Försvarsmakten i FickFormat 2009

innehåll
InlednIng ..................................................................................... 2 Världen är förändrad............................................................ 4 VerksamhetsIdé och VIsIon ................................................... 6 organIsatIon .............................................................................. 8 mIlItärstrategIsk InrIktnIng .............................................. 10 InsatsorganIsatIon ................................................................ 12 InternatIonell Verksamhet ................................................ 14 armén .......................................................................................... 18 marInen ...................................................................................... 22 flygVapnet ................................................................................ 26 lednIng och logIstIk ............................................................. 30 försVarsmaktens centrum ................................................ 34 specIalförband....................................................................... 36 hemVärnet ................................................................................. 38 frIVIllIga försVarsorganIsatIoner ................................. 40 här fInns försVarsmakten ................................................. 42 karrIär I försVarsmakten ................................................... 44 personal.................................................................................... 50 ekonomI ...................................................................................... 52 materIelplan ............................................................................ 54 gradbetecknIngar ................................................................. 56 adresser .................................................................................... 58

1

demokrati. Vi tar det för givet. fångenskap och förtryck är en del av vardagen. men om vi öppnar ögonen kommer vi att se. fred. för alla dem som lever långt ifrån oss men förtjänar samma rättigheter och levnadsvillkor som vi. I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. rika världen. allt det upplever vi under en dag. för dem där våld. där borta. ser våra barn cykla till skolan.inleDninG Det Finns mycket värt att slåss För Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. utan att vi tänker på det. följer nyheterna på tv. frihet. promenerar i skogen. delar våra åsikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestämmer är goda och håller vad de lovar. 2 . dansar kring midsommarstången. går till arbetet. krig. Särskilt vi som lever i den fria. överallt på jorden. den kan vara fantastisk. Ingenting är givet. att det vi har är värt att slåss för. allemansrätt. rättvisa. yttrandefrihet. övergrepp. Vi vaknar i en varm säng. här hemma.

3 .

utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga.värlDen är FöränDraD i Den nya värlDen är ensam svaG Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har sedan kalla krigets slut för snart två decennier sedan förändrats i grunden. Konfrontation har ersatts av samarbete. gränslösa och komplexa. Nästan alla Europas stater är nu medlemmar i såväl EU som Nato. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra länder med gemensamma demokratiska värderingar. Vår säkerhet stärks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk. europeisk och global säkerhet. försvarsmakten ska 4 .

utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säkerhetssituation. Försvarsmaktens uppGiFter riksdag och regering anger försvarsmaktens uppgifter. ett utökat nordiskt försvarssamarbete har också hög prioritet. försvarsmakten ska också med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. myndigheter och organisationer för att uppnå ökad effekt. nordic battlegroup (nbg). I den proposition om försvarets fortsatta utveckling som behandlas av riksdagen under våren 2009 föreslås att försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter. sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom eu. det fortsatta arbetet med att utveckla eu:s snabbinsatsförmåga är här en viktig del. under första halvåret 2008 hade sverige sammanhållande ansvar för en av eu:s snabbinsatsstyrkor.både kunna ge och ta emot stöd från andra nationer. länder och organisationer ska lösa följande uppgifter: försvara sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt territorium. en genomgripande reformering av försvarsmakten pågår. Irland och norge. detta innebär att både tillgängligheten och användbarheten inom förbanden ökas. finland. uppdraget löstes tillsammans med estland. uppgiften återkommer nästa gång första halvåret 2011. i närområdet och utanför närområdet. 5 . säkerheten byggs gemensamt med de nordiska länderna och eu. reformeringen syftar till att ge ökad operativ förmåga i form av flexibla och tillgängliga insatsförband som kan användas både nationellt och internationellt i snabba förlopp i en föränderlig omvärld. upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen utanför detta.

verksamhetsiDé och vision snabba insatser i hela värlDen Varför finns Försvarsmakten och hur ska den användas? Vad vill Försvarsmakten vara och hur ska den upplevas i framtiden? Verksamhetsidén och visionen är vad som vägleder Försvarsmaktens arbete. Verksamhetsidé försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument. för att sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet utvecklar försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. 6 . försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda sveriges nationella integritet samt att stödja det svenska samhället vid större kriser.

Våra olikheter är en styrka som bidrar till vår effektivitet. 7 . Vi respekterar individen och tillvaratar människors kompetens.Vision Vi har ständigt välutbildade förband. Vi är uppskattade för vår förmåga till fredsskapande insatser. rustade för strid och redo att snabbt sättas in i olika konfliktområden och krissituationer såväl nationellt som internationellt. Vi är internationellt efterfrågade eftersom vi bidrar med effektiva och yrkesskickliga förband med hög interoperabilitet.

Generaldirektören (GD) är ställföreträdande myndighetschef.och hemvärnsförband.och försvarspolitik. Försvarsmaktens centrala ledning utgörs av Högkvarteret. Inom högkvarteret finns bland annat produktionsledningen. Insatsledningen övervakar det svenska territoriet året runt. produktionsledningen ansvarar också för beställningar av materiel via försvarets materielverk. dygnet runt. produktionsledningen ansvarar för produktionen av försvarsmaktens insatsorganisation genom att leda förband. insatsledningen och den militära underrättelse. den territoriella integriteten upprätthålls med beredskaps.säkerhets. utlandsstyrkan är ett samlat begrepp för de insatsförband som är insatta i internationell tjänst. 8 .och säkerhetstjänsten (must). skolor och centrum. must bedriver dels försvarsunderrättelseverksamhet till stöd för svensk utrikes. dels militär underrättelse. samt leder insatser nationellt och internationellt med insatsförband.och säkerhetstjänst för försvarsmaktens behov.orGanisation så är vi FormeraDe För att lösa uppGiFten Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som myndighetens chef.

Försvarsmaktens orGanisation 2009 ÖVERBEFÄLHAVAREN GENERALDIREKTÖREN HÖGKVARTERET PRODUKTIONSLEDNING HÖGKVARTERET INSATSLEDNING SKOLOR CENTRUM FÖRBAND UTLANDSSTYRKAN 9 .

här och Där 10 .militärstrateGisk inriktninG alltiD reDo.

andra viktiga uppgifter är att skydda olika samhällsfunktioner och att stötta samhället vid kriser. försvarsmakten ska tillsammans med andra länder bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att delta i fredsfrämjande insatser. Operativ förmåga enligt regleringsbrevet för år 2009 ska försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar mot svenskt territorium. 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov. fredsbevarande och fredsframtvingande operationer. Vissa förband är placerade i beredskap för att med kort varsel (10. andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år. för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer. där insatsförbanden ska kunna behärska hela skalan av uppgifter. 11 .Grundläggande försvarsförmåga försvarsmaktens huvuduppgift – förmågan till väpnad strid – ska ses i olika perspektiv. deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på: • förband med förmåga till snabbinsats • förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad varaktighet samt • förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser. från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära. en konsekvens av detta är att försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet.

förbanden ska vara omedelbart gripbara. stående förband och hemvärnet med nationella skyddsstyrkor. det vill säga fem till tio år. och på längre sikt kan militära angreppshot aldrig uteslutas. samtidigt har kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som finns kvar i insatsorganisationen. Kriser eller incidenter. det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framöver ska bestå av tre delar: kontraktsförband. i sverige samt i och utanför dess närområde. då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. för att snabbt kunna sättas in i insatser i och utanför vårt närområde. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små under överskådlig tid. 12 . dessa förband ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemensamma operationer. ett riksdagsbeslut under 2009 kommer att peka ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen. och ska stå i ständig beredskap.insatsorGanisation avDelninG Framåt… sprinG! Riksdag och regering har under den senaste drygt tio åren minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i ett medellångt tidsperspektiv. för att bättre kunna möta kriser och konflikter som uppstår med kort varsel. med hög beredskap och användbarhet. Stående förband dessa bemannas i första hand av heltidsanställd personal. vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser nationellt och internationellt. som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region.

Insatserna begränsas till sverige. Hemvärnet med nationella skyddsstyrkor de nationella skyddstyrkorna bemannas av frivilligt och lokalt rekryterad personal från hemvärnet och ska få mer kvalificerade uppgifter. de är skyldiga att rycka in vid utbildning. bättre utrustning och materiel än dagens hemvärnsförband. soldaterna kontrakteras och beredskapstiden kortas kraftigt.Kontraktsförband majoriteten av soldaterna är kontraktsanställda och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför försvarsmakten. insatsorGanisationen 2006-2009 Försvarsgren armén marinen flygvapnet ledning logistik hemvärnet Summa (antal personer) 2006 18 000 5 000 10 000 32 000 41 000 106 000 2007 21 000 5 000 8 000 7 500 5 500 41 000 88 000 2008 17 500 4 600 3 000 6 900 5 000 38 000 75 000 2009 16 300 3 800 3 200 5 300 5 400 38 000 72 000 13 . övning och insats i sverige samt i och utanför närområdet.

som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan nato och intresserade stater inom osse (organisationen för säkerhet och samarbete i europa). eu:s gemensamma utrikes. pff. syftet med pff-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser. I dag bygger vi i allt högre grad fred och säkerhet genom samverkan med andra länders militära styrkor på platser där oro och kriser uppstår. grundläggande för pff är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. men ställer samtidigt krav på engagemang i det gemensamma arbetet. ett exempel på detta är att sverige ansvarade för att sätta upp den nya förbandsenheten för internationella insatser. eu:s medlemsländer ingår i dag i en växande europeisk samarbetsgemenskap. Såväl enskilda individer som förband deltar i fredsfrämjande uppdrag runt om i världen. värlDen FosterlanD Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar. snabbinsatsstyrkan nordic battlegroup (nbg) första halvåret 2008. det ger sverige full delaktighet och insyn i eu:s beslutsprocesser. 14 . Irland och norge. främst genom att öka interoperabiliteten mellan olika länder.och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. tillsammans med estland. med ett gemensamt ansvar för krishanteringsfrågor. finland. nästa gång som sverige är sammanhållande för en snabbinsatsstyrka till eu:s förfogande.internationell verksamhet värlDen. sverige är även medlem i partnerskap för fred. är första halvåret 2011.

EUNAVFOR Personal: 152 (15 maj-15 september) EU. ISAF Personal: 397 FN. KFOR Personal: 258 GEORGIEN FN.APRIL 2009 . MINURCAT Personal: 2 SUDAN NEPAL UN. UNMIS Personal: 5 EU. EUSEC Rådgivare: 1 MELLANÖSTERN AFGHANISTAN NATO. UNAMID Personal: 1 KONGO ADENVIKEN EU. UNMIN Observatörer: 2 FN.KOSOVO FN. UNOMIG Observatörer: 3 OSSE Observatörer: 1 TCHAD KOREA NNSC Delegater: 5 EU. MONUC Observatörer: 5 FN. UNTSO Observatörer: 6 FÖRSVARSMAKTENS INTERNATIONELLA INSATSER . UNMOGIP Observatörer: 7 INDIEN OCH PAKISTAN NATO. EUFOR Personal: 1 15 FN.

16 .

transportflygförband tp 84. luftvärnspluton. radiologisk. korvettdivision. som lärare och elever vid utländska skolor och som observatörer i olika områden. fn och nato. exempel på anmälda enheter är mekaniserade bataljoner.Utlandstjänst sedan den första fredsfrämjande svenska fn-truppen tjänstgjorde i mellanöstern 1956 har sverige bidragit med cirka 85 000 soldater till olika uppdrag runt om i världen. stridsflygdivision Jas 39. Multinationella övningar försvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. samma enhet kan vara anmäld till flera register. biologisk. ingenjörkompani. jägarpluton och cbrn*.insatsstyrka. som är det samlade begreppet för personalen i alla de olika insatserna. utöver utlandsstyrkan tjänstgör officerare och civila i olika internationella staber. får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer. kompaniet har tio dagars beredskap för internationella insatser från och med april 2009. enheterna har en hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlemsländerna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet. förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning. militärpolisförband. Beredskapsförband sverige har anmält ett drygt 20-tal militära enheter till internationella styrkeregister i eu. nukleär 17 . det senaste beredskapsförbandet är 313 luftburna skvadronen hemmahörande på k3. sedan några år tillbaka rekryteras mellan 1 500 och 2 000 kvinnor och män årligen. * cbrn = kemisk. minröjningsdivisioner. såväl officerare som personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i utlandsstyrkan.

delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Arméns förband i grundorganisationen livgardet (lg) norrbottens regemente (I 19) livregementets husarer (k 3) skaraborgs regemente (p 4) södra skånska regementet (p 7) artilleriregementet (a 9) luftvärnsregementet (lv 6) göta ingenjörregemente (Ing 2) markstridsskolan (mss) 18 .armén snabb slaGkraFt på marken Armén organiserar och utbildar markstrids. armén bidrar då med både personal och materiel. ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. Insatsförband arméns insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter.och luftvärnsförband som i samverkan med flyg. organisationer och myndigheter.och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer.

19 .

och slagkraftiga enheterna i armén. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband.5 cm haubits arméFörbanDen Delas in i: Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon. soldaterna. förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. 20 .Exempel på materiel • Bandvagn 309 S • Fasta broar KB5 • Luftvärnsrobot 23/70/97 • Minröjningsmaskiner • Pansarterrängbil 203 A • Pansarterrängbil XA-180 • Stridsfordon 9040 C • Stridsvagn 122 • Telesystem • Terränglastbilar • UAV Ugglan • 12 cm granatkastare • 15. lång räckvidd och är väderoberoende. varav vissa är luftburna. ska kunna verka bakom en motståndares linjer. dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra. under lång tid. tillhör de mest eld. Kavalleriförband som utbildar jägar. materielen har precisionsverkan. militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem.och underrättelsesoldater samt militärpolis. i all slags terräng och under alla väderförhållanden.

huvudförmågorna är detektering. identifiering. varning. sjukvård och reparationer. övervakning. CBRN-förband som hanterar cbrn-hot och -händelser. radiologisk och nukleär) 21 . fysiskt skydd och riskhantering. det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. (cbrn = kemisk. Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens försörjning av bland annat förnödenheter. bilogisk. rapportering. ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten.och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning men också specialenheter inom telekrigområdet. Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten.Ledningsförband som utbildar stabs.

Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser.och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer. över och unDer ytan Marinen. ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister.ubflj) tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) fjärde sjöstridsflottiljen (4. delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.sjöstridsflj) amfibieregementet (amf 1) marinbasen (marinb) sjöstridsskolan (sss) 22 .och amfibieförband som i samverkan med flyg. marinen bidrar då med både personal och materiel.marinen striDer på. organiserar och utbildar sjöstrids. Insatsförband marinens insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. organisationer och myndigheter. Marinens förband i grundorganisationen första ubåtsflottiljen (1. som består av flottan och amfibiekåren.

Exempel på materiel • Bevakningsbåtar • Korvetter • Minröjningsfartyg • Röjdykarfartyg • Stridsbåtar • Stödfartyg • Svävare • Ubåtar • Ubåtsräddningsfartyg 23 .

24 .

förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan. i kustnära farvatten och på öppet hav. Marinbas med basbataljon och sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav samt understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Ledningsförband som leder sammansatta styrkor av olika marina förband. 25 . förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan.De marina FörbanDen Delas in i: Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på. över som under havsytan.

Flygvapnets förband i grundorganisationen skaraborgs flygflottilj (f 7) blekinge flygflottilj (f 17) norrbottens flygflottilj (f 21) helikopterflottiljen (hkpflj) luftstridsskolan (lss) flygskolan på malmslätt är underställd lss. Insatsförband flygvapnets insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. flygvapnet bidrar då med både personal och materiel. ett antal flygvapenförband är anmälda till internationella styrkeregister.och ledningsförband som i samverkan med mark. bas.FlyGvapnet riktaD precision Från luFten Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-. 26 .och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.och luftbevakningsförbanden är spridda över landet. basförbanden och stridslednings. organisationer och myndigheter.

27 .

radarspaningsflygplan • S 102 B Korpen .stridsflygplan • S 100 B .Exempel på materiel • Helikopter 9 • Helikopter 10 • Helikopter 14 • Helikopter 15 • JAS 39 Gripen A/B .stridsflygplan • JAS 39 Gripen C/D .transportflygplan 28 .signalspaningsflygplan • TP 100 .transportflygplan • TP 84 Hercules .transportflygplan • TP 102 .

och ledningsförbandens huvuduppgift är att betjäna och leda flygförbanden. i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda sveriges territoriella integritet. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning.FlyGvapenFörbanDen Delas in i FlyGFörbanD. hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken. Helikopterförband genomför sjö. nationellt och internationellt.och sjöräddningstjänst. basFörbanD och leDninGsFörbanD: Stridsflygförband kan med stor precision. Radarflygförband används främst för att förbättra den lägesbild som skapas av mark. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser.och markoperativ verksamhet och flyg.och sjöbundna sensorser. 29 . Bas.

exempel på dessa är försvarsmaktens telenät.leDninG och loGistik när Det är allvar måste allt FunGera Olika stödfunktioner och specialförmågor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. IT-stöd. 30 .och markteleförband (FMTM) ansvarar för driftövervakning och driftledning av försvarsmaktens telekommunikationer. Några exempel på dessa är driftövervakning av telenätet. Försvarsmaktens telenät. leveranser av drivmedel och ammunition och utbildning i telekrig och psykologiska operationer. marinens telenät och försvarsmaktens satellitkommunikationer.

regementets verksamhet omfattar ledning. och utvecklar metoder och system inom dessa förmågor. ledningsregementet utbildar bland annat stabs.förbandet arbetar även med driftövervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem. olika sensorsystem och radiosystem. fmtm har verksamhet på 16 orter. regementet utbildar och tränar också försvarsmaktens personal i ledning. Ledningsregementet (LedR) ligger i enköping. förbandsledningen är placerad i örebro.och sambandsförband. telekrig. informationshantering och förmågan att kunna verka på informationsarenan. Vid ledr 31 . samband. regementet stödjer nationella och internationella insatser inom dessa områden. förbandet stöder nationella och internationella insatser. meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer.

32 .

verkstäder. för att uppfylla detta krav genomgår verksamheten löpande omstruktureringar. ekonomioch löneredovisning. förutom att grundutbilda soldater har trängr även uppgiften att utveckla förbandslogistiken och att utbilda förband för insats. det kan handla om att leverera mat. expeditioner. reservmaterielhantering. fmlog har anställda utspridda över hela landet. vatten.utbildas även personal från övriga delar av totalförsvaret och andra myndigheter. Trängregementet (TrängR) är lokaliserat till skövde. centrum och skolor inom hela försvarsmakten. till logistikskolan kommer elever från hela försvarsmakten för att läsa längre eller kortare kurser inom logistikområdet. upphandling. I verksamheten ingår utveckling. regementet stödjer insatsorganisationen i områden och på platser där civila aktörer inte kan agera.och stödverksamheten.och transportledning 33 . * trafik. It-stöd. lokalvård med mera. chefen med stab finns i stockholm. Vid skolan finns också försvarsmaktens motorskola. förbandet bildades 2002 för att effektivisera och rationalisera underhålls. I verksamheten ingår förråd. utnyttja civila leverantörer och minska administrationen. reseadministration. Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ger underhåll och stöd till förband. några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen. förplägnad. ledning och utbildning av logistik-. drivmedel. Vid ledningsregementet finns totalförsvarets signalskyddsskola och ledningsskolan. ammunition och sjukvård till förband ur hela försvarsmakten. repro. stöd lämnas också vid internationella insatser och när försvarsmakten ger stöd till det civila samhället. movcon-* och sjukvårdsförband. transporter.

personaladministration och arbetsmiljöfrågor.och säkerhetstjänst. Flertalet av Försvarsmaktens centrum agerar som remissinstans för riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik.Försvarsmaktens centrum en breD bas meD specialistkompetens Till Försvarsmakten hör åtta centrum som ansvarar för specifika kompetensområden. ansvarar för utbildning och utveckling inom försvarsmaktens dykeriverksamhet. fömedc. Försvarsmaktens underrättelse. fmundsäkc. är ett kompetenscentrum för personaltjänst. hr-centrum stödjer förbanden med bland annat rekrytering. Försvarsmaktens HR-centrum. utveckling och avveckling av personal. FN och NATO/PFF (Partnerskap för fred). fmdnc. Försvarsmaktens internationella centrum. Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum. 34 . utveckling av sjukvårdsmateriel. utöver detta så gör fmdnc även prov och försök när ny dykarutrustning ska tas fram och genomför haveriutredningar efter dykarolyckor. fömedc arbetar också med miljö. swedint. försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal. förbereder svenska och utländska officerare.och sjukvård. bemanning. human resources.och hälsoskyddsfrågor. Försvarsmedicincentrum. poliser och civila tjänstemän för arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen för EU. fm hrc. genomför utbildning och bedriver studier och försök inom försvarsmaktens nationella och internationella underrättelse. teknik och metoder inom sitt område. svarar för försvarsmaktens hälso.och särkerhetscentrum.

Totalförsvarets skyddscentrum.FöMusc.och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militärmusikaliska traditionen. ceremoni. Swedint STOCKHOLM . utvecklar och utbildar inom militär och humanitär ammunitions.FömedC EKSJÖ .och minröjningscentrum. swedec. man ger även konserter och framträdanden för allmänheten. ansvarar för. skyddc. skyddc utvecklar också materiel och metoder för att förbättra cbrn-skyddet. utbildar och övar totalförsvarspersonal i cbrn-skydd.Swedec KARLSKRONA .Försvarsmusikcentrum. fömusc.och minröjningsverksamhet på land.FM HRC GÖTEBORG .FMDNC 35 .SkyddC UPPSALA . radiologisk och nukleär) UMEÅ . Totalförsvarets ammunitions. bilogisk. (cbrn = kemisk. ansvarar för parad-.FMUndSäkC KUNGSÄNGEN .

specialFörbanD när situationen kräver mer Försvarsmaktens specialförband är en nationell strategisk resurs som insatsleds av Försvarsmaktens insatschef. specialförbandens mest frekventa användningsområde är att verka inom multinationella insatser. på grund av de särskilda uppgifter som specialförbanden ska kunna lösa krävs en hög beredskap. logistik och sjukvård. Uppgifterna kan till exempel vara att rädda svenska medborgare i internationell tjänst eller hämta in underrättelser. de är inriktade på strid respektive underrättelseinhämtning. utbildade och utrustade stödjande enheter för luft. 36 . operationssäkerhet. special operations task group. De är särskilt uttagna. tillsammans utgör delarna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med konventionella förband. särskilda skyddsgruppen (ssg) och särskilda inhämtningsgruppen (sIg). för att lösa de primära uppgifterna: strid. noggrant uttagen personal och en uppgiftsanpassad utrustning av mycket hög kvalitet. tekniskt stöd. där ska specialförbandssystemet kunna bidra med en behovssammansatt grupp. såväl strategiskt som taktiskt. underrättelseinhämtning och militärt stöd. snabbhet och eldkraft är det viktigaste skyddet. förbanden har lätt utrustning för att ha en hög rörlighet. det finns också särskilt uttagna.och sjötransporter. försvarsmaktens specialförband består av en specialförbandsledning och två förband. utbildade och utrustade för uppgifter som de konventionella förbanden inte hanterar.

37 .

basskydd.hemvärnet samhällets solDater Personalen i hemvärnets förband är frivillig. rekryterade och utbildade av frivilliga försvarsorganisationer. målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband kan ha. dessutom utbildas chefer och specialister vid hemvärnets stridsskola i Vällinge söder om stockholm. dessa enheter löser mer kvalificerade uppgifter. förbanden är organiserade i plutoner. I försvarsmaktens insatser vid exempelvis skogsbränder. I hemvärnets förband ingår förutom personal som gjort värnpliktsutbildning en stor andel specialister. kompanier och bataljoner. eskort. lokalt rekryterad och har till uppgift att bevaka och skydda samhällets infrastruktur. har egna fordon och längre utbildning. den som vill vara med i hemvärnet måste vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år. transportskydd. som menig måste man göra minst 20 timmar på ett år för att uppfylla avtalet. 38 . grundkravet för stridande soldater är minst 85 dagars militär grundutbildning. fältarbeten. omkring 5 000 av hemvärnets soldater ingår i så kallade insatskompanier. översvämningar och eftersök efter försvunna personer är det ofta hemvärnssoldater som gör arbetet. utbildning av hemvärnsförband genomförs lokalt och regionalt. ytövervakning.

övriga delar av hemvärnet ska bestå av hemvärnsförband som utför mindre kvalificerade uppgifter. 39 . genom att förbättra utrustningen och öka rörligheten. hemvärnet består av cirka 30 000 kvinnor och män.det finns en politisk målsättning att utveckla delar av hemvärnet till nationella skyddsstyrkor med en högre tillgänglighet och användbarhet än dagens hemvärnsförband. I hemvärnet ingår 30 hemvärnsmusikkårer med cirka 1 200 frivilliga musiker. soldaterna kontrakteras och ska kunna gå från beredskap till insats inom ett dygn.

de tillför utbildad personal som har krigsplaceringsavtal inom 40 . frivilligorganisationerna är en viktig resurs för försvarsmakten.FrivilliGa FörsvarsorGanisationer tjänar riket. Organisationerna rekryterar och utbildar medborgare på frivillig basis för uppgifter inom försvaret och bidrar till landets beredskap inom skilda områden i samhället. tjänar inGet Sveriges 19 frivilliga försvarsorganisationer bidrar till landets civila och militära försvar.

genom kurs.och utbildningsverksamhet bibehåller och höjer de också kompetensen hos de personer som är krigsplacerade. FrivilliGa FörsvarsorGanisationer 2009 Förkortning fak ffk fmck fpf fro fsr fVrf IIr sbk sbs scf sff skbr slk spsf srk ssf sVk rf Organisation frivilliga automobilkårernas riksförbund frivilliga flygkåren frivilliga motorcykelkårernas riksförbund försvarets personaltjänstförbund frivilliga radioorganisationen frivilliga skytterörelsen flygvapenfrivilligas riksförbund Insatsingenjörerna svenska brukshundklubben svenska blå stjärnan sveriges civilförsvarsförbund svenska försvarsutbildningsförbundet svenska fallskärmsförbundet sveriges bilkårers riksförbund riksförbundet sveriges lottakårer svenska pistolskytteförbundet svenska röda korset svenska sportskytteförbundet sjövärnskårernas riksförbund Medlemmar 7 350 2 202 4 627 545 4 603 44 372 3 763 362 68 735 6 166 22 748 34 598 1 856 5 239 9 502 28 196 250 456 79 615 3 617 578 552 Antal medlemmar 2008-12-31 41 .försvarsmakten. de frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga föreningar och har tillkommit på medborgarnas egna initiativ. de är ideella och fristående i förhållande till varandra och till försvarsmakten som de samverkar med.

mhs h. hr-centrum. 42 . fmts f 17 3. 4. förutom orterna på kartan finns försvarsmakten representerad genom fmlog på ett 80-tal platser runt om i landet. a 9 f 21 skyddc fmundsäkc.sjöstridsflj.sjöstridsflj fmtm k3 f7 p 4.här Finns Försvarsmakten ett sveriGe. marinb. fömusc ledr hkV.ubflj. 1. lss lg. mhs k. trängr. trettioFem FörbanD Boden Luleå Umeå Uppsala Kungsängen Enköping Stockholm Vällinge Berga/Muskö Örebro Karlsborg Såtenäs Skövde Linköping Göteborg Eksjö Halmstad Ronneby Karlskrona Revingehed I 19. mss hkpflj fömedc Ing 2. fmlog: ledning hvss amf 1. sss. sWedec lv 6. p7 för enheternas fullständiga namn. se adresslistan längst bak i broschyren.

FÖRSVARSMAKTEN I SVERIGE 2009 BODEN LULEÅ UMEÅ ENKÖPING ÖREBRO KARLSBORG SÅTENÄS SKÖVDE GÖTEBORG EKSJÖ LINKÖPING UPPSALA KUNGSÄNGEN STOCKHOLM VÄLLINGE BERGA/MUSKÖ HALMSTAD RONNEBY REVINGEHED 43 KARLSKRONA .

44 .

karriär i Försvarsmakten hur lånGt är Du bereDD att Gå? Vi går mot en försvarsmakt med en högre användbarhet och tillgänglighet. 45 . den ges på olika platser i sverige och ger en grund för fortsatta studier till specialistofficer eller officer. sedan 2009 är det möjligt att göra en karriär i försvarsmakten utan att först ha genomgått värnpliktsutbildning. Försvarsmakten rekryterar 4–5 000 personer per år. Den framtida insatsorganisationen kommer att ha ett stort behov av välutbildade officerare. vilket gör oss till en av Sveriges större rekryterare.eller officersutbildning direkt. riksdagen förväntas fatta beslut om en frivillig grundutbildning som ersätter det nuvarande systemet med värnplikt år 2010. genom att gå en aspirantutbildning som varar i en termin. Aspirantutbildning utbildningen är en termin lång och av förberedande karaktär och vänder sig till personer utan militära förkunskaper. specialistofficerare. Värnplikt män som är svenska medborgare och mellan 18 och 24 år omfattas av den allmänna värnplikten och måste mönstra. sjömän. för kvinnor är värnplikten frivillig. de kan ansöka om att få göra särskild antagningsprövning (mönstring) och välja om de vill fullgöra värnplikten. den som har genomfört värnplikt kan söka specialistofficers. den som blir uttagen till värnpliktstjänstgöring har en skyldighet att inställa sig vid något av landets utbildningsförband och där delta i en två terminer lång utbildning. den tredje terminen är frivillig och anpassad för internationell tjänst. soldater och gruppbefäl.

UTBILDNING Utbildning till of cer eller specialistof cer. FRIVILLIG GRUNDUTBILDNING (Framtida utbildning) ASPIRANTUTBILDNING eller VÄRNPLIKT 46 . under 2009 väntas riksdagen fatta beslut om den nya personalförsörjningen. SPECIALISTOFFICERSUTBILDNINGEN OFFICERSPROGRAMMET ANSTÄLLD Anställd i Försvarsmakten som gruppbefäl.STABSOFFICERSUTBILDNING Frivillig grundutbildning FRISTÅENDE KURSER I framtiden förväntas en frivillig grundutbildning starta som ersätter det nuvarande systemet med värnplikt. sjöman eller soldat. efter avslutad grundutbildning ska man kunna söka en tjänst vid försvarsmakten och utbilda sig till gruppbefäl. efter detta är det möjligt att välja en tjänst i ett stående YRKES. sjöman eller soldat. den som vill ska kunna läsa vidare till officer direkt efter grundutbildningen.OCH BEFATTNINGSKURSER förband eller i ett kontraktsförband. båda typerna av förband kommer att bemanna insatsförbanden.

som är en tre år lång akademisk yrkesutbildning som genomförs av försvarshögskolan.och specialistofficersutbildning utbildningen som är cirka två terminer lång. vänder sig till personer med civil kompetens och har samma bas som inriktningarna ovan. förmåga att leda väpnad strid. Officersprogrammet (OP) en annan väg är att läsa till officer på officersprogrammet. Specialistofficersutbildning (SOU) utbildningen är en kortare och mer praktiskt orienterad utbildning på cirka tre terminer. kompetensutveckling går som en röd tråd genom officerens karriär. I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning (Vfu) på någon av försvarsmaktens fack. Högre stabsofficersutbildning (HSU) högre stabsofficersutbildning är en högre tvåårig militär utbildning på avancerad nivå som leder till en magisterexamen.och funktionsskolor alternativt centrum. på militärhögskolan karlberg (mhs k). utbildningen ger 180 högskolepoäng och leder till en officersexamen på grundläggande nivå. År 2008 infördes ett tvåbefälssystem* med möjlighet att läsa till specialistofficer eller till officer med akademisk examen. och genomförs på försvarshögskolan. utbildarförmåga och ledarskap. Anpassad officers.Utbildning för officerare utbildningsverksamheten för officerare är ett sammanhängande system av programbunden utbildning. huvuddelen av utbildningen genomförs på försvarsmaktens strids. kurser och förbandstjänstgöring. de båda utbildningarna kommer med 47 . till exempel personlig stridsduglighet. det viktigaste i den grundläggande officersutbildningen är utbildning inom kärnkompetenserna. kursinnehållet och kurslängden är individuellt anpassad. Utbildning till reservofficer reservofficersutbildningen omfattar utbildning till både officer och specialistofficer.och funktionsskolor.

specialistofficerare och gruppbefäl. UTBILDNING Utbildning till of cer eller specialistof cer. 48 .och funktionsskolornas kurser. sjöman eller soldat.se BEFODRAN Befodran sker efter urval och i samband med byte av befattning HÖGRE STABSOFFICERSUTBILDNING FRISTÅENDE KURSER YRKES. Befordran befordran sker genom urval i samband med tillträde till olika befattningar. läs om de nya graderna på www.nuvarande planering att genomföras inom ramen för militärhögskolornas och fack.OCH BEFATTNINGSKURSER SPECIALISTOFFICERSUTBILDNINGEN OFFICERSPROGRAMMET ANSTÄLLD Anställd i Försvarsmakten som gruppbefäl. * från och med 1 januari 2009 har försvarsmakten flera befälskategorier och nya grader för officerare.mil. Försvarshögskolan (FHS) är en egen myndighet och svarar för den högre utbildningen av försvarsmaktens officerare och även av vissa civila.

och säkerhetscentrum (fmundsäkc) i uppsala • Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge • Ledningsskolan (LedS) i Enköping (del i LedR) • Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linköping • Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6) • Markstridsskolan (MSS) i Skövde • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna • Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona • Totalförsvarets ammunitions.och minröjningscentrum (sWedec) i eksjö • Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) i Enköping (del i ledr) • Swedint i Kungsängen (del i Livgardet) • Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) 49 .Här finns utbildningarna • Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9) • Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2) • Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm • Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad • Försvarsmaktens underrättelse.

Reservofficeren har dubbla karriärer. det är lika många som bor i en medelstor svensk stad. Den civilanställda personalen återfinns inom skilda kompetensområden som till exempel logistik. HR och juridik.personal hos oss arbetar hela vänersborG I Försvarsmakten arbetar cirka 25 000 personer. Av dem är drygt 9 300 yrkesofficerare. en civil och en militär. 50 . 6 500 civila och 9 300 reservofficerare.

reservoFFicerare yrkesoFFicerare Områden central ledning (högkvarteret) * 1 115 Antal 902 400 armén 2 716 3 693 722 marinen 1 520 2 431 338 flygvapnet 2 245 663 776 ledningsförband ** 504 471 408 logistikförband *** 406 277 3 457 skolor 164 14 146 centrum Totalt Varav kvinnor 322 8 992 439 422 8 873 184 281 6 528 2 494 * I siffran för högkvarteret ingår även anställda med utlandstjänstgöring (ej insatsorganisationen) och anställda som arbetar med försvarsmaktens nya affärssystem prio. ** fmtm och ledr *** fmlog och trängr 51 civilanställDa .

ekonomi

vi ansvarar För att 39 miljarDer använDs klokt
Försvarsmaktens verksamhet finansieras genom skattemedel. Storleken på de ekonomiska anslagen avgörs varje år i samband med att riksdagen tar beslut om hela statsbudgeten. regeringen via försvarsdepartementet styr sedan försvarsmaktens verksamhet för året genom att ge uppdrag som bland annat innehåller uppgifter med mål och krav på resultat. det ligger också till grund för beställningar till stödjande myndigheter och olika företag. den totala budgeten 2008 uppgick till 39 miljarder kronor. av den summan gick ungefär hälften till förbandsverksamhet och den andra hälften till forskning, utveckling och inköp av nya materielsystem samt till att vidmakthålla och underhålla materiel. cirka 10 miljarder gick till krigsmaterielinvesteringar.

Försvarsmaktens anslaGsFörbrukninG 2008
Disponibelt utbildning och beredskap Internationella insatser materiel och forskning Summa Förbrukat

belopp i md kr

Sparat

19,4

18,9

-0,5

1,9

1,7

-0,2

17,6

17,2

-0,3

38,9

37,9

-1,0

52

Minskade utgifter
de ekonomiska förutsättningarna har förändrats rejält under de senaste åren. från 2000 till 2008 har försvarsmaktens anslag minskat med närmare nio miljarder kronor, nästan exakt 20 procent. anslaGsFörDelninG 2007-2012
Utgifter 2007 utbildning och beredskap Internationella insatser materiel och forskning Summa 19,2 Utgifter 2008 18,9 belopp i md kr Prognos 2009 19,6 Planerat 2010 20,3 Planerat 2011 20,6 Planerat 2012 20,5

1,9

1,7

2,6

2,6

2,5

2,5

20,4

17,2

16,8

16,5

16,1

16,1

41,5

37,9

38,9

39,4

39,2

39,0

försvarsmakten förbrukade cirka 38 miljarder kronor 2008*. hur anslagsförbrukningen fördelade sig på försvarsmaktens verksamheter framgår av tabellen på föregående sida. en allmän osäkerhet om det finansiella läget innebar att man planerade verksamheten med en lägre ambitionsnivå än normalt, vilket resulterade i anslagsbesparingar. försvarsmaktens andel av de samlade utgifterna för staten sjunker efterhand. hur utgifterna varit de senaste två åren, prognosen för det här året och hur de planeras närmaste tre åren framgår av tabellen ovan. försvarsmaktens anslag planeras att hamna på en nivå om 39 miljarder kronor om året. andelen för de internationella insatserna ökar, från 1,9 miljarder kronor 2007 till närmare 2,5 miljarder kronor 2012. förhållandet visar den ökade betydelse som regeringen och försvarsmakten fäster vid de internationella insatserna.
* observera att alla belopp är angivna i löpande prisläge.

53

materielplan 2009

Från känGor till örloGsFartyG
I Försvarsmaktens materielplan ligger i år materielbeställningar för totalt 39 miljarder kronor som ska levereras fram till och med 2021. planen innehåller allt från framtagning av koncept i tidiga faser till utveckling, produktion, vidmakthållande och slutligen avveckling av materiel. under 2009 får försvarsmakten materiel och tjänster levererat till ett värde av 16,7 miljarder. här är några exempel på leveranser under 2009 enligt planen:

Inom armén
• Modifierad automatkarbin, AK5 • Ammunitionsröjningsrobot • Splitterskyddad bandvagn, bv 309 • Splitterskyddade patrullfordon (hjulgående) • Självgående artilleripjäs, Archer • Artillerigranat Excalibur • Pansarvärnsrobotsystem NLAW

Inom marinen
• Skolfartyg • Modifierade minröjningsfartyg • Korvetter av Visby-typ • Ledningssystem för ubåt • HF-sonar till ubåt

Inom flygvapnet
• Modifierade Helikopter 10 • Helikopter 14 • Helikopter 15
54

informationssystem för ledning • Delar av nya kortvågssambandssystemet HF 2000 • Driftsatt IFF på fartyg • Enkla och kvalificerade radiosystem • Radiolänksystem • Signalskyddsmateriel • Mobila satellitsystem samt lätt satellitkommunikation Inom logistikområdet • Elverk • Fältkoksystem • Tankningsfordon • Personlig skyddsutrustning • Fältsjukhus • Logistikstödsystem • Fältutrustning • Högvaktsutrustning 55 . IRIS-T • Splitterskyddat Räddningsfordon Inom ledning och informationshantering • IS SWERAP.• JAS 39 C/D (modifierade 39 A/B) • Robot 98.

graden Kommendör Kommendörkapten Örlogskapten Kapten Löjtnant Fänrik Flottiljförvaltare Förv Amfibiekåren General Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Flottiljförvaltare Förv 56 .GraDbeteckninGar Armén General Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Regementsförvaltare Förv Flygvapnet General Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Regementsförvaltare Förv Flottan Amiral Viceamiral Konteramiral Flottiljamiral Kommendör av 1.

/år 1 Menig 57 ./år 1 Menig ttiljaltare Förvaltare Flaggstyrman/ flaggkonstapel/ flaggmaskinist 1:e styrman/ konstapel/ maskininst Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 4 Menig 1kl.mentsaltare Förvaltare Fanjunkare 1:e sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 1 Menig mentsaltare Förvaltare Fanjunkare 1:e Sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 1 Menig ttiljaltare Förvaltare Fanjunkare 1:e Sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 4 Menig 1kl.

aDresser här når Du Försvarsmakten A 9 Artilleriregementet Bodens garnison box 9113 961 19 boden tel.se/fmts F 21 Norrbottens flygflottilj 971 73 luleå tel. 0457-47 10 00 fax.se www.se www.och markteleförband box 1625 701 16 örebro tel.se/FMHRC Amf 1 Amfibieregementet 130 61 hårsfjärden tel.se www.mil.se/a9 FM HRC Försvarsmaktens HRcentrum 107 85 stockholm tel. 0457-47 14 20 e-post: exp-f17@mil.se/amf1 FMLOG Försvarsmaktens logistik 107 86 stockholm tel.mil. 08-51 43 95 60 e-post: exp-fmlog@mil.se www.mil. 0921-34 80 00 fax. 08-51 43 90 00 fax.se www.mil.se/f21 FMUndSäkC Försvarsmaktens underrättelse.mil.se www.och säkerhetscentrum box 611 751 25 uppsala tel.se www.se www. 0510-47 71 91 e-post: exp-f7@mil. 018-19 60 00 fax: 018-19 60 99 e-post: exp-uppsala@mil. 019-39 35 00 fax. 035-266 20 00 fax. 08-50 26 50 00 fax. 0920-23 40 00 fax.se/fmtm F 7 Skaraborgs flygflottilj 530 32 såtenäs tel. 08-514 393 00 fax. 0921-34 86 98 e-post: exp-a9-boden@mil. 0920-23 45 13 e-post: exp-f21@mil.mil. 08-514 391 01 e-post: hr-direkt@mil. 019-39 35 92 e-post: exp-fmtm@mil.se www.se/f7 F 17 Blekinge flygflottilj box 502 372 25 ronneby tel. 08-50 26 80 90 e-post: exp-amf1@mil.se www.mil. 0510-47 70 00 fax.mil.se/f17 FMTS Försvarsmaktens tekniska skola box 516 301 80 halmstad tel. 035-266 20 09 e-post: exp-fmts@mil.se/undsakc 58 FJS Fallskärmsjägarskolan lyder under k 3 .mil.mil.se/fmlog Artilleriets stridsskola lyder under a 9 FMTM Försvarsmakten telenät.

08-402 63 17 fax. 08-788 77 78 e-post: exp-hkv@mil. 0505-45 13 96 e-post: exp-k3@mil. 08-58 45 18 80 e-post: exp-fomusc@mil. 08-20 11 86 e-post: hogvakten@royalcourt.mil.mil. 013-28 30 00 fax. 0455-865 24 e-post: dnc@mil.se/fomedc Högvakten Garnisonsavdelningen kungliga slottet box 2026 103 11 stockholm tel.se/hogvakten FöMusC Försvarsmusikcentrum livgardet 196 85 kungsängen tel.mil. 031-69 16 81 e-post: exp-fomedc@mil.se www. 0455-850 00 fax.se www. 0505-45 10 00 fax.se/fomusc I 19 Norrbottens regemente box 9105 961 19 boden tel.se www. 08-584 549 00 e-post: exp-hvss@mil.mil. 08-788 75 00 fax.se/ing2 Hkpflj Försvarsmaktens helikopterflottilj 581 98 linköping tel.mil. 08-584 540 00 fax. 0921-34 80 00 fax. 0381-180 00 fax.mil.mil. 0921-34 93 45 e-post: exp-i19@mil. 0381-184 14 e-post: exp-ing2@mil.mil.se www.se/hkv 59 .se www.FMDNC Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum box 527 371 23 karlskrona tel.se/fmdnc HvSS Hemvärnets stridsskola Vällinge 145 90 norsborg tel.mil. 013-28 35 40 e-post: info-hkpflj@mil.se www. 031-69 20 00 fax.se www.se www.se www.se/i19 Ing 2 Göta ingenjörregemente box 1002 575 28 eksjö tel.mil.se/hvss FömedC Försvarsmedicincentrum box 5155 426 05 Västra frölunda tel.se/k3 HKV Högkvarteret 107 85 stockholm tel.se www. 08-58 45 40 00 fax.se/hkpflj K 3 Livregementets husarer 546 81 karlsborg tel.

se www. 035-266 20 00 fax.se/mhsh 60 .Ledningsskolan lyder under ledr MHS K Militärhögskolan karlberg 107 86 stockholm tel. 0500-46 50 20 e-post: exp-p4@mil.se/lss P 4 Skaraborgs regemente box 604 541 29 skövde tel.mil.mil. 018-19 60 00 fax.se/mhsk LG Livgardet 196 85 kungsängen tel. 035-266 28 09 e-post: exp-mhs-h@mil.mil.mil. 013-19 55 00 e-post: exp-mss@mil. 08-584 540 00 fax.se www.se/mss Lv 6 Luftvärnsregementet box 515 301 80 halmstad tel.mil.se www. 013-19 50 00 fax. 018-19 68 88 e-post: exp-ug@fmlog. 08-584 540 80 e-post: exp-lg@mil. 0500-46 50 00 fax. 035-266 30 09 e-post: exp-lv6@mil.mil. 035-266 20 00 fax. 08-514 390 00 fax: 08-514 397 25 e-post: exp-mhsk@mil.se www. 0500-46 50 20 e-post: exp-mss@mil. 046-36 80 00 fax.se/lv6 LSS Luftstridsskolan box 645 751 27 uppsala tel.se www. 0500-46 50 00 fax.mil.se/marinbasen P 7 Södra skånska regementet 247 82 södra sandby tel.se www.se/mss kvarn: box 120 590 30 borensberg tel.se www.se/p4 MarinB Marinbasen box 527 371 23 karlskrona tel.se www.se www.mil.mil.mil. 0455-861 80 e-post: exp-marinb@mil.se www.mil. 0455-850 00 fax.se/livgardet MSS Markstridsskolan box 625 541 29 skövde tel. 046-36 80 50 e-post: exp-p7@mil.se/p7 MHS H Militärhögskolan halmstad box 516 301 80 halmstad tel.

mil.mil.se/1ubflj SWEDEC Totalförsvarets ammunitions.se/3sjostridsflj 61 om någon kontaktuppgift inte längre stämmer. 090-17 55 55 e-post: exp-skyddc@mil.se www.se www. .se/swedint 4.mil. 0171-15 70 44 e-post: exp-ledr@mil.mil.se www. 0500-46 50 00 fax. 08-584 540 00 fax.se www. 0171-15 70 00 fax. 0455-850 00 fax.se/ledr TrängR Trängregementet box 602 541 29 skövde tel.mil.mil.se/trangr SkyddC Totalförsvarets skyddscentrum 901 76 umeå tel.se eller ring försvarsmaktens högkvarter. 0500-46 50 00 e-post: exp-t2@mil.mil. 0455-850 00 fax. ubflj Första ubåtsflottiljen box 527 371 23 karlskrona tel.se/sss Swedint Försvarsmaktens internationella centrum livgardet 196 85 kungsängen tel. Fjärde sjöstridsflottiljen 130 61 hårsfjärden tel.se www.mil.och minröjningscentrum box 1003 575 28 eksjö tel.se www. sjöstridsflj. 0381-184 14 e-post: exp-swedec@mil. sök på www.se www. 0455-850 00 fax.se/4sjostridsflj 3. 08-50 26 18 04 e-post: exp-musko@mil. 08-502 650 00 fax. 08-788 75 00 för rätt uppgift. sjöstridsflj.se www. 090-17 55 00 fax. 0455-864 64 e-post: exp-sjostridsflj@mil.se www. Tredje sjöstridsflottiljen box 527 371 23 karlskrona tel.LedR Ledningsregementet pl 920 749 81 enköping tel. 0455-864 64 e-post: exp-1ubflj@mil.mil.mil. 08-584 526 20 e-post: swedint@mil. 0455-864 64 e-post: exp-sss@mil.se/skyddc 1. 0381-180 00 fax.se/swedec SSS Sjöstridsskolan box 527 371 23 karlskrona tel.

.

läs mer på www. se . mil .

© försvarsmakten 2009 Informationsstaben bilder från försvarsmakten .

.

mil.107 85 stockholm tel 08-788 75 00 www.se m7739-350035 fakta om fm 2009 .

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful