att begära förlängd åtalstid. som med mordet på Anna Lindh. nu/ 1942:740#K21P3a) 21 kap. I sin roll som åklagare kan förundersökningsledaren också anhålla misstänkta. Till sin hjälp har förundersökningsledaren utredare på den eller de polismyndigheter som berörs. 1 § rättegångsbalken. vanligen 14 dagar efter en häktning. SKL. Han eller hon kallas då förundersökningsledare.Offentlig försvarare medel. se/ Publikationer/ Rattshjalp_och_taxor/ rattshjalp_o_taxor_web_2009.

asp?id=1277& PTID=&refid=1280) (svenska) • Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http://www.aklagare.Förundersökning 83 Personuppklaring Den svenska polisen har etablerat termen personuppklarning för att i statistik kunna tydliggöra begreppet "uppklaring av brott".[2] Fotnoter [1] "Lagtexten om förundersökningar" (http:/ / www.se/Aklagarens-roll/ Forundersokningen/) (svenska) • Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http://www. htm#K23P3S1) [2] http:/ / www. men om det för det aktuella brottet föreskrivs mer än sex månaders fängelse skall åklagaren alltid vara förundersökningsledare.6 procent. polisen. men där minderåriga gärnignsmän inte ingår. Polisens personuppklaring första halvåret 2008 anses vara 15.brottsofferportalen. Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent. se/ RNP/ SLS/ LAG/ 19420740. jsp?articleid=14041974 Externa länkar • Åklagarmyndighetens sida om förundersökningen (http://www. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. En polis kan vara förundersökningsledare. Personuppklaring innebär att person har bundits till brottet efter en förundersökning. notisum.se/default.aklagare.se/131/139/In-English/) (engelska) Förundersökningsledare Förundersökningsledare är den person som leder en förundersökning angående misstanke om brott. .

I federationer brukar typiskt överhuset representera delstaterna. Om den dömande makten misskött sig ska den ställas till svars inför aristokratin. ska den lagstiftande makten ha rätt att upplösa armén. Det tillkommer ofta den lagstiftande makten att godkänna krigsförklaringar och internationella överenskommelser som den verkställande makten utfärdar och ingår. skulle friheten bli deras slaveri. När två kammare är helt separata. bör den kontrollera hur lagarna omsätts i praktiken av den dömande makten. församlingar där frågor diskuteras och röstas om. Även beslut om skatter kan falla på deras bord. Om aristokratin skulle väljas på samma grunder som folket. De bör inte pröva specifika fall. men i länder med common law har domstolar rätt att stifta lagar. legislativ makt. men då detta är omöjligt i stora stater. menar Montesquieu. anser Montesquieu. är det bäst att aristokratin får en del av den lagstiftande makten. I vilka fall som helst. I Sydafrika under apartheidregimen förekom trikameralt system. är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar. Den lagstiftande makten är vanligen bikameral eller unikameral. . Eftersom lagarna ankommer folket borde det vara de som stiftade dessa. Enligt Montesquieu var det bristen av en fungerande lagstiftande makt som fick Rom på fall. benämns de överhus eller senat och underhus eller nationalförsamling. är det den instansen som utför de nya bestämmelserna. menar Montesquieu. I parlametariska statsskick är det denna instans som utser den verkställande makten. eftersom det väcker farhågor om att regenten eller senaten skulle författa tyranniska lagar. Enligt Montesquieu finns ingen frihet i ett land om inte den lagstiftande makten skiljs från den verkställande makten. Former av lagstiftande makt I de flesta fall består den lagstiftande makten av en eller flera kammare eller hus. Montesquieus teori Den lagstiftande makten är en av de tre maktinstanserna i den av Montesquieu grundade maktdelningsprincipen. men dock klaga och ifrågasätta hur den dömande makten klarat av sina uppgifter — som ju bestäms av lagarna. I diktaturer där de behållt ett separat lagstiftande organ. Som regel ska den lagstiftande maktens beslut godkännas av den verkställande makten. anser Montesquieu att folket kan välja representanter att avgöra vad de inte själva har möjlighet till. och är överställd regeringen. Därför. men i presidentalism är husen jämställda och oavhängiga. har denna gått regimens vägar.Lagstiftande makt 84 Lagstiftande makt Lagstiftande makt. Även om den lagstiftande makten inte har rätt att ta sig samma befogenheter som den verkställande. I länder med presidentialism är den verkställande och den lagstiftande makten jämställda och oavhängiga varandra. Likaledes om den verkställande maktens armé misskött sig. Som regel har ett parlament eller en kongress den lagstiftande makten. Lagstiftarnas makt Hur mycket makt lagstiftarna har varierar kraftigt. Men även en aristokrati kan representera folket. Att folket som kollektiv borde välja sina representanter är unikt för den lagstiftande makten i Montesquieus doktrin. I parlamentaristiska system är ofta underhuset det mäktigaste.

men han påpekar att sultanen i Turkiet innehade alla dessa befogenheter. Han menar att där tillkom den dömande makten folket. Vidare förespråkade Montesquieu att den åtalade skulle ha rätt att välja sina domare. och deras uppgifter regleras i lag. den verkställande (pregadi) och den dömande makten (quarantia) var åtskilda. Montesquieus doktrin Idén om att urskilja en dömande instans i maktbegreppet kommer från Montesquieus bok Om lagars anda. Montesquieu avvisade idén att den dömande makten skulle utgöras av samma personer som ingick i senaten. redan under Montesquieus samtid hade monarkerna lämnat bort dessa befogenheter till domstolar. såväl den verkställande. I demokratier som bygger på Montesquieus maktdelningsprincip tillkommer den uteslutande ett lands domstolsväsen. för det skulle skrämma medborgarna. vilket var mycket ogynsamt för individens frihet. Den dömande makten skulle med andra ord inte tillkomma ett visst ämbete eller statsmakten. Till skillnad från de andra maktinstanserna. och det var där rättegångsordningen uppstod att en rättegång skulle behandla ett specifikt brott åt gången. i form av utdömande av straff och tvistlösning. för den allmänna viljan. Om lagars anda Se även • Dömande makt • Verkställande makt Dömande makt Dömande makt. judiciell makt. Baron de Montesquieu. De olika republikerna uppvisade emellertid olikheter. borde den dömande makten bestå av folket. så att en tribunal inte hölls längre än nödvändigt. där det också enligt Montesquieus mening var mer ofritt än i de nordligare monarkierna. och när den kombineras med den verkställande makten kan regenten använda domstolsväsendet för att utöva förtryck. eftersom om den kombineras med den lagstiftande makten blir subjektets liv utsatt för godtycke. är den maktinstans som avgör lagars tillämpning. menade Montesquieu. . Maktinstansen borde bytas ut löpande under året. samt specifika domare. Prætorernas sätt att utöva sin dömande makt var enligt Montesquieu exemplarisk. Han visar där att vad som kännetecknar absolutism är att i det statsskicket har regenten all makt. som Venedig där den lagstiftande (consiglia). Den dömande makten är enligt Montesquieu egentligen en form av verkställande makt. Den dömande makten var den som först utkristalliserades ur de andra. magistraterna. senaten. Orsaken att den dömande makten inte borde tillkomma statsmakten är enligt Montesquieu att den har att göra med individens frihet. men de tillhörde samma organ. och i möjligaste mån ha samma rang som den åtalade.Lagstiftande makt 85 Källor • Charles de Secondat. som den lagstiftande och den dömande. Idén till den tredelade makten har Montesquieu fått från Romerska republiken. samt att så även var fallet i republikerna i Italien. och staten endast borde verka på ett generellt plan. Enligt Montesquie finns ingen frihet om inte den dömande makten separeras från den verkställande och den lagstiftande. en senat.

Detta motiveras med att rätten är politisk och borde tjäna kommunismens idé. med vilket Montesquieu menar att landet saknar tribunaler. vilket brukar organiseras i en senat. varför lagar borde hålla monarken tillbaka. Detta är det bästa för folket. Som exempel tar Montesquieu Karl XII som enligt hans mening inte hade rätt att ge order till riksdagen i sin frånvaro i Bender. Till skillnad från common law bygger inte det socialistiska rättssystemet och civil law på den praxis som skapades med den romerska rätten. där denne beskriver brutaliteten. menar även att monarken kan ha svårigheter att förstå sitt folks naturliga behov. Montesquieu. bildar rättsfall lag såsom rättspraxis. Och det är bättre om en regent dör än att han hålls fången. och en monark är bäst lämpad för detta ändamål. och exemplifierar med ett uttalande av Cicero. menar Montesquieu. Men i dess effektivitet kan den vara alltför hastig i sitt beslutsfattande och därtill kan monarken missbruka sin makt. har en stor fördel framför republiker. I aristokratier. kunde lagstiftandet bli godtyckligt. okunskapen och impulsiviteten hos folket. Och även om monarken inte hade fallenhet för despotism. I ett företag ligger den hos den verkställande direktören. . Detta kan ske.Dömande makt 86 Olika principer för dömande makt • I länder med common law som rättssystem. Enligt Montesquieus mening måste alltså folket hållas tillbaka. så länge som folket får reglera regenten. En monarki är sällan helt korrumperad. I den skiljer han mellan verkställande makt och högsta makt (supreme). enligt stare decisis-principen. men är åtminstone i teorin förbjudna att stifta lagar. om regenten är ointelligent och hans allierade därför undanhåller honom från att regera. menar Montesquieu. Montesquieu har i övrigt en positiv inställning till monarkin som statsskick. Eftersom folket inte på något sätt representeras i beslutsfattandet. Den verkställande makten åligger normalt en del av ett lands statschef eller dess regering. • I länder vilkas rättssystem utgörs av civil law. • Enligt det socialistiska rättssystemet är det den lagstiftande makten som uttolkar lagar. är detta ett ofritt system. eftersom monarken kan genomdriva sina beslut mer effektivt. kommer regenten att fyllas med hämndbegär för alla överträdelser. skriver Montesquieu. Källor • Charles de Secondat. så fjärran från landet hade han ingen myndighet. exekutiv makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning. Montesquieus teori Verkställande makt som en av tre maktinstanser är en teori som grundades av Montesquieu i det att han pläderade för maktdelningsprincipen. fortsätter Montesquieu. har en grupp aristokrater såväl den lagstiftande makten som den verkställande. som trodde att klimatet påverkade människors natur. Om lagars anda • motsvarande engelska artikel Se även • Lagstiftande makt • Verkställande makt Verkställande makt Verkställande makt. anser han. eftersom han inte har någon verkställande makt. Monarkier. Om landet är despotiskt. uttolkar den dömande makten lagar. för de är lyckligare under en effektiv regering. ofta genom att kongressen är den högsta domstolsinstansen. Baron de Montesquieu.

av ministrar. Det finns en risk att monarken stiftar tyranniska lagar. eftersom folket inte är lämpat för denna uppgift — en monark är bäst lämpad för administration. vilket ledde till ofrihet. Till den verkställande maktens uppgifter hör att sammankalla den lagstiftande maktens organ. brukar benämnas statschef. för Montesquieu. och delegerar denna efter sedvana och praxis. men ibland kan han leda konfliktlösning mellan folkets representanter. För att frihet ska kunna erhållas krävs i första hand att den verkställande makten skiljs från den lagstiftande och den dömande makten. . och att bevara regenten innebär att bevara landet. som biträdande chef över statschefens regering. Statens de jure överhuvud. Enligt Montesquieus mening var det detta som fick Rom att falla. Senaten tillsatte och avsatte regenter hastigt och blodigt. Den verkställande makten utgörs förutom av presidenten eller premiärministern. och andra löpande uppgifter. och lugn skapar en god regering. Om en representant för folket i den lagstiftande maktens organ anklagas för konspiration mot staten eller annat svek mot sin uppgift. och utser en premiärminister. Monarken har som regel endast formellt den verkställande makten. I de flesta konstitutionella monarkier med parlamentstyren (undantaget Japan och Sverige) utgör statschefen de jure den högsta verkställande makten. för annars förlorar den sin myndighet. sköter landets administration (dess statsförvaltning och myndigheter). bör den verkställande maktens instans kunna ta sig den dömande makten. Med bland annat armén skapar han vad han har ansvar för: krig och fred. 87 Olika former av verkställande makt En verkställande makt i en stat är det organ som implementerar lagar. och armén är egentligen vad som skapat staten. menar Montesquieu. även domare och diplomater administrera statsförvaltningen utfärda förordningar eller order Somliga stater kräver att dessa uppgifter sker i samråd med den lagstiftande maktens organ.Verkställande makt Ytterst är staten regenten för Montesquieu. menar Montesquieu. Den verkställande maktens uppgifter är • • • • • att genomdriva lagar och se till att lag och ordning råder upprätthålla internationella relationer utse ämbetsmän. I Rom hade regenten ringa intresse av den verkställande makten. I presidentstyren är det statschefen som utgör den högsta verkställande makten både de jure och de facto. Det bästa är alltså att regenten har armén under sig. Ej heller bör den verkställande makten ha rätt att besluta om skatter. samt inre och yttre säkerhet. Folkrepresentationen bör inte vara valbar till den verkställande makten. kabinettet eller konseljen. Romerska senaten hade så mycket makt att andra länder uppfattade Rom som en aristokrati. Därtill bör den ha rätt att avslå lagförslag. Rädsla skapar despotism. eftersom då skulle regenten bara godkänna de lagförslag som han själv föredrog. och att han dömer människor för att förtrycka dem. Den verkställande makten bör dock inte givas rätt att deltaga i den offentliga debatten. och det vore slutet på friheten om monarken avsattes eftersom då skulle samma organ få två maktinstanser. att den verkställande makten inte kunde reglera den lagstiftande makten på ett förtjänstfullt sätt. diplomati. och andra momentana operationer. för om regenten dör kan landet intagas av en främmande makt. samt departementen. anser Montesquieu. men fred är ett tillstånd som aldrig inträder egentligen. Detta är fundamentalt för att frihet ska kunna erhållas i ett land. varigenom det inte blev någon maktdelning.

villkorlig dom och skyddstillsyn.[1] Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter. som bland annat deltagit i tre rån.[6] Ålder och påföljder För brott som någon begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.Verkställande makt 88 Källor • Charles de Secondat.[11] .[5] Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.[8] Några exempel på domar där gärningsmännens ålder tagits i beaktande är: • En 15-årig pojke.[7] För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl enligt 30 kap 5 § andra st brottsbalken. skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. har dömts till skyddstillsyn eftersom Högsta domstolen inte ansåg att synnerliga skäl förelåg för fängelse.[9] • Påföljden för en 19-åring. om inte något annat är föreskrivet. skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten. Baron de Montesquieu. som dömts för mord.[2] [3] Övriga påföljder får tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten. villkorlig dom. fängelse. domstolar och kriminalvård.[10] • 16-årig yngling. som gjort sig skyldig till mord.[4] När någon döms för flera brott. Att rätten därvid i första hand skall bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. har bestämts till fängelse 9 år. Rättsväsen brukar utgöras av bland annat polis. Om lagars anda • motsvarande engelska artikel Se även • Dömande makt • Lagstiftande makt Rättsväsen Rättsväsen är de myndigheter som upprätthåller lagen. Rättsväsen i olika länder • Sveriges rättsväsen Se även • juridik • Lagstiftande makt Påföljd för brott i Sverige De påföljder för brott som används i svensk rätt är enligt 1 kap 3 § brottsbalken straffen böter. har överlämnats till vård inom socialtjänsten.

nu/ 1962:700#K30P5S2 [9] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:19 [13] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P3 https:/ / lagen. varför han ådömdes ett kortare fängelsestraff än vad den aktuella brottsligheten motiverat. nu/ dom/ nja/ 1993s456 [12] https:/ / lagen. Vid bestämmandet av fängelsestraffets längd har hänsyn tagits till hans ungdom.Påföljd för brott i Sverige • 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened har dömts till fängelse en månad eftersom menedsbrottet är riktat mot rättssamhället och utgör ett allvarligt hot mot den dömande verksamheten.[12] • 19-årig yngling som begått mened har dömts till tre månaders fängelse.[14] • Två ynglingar. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P1 https:/ / lagen.[15] 89 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5 [8] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:10 [10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P4 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P5 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P4 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1994s153 Se även • Straff . 18 och 19 år har gjort sig skyldiga till bland annat gaturån och dömts till skyddstillsyn och samhällstjänst. nu/ dom/ rh/ 1994:58 [14] https:/ / lagen.[13] • 19-årig yngling som misshandlat annan och förorsakat en omedelbart livshotande skada som bort förskylla tre års fängelse har beroende på att han ännu inte fyllt 21 år dömts till fängelse i ett år två månader. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2000s278 [15] https:/ / lagen.

[6] Böter som inte betalas får. i penningböter. särskilt från dens synpunkt vilken böterna tillföll. penningböter eller normerade böter.[4] Böterna skrivs oftast ut direkt på plats i form av ordningsbotsföreläggande och godkänns sedan genom att den som fått föreläggandet undertecknar det.[8] Att böta på någonting kan också användas generellt i betydelsen. Kontrollavgifter och straffavgifter på till exempel bibliotek.[3] Indrivning av böter sker enligt bötesverkställighetslagen (1979:189). för sak. försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor. parkeringsplatser och i kollektivtrafik benämns ibland ”böter” i dagligt tal men de är inte böter enligt lag. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet. Böter utdöms oftast av domstol. om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling annars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt. ska på talan av åklagare förvandlas till fängelse. Tullverket eller Kustbevakningen. om inte annat är föreskrivet. döms böter ut i dagsböter eller. Om det finns särskilda skäl. men polismän kan i vissa länder kräva ut böter för bland annat trafikförseelser. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet. som är ett fast belopp. får dagsbotens belopp jämkas. och öre) var en tidigare benämning på böter. Så här erläggs böter i Finland. De vanligaste typerna är penningbot. Bot utfärdad av den tjeckiska polisen Den som dömts till böter i Sverige får ett inbetalningskort.[7] Lagändring är på gång både i Finland och Sverige. och dagsböter. i betydelsen straff. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor. som är proportionellt mot den taxerade inkomsten. Böter kan i Sverige utfärdas av Polisen. efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst.[1] Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio. Böter ska dömas ut.[2] Penningböter skall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor. förmögenhet. i dagsböter. enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga.Böter 90 Böter Böter (pluralis av bot) är ett straff som innebär att den dömde skall betala en summa pengar. Saköre Saköre (av finlandssvenskans saköri. om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter. förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. att återställa någonting till det bättre. Ett godkänt föreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom. . gäller dock detta.[5] Böter som inte har kunnat drivas in.[9] Bötesfond Bötesfond kallas det då ett antal personer tillsammans lägger pengar i en pott för att kunna betala eventuella böter.

html) (http:/ / g3. html) [11] Bot (http:/ / runeberg. htm [10] (http:/ / g3. gov. sweden. nu/ 1962:700#K25P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P8S2 [8] http:/ / www. aspx https:/ / lagen. se/ templates/ DV_InfoPage____807. fi/ oikeusrekisterikeskus/ 18405. phtml?filenr=1/ 43/ 10941. phtml?filenr=1/ 38/ 9593. se Fängelse (olika betydelser). nu/ 1962:700#K25P1 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P2 https:/ / lagen. gu. Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård .[10] [11] Se även • • • • Botgöring Ordningsbot Vite Strafföreläggande Källor [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. oikeus. html) i Elof Hellquist. nu/ 1979:189 http:/ / www. nu/ 1979:189#P15 https:/ / lagen. 1922) Fängelse För andra betydelser. gu. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 61/ 42/ 754fad07.Böter 91 Etymologi Böter är pluralis av bot. org/ svetym/ 0146. gottgörelse. se/ saob/ show. spraakdata. spraakdata. se/ saob/ show. vilket är besläktat med ordet bättre med betydelsen förbättring. domstol. pdf [9] http:/ / www. Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan.

Vissa samhällsdebattörer har argumenterat för fängelsernas avskaffande. Öppna avdelningar respektive öppna anstalter har klass E.[2] Enskilda celler anses bland annat minska risken för fängelsevåldtäkter.[3] . En dom på högst sex månaders fängelse kan i Sverige i allmänhet verkställas genom intensivövervakning (elektronisk fotboja) istället för att den dömde tas in på anstalt. Det kan vara tidsbegränsat eller utdömt på livstid. Livet i fängelse De intagnas villkor varierar mellan olika länder. Stängsel runt en kriminalvårdsanstalt i USA. Svenska anstalter säkerhetsklassas från A till E. Kriminalvårdsanstalten i Stuttgart. och ger möjlighet till arbete. fritidsutrymmen och rastgårdar. Anstalten består av låsbara celler. Man har också möjlighet att ta emot besök och åka på permission. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken. tidigare kriminalvårdsanstalt. Fängelsestraff anses också ha ett preventivt och avskräckande syfte. Fängelsestraffets syfte Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar till fängelse. andra anstalter är inrättade enbart för narkotikaberoende fångar. där A är den högsta säkerhetsklassen som finns på Kumla och Hall. vilket i någon mån motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (tukthus). Anstalter En anstalt. Fängelsestraff anses svårare än böter.[1] Mount Eden Prison i Auckland. där den dömde låses in under en viss tid. Slutna anstalter har klass A-D. behandlingsprogram och annan verksamhet. är det svenska namnet för en fängelseanläggning. Flera anstalter har avdelningar specialiserade för att behandla narkotikamissbrukare. utbildning. bland annat inkapacitering och rehabilitering. av både praktiska och moraliska skäl. Svenska anstalter har egna celler till varje intagen.Fängelse 92 Fängelse är en typ av straff i form av frihetsberövande. I vissa fall kan bötesstraff omvandlas till fängelse. Den intagne har i allmänhet arbetsplikt. arbetslokaler. Nya Zeeland. Många intagna är beroende av narkotika.

vilket på samma gång var uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. 28 maj 1867 fastställde Kungl. var fängelserna huvudsakligen förvaringsplatser under rannsakningstiden och i avbidan på straffets verkställande. I Sverige förordnades härom genom 1624 års konstitution mot tiggare och tidstjuvar.och Krono-cellfängelserna i Riket. Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd. kriminalvarden. i städerna och vid slotten användes även torn och källare. Principen att i möjligaste mån undvika fångarnas samvaro med varandra ledde till det så kallade cellsystemet. kriminalvarden. Cellfängelserna I slutet av 1700-talet var samhället statt i förvandling och även fångvården berördes av Upplysningens idéer. se/ sv/ Fangelse/ Arbete-klientutbildning-och-behandling/ ) [3] Kriminalvården (http:/ / www. [2] Kriminalvården (http:/ / www. som lyckats undgå dödsstraffet. enligt vilket fångarna skulle hållas i enrum såväl natt som dag. Detta medförde en fullständig omorganisation av fängelseväsendet. Denna medförde en långsam åsiktsförändring kring fångvården och hur fångar skulle behandlas. I Sverige fattade 1844 års riksdag (Rikets ständer) beslut om att varje län skulle ha ett cellfängelse. Under 1800-talet uppfördes i enlighet härmed i västvärlden nya fängelsebyggnader. då de egentliga straffen var dödsstraff eller kroppsstraff. Man införde också ett blandat system där fångar med längre strafftid hölls i cell om natten men om dagen fick arbeta och umgås med andra fångar. Majt:s nådiga Reglemente för Läns. Närmast med hänsyn till de stora skaror lösdrivare och tiggare. Dessa anstalter blev småningom använda huvudsakligen för kvinnliga förbrytare. html). 1904–1926. Av reglementet framgick bland annat hur anstalterna och dess verksamhet skulle organiseras[4] . inte straffmedel i sig själva. Se även • Häkte • Fångläger • Fängelsefilm Referenser [1] Against Prisons (http:/ / f. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5]. acetio. us/ wildcat/ AGAINSTP.Fängelse 93 Historik Sverige I äldre tid. som i följd av de ständiga krigen alltmer växte. Catherine Baker. htm . där fångarna fick en drägligare tillvaro. såsom Marstrands eller Karlstens. Därtill förekom stads. i mitten av 1500-talet. avtjänades dessa vid slotten i länsstäderna. Nya Älvsborgs m. där fångarna lämnades i den mest eländiga belägenhet. och på detta sätt uppstod länsfängelser och kronohäkten. se/ sv/ Fangelse/ Arbetet-mot-narkotika/ ) [4] Adolf von Mentzer: Handbok för cellfängelse-föreståndare (1878) [5] http:/ / runeberg. stundom med en grop under golvet för grövre förbrytare. Det följdes efter omkring 100 år av ett rasp. fl. Hämtad 10 januari 2011 (tidigare version hämtad 15 oktober 2007). Vid denna tid upprättades i Stockholm landets första tukthus. org/ nf/ index.och spinnhus (vid Stockholm på Långholmen) och sedermera av andra sådana i Göteborg och Norrköping. Sålunda uppkom fästningsfängelser. Maj:t Kongl. De var på landsbygden enkla stockhus ("skemmor"). under det att grövre manliga brottslingar. i stället sändes till fästningarna för att sysselsättas med fortifikationsarbeten.och häradshäkten för rannsakningsfångar samt gäldstugor för bysatta personer. började först i England. Då lagstiftningen började använda även kortare frihetsstraff. och sedermera på andra platser särskilda tukthus inrättas.

som ska hjälpa och stödja den dömde. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Förutom själva övervakningen påminner påföljden om villkorlig dom. För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd. som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom. Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivården den som har dömts till skyddstillsyn för ett samtal. Övervakningen administreras av frivården. arbete och bostad under prövotiden. Skyddstillsynen kan också förenas med fängelse eller med skyldighet att underkasta sig vård enligt en i förväg upprättad behandlingsplan (kontraktsvård).Villkorlig dom 94 Villkorlig dom 1. Tingsrätten kan i domen ge föreskrifter om till exempel läkarvård. Om den som fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet bland annat förordna att både prövotiden och övervakningstiden förlängs.(domstol. Skyddstillsynen kan även förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst). Skyddstillsynen kan också ersättas av en annan påföljd. Samtidigt med domen utser tingsrätten en övervakare.se) . Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. OMDIRIGERING Villkorlig dom i Sverige Skyddstillsyn Den som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning i ett års tid. Övervakningen kan återupptas under prövotiden som löper i tre år från domsdatum. Frivården leder övervakningen. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas. till exempel fängelse.

kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. som begått brott.Överlämnande till särskild vård 95 Överlämnande till särskild vård Överlämnande till särskild vård är en påföljd som domstol kan ådöma en person med missbruk eller psykisk störning. Missbrukare Om missbrukaren kan få vård enligt lagen om vård av missbrukare kan rätten överlämna åt socialnämnden att se till att sådan tvångsvård ordnas.[1] [2] Vid allvarligare brottslighet när påföljden kan bli strängare än fängelse i ett år. Högsta domsolen förutsatte att gärningsmannen haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande vilket i enlighet med 29 kap 3 § 1 st brottsbalken skall beaktas som mildrande vid bedömningen av straffvärdet.[10] Unga personer Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behov av vård.[6] Högsta domstolen beslöt dock i dom meddelad d 13 febr 1995 att även med hänsyn tagen till detta var det inte möjligt att tillämpa annan påföljd än fängelse på livstid. Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder.[3] Personer med psykisk störning Lider den som har begått ett brott. vilket innebär att han/hon ska tas in på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. Innehållet i kontraktet skall framgå av domen.[11] Vård enligt socialtjänstlagen Denna vård kan ske enligt socialtjänstlagen (2001:453). skall rätten meddela föreskrift om att den unge skall följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Skall åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen. fordras särskilda skäl. får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning skall äga rum. Sådant beslut får inte fattas utan att en rättspsykiatrisk undersökning skett enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. där påföljden måste bli strängare än böter.[12] [13] .[8] [9] Sådan utskrivningsprövning prövas av förvaltningsrätten.[5] Högsta domstolen kom till en annan utgång i ett mål där gärningsmannen i ett psykosartat tillstånd och alkoholberusning mördat sju människor och försökt mörda ytterligare tre. om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet. som är av allvarligt slag.[4] Högsta domstolen har i dom 24 mars 1998 i mål nr B 3235/97 överlämnat en för mord åtalad person till rättsspsykiatrisk vård. av en allvarlig psykisk störning.[7] Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. får rätten enligt lagen om rättspsykiatrisk vård överlämna honom/henne till rättspsykiatrisk vård.

nu/ 1962:700#K32P3 [18] https:/ / lagen. [19] Fotnoter [1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S3 [13] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3S2 [9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32 [12] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1995s48 [8] https:/ / lagen. nu/ 1990:52 [15] https:/ / lagen. nu/ 1998:603 . nu/ 2001:453#K5P1b [14] https:/ / lagen.[18] Verkställigheten ska ske vid särskilt ungdomshem som Statens institutionsstyrelse svarar för enligt lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.[15] Ungdomstjänst Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker till det. nu/ 1988:870 [3] https:/ / lagen. kan domstolen utdöma sluten ungdomsvård i lägst fjorton dagar och högst fyra år.[16] Ungdomsvård kan förenas med ungdomstjänst eller med dagsböter. nu/ 1962:700#K32P5 [19] https:/ / lagen. nu/ 1991:1137#P3 [11] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s162 [6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P2 [17] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3 [5] https:/ / lagen. dock högst 200. nu/ 1962:700#K32P1S4 [16] https:/ / lagen.Överlämnande till särskild vård 96 Vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Vården kan ske enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som döms till ungdomstjänst skall åläggas att utföra oavlönat arbete i lägst tjugo och högst etthundrafemtio timmar.[17] Sluten ungdomsvård Har någon begått brott innan han fyllt arton år och påföljden bort bli fängelse. nu/ 1962:700#K31P2S2 [4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K29P3 [7] https:/ / lagen. nu/ 1991:1129#P16 [10] https:/ / lagen.[14] I så fall skall den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

struktur och praktiska användning. på vilka grunder lagbrytar bör straffas med fler. det vill säga det vetenskapliga studiet av juridik. där grundläggande frågeställningar som "vad är gällande rätt?". Den överlappar både moral. Positivism betyder att lagen är 'positionär': rätten skapas i . Därför kan den vetenskapliga rättsvetenskapliga naturen argumenteras. naturlig rätt. Se även • Etik • Jurisprudens • Rättspositivism • • • • • Naturrätt Den historiska skolan Interpretivism Uppsalaskolan Straffteori Rättsvetenskap Rättsvetenskap eller jurisprudens är huvudsakligen teorin och filosofin om rätt. På praktiska nivåer hoppas vissa jurister på att förbättra samhället genom att studera vad rätten är. Rättsvetenskapliga studenter (juris studenter.stud. "Vad är en lag?" "Vilka är kriterierna för juridisk legitimitet?" och "Vilket är förhållandet mellan lag och moral?". Den positiva rätten som infattas i de skrivna lagarna och författningarna och rättspraxisen i en rättsvetenskap används som basen för att 'testa' filosofiska teorier mot denna. • Normativ jurisprudens ställer frågor om hur lagen bör se ut. Utgångspunkt En vanlig utgångspunkt i förståelsen av rättsvetenskapen är målet för en lag att uppnå rättvisa. De tre mest tydliga synpunkterna om rätt och rättvisa (det finns dock hundratals synpunkter) är rättslig positivism. • Analytisk jurisprudens ställer frågor som. vad som verkar vara.och politisk filosofi och innefattar frågor om huruvida man bör följa lagen. ett rättssystems oförutsebara och osäkra natur. "är makt detsamma som rätt?" och "vilken är skillnaden mellan rätt och moral?" studeras.) försöker förstå den grundläggande rättens natur och försöker analysera dess ändamål. jur. den makt som den utövar och dess roll i det mänskliga samhället. Rättsvetenskapliga akademiker hoppas att erhålla en djupare förståelse för av rätten. De söker en djupare förståelse för. vad den borde vara och hur den egentligen fungerar. rättsrealism (Uppsalaskolan) och interpretivism.Rättsfilosofi 97 Rättsfilosofi Rättsfilosofi är en inriktning inom filosofin och rättsvetenskapen. och att våra institutioner bör vara kompatibla med dessa lagar. Ämnet förgrenar sig i tre huvudsakliga delar: • Naturrätt är idén om att det existerar oföränderliga naturlagar som styr oss.

i enlighet med de regler som erkänts i samhället i fråga. kontroverser och frågor. speciellt klassiska och återkommande rättsliga frågor. Att identifiera en enskild teoretiker som en positivist eller en naturlig rättsteoretiker kräver ibland inblandning av ärenden såsom betoning. oavsett den är rättvis enligt någon annan standard.v. Rättslig teori. Man kan försöka stärka rättvisan. till exempel. Tillämpningen av rättsliga principer och teorier på rättsliga problem. till exempel socialt accepterade regler. jurisprudens i och av en speciell etno-kulturell grupp. analys av västvärlden domstolsprocedurer i fråga om klassisk grekisk teater.och naturliga rättsteorier påminner ibland om varandra mera än vad beskrivningen ovan föreslår och de kan dela på vissa punkter med den andra teorin. I motsats associeras naturlig rätt med moralitet och i teistiska synvinklar.Rättsvetenskap enlighet med. Fuller. Till den utsträckning som ett institutionellt system för social kontroll inte räcker till. till exempel den rättsliga filosofin. Guds avsikter. and Underkategorier av rättsvetenskap. Vad som är rätt eller fel kan variera mycket beroende på vilka intresseområden man fokuserar på. i avseende på dessa krav argumenterar Fuller att vi är mindre böjda att erkänna denna som ett rättssystem eller att respektera denna. Uppfattningar om vad som är rätt och fel bildar grunden till den naturliga rätten. "juridisk tillämpning"). . förlikning. därför kan den även inkludera reflektioner över använda juridiska färdigheter och metodologi (d. rättslig antropologi. Sofistikerade positivist. såsom 1. men deras framgång eller brist på sådan avgör inte deras validitet. eller vilket annat normativt slut som helst med lagar. Rättshistoria. Kritiker av lagen borde lobba för lagändring men måste ändå respektera lagens bokstav. etc. studien av rätt och hur den relaterar till kvinnors status är en form av sociopolitisk rättsvetenskap). Andra naturliga rättsteoretiker. vilket inkluderar rättslig historiografi och hermeneutik. såsom hävderätt i stamsamhällen i Afrika (troligen en derivation av termen genom analogin med etnomusikologi) 2. och så vidare. däribland Lon L. förhandlingstekniker. grad och enskilda källor för inflytelse på teoretikerns arbete. Tillämpningen inom rätten av utomrättsliga teorier och praktiker. Rättsvetenskap söker att utnyttja orestrikterades element från livet och från världen för att hjälpa den kritiska studien av rätt. jurisprudens som en dokumenterad källa av sociala och politiska förändringar (till exempel. eller undersökning av rätt i speciella sociala. Naturlig rätt säger ofta att 'en orättfärdig lag är ingen lag' och teistiskt inriktade naturrättsteoretiker menar att vilken som helst orättvisa kommer att rättas till av 'högre makter'. Därmed har rätten en intern moralitet som går förbi de sociala reglerna av vilka rättfärdiga lagar skapas från. såsom användningen av distributiva undersökningstekniker i rättslig analys. Rättslig vetenskap. För att göra dessa begrepp enklare försöker den naturliga rätten att identifiera en moralisk kompass för den rättskipande makten i en stat.. är den en rättfärdig lag. moralitet. De mera fastställda ämnena är listade här nedan: • • • • • • • • • • Rättsfilosofi och mera generell filosofiska tankegångar. politiska och andra sammanhang. såsom väl fungerande advokatfärdigheter.s. Sociopolitisk rättsvetenskap. Jämförande undersökningar av rätten som ett område inom andra områden av studier eller bemödanden. skapandet av dokument. En annan princip är att rätt inte är någonting mera än ett regelverk för att upprätthålla ordning och styrbarhet över ett samhälle. Såvida lagen är korrekt utformad. 98 Rättsvetenskap inkluderar även juridisk pedagogik vilket innebär utlärandet av rätt och juridiska ämnen till den utsträckning som juridisk pedagogik berör utbildningen av advokater och deras roll. understryker att rätten måste möta vissa formella behörighetskrav (såsom att vara ojävig och i allmänt vetande). den samlade delen av rättslig teori som exemplifieras i arkiven över rättsliga fall. Etnorättsvetenskap. undersökningstekniker. eller åtminstone inte förneka att den är en korrekt skapad lag. Därför måste de mest inhumana och orättfärdiga antagelserna efterlydas (från rättssystemet utgångspunkt och moraliska utgångspunkter).

Det vetenskapliga djupet i dessa skrifter var oöverträffat i den ." Ordet innebär att man verkar korrekt och vist eftersom man har kunskapen om de möjliga konsekvenserna av en enskild handling." 'Juris' refererar speciellt till den muntliga rättsliga traditionen och till funktionella tillämpningar av lagen.' och juryer gör precis som ordet förutser: tillämpar lagen till fakta och omständigheter och drar sedan en slutsats därifrån om den svarandes straffrättsliga ansvar. Detta är den senlatina formen av ett sammansatt ord." och normativ rättsvetenskap. Påvarna skapade indirekt ett lagsystem genom deras uttalanden (sententiae) i enskilda konkreta (juridiska) fall. trots att även fall dess ursprung the yrkesutövningen var monopoliserad av påvekollegiet (Pontifex)." Ordet "jurisprudence" på franska refererar till rättspraxis inom sedvanerätten. "att tillhandahålla"). behandlas enbart värdefrågor till den utsträckning att man beskriver de som tankeställande frågor och lämnar frågan därhän. Analytisk rättsvetenskap använder en neutral utgångspunkt för att beskåda och ett beskrivande språk när den refererar till olika aspekter av rättssystem.Rättsvetenskap 99 Etymologi Ordet jurisprudens (rättsvetenskap) kommer från latinets jurisprudentia. Viktiga frågor inom den normativa rättsskipningen är dessa: Vad är den rätta lagfunktionen? Vilka typer av handlingar ska bli föremål för bestraffning. som studerar vad lag "borde vara. Antagning till detta rättsväsende var villkorligt vid uppvisande av kompetensbevis eller bevis för erfarenhet. från verbet providere. till och vid speciella förutsättningar och ansamlingar av fakta. Deras domar var från början menade att vara enkla tolkningar av de traditionella sedvanorna men förändrades snart från en aktivitet som formellt beaktade vad som var traditionsenligt i varje enskilt fall i den rättsliga vanan till en mera jämbördig tolkning som antog lagen till de nyare sociala instanserna. När man därmed går in i analytiska rättsvetenskapliga moralfrågor. Den bästa svenska definitionen för jurisprudentia är troligen "[abstrakt] juridisk kunskap. Lagen implementerades med de nya utvecklande Institutiones (rättskoncept). vilka värden som är viktiga och som ser på frågor om moralitet. däribland Proculians och Sabinians. Under den Romerska republiken skapades lagskolor och dessa blev hela tiden mera akademiska. som behöll en den exklusiva bestämmanderätten över fakta. Ordet "jury" kommer även från 'jus/juris. Påvarna ersattes i det 3:e århundradet före Kristus av en laglig kropp av prudentes.' betyder "kunskap" i latinet och kan översättas direkt till svenska som "prudens. som förblev i det traditionella schemat. Modern rättsvetenskap Den rättsvetenskapliga teorin delas vanligtvis in i två större analysfält: analytisk rättsvetenskap. den lagsamling som fastställs genom beslut av en enskild domstol eller ett domstolssystem. och vilka sorters bestraffningar ska tillåtas? Vad är rättvisa? Vilka rättigheter har vi? Är det en skyldighet att följa lagen? Vilka värden har rättsreglerna? Historia Ordet rättsvetenskap hade redan samma mening i det antika Rom. 'Prudentia. en del av muntlig rätt och seder som verbalt fördes från "far till son")." 'Juris' är genitivformen för Jus som betyder "rätt. 'juris' betyder "av lag" eller "rätt. I den tidsålder som sträckte sig från det tidiga Romerska imperiet till det tredje århundradet skrevs viktig litteratur inom ämnet av några noterbara grupper. inte på vad den skulle eller borde vara. som studerar vad lag "är. De mest viktiga frågorna inom analytisk rättsvetenskap är: Vad är en lag? Vad är ett rättssystem? Vad är förhållandet mellan lag och makt/sociologi? Vad är förhållandet mellan lag och rättvisa/moralitet? Har varje samhälle ett rättssystem? Hur ska vi förstå begrepp såsom laglig rätt och laglig skyldighet? Normativ rättsvetenskap berör vad lag borde vara. genom att de var de enda experterna (periti) i jus av den traditionella rätten (mos maiorum. ursprungligen juris + prudens (sammandragning av providens. Fokus ligger på vad systemet är." Så.

redeemer. redeemer. on. ss 1-4. by Peter Suber (Routledge. Se: Herman Dooyeweerd.132)[2] • (engelska)LII Law about. edu/ ~peters/ writing/ cse. Referenser [1] [2] [3] [4] http:/ / www.Rättsvetenskap antika tidsåldern och den nådde ändå oemotsägbar hög skicklighet. Encyclopedia of the Science of Law: Volume I . ca/ Dooyeweerd-Centre/ http:/ / www. Mellen. 100 Se även Herman Dooyeweerd (1894-1977). • (engelska)John Witte. 2002). Jr: A Brief Biography of Dooyeweerd.Introduction (den 1:a delen av ett 5-volymers verk. 1982. engelsk översättning. cornell. earlham. Inleiding tot de Wijsbegeerte van Herman Dooyeweerd (Haag. ca/ Dooyeweerd-Centre/ biography. html http:/ / www.. Dooyeweerd var professor inom juridik och antik nationell rätt vid Fria universitet i Amsterdam från och me hans utnämnande år 1926 tills hans emeritation år 1965. htm . on. Holländskt original. Det var under det Bysantinska imperiet (5:e århundradet) som juridikstudier ånyo återupptogs på djupet och det är från denna kulturrörelse som Justinianus Corpus Juris Civilis föddes.. based on Hendrik van Eikema Hommes. law. 2002. Juridical scholar • Brocard • Rättvisa • Fiqh Externa länkar • (engelska)[1] Navigera till sidan som kallas Encyclopedia of the Science of Law (Mellen. med få noterbara författare. Jurisprudence [3] • (engelska) The Case of the Speluncean Explorers: Nine New Opinions [4]. 1998. edu/ topics/ jurisprudence. På grundval av detta brukar man säga att romarna skapade en konstform av juridiken. Efter det tredje århundradet blev Juris prudentia mer en byråkratisk syssla.) Lon Fuller's classic of jurisprudence brought up to date 50 years later. html http:/ / www.

Den juridiska tudelningen hänger i sin tur samman med en historisk situation när staten var svagare och inte hade lika övergripande kontroll av medborgarnas privata sfär som i modern tid. oavsett dess innehåll. Naturrättens förespråkare anser att det finns vissa oskrivna regler (ifrån naturen/Gud/förnuftet etc. En expert på sharia. för att garantera en rättssäker tillämpning av rätten. Ibadat behandlar till exempel bönen och gudstjänstlivet och muamalat rör samhälleliga frågor. En sorts "mellanväg" är erkännandet av s.k. Sharia Sharia (arabiska: ‫ ﺷﺮﻳﻌﺔ‬Šarīʿah) betyder "vägen till vattenkällan" eller "lagen av Gud" och är ett begrepp inom islam som avser att beskriva den gudomliga viljan. Denna tvådelade juridiska modell har uppfattats som en förutsättning för att det ska vara möjligt att följa olika religioner under ett och samma politiska styre. Den islamiska rättsvetenskapen kallas fiqh och utgör den rättsvetenskapliga uttolkningen av Sharia. Hududstraffen är kanske de som oftast uppmärksammas i västvärlden. den judiska lagen (se halacha). utan på den muslimska trosgemenskapen. konvertering från islam. Parallellt med den religiösa lagen – sharia – har det i islams historia också funnits en sekulär lag (urf eller qanun) som inte stått i motsättning till sharias fem grundläggande målsättningar: värnande om 1) livet. vilken är grundad på förnuftet. med vilka en rättsregel måste överensstämma för att kunna anses som giltig. Religiösa bestämmelser har med andra ord hållits inom de olika religiösa samfunden. Rättsvetenskapen. fiqh. Det gäller bestraffningen av brott.) som till exempel de mänskliga rättigheterna. Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete. Detta synsätt har anammat naturrättsteoretikern John Lockes idé om att en viss igenkänningsregel bestämmer vad som är gällande rätt. Hudud betyder ungefär begränsning och syftar på fem olika typer av brott som man . brukar delas in i två delar. Gällande rätt kan också ses som en avgränsad del av den positiva rätten. Sharia är ett lagsystem som stöder sig på texter ur Koranen och Muhammeds Sunna. etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och mycket talmud.Gällande rätt 101 Gällande rätt Gällande rätt (eller "giltig rätt") är en juridisk term som åsyftar de rättsregler som är gällande inom ett rättssystem. rättsprinciper som varande en del av den gällande rätten. usul al-fiqh och furu. 2) förnuftet. dvs. en muslimsk rättslärd. vilket vid rättegångar i vissa fall är svåra att hitta. Den tillämpas mycket olika från land till land. I västvärlden har främst kritik mot vissa tillämpningar kommit i förgrunden. Sharia omfattar även regler för hur icke-muslimer ska behandlas i muslimska områden. Usul al-fiqh (arabiska: ‫ )ﺃﺻﻮﻝ ﺍﻟﻔﻘﻪ‬betyder ungefär lagens rötter och furu syftar på lagens grenar. vid krig och konflikter och så vidare. Sällan kommenteras behovet av trovärdiga vittnen för att någon ska kunna bli dömd. 4) egendomen och 5) fortplantningen. kallas faqih på arabiska. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar. En rättspositivist skulle anse att exempelvis lagen om nedärvt lyte i Tredje riket hörde till den gällande rätten. homosexualitet. Enligt en rättspositivistisk inställning (vilket är det som omfattas i Sverige) är gällande rätt de rättskällor och den lag som de facto används och tillämpas av ämbetspersoner. Usul al-fiqh är läran om rättsskolorna samt metoden att tolka dem medan furu är studiet av reglernas innehåll. ett rättssystem anses dock i praktiken gällande trots att den inte är naturrättsligt giltig eller rättfärdig. Reglerna omfattar: • plikter inför Gud ibadat • transaktioner mellan människor muamalat. Koranen har 350 verser med ett direkt lagmässigt innehåll. 3) religionen. en hanterbar massa. Muhammeds Sunna återfinns i haditherna. otrohet.

Nutida västerländska lagar Kombinationen av dessa kan se tämligen olika ut i olika länder och regioner. Det finns flera tolkningar av sharia.30 rörande brott och straff . Totalt innehåller Koranen 6200 verser. . De fem föreskrivna straffsatserna gäller för följande brott: • • • • • Äktenskapsbrott/sexuella relationer utanför äktenskapet Stöld Rån Falsk anklagelse för äktenskapsbrott Berusning 102 Begreppet sharia syftar i grunden på Guds vilja sådan som den nedtecknas uttryckt i Koranen och sunna.Sharia menar att det redan finns bestämda straff för och som går att finna i uppenbarelsen.30 rörande medborgliga rättigheter och .140 i rituella frågor . När det kommer till haditerna är problemet inte detsamma. Därför är rättstraditionen inte entydig i olika frågor. De resterande verserna anser man sig kunna tolka på ett ungefär. Länder som säger sig tillämpa sharia har därför ibland skilda åsikter om vad det innebär. Straffen för dessa brott är alltså redan nämnda av Gud. Dessa verser ställer till det vid tolkningen eftersom olika personer kan ha olika uppfattningar om hur de ska översättas. Idag så baseras de flesta ländernas lagstiftning i den muslimska världen på tre källor: 1. Inom andra juridiska områden används istället sekulära lagar inspirerade av västerländsk modern lag. som handlar om profetens levnadssätt och som går att läsa om i haditherna. andliga dimension föränderlig utifrån omständigheterna. . I de flesta muslimska länder används sharia endast inom familjerätten. utan har fått sin utformning inom olika skolor.70 rörande giftermål. Texten är alltså klar men tolkningen kan skifta vilket kan göra det svårt att tolka vilka rättigheter och straff som föreligger eller hur lagen i fråga fungerar. gav till honom Koranens verser. arv osv.10 som rör ekonomin (förbud mot ränta och rättigheter för arbetare till exempel) De 350 verserna kan i sin tur tolkas olika bokstavligt. Det första är Koranen eftersom den sägs vara guds egna ord. Det andra är profetens sunna. och reglerar därmed endast frågor som äktenskap. I länder som Iran och Saudiarabien är sharia officiell lag. utan risk för feltolkningar. 180 av verserna är sådana där avsikten anses framgå entydigt. Sharia 2. medan den i något mer sekulariserade länder som Egypten utgör en källa för lagstiftningen. Sharia är på ett annat sätt än religionens inre. Där ligger problemet snarare i att man behöver ta reda på om varje hadith kan antas komma från profeten från första början. Koranens roll i Sharia Muslimerna använder sig av två perspektiv för att fastställa de grundläggande lagarna som Gud. skilsmässa och arv. Det stora problemet med koranens innehåll är att det kan tolkas på olika sätt och dessa kan variera från person till person. skilsmässa. Koranens skrifter och verser anses vara sanna och dess ”äkthet” ifrågasätts inte av muslimer. när han med sin order via Gabriel ängeln som uppenbarade sig för Mohammed. Lokala lagar/sedvänjor 3. . De verser som handlar direkt om lagregler är 350 totalt och de är uppdelade på följande sätt. dock är inte alla lagrelaterade.

när det är nödvändig full makt att ta vilket beslut de vill även om det skulle krocka med lagarna i Sharia. I Saudiarabien har traditionellt sett funnits två av de fyra största sunnitiska rättskolorna. Muftierna spelar därmed inte särskilt stor roll i domstolarna. en ensam ledare.Sharia 103 Sharia i olika delar av världen Saudiarabien Idag är det endast Saudiarabien som säger sig helt basera rättssystemet på sharia. han står alltså inte till svars för någon när det gäller hans beslut. och den ”religiösa polis” (mutawia) som ser till att religiösa påbud följs av medborgarna. Sen 1979 har situationen i Iran varit likadan.som var sammansatt av religiösa lärda. så det hann inte med alla. Systemet är till skillnad från tidigare rättssystem hierarkiskt i fyra nivåer av rättsinstanser. Det har rådit rivalitet och konflikter mellan de vanliga och ovanliga institutionerna. De får inte heller skilja sig förrän de blivit myndiga för först då anses de mogna nog att fatta ett sådant beslut. Det andra elementet som kom till var juristen (faqih). . Hur som helst gick det inte igenom utan situationen i post-revolutionära Iran kan beskrivas som en tvådelad rättsmakt. Man tror att det har gjorts försök att applicera samma modell som i Saudiarabien där Sharia är den styrande lagen i hela landet och att Ulama har full makt i rättsalarna. Dessa två traditioner bevarats genom att domaren dömer utifrån den rättskola som är aktuell i området. Deras konsul hade fullständiga rättigheter. För att upprätthålla idealen från revolutionen tillkom två andra parter i det politiska systemet. Tack vore juristens makt minskades konsulatets roll mer och mer. Den här institutionen grundades på kärnan av Khomeinis samhällsteori av velayat-e faqih så den var anpassad efter hans begär och hans tid. I det saudiska rättssystemet är qadierna (domarna) mer självständiga och dömer mer efter eget ijtihad (processen att genom tolkning av de religiösa rättskällorna utarbeta lagar) än i de mer klassiska shariasystemen.”Väktarrådet” . för närvarande kung Abdullah bin Abdul Aziz. det vill säga ett parlament. de menar att hudud kan undvikas om möjlighet finns. Detta beror dock inte så mycket på de rättslärdas inställning. Förutom domarna är viktiga aktörer i rättssystemet det råd av ulama (rättslärde) som utfärdar fatwor. där de genom tazir (möjligheten för domaren att fastställa straff genom egen bedömning) har möjlighet att utfärda domar som inbegriper hudud. en president som ersätter Saha och ett rättssystem som är baserat på lagar utfärdade av parlamentet. På ena sidan har de behållit de etablerade institutionerna från Shahens regim. Dessa lärda personer hade makten att ta beslut antingen från ett parlament eller från presidenten och det fick avgöra om deras beslut höll sig till islamiska principer. Konsulatet ansåg att parlamentet slängde över för många ärenden. På senare tid har dock hanbali fått en mer dominerande roll och trängt undan shafi'i. Dessa skulle ha absolut sista ordet i varje beslut och största delen av dess medlemmar var valda av presidenten. Det ena var Shura-ye negahban . I Saudiarabien praktiseras en strängare hudud än i traditionell sharia. vilket betydde att alla beslut från parlamentet skulle gå genom konsulatet och godkännas innan de togs bruk. Härmed finns det en inbyggd motsättning mellan kungen och de rättslärda.[1] Iran efter 1979 I Iran genomfördes år 1979 en islamistisk revolution. men den stora förändringen kom 1988. Detta gav konsulatet mycket mindre makt men för att jämna ut det för båda parter infördes ännu en institution. Här kan man läsa om att de tillåter åttaåriga flickor i Saudiarabien att gifta sig. Juristernas uppgift var att bara ingripa när det var nödvändigt och det var helt oberoende av Väktarrådets beslut. Då hade en konflikt trappats upp mellan parlamentet och konsulatet. Han har makten att ingripa hur han vill på eget beslut. Juristen ökade statens makt (parlamentet) genom att ge dem. utan snarare på domarnas frihet. Saudiarabiens rättssystem bygger delvis på det ottomanska rikets system sådant det var före 1926 men ger alltså större utrymme för domarnas egna ijtihad. Monarken. På andra sidan av den tvådelade rättsmakten skapades andra institutioner som skulle skydda idealet och kämpa mot fienderna till revolutionen. nämligen shafi'i och den texttrogna hanbali. utfärdar vissa förordningar som är helt fristående från rättssystemet. Men domarna är alltså inte bundna av hanbali-rättsskolan.

En sådan regel har den fördelen att underhållsfrågan i princip alltid bedöms med hänsyn tagen till värderingar. 1898 lyckades brittiska trupper störta Mahadi-rörelsen. På landsbygden där Sharia inte riktigt nått ut användes egna lagar men det fanns undantag. som ansågs gälla för muslimska trosbekännare i Israel.Sharia 104 Sudan Till skillnad från både Iran och Saudiarabien har Sudan haft spår av islamsk rätt redan så tidigt som på 1500-talet. eftersom den underhållsberättigade hade hemvist där. Det betydde att sharia fanns där i skuggan av de lokala lagarna. Dock så spelade Sharia mest roll när det gällde familj och personliga lagar. Den omständigheten att mohar är ett så kallat typfrämmande rättsinstitut har inte hindrat svensk domstol att tillämpa institutet utan hinder av reglerna om ordre public. Britterna använde sig av en ”anglo-muslimsk” lagstiftning när det kom till brott och straff. I ett mål avgjort av Hovrätten över Skåne och Blekinge om underhållsbidrag och mohar (brudpenning) till en make bosatt i Israel har detta prövats enligt lagen i Israel. Mahadi lyckades tillämpa sharia i så gott som alla regioner i landet. dock var den ingen styrande lag. Om en egen lag inte hade svar i ett visst ärende eller en konflikt vände man sig till Sharia för komplettering. Före militärkuppen 1989 hade osmanska egyptier tagit över norra delar av Sudan redan så tidigt som 1821. ansvar för omyndiga. Då ändrades lagarna än en gång i Sudan. tolkat genom honom. donationer och arv. Sverige Sharia har vid några tillfällen tillämpats i Sverige i fall där parterna har anknytning till islamisk rätt. Det var den här typen av lagar som folket på landbygden stötte på. Detta ledde till att den fullständiga Sharia-baserade rätten inte fick mycket utrymme utan begränsades till att styra över frågor gällande äktenskap. Dessa förde hanifitiska lagar med sig och under hela den ”turkiska” eran var hanafi den gällande stadslagen. Sudans förändring till Sharia skedde genom en militärkupp 1989. Sharia kunde få gälla i frågor utanför de ovannämnda om båda parter var överens om det.[3] . Men det var inte förrän mycket senare som lärda qadis kom in i landet. "Hovrätten har ansett att det finns övervägande skäl att i fråga om underhållsbidrag till make tillämpa lagen i det land där den underhållsberättigade maken har hemvist. där båda parterna hade medborgarskap och på hur äktenskapet ingåtts. levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet. Av hovrättens ställningstagande följer att israelisk lag skall tillämpas på underhållsfrågan. beroende på parternas anknytning till Iran. Systemet hade utvecklats i Indien och var grundat på brittiska lagar men anpassat till muslimska principer. Regeln är också lättillämpad och den kan utan olägenhet användas även i det fallet då inte någon av makarna längre bor kvar i det land där de senast haft gemensamt hemvist. skilsmässa. Det skedde ännu en förändring i Sudan mellan 1885-98 då landets styrdes av Mahadi-rörelsen som såg sig som revolutionärer. I detta fall skedde prövningen enligt 1917 års ottomanska familjelagstiftning (Ottoman Family Law).[2] I ett annat mål har Hovrätten för Västra Sverige. de fanns i början bara runt de stora städerna. Andra fall och frågor var bestämda av brittiska domstolar som inte följde någon specifik lagkod utan baserades sina beslut på "vett och etik" samt "rättsvisa". Med hänsyn till vad som framkommit om institutet mohar har samma lagval gjorts i denna fråga. funnit att iransk rätt skulle tillämpas i fråga om mahr (brudpenning).

• Internationell lag: Det kan gälla lagar som är giltiga mellan länder eller stater som befiner sig i ett visst samarbete. surah 2:225-9. ett omdiskuterat uttryck som med tiden har kommit att innebära en ekonomisk ränta eller ocker. En tid senare köper kunden tillbaka samma vara men för ett högre pris. Den gäller alla som rör sig inom gränsen. Efter en på förhand förutbestämd period så kommer kund och bank att dela på investeringens vinst från perioden. Sverige). • Marabaha – Kanske den mest teologiskt innovativa lösningen. seder och bruk skulle gälla även i kolonierna. Flera regeringar kom att domineras från västländerna och förändringen i själva rättens sammanhang utvecklades fram och det blev inte en hastig förändring. därav ville de ge det religiösa systemet så lite inflytande som möjligt. Det är den nationella kommittén som har till uppgift att lagarna av denna typ är i överensstämmelse med lagarna i själva landet. istället investerar kunden sin summa pengar i banken och får ut en andel av bankens årliga vinst. Den gäller inte alla . dvs. De nya erövrarna såg ingen inspiration i att ha kvar Sharia. Sharia är ingen nationell lag då den inte begränsar sig till någon form av gränser eller länder. Det fanns stora svårigheter när man försökte anpassa de västländska lagarna till Sharia eller vid försöken att smälta ihop dem. Det finns till exempel fall där kunden inte startar ett konto hos banken för att enbart förvara pengarna och få ut ränta på dessa pengar (såsom det sker i bl. Sharia under den moderna perioden De stora förändringar som ägde rum inom den muslimska världen efter 1800-talet påverkade islamisk lag på två märkbara sätt. dock fick arabstaterna redan från början anpassa sig till mindre lagändringar direkt. • Nationell lag: Lagar med denna beteckning är giltiga inom landets gränser. Problem låg i att använda Sharia som lag i ett modernt samhälle med västerländska rättsmodeller. Liknande tankesätt finns även i hur bankerna drivs inom vissa länder. Därför kan det förekomma att länder som kanske inte godkänner lagarna blir illa tvungna eftersom det större har talat. däribland diskuteras försäkringar som ytterligare ett ekonomiskt risktagande. Även de som kommer in i landet måste följa nationell lag. I realiteten hamnar det i samma kontext som spel och dobbel men även ett förbud mot andra ekonomiska risktaganden. • Universell lag: Den här sortens lag är vanliga normer som gäller varje enskild stat eller samhälle.Sharia 105 Sharia och banktransaktioner Koranen förbjuder uttryckligen riba. Bank och kund ingår då i ett handelskontrakt mellan två parter. Om man ser till olika definitioner om vad en lag kan vara så passar inte Sharia in i något av dessa tre alternativ. När västländerna kom och koloniserade muslimska länder ansåg de att västerländska moderna lagar. ockuperade eller koloniserade.a. Men istället för att påtvinga en hastig förändring lät de införandet ske långsamt. man ville öka Sharias roll genom att modernisera lagarna och ge betydligt mer utrymme till ijtihad. På så vis får kunden tillgång till en summa pengar under en bestämd tid men som sedan skall betalas tillbaka med en viss ökning senare. Med tiden har tre grundläggande tillvägagångssätt utvecklats: • Mudaraba – Banken och kunden skapar tillsammans en investering där banken bidrar med kapital medan kunden bidrar med arbetskraft och kompetens. De kan skapas genom överenskommelser mellan stora stater eller organisationer såsom EU. Deras strategi var att införa lite av det nya hela tiden och göra så att de gamla regelsystemen fasades ut allt eftersom folket i landet utvecklades och moderniserades. där banken köper en vara av kunden för en summa pengar som banken bestämt. I perioden efter 1800-talet och under 1900-talet skedde massiva förändringar i de flesta muslimska länder. De västerländska hade tre nivåer för lagarna. • Musharaka – Liknar ovanstående med skillnaden att banken tillsammans med kunden satsar en bestämd summa pengar och tar ut vinst från investeringen efter en förutbestämd procentandel parterna emellan. Sedan var det andra sättet helt tvärtom. aqd. Därefter kommer kunden att ta över hela investeringen och hela vinsten. Förutom överenskommelser kan universella lagar gälla i länder som blivit erövrade. Det ena sättet var att rollen Sharia hade minskades för att ge europeiska modeller större utrymme. Detta har lett till en unik struktur hos islamiskt bankväsende. den fyllde ingen funktion för dem. och den är den vanligaste lagtypen.

Det är svårt att sätta Sharia i ett internationellt system då systemet inte bygger på mellanstatliga överenskommelser av något slag och en universell lag är helt uteslutet då Sharia bara är till för muslimer. Dessutom fanns inget sätt att överklaga när en dom väl var fastställd. Stockholm: Norstedts. 597 Islamisk brudpenning (mahr) inför svensk domstol . se/ nyheter/ TT_utrikes/ stormufti-godkanner-barnaktenskap(1087860). gm [2] Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 1993-03-04 https:/ / lagen. Islamic Law. London: Routledge. demokratiska synsättet. eller om man skulle göra den till en universell lag som gällde alla muslimer. För att kunna lösa problemet behövdes en förändring i praktiserandet av Sharia. På andra sidan skulle staten fortfarande ha full kontroll på det mesta och Sharia fick det ”övriga”. En lösning av problemen blev att dela upp rättsmakten i två klart olika delar. var. Det var svårt att hitta en anpassning för Sharia. Det visar på att Sharia inte är beroende av gränser samt att det finns skillnader även mellan muslimska samhällen. Om den skulle göras till en universell lag behövdes det fortfarande variationer beroende på vilket land det gällde och hur förhållanden var där. 106 Förändringar inom rättssystemet De västerländska domarna fann två perspektiv i den klassiska Sharia-domstolen som skapade konflikt. hur. En del där Sharia hade full kontroll med traditionella regler.Sharia människor förutom muslimer och det råder skillnad från rättskola till rättskola. samtidigt som den skulle passa in i någon av de västerländska definitionerna på en lag. Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring. Först visste man inte om man skulle göra Sharia till en nationell lag som bara gällde den muslimska befolkningen i landet. Det som lämnades till Sharia var familj och personliga ärenden som i sin tur tolkades som ”utanför lagen” av västerländsk domstol. Detta har gjort det svårt att anpassa Sharia i en värld dominerad av det moderniserade lagsystemet från västvärlden. barometern. Noter [1] Den mäktige domarens (stormuftin Abdul Aziz al-Sheikhs) beslut http:/ / www. En sån makt till en enskild domare var lite väl mycket makt enligt det västerländska. • Ashk Dahlén (2003). där skulle det finnas separata Sharia-rättsalar och domare. • Michael Bogdan Svensk Juristtidning 1993 häfte 7 s. nu/ dom/ rh/ 2005:66 Se även • • • • • Fiqh (islamisk rättslära) Hudud Mänskliga rättigheter inom islam Islamiskt bankväsende Mishna Vidare läsning • Jan Hjärpe (2005). alltså utan advokat och därmed kanske inte medveten om sina rättigheter. nu/ dom/ rh/ 1993:116 [3] Hovrättens för Västra Sverige dom 2004-11-22 https:/ / lagen. För det första saknades regleringar av befogenheterna i Sharia-rättsalen. Epistemology and Modernity. när och för vem den skulle gälla för. Det andra problemet med Sharia var att den som skulle dömas var ensam i sin rättegång.

vilket innebar att den mosaiska lagen var att betrakta som lag även i världslig mening. mosaisk rätt. . I Frankrike är en minoritet av alla domstolar organiserade på detta sätt. Domaren fungerar både som ordförande och undersökningsledare. Det inkvistoriska systemet står i motsats till ett ackusatoriskt system. judisk religiös lag • Tanach Inkvisitoriskt system Inkvisitoriskt system är ett rättssystem där domstolen har en aktiv del i utredningen och den tilltalade betraktas som ett förhörsobjekt snarare än en motpart likaställd åklagaren. den av Moses till judarna överlämnade lagen. dock mildrades den i praktiken genom leuteration. I Sverige dömdes i domstolarna intill 1900-talet enligt "Guds och Sveriges lag". vars normer framgår av pentateuken. Det ackusatoriska systemet står i motsats till det inkvisitoriskt systemet. I vissa civilrättsliga system förekommer det inkvisitoriska systemet. Se även • Halakha. Domstolen fungerar endast som medlare och senare beslutsfattare. Ackusatoriskt system Ackusatoriskt system eller partsstyrt system är ett rättssystem där förhandlingarna sker mellan den tilltalade och åklagaren som likaställda parter.Mosaiska lagen 107 Mosaiska lagen Mosaiska lagen. Den mosaiska rätten infördes av Karl IX i Sverige parallellt med landslagen.

De viktigaste rättskällorna i Sverige är: 1. Man talar bland annat om det svenska rättssystemet. dvs. htm#K21P3) [2] 21 kap. notisum.Tilltalad 108 Tilltalad Tilltalad kallas den som vid domstol är åtalad för ett brott. hur domstolar och myndigheter faktiskt har uttolkat de rättsliga normerna. 4. dvs. 2. rättsvetenskapliga författares tolkningar av normerna. Se även • Rättsväsen . i synnerhet vad departementschefen uttalat i den proposition som lämnats till riksdagen inför antagandet av en lag. Det finns tre större rättssystem i världen idag: civil law. förarbeten. htm#K21P3) Rättssystem Rättssystem. det system av rättsliga normer som är gällande vid viss tid på viss plats. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. som får ersättning av staten. Civil law De stora rättssystemens spridning i världen Sveriges rättssystem De böcker och andra dokument som innehåller dessa normer kallas rättskällor. (http:/ / www. 3. doktrin. common law och religiösa rättssystem. (http:/ / www.[2] Källor [1] 21 kap.[1] I många fall har han eller hon rätt till biträde av en offentlig försvarare. praxis. notisum. 3 § rättegångsbalken. 3 a § rättegångsbalken. En tilltalad får biträdas av en försvarare. lagar. Normerna ska tillämpas i harmoni av tjänstemän och allmänhet.

I denna betydelse skall begreppet common law skiljas från begreppet civil law.bundet av sina egna prejudikat). Även om domstolsavgöranden alltså är den primära källan till engelska juridiska regler går parlamentets lagstiftning före dessa på de områden där lagstiftning finns. Den enda domstol som inte är bunden av sina egna prejudikat är sedan 1966 House of Lords (dessförinnan ansågs alltså även House of Lords . som anglosaxisk common law bygger på. eller skapas av domstolen i det enskilda fallet. Civil law i betydelsen kodifierad lag har sin historiska grund i den romerska rätten. De av domstolarna skapade reglerna gäller så länge inte parlamentet stiftat en från domstolsavgörandena avvikande lag: när så skett går lagen före domstolsavgörandena. det vill säga ett utslag som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen. denna del av rättsordningen är alltså skapad av domarna.ex. såsom det italienska. men jurister som anser att begreppet civil law enbart ska användas om rättssystem som baseras på romersk rätt betraktar nordisk rätt som en självständig familj av rättsordningar. Indien och Jamaica. Länder som tillämpar Common law Common law används i de flesta länder som tillhört det brittiska imperiet. Common law i denna betydelse skall således skiljas dels från begreppet statutory law (som betecknar parlamentets lagstiftning). till skillnad från prejudikatslag. det franska. medan billighetsrätten grundade sig på Lord Chancellors domsmakt och således ytterst kyrkans medeltida rätt. Australien. Kanada.Englands. samt civilrätt inom icke-engelska rättssystem. civilrätt inom common law (även kallad private law). som t. Se även • Kodifikation Common law Common law är den engelska rättsordningen som bygger på prejudikat. Den principiella regeln kan ha skapats tidigare av en domstol av högre eller samma rang. eftersom den romerska rättens direkta inflytande varit begränsat i Norden. som betecknar de kontinentaleuropeiska rättsordningarna och de rättsordningar som bygger på dessa (till exempel den japanska rättsordningen). dels från billighetsrätt (equity). Common law grundade sig i kungens makt över rätten. Till sådan civil law räknas de flesta icke-engelska rättsystemen. svensk rätt. Skillnaden mellan common law och billighetsrätten ligger i att den förra före 1874 administrerades av andra domstolar än den senare. Svensk rätt och övrig nordisk rätt klassificeras också oftast som civil law. Common law kan i denna bemärkelse ses som en rättsfamilj. Common law-system  Common law används i viss utsträckning . inte av lagstiftaren (case law). det tyska och även det ryska. som USA. Nordirlands och Wales högsta appellationsdomstol .Civil law 109 Civil law Civil law är en allmän engelskspråkig juridisk term som kan syfta på tre olika saker: Rättssystem med kodifierade lagar (lagar i lagböcker).

även kallat lagmotiv. I Sverige anses förarbetena vara en rättskälla i sig och bedöms vara av betydligt större vikt som sådan än i många andra länder. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden. Se även Sökbara förarbeten från regeringens hemsida [1] Referenser [1] http:/ / www.Common law 110 Se även • Rättssystem • Sedvanerätt Förarbete Förarbete. sedvänja (sedvanerätt). se/ sb/ d/ 108 Rättskälla Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. regeringen. yttranden från Riksdagens utskott och yttranden från Lagrådet är exempel på viktiga förarbeten. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis). är ett samlingsbegrepp på de tryck som ges ut av departement. . kompletterad av förordningar och andra författningar. lagråd och regering med flera inför en lagändring. Propositioner. Den främsta rättskällan är den skrivna lagen.

Om domare[8] 5 Kap. Om allmän underrätt. I tingsrätt ska även finnas en eller flera rådmän och ibland en eller flera chefsrådmän.m.1. Om en part är missnöjd med tingsrättens dom i ett arbetsrättsligt mål kan överklagande ske till arbetsdomstolen. I Sverige antogs en ny rättegångsbalk år 1942. Det är Sveriges riksdag som bestämmer indelningen i domsagor. chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. hovrätt och Högsta domstolen.1734/4. Om offentlighet och ordning m.[5] • • • • • • • • 2 Kap. Om hovrätt [6] 3 Kap. Om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet m. Rättegångsbalken innehåller alla grundläggande bestämmelser för rättegångar i såväl tvistemål som brottmål i tingsrätt. Om advokater[12] 9 Kap. det vill säga första instans.[11] 8 Kap.[1] Tingsrätt är allmän underrätt och första domstol. I tingsrätt ska det finnas lagman. som inte handläggs av specialdomstolarna. Första avdelningen Om domstolsväsendet • 1 Kap.[4] Tingsrätten ska vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Dess territoriella område betecknas domkrets. även om den reviderats kraftigt för att anpassas till moderna förhållande. Detsamma gäller en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation. i alla allmänna mål och domstolsärenden. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.fl.[3] Allmänna domstolar handlägger brottmål och tvister. Rättegångsbalken i Sverige är indelad i sju avdelningar. Tingsrätt får vara delad i avdelningar. vid domstol[9] 6 kap. Denne kan i vissa fall vara gemensam lagman med länsrätten om de finns på samma ort. Om straff. Vid tingsrätt ska det finnas ett kansli. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller att talan ska väckas vid tingsrätt. Om Högsta domstolen[7] 4 Kap. I Finland är den fortfarande gällande rätt. Den trädde sedan i kraft den 1 januari 1948. Lagman. vite och hämtning[13] . som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. vilka i sin tur är uppdelade på 59 kapitel. Här finns lista över alla domsagor. författningsnumret är 1.Rättegångsbalken 111 Rättegångsbalken Rättegångsbalken var en av nio balkar i 1734 års lag.[2] Individuell sökning kan ske här. Om registrering av uppgifter och handlingar[10] 7 Kap.

Om dom och beslut[34] 31 Kap. Om beslag. Om omröstning[33] 30 Kap. Om rättegångshinder[38] Tredje avdelningen Om bevisning • • • • • • • 35 Kap. Om rättegångskostnad[35] III. Om part och ställföreträdare[15] 12 Kap. Om kvarstad[30] 27 kap. Om frister och laga förfall[36] • 33 Kap.m. Om häktning och anhållande[28] 25 Kap. Om bevisning till framtida säkerhet[45] . Om rätt till åtal och om målsägande [24] • • • • • • • • • • • 21 Kap. Om förening av mål och tredje mans deltagande i rättegång[18] 15 kap.Rättegångsbalken 112 Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet I. Om rättegångsombud[16] 13 Kap. Om föremål för talan och talans väckande[17] 14 Kap. Om rättegångskostnad[22] II. Om inlaga i rättegång och om delgivning[37] • 34 Kap. Om laga domstol[23] • 20 Kap. Om omröstning[20] 17 Kap. Om den misstänkte och hans försvar[25] 22 Kap.[19] 16 Kap. Om förhör med part och med målsägande som inte för talan[41] 38 Kap. Om förundersökning[27] 24 Kap. Om dom och beslut[21] 18 Kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning[32] 29 Kap. Om sakkunnig[44] 41 Kap. Om bevisning i allmänhet[39] 36 Kap. Om enskilt anspråk i anledning av brott[26] 23 Kap. hemlig teleavlyssning[31] 28 Kap. Om rättegången i brottmål • 19 Kap. Om skriftligt bevis[42] 39 Kap. Om rättegången i tvistemål • • • • • • • • • 10 Kap. Om vittne[40] 37 kap. Om kvarstad m. Om reseförbud och anmälningsskyldighet[29] 26 kap. Gemensamma bestämmelser • 32 Kap. Om laga domstol[14] 11 Kap. Om syn[43] 40 Kap.

Om huvudförhandling i mål. Om resning och återställande av försutten tid[62] • 59 Kap. m.m. Om parts utevaro m.[63] . Om rättegången i tvistemål • 42 kap. Om överklagande av beslut och om hänskjutande av prejudikatfrågor[60] 57 Kap. Om mål som tas upp omedelbart[61] Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel • 58 Kap. Om överklagande av domar i brottmål[55] 52 Kap. Om väckande av enskilt åtal och huvudförhandling i mål. Om överklagande av beslut[56] 53 Kap. om förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[49] 46 Kap. Om överklagande av domar i tvistemål[54] 51 kap. Om mål som tas upp omedelbart[57] Sjätte avdelningen Om rättegången i högsta domstolen • • • • 54 kap. Om rättegången i brottmål • • • • 45 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[53] 50 kap.[48] II. Om överklagande av domar[59] 56 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[58] 55 kap. Om huvudförhandling[47] • 44 kap. vari sådant åtal föres[51] 48 Kap.Rättegångsbalken 113 Fjärde avdelningen Om rättegången i underrätt I. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[46] • 43 Kap. vari allmänt åtal föres[50] 47 Kap. Om klagan över domvilla m. Om väckande av allmänt åtal. Om strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot[52] Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt • • • • • 49 kap.

 rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K23)) 24 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K45)) 46 kap.K14)) [19] 15 kap.K9)) [14] 10 kap.K8)) [13] 9 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K21)) 22 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K36)) 37 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K30)) 31 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.Rättegångsbalken 114 Noter [1] 1 kap.K16)) [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42] [43] [44] [45] [46] [47] [48] [49] [50] [51] [52] [53] [54] 17 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K33)) 34 kap. nu/ 1942:740& #35. aspx [4] https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K34)) 35 kap.K4)) [9] 5 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K12)) [17] 13 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K2)) [7] 3 kap.K49)) 50 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K52)) [57] 53 kap.K46)) 47 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K40)) 41 kap. nu/ 1942:740#K1P2 [5] https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K51)) [56] 52 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K26)) 27 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K1)) [2] Lista över Sveriges domsagor [3] Domstolsverkets söktjänst http:/ / www. nu/ 1942:740& #35.K31)) 32 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K37)) 38 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K24)) 25 kap.K41)) 42 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K1P3b [6] 2 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K28)) 29 kap.K3)) [8] 4 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K50)) [55] 51 kap.K27)) 28 kap.K13)) [18] 14 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K53)) . se/ templates/ DV_ContactSearch____518.K19)) 20 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K20)) 21 kap.K43)) 44 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K48)) 49 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K47)) 48 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K25)) 26 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K39)) 40 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K5)) [10] 6 kap. nu/ 1942:740& #35.K35)) 36 kap.K22)) 23 kap. nu/ 1942:740& #35.K32)) 33 kap.K42)) 43 kap. dom. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K38)) 39 kap.K15)) [20] 16 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K11)) [16] 12 kap. nu/ 1942:740& #35.K29)) 30 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K18)) 19 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K6)) [11] 7 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K7)) [12] 8 kap.K44)) 45 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K17)) 18 kap.K10)) [15] 11 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.

som har rubriken Om brotten.[5] Är stölden med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. De olika brotten i brottskatalogen är i sin tur uppdelade på ett "normalbrott" och i anslutning till detta ett grovt brott och ett ringa brott. nu/ 1962:700#K25 https:/ / lagen. Se i övrigt om Grovt brott enligt svensk lag och Ringa brott enligt svensk lag. innehåller en uppräkning av de olika brotten. Noter [1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen.finlex.Rättegångsbalken [58] [59] [60] [61] [62] [63] 54 kap. nu/ 1942:740& #35. Den innehåller även riktlinjer för vad som är försvårande respektive förmildrande samt regler om när påföljd bortfaller.[2] • Den andra. sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada är detta kriterier på att stölden ska bedömas som grov. som kan följa när brott är bevisat och lagföring skett i domstol.K56)) 57 kap. • Den första innehåller allmänna bestämmelser. döms för snatteri. nu/ 1962:700#K3 Tredje avdelningen https:/ / lagen.K54)) 55 kap. företagsbot och övervakningsnämnder. nu/ 1942:740& #35. gällande lydelse i Finland Brottsbalken Brottsbalken (1962:700 [1]) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. som fått rubriken Om påföljderna.fi/sv/laki/ajantasa/1734/17340004000).K59)) 115 Externa länkar • Rättegångsbalken (http://www. nu/ 1962:700 Första avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1962:700#K1P1 Andra avdelningen https:/ / lagen.K58)) 59 kap. nu/ 1962:700#K8P4 Se även • Straffrätt • 1734 års lag • Missgärningsbalken • Straffbalken . rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K55)) 56 kap. nu/ 1942:740& #35.[4] Dessa är böter och fängelse samt villkorlig dom. Här finner man även regler om förverkande av egendom. en så kallad brottskatalog.K57)) 58 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.[3] De olika brotten brukar i sin tur uppdelas på brott mot person. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. • Den tredje. innehåller en uppräkning av de påföljder. Som exempel kan nämnas stöld. Den ersatte 1864 års strafflag. förmögenhetsbrott samt brott mot staten och allmänheten. Brottsbalken består av tre avdelningar. i dagligt tal straff. skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Om stölden skett • • • • • efter intrång i bostad om den avsett sak som någon bar på sig om gärningsmannen varit försedd med vapen.

Brottsbalken • Strafflagen • Brott 116 Externa länkar • Brottsbalken ( 1962:700 (https://lagen.[4] Grov förskingring Förskingring renderar fängelse i högst två år. sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada är detta kriterier på att stölden ska bedömas som grov och påföljden blir fängelse. lägst sex månader och högst sex år. Exempel på grova brott Grov stöld Ett typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år. Om gärningsmannen missbrukat ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen varit av särskilt farlig art.[3] • Tillgrepp i olåst villa av egendom. har bedömts som grov stöld. lägst sex månader och högst sex år. avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada ska det bedömas som grovt brott och påföljden blir fängelse. där bland annat en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antal sprutor stals.[5] . Om stölden skett • • • • • efter intrång i bostad om den avsett sak som någon bar på sig om gärningsmannen varit försedd med vapen.[2] • Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna inte bedömts som grov stöld.[1] Rättsfall • Inbrott i läkemedelsförråd. har bedömts som grov stöld av Svea hovrätt.nu/1962:700)) Grovt brott enligt svensk lag Grovt brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "normalbrott" framstår som grövre och därför bör bedömas efter en annan straffskala och få strängare påföljd. värd omkring 1 500 kr.

såsom obligation.[11] Grovt narkotikabrott Den som olovligen • överlåter narkotika. för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. transporterar. förpackar. döms för koppleri till fängelse i högst fyra år. Han hade även krossat de flesta av lägenhetens fönster. fast eller lös. döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år.[6] 117 Grov skadegörelse Den som förstör eller skadar egendom. dömes.[10] Grovt koppleri Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Han hade vidare förstört kvinnans bohag. medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. bearbetar. Om skadegörelsen medfört synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest är synnerligen kännbar ska för grov skadegörelse dömas till fängelse i högst fyra år. • bjuder ut narkotika till försäljning. Han dömdes av Göta hovrätt till fängelse. Om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning. Skador för ca 138 000 kr hade uppkommit. lägst sex månader och högst sex år.Grovt brott enligt svensk lag Rättsfall • Postkassörska som som förskingrat nästan en halv miljon kr dömdes för grov förskingring till fängelse ett år. Om förfalskningen avsett myndighets arkivhandling av vikt eller urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen.[9] Grovt sexuellt övergrepp mot barn Den som genomför en annan sexuell handling än samlag med ett barn under femton år döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år. om åtgärden innebär fara i bevishänseende. • framställer narkotika som är avsedd förmissbruk.[8] Grov urkundsförfalskning Den som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. hall och vardagsrum. som han delvis slängt ut på gården. eller om gärningen eljest var av särskilt farlig art ska dömas för grov urkundsförfalskning till fängelse. I så fall döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år för grovt sexuellt övergrepp mot barn. aktiebrev eller inteckningshandling. till men för annans rätt därtill. förvarar eller befordrar vederlag för narkotika . • anskaffar. badrum. • förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte.[7] Rättsfall • En man hade totalt slagit sönder sin exhustrus lägenhets övre plan med kök. Brottet var med hänsyn till omständigheterna att bedöma som grovt. förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk.

för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.[14] 118 Grov olovlig körning För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon. Hon dömdes av Högsta domstolen till fängelse ett år. Det var inte fastställt vilka kvantiteter farligt avfall det varit fråga om i vidare mån än att det rört sig om en beaktansvärd mängd sådant avfall. burkar med färgrester och spillolja tillsammans med trädgårdsavfall och dylikt till en avsides liggande plats bredvid Hasslarpsån (Skåne) och där satt eld på detta avfall.[17] .[13] • Slovakisk man som smugglat 21 620 Rohypnoltabletter. Kvantiteten har inte ansetts så stor att hennes handlande redan på grund härav borde betecknas som grovt narkotikabrott. dömes för olovlig körning till böter. brukar eller tar annan befattning med narkotika döms.4. må dömas till fängelse i högst sex månader.5-triklorfenoxisyra (mest känd under beteckningen hormoslyr) är förbjuden i Sverige sedan år 1977. om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller • innehar. 2.[15] Grovt miljöbrott För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Vid grovt brott döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen.Grovt brott enligt svensk lag • förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd.[16] Rättsfall • En man hade tagit farligt avfall i form av bekämpningsmedel/fenoxisyror. Högsta domstolen fann att brottet inte var grovt och mannen dömdes till 60 dagsböter. har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet.[12] Rättsfall • 19-årig flicka hade överlåtit sammanlagt 200 g amfetamin som antogs räcka till avsevärt mer än 1 000 "normala" doser. En här aktuell fenoxisyra. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra varaktiga skador av stor omfattning. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt. avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art ska dömas för grovt narkotikabrott till fängelse. har dömts för grovt narkotikabrott till fängelse i två år och utvisning efter avtjänat straff. om gärningen sker uppsåtligen. lägst två år och högst tio år. innehållande det narkotiska preparatet flunitrazepam. Om gärningen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt. Före eldningen hade han på platsen hällt ut farligt avfall i form av bekämpningsmedel och spillolja. Riksåklagaren yrkade i Högsta domstolen att mannen skulle dömas till fängelse för grovt miljöbrott.

skall för undandräkt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. nu/ 1998:808#K29P1 [17] https:/ / lagen. nu/ 1968:64#P3 [13] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P3 [10] https:/ / lagen. skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. nu/ dom/ rh/ 1996:10 [9] https:/ / lagen.[3] Undandräkt Förskingring renderar fängelse i högst två år.[4] . Exempel på ringa brott Dråp Straffskalan för mord är fängelse i mellan tio och arton år. nu/ dom/ rh/ 1995:67 [5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s24 [15] https:/ / lagen.[2] Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och snatteri 1 000 kr enligt Högsta domstolens dom i mål B5097-08.[1] Snatteri Ett typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år. nu/ 1962:700#K6P6S2 [11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K6P12S3 [12] https:/ / lagen. Om det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa.Grovt brott enligt svensk lag 119 Noter [1] https:/ / lagen. Om brottet med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest är att anse som mindre grovt. nu/ dom/ rh/ 1997:126 [3] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2005s263 Ringa brott enligt svensk lag Ringa brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "brott av normalgraden" framstår som mindre allvarligt och därför bör bedömas efter en annan straffskala och få lindrigare påföljd eller ibland ingen påföljd alls på grund av att gärningen inte är straffbelagd. nu/ 1962:700#K8P4 [2] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2003s121 [4] https:/ / lagen. Om det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. dömes för dråp till fängelse i mellan sex och tio år. nu/ dom/ nja/ 1985s164 [14] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K12P3 [8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K10P3 [6] https:/ / lagen. nu/ 1951:649#P3 [16] https:/ / lagen. Värdegränsen är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kr. nu/ dom/ rh/ 1996:2 [7] https:/ / lagen.

om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. Om en behörig myndighet har tillåtit förfarandet. nu/ 1962:700#K14P2 https:/ / lagen. ollon. sten. såsom kassakvitto. Om skadan är obetydlig och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. som ej är berett till bruk. om gärningen sker uppsåtligen. skall för åverkan dömas till böter. grus. Om arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att är att anse som ringa. döms för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst sex månader. bark. Om urkunden är av mindre vikt. kontramärke eller dylikt mottagningsbevis. nu/ 1998:808#K29P1S3 . bast. nu/ 1962:700#K12P2 https:/ / lagen. om åtgärden innebär fara i bevishänseende. för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. dömes. ris. döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. eller om förfarandet är allmänt vedertaget eller med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt.[8] Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. av växande träd. dömes för åverkan. eller • innehar. [7] Miljöbrott För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet. [6] Ringa narkotikabrott Den som olovligen • överlåter narkotika eller • framställer narkotika som är avsedd förmissbruk. nu/ dom/ nja/ 2009s586 https:/ / lagen. torv eller annat sådant. till men för annans rätt därtill. eller om gärningen skett för att förhjälpa någon till hans rätt skall för förvanskning av urkund dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. nu/ 1962:700#K8P2 https:/ / lagen. döms inte till ansvar.[5] Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller. gren. nötter eller kåda eller vindfälle. för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. nu/ 1968:64#P2 https:/ / lagen.Ringa brott enligt svensk lag 120 Åverkan Den som förstör eller skadar egendom. näver. fast eller lös. brukar eller tar annan befattning med narkotika döms. löv. nu/ 1962:700#K10P2 https:/ / lagen. Gränsen mellan skadegörelse och åverkan är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kr. Förvanskning av urkund Den som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund. nu/ 1962:700#K3P2 https:/ / lagen.

Varje landslag skyddade eller sökte skydda släkten och sina egna. vilka inom de särskilda landskapen gällde för bönderna. Den rätt. som medförde behovet av särskilda rättsgrundsatser. Emellertid hade staden Visby sin särskilda lag. att kyrkorätten. Dessutom finns fragment av en stadslag för Söderköping. Verkningarna av denna förändring framträder också i den yttre rättshistorien redan under denna period. som småningom utbildat sig. av vilka några i rimkrönikan och somliga av landskapslagarna omtalas som utgångna från Birger jarl. dels började kungen allt mer utöva inflytande på rättsbildningen. men av vilka de viktigaste förskriver sig från Magnus Ladulås och i synnerhet från Magnus Erikssons tid. som. . som landskapslagarna innehåller. som ursprungligen utgjorde en beståndsdel av landsrätten. Landskapslagarna var ingalundade nystiftade utan utgjorde vad som nedtecknats skriftligen från sina muntliga föregångare. är landsrätt. erhöll en särskild utbildning genom stadganden. Dels började nämligen småningom från bönderna avsöndra sig särskilda samhällsklasser med särskilda intressen och levnadsförhållanden. Slutligen framträder kungens ökade inflytande på rättsbildningen i en rad av kungliga stadgar. kan de betraktas som förelöpare till den allmänna landslagen. Varje landskap hade sina lagar även om de liknade varandra. utan även från den synpunkten. som den rätt. Visby stadslag. Förelöpare till den allmänna landslagen Sveriges äldsta stadslag är Bjärköarätten. Men även i Sverige började i städerna framträda särskilda rättsgrundsatser. sannolikt förskriver sig från slutet av 1200-talet. trots att de ägde karaktären av speciallag. som väl delvis var grundade på privilegier. Den period. Landskapslagarna Sveriges äldsta mera omfattande rättskällor är landskapslagarna. utgörande uppteckningar av de rättsgrundsatser. varför också i landskapslagarna i allmänhet förekommer en särskild avdelning under namn av kyrkobalk. som kan sägas börja med landskapslagarnas uppteckning och sträcker sig till den första landslagen. likväl. trots att de ensidigt utfärdades av påvar och biskopar. Då flera av dessa stadgar är bestämda för hela riket. i större eller mindre mån utövade inflytande på landsrätten. Men det är inte bara från den synpunkten. Vidare är att märka. dock inte var utan inverkan på den allmänna rätten. utgjordes av gårdsrätterna. men senare tillämpades även på andra ställen.Svensk rätt 121 Svensk rätt Svensk rätt är en gren av nordisk rätt. En annan art av rättskällor. att rätten väsentligen utgår från folket. Slavar var egendom och de som skyddades genom lagarna var endast fria män och deras familjer. som vid denna tid utgjorde det egentliga folket. kan sägas vara bondelag. som numera inte finns i behåll. vilken i sin tur utgör en huvudgren av den germanska rätten. men till en stor del utgjordes av sedvanerättsgrundsatser. vilken dessa landskapslagar innehåller. företer emellertid begynnelserna till en förändring i båda de nämnda avseendena. sedan kyrkans makt allt mer börjat tillväxa. som sannolikt ursprungligen gällde för Stockholm. vilka. Tiden före de nedtecknade landskapslagarna Lagen förmedlades muntligen av lagmannen som täljde lag det vill säga läste upp den ur minnet på det ting dit folket hade samlats. av vilka den tidigaste. som synes vara utarbetad närmare mitten av 1300-talet.

men i de fall. . vilkas olikheter minskades. vilken tryckta upplaga stadfästes till allmän efterrättelse. och rättskipningen alltmer frigjordes från den formalism. Avpassade efter ett medeltida samhälles rättsbehov. särskilt den tysk-romerska. Då kungen fann. utarbetade endast några balkar. där man ej ur dem erhöll tillräcklig ledning. De i övrigt viktigaste förändringarna ägde rum inom processrätten. gjort i svenskt rättsliv.och stadslagarna innehålla rättsordningens huvudgrunder. som främmande rätt. Men i stället avskildes statsrätten från den allmänna lagen. ett för sin tid utmärkt lagverk. av vilken emellertid inom inte synnerligen lång tid en ny redaktion utarbetades (1442). kung Magnus Erikssons landslag. som behärskade den äldre svenska rättegången. men med beaktande av de insatser. men behovet av ny lagstiftning framtvingade en rad av speciella förordningar och stadgar berörande olika rättsområden. Visserligen tillgodosågs dessa i ganska stor utsträckning genom domstolarnas praxis. vars förslag efter många omarbetningar slutligen antogs av riksdagen 1734 samt av kungen stadfästes att gälla från 1 september 1736. Få år efter den första landslagen (sannolikt under åren 1349-57) utarbetades kung Magnus Erikssons stadslag ("Den yngre stadslagen"). Arbetet härpå upptogs av Karl IX. Landslagar under 1600. Det ena av dessa. gav anledning till strävanden att åstadkomma en ny lagavfattning. som den nya tiden ställde. motsvarade lands. som alltjämt bibehöll stor betydelse för teori och praxis. av vilka konungabalken och kyrkobalken framlades för ständerna. i det att domstolsväsendet erhöll ökad stadga genom upprättandet av fast organiserade mellaninstanser. som likväl snart söndrade sig i två partier. som dock avböjde deras behandling. var utarbetad på grundval av landslag och stadslag jämte senare lagstiftning och rättspraxis under medvetet tillvaratagande av inhemska rättstraditioner. som ägde rum under tidevarvet. hovrätterna. hämtade man rättelser ur landskapslagarna. skönjs djupgående inflytande från kanonisk rätt och tysk stadsrätt samt. under Karl IX:s egen ledning. Det andra. vilken erhöll allmän giltighet för städerna. som med stöd av uttalanden från ständerna vid riksdagarna 1602 och 1604 för åvägabringandet av en lagrevision sammankallade en kommission. Sveriges rikes lag av år 1734. den nya lagboken saknade nämligen i motsats till landslagen konungabalk. som utvecklade sig tämligen obunden av den ålderdomliga skrivna lagen. måste han nöja sig med att av trycket utge Kristofers landslag (1608). kallad kung Kristofers landslag.och stadsrätt. Mycket betydelsefulla insatser gjordes även av den svenska rättsvetenskapen.och 1700-talen Önskvärdheten att erhålla en mera tidsenlig lagtext och att undanröja den motsats i rättsgrundsatser.och stadslagarna snart endast ofullständigt de krav. framför allt från den tysk-romerska rätten.Svensk rätt 122 De första landslagarna Från tiden omkring 1350 förskriver sig Sveriges första allmänna lag. utarbetade under ledning av Ture Jakobsson Rosengren ett fullständigt förslag. Det första stora genombrottet kom inom kyrkorätten. I den rättsutveckling. Den sammanförde i en kodifikation lands. som under detta tidevarv tog sin början. rådets. tillsatte Karl XI 1686 med uppdrag att utarbeta en ny lagbok den lagkommission. där reformationen gjorde slut på den kanoniska rättens giltighet och gav upphovet till en svensk kyrkolagstiftning. som framträdde vid en jämförelse mellan äldre och nyare rättskällor. efter 1600-talets ingång. Den nya lagboken. Sedan därpå under åren efter 1640 åtskilliga kommissioner utarbetat förslag till lagförbättringar delvis. Under landslagens tidevarv (omkring 1350-1736) ansågs lands. att lagens revision mötte svårigheter. men inte upphävdes. som dock aldrig framlades för ständerna.

ehuru förtjänstfulla. samt den politiska självständighet. slutföra arbetet på den nya lagboken tillsattes 1841 en lagberedning. vilka. som ön under århundraden bevarade. de skandinaviska folkens rätt. det svenska. likväl ansågs behöva ytterligare omarbetning. då den upplöstes efter en trettioårig verksamhetstid. då den i det stora hela endast i ringa mån rönt inverkan från främmande håll. html Nordisk rätt Nordisk rätt. Bedömd efter deras krav på frihet för individen och hänsyn till hans personliga välfärd. Den nordiska rätten företer väl den germanska rättens allmänna karaktär och har. det danska och det norska. efterlämnade lagförslag. När den nordgermanska folkgrenen åter gav upphov till tre särskilda folk. Till att verkställa denna och. i flera huvuddrag otillfredsställande. en egen prägel åt den isländska rättshistorien. då den nordgermanska folkgrenen redan tidigt skilt sig från den sydgermanska och fortsatt sin utveckling under olika yttre livsvillkor. så framträdde med särdrag. Därunder vann upplysningstidens idéer allt större välde över det allmänna tänkesättet. . org/ nfbs/ 0723. Misströstande om att kunna eftergöra gångna tiders rättsliga storverk. Härtill måste emellertid läggas ännu en grupp. en dansk och en norsk grupp. var den bestående rättsordningen. ger dock de egendomliga förhållanden. [1] . övergav man tanken att foga en ny lagbok till raden av den svenska rättens föregående kodifikationer och beslöt att uteslutande följa de partiella lagförbättringarnas väg. stor betydelse för belysandet av det forngermanska rättslivet över huvud. Nordisk rätt 1904–1926. Å andra sidan visar den. För att utarbeta en ny lagavfattning överensstämmande med den nya tidens åskådning tillsattes 1811 en lagkommitté. som man hoppades.Svensk rätt 123 Arbete med nya lagar Efter den nya rikslagens antagande rådde under ett par mansåldrar i lagstiftningsarbetet en vilotid. Referenser [1] http:/ / runeberg. vars tioåriga arbete på grund av de politiska förhållandena likväl ej ledde till målet. en huvudgren av den germanska rätten. Fastän Island fått sin befolkning och därmed även grunddragen av sitt rättsväsen från Norge. nämligen den isländska. också inom den nordiska rättsbildningen en svensk. Se även • Rättssystem • Sveriges rättsväsen Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. vilka under tidens lopp blev skarpare utpräglade. under vilka den isländska rätten utvecklade sig. som i mycket underordnade den enskildes tillfälliga intressen under varaktigare allmänna. i flera avseenden en egen karaktär. som.

Nordisk rätt 124 Se även • • • • Dansk rätt Isländsk rätt Norsk rätt Svensk rätt Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. [1] . som bland annat uttryckt sig i de svenska landskapslagarna. Nordisk rätt 1904–1926. . Den germanska rätten var huvudsakligen en landsrätt. till skillnad från den romerska som var en stadsrätt utbildad krig stadsstater. Nordisk rätt är en gren av den germanska rätten. Germansk rätt Germansk rätt är en rättstradition som utvecklades hos de gamla germanska stammarna under antiken och medeltiden.

allmän underrätt och första instans inom det allmänna domstolsväsendet i både Sverige (från 1971) och Finland (från 1 december 1993).Tingsrätt 125 Tingsrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark. tingrett) från år 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. som heter byret. I Danmark har man en motsvarande underrätt. . Även i Norge har begreppet (no.och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen Tingsrätt.

vilket innebär att deras anställningar är skyddade enligt 11 kap. med säte för huvudförhandlingar (rättegångar). de övriga städerna låg under häradsrätt) och häradsrätterna (häradstingen). men där det inte finns någon fast anställd expedition. Tingsrätten är överinstans till Inskrivningsmyndigheten och prövar överklaganden av vissa av myndighetens beslut. . Lagmän. Begreppet tingsrätt skapades inte nytt inför reformen 1971. Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare samt av tre nämndemän. i enlighet med 1686 års kyrkolag. vilken måste ersätta utlägg för resor och förlorad arbetsinkomst. utan enbart på huvudorten (kansliorten). Nämndemän är inte jurister utan lekmän. som är det administrativa området. 5 § regeringsformen. Parter i målet slipper på detta sätt resa långa avstånd. En chefsrådman är chef för en avdelning inom tingsrätten. Olofström och Sölvesborg.Tingsrätt 126 Tingsrätterna i Sverige Historisk utveckling Tingsrätterna i Sverige instiftades 1971. Många domstolar har bevarat detta åldriga åliggande såsom en tradition. och antalet tingsrätter förväntas på sikt vara cirka 40 stycken i hela Sverige. År 1995 fanns det 96 tingsrätter i Sverige. Ordinarie domare utses av regeringen. och med ett ytterligare tingsställe i Karlshamn. I familjemål kan även nämndemän ingå i rätten. Karlshamn. Om det krävs kan rätten utökas med en lagfaren domare och/eller en-två nämndemän. vilket sparar pengar för domstolen. Med lagfaren domare avses en domare som är jurist. vilket vill säga i kommunerna Karlskrona. eller på tingsstället. Ronneby. där huvudförhandlingar kan ske. inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler. Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län samt till de större städerna. assessorer. Vid förhandlingar i tvistemål består rätten av en eller tre lagfarna domare. Lagmannen är chef för tingsrätten. chefsrådmän och rådmän är ordinarie domare. Ett exempel: Blekinge tingsrätt dömer i tvistemål. rådmän. chefsrådmän. Rättens sammansättning vid avgöranden De dömande juristerna i tingsrätten utgörs av lagmän. Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen. då vanligen i betydelsen häradsrätt. fiskaler. lokaler dit rätten reser vid behov av förhandling. som sker inom Blekinge domsaga. Därmed var de första rättsinstanserna lika över hela landet. En huvudförhandling i ett tvistemål med tre domare brukar kallas för tresits. Administrativ indelning Huvudartikel: Domsaga Till en tingsrätt hör en domsaga. med kansli i Karlskrona. och ersatte rådhusrätterna (fanns då i 27 av landets större städer. beredningsjurister och notarier. vilka fanns på landsbygden. Normalt är ingen personal på tingsrätten fast stationerad på tingsstället. Vid avgörandet av vissa typer av mål och ärenden deltar även nämndemän. Inskrivningsmyndigheter Huvudartikel: Inskrivningsmyndighet Inskrivningsmyndighetern sorterar sedan den 1 juni 2008 under Lantmäteriverket. Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten. där en tingsrätt dömer. utan finns belagt redan på 1600-talet. men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 48 (hösten 2010).

a.Sveriges Domstolar [1] Referenser [1] http:/ / www. beslut angående arvode till god man och förvaltare) Polismyndighet (bl. Detta brukar kallas för "hissprövning" eller "hissen" eftersom man går förbi hovrätten.a. beslut om parkeringsanmärkningar) Överklagande En tingsrätts domar och beslut överklagas i regel till en hovrätt. se/ templates/ DV_InfoPage____721. Domar och beslut i arbetstvister som handlagts i tingsrätten överklagas dock till Arbetsdomstolen.Tingsrätt 127 Överinstans Tingsrätten är överinstans vid överklagande av vissa beslut från bl. "Hissprövning" I dispositiva tvistemål får tingrätten med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i målet direkt till prövning av Högsta domstolen.a.a. Externa länkar • Tingsrätt . aspx . i fråga om utsökningsärenden och skuldsanering) Bolagsverket(bl. angående tvångslikvidation) Lantmäteriet (bl. domstol.a.a. angående inskrivning) Överförmyndaren (bl. Beslut i frågor om utfående av allmänna handlingar från tingsrättens administrativa avdelning överklagas till en kammarrätt. • • • • • Kronofogdemyndigheten (bl.

fullgörelsedom. • en formation på månen som utgör en flack. • En bergstopp i Mischabelbergen. välvd struktur. mjukt sluttande kulle med en utsträckning upp till ca 10 km och en höjd på några hundra meter. se Dom (berg). i synnerhet stor och praktfull sådan. • En värdighetstitel i vissa sydeuropeiska länder: • i Portugal förr en värdighetstitel för kungen. se Dom-debatten.Dom 128 Dom Dom har flera betydelser: • En domstols slutliga avgörande av själva saken i ett mål. dennes söner och närmaste manliga anförvanter samt för vissa högre adelsmän. • den huv av förorenad luft som kan välva sig över en storstad eller ett industriområde. • Förkortning för Domarboken • En slags rundad.ö. s. Schweiz. tredskodom samt beslut. 4 545 meter över havet. Källa: Nationalencyklopedin . om Monte Rosa. som kan vara av olika slag: • en upphöjning eller antiklinal struktur i jordskorpan vilken har cirkulär eller elliptisk bas och vars bergarter stupar ut från centrum i alla riktningar. • En öppen kristallform bestående av två plana ytor vilka med varandra bildar en vinkel som halveras av ett symmetriplan (spegelplan). • En benämning på domkyrka.och kartusianmunkar. se smog. se Dom (titel) • en titel för vissa benediktin. • en vid basen närmast cirkulär utgjutning av mycket trögflytande lava vilken bildar en välvd massa av stelnad lava ovanför en vulkanisk utbrottskanal. konstitutiv dom. om Matterhorn och n. Se även fastställelsedom. • Förkortning för Document Object Model • Talspråksvariant för de eller dem. vilka förlänades titeln. n.

och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen. .Hovrätt 129 Hovrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark.

inte lett till något resultat. 1623 inrättades en ny hovrätt i Åbo för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. de så kallade lands. . Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige.och kämnärsrätterna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen.Hovrätt 130 Historik Sedan de förslag. 1634 i Jönköping. 1775 i Vasa och senare i Greifswald. vilken fick namnet Svea hovrätt. Ytterligare hovrätter upprättades.eller rättartingen och räfstetingen. Genom den 1849 beslutade indragningen av lagmans. till dess genom inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820 antalet ökades till tre. . att den i Stockholm inrättade hovrätten. såsom man finner av en antydan i rättegångsordinantien. blev dock. att ingen må vädja från denna wår konungsliga dom och Hofrätt. som finner sig besvärad öfver wår konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njuta hos oss beneficium revisionis". Genom den samma år utfärdade rättegångsordnantien bestämdes. i överensstämmelse med vad av konungen blivit föreslaget. . Finlands hovrätter I Finland finns sex hovrätter: • • • • • • Helsingfors hovrätt Kouvola hovrätt Rovaniemi hovrätt Vasa hovrätt Åbo hovrätt Östra Finlands hovrätt i Kuopio . likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir. kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter. framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom". . inte oåterkalleligt fastslagen. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen blev nämnda antydan närmare utförd på följande sätt: "ändock Sveriges lag medgifver. Därmed var planen att låta hovrätten utgöra den högsta instansen övergiven. Sedan Livland (1721). som under Karl IX:s styrelsetid blivit framställda till ordnande av konungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna därför. vilken skulle i konungens såväl närvaro som frånvaro äga makt att döma konungens dom och ifrån vilken något överklagande inte skulle få äga rum. att någon prövning av vad hovrätten dömt. skulle döma konungens dom. Göta hovrätt. därföre må den. Grundsatsen. inte kunde komma i fråga.

Svea hovrätt har till uppgift att ha hand om vissa särskilda måltyper. I brottmål där påföljden är svårare än böter samt i vissa familjemål deltar även två nämndemän i dömandet. Hovrätten i Göteborg Se även Hovrättsråd Referenser [1] http:/ / runeberg. Hofrätt [1]. Kanslipersonalen sköter bland annat utskick av kallelser till förhandling samt expediering av domar och beslut. Inom hovrätten finns också Miljööverdomstolen. Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas från hyresnämnderna. Hovrätten är som regel domför med tre ledamöter. • Göta hovrätt i Jönköping. gör rättsutredningar och tjänstgör som protokollförare. Det kan röra sig om till exempel tillstånd till miljöfarlig verksamhet och naturvårds. De nomineras av de politiska partierna och utses länsvis av landstingen för en mandattid om fyra år. Detsamma gäller för brottmål vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling. • Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och • Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. 1904–1926. • Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg. Det förekommer även att såväl fiskaler som kanslipersonal bereder vissa mål fram till avgörandet. som var och en förestås av en hovrättslagman eller av hovrättspresidenten. Till hovrätterna är även knutna drygt 520 nämndemän. Det finns sex hovrätter i Sverige: • Svea hovrätt i Stockholm.och miljöskyddsärenden. tvistemål och domstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättens domkrets. Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämda domkrets. Till hovrätterna inkommer drygt 22 000 mål per år. två eller flera. som är andra instans i mål som överklagas från någon av miljödomstolarna. I vissa fall krävs att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten skall ta upp ett överklagat mål. I hovrätterna tjänstgör cirka 420 domare och 250 administratörer. I hovrätten tjänstgör också hovrättsråd. Hovrättsråden och assessorerna arbetar som domare medan fiskalerna föredrar mål. • Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö. assessorer. fiskaler och kanslipersonal.Hovrätt 131 Sveriges hovrätter Hovrätten är andra instans i de brottmål. Chefen för en hovrätt kallas hovrättspresident. html . Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. varav minst två skall vara ordinarie ledamöter. En hovrätt är indelad i ett antal avdelningar. org/ nfbk/ 0490.

De mål som kräver prövningstillstånd betecknas PT-mål. vilken ibland dock kan vara en särskild domstol. Är det ett grovt rättegångsfel så kan målet prövas på grund av domvilla. det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Meddelar inte kammarrätten prövningstillstånd står förvaltningsrättens beslut fast. Högsta domstolen Högsta domstolen är namnet på den högsta allmänna domstolen. Högsta domstolen används på svenska också som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen i flera länder. Prövningstillstånd beviljas exempelvis om det är viktigt för kommande rättstillämpning att målet prövas i högre rätt (prejudikatdispens). Prövningstillstånd i kammarrätten meddelas om 1. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Den omständigheten att kammarrätten eller hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att de överordnade domstolarna ska ta upp målet och pröva det. Högsta domstolen i olika länder • • • • • • • • • • Högsta domstolen i Australien Högsta domstolen i Danmark Högsta domstolen i Finland Högsta domstolen i Indien Högsta domstolen i Island Högsta domstolen i Kina Högsta domstolen i Norge Högsta domstolen i Storbritannien Högsta domstolen i Sverige Högsta domstolen i USA . Huvudregeln är att prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen lämnas bara om avgörandet kan få betydelse som prejudikat. hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Alltså har den då också en så kallad författningsdomstols uppgifter. I vissa länder har högsta domstolen i uppgift att bevaka konstitutionen. till exempel kammarrätt.Prövningstillstånd 132 Prövningstillstånd Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans. Högsta förvaltningsdomstolen. anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller 3. 2.

Högsta domstolen 133 Andra företeelser med namnet "Högsta domstolen" • Högsta domstolen (TV-program) Kammarrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark.och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen .

Gävleborgs. Historia Kammarrätten var från början en del av Kammarkollegiet som hanterade rikets räkenskaper. Kronobergs. Om myndigheten får rätt i kammarrätten kan den enskilde överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. 1799 bytte Kammarrevisionen namn till Kammarrätten. En kammarrätt är andra instans efter förvaltningsrätt och före Högsta förvaltningsdomstolen.sekretesslagens bestämmelser. Jämtlands. Södermanlands. 4. Västerbottens och Norrbottens län. Uppsala. Västernorrlands. Dessa två avdelningar bildade två år senare Kammarrätten i Sundsvall. mål om tillstånd att hålla provianteringsfrilager. mål om val för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag. • 5. Organisatorisk indelning Kammarrätterna är fyra till antalet: 1.[1] Mål om sekretess prövas alltså inte av förvaltningsrätt. Kammarrätten i Stockholm för Stockholms. skatt eller annan avgift som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande. Kalmar.Kammarrätt 134 Kammarrätt är en allmän förvaltningsdomstol i Sverige. År 1695 beslöt kung Karl XI att bryta ut Kammarrevisionen från Kammarkollegiet. Blekinge och Örebro län samt de delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Skaraborgs län. Kammarrätten i Göteborg för Skåne. Kammarrevisionen var ett centralt ämbetsverk som hade hand om dömande och revision. 2. för att myndigheten anser att offentlighetsprincipen inte gäller. Kammarrätten i Sundsvall har därigenom Sveriges till ytan största domkrets. Kammarrätterna som första besvärsinstans Den enskilde som nekas att få ut handlingar från en myndighet. Om den enskilde får rätt till handlingarna i kammarrätten. 3. • 4. kan inte myndigheten överklaga denna dom. Kammarrätten i Jönköping för Östergötlands.eller utförsel av vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull. . såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen. Det handlar oftast om att myndigheten hänvisar till offentlighets. Kammarrätten i Jönköping bildades 1977. överklagar sådana beslut direkt till kammarrätt. Gotlands och Västmanlands län. Sveriges kammarrätters domkretsar. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in. Färgerna visar vilken kammarrätts domkrets en förvaltningsrätt tillhör. Enligt lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål ska besvär mot beslut. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel.mål om val till befattning eller uppdrag. Jönköpings. Hallands och Värmlands län samt de delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. som tidigare anförts hos Konungen. Kammarrätten i Sundsvall för Dalarnas. Vid förvaltningsrättsreformen 1972 byggdes kammarrättsorganisationen ut genom att Kammarrätten i Göteborg skapades samt att två avdelningar från Kammarrätten i Stockholm flyttades till Sundsvall. i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:[2] • 1.

mål om tillsyn över stiftelser. som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. mål om beslut rörande statens. • 14. mål om handräckning Ansökningar om resning och om återställande av försutten tid i förvaltningsmål prövas av den kammarrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller med stöd därav meddelade föreskrifter. allmänna ordningsstadgan (1956:617). mål om beslut rörande återbetalning av utskylder. . föreskrift. mål om utdömande av vite. • 11. • 13. 135 Migrationsöverdomstol Kammarrätten i Stockholm fungerar sedan 2006 även som migrationsöverdomstol och är högsta insats i dessa mål. I många lagar finns det emellertid särskilda bestämmelser som säger att det krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. Överklagande Enligt huvudregeln överklagas domar i förvaltningsrätten till kammarrätten utan att det krävs prövningstillstånd för att målet skall tas upp i kammarrätten. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt. böter eller andra allmänna medel. • 8. Målen handläggs enligt Förvaltningsprocesslagen.och avkortningsmål. oskadliggörande eller liknande åtgärd. som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. tillstånd eller godkännande eller angående omhändertagande. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den allmänna hälsovården. anmärknings. Domar och beslut av kammarrätten kan normalt överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. föreläggande. jordförvärvslagen (1965:290) eller jordhävdslagen (1969:698). eller om föreläggande enligt lagen (1950:596) om rätt till fiske. Prövningstillstånd krävs för att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp överklagandet till prövning. mål om föreläggande vid vite. vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol.Kammarrätt • 6. såvida det inte är fråga om skyldighet. såvida ej fråga är om skyldighet. såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller avgift.eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud. smittrening. • 7. såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. • 9. • 12. rörande förebyggande eller bekämpande av djur. kommunens eller annan kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan avgift. som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Överklagandeskriften ställs till kammarrätten men lämnas in eller sänds till länsrätten. lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller strålskyddslagen (1958:110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen (1963:246). Kammarrätten avgör frågan om prövningstillstånd.

nu/ 2009:400 [2] https:/ / lagen.2008/09:165) (http:/ / www. Länsrätterna har slagits samman till tolv förvaltningsdomstolar betecknade förvaltningsrätter. Sverige Förvaltningsdomstol används i dagligt tal som beteckning för allmän förvaltningsdomstol. nu/ 1971:309 Regeringsrätten 1. OMDIRIGERING Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige) Förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstol är en domstol som främst avgör mål som rör tvister mellan enskilda och det allmänna. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 27/ 86/ 4f86a1d5. Rättegången i förvaltningsdomstolarna regleras i förvaltningsprocesslagen. Finland Förvaltningsdomstol är även benämningen på den första instansen av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Prövningstillstånd erfordras i allmänhet.[2] Domar eller beslut meddelade av förvaltningsrätt kan i allmänhet överklagas till kammarrätt. Prövningstillstånd erfordras. Domar eller beslut meddelade av kammarrätt kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Källor [1] https:/ / lagen. regeringen. Merparten av målen anhängiggörs genom att enskilda överklagar myndigheters beslut.[1] Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans är ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten. pdf) .Kammarrätt 136 Noter [1] https:/ / lagen. nu/ 1977:937#P5 [2] Regeringens proposition En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (prop.

Förvaltningsrätten är i Sverige den lägsta instansen av förvaltningsdomstolar. föräldrapenning eller till exempel bilstöd till handikappade. se Förvaltningsrätt. som rör tvister i ärenden som rör arbetsskadeersättning. Förvaltningsrätterna ersatte den 15 februari 2010 länsrätterna. Förvaltningsrätterna Det finns tolv förvaltningsrätter: • • • • • • • • • • • • Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Karlstad Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Umeå Förvaltningsrätten i Uppsala Förvaltningsrätten i Växjö Förvaltningsrättens uppgifter Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. som till exempel mål om offentlig upphandling eller stöd inom jordbruket.Förvaltningsrätt (domstol) 137 Förvaltningsrätt (domstol) För det rättsvetenskapliga ämnet förvaltningsrätt. arbetsgivaravgift eller fastighetstaxering. • Laglighetsprövning enligt kommunallagen. • LVM-mål. . Det kan vara • mål enligt socialtjänstlagen. Motpart i dessa mål är Skatteverket. • Socialförsäkringsmål. vilket innebär att den prövar frågor där myndigheter utövat sin makt som påverkat eller rört enskilda vare sig det rör fysiska eller juridiska personer. Den nya indelningen (förvaltningsrätterna). som handlar om att få kommun. det vill säga alla typer av skattemål vare sig de avser inkomstskatt. vapenlicens eller frågor som berörs i djurskyddslagen eller mål med EU-rättslig anknytning. • LVU-mål. Övriga mål kan handla om bygglov och tilldelningsbeslut vid tillstånd rörande utskänkningstillstånd av alkohol. moms. Motpart i dessa mål är enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård chefsöverläkaren på den vårdanstalt där den intagne vistas. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd. Motpart i dessa mål blir den myndighet vars dom eller beslut överklagats enligt Förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsrätten handlägger därför en stor mängd vitt skilda typer av mål. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd. • skattemål.eller landstingsbeslut prövade. Motpart i dessa mål är Försäkringskassan. • LPT-mål.

Överklagande ställs till kammarrätten. men lämnas in till förvaltningsrätten. som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. av Kammarrätten i Stockholm när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagande En dom i förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätt. Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Stockholm. Normalt består förvaltningsrätten av en lagfaren domare och tre nämndemän. Förvaltningsrätten i Umeå. av Kammarrätten i Jönköping när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Linköping. av Kammarrätten i Göteborg när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Malmö. Förvaltningsrätten i Göteborg. 3. Så är till exempel fallet när rätten avgör mål om kommunalbesvär. Övriga ordinarie domare vid förvaltningsrätten har titeln rådman. men i många lagar finns det särskilda bestämmelser som säger att det krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. Förvaltningsrätten i Växjö eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. Den nuvarande huvudregeln att det bara är att överklaga kommer att finnas kvar. Lagmannen utses av regeringen efter en ansökningsprocedur. och 4. Förvaltningsrätten i Karlstad eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar eller av en utlandsmyndighet. Förvaltningsrätten i Uppsala eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. utan särskilda sakkunniga lekmannadomare. Denne skall leda arbetet på domstolen och är chefsdomare. En icke ordinarie domare kan vara assessor eller fiskal. i synnerhet när det rör sig om mål av enklare slag.Förvaltningsrätt (domstol) 138 Migrationsdomstolar Tre förvaltningsrätter är även migrationsdomstol. i Gotlands län. I vissa typer av mål har förvaltningsrätten inte nämndemän. Valet kan vara proportionellt. av Kammarrätten i Sundsvall när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Falun.[1] .eller kommunvalet. Förvaltningsrätten i Luleå eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. 2. Förvaltningsrätten i Jönköping. Förvaltningsrättens sammansättning Förvaltningsrättens chef betecknas lagman. antal nämndemän per parti avgörs då av partiernas storlek i landstings. Överklagande till kammarrätt kommer att tas upp 1. Kammarrätten prövar frågan om prövningstillstånd. Nämndemännen utses genom val i landstingsfullmäktige eller. Flera måltyper kan avgöras av en domare ensam. Dessa är Förvaltningsrätten i Göteborg. Förvaltningsrätten i Härnösand. Dömande uppgifter i enklare mål kan också tilldelas en notarie men i de fall tvist föreligger kan en notarie enbart avgöra mål tillsammans med nämndemän. av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

beslut under 15 § (http:/ / www. Detta ledde fram till en skrivelse som lämnades till regeringen. har det inte varit möjligt hos de små länsrätterna. 2008/09:165 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (http:/ / www. aspx) [4] proposition 2008/09:165 (http:/ / www. se/ Webbnav/ index.) lade en gemensam motion i samband med detta om att propostionen borde avslås av riksdagen. riksdagen. regeringen. Utredningen skulle ge förslag till en ny organisation med färre och större domstolar och lämnade förslag på antalet domstolar och deras geografiska placering. riksdagen. Domstolsverkets rapportserie 2008:2 (http:/ / www. svd. forts. se/ article521407. nwt. Skaraborgs län och Älvsborgs län slogs ihop till Västra Götalands län.eller regionindelning var inte löst och ett antal utredningar som rörde rättsväsendets inre arbete var inte klara och utvärderingar som borde vara relevanta var ej gjorda. De små länsrätterna har haft så liten personalstyrka att de har varit mycket sårbara för frånvaro. Domkretsindelningen har varit i stort sett oförändrad under denna tid och påverkades exempelvis inte av att Göteborgs och Bohus län. Svenska Dagbladet.m. De (Thomas Bodström m. se/ templates/ DV_InfoPage____7785. Brännpunkt. det departement i det svenska regeringskansliet som ansvarar för frågor om rättsväsendet.Det förekom även kritik i den allmänna debatten utanför riksdagen.[5] I motionen fanns kritik på många punkter. 95. domstol. den 27 april 2009 (http:/ / www. se/ templates/ DV_Publication____7789. . se/ sb/ d/ 108/ a/ 122786) [5] Motion 2008/09:Ju24 med anledning av prop. Länsrätten i Mariestad respektive Länsrätten i Vänersborg. Några av invändningarna var att många remissinstanser hade sagt nej till förändringen eller ställt sig starkt kritiska till denna. Den 22 november 2007 gav regeringen i uppdrag till Domstolsverket att fortsätta utreda länsrättsorganisationen. Sedan 1970-talet har allt fler typer av mål tilldelats länsrätterna. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_2802619. vilket har ställt högre krav på varierande kompetens hos länsrätternas personal. NWT den 28 april 2009 (http:/ / www. i dess lydelse från den 15 februari 2010. domstol. Eftersom länen har haft stora skillnader i befolkningsunderlag har antalet anställda vid de olika länsrätterna varierat kraftigt. i 13 §. frågan om ny läns. torsdagen den 11 juni. PDF) [2] Domstolsverket (http:/ / www. Detta var bakgrunden när lagmännen på länsrätterna.Förvaltningsrätt (domstol) 139 Historik Länsrätterna har funnits sedan 1970-talet och har i stort sett haft samma domkretsar som Sveriges län. aspx) [3] Länsrättsutredningen. Det har påverkat dömandet och möjligheten att rekrytera kompetent personal till de domstolarna. aspx?nid=101& bet=2008/ 09:130) . De gamla länsrätterna levde kvar som Länsrätten i Göteborg.[4] som regeringen beslutade den 12 mars 2009. 69. 11 § En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Arbetet ledde fram till propositionen En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. se/ nyheter/ kalmar/ kalmar_baesta_platsen_foer_ny_laensraett) [8] Örebro vill behålla länsrätt. kammarrätternas presidenter och Regeringsrättens kanslichef träffades och diskuterade det framtida förvaltningsdömandet på hösten 2006.[2] Arbetet leddes av Sten Heckscher och resulterade i rapporten Länsrättsutredningen. svd) [7] Östran den 29 maj 2009 (http:/ / www.[9] Referenser [1] 1 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m. aspx?nid=410& typ=mot& rm=2008/ 09& bet=Ju24) [6] Regeringen vill ta för snabbt beslut. Oppositionen röstade emot förändringen i riksdagen.[6] [7] [8] Riksdagen beslutade torsdagen den 11 juni 2009 att bifalla regeringens proposition om förvaltningsrätterna och att avslå de motioner som hade följt på propositionen.fl. Medan de stora länsrätterna har haft tillräckligt mycket personal för att dessa skall kunna specialisera sig på olika områden. förordning 2009:872 (http:/ / 62. se/ webbnav/ index.[3] Länsrättsutredningen behandlades på Justitiedepartementet. 3/ SFSdoc/ 09/ 090872. ostran. ece) [9] Riksdagens protokoll 2008/09:130.

Norge • I Norge är termen kriminalomsorg. tidigare fångvård. Illinois • I Danmark är termen kriminalforsorg. Förfarandet kan hänföra sig till brott såväl enligt brottsbalken som till annan strafflagstiftning. Kriminalomsorgens centralförvaltning är en avdelning i justitiedepartementet. Se även • Statens institutionsstyrelse • Fängelse . Kriminalvård Kriminalvård.Brottmål 140 Brottmål Med brottmål avses samtliga mål i vilka talan förs om ansvar för brott. Brottmål handläggs vid allmän domstol. Den administreras av Kriminalomsorgen. Finland • I Finland är termerna fångvård och kriminalvård. Den administreras av Direktorat for kriminalforsorgen. Regler för rättegången finns främst i rättegångsbalken. Sverige • I Sverige administreras kriminalvården av myndigheten Kriminalvården. tidigare Fængselsvesenet. De administreras av Brottspåföljdsverkets två huvudavdelningar: Fångvårdsväsendet/Vankeinhoitolaitos (fängelsestraff och häkten) och Kriminalvårdsväsendet/Kriminaalihuoltolaitos (frivård och ungdomsstraff). Joliet. Kriminalvården i världen Europa Danmark Joliet State Prison. är en form av anstaltsvård i verkställighet av fängelsestraff och frivård. I de flesta länder förs brottmål å det allmännas vägnar av en åklagare.

I Sverige administreras häktena av Kriminalvården. bland annat för den som anhållits av åklagare eller häktats av domstol.Häkte 141 Häkte Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövande. I Danmark kallas ett häkte för arresthus. I Finland kan en häktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest. . Se även • Fyllecell • Polisarrest Kronobergshäktet i Stockholm.

[5] liksom att begreppet är omstritt och politiskt kontroversiellt. särskilt mot civila mål. definiera begreppet men misslyckades då det rådde delade meningar hos de olika medlemsländerna främst vad gäller användandet av våld för självständighet. Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast de handlingar som har som syfte att skapa skräck. Under 70. både högerinriktade och vänsterinriktade politiska organisationer liksom religiösa.[5] Då det råder delade meningar om begreppet försöker vissa nyhetskanaler. Begreppet härstammar från Jakobinernas s k regime de la terreur. att undvika ordet 'terrorist' i sina nyhetsrapporteringar. för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. Terrorism refererar till ett fenomen som inkluderar den faktiska aktionen. statsterrorism eller en krigshandling.och 80-talet försökte FN att termen terrorism. Studier har visat att det finns över 100 definitioner med ett flertal olika element.[9] Det finns dock en rad definitioner som används mycket brett och som har stora likheter.[4] Terrorhandlingar är kriminaliserade på flera samtidiga nivåer i nästan alla länder i världen och betraktas som ett av de grövsta brotten som kan begås. Vissa definitioner inkluderar dock att våldshandlingarna ska vara olagliga. etniska och revolutionära grupper samt regeringar. liksom de ansvariga och deras motiv. Förstörelse efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Ingen definition har lyckats bli universell och accepterad av alla. fruktan')[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse.[2] Om aktören i stället är en stat.[5] Begreppet är starkt politiskt och känslomässigt laddat. En person som praktiserar terrorism kallas för terrorist. En definition som har skapats i en antiterror-resolution från FN:s Generalförsamling lyder:[10] . Därmed kontrasteras terrorism mot enskilda våldsdåd. under franska revolutionen i slutet på 1700-talet. För att en en serie våldshandling ska kallas terrorism ska aktören vara en icke-stat.[7] Konceptet är kontroversiellt eftersom begreppet ofta används av stater för att avlegitimera politiska motståndare. nationalistiska.[3] Terrorism har använts av en bred skara politiska organisationer för att genomdriva sina mål. Attacken krävde nära 3 000 döda och 6 200 skadade.[6] vilket ökar svårigheten att ge begreppet en precis definition. Definitioner Det finns en rad olika definitioner för begreppet terrorism. ofta i syfte att legitimera den egna statens användande av våld mot dessa Jakobinernas välde under franska revolutionen gav upphov till motståndare.[8] Enligt terroristexperten Walter Laqueur är det enda som förenar de olika definitionerna att de inkluderar våld och hot om våld. kallas samma handling i de flesta västländer[opålitlig källa?] istället för terror.Terrorism 142 Terrorism Terrorism (från latin terror 'rädsla. vilka utförs för att uppnå ett ideologiskt mål och som har en uppsåtlig inriktning mot att bortse från civila personers säkerhet. till exempel BBC. brott mot krigets lagar faller därmed utanför terrorismbegreppet.

eller hot om användning av våld. man kan dömas för terroristbrott om man begår någon av vissa gärningar. av idiosynkratiska. J. mot oskyldiga människor. alltid och överallt. William Pierce. beroende på om hot. eller ett mål för uppmärksamhet. ett mål för krav.direkt våld inte är det viktigaste målet. i syfte att skrämma andra människor att utföra handlingar de annars inte skulle utfört."[11] FN:s organ för brottsbekämpning anger även en lång akademisk konsensus-definition som tagits fram av Alex P. eller • allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska. tvång eller propaganda eftersträvas i första hand. Den svenska lagen om straff för terroristbrott använder samma definition. Jongman:[11] [12] Terrorism är en metod för framkallande av fruktan med upprepade våldsaktioner. vilket alienerar en del av befolkningen och skapar sympati för terroristerna. Ett av de viktiga syftena för politisk terror. Det omedelbara mänskliga offret för våldet väljs i allmänhet slumpmässigt (målmöjligheter) eller selektivt (representativt eller symboliskt mål) från en målgrupp. och viktiga mål används för att manipulera det direkta målet (målgrupp (er)) och omvandlar den till ett mål för terror. Schmid inom FN:s arbete mot terrorism lyder: "Act of Terrorism = Peacetime Equivalent of War Crime. och tjänar som meddelandeskapare. vid vilken . konstitutionella. gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att: • injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.Terrorism 143 ” ” Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande. Det andra viktiga syftet är att skapa oro genom att förstöra befolkningens känsla av trygghet och deras tro på att regeringen inte kan besegras (genom direkt aktion). är att framtvinga repressalier från myndigheterna och att tvinga dem att bli mer repressiva. ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. Inom EU används en definition som tillkommit med de nya direktiven om lagar mot terroristbrott. „ En minimal definition som föreslagits av terrorexperten Alex P. grupper eller statliga aktörer. kriminella eller politiska skäl.och våldsbaserade kommunikationsprocesser mellan terrorism (organisation). Hot.[14] . ger i sin skönlitterära bok the Turner Diaries denna definition av politisk terrorism. med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell organisation. • otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd. Schmid och A. (fara) offer.i motsats till mord . ideolog och ledare för amerikanska National Alliance. utförd av (semi) olagliga individer. „ „ „ Filosofen och terrorexperten Igor Primoratz gör följande definition:[13] ” ” Terrorism är avsiktlig användning av våld.

men gruppen misslyckades med att starta den revolution de drömde om.och 1200-talet med fästen runt om i Mellanöstern. I juni 1914 mördade han Österrike-Ungerns tronföljaren Franz Ferdinand vilket utlöste första världskriget.Terrorism 144 Historik De judiska Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister. IRA. var framför allt riktat mot politiker och andra ledare. enligt en terrordatabas. partisangrupper och motståndsrörelser som organiserades och utrustades av de allierade. Medlemmarna i den ryska revolutionära gruppen Narodnaja Volja (Folkets vilja) använde stolt ordet terrorism. Ett exempel är hur CIA medverkade till att bygga upp flera av dagens islamiska terrorgrupper genom träning i Afghanistan. en muslimsk shiitisk sekt under 1100. Den första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska ambassaden i Beirut 1981. Assassinerna använde lönnmordet som vapen. Den brittiska Special Operations Executive utvecklade många av de taktiker och tekniker som används av terroristgrupper idag. Mellanöstern och Sydamerika har varit drabbade av terror både från staten och enskilda terrorgrupper. Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperiets ockupation. ETA och Röda brigaderna. De ansåg att tsaren och det dåvarande politiska systemet var omoraliskt och att det var berättigat att använda våld mot regimen. Då ordet terrorism infördes i Academie Française 1798 var det som något förknippat med det statliga skräckvälde som följde på den franska revolutionen. Blodig statsterrorism användes av Kambodja och Iran och många länder i Afrika. Israel och Palestina är sedan den tiden drabbat av återkommande terrorism och statsterrorism. En av dessa var den serbiske studenten Gavrilo Princip som ingick i den serbiska nationalistiska gruppen Svarta handen. såväl ryska tsarer som amerikanska presidenter mördades. År 1969 utgjorde kapningarna nära 50 % av alla internationella terrorattacker det året. och några år senare hade antalet kapningar minskat med över 90 %. Maximilien de Robespierre var en av jakobinernas ledare och han menade att försvaret av revolutionens höga ideal mot dess yttre och inre fiender krävde terrorn. Under 1800-talet förknippades terrorismen först med små oppositionella grupper som använde våld för att uppnå sina politiska mål. Våldet Den assasinska fästningen Alamut. Under det kalla kriget använde sig båda sidor av terroristgrupper för att kriga via mellanhänder.[16] I kampen för en judisk stat i Palestina utförde de judiska organisationerna Irgun och Lehi terrordåd. Under 1973 installerades metalldetektorer på flygplatserna. Gruppens metoder kom dock att inspirera andra som hoppades att det skulle vara möjligt att förändra de politiska villkoren med radikala metoder.[17] . Grupper som PLO och PKK var aktiva i Mellanöstern. deras medlemmar skickades ut i små grupper som tog livet på befälhavarna i de arméer som hotade deras fästen.[15] År 1881 mördade de tsar Alexander II. Begreppet terrorism myntades först i slutet på 1700-talet i samband med franska revolutionen och jakobinernas skräckregim regime de la terreur.[17] En variant av terrorism som tillkom under 1960-talet var flygplanskapningar.[15] Under andra världskriget verkade framgångsrika statsstödda terrorgrupper av vilka många var gerillor.[18] Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara i Västeuropa genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan). De utomeuropeiska motståndsrörelserna utvecklades efter kriget ofta till nationalistiska terroristgrupper eller gerillor som verkade för avkolonisering. De flitigaste terroristerna under perioden var anarkister. En annan tidig form av terrorism var grupper av assassiner.

Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaida har tagit på sig det ultimata ansvaret för dådet. De senaste åren har en rad terrorangrepp drabbat världen. Indelningar . Indonesien och Irak är särskilt utsatta. Även attentat utförda av religiösa sekter. Efter en ny minskning i terrorns omfattning mot slutet av 1990-talet. Kriget riktar sig mot terrororganisationer och stater som USA anser stödjer terrorism. har införts. Åren efter 2001 har samarbetet mot terrorismen intensifierats avsevärt och en rad åtgärder. många som tidigare ansågs otänkbara. Fyra passagerarflygplan kapades. Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfördraget (1992). Områden och länder som Indien. Nära 3 000 människor dog. Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som mål att få med Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen. Inom EU hade man sedan tidigare enats om den Europeiska konventionen om undertryckande av terrorism (1977) och TREVI-systemet (1976)[19] för samarbete mellan europeiska länder. Detta även om det politiska syftet varit något oklart. räknas i normalfallet som terrordåd. Algeriet. men samtidigt växte den internationella islamistiska terrorismen. En minskning av den internationella terrorismen inträffade under åren för de östeuropeiska kommunistregimernas fall. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen. Madrid. Mot mitten av nittiotalet hade antalet dödade per år ökat till fler än någonsin tidigare.Terrorism 145 Nutida terrorism I det nutida Europa har bland annat Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Euskadi ta Askatasuna (ETA) i Spanien fortsatt sin politiska kamp med hjälp av terrorism. Tjetjenien. 6 200 skadades och flygplan. Gruppen leddes av Mohammed Atta. Bombay och Oslo har drabbats av särskilt allvarliga attacker. Attacken är historiens allvarligaste terroristdåd liksom det mest mediala och uppmärksammade. till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995. Terroristerna var islamister och en majoritet av kaparna var saudiarabiska medborgare. stadsdelar och infrastruktur förstördes till värden av många miljarder dollar. trots åtgärderna. byggnader. Colombia. Pakistan.[18] inträffade angreppen den 11 september 2001 i nordöstra USA. Städer som London. varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett flögs in i Pentagon. Moskva.

Terrorism

146

Terrorism kan indelas på olika sätt. En vanlig indelningsgrund utgår från metoden. Då talar man om terroristkategorier som självmordsbombare och flygplanskapare. På senare tid har det även diskuterats om informationskrigföring (från engelskans information warfare) skulle vara en terrorinriktning. Även det antyder en indelning som utgår från metoden. Vanligast är dock en indelning utgår från räckvidd och terroristorganisationens förhållande till staten. En indelning då är kategorierna inhemsk terrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

Efter räckvidd och statsmotsättning
• Inhemsk terrorism Terroraktioner som verkar inom de nationella gränserna. Uppstår vanligen på grund av politiska, sociala och etniska konflikter. Identiteter och territorium spelar stor roll, liksom statlig repression. Exempel på organisationer kan vara ETA, 17 november och andra. • Internationell terrorism

Blommor där tre polismän sköts ihjäl under terrorangreppen i Bombay i november 2008. Indien är det land som drabbas av flest terrordåd varje år.

Terroraktioner eller terrororganisering som verkar över de nationella gränserna. Den här typen av terrorism har ökat kraftigt under de senare decennierna. Viktiga faktorer är nationalistiska territoralkonflikter och ideologisk och religiös övertygelse. Identiteter och internationella konflikter spelar stor roll. Exempel på organisationer är Al-Qaida, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad och JRA. • Statsterrorism Huvudartikel: Statsterrorism Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga när en stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. Också om termen normalt används om terrorhandlingar skilda från egentligt krig, passar många aktioner inom krigföring allmänt in på terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna på angrepp från motståndsrörelser under andra världskriget, som exempelvis kunde innebära avrättningar av slumpvis valda civila, är terrorism om man inte enkom undantar sådant från definitionen. Stater som ofta anklagas för statsterrorism inkluderar Colombia, Iran, Israel, Pakistan, Syrien och USA.
Dimensioner av terrorism Variabel
Antal förövare Relation till auktoriteter Räckvidd Militär status Spirituell motivation Ekonomisk motivation Politisk ideologi Hierarkisk roll Beredd att dö

Dimension

Individ eller grupp Anti-stat / separatist eller pro-stat / pro-etablissemang Inomstatlig eller internationell Civil eller paramilitär / militär Religiös eller sekulär Idealistisk eller entreprenörsmässig Anarkistisk eller vänster / socialistisk eller höger / fascistisk Sponsor eller ledare eller mellanled eller följare Självmordsbenägen eller ej självmordsbenägen

Terrorism

147
Måltavla Metod

Egendom eller individer eller massor av människor Bombningar, mord, kidnappning / gisslantagande, massförgiftning, våldtäkt, övrig
[20]

Källa: Victoroff, Jeff (2005).

Efter ideologi
En annan vanlig typologi utgår från den grundläggande ideologin eller motivationen: nationalistisk terrorism, religiös terrorism, etnisk terrorism, högerterrorism (högerextremism), vänsterterrorism (vänsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

Efter typ
Statsvetaren Robert Pape delar in terrorism efter dess typ i en artikeln om självmordsterrorister:[21] • Demonstrativ terrorism är sådan terrorism som främst är ägnad åt att få uppmärksamhet. Aktionerna kan vara kidnappningar, flygplanskapningar och explosioner som gruppen har varnat för på förhand. I dessa fall undviker terroristerna ofta allvarliga skador och grövre våld i syfte att inte få opinionen emot sin sak. • Destruktiv terrorism är mer aggressiv och har ett starkare tvingande element. Destruktiva terrorister försöker orsaka verkliga skador på målgruppen, med risk för förlorade sympatier. Balansen mellan skada och sympatier beror på den politiska frågan; handlingarna riktas mot mål som inte väcker alltför stort motstånd bland potentiella sympatisörer. • Självmordsterrorism är enligt Pape den mest aggressiva formen av terrorism. Där tas den tvingande våldsnivån till så höga nivåer att terroristen riskerar att förlora i stöd även inom den egna närgruppen. Självmordsterrorister dödar sig själva och målet är ofta valt med syfte att döda så många fiender som möjligt.

Orsaker
Som ett komplext samhällsfenomen finns det en rad orsaker till terrorism. För tillfället pågår en omfattande forskning inom flera olika samhällsvetenskapliga fält om terrorismens orsaker. När man ser på orsakerna till terrorism bör man även beakta att det som en person definierar som terrorism av en annan kan betraktas som helt legitima och nödvändiga handlingar för att uppnå någon form av högre mål, även om det leder till att civila skadas och dödas. En person som av några betraktas som terrorist kan alltså av andra betraktas som en frihetskämpe. Ett exempel på detta är organisationen ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe som hade Nelson Mandela som ledare och som räknades som en terroristorganisation av Apartheid-regimen.[22] I efterhand har istället Mandela hyllats för sin kamp mot rasism och för demokrati i Sydafrika.

Ideologi och religion
En viktig orsak till terrorism är ideologisk övertygelse. Själva idégrunden kan skilja sig starkt, ofta är den politisk eller religiös. Grupper som motiverats av vänsterideologi inkluderar Röda brigaderna, Farc och 17 november. Grupper som motiverats av högerideologi är något färre och inkluderar Bozkurtlar och Combat 18. En mycket stor andel av dagens terrorism utförs av islamiska grupper, enligt en studie över 45 %. Världens största och mest uppmärksammade terrornätverk anses vara det islamistiska al-Qaida. Dess ledare Usama bin Ladin motiverar sina aktioner med texter från Koranen. Andra islamiskt motiverade grupper är Hizbollah och Ansar al-Islam, Jemaah Islamiya och al-Aqsa Martyrernas Brigader. Även kristna grupper har använt terrorliknande metoder, till exempel Herrens motståndsarmé. Forskning om religiös tro visar att den kan hjälpa till att få individer att samarbeta i grupp och med att motivera handling, problem som delas av alla terroristgrupper. Vissa samtida forskare menar att en evolutionär syn på religion

Terrorism kan förklara hur dagens terrorism utvecklas. Terrorister använder komplicerade religiösa ritualer för att associera känslor med heliga symboler och signalera gruppens gemensamma vilja till uppoffring. Dessa heliga symboler är emotionellt framkallande och starkt motiverande. De skapar solidaritet och tillit inom gruppen. Religiösa föreställningar, inklusive utlovade belöningar efter döden, tjänar till att underlätta samarbete genom att förändra bedömningen av nyttan med negativa, kostsamma handlingar, inklusive självmordsterrorism. Utvecklingsmönster i hjärnan som är unika för tonårstiden gör den till en ideal period för att rekrytera nya självmordsterrorister, exponera dem för religiös ideologi och få dem att delta i högriskbeteenden.[23]

148

Fattigdom och ojämlikhet
Enligt ekonomisk teori borde risken för politiskt våld tillta när utbildningsnivåer, per capita inkomster och tillväxt minskar. Det beror på att alternativkostnaden för att begå terrorhandlingar minskar; det en fattig terrorist ger upp är mindre värt än vad en rik riskerar förlora. Det är också tänkbart att de demokratiska kanalerna fungerar bättre i samhällen med välutbildade, resursstarka invånare. Flera studier har dock undersökt om internationell terrorism kan ha sin grund i fattigdom eller ekonomisk ojämlikhet. Den omfattande forskningen har visat att faktorer som social och ekonomisk ojämlikhet och låg utbildning saknar samband med internationell terrorism. Internationella terrorister är ofta högutbildade och mycket kosmopolitiska. Etnonationalistiska ledare har ofta formats i sina nationalistiska ståndpunkter genom sin utbildning. Internationella terroraktioner är ofta kostsamma i förhållande till enskilda inkomster. För inhemsk terrorism skiljer sig resultaten delvis.

Självbestämmande och nationalism
En statsvetare som argumenterar för denna förklaring, istället för religion, är Robert Pape, som har studerat självmordsbombare. Pape har dock kritiserats av senare forskare. IRA och ETA är två exempel.[förtydliga]

Förtryck och bristande rättigheter
I ett stort antal av de empiriska studier som gjorts över orsakerna till terrorism framträder förtryck, autokratiskt styre och bristande rättigheter som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Däremot tycks demokratier vara mer utsatta som måltavlor för internationell terrorism.

Statlig eller organisatorisk hjälp
En viktig anledning till att terrorism kan fortsätta är olika former av hjälp från stater, organisationer, etniska grupper eller individer i samma land eller i andra länder. Islamiska grupper får finansiering från Saudiarabien och Iran, två exempel är den kosovoalbanska gruppen UCK och separatistgrupper i Tjetjenien. IRA fick mycket av sin finansiering från staden Boston i USA, där många irländare bosatt sig. USA har stött terrororganisationer över stora delar av jorden, till exempel grupper som Contras i Latinamerika. Syrien har stött en rad terroristgrupper. Studier har även visat att internationellt bistånd till en stat har ett samband med ett ökat antal terroristattacker från den staten.[24]

till exempel hos officiella företrädare för "fienden". personlighet. och vissa terrorister nyttjar medvetet denna kanal. Den forskning som finns sedan tidigare om våldsbrott visar att individuella psykologiska faktorer har stor betydelse. Det förekommer även gisslantaganden och kidnappningar. kön. Effekten av terrorism framkommer genom rapportering i massmedia. nästan alltid mellan 18-30 år och många gånger (men inte alltid) ogifta. i syfte att förödmjuka fienden och att provocera. Faktum är att alla terroristorganisationer delar vissa grundläggande egenskaper. Därför har organisationer som ETA eller PKK ofta en koppling till den organiserade brottsligheten.Terrorism 149 Individuella faktorer Terrorhandlingar är nästan alltid en form av våldsbrott.ex. Ett annat syfte med terroristverksamhet är mobilisering av sympatisörer och radikalisering av politiska rörelser som är nära sammankopplade till terroristgruppen. religiösa platser. Terroristerna tenderar att se sig själva som befriare av "förtryckta". såsom platser i det offentliga livet som är svåra att skydda (t. offentliga byggnader). kollektivtrafik. kan terroristernas ideologi verkställas. Med relativt lite arbete och utrustning kan mycket stor skada och stort intryckt åstadkommas. som inte primärt är politiskt motiverad. såsom en relativt svag ställning i förhållande till den omtvistade maktapparaten. brutala aktioner eller provokativa svarsåtgärder. Genom att utsätta kraftigt skyddade mål av ekonomisk betydelse för angrepp (t.ex. till exempel genom spridning av avrättningsvideor från offer av människorov. En viktig egenskap hos terroristgrupper är att de tenderar att organisera sig i oberoende terroristceller som kan handla helt självständigt. Våldet riktas ofta mot mål med högt symbolvärde (t. Förövare . restauranger). Ålder. Gynnande responser kan vara undfallenhet och eftergifter men även oproportionerliga. men också allt mer mot så kallade mjuka mål. En terroristcell kan självständigt besluta när och var de ska ta initiativet. Om det senare inträffar kan terroristerna positionera sig som försvarare snarare än angripare. Genom spridningen av osäkerhet och kaos. Den reguljära brottsligheten används för att skapa finansiella resurser för att kunna agera. Oftast är offren för terroristhandlingar helt oskyldiga åskådare exempelvis kvinnor och barn eller medborgare i för konflikten inte deltagande länder. socioekonomisk status och andra faktorer spelar in. Strategi och metoder Strategin för terrorism av främst beroende av psykologiska effekter. Den berörda målet blir chockat och överväldigat. Skapande av nya supporters sker ofta genom att responsen från "fienden" på terrorattackerna blir en sådan som gynnar terroristerna. Under senaste tid har en strategi varit att åstadkomma ekonomisk skada. kan fiendens ekonomi och regering destabiliseras och de egna politiska målen främjas.ex. Studier visar att terrorister nästan alltid är män. angrepp på oljeanläggningar eller på turistorter). uppväxtfaktorer. Sett till förhållandet mellan insats och resultat kan terrorism vara en mycket effektiv form av krigföring. Terroristgrupper blomstrar ofta samtidigt med brottslig verksamhet.

Man kan därför göra skillnad på medel (terrordåd) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrån hans politiska mål (terrorist eller frihetskämpe). utesluter det inte att han använder sig av terrordåd för att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att nå sina mål.Terrorism 150 Terroristernas ursprungsområde och antal dödade inom internationell terror. De judiska organisationerna Irgun och Lehi urförde terroristattacker men dess medlemmar betraktas inte av alla dagens israeler som terrorister.5 46. inte på etno-religiös tillhörighet. eftersom den baseras på nationalitet. Ett terrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför det (utom att handlingar utförda av stater i allmänhet undantas från definitionen). har som mål att först befria den muslimska världen från icke-muslimskt inflytande för att slutligen erövra världen och införa ett islamiskt världsomspännande kalifat. Även om en titulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe".0 2. Organisationer Terroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå politiska mål. . Den som har makten har också tolkningsföreträdet. inte som islamiska.0 4.5 11. Al-Qaida. Tabellen underskattar andelen islamisk terrorism och överskattar den västerländska andelen. Terrorgruppers motiv och syfte med aktionerna varierar. 1969-2005. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte – och i synnerhet huruvida man talar om den i termer av terrorism – är i hög grad en subjektiv bedömning.0 6. likaså kallade de tyska nazisterna under andra världskriget medlemmarna i de olika motståndsrörelserna för terrorister. Det vill säga islamska terrorister med till exempel brittiskt medborgarskap räknas som västerländska.9 7. Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigt många organisationer. Spanska ETA har som mål att skapa en självständig baskisk stat.3 4.9 Afrikansk Hinduisk Islamisk Japansk Latinamerikansk Ortodox Övrig Kinesisk Västerländsk [25] Källa: Nuemayer & Plûmper 2008.1 4. Den numera upplösta västtyska Röda armé-fraktionen hade som mål att genom terror medverka till en ökad statlig repression och på så sätt få arbetarklassen att mobilisera. Uttrycket "en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe" brukar användas för att rättfärdiga terrorism. Ursprung Antal dödade 1304 415 4307 415 1034 369 560 268 735 Andel % 14. Nelson Mandela och ANC betraktades under många år som terrorister av den sydafrikanska vita regimen (se apartheid).

hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindra person avled och 23 skadades. Natten till den 12 juli rodde Anton Nilson ut till den båt som britterna var förlagda på..) får symbolisera utsugningen av samernas land. Bombattentaten var nära med att lyckas förstöra två centrala kraftledningar. brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Kraftledningarna var 400 kilovolts stamledningar. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken.[26] Ett attentat av terroristkaraktär var det som utfördes 1940 under en tid av stark anti-kommunism i Sverige. individer och nätverk som är beredda att använda Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. Den nyliberale OS-bombaren. En våld. En person dödades och 23 skadades. Anton Nilson (1887-1989. Om det inte skedde. Han frisläpptes 2002 och lever idag under ett annat namn. och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare.och splitterskador. Algot Rosberg. De skrev vidare att "Sverige har jävlats nog med samerna – ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (. hotade aktionsgruppen med att "lamslå Sverige". Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman. i media känd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. I den kraftiga explosionen dödades en person..som dödade fem människor. varför de två ledningarna stod för en omfattande del av strömförsörjningen till södra Sverige. Säkerhetspolisen anser främst två politiska grupper utgöra ett hot: vit makt-miljön och autonoma miljön.[28] Exempel på en grupp i vit makt-miljön är Svenska motståndsrörelsen.[29] År 1998 bombades två kraftledningar i Jämtland av den samiska gruppen "Aktionsgruppen mot fria fjälljakten". Amalthea. Totalt fanns vid tillfället åtta stycken stamledningar genom Sverige. och apterade en bomb på dess skrov. Det är ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sverige. Walter Close.[27] I dessa finns grupper. och 23 andra personer skadades. Exempel på en grupp i den autonoma miljön är Antifascistisk aktion. I hotbreven krävde gruppen att "1992 års riksdagsbeslut om att införa fri fjälljakt på småvilt måste rivas upp". enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri. och därmed två av Sveriges viktigaste ledningar. varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn.Terrorism 151 Terrorism i Sverige Svensk inhemsk terrorism Ett historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet.och rättigheter.och rättigheter och kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sveriges historia. Hinze dömdes av Svea hovrätt till sju års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och mordbrand. Enligt Säkerhetspolisen har användningen av våld och olagliga metoder ökat de senaste åren. Attentatet utfördes av tre ungsocialister. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden. Inom Sverige finns idag ingen inhemsk och aktiv gruppering som använder så mycket våld att de kan klassas som terrorister. I brev till tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen på sig flera attentat. Bombdådet var även en hämnd för att dessa hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Enstaka terrordåd har utförts av helt andra grupper. Även om vit makt-miljön och autonoma miljön inte utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri. vilket ändrades till livstids straffarbete."[30] . Mats Hinze greps år 1997 efter ett flertal bomber. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på att ordna sommar-OS år 2004. ett bombattentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete.

Attacken utfördes av den islamistiska terrorgruppen Jemaah Islamiyah. och godkändes av en styrgrupp. Mordet planerades av Yehoshua Zetler. Det var det första självmordsattentatet i Sverige. Kommando Holger Meins krävde att 26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland. Både Talb och Imandi dömdes till livstids fängelse. Nathan Yellin-Mor. [31] Bombdåden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Airlines kontor i Köpenhamn under 1985.Terrorism 152 Internationella attacker i Sverige Under ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Västtysklands ambassad på Gärdet i Stockholm av Kommando Holger Meins en gren ur den väpnade vänsterextrema terrorgruppen Röda armé-fraktionen. Sternligans ledare i Jerusalem. som under tiden för mordet var en av Sternligans högsta ledare. skadade terrorister försökte fly men omhändertogs av svensk polis. I respektive land finns förbud mot våldsdåd. antagen 2005 . FN:s generalförsamling har antagit fem fördrag om terrorism. sammanlagt tolv personer. med attentatsmannens egen död som följd.två ambassadpersonal och två terrorister . har många mellanstatliga organisationer antagit konventioner som relaterar till terrorism. tog ambassadpersonalen. däribland ambassadören Dietrich Stoecker. antagen 1997 • Konventionen för att förhindra sponsring av terrorism. och att de palestinska flyktingarna skulle få återvända. Terroristen Dellwo sköt då ihjäl två personer ur gisslan. vilka utgör en del av folkrätten:[33] [34] • Konventionen om skydd av internationellt skyddsvärda personer. Totalt dödades fyra personer . Attacker mot svenskar utomlands Den 17 september 1948 mördades FN-medlaren Folke Bernadotte av den sionistiska organisationen Lehi. Eftersom en stor del av terrorismen är av internationell karaktär. Fem svenska medborgare dödades 2002 i en terrorattack på ön Bali i Indonesien. Köpenhamn och Amsterdam under 1985-86. det visade sig vara en handgranat som exploderat av misstag. Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vägrade att ge efter för kraven. nationellt överskridande. Sternligans operative chef i Jerusalem. En svensk medborgare dödades vid självmordsattackerna mot WTC. Ockupanterna. däribland diplomater. mera känd som Sternligan. Två av de dömda var Abu Talb och Marten Imandi. Ockupationen tog slut. antagen 1979 • Konventionen för att förhindra terrorbombningar. Juridiskt ramverk Terrorism är enligt lag förbjudet på ett flertal sätt. och filosofen Yisrael Eldad. antagen 1999 • Konventionen för att förhindra kärnvapenterrorism. Talb misstänks även för planering av bombattentatet över Lockerbie i Skottland 1988. antagen 1973 • Konventionen mot gisslantagning.[32] Den 28-årige Taimour Abdulwahab utförde ett självmordsattentat på Drottningsgatan i Stockholm den 11 december 2010. bestående av den framtida israeliske premiärministern Yitzhak Shamir. 11 september 2001. bland andra Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner.14 personer skadades. År 1989 och 1991 dömdes fyra palestinier i Sverige för medverkan i en serie bombdåd i Stockholm. Religiös terrorism i Sverige Religiös terrorism i Sverige inskränker sig till de av islamistiska förtecken präglade Bombdåden i Stockholm 2010. Ambassaden omringades av polisen och förhandlingar inleddes. Endast gärningsmannen omkom men två personer skadades. som gisslan. Ligan ansåg att Bernadotte stod i vägen för ett omfångsrikt Israel eftersom han tänkte sig att det vid sidan om den judiska staten också skulle finnas en palestinsk stat. På natten detonerade en laddning på ambassaden.

se/ sb/ d/ 10939) [15] Vad är terrorism? (http:/ / www. sid 15-27. sid 6 (sid 12 i PDF dokumentet). in Primoratz. sid 6. Theories and Literature. Schmid & A. . shtml) (på Engelska). gov. com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. html) [12] A. 3. ISBN 0-231-11468-0. ”International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism” (http:/ / www. Den första av dessa är en konvention om kränkningar ombord på flygplan. New York: Oxford University Press. Jongman (red. [2] ”Fiona Adamson.png|14px| (http:/ / sitemaker..J. Den antogs 1963. . ssrc. regeringen. from Fr.Terrorism (http:/ / www. org/ web/ 20070627231104/ http:/ / www. from L. org/ law/ cod/ finterr. sid 28. (2004). Jeffrey (2003). Political Terrorism: A New Guide to Actors. Channel 4 television UK [17] Atran. Non-State Actors and the Logic of Transnational Mobilization: A Perspective from International Relations". red. archive. amazon. umich. Bounding the Global War on Terrorism. Europarådet. Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan. aspx) säkerhetspolitik. etymonline. strategicstudiesinstitute. co. 12 February 2002 [9] BBC (2009). [5] Record. com/ eb/ article-9071797). [14] Enligt presentation av Lagen om straff för terroristbrott (Lag 2003:148). The New Terrorism: Fanaticism and the Arms of Mass Destruction. “What Is Terrorism?”. army.se [16] Churchill's Secret Army. Authors. ISBN 1-58487-146-6. "International Terrorism. se/ templates/ Level2Page____397. sidan läst 7 januari 2009 [3] Bruce Hoffman.Terrorism FN-organ har dessutom enskilt antagit många konventioner. org/ gsc/ gsc_activities/ adamson/ ). United Nations. com/ index. Läst 2006-08-11. htm) Australian Law and Bills Digest Group.) (1988). com/ gp/ product/ 1412804698/ qid=1136245575/ sr=8-1/ ref=sr_8_xs_ap_i1_xgl14/ 002-2967789-9200824?n=507846& s=books& v=glance) [13] Primoratz. edu/ satran/ files/ science-gst. mil/ Pubs/ Display. unodc. Use of Language When Reporting” (http:/ / www. Inside terrorism. au/ library/ Pubs/ CIB/ 2001-02/ 02cib08. [7] Se ipsnews. och Brittiska samväldet. . net/ news. [11] United Nations Office on Drugs and Crime: Definitions of Terrorism (http:/ / web. Justitiedepartementet (http:/ / www. Utanför FN har regionala konventioner antagits av bland annat Arabförbundet. Science. pdf)] PDF]. Columbia University Press. htm) (på Engelska). citerar fotnot 11: Walter Laqueur (1999). Data Bases. un. The Right of Self-Defence under International Law-the Response to the Terrorist Attacks of 11 September. med hänsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer [8] Martyn. Genesis of Suicide Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. [10] General Assembly of the United Nations (1999). Angus (2002). Online Etymology Dictionary: "1795. International Relations and Terrorism"” (http:/ / programs. British Broadcasting Corporation. . nytimes. första kapitlet. britannica. Encyclopædia Britannica. Terrorism: The Philosophical Issues. Cfm?pubID=207) [6] Hoffman. Inside Terrorism. ”Guidance: Terrorism. php?term=terrorism). 299:1534-1539. Igor (2004). (http:/ / www. Parliament of Australia Web Site. den så kallade Tokyokonventionen. uk/ guidelines/ editorialguidelines/ advice/ terrorismlanguage/ ourapproach. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. in specific sense of "government intimidation during the Reign of Terror in France" (1793-July 1794). Columbia University Press.[34] 153 Se även • • • • • • • • • Kontraterrorism Våld Väpnad konflikt Asymmetrisk krigföring Motståndsrörelse Gerilla Lista över organisationer som har terrorismstämplats av EU Lista över organisationer som har terrorismstämplats av Storbritannien Lista över organisationer som har terrorismstämplats av USA Referenser Noter [1] Terrorism (http:/ / www. föredrag vid konferensen "International Law. sakerhetspolitik. publicerad vid SSRC. Concepts. asp?idnews=29633) för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN. html) [4] ”Terrorism” (http:/ / www. Hoffman . aph. bbc. org/ unodc/ terrorism_definitions. sid 32.net (http:/ / ipsnews.P. terrorisme (1798). terror". Strategic Studies Institute (http:/ / www. amazon (http:/ / www. . Scott (2003). Bruce (1998).

Aid and the Delegated Fight against Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. ” Det var inte meningen att någon skulle dö (http:/ / sydsvenskan. Natural security: A Darwinian approach to a dangerous world. . 2003.Terrorism [18] Anderton & Carter (2004).atkinson/Terrorist Networks. com/ assets/ pdf/ pogt/ Part4_Chronology. pdf) PDF. ” Kartlägg Abu Talb och Lockerbie (http:/ / www. holycross. Igor Primoratz. 1976. html)”. un. Militants and Martyrs: Evolutionary Perspectives on Religion and Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism. [23] Sosis. pdf)] PDF]. 37(4):442-58. submitted. ece)”. ab)”.Terrorism in the 21st century. Aftonbladet. [26] Kristin Nord (5 juli 2008). [32] Anders Karlgren (19 oktober 2007). 2008. sakerhetspolisen. .00321. org/ English/ Terrorism.png|14px| (http:/ / idei. Transaction Books. Radicalisme. Aftonbladet. . un. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_509757. 2003. [24] Azam. Robert (2003). edu/ faculty/ handwerker/ 309readings/ Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind. The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http:/ / www. | förord [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. se/ malmo/ article343315. Modernista. DOI: 10. html). The Journal of Economic Education.png|14px| (http:/ / www. 2008. Lund. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism/ konfrontationer. American Political Science Review. Walter Laqueur: No End to War . University of Pennsylvania Press.. red: Terrorism: The Philosophical Issues. html). se/ Sakerhetspolitik/ Media/ Terrorist-eller-frihetskampe/ ).png|14px| (http://www.png|14px| (http:/ / www. Leopard 2005. 3b063add1101207dd46800055430. [28] ”Konfrontationer mellan miljöerna” (http:/ / www.. 1988. org/ aboutun/ untoday/ inetlaw. cfm?abstract_id=952208). Richard & Candace Alcorta (2005). 49(1):3-42. sakerhetspolisen. edu/ departments/ economics/ RePEc/ Anderton_Terrorism. Conventions on Terrorism (http:/ / untreaty. [19] I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme.se” (http:/ / www. det finns ingen officiell tolkning [20] Victoroff. Extrémisme et Violence Internationale. Stacey Fleet et al.Säkerhetspolitik. Ordfront. sidan läst 13 januari 2009 154 Litteratur • • • • • • • • • • Björn Kumm: Terrorismens Historia. [29] Katarina Sternudd (28 november 2002). Hansén/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Review of Development Economics.Chronolgy [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. [27] ”Politisk extremism” (http:/ / www. anth. ISBN 0-8264-1435-4 Mattias Gardell: Bin Ladin I våra hjärtan. 97(3):1-19. DOI: 10. Applying Intermediate Microeconomics to Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. pdf)] PDF]. Jean-Paul & Alexandra Delacroix (2005). University of California Press. Great Barrington. 4. htm). pdf)] PDF]. New York. com/ sol3/ papers. com/ research/ guest/ Pape1. sid 3 [22] ”"Terrorist eller frihetskämpe?" . i Sagarin & Taylor (2007). . Marc Sageman: Understanding Terror Networks. 7671d7bb110e3dcb1fd80004657.dialup4less.x. . sakerhetspolitik. pdf)] PDF]. 2004.1177/0022002704272040 [21] Pape. . se/ nyheter/ article108015. aftonbladet. British journal of political science. aftonbladet.2006. 4. . asp). svd. Patterns of Global Terrorism 1985-2005: Part 4 .com/~gerald. fr/ doc/ wp/ 2005/ aid_delegated. 2001. Eric & Thomas Plûmper (2008). [31] Berkshire (2005) (på Engelska). pdf)] PDF]. [25] Nuemayer. Författarförlaget. The Mind of the Terrorist [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. 2004. International law” (http:/ / www.png|14px| (http:/ / www. berkshirepublishing. 10(2):330-344. [33] ”The United Nations Today. Säkerhetspolisen. uconn. ssrn. Steve Sem-Sandberg: Theres. Läst 10 november 2008. Säkerhetspolisen. Defining Suicide Terrorism. MA: Berkshire Publishing Group. ” OS-bombaren: Jag längtar efter ett "ordnat" liv (http:/ / www. . 2005.1111/j. edu/ religion-violence/ Readings/ Militants_and_Martyrs.pdf)] PDF] Noam Chomsky: 9-11. International Terrorism and the Clash of Civilizations (http:/ / papers. Jeff (2005). . Sydsvenskan. svd)”. .: Political Terrorism. Journal of Conflict Resolution.1467-9361. Svenska Dagbladet. Seven Stories Press. webster. se/ nyheter/ 9809/ 15/ bomb. [30] Oisin Cantwell (19 september 1998). sidan läst 13 januari 2009 [34] United Nations Treaty Collection. Läst 10 november 2008. ” Flera bombattentat mot kraftledning (http:/ / wwwc.png|14px| (http:/ / www. danieldrezner. ISBN 91-89442-51-2 Bommi Baumann: Hur det hela började.

stanford.start.pdf) PDF av statsvetaren Robert Pape vid University of Chicago • Calculating Tragedy: Assessing The Costs of Terrorism (http://opus.crimestart.pdf) PDF av antropologen Scott Atran vid University of Michigan • The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http://www.ugr. • The International Institute For Strategic Studies (http://www.memri.org/) inkluderar databas över terrorincidenter • Global Terrorism Database (http://www. Terrorism.uconn.gov/rr/frd/pdf-files/Soc_Psych_of_Terrorism. pdf) PDF av Federal Research Division vid Library of Congress i USA • The Evolution of Terrorism in 2005.sitemaker.anth. Igor Primoratz i Stanford Encyclopedia of Philosophy • The Sociology and Psychology of Terrorism (http://www. cgi?Area=sr&ID=SR3104).umich.org/) • Memorial Institute for the Prevention of Terrorism (http://www.com/research/guest/Pape1.pdf) PDF av Manuel Torres med flera statsvetare • crimestart (http://www.zbw-kiel.edu/entries/terrorism/) terrorism och filosofi.be/studies/ac424_en.loc.pdf) PDF av statsvetarna Rik Coolsaet och Teun Van de Voorde vid Universiteit Gent • Terror.edu/satran/files/ twq06spring_atran.info/tilly/2004_Terror.se: Terrorism (http://www. A statistical assessment (http://statbel. organisationen Middle East Media Research Institutes lista över 25 islamistiska webbplatser och forum med anknytning till bland annat al-Qaida och Hamas.pdf) PDF av sociologen Charles Tilly vid University of Columbia • The Moral Logic and Growth of Suicide Terrorism (http://www.fgov.org/sc/ctc/) Justitiedepartementet: Bekämpning av terrorism (http://www.se/sb/d/10939) Säkerhetspolitik.umd.iiss.mipt.org/terrorism/) FN:s Säkerhetsråd: Counter-Terrorism Committee (http://www.Terrorism 155 Externa länkar Myndigheter • • • • FN: UN Action to Counter Terrorism (http://www.pdf) PDF av ekonomen Bruno Frey mfl • The Mind of the Terrorist (http://www.eu/publications/ EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2008.edu/faculty/handwerker/309readings/Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind.europa.es/doi/16517003.pdf) PDF | EUs polismyndighet Europol: EU Terrorism Situation and Trend Report 2008 Forskningsinstitut och databaser • Islamist Websites and Their Hosts Part I: Islamist Terror Organizations (http://www.sakerhetspolitik.de/volltexte/2005/2604/pdf/ cesifo1_wp1341.edu/data/gtd/) utvecklas av National Consortium for the Study of Terrorism vid University of Maryland Forskningsartiklar • Terrorism (http://plato.org/bin/articles.danieldrezner.un.regeringen. Terrorists (http://professor-murmann.un.com/Terrorism/) terrorism resources .europol.se/) produceras av Styrelsen för psykologiskt försvar • Europol: Terrorism Situation Report 2008 (http://www.pdf) PDF av psykiatrikern Jeff Victoroff vid University of Southern California School of Medicine • Analysis and Evolution of the Global Jihadist Movement Propaganda (http://hera.

Mussolinis Italien och Stalins Sovjetunionen är några stater om vilka regimernas aktioner mot dess medborgare ofta benämns som statsterrorism. genom att döda eller skada oskyldiga. har denna betydelse av ordet kritiserats.[7] och företas framför allt av militärt svaga stater mot starkare. [6] Statsunderstödd terrorism Till statsterrorism förs ibland även statssponsrad terrorism.[8] [9] Enligt ett synsätt som företräds av bland andra Palestinas talesperson Nasser al-Kidwa finns emellertid ingen egentlig skillnad mellan terrorism. Andra menar att det är att betrakta som en krigshandling i en väpnad konflikt. som innebär ett direkt stöd till en terroristorganisation.[3] Exempel från 2010 på handlingar som skulle kunna betecknas som statsterrorism är Bordningen av Gazakonvojen [4] [5] och virusangreppet mot Irans kärnkraftsanläggningar.Terrorism 156 Media • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category: Statsterrorism Statsterrorism är terrorism som anbefalls av eller har sitt ursprung från en statsledning. I samband med detta ändrade också terrorismen karaktär. professorn i kontraterrorism och säkerhetspolitik. ekonomi och vapen. Framför allt Iran. Grekland och Chile. Bruce Hoffman. ofta hemligt. statsterrorism och statsspronsrad terrorism. Staters våld inom och utom landets gränser Begreppet innefattas som regel i paraplybenämningen "internationell terrorism". hålla folk i förvar under lång tid utan rättegång. Mänskliga skallar från offer under Pol Pots styre i Kambodja. med fejkade rättegångar eller genom att konfiskera eller frysa deras egendom utan giltig anledning och utan rättegång inom rimlig tid. i form av nationell terrorism.[2] menar att terrorism är våld som företas av icke-stater. Nazityskland. Sådana handlingar kallas även proskription. Irak. i form av till exempel utbildning. och flera andra stater under efterkrigstiden.[3] Syftet med statssponsrad terrorism är att anfalla en annan makt utan att själv kunna bli utsatt för hämndaktioner.[1] eller genom annat. stöd en stat kan ge en terroristgrupp. saknar juridisk definition och används ofta av representanter av en stat i anklagelser mot andra staters agerande. Libyen och Syrien visade sig stödja terroristorganisationer under denna tid. det vill säga att en stats regering beordrar terrordåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. varmed internt våld som utförs av en statsmakt snarare bör uppfattas som "terror" än "statsterrorism". liksom militärdiktaturerna i Argentina. en organisation eller en stat.[3] Ett annat historiskt exempel som uppmärksammades under 2008 var DDR:s stöd till Baader-Meinhof. eftersom en handling är terrorism oavsett om den utförs av en enskild person.[10] .[3] Fenomenet med statligt understödd terrorism är yngre än terrorism och statlig terror. Massakern i Indonesien 1965–1966 är ett annat exempel.[1] Ibland avses i stället aktioner som stater företar mot den egna befolkningen. Detta kan exempelvis ske genom våld. Vilka handlingar som faller under kategorin "statsterrorism" är i likhet med "terrorism" kontroversiellt. På grund av hur begreppet "terrorism" definieras. och började uppmärksammas av USA i Mellanöstern under 1980-talet. När israelisk militär dödar ledare för grupper som av bl a Israel definieras som terrorgrupper har begreppet använts av vissa kritiker inom svensk vänster.

dn. uppnås sällan någon enighet om vilka staters handlingar som kan benämnas statsterrorism. se/ filer/ a_sidor/ 4/ 1. I samband med detta uttalande 1998 menade Libyen att de av USA utsatts för statsterrorism. Epsilon press. se/ baader-meinhof). se/ dnbok/ dnbok-hem/ myternas-meinhof). ISBN: 9789173433037 http:/ / www. i form av embargo. men hade 2006 enligt FN:s ledare för kontraterrorism. förordas som regel att statsterrorism. dn. har fått uppmärksamhet på senare tid för att ha använt termen i sin kritik av bland annat USA:s krig mot terrorismen. Bakgrunden. nytimes. Libyen definierade 1998 inför FN "statsterrorism" som en illegal kontraterrorism. Scotland: AK Press [12] Blum. när stater missbrukar makt. mänskliga rättigheter eller som brott mot mänskligheten. Terrorismens Kultur. doc. edu/ people/ brh6/ ?PageTemplateID=81) Bruce Hoffman. se/ nyheter/ varlden/ riktad-virusattack-mot-irans-karnkraftsanlaggning-1. framtiden. hot om kärnvapen och blockader. Stirling. tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www. utan att i stället de stater som förhindrar genomdrivandet av dessa FN-beslut bör sägas begå statsterrorism. aspx). Dagens Nyheter Nationalencyklopedin: Baader-Meinhof (http:/ / www. georgetown. ne. kapitel 1 (http:/ / www.[17] Pakistans president Pervez Musharraf har i likhet med bland andra Libyen ifrågasatt att de som kämpar efter en FN-stödd självständighet med våld. bör betraktas som terrorister. en terroristhandling en stat företar i kamp mot terrorism.[11] William Blum har utförligt dokumenterat USA:s stöd till terrorverksamhet runtom i världen. Terrorismen har bytt ansikte (http:/ / www. Kriminalitet & terrorism (http:/ / faktasamlingcbrn. I grund och botten handlar oenigheten om bedömningen vilket våld och vilket försvar som är legitimt. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. Terrorismens Historia . com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism.[14] [15] Debatter om statsterrorism Eftersom definitionen av statsterrorism är kontroversiell och ingen enighet mellan stater har kunnat uppnås. behandlas inom ramarna för krigsrätt. html) http:/ / www. se/ FOI/ templates/ Page____759. foi. se/ nyheter/ utrikes/ ofattbart-vald-pa-ship-to-gaza_5381085. htm) [11] Se exempelvis Terrorizing the Neighborhood: American Foreign Policy in the Post-Cold War Era (1991).[13] Genom Säkerhetsrådets Resolution 1373 (2001) är alla FN:s medlemsstater förpliktigade att motverka terrorism och undlåta sig till att medverka i statsfinansierad terrorism eller i att skydda terrorister. Göteborg. Javier Rupérez. ISBN 91-89442-51-2. fastän termen ofta brukas. 1991 ISBN 91-7007-011-3 .[12] 157 Juridiskt ramverk Medan terrorism som regel straffas på grundval av nationell lagstiftning. läst 2011-02-15 [10] Nasser al-Kidwa.[19] Pakistan har visserligen medverkat aktivit i kampen mot terrorismen. foi.[18] Israel har å sin sida anklagat bland annat Libanon och Hizbollah för statssponsrad terrorism.[20] Se även • Terrorbombning Litteratur • Björn Kumm. svd. Leopard förlag. Lund 2003 • Noam Chomsky. html) Bruce Hoffmans hemsida vid Georgetown University (http:/ / explore. William: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. FOI Myternas Meinhof (http:/ / www. un. Som exempel tar han Indiens agerande i Jammu och Kashmir och Israels i Palestina. 2010. resan. professor emeritus i lingvistik. svd Mikael Löfgren (red) Ship to Gaza. Boston 1988 Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] FOI Faktasamling. länderna har dock börjat samarbeta i kampen mot terrorismen. Inside Terrorism. fortfarande en bit kvar innan landet gjort sig av med terrorismen i samhället. Enligt afghaner tränas emellertid terrorister i Pakistan. och att stater som använder våld mot andra i kampen mot terrorismen begår brott mot FN-stadgan.Statsterrorism Författaren Noam Chomsky. 1177384 Jan-Ivar Askelin.[16] Å andra sidan har USA satt upp Libyen på en lista över länder som sysslar med sponsring av terrorism.

Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga. org/ News/ Press/ docs/ 1998/ 19981111. som utvecklats genom staternas löpande praxis. doc. som går under samlingsbenämningen den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Regelkomplexet bestå till största delen av skyddsregler. org/ apps/ news/ story. Flera juridiska texter innehåller definitioner av krigsförbrytelser. 30 juni 1999 (http:/ / domino. Wolamassakern. htm) [18] Pervez Musharraf. traktaterna. htm) [14] Resolution 1373 (2001) (http:/ / www. un. liksom stadgar och rättspraxis vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och motsvarande tribunal för Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolens stadgar. Warszawaupproret. Vidare finns stadgan för den internationella militärdomstol som upprättades i Nürnberg efter andra världskriget. . un. un. april 2006 (http:/ / www. eduskunta. un. Sjätte kommittén för att bekämpa internationell terrorism. och krigets humanitära lagar innebär inte att man godkänner krig men innebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig som trots våldsförbudet förekommer. dels de formaliserade internationella avtalen. gov/ s/ ct/ index. NSF/ eed216406b50bf6485256ce10072f637/ 58133fb0dffd8a2585256a7d0060ca8c!OpenDocument) [20] Senior UN counter-terrorism official holds talks with officials in Pakistan.Statsterrorism [13] Jeremy Greenstock. dels den internationella sedvanerätten. S/1999/740. html) [17] Office of the Coordinator for Counterterrorism. Krigets lagar Krigets lagar är den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under ockupation. även kallat krigsförbrytelse. gov/ s/ ct/ rls/ crt/ 2005/ 64337. shtml) [16] Abdussalam A. bland annat Genèvekonventionerna och deras Tilläggsprotokoll. gal3094. tal inför Generalförsamlingen 10 november 2001 (http:/ / www. cfm?docid=5108) [15] Finlands riksdag. Kemvapenkonventionen. state. Haagkonventionerna. Konventionen om förbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. tal inför FN (http:/ / www. neutralitetsrätt och samt ockupationsrätt. tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www. Det kan även förekomma nationella lagar om folkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar. asp?NewsID=20707& Cr=terror& Cr1=) 158 Brott mot krigets lagar Brott mot krigets lagar. fi/ faktatmp/ utatmp/ akxtmp/ utub_15_2002_p. un. Folkrätten består av två slags regelsystem. Utrikesutskottets betänkande 15/2002 rd (http:/ / www. org/ webcast/ ga/ 56/ statements/ 011110pakistanE. Sergiwa. Straff kan utdömas av internationella rättsorgan som Internationella brottmålsdomstolen.State Sponsors of Terror Overview. Krigets lagar kan också uppdelas i humanitär rätt. Även krigets lagar består av såväl traktaträttsliga som sedvanerättsliga regler. Chapter 6 . state. 22 november 2006 (http:/ / www. org/ UNISPAL. är straffbart enligt internationell rätt. Nürnbergprocessen. htm) [19] Israels ambassadör Gold till Säkerhetsrådet. Dessutom definieras krigsförbrytelser också i flera olika länders nationella lagstiftning. Country Reports on Terrorism.

Brott mot krigets lagar 159 Krigsförbrytelse Krigsförbrytelser utgörs av grova brott mot internationella humanitära rättsnormer som begås under internationella eller interna väpnade konflikter. vad gäller behandlandet av krigsfångar. bildades genom ett fördrag i Rom 1998. krigsfångar. The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) är en domstol som inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. slavarbete och användandet av förbjudna vapen. brott mot mänskligheten. till 10 års fängelse . såsom upprättande av koncentrationsläger. Tribunalens ändamål är fyrfaldigt: • • • • att lagföra ansvariga för brott mot internationell humanitär rätt att bringa rättvisa åt offren att motverka fortsatta brott att bidra till en fredlig utveckling i f. där segrarmakterna i andra världskriget ställde militära och politiska ledare från det besegrade Nazityskland inför rätta.d. En del länder motsätter sig domstolens existens. inledning och förandet av anfallskrig brott mot krigets lagar. eller etnisk rensning. dömd i Nürnberg. Jugoslavien genom att med sin verksamhet främja försoningsprocessen där Nürnbergrättegångarna Nürnbergprocessen är benämningen på den rättegång i Nürnberg 1945-1946. Exempel på handlingar som betraktas som krigsförbrytelser är • • • • • • • • • • • deltagande i planering. även kallad FN:s krigsförbrytartribunal i Haag (ICC – International Criminal Court). sårade eller sjuka soldater. avsiktligt dödande av skyddad person (t. dömd till döden i Nürnberg i sin frånvaro • Karl Dönitz. civila) tortyr och omänsklig behandling av skyddad person avsiktligt orsakande av stort lidande eller handling som allvarligt hotar en skyddad persons fysiska integritet eller hälsa. anfall mot civilbefolkningen deportering eller illegal förflyttning av befolkningsgrupper bruk av förbjudna vapen eller krigsmetoder missbruk av det röda korset eller den röda halvmånen eller andra skyddssymboler plundring av offentlig eller privat egendom Domstolar Internationella brottsmålsdomstolen Internationella brottmålsdomstolen. Diverse domstolar Speciella domstolar har upprättats för krigsförbrytelser bland annat i Sierra Leone och i Rwanda Krigsförbrytare Krigsförbrytare är personer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar Några personer som dömts som krigsförbrytare är • Martin Bormann.ex. Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kan eller vill åtala exempelvis krigsförbrytare.

org/Web/Eng/siteeng0.org/ .wikipedia. 1944 • Sven Lindqvist: Nu dog du: Bombernas århundrade.hrw.ex. ISBN13: 9789100116248 • Christina Wahldén: "Du kan glömma bort ditt eget barn" : kvinna i krig. ISBN13: 9789172637702 • Sven Lindqvist: Avsikt att förinta. I en del fall har symboliska tribunaler upprättas på privata initiativ. Det gäller till exempel Russelltribunalen som granskade USA:s krig i Vietnam. Det har även förekommit att någon i en bok genomfört en rättegång. Se även • Brott mot mänskligheten • Krigets lagar • Haagkonventionerna Litteratur • Slavenka Drakulić: Inte en fluga förnär : krigsförbrytare inför rätta. Epsilon press. Ett exempel är att USA 1986 fälldes av Internationella domstolen i Haag för sitt agerande i Nicaragua och dömdes till skadestånd. där Kissinger anklagas för krigsförbrytelser. Albert Bonniers förlag. Englands och USA:s terrorbombning av tyska och Japanska städer betraktades inte som krigsbrott.org/ • Amnesty International: http://www. 2001. Norstedts Pocket ISBN10: 9172637706. Göteborg. ISBN10: 9185057991.org/wiki/List_of_war_crimes • Human Rights Watch: http://www. 1991. Stockholm. dömd i Haag till elva års fängelse 2003 160 Problem Tidigare brottmålstribunaler.amnesty. I Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget definierades brotten först efter att de hade begåtts.icrc. Albert Bonniers Förlag 2008. Katynmassakern begången av Sovjetunionen. Kambodja och Chile. dömd i Nürnberg till livstids fängelse • Biljana Plavsic. ISBN10: 9100116246.org Internationella Röda Kors-kommittén: http://www. En svaghet är också att En del länder motsätter sig Internationella brottmålsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag.nsf/htmlall/ section_ihl_international_criminal_jurisdiction/ • Lista över krigsförbrytelser: http://en. Carlsson 2003. ISBN 91-7007-011-3 • Christopher Hitchens:The Trial of Henry Kissinger.Verso.int/Menus/ICC?lan=en-GB Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien: http://www. ISBN 91-0-057051-6 • William Blum: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. ISBN 1-85984-631-9 Externa länkar • • • • Internationella brottmålsdomstolen: http://www. USA struntade i domen. inte heller t.ictr. ISBN10: 917331241X ISBN13: 9789173312417 • Niclas Sennerteg: Warszawas bödel : ett tyskt öde. • Rudolf Hess. ISBN13: 9789185057993 • Fritz Bauer: Krigsförbrytarna inför domstol.icty. som Nürnbergprocessen. Historiska Media 2005. som i Christopher Hitchens bok Rättegången mot Henry Kissinger. (1999). bland annat gentemot Vietnam.icc-cpi. Stockholm.org/ FN:s krigsförbrytartribunal för Rwanda http://www.Brott mot krigets lagar • Hermann Göring. dömd i Nürnberg år 1946 till döden genom hängning. har kritiserats för att representera segrarnas eller de starkastes rättvisa. Cypern.

är ett brott enligt svensk lag som består i svår överträdelse av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. att missbruka Förenta Nationernas kännetecken. kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten. Straffsatsen för brottet är fängelse i högst fyra år. • 5. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick.[3] Noter [1] https:/ / lagen. godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd. nu/ 1962:700#K22P6 [2] https:/ / lagen. • 4. • 6. om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet. nu/ 1962:700#K22P6S3 Se även • Brott mot krigets lagar • Brott mot mänskligheten • Nürnbergprocessen . • 7. parlamentära flaggor eller andra internationellt erkända kännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare. I brottsbalken 22 kap 6 § står: "Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats.[1] Sådana svåra överträdelser är bland andra • 1. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd. Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman. som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. • 2. skall också hans förman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta. skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. nu/ 1953:771 [3] https:/ / lagen. att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten. • 3. Är brottet grovt.Folkrättsbrott 161 Folkrättsbrott Folkrättsbrott. [2]. att. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas. m. i andra fall än som anges i 1--6. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom. skall dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år.

• • • • • • • • • • • a Mord b Utrotning c Förslavning d Deportation e Fängslande i strid med grundläggande folkrättsliga regler f Tortyr g Våldtäkt. Romstadgans bestämmelser Brott mot mänskligheten. utrotning. Historik Möjligen började begreppet användas redan i mitten av 1800-talet. det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någon konvention är ratificerad eller inte. Alla stater har alltså rätt att ställa dem till svars som är misstänkta för dessa brott oavsett var de har begåtts och oavsett förövarens eller offrens nationalitet. påtvingad prostitution. Det kan beläggas att brittiska regeringen använde uttrycket efter de turkiska massmorden på armenier under tidigt 1900-tal. påtvingat sexuellt slaveri. Vidare inräknas det som begicks i koncentrationsläger och förintelseläger samt förföljelser i politiskt. Nürnbergstadgan Ytterligare kodifiering av brott mot mänskligheten skedde inte förrän segrarmakterna i andra världskriget antog stadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. massavrättningar verkställda av SS-trupper och Einsatzgruppen. folkmord och krigsförbrytelser är numera brott mot den primära folkrätten. deportation och dylika handlingar mot civilbefolkning.[1] .Brott mot mänskligheten 162 Brott mot mänskligheten Brott mot mänskligheten är ett brott som definierats i artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Enligt artikel 7 är envar av följande gärningar när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten. räknas även hit. förintandet av de två tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944. Nürnbergstadgans definition Nürnbergstadgan definierar brott mot mänskligheten som mord. rasligt och religiöst syfte. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling de principer som fanns i Nürnbergstadgan. svår kroppslig skada eller svårt själsligt eller fysiskt men. Enskilda mordaktioner. påtvingat havandeskap med flera liknande brott h Förföljelse av identifierbar folkgrupp med flera liknande brott i Påtvingat försvinnande av personer j Brottet apartheid k Andra liknande handlingar som uppsåtligen förorsakar svårt lidande. slaveri. vilket innebär att de ger upphov till universell jurisdiktion.

se/ content/ 1/ c4/ 19/ 89/ e3aae876. Detta gjorde att den israeliske premiärministern Ariel Sharon blev anmäld för brott mot mänskligheten i landet med anledning av massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila.org/xoom/muhm-crimini. Belgien har länge haft en kontroversiell lagstiftning där alla som begått brott mot mänskligheten (oavsett medborgarskap) kan ställas inför rätta om de sätter sin fot på belgisk mark. regeringen. • • • • • • Internationella brottmålsdomstolen Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien Internationella Rwandatribunalen Specialdomstolen för Sierra Leone Internationella domstolen i Kambodja Tribunalen för Libanon Ytterligare försök har gjorts att tillämpa Romstadgan dock utan större framgång. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5 • Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania . Förundersökningen är dock numera nedlagd. sedan Pinochet gripits i Storbritannien.Milano . Noter [1] Romstadgan på engelska och svenska http:/ / www.Roma http://www.larchivio. Band 1/1997. brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Ett exempel på detta är försöket som en spansk undersökningsdomare gjorde för att ställa förre diktatorn Augusto Pinochet inför rätta i Spanien. Ibland används begreppet brott mot mänskligheten på ett alltför allmänt sätt. in: Rivista di Diritto e Procedura Penale.htm Se även • Internationella brottmålsdomstolen • Romfördragen • Brott mot krigets lagar . pdf Litteratur • Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l'umanità. Man bör emellertid skilja mellan folkmord. Germany: The renaissance of natural law and crimes against humanity. Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit.Brott mot mänskligheten 163 Tribunaler Följande domstolar (tribunaler) tillämpar Romstadgans artikel 7.

• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Internationella organisationer. Internationell traktaträtt Regler för lösning av internationella tvister Regler för internationell samverkan kring terrorism. medborgarnas rätt. till exempel FN. Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag. Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951). • Folkmordskonventionen. jus cogens. • Konventionen om ekonomiska. • FN:s konvention om civila och politiska rättigheter. Dessa rättsregler kallas ius cogens och omfattar bland annat förbudet mot folkmord. och stod i motsats till ius civile. mer bindande.Folkrätt 164 Folkrätt Folkrätten (latin: Ius gentium) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. företag och enskilda individer berörs emellertid också av folkrätten. eller ens är med i FN där de gemensamt tvingande stadgarna omfattar förbud mot folkmord. Kompletterar ICCPR. • • • • • Genèvekonventionen. kollektiv säkerhet Regler om internationella sanktioner Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet Regler om utnyttjande av världshaven. Begreppet tillkom för den del av rätten som behandlade andra folk än romarna. havsrätt Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden. ICESR. Det innebär att även stater som inte undertecknat 1948 års folkmordskonvention. det vill säga människors rättigheter och skyldigheter inom staten Rom. Regler för hur internationella domstolen i Haag arbetar. Reglerar rörande diplomater. Internationell miljörätt Traktater inom folkrätten Folkrätten omfattar en mängd internationella avtal. Kompletterar FN-deklarationen. ICJs stadgar. Uppmaning om de mänskliga rättigheterna. Wienkonventionen 1969 om internationella traktat. En mer beskrivande benämning är engelskans "Public international law". Förbud mot folkmord. Termen "folkrätt" härstammar från romerska rättens begrepp ius gentium. Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. Folkrättens omfattning Bland de områden som folkrätten omfattar kan nämnas: • • • • • • • • • • • Mänskliga rättigheter Vad som kännetecknar en stat Regler om krig och fred. Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. är bindande för FNs medlemsländer. alltså "Allmän internationell rätt". sociala och kulturella rättigheter. Wienkonventionen om konsulära förbindelser (1961). Regler för hur FN arbetar och vilka regler stater anslutna till FN åtar sig att följa i sina kontakter med varandra. FN:s stadgar. lufträtt och rymdrätt. Här listas de mer kända. Regler om mellanstatliga avtal. . Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkänner viss internationell sedvänja. traktater. Detta gäller trots att stater normalt sett anses vara suveräna. Regeln om staters suveränitet upphävs alltså vid de grova brott mot mänskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna. varav namnet. ICCPR. av majoriteten av världens stater anses bundna av förbudet mot folkmord i alla fall. Regler rörande flyktingskap.

Fortsättning har sedan till exempel lagts med instiftandet av olika tribunaler. Folkrätten var tidigare till stor del okodifierad. inrättandet av Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen har grunden lagts till en kodifierad folkrätt. Internationell rätt består i sin tur av folkrätten som är den offentliga delen och internationella privaträtten som är den privata delen. Regler för funktionsnedsättning. Europakonventionen. Kyotoprotokollet.Folkrätt • • • • • • • • Tortyrkonventionen. Den internationella privaträtten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Överenskommelse om hur arbetet mot hotande klimatförändringar ska bedrivas. Barnkonventionen. Det skiljer sig från andra legala system i det att rätten i första hand är en angelägenhet för stater. inte enskilda medborgare. . FN:s kvinnokonvention. Regler om mänskliga rättigheter inom Europa. Förbud mot tortyr. Regler för hur internationella brottsdomstolen i Haag arbetar. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.Regler för kvinnors rättigheter. som sedan följts av antagande av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den internationella privaträtten består nämligen i grunden av rent inhemska rättsregler som kompletterats av EU-lagstiftning och bildandet av internationella organisationer som till exempel World Intellectual Property Organization (WIPO) och konventioner och överenskommelser.skrivna eller underförståddaöverenskommelser som binder eller anses binda olika stater i deras handlande med andra stater eller dess medborgare eller dess juridiska personer. Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen 165 Se även • • • • • • Internationella samfundet Internationell domstol Genèvekonventionerna Naturrätt Krigets lagar Diplomatiskt erkännande Internationell rätt Internationell rätt är en term som betecknar ett system av lagar och internationella . Med start 1945 då FN-stadgan trädde i kraft. Regler för barns rättigheter. ICCs stadgar. Tvingande lag för EUs medlemsländer.

begångna mot någon civilbefolkning före eller under kriget.[1] Folkmordskonventionen är en del av folkrätten. Kritiker menar till exempel att FN:s definition är allt för snäv. för vilken enligt lag är stadgat fängelse i fyra år eller däröver. Att frågan splittrar forskarvärlden beror på flera olika faktorer . rasistiska eller religiösa skäl". rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan. som är avsedda att medföra dess fysiska undergång Att genomföra åtgärder. I artikel II definieras som folkmord vissa uppräknade gärningar under förutsättning att de förövats i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell. deportation och andra omänskliga handlingar.Folkmord 166 Folkmord Folkmord. andra världskriget. även kallat genocid. är den medvetna och systematiska förstörelsen av en etnisk. Ett exempel som talar för den senare uppfattningen är folkmordet på Midjaniterna som beskrivs i Bibelns Fjärde Mosebok kapitel 31 och som utfördes som hämnd av israeliterna på uppdrag av Gud. etnisk. Sverige har ratificerat konventionen och har härutöver antagit lag (1964:169) om straff för folkmord. Begreppet genocid introducerades och definierades av den polske juristen Raphaël Lemkin. 1948 upprättades genom FNs försorg en Lik i Nordhausen koncentrationsläger. förslavande. Folkmordens historia Olika historiker och folkrättsexperter är oense huruvida folkmord är en relativt "ny" företeelse i historien (drygt 100 år gammal) eller om det är något som förekommit så länge människor krigat mot varann och organiserat sina samhällen i stater. Förbudet mot folkmord anses förpliktiga även stater som inte ratificerat konventionen. mot en nationell. lägst fyra och högst tio år. konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide).000 man som brände alla städer och tältläger i Midjan och dödade alla män och barn av mankön samt alla kvinnor som hade haft samlag med en man. Gärningarna som räknas upp i konventionen är 1. så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. utrotande. Den definierades som "mord. För det första inkluderas bara grupper . I och med den svenska lagen har alltså folkrättens anspråk förverkligats i svensk lag.dels råder ingen enighet om vad folkmord egentligen är. 3.[2] 1 § Förövar någon gärning. etnisk. Alla flickor som inte varit tillsammans med en man fick dock leva och behölls för erövrarnas egen räkning. 2. 2 § För försök. 5. 4. förberedelse eller stämpling till folkmord. Brottsrubriceringen folkmord togs i bruk inför Nürnbergprocessen i följderna av det andra världskriget. religiös eller nationell grupp. dömes för folkmord till fängelse på viss tid. eller förföljelser av politiska. Att döda medlemmar av gruppen Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor. brottsbalken [3] stadgas. Förbudet är vad man kallar jus cogens. Mose sände en armé om 12. rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis. eller på livstid. som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen Att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Soldater från Röda Armén med etnecitet från Tjetjenien hade dock ingen aning om detta och bland de fanns även soldater som deltagit i Berlinens fall.och början av 30-talet och den "röda terrorn" under Lenins ledning. homosexuella. Med FN:s definition är naturligtvis förintelsen . fösts in i tågvagnar utan några personligaegendomar förutom de kläder de bar skickats iväg. Miljontals människor avrättades 1936-38 eller förvisades till Gulag (där många avled) där offren inte tillhörde en kategori baserad på nation. kommunistsympatisörer och andra politiska motståndare med flera. även de skickades efter krigets slut till deras familjer. klasser och politisk åskådning. det vill säga målsättning från förövarna att verkligen helt eller delvis fysiskt utplåna en sådan grupp. Dock en etnisk rensningsförsök ägde rum Februari 23 1944 då tjetjener och ingusjer från norra kaukasus skickades till Kazakstan och Kirkizstan till att dö av hunger då Stalins främste bödel ansåg de som Anti-Sovjetisk ställda. under och efter andra världskriget att likställa med folkmord. "From the Chechen people" [4]Putins Ryssland. 2004 av: Anna Politkovskaya [5] Om man förhåller sig till de brott mot mänskligheten som begicks under andra världskriget menar kritikerna att detta är klara exempel på att FN:s definition inte på långa vägar räcker för att klassificera många av brotten som folkmord. frimurare. etnisk eller religiös grupp och skulle då om man tolkar FN:s formulering ordagrant inte utsatts för folkmord trots att målet faktiskt var att fysiskt eliminera dessa grupper. Skulle man utvidga folkmordsbegreppet till att även omfatta social tillhörighet. och även som sympatiserande till nazisterna. etnisk tillhörighet eller religion och för det andra måste det finnas ett uppsåt. sinti och slaver. Tilläggas kan att även Sovjetunionen begick svåra människorättsbrott mot polacker 167 Offer för en massaker begåtts av Organisationen för ukrainska nationalisters (OUN) militära gren UPA i Volynien i dåvarande Polen (nu Ukraina). vilket de enligt kritikerna egentligen var. fackföreningsmän. samt även greker under första världskriget (folkmordet på armenierna) eller massakrerna på Tutsis i Rwanda (folkmordet i Rwanda) år 1994 glasklara exempel på folkmord. Däremot skulle stora delar av Josef Stalins kampanj jezjovsjtjina 1936-38 och andra liknande aktioner före och efter andra världskriget i Sovjetunionen inte vara folkmord. Ingen av dessa kategorier utgör någon nationalitet. 1943 . Uppemot 17 miljoner civila sovjetmedborgare dog under andra världskriget och de allra flesta föll offer för tysk krigsapparat och följderna av dem (till exempel svält). etnicitet eller religion. Polen led under kriget större förluster än något annat land i förhållande till folkmängden. Utrotningsprogrammet omfattade även funktionshindrade. Den överväldigande delen av dessa var civila varav ca hälften var etniska polacker och således inte omfattades av de grupper som fysiskt skulle förintas.Folkmord kategoriserade efter nationalitet. Det drabbade alla (oavsett folkgrupp etcetera) som regimen klassade som "folkfiender" och det inkluderade även många medlemmar i kommunistpartiet. Nazityskland utövade dessutom (framförallt i Östeuropa) mord och tortyr mot civilbefolkningen även om de inte tillhörde ovan nämnda grupper. Däremot är enligt nämnda definition Stalinregimens deportationer av vissa folkgrupper före. så var det folkmord liksom kulakutrotningen i slutet av 20. romer. turkarnas systematiska utrotning på armenier och assyrier (Assyrier/Syrianer). Som exempel kan nämnas att endlösung (förintelsen) inte bara berörde judar. Tjetjenerna och deras närbesläktade Ingusjer hade i likhet med Tysklands metoder under den tid.det vill säga Nazitysklands försök att utrota Europas judar och romer. ca 6 miljoner döda av 35 milj inv.

Folkmord 1939-40. Bombningarna dödade hundratusentals civila i både Japan och Tyskland med atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki som "klimax". romarnas erövring av Gallien och krossandet av det judiska upproret 66-70 e kr. Även de axel-allierade länderna Ungern. vilket också var tillfället med Organisationen för ukrainska nationalister. ryss eller arab och det finns ingenting som tyder på att Djingis Khan och hans söner och sonsöner hade några som helst planer på att utplåna hela folkgrupper just därför att de var till exempel perser. för att de inför upprättandet av en ukrainsk stat ville att alla icke-ukrainare (främst polacker och judar) i Volynien och Galizien skulle försvinna[6] . åtminstone enligt FN:s gällande definition. andra religiöst motiverade krig. pers. närmare sagt koncentrationslägret i Jasenovac dödade den kroatiska fascistiska Ustaša-rörelsen med tyskarnas goda minne hundratusentals serber och judar. Det spelade ingen roll om man var kines. Att historierevisionister dessutom framfört liknande resonemang för att relativisera nazisternas förintelsepolitik gör detta till ett känsligt ämne. homosexuella etc riskerar begreppet folkmord att bli urvattnat enligt dem. turk. med samma brutalitet efter hans död fram till 1294. ska begreppet "uppsåt" slopas och så vidare? Inkluderar man samtliga etniska. utrotningen av indianerna i Nord. Hade däremot Nazityskland vunnit kriget hade säkerligen massmorden på icke önskvärda grupper fortsatt tills målet var uppnått. Andra menar att folkmord begåtts i tusentals år. När Tyskland och Japan väl kapitulerade upphörde bombningarna och den massdöd som de orsakade. 100 000 dödade? Var går gränsen mellan "massaker" och folkmord? Eftersom det inte finns någon enighet om definition av vad folkmord egentligen är råder ingen enighet om hur länge sådana brott begåtts. OUN. En del menar att även de allierade under andra världskriget begick folkmord. Bulgarien och Rumänien dödade civila under kriget. Dessa massmord ryms emellertid under gällande definitioner. Historikerna Kristian Gerner och Hans-Göran Karlsson menar att det utan tvekan finns seriösa skäl att utvidga gällande definition men att det inte är oproblematiskt att dra en "ny" gränslinje för folkmordsbegreppet. Resultatet av den förda politiken var många miljoner indianers död och en drastisk minskning av ursprungsbefolkningen. nationella. Timur Lenks härjningar i slutet av 1300-talet. Exempel på "förmoderna" folkmord skulle till exempel vara korstågen. Men våldet riktade sig inte mot specifika grupper. De har anklagats för folkmord och massiva etniska rensningar under andra världskriget. Majoriteten 168 . med vissa avbrott. Man syftar då till exempel på bombingarna mot tyska och japanska städer och röda arméns massakrer och massvåldtäkter på civila tyskar i krigets slutskede. när barnbarnet Khublai Khan avled. Erövringskrigen fortsatte. häxförföljelserna och den katolska kyrkans hänsynslösa förföljelser av grupper med "fel" kristen tro under medeltiden. I den karibiska övärlden utplånades urbefolkningen helt. Ett annat omdiskuterat fall på folkmord under andra världskriget enligt många är Japans krigföring i Östasien och Stilla havet som präglades av extrem brutalitet mot civilbefolkningen och miserabel behandling av krigsfångar. Samtidigt finns det de som hävdar att alla former av massmord på civila borde jämställas med folkmord. I den Oberoende staten Kroatien. Andra (det finns fler) exempel skulle kunna vara mongolernas erövringskrig under 1200-talet. Hur många grupper utöver de som nu omfattas ska inkluderas. Vidare lemlästades ännu fler och miljontals blev hemlösa. 1000 dödade. Om man tar Djingis Khan som exempel dödades sannolikt många miljoner (vissa hävdar tiotals miljoner) civila under erövringarna 1206 fram tills hans död 1227. Vad gäller utrotningen av indianerna finns det ingen forskare som fönekar att de behandlades fruktansvärt illa av de europeiska stater som erövrade deras land/länder. Alla som stod i vägen för Djingis Khans och hans ättlingars erövringskrig och som inte underkastade sig utan strid massakrerades. handikappade. politiska och socioekonomiska minoriteteter. Däremot är det svårare att belägga att kolonialmakterna hade som målsättning att utrota indianerna. En del menar som nämnts att folkmorden är en företeelse som i princip hör hemma i 1900-talet. En följdfråga kan då naturligtvis bli vad innebär massmord? 100 dödade.och Sydamerika. Kanske så många som 20 milj civila kineser dukade under för japansk krigskrigföring och dess följder men däremot fanns ingen uttalad målsättning att utrota kineserna som grupp och då blir det svårt att kalla det folkmord. religiösa. Men en avgörande skillnad vad gäller bombningarna och Endlösung är att amerikaner och britter aldrig hade ett uppsåt att utrota tyskar eller japaner som grupp. I samtliga fall utövades massvåld mot civila och krigsfångar som ackumulerat av allt att döma krävde många fler dödsoffer än hela andra världskriget.

ungturkar.någon sorts av utopiskt samhälle. I sådana fall blir det uppenbara fall av folkmord.Folkmord anses ha dödats av de sjukdomar som européerna förde med sig. Det fall som fått mest uppmärksamhet i nutid är belgarnas behandling av ursprungsbefolkningen i Belgiska Kongo. med andra ord primitiv biologisk krigföring. särskilt i Syd. Nazister. Det finns emellertid en del som tyder på att sjukdomarna åtminstone i vissa fall spreds medvetet. Därmed inte sagt att vissa härskare kanske hade velat utrota vissa grupper. skrämma folk till underkastelse eller massakrera och hänsynslöst utnyttja människor i kolonialkrig för att plundra länderna på deras rikedomar. Den behandling som USA utsatte indianerna för på 1800-talet kan mycket väl kallas etnisk rensning då hundratusentals indianer fördrevs från sina ursprungliga boplatser och/eller förvisades till reservat med usla levnadsvillkor. även enligt gällande definitioner. Korsfararna utrotade aldrig hela muslimska folkgrupper och något påbud från påven att alla muslimer skulle mördas kom aldrig. åtminstone vad gäller antalet döda offer.och som förstörde deras ursprungliga samhällen. Här kan uppemot 1. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. Sammantaget gjorde detta menar även många andra historiker som inte motsätter sig en breddning av folkmordsbegreppet att massmördandet under 1900-talet blev av ett annat slag än tidigare. Begreppet är närbesläktat med folkmord och åtminstone en del anser att det bara vara ett annat ord för folkmord. massmorden på indianerna etc enligt dem höra hemma.5 miljarder människor ha offrats för en europeiskt styrd politik som passade indierna illa . En del av de forskare som vill hålla fast vid en mer konservativ definition av folkmordsbegreppet och att det är en ung företeelse har introducerat begreppet folkmordsliknande massakrer för att beskriva det massvåld som utövats i tusentals år före 1900-talet mot civila och krigsfångar i samband med kolonialkrig. Andra forskare hävdar att det brittiska styret av Indien under perioden 1765-1947 innebar ´det största folkmordet av alla. Denna typ av välutvecklade ideologier saknade romare. De var "nödvändiga" för att nå slutmålet . romarnas krig mot gallerna. mongoler etc.och Mellanamerika. till exempel i Tyska Sydvästafrika (nuvarande Namibia). Utan dessa visioner om "idealsamhället" hade massmorden troligen inte skett anser man. Ett annat begrepp som etablerades under krigen på Balkanhalvön på 1990-talet är etnisk rensning vilket i princip betyder att en folkgrupp fördrivs från sina hem bara för att de tillhör just den folkgruppen som förövarna inte anses som önskvärda. • Teknologin. korsfarare. Många andra mördades i massakrer och ursprungsbefolkningen decimerades under ett drygt sekel med åtminstone 80 %. förstörelsen av Karthago. • Ideologin. "övriga" krig. Enligt de forskare som använder sig av begreppet finns det några på ytan kanske luddiga men ändå uppenbara skillnader: • Till att börja med har vi uppsåtet. Vad är då skillnaden mellan "riktiga" folkmord och "folkmordsliknande massakrer"? Oerhört många människor dödades ju i båda fallen. Nu massmördade man folk just för att de hade oturen att tillhöra grupper som ansågs utgöra ett hinder på väg mot idealsamhället eller på något sätt ansågs motarbeta härskarens ambition att nå dit. samordning mm. Däremot dödade korsfararna oerhört många muslimer och även andra människor med icke-kristen tro (eller fel kristen tro) i otaliga massakrer. Under några decennier runt år 1900 beräknas 10 miljoner människor ha dödats. Det var inte längre bara frågan om att till varje pris krossa fienden. I den kategorin skulle till exempel mongolernas krig. Kolonin var ursprungligen kungen Leopold II:s privata egendom under namnet Fristaten Kongo och våldet mot ursprungsbefolkningen hade sådana proportioner att man inte kan kalla det något annat än folkmord enligt Karlsson/Gerner. Sovjetsocialister och de flesta andra andra massmördarna på 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rättfärdigade brotten. Folkmorden 169 . Gerner och Karlsson menar att de första "äkta" folkmorden enligt gällande FN-definition begicks i slutet av 1800och början av 1900-talet i Afrika under européernas i många fall hänsynslösa erövringar av kontinenten. statligt och kolonialt förtryck mm. före 1900-talet begränsade teknologin möjligheterna att utrota hela befolkningsgrupper och då handlar det inte bara om vapenteknologi utan i minst lika hög grad om transportsvårigheter. Även på andra håll i Afrika begick kolonialmalmakter folkmord. Mongolerna med flera försökte som sagt aldrig att utrota hela befolkningsgrupper just för att hela gruppen som sådan ansågs sakna existensberättigande.

Folkmordet ägde rum under 3 månader (april-juli) och anses vara historiens snabbast genomförda folkmord. som till exempel armenier. Även i krigen i Kroatien och Kosovo förekom övergrepp mot civilbefolkningen. Andra forskare kallar det "massakrer av folkmordskaraktär".500 000 människors allt för tidiga död. pengar och allt annat som uppfattades som "borgerligt" utrotats. Det riktades även direkt mot minoritetsgrupper som chamfolket. Offren utgjordes till stor del av politiska motståndare men folkmordspolitik mot minoritetsgrupper förekom också. assyrier/syrianer. Även en del hutus mördades som ansågs sympatisera med tutsiminoriteten. • Saddam Hussein anses vara skyldig till massmord på såväl politiska motståndare som inhemska minoriteter under sin tid som Iraks "starke man" 1968-79 och därefter diktator 1979-2003. enligt vissa bedömare kanske flera miljoner. Nedanstående sammanfattning omfattar inte alla folkmord eller folkmordsliknande brott som begåtts efter 1945. I det Afghansk-sovjetiska kriget 1979 -89 och i Tjetjenien. förintelsen och en rad folkmord i efterkrigstiden t ex folkmordet i Rwandaoch Röda Khmerernas förföljelser i Kambodja (folkmordet i Kambodja). Uppskattningsvis 150 000 människor förlorade sina liv. Förföljelsen riktades mot alla som ansågs stå i vägen för deras utopiska version om ett samhälle där begrepp som städer. Allra hårdast drabbades den muslimska befolkningen i Bosnien-Hercegovina (bosniakerna) under kriget 1992-95.Gasattacken mot den kurdiska staden Halabja där ca . Likväl har mängder med folkmord utförts sedan dess. Ca 85 % av tutsibefolkningen mördades. • I Indonesien bedrev president Suharto (då generalmajor och landets "starke man") en jakt på kommunistsympatisörer 1965-66.Folkmord under 1900-talet fortsatte med folkmordet på armenierna (även kallad folkmordet på alla kristna i Turkiet. greker med mera). • I krigen på Balkanhalvön på 1990-talet i samband med upplösningen av Jugoslavien begicks många brott som rubricerats som folkmord (folkmorden i Jugoslavien). människor vilket utgjorde cirka 25 % av Kambodjas befolkning. • De Röda khmererna anses under sin knappt 4 år långa regim (1975-79) i Kambodja ha mördat ca 2 miljoner Skallar från offer i folkmordet i Rwanda 1994. Massakrer och massvåldtäkter på civilbefolkningen var vardagsmat och omfattande etnisk rensning bedrevs. sovjetsocialisternas massmord på egna medborgargrupper. • Kina anses av en del historiker ha gjort sig skyldigt till folkmord på den tibetanska befolkningen efter Tibetanska upproret 1959[7] [8] [9] .[10] • I Sovjetunionen sjönk nivån på den inhemska terrorn radikalt efter Josef Stalins död 1953. • Idi Amins regim i Uganda (1971-79) beräknas bära ansvaret för 300 000 . Efter att Indonesien 1975 invaderade Östtimor anses Suharto (nu som president) även vara huvudansvarig för folkmord på Östtimors civilbefolkning med hundratusentals dödsoffer. Se även länkar till separata artiklar. Antalet dödsoffer anses vara hundratusentals. Det finns en rad exempel på påstådda folkmord både före och efter andra världskriget. sedan 1999) anses emellertid Sovjetunionen och Ryssland ha begått brott som rubriceras som folkmord. 170 Folkmord efter andra världskriget När vidden av nazimens utrotningspolitik stod klar efter andra världskriget förfärades hela världen och aldrig mer skulle något liknande få ske igen. vietnameser och thailändare. (1994-96. • Folkmordet i Rwanda 1994 anses ha krävt ca 800 000 liv när hutuextremister försökte utrota minoritetsgruppen tutsi. Antalet dödsoffer är inte känt exakt men beräknas av många till ca 2 000 000.

Av alla de folkmord som begåtts i historien anser ändå många att förintelsen intar en viss särställning på grund av det sätt den utfördes. nu/ 1962:700#K23 [4] http:/ / www.[13] • Se även: Konflikten i Darfur 171 Olika typer av folkmord Folkmord utförs av olika skäl. Rummel har lanserat begreppet democide som omfattar olika sorters mord som en regering kan utföra. En del folkmord har inslag av flera olika typer även om en variant "dominerar". eftersom Pol Pot inte hade i syfte att utplåna en ras eller etniskfolkgrupp. Notera då att den sistnämnda kategorin officiellt inte omfattas av folkmordskonventionen. Folkmordens historia • Nationalencyklopedin • Engelska Wikipedia [1] http:/ / www.[12] Israels blockad av Gazaremsan kallades i september 2008 av en grupp arabiska advokater och människorättsaktivister för folkmord. Massmorden i Kambodja och Idi Amins förföljelse i Uganda. Democide R. pdf . org/ history/ From%20the%20Chechen%20people%20-%20MPohl. dömdes i december 2006 efter ett tolv år långt rättslig process för folkmord på tiotusental etiopier och eritreaner.[11] • Israels justitieminister Yosef Lapid sade 2004 att rivningarna av bostäder i Rafah skulle kunna leda till att Israel åtalas för krigsförbrytelser i Internationella brottmålsdomstolen. tex Stalinregimens deportationer av flera folkgrupper under andra världskriget. Inget annat känt massmord i historien har haft ett så "väloljat" maskineri och knappast några andra som begått folkmord har så tydligt pekat ut vilka grupper som skulle utrotas. Det går att urskilja åtminstone fyra huvuddtyper: • Folkmord på urbefolkningar – till exempel indianerna och aboriginerna i Australien • Folkmord till följd av etniska eller etnopolitiska konflikter – massmord på vissa grupper i samband eller som följd av självständighet efter kolonialism – till exempel folkmordet i Rwanda. Se democide för sammanställning av statistiken. chechnyaadvocacy.J. I båda fallen dominerade politiskt massvåld men där fanns även inslag av folkmord på etniska minoriteter. pdf [2] https:/ / lagen. åtminstone så länge våldet "bara" omfattar politiska och sociala grupper/klasser. Klas-Göran. Nazisternas utrotning av "icke önskvärda" befolkningsgrupper utfördes på rent "industriellt" sett. till exempel folkmorden i Kambodja och Sovjetunionen. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 90/ 22/ 5abaef87. nu/ 1964:169 [3] https:/ / lagen. Källor • Gerner. • Politiska massmord – till exempel Stalinregimens våld mot inbillade fiender och politiska grupper. folkmordet på armenierna. • Mengistu Haile Mariam. I sin forskning har Rummel redovisat antal offer enligt democide-begrepped för tiden före 1900-talet och för 1900-talet. regeringen. och enligt vissa Kinas övergrepp mot tibetaner. marxist-leninistisk ledare i Etiopien mellan 1974 och 1991. • Folkmord på minoritetsgrupper – till exempel förintelsen.Folkmord 6000 civila kurder dödades 1988 var en del av Saddam Hussiens etniska rensning av den kurdiska befolkningen. Närmare 180 000 kurder dödades av Saddam Husseins terror mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan. Kristian och Karlsson. Folkmordet i Kambodja räknas inte som ett folkmord enligt Fn:konventionen. Flertalet folkrättsexperter anser idag ändå att olika varianter av politiska massmord också är folkmord även enligt gällande definitioner då grundideologin bakom brotten är väldigt lik de andra kategorierna.

[1] . vilken som helst av följande gärningar begångna med uppsåt att förgöra helt eller delvis en nationell. ”Israel Kallar Egna Handlingar för Nazistförbrytelser” (http:/ / www. wikipedia. Konventionen innebär att folkmord strider mot folkrätten. Inc. s. Den inspirerades av förintelsen som nazisterna utsatte judarna för och det armeniska folkmordet.mrforum. org/ svenska/ Johansen/ israel_kallar_egna_handlingar_för_nazistförbrytelser.154f [10] Jean-Louis Margolin. DN. 777857). vilket fallet inte var dessförinnan. Torbjörn (2006).se/upload/files/2/ MR-instrument/Konvention om folkmord. org/ wiki/ Putin%27s_Russia [6] Timothy Snyder. eaec. The Reconstruction of Nations.pdf) Se även • Internationella brottmålsdomstolen • • • • • Internationella domstolen i Haag Mord Massaker Massmord Rasism Folkmordskonventionen Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) är en av de första specialkonventioner som Förenta nationerna antog.251. s. raslig eller religiös grupp.. page 164 (http:/ / books. htm). se/ nyheter/ varlden/ israel-anklagas-for-folkmord-1. jsp?a=596888) DN 2006-12-12 [12] Johansen. se/ DNet/ jsp/ polopoly. såsom (a) Döda medlemmar av gruppen. com/ books?id=xSpEynLxJ1MC& pg=PA164& dq=Roman+ Shukhevych+ Poles& sig=ACfU3U3VN6mYgaONrLtTsJpxyJtZqLaDTw#PPA164. European American Evangelistic Crusades. Läst 16 maj 2009. dn.269f [8] Pierre-Antoine Donnet Tibet mort ou vif [9] Jasper Becker Hungry Ghosts: China's Secret Famine s. 172 Externa länkar • Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (http://www. 7 september 2008. som: " . . 555. Kommunismen i Asien i Kommunismens svarta bok. Den tillkom redan 9 december 1948 (i New York).Folkmord [5] http:/ / en.. dn. Definition av folkmord Folkmordskonventionens artikel 2 definierar folkmord. [13] ”Israel anklagas för folkmord” (http:/ / www. (b) Förorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar av gruppen. (d) Införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen. Läst 16 maj 2009. (e) Tvångsvis överföra barn från gruppen till en annan grupp. [11] (http:/ / www.M1) [7] Vania Kewley Tibet behind the Ice Courtain 1990. google. . etnisk. (c) Avsiktligt skapa sådana levnadsförhållanden för gruppen som förmodas åstadkomma dess fysiska utrotning i sin helhet eller i delar.

N:o 64 1952 (pdf) (http://www. hrweb.regeringen. wikipedia.pdf) – Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide). org/ wiki/ En%3Amain_page Externa länkar • Regeringen. org/ legal/ genocide. html).se/upload/files/2/MR-instrument/ Konvention om folkmord. se/content/1/c6/06/90/22/5abaef87. [2] http:/ / en.Folkmordskonventionen 173 Referenser Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia [2] [1] Text of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide (http:/ / www.se: Sveriges överenskommelser med främmande makter.mrforum.pdf) . SÖ 1952:64 • MRforum: Konvention om folkmord (pdf) (http://www.

– 476 e.Kr.Romersk rätt 174 Romersk rätt Romarriket En del av Romportalen Administrationen i Romarriket Historiska perioder Romerska kungadömet 753 f. Romerska kejsardömet 27 f. – 510 f. titlar och hederstitlar Roms kejsare Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina Institutioner och juridik Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet .Kr. Västromerska riket 330 – 476 Östromerska riket 330 – 1453 Ordinära magistrater Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor Edil Kvestor Tribun Censor Curator Extraordinära magistrater Diktator Magister Equitum Ståthållare triumviri Decemvir Ämbeten.Kr. – 27 f. Romerska republiken 510 f.Kr.Kr.Kr.

var under den republikanska tiden den väg. Jus civile i denna betydelse var den gamla. i vilken den positiva rätten framträdde. Den var av så gammalt datum som 449 f. men övertogs så småningom helt och hållet av kejsaren. Den har denna sin betydelse icke däri. i det sätt. en gång för alla fixerad naturrätt. strängt nationella rätten. . men utgjorde historiskt sett grundvalen för den romerska rättens utveckling. varvid nämligen rättsreglerna uppväxte direkt ur det konkreta fallet och till dettas lösning. vars resultat ("den justinianska eller bysantinska rätten") sedermera fått namnet Corpus juris civilis och för eftervärlden förmedlat kännedomen om den romerska rätten. som utvecklades i det gamla romerska riket. Lagstiftning. rättvisans gudinna i romersk mytologi rättsgrundsatser skulle fastslås. förutom i romarnas juridiska läggning och förmåga att fixera det i rättsligt hänseende väsentliga i det konkreta fallet. i vilket vissa av de högre ämbetsmännen var ledamöter och i vilket sedan Hadrianus tid framstående rättslärda särskilt inkallades. vars grundsatser borde äga tillämpning i varje tid och hos varje folk. det vill säga av behörig folkförsamling (Comitia) fattat beslut (lex i sträng mening). Förklaringen härtill ligger. Till jus civile hörde sedvanerätt. Konstantinopel. framgånget ur det redan av Augustus inrättade consilium principis. (Jfr Responsa prudentium och Jus honorarium. varpå nya Justitia.) 175 Jus civile och jus honorarium Man skiljer mellan jus civile i äldre mening (även jus Quiritium) och jus honorarium. var "Tolv tavlornas lag". Kr. än vad fallet är i det moderna samhället. delvis utbildad redan.den skulle vara att betrakta som ett slags "raison écrite". Sedvanerätt Sedvanerätten var hos romarna liksom hos varje annat folk den tidigaste form. De kejserliga förordningarna utfärdades efter beredning i det kabinett. medan det romerska samhället befann sig på ett primitivt stadium. Folkförsamlingarnas lagstiftande makt överflyttades i början av kejsartiden på senaten (vars beslut redan förut haft betydelse för rättsbildningen). att . och avsedd endast för de romerska medborgarnas inbördes affärer utan hänsyn till främlingar eller till en mera utvecklad handel. Slutligen talar man om romersk rätt särskilt med hänsyn till dess framställning i modern tid på den justinianska rättens grundval ("pandekträtten" . utan däri. som principiellt omfattade hela rättssystemet och som ägde giltighet under den romerska rättens klassiska period. varpå de för rättsutvecklingen viktigaste delarna av den romerska rätten utvecklades. Denna gamla nationella rätt var stel och trångt begränsad. folklagstiftning (senare ersatt av senatsbeslut och kejserliga författningar) samt vissa i rättstvister avgivna utlåtanden av rättslärda.Romersk rätt Romersk rätt (latin jus romanum) är beteckningen på det rättssystem. Den romerska rätten betraktas med rätta som en av de mest betydande insatserna i den mänskliga kulturens utveckling. vilket.som man en tid ansåg . att romarna i sitt rättssystem för första gången och på ett förebildligt sätt förstått att förena en fast logik och formell stringens med ett realistiskt sinne för det praktiska livets skiftande behov. de så kallade pandekterna). namnet härrör från den viktigaste delen av Corpus juris civilis. men den spelade dock för rättsutvecklingen i det hela en väsentligt mindre roll än andra faktorer och även en mindre roll. Den enda lag. gjordes till föremål för ett kodifikationsarbete. senare blev en bestående inrättning under namnet consistorium principis. där det nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse ("den klassiska perioden") och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad.

det vill säga sammanfattningen av de rättsgrundsatser. Därför samlades dels på privat initiativ. som utfärdades av de republikens ämbetsmän. som räknades till jus civile. åtminstone kvantitativt sett. Även den nya tyska civillagboken ("Bürgerliches Gesetzbuch"). som uppstod på ruinerna av Västromerska riket. så till exempel det så kallade Edictum Theodorici (av år 500) i östgoternas rike. speciellt obligationsrättens. fullbordad väsentligen under medeltiden). har mestadels inte grundats direkt på de romerska källorna. särskilt franska och tyska. var detta rättssystem vida överlägset de germanska rättssystemen. sätts Jus honorarium. framställningar eller lagverk. som alltsedan senare delen av medeltiden kan spåras även i svensk rätt. Mot slutet av 200-talet började responsa prudentium dock att förlora i betydelse. Härtill kom senare en samling (Novellae) av de nyaste kejserliga förordningarna. Resultatet av det på synnerligen kort tid utförda arbetet är. vilar i väsentliga delar på romerskt rättslig grund. som framträder i de edikt. som erfordrades för att bringa de gamla uttalandena i överensstämmelse med gällande rätt. Viktigast av dessa var den 438 officiellt utgivna samlingen Codex Theodosianus. som fått det gemensamma namnet Corpus juris civilis. område. Ett mycket starkt inflytande har därför av den romerska rätten utövats på alla germanska. utan man verkställde de ändringar. När i den efterklassiska tiden dugande jurister blev alltmera sällsynta. som den romerska rätten behärskade.Romersk rätt 176 Responsa prudentium och kodifiering Den viktigaste av de rättskällor. Det starka romerskt rättsliga inflytande. Samtliga dessa verk fick karaktär av lag. Det är hela denna justinianska lagstiftning. i en annan (Digesta eller Pandectae) lämnades utdrag ur omkring 2 000 av 40 olika klassiska jurister författade libri. Codex 529 och. istället för av rättsvetenskapen. utan förmedlats genom kanonisk rätt och genom utländska. i en reviderad upplaga. genom sedvanerätt upptagen såsom subsidiärt (det vill säga i brist på inhemska rättsregler) gällande rätt (den romerska rättens "reception". att det tyska kejsardömet bildade en fortsättning av det gamla romerska kejsardömet. liksom överhuvud på alla kulturstaters rättssystem. I Tyskland blev till och med Corpus juris civilis. i den nu ifrågavarande meningen. I en samling (Codex Justinianeus) gavs en sammanställning av ett synnerligen stort antal kejserliga förordningar av äldre och yngre datum. upptog man inte de gamle juristernas och författningarnas uttalanden i oförändrat skick. Även i de germanska riken. det som idag i Sverige motsvaras av rättskällan "doktrin". yttranden av juris consulti (rättslärda män). jättelikt. som kejsar Justinianus lät den gamla romerska rätten undergå. i en tredje (Institutiones) meddelades i lättfattlig form en närmast för undervisningsändamål avsedd översikt över rättssystemet. som 1900 definitivt upphävde den romerska rättens giltighet i Tyskland. Påverkan på germansk rätt I formbehärskningens fulländning och i mångfalden av de praktiska frågor. särskilt på civilrättens. Tvistiga rättsfrågor avgjordes dåmera genom reskript av kejsaren. vilka hade jurisdiktion och av vilka pretorerna var de ojämförligt viktigaste. utgörs av responsa prudentium. delvis måhända under inflytande av den uppfattningen. Justinianus kodifikation Men alla dessa samlingar överskuggas i betydelse vida av den kodifikation. Härvid mötte då svårigheten att bland mängden av juridiska arbeten och kejserliga författningar återfinna det närmast tillämpliga uttalandet. Då emellertid ändamålet med kodifikationen inte var att bevara en svunnen tids rättssystem. utan att åstadkomma en för dåtida förhållanden lämpad lagbok. . förekom särskilda samlingar av de då gällande romerska rättsgrundsatserna. dels på offentligt föranstaltande till en början ett antal kejserliga förordningar. sådana dessa utbildat sig intill tidpunkten för kännedomen om romersk rätt. var man för besvarande av uppkommande spörsmål i stor utsträckning hänvisad till de av de klassiska juristerna gjorda uttalandena. Att åtskilja den klassiska rätten från den justinianska är en uppgift. 534. I motsats till jus civile. som först i senaste tid metodiskt påbörjats (den så kallade interpolationsforskningen). Institutiones och Digesta år 533.

Läroboken började användas i undervisningen från den 21 november 533 och fick status som lag 30 december samma år samtidigt som Digesta. Codex Justinianus som stod färdig 7 april 529. aktuella förordningar. Trots att originaldokumenten egentligen bara återgav de enskilda juristernas personliga ståndpunkter. Däri samlades skrivna lagar. består av tre delar: Digesta. Kompilatorerna utgick från tidigare arbeten som den officiella Codex Theodosianus och privata samlingar som Codex Gregorianus och Codex Hermogenianus. Många bestämmelser hade till uppgift att säkerställa kristendomens status som statsreligion i riket och motverkade ofta uttryckligen andra religioner. 177 Corpus juris civilis Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar".a. Denna kodex återspeglar senantikens samhällsordning. liksom de andra delarna i lagsamlingen.a.Romersk rätt Den romerska rätten var av särskilt intresse för nazisterna. en tjänsteman vid Justinianus hov och professor vid universitet i Konstantinopel. till exempel judendomen. laglig status. Theophilus och Dorotheus. Kejsarens position som absolut monark med obegränsade legislativa. Verket består till två tredjedelar av direkta citat från Gajus verk med samma namn. 1904–1926. de juridska reformer som Justinianus själv genomfört måste dock denna Codex Justinianus omarbetas. med motiveringen att den romerska var materialistisk. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5]. Institutiones Ungefär samtidigt som arbetet med Digesta närmade sig sitt slut sammanställde Tribonianus och två andra professorer. Digesta Digesta (Pandectae) som stod färdig innan Codex. P.. Senare tillkom en fjärde del med Justinianus senare författningar: Novellae Constitutiones. latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades 529-534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus. Institutiones samt Codex. som togs fram under ledning av Tribonianus. Lagsamlingen. vilket också gjordes och publicrades i den s. exekutiva och judiciella befogenheter finns underförstått närvarande genom hela verket. vad som kan kallas en juridisk lärobok. genom att bl. I den 24 februari 1920 i München antagna Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets program krävde nazisterna i 19 § att den romerska rätten skulle ersätta tysk civilrätt. är en samling utdrag från olika rättsliga avhandlingar och utlåtanden från framför allt 100. Lagsamlingen fick också stor betydelse för kyrkorätten genom fomuleringen ecclesia vivit lege romana. förbjuda deras utövare att tillträda offentliga befattningar. man ansåg att materien bestod av fyra element och utformade således även läroboken i fyra delar). constitutiones. utgjort grunden för i princip all civilrättslig lagstiftning sedan dess. . Institutiones ("elementen".och 200-talen f. Corpus juris civilis blev senare grunden för den romerska lagens återupprättande under medeltiden vilket. materialism var annars något nazisterna förknippade med judiska köpmän.Kr. i sin tur.g. "kyrkan verkar genom romersk lag". ett arbete man lyckades slutföra 534 och som publicerades som Codex repetitae praelectionis eller kort och gott Codex. Codex Justinianus Justinianus gav order att befintliga romerska författningar skulle sammanställas och omstöpas till nya.k. fick Digesta. författade av romerska kejsare från Hadrianus fram till Justinianus egna lagar.

Schoell & Kroll [2] The Roman Law Library • Corpus Iuris Civilis [3]. de s. htm [2] http:/ / web.k. fr/ Haiti/ Cours/ Ak [3] http:/ / amshistorica. it/ diglib. Universitetet i Bologna. Köpmannaklassen i de medeltida italienska kommunerna krävde en lagstiftning som byggde på sedvanerätt och som bättre hanterade de urbana samhällenas situationer än primitiva germanska. tillhörde de första "glossatorerna" som grundade studiet av romersk rätt. Möjligen låg den obemärkt i något bibliotek ända dess till den av en slump återfanns då den juridiska forskningen återupptogs i samband med påven Gregorius VII:s reformer. förblev högmedeltidens viktigaste centrum för juridiska studier. Scott. Dessutom tilltalade upptäckten av lagsamlingen de lärda som i det tysk-romerska riket såg ett återuppväckande av ärevördiga föregångare från det klassiska arvet. Dessa kommentarer sammanställdes på 1200-talet av Franciskus Accursius med titeln Glossa ordinaria. Under vilka omständigheter Corpus juris civilis sedan återupptäcktes i norra Italien omkring 1070 är omdiskuterat. kan andra manuskript ha använts till den undervisning som började hållas i Bologna av Pepo och sedan Irnerius. constitution. Se även • Romersk rätt • Lista över romerska lagar Länk till sida med romersk rätt i engelsk översättning • The Civil Law [1] -(En online-översättning av S. Lion. där man började undervisa i Justinianus lagar. Referenser [1] http:/ / www. Mommsen. den överlevande kodex som antas ligga närmast Justinianus original och som ömt vårdades i Florens. Förutom Littera Florentina. Irnerius lärjungar. Hugues de la Porte. Deras undervisningsteknik gick till så att de reciterade passager ur lagsamlingen så att studenterna kunde kopiera dem och kommenterade därefter den antika texten i form av glosor. En ny klass av jurister växte fram med de förvaltningsorganisationer som Europas furstar behövde. 1558-1560. orala traditioner. 1932)) • Ed. cib. "fyra doktorerna". upmf-grenoble. Krueger. org/ sps/ sps.Corpus juris civilis 178 Lagsamlingens återupptäckt I Västeuropa fanns knappast något behov av Justinianus lagsamling under de primitiva förhållanden som rådde sedan Odovakars kungarike gått under i slutet av 400-talet. php?inv=176 .P. unibo.

Bruno Rosta. 4 anonyma redigeringar Häktning  Källa: http://sv. Dinglenisse. Ntb.wikipedia. Quadrigarius. Godfellow. Yger. Doctrina. Ulner. Herr X. Yvwv. Moralist. Grön. Marcustisk. Rudolf 1922. Quadrigarius. Humulus. Yvwv. E. Kattis.G. Gegik. Icarus.G. Yvwv. ReDefiner. Sison. Plrk. Luke. Ylva. Ricjac. Wolfgangus Mozart. Ricjac. Yvwv. Joshua06. Donyc. Ghostrider. Petri Krohn. ThureP. CHG. Idunius. TKU. Motståndsmannen.agren. Johna. Rudolf 1922. Torvindus. Sjö. Vatten. Gruppc. Hejkompis. Sjö. E. 3 anonyma redigeringar Medverkan till brott  Källa: http://sv. Gegik. FamilyGuy.org/w/index. Rogper. NH. Yvwv. Jkl.php?oldid=13738569  Bidragsgivare: Caesar. MagnusA. Fenrir. Jvano.org/w/index. Jacob Lundberg.wikipedia. Hejkompis. Hjärter. Henrik Littorin. Thuresson. Calandrella. Godfellow. Vatten. Olivero.org/w/index. Yvwv.org/w/index.php?oldid=11719126  Bidragsgivare: Quadrigarius. Jomp. Hannibal. Tulo Stämning (juridik)  Källa: http://sv.php?oldid=13842366  Bidragsgivare: Agge2. Virina. Quadrigarius. EnDumEn. Majorek. Lars Törnqvist. Rudolf 1922. Sertion. Dodde. Andersju. Yvwv. Vatten. Rosp. Crocuta.wikipedia.G.php?oldid=14428282  Bidragsgivare: ClaesWallin. Lokpest. OJH. 1 anonyma redigeringar Culpa  Källa: http://sv.org/w/index. Ulner. IP. Sacto. Lullebulle. Riggwelter. Hunden. Kung Midas. Vatten. Slartibartfast. Ghostrider. MagnusA. Den fjättrade ankan.org/w/index. Gurksaft. Mason. 4 anonyma redigeringar Våldsmonopol  Källa: http://sv.o. Lojak. Dillinger. Yger.wikipedia. Lokal Profil. Esquilo. Patrik77. Tournesol. Arnef. 1 anonyma redigeringar Casus  Källa: http://sv. Quintus. Erif. Tulo.G.. IP.. Luke. Peterhamrin.org/w/index. Ternarius. Paracel63. Tulpan. Nitramus.G. Quadrigarius. Evergreen. Nevermind. Humulus. LX. Lord Pelle.G. Bronks. J 1982.G. Knuckles.php?oldid=11252032  Bidragsgivare: Doctrina. Stenen.wikipedia. 3 anonyma redigeringar Mord  Källa: http://sv. Jopparn. Quadrigarius. Fru X. Servant Saber. Erif. Tegel. Hubba. Torvindus. TKU. Grillo. Rosp. Indigo.h. Utopia. Thuresson. Ulner. Janders... Martin. Nicke L. Indigo. Rudolf 1922. Tegel. Rudolf 1922. Fifo. Peope. Yakolev.php?oldid=14603100  Bidragsgivare: Agneta. Lars Törnqvist. Ankara. LilyKitty. Ghostrider. Godfellow.org/w/index. Stromdal. Apalsola.php?oldid=12963995  Bidragsgivare: E. Sjö. Balterboy. Nikai.php?oldid=14441639  Bidragsgivare: Aktalo. E. Yger. Lojak..php?oldid=8545543  Bidragsgivare: JerkerES.org/w/index. Calandrella. LPfi. TKU. 8 anonyma redigeringar Rättsregler  Källa: http://sv. 70 anonyma redigeringar Misstankegrad  Källa: http://sv. Jlundqvi. Zax0r. Indigo. Jorva. Hejkompis.org/w/index. EAman. J 1982. Ulner. かんぴ. Dubbelosix. IP. FredrikT. Notwist. Jkl. Tegel. Majorek.org/w/index. Bruno Rosta. Grillo. Yvwv. Boivie. BjörnF. Essin. Yvwv. Expat. Ankara. Indigo. IP.. Nordelch. Grillo. Baversjo. TKU. Crocuta.php?oldid=14665003  Bidragsgivare: 3dor. Yger. Rudolf 1922. Marfuas. Idunius. 9 anonyma redigeringar Tvångsmedel  Källa: http://sv. 11 anonyma redigeringar Rättssäkerhet  Källa: http://sv. Yogidoo.wikipedia. Yvwv. Gröschen. Bibl. Jkl. Yvwv. Skratch.php?oldid=14675664  Bidragsgivare: BIL. Fagrell. Kielmann. TKU. Mikaande81. Fernbom2.org/w/index. Steinberger. Yvwv. 1 anonyma redigeringar Uppsåt  Källa: http://sv. LX. RaSten. Dr Fredrik Haeffner. Habj. Lord Pelle. Nicke L. Tigresse. Nicke L. 4 anonyma redigeringar Lag om rättspsykiatrisk vård  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index. Northstorm. Lokal Profil. Jvano. C. E. Lamré. Ghostrider. Jacke. Yvwv.org/w/index. Greverod. Leif Stenberg. Sekreterare.G. Markuslarsson. Ntb. 36 anonyma redigeringar Domstol  Källa: http://sv. 3 anonyma redigeringar Gripande  Källa: http://sv. Lavallen. Lelle1987. Sjö. Thomas Blomberg. Bairn. Lapplänning. Anigus. Quadrigarius. Linsenhejhej. Yvwv. Caesar.G. Tomas e. LPfi. 110 anonyma redigeringar Säkerhetspolisen  Källa: http://sv. TKU. Graktd. Luke.. Thoasp. Koios. LA2. Kimhak. Mkh. Den fjättrade ankan. Joakim von Braun. Jlarsson1978. Riggwelter. Mr Bullitt. Mnemo. TKU. Sjunnesson.org/w/index. E. Spaceflower. Quadrigarius. Dan Koehl. Lord Pelle. Quadrigarius. EnDumEn. Strangnet. Poxnar. Zaphod. Sjö.org/w/index. Yvwv. Torvindus. Jordgubbe. Inteloutside2. Scuzzer. Riggwelter. 2 anonyma redigeringar Förberedelse  Källa: http://sv. 45 anonyma redigeringar Åklagare  Källa: http://sv. Tamino. Bairn. Lojak. 1 anonyma redigeringar Underlåtenhet att avslöja brott  Källa: http://sv.wikipedia. Isthmus. MHedman. Ulner. Anderssonskans. 20 anonyma redigeringar Svenska polisen  Källa: http://sv.org/w/index. Depsidee. Koyos. Ioannes. 8 anonyma redigeringar Uppvigling  Källa: http://sv.php?oldid=13670474  Bidragsgivare: Godfellow. Quadrigarius. Stora Kogha. Ymer. Yvwv.org/w/index. Castrup. Spaceflower Stämpling  Källa: http://sv. MickeLundin. Merkurius. 8 anonyma redigeringar Dolus  Källa: http://sv. Idunius.php?oldid=14016712  Bidragsgivare: Entheta. Ulner. Wrightbus. P.wikipedia. Fitmotu.wikipedia. Twincinema. Mason. Pontan86. Tetraedycal.wikipedia.G.php?oldid=9960032  Bidragsgivare: E.org/w/index. Moberg. 3 anonyma redigeringar Åtal  Källa: http://sv. Sanya3. Heyyou. MrC. Obelix.wikipedia. Slipzen. Civilspanaren.wikipedia. Yogidoo. Gonzo. E23. Den fjättrade ankan. Poxnar. Hallonsoda. Indigo. Ulner.wikipedia. E23. Hannibal.org/w/index. Rapvatten. Evalowyn. Kamfjord.org/w/index.G. Ghostrider. Tournesol.php?oldid=13949906  Bidragsgivare: 5info.org/w/index. Quadrigarius. Mgr. Dalsland. Lojak. Fitmotu. 4 anonyma redigeringar Anhållande  Källa: http://sv. TKU.wikipedia. Thuresson. Yvwv. IP. NERIUM. Gottfried Multe. Yjg. Ghostrider.org/w/index. Obelix.wikipedia. Rageru. Nordelch. Bronks.wikipedia. Betasoft. Tulpan. Dnm. Mgr. Notwist. Dcastor.. Ulner.wikipedia. Mankash. DG. OxiDia.. Allant. ShineB. Knuckles. Mr Bullitt.wikipedia. Workingclasshero. Bjohan. MagnusA.org/w/index. 12 anonyma redigeringar Arrestering  Källa: http://sv.php?oldid=14443545  Bidragsgivare: E. Historien. Sjö.org/w/index. Godfellow. 2 anonyma redigeringar Oaktsamhet  Källa: http://sv.org/w/index. Mr Bullitt.php?oldid=14659544  Bidragsgivare: Adelsö-Sven. Grillo. Ezeu. Tomas e.wikipedia. E. LPfi.wikipedia. Thomas Blomberg. Elis 91. Wolfgangus Mozart. Thoasp. Rudolf 1922. Vatten. Ludde23. Joakim Löfkvist. Yvwv. 1 anonyma redigeringar Gärningsman  Källa: http://sv. Sjö. Adelsö-Sven. Fkk. Staffel. Moberg. Indigo. E.org/w/index. Gottfried Multe. Thoasp. Kevin9898. E70. Cajo.Löser. Jolleman. SebastianGS.php?oldid=14672356  Bidragsgivare: Axelv. Quintus. Lavallen. Daymark. 1 anonyma redigeringar Mordbrand  Källa: http://sv. Lord Pelle. Yvwv. StefanB. Bomkia. Mgr. Hejkompis. Koios. Torvindus. Muneyama.org/w/index. Laxskinn. Rapvatten. IP. Elinnea. Den fjättrade ankan. Marcustisk. Rudolf 1922. Steinberger. Yvwv. Goombah. Vivo. NERIUM. Pralin.php?oldid=14065837  Bidragsgivare: Flydet. Rudolf 1922. Ternarius.php?oldid=14469827  Bidragsgivare: Ado. I99pema.php?oldid=14479769  Bidragsgivare: Andejons. Yvwv.php?oldid=14675530  Bidragsgivare: Crocuta.wikipedia.wikipedia. Hejkompis.php?oldid=14162327  Bidragsgivare: Calandrella.php?oldid=9202807  Bidragsgivare: Godfellow. Cpn. Gonzo.org/w/index. Inteloutside2. 13 anonyma redigeringar Jurisdiktion  Källa: http://sv. Crocuta. Goombah. SweJohan. Tomas e. DG. Notwist. Narym.wikipedia. TKU. Chaan. 1 anonyma redigeringar .wikipedia.org/w/index. Lokal Profil. Kaiketsu. GregoryLund. Lojak. Tournesol. Elinnea..php?oldid=14607591  Bidragsgivare: 0nomato.php?oldid=13745272  Bidragsgivare: Ben-hur.php?oldid=14392288  Bidragsgivare: B****n. Matpe. Limeisafruit.wikipedia. Ghostrider. Pellaj. Lord Pelle.Artikelkällor och författare 179 Artikelkällor och författare Anstiftan  Källa: http://sv. Lars Törnqvist. Notwist. Essin. Arnef.php?oldid=12030787  Bidragsgivare: E. Oden.wikipedia. Hagman. Tournesol. 3 anonyma redigeringar Rättsstat  Källa: http://sv. Daymark.php?oldid=14509007  Bidragsgivare: AnjaA. Micke2. Bensin. Ulner. Bruno Rosta. Bero.org/w/index. Ulner. Lamré. Rudolf 1922. Icaros. DVNO. Xenus. Luke. Quintus.wikipedia. ChrisPsi.wikipedia. Vatten.php?oldid=9276023  Bidragsgivare: Sakletare. StefanB. Sjö. Calandrella. Tomas e. Ste. Blomman.php?oldid=14668452  Bidragsgivare: Crocuta. Sintram. Narym. IP. Daymark. Tobsan. Mickey81. Palnatoke.wikipedia.wikipedia. Slartibartfast. Ulner. Emj.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13309720  Bidragsgivare: Jt. Quadrigarius. VIlhelm J.. Yvwv.

Artikelkällor och författare
Frihetsberövande  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13962860  Bidragsgivare: Omhändertagande  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13831518  Bidragsgivare: Bensin, FkSelecta, Kaj@kth.se, Mr nemo, Quadrigarius, Schh, TKU, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Kroppsvisitation  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13796270  Bidragsgivare: DVNO, Esquilo, FöredettaMH, Heyyou, Imonai, Lavallen, Quadrigarius, Sjö, Tomas e, Tulo, Ulner, 3 anonyma redigeringar Kroppsbesiktning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11728095  Bidragsgivare: CHG, E.G., Sertion, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Husrannsakan  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14637958  Bidragsgivare: 87110, Buggwiki, CalleC, Deken12, Dh8b, E.G., Hallabro, KJG2007, Korall, Kruosio, Lavallen, Vatten, 14 anonyma redigeringar Avlyssning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12140847  Bidragsgivare: Agge2, BjörnF, Fenix, Quadrigarius, Riggwelter, Stoffe, TJ, Tomas e, Torvindus, 5 anonyma redigeringar Beslag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13227946  Bidragsgivare: Ezekiel, Kr-val, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Kriminalvården  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14619151  Bidragsgivare: Argali, Bruno Rosta, Daymark, Dillinger, Ericus Rex, Ghostrider, Gotogo, Hejkompis, I99pema, Idefix, Jorchr, Jssfrk, Koios, Kr-val, Lokal Profil, Luen, Luke, Perra67, Pralin, Quadrigarius, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjö, TKU, TrackM, Vatten, Ylva, 16 anonyma redigeringar Straff  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537797  Bidragsgivare: Ace90, Artifex, BIL, Bjohan, CayenneGaramonde, CommonsDelinker, Dnm, Entheta, Evalowyn, Idunius, J 1982, Kielmann, Koios, LX, Libb, Lojak, Nicke L, Paracel63, Quadrigarius, Rosp, Rrohdin, Rudolf 1922, Sten André, TKU, Thomas Blomberg, Ulner, Vatten, Vires, Xenus, Ylva, Yvwv, 17 anonyma redigeringar Sveriges rättsväsen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14688596  Bidragsgivare: Blanka, Calandrella, Damast, Dnm, Erif, Fyrfatet, Hejkompis, IP, Jurre, Lojak, MickeLundin, Nicke L, PMP, Paracel63, Quadrigarius, Redux, TKU, Tomas e, Vatten, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Offentlig försvarare  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14248927  Bidragsgivare: Agneta, Framhein, Lojak, Quadrigarius, StefanB, Vatten, Yvwv Förundersökning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14481671  Bidragsgivare: Ainali, Entheta, Fredde 99, Law Lord, Ordmärkaren Hampus, Peterhamrin, Riggwelter, Vinterfrid, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Förundersökningsledare  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9567383  Bidragsgivare: Bomkia, Quintus, Yvwv Lagstiftande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14447834  Bidragsgivare: Daymark, Hobe, IP, Lamré, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Dömande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14431155  Bidragsgivare: Bairn, Ehn, IP, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Verkställande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14488389  Bidragsgivare: IP, Isthmus, MoZilla, Ricjac, SamirGunic, TKU, 3 anonyma redigeringar Rättsväsen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13961250  Bidragsgivare: BjörnF, Brox, Duribald, Frederico, NERIUM, Petri Krohn, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Påföljd för brott i Sverige  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644137  Bidragsgivare: Dnm, E.G., Obelix, Popperipopp, Quadrigarius, Yger Böter  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14413173  Bidragsgivare: E.G., Frisko, Gonzo, Grillo, HSE, Isthmus, Khuis, Kyllo, LA2, Lelle1987, Natox, Philippos, Profero, Quadrigarius, TKU, Ulner, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Fängelse  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14225274  Bidragsgivare: BjörnF, Calandrella, ChrisPsi, CommonsDelinker, Degeröbo, E.G., Einarspetz, Fru X, Gew, Habj, Hannibal, Isthmus, J 1982, Jurre, LPfi, Mumiemonstret, Nordelch, Popperipopp, Pralin, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjunnesson, Torvindus, Wasell, Yger, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Villkorlig dom  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13997757  Bidragsgivare: Skyddstillsyn  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13737859  Bidragsgivare: Ericus Rex, Eskildalenius, Kung Midas, Lord Pelle, Popperipopp, TJ, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Överlämnande till särskild vård  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12276605  Bidragsgivare: Fredde 99, Hjärter, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Rättsfilosofi  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14442264  Bidragsgivare: Armfeldt, BjörnF, Flinga, IP, J b, Popperipopp, Rudolf 1922, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Rättsvetenskap  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13932058  Bidragsgivare: Alers, Bairn, BjörnF, Brox, Capum, Den fjättrade ankan, E.G., Elinnea, Ettrig, Fernbom2, Grillo, Grundin, IP, LA2, Mambo, Marcustisk, MoRsE, Rosp, Rudolf 1922, Sjunnesson, Skalman, Yvwv, 21 anonyma redigeringar Gällande rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9980678  Bidragsgivare: Grundin, IP, Indigo, Lord Pelle, 1 anonyma redigeringar Sharia  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14332298  Bidragsgivare: -nothingman-, Adelgren, Aktalo, Auc, Bairn, Blériot, Buggwiki, Dnor, E23, EliasAlucard, Fenix, Fernbom2, Gab., Ghostrider, Greverod, Grey ghost, Gthyni, Göttingen, HSE, Herr X, Höstblomma, IP, ISL02, ISL11, ISL19, ISL98, Idunius, Isl83, Jorva, Josephus, KallePopper, Knuckles, Koios, Kr-val, Kruosio, Kung Midas, Lenitha, Mariannez, Markus a, Moemar, Notwist, Obelix, Pettern, Quadrigarius, Reljons, Rrohdin, Sjunnesson, Skåningiexil, Sofokles, Stora Kogha, TKU, Thuresson, Torvindus, Wvs, 45 anonyma redigeringar Mosaiska lagen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13755813  Bidragsgivare: Bairn, Janee, Natox, Nicke L, Pieter Kuiper, Rudolf 1922, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Inkvisitoriskt system  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14581365  Bidragsgivare: Bairn, ElComandanteChe, Lojak, Lokal Profil, Lord Pelle, Staretsen, 2 anonyma redigeringar Ackusatoriskt system  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14613167  Bidragsgivare: Bairn, Lojak, Lokal Profil, Ooo86, Staretsen, 1 anonyma redigeringar Tilltalad  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14616709  Bidragsgivare: Dubbelosix, Jmk, Jssfrk, Lord Pelle, Mippzon, Sjö, Softssa, TKU, Vatten, 2 anonyma redigeringar Rättssystem  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11650539  Bidragsgivare: B****n, Bairn, Ettrig, JerkerES, MagnusA, Matador, Popperipopp, Rudolf 1922, Sarnalios, TKU, 2 anonyma redigeringar Civil law  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586890  Bidragsgivare: Bairn, David ekstrand, Godfellow, IP, Karpeth, Koebilein, MagnusA, Nodar kherkheulidze, Thomas Blomberg, Torsten2, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Common law  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586737  Bidragsgivare: Baffilo Emilius Leto Andrew Vitvinge, Bairn, BjörnF, Bruno Rosta, David ekstrand, Daymark, Ettrig, Gottfried Multe, Habj, Isthmus, Karpeth, Koebilein, Leopoldo1971, MagnusA, Thoasp, Thomas Blomberg, Torvindus, Ulner, Yger, 4 anonyma redigeringar Förarbete  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14216794  Bidragsgivare: Barzam2, E.G., Lamré, Narym, Nicke Lilltroll, Ooo86, Sjö, Warrakkk, 1 anonyma redigeringar Rättskälla  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12765545  Bidragsgivare: -nothingman-, B****n, Dcastor, E.G., Lars Törnqvist, Lm06pj1, MagnusA, Pieter Kuiper, Ternarius, Torvindus, Tournesol, 14 anonyma redigeringar Rättegångsbalken  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13838426  Bidragsgivare: Agneta, Christer Romson, E.G., Essin, Evalowyn, Kvack, Kzam, Lord Pelle, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sten André, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottsbalken  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14689130  Bidragsgivare: Adelsö-Sven, Alaska, Annihilation, Fred J, HSE, Idunius, J 1982, Joakim Löfkvist, Kurtan, Kzam, Lars Törnqvist, Lojak, Marsve, Mux, Quadrigarius, Ricjac, Rudolf 1922, Sjö, TKU, Tegel, Tommy Kronkvist, Wasell, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Grovt brott enligt svensk lag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14589467  Bidragsgivare: Imperto, Quadrigarius, Tanzania, 1 anonyma redigeringar

180

Artikelkällor och författare
Ringa brott enligt svensk lag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13935261  Bidragsgivare: Lokpest, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Svensk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12683352  Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Christian47, Elinnea, Fernbom2, Kr-val, Misopogon, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Nordisk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14208707  Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Caesar, Den fjättrade ankan, Ettrig, Fernbom2, IP, Nicke L, Njaelkies Lea, Ulner, Yvwv Germansk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13157104  Bidragsgivare: Yvwv, 1 anonyma redigeringar Tingsrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14434377  Bidragsgivare: Andhanq, Angriffer, Bero, Bjohan, D.O.G., Dato12, Daymark, E.G., Essin, Farrington, Fernbom2, Gonzo, Gutman, IP, J 1982, Kaj@kth.se, Lamré, Lars Törnqvist, Rogper, Sarnalios, Sjö, Staffel, Template namespace initialisation script, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 26 anonyma redigeringar Dom  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13641939  Bidragsgivare: Adelsö-Sven, B****n, Bounce1337, E.G., E70, Gallallsdsada, Grillo, Jojan, Kielmann, MagnusA, Magol, Melo man, Purodha, Rosp Hovrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11513988  Bidragsgivare: Ainali, Aloxinus, Dan Koehl, Daymark, E.G., Gonzo, Goombah, IP, Icarus, Isthmus, Jorchr, Ludde23, MFalk, Permanently recorded, Quadrigarius, Rogper, Torvindus, Ulner, 15 anonyma redigeringar Prövningstillstånd  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13397951  Bidragsgivare: E.G., Lord Pelle, Markus a, Quadrigarius, Sjö, Ulner, Yger, 3 anonyma redigeringar Högsta domstolen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14389541  Bidragsgivare: Bairn, Birgerbar, Bruno Rosta, D.O.G., Daymark, Dcastor, E.G., Fernbom2, Gunnar Larsson, Lokpest, Nitramus, Notwist, Obelix, Pingy, Slartibartfast, Sloman, Stenas, Ternarius, Ulla, Urbourbo, Yvwv, Zerblatt, 6 anonyma redigeringar Kammarrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13280472  Bidragsgivare: Castrup, DG, Daymark, Dubbelosix, Duribald, E.G., Hejkompis, Isthmus, J 1982, Lokal Profil, Ntb, Quadrigarius, Strangnet, Template namespace initialisation script, Thuresson, Tomas e, Urbourbo, 3 anonyma redigeringar Regeringsrätten  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13278582  Bidragsgivare: Förvaltningsdomstol  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14299268  Bidragsgivare: DG, E.G., Isthmus, Mason, Ntb, Quadrigarius, Thoasp, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 6 anonyma redigeringar Förvaltningsrätt (domstol)  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13883705  Bidragsgivare: Amerias, DG, Glentamara, Isthmus, J 1982, Jopparn, Mr Bullitt, Quadrigarius, Testa2009, Tomas e, Vatten, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottmål  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11638011  Bidragsgivare: Entheta, Herr Gregers, Luke, Necator, TKU, Vatten, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Kriminalvård  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14602795  Bidragsgivare: Coffa92, Dnm, Kaj@kth.se, Luke, Riggwelter, TKU, Vatten, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Häkte  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14677882  Bidragsgivare: Ghostrider, Luke, Mimarob, Prinsen, Torvindus, Tournesol, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Terrorism  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14686532  Bidragsgivare: Aktalo, Ankara, Athn, Auc, Bopper93, Bruno Rosta, Caesar, Caspian Rehbinder, Castrup, CommonsDelinker, DavidS, Dinglenisse, Dnm, DrBizzar0, E23, E70, Entheta, Ergo, Esquilo, Fenix, Fluff, Fred J, Fyrfatet, GO, GameOn, Ghostrider, Godfellow, GolfarN, Grillo, Grundin, Gurksaft, Hangsna, Hejkompis, Hinder Nr73, Hokori, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, JKn, Jacob.jose, Janee, Jkl, Jlundqvi, Jojan, JonasJH, Jordgubbe, Jsdo1980, Jvano, Kaj@kth.se, Koios, Kruosio, LA2, LPfi, Lamré, Lars Törnqvist, Lelle1987, Lenitha, Liftarn, Lord baver, Lrtz, MHedman, MagnusA, Maka93, Markus a, Marsve, Mats Kindahl, Mattias NJ, Micke2, Muneyama, NH, Narym, Nicke L, Nirmos, Njaelkies Lea, Nosy, Notwist, Pellaj, Phnix, Pieter Kuiper, Popperipopp, Poxnar, Profs, Rapvatten, Remere, Rex Sueciæ, Riddle12345, Riggwelter, Rogper, Rosp, Rovanion, Rudolf 1922, Sarnholm, Servant Saber, Sjö, Skorpan, Slartibartfast, Slipzen, Slowmotion, Sofokles, Softssa, Spaceflower, Staffan Jacobson, Sten André, Stigfinnare, Strangnet, SweJohan, TKU, Tanzania, The gunners, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Vascalias, Vest, Wasell, Widar Nord, Xenus, Yakolev, Yinandjang, Yvwv, Zman, Ztaffanb, conversion script, 150 anonyma redigeringar Statsterrorism  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13574027  Bidragsgivare: Alexeller, Av1123581321, Bero, Bibliotekstjänst, Cutthecrap, Dinglenisse, Greverod, Grillo, Hejkompis, IP, Icaros, JKn, Kaj@kth.se, LX, MHedman, Motståndsmannen, Popperipopp, Rapvatten, Riddle12345, Rudolf 1922, SEMats, Servant Saber, Slartibartfast, Slowmotion, Staffan Jacobson, TKU, Tomas e, Torvindus, Vest, Yakolev, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Brott mot krigets lagar  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14639632  Bidragsgivare: Dinglenisse, Gurksaft, Jaksel, Pastorn, Sjö, Wojgniew, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrättsbrott  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12483955  Bidragsgivare: Mippzon, Quadrigarius, Sjö, Ulner Brott mot mänskligheten  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14660648  Bidragsgivare: 320rwekfpl, Adelsö-Sven, Bruno Rosta, Caesar, Chez alexito, Crocuta, Drongou, Essin, Hannibal, IP, LX, Lamré, M.M.S., Mschlindwein, NH, Pjotr'k, Quadrigarius, Richardlejon, Rudolf 1922, Skryinv, Sten André, TKU, Tense, Torvindus, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537789  Bidragsgivare: Aloxinus, Bairn, Daymark, Dpol, Ezeu, Godfellow, Grape, Hemorojder, Hsahl, IP, Johna, Knuckles, LilyKitty, Nicke L, Quadrigarius, Rudolf 1922, Salisbury, Sjö, Slartibartfast, Stern, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Internationell rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14650428  Bidragsgivare: Bruno Rosta, Hannibal, MagnusA, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sanya3, Steinberger, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Folkmord  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14467660  Bidragsgivare: Ace90, BjörnF, BobbyGalt, Bongoman, Buggwiki, Caesar, Coetzeeze, Den fjättrade ankan, Diupwijk, E23, EliasAlucard, Entheta, Ezeu, FredrikT, Garib, Godfellow, Grillo, Gunnar Larsson, Hejkompis, Henkeboj, Herr X, Håkan Fransson, IP, Jerkersen, Jlundqvi, Jsdo1980, LX, Lars Törnqvist, Lellan 07, Lelle1987, Litany, Mattvätten, Mjateznik, Nicke L, Oblaserad, Petter Strandmark, Pjotr'k, Prezen, Quadrigarius, Radiantx, Sazarin, Sjunnesson, Sjö, Stigfinnare, Stiwed, SweJohan, TKU, Tegel, Ternarius, Tompa76, Torvindus, Tournesol, Vints, Wasell, Wvs, Xenus, Yvwv, Zaijaj, Zman, Ztaffanb, 50 anonyma redigeringar Folkmordskonventionen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644916  Bidragsgivare: IP, Isthmus, Lars Törnqvist, Luke, Ptunen, Quadrigarius, Rudolf 1922, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Romersk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14440746  Bidragsgivare: Arve, Bairn, Bjohan, Caesar, Gottfried Multe, IP, Jakke Neiro, Jeltz, Johna, Ludde23, Mux, Rudolf 1922, TKU, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Corpus juris civilis  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14535374  Bidragsgivare: Aaker, Aubrey, Caesar, Cnettel, Ettrig, FöredettaMH, Hjjh, IP, Obelix, Oskila, PJ, Rudolf 1922, Ulner, 5 anonyma redigeringar

181

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

182

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Paul Cézanne 039.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Paul_Cézanne_039.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EDUCA33E, Irate, LeadSongDog, Zolo Fil:Polisen vapen bra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisen_vapen_bra.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: Koyos Fil:Bundesarchiv Bild 102-12835, Schweden, Polizei-Patrouille.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_102-12835,_Schweden,_Polizei-Patrouille.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Germany  Bidragsgivare: High Contrast, J 1982, Pieter Kuiper Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Liftarn Fil:ridande polis.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ridande_polis.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User Pellaj on sv.wikipedia Fil:Svensk polisbåt.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Svensk_polisbåt.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Tord Strømdal, Sweden Fil:Polishelikopter.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polishelikopter.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 3.0  Bidragsgivare: Oskari Löytynoja Fil:Swedish patrol car new livery.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Swedish_patrol_car_new_livery.JPG  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Riggwelter Fil:Stockholmspiketen.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholmspiketen.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Peter Isotalo Fil:Polisattack.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisattack.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 2.0  Bidragsgivare: Eva Ekeblad, Liftarn, Rd232, Ulf Abrahamsson, Wolfgangus Mozart, 2 anonyma redigeringar File:Kronobergshäktet, Polhemsgatan.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshäktet,_Polhemsgatan.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: I99pema Fil:Old Bailey Microcosm edited.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Old_Bailey_Microcosm_edited.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Thomas Rowlandson and Augustus Pugin Fil:Kriminalvarden vapen bra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kriminalvarden_vapen_bra.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Koyos Fil:Port Arthur inside Modell Prison.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Port_Arthur_inside_Modell_Prison.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Foroa, Lc95, Mariluna, Schieber, 1 anonyma redigeringar Fil:Gapestokk.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gapestokk.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Helga, Jibi44 Fil:Martin Van Maele - La Grande Danse macabre des vifs - 02.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Martin_Van_Maele_-_La_Grande_Danse_macabre_des_vifs_-_02.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Frank C. Müller, FrankyLeRoutier, Glotz, Kilom691, LeastCommonAncestor, Liberaler Humanist, Pieter Kuiper, Quibik, Simonxag, TwoWings, ŠJů Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0  Bidragsgivare: User:Rama Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: , digital rendering for the Library of Congress by Walter Frankhauser / WalterStudio Fil:Electric chair.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Electric_chair.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Chris 73, Dodo, Wesha Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Julo Image:Mount Eden Prison Frontage.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mount_Eden_Prison_Frontage.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Original uploader was Ingolfson at en.wikipedia (Original text : Uploader.) File:Justizvollzugsanstalt Stuttgart (3).JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Justizvollzugsanstalt_Stuttgart_(3).JPG  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Manecke Bild:Fence of Prison-BPO.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fence_of_Prison-BPO.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Federal Bureau of Prisons Fil:Small_Sketch_of_Owl.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Fred Chess Fil:Scale of justice.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scale_of_justice.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Work of the United States Government, modified and uploaded on enwiki by en:User:This user has left wikipedia Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png  Licens: Public domain  Bidragsgivare: Aldaron, C.Löser, CRGreathouse, Cassowary, Conscious, David Kernow, Dsmurat, Eugrus, Herbythyme, J intela, Javitomad, Maphobbyist, MendozaMX, Munci, Pseudomoi, Ran, RedCoat, Saguamundi, Santosga, Satesclop, WhisperToMe, Wikiliki, 4 anonyma redigeringar Image:Common law world.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Common_law_world.png  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: Maphobbyist, Roke, Tael Fil:Coat of Arms of Sweden Lesser.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_Sweden_Lesser.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Koyos Fil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 3.0  Bidragsgivare: Fluff Fil:SWE-Map Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SWE-Map_Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: Lokal_Profil Fil:SverigesDomstolar2010.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SverigesDomstolar2010.png  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: Testa2009 (även känd som Mrkommun) File:Joliet Prison.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Joliet_Prison.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Daniel Schwen Fil:Kronobergshaktet.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshaktet.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Yvwv Fil:September 17 2001 Ground Zero 01.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:September_17_2001_Ground_Zero_01.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: U.S. Navy photo by Chief Photographer's Mate Eric J. Tilford Fil:Reignofterror.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Reignofterror.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anne97432, Athaenara, Joancreus, Trycatch Fil:Assassins2-alamut.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Assassins2-alamut.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: FunkMonk, Sir Gawain, Zereshk, 1 anonyma redigeringar Fil:2008 Mumbai terror attacks Karkare's death location.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:2008_Mumbai_terror_attacks_Karkare's_death_location.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: Nicholas (Nichalp) Fil:Amaltheahole.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Amaltheahole.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Liftarn, Mr Bullitt, Siebrand, Stunteltje, Ö Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png  Licens: GNU Lesser General Public License  Bidragsgivare: Caiser, Gennaro Prota, Omegatron, Rocket000 Bild:Skulls from the killing fields.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skulls_from_the_killing_fields.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Gryffindor, Nono64, Quadell Image:Polish civilians murdered by German-SS-troops in Warsaw Uprising Warsaw August 1944.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polish_civilians_murdered_by_German-SS-troops_in_Warsaw_Uprising_Warsaw_August_1944.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Andros64, Cinik, Jarekt, Starscream, Timeshifter, Zac allan, 1 anonyma redigeringar Fil:Rows of bodies of dead inmates fill the yard of Lager Nordhausen, a Gestapo concentration camp.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rows_of_bodies_of_dead_inmates_fill_the_yard_of_Lager_Nordhausen,_a_Gestapo_concentration_camp.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: T4c. James E Myers Fil:Lipikach.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lipikach.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Władysława Siemaszków, Ludobójstwo, page 1294, from Henryk Słowiński collection

svg  Licens: Creative Commons Attribution 3. Orgullomoore. -licenser och -bidragsgivare Fil:Rwandan Genocide Murambi skulls.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Mylius 183 .jpg  Källa: http://sv.org/w/index.wikipedia.org/w/index. Gryffindor.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: BanyanTree. HenryLi.svg  Källa: http://sv.Bildkällor.jpg  Källa: http://sv.org/w/index.php?title=Fil:Roman_SPQR_banner.wikipedia.0  Bidragsgivare: Ssolbergj Fil:Frankfurt Am Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia von Westen-20110408.php?title=Fil:Frankfurt_Am_Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia_von_Westen-20110408. Kelly. Tsui Image:Roman SPQR banner.wikipedia.php?title=Fil:Rwandan_Genocide_Murambi_skulls.

0 Unported http:/ / creativecommons. 0/ .Licens 184 Licens Creative Commons Attribution-Share Alike 3. org/ licenses/ by-sa/ 3.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful