Försiktig omprövning av ekonomers tillväxtprognoser

DEN OMSKAKANDE FINANSIELLA ORON den senaste tiden tvingar olika aktörer att ifrågasätta sin bild av den ekonomiska situationen. På räntemarknaden har en betydande pessimism gradvis brett ut sig under ganska lång tid. Misstro mot centralbankernas möjlighet att höja styrräntan har generellt pressat ned marknadsräntorna. Börsen tycktes däremot länge varat inriktad på att politiker och centralbanker ändå till slut ska ha medel och förmåga att lösa krisen, bl a med hjälp av permanent låga räntor. Därmed levde förhoppningarna länge kvar att effekterna på företagens vinster inte skulle behöva bli så stora. Dåliga amerikanska konjunkturdata, och politisk svaghet och splittring på båda sidor av Atlanten förändrade hastigt bilden under sommaren.

MÅNDAG 15 AUGUSTI 2011

ÄVEN POLITISKA BESLUTSFATTARE VILL VINNA TID. I vårt närområde valde Norges Bank att hålla räntan oförändrad i rådande orosmiljö, även om man var tydlig med att inhemska förhållanden talar för fortsatta räntehöjningar. I Sverige blir det intressant att följa de officiella prognoserna den närmaste tiden. Regeringen har, liksom Konjunkturinstitutet, tillhört den optimistiska sidan med tillväxtprognoser runt 3½-4 procent för 2012. Kraftiga nedrevideringar har aviserats. Vad det innebär för den ekonomiska politiken är dock inte helt enkelt att veta. SKICKLIGA FINANSMINISTRAR brukar kunna skifta med två helt olika roller. Rikshushållaren som rättvist ska fördela landets resurser, ser i sämre tider skäl till att hålla igen. Stabliseringspolitikern däremot ser större behov av stimulanser när ekonomin saktar in. Anders Borg brukar ibland hoppa mellan dessa roller på höjder där ekonomiska modeller ibland har svårt att nå upp. I grunden är det ju dock de starka underliggande finanserna som ger honom möjlighet att växla mellan rollerna. Försöker man sig på stimulanser i svaga utgångslägen blir följderna ofta allvarliga; något om vi sett alltför många exempel på i olika länder de senaste åren. Med ett femte jobbskatteavdrag hårt kritiserat av både opposition och kollegor inom alliansregeringen är det troligt att finansminstern dra tillbaka förslaget. Oron i omvärlden kan därför leda till något stramare budget än vad som tidigare aviserats . RIKSBANKEN HAR HAFT EN FÖRSIKTIGARE PROGNOS för tillväxten 2012, vilket gör behovet av nedjusteringar betydligt mindre. Med alltfler signaler om lugnare hushållsutlåning och vacklande bostadsmarknad är det nog ändå troligt att Riksbanken följer Norges Bank och avstår från att höja räntan i september och samtidigt aviserar ett lugnare tempo också på längre sikt. Det är dock troligt att Riksbanken genomför ytterligare en eller två höjningar senare i höst om situationen normaliseras något. Därmed skulle man följa sin tradition att fästa stor vikt vid inhemska förhållanden även när det blåser i omvärlden. hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067

PRECIS INNAN HELGEN KOM EN SIGNAL FRÅN EKONOMKÅREN när augustienkäten från Consensus Economics publicerades. Man kan konstatera att prognosmakarna reaktion på den finansiella krisen hittills varit måttlig. Nedrevideringen för USA var visserligen tydlig; medelvärdet för ekonomernas prognoser av BNPtillväxten år 2012 sjönk från 3,0 till 2,4 procent. För Västeuropa var förändringarna däremot marginella. Prognosen för Euro-zonen drogs ned från 1,6 till 1,5 procent och för Sverige från 2,7 till 2,6 procent. EKONOMERNAS PROGNOSER LIGGER SÅLEDES EN BRA BIT FRÅN RECESSION. Den relativa optimismen kan inte skyllas på att de inlämnade uppgifterna skulle vara gamla. De samlades in under de dagar då stämningsläget var som dystrat. Däremot är det ju möjligt att många vill avvakta utvecklingen innan stora förändringar görs. Troligen får vi se ytterligare revideringar nedåt den närmaste tiden.

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful