You are on page 1of 4

Laborationer Fysik A

Lab 3 Enkla energiberäkningar
Stationslab, utför uppgifterna i valfri ordning. Skriv laborationsrapport, enligt instruktionen (se nedan), använd dator. Rapporterna är betygsgrundande och ska därför lämnas in enskilt, trots att arbetet sker i grupper. Inlämning senast en vecka efter laborationstillfället. Sent inlämnade rapporter rättas i mån av tid (kan innebära att de inte rättas denna termin).

1) Studsa någon av bollarna. Beräkna energiförlusten vid studsen uttryckt i joule. Beräkna bollens stöttal. Stöttalet är kvoten mellan energin efter och före stöten. Jämför eventuellt flera bollar. Material: linjal, bollar 2) Testa hur stor effekt du kan utveckla när du springer uppför en trappa. Klarar du att komma upp i en hästkraft? (Använd trapphuset, mät sträckorna på lämpligt vis) Material: klocka, linjal 3) Testa hur stor effekt du kan utveckla vid en snabb start. Tänk efter vad du behöver veta och utför sedan försöket. Material: klocka, måttband (30 m) Nedanstående frågor besvaras utanför laborationen och ska alltså inte vara med i rapporten utan lämnas i på lösblad, vid labtillfället. Använd väntetid mellan laborationerna för att besvara frågorna. Kunskaper från föregående kapitel behövs. Liksom information från Energikapitlet. Dessa frågor kommer vi att återkomma till i slutat av kapitlet. a. Vad kan en fysiker mena med det gamla talesättet ”There is no such thing as a free lunch”? b. Vad är det som avgör hur ont man får när man slår i olika saker? Jämför till exempel en madrass och en tegelvägg. c. Går det år någon energi om man går på plan mark? d. Hur kan gassulor i joggingskor minska skador på fotleder, knän och rygg? Förklara med hjälp av fysikaliska principer. e. Varför drar bilar mer bensin vid stadskörning än vid landsvägskörning, trots att luftmotståndet är mycket större vid höga hastigheter? f. På cirkus använder man ofta en gungbräda på så sätt at en liten tjej (50 kg) står på ena ändan av brädan och så hoppar två stora män (150 kg) från tre meters höjd ner på brädans andra ände. Spelar längden på gungbrädan någon roll för hur högt tjejen flyger?

Utförande Under rubriken utförande redovisar du vilken materiel som används och hur laborationen har genomförts.  Namnet på andra elever i din grupp om du inte laborerade själv. Resultat Här redovisar du de resultat du har fått fram. Du ska också göra en ordentlig feluppskattning. – Namnet ska ge en tydlig bild av laborationen. Om du inte ritat bilderna själv ska du ange källan till bilden.  Din handledares namn.  Ditt namn. Vad är det du vill undersöka och varför? Du ska inte skriva att det är för att din lärare har sagt så. Alla bilder ska ha en förklarande bildtext. Gör sen regressionsanalys och försök bestämma ett matematiskt samband mellan de ingående variablerna. .  Din skolas namn. Den bör inte vara mer än ca 6 rader. Sammanfattning Några få rader där du beskriver vad laborationen gick ut på och vad ni fick för resultat. Läs mer om hur man gör en feluppskattning på sidan 17 i läroboken. där du bedömer felet för respektive mätvärden och även undersöker hur det påverkar slutresultatet. Sammanfattningen är till för att andra fysiker snabbt ska kunna se om din rapport är intressant för deras eget arbete.  Datum. Inledning Här beskriver du syftet med laborationen. Sammanfattningen skriver man sist. Det är också trevligt med en bild som anknyter till laborationen. Här kan små skisser eller andra bilder vara bra för att läsaren lättare ska förstå hur laborationen har gått till. Människan har lätt att se samband i bilder vilket gör att diagram ofta är ett bra sätt att upptäcka matematiska samband mellan mätvärden. Om det är mätvärden så ska de oftast redovisas i både tabeller och diagram. men placerar den först så att den ska vara lätt att hitta. Beräkna det maximala och minimala värdet. utan försök tänka efter varför laborationen är intressant.Laborationer Fysik A Laborationsrapport Några råd vid rapportskrivning Första sidan På första sidan ska det finnas:  Namnet på laborationen.

Försök även komma med förslag på förbättringar av laborationen. Exempel: Fysikens historia. Om du inte hänvisar till andra källor så utgår den här rubriken. men att en fysikalisk teori aldrig kan förkasta ett experiment. Exempel: Man skulle kunna göra flera mätningar. Det är viktigt att komma ihåg att experiment kan förkasta en fysikalisk teori. När man jämför fysikteori med experimentella mätvärden är det viktigt att man tar hänsyn till de mätfel som finns i experimentet. Karin Munter. Hur skulle man kunna gå vidare med undersökningen? Har den väckt nya frågor som man skulle kunna undersöka? Exempel: Vad händer om man byter till trådar av andra material? Hur förändras fjäderkraften när fjädern dras ut väldigt långt? Vilken densitet har olika träslag? I diskussionen kan det också vara bra att jämföra med resultat som andra forskare fått. Man kan antingen jämföra med andra rapporter eller med den befintliga fysikteorin. använda andra mätinstrument. Det är här du ska få läsaren att verkligen förstå vad laborationen har gått ut på och vilket resultat du har kommit fram till. Här ska du diskutera dina resultat och din feluppskattning och försöka dra slutsatser om vad du kommit fram till. Josefine Pettersson. smörja stången för att minska friktionsförlusterna. utföra försöket i vakuum för att få bort luftmotståndets inverkan osv. Gleerups förlag 2003 Viktiga fysikförsök. Neros förlag 2001 .Laborationer Fysik A Diskussion Diskussionen är den viktigaste delen av rapporten. Källförteckning Här redovisar du en lista över de källor du har använt.

planerar och genomför undersökande uppgifter såväl teoretiskt som experimentellt.Laborationer Fysik A Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven använder införda fysikaliska definitioner. Eleven använder fysikaliska begrepp och modeller på ett analyserande och insiktsfullt sätt. Eleven ger exempel på hur kunskaper från fysiken bidrar till en naturvetenskaplig världsbild. begrepp och modeller för att beskriva företeelser och fysikaliska förlopp. Eleven medverkar vid val av metod och utformning av experimentella undersökningar. Eleven visar genom exempel hur fysikaliska begrepp används vid beskrivning av vardagliga sammanhang. Eleven deltar i planering och genomför laborationer efter instruktioner. Eleven utför beräkningar i problemställningar av rutinkaraktär. tolkar resultat och värderar slutsatsernas giltighet och rimlighet. Eleven analyserar och diskuterar problemställningar med stöd av kunskaper från olika delar av fysiken. Eleven bearbetar och utvärderar erhållna resultat utifrån teorier och ställda hypoteser. 1 1 Detta innebär att det är svårt att få MVG i början av kursen och lättare i slutet. . Eleven beskriver fysikens utveckling och hur denna har bidragit till att forma en naturvetenskaplig världsbild. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven redogör för innebörden av införda fysikaliska storheter. storheter. begrepp och modeller och tillämpar dessa kunskaper för att tolka och förutsäga iakttagelser i omvärlden och för att utföra beräkningar. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt. Eleven tillämpar fysikaliska begrepp och samband i vardagliga och vetenskapliga sammanhang. Eleven redovisar sina arbeten och medverkar i att tolka resultat och formulera slutsatser.