You are on page 1of 67

TAKSKERHETSSYSTEM

Ett projekt i samarbete med Condesign AB

ROOFSAFETY SYSTEM

A project in collaboration with Condesign AB

Examensarbete i integrerad produktutveckling Kandidatniv (C-niv), 30 Hgskolepong Vrterminen 2011 Henrik Svensson Kerim Galijatovic Handledare: Lennart Ljungberg, Hgskolan i Skvde Jonas Forsman, Hgskolan i Skvde Fredrik Tholander, Condesign Electroguide AB Examinator: Peter Thorvald, Hgskolan i Skvde

Intyg
Denna uppsats har 2011.05.09 lmnats in av Henrik Svensson och Kerim Galijatovic till Hgskolan i Skvde fr erhllande av betyg p kandidatniv inom mnet integrerad produktutveckling. Jag intygar hr med att jag fr allt material i denna uppsats som inte r mitt eget arbete har redovisat kllan och att jag inte, fr erhllande av pong, har innefattat ngot material som jag redan tidigare har ftt tillgodorknat inom mina akademiska studier. Submitted 2011-05-09 by Henrik Svensson and Kerim Galijatovic to University of Skvde as a Bachelor Degree Project at the School of Technology and Society. I certify that all material in this Bachelor Degree Project which is not my work has been identified and that no material is included for which a degree has previously been conferred on me.

Henrik Svensson

Kerim Galijatovic

Sammanfattning
En stor del av de svenska byggnaderna uppfyller inte de krav som stlls fr takskerhet, och saknar takskerhetsanordningar. Detta beror p att de takskerhetsanordningar som finns p marknaden idag inte tilltalar kunden tillrckligt estetiskt. Dessutom finns en stor variation av taktyper, detta har medfrt att det utvecklats mnga olika infstningar fr takskerhetsprodukter. Mlet r att utveckla takskerhetsanordningar som kunden anser vara estetiskt tilltalande samt konstruera en infstning som fungerar fr alla typer av tak och alla takskerhetsprodukter. Resultat: Flera koncept togs fram med fokus p design och tillverkning, dr till slut ett slutkoncept valdes fr infstning, snrasskydd och nockrcke samt tv koncept fr stegar. Dessa koncept utgr en ny och modern serie av takskerhetsprodukter som skall f mlgruppen att inte vlja bort takskerhet p grund av hur produkterna ser ut.

Abstract
A large part of the Swedish buildings do not meet the requirements for roof safety, and lack roof safety products. This is because the roof safety product available on the market today do not address the customer enough aesthetically. There is also a large variety of roof types, this has led to the development of many different bracket for roof safety products. The goal is to develop roof safety products that the customer considers to be aesthetically pleasing as well as construct a bracket that works for all types of roof and all roof safety products. Result: Several concepts were developed with a focus on design, in the end one final concept was chosen for bracket, snow guard and ridge rails, and two concepts of ladders. These concepts represent a new and modern range of roof safety products that shouldnt make the target group to opt out roof safety products because of the design.

Frord
Detta examensarbete i integrerad produktutveckling har genomfrts av Henrik Svensson och Kerim Galijatovic i samarbete med Condesign Electroguide AB. Examensarbete i integrerad produktutveckling r den avslutande kursen i designingenjrsprogrammet p Hgskolan i Skvde. Syftet med kursen r att sjlvstndigt, under handledning, tillmpa de kunskaper och den analytiska frmga som har frvrvats under studietiden. Ett stort tack till till fljande personer som har hjlpt oss under arbetet: Fredrik Tholander Project Manager p Condesign. Lennart Ljungberg Handledare, Hgskolan i Skvde. Jonas Forsman Handledare, Hgskolan i Skvde. Peter Thorvald Examinator, Hgskolan i Skvde. Thomas Gustavsson

Konstruktion/pltbearbetning, Weland Stl AB.


Ulf Gustavsson Frsljning/data, Weland Stl AB.

Innehll
1. Inledning .......................................................................................................... 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2. Bakgrund .................................................................................................. 2 Uppdrag.................................................................................................... 2 Uppdragsgivare ........................................................................................ 2 Mlsttningar ........................................................................................... 3 Avgrnsningar .......................................................................................... 3

2.3.4 2.3.5 2.3.6 2.3.7 2.4 2.4.1 2.4.2 2.4.3 2.5 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.5.4 2.6 2.7 3.

Rcken ............................................................................................ 15 Takbryggor ..................................................................................... 15 Godknda produkter ....................................................................... 15 Standarder ...................................................................................... 15 Material .................................................................................................. 16 Galvaniserat/ Frzinkat stl ............................................................ 16 Rostfritt stl .................................................................................... 17 Aluminium ..................................................................................... 17 Identifiering av kundkrav ....................................................................... 18 Intervjuer ........................................................................................ 18 Observationer ................................................................................. 18 Studiebesk .................................................................................... 19 Kundkrav ........................................................................................ 19 Kravspecifikation ................................................................................... 21 Sammanfattning frstudie ...................................................................... 22

Frstudie .......................................................................................................... 4 2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.5 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 Taktyper ................................................................................................... 5 Tegel- och Betongtak ....................................................................... 5 Plttak .............................................................................................. 5 Skiffertak.......................................................................................... 6 Cembonittak ..................................................................................... 6 Existerande anordningar .......................................................................... 7 Infstningar ...................................................................................... 7 Snrasskydd ..................................................................................... 9 Stegar ............................................................................................. 10 Rcke.............................................................................................. 11 Takbrygga ...................................................................................... 11 Regler och krav ...................................................................................... 12 Stegar ............................................................................................. 13 Snrasskydd ................................................................................... 14 Fstanordningar fr skerhetslinor ................................................. 14

Idgenerering ................................................................................................. 23 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.5.1 3.5.2 3.5.3 Brainstorming......................................................................................... 24 Brainwriting (6-3-5) ............................................................................... 24 Moodboard ............................................................................................. 24 Morfologisk tabell .................................................................................. 24 Vsentliga ider...................................................................................... 25 Infstning........................................................................................ 25 Snrasskydd ................................................................................... 26 Takstege ......................................................................................... 27

4.

Konceptval...................................................................................................... 28 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.2 Concept Scoring ..................................................................................... 29 Infstning ....................................................................................... 29 Snrasskydd ................................................................................... 30 Takstege ......................................................................................... 30 terkoppling .......................................................................................... 30 7.

6.4 6.4.1 6.4.2 6.5 6.6

vrigt ..................................................................................................... 44 Takbrygga ...................................................................................... 44 Rcke .............................................................................................. 44 Tak ......................................................................................................... 45 I frhllande till kravspecifikation ......................................................... 47

Avslutning....................................................................................................... 48 7.1 Slutdiskussion ........................................................................................ 49

5.

Utveckling och konstruktion .......................................................................... 31 5.1 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.3 5.3.1 5.3.2 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 Materialval ............................................................................................. 32 Infstning ............................................................................................... 33 Hl i pannor och fogmassa ............................................................. 33 Spr & Skruvhl ............................................................................. 33 Rrets hjd ..................................................................................... 34 Hllfasthet ...................................................................................... 34 Snrasskydd ........................................................................................... 35 Vajer ............................................................................................... 35 Vajerfste ....................................................................................... 36 Takstege ................................................................................................. 37 Form ............................................................................................... 37 Infstning ....................................................................................... 37 Tjocklek ......................................................................................... 37

Referenser .............................................................................................................. 50 Bilagor .................................................................................................................... 52

6.

Resultat .......................................................................................................... 38 6.1 6.2 6.3 Infstning ............................................................................................... 39 Snrasskydd & nockrcke ...................................................................... 41 Stege ....................................................................................................... 42

1. Inledning
Mnniskan r mn om skerheten, vilket ocks speglar sig i samhllet med alla olika produkter som r anpassade fr specifika ndaml och fr att gra tillvaron skrare. Mnga gnger nr sdana produkter utvecklas kommer designen i skymundan, vilket resulterar i att produkten blir mindre estetiskt tilltalande. I dagens moderna samhlle r dock designen otroligt viktig. Detta examensarbete behandlar takskerhetsanordningar. Hur uppfattas dagens produkter av kunden egentligen och gr det att kombinera skerhet med design nr det gller dessa produkter?

1 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

1.1 Bakgrund
Takskerhetsanordningar r ett samlingsnamn fr produkter som placeras p tak och r mnade att hja skerheten p och runt om taket. Begreppet omfattar bl.a. steganordningar, takbryggor, snrasskydd, rcken och glidskydd. Dessa anordningar har tv huvudfunktioner. Primrt skall de frhindra att olyckor sker vid exempelvis fall och halka p tak eller frhindra att snmassor rasar ner frn tak. Den andra r att skydda taket, det vill sga tegelpannor eller annat takbelggningsmaterial skall inte komma till skada d taket betrds (Takskerhetskommittn TKS, 2011). Enligt en rapport frn Boverket (2010) finns det 2,1 miljoner byggnader i Sverige. 90 procent av dessa har ngon form av krav p takskerhetsanordningar, dock uppfyller ca. 44 procent av dessa inte de krav som stlls fr den specifika byggnaden. I samma rapport frekommer ocks uppgifter att den stora avsaknaden av takskerhetsanordningar troligtvis beror p att de redan existerande anordningarna inte uppfyller de estetiska kraven som kunden efterfrgar och drmed anses frstra arkitekturen och utseendet p byggnaden. De infstningar som finns fr redan existerande produkter anses ocks variera fr mycket beroende p vilket tak de skall fstas i och till vilken produkt, drmed kar tillverkningskostnaderna som en fljd av den stora variationen i produktion. Det har ocks visat sig att med den stora variationen av produkter saknar mnga av montrerna kunskaper i hur de olika produkterna skall fstas i takkonstruktionen. Detta har bidragit till att bra produkter inte har kommit till sin rtt p grund av felmontering (Pltslageribranschens Centrala Arbetsmiljkommitt (PCA), 2008).

Produkterna skall tillverkas fr den svensk/europeiska marknaden och mste drfr uppfylla de svensk/europeiska regler och standarder som finns fr takskerhetsanordningar. Produkterna skall vara i frsta hand riktade mot mindre fastigheter som villor och radhus men de skall ven fungera p alla andra fastigheter. Allts utgrs huvudmlgruppen av gare fr mindre fastigheter, dock r det inte dessa gare som oftast eller mnga gnger r anvndaren. Denne utgrs istllet av montrer, sotare, snskottare och besiktningsmn och dessa mste drfr tas i hnsyn.

1.3 Uppdragsgivare
Uppdragsgivare fr projektet r Condesign Electroguide AB (hdanefter Condesign) i Gteborg som r ett av fyra dotterbolag som ingr i koncernen Condesign AB. Condesign r ett konsultbolag som har kompetens och erbjuder tjnster inom en rad olika omrden dr produktutveckling utgr en stor del av uppdragen (Condesign, 2011). Hr p Condesign har vi mjlighet att erbjuda allt fr vr kund, frn id till slutkoncept. Fredrik Tholander, Project Manager p Condesign, januari 2011 Enligt Tholander1 har Condesign under hsten 2010 ftt en frfrgan av Monier Roofing AB (hdanefter Monier) att formge och konstruera deras takskerhetsanordningar. Monier r en vrldsledande leverantr av material fr tak med ett brett sortiment av tegelpannor, betongpannor och andra kompletterande produkter (Monier, 2011a). Dock i dagslget sljer Monier endast andra tillverkares takskerhetsanordningar men vill sl sig in p marknaden med egna konkurrenskraftiga produkter (Tholander1, 2010). Det r p denna frfrgan som detta examensarbete baserar sig p. Denna frfrgan kom dock aldrig att bli ett riktigt uppdrag.

1.2 Uppdrag
En ny serie takskerhetsprodukter innehllandes snrasskydd, takbryggor, takstege, nockrcke etc. skall formges och konstrueras, dr designen skall vara mer tilltalande fr kunden och konstruktionen skall frenklas s att endast ett universal fste anvnds fr alla typer av tak och takskerhetsprodukter. Lsningen skall ven vara ekonomiskt lnsam.

2 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Fredrik Tholander, Project Manager Condesign, samtal den 2 december 2010.

1.4 Mlsttningar
Huvudmlet fr projektet r att designa och konstruera ett takskerhetssystem som kunden anser vara tillrckligt estetiskt tilltalande och p s vis inte undviker att stta upp ett takskerhetssystem p taket. D infstningarna skall vara applicerbara p alla typer av tak r ett av mlen att detta skall gra det enklare fr montrer men ocks privatpersoner, att frst hur produkterna skall monteras p taket. Konstruktionen skall ven vara sdan att den har lg tillverkningskostnad. Produkterna skall ocks analyseras ur hllfasthetssynpunkt s att de uppfyller de standarder och normer som efterfrgas. 3D-modeller i CAD samt ritningar skall tas fram fr att utgra underlag fr produktion av produkterna.

En produkts livscykel kan antas best av tta faser; utvinning av material, produktion, distribution, montering, anvndning, demontering, tervinning/kassering. I en designprocess br alla dessa faser tas i hnsyn dock kommer inte ngra frdjupningar att gras i dessa omrden, men tankarna p milj kommer finnas med under projektets gng. Fysiska modeller av slutkoncept vore det ultimata fr att f ett helhetsperspektiv av produkten. Dock kommer inga sdana att gras p.g.a. kostnader, tid och att ingen sponsor hittats. Endast 3D modeller kommer att finnas fr att presentera slutkoncept.

1.5 Avgrnsningar
Takskerhetsanordningar utgrs av en hel del produkter, dock kommer detta examensarbete att begrnsa sig till de som vr huvudmlgrupp (villagare) behver, nmligen snrasskydd, stege, nockrcke samt infstningar till dessa. Dock kommer de vriga produkterna att finnas i tanke s att infstningen ven skall kunna anvndas till dessa. Huvudmlgruppen har hittats genom marknadsunderskningar, intervjuer, studiebesk samt samtal med handledare Fredrik Tholander p Condesign. Fr att testa hllfastheten p produkterna har Standardiseringen i Sverige utvecklat standarder fr fysiska tester. Fr att en produkt skall vara enligt standard mste den ha genomgtt dessa tester och klarat dem. I detta projekt kommer dock endast data simuleringar av dessa test utfras. Nr det gller de ekonomiska aspekterna finns en nskan om lg tillverkningskostnad. Denna aspekt kommer att finnas med i diskussionen under arbetets gng men dock utan ngra frdjupningar inom detta omrde. Diskussionen kommer utg ifrn antaganden och gruppens tidigare erfarenheter. 3 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2. Frstudie
Under frstudien studeras frutsttningarna fr problemet. Produktens funktioner, ergonomi, krav, utseende, marknad, lmpliga tillverkningsmetoder, material och andra frutsttningar analyseras (sterlin, 2010). Enligt Ulrich och Eppinger (2008), r det av stor vikt att en omfattande och noggrann frstudie utfrs fr att projektgruppen skall f en bra inblick i problematiken och behoven som finns. Frstudien innehller litteraturstudier inom regler och krav fr att f en strre inblick i hur den potentiella marknaden ser ut och vilka takskerhetsanordningar som behvs p byggnader. Frstudien tar ven upp de olika taktyper som finns och vilka material som kan anvndas till takskerhetsanordningar.

4 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.1 Taktyper
Det finns tak i en rad olika material och former, beroende p materialet skiljer sig takmonteringen och vad sjlva taket r monterat p. Nedan fljer en frklaring av de olika taktyperna och hur de sitter monterade.

2.1.1 Tegel- och Betongtak


Tegel- och betongtak bestr av pannor, pannorna kommer antigen i vgiga former med varierande antal vgor eller helt platta. Lngst ner under plattorna r undertaket som fungerar som ett extra ttskikt och skyddar frn att kondens frn takpannorna droppar in i konstruktionen. P undertaket placeras trreglar frst lodrtt och sedan p dessa vgrtt (figur 1). De lodrtta kallas fr strlkt och har som uppgift att skerstlla ventilationspalten mellan undertaket och pannorna. Strlkten skall placeras med max cc 600 mm mellan varandra (600 mm frn centrum till centrum mellan tv lktar) och skall ha minst dimensionen 25x25 mm. De vgrtta reglerna kallas fr brlkt och det r dessa som br upp pannorna men ven dr pannorna fsts. Lngden mellan brlktarna bestms av pannornas storlek. Brlkten skall ha minimum dimension 25x38 mm. Slutligen lggs pannorna nerifrn och upp genom att hkta dem p varandra och sedan fsta dem i brlkten med spik eller clips fr att tla hrd vderlek (figur 2) (MjbcksPannan AB, 2011).

Figur 1. Ett taks uppbyggnad (vivilla.se).

2.1.2 Plttak
Plttak kommer ocks i mnga olika former och storlekar. De kan vara helt plana, plana med fals, vgiga i stora bitar (figur 3) eller s kan de komma i form av tegelpannor som en imitation. Nr det gller montering av plttak r det generellt samma som under tegeltak. Ett undertak p vilket strlkt placeras lodrtt och sedan brlkt (en mer utfrlig beskrivning finns i kapitlet om tegel och betongtak). Drefter beroende p vilken form och storlek plttaket har lggs det p olika stt men gemensamt r att det skruvas eller spikas fast (Din byggare, 2011).

Figur 2. Takpannor (finatak.se).

Figur 3. Plttak.

5 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.1.3 Skiffertak
Skiffer r ett naturmaterial och r drfr vldigt vdertligt och har en naturlig resistans mot svamp och rta vilket gr det underhllsfritt och hller lngre n de flesta andra tak. Skiffertak har hg hllfasthet samtidigt som det r enkelt att forma. Taket lggs i form av plattor antigen precis som tegeltak p brlkt eller rakt p rspont (figur 4). Fr att skifferplattorna skall hllas p plats fstes de med en stormkrok (Nordskiffer, 2011).

2.1.4 Cembonittak
Cembonit r ett material som gr under samlingsnamnet cembrit. Cembrit r ett material tillverkat av cement och hgvrdiga cellolusa fibrer (fibercement). Materialet r vldigt vdertligt, det bryts inte ned av rta och svamp och rostar heller inte (Promonord, 2006). Cembonit r idag ofta frekommande som en modern fasadbekldnad men anvnds ocks fr att tcka tak. Cembonittak kan komma i olika profiler, antigen som platta eller vgformad och placeras precis som tegelpannor p brlktarna varp den ven stts fast i dessa (figur 5) (Cembrit, 2011).

Figur 4. Skiffertak (takskifferspecialisten.se).

Figur 5. Cembonittak (fsr.je).

6 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.2 Existerande anordningar


Det finns en hel del redan existerande takskerhetsanordningar, bde frn svenska tillverkare men ocks frn andra utvecklade lnder dr skerheten prioriteras. Ngra av dessa lnder r USA, Kanada, Japan, Tyskland, sterrike, Schweiz och Norge. ven om de utanfr EU liggande lnderna kanske inte fljer samma regler och standarder kommer de att granskas fr att f en bred bild av vad som finns p marknaden och fr att se hur de hr problemen lses i andra kulturer och p andra kontinenter, dock kommer strsta fokus ligga p den svenska marknaden dr de strre tillverkarna som Weland Stl AB, CW Lundberg AB och Per Wikstrand AB kommer att granskas mest.

Figur 6. Fotplatta.

2.2.1 Infstningar
Infstningar r den delen av takskerhetsprodukter som anvnds fr att fsta de vriga produkterna p taket. Enkelt beskrivet kan infstningen delas upp i tv delar, frsta delen fstes i taket och andra delen fstes p frsta delen (figur 6). Generellt gller att den delen av infstningen som fstes i taket skiljer sig beroende p takunderlag (tr, plt, etc.). Den andra delen skiljer sig beroende p hur takets yta ser ut, som t.ex. hur takpannan r formad (se figur 7). 2.2.1.1 Infstning med fotplatta En fotplatta skruvas fast i undertaket varp infstningen fstes p denna (figur 6). Fotplattan anvnds med frdel dr det r svrt att komma t under undertaket, exempelvis dr man har luftspalt eller isolerade undertak och inredda vindar. Fotplattan r godknd ned till 17 mm rspont/12 mm plywood (Weland stl, 2008). Denna typ av infstning anvnds p lktade tak med tegel, betong, skiffer eller cembonit. 2.2.1.2 Infstning med motlgg Infstningen skruvas fast i ett motlgg som placeras under undertaket (figur 8 & 9). Detta ger en bra hllfasthet d tryckytan r stor mot undertaket. Denna typ av infstning kan anvndas p tegeltak men ocks p platta tak som exempelvis papptak (Weland Stl, 2008).

Figur 7. Exempel p takpannornas form (Weland Stl, 2008).

Figur 8. Motlgg till undertaket.

Figur 9. Motlgg till slta tak.

7 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.2.1.3 Infstning med lktfste Denna infstning anvnds fr tegel- och betongtak dr undertak (plastfilm, boardskiva eller spnskiva) inte medger infstning (figur 10). Lktdimensionen mste vara minst 45 x 70 mm. Fstet krokas bakom brlkten fr att sedan skruvas fast i detta (Weland Stl, 2008). Som infstningen med fotplatta, anvnds ven denna infstning p lktade tak med tegel, betong, skiffer eller cembonit. 2.2.1.4 Infstning med profil Infstningsprofil anvnds till profilerade plttak och infstes med sjlvgngade skruv (figur 11). Den monteras med 10 st skruvsatser och kan endast anvndas till plttak med minst tjocklek p 0,5 mm (Weland Stl, 2008). 2.2.1.5 Infstningsplt Infstningsplt anvnds till profilerade plttak dr den monteras med bygelbult som trs igenom uppifrn (figur 12) (Weland Stl, 2008). 2.2.1.6 Infstning fr falsade tak Denna typ av infstning anvnds p falsade plttak. Infstningen sker genom att fstet klms fast p falsen, vilket innebr att det inte krvs ngon hltagning (figur 13). Plttakets fals kan antingen vara av dubbelfals eller enkelfals (figur 14 & 15) (Per Wikstrand AB, 2011). Figur 10. lktfste. Figur 11. Infstningsprofil.

Figur 12. Infstningsplt.

Figur 13. Falsfste.

Figur 14. Dubbelfals 8 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Figur 15. Enkelfals

2.2.2 Snrasskydd
Snrrasskydd anvnds fr att frhindra strre mngder sn uppe p taket frn att falla ner och orsaka skada p personer och egendom. Snn skall hlla sig kvar p taket tills den smlter eller skottas bort. Snrasskydd som fljer den svensk/europeiska standarden r ganska lika och finns skildrade i figurerna 16-18. Infstningarna monteras med max 1200 mm mellanrum fr alla snrasskydd. 2.2.2.1 Snrasskydd Rr Snrasskydd i form av tre stycken rr som trs igenom hlen p infstningen (figur 16). Fungerar ven som takfotsrcke. Skarvas enkelt genom att rren skjuts i varandra och skras med genomgende bult (Weland Stl, 2008). 2.2.2.2 Snrasskydd Profildurk En profildurk med rektangulra hl fr att stoppa snn (figur 17). Profildurken fstes p ovansidan av infstningen med hjlp av en genomgende bult. Den r enkel att montera och har lg vikt (Weland Stl, 2008). 2.2.2.3 Snrasskydd Gallerdurk Gallerdurken liknar profildurken i stora drag (figur 18). Skillnaden r att gallerdurken r mer robust och fr att klara hgre krafter. Gallerdurken monteras p infstningen med en s.k. J-krok (Weland Stl, 2008). 2.2.2.4 Ej godknda snrasskydd Vanligt frekommande snrasskydd p andra kontinenter frutom de redan ovannmnda r de som skildras i figur 19 & 20. Dessa snrasskydd kan komma i mnga olika former, t.ex. lg, lv, etc. Dessutom frekommer de i mnga olika material; rostfritt stl, koppar, aluminium, frgls polykarbonat, och ven frgad. De r de minsta produkterna p marknaden, men de r vldigt sm och mste drfr finnas utspridda ver hela taket (figur 21). De r heller inte godknda enligt Svensk Standard fr att vara en takskerhetsanordning. Figur 16. Snrasskydd med 3 rr. Figur 17. Snrasskydd i profildurk.

Figur 18. Gallerdurk.

Figur 19. Snrasskydd i plast (lorrroofing.com).

Figur 20. Snrasskydd i lv-form (snoblox-snojax.com).

Figur 21. Ett tak med sm snrasskydd (nachi.org).

9 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.2.3 Stegar
De stegar som finns p markanden idag r mestadels gjorda i varmfrzinkat stl och ligger mot takytan. Generellt har alla tillverkare samma design utan ngra strre skillnader. Till skillnad frn vriga takskerhetsanordningar anvnder dagens stegar antigen infstningar anpassade fr stege eller att infstningen finns integrerad p stegen. Denna infstning skiljer sig beroende av taktyp, figur 22 visar hur det monteras p pannor, falsade plttak, papptak och profilerat plttak (Per Wikstrand AB, 2011). Det hgsta avstndet mellan dessa fsten r 2000 mm (Svensk Byggtjnst, 1998). 2.2.3.1 Vanlig takstege Denna stege anvnder sig av stegpinnar som r monterade p 2 sidstycken (figur 23). Den r enkel att tillverka och montera. Den kan enkelt frlngas med hjlp av en s.k. skarvsats som finns i stegens nde (Per Wikstrand AB, 2011). Figur 22. Olika infsningar fr stege. 2.2.3.2 Villatakstege Villatakstegen frn Weland Stl (2008) bestr av smala bockade rr (figur 24). Bockningen r till fr att vara ett glidskydd fr sidorna. Den monteras upptill och nertill och r godknd fr infstning av livlina. 2.2.3.3 Brlktsteg Denna takstege krokas fast runt takpanna och brlkt. Den har upphjda kanter fr att frhindra halkning och r rundad fr att kunna anvndas p olika taklutningar (figur 25). Den kan lackeras fr att passa in mer med takets frg (Per Wikstrand AB, 2011). Brlktsteg fr anvndas vid hgst 4 m fasadhjd och med en lutning p hgst 45. (PCA, 2008) Figur 23. Vanlig takstege.

Figur 24. Villatakstege. 10 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Figur 25. Brlktsteg.

2.2.4 Rcke
Rcken anvnds vid taknock, takbrott eller takfot och har i uppgift att vara fotstd vid frflyttning och arbete p taket, samt att fungera som frankring av skerhetslinor. Rcken som hittats p marknaden har alla vart i form av ett rr som trs igenom infstningen. Fstena fr nockrcke monteras med max 1200 mm avstnd (figur 26). Rcket frlngs enkelt genom att rren skjuts i varandra och skras med genomgende bult. Det utskjutande rret rknat frn sista fstet fr inte vara lngre n 300 mm. Rret ska lsas i bda ndar s att det inte gr att vrida eller dra ut. (Weland Stl, 2008)

2.2.5 Takbrygga
Takbryggor anvnds som en gngvg fr att transportera arbetsmaterial till arbetsplatsen och vara fotstd fr besiktningsmn och sotare. Takbryggan kan ven anvndas som frankringspunkt fr skerhetslina. Figur 27 r ett exempel p en takbrygga frn Per Wikstrand AB (2011). Den r godknd fr infstning av skerhetslina och r utfrd enligt standard. ven takbrygga monteras med max 1200 mm avstnd mellan infstningarna. Figur 26. Nockrcke p falsat plttak (istappsjouren.se).

Figur 27. Profilerad takbrygga fst p olika takmaterial.

11 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.3 Regler och krav


Regler och krav har stllts frn samhllets sida fr att frebygga risker fr olycksfall vid arbete och uppstigning p tak. Kraven har genom tiden blivit uppdaterade eller upphvda av nya lagar och frordningar, de har dock fortfarande betydelse genom att de anger vilka skerhetsanordningar som i princip gller fr alla byggnader, beroende p byggnadsr och nybyggnads-/tillbyggnadsr (Boverket, 2000). Enligt arbetsmiljlagen har husgaren (arbetsgivaren) i uppgift att frhindra ohlsa och olycksfall vid arbeten p byggnaden (Arbetsmiljverket, 2011). Arbetsgivaren skall vidta alla tgrder som behvs fr att frebygga att arbetstagaren utstts fr ohlsa eller olycksfall. En utgngspunkt skall drvid vara att allt sdant som kan leda till ohlsa eller olycksfall skall ndras eller ersttas s att risken fr ohlsa eller olycksfall undanrjs. (Frsta stycket 3 Kap. 2 Arbetsmiljlagen, s.26) De personer som arbetar p tak kan utgras av sotare, montrer, besiktningsmn samt fastighetssktare som utfr korta entreprenadarbeten som till exempel besk fr kontroll eller inspektion. Det r d viktigt att veta att den som rder ver arbetsstllet har ett tydligt ansvar fr arbetstagare som arbetar under en annan arbetsgivare (Arbetsmiljverket, 2011). Den som rder ver ett arbetsstlle skall se till att det p arbetsstllet finns sdana fasta anordningar att den som arbetar dr utan att vara arbetstagare i frhllande till honom inte utstts fr risk fr ohlsa eller olycksfall. Han skall ven se till att andra anordningar som finns p arbetsstllet kan anvndas utan sdan risk. (Frsta stycket 3 Kap. 12 Arbetsmiljlagen, s.33) Boverkets byggregler om takskerhet innehller regler som ska skydda mot fall vid tilltrde, frflyttning och arbete p tak. Reglerna omfattar fstanordningar fr linor, fotstd vi takets fot, takbryggor, nockrcken och snrasskydd m.m., se figur 28 (Boverket, 2008b). Figur 28. En bildsammanfattning av takskerhetsanordningar (CW Lundberg). Boverkets byggregler r freskrifter och allmnna rd av lagarna och frordningarna: Plan- och bygglagen (1987:10), PBL Plan- och byggfrordningen (1987:383), PBF Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk m.m., BVL Frordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk m.m., BVF (Boverket, 2008b) Boverket nmner ven ett flertal gnger att det inte behvs srskilda takanordningar om det r uppenbart ondigt. Exempel p situationer d det kan vara uppenbart ondigt r om takets lutning r lgt, det fasta arbetsstllet ligger p betryggande avstnd ifrn takets kant eller om taket saknar fast arbetsstlle (Boverket, 2008a).

12 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.3.1 Stegar
Fasta arbetsstllen p byggnadens tak br kunna ns via en fast skerhetsanordning frn takets uppstigningsstlle i en sdan omfattning att risken fr personskador begrnsas. En fast takstege br finnas om fasadhjden (figur 29) r hgre n 4 meter eller taklutningen r strre n 6 och avstndet mellan uppstigningsstllet och nrmaste takskerhetsanordning r mer n en meter. Om byggnadens fasadhjd r hgre n 8 meter och lutningen strre n 6 br en kombination av fast takstege och takbrygga vid taknocken finnas (Boverket, 2008a). Enligt (PCA, 2008) mste alla takstegar som r tillverkade enligt SS-EN 12951 vara fast monterade bde upptill och nertill, detta fr att stegen inte ska kunna skifta i sidled. En stege mste minst ha 2 par fsten som har ett avstnd p hgst 2000 mm. Alla takstegar i Sverige tillverkas med minst 400 mm bredd istllet fr det minst tilltna bredden 350 mm, detta r fr praktiska och ekonomiska skl. Stegens pinnar skall vara monterade med ett centrumavstnd p hgst 300 mm (Svensk Byggtjnst, 1998). En underskning gjord av Boverket (2010, s. 19) visar att 100000 18000 svenska byggnader berrs av kravet p anordningar fr frbindelse mellan uppstigningsplats och taknock och 75 procent av dem uppfyller kraven (figur 30). Brlkt som finns under tegelplattorna kan anvndas till fasta takstegar som har tydligt markerade infstningsanordningar fr skerhetslina (Boverket 2008a). Brlktsteg fr anvndas vid hgst 4 m fasadhjd och med en lutning p hgst 45 (PCA, 2008).

Figur 29. Fasadhjden r avstndet frn skrningslinjen mellan fasadplanet och takplanet till lgsta markniv, om inget annat anges (PCA, 2008).

Figur 30. Berrda byggnader med krav p frbindelsevg till taknocken.

13 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.3.2 Snrasskydd
Resultat frn Boverket (2010, s.23) visar att cirka 9 procent av byggnader med fasader under 4 meter har fasta hinder fr att hindra sn frn att falla frn taket (figur 31). En anledning till att det r s f byggnader som har snrasskydd kan vara att enligt Boverket (2008b) krvs det endast snrasskydd ver byggnaders entrer. Snrasskydd br finnas ver entrer om byggnadens fasadhjd r hgre n 8 meter eller om byggnadens tak har en lutning som r strre n 18 (Boverket, 2008a). De krver en strre hllfasthet n takfotsrcken, eftersom belastningen kan bli betydligt hgre, och kan drfr fungera som fotstd vid takfot och takbrott (PCA, 2008). Funktionskraven fr snrasskydd finns i standard SS 83 13 35.

2.3.3 Fstanordningar fr skerhetslinor


Fstanordningar fr skerhetslinor skall finnas i sdan omfattning att arbete p hela taket skall vara skert och br klara det dynamiska livlinerycket beskrivet i SS-EN 516. Om byggnadens fasadhjd r hgre n 3 meter br det finnas tillgng till att fsta skerhetslinor vid taknocken eller annan hgre del av taket (Boverket, 2008a). Exempel p lmpliga infstningssystem fr skerhetslinor r takbryggor, nockrcken och fstglor. 111000 24000 byggnader i Sverige berrs av kraven om anordningar vid taknocken. Underskningen visar att ldre byggnader har en strre tendens att uppfylla kraven (figur 32). Detta kan bero p att byggnader uppfrda efter 1986 har tuffare krav, samt att anordningarna kan anses vara fr fula och inte vara estetiskt tilltalande (Boverket, 2010 s.18). Figur 31. Andelen byggnader som har anordningar fr att hindra sn och is att falla ner frn taket fr varje specifik fasadhjd eller byggr.

Figur 32. Berrda byggnader som uppfyller kravet fr frflyttning lngs taknocken. 14 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.3.4 Rcken
Rcken br vara konstruerade enligt SS-EN 516 Klass 2 Typ B och skall vara dimensionerat fr infstning av skerhetslina. De br vara cirka 150 mm ver takytan och klara av belastningen av ett fall i alla punkter och riktningar enligt funktionskraven i SS 83 13 31 (PCA, 2008).

Hllfastheten och styvheten hos fasta tilltrdes- och skyddsanordningar br vara tillrcklig fr ndamlet och vara tillverkade av bestndigt material. Fstanordningar fr skerhetslinor mste ha en bra hllfasthet fr att klara av fall frn tak. Hllfasthetens krav gller ven infstningarna fr sdana installationer (Boverket, 2008a).

2.3.5 Takbryggor
Takbryggor anvnds som viloplan och fotstd fr att transportera arbetsmaterial till arbetsplatsen. De fr endast anvndas som gngvg och frankring av skerhetslina och kan med frdel kompletteras med ett rcke liknande nockrcken eller lpskena/stllina (PCA, 2008). Takbryggor tillverkas enligt SS-EN 516 Klass 2 Typ B med en minimibredd om 350 mm och 20 mm uppstende kanter och ska vara sngenomslpplig, stabil och inte svikta ner mellan konsolerna nr den betrdes. Fsten skall monteras med ett centrumavstnd p hgst 1200 mm (PCA, 2008).

2.3.7 Standarder
De standarder som br tas i hnsyn under projektets gng finns listade i tabell 1. Dessa standarder utfr en grund fr konstruktion och stter begrnsningar under idgenerering och konceptutveckling. De innehller krav p utformning, mtt, dimensionering, hllfasthet m.m. Tabell 1. Standarder fr takskerhetsanordningar.

Beteckning Namn
SS 83 13 31 SS 83 13 35 SS 83 13 63 SS-EN 516 SS-EN 12951
Takskydd - Nockrcken och takfotsrcken Funktionskrav Takskydd Snrcke - Funktionskrav Takskydd Gngytor - Bedmning av sngenomslpplighet Prefabricated accessories for roofing - Installations for roof access - Walkways, treads and steps Takskyddsprodukter Fast monterade takstegar

2.3.6 Godknda produkter


Enligt boverkets konstruktionsstandarder, BKR, br byggprodukter som ingr i byggnadsverk med bestyrkta egenskaper vara a. kravuppfyllda enligt 4, 5 och 6 lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m., BVL (CE-mrkta produkter), b. typgodknda eller tillverkningskontrollerade enligt bestmmelserna i 1820 BVL, c. produktcertifierade av ett certifieringsorgan som r ackrediterad fr ndamlet och produkten enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller d. tillverkade i en fabrik som vervakas, bedms och godknns av ett certifieringsorgan som r ackrediterad fr ndamlet och produkten enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Fabrikens produktkontroll br verensstmma med riktlinjerna i europeiska gemenskapernas kommissions vgledningsdokument B om Factory Production Control (Boverket, 2008b).

15 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.4 Material
Idag dominerar galvaniserat stl som material fr takskerhetsprodukter men det finns ven produkter i rostfritt stl, koppar och aluminium. Rostfritt stl och koppar r material som kostar mer och anses vara lite exklusivare, dock passar koppar endast till koppartak och kommer drfr inte tas upp som ett potentiellt material i projektet. Aluminium frekommer endast som material fr lsa stegar. Egenskaperna fr materialen finns listade i tabell 2. Delar av infstningssystemet under takytan vara gjorda av tr. Dock skall de vara skyddade mot atmosfrisk och klimatisk pverkan. Generellt fr material gller att de br vara utfrda med en korrosionsbestndighet motsvarande den hos varmgalvaniserat stl med ett skyddande lager om 50 m ssom beskrivet i SS-EN ISO 1461 (Boverket, 2008a).

Tabell 2. Egenskaper fr material.

Egenskap/Material
Densitet () Pris Elasticitetsmodul (E) Strckgrns (Rp0,2) Brottgrns (Rm) Utvidgningskoefficient kg/m SEK/kg GPa MPa MPa -6 10 /C

Kolstl
Galvaniserat 7 800 - 7 900 4-5 200 - 215 250 - 1 160 345 - 1 640 11 - 14

Rostfritt stl
7 600 - 8 100 49 - 54 189 - 210 170 - 1 000 480 - 2 240 13 - 20

Aluminium

2.4.1 Galvaniserat/ Frzinkat stl


Galvaniserat stl syftar till alla typer av stl som r belagda med ett zinkskikt fr att frstrka dess korrosionsegenskaper (CES Edupack, 2010). Processen kallas ofta frzinkning och kan utfras p tre olika stt, varm-, elektrolutisk- och sprutfrzinkning. Samtliga metoder ger stlytan ett katodiskt skydd, dr zinken agerar offeranod vilket innebr att ven om en spricka uppstr dr stlet r synligt skyddas stlet mot korrosion fortfarande av nrliggande zink som till slut tcker skadan. Drfr anvnds frzinkning ven om en detalj ska lackas. Fr utomhusbruk och i pfrestande miljer varmfrzinkas produkten, stl snks ned i ett bad av smlt zink, vilket resulterar i ett metallurgiskt bundet legeringsskikt som skyddar stlet frn korrosion. Zinkskiktet blir mellan 50 200 m och ytan fr en grov struktur, se figur 33 (Svensson, A., 2002). Galvanisering r ett kostnadseffektivt stt att anvnda stl som redan har vldigt goda mekaniska egenskaper och ge det ett korrosionsskydd fr att materialet skall kunna anvndas i korrosiva miljer. Det finns inget annat material som r lika starkt, hrt, formbart men nd s billigt. Stl kan anvndas i princip till allt frn gem till brande konstruktioner(CES Edupack, 2010).

2 500 - 2 900 11 - 13 68 - 80 95 - 610 180 - 620 22 - 24

Figur 33. Galvaniserat stl i form av ett stuprr (guttersupply.com).

16 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.4.2 Rostfritt stl


Rostfritt stl r en jrnlegering som bestr av frutom kol ven av krom, nickel och ofta fyra eller fem andra grundmnen. Medan vanligt kolstl har en frmga att rosta och bli sprtt vid lgre temperaturer gr rostfritt stl ingetdera (CES Edupack, 2010). Rostfritt stl har god motstndsfrmga vid angrepp av luft, vatten, syror och alkalier. I oxiderande miljer bildas ett tunt men osynligt skikt p ytan som skyddar mot korrosion. Den goda korrosionshrdigheten tillsammans med dess goda hllfasthet, duktilitet och seghet motiverar valet som konstruktionsmaterial (Nationalencyklopedin, 2011a). Rostfritt stl vljs frst fr dess korrosionshrdighet, sen fr dess styrka och sist fr dess ltthet att bearbeta. De flesta rostfria stl r svra att bja, dra och klippa, vilket krver lngsamma skrhastigheter och srskylda verktygsstorlekar. Rostfritt stl finns att tillg som plt, band, remsor, rr m.m. som enkelt kan ldas. ven svetsning av stl r mjlig, dock mste tillsatsmaterialet vljas med omsorg fr att skerstlla att korrosionshrdigheten upprtthlls. Ytbehandling av rostfritt stl kan genomfras med valsning, blstring eller polering (figur 34) (CES Edupack, 2010).

Figur 34. Rostfritt stl (thomasnet.com).

2.4.3 Aluminium
Aluminium r en metall och ett grundmne som i naturen finns endast som kemiskt bundet till andra grundmnen. Den r en lttmetall och har en densitet som r nstan en tredjedel av jrn och koppar. Aluminium kan legeras till hghllfasthet, dr vissa av legeringarna har lika hg hllfasthet som konstruktionstl. Inte heller vid lga temperaturer blir aluminium sprtt utan behller sin seghet. Vid kontakt med luft bildar aluminium ett tunt oxidskikt som ger metallen god korrosionshrdighet. Ifall oxidskiktet skulle skadas terbildas det omedelbart igen. Eftersom aluminium r en relativt mjuk metall r den lmpad fr plastiskbearbetning s som strngpressning och valsning men ven annan plastisk formning och skrande bearbetning. Aluminium kan fogas samman genom svetsning, ldning och limning. Med dess goda egenskaper finns mjlighet till ekonomisk produktionsteknik s som rationell tillverkning av halvfabrikat eller komponenter. Det finns mjlighet att tillverka skrddarsydda profiler med funktioner som underlttar konstruktion (figur 35). Det r ven mjligt att bearbeta aluminiumytan fr att f nskad struktur och frg (SAPA, 2009).

Figur 35. Aluminium (tradekool.com).

17 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.5 Identifiering av kundkrav


Ulrich & Eppinger (2008) skriver att de som str fr utvecklingen av en produkt mste interagera med kunderna fr mlgruppen och uppleva produktmiljn. Vidare skriver de att om dessa steg inte utfrs kommer frmodligen de tekniska kraven inte att uppfyllas, innovativa lsningar till kundkraven kommer inte upptckas och utvecklingsgruppen kommer frmodligen aldrig att f ett djupt engagemang fr att tillmtesg kundkraven. Att identifiera kundkrav r en process i sig och kan enligt Ulrich & Eppinger (2008) sammanfattas i en femstegsmetod. Samla in rdata frn kunder Tolka rdatan i form av kundkrav Organisera dessa krav hierarkiskt Faststlla vikten av dessa krav Reflektera ver resultaten och processen

ordning och formulering kan ndras efter situation. Den ppna intervjun lter intervjupersonen styra dr intervjuaren genom frgor frsker hlla intervjun inom mnesomrdet. Den intervjutyp som anvndes var den halv-strukturerade. Denna anvndes fr intervjua sotare, montrer och snskottare. Dessa personer r anvndarna produkten och drfr r det viktigt ta del av deras erfarenheter. Intervju villagare anses inte vara relevant d Boverket (2010) redan har gjort omfattande studie vilken det refereras till tidigare i rapporten p sidan 2. att av av en

Fyra stycken montrer/snskottare, tv sotare och en fastighetssktare intervjuades dr frgorna koncentrerade sig p deras erfarenheter, exempelvis vilka svrigheter de hade, hur de lste de problem som uppkom, ifall de hade ngra tankar om hur produkterna skulle kunna gras bttre och slutligen lite frgor om ngra av vra ider och vad de tycker om dessa. Ngra viktiga synpunkter som framkom frn montrerna fljer nedan; Mer standardiserade produkter, de produkter som blir ver efter ett jobb kan bli liggande ett bra tag eftersom de inte kan anvndas frrn ett jobb med liknande tak kommer upp. Mnga av dagens produkter gr att det blir ett tryck p pannorna vilket gr att de kan knckas. De vanligaste takbelggningarna r tegel och plt. Det vore bra om skerhetslinan fljer med nr frflyttning i sidled sker. De bsta alternativen att fsta infstningen r i undertak och rakt p taket. Att borra i tegel skulle frmodligen g bra, men risken finns att pannan kncks.

I det hr projektet anvndes intervjuer, observationer och studiebesk fr insamling av rdata fr att sedan utfra de vriga stegen enligt Ulrich & Eppinger (2008).

2.5.1 Intervjuer
En intervju kan genomfras ver telefon eller i ett mte mellan intervjuaren och intervjupersonen dr svaren antigen kan antecknas eller spelas in. En intervju utfr genom urval ur en population, dr slumpmssigt urval kan anvndas om intervjun skall utgra en kvantitativ studie och bestmd urval om intervjun skall utgra en kvalitativ studie dr denna fokuserar p att tcka in den variation som finns i populationen. Hst, Regnell & Runeson (2006) skriver att en intervju kan vara formad p tre olika stt, nmligen strukturerad, halv-strukturerad, och ppen. Strukturerade intervjuer kan liknas vid en muntlig enkt dr frgorna och svaren r frdefinierade. Halvstrukturerade intervjuer bestr av ett antal frgor som std men

2.5.2 Observationer
Genom att observera nr en produkt anvnds kan viktiga kundkrav komma fram. Observationen kan antigen vara passiv men det gr ocks att interagera med observationspersonen genom att antigen stlla frgor eller ocks prova att anvnda produkten sjlv (Ulrich & Eppinger, 2008).

18 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

I projektet genomfrdes en observation med en montr som monterade takskerhetsanordningar p ett panntak, frgor stlldes samtidigt som montren utfrde jobbet. Dessutom genomfrdes flera observationer genom att klttra p tak och titta hur taket var uppbyggt och ven testa p att montera en infstning. P s stt erhlls viktig frstelse om exakt hur ngra vanliga taktyper ser ut och vilka problem som kunde uppst vid montering.

Uttryck behoven som vad produkten skall gra, inte hur den kan gra det. Uttryck behoven lika specifikt som rdata. Anvnd positiv, inte negativ, frasering. Uttryck behovet som en egenskap av produkten. Undvik orden mste och borde.

2.5.3 Studiebesk
Tillverkningen av takskerhetsanordningarna br vara s billig som mjligt fr att kunna f en ekonomisk vinst fr fretaget. Ett studiebesk hos Weland Stl AB gjordes fr att f en bttre frstelse av dagens produkter och hur det tillverkas. Detta tillflle anvndes ven fr att f svar p vissa frgor som har dykt upp under frstudien, som t.ex. hur gr tillverkningen till, vilken tjocklek har produkterna och hur testas produkternas funktion? Studiebesket gav en bttre frstelse om hur enkla och anvndbara dagens produkter r. Det flesta produkter tillverkas med hjlp av maskiner som bockar, sliper och sammanfogar alla produktens delar i en omgng. Att hitta p en lsning som kan tillverkas p samma eller enklare stt kan vara en omjlig uppgift om designen krver radikala frndringar. Viktig information som vi fick av Weland Stl var att de inte anvnde ngon skerhetsfaktor fr sina produkter eftersom standarderna r utformade p ett sdant stt taket br brista innan takskerhetsprodukterna. De berttade ven att deras falsinfstning sljer bst men att det kan bero p att de jobbar mycket mot pltbranschen. Slutligen presenterades ocks ngra ider som kom upp under frstudien fr Weland Stl fr att f lite feedback om dessa. Vissa av dessa ider kunde Weland Stl frklara direkt att det inte skulle funka och varfr, medan andra gillades och ansgs vara bra.

Nr kundkraven skrivits organiserades de och viktades vilket skildras i tabell 3.

2.5.4 Kundkrav
Enligt Ulrich & Eppinger (2008) behver den rdata/ kunduttryck som samlats in tolkas och versttas till kundkrav. Varje kunduttryck kan tolkas till ett eller flera kundkrav. Fr det anvndes den femstegsmetod som fresls av Ulrich & Eppinger (2008). 19 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Tabell 3. Kunduttryck versatt till mtbar data.

Nr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 18 19 20 21 22 23

Produkt
Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Infstning Infstning Infstning Snrasskydd Snrasskydd/Rcke Snrasskydd/Rcke Rcke Stege Stege/Gngbrygga Stege/Gngbrygga Gngbrygga Gngbrygga

Kunduttryck
Minska antalet olika infstningar fr olika tak Produkterna skall vara enkla att montera Produkterna skall vara enkla att ta upp p taket fr montering Det skall g att fsta skerhetslina p alla produker Produkterna skall hlla fr de krafter som de kan tnkas utsttas fr Produkterna skall vara estetiskt tilltalande Produkten skall vara billig Produkten skall ha lng livslngd Produkterna skall g att montera p hela taket Det skall finnas en dmpningsmekanism vid fall frn taket Infstningen skall fungera till alla produkter Produkten skall inte frstra takytan Infstningen skall kunna frankras p hllbart material Frhindra sn frn att falla Det skall g att anvnda som fotstd Ta emot fall frn taket Kunna dra med sig fste fr skerhetslina Kunna klttra uppe p taket Glidskydd skall finnas Bra fotstd Frflytta sig p taket Det skall inte ligga vatten och sn p gngyta

versatt behov
Minska antalet olika infstningar Ltt att montera Ltta och sm produkter Medge infstning fr skerhetslina Tillrcklig hllfasthet Estetiskt tilltalande Lg kostnad Lng livslngd Mjlighet till infstning p hela taket Produkterna skall medge dmpning vid fall frn taket Skall fungera till alla takskerhetsanordningar (egna) Lg pverkan p takyta Frankras p hllbart material Frhindra okontrollerade snfall Fungera som fotstd Fnga upp fallande objekt Skerhetslinan skall kunna g att dra med sig vid frflyttning Medge frflyttning till hgre hjd Glidskydd p fotstegen och bryggan Stor och stabil yta fr foten Medge stabil frflyttning p taket Inte samla vatten och sn p gngyta

Vikt
4 3 3 5 5 5 3 4 3 2 5 3 5 5 5 3 3 5 5 5 5 5

20 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.6 Kravspecifikation
Enligt Ulrich och Eppinger (2008), tas frst en mlspecifikation fram direkt efter att kundkraven identifierats. Denna specifikation representerar vad projektgruppen hoppas uppn men r framtagen innan det r knt vilka begrnsningar som finns och vilket koncept som kommer att vljas. Eftersom kundkraven r uttryckta i kundens sprk lmnas det ocks mycket utrymme att tolka dessa p ett subjektivt stt. Fr att undvika detta upprttas en kravspecifikation som uttrycker i exakt mtbar data vad produkten mste uppfylla fr att mta kundens behov. Kravspecifikationen bestr av data och vrde, dr datan beskriver vad produkten skall uppfylla och vrdet inom vilka grnser det skall uppfylla. Pugh (1991) uttrycker det som att en kravspecifikation r ett levande dokument som bearbetas under hela designprocessen. Kundkraven som har tagits fram via intervjuer och litteratustudier sattes i en behov-data matris som omvandlar kraven till en mtbar data (bilaga 1) som sedan tilldelades en vikt i kravspecifikationen (tabell 4). Fr att ta reda p ett marginalvrde och idealvrde fr vad produkten br klara av, gjordes en s.k. benchmarking av existerande produkter (bilaga 2). Enligt Ulrich och Eppinger (2008) gr en benchmarking ut p att testa och gra uppskattningar av konkurrerande produkter fr att sedan kunna placera sig rtt p marknaden. ven om detta r en tidskrvande uppgift, s klarar inte projektgrupen att leverera en framgngsrik produkt utan denna information. Tabell 4. Kravspecifikation.
Data Nr.
1 2 3

Behov Nr.
1 2 2

Data
Antal olika infstningar Monteringstid Moment vid montering

Vikt Enhet
5 3 3 st min st

Marginalvrde

Idealvrde

Vikt

5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

3 3,4,5,8,13,15,16 3,4,5,8,13,14,15,16 22 3,4,5,8,13,18,19,20,22 3,4,5,8,13,19,20,21,22 6 7 7 8 9 10 11 12 16 17

Storlek Enligt SS 83 13 31 Enligt SS 83 13 35 Enligt SS 83 13 63 Enligt SS-EN 12951 Enligt SS-EN 516 Estetiskt tilltalande Tillverkningskostnad Materialkostnad Livslngd Mjlighet till infstning p hela taket Dmpning vid fall frn taket En infstning till alla produkter Tryck p takyta Fnga upp fallande objekt Frflyttning av skerhetslina

3 5 5 5 5 5 5 4 3 4 3 2 5 3 3 3

<4 1 5-10 < 10 4-8 4 Infstning 0,4 - 2,4 <2 Snrasskydd 5 -12 /3m <10 kg Gngbrygga 16 /3m <15 Rcke 5,3 /3m <5 Stege 1 /steg <1 m saknas uppgift Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Enligt standard Testas mot mlgrupp subjektiv kr kr/kg r 20 - 50 > 50 % ? % < 70 100 kg/m saknas uppgift 0 m saknas uppgift m saknas uppgift

21 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

2.7 Sammanfattning frstudie


Resultaten frn intervjusvaren visar att de vanligaste taktyperna r tegel-/betongtak och plttak. Projektet kommer drfr fokusera p lsningar fr dessa. Dessutom r det enkelt att anpassa en produkt fr skiffer-, cembonit och papptak om de fungerar fr plt och panntak, vilket gr att fokus kan lggas p dessa efter att en lsning har tagits fram. Frn standard SS-EN 516 framkom att takbryggor r vldigt standardiserade och ger inget vsentligt utrymme fr ny design. Drfr kommer dessa inte att behandlas mer i projektet n att det skall visas p att infstningen kan fungera fr en takbrygga. Det r garen av byggnaden som br ansvar, det r ven garen som bestmmer ifall det skall finnas anordningar. Det r drfr viktigt att en attraktiv lsning gr s att inga tvivelaktigheter frekommer infr ett kp av takskerhetsanordningar. Informationen frn regler och krav som r av strre betydelse: 100 000 18 000 svenska byggnader berrs av kravet p att ha frbindelse mellan uppstigningsplats och taknock och 75 procent av dem uppfyller kraven. Eftersom brlktssteg fr endast anvndas vid hgst 4 m fasadhjd och med en lutning p hgst 45, s stryks alla ider som innehller brlkt fr att komma t s stor marknad som mjligt. Cirka 9 procent av byggnader med fasader under 4 meter har fasta hinder fr att hindra sn frn att falla frn taket. Om byggnadens fasadhjd r hgre n 3 meter br det finnas tillgng till att fsta skerhetslinor vid taknocken eller annan hgre del av taket. 111000 24000 byggnader i Sverige berrs av kraven om anordningar vid taknocken. Byggnader uppfrda efter 1986 har tuffare krav. Byggnaders utseende frbttras genom ren, drfr behver ven takskerhetsprodukters utseende ndras fr att passa in i miljn. Rret p nockrcke mste vara minst 150 mm ifrn takytan.

Tabell 5 visar en sammanfattning av de myndighetskrav som stlls fr byggnader i Sverige (Per Wikstrand AB, 2011, s.3).

Tabell 5. Sammanfattning av myndighetskrav.

22 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

3. Idgenerering
Det finns en mngd olika idgenereringsmetoder fr att f fram lsningar p problem. Metoderna anvnds som ett pskyndande medel fr framtagning av ider som uppfyller mlen/kravspecifikationerna fr produkten, men ven fr att f s mnga nya och olika lsningar som mjligt. Enligt sterlin (2010) r det viktigt att ska fram mnga ider frn vilka de bsta sllas fram. Efter bearbetning och utveckling av iderna kommer en enda att anvndas som slutprodukt.

23 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

3.1 Brainstorming
Den mest bekanta kreativitetsmetoden r brainstorming. Brainstorming anvnds fr att ska fram ett stort antal ider. De flesta av dessa blir sedan bortsllande, men frmodligen resulterar metoden i ngon eller ngra ider som r vrda att g vidare med. Brainstorming utfrs oftast i grupp dr det r nskvrt att deltagarna r av olika bakgrund, personer med eller utan erfarenhet i mnet. ven om brainstorming bestr av en icke hierarkisk grupp, krvs det att en ledare utses fr att sessionen skall genomfras p ett korrekt stt. Ledaren har ven i uppgift att formulera problemet tillrckligt fr att gruppen ska hlla det inom vissa begrnsade ramar, men nd ge gruppen utrymme fr att vara kreativ (Cross, 2000). Sessionen utfrdes med 6 deltagare dr det idgenererades kring tre produkter; infstning, snrasskydd och takstege. Det formulerades frgor fr att uppfylla de krav och behov som tidigare framkommit. 1. Vilka stt finns det att fsta p? 2. Hur kan man frhindra sn frn att rasa ner frn taket? 3. Hur kan man frflytta sig p taket p ett skert stt? Exempel p lsningar som togs fram var: Fste som anvnder brlekt. Lutningsbart/nedfllbart trappsteg. Profilerade fsten som anvnder profiler gjort i aluminium, i.s.f dagens rcken. Fste som gr igenom pannor.

Denna metod anvndes med hjlp av tv okunniga inom design samt tv personer som utbildar sig till designingenjr. En beskrivning p dagens anordningar och taktyper med hjlp av bilder gjordes fr att begrnsa deltagarna. Denna metod gav bra resultatet av alla tre produkter, som t.ex. ett fste kan vinklas fr att minska pttryckningar ovanifrn, snrasskydd som anvnder sig utav vajrar och en stege som ser ut som en repstege, fast anvnder sig av vajrar istllet.

3.3 Moodboard
En moodboard r ett bildkollage som p ett effektivt stt frmedlar en knsla och inspiration fr produkten. Det kan tolkas som en visuell kravspecifikation. Bildkollaget kan innehlla former, strukturer, frger och material (sterlin, 2010). Det anvndes moodboards under hela projektet redan frn start, dr bildkollage hngdes upp p vggen i kontoret fr att frmedla en knsla, eller fr att skapa inspiration och ven fr att hlla fokus p uppdraget.

3.4 Morfologisk tabell


Genom att kombinera olika lsningar kan nya och bttre ider/koncept erhllas. Detta kan gras med hjlp av en s.k. morfologisk tabell. Tabellen bestr av olika grundlggande lsningar p olika delproblem. Genom att plocka en lsning frn varje delproblem erhlls slutligen ett nytt koncept (Cross, 2000). Denna metod anvndes fr att frska kombinera tv eller flera ider och p s stt skapa en mer utvecklad id.

3.2 Brainwriting (6-3-5)


6-3-5 r en variant p brainstorming dr ca 6 deltagare skissar ner 3 ider p var sitt papper under 5 minuter. Nr tiden passerat skickas papperet vidare till deltagen bredvid, som i sin tur fortstter med 3 nya skisser. Denna deltagare studerar de skisser som finns p papperet fr att f inspiration till nya ider. Proceduren upprepas tills alla har ftt skissa p alla papper (sterlin, 2010). 24 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

3.5 Vsentliga ider


Fr att slla bort de mindre vsentliga bland de ider som kommit fram i idgenereringsfasen anvndes PNI metoden. PNI str fr positiv, negativ och intressant. Genom att enkelt lista upp idernas frdelar, nackdelar eller intressanta delar r det enklare att se vilka ider som br vidareutvecklas. Metoden kan genomfras antigen genom att ringa in och kommentera direkt p skiss eller gra en enklare tabell (sterlin, 2010). I det hr fallet anvndes den frstnmnda och de terstende iderna presenteras i detta avsnitt. Iderna vidareutvecklades sedan innan andra konceptvalsmetoder anvndes.

3.5.1 Infstning
3.5.1.1 Rr Ett rr som sticker upp genom ett hl i takpannan fr tegel- och betongtak. Tanken r att montren borrar ett hl i pannan och trr den sedan i rret (figur 36). Designen kan jmfras med de rcken och staket som finns till byggnaders trappor och altaner. 3.5.1.2 T-fste T-fstets skillnad med dagens fste r att den har en extra plan skiva som skall dlja alla lsningar som behvs fr att frstrka rret (figur 37). Detta fr att f ett s rent utseende som mjligt, den plana ytan av fstet skall enbart synas frn marken. Problemet med konceptet r att det kan bli svrt att montera d det inte har en enkel form, det r heller inte lika rent som rr-konceptet. 3.5.1.3 Plan skiva Detta koncept har tagits fram efter en snrasskydds-lsning. Snrasskyddet r tnkt att best utav profiler gjorda i aluminium, se figur 38. Infstningen monteras p ett liknande stt som infstningen frn Weland Stl AB, bjs emellan takpannorna. Det positiva med detta koncept r att det blir enkelt fr montren att intallera. Figur 36. Rr.

Figur 37. T-fste.

Figur 38. Plan skiva.

25 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

3.5.2 Snrasskydd
Koncepten fr snrasskydd varierade mer n infstningarna. Detta var fr att det var mindre begrnsat, alla olika former p taket behvdes inte tas i tanke fr att snrasskyddet ligger ngra centimeter ver takytan med hjlp av fstet. 3.5.2.1 Vajer Detta koncept gr ut p att spnna vajrar mellan infstningarna (figur 39). Som rrinfstningen, har detta koncept ftt inspiration frn rcken och staket som finns till byggnaders trappor och altaner. Vajrarna skall fungera som de rr som anvnds som snrasskydd idag (figur 16). Det positiva med vajrar r att det blir enklare att montera och de vger mindre r de rr som anvnds idag. Tanken r ocks att minska antalet infstningar s att det inte blir s mycket arbete fr montren (dagens infstningar monteras max 1200 mm ifrn varandra). 3.5.2.2 Aluminiumprofil Med hjlp av profilerade aluminiumskivor (figur 40) kan montren enkelt montera snrasskyddet med hjlp av en snpp-funktion eller bara tr skivorna igenom infstningarna som finns i figur 38. Aluminium kan enkelt gras till mnga olika former, p det sttet blir det enkelt att tillverka och den kan f en form som kan vara mer komplicerad. 3.5.2.3 Hngande objekt Med hjlp av snrasskyddet aluminiumprofil hngs ett objekt ner mot takytan. Det kan best av en stor profil som trs in eller sm som skruvas eller snpps fast (figur 41 och 42). Hr mste hllfastheten tas i tanke, d all kraft kommer hamna p det versta rret. Denna id kan ven vidareutvecklas s att garen kan montera ner det under vr, sommar och hst. Figur 41. Stor profil. Figur 42. Sm profiler.

Figur 39. Vajer.

Figur 40. Aluminiumprofil.

26 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

3.5.3 Takstege
Koncepten fr stegen kunde som snrraskydden variera mer om ingen hnsyn tas till taktyp. 3.5.3.1 Rr Detta koncept uppstod efter idn med rr som infstning (figur 36). Stegen r uppbygd enbart i rr fr att f en samma design som infstningen (figur 43). Problemet med konceptet kan vara tillverkningen, monteringen av steg- och sidorren kan vara svrt eftersom det blir komplicerade former fr en svets- eller bockningsmaskin. 3.5.3.2 Avtagbar Denna id gick ut p att garen sjlv kan ta bort stegen fr att enbart ha den uppe nr den behvs. Den skall kunna hakas fast eller enkelt skruvas fast (figur 44). Problemet med idn r att det blir svrt fr anvndaren att lyfta stegen upp till taket och att kunna fsta fast den p de vre infstningarna. 3.5.3.3 Vajer Vajer-stegen r en vidareutveckling frn snrasskyddet som bestod utav vajrar (figur 39). Den anvnder vajrar mellan vre och undre infstning, mellan vajrarna finns steg gjord i metall (figur 45). Detta koncept fick inspiration frn rep-stegar. En svrighet med konceptet kan vara att f vajrarna tillrckligt spnda fr att fhindra gungning. 3.5.3.4 Lutningsbar Detta koncept r till fr plttak. Stegen r sm trappsteg som kan monteras i sidled och p olika avstnd (figur 46). Konceptet blev en av de utvalda fr dess funktion att fllas ner nr de inte anvnds och att de kan lutas efter takets lutning. Dessa steg gr inte att anvndas till takpannor, vilket gjorde att den inte fick lika hgt betyg som de andra. Figur 43. Rr-stege. Figur 44. Avtagbar stege.

Figur 45. Vajer-stege.

Figur 46. Lutningsbar stege.

27 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

4. Konceptval
Konceptval r den process dr koncepten utvrderas i frhllande till kundkrav och andra kriterier, svagheter och styrkor jmfrs samt val av ett eller flera koncept fr vidareutveckling, tester eller underskning (Ulrich & Eppinger, 2008). I det hr kapitlet kommer de vsentliga koncepten att utvrderas och jmfras med varandra fr att bestmma vilka koncept som skall vidareutvecklas.

28 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

4.1 Concept Scoring


Concept scoring r en konceptvalsmetod dr koncepten jmfrs och utvrderas mot kriterier. Kriterierna viktas genom att stllas mot varandra i en kriterieviktningsmatris (bilaga 3). De olika koncepten fr ett betyg mellan ett till fem som sedan multipliceras med kriteriens vikt, detta resultat visar hur konceptet stller sig mot kriterien (tabell 6). Resultaten fr alla kriterier summeras sedan fr vart och ett av koncepten varp det eller de koncept som fr hgst betyg vljs fr vidareutveckling (Ulrich & Eppinger, 2008). D betygen stts anvnds en referens produkt utifrn vilken betyg stts p de vriga koncepten. Som referensobjekt fr koncepten anvndes Weland Stls produkter. Eftersom det handlar om flera produkter nr det gller takskerhetsanordningar delades koncepten upp efter den produktkategori de tillhr och en konceptvalsmatris skapades fr var och en av dessa kategorier. Kriterierna som anvndes fr att skilja de olika koncepten t var hmtade frn kravspecifikationen. Dock tillmpades exempelvis inte standarderna d alla koncepten frvntas uppfylla dessa och dessutom anvndes inte samma kriterier till alla produktgrupper d vissa inte passade in p den enskilda gruppen. Fokusgrupp anvndes fr att bedma subjektiva kriterier, som exempelvis estetiskt tilltalande. Enligt sterlin (2010) samlas ungefr fem personer i en fokusgrupp dr det i en styrd diskussion samtalas om erfarenheter, knslor och uppfattningar om en produkt eller ett koncept.

Tabell 6. Konceptvalsmatris fr infstning.


Infstning

(Referens) Weland Stl

A Rr
Betyg V*B

B T-Fste
Betyg V*B

C Plan skiva
Betyg V*B

Kriterie
Antal olika infstningar Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Livslngd Pris Tryck p takyta

Vikt
20% 9% 5% 6% 23% 17% 13% 6% Summa Rank Fortsttning?

Betyg

V*B

3 3 3 4 2 3 3 3

0,6 0,27 0,15 0,24 0,46 0,51 0,39 0,18 2,8 4 NEJ

1 0,36 0,15 0,24 1,15 0,68 0,39 0,24 4,21 1 UTVECKLA

5 4 3 4 5 4 3 4

4 4 3 3 2 4 3 3

0,8 0,36 0,15 0,18 0,46 0,68 0,39 0,18 3,2 3 NEJ

4 3 3 4 3 4 3 3

0,8 0,27 0,15 0,24 0,69 0,68 0,39 0,18 3,4 2 NEJ

4.1.1 Infstning
Som referens till infstningarna anvndes ett av Weland Stls infstningar (figur 6, s. 7). Resultat frn konceptvalsmatrisen (tabell 6) visar att rr- konceptet r det

29 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

som sticker ut verlgset bst. Detta koncept anses ocks av projektgruppen vara det mest nyskapande och det som uppfyller kundkraven bst.

Tabell 7. Konceptvalsmatris fr snrasskydd.


Snrasskydd

4.1.2 Snrasskydd
Som referens anvndes snrasskydd med tre rr frn Weland Stl (figur 16, s. 9). I tabell 7 framkommer det att vajer (koncept A) snrasskyddet r det som fr verlgset hgst pong. Vajer r bde billigt och relativt osynligt samtidigt som det har hg hllfasthet.

(Referens) Weland Stl

A Vajer
Betyg V*B

C Alu. profil
Betyg V*B

E Hngande
Betyg V*B

Kriterie
Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Pris Livslngd Dmpning vid fall frn taket Frflyttning av skerhetslina

Vikt
13% 9% 9% 23% 17% 20% 2% 6%

Betyg

V*B

4.1.3 Takstege
Som referens anvndes takstege frn Per Wikstrand AB (figur 23, s. 10). I tabell 8 framkommer det att tv av koncepten, koncept B och C, fr hgst resultat. Den ena stegen r enkel och skiljer sig inte mycket frn konkurrenters men den uppfyller kriterierna bra medan den andra r betydligt nyskapande och estetiskt tilltalande men uppfyller inte kriterierna lika vl.

4 4 4 3 3 3 2 2

4.2 terkoppling
Oavsett hur avancerade matriser som anvnds behver de inte var beslutsfattande utan utgr ett diskussionsunderlag fr de olika koncepten. Drfr gjordes en terkoppling med Fredrik Tholander, extern handledare p Condesign, fr att hra hans sikter. Eftersom Tholander r uppdragsgivare r ocks hans sikter av stor vikt d han str fr de slutliga besluten. Tholander tyckte att matriserna utgjorde ett bra underlag, dock hade han synpunkter p rret som skall sticka ut genom ett hl taket, dr det frmodligen komma in regnvatten. Han var ocks skeptisk till en avtagbar stege d kunden kanske inte riktigt alltid har den viljan att utfra ett sdant arbete men tyckte att vi skulle g vidare drifrn och kanske utveckla det till ngot annat.

Summa Rank Fortsttning?

0,52 0,36 0,36 0,69 0,51 0,6 0,04 0,12 3,2 3 NEJ

0,52 0,27 0,45 1,15 0,85 0,8 0,08 0,24 4,36 1 UTVECKLA

4 3 5 5 5 4 4 4

4 4 4 3 3 4 2 2

0,52 0,36 0,36 0,69 0,51 0,8 0,04 0,12 3,4 2 NEJ

2 2 4 3 4 4 2 1

0,26 0,18 0,36 0,69 0,68 0,8 0,04 0,06 3,07 4 NEJ

Tabell 8. Konceptvalsmatris fr takstege.


Takstege

(Referens) Weland Stl

A Rr
Betyg V*B

B Avtagbar
Betyg V*B

C Vajer
Betyg V*B

D Lutningsbar
Betyg V*B

Kriterie
Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Pris Livslngd Tryck p takyta

Vikt
10% 6% 8% 27% 18% 22% 8%

Betyg

V*B

3 3 3 3 3 3 2

Summa Rank Fortsttning?

0,3 0,18 0,24 0,81 0,54 0,66 0,16 2,89 4 NEJ

3 3 3 3 2 4 3

0,3 0,18 0,24 0,81 0,36 0,88 0,24 3,01 3 NEJ

0,3 0,24 0,24 0,81 0,54 0,88 0,24 3,25 1 UTVECKLA

3 4 3 3 3 4 3

0,2 0,12 0,32 1,08 0,54 0,66 0,24 3,16 2 UTVECKLA

2 2 4 4 3 3 3

2 2 3 3 2 3 3

0,2 0,12 0,24 0,81 0,36 0,66 0,24 2,63 5 NEJ

30 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

5. Utveckling och konstruktion


Koncepten som har valts skall anpassas mer i detalj till verkligheten. Utformningen skall anpassas till konstruktionskrav och tillverkning.

31 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

5.1 Materialval
Fr att kunna g vidare med konstruktion r det viktigt att veta vilket material som kommer att anvndas s att hllfasthetsberkningar och formmjligheter kan tas i tanke. Tidigare i rapporten i avsnitt 2.4 (s. 16-17) har det skrivits om de olika potentiella material som kan tnkas anvndas och dess egenskaper. Fr att vlja material gjordes en matris liknande den fr val av koncept och ven hr anvndes fokusgrupp fr att bestmma vilket material som var mest estetiskt tilltalande. Det presenterades olika ytstrukturer av materialen fr deltagarna i fokusgruppen fr att de skulle f en uppfattning om hur materialet kunde se ut p produkten. Som det gr att lsa i tabell 8 var det aluminium som fokusgruppen tyckte var mest estetiskt tilltalande och det var ven det hr materialet som frn brjan var tnkt att arbeta med. Dock utstts koncepten fr sdana otroliga krafter att den konstruktion och form som projektgruppen har kommit fram till att kunden vill ha inte r tillrckligt hllfast om den tillverkas i aluminium. Drmed valdes slutligen rostfritt stl (SS-2333) som konstruktionsmaterial. Det r ven detta material som Weland Stl anvnder fr sina rostfria produkter. Tabell 8. Konceptvalsmatris fr material.
Material

(Referens) Galvaniserat

Aluminium
Betyg V*B

Rostfritt stl
Betyg V*B

Kriterie
Pris Ytmjlighet Livslngd korrossionsbestndighet Hllfashet Materialmngd Formmjlighet Estetiskt tilltalande

Vikt
9% 11% 14% 14% 20% 3% 9% 19%

Betyg

V*B

5 3 3 3 5 4 4 2 3,48 3 NEJ

0,45 0,33 0,42 0,42 1 0,12 0,36 0,38

4 5 5 5 3 3 5 5 4,4 1 NEJ

0,36 0,55 0,7 0,7 0,6 0,09 0,45 0,95

3 3 5 5 5 4 4 4 4,24 2 JA

0,27 0,33 0,7 0,7 1 0,12 0,36 0,76

Summa Rank Fortsttning?

32 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

5.2 Infstning
Rret som skall sticka upp genom takpannan behver kunna fstas p taket p ett hllbart stt med hjlp av ett s.k. underfste. Figur 47 visar exempel p hur det kan fstas p ett plttaks fals. Problemet med dessa underfsten r att de inte blir s hllbara fr undertak i tr, de kommer heller inte klara av vajerspnningen i sidled bra, detta framkom nr test p falstak utfrdes (figur 48). Drfr valdes det att g vidare med en stor platta som r svetsad ihop med rret (figur 49). En annan lsning var ven att bocka eller skruva fast rret p plattan (figur 50).

5.2.1 Hl i pannor och fogmassa


Hlet genom vilket infstningen skall komma r tnkt att antigen borras eller att en ny s.k. genomfringspanna anvnds dr ett hl redan existerar i pannan. Som tidigare i rapporten nmnts r ett av problemen med rret att det kan rinna in vatten i de hl frn vilket rren kommer upp. Detta lses med fogmassa som r anpassad fr yttertak. Fog- och ttmassa fr tak mste uppfylla hga krav p vderbestndighet. Ett exempel p fogmassa r Marin och teknik frn Casco. Den kan anvndas p yttertak och har limmande egenskaper. Exempel p anvndningsomrde r pltbekldnader, infstningsanordningar och vid materialvergngar (Casco, 2002).

Figur 47. Exempel p hur infstningen kan monteras p fals.

5.2.2 Spr & Skruvhl


Plattan som rret stts fast med anvnder sig av spr fr att kunna fsta fast den i taket (figur 49) och tv bygelbultar som monteras p undersidan av plttaket. Anledningen till spren r att profilerade plttak varierar mycket i utformning och bredd. En underskning av flera olika taktyper i plt frn Plannnja (2011) gjordes fr att kunna bestmma lngden p spren som r till fr att frflytta fstet i sidled. P det viset kan montren enklare skruva fast fstet p mer exakta punkter. Sprens max c/c avstnd bestmdes till 200 mm och minimum c/c avstnd 130 mm. Dessa spr kom senare att ndras till skruvhl fr att undvika lckage in under taket.

Figur 48. Test av takbrygga monterat med infstning mot fals.

Figur 49. Rret sitter ihop med en platta.

Figur 50. Skruva fast rret.

33 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Fr undertak tunnare n 22 mm eller plywood tunnare n 19 mm skall det finnas ett motlgg vid takstol eller annat fr att f ett likvrdigt std (se figur 8, s. 7) (Svensk Byggtjnst, 1998).

5.2.3 Rrets hjd


Rrets lngd frn plattan varierar p grund av vilken taktyp det r, pann- eller plttak. Infstningen fr plttaket har en hjd p 170 mm, medan infstningen fr panntak r 350 mm. Anledningen till att fstet fr panntak r hgt r p grund av strlkt (25 mm hg), brlekt (25 mm hg) och den hgsta pannan som finns i Moniers (2011b) produktkatalog, Nortegl (100 mm hg). Fr att inte det lngsta fstet skall bli fr lngt vid lgre bygghjder p pannor bestmdes det att ven ett mellan fste som r 270 mm lngt skall ing i produktserien.

t
r

5.2.4 Hllfasthet
Efter diskussion om vilken diameter rret br ha bestmdes den till 50 mm. Valet stod mellan 50, 45 och 40 mm rr. Anledningen till varfr 50 mm rret valdes var att ifall de andra diametrarna valts hade rrtjockleken blivit fr stor eller att frstrkning hade ftt anvndas i form av stdftter ner till p rret. Det senare hade gjort att rret blivit mindre estetiskt tilltalande. Med hjlp av yttrghetsmoment formel fr tunnvggiga rr och elementarfall fr fast inspnd balk kunde tjockleken p rret bestmmas enligt figur 51 bestmdes rrets tjocklek till 6 mm (Sundstrm (red.), 1998). Fr att skerstlla berkningarna gjordes ven FE-analyser p den hgsta infstningen fr att se om den tl en kraft p 10 kN, var de strsta spnningarna uppstr och hur stor deformationen kommer att bli. FE-analyserna utfrdes i SolidWorks och finns i bilaga 4 och 5. Resultaten av FE-analysen visade p max deformationen 2,48 mm, maxspnning p ca 410 MPa vilket ocks r strax under brottgrnsen 465 MPa och ger en skerhetsfaktor p 1,13.

Figur 51. Tog reda p hur tjock rret behver vara (Sundstrm (red.) 2010).

34 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

5.3 Snrasskydd
Snrasskyddet utgrs endast av vajrar som fstes i de rrformade infstningarna. Dessa vajrar kommer medfra stora linkrafter p infstningarna. Enligt figur 52 har de linkrafter som uppstr berknats till ca 8,5 kN. Detta betyder att konstruktionen p infstningen klarar av dessa krafter vilket kan lsas i avsnitt 5.2.

F
y

5.3.1 Vajer
En vajer r uppbyggd av mnga tunna trdar som r sammansatta till en kardel fr att sedan ett antal sdana kardeler ska sls runt en central krna och bli en frdig vajer. Det r mixen av trdar (dimension och antal), som ger en skydd mot bde korrosion och ntning samtidigt som det blir bra flexibilitet i vajern (Certex, 2011). Enligt Certex (2011) uttrycks en vajers konstruktion enligt fljande fr exempelvis 6x36-FC ; 6 r antalet kardeler i stllinan. 36 r antalet trdar i kardelen FC r typen av krna Vid val av vajer r det enligt Certex (2011) av stor vikt att rtt vajermodell vljs, d fel val kan orsaka frkortad livslngd, vajerbrott och/eller skada p produkten. Fr att frskra sig om att rtt lina vljs har Certex en tabell (tabell 9) med ett antal frgor som leder till att rtt vajer kan vljas. Den vajer som valdes i samrd med kontaktperson frn Certex r Stlina RFR 6x19-WSC/133-tr (figur 53). Denna typ av vajer anvnds vanligen till kranar, vinchar, telfrar, lyftredskap, reglage och signalanordningar. Fr att bestmma diametern p vajern studerades de minimala brottkrafterna (den kraft som mste uppns vid dragprov till brott) som linan uppges klara av och det diskuterades ocks kring hur stor ytan br vara fr att stoppa snn. Det bestmdes att en diameter p 8 mm skulle vara tillrcklig d den uppfyller standarden SS 831335, den har en minimum brottkraft p 33,4 kN och vger endast 24 kg/ 100 m. Vajern r dessutom rostfri och har en stlkrna. 35 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson
= 5 F = 1500 N

F
x

: F * sin + F * sin - F = 0 2 * F * sin = F

Figur 52. Linkraften. Tabell 9. Tabell med frgor fr att underltta val av vajer.

5.3.2 Vajerfste
Fr att fsta linan i infstningarna behvdes ett vajerfste. Det viktigaste fr ett sdant fste r att det inte skall snka linans minimum brottkraft alldeles fr mycket. Det fste som hittades kommer frn samma tillverkare som vajern (Certex) och r utformat som en gngad skruv som skall trs igenom de hl som finns p infstningen fr att sedan skras med mutter (figur 54). Enligt Certex (2011) behller vajern 90 procent av den ursprungliga minimum brottkraften d detta vajerfste anvnds. Allts kommer vajern och dess fste att klara av en dragkraft p 30 kN vilket r fullt acceptabelt. Figur 53. Tvrsnitt av vajer som valts, Stlina RFR 6x19-WSC/133-tr.

Figur 54. Vajerinfstning.

36 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

5.4 Takstege
5.4.1 Form
Stegen som var tnkt att vara avtagbar, blev till en stege som frmst r till fr att sitta fast p taket. Men den kan tas bort via att skruva av den frn fstet. Formen fr den liknar dagens fasta stegar, skillnaden r att den fr s lite synliga konstruktionsdetaljer som mjligt (figur 55 & 56). Vajer-stegen fick en ny design (figur 57), enstaka steg byttes ut mot ett lngt bjt rr i zigzag-mnster. Anledningen r att det p det sttet blir en mer hllbar och stabilare stege. Zigzag-stegen anvnder sig av vajrar fr att frstrka konstruktionen och f samma utseende som snrasskyddet. Bda dessa stegar valdes att utvecklas ytterligare, anledningen r att den bockade stegen r enkel att montera och billig att tillverka, medans zigzag-stegen medfr ngot nytt och ger taket en modernare design. Figur 55. Bockad stege. Figur 56. Olika stt att bocka.

5.4.2 Infstning
Figur 58-60 visar exempel p hur stegen kan fstas mot infstningen. Fste 1 & 2 fstes p stegenpinnarna och spnns t fr att hindra att stegen glider i sidled. Frdelen med att fsta mot stegpinnarna i stllet fr sidstyckena r att det blir enklare fr montren att stta infstningarna mot taket och sedan montera stegen. Om stegen sitter fast mot infstningen p sidstyckena som p figur 58, mste infstningen vara placerad p mer exakta platser, men de ligger inte ivgen fr ftter. Figur 57. Zigzag stege. Figur 58. Fste 1.

5.4.3 Tjocklek
Tjockleken p stegarna bestmdes med hjlp av berkningar i Solidworks (bilaga 6-9). Berkningarna gjordes enligt SS-EN 12951. Materialet p den bockade stegen behver en tjocklek p minst 1,5 mm. Berkningen p zigzag-stegen gjordes med ett 3 mm tjockt rr, berkningarna gjordes dock utan vajer, detta resulterade i deformation p 35 mm. Eftersom vajern inte togs med i berkningar framkommer inte hur stor pverkan den skulle ha p konstruktionen och drfr br ett verklighetstest gras p en fullskale funktionsmodell.

Figur 59. Fste 2.

Figur 60. Fste mot sidstycke.

37 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6. Resultat
Resultaten frn projektet blev ett nytt stt att montera takskerhetsanordningar. De har inspirerats frn altan- och trapprcken som bestr av rostfritt stl och vajrar. De har ven frutom designen testats fr att klara de svenska standarder som stter krav p hllfasthet och jmfrts med redan existerande produkter fr att kunna faststlla funktioners mjligheter och former. Takskerhetsanordningarna r anpassade fr villor som r i behov av takskerhet. De kan ven anvndas fr byggnader som har strre krav, som t.ex. hgre byggnader i stder som har en taklutning mot en allmn vg eller gngvg.

38 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.1 Infstning
Problemet med dagens infstningar r att det finns mnga olika beroende p vilken taktyp de skall fstas p och vilka produkter som skall fstas i dem. Detta skapar en oskerhet hos montrer i hur var och en av dessa infstningar skall monteras och tillverkningskostnaden blir stor som en fljd av den stora variationen. Samtidigt anses de redan existerande infstningarna inte vara estetiskt tilltalande. En modern infstning har tagits fram i form av ett rr, med en ihopsvetsad platta nertill som skall skruvas fast i taket (figur 61). Denna infstning fungerar fr alla typer av tak, dock finns rret i olika lngder beroende p om det skall fstas rakt p tak (plttak, papptak) eller i undertak (tegeltak, plttak, cembonit och skiffertak). D infstningen fstes i undertak mste bygghjden fr strlkt, brlkt och panna tas i tanke (figur 62 & 63), medan om infstningen fstes rakt p exempelvis plttak behvs inte ngon bygghjd tas i tanke (figur 64 & 65). Infstningar som skall fstas i undertak finns i lngden 270mm och 350mm, och infstningen som skall fstas rakt p takmaterial kommer i lngden 170mm. Fr att frankra infstningen i undertak anvnds minst tio stycken 6x35mm trskruvar och fr plttak anvnds tv stycken 6mm bygelbultar som trs igenom och skras med mutter. Infstningsrret tpps ven till upptill med en s.k. plupp. Pannan som infstningen trs igenom kan antingen vara en genomfringspanna eller en vanlig panna som montren borrar ett hl i. Det utrymme som uppstr mellan infstningsrr och tegelpanna i hlet skall tppas igen med fogmassa fr yttertak s att inget regnvatten kan lcka in under taket och gra uppst till fuktskador.

Figur 61. Infstning med 3 olika hjder p rr.

Figur 62. Infstning som fstes p undertak.

39 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Figur 64. Infstning fr plttak. Bygelbultar anvnds fr att f s stor tryckyta som mjligt p plttakets undersida.

Figur 63. Sprngbild p infstningen som fstes p undertak.

Figur 65. Sprngbild p infstningen fr plttak. 40 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.2 Snrasskydd & nockrcke


Problemet med dagens snrasskydd och nockrcken r att de inte anses smlta in i miljn p taket och istllet ta fr mycket uppmrksamhet samtidigt som de inte uppfattas vara estetiskt tilltalande. Konceptet fr snrasskyddet bestr av den infstning som beskrivs i fregende avsnitt (6.1) och minst fem stycken vajrar (figur 66 & 67). Infstningarna placeras med ett maximalt avstnd om tio meter mellan varandra varp vajrarna spnns upp mellan infstningarna och fstes. Det r dessa vajrar som utgr snrasskyddet och frhindrar okontrollerade snras. Vajrarna har en diameter p tta millimeter och fstes i infstningen med hjlp av ett s.k. vajerfste. Vajerfstet r utformat som en bult och trs igenom de hl som finns p infstningen fr att sedan skras med en mutter. P samma stt fungerar ven nockrcket med skillnaden att endast en vajer anvnds. Vid frankring av skerhetslina p nockrcket eller i vissa fall ven snrasskyddet krokas skerhetslinan fast i vajern vilket innebr att skerhetslinan kan flja arbetaren och medge sker frflyttning i sidled mellan infstningarna utan att behvas fstas om. Figur 66. Snrasskydd.

Figur 67. Sprngbild p snrasskydd.

41 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.3 Stege
Problemet med dagens stegar r det tryck som uppstr p pannorna d stegen betrds orsakar i mnga fall knckning av pannor eftersom vikten ligger p dessa. Stegarna anses ocks inte vara tillrckligt estetiskt tilltalande. Produktserien innehller tv koncept fr stege. En traditionell som inte skiljer sig mycket frn dagens stegar och en modern stege. Stegarna anvnder sig av de infstningar som beskrivs i avsnitt 6.1. Detta innebr att all vikt frsvinner frn pannorna d infstningen inte berr dem och drfr finns heller inte ngon risk fr att pannorna skall knckas. Den traditionella stegen bestr av sidor som r bockade hela vgen p ett sdant stt att alla fula konturer och kanter inte syns och endast en fin och slt yta syns (figur 68, 71 & 72). Stegen kan enkelt frlngas med en skarvsats p stegens ndpunter. Den andra stegen utgrs av ett enda rr som bockats i ett zigzag mnster (figur 69 & 73). Fr att strka upp konstruktionen anvnds tv vajrar p vardera sida av stegen. Dessa vajrar utgr ocks ett halkskydd i sidled. Fr att montera stegarna mot infstningen anvnds ett fste p stegens steg. Detta fste spnns t fr att frhinda att stegen frflyttas i sidled (figur 70).

Figur 68. Bockad stege.

Figur 69. Zigzag-stege. 42 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Figur 70. Fste fr montering till infstning.

Figur 72. Infstningen stts p den bockade stegens sidor. Frdelen med att montera p det viset r att infstningen inte sitter i vgen fr ftter och att rcken kan enkelt tillggas, se figur 75.

Figur 71. Alla delar sitter p en infstning fr plttak. Figur 73. Zigzag-stege monterad p infstning.

43 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.4 vrigt
Som tidigare nmnts i rapporten valdes vissa takskerhetsprodukter att inte utvecklas antigen fr att de inte var anpassade fr den tilltnkta mlgruppen eller fr att standarden fr dessa inte gav ngot strre utrymme fr en ny design, dock skulle det visas p att infstningen ven kunde fungera fr dessa produkter.

6.4.1 Takbrygga
Standarden fr takbrygga gav inte mycket utrymme fr ngon ny design samtidigt som det inte r en produkt som berr den tilltnkta mlgruppen i ngon omfattande grad och valdes drfr att inte utvecklas men det skulle pvisas hur produkten kan fstas p infstningen. En triangelformad platta (figur 74) fstes p infstningen, frst med en skruv nertill och sedan med en skruv upptill. Det r den skruven upptill som avgr vilken lutning bryggan skall ha d det finns ett antal hl p den triangelformade plattan som ligger med 10 graders avstnd mellanvarandra och 30mm frn hlet nertill. Nr plattan har fsts p infstningen r det bara att skruva fast bryggan p plattan uppfirn.

Figur 74. En takbrygga som fstes p infstningen.

6.4.2 Rcke
P byggnader ver 8 meter krvs det ett rcke runt en taklucka, det krvs ven ett rcke fr att frhindra genomtramp p takfnster fr alla byggnader, se tabell 5. Rcken valdes att inte g vidare med i brjan av projektet, men har varit i tanke under konceptutvecklingen. Istllet fr att anvnda den s.k. pluppen fr att tppa igen hlet p infstningsrret, frs rcket ner i istllet (figur 75). De hl som finns p infstningen anvnds sedan fr att med hjlp av skruvar skra rcket s att det sitter p plats. Dock krver denna lsning att det ven finns hl i rcket s att skruvar kan trs igenom och rcket skras. Figur 75. Rcke monterad vid stegen.

44 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.5 Tak
Figurerna 76 och 77 visar hur alla produkter kan tnkas se ut nr de r monterade p tak. Plttaket r profilerat och tegeltaget anvnder sig av tvkupiga tegelpannor.

Figur 76. Takskerhetsanordningar p profilerat plttak.

45 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Figur 77. Takskerhetsanordningar p tegeltak.

46 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

6.6 I frhllande till kravspecifikation


Fr att kontrollera och bekrfta att produktserien uppfyller mlsttningarna jmfrdes slutkoncepten med kravspecifikationen i tabell 4. Monteringstiden fr en enskild infstning kan komma att verstigas i de fall d hl i panna borras. Dock krvs det endast en infstning var tionde meter fr snrasskydd och nockrcke, vilket kan jmfras med konkurrenter dr det krvs en infstning varje 1,2 meter. Detta gr att den totala monteringstiden blir betydligt mindre fr de nya produkterna. Snrasskyddet bestr av vajrar som p ett enkelt stt trs igenom infstningarna i ett enda stycke till skillnad frn konkurrenter dr snrasskyddet r tre meter lngt och mste pusslas ihop. De vriga komponenterna r lika tidskrvande som konkurrentens att montera. I och med att det behver borras i vissa fall blir det ett extra moment men detta kompenseras med de f infstningar som krvs och det enkla snrasskydd-vajrarna som fstes frn infstning till infstning. De f infstningarna innebr ocks en vldigt lg totalvikt och vajrarna vger endast 2,2 kg/10 meter vilket kan jmfras med Weland Stl dr snrasskyddet vger 5-12 kg/3 meter. Produktserien har ven testats mot en fokusgrupp fr att avgra ifall produkterna r estetiskt tilltalande och om de r mer estetiskt tilltalande n konkurrenters. Resultatet visade p att 90% kunde tnka sig att anvnda dessa produkter och 100% tyckte att de var mer estetiskt tilltalande n konkurrenters. Med endast en typ av infstning till alla produkter och alla taktyper snks den stora variationen och drmed snks ven tillverkningskostnaderna. ven vajer r en vldigt billig produkt vilket ocks snker materialkostnader, dr exempelvis rostfritt stl kanske skulle anvndas fr snrasskydd. Eftersom produkterna r menade att tillverkas i rostfritt stl kommer de ocks ha en lng livslngd i korrosiva miljer. ven den tunna vajern r bde hllbar och rostfri vilket kommer att gra att den klarar av korrosiva miljer. Genom att anvnda vajer som strcker sig en lng strcka mellan tv infstningar r det mjligt att frankra skerhetslinan och dra med den ver hela taket vilket gr

att den inte behver fstas om fr att ta sig till en annan del av taket. Vajern har ocks en dmpande effekt vid fall d ett ryck uppstr i skerhetslinan. Det tryck p takytan som tidigare uppstod med konkurrenters produkter och gjorde att det fanns risk fr att takpannor kncktes r nu eliminerat genom att infstningen sticker upp genom ett hl p pannan vilket innebr att inget tryck lggs p pannorna.

47 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

7. Avslutning
Detta kapitel beskrivs de tankar och funderingar kring examensarbetet, vad som skulle ha gjorts bttre och vad som skulle kunna gras i ett eventuellt fortsatt arbete.

48 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

7.1 Slutdiskussion
Condesign bedriver ingen egen tillverkning av takskerhetsprodukter och saknar ven erfarenhet inom det. Projektet har drfr haft mycket fokus p frstudie fr att f en bra uppfattning av hur det fungerar idag och vad som kan frbttras. Under frstudien lg mest fokus p dagens anordningar och de standarder de mste uppfylla. Det insgs att antalet olika produkter r stor och att de flesta tillverkare har liknande attribut p sina produkter. Fr att inte vara en i mngden bestmdes det att komma p en mer annorlunda design som ven klarar av samma funktioner som dagens anordningar. De kreativitetsmetoder som anvndes gjorde att mnga olika ider genererades fram, klasskamrater och kollegor p fretaget anvndes ocks i idgenereringsfasen fr att f s mnga olika ider och synvinklar som mjligt. Under denna fas uteslts vissa detaljer som kunde begrnsa fantasin, som t.ex. tak, standarder och tillverkning. De togs senare upp under konceptvalen fr att kunna bestmma de mest potentiella koncepten. Konstruktionen p produkterna r gjorda s att de uppfyller standarderna och kan drfr anvndas p de flesta byggnader, drav en strre marknad. En annan konstrukionsdetalj r avsndet mellan infstningens hl, de har bestmts av takproduker frn Plannja AB och r drfr begrnsad till en viss del. Men de r av de vanliga sorten av tak och anvnds ven av andra plttakstillverkare. I ett vidare arbete skulle det vara viktigt att ha ett nra samarbete med en etablerad tillverkare av takskerhetsprodukter som exempelvis Weland Stl AB. Detta fr att hela tiden kunna ta del av den erfarenhet som finns dr men ocks fr att kunna tillverka verkliga modeller fr att knna p dessa och se hur det skulle se ut. Framfrallt behvs de testanordningar som dessa tillverkare tillhandahller fr att skerstlla att produkterna klarar av de krafter som kan frekomma.

Initialt var tanken att funktionsmodeller skulle byggas men d ingen tkomst till verkstad fanns p fretaget och svetsning r mycket begrnsat p hgskolans verkstad valdes det att inte g vidare med detta. De tester som hade behvts gras p funktionsmodellerna r standardiserade och relativt komplicerade, exempelvis har Weland Stl stora anordningar fr att testa sina produkter. Drav kanske funktionsmodellerna inte hade varit till ngon strre nytta eftersom de test som skall gras enligt standard nd inte hade kunnat genomfras. Dock hade det varit bra att knna p och se ungefr hur produkten skulle kunna se ut. Resultatet blev ett takskerhetssystem som r fokuserad p utseende, hllfasthet och tillverkning. De r av mindre antal produkter, vilket gynnar tillverkare och montrer, samt att de inte frstr byggnadens utseende. Detta takskerhetssystem r ett steg fr en framtid dr takanordningar inte r en extra sak p taket och kan frbttra frhllanderna fr alla inblandade.

49 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Referenser
Svensson, A. (2002) Underskning av olika rostskydd hos armering och ingjutningsgods. (Elektronisk). Tillgnglig: http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:17792/FULLTEXT01 (Hmtad 2011-06-20) Arbetsmiljverket (2011) Arbetsmiljlagen. Stockholm: Arbetsmiljverket. Boverket (2000) Skerhet p tak (revidering) - En sammanstllning av gllande regler. Upplaga 2. Karlskrona: Boverket. Boverket (2008a) Boverkets frfattningssamling BFS 2008:6. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFSefter-ar/2008/ (Hmtad 2011-02-15) Boverket (2008b) Regelsamling fr byggande, BBR 2008. Karlskrona: Boverket. Boverket (2010) Takskerhet resultat frn projektet BETSI. Karlskrona: Boverket. Casco (2002) Att foga och tta (Broschyr). Stockholm: Casco. Cembrit (2011). Roof . (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.cembrit.com/Default.aspx?ID=20 (Hmtad 2011-02-05) Certex (2011) Vad r en stllina? (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.certex.se/se/teknisk-beskrivning/vad-ar-en-stallina__10741 (Hmtad 2011-04-15) CES Edupack 2010. Granta Material Intelligence. Condesign (2011) Om koncernen. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.condesign.se/Condesign.se/Startsidan/Koncern/Omkoncernen/tabid/76/ Default.aspx (Hmtad 2011-02-14)

Cross, N. (2000) Engineering design methods: strategies for product design. 3:e upplaga. John Wiley & Sons Litd: Chichester Dinbyggare.se, (2011). Plttak Lgga nytt plttak. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5302 (Hmtad 2011-02-07)

Svensk Byggtjnst (1998) Hus AMA 98: Allmn material- och arbetsbeskrivning fr husbyggnadsarbete. Stockholm: Svensk Byggtjnst AB. Hst, M., Regnell, B., Runeson, P. (2006) Att genomfra examensarbete.
Lund: Studentlitteratur Mjbckspannan AB (2011) Panna fr panna lgganvisningar frn brjan (Broschyr). Mjbck: Mjbckspannan AB. Monier (2011a) Om Monier. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.monier.se/ommonier/om-monier.html (Hmtad 2011-02-14) Monier (2011b) Taktegel. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.monier.se/produkter/soek-takprodukter/details/product/nortegltaktegel-taktegel.html (Hmtad 2011-04-28) Nationalencyklopedin, NE (2011a) Rostfritt stl. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.ne.se/rostfritt-st%C3%A5l (Hmtad 2011-02-10) Nordskiffer (2011). Takskiffer. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.nordskiffer.com/tak/tak.htm (Hmtad 2011-02-03) Pltslageribranschens Centrala Arbetsmiljkommitt (PCA) (2008) Takskerhet En bildframstllning ver Boverkets byggregler, avsnitt 8:24 samt branschrd (Broschyr). Stockholm: Pltslageriernas Riksfrbund. Per Wikstrand AB (2011) Takskerhet (Broschyr). Mora: Per Wikstrand AB.

50 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Plannja AB (2011) Plannja Bygghandel 2011 (Broschyr). Landsbro: Plannja Steinwalls. Promonord (2006). Cembrit Vgformade tak- och fasadskivor. (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.promonord.com/produkter/cembonit%20fasad/cembonit_1.htm (Hmtad 2011-02-02) Pugh, S. (1991). Total design : integrated methods for successful product engineering. Wokingham : Addison-Wesley. SAPA (2009) Handbok fr konstruktrer. SAPA Profiler AB Sundstrm, B (red.) (1998). Handbok och formelsamling i Hllfasthetslra. 7:de upplagan. Stockholm: Institutionen fr hllfasthetslra KTH. Takskerhetskommittn (2011) Vad r takskerhetsanordningar? (Elektronisk). Tillgnglig: http://www.taksakerhet.se/index.php3?use=publisher&id=1123&lang=1 (Hmtad 2011-02-17) Ulrich, K.T & Eppinger, S.D. (2008) Product design and development. 4: e upplaga. New York: The McGraw-Hill Companies, Inc. Weland Stl (2008) Sker p taket (Broschyr). 8:e upplaga. Ulricehamn: Weland Stl AB. sterlin, K (2010) Design i fokus. 3:e upplaga. Malm: Liber AB

51 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Bilagor
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Mjlighet till infstning p hela taket

BILAGA 1
Behov och data matris
Moment vid montering Antal olika infstningar

En infstning till alla produkter

Behov
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Minska antalet olika infstningar Ltt att montera Ltta och sm produkter Medge infstning fr skerhetslina Tillrcklig hllfasthet Estetiskt tilltalande Lg kostnad Lng livslngd Mjlighet till infstning p hela taket Produkterna skall medge dmpning vid fall frn taket Skall fungera till alla takskerhetsanordningar (egna) Lg pverkan p takyta Frankras p hllbart material Frhindra okontrollerade snfall Fungera som fotstd Fnga upp fallande objekt Skerhetslinan skall kunna g att dra med sig vid frflyttning Medge frflyttning till hgre hjd Glidskydd p fotstegen och bryggan Stor och stabil yta fr foten Medge stabil frflyttning p taket Inte samla vatten och sn p gngyta

52 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

Frflyttning av skerhetslina

Dmpning vid fall frn taket

Fnga upp fallande objekt

Data

Tillverkningskostnad

Enligt SS-EN 12951

Estetiskt tilltalande

Enligt SS 83 13 31

Enligt SS 83 13 35

Enligt SS 83 13 63

Materialkostnad

Enligt SS-EN 516

Tryck p takyta

Monteringstid

Livslngd

Storlek

Vikt

20

BILAGA 2
Benchmarking

Data Nr.
1 2 3 4

Behov Nr.
1 2 2 3

Data
Antal olika infstningar Monteringstid Moment vid montering Vikt

Vikt Enhet
5 3 3 3 st min st kg

Weland Stl AB
7 5-10 4-8 Infstning 0,4 - 2,4 Snrasskydd 5 -12 /3m Gngbrygga 16 /3m Rcke 5,3 /3m Stege 1 /steg Saknas uppgifter

Per Wikstrand CW Lundberg


8 5-10 4-8 4 (som vriga) 5-10 4-8

Lindab
5 (som vriga) 5-10 4-8

Saknas uppgifter

Saknas uppgifter Saknas uppgifter

5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

3 3,4,5,8,13,15,16 3,4,5,8,13,14,15,16 22 3,4,5,8,13,18,19,20,22 3,4,5,8,13,19,20,21,22 6 7 7 8

Storlek Enligt SS 83 13 31 Enligt SS 83 13 35 Enligt SS 83 13 63 Enligt SS-EN 12951 Enligt SS-EN 516 Estetiskt tilltalande Tillverkningskostnad Materialkostnad Livslngd

3 5 5 5 5 5 5 4 3 4

Saknas uppgifter

Saknas uppgifter Saknas uppgifter

15 16 17 18 19 20

9 10 11 12 16 17

Mjlighet till infstning p hela taket Dmpning vid fall frn taket En infstning till alla produkter Tryck p takyta Fnga upp fallande objekt Frflyttning av skerhetslina

3 2 5 3 3 3

subjektiv kr kr/kg r ca 20 r i storsdadscentra fr 50 m varmfrzinkat stl % 100 ? Saknas % 70 kg/m Blir tryck p tegel m Saknas uppgifter m 0-3

70 Saknas uppgifter Saknas uppgifter Saknas uppgifter

53 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 3
Kriterieviktning

Infstning Kriterie
Antal olika infstningar Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Livslngd Pris Tryck p takyta

A B C D E F G H
A 0 2 2 2 0 2 2 1 0 0 1 2 1 1 1 2 2 2 B -2 2

Kf
1 3 5 7 9 11 13 15 Tot

S
13 6 3 4 15 11 8 4 64

Vf Rang
0,20 0,09 0,05 0,06 0,23 0,17 0,13 0,06 1

C -4 1 0 0 0 D -4 0 0 0 E 0 2 2 F -4 2 G -7

H -11

2 5 8 6 1 3 4 6

Takstege Kriterie
Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Pris

A B C D E F G
A 0 2 1 0 0 0 0 0 0 1 1 1 2 2 B -2 1

Kf
1 3 5 7 9 11 13 Tot

S
5 3 4 13 9 11 4 49

Vf
0,10 0,06 0,08 0,27 0,18 0,22 0,08 1

Rang
4 7 5 1 3 2 5

C -2 0 0 0 D 0 2 2 E -2 0

Snrasskydd Kriterie
Monteringstid Moment vid montering Vikt Estetiskt tilltalande Pris Livslngd Dmpning vid fall frn tak Frflyttning av skerhetslina

A B C D E F G H
A 0 2 1 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 B -2 1

Kf
1 3 5 7 9 11 13 15 Tot

S
8 6 6 15 11 13 1 4 64

Vf
0,13 0,09 0,09 0,23 0,17 0,20 0,02 0,06 1

Rang
4 5 5 1 3 2 8 7

Livslngd Tryck p takyta

F -2 2 G -9

C -2 0 0 0 D 0 2 2 E -2 0

F -2 2

G -12 0 H -11

54 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 4
Deformation p infstning.

55 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 5
Spnning p infstning.

56 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 6
Deformation p bockad stege.

57 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 7
Spnning p bockad stege.

58 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 8
Deformation p zigzag-stege.

59 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson

BILAGA 9
Spnning p zigzag-stege.

60 Kerim Galijatovic & Henrik Svensson